Lantgårdens Bästa info - Snellman

LB nöt
Ensilaget på tapeten
■ Vallodlingen har på senare år blivit alltmer utmanande och senaste
odlingssäsong gav heller ingen lättnad för djuruppfödaren.
Det ser ut som om vi år efter år får förbereda oss på mycket
varierande väderförhållanden. Det finns stora variationer mellan
olika sektorer, besättningar och områden i både skörd och
fodervärde. Enligt höstens första Artturi-foderanalysstatistik har
mjölkbesättningarnas ensilage i huvudsak varit goda både till kvalitet
och fodervärde. Dock kan frostnätterna i juni ha påverkat
odlarnas skördebeslut på så vis, att de som skördat genast efter
en frostnatt fick en helt överkomlig andra skörd, medan de som
lät bli att skörda måste nöja sig med svagare resultat på grund
av torkan.
Ensilage som skördats för tidigt kan orsaka problem speciellt för
mjölkkor. När fiberhalten (NDF) blir för låg (dvs under 50 g/kg
torrsubstans) är det svårt att använda stora portioner kraftfoder,
om man inte blandar i annat fiberfoder. Att använda rikligt med
billig spannmål är således ingen bra idé alls med sådant foder. För
att ersätta ensilagets fibrer kan man använda halm eller torrt hö,
vilket även är lättare vid enskild utfodring. Speciellt inom fullfoderutfodring
har helspannmålsensilage blivit mer populärt och kan
stå för en tredjedel av grovfodret vid utfodringen av mjölkkor.
Använd sent skördat foder till rätt ändamål
Förhoppningsvis är avsikten med den största delen av det sent
skördade fodret att använda det för utfodringen av kvigor eller
sinkor. Det duger även väl för dikor under vintern när de inte
har några diande kalvar. I någon mån har man även varit tvungen
att skörda ogödslade områden som legat i träda och naturängar,
varpå näringsvärdet med stor sannolikhet är svagt. Rikligt med
ogräs har heller aldrig förbättrat fodervärdena.
Hurudant ensilage till köttnöt
Köttnöt behöver lika gott ensilage som mjölkkor. Man bör aldrig
pruta på fodrets ensileringsmässiga kvalitet. När D-värdet är 68
och råprotein runt 15 % kan man uppnå över 1200 g dagstillväxt,
såtillvida kraftfodernivån utgör ca en fjärdedel av hela torrfodret.
Ju mer lättsmält ensilaget är, desto mindre kraftfoder behövs.
Men om det är brist på grovfoder av en eller annan orsak och
grovfodret ersätts med halm eller ensilage av sämre kvalitet lönar
det sig att planera kraftfoderutfodringen att motsvara behoven
hos växande köttnöt. Att i utfodringen för vilken djurgrupp som
helst använda helspannmålsensilage utan analyser är att handla på
måfå, eftersom tabellvärdena är mycket svåra att anpassa i praktiken.
Andelen
olika växtarter
i blandningen
samt skördetidpunkt
och
-förluster påverkar
märkbart
fodrets
användningsmängd
för olika
djurgrupper.
Det är
mycket sällan
man lyckas
utfodra endast med helspannmålsensilage.
När man gör en foderanalys lönar det sig att även kryssa för vid
analys av mineralämnen. Till exempel kan en hög fosforhalt ge
problem med upptagningen av kalcium och magnesium om denna
inte har beaktats vid val av mineraler.
Misslyckanden får man lov att leva med
Förhoppningsvis är följande två påståenden redan sk. urbana legender:
1. “Det lönar sig inte att analysera foder, det ska ända ätas upp”
2. “Jag kan tillverka ensilage, inte behövs det något skilt intyg på
det”
När man känner till fodrets kvalitet, må sedan vara god eller dålig,
är det lättare att leva med det än om man skulle vara tvungen att
gissa sig till vad det är man utfodrar med. Det finns alltid kostnader
man måste dra ner på, och mer konkret lyckas man rikta dem
till rätt djurgrupp när utfodringen planeras utifrån analyserna. Man
bör komma ihåg att foderanalyserna kan användas även för att
utveckla odlings-, skörde- och ensilageteknik – om man detta år
inte lyckades helt kan man förbättra
sig till nästa år. Och tvärtom: om man
nu fått till stånd ett toppenfoder är
det bra att fundera över vilka faktorer
som bidrog till framstegen – och vara
nöjd med prestationen!
Sari Vallinhovi
Växtproduktionsagrolog, vallodling
ProAgria Etelä-Pohjanmaa
Foder/vikt 100-200 kg 200-300 kg 300-450 450-700
kalvfoder 1,2 - - -
spannmål 0,3 1 3,2 4,4
ryps 0,5 0,5 0,3 0,3
mineraler 0,05 0,1 0,1 0,1
ensilage 5 8 16 22
Foder/vikt 100-200 kg 200-300 kg 300-450 450-700
kalvfoder 1,5 0,3 - -
spannmål 0,9 2,4 4,5 6
ryps 0,5 0,5 0,3 0,3
mineraler 0,05 0,1 0,1 0,15
ensilage 3 6 12 17
Exempel 1. Gott ensilage för utfodring av köttnöt av
mjölkras
Tillväxtmål 1250 g/d, slaktvikt 350 kg
Ensilagets D-värde 70, rp 16%, OIV 86, PVT 12, NDF
52
Exempel 2. Svagt ensilage för utfodring av köttnöt av
mjölkras
Tillväxtmål 1250 g/d, slaktvikt 350 kg
Ensilagets D-värde 65, rp 14%, OIV 80, PVT 0, NDF
60
Lantgårdens Bästa info