6 - ATL

More documents

Recommendations

Info

Vintrig jakt på granbarkborrar Nästa år blir angreppen av granbarkborrar än värre. För att mildra effekten och rädda virket finns anledning att fortsätta avverka angripna träd, trots kylan. Av Pär Fornling Efter orkanen Gudrun hänger hotet från granbarkborrarna tungt över området. I år har ungefär en miljon kubikmeter stående skog angripits. Det enda forskarna med säkerhet kan säga är att det mesta talar för än värre skador under år 2007. Bedömningarna varierar mellan 1 och 10 miljoner kubikmeter virke. Skräckscenariet är en torr lång sommar som dels försvagar träden, dels får barkborrarna att svärma en tredje gång, vilket är ovanligt (men som det fanns tendenser till i år). Önskesituationen är en kall blöt sommar, att angripna träd forslas bort och möjligen att annan aktiv bekämpning sätts in. TIDIGARE var en allmän uppfattning att barkborrarna övervintrade nere i marken, men nu talar forskarna om att en hel del övervintrar under barken på angripna träd. – Mitt råd är därför att söka upp angripna träd och få bort dem ur skogen senast den 1 april, innan barkborren svärmar, säger Bo Långström, professor i skogsskydd vid lantbruksuniversitetet. I övrigt finns ett antal metoder för att bekämpa granbarkborrarna. • Fällor. Två gånger under en säsong laddas de med en påse feromoner (vars lukt lockar insekterna). • Fångstvirke, som naturligtvis måste transporteras bort innan granbarkborrarna kläcks. För att det ska bli någorlunda effektivt bör virket laddas med feromon. • Fångstvirke som kryddas med feromoner och dessutom sprutas med kemikalier, exempelvis Cyperplus. Barkborrarna gnager i virket och dör. • Verbenonon för att skrämma bort baggarna. Det är alltså motsatsen till lockande feromer. Ny forskning visar att der är extra effektivt med extrakt från björk, men metoden är inte färdigutvecklad. I SKRIVANDE stund jobbar en arbetsgrupp inom Skogsstyrelsen med rekommendationer för hur insektsangreppen ska hanteras. Arbetet presenteras i början av december, några veckor efter en konferens på lantbruksuniversitetet om Gudrun och insekterna. Det enda som då verkade säkert var vikten av att fortsätta med att söka upp och plocka bort angripna träd. Bo Långström tror fångstvire, speciellt i kombination med cyperplus, kan vara effektivt. Dels lockar feromoner, dels lockar granvirket. Forskarna är mer kluvna till fällorna. De lockar till sig många granbarkborrar, men frågan är till vilken kostnad och i vilken grad det räddar skogen. Några säkra svar finns uppenbarligen inte, forskarna står inför många frågetecken. FÖR ATT kunna angripa friska levande träd framgångsrikt måste barkborrarna vara många. I annat fall får de hålla sig till vindfällen och svaga träd. Problemet efter stormen är att de fått chansen att massföröka sig och har följaktligen gemensam kraft att ge sig på de friska träden. Dessutom har många träd i området rotryckts och är därmed försvagade. Frågan är var den kritiska storleksgränsen går för större angrepp, det forskarna kallar den ”epedemiska tröskeln”. – Kan man hålla ner barkborrarna under tröskeleffekten kan fällor vara en jättebra affär, annars är en storskalig fällkampanj lite chansartad, säger Bo Långström. Tillverkarna av fällor har i alla fall lagt sig i startläget. Skogma har flyttat tillverkningen från Norge till Alstermo, i anslutning till stormområdet, och räknar med att pressa priserna vid en eventuell storskalig produktion. I ETT huvudscenario räknar Martin Scroeder, forskare vid institutionen för entomologi, med att 3,5 miljoner kubikmeter virke dör nästa år på grund av granbarkborren. Han betonar att det är en osäker siffra och presenterar ett par andra scenarier som landar på 2 och 6,3 miljoner kubikmeter. Ekonomiskt antar Bo Långström att virkesvärdet minskar med en tredjedel för det angripna virket, fint timmer blir massaved eller timmer av lägsta kvalité. Med en hundralapp per kubikmeter rör det sig om kostnader mellan 100 miljoner kronor (1 miljon kubikmeter virke) och 1 miljard (10 miljoner kubikmeter). Dessutom handlar det inte bara om barkborrar. – Märgborren har angripit och dödat stående tallar. Längs vägen från Växjö till Halland har jag sett 10 000-tals döda träd, men det problemet börjar nog ebba ut nästa år, säger Bo Långström. Men värst är granbarkborren och egentligen den blånadssvamp som den för med sig. Den sätter ner virkeskvalitén och Bo Långström tror det i praktiken är svampen som dödar träden, även om det är barkborrens fel. Vad som händer bortom år 2007 är ännu osäkrare, det finns historiska exempel på att angreppen kan klinga av ganska snabbt – men också bli långvariga. SKOGSVÅRD VI SKOGSÄGARE 6/06 41
Bygghandel driver på träindustrin MARKNAD För skogsägaren finns anledning till optimism. Också sågverken går en ljus framtid till mötes, men måste vara beredda på stora omställningar. Den bedömning gör Timwood. Av Pär Fornling – Jag är mer optimistisk nu än för fem eller tio år sedan, säger Lars-Göran Sandberg. Han är vd och grundare av Timwood, ett ledande konsultföretag som arbetar med analyser av den trämekaniska industrin på global nivå. Utöver att industrin börjar formera sig ljusnar framtiden genom miljöengagemanget, där allt talar till träets fördelar jämfört med stål, plast och betong. – Miljöfrågorna förstärks världen över. Det påverkar alla och lagstiftningen skärps. Industrin skulle kunna förstärka utvecklingen men är inte vidare bra på lobbyarbete. I stället för att vända sig till allmänheten hålls en massa seminarier där vi talar om för oss själva hur bra trä är, med det vet vi ju redan, konstaterar Lars-Göran Sandberg bistert. GRUNDEN i hans analys inför framtiden är att byggvaruhandeln växer, både för proffs och hemmabyggare. Dessutom vill byggkedjorna bara ha 3-4 leverantörer av trävaror, vilka ska erbjuda ett komplett sortiment levererat direkt in i butikerna. Det ställer krav på träindustrin att växa. I praktiken är det bara ett fåtal företag som orkar gå hela vägen. Och utifrån dagens läge betyder det nästan undantagslöst uppköp, fusioner och expansion. Lars-Göran Sandberg talar om byggkedjor som nu håller på att formera sig med omsättning kring 160 miljarder kronor, varav kanske en tiondel på trävaruprodukter. En del är redan där (woolsey/ Saint-Gobain) och andra är på väg. Jämfört med USA är det ändå hovsamt. Där omsätter Home Depot 82 miljarder dollar i sina drygt 2 000 byggvaruhus (det startar ett nytt var 36:e timma!). MED TANKE på att också de Lars-Göran Sandberg vd för Timwood, med kontor i USA och Sverige. På önskelistan Högst upp på Lars-Göran Sandbergs önskelista för träbranschen står ett enhetligt europeiskt byggsystem. – I Amerika där träbyggandet är stort, har man fördelen av ett enhetligt byggsystem, allt från regelavstånd till virkesdimensioner och byggskivor är standardiserat. Så är det inte i Europa, vilket är en nackdel för träbyggandet. stora nordiska träföretagen verkar små i det perspektivet kan visionen verka dyster…. – Men det innebär inte att de andra slås ut. Duktiga sågverksföretag har alltid möjligheter. En del ökar förädlingen, försörjer den lokala marknaden eller blir underleverantörer till den större trävaruindustrin. – Det där händer redan idag. Finnforest är väldigt framgångsrika på den engelska marknaden där de försörjer B&Q (en växande byggkedja) med trävaror. Kanske bara hälften kommer från Finnforests egen industri. Resten köper de av andra, men det bryr sig inte kunden om. De är bara intresserade av att få ett komplett sortiment levererat. UTVECKLINGEN är redan på god väg, enligt Lars-Göran Sandberg. – Inom byggmaterialhandeln Det började 1978 med att de två grundarna lämnade en annan byggkedja . Idag finns 2 0000 varuhus med totalt 325 000 anställda. sker en enorm konsolidering mot färre och större kedjor. – Då det gäller industrin har man länge utgått från hur mycket råvara som finns i regionen att såga. Nu måste man i stället se mer på kundens behov. En annan historisk ryggsäck är att man utgått från råvaruflödet och skapat kombinationsföretag som gör massa, papper, sågade trävaror och kartong. – Det där blir allt svårare att hålla ihop. På marknaden finns inga synergieffekter mellan brädor och blöjor och man kan inte vara konkurrenskraftig inom så många områden. Det är bakgrunden till utvecklingen i USA där världens största skogsföretag National Paper lämnat trävarorna för att koncentrera sig på papper och förpackningar. Weyerhouser däremot går andra vägen, kliver ur pappersverksamheten och fortsätter med trämekanik och förpackningar. Lars-Göran Sandberg tror det tänkandet kommer till Europa också. – Det vore bra om vi får ett stort renodlat börsnoterat trämekaniskt företag, det skulle sätta mer fokus på branschen, säger han. 42 VI SKOGSÄGARE 6/06
Page 1 and 2: Nr 6 2006 En tidning från landets
Page 3 and 4: Insnöad miljödebatt I boken ”Sn
Page 5 and 6: xxxxxxxxxxx PROFILEN ”Det är sp
Page 7 and 8: AFFÄRER Mer råvara till växande
Page 9 and 10: Gemensam skog ger liv LANDSBYGD End
Page 11 and 12: Fortsättning: Gemensam skog ger li
Page 13 and 14: NÄRINGSPOLITIK Förnyad skogspolit
Page 15 and 16: xxxxxxxxxxx POLITIK Tomas Landers f
Page 17 and 18: EKONOMI Nya redovisningsregler Dags
Page 19 and 20: FORSKNING Bristande kunskap hotar t
Page 21 and 22: NYHETER TOMTEN KOMMER SNART! JAPANS
Page 23 and 24: Markku Rummukainen, forskare på SM
Page 25 and 26: Julklappstips JULKLAPPAR BÄRBART.
Page 27 and 28: xxxxxxxxxxx HOPFÄLLBART. Multiverk
Page 29 and 30: Rotator med den nya bromsen. DET SV
Page 31: Trycket från snytbaggar ökar ocks
Page 35 and 36: xxxxxxxxxxx Med kritiska ögon på
Page 37 and 38: FISKE Esko Kärkainen hade god fisk
Page 39 and 40: 10 fina fisketips Blänke, några c
Page 41 and 42: Bevaka dina gränser med KEBAstolpe
Page 43 and 44: Illustrationer: Louise Herslow Juni

6 - ATL

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?