Lantgårdens Bästa info - Snellman

Lantgårdens
Bästa info
Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter 2009 • 4

Ledare:
Följande skede
■ Seuraava Askel (följande steg) var namnet på en serie utvecklingsprojekt
för lantbruket för 5-10 år sedan. Projekten administrerades
av Pro Agria Keski-Pohjanmaan Maaseutukeskus, men
även Snellman deltog som en av samarbetsparterna. Via olika projekt
sökte man nya möjligheter, att steg för steg komma framåt.
Man kan naturligtvis ha många olika åsikter om den verkliga behållningen
av de många utvecklingsprojekt som ordnats runtom i
landet de senaste 10 åren. Med facit i hand kan vi ändå konstatera
att Österbotten och Mellersta Österbotten klarat sig rätt väl i
det utslagningsspel som pågår inom lantbruket. Detta kunde vi
bevittna bl.a. på Farmari-mässan i Karleby. Det var en livskraftig
lantbruksregion som hade mycket att visa upp och marknadsföra
inför en bredare krets. Det stora utbudet av företagaranda och
framåtsträvande innovationer gav säkert behållning åt den stora
Farmari-publiken. Producenter och konsumenter, vanliga stadsbor
och landets absoluta politiska ledning kunde bevittna att lantbruket
och livsmedelsproduktionen är viktig för regionen och för
hela landet. Man kan med fog konstatera att Farmari lyckades i
sin roll att skapa framtidstro för näringen och ingjuta tro på den
finländska livsmedelsproduktionens möjligheter att hävda sig i en
allt kärvare konkurrens.
Inom Snellmans Lantgårdens Bästa talar vi också idag gärna om
följande skede. Via konceptet Lantgårdens Bästa har Snellman
målmedvetet arbetat för att förbättra konkurrenskraften både
för Snellmans primärproduktion och för våra avtalsproducenter.
Vi kan blicka tillbaka på ett antal lyckade skeden och delområden
i denna process. Vi måste ändå hela tiden arbeta med att
vidareutveckla vår produkt för att motverka en stagnering. Vid
ett par tillfällen i augusti diskuterade vi med våra för svinproducenter
om ingredienserna i LB-svinkedjans följande skede. Vi
kommer bl.a. att mer aktivt än tidigare gå in för att motivera och
NÖT
SVIN
TILLSAMMANS
även via ekonomiska tilläggspremier stöda utvecklande
producenters produktivitetsförbättringar. Detta är nödvändigt
i synnerhet för att motverka passivitet på grund av att stöden
kopplats bort från produktionen. I år har t.ex. grisproduktionen
per sugga ökat på grund av att antalet “överflödiga stödsuggor”
minskat, men nyttan av detta kan vara skenbar eftersom gårdarnas
totala grisproduktion i många fall inte ökat.
Under inkommande vinterhalvår kommer vi att arbeta aktivt
med att utvärdera vår verksamhet och söka nya möjligheter att
effektivera oss och bli bättre. Vi tror och hoppas att även våra
producenter skall få se att Snellmans primärproduktion utvecklas
i en positiv riktning. Detta är viktigt för att vi inom LB-kedjan
skall kunna skapa allt bättre förutsättningar för en köttproduktion
som är konkurrenskraftig även under kärvare tider.
Vi måste samtidigt beklaga den extra byråkrati som det obligatoriska
kedjeinformationskravet (sida 7) kommer att medföra för
nötkedjan. Via Anelma har vi ändå i elektronisk form försökt göra
förfarandet så smidigt som möjligt och med närmare två års erfarenhet
kan vi konstatera att svinproducenterna lyckats väl i att
uppfylla motsvarande krav.
I övrigt har vi en hel del intressanta saker på gång. Vi berättar
mer under vinterhalvårets producenttillfällen och i följande infotidningar.
Glöm inte heller bort att följa med aktuell information
i Anelma.
Med hopp om en god höstsäsong och fortsatt gott samarbete,
Tomas Gäddnäs
Primärproduktionens direktör
18,0
26,5
8,5
Anskaffningsmängdernas
utveckling vid Snellman, milj. kg
Lantgårdens Bästa info
Lantgårdens Bästa info 4-2009
Ansvarig utgivare och redaktör Tomas Gäddnäs, Snellmans Köttförädling Ab
Redaktion Martti Hassila, Vesa Hihnala, Heidi Jylhä (Solid Media)
Grafisk planering/Ombrytning Solid Media
Tryckeri FORSBERG ®
Kontaktuppgifter: Snellmans Köttförädling Ab, PB 113, 68601 Jakobstad
tel. 06 786 6111, www.snellman.fi

Hyfsad försäljning trots
recessionen
Den gångna odlingssäsongen och
skörden är ett aktuellt tema inom
branschen.
I detta nummer:
Ledare: Följande skede.........................2
Hyfsad försäljning trots recessionen...3
Djurkrediträntan sjönk..........................3
Snellmans djurhälsoförsäkringar
övergår till Fennia..................................3
Farmari -09 i ett nötskal....................... 4
Ensilaget på tapeten............................. 6
Kedjeinformationsblanketten för nöt
hanteras smidigt i Anelma....................7
Stalltypen har stor betydelse för
miljörelaterade hälsoproblem............. 8
Endast nöt med rätt öronmärkning
får tas med i transporten..................... 9
Bra svinmaterial kräver bra svinfoder 10
Välj ditt kompletteringsfoder rätt....... 11
Svinproduktionens nya utvecklingsprogram
presenterades.......................12
Följ med grispartiernas
tillväxtresultat...................................... 13
ETT firade 15-årsjubileum....................14
LB-teamets kontaktuppgifter.............. 15
■ År 2009 har inneburit kraftig tillväxt för Snellman. Trots det svåra ekonomiska läget i
landet lyckades Snellman öka omsättningen med 19 % under årets åtta första månader.
Färdigmatens tillväxt var kraftigast, hela 35 %, men även köttförädlingens omsättning
steg med 11 %. I synnerhet försäljningen av färskt kött har lyckats bra under detta år
och Snellman har kännbart ökat sina marknadsandelar. Månadsförsäljningen av malet
kött har ökat med nästan 1 milj. € och maletköttförsäljningens värde uppgår nu till ca 3
milj. €/månad jämfört med 2 milj. €/månad under motsvarande period 2008.
Tillväxten ställer ökade krav på råvarubehovet. Snellmans Riktiga Nötkampanj med tillläggspris
för nöt under sommaren lyckades väl. Nötmängderna räckte till för produktionens
behov även under sommarmånaderna. Snellman har under året fått nya producenter
och nötanskaffningen har ökat med 14 %. Svinutbudet var svagare under sommaren
men har ökat igen under hösten. Totalt sett ligger Snellmans svinmängder ändå helt i
linje med budgeterad nivå för detta år. I hela landet har nötproduktionen ökat med 2
% medan svinproduktionen minskat 5 %. Den totala konsumtionen av nöt- och griskött
har minskat med 2-3 %, men konsumtionsminskningen för dyrare chark- och köttkategorier
är betydligt större än så.
Trots recessionen, ligger de genomsnittliga producentprisen för svin och nöt fortfarande
över fjolårets nivå. Tack vare nötkampanjen höjdes nötpriset under sommaren.
Även utbetalt medelpris för svin har hittills under året varit aningen högre än under
motsvarande period i fjol, men svinpriset justerades nedåt med 3 c/kg i september. Det
ekonomiska läget förväntas påverka köttmarknaden allt mer och pressa marknadsprisnivån
I högre grad under slutet av året och under nästa år. För närvarande sjunker prisnivån
för svin rätt kraftigt i Europa. Snellman har garanterat nuvarande grundprisnivå
1,38 €/kg som preliminärt pris +/- 5 c/kg ända till årets slut.
Djurkrediträntan sjönk
■ Snellmans ränta för djurkrediter justerades nedåt till 4,33 % (tidigare 5,13 %) fr.o.m.
1.9.2009. Räntorna justeras halvårsvis den 1.3 och 1.9 i relation till föregående månads
genomsnittliga räntenivå (12 mån euribor tod360).
Aktiva avtalsproducenter med uppgjord produktionsplan har möjlighet att få förskott på
sina likvider för att utjämna eventuell obalans i gårdens likviditet. Räntan på kortfristiga
förskott och tidigarelagda likvider är 10 %. För små förskottsbelopp där den uträknade
räntan understiger 10 € debiteras i stället en behandlingsavgift på 10 €
Man kan behändigt ansöka om förskottsbetalning via Anelmas meddelandetjänst. Förskottsbetalningar
på icke levererade djur kan inte beviljas muntligt per telefon. Anvisningar
och villkor för Snellmans krediter och förskottsbetalningar finns på Anelma.
Snellmans djurhälsoförsäkringar
övergår till Fennia
■ Snellmans LB-besättningar är som extra förmån delaktiga av en djurgruppförsäkring.
LB nötbesättningar erbjuds skydd mot eventuella skador förorsakade av salmonella till
ett belopp som motsvarar gårdens årsförsäljning. I svinbesättningar gäller försäkringen
även skador förorsakade av grishosta, dysenteri, skabb och PRRS.
Fr.o.m. 1.10.2009 sköts försäkringen av Försäkringsbolaget Fennia. Fennia är ett ömsesidigt,
kundägt skadeförsäkringsbolag, där kunderna deltar i utvecklingen av bolagets
produkter och tjänster. Snellmans djurgruppförsäkringar sköttes tidigare via skadeförsäkringsbolaget
If. Försäkringsvillkoren är fortsättningsvis desamma som tidigare. Läs
mer om försäkringsvillkoren på Anelma.
TG
Lantgårdens Bästa info

Farmari -09 i ett nötskal
En lyckad mässa för lantbruket
och finländska livsmedel
■ Lantbrukssommarens höjdpunkt Farmari-mässan arrangerades
i år av ProAgria Keski-Pohjanmaa i Karleby. Snellman deltog
som en av utställningens huvudsamarbetsparter.
– Vi vill tacka alla mässbesökare, arrangörer och samarbetsparter
som medverkat till att göra Farmari-mässan till en lyckad tillställning,
säger Tomas Gäddnäs, primärproduktionens direktör.
Totalt uppgick antalet besökare till 76 000 för de fyra utställningsdagarna.
Snellmans avdelning lockade även den rikligt med besökare.
17 000 besökare svarade på frågorna kring informationsstigen
och deltog i mässtävlingen, där man kunde vinna fem resor
till New York, vardera värd 2 000 €. Dessutom delade man ut
8 000 ballonger, 30 000 medwurstsmakpaket och närmare 20 000
Herr Snellman-postkort. Responsen från producenterna som besökte
Lantgårdens Bästa VIP-kabinettet var positiv. Snellman bjöd
under mässan sina producenter på Panini-bröd med dryck. Över
3000 producenter tog tillfället i akt att smaka på Panini.
Farmari lyckades marknadsföra finländska livsmedel
för en större krets
Farmari-mässan visade sig bli ett mycket lyckat marknadsföringstillfälle
för närproducerad mat och finländsk primärproduktion.
Statsminister Matti Vanhanen lyfte fram finländska livsmedel i sitt
festtal på ProAgria Keski-Pohjanmaas 100-årsjubileumsfest under
avslutningsdagen. Han konstaterade att uppskattningen för
ren och närproducerad mat ökar allt mer, samt betonade även
vikten av att närproducerad mat når fram till både butikshyllor
och skolor. Den certifierade renheten är en konkurrensfördel för
finländska livsmedel ute på världsmarknaden.
I VIP-kabinettet bjöd Snellman producenterna på kaffe med
dopp och möjligheten att slå sig ner och diskutera med primärproduktionens
personal.
Utanför tältet lockade den stora sandlådan de yngsta besökarna,
medan föräldrarna kunde njuta av kaffet i solskenet. På bilden
nedan Kenneth Bergroth, en av vinnarna i Snellmans medwursttävling,
med fru och barnbarn.
På Snellmans avdelning kunde hugade svinproducenter köpa högkvalitativa
avelsdjur från Griskiosken, som förverkligades i samarbete
med Faba Svin. Jussi Peura erbjöd förmånliga gyltpaket och
galtar.
Därtill deltog alla som gjorde svinköp under Farmari i utlottningen
av ett presentkort på en Maisteri-avelsgalt (värde 1 500–2 000 €).
Lantgårdens Bästa info

Kalvbaren var Snellmans, Valios och ProAgrias gemensamma
satsning på kalvarnas välmående. Heikki Kemppi
och Valios övriga personal berättade om dryckpulver
och olika preparat som producenten själv kan använda
hemma på gården. På bilden den kanadensiska kalvigloon,
som är dragfri och tack vare sin tjocka halmbädd en bekväm
liggplats för kalven.
Förtroende och öppenhet
inom livsmedelsindustrin
■ Den lilla informationsscenen Mjölkbryggan i ProAgria-hallen
bjöd dagligen på program från olika utställare på mässan. Snellman
deltog under temat “Framgångsrik livsmedelskedja”. Peter
Fagerholm och Martti Vähäkangas talade bl. a. om konsumentförtroende
och öppenhet inom livsmedelskedjan.
– Konsumenten är idag mycket intresserad av den mat som man
äter. Matens ursprung, matens inverkan på människans hälsa och
matens miljöbelastning är alla frågor som vi kommer att höra
mycket om i framtiden.
Livsmedelsindustrin får vara beredd på att i framtiden jobba i en
allt öppnare värld och svara på konsumenternas önskan om full
insyn i hur livsmedlen produceras. Öppenheten har diskuterats
flitigt på Snellman de senaste åren och ett första konkret resultat
är kampanjen för riktigt maletkött.
– Kampanjen blev en succé därför att den svarade konkret på
konsumenternas önskan. Konsumenterna vill ha sitt maletkött
färskt – en ansträngning vi gärna gör eftersom vi vet att konsumenterna
uppskattar den, sade Peter Fagerholm.
Tarja Halonen besökte Snellmans avdelning
■ Republikens president Tarja Halonen och doktor Pentti Aravirta besökte Snellmans
avdelning på lördagsförmiddagen. Snellmankoncernens vd Martti Vähäkangas tog emot
presidenten och berättade om Snellmans verksamhet och temat för mässan, “Från Lantgårdens
Bästa familjegårdar till Herr Snellmans produkter”. Tarja Halonen noterade och
uppskattade informationen som fanns presenterad på informationsträden, speciellt rubriken
på svinträdet, ”Finländska, fettfattiga grisar”.
Martti Vähäkangas berättade även om lanseringen av Riktigt maletkött och presidenten
var från tidigare bekant med Snellmans koncept att endast använda färskt, ickefryst
råvara i maletköttet. Presidenten var också mycket intresserad av Herr Snellmans värld,
som i montern främst syntes i de vykort och klistermärken som delades ut till besökarna.
Tarja Halonen fick flera vykort med sig hem och en Lantgårdens Bästa-tygväska
för sina LB-infotidningar.
I egenskap av Närmatstafettens beskyddare besökte Tarja Halonen under lördagen även
Kvalitetskedjans tält, där hon fick ett läckert smakprov på Snellmans biffar.
Biffarna grillades av Culinary Team Finland under diskussionstillfället med Staffan Snellman
och MTK:s ordförande Juha Marttila.
Vill du läsa mer om Farmari -09
På Anelma finns fler intressanta texter om Farmari-utställningen.
Gå in på anelma2.snellman.fi och läs mer!
Lantgårdens Bästa info

LB nöt
Ensilaget på tapeten
■ Vallodlingen har på senare år blivit alltmer utmanande och senaste
odlingssäsong gav heller ingen lättnad för djuruppfödaren.
Det ser ut som om vi år efter år får förbereda oss på mycket
varierande väderförhållanden. Det finns stora variationer mellan
olika sektorer, besättningar och områden i både skörd och
fodervärde. Enligt höstens första Artturi-foderanalysstatistik har
mjölkbesättningarnas ensilage i huvudsak varit goda både till kvalitet
och fodervärde. Dock kan frostnätterna i juni ha påverkat
odlarnas skördebeslut på så vis, att de som skördat genast efter
en frostnatt fick en helt överkomlig andra skörd, medan de som
lät bli att skörda måste nöja sig med svagare resultat på grund
av torkan.
Ensilage som skördats för tidigt kan orsaka problem speciellt för
mjölkkor. När fiberhalten (NDF) blir för låg (dvs under 50 g/kg
torrsubstans) är det svårt att använda stora portioner kraftfoder,
om man inte blandar i annat fiberfoder. Att använda rikligt med
billig spannmål är således ingen bra idé alls med sådant foder. För
att ersätta ensilagets fibrer kan man använda halm eller torrt hö,
vilket även är lättare vid enskild utfodring. Speciellt inom fullfoderutfodring
har helspannmålsensilage blivit mer populärt och kan
stå för en tredjedel av grovfodret vid utfodringen av mjölkkor.
Använd sent skördat foder till rätt ändamål
Förhoppningsvis är avsikten med den största delen av det sent
skördade fodret att använda det för utfodringen av kvigor eller
sinkor. Det duger även väl för dikor under vintern när de inte
har några diande kalvar. I någon mån har man även varit tvungen
att skörda ogödslade områden som legat i träda och naturängar,
varpå näringsvärdet med stor sannolikhet är svagt. Rikligt med
ogräs har heller aldrig förbättrat fodervärdena.
Hurudant ensilage till köttnöt
Köttnöt behöver lika gott ensilage som mjölkkor. Man bör aldrig
pruta på fodrets ensileringsmässiga kvalitet. När D-värdet är 68
och råprotein runt 15 % kan man uppnå över 1200 g dagstillväxt,
såtillvida kraftfodernivån utgör ca en fjärdedel av hela torrfodret.
Ju mer lättsmält ensilaget är, desto mindre kraftfoder behövs.
Men om det är brist på grovfoder av en eller annan orsak och
grovfodret ersätts med halm eller ensilage av sämre kvalitet lönar
det sig att planera kraftfoderutfodringen att motsvara behoven
hos växande köttnöt. Att i utfodringen för vilken djurgrupp som
helst använda helspannmålsensilage utan analyser är att handla på
måfå, eftersom tabellvärdena är mycket svåra att anpassa i praktiken.
Andelen
olika växtarter
i blandningen
samt skördetidpunkt
och
-förluster påverkar
märkbart
fodrets
användningsmängd
för olika
djurgrupper.
Det är
mycket sällan
man lyckas
utfodra endast med helspannmålsensilage.
När man gör en foderanalys lönar det sig att även kryssa för vid
analys av mineralämnen. Till exempel kan en hög fosforhalt ge
problem med upptagningen av kalcium och magnesium om denna
inte har beaktats vid val av mineraler.
Misslyckanden får man lov att leva med
Förhoppningsvis är följande två påståenden redan sk. urbana legender:
1. “Det lönar sig inte att analysera foder, det ska ända ätas upp”
2. “Jag kan tillverka ensilage, inte behövs det något skilt intyg på
det”
När man känner till fodrets kvalitet, må sedan vara god eller dålig,
är det lättare att leva med det än om man skulle vara tvungen att
gissa sig till vad det är man utfodrar med. Det finns alltid kostnader
man måste dra ner på, och mer konkret lyckas man rikta dem
till rätt djurgrupp när utfodringen planeras utifrån analyserna. Man
bör komma ihåg att foderanalyserna kan användas även för att
utveckla odlings-, skörde- och ensilageteknik – om man detta år
inte lyckades helt kan man förbättra
sig till nästa år. Och tvärtom: om man
nu fått till stånd ett toppenfoder är
det bra att fundera över vilka faktorer
som bidrog till framstegen – och vara
nöjd med prestationen!
Sari Vallinhovi
Växtproduktionsagrolog, vallodling
ProAgria Etelä-Pohjanmaa
Foder/vikt 100-200 kg 200-300 kg 300-450 450-700
kalvfoder 1,2 - - -
spannmål 0,3 1 3,2 4,4
ryps 0,5 0,5 0,3 0,3
mineraler 0,05 0,1 0,1 0,1
ensilage 5 8 16 22
Foder/vikt 100-200 kg 200-300 kg 300-450 450-700
kalvfoder 1,5 0,3 - -
spannmål 0,9 2,4 4,5 6
ryps 0,5 0,5 0,3 0,3
mineraler 0,05 0,1 0,1 0,15
ensilage 3 6 12 17
Exempel 1. Gott ensilage för utfodring av köttnöt av
mjölkras
Tillväxtmål 1250 g/d, slaktvikt 350 kg
Ensilagets D-värde 70, rp 16%, OIV 86, PVT 12, NDF
52
Exempel 2. Svagt ensilage för utfodring av köttnöt av
mjölkras
Tillväxtmål 1250 g/d, slaktvikt 350 kg
Ensilagets D-värde 65, rp 14%, OIV 80, PVT 0, NDF
60
Lantgårdens Bästa info

Kedjeinformationsblanketten för nöt
hanteras smidigt i Anelma
■ Kravet på lagstadgad kedjeinformation för nöt träder i kraft i
början av år 2010. Lagen kräver att alla aktörer inom livsmedelsbranschen
kan garantera att livsmedelssäkerheten inte äventyras
i något skede i livsmedelskedjan. En central faktor när det gäller
säkerheten är livsmedlens och deras råvarors spårbarhet. Uppgifterna
till kedjeinformationen kan förmedlas från besättningen till
slakteriet antingen skriftligt med producentens underskrift eller
elektroniskt. Informationen ska vara slakteriet tillhanda senast
24 timmar före slaktdjuret eller -djuren anländer till slakteriet.
(Eviras anvisning 16005/1 och bilagan till nötkatalogen i maj 2009,
www.palvelu.fi/evi/files/72_653_301.pdf)
Producenter som använder sig av Snellmans producenttjänst
Anelma kan öva sig att fylla i den elektroniska blanketten redan
från 1.11. Producenten fyller i blanketten för alla slaktanmälningar
som görs genom Anelma redan innan anmälningens uppgifter
överförs till slakteriet. Blanketten är förhandsifylld med de uppgifter
som redan finns i Anelma. För producentens del återstår
att granska förhandsuppgifterna och fylla i saknade delar samt
uppgifter om iakttagna avvikelser i slaktdjurens hälsa vid tidpunkten
för blankettens ifyllnad. De djur som blivit medicinerade
inom tre månader före slakttillfället ska märkas med kryss i rutan
och uppgifter om medicineringen anmäls i punkt 10 i blanketten
(och/eller 11). Uppgifterna om medicineringen kan även sparas i
Naseva, varpå det räcker att kryssa för rutan “Medicinbokföringen
är sparad i Naseva”. Producenten kan vid behov uppdatera
blanketten senare genom att ändra i slaktanmälningens uppgifter.
Ifyllda och sparade blanketter finns för påseende i Anelma i anknytning
till slaktanmälningarna.
När kedjeinformationsblanketten ifylls i Anelma i samband med
slaktanmälningen hämtas grunduppgifterna automatiskt till
blanketten. Medicinerade djur märks genom ett kryss i rutan intill
djurets identifikationsnummer.
När besättningens medicinbokföring finns i Naseva räcker det att
anmäla medicieringen genom ett kryss i rutan ”Medicinbokföringen
är sparad i Naseva”.
Pappersblanketterna är till för avvikande fall
Besättningar som inte hör till Naseva och besättningar som inte
bokför medicineringar i Naseva måste sända kedjeinformationen
på pappersblankett. Detta innebär mer arbete både för producenten
och för slakteriets personal. Besättningar som använder
Anelma, men inte bokför medicinanvändningen i Naseva, kan bifoga
medicineringsuppgifterna som en elektronisk bilaga i punkt
19 i Anelmas kedjeinformationsblankett.
Det lönar sig att använda Anelma och Naseva
Det lönar sig att göra slaktanmälningarna genom Anelma. På så
vis överförs kedjeinformationsuppgifterna smidigt till Snellman
utan extra pappersarbete. Därtill får du dra nytta av Anelma-anmälningstillägget
2 c/kg.
Man ansluter sig till Naseva genom att göra ett Naseva-hälsovårdsavtal
med sin egen veterinär. Det lönar sig att ansluta sig så
fort som möjligt, eftersom man väntar en rusning i registreringen
av avtal i slutet av året. Snellmans primärproduktionspersonal
hjälper producenter i frågor gällande kedjeinformationen. I frågor
gällande Naseva-avtalen ger Paula Halkosaari mer information,
tel. 0400-988 894.
Om besättningens medicinbokföring gjorts annanstans än i
Naseva kan en kopia av medicineringsuppgifterna bifogas till den
elektroniska blanketten som en bilaga.
MH
Lantgårdens Bästa info

LB nöt
Stalltypen har stor betydelse för
miljörelaterade hälsoproblem
I nötköttproduktionens slutuppfödning orsakar
för tidiga utmönstringar och dödlighet förluster
för jordbruksföretaget, förutom uppfödningskostnaderna
även i form av förlorade försäljnings
och stödinkomster. Sjuka djur orsakar
betydligt mer arbete per djur bl.a. på grund av
djurens kontroll och flyttningar. I hela nötkedjan
kan också små åtgärder för att minska på
utmönstring och dödlighet leda till stora besparingar
på årsnivå, t.ex. i djurmaterialet. Våren
2009 undersökte agrolog (YH) Vesa Koskela
saken i form av ett examensarbete i samarbete
med Seinäjoen Ammattikorkeakoulu och
Snellmans Köttförädling Ab.
8
7
6
5
4
3
2
1
För tidiga utmönstringar och dödlighet
i olika stallösningar
0
liggbås spaltgolv kalla uppfödningsstall
% > 6mån 2,7 7,5 2,6
I undersökningen deltog totalt 17 gårdar i Finland och Sverige, av
vilka 7 gårdar hade lösdrift med liggbås, 5 var stallar med spaltgolv
och 5 var kalla uppfödningsstallar.
kan också komma att påverka Finlands nuvarande lagstiftning. De
svenska uppfödarna har följt kravet genom att investera i lösningar
med permanent ströbädd, spaltgolv med gummi och kalla
lösdrifter med liggbås.
medelvikt
kg
Inom EU har spaltgolv en betydande ställning i nötdjursuppfödningen.
Till exempel i Tyskland (som står för ca 15 % av EU:s
nötköttsproduktion) har slutuppfödningsstallarna nästan enbart
spaltgolv. Trots detta rekommenderas inte att man bygger spaltgolv,
enligt en utredning gjord av EU-kommissionen. Om man ändå
väljer spaltgolv måste man enligt utredningen fästa uppmärksamhet
vid benhälsan, t.ex. genom att använda gummibeklätt spaltgolv
(European Commission 2001). Sveriges nya djurskyddslag
(Djurskyddsbestämmelser 2008) följer denna rekommendation:
från och med augusti 2007 har kravet på nya byggnader varit ett
mjukt liggunderlag på liggområdet, t.ex. med gummimatta. Detta
Skillnader i uppfödningsresultaten
tillväxttid
d från föds.
dagstillväxt
netto g/d
Jämförelse av bästa fjärdedel 2009 (1–7)
0 100 200 300 400 500 600 700
medelvikt, kg dagstillväxt, g/d tillväxttid från födsel, d
övriga gårdar 340
540
600
tjurplus 345
579
568
Tillväxtresultaten på LB tjurplus-gårdar och andra nötgårdar
skiljer sig tydligt från varandra. Den bästa fjärdedelen av tjurplusgårdarna
föder upp sina djur över en månad snabbare och till en
ca 5 kg högre slaktvikt, än den enligt nettodagstillväxten bästa
fjärdedelen på övriga gårdar. En tjurplus-gård med 100 djur säljer
trots den höga slaktvikten 6 djur mera till slakt per år. Skillnaden
mellan gårdarna är verkligen stor. Resultaten har hämtats direkt
ur Anelmas tillväxtrapporter och inverkan av olika byggnadslösningar
har inte beaktats.
VH
I flera forskningsprojekt har man undersökt hur boxgolvets ytmaterial
påverkar djurens tillväxt, foderutnyttjandegrad samt
kvaliteten på slaktkroppen och köttet. När man jämför spaltgolv
med permanenta halmströbäddar har boxgolvets ytmaterial inte
så stor betydelse på dessa produktionstal. Uppfödningsmiljön
(bl.a. golvmaterial, djurtäthet) har istället via hälsoproblem (benhälsa,
trampade svansar osv.) en större inverkan på produktionsresultaten
(Tuomisto m.fl. 2004b). Nötens foderutnyttjandegrad
och foderanvändning är optimala om utrymmet är minst 4,7 m 2 /
nötdjur när djuret väger 250-500 kg (Tuomisto m.fl. 2004a, 39.).
Enligt EU-kommissionens (2001) utredning sjunker dagstillväxten
långsamt då djurtätheten går under 4,7 m 2 .
På ett holländskt forskningscenter har man jämfört gummibeklätt
spaltgolv med spaltgolv av betong (4,2 m 2 /djur) och med permanent
halmströbädd (tjockleken max 1 m). Enligt forskningen
förekom onormalt rörelsemönster betydligt mer sällan på gummiklätt
spaltgolv (9,1 %) än på betongspaltgolv (71,8 %). Också
allvarliga benskador var betydligt mer sällsynta på det gummibeklädda
golvet än på betongspaltgolvet och t.o.m. halmströbädden.
Enligt undersökningen förklaras andelen benskador på halmströbädden
delvis av de stora höjdskillnaderna i boxen p.g.a. ströbädden.
I undersökningen födde man upp djur av rasen Piemontese
i åldersklassen 6-17 månader. I slutet av forskningen var levande
vikten för djuren som växt upp på gummibeklätt spaltgolv 667
kilo och vikten för dem som växt upp på betongspaltgolv 651 kilo
(Ruis-Heutinck, Smits, Smits & Heeres 2000).
Problemen är mindre med mjuka golvlösningar,
men även spaltgolv kan ge goda resultat
I examensarbetets undersökningsdel jämfördes hälsoproblemen
i olika stallösningar utgående från utmönstringar och dödlighet.
Nötköttsproducenter från Sverige intervjuades för att få materialet
till liggbåslösdrifter, och bland finländska producenter söktes
Lantgårdens Bästa info

Endast nöt med rätt öronmärkning
får tas med i transporten
Försäkra dig om att djur som ska förmedlas eller
sändas till slakt alltid har bägge öronmärkena
på plats. Ett djur med bristfällig märkning
varken kan eller får tas ombord i transporten!
Varje kalv som föds märks med två officiella öronmärken som
godkänts av jord- och skogsbruksministeriet – ett i vardera öra,
där vänster öra bär huvudmärket och höger öra ett hjälpmärke.
För nöt som fötts före 1.1.1998 krävdes endast ett öronmärke.
Ett öronmärke som en gång varit fastsatt får inte fästas på nytt,
utan för öronmärken som fallit av måste man utan dröjsmål beställa
ett ersättande märke.
Enligt krav från myndigheterna måste man även alltid försäkra sig
om djurets bakgrund genom en registerförfrågan till nötdjursregistret
innan nöten tas emot vid slakteriet. Djur med bristfällig
märkning varken kan eller får man ta med i transporten!
Tillfälliga märken som “första hjälp”
Om ett djur som redan anmälts till slakt tappar ett öronmärke
kan man undvika sista minutens överraskningar genom att på
förhand beställa in ett lager av Datacentralens tillfälliga märken.
De tillfälliga märkena är röda till färgen, men har samma modell
och storlek som det officiella gula öronmärket. Tillfälliga märken
har en färdigtryckt löpande numrering, både i han- och hondelen.
De är specifika för varje besättning och får beställas in i mindre
mängder för eventuella kommande behov. Märkena får användas
endast när djurets ena öronmärke har fallit av alldeles innan
slakttransporten och det inte finns någon möjlighet att hinna få
ett normalt öronmärke innan lastningen. Genom att använda ett
tillfälligt märke försäkrar du dig om att djurets avhämtning kan
ske enligt den ursprungliga planen. De röda, tillfälliga öronmärkena
borde alltid finnas i lager på varje nötbesättning.
Förmedlingen av öronmärken för nöt och nötdjursregistrets
kundtjänst handhas av Lantbrukets Datacentral. Mer information
fås på numret 020 747 2360 eller adressen
www.laskentakeskus.fi.
VH
Kuva 2. Elektroninen merkki
Etukappale Eviran logo
3.2 Tilapäismerkki
Undvik tråkiga situationer vid lastningen – kontrollera öronmärkningen
både innan djuret anmäls till slakt och före avhämtningen!
När man använder de röda tillfälliga öronmärkena skrivs djurets
identifikationsnummer med tusch på märket. Ett djur som är
märkt med enbart röda, tillfälliga märken får inte tas med i transporten!
Djuret måste alltid ha minst ett gult öronmärke på plats.
Maatunnus
EU-tunnuks
viimeistä nu
3.2.1 Nautojen tilapäismerkki
Tilapäismerkki on väriltään punainen, mutta muuten samanmallinen ja
nautaeläinten merkitsemiseen hyväksytty keltainen korvamerkki. Tilapä
painettuna - sekä uros- että naarasosassa - järjestelmän antama juoks
Tilapäismerkit ovat nautaeläinten pitäjäkohtaisia ja niitä saa tilata ja var
määrän tulevaa käyttöä varten.
Kuva 3. Tilapäismerkkipari
Etukappale
Eviran logo
Merkin num
Tyhjään tila
tunnus (ma
Tilapäismerkin saa ottaa käyttöön vain äärimmäisessä tilanteessa, jossa
korvamerkki on pudonnut juuri ennen teuraskuljetusta eikä sille ole mahd
normaalia korvausmerkkiä ennen lastausta.
Pelkästään punaisella tilapäismerkillä merkittyä eläintä ei saa ottaa kuljet
tai hyväksyä elintarvikeketjuun. Jos eläimen ainoa korvamerkki (vaatimus
aiemmin syntyneillä) tai molemmat korvamerkit (1998 tai sen jälkeen synt
ja eläin on näin ollen korvamerkitön, ei puutetta voida korjata tilapäismerk
eläimelle on aina tilattava korvausmerkki/korvausmerkit, jotta eläin voitais
teuraskuljetukseen ja hyväksyä elintarvikkeeksi.
en lämplig referensgrupp för stall med spaltgolv och kalla uppfödningsstall.
Eftersom målet med undersökningen var att jämföra
slutuppfödningsstallens hälsoproblem orsakade av uppfödningsmiljön
strävade man i resultatanalysen efter att utesluta problem
som härstammar från utfodringen eller mellanuppfödningen. Resultaten
stöder övrig forskning: mjuka golvlösningar (kalla stall)
och liggbåslösdrifter medför i regel mindre risker för benhälsan,
både för nöt av mjölk- och köttras. I resultatet framkom att för
tidiga utmönstringar och dödlighet för tjurar över 6 månader var
2,7 % med liggbåslösdrift, 2,6 % för jämförelsegruppen kalla stall
samt 7,5 % för spaltgolvsstall. Då man talar om medelvärden är
det skäl att poängtera att i spaltgolvsstallarna var skillnaderna
i utmönstringsprocenten allra störst. Också på spaltgolv är det
möjligt att få bra resultat gällande utmönstring och dödlighet.
Tilapäismerkkiä ei ole tarkoitettu normaalitilanteessa korvausmerkin vaihto
1998 ja sen jälkeen syntyneet naudat on edelleen oltava kaiken aikaa me
korvaan kiinnitetyllä virallisella korvamerkillä viimeistään 20 vuorokauden
ja sitä aikaisemmin syntyneet vähintään toiseen korvaan kiinnitetyllä korva
De mest centrala utvecklingsmöjligheterna
är förebyggande åtgärder,
som till exempel tillräckligt
låg djurtäthet och att undvika att
blanda ihop grupper.
Vesa Koskela
vesa.s.koskela@gmail.com
Skribenten är Agrolog inom lantbrukets
produktionsekonomi
(YH) och hans föräldrar producerar
nötkött i Toholampi.
Lantgårdens Bästa info

LB svin
Bra svinmaterial
kräver bra svinfoder
Det foderprogram för landskapet som Finska
Foder lanserade i Österbotten våren 2009
har gett goda resultat. Effektiva foder får
fram den tillväxtpotential som de finländska
grisarna har. I Pirjo och Asko Mäkis avelssvingård
uppnår man god tillväxt i samarbete med
Snellmans svingårdsrådgivning och foderfabriken
i Seinäjoki.
Pirjo och Asko Mäki har fött upp och avlat fram grisar på Pihlaja
gård i Ilmajoki under 25 år. De byggde det första integrerade
svinhuset för 25 suggor år 1980. Fastän det unga paret inte hade
någon tidigare erfarenhet av svinhållning, kunde de sända de första
grisarna till stamförsök redan år 1981. Och sedan dess har de
hunnit sända mer än tusen partier för stamförsök! Just nu producerar
gården rena finska lantraser med hjälp av ca 100 suggor.
Gårdens djurmaterial har premierats i många sammanhang. Det
kan nämnas att Pihlaja gård var den första gården i Finland som
var fri från halotangenen. Gården säljer både galtar och suggor ur
sin avelsbesättning. Efterfrågan på galtar har dock kraftigt minskat
under senare år, eftersom moderna, stora gårdar sköter betäckningen
med inseminering.
Under de gångna årtiondena har man på tiotals gårdar i Finland
gjort ett ovärderligt och framgångsrikt arbete med att utveckla
det finländska svinmaterialet. Den finländska grisens tillväxtförmåga
och köttighet är vid sidan av kroppshållning och fertiliteten
efterfrågade kvaliteter runt hela världen. Från Mäkis gård har
man årligen exporterat avelsdjur till flera länder,
ända till Taiwan. Också i somras exporterade gården
till Ryssland.
Asko och Pirjo har klara åsikter om utfodringen. - Svingårdens
absolut viktigaste foder är smågrisfodret! Det måste vara mycket
smakligt och grisens mage måste hållas i skick. En enda omgång
diarré är en för mycket. Just nu använder gården Finska Foders
Multi-Pekoni Mini, som man utfodrar med tills grisarna väger 25
kilo. Djur som är större än så, och också digivande och dräktiga
suggor, utfodras med blötfoder av spannmål-koncentrat som
spetsas med vassle.
Gården har inte använt OVR-blötfoder på länge.
– De ständiga variationerna på blötfodrets kvalitet ledde till problem
av alla de slag, som kulminerade som orolighet och sämre
foderintag, nämner Asko och Pirjo som orsak till sitt beslut.
– Torrfoder skulle vara mera lämpligt för digivande suggor. Med
blötfoderutfodring sätts suggans ätförmåga lättare på prov och
åtminstone för oss betyder det fler utfodringar och i förlängningen
ökad risk för att smågrisarna kläms ihjäl av suggan.
Under årens lopp har vi blivit allt mera noggranna med sammanställningen
av foderstaten. Vi har visserligen alltid analyserat
spannmålen, men numera analyseras varje spannmålsparti som
kommer till gården och utfodringen planeras enligt resultaten.
Det är både proteinhalten och mineralhalterna i spannmålen som
har stor betydelse. Och man måste känna till och klara av variationerna
hos dessa då man sammanställer foderstaten.
Nu har jag en känsla av att vi blir väl
omhändertagna!
Gården har varit Snellmans kontraktsproducent ända sen 1997. I
Snellmans produktionskedja har slaktvikten på svinen varit högre
än medeltalet och djurmaterialet har baserat sig på de inhemska
Med bra foder får man fram prestationsförmågan
Grundförutsättningen för att man ska lyckas producera
avelssvin är att man har en noggrann utfodring
som är exakt anpassad enligt djurens näringsbehov.
Det är bara då som svinens goda genetiska
egenskaper framträder. Samma princip gäller naturligtvis
för annan svinhållning också, men det är
i synnerhet i produktionen av avelssvin som detta
konkretiseras markant.
– Ofta funderar jag på om man gallrar ut fel djur
ur produktionskedjan av den orsaken att foderstaten
inte har varit som den borde, säger Asko.
Pirjo och Asko Mäki föder upp och avlar grisar på
Pihlaja gård i Ilmajoki. Producenterna har uppnått god tillväxt
i samarbete med Snellmans svingårdsrådgivning och Finska Foders foderfabrik i Seinäjoki.
10 Lantgårdens Bästa info

aserna. Stora svin ställer sina egna krav på t.ex. fodrens mineralhalter.
Det har kommit fram att det som är mycket nog åt
ett medelstort svin under normala omständigheter inte alltid är
tillräckligt åt så här stora svin. Det behövs något speciellt!
Snellmans primärproduktionsrådgivare Reijo Lintulahti har
länge varit av samma åsikt. När Hankkija-Maatalous investerade i
en ny produktionslinje för svinfoder på foderfabriken i Seinäjoki
i början av år 2009, konstruerade Finska Foder en ny regional
svinutfodringsstrategi. Enligt denna ska man producera foder i
regionen för regionala omständigheter och behov. Nu var det
möjligt att tillsammans bygga något speciellt i Österbotten!
Genom Snellmans och Finska Foders samarbete har serien Special-koncentrat
kommit till, och koncentraten har optimerats för
ovan nämnda behov. I serien finns Special-tiiviste för slaktsvin,
Tiineys-Special för dräktiga suggor och Imetys-Special för utfodring
av digivande suggor. Alla dessa foder använder Pirjo och Asko
Mäki i sin avelssvingård.
Specialprodukterna har gett utmärkta resultat. Köttprocenten
steg i somras som bäst till 64,1 %. Och fastän gården enligt Pirjo
har småskalig smågrisproduktion så uppnår den ca 25 avvanda
grisar per sugga och år.
– Det är bra att vi fått till stånd detta samarbete. Nu har jag en
känsla av att vi blir väl omhändertagna, säger Asko belåtet!
Oro inför framtiden fastän man skymtar ljus i tunneln!
Företagarparet tycker inte om dagens politik och kontroverser
om svinavelns mål och metoder.
– Det är ändå alltid i sista hand den finländska svinföretagaren
som betalar i en eller annan form, menar Asko. Det leder till att
man tappar intresset för svinaveln. Dessutom har intresset för att
underhålla eller utveckla djurmaterialet på gårdarna minskat på
grund av den dåliga lönsamheten.
Det rekordlåga priset på spannmål är bra på ett sätt och dåligt
på ett annat. Om priset är lågt satsar man inte på att producera
spannmål. Då blir också kvaliteten lidande. Detta leder till direkta
problem på husdjursgårdar som köper spannmål. Å andra sidan
blir foderkostnaderna låga då spannmålen är billig, vilket åtminstone
för stunden underlättar den långvariga dåliga lönsamheten
i svinhållningen.
Fastän aktiv svinavel inte alltid är så intressant med tanke på gårdens
ekonomi, så tänker paret ändå inte sluta med det. - Kära
nån då! Det här är ju vårt sätt att leva! säger Pirjo och avslutar
därmed allt prat om att sluta.
R
Välj ditt kompletteringsfoder
rätt
■ Årets spannmålsskörd verkar mängdmässigt vara på en relativt
bra nivå. Kvalitetsmässigt är spannmålen över lag ganska
tung, vilket betyder att den är mycket energirik. I proteinhalterna
(råprotein och aminosyror) har det däremot konstaterats
mycket stora skillnader mellan olika orter och sorter. Därför
påminner vi än en gång om hur viktigt det är att analysera det
foder man producerat hemma. Alla foderfabriker gör spannmålsanalyser
åt sina egna kunder. Producenten måste bara se
till att ta ett representativt foderprov och sedan föra in det
för analys. När man tar provet ska man också komma ihåg att
hålla utkik efter möjligt mögel, liksom alltid när man hanterar
spannmål. Det finns tecken på att det också i årets skörd i viss
mån förekommer mögel.
Det är bra att skicka analysresultaten också till oss på Snellman,
så kan vi spara dem i Anelma i producentens egna uppgifter.
På sammas ställe kan man också spara utfodringsplanen
som är gjord på basen av analysen. På så sätt finns de sparade
i Anelma och producenten kan titta på dem och skriva ut dem
efter behov. Granskning av dessa uppgifter i samband med foderförbrukningsuppgifter
och slaktuppgifter ger en möjlighet
att utveckla gårdens verksamhet och produktion och på så sätt
även förbättra lönsamheten.
I frågor som gäller utfodringsplanering får man hjälp på Snellman
av Reijo Lintulahti (på finska, 044-7966542). Frågor angående
utfodringen kan också ställas till Martti eller Laura.
3,5
3,0
2,5
140
120
100
Man kan läsa mera om Asko och Pirjo Mäkis avelsdjurmaterial på
gårdens hemsida på adressen: www.maenjalostussikala.fi
Text och bild: Jukka Heinonen, Finska Foder
2,0
1,5
1,0
0,5
34
0,0
40
1
46
2
52
3 4
59
5
66
6
73
7
80
8 9 10
95
11
103
12
111
13 14
119
15
127
16
Fe 1,250 1,500 1,750 2,000 2,200 2,380 2,560 2,700 2,820 2,900 2,950 2,900 2,810 2,750 2,810 2,900
Kg 30 36 42 49 55 61 68 74 80 87 93 99 106 112 118 125
Modell av utfodringsschema för köttsvin. Alla svin utfodras enligt
maximinivå fram till slakt. För kastrater sänks nivån 2 veckor
före slakt från maximi till 2,750 fe. När utfodringen och uppfödningsmiljön
är i skick borde tillväxten ske enligt utfodringsschemat.
80
60
40
20
0
Lantgårdens Bästa info 11

LB svin
Svinproduktionens nya utvecklingsprogram
presenterades
■ I slutet av sommaren samlades sammanlagt
ca 70 personer under två dagar
vid Snellman i Jakobstad för att diskutera
svinproduktionens utveckling.
Diskussionstillfällena, som hölls den
19.8 och 21.8, började med en rundtur
på Snellman Köttförädlings nyaste
investeringar; medvurstfabriken och
expeditionen, under ledning av verkställande
direktör Henrik Snellman
och IT- och logistikchef Timo Tupeli.
Efter rundturen på fabriken fortsatte
dagen på Pietarsaaren Hiihtäjäts stuga,
Tomas Gäddnäs och Henrik Snellman
gav först en översikt på aktuella saker
vid Snellman, och presenterade svinvisionen
med riktlinjer för den närmaste
framtiden samt på ett längre
perspektiv.
Redan under tidigare svindagar har
marknadsföringen väckt ett stort intresse
bland deltagarna. Så var det nu också. Peter Fagerholms
presentation på det finska tillfället och Timo Paananens information
om försäljningen på det svenska tillfället diskuterades
ivrigt. Det är bra, för producenterna är viktiga i livsmedelsproduktionskedjan
och därför är det viktigt att ge information om
händelser och om verksamhetsmiljön samt om kraven som ställs
från slakteriet framåt. Timo berättade också om de åtgärder, med
vilka Snellman i fortsättningen tänker stärka efterfrågan på sina
produkter. Endast riktig information om varför man gör som man
gör duger som grund för att motivera företagsamma, initiativrika
producenter som ledare för sina företag. Växelverkan är en nödvändig
del av ett fungerande samarbete.
Marknadsföringsdirektör Peter Fagerholm berättade bl.a. om Kunnon Jauheliha-kampanjen
och dess fortsättningsplaner
tre gånger per år, alltid efter att resultaten av en fyra månaders
period granskats. Förutsättningen för att få grisplus-tillägg är att
gården hör till suggkontrollen och uppdaterar uppgifterna regelbundet,
samt utnyttjar MP Sisus möjligheter att utveckla gårdens
suggmaterial.
Tilläggscent för effektivitet
Plus-tilläggen för integrerade besättningar är kilobaserade. Med
samma förutsättningar, som redan tidigare nämndes om MP-indexet
och försäljningsmängderna, är maximala nivån på tilläggspriset
4 c/kg. Dessutom bör man naturligtvis regelbundet fylla i
kommande slaktpartier i Anelmas svinlager.
Utveckling uppmuntras genom nya program
Snellmans svinbehov kommer att öka och därför vill vi ge nuvarande
samt nya producenter en möjlighet att utveckla grisproduktionen
både kvalitativt och kvantitativt. De nya LB Gris- och
Gödsvinsplus-programmen presenterades för producenterna
på tillfället. Målet med grisprogrammen är att säkra en tillräcklig
mängd suggor för att svara på framtidens svinbehov. Det treåriga
Grisplus-programmet startade redan den 1.9. De följande starttidpunkterna
kommer med fyra månaders mellanrum, så att den
sista möjligheten att komma med är 1.1.2011. Målet är att under
avtalsperioden höja suggantalet så att man på plus-gårdarna vid
programperiodens slut har minst 100 suggor i produktion.
Med plus-gårdarna görs ett utvecklingsavtal och i samband med
det går man igenom producentens planer för hur han kommer
att utveckla produktionen. Genom att sätta upp målsättningar
och gå igenom dem varje år underlättas utvecklingsarbetet. Fullt
utvecklingstillägg får man då mängden sålda grisar/slaktsvin överskrider
21 st/sugga och MP-indexet är minst 50. En grisproducent
kan få ett tilläggspris på sammanlagt 3 €/gris. Tillägget betalas
Vid årsskiftet 1.1.2010 startar slaktsvinens Plusprogram, med en
lönsam och kvalitativ uppfödning av slaktsvin som mål. Nivåerna
på slaktsvinstallens plustillägg är 1–3 c/kg. Förutsättningar för att
få tillägget är en kontinuerlig, regelbunden uppfödning med 16–17
veckors intervall samt noggrann uppföljning via svinlagret, d.v.s.
att flytta in levererade grispartier, anmäla döda, anmäla slakten
från svinlagret samt att anmäla foderförbrukningen. En annan förutsättning
är att slaktsvinens tillväxt i uppfödningspartiet är minst
850 g/dag. Användningen av svinlagret underlättar planeringen av
slaktmängderna och ger oss en bättre möjlighet att ge respons
till grisproducenterna. På basen av foderförbrukningsuppgifterna
kan man uppskatta om utfodringsplanen varit korrekt och hur väl
planen fungerat i förhållande till partiets tillväxt- och slaktresultat.
Målet är alltså att förbättra kvaliteten och samtidigt minska
onödiga utgifter som uppstår på gården, t.ex. att minska foderkostnaderna
genom att minska på ”överlopps” tillväxtdagar.
Mera information om plusprogrammen fås både av primärproduktionens
personal och från Anelma. I Anelma finns också exempel
på plus-tilläggens uträkning.
MH
12 Lantgårdens Bästa info

Snabbt och smidigt i Anelma:
Följ med grispartiernas tillväxtresultat!
■ Uppföljningsmöjligheterna för slaktsvinsuppfödningen förbättrades
betydligt då Anelmas tillväxtrapport för slaktsvin
blev färdig. Producenten flyttar djuren till rätt avdelning i svinlagret,
tar bort individer som dött ur lagret och tatuerar svinen
till slakt med avdelningsnummer. Det är också möjligt för producenten
att ”kika” på slaktsvinspartiets utveckling med hjälp
av funktionen Förhandsgranska, fastän det ännu finns djur kvar
i svinhuset. När uppgifter om partiets alla djur finns i svinlagret
kan producenten skriva ut en tillväxtrapport som innehåller de
viktigaste slaktresultaten. Producenten kan alltså få tillväxtrapporten
redan samma dag som partiets sista svin har slaktats.
Rapporten för slaktsvinspartier är ändå fullständig först efter
att fodermängderna som djuren ätit och likviden för partiet
har registrerats i Anelma. Då får producenten också information
om hur väl djurens utfodring har lyckats och det ekonomiska
resultatet med djur- och foderpriser beaktade.
Uppgifter om djuren kommer alltså automatiskt till Anelma
och producenten bör tillsätta det som hänt med svinpartiet
på gården. Uppgifter om svin som har dött ger möjlighet att ge
respons till smågrisproducenterna på ett helt nytt sätt. Mera
information om svinlagret, hur uppgifterna sparas och om tillväxtrapporten
fås av primärproduktionens personal.
MH
I tillväxtrapporten finns ett sammandrag av djurpartiets uppgifter.
I rapportens nedre del finns viktiga nyckeltal för hur uppfödningen
lyckats, både skilt för gyltor och galtar och ett medelvärde för
hela partiet.
Förmedlingsparti: 5325 Avdelning: 1
Uppfödningsavtal
Datum Djurmängd Medelvikt Kvalitetsklass Döda
21.04.2009 162 34.1 47 3
22.04.2009 200 32.5 49 5
Slaktresultat
Slaktade Djurmängd Medelslaktvikt Kött-% Sogris Kastrat
05.07.2009 60 87.1 58.5 19 41
21.07.2009 41 91.0 60.0 19 22
30.07.2009 100 92.5 60.4 43 57
06.08.2009 153 86.2 60.8 85 68
I bilden ovan syns uppgifterna för ett
uppfödningsparti. Smågrispartiernas
leveransdag, döda svin samt utslaktningsdatum.
I Förhandsgranska-funktionen syns
uppfödningspartiets situation med de
uppgifter som i det skedet är färdiga.
I punkten ”Levererade - Slaktade
- Döda” syns antalet djur som finns kvar
i svinlagret.
Rapportens uppgifter Sogris Kastrat Alla
Levererade grisar, st. 362
Grisarnas medelvikt, kg 33.3
Kvalitetsklass 48
Slaktade, st. 166 188 354
Köttighet 61.1 59.4 60.7
Friska 95.8 94.7 95.2
Tillväxtdagar, d 100 96 98
Tillväxtdagar MAX, d 107 107 107
Slaktvikt, kg 88.3 89.1 88.7
Uppskattad levandevikt, kg 119.3 120.3 119.8
Dagstillväxt, g/d 860 907 884
Grisar som dött under 2 vk, st. 1
Döda, st. 8
Dödlighets % 2.2
Lantgårdens Bästa info 13 13

ETT firade 15-årsjubileum
■ Föreningen för bekämpning av djursjukdomar, FBD (ETT), har
funnits i 15 år och denna också internationellt sett banbrytande
verksamhet firades i Helsingfors 10-11.9.2009. Öppningstalet
hölls av Eviras direktör Jaana Husu-Kallio där hon tackade ETT,
som representerar
näringen (slakterierna,
mejerierna
och äggpackerierna)
för ett bra
samarbete under
åren. I sitt tal
konstaterade hon
att det i Norden
ännu finns mycket
att göra för att
främja och säkra
djurhälsan. Hela
livsmedelskedjan måste ta ansvar för att göra upp ordentliga beredskapsplaner
och upprätthålla dem. En del av en hållbar verksamhet
är också att försäkra sig om producenternas förmåga att
styra de allt större djurbesättningarna.
Jubileet firades med ett nordiskt beredskapsseminarium. Föreläsarna
betonade i sina presentationer vikten av samarbete i livsmedelskedjans
alla skeden, samt betydelsen av smittoskydd. Flera
gånger under seminariet poängterades hur arbetet med djurhälsovård
har ändrats; från skötsel av enskilda sjuka individer till
inriktning på djurens välfärd genom förebyggande skötsel. Också
frågan om hur man kan uppfylla behoven för de konsumenter
som gör medvetna val och är insatta i miljöfrågor lyftes fram.
MH
John Webster
Framtidens utmaningar
för djurhushållningen
Emeritus professor John Webster från Bristol University i Storbritannien
föreläste på ETT:s seminarium om framtidens lösningar i
djurhushållningen. Av framtidens riktlinjer lyfte han upp följande:
konsumtionen av djurprodukter kommer att öka globalt, liksom
människans och djurens tävlan om samma resurser (mat, vatten,
biobränsle osv.). Behovet av att skydda och bevara naturen, samt
konsumenternas krav på att utveckla djurhållningen (djurens välbefinnande
och markanvändning) kommer också att växa.
LB-svinteamets Martti Hassila och Laura Ehlers deltog i ETT:s
nordiska beredskapsseminarium. Bilder från ETT, Sanna Nikunen
För att på gårdsnivå svara på de ovanstående utmaningarna, lyfte
Webster fram följande: att bättre känna igen och definiera riskerna
för djurhälsan och djurens välmående, opartisk utvärdering
av djurens välmående, utföra hälso- och välbefinnandestrategier
på gården, utveckla alternativa verksamhetsmodeller samt belöning
för dem som satsar på hälsa och välmående. Åtgärder som
kan göras utanför gårdarna är t.ex. följande: öka konsumenternas
kunskap, förbättra åtgången av produkter med mervärde och att
få konsumenternas förtroende med hjälp av konkreta bevis.
Via arbetet för att öka djurens hälsa och välbefinnande och informationen
om det kommer konsumenterna att få bättre hälsa
och samvete och djuren får bättre skötsel, hälsa och välmående.
Djurens välmående ger också producenten en bättre livskvalitet
och förutsättningar för en livskraftig omgivning. MH
Preliminär kalender för producenttillfällen
6.11 Nötdag vid Sanifani, Kalajoki, delvis tvåspråkig
10.11 Skolning om kedjeinformation för nöt, Optima
Jakobstad (i samarbete med ÖSL)
11.11 Skolning om kedjeinformation för nöt,
YA Gamla Vasa, Korsholm (ÖSL)
17.11 Sikapäivä, Ilmajoki
18.11 Svindag, Norrvalla Vörå
20.11 Sikapäivä, Huittinen
29.1.2010 Nötdag, Kauhava (Ylihärmä),
Härmän Kuntokeskus, tvåspråkig
3–4.2 2010 Tvåspråkigt svinseminarium
Följ med övriga tillfällen och detaljerad information i
Anelma: http://anelma2.snellman.fi
14 Lantgårdens Bästa info

LB-teamets kontaktuppgifter
LB Nöt / Trafikanter
LB Kontoret
Mona Julin
logistikchef
(06) 786 6343
044-796 6343
Vesa Hihnala
LB fältchef
044-796 6345
Matti Kastarinen
LB fältrepresentant
0500-263 995
Mårten Lassfolk
områdesansvarig
södra området
044-796 6545
Pekka Taipale
områdesansvarig
norra området
0500-265 635
Brita Wiik
likvidansvarig
(06) 786 6323
Markku Pökkylä
ombud
norra området
0400-282 041
Jarmo Niemelä
ombud
södra området
0500-369 597
Christer Sundqvist
kalvförmedlingstrafik.
hela området
0500-264 570
Timo Hartikainen
kalvförmedlingstrafik.
norra området
0400-379 977
Tomas Gäddnäs
direktör för primärproduktionen
(06) 786 6342
044-796 6342
e-post: fornamn.efternamn@snellman.fi
Peter Björk
anskaffningstrafikant
södra området
0500-263 996
Jukka Takanen och Mauri Takanen
anskaffningstrafikant
norra området
040-515 5702 • 0400-367 400
Uleåborg
Eero Sallinen och Antti Sallinen
anskaffningstrafikant, kalvförmedling
norra området
0400-384 180 • 040-554 3621
e-post: fornamn.efternamn@snellman.fi
Snellmans Köttförädling Ab
Granholmsvägen 1 B
68600 Jakobstad
tel * 06 786 6111
fax 06 786 6184
anelma@snellman.fi
http://anelma2.snellman.fi
Vasa
Karleby
Jakobstad
Seinäjoki
Norra nötområdet
Kajaani
Ylivieska
Iisalmi
LB Svin
Södra nötområdet
Björneborg
Tammerfors
Martti Hassila
LB fältchef
(06) 786 6344
044-796 6344
Reijo Lintulahti
LB svinkonsult
044-796 6542
Laura Ehlers
LB produktionshandledare
044-796 6398
Lisa Ahlgren
smågrisförmedling
(06) 786 6331
044-796 6331
Henry Ahlvik,
smågrisförmedl.
trafikant
044-796 6555
e-post: Lantgårdens fornamn.efternamn@snellman.fi
Bästa info 15

120865
Trevlig höst!
anelma2.snellman.fi