6 - ATL

More documents

Recommendations

Info

Eget kraftvärmeverk på gården xxxxxxxxxxx TEKNIK Med ny teknik kan skogsgården bli helt självförsörjande på både värme och el. Det blir också möjligt att sälja egentillverkad el. I princip handlar det om ett kraftvärmeverk i miniatyr som eldas med skogsflis eller pellets. Tekniskt är det inget problem, utmaningen är att göra en enkel och robust konstruktion till ett rimligt pris. Företaget Compower är en god bit på vägen. – Om två år räknar vi med att ha en produkt på marknaden, säger vd Anders Malmquist och visar upp en modell. Det är ett kompakt låda, något mindre än ett kylskåp. I lådan finns en pelletsbrännare tillsammans med tekniken som omvandlar värmen till elström och varmvatten. Anders räknar med att en komplett anläggning kan komma att kosta 100 000 kronor. Han skissar då på en konstruktion som ger 17 kWh värme och 6 kWh el. Det är med andra ord en anläggning för ett par mindre hus, en gård eller större fastighet. En rejäl villa förbrukar ungefär 12 kWh värme när det är som kallast. Elförbrukningen toppar kring 10 kWh (oftast på morgonen när spisen, brödrosten, hårtorken och en massa annan el-intensiv utrusning är igång, samt på kvällen när man lagar middagen och kör tvättmaskinen) Medelförbrukningen över dygnet är kring 2 kWh. PROBLEMET är, precis som vid storskalig kraftvärme, att hitta balansen. El behövs även på sommaren, när det inte går åt något varmvatten till att värma huset. En kall vinternatt krävs å andra sidan mycket värme, men knappt någon el. Dessutom är elförbrukningen väldigt ojämn över dygnet. En del kan lösas genom lagring. Varmvattnet sparas i ackumulatortankar och elen kan vid behov lagras i batterier, vilket räcker till tv, datorer och belysning. Anders Malmquist doktorerade på högvarviga elgeneratorer vid KTH. Då var de tänkta för bilar, nu arbetar han med tekniken för småskalig kraftvärme. – När man ska använda spisen, eller annan tung elutrusning, är det bara att starta upp pannan. Det tar kanske en halv minut så är elproduktionen i full gång, säger Anders Malmquist. Om en liten by, med flera användare, finns i systemet är det förstås lättare att anpassa tillgång och efterfrågan. Dessutom finns det utrymme för en del spill med tanke på att värdeökningen. I stället för att sälja skogsflis för 10 öre kWh blir den elenergi som är värd 10 gånger så mycket. HUVUDALTERNATIVET är ändå inte att kapa elledningarna till yttervärlden. Normalt är huset anslutet till det vanliga elnätet som ger energi när förbrukningen är låg och pannan avstängd. – Jag ser framför allt möjligheter i att anpassa anläggningen efter det varmvatten man behöver, nyttja en del av elen själv och sälja överskottet till det allmänna elnätet, säger Anders Malmquist. – Under konsumtionstoppar, när den egna elen inte räcker, köper man på vanligt sätt. Så kallade ”timabonnemang” för den som säljer el finns redan för vindkraft och annan småskalig elproduktion. Det är inga praktiska problem (i princip körs elmätaren baklänges när man säljer el), men det drar med sig en del administrationskostnader. HISTORIEN börjar egentligen på 70-talet då Volvo utvecklade gasturbiner till en hybridbil. Det projektet ingick giftermål med ett arbete som Anders Malmquist var engagerad i på KTH kring en liten elgenerator som går på höga varvtal (100 000 varv i minuten). Resultatet blev en mikroturbin. Av olika anledningar hamnade den inte i bilarna, men några pionjärer kring tekniken bildade Compower för att nyttja grunderna i tekniken för småskalig kraftvärme, vilket lett till ett antal kompletterande patent inom området. – Det hela bygger på väl beprövade komponenter som används på ett nytt sätt, säger Anders Malmquist. Dessutom har det hänt mycket då det gäller teknikutvecklingen sedan mikroturbinen togs fram för drygt 20 år sedan. Inte minst har kraftelektroniken utvecklats, vilket gör det enklare att få fram användbar hushållsström från ett litet kraftvärmeverk. En nyckelfaktor är att andelen el är 20–25 procent, vilket är högt för småskalig teknik. TEKNISKT finns det ännu ett antal utmaningar att lösa. Ett sånt här skåp är tänkt att rymma hela utrustningen, med brännare, elgenerator, två värmeväxlare plus utgångar för el och varmvatten. Den heta förbränningsluften går genom en värmeväxlare som i sin tur trycker in varmluft i turbinen. Till utmaningarna hör att hitta en teknik så att inte värmeväxlaren ”sotar” igen av förbränningsluften. Det är lättast om systemet eldas med naturgas, därför är målet att börja försäljningen på kontinenten där många värmer husen med naturgas. – För en typisk kund i England, ett flerfamiljshus med fyra lägenheter, räknar vi med ett elkostnaderna kan halveras, säger Anders Malmquist. Går det som planerat kommer engelsmännen att kunna köpa pannan år 2008. – Ett år därefter bör vi ha en panna för pellets och så småningom också för vanlig flis, vilket är en något större utmaning med tanke på partiklarna i förbränningsluften. – I laboratoriet har vi kört systemet med bra resultat och tekniken känns säker. Nu gäller det att plocka ihop den till en bra konsumentprodukt, säger Anders Malmquist. 36 VI SKOGSÄGARE 6/06
Rotator med den nya bromsen. DET SVÄNGER I SKOGEN Att konstruera en rotator är en utmaning. Den sitter längst fram på kranen och ska kunna rotera, samtidigt som gripverktyget förses med hydraulolja från slangarna. I slutet av 70-talet kom Indexator på en lösning och är därefter världsledande på området. Tekniken fortsätter att utvecklas. Den nya generationen har försetts med ett nytt bromssystem, multi-plate-brake, Bromsen är effektivare, därmed står aggregatet stilla med flera fördelar. Gunget i hytten blir mindre och mätningen på skördarna har förutsättningar att bli bättre. Kåporna tillverkas av termoplast i rött, grönt eller blått. MED SERVO I SKOGEN Den nya terränghjulingen från Yamaha, Grizzly 700, har försetts med elektrisk servostyrning. Därmed går det lättare att ratta sig fram genom mellan träd och längs slingriga vägar. Motorn är på 686 cc med bränsleinsprutning och vätskekylning. Med ett knapptryck på styret kan föraren välja mellan tvåoch fyrhjulsdrift. När fyrhjulsdriften är inkopplad kan man nyttja diffspärren för att få den extra dragkraft som krävs för maximalt fäste. Den har ett nykonstruerat chassi och fjädring vilket ger en markfrigång på 275 mm, vikten är 274 kilo. Grizzly har en kombinerad lastkapacitet på pakethållarna på 130 kg och en dragkrok med en rekommenderad släpvagnsvikt på max 550 kg. Cirkapriset är 87 920 kr exklusive moms. OLJAN TÄTAR GRANEN Raffinerad linolja kan användas för att tryckimpregnera industriellt. Processen går ut på att fylla hålrummen i veden med den vattenavstötande oljan. Gran har tidigare inte gått att impregnera, men nu har Thomas Ulvcrona vid SLU i Umeå/Vindeln visat att tekniken fungerar även för detta träslag . Fördelen med linoljan är att den är miljövänlig. Linoljeimpregneringen kan på sikt ge rötbeständiga granpaneler till trähus, tror Thomas Ulvcrona som fortsätter att forska kring miljövänligt träskydd. En bit regel av gran som impregnerats med linolja. Färgen kommer från ett pilottest på vidhäftningsförmåga hos olika färgtyper. Foto: Thomas Ulvcrona SNART ÄR VINTERN HÄR och för den som har gård och marker innebär det i allmänhet lite extra arbete. En Honda fyrhjuling är ett fantastiskt hjälpmedel både vad det gäller skogsarbete, snöröjning och att ta sig fram på ett enkelt (och roligt) sätt. Vintererbjudande Köp en fabriksny TRX 350, 500 eller 680 så får du köpa ett vinterpaket innehållande följande: • Winsch med fäste • Plogblad med fäste • Snökedjor • Värmehandtag För endast halva priset! Erbjudandet gäller under perioden 15 november 2006 tom 31 januari 2007 och går ej att kombinera med andra erbjudanden. E N ME D S VE NS K S ÅLD HONDA 5 Å R S I G A R A NT www.honda.se VI SKOGSÄGARE 6/06 37
Page 1 and 2: Nr 6 2006 En tidning från landets
Page 3 and 4: Insnöad miljödebatt I boken ”Sn
Page 5 and 6: xxxxxxxxxxx PROFILEN ”Det är sp
Page 7 and 8: AFFÄRER Mer råvara till växande
Page 9 and 10: Gemensam skog ger liv LANDSBYGD End
Page 11 and 12: Fortsättning: Gemensam skog ger li
Page 13 and 14: NÄRINGSPOLITIK Förnyad skogspolit
Page 15 and 16: xxxxxxxxxxx POLITIK Tomas Landers f
Page 17 and 18: EKONOMI Nya redovisningsregler Dags
Page 19 and 20: FORSKNING Bristande kunskap hotar t
Page 21 and 22: NYHETER TOMTEN KOMMER SNART! JAPANS
Page 23 and 24: Markku Rummukainen, forskare på SM
Page 25 and 26: Julklappstips JULKLAPPAR BÄRBART.
Page 27: xxxxxxxxxxx HOPFÄLLBART. Multiverk
Page 31 and 32: Trycket från snytbaggar ökar ocks
Page 33 and 34: Bygghandel driver på träindustrin
Page 35 and 36: xxxxxxxxxxx Med kritiska ögon på
Page 37 and 38: FISKE Esko Kärkainen hade god fisk
Page 39 and 40: 10 fina fisketips Blänke, några c
Page 41 and 42: Bevaka dina gränser med KEBAstolpe
Page 43 and 44: Illustrationer: Louise Herslow Juni

6 - ATL

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?