EAA SVERIGE KVALITETSHANDBOK â KHB - EAA chapter 222

EAA SVERIGE 

Teknisk Operationell Organisation 

Digitalt och ej registrerat exemplar. 

KVALITETSHANDBOK – KHB 

INNEHÅLL 

1. INTRODUKTION 

2. KVALITETSPOLICY, MÅL OCH STRATEGIER. 

3. ORGANISATION OCH RESURSER 

4. STYRNING AV VERKSAMHETEN 

5. KVALITETSREVISION 

6. ÖVRIGT 

Utgåva 1 gällande fr.o.m. 1999-01-01. 

Godkänd av Luftfartsinspektionen 1998-12-16. Ref.: L 1998-2249- 

10075. 

Denna utgåva reviderad till och med revision 11 daterad 2012-02-01. Revision 11 

godkänd av transportstyrelsen den

KVALITETSHANDBOK 

KHB 

Kapitel 1 

Sida 1 (1) 

Datum 2012-02-01 

INNEHÅLL 

1. INTRODUKTION 

1.0 Åtagande 

1.1 Förord 

1.2 Övergripande organisation 

1.3 Styrande dokument 

1.4 Revisionssystem 

1.4.1 Förteckning över revisioner 

1.4.2 Kontrollista över gällande sidor 

1.5 Distributionslista 

1.6 Handboksstandard



Kapitel 1.0 

Sida 1 (1) 

Datum 2010-04-01 

1.0 EAA Sveriges åtagande gentemot Transportstyrelsen 

Kvalitetshandboken (KHB) definierar organisationen och de procedurer 

på vilka Luftfartsstyrelsen tagit sitt beslut att till EAA Sverige delegera 

vissa uppgifter enligt särskild delegeringsordning (Avtal om delegering av 

2008-12-15/18) 

EAA Sverige skall se till att KHB:s innehåll är i enlighet med gällande 

bestämmelser i LFS, TSFS och de befogenheter som Transporstyrelsen 

delegerat till EAA Sverige. 

Verksamhetsledaren har föreningens uppdrag att se till att det finns 

ekonomiska, personella och andra resurser samt övriga förutsättningar 

att det från Transportsstyrelsen delegerade uppdraget kan genomföras. 

Verksamhetsledaren för EAA Sverige rapporterar direkt till 

ordföranden/styrelsen i EAA Sverige och är adjungerad till EAA:s 

styrelse. 

KHB beskriver den Tekniska Operationella Organisationen. 

KHB är verksamhetsledarens instrument för att leda verksamheten och 

som fastlägger gällande begränsningar (instruktioner) för verksamheten. 

Barkarby 2010 04 01 

Sven Kindblom 

Ordförande EAA Sverige



Kapitel 1.1 

Sida 1 (1) 

Datum 2012-02-01 

1.1 FÖRORD 

Transportstyrelsen har genom avtal delegerat till EAA Sverige – i det följande benämnd EAA 

– uppgifter och befogenheter för tillsyn över amatörbyggverksamhet flygutprovning, miljövärdighetsbevis, 

flygtillstånd och för kontinuerlig luftvärdighetsövervakning av amatörbyggda 

luftfartyg, registrerade i Sverige. 

Transportstyrelsen har vidare uppdragit EAA att i övrigt se till att verksamheten med amatörbyggda 

luftfartyg uppfyller flygsäkerhetsmässiga krav. Delegeringen är begränsad till 

svenskregistrerade och till de flygplan som finns inom EAA och som används stadigvarande 

i Sverige. Delegeringen gäller inte de av Transportstyrelsen undantagna experimentklassade 

luftfartyg som inte är lämpliga att underhålla inom ramen för amatörbyggnadsreglerna. 

Beslut som rör ägare eller innehavare av luftfartyg får fattas av EAA Sverige endast om beslut 

innebär bifall. 

Transportstyrelsen har övertagit åtaganden som Luftfartsstyrelsen tidigare gjort. Om det i 

texten i KHB står Luftfartsinspektionen eller Luftfartsstyrelsen avses Transportstyrelsen om 

inte det direkt framgår att Luftfartsinspektionen eller Luftfartsstyrelsen avses, likaledes avses 

EAA Sverige om det står EAA Chapter 222. Ändringar i texten kommer att ske successivt. 

EAA har förbundit sig att hålla sin Teknisk Operationella Organisation tillgänglig för Transportstyrelsen 

i och för inspektion i den omfattning, som Transportstyrelsen finner nödvändig. 

EAA:s åtagande gäller fr. o m. 2011-05-15 till 2011-12-31. 

EAA:s Kvalitetshandbok, KHB, syftar till att beskriva det kvalitetssystem, som utgör grunden 

för styrning av verksamheten och fullgörande av nämnda uppgifter och befogenheter. KHB 

är utarbetat i syfte att uppfylla de bestämmelser och rekommendationer angivna i de dokument, 

som redovisas i Kapitel 6.2, Referenser. 

Den organisatoriska del av EAA, som ansvarar för berörd verksamhet benämns Teknisk 

Operationell Organisation. Se vidare Kapitel 1.2. 

De dokument som är styrande för verksamheten redovisas i kapitel 1.3. 

Den föreningsverksamhet, som bedrivs i EAA-föreningens regi innefattas inte i Teknisk Operationell 

Organisation och berörs sålunda formellt ej av KHB. Exempel härpå är utgivande av 

EAA-Nytt samt arrangerande av EAA Fly-in med Workshops etc. Nämnda förhållande utgör 

dock inte något hinder för Teknisk Operationell Organisation att medverka i sådana aktiviteter 

eller att använda sig av dessa för utbildning, erfarenhetsutbyte, information, kommunikation 

etc. Snarare bör Teknisk Operationell Organisation ta aktiv del av och stödja föreningsverksamheten, 

som är av stor betydelse för det preventiva flygsäkerhetsarbetet. 

KHB är föremål för löpande revisioner. I följebrev till varje revision skall anges skäl till ändringen. 

Varje revision skall godkännas av Verksamhetsledaren, VL. 

Ett exemplar av KHB liksom varje revision av densamma skall tillställas Transportstyrelsen. 

KHB administreras av Kvalitetsrevisorn, KR. 

Stockholm 2012-02-01 

Sven Kindblom 

Verksamhetsledare, VL



Kapitel 1.2 

Sida 1 (1) 

Datum 2012-02-01 

1.2 ÖVERGRIPANDE ORGANISATION 

EAA Sverige 

Styrelse 

Föreningsverksamhet 

- EAA.Nytt 

- EAA Fly-in 

- Kursverksamhet 

- Samkväm 


Teknisk 

verksamhet 

Flygoperationell 

verksamhet 

Kvalitetsrevision 

Se vidare Kapitel 2 – 6 

Adress: 


Kanalvägen 1A Plan 3 

194 27 Upplands Väsby 

Telefon: 08 - 752 75 85 

Telefax: 08 - 751 98 16 

E - post: 

Web-site: 

kansliet@eaa.se 

www.eaa.se 

Org. nr: 81 32 00 - 5425 

-oOo-



Kapitel 1.3 

Sida 1 (1) 

Datum 2012-02-01 

1.3 STYRANDE DOKUMENT 

EAA 

Stadgar 

Sverige 


Teknisk Operationell 

Organisation 

Kvalitetshandbok, 


Kansli- & Besiktningshandbok, 

KBHB 

Avtal 

Transportstyrelsen 

Luftfartslagen, 3 kap 1-3 och 11 § § 

samt i övrigt tillämpliga delar av 3 kap 

SFS 1957:297 Luftfartsstyrelsens 

föreskrifter 

BCL-M 5.2 

BCL-M 1.5 - Flyghandbok och 

Checklista för luftfartyg 

BCL-M 1.7 - Luftvärdighetsbevis – 

besiktning 

BCL-M 1.8 - Luftfartygs vikt och 

balans 

BCL-M 3.2 - Underhåll och modifiering 

av flygmateriel 

BCL-M 5.2 - Flygmateriel av särskild 

art, Amatörbyggnad av luftfartyg 

LFS 2007:58 - Luftfartsstyrelsens 

föreskrifter och allmänna råd om 

privatflygning med flygplan. 

Bygghandbok, BHB 

Styrande dokument 

för byggprojekt 

-oOo-



Kapitel 1.4 

Sidan 1 (2) 

Datum 2007-11-01 

1.4 REVISIONSSYSTEM 

1.4.1 Förteckning över revisioner 

Revision Revisionsdatum Införd datum Införd av 

nr 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

11 2012-02-01 2012-02-01 

12 

13 

14 

15 

16 

17 

18 

19 

20 

21 

22 

23 

24 

25 

26 

27 

28 

29 

30



Kapitel 1.4 

Sidan 2 (2) 

Datum 2012-02-01 

1.4 REVISIONSSYSTEM 

1.4.2 Kontrollista över gällande sidor 

Kapitel/ 

avsnitt 

Sida Datum Kapitel/ 

avsnitt 

Sida 

Datum 

1 1 2012-02-01 4 1 1999-01-01 

1.0 1 2010-04-01 4.1 1 2012-02-01 

1.1 1 2012-02-01 4.2 1 2010-04-01 

1.2 1 2012-02-01 4.2 2 2010-04-01 

1.3 1 2012-02-01 4.3 1 2010-04-01 

1.4 1 2007-11-01 4.3 2 2007-11-01 

1.4 2 2012-02-01 4.3 3 2007-11-01 

1.5 

1.6 

1 

1 

2012-02-01 

2012-02-01 

4.3 

4.4 

4 

1 

2007-11-01 

2012-02-01 

4.5 1 2007-11-01 

2 1 2012-02-01 

2.1 1 1999-01-01 5 1 2012-02-01 

2.2 1 2006-11-01 5.1 1 2012-02-01 

2.3 

2.4 

1 

1 

2009-03-01 

2012-02-01 

5.1 

5.1 

2 

3 

2012-02-01 

2012-02-01 

5.2 1 2012-02-01 

3 1 2012-02-01 5.2 2 2012-02-01 

3.1 1 2007-11-01 5.3 1 2012-02-01 

3.2 1 2012-02-01 5.3 2 2012-02-01 

3.2 2 2012-02-01 

3.2 3 2012-02-01 6 1 2002-03-01 

3.2 4 2012-02-01 6.1 1 1999-01-01 

3.2 5 2012-02-01 6.2 1 2012-02-01 

3.2 6 2012-02-01 6.3 1 2004-05-01 

3.2 7 2012-02-01 6.4 1 1999-01-01 

3.2 8 2012-02-01 6.5 1 2011-02-01 

3.2 9 2012-02-01 6.6 1 2000-01-01 

3.2 10 2012-02-01 6.7 1 2010-04-01 

3.2 11 2012-02-01 

3.2 12 2012-02-01 

3.2 13 2012-02-01 

3.2 14 2012-02-01 

3.2 15 2012-02-01 

3.2 16 2012-02-01 

3.2 17 2012-02-01 

3.2 18 2012-02-01 

3.3 1 2012-02-01 

3.4 1 2009-03-01 

3.4 2 2009-03-01 

3.5 1 2004-05-01



Kapitel 1.5 

Sidan 1 (1) 

Datum 2012-02-01 

1.5 DISTRIBUTIONSLISTA 

KHB, distribueras till: 

A. Teknisk Operationell Organisation Exemplar Nr 

* EAA:s Kansli 1 

- Verksamhetsledare VL 

- Teknisk chef TC 

- Flygchef FC 

- Chef Luftvärdighet CL 

- Chef Bullerprov CB 

* Biträdande Tekn. chef BTC 2 

* Kvalitetsrevisor KR 3 

* Kvalitetsrådet 4 – 5 

- Vakant 4 

- Hedblom Ingmar 5 

* Godkända Besiktningsmän enligt Kapitel 6.5 6 – 20, 23, 24 

- Vakant 6 

- Vakant 7 

- Pira, Sven-Erik 8 

- Reskow, Mart 9 

- Schmidt, Sören 10 

- Svensson, Jan 11 

- Wikström, Ulf 12 

- Glanz Anders 13 

- Havbrandt, Sakari 14 

- Vakant 15 

- Vakant 16 

- Söderlind Lars-Gunnar 17 

- Vakant 18 

- Vakant 19 

- Vakant 20 

- Vakant 23 

- Vakant 24 

B. Luftfartsmyndighet 

* Luftfartsstyrelsen, Norrköping, 21 

- Ulrik Rönnbäck 

- Tomas Frimansson 22 

* 

Anm: 

Original förvaras i brandsäkert arkiv hos EAA Kansli. 

-oOo-



Kapitel 1.6 

Sida 1 (2) 

Datum 2012-02-01 

Handboksstandard 

Handboksstruktur 

EAA:s handböcker är organiserade i nedstigande led. Referens KHB 

1.3 Styrande dokument. KBH styr de underliggande handböckerna 

För att säkerställa att alla handböcker uppdateras samtidigt får inte 

handbokssidor ur KBH ingå i andra handböcker utan 

kvalitetsrevisorns godkännande. 

Information och 

språk 

Innehållet i KBH är analyserat, ordnat och skall presenteras på ett 

lättläst sätt. 

Språket skall vara svenska. 

Om kapitlet består av mer än 2 sidor bör kapitlet inledas med en 

enkel innehållsförteckning. 

Handboks avsnitt 

och sidor 

KBH består av ett antal kapitel som delats i avsnitt underavsnitt. 

Varje under avsnitt skall, så långt det är möjligt, endast innehålla ett 

speciellt område. 

På varje sida skall det i dess huvud anges: 

• EAA:s logotyp i övre vänstra hörnet 

• Handbokens titel, KVALITETSHANDBOK, med versaler och 

storlek 14 punkter. 

• Kapitel nummer, storlek 12 punkter. 

• Sidnummer, storlek 12 punkter. Ange gärna totala sidantalet i 

kapitlet. 

• Datum, som anger från vilket datum sidan är gällande, 

storlek 12 punkter. 

KVALITETS- 

HANDBOK 


Kapitel 1.6 

Sida 1 (2) 

Datum 2012-02-01 

För den löpande texten: 

• För kapitelrubriken används typsnitt Arial med 12 punkter 

• Använd gärna typsnitt Arial med 11 punkter 

• Kapitel nummer och titel. 

• Avsnitt och eventuellt 

• Underavsnitt 

För att göra texten lättare sökbar bör antalet kapitel, underkapitel



Kapitel 1.6 

Sida 2 (2) 

Datum 2012-02-01 

och avsnitt begränsa till 7, dock max 9 stycken. Varje avsnitt bör 

avslutas med vågrät linje. 

Administration av 


Kvalitetsrevisorn är tillika Redaktör för KHB och administrerar KHB 

samt säkerställer att revisioner tillställs Verksamhetsledaren och 

Transportstyrelsen för godkännande. 

Redaktören ansvarar för att KBH vid varje tidpunkt är uppdaterad i 

enlighet med den för KHB fastställda standarden. 

Redaktören är ansvarig för att 

• säkerställa att ansvarig person inom sitt verksamhetsområde 

har granskat kapitlen från olika funktionella intressen 

• samla in förslag till ändringar i form av manuskript 

• koordinera innehållet i olika underavsnitt 

• sammanställa revision 

• revisionen har korrekturlästs 

• ombesörja att Verksamhetsledaren godkänt och 

Kvalitetsrevisorn signerat revisionen 

• ombesörja att Transportstyrelsen godkänner/accepterar 

revisionen 

• meddela kansliet att revisionen är klar för tryckning och 

distribution 

• uppdatera distributionslistan 

Presentation 

KBH ges ut i ringpärm i hålat A4 format och i digitalt format pdf. 

Originalutgåva jämte utgivna revisioner skall förvaras i EAA:s 

brandsäkra arkiv



Kapitel 2 

Sida 1 (1) 

Datum 2012-02-01 

INNEHÅLL 

2. KVALITETSPOLICY, MÅL OCH STRATEGIER 

2.1 Kvalitetspolicy 

2.2 Mål och strategier 

2.3 Tillsyns- och besiktningsverksamheten 

2.3.1 Mål för verksamheten 

2.3.2 Verksamhetens omfattning 

2.4 Inriktning för den flygoperativa verksamheten 

-oOo-



Kapitel 2.1 

Sida 1 (1) 

Datum 1999-01-01 

2.1 KVALITETSPOLICY 

EAA:s verksamhet skall präglas av ett starkt kvalitetsmedvetande med strävan att skapa goda 

förutsättningar för byggnation, renovering, underhåll och drift av amatörbyggda luftfartyg av 

hög flygoperationell standard. 

Detta innebär en sammankoppling av teknologi och individer på ett sätt som optimerar både 

teknikens möjligheter och individens förutsättningar. 

Ambitionen skall vara att vidmakthålla och ständigt vidareutveckla verksamheten och därmed 

bidra till en successivt ökande flygsäkerhet. Detta skall ske genom: 

* Ett preventivt kvalitetssäkringsarbete (verksamhetsstyrning), 

* Ett effektivt program för kvalitetsrevision, 

* Definiering av potentiella problem och en strävan efter lösning av problemen. 

Stockholm 1998-12-08 

Curt Sandberg 

Verksamhetsledare, VL 

-oOo-



Kapitel 2.2 

Sida 1 (1) 

Datum 2006-11-01 

2.2 MÅL OCH STRATEGIER 

EAA:s flygsäkerhetsmässiga mål är att ett haveri eller en allvarlig incident ej skall inträffa, där 

ett tekniskt fel har varit orsaken eller på något sätt bidragit till händelsen. Så långt det ligger 

inom EAA:s möjligheter gäller samma mål även för händelser som kan härledas till förarfel. 

För att uppnå dessa mål skall EAA: 

∗ Bistå sina medlemmar så att amatörbyggverksamhet kan ske under organiserade 

former och på ett sådant sätt att gällande bestämmelser och vedertagen praxis kan 

uppfyllas, 

∗ Bevaka att amatörbyggnad av luftfartyg sker med sådan kontroll att den färdiga 

produkten uppfyller ställda krav, 

∗ Bistå ägare till amatörbyggda luftfartyg med information och utbildning beträffande 

drift och underhåll av materielen, 

∗ Besiktiga luftfartyg för att kontrollera att dessa uppfyller ställda luftvärdighets- och 

flygsäkerhetskrav, 

∗ Bistå sina medlemmar med råd och anvisningar vid utbildning/typutbildning på 

amatörbyggda luftfartyg och även vid fortsatt flygverksamhet. 

Om haveri eller allvarlig incident har inträffat gäller det att dra lärdom av det inträffade och 

skall omedelbart vidta erforderliga åtgärder så långt det ligger inom EAA: s möjligheter i syfte 

att förhindra ett upprepande. 

EAA kan på uppdrag av Haverikommissionen eller Transportstyrelsen delta i eller själv svara 

för utredning av haverier eller tillbud. Då TC eller FC så beslutar kan EAA själv utreda 

haverier eller tillbud. 

För att underlätta för byggaren har följande administrativa standarder fastställts: 

∗ Ansökan om byggtillstånd skall vara slutbehandlad inom 1 arbetsmånad efter 

mottagande, 

∗ Ansökan om flygutprovningstillstånd skall vara slutbehandlad inom 2 arbetsveckor 

efter mottagande, 

∗ Påminnelse om utgående bygg- eller flygutprovningstillstånd samt flygtillstånd skall 

sändas ut senast 2 arbetsmånader före utgångsdatum, 

∗ Brev eller telefax skall normalt besvaras inom 2 arbetsveckor om ej annat krävs. 

Anm: 

(a) Angivna standarder för tillståndsansökningar gäller under förutsättning att 

ansökningarna är kompletta och avser tidigare godkända objekt. 

(b) Längre behandlingstider kan förekomma vid semesterperioder och större helger. 

-oOo-



Kapitel 2.3 

Sida 1 (1) 

Datum 2009-03-01 

2.3 TILLSYNS- OCH BESIKTNINGS-VERKSAMHETEN 

2.3.1 Mål för verksamheten 

Materielkontroll utförs för att säkerställa att luftfartyget underhålls på ett tillförlitligt sätt 

så att luftvärdigheten och flygsäkerheten blir tillgodosedd. 

Delmålet är vidare att byggaren/ägaren skall göras alltmer säkerhetsmedveten och 

omdömesgill genom att bibringas information och vidareutbildning samt ges stöd 

avseende såväl den tekniska verksamheten som flygverksamheten. 

Detta kan ske genom att vid varje besiktningstillfälle förutom den fysiska kontrollen: 

(a) 

(b) 

(c) 

Gå igenom och förmedla kunskap om fel och brister som erfarenhetsmässigt har 

registrerats speciellt på amatörbyggda luftfartyg och på den aktuella typen i 

förekommande fall, 

Gå igenom teknisk journalföring, 

Gå igenom prestandauppgifterna för luftfartyget såsom tillsatsvikter, 

tyngdpunktsområde, stallfarter, stig- och plané-farter samt startsträckor (asfalt, 

långt fuktigt gräs etc.). 

2.3.2 Verksamhetens omfattning 

Omfattningen av besiktningen bör hållas på samma nivå som Transportstyrelsen utövar 

på normalklassade luftfartyg, vilket innebär besiktning ca vart 4e år, övriga år sker 

förnyelse av flygtillståndet efter utredning. 

Normalt skall flygplanet flygas till platsen för besiktningen under förutsättning att giltigt 

flygtillstånd eller flygutprovningstillstånd föreligger. Syftet med detta förfarande är att 

minska på besiktningsresornas tidsåtgång och medföljande kostnader för EAA. 

Följande besiktningar utförs normalt: 

∗ 1:a besiktning före flygutprovningen. 

∗ Besiktning efter avslutad flygutprovning. 

∗ Efterföljande besiktning under löpande flygtillstånd. 

∗ Extra besiktning efter större reparation eller modifiering. 

∗ Speciell besiktning/kontroll såsom korrosionskontroll/gångtidsförlängning av 

flygmotorer. 

Ref: KHB, Kapitel 6.6 

-oOo-



Kapitel 2.4 

Sida 1 av 1 

Datum 2012-02-01 

2.4 Inriktning för den flygoperativa verksamheten 

Den flygoperativa verksamheten inom EAA Sveriges tekniskt och operativa verksamhet 

består av två delar flygutprovning och materialkontrollflygning. Övrig flygning som 

sker med flygplan, amatörbyggda och experimentklassade luftfartyg som finns inom 

organisationen EAA Sverige ligger utanför EAA:s ansvar. 

EAA skall dock verka för att all verksamhet gällande amatörbyggda och experimentklassade 

luftfartyg sker i enlighet med gällande föreskrifter och EAA Sveriges handböcker 

på ett flygsäkerhets- och miljövärdighetsmässigt sätt. 

oOo



Kapitel 3 

Sida 1 (1) 

Datum 2012-02-01 

INNEHÅLL 

3. ORGANISATION OCH RESURSER 

3.1 Teknisk Operationell Organisation 

3.2 Personella resurser 

3.2.1 Nyckelbefattningar 

3.2.1.1 Tillsättande och godkännande av befattningshavare 

3.2.1.2 Aktuella befattningshavare 

3.2.2 Kompetens, ansvar och befogenheter 

3.2.2.1 Verksamhetsledare, VL 

3.2.2.2 Teknisk chef, TC 

3.2.2.3 Teknisk sekreterare, TS 

3.2.2.4 Flygchef, FC 

3.2.2.5 Kvalitetsrevisor, KR 

3.2.2.6 Regional Teknisk chef, RTC 

3.2.2.7 Chef Luftvärdighet, CL 

3.2.2.8 Chef Bullerprov, CB 

3.2.2.9 Teknisk granskare 

3.2.2.10 Kontrollant 

3.2.2.11 Besiktningsman 

3.2.2.12 Provledare 

3.2.2.13 Byggare / byggledare 

3.2.2.14 Personal som kan bistå vid haveriutredningar 

3.3 Materiella resurser 

3.4 Mötesverksamheter och årsredovisning 

3.4.1 Ledningsgruppen 

3.4.2 Kvalitetsrådet 

3.4.3 Tekniska rådet 

3.4.4 Flygsäkerhets - och Besiktningsmötet 

3.4.5 Verksamhetsberättelse 

3.5 Utbildning 

3.5.1 Utbildning för att erhålla eget underhållstillstånd 

-oOo-



Kapitel 3.1 

Sidan 1 (1) 

Datum 2007-11-01 

3.1 TEKNISK OPERATIONELL ORGANISATION 

Nedanstående organisationsscheman visar den Teknisk Operationella organisationens 

placering i EAA Sverige. 

EAA SVERIGE 

Styrelse 

Föreningsverksamhet 


Verksamhetsledare 

VL 

Teknisk Operationell 

Organisation 

Verksamhetsledare 

VL 

Kansli 

Kvalitetsråd 

Flygchef FC Teknisk chef TC Kvalitetsrevisor KR 

Provledare 

Teknisk sekreterare 

TS 

Tekniskt råd 

Chef Luftvärdighet 

CL 

Regional Teknisk Chef 

RTC 

Chef Bullermätning 

CB 

Besiktningsmän 

Teknisk granskare 

Kontrollanter 

Sakkunniga 

Byggare 

Byggledare 

Flygutprovare 

Flygare 

-oOo-



Kapitel 3.2 

Sida 1 (18) 

Datum 2012-02-01 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

3.2 PERSONELLA RESURSER ................................................................................... 2 

3.2.1 Nyckelbefattningar .............................................................................................. 2 

3.2.2 Kompetens, ansvar och befogenheter ................................................................ 3 

3.2.2.1 VERKSAMHETSLEDARE, VL .................................................................. 3 

3.2.2.2 TEKNISK CHEF, TC ................................................................................ 4 

2.2.2.3 TEKNISK SEKRETERARE, TS ................................................................ 5 

3.2.2.4 FLYGCHEF, FC ...................................................................................... 6 

3.2.2.5 KVALITETSREVISOR, KR ...................................................................... 7 

3.2.2.6 REGIONAL TEKNISK CHEF, RTC ......................................................... 8 

3.2.2.7 CHEF LUFTVÄRDIGHET, CL .................................................................. 9 

3.2.2.8 CHEF BULLERPROV, CB ...................................................................... 10 

3.2.2.9 TEKNISK GRANSKARE......................................................................... 11 

3.2.2.10 KONTROLLANT ..................................................................................... 12 

3.2.2.11 BESIKTNINGSMAN ............................................................................... 14 

3.2.2.12 PROVLEDARE ....................................................................................... 15 

3.2.2.13 BYGGARE / BYGGLEDARE .................................................................. 16 

2.2.2.14 PERSONAL SOM KAN BISTÅ VID HAVERIUTREDNINGAR ................ 18



Kapitel 3.2 

Sida 2 (18) 

Datum 2012-02-01 

3.2 PERSONELLA RESURSER 

3.2.1 Nyckelbefattningar 

3.2.1.1 Tillsättande och godkännande av befattningshavare 

Befattning 

Tillsätts av 

Skall accepteras av 

Transportstyrelsen 

Verksamhetsledare VL EAA styrelse --- 

Teknisk chef TC EAA styrelse Ja 

Teknisk sekreterare TS EAA styrelse --- 

Flygchef FC EAA styrelse Ja 

Kvalitetsrevisor KR EAA styrelse Ja 

Regional Teknisk chef RTC TC --- 

Chef Luftvärdighet CL TC --- 

Chef Bullerprov CB TC --- 

Teknisk granskare TC --- 

Kontrollant TC / BTC / RTC --- 

Besiktningsman CL Ja 

Provledare FC --- 

Motorkontrollanter --- Ref. gällande AL 

Samordnare haveriutredare CHU TC+FC 

Lista över befattningshavare: 

VL 

TC 

BTC 

TS 

FC 

BFC 

KR 

CL 

CB 

CHU 

RTC: 

Sven Kindblom 

Magnus Kärn-Hampus 

Bengt Sjödahl 

Ann Lis Olsson 

Erling Carlsson 

Karl-Erik Engstrand 

Greger Ahlbeck 

Bengt Sjödahl 

Pierre Wolf 

Anders Forslöf 

Anders Glantz 

Sven-Erik Pira 

Mart Reskow 

Sören Schmidt 

Veberöd 

Strömsund 

Kiruna 

Varberg 

Kvalitetsrådet: 

VL Sven Kindblom Ingmar Hedblom 

TC Magnus Kärn-Hampus Sakari Havbrandt 

FC Erling Carlsson 

KR Greger Ahlbeck 

-oOo-



Kapitel 3.2 

Sida 3 (18) 

Datum 2012-02-01 

3.2.2 Kompetens, ansvar och befogenheter 

Det åligger EAA styrelse att till ledande befattningar utse sådana personer som besitter 

gedigna kunskaper och har goda erfarenheter inom sina respektive fackområden samt 

därtill besitter goda ledaregenskaper. 

Generellt gäller EAA får fatta beslut som rör ägare eller innehavare av luftfartyg endast 

om beslutet innebär bifall. Om EAA Sverige finner att ett beslut behöver fattas som går 

emot verksamhetsutövare, byggare, ägare eller innehavare av luftfartyg, ska EAA överlämna 

ärendet till Transportstyrelsen. 

EAA ska på lämpligt sätt lämna upplysning om nämnda beslutsförfarande till verksamhetsutövare, 

byggare, ägare eller innehavare och hänvisa till regel/bestämmelse 

som den negativa inställningen grundar sig på. 

Krav på kompetens, ansvar och befogenheter ställs på respektive befattningshavare 

enligt följande: 

3.2.2.1 VERKSAMHETSLEDARE, VL 

Verksamhetsledaren har det övergripande ansvaret för att: 

(a) Ett kvalitetssystem är etablerat, implementerat och uppdaterat i organisationen, 

(b) Verksamheten bedrivs i enlighet med EAA´s styrande dokument, angivna i Kapitel 

1.3, 

(c) Säkerställa att erforderliga resurser ställs till den Teknisk Operationell Organisationens 

förfogande så att berörda chefer kan ta det fulla ansvaret för sina respektive 

verksamhetsgrenar. 

(d) Till Transportstyrelsen meddela förändringar och föreslå ersättare beträffande 

av Transportstyrelsen accepterade befattningshavare. 

VL skall: 

* Fortlöpande informera EAA styrelse om den verksamhet som bedrivs inom 

Teknisk Operationell Organisation, 

* Vara föredragande inför styrelsen i frågor av större vikt som rör Teknisk Operationell 

Organisation, 

* Senast den 1 november årligen inkomma till styrelsen med ett förslag till 

handlingsplan och budget för kommande verksamhetsår. 

* Senast 30 dagar före årsmötet lämna en årsberättelse och årsredovisning. 

Dessa kan bestå av TC och FC verksamhetsberättelser samt KR årliga revisionsrapport, 

kompletterade med egna synpunkter. 

* Ombesörja att den dokumentation, som tillhör Transportstyrelsen, överlämnas 

i god ordning senast 90 dagar efter det att Transportstyrelsens delegering 

upphört att gälla. 

oOo



Kapitel 3.2 

Sida 4 (18) 

Datum 2012-02-01 

3.2.2 Kompetens, ansvar och befogenheter (forts) 

3.2.2.2 TEKNISK CHEF, TC 

(a) 

Kompetenskrav 

Teknisk chef skall besitta goda kunskaper om det civila luftfartssystemet med speciell 

inriktning mot bestämmelser rörande konstruktion, tillverkning, certifiering och 

underhåll av flygmateriel. 

Teknisk chef skall vidare ha lång och väl dokumenterad erfarenhet inom något av 

ovan nämnda områden. 

Teknisk chef skall vara godkänd av Transportstyrelsen. 

(b) 

Ansvar och befogenheter 

Tekniska chefen är underställd VL och ansvarig för all teknisk verksamhet inom 

Teknisk Operationell Organisation. 

I samråd med styrelsen kan biträdande Teknisk chef (BTC) utses. Alla TC-ärenden 

kan vid behov utföras av BTC. 

Tekniska chefen skall: 

* Upprätta en årlig verksamhetsplan, 

* Tillse att erforderliga resurser finns för att utföra granskningar av bygg- och 

modifierings ärenden, byggkontroll och besiktningar, 

* Tillse att erforderlig dokumentation i form av bestämmelser, fabrikantunderlag 

mm finns tillgänglig centralt, 

* Utse RTC, CL och Tekniska granskare (i förekommande fall), 

* Tillse att RTC och Tekniska granskare har tillgång till erforderlig dokumentation 

för att utföra sina uppdrag, 

* Utfärda samtliga tillstånd inom verksamhetsområdet (byggtillstånd, flygutprovningstillstånd, 

flygtillstånd etc), 

* Upprätta och uppdatera Kansli- & Besiktningshandbok, KBHB, 

* Ansvara för uppdatering av EAA Bygghandbok, 

* Utfärda EAA Tekniska Meddelanden (EAA TM) med krav på inspektion, modifiering 

mm av i bruk varande flygmateriel baserat på underlag från tillverkare, 

erfarenheter från brukare eller byggare i landet eller i andra organisationer 

utomlands etc, 

* Utvärdera störningsrapporter beträffande amatörbyggda luftfartyg i samråd 

med Flygchef, 

* Medverka vid incident- och haveriutredningar som berör amatörbyggda luftfartyg, 

* Fastställa operativa begränsningar för viss luftfartygstyp efter rekommendation 

från Flygchef. 

* Tillämpning av BCL-M5.2 på luftfartyg, som hittills varit normalklassat. 

Ref. KBHB Kap. 2.7. 

-oOo-



Kapitel 3.2 

Sida 5 (18) 

Datum 2012-02-01 


2.2.2.3 TEKNISK SEKRETERARE, TS 

(a) 

Kompetenskrav 

Teknisk sekreterare skall: 

* Vara allmänt förtrogen med EAA:s verksamhet och rutiner samt de bestämmelser 

som reglerar desamma, 

* Ha god kännedom om de i verksamheten förekommande typerna av luftfartyg, 

* Ha viss flygerfarenhet, 

Därutöver bör Teknisk sekreterare ha ett utpräglat ordningssinne samt vara serviceinriktad. 

(b) 


Teknisk sekreterare skall ansvara för: 

* Uppdatering av register avseende: 

- Byggtillstånd 

- Luftvärdiga amatörbyggda luftfartyg inom ramen för BCL M-5.2, 

- Amatörbyggda luftfartyg under flygutprovning, 

* Påminnelser om förnyelse av tillstånd (bygg-, flygutprovnings- och flygtillstånd) 

* Utfärdande av Flygtillstånd - på basis av signerat och godkänt underlag från 

besiktning eller utredning, 

* Uppdatering av myndighetsbestämmelser, luftvärdighetsdirektiv etc, 

* System för utfärdande av EAA Tekniska Meddelanden, 

* Tekniskt bibliotek innefattande typbunden dokumentation, erfarenhetsliggare 

etc. 

* Sammanställning av erforderligt underlag till besiktningsverksamheten. 

* Registrering, fördelning och registrering av in- och ut- gående korrespondens. 

-oOo-



Kapitel 3.2 

Sida 6 (18) 

Datum 2012-02-01 


3.2.2.4 FLYGCHEF, FC 

(a) 

Kompetenskrav 

Flygchefen skall besitta goda kunskaper om det civila luftfartsystemet med speciell 

inriktning mot bestämmelser rörande flygdrift och därtill kopplade krav på prestandasäkerhet, 

stabilitet och styrning etc. 

Flygchefen skall vidare ha lång och väl dokumenterad erfarenhet av civil eller militär 

flygtjänst. 

Flygchef skall vara godkänd av Transportstyrelsen. 

(b) 


Flygchefen är underställd VL och är ansvarig för normer och standard för flygning 

med amatörbyggda luftfartyg. 

I samråd med styrelsen kan biträdande Flygchef (BFC) utses. Alla FC-ärenden kan 

vid behov utföras av BFC. 

Flygchefen skall: 

* Bedöma och godkänna ansökningar om flygtjänst, 

* Ansvara för att flyghandböcker granskas och godkänns, 

* Utarbeta flygutprovningsprogram för de olika typer / versioner av luftfartyg, 

som kan förekomma, 

* Föranstalta om särskild utredning luftfartygstyp med mindre goda flygegenskaper, 

* Föreslå operativa begränsningar för luftfartygstyp där detta anses nödvändigt, 

* Utvärdera störningsrapporter, 

* Medverka vid incident- och haveriutredningar där piloten kan ha bidragit till 

händelsen. 

* Utse materielkontrollflygare. 

-oOo-



Kapitel 3.2 

Sida 7 (18) 

Datum 2012-02-01 


3.2.2.5 KVALITETSREVISOR, KR 

(a) 

Kompetenskrav 

Kvalitetsrevisor skall besitta goda kunskaper om det civila luftfartssystemet med 

speciell inriktning mot bestämmelser och standarder rörande kvalitetssystem/ styrning 

av flygsäkerhetsarbete. 

Kvalitetsrevisor skall vidare ha lång erfarenhet av kvalitetssäkringsarbete, företrädesvis 

inom civil eller militär luftfart. 

Kvalitetsrevisor skall vara godkänd av Transportstyrelsen. 

(b) 


Kvalitetsrevisor är underställd VL och är ansvarig för granskning av att det etablerade 

kvalitetssystemet är implementerat och uppdaterat i Teknisk Operationell Organisation. 

Kvalitetsrevisor skall: 

* Upprätta en årlig granskningsplan, 

* Genom systematiska granskningar (kvalitetsrevisioner) förvissa sig om att 

organisationens verksamhet bedrivs i enlighet med gällande styrdokument 

och på ett optimalt sätt, Ref. Kapitel 5. 

* Vid behov medverka vid incident- och haveriutredningar, 

* Årligen redovisa kvalitetsrevisionens verksamhet till VL. 

* Administrera KHB och därmed säkerställa att revisioner tillställs VL och 

Transportstyrelsen för godkännande. 

-oOo-



Kapitel 3.2 

Sida 8 (18) 

Datum 2012-02-01 


3.2.2.6 REGIONAL TEKNISK CHEF, RTC 

(a) 

Kompetenskrav 

Regional Teknisk chef skall besitta goda kunskaper om det civila luftfartssystemet 

med speciell inriktning mot bestämmelser rörande tillverkning, typacceptering och 

underhåll av flygmateriel. 

Regional Teknisk chef skall vidare ha lång och väl dokumenterad erfarenhet inom 

något av ovan nämnda områden. 

(b) 


Regional Teknisk chef är underställd TC och koordinerar all teknisk verksamhet 

inom respektive region. Detta innebär att RTC är TC´s förlängda arm i regionerna. 

Anm.: Regionerna har ej specificerats genom någon specifik gränsdragning. Detta 

för att få ett mera flexibelt system, där respektive byggare kontaktar den RTC, som 

ur praktisk synpunkt kan vara mest lämplig. 

Regional Teknisk chef skall: 

∗ 

∗ 

∗ 

∗ 

Vid behov rekvirera erforderlig dokumentation i form av bestämmelser, fabrikantunderlag 

mm, 

Förse TC med erforderligt underlag för centralt utfärdande av byggtillstånd, 

flygutprovningstillstånd och flygtillstånd, 

Utvärdera störningsrapporter beträffande amatörbyggda luftfartyg, 

Medverka vid incident- och haveriutredningar som berör amatörbyggda luftfartyg. 

-oOo-



Kapitel 3.2 

Sida 9 (18) 

Datum 2012-02-01 


3.2.2.7 CHEF LUFTVÄRDIGHET, CL 

(a) 

Kompetenskrav 

Chefen för luftvärdighetsverksamheten skall ha goda kunskaper om det civila luftfartssystemet 

med speciell inriktning mot bestämmelser rörande konstruktion, tillverkning, 

certifiering och underhåll av flygmateriel. 

CL skall vidare ha god erfarenhet som kontrollingenjör/kontrollant, produktionschef 

eller från tekniskt kontor inom det flygtekniska området. 

(b) 


CL är underställd TC och är ansvarig för luftvärdighetsverksamheten innefattande 

arbetet med såväl normer och direktiv som tillsyn av verksamheten. 

CL skall: 

• Upprätta en årlig verksamhetsplan för tillsynsverksamheten, 

• Etablera ett system för utgivande av normer och EAA Tekniska Meddelanden, 

• Fastställa erforderliga instruktioner för verksamhetsområdet och utge dessa i 

KBHB 

• tillsammans med TC, 

• tillse att erforderligt antal besiktningsmän finns att tillgå, 

• bedriva erforderlig utbildning inom det egna ansvarsområdet. 

-oOo-



Kapitel 3.2 

Sida 10 (18) 

Datum 2012-02-01 


3.2.2.8 CHEF BULLERPROV, CB 

(a) 

Kompetenskrav 

Chef Bullerprov skall besitta goda kunskaper om tillämpliga myndighetskrav rörande 

miljövärdigheten för propellerdrivna luftfartyg. 

Chef Bullerprov skall vidare ha teknisk utbildning samt erfarenhet av mätteknik. 

(b) 


Chef Bullerprov är underställd TC och ansvarig för all verksamhet som är knuten 

till bullerprov av de flygplan som ligger inom EAA´s ansvarsområde. 

CB skall: 

* På basis av aktuella myndighetskrav upprätta och vidmakthålla erforderliga 

instruktioner såväl för mätstationer som för ägare och flygförare samt i samråd 

med TC utge dessa instruktioner i KBHB. 

* Upprätta en organisation anpassad för ifrågavarande verksamhet innefattande 

såväl mätstationer och utrustningar som kompetent mätpersonal. 

* Bedriva erforderlig utbildning inom det egna ansvarsområdet. 

-oOo-



Kapitel 3.2 

Sida 11 (18) 

Datum 2012-02-01 


3.2.2.9 TEKNISK GRANSKARE 

Teknisk granskare erfordras i följande fall: 

(1) Vid byggnation av luftfartyg, som ej tidigare godkänts i landet. 

(2) Vid större modifiering (avsteg från godkänt underlag), översyn eller reparation 

av tidigare godkänd typ. 

(3) Vid konstruktion och byggnation av ny typ. 

Teknisk granskare skall vara godkänd av Teknisk Chef. 

(a) 

Kompetenskrav 

Teknisk granskare skall besitta goda kunskaper om det civila luftfartssystemet med 

speciell inriktning mot bestämmelser rörande tillverkning, reparation, modifiering 

och underhåll av flygmateriel. 

Teknisk granskare skall vidare ha lång och väldokumenterad erfarenhet inom något 

av ovan nämnda områden samt specialistkunskap i de fall där särskild sakkunskap 

bedöms nödvändig. 

För att kunna tolka de tillverkningsunderlag som används krävs även goda kunskaper 

i det aktuella språket, vanligtvis (teknisk) engelska. 

(b) 

(c) 


Teknisk granskare skall : 

(1) Granska tillverkningsunderlag i form av beräkningar, ritningar, arbets- och 

monteringsanvisningar etc. 

(2) Upprätta Typspecifikation för ny typ av luftfartyg. 

(3) Granska det periodiska tillsynsprogram, som skall ingå i Flyghandboken för 

ny typ av luftfartyg. 

(4) Granska modifierings- eller reparationsunderlag. 

(5) Skriftligen godkänna ovan nämnda underlag och program om förslagen bedöms 

uppfylla gällande krav eller praxis. 

Övrigt 

(1) I ett och samma byggprojekt kan Teknisk granskare även medverka som 

Kontrollant. 

(2) Förteckning över Tekniska granskare godkända av TC är införda i KBHB, 

Kapitel 4, samt i BHB, Kapitel 10. Se även KHB, Kapitel 6. 

(3) Utöver ovan nämnda förteckning över Tekniska granskare kan - för specifika 

uppdrag - även accepteras personer, som av Transportstyrelsen godkänts 

att utföra granskning och beräkning av tekniska underlag, inom auktoriserade 

verkstads- och flygföretag. 

(4) Förteckning över specialistkompetenser inom det tekniska området, innefattande 

såväl behörighet som rådgivning, är infört i KBHB, Kapitel 27. 

Se vidare Bygghandbok, Kapitel 10 och 11 för mer detaljerade anvisningar. 

-oOo-



Kapitel 3.2 

Sida 12 (18) 

Datum 2012-02-01 


3.2.2.10 KONTROLLANT 

Kontrollant erfordras under hela byggnations- och flygutprovningsperioderna, från och 

med utfärdat amatörbyggtillstånd till och med utfärdat första Flygtillstånd. 

Kontrollant skall godkännas av Teknisk Chef, Biträdande Teknisk Chef eller Regional 

Teknisk Chef i samband med utfärdande av Byggtillstånd. 

(a) 

Kompetenskrav 

Kontrollant skall ha kunskaper om det civila luftfartssystemet med speciell inriktning 

mot bestämmelser rörande tillverkning, reparation, modifiering eller underhåll 

av flygmateriel. 

Kontrollant skall ha god kännedom om den byggmetod som gäller för den aktuella 

byggnationen, och dessutom det material som skall användas t ex trä, duk, metall 

eller komposit. 

Kontrollant skall vidare ha goda kunskaper om flygmotorer samt de system som förekommer 

såsom bränsle-, hydraul-, el-, radio- och instrumentsystem. 

För att kunna tolka de tillverkningsunderlag som används krävs även erforderliga 

kunskaper i det aktuella språket, vanligtvis (teknisk) engelska. 

(b) 


Kontrollant skall: 

(1) Besiktiga bygglokal och utrustning. 

(2) Konstatera att det finns ett gällande amatörbyggnadstillstånd och att förutsättningarna, 

som angivits i tillståndet inte ändras under byggnationsperioden. 

(3) Kontrollera att byggaren endast använder tillverkningsunderlag, som godkänts 

av konstruktör/tillverkare/leverantör eller Teknisk granskare. 

(4) Kontrollera att endast godkända och vedertagna arbets-, bearbetnings- och 

hopfognings- metoder används under tillverkningen 

(5) Kontrollera att kvaliteten på al lt byggmaterial redovisas. Detsamma gäller 

identitet och eventuell kalender- och gångtid samt underhålls- och modifieringsstatus 

för alla komponenter, instrument, radioutrustning, propeller etc.



Kapitel 3.2 

Sida 13 (18) 

Datum 2012-02-01 

(6) Kontrollera att den som skall utföra eventuella svetsningsarbeten innehar föreskriven 

behörighet enligt BCL-M 5.2 samt kontrollera att eventuella svetsningsarbeten 

endast utförs av godkänd svetsare. 

(7) Vid varje besök hos byggaren utföra erforderliga kontroller på utförda arbeten 

och införa notering därom i Tekniska byggjournalen (motsvarande). 

(8) Vid behov begära assistans av en person med erforderlig fackkunskap för 

bedömning av specialarbeten, som kontrollanten inte anser sig ha tillräcklig 

kompetens för att själv bedöma. 

(9) Närvara under vägningen av luftfartyget samt tillse att alla erforderliga vägningshandlingar 

blir upprättade och korrekt ifyllda. 

Anm. Om kontrollanten ej kan närvara vid vägningen, skall utses en 

annan person, som har god kännedom om vägningsproceduren och upprättandet 

av vägningshandlingar. Kontrollanten skall sedan kontrollera vägningshandlingarna. 

(10) Tillse att byggaren i luftfartygets tekniska journaler har redovisat gång- och 

kalendertidsläget och att alla obligatoriska modifieringar och underhålls- åtgärder 

har utförts på samtliga berörda komponenter, instrument, radioutrustningar 

etc. 

(11) Delta i slutkontrollen av luftfartyget. 

(12) Tillsammans med byggaren upprätta och underteckna Byggarens och kontrollantens 

slutrapport efter avslutad slutkontroll enligt ovan. 

(13) Närvara vid den besiktning som Besiktningsman skall utföra före och efter 

flygutprovningen 

(c) 

Övrigt 

(1) Förteckning över godkända Kontrollanter finns i form av databaserade listor. 

Se vidare Kapitel 6. 

(2) Teknisk Chef kan då synnerliga skäl föreligger medge undantag från i detta 

avsnitt angivna föreskrifter. 


-oOo-



Kapitel 3.2 

Sida 14 (18) 

Datum 2012-02-01 


3.2.2.11 BESIKTNINGSMAN 

(a) 

Kompetenskrav 

Besiktningsman skall besitta goda kunskaper om det civila luftfartssystemet med 

speciell inriktning mot bestämmelser rörande tillverkning, reparation, modifiering 

och underhåll av flygmateriel. 

Besiktningsman skall vara väl förtrogen med såväl förekommande typer av luftfartyg, 

som den journalföring som hör till luftfartyget. 

För att kunna tolka det underlag och dokumentation, som används, krävs även 

goda kunskaper i det aktuella språket, vanligtvis (teknisk) engelska. 

Besiktningsman skall vara godkänd av Transportstyrelsen. 

Vid ansökan om godkännande skall kompetens och erfarenhet vid anmodan kunna 

styrkas. 

(b) 


Besiktningsman skall: 

(1) Genomföra och dokumentera besiktning av amatörbyggt luftfartyg i enlighet 

med de detaljerade anvisningar, som beskrivs i ”Handbok för besiktningsman”. 

(2) Vid varje besiktningstillfälle bibringa information samt ge vidareutbildning och 

stöd till byggaren/ägaren enligt de anv isningar som beskrivs under avsnitt 

2.3.1 och i ovan nämnda handbok. 

(c) 

Övrigt 

(1) Förteckning över av Transportstyrelsen godkända Besiktningsmän redovisas 

i Kapitel 6. 

-oOo-



Kapitel 3.2 

Sida 15 (18) 

Datum 2012-02-01 


3.2.2.12 PROVLEDARE 

För flygutprovning skall utses en därför kompetent person till Provledare, som godkännes 

av Flygchef i samband med utfärdande av flygutprovningstillståndet. 

(a) 

(b) 

Kompetenskrav 

Provledare skall vara flygutbildad med stor erfarenhet av lätta luftfartyg samt besitta 

erforderliga flygtekniska kunskaper. Vid utprovning av ny eller oprövad typ kan 

ökade krav ställas på provledaren allt efter projektets komplexitet etc. 

Giltigt flygcertifikat erfordras endast om Provledare aktivt deltar som pilot i flygutprovningen. 


Provledaren ska under flygutprovningen ansvara för följande: 

(1) I samarbete med den aktuella piloten tillse att inga andra personer än de som 

är namngivna i Flygutprovningstillståndet medföljer under flygning. 

(2) Tillse att det finns en provisorisk flyghandbok, en utarbetad checklista och 

nödchecklista samt aktuell och godkänd dokumentation i form av flygplanhandlingar, 

tillstånd etc. under hela flygutprovningsperioden. 

(3) I samråd med berörda piloter, bestämma vilken pilot, som anses mest lämpad 

att genomföra de första flygningarna (tre eller flera), som vanligtvis anses 

vara de mest kritiska. 

(4) Vid flygningar enligt (3) ovan i samråd med piloterna bedöma att start och 

landningsplatsen är lämplig beträffande banlängd m.m. och att hänsyn har 

tagits till säkerheten i händelse av att ett nödläge skulle uppstå. 

(5) Upprätta ett handlingsprogram för de olika flygutprovningsmoment, som skall 

utföras enligt flygutprovningsprogrammet och samtidigt bedöma om något 

speciellt moment skall utföras av den pilot, som är mest lämpad för detta. 

(6) Följa upp resultaten från verksamheten under hela flygutprovningsperioden. 

(7) Tillse att resultatet av flygutprovningen redovisas i härför avsedda handlingar. 

(c) Övrigt 

(1) Förteckning över specialistkompetenser inom flygutprovningsområdet är infört 

i KBHB, Kapitel 27. De angivna personerna, som kan anlitas för rådgivning, 

innehar kompetenser innefattande flygegenskaper (stabilitet och styrning), 

aerodynamik, prestanda, fladder mm. 

Såväl vid utfärdande som vid förnyelse av flygutprovningstillstånd bifogas 

gällande ”Generella föreskrifter för flygutprovning”, där anvisningar finns om 

hantering av problem under flygutprovningsperioden. 

Se vidare Bygghandbok, Kapitel 11, för mer detaljerade anvisningar. 

-oOo-



Kapitel 3.2 

Sida 16 (18) 

Datum 2012-02-01 


3.2.2.13 BYGGARE / BYGGLEDARE 

(a) 

Kompetenskrav 

(1) Krav på Byggare 

Byggaren skall ha ett gott praktiskt handlag för att kunna genomföra ett 

amatörbygge. 

För att kunna förstå och tyda tillverknings- och ritningsunderlaget krävs ett 

visst flygtekniskt kunnande och elementära kunskaper i det aktuella språket, 

vanligtvis (teknisk) engelska. Om tolkningssvårigheter uppstår skall 

byggaren anlita annan person med nödvändiga kunskaper. 

(2) Krav på Byggledare (i förekommande fall) 

Byggledaren skall vara sammanhållande i både tekniska och administrativa 

frågor. De krav, som enligt mom. (1) ovan gäller för byggaren, gäller även 

för Byggledaren. 

(b) 


Vid genomförandet av ett amatörbygge är byggaren / byggledaren ansvarig för att: 

(1) Det finns gällande Amatörbyggnadstilltånd. 

(2) De uppgifter, som lämnades i ansökan om Amatörbyggnadstillstånd och på 

vilka tillståndet utfärdats, inte ändras under byggnationstiden. 

Om så sker skall EAA:s kansli omgående meddelas därom. 

(3) Erforderliga och för bygget lämpliga lokaler, verktyg och annan utrustning 

finns tillgänglig. 

(4) Noggrant studera tillverkningsunderlaget innan tillverkningen påbörjas och 

upprätta en preliminär planering över hur tillverkningen skall genomföras. 

(5) Endast av konstruktör / tillverkare godkänt tillverkningsunderlag används vid 

byggnationen. 

(6) Alla större avsteg från det godkända tillverkningsunderlaget enligt (5) ovan 

föreläggs Teknisk granskare för dennes godkännande innan tillverkningen 

får fortsätta. 

(7) Allt flygmaterial, som används till bygget överensstämmer med specifikationerna 

i det godkända underlaget enligt (5) och (6) ovan samt att kvalitet och 

inköpskälla redovisas för allt byggnadsmaterial.



Kapitel 3.2 

Sida 17 (18) 

Datum 2012-02-01 


3.2.2.13 BYGGARE / BYGGLEDARE (forts) 

(8) Teknisk byggjournal (motsvarande) förs kontinuerligt under hela byggnationsperioden 

och att i berörda tekniska journaler redovisa identitet och eventuella 

kalender- och gångtider samt underhålls- och modifieringsläget för alla 

komponenter, instrument, radioutrustningar etc. 

(9) Alla svetsningsarbeten utförs enligt kraven i BCL-M 5.2. 

(10) Hålla kontrollanten fortlöpande informerad om byggets framskridande samt 

tillkalla denne, när behov av kontroll erfordras. 

(11) När luftfartyget är färdigbyggt, upprätta all erforderlig teknisk redovisning i 

form av luftfartygets tekniska journaler, vägningshandlingar, etc. 

(12) I övrigt ansvara för att byggnationen genomförs till alla delar i enlighet med 

bestämmelserna i BCL-M 5.2 och efter råd och anvisningar som framgår av 

EAA:s Bygghandbok eller från de personer inom EAA, som är ansvariga för 

den tekniska verksamheten. 

(13) Utan dröjsmål besvara den enkät, som EAA sänder ut omkring varje årsskifte 

angående det pågående byggets status. 


-oOo-



Kapitel 3.2 

Sida 18 (18) 

Datum 2012-02-01 


2.2.2.14 PERSONAL SOM KAN BISTÅ VID HAVERIUTREDNINGAR 

(a) 

Kompetenskrav 

Personal, som kan bitstå vid haveriutredningar gällande experimentklassade luftfartygen 

skall vara väl förtrogen med den tekniska uppbyggnaden av de amatörbyggda och från 

normalklass omklassade luftfartygen samt besitta goda kunskaper om tillämpliga delar 

av ICAO Annex 13, och ha lång och väl dokumenterad erfarenhet av tillämpningen av 

de aktuella myndighetskraven. Det är vidare önskvärt personalen har flygutbildning. 

För att själv svara för haveriutredning krävs genomgången haveriutredningskurs (normalt 

ca 80 timmar) eller kurs genomförd i regi av SHK. 

(b) 


Haveriutredare tilldelas ansvar och befogenheter vid initieringen av varje utredning. 

Utöver att vara SHK och Transportstyrelsen behjälplig med haveri- och incident- utredningar 

kan personalen även utnyttjas för interna utredningar inom EAA 

(c) 

Samordnare för haveriutredare 

I kapitel 3.2.1 återfinns namnet på samordnaren för den personal, som kan bistå vid 

haveriutredningar gällande experimentklassade luftfartyg. 

(d) 

Lista över kompetent personal 

Lista över kompetent personal som kan bistå vid haveriutredningar skall återfinnas i 

KBHB. 

Ref. KBHB 14.2 och 14.3 

-oOo-



Kapitel 3.3 

Sidan 1 (1) 

Datum 2012-02-01 

3.3 MATERIELLA RESURSER 

För bedrivande av sin verksamhet förfogar EAA över följande materiella resurser i 

anslutning till kansliet, Kanalvägen 1A. Plan 3. 194 27 Upplands Väsby och vid 

Barkarby flygfält, Hägerstalund, 1664 74 KISTA: 

1. Kontor för kansliets administration med tillhörande utrustningar såsom PC 

(inkluderande Internet / e-mail), telefax och kopiator. 

2. Lokal för mötes- och utbildningsaktiviteter. 

3. Arkiv för säker förvaring av dokument (luftvärdighetshandlingar etc.) 

4. Bibliotek innefattande: 

∗ Regelverk, BCL, JAR, FAR etc. 

∗ Vissa ritnings- och beräkningsunderlag . 

∗ Specifikationer. 

∗ Informationer från tillverkare etc. 

∗ Facklitteratur 

∗ EAA-nytt 

∗ Haverirapporter. 

5. Tekniska utrustningar: 

∗ Vågar 

∗ Bullermätutrustning, 

∗ Elektronisk temperaturmätare avsedd för mätning av förgasarens 

förvärmningsfunktion, 

∗ Linspänningsmätare, 

∗ Utrustning för kontroll av höjd- och fartmätare 

-oOo-



Kapitel 3.4 

Sida 1 (2) 

Datum 2009-03-01 

3.4 MÖTESVERKSAMHETER OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 

3.4.1 Ledningsgruppen 

Ledningsgruppen består av VL, TC, FC och KR. Ref. avsnitt 3.2.1. 

Ledningsgruppen sammanträder: 

* Inom ramen för Kvalitetsrådets möten enligt avsnitt 3.4.2 nedan samt 

* Vid behov efter VL´s bedömande. 

VL är ordförande i ledningsgruppen och ansvarar för kallelse och agenda. 

KR är sekreterare och ansvarar för protokoll. 

Protokoll skall distribueras till gruppens medlemmar. 

3.4.2 Kvalitetsrådet 

Kvalitetsrådet består av ledningsgruppen i Teknisk Operationell Organisation jämte av 

VL utvalda sakkunniga personer. 

Kvalitetsrådet skall mötas minst tre gånger per år för att utvärdera redovisade 

kvalitetsrapporter och bevaka att erforderliga korrigerande åtgärder vidtas inom 

fastställda terminer. 

Kvalitetsrådet skall medverka till att EAA:s kvalitetspolicy blir känd, accepterad och 

tillämpad i verksamheten. 

Kvalitetsrådet skall vidare bedriva viss omvärldsbevakning, bevaka regelutvecklingen 

och lämna yttranden över remisser på bestämmelser, som på något sätt berör EAA 

Sverige. 

VL är ordförande i rådet. 

KR ansvarar för kallelse, agenda och protokoll. 

Protokoll från rådets möten skall distribueras till rådets medlemmar. 

3.4.3 Tekniska rådet 

Tekniska rådet består av TC, RTC, LC, Besiktningsmännen, FC, CB och KR. Ref 

avsnitt 3.2.1. TC är ordförande i rådet och ansvarar för kallelse och agenda. 

Sekreterare skall utses för mötet och mötesbesluten skall protokollföras. 

Protokoll skall tillställas alla mötesdeltagare. 

Möte hålls normalt en gång per år, vanligtvis integrerat i Flygsäkerhets- och 

Besiktningsmötet enligt avsnitt 3.4.4 nedan. 

Vid behov kan Tekniska rådet eller delar av detsamma även sammankallas för 

behandling av speciella tekniska frågor av principiell betydelse samt vid förekommande 

överklaganden. Om ärendet har någon flygoperativ anknytning kallas även FC och/eller 

BFC. Därtill kan även någon regional representant eller specialist kallas vid behov. 

3.4.4 Flygsäkerhets- och Besiktningsmötet 

Flygsäkerhets – och Besiktningsmötet hålls normalt i anslutning till det årliga EAA Fly-in 

under juni månad med deltagare och ansvarsfördelning enligt avsnitt 3.4.3 ovan.



Kapitel 3.4 

Sida 2 (2) 

Datum 2009-03-01 

I syfte att få en bra överföring av kvalitetsarbetet ut i organisationen deltar även övriga 

Kvalitetsrådsmedlemmar i mötet. 

3.4.5 Verksamhetsberättelse 

Det åligger VL att för varje kalenderår att sammanställa en redovisning av 

verksamheten under det gångna året. Verksamhetsberättelsen skall minst innehålla det 

säkerhetsmässiga och det ekonomiska utfallet. 

- ”Tekniska Operationella verksamheten år ….”. 

Verksamhetsberättelsen distribueras senast den 31 januari påföljande år till: 

(a) EAA:s styrelse 

(b) Transportstyrelsen 

Verksamhetsberättelsen behandlas vidare vid det årliga ”Flygsäkerhets- och 

Besiktningsmötet” som är angivet under Kapitel 3.4.4. 

-oOo-



Kapitel 3.5 

Sida 1 (2) 

Datum 2004-05-01 

3.5 UTBILDNING 

3.5.1 Utbildning för att erhålla eget underhållstillstånd 

3.5.1.1 Inledning 

Byggaren, som genomfört tillverkning/byggnation eller renovering med byggtillstånd, 

erhåller automatiskt eget underhållstillstånd på luftfartygstypen. Behörigheten gäller 

endast amatörbyggda/ experimental-klassade luftfartyg enligt BCL-M5.2. 

Anm. Om luftfartyget endast iståndsatts, översetts eller modifierats eller om ägarbyte 

skett under senare delen av byggnationen bedömer EAA i varje särskilt fall om 

åtgärderna/bygg-nationen varit så omfattande att byggaren automatiskt kan få tillstånd 

att underhålla luftfartyget utan kompletterande utbildning. 

Den som köper ett amatörbyggt luftvärdigt luftfartyg och inte har kännedom eller 

kunskap om luftfartyget ifråga får inte vidta några underhållsåtgärder av något slag på 

luftfartyget. 

Sådana ägare till amatörbyggt luftfartyg kan efter genomförd av EAA godkänd utbildning 

erhålla eget underhållstillstånd från EAA. 

3.5.1.2 Kursinnehåll 

Utbildningen skall omfatta luftfartygets samtliga aktuella byggnadsmaterial, motor och 

övriga system och komponenter. 

De av EAA anordnade kurserna t.ex. avseende arbeten med plåt, dukning, plast, 

elsystem eller 100-timmarskurs speciellt inriktad på motorn, skall därvid ingå i 

utbildningen. 

Segelflygets utbildning till segelflygtekniker är också en godkänd utbildningsväg för att 

erhålla eller bestyrka kompetens i t.ex. dukning, träarbeten (limning - laskning och 

plastarbeten). 

Kursintyg utdelas efter varje genomförd kurs. 

3.5.1.3 Kursledning 

Det är i första hand den som byggt luftfartyget färdigt (byggaren), som får utbilda 

köparen av luftfartyget, för att denne skall kunna erhålla ett eget underhållstillstånd. 

Om byggaren inte är tillgänglig eller av andra orsaker inte kan åtaga sig att utbilda 

köparen, kan EAA acceptera att en annan byggare, som byggt samma luftfartygstyp, får 

genomföra utbildningen. 

En flygtekniker, som har god kännedom om luftfartyget ifråga och som är införstådd i 

EAA:s verksamhet, kan också få ta hand om utbildningen.



Kapitel 3.5 

Sida 2 (2) 

Datum 2004-05-01 

Den som köpt ett amatörbyggt luftfartyg och som har fått ett eget underhållstillstånd får 

– om luftfartyget säljs vidare – normalt inte genomföra utbildningen av den nye köparen, 

för erhållande av eget underhållstillstånd. Om säljaren har skaffat sig mycket god 

kännedom om luftfartyget ifråga och dessutom har ett gott allmänt flygtekniskt 

kunnande, kan emellertid EAA acceptera att denne får genomföra utbildningen. 

Teknisk chef skall i varje enskilt fall godkänna utbildningen. 

3.5.1.4 Tillåtna underhållsåtgärder 

Byggare och tillika ägare får endast utföra sådana underhållsåtgärder som kan hänföras 

till ”Periodisk tillsyn, mindre reparation och mindre modifiering”. 

Anm. Samma regler gäller för certifierad flygtekniker, fastställda i BCL–M3.2. 

Med ”Periodisk tillsyn” avses normalt en tillsyn som endast omfattar de åtgärder som 

ingår i tillsynsprogrammet för en 100-timmarstillsyn men kan även avse en 500- eller 

1000-timmars-tillsyn. 

Tillsynsprogrammet är det program som skall vara beskrivet i luftfartygets flyghandbok, 

Kapitel 9 (enligt EAA-modellen). 

”Mindre reparation och Mindre modifiering” får endast omfatta ingrepp som på intet sätt 

kan påverka luftfartygets funktion och säkerhet. 

Ändringar i de s.k. primärsystemen får överhuvudtaget inte utföras inom ramen för 

”Mindre reparation och Mindre modifiering”. 

Dessa system är: 

∗ Styrsystem, 

∗ Motor- och bränslesystem, 

∗ Landningsställ. 

Begränsningarna gäller även för luftfartygets aerodynamiska utformning. 

Om större reparationer eller ändringar blir aktuella skall EAA:s kansli kontaktas. 

Grundregeln är att alla större arbeten skall godkännas av en av EAA godkänd Teknisk 

granskare och Kontrollant utsedd för ifrågavarande arbete. 

För detaljerad information, se Bygghandboken, Kapitel 7. 

-oOo-



Kapitel 4 

Sida 1 (1) 

Datum 1999-01-01 

INNEHÅLL 

4. STYRNING AV VERKSAMHETEN 

4.1 Verksamhetsområden 

4.2 Integrerat kvalitetsarbete 

4.3 Analys 

4.4 Åtgärder 

4.5 Sammanfattning 

-oOo-



Kapitel 4.1 

Sida 1 (1) 

Datum 2012-02-01 

4.1 VERKSAMHETSOMRÅDEN 

Av det organisationsschema som visas i Kap. 3.1 kan utläsas följande huvudsakliga 

verksamhetsområden: 

a) Teknisk verksamhet 

∗ Byggverksamhet 

∗ Luftvärdighetsverksamhet 

b) Flygverksamhet 

c) Haveriutredningar 

d) Kvalitetsrevision 

Byggverksamheten - vad avser nybyggnad - innehåller: 

∗ 

∗ 

Tidigare byggd, beprövad och utprovad konstruktion (normalfallet). F ör utfärdande 

av byggtillstånd för det första exemplaret fordras teknisk granskning och 

acceptering. 

Nykonstruktion (projekt). Projektgodkännande fordras, vilket ej innebär en försäkran 

att luftfartyget kommer att godkännas för flygning. 

Som ledning för byggaren finns anvisningar utarbetade i Bygghandboken, BHB. 

Ledningen av den tekniska verksamheten och den flygverksamhet (i huvudsak 

flygutprovning), som sker i EAA:s regi, är i detalj beskrivna i Kansli- & Besiktningshandboken, 

KBHB. 

Det integrerade kvalitetsarbete som bedrivs inom dessa områden redovisas under 

avsnitt 4.2 nedan. 

Kvalitetsrevisionen beskrivs under Kap. 5. 

-oOo-



Kapitel 4.2 

Sida 1 (2) 

Datum 2010-04-01 

4.2 INTEGRERAT KVALITETSARBETE 

Att kvalitet från början måste byggas in i en produkt är ett gammalt känt faktum - kvalitet 

kan inte kontrolleras in i efterhand. 

Teknisk Operationell Organisation arbetar i en högst speciell form, då EAA dels har ett 

verkställande uppdrag för att driva verksamheten, dels har ett delegerat uppdrag från 

Transportstyrelsen att utföra vissa tjänster. 

Dessa uppdrag kan synas vara oförenliga men med ett väl utvecklat kvalitetssystem är 

detta fullt genomförbart. En nödvändig förutsättning är här att identifiera de olika kvalitetspåverkande 

aktiviteter som finns i systemet och hänföra dessa till de vedertagna 

kvalitetsbegreppen enligt ISO 9000. Se Kapitel 6. 

Som grunddokument för det integrerade kvalitetsarbetet ligger: 

∗ 

∗ 

Kansli- & Besiktningshandboken, KBHB, som är det styrande dokumentet 

för ledning av de aktuella verksamheterna. 

Bygghandboken, BHB, som är det styrande dokumentet för byggverksamheten 

dvs. ger riktlinjer och direktiv till byggare, kontrollant och teknisk 

granskare. 

Styrningen av Kvalitetsarbetet (flygsäkerhetsarbetet) ska bedrivas så att den omfattar 

hela verksamheten. I varje integrerad del av verksamheten skall följande funktioner 

klart framgå: 

• etablering och fastställande av mål och flygsäkerhetsstandard, 

• etablering och fastställande av organisation, ansvarsfördelning, resurser och 

arbetsprocesser som är anpassade till uppställda mål och som säkerställer 

att fastställd flygsäkerhetsstandard uppfylls, 

• uppföljning av att mål och flygsäkerhetsstandard uppfylls, 

• analys, utvärdering och korrigering av konstaterade avvikelser från mål och 

flygsäkerhetsstandard samt registrering och dokumentering av avvikelserna, 

och 

• hur utvärdering av erfarenhet och trender med avseende på mål och flygsäkerhetsstandard 

ska göras för att skapa underlag för eventuella ändringar. 

Nedanstående sammanställning syftar till att redovisa verksamhetsområden och dess 

undergrupper som ingår i det integrerade kvalitetsarbete. 

Fortsättning nästa sida



Kapitel 4.2 

Sida 2 (2) 

Datum 2010-04-01 

Verksamhetsområde 

Undergrupp 

1. Byggnation - ansvar TC 1.1 Förberedelser 

1.1.1 Byggansökan 

1.1.2 Omklassningar 

1.1.3 Byggtillstånd 

1.2. Kontroll / Uppföljning 

1.2.1 Produktionskontroll 

1.2.2 Rapportering av byggstatus 

1.2.3 Byggkontroll 

1.3. Teknisk granskning 

2. Luftvärdighet - ansvar TC 2.1 Kontroll / Besiktning 

2.1.1 Slutkontroll 

2.1.2 Besiktning före flygutprovning 

2.1.3 Besiktning för utfärdande av Flygtillstånd 

2.1.4 Utfärdande av miljövärdighetsbevis 

(bullermätning) 

2.2 Utfärdande av underlag för Luftvärdighetsdirektiv 

2.3 Uppföljning av luftvärdigheten 

2.3.1 Förnyelse av giltigheten av Flygtillstånd 

2.3.2 Uppföljning av störningsrapporter 

2.4 Underhållsinstanser 

2.4.1 EAA acceptans 

2.4.2 Uppföljning 

2.5 Materielleverantörer 

2.5.1 EAA acceptans 


3. Flygverksamhet - ansvar FC 3.1 Flygutprovning 

3.1.1 Förberedelser 

3.1.2 Genomförande 

3.1.3 Resultatredovisning 

3.1.4 Flyghandbok 

3.2 Drift 

3.2.1 Uppföljning av störningsrapporter 

-oOo-



Kapitel 4.3 

Sida 1 (4) 

Datum 2012-02-01 

4.3 ANALYS 

Det under kapitel 4.2 beskrivna integrerade kvalitetsarbetet inkluderande uppföljningar 

av resultat och driftstörningar skall utvärderas kontinuerligt av respektive chef 

för verksamhetsområdet i fråga med hänsyn till flygsäkerhet och effektivitet. 

Analysen syftar till att fastställa de bakomliggande orsakerna och faktorerna som har 

resulterat i störningar, incidenter, begångna misstag etc. 

4.3.1 Exempel på redovisning av analys, uppföljning av haverier och tillbud. 

Bakgrund 

Den kontinuerliga uppföljningen av haverier, incidenter och rapporterade driftsstörningar 

ger en god bild av flygsäkerhetsstatusen inom EAA:s verksamhetsområde. 

Haverier, tillbud, skador och störningar sammanställs årligen och analyseras inom 

EAA. Analyserna har tidigare gjorts av en person och trender har varit svåra att fastställa, 

då antalet händelser per år är få till antalet. För att på ett mer systematiskt och 

bättre sätt uppmärksamma trender och snabbt kunna sätta in åtgärder för att ändra 

på icke önskvärda trender har ett analys- och redovisningsverktyg tagits fram inom 

EAA. Vid analys av varje händelse skall en allvarlighetsgrad och riskkategori anges. 

Allvarlighetsgraderna är fem till antalet och Riskkategorierna är också fem till antalet. 

Varje allvarlighetsgrad motsvaras av en f aktor som endast är ett numeriskt tal och 

varje riskkategori har åsatts en faktor som på något sätt är logaritmisk. 

Vid presentationen av den årliga statistiken för haverier, tillbud, skador och störningar 

lägger man till "RISKTAL" som består av summan av alla årets rapporterade händelsers 

risktal, som för den enskilda händelsen består av produkten av faktorerna för 

Allvarlighetsgrad och Riskkategori. 

Risktalet för ett år kan jämföras med de från andra år. 

Tillämpning 

För varje händelse, som skall ingå i den år liga rapporteringen av haverier, tillbud, 

skador och störningar, fastsälls händelsens Allvarlighetsgrad och Riskkategori. De 

faktorer som representeras av Allvarlighetsgrad och Riskkategori multipliceras med 

varandra och utgör händelsens risktal. 

Det är tekniske chefen, flygchefen och kvalitetsrevisorn tillsammans, som rekommenderar 

händelsens risktal. De enskilda händelsernas risktal och kalenderårets 

sammanlagda risktal skall presenteras för Kvalitetsrådet för fastställande och offentliggörande.



Kapitel 4.3 

Sida 2 (4) 

Datum 2012-02-01 

Allvarlighetsgrad 

Allvarlighetsgrad 

För denna händelse 

och under rådande 

omständigheter var 

sannolikheten för personskada… 

A ...hög Resultatet av händelsen 

var inte kontrollerbar och 

skulle kunna resulterat i ett 

personskada. En personskada 

undveks endast på 

grund av tur eller exceptionell 

pilot skicklighet, långt 

utöver vad som förväntas 

av normalpiloten. 

B …avsevärt förhöjd Resultatet av händelsen 

kunde kontrolleras med 

hjälp av nödprocedurer 

eller nödutrustning. Emellertid 

hade flera säkerhetsmarginaler 

passerats 

och endast en eller några 

få säkerhetsspärrar återstod. 

Förklaringar Exempel Faktor 

Under avancerad flygning 

märker piloten att ena vingen 

håller på att brytas av. Piloten 

rollar till inverterat läge och belastningen 

på vingens brottyta 

reduceras. I samband med 

sättning rollar piloten tillbaka 

till rättvänt läge och landar 

utan att skada sig men vingen 

bryts av. 

I samband med landning uppmärksammades 

att noshjulsstyrningen 

inte fungerade genom 

att flygplanet girade av 

landningsbanan. Piloten lyckades 

undvika att köra på hinder 

genom att styra planet med de 

separata huvudhjulsbromsarna 

4 

3 

C ….något förhöjd Flera säkerhetsnivåer 

återstod för att förhindra 

att personskador uppkom 

D 

...inte förhöjd men indikerar 

viss risk 

Under speciella förhållanden 

skulle händelsen kunnat 

utvecklas till ett allvarligt 

tillbud. Emellertid tyder 

händelsen på ett kvalitetsproblem, 

som skulle kunna 

påverka flygsäkerheten. 

Flygplanet körde av taxibanan 

i samband med utkörning till 

start och skadade och en banbelysning. 

Flygplanet var med en mindre 

avvikelse lastat utanför tillåtna 

värden. 

2 

1 

E 

..inte säkerhetsrelaterad Händelsen var inte flygsäkerhets 

relaterad 

Vid påfyllning av luft i ett hjul, 

så gick påfyllningsslangen 

sönder men skadade ingenting 

då slangen for runt. 

0



Kapitel 4.3 

Sida 3 (4) 

Datum 2012-02-01 

Riskkategorier 

Riskkategori Om händelsen åter skulle inträffa, 

så är sannolikheten att 

ett tillbud med personskada 

skulle inträffa….. 

Förklaring 

Faktor (sannolikhet) 

I hög om händelsen skulle återupprepas är risken 

för ett personskada stor 

II ökad under vissa förhållanden om händelsen skulle återupprepas är risken 

för ett personskada förhöjd 

1 

0,5 

III 

IV 

V 

ökad under ogynnsamma förhållanden 

inte förhöjd eller förhöjd endast 

under extrema förhållanden 

inte förhöjd eftersom händelsen 

inte är relaterad till flygsäkerhet 

om händelsen skulle återupprepas är risken 

för ett personskada förhöjd men endast 

under ogynnsamma förhållanden 

om händelsen skulle återupprepas är risken 

för en personskada förhöjd men endast 

under extrema förhållanden. 

Bör också användas för tillbud som har liten 

eller ingen inverkan på flygsäkerheten men 

som kan indikera flygsäkerhetsproblem 

används för händelser som inte är flygsäkerhet 

0,1 

0,01 

0 

ÅRSSAMMANSTÄLLNING 

Exempel på uppställning av årets händelser som analyserats i tabellform. 

HÄNDELSER 20XX 

DATUM REGISTRERING RISK ALLVARLIGHET RISKVÄRDE 

KATEGORI FAKTOR GRAD FAKTOR 

TOTALT RISKVÄRDE FÖR ÅRET 

Y,yyy 

För att på ett mer pedagogiskt sätt redovisa händelsernas allvarlighetsgrad och risk 

kan redovisningen göras i ett tredimensionellt stapeldiagram enligt exemplet på nästa 

sida.



Kapitel 4.3 

Sida 4 (4) 

Datum 2012-02-01 

I II III IV V 

A 0 0 0 0 0 

B 0 4 0 0 0 

C 0 0 1 1 0 

D 0 0 0 6 0 

E 0 0 0 1 2 

-oOo-



Kapitel 4.4 

Sida 1 (1) 

Datum 2012-02-01 

4.4 ÅTGÄRDER 

De vid analysen framkomna orsakerna till avvikelser och andra brister, trender etc. 

skall dokumenteras, liksom de korrigerande åtgärder som planeras med angivande 

av åtgärdsterminer. Ansvar: TC resp. FC . 

Dokumentationen skall kunna redovisas vid varje kvalitetsrevision. 

Med hänsyn till angelägenhetsgrad vidtas åtgärder enligt nedan: 

1. Omedelbara åtgärder 

Åtgärder som syftar till att förhindra driftsstörning, incident eller haveri eller är av 

sådan karaktär att den utan större problem kan vidtas utan dröjsmål. 

Åtgärd kan riktas såväl mot förutsättningarna för verksamheten (se Kap. 1 - 3) som 

mot verksamheten som sådan (se Kap. 4.1 ). 

2. Långsiktiga åtgärder 

Åtgärder som främst syftar till en effektivisering av verksamheten. 

Åtgärd riktas vanligen mot förutsättningarna i Kap. 1 - 3, såsom: 

∗ Ändring av mål, policy, strategi eller standard etc. 

∗ Organisation, ansvar, befogenhet, resurser etc. 

-oOo-



Kapitel 4.5 

Sida 1 (1) 

Datum 2007-11-01 

4.5 SAMMANFATTNING 

”Styrning av flygsäkerhetsarbete i luftfartsverksamheter” (Egenkontroll) har utgivits av 

Luftfartsmyndigheten dels som ett beskrivande dokument, dels i bestämmelseform 

(BCL). 

Innehållet i Kapitel 4 syftar till att tillämpa de intentioner och den arbetsmetodik, som 

anges i ovan nämnda dokument. 

De tidigare beskrivna elementen som ingår i ”Styrning av verksamheten” kan 

sammanfattas enligt nedan: 

Kapitel Förutsättningar: 

1 -3 * Kvalitetspolicy, mål och strategier 

* Organisation och resurser 

⇓ 

Kapitel Verksamhetsområden 

4.1 - 4.2 * Teknisk verksamhet 

- Byggverksamhet 

- Luftvärdighetsverksamhet 

* Flygverksamhet 

⇓ 

Kapitel 

4.3 

Analys 

⇓ 

Information 

till 

medlemmarna 

t.ex. via 

EAA NYTT 

Kapitel 

4.4 

Åtgärder 

Långsiktiga 

åtgärder 

Omedelbara 

åtgärder 

-oOo-



Kapitel 5 

Sida 1 (2) 

Datum 2012-02-01 

INNEHÅLL 

5. KVALITETSREVISION 

5.1 Revisionsmetodik 

5.1.1 Allmänt. 

5.1.2 Planering / omfattning. 

5.1.3 Genomförande. 

5.2.4 Ansvar. 

5.1.5 Rapportering. 

5.1.6 Rapportbehandling. 

5.1.7 Uppföljning. 

5.1.8 Arkivering. 

5.2 Årliga kvalitetsrevisioner 

5.2.1 Granskningsplan. 

5.2.2 Årsrapport. 

5.3 Blanketter 

5.3.1 Rapport över utförd kvalitetsrevision 

5.3.2 Rapport över utförd kvalitetsrevision, Bilaga 

-oOo-



Kapitel 5.1 

Sida 1 (3) 

Datum 2012-02-01 

5.1 REVISIONSMETODIK 

5.1.1 Allmänt 

Löpande kvalitetsrevision utförs med avseende på: 

∗ Förutsättningar för verksamheten enligt Kapitel 1 - 2. 

∗ Det integrerade kvalitetsarbetet enligt Kapitel 4.2. 

∗ Analys och åtgärder (avvikelsehantering) enligt Kapitel 4.3 - 4.4. 

5.1.2 Planering / Omfattning 

Revisionerna genomförs efter en fastställd årlig granskningsplan. Se kapitel 5.2. 

Revisionerna omfattar: 

* Övergripande systemgranskning t ex system för uppföljning av skilda 

verksamhetsområden, 

* Temagranskning, som är en mera ingående granskning och analys av en specifik uppgift 

t ex granskning av procedurer för besiktning och utfärdande av flygtillstånd, såväl vid 

första utfärdande som vid förnyelse av detsamma. 

Som underlag för revisionerna föreligger - utöver KBHB - de uppföljningslistor, som 

hämtas ur EAA Databank samt annan relevant dokumentation i varje särskilt fall, t ex 

besiktningsrapporter eller protokoll. 

Utanför det planerade revisionsprogrammet kan extra revision utföras om särskilda skäl 

föreligger, t.ex. i samband med incident eller haveri. 

5.1.3 Genomförande 

Revisionen genomförs genom: 

∗ Intervjuer med berörda parter. 

∗ Dokumentationsgranskning. 

Datum för revisionen skall normalt överenskommas med berörda parter senast en månad 

före densamma. 

5.1.4 Ansvar 

Ansvarig för revisionen är Kvalitetsrevisor (KR). KR kan vid behov anlita andra 

sakkunniga personer inom EAA. Härmed avses sådana personer som har kompetens att 

genomföra kvalitetsrevisioner. 

Vidare kan även anlitas specialister inom särskilda fackområden. Dessa får dock ej ges ett 

revisionsansvar. 

Sakkunnig eller specialist får ej medverka i en revision, där de kan anses vara jäviga. 

Redovisning av oberoende skall bifogas varje revisionsrapport där sådana personer har 

anlitats.



Kapitel 5.1 

Sida 2 (3) 

Datum 2012-02-01 

5.1 Revisionsmetodik (forts) 

5.1.5 Rapportering 

Rapport över utförd kvalitetsrevision skall innehålla: 

(a) Ett försättsblad med erforderliga uppgifter om: 

- Verksamhetsområde 

- Ansvar 

- Standard / krav 

- Tidsperiod 

- Revisor (er) 

- Antal avvikelser 

- Antal observationer 

- Sammanfattning 

Försättsbladet signeras av Kvalitetsrevisor och ansvarig chef för det reviderade 

verksamhetsområdet. 

(b) 

etc. 

En Bilaga för vardera: 

- Avvikelse, dvs. direkt avvikelse från bestämmelse eller fastställd standard, krav, 

- Observation, dvs. iakttagelse som kan innebära stridande mot praxis, avsaknad 

av standard eller annan iakttagelse av särskilt intresse. 

Anm: På varje blad får endast en avvikelse eller observation noteras. 

Varje blad innehåller följande rubriker: 

Rubrik 

Signeras av: 

- Avvikelse / Observation Kvalitetsrevisor 

Beskrivning 

- Kommentar Ansvarig för 

- Planerad åtgärd reviderat verksam- 

- Planerad termin hetsområde 

- Vidtagen åtgärd Kvalitets- 

- Datum för åtgärd revisor



Kapitel 5.1 

Sida 3 (3) 

Datum 2012-02-01 

5.1 Revisionsmetodik (forts) 

5.1.6 Rapportbehandling 

5.1.6.1 Normal rutin 

(a) 

Utkast till revisionsrapport ställs till den ansvarige för berört verksamhetsområde, 

dvs. VL, TC, eller FC för värdering. Utkastet skall föreligga senast 14 dagar efter 

utförd revision. 

b) Senast 30 dagar efter mottagandet genomförs ett möte mellan KR och ansvarig 

chef. 

- KR redogör för rapportens innehåll. 

- Ansvarig chef kommenterar respektive avvikelse eller observation samt anger de 

åtgärder som planeras, liksom terminer för desamma. 

c) Rapporten färdigställs och distribueras till berörd chef senast 30 dagar efter 

slutbehandlad rapport. 

Kopia tillställs för information Kvalitetsrådets medlemmar. 

5.1.6.2 Speciell rutin 

I de fall det av flygsäkerhetsskäl eller av annat skäl är lämpligt att vidtaga korrigerande 

åtgärd med omedelbar verkan skall berörda parter överenskomma om nödvändig 

behandling av ärendet. 


5.1.7.1 Det åligger ansvarig chef för det rubricerade verksamhetsområdet att meddela KR 

om överenskomna terminer ej kan innehållas liksom andra ändringar rörande 

åtgärder. 

5.1.7.2 Det åligger KR att systematisk följa upp avvikelsehanteringen och senast vid den 

påföljande periodiska revisionen av verksamhetsområdet följa upp behandlingen 

av föregående rapport. 

5.1.7.3 KR skall kontinuerligt redovisa revisionsresultaten i Kvalitetsrådet. 

5.1.8 Arkivering 

Rapport över utförd kvalitetsrevision skall arkiveras förvaras på minst 2 geografiskt skilda 

platser i minst 5 år, räknat från utgivningsdatum. 

-oOo-



Kapitel 5.2 

Sida 1 (2) 

Datum 2012-02-01 

5.2 ÅRLIGA KVALITETSREVISIONER. 

5.2.1 Granskningsplan 

I enlighet med avsnitt 5.1.2 åligger det KR att utarbeta en granskningsplan. För varje 

verksamhetsår skall kvalitetsrevisioner utföras enligt nedanstående granskningsplan. 

Granskningsplanen baseras primärt på de verksamheter som beskrivs i Kansli- & 

Besiktningshandbok, KBHB enligt nedan. 

Verksamhetsområde KBHB Kapitel Tidsperiod 

1. Löpande granskning av: 

1.1 Byggverksamhet Uppföljning 4 , 26 Januari - December 

1.2 Flygutprovning Uppföljning 5 Januari - December 

1.3 Flygsäkerhetsarbete 

Driftsuppföljning 

- Haveriuppföljning 

1.4 Luftvärdighet 

-Besiktningsverksamhet 

- Uppföljning 

1.5 Dokumentation 

1.5.1 Handböcker 

- Harmonisering 

- Revisioner 

1.5.2 Luftfartygsakter 

- Arkivering och säkerhet 

1.5.3 Luftfartygsdata 

- Specifikationer 

- Luftvärdighetsdirektiv 

- Modifieringar 

- Driftserfarenheter 

10 –12, 14 –16 Januari - December 

6, 18 – 21, 25 – 26 Januari - December 

Januari - December 

2 

3



Kapitel 5.2 

Sida 2 (2) 

Datum 2012-02-01 

Verksamhetsområde 

KBHB Kapitel 

2. Temarevisioner av specifika objekt innefattande 

2.1 Byggverksamhet 

- Utfärdande av byggtillstånd: Godkännande av 

personal mm. 

- Verksamhet 

2.2 Besiktningar 

- 1:a besiktning 

- Besiktning för förnyelse av flygtillstånd; 

Besiktningsanmärkningar mm. 

2.3 Flygutprovning 

- Utfärdande av flygutprovningstillstånd: Godkännande 

av personal, 

utarbetande av Provisorisk Flyghandbok mm. 

4 

6, 18 -26 

5 

2.4 Godkännande av Flyghandbok 5 

2.5 Miljövärdighet 

- Bullerprov 

30 – 31 

2.6 Utbildning / kursverksamhet, exempelvis: 

- Dukning 

- Plåtarbeten 

- Plastarbete 

- El-arbeten 

- Motortillsyn 

- Flygutprovning 

- Haveriutredningar 

Temarevisionerna planeras efter de rådande verksamheterna. Målsättningen är att 

genomföra minst 2 temarevisioner årligen. Under en 4-årsperiod skall minst ett avsnitt av 

varje område enligt 2.1 – 2.6 ovan vara föremål för revision. 

5.2.2 Årsrapport 

Varje kvalitetsrevision dokumenteras i enlighet med beskrivningen i Kapitel 5.1.6 och 

5.3.2 - 5.3.3. 

Det åligger KR att sammanställa en rapport över kvalitetsrevisionens verksamhet, 

erfarenheter och resultat under det gångna året - ”Kvalitetsrevisioner år xxxx”. 

Den årliga rapporten distribueras senast den 1 mars påföljande år till: 

(a) Kvalitetsrådet. 

(b) Transportstyrelsen. 

Rapporten redovisas även vid det årliga ”Flygsäkerhets- och Besiktningsmötet” angivet 

under Kapitel 3.4.4. 

-oOo-



Kapitel 5.3 

Sida 1 (2) 

Datum 2012-02-01 

5.3 BLANKETTER 

RAPPORT ÖVER UTFÖRD KVALITETSREVISION 

KR 

1. Verksamhetsområde: 

2. Föregående rapport: .......................................................................................................... 

3. Standard / Krav - ref: ............................................................................................................. 

− EAA: 

KHB 5.2.1; KBHB 

− BCL: M 5.2 

− Annan: 

4. Tidsperiod: 

5. Avvikelser: 

6. Observationer: 

7. Sammanfattning: 

8. Ort / Datum Stockholm 

................................................................. …………………………………………… 

Kvalitetsrevisor, KR 

Ansvarig för berörd verksamhet 

Rapporten avslutad: ………………………. ; KR signatur: 

…………………………….. 

Kopia: 

Kvalitetsrådet



Kapitel 5.3 

Sida 2 (2) 

Datum 2012-02-01 

5.3 BLANKETTER 


KR 

Avvikelse nr: Observation nr: Sid 1 (2) 

Beskrivning 

Kommentar / Planerad åtgärd 

Termin: 

...................................................................... 

..................................................................... 


Ansvarig för berörd verksamhet 

Vidtagen åtgärd 

Se sid 2 


KR 

Avvikelse nr: Observation nr: Sid 2 (2) 

Vidtagen åtgärd 

Datum för åtgärd: 

............................................................. ........................................................ 


Ansvarig för berörd verksamhet



Kapitel 6 

Sida 1 (1) 

Datum 2002-03-01 

INNEHÅLL 

6. ÖVRIGT 

6.1 Kvalitetsdefinitioner 

6.2 Referenser 

6.3 Godkända Tekniska granskare 

6.4 Godkända Kontrollanter 

6.5 Godkända Besiktningsmän 

6.6 Godkända Motorkontrollanter 

6.7 Godkända Materielkontrollflygare 

-oOo-



Kapitel 6.1 

Sidan 1 (1) 

Datum 1999-01-01 

6.1 KVALITETSDEFINITIONER 

Ref. ISO 8402:1994 

Kvalitet (Quality) 

Alla sammantagna egenskaper hos en produkt, som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade 

eller underförstådda behov. 

Kvalitetsstyrning (Quality Control) 

De operativa metoder och aktiviteter som tillämpas för att uppfylla krav på kvalitet. 

Kvalitetssäkring (Quality Assurance) 

Alla planerade och systematiska åtgärder, nödvändiga för att ge tillräcklig tilltro till att en 

produkt kommer att uppfylla givna krav på kvalitet. 

Kvalitetsledning (Quality Management) 

Den del av ledningens övergripande verksamhet som fastställer och omsätter kvalitetspolicyn 

i praktiken. 

Kvalitetspolicy (Quality Policy) 

En organisations övergripande avsikter och inriktning vad avser kvalitet, formellt uttalade av 

den högsta ledningen. 

Kvalitetsrevision (Quality Audit) 

Systematiska och oberoende undersökningar för att avgöra om kvalitetspåverkande aktiviteter 

och tillhörande resultat överensstämmer med vad som planerats och om aktiviteterna genomförts 

på ett effektivt sätt och är lämpliga för att nå målen. 

Kvalitetssystem (Quality system) 

Organisatorisk struktur, ansvar, rutiner, processer och resurser för att leda och styra verksamheten 

med avseende på kvalitet. 

Kvalitetsslinga (Quality Loop) 

Modell som visar av varandra beroende aktiviteter som påverkar kvaliteten hos en produkt. 

Modellen täcker alla stadier från identifiering av behov till utvärdering huruvida dessa behov 

har uppfyllts. 

-oOo-



Kapitel 6.2 

Sida 1 (1) 

Datum 2012-02-01 

6.2 REFERENSER 

Nedanstående referenslista utgör en sammanställning av de bestämmelser samt övrig 

dokumentation, anvisningar etc. som är ett stöd för verksamhetens bedrivande. 

1. EAA Bygghandbok 

- Handbok: Flygutprovning av amatörbyggen (FAA AC-90-89). 

- EAA mall för Flyghandbok 

2. Transportstyrelsens föreskrifter 

EAA Sverige ska vid tillsyn av verksamhet som omfattas av delegeringen tillämpa 

följande regelverk med ändringar: 

3 kap. 2 och 4 §§ och 12 kap. 1 och 4 §§ i luftfartsförordningen (SFS 2010:770). 

BCL 

- M 1.5 Flyghandbok och Checklista för luftfartyg 

- M 1.7 Luftvärdighetsbevis - Besiktning 

- M 1.8 Luftfartygs vikt och balans 

- M 3.2 Underhåll och modifiering av flygmateriel 

- M 5.2 Amatörbyggnad av luftfartyg 

Samt övriga tillämpliga operativa föreskrifter utgivna av Transportstyrelsen. 

I ärendehandläggningen ska förvaltningslagens (1986:223) bestämmelser om jäv, 11-12 

§§, tillämpas. 

3. European Aviation Safety Agency 

CS 22 Sailplanes and Powered Sailplanes. 

CS 23 Small / Commuter Aeroplanes. 

CS 27 Normal Category Rotorcraft. 

CS VLA Very Light Aeroplanes. 

CS E Engines 

CS P Propellers 

4. Federal Aviation Regulations 

FAR Part 23 Airworthiness Standards: Normal, Utility; Acrobatic and Commuter 

Category Airplanes. 

AC 43.13 Acceptable Methods, Techniques and Practices. 

5. International Organization for Standardization 

ISO 8402 Kvalitet – Terminologi. 

9004 Kvalitetssystem, Allmänna riktlinjer. 

10011 Riktlinjer för Kvalitetsrevision. 

-oOo-



Kapitel 6.3 

Sida 1 (1) 

Datum 2004-05-01 

6.3 GODKÄNDA TEKNISKA GRANSKARE 

Förteckning över personer, som av Teknisk Chef har godkänts att fungera som Tekniska 

granskare vid amatörbyggnad av luftfartyg, är införda i Kansli- och Besiktningshandbok, 

KBHB, Kapitel 4 samt Bygghandboken, BHB, Kapitel 10. 

Se även KHB, Avsnitt 3.2.2.9 (c). 

-oOo-



Kapitel 6.4 

Sida 1 (1) 

Datum 1999-01-01 

6.4 GODKÄNDA KONTROLLANTER 

EAA:s kansli innehar följande databaserad listor över godkända Kontrollanter, sorterade efter: 

(1) Nummerordning (stämpel nummer) 

(2) Bokstavsordning (efternamn) 

(3) Postnummerområde 

-oOo-



Kapitel 6.5 

Sida 1 (1) 

Datum 2011-02-01 

6.5 GODKÄNDA BESIKTNINGSMÄN 

Följande personer har av Transportstyrelsen godkänts att verka som Besiktningsmän 

för amatörbyggda luftfartyg: 

Namn 

Befattning 

inom EAA 

Bostadsort 

Ekström, Staffan Lidingö 

Glantz, Anders RTC Veberöd 

Hagman Pär-Arne Karlstad 

Havbrandt, Sakari 

Bromma 

Hersgren, Lars 

Kävlinge 

Holm, Kenneth Varberg 

Ljungberg, Håkan 

Katrineholm 

Pira, Sven-Erik RTC Strömsund 

Reskow, Mart RTC Kiruna 

Roth, Mats Västerås 

Sandberg, Stefan 

Håtuna 

Schmidt, Sören RTC Varberg 

Sjödahl, Bengt CL Järfälla 

Svensson, Jan 

Linköping 

Söderlind, Lars-Gunnar 

Fagersta 

-oOo-



Kapitel 6.6 

Sida 1 (1) 

Datum 2000-01-01 

6.6 GODKÄNDA MOTORKONTROLLANTER 

Personer som arbetar eller har arbetet med flygmotorer i skilda befattningar och som 

inrymmes i kategorier enligt nedan är av TC godkända att fungera som motorkontrollanter. 

Dessa personer har även av TC utfärdat tillstånd att utföra korrosionskontroll och även utfärda 

gångtidsförlängningar enligt gällande regler: 

(1) Registrerade i Auktoriserad luftfartsverksamhet (AL) 

(2) Tidigare varit registrerade i AL 

(3) God erfarenhet som flygmotormekaniker / tekniker inom auktoriserad flygmotorverkstad. 

Ref: KHBH; Flik 25. 

-oOo-



Kapitel 6.7 

Sidan 1(1) 

Datum 2010-04-01 

6.7 GODKÄNDA MATERIELKONTROLLFLYGARE 

EAA:s flygchef FC samt personer godkända av EAA:s flygchef, FC, får tjänstgöra som 

Materielkontrollflygare. 

EAA:s materielprovflygare skall vara redovisade i KBHB. Se KBHB Kapitel 27 EAA:s 

Materielprovflygare. 

Beträffande segelflygplan/motorsegelflygplan EAA accepterar även 

materielkontrollflygare som är godkända av Segelflygförbundet. 

Uppdrag att genomföra materielkontrollflygning inklusive program och omfattning sker 

enligt överenskommelse mellan FC och vederbörande pilot i varje särskilt fall. 

Som materielkontrollflygning räknas endast sådan flygning, som EAA flygchef uppdrar 

åt godkänd materielkontrollflygare. 

Beträffande försäkringar gäller följande: 

Det åligger: 

* Materielkontrollflygare att ha gällande personlig försäkring. 

* Flygplanets ägare att ha gällande försäkring av flygplanet, inklusive kaskoförsäkring 

och lagstadgad försäkring. 

-oOo-

EAA SVERIGE KVALITETSHANDBOK â KHB - EAA chapter 222

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

EAA SVERIGE KVALITETSHANDBOK â KHB - EAA chapter 222