2 - ATL

Nr 2 

2013 

En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

succé

Hur smidig vill du ha 

din gallringsskotare 

Minst plats tar förstås John Deere 810E. Ett annat mycket smidigt alternativ är 

11-tonsskotaren 1010E i extra kort utförande. Det är en 1010E med den speci- 

 

 

 

Ramlängden är densamma som i standardutförande. 12-tons lastkapacitet likaså. 

 

Den yttre vändradien minskar nämligen med 7 procent och den inre med 10! 

JohnDeere.se

ingår som en medlemsförmån i landets 

fyra skogsägareföreningar tillsammans 

med en bilaga från respektive förening. 

Vid adressändring kontakta din 

skogsägareförening: 

Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna 

www.sodra.se www.norra.se 

0470-890 00 090-15 67 00 

INNEHÅLL Nummer 

2 2013 

Nästa nummer utkommer den 31 maj 

Skogsägarna Norrskog Mellanskog 

www. norrskog.se www.mellanskog.se 

0612-71 87 00 010-482 80 00 

REDAKTION 

Chefredaktör och ansvarig utgivare: 

Pär Fornling 

Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö 

Telefon: 040-92 25 55 

Fax: 040-601 64 49 

E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se 

Redigeringsansvarig: 

Anne-Charlotte Morgan 

Telefon: 040-601 64 89 

E-post: anne-charlotte.morgan@lrfmedia.lrf.se 

ANNONS 

Claes Kullman, 040-601 63 03 

claes.kullman@lrfmedia.lrf.se 

Marianne Månsson, 040-601 64 31 

marianne.mansson@lrfmedia.lrf.se 

Roger Mattsson, 08-588 368 25 

roger.mattsson@lrfmedia.lrf.se 

Eftertext/skogsmarknaden: 

Ronny Gustavsson, 08-588 367 97 

Mårten Bäck, 08-588 367 38 

marten.back@lrfmedia.lrf.se 

Annonsmaterial: 

annons.visk@lrfmedia.lrf.se 

Box 6044, 200 11 Malmö 

PRENUMERATION 

Telefon: 040-601 64 93 

Fax: 040-601 63 55 

E-post: pren@lrfmedia.lrf.se 

Prenumerationspris helår 

(6 nummer) 295 kronor inkl moms 

Lösnummer 55 kronor inkl moms 

REDAKTIONSRÅD 

Per Bengtsson, Christina Fenyö, Erik 

Jonsson, Marianne Eriksson, Gunilla 

Kjellsson, Karin Vestlund-Ekerby, Mia 

Boman och Jenny Spets Woyarskij. 

Hemsida: www.atl.nu/skog 

i samarbete med tidningen ATL. 

För ej beställt material ansvaras ej. 

Vi Skogsägare produceras av LRF 

Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. 

TS-upplaga 2011: 97 900 

Tryck: Forssa Print, Finland 

Repro: LRF Media AB, Malmö 

441 428 

TRYCKSAK 

5 LEDARE: Familjeskogsbruket bör sätta 

sin egen dagordning. 

6 PROFILEN: Oro för miljömålsberedningen. 

9 NÄRINGSPOLITIK: Onödig brådska 

att ändra skogsvårdslagen. 

12 SKOGSSKÖTSEL: Tips om röjning. 

14 TIPS: Massor av tips för att underhålla 

motorsågen och röjsågen. 

20 SKOGSGÅRDEN: Unga företagare 

hittar nya verksamheter. 

23 SKOGSVÅRD: Återför aska i bra 

granskog. 

18 EKONOMI: Höj värdet på skogsgården. 

25 MARKNAD: 

Nedläggningar påverkar massavedsmarknaden. 

Ljusning för råvaran på sikt. 

VEDFÖRSÄLJNINGEN från 

den egna skogsgården blev början 

på en mycket större affär för 

Carita och Håkan Andersson. 

Sidan 20 

28 FÖRÄDLING: Bra 

sits för trä. 

32 MILJÖ: Kritik från 

Naturskyddsföreningen. 

34 SKOGSSKÖTSEL: 

Ta vara på lövskogen. 

38 FORSKNING: Poppel 

till norra Sverige. 

40 SKOGSSKÖTSEL: 

Lönande att röja. 

Ta vara på björken 

och få granen på köpet. 

44 TEKNIK: Kameran kollar huset. 

MATS BLOM- 

BERG – en 

profil i näringspolitiken. 

Sidan 6 

46 SKOGSGÅRDEN: Förädlar skogen till 

möbler. 

53 NAMN & NYTT: Då kom modellen. 

54 KRÖNIKAN: Visa träfi berns möjligheter. 

 

 

1 års fast ränta 

2,20 % 

2013-02-25 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

lansforsakringar.se/lantbruk 

Länsförsäkringar är en bolagsgrupp som består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag, 

alla med stark lokal förankring och närhet till sina kunder.

Palms är Europas ledande skogsvagnstillverkare och har modeller från 5 m/8 ton till 8,4 m/14 ton. 

SPARA-RYGGEN-KAMPANJ 

Hydraulservo är ett lätt och mycket smidigt paket. Det är lättmanövrerat med utmärkt precision och ergonomi. 

Vikt endast ca. 3 kg. Sparar din rygg! 

Hydraulservo fungerar på Palms skogskranar P625 till och med P680. 

Hydraulservo, pris vid köp av nytt Palms skogsekipage: 14.900:- (24.900) 

Pris: 14.900:- 

Farmi flishugg CH260HFEL 

Bästa priset på energiflis fixar du själv! 

Förmodligen Sveriges mest sålda fl ishugg. 

Dubbla huggskivor. Inmatningsöppning 26 x 32 cm. 

Varvtalsvakt, kvistbrytare samt tratt för kranmatning. 

Pris: ........................119.900:- 

Farmi 180F med enkel huggskiva och manuell matning 

är ett prisvärt alternativ för landskapsvård. Producerar 

högkvalitativt fl is. Klarar trädstammar upp till 18 cm. 

Pris: ......................................................... 36.000:- 

Besök oss på Facebook och Youtube! 

Hitta din närmaste återförsäljare på nordfarm.se

icket för att mingla på en fest är göra 

precis tvärtom. Luta armbågen mot 

spiselkransen för att med en gin & tonic 

i handen lugnt stå still och vänta på att övriga 

gäster ansluter sig. 

Minglandet kan annars vara rätt jobbigt, speciellt 

om man är dåligt bekant med omgivningen. Det 

är lätt att gå runt alldeles för mycket, bli svettig 

och smått nervös rotera från grupp till grupp utan 

att slappna av tillräckligt för att komma in i något 

samtal. 

Den som lugnt och värdigt väntar vid spiselkransen 

får oftast en grupp av andra minglare 

kring sig. Det där är en erfarenhet som kan 

komma till glädje i flera sammanhang. 

HELA SKOGSNÄRINGEN OCH inte minst 

familjeskogsbruket frestas att mingla runt lite väl 

frenetiskt i stället för att stanna upp och själva 

sätta agendan, vilket i sin tur inger respekt och 

intresse hos andra gäster. 

Snackisen på mingel-festen har länge varit 

biologisk mångfald. Det är ett intressant och 

angeläget ämne, speciellt efter den produktionsinriktade 

skogspolitiken som gällde tidigare (1978 

års beslut). 

Men utan riktig eftertanke och övertygelse i 

hjärtat har skogsbruket minglat runt för att komma 

till tals med olika grupper. 

På sätt och vis var det samma sak, fast tvärtom, 

när privatskogsbruket, några årtionden tidigare, 

drogs in i kampanjen mot lövskog med alla tänkbara 

medel, inklusive hormoslyr. Hjärtat var aldrig riktigt 

med. Någon annan satte dagordningen. 

FÖR ATT SAKER och ting ska bli riktigt bra 

måste det finnas en inre övertygelse. Naturligtvis 

måste man förhålla sig till lagar och regler i 

samhället, men i stället för att följsamt lägga all 

energi på att mingla runt är det klokt bromsa upp, 

fundera över vad som fyller hjärtat och formulera 

dagordningen. Det finns en del sådana frågor och 

fler lurar runt hörnet. 

Vattnet är ett exempel där familjeskogsbruket 

tagit initiativet med boken ”Skogens vatten” och 

allt som följer i dess spår. Ingen vill ha körskador 

och livet i bäckarna ligger nära 

både skogsägare och allmänhet. 

På så sätt hakar frågan in 

på ”sociala värden”. 

Det handlar kort och gott om att det ska vara 

trevligt att vistas i skogen, inte i första hand för 

lavar och insekter utan för människor. 

I FÖRRA TIDNINGEN skrev vi om 

konstnären och skogsägaren Eva Magnusson. 

Många läsare hörde av sig och kände igen sig 

i hennes önskan att lyfta fram estetiken i skogen. 

Det handlar om att med relativt små medel göra 

det lite trevligare. Att fundera över hur ett hygge 

ser ut för det mänskliga ögat och visa omsorg om 

detaljerna i en ganska ordinär produktionsskog. 

Det finns alla möjligheter att ta initiativet och 

sätta dagordningen. Om inte är det någon annan 

som gör det, då vet man inte hur det slutar. 

Skogen värderas högt av allmänheten, men 

skogsbruket ligger betydligt sämre till än vad vi 

i näringen gärna hoppas och tror. 

I stället för onödiga konflikter finns all 

anledning att ta vara på vännerna. 

Kulturvärden är en annan fråga som borde ligga 

nära familjeskogsbruket. Många känner sorg 

i hjärtat när markberedaren brusar in i ett 

bronsåldersröse eller då torpgrunder raseras. 

LÄS GÄRNA INTERVJUN med 

Naturskyddsföreningens företrädare längre 

fram i tidningen. De förtjänar respekt för 

sitt arbete och för att framgångsrikt, 

utifrån sin övertygelse, 

lyckas sätta dagordningen. 

Men inget talar för att skogsbruket 

någonsin kommer helt 

överens med SNF. 

Att en smula nervöst 

försöka armbåga sig fram 

i minglet är måttligt 

framgångrikt. Dialogen 

har mycket bättre 

förutsättningar att 

lyckas om man utgår 

från sin egna ärliga 

övertygelse och står still 

vid spiselkransen. 

Pär Fornling, Chefredaktör 

LEDAREN 

VI SKOGSÄGARE 2/13

PROFILEN 

 

 

Även om nya stridsfrågor 

seglar upp har 

myndigheternas attityd 

förbättrats. Det menar 

en av veteranerna i det 

näringspolitiska arbetet. 

Text & foto: Pär Fornling 

är är tre bilder av Mats Blomberg: 

I publikhavet på Sweden Rock 

Festival, där han hängivet rör sig 

till den tunga musiken från Europe på 

scenen. 

Vilt skrikande från avbytarbåset en 

mörk och kall höstkväll med Elitfyra-laget 

Kalmar AIK på planen. 

Ett engagerat möte vid ett vattendrag 

i skogen där han förklarar för politikerna 

varför alla vinner på skogsägarnas frihet 

under ansvar. 

VI MÖTER MATS Blomberg i den senare 

rollen, som näringspolitisk handläggare 

på Södra, men det ligger nära till hands att 

också snegla lite på rockmusiken och fotbollen. 

Eftersom han gång på gång återkommer 

till hur viktigt det är att arbeta tillsammans 

med medlemmarna och de förtroendevalda 

känns det naturligt att träffas hos 

Mats Löfgren som är ordförande i skogsbruksområdet. 

– Jag informerar och utbildar de förtroendevalda 

som gör mycket av arbetet i 

kontakten med medlemmar, politiker och 

tjänstemän på myndigheterna, säger Mats 

Blomberg. 

Han framhåller att arbetssättet passar 

honom bra eftersom han är ”kooperatör i 

själ och hjärta” och tror på samverkan och 

betydelsen av en demokratisk organisation. 

– Det handlar om att arbeta tillsammans 

för att få gemensam styrka. 

Vad är den viktigaste frågan just nu 

– Det som oroar mig mest är miljömålsberedningens 

förslag. 

Varför 

– Vi riskerar att få nya detaljregler i 

skogsbruket. Det vore olyckligt. Moroten 

för att få människor engagerade är att de 

får vara delaktiga i besluten. Att försöka 

driva fram bättre miljövård genom att slå 

lagboken i huvudet på folk är kontraproduktivt. 

Då förlorar man det frivilliga 

engagemanget som betyder mycket för de 

här frågorna. 

Vad är alternativet 

– Under 1,5 år har Skogsstyrelsen haft 

ett så kallat dialogprojekt om god miljöhänsyn 

i skogen. Vi från näringen har varit 

med och formulerat en tydligare målbild 

för skogsbruket. Rimligen borde det arbetet 

synkroniseras ihop med miljömålsberedningen. 

Vilket betyg ger du dialogprojektet på 

en femgradig skala 

– En klar femma. Jag har suttit med i två 

av de sex arbetsgrupperna och det har varit 

mycket bra. Vi vinner på ett gemensamt 

synsätt. Nu ska det bli verkstad av arbetet. 

Under slutet av året är det dags att omsätta 

alla målbilder i handledningar och instruktioner. 

Ett problem som miljömålsberedningen 

vill lösa är att dagens lag är otydlig. 

– Jag kan hålla med om problemet. Det 

är inte helt lätt att säga vad skogsvårdslagen 

kräver i form av miljöhänsyn, men just det 

arbetar vi med i dialogprojektet. Det behövs 

inga dramatiska förändringar av 

skogsvårdslagen. 

Vari ligger dramatiken 

– I dag finns ett regelverk i form av föreskrifter 

och allmänna råd som kan förtydligas, 

anpassas och förbättras i takt med 

ny kunskap. Att överföra regelverket till en 

förordning, som är ett förslag i miljömålsberedningen, 

innebär en ny lagstiftning 

som bara kan ändras genom politiska beslut. 

Hur länge har du arbetat med näringspolitik 

” 

Moroten för att 

få människor 

engagerade är att de får 

vara delaktiga i besluten. 

– När jag började på Södra för snart 14 

år sedan hade jag arbetat med liknande 

frågor på LRF i Kalmar under tio år. 

Vad är den största enskilda händelsen 

under de 24 åren 

– Den största upplevelsen för mig var 

demonstrationen på Sergels torg efter stormen 

Gudrun. 

Har det blivit bättre med åren 

– Det beror på frågorna. Jag tycker att 

det finns en ökad förståelse för de äganderättsliga 

frågorna hos myndigheterna. Det 

visar sig inte minst i Kometprogrammet, 

6 VI SKOGSÄGARE 2/13

Mats Blomberg 

Namn: Mats Blomberg. 

Ålder: 59 år 

Familj: Hustrun Louise, som är psykolog och barnen: Viktor, 

26, Charlotta, 24, och Maja, 14 år, och barnbarnet Disa, 3 år. 

Karriär: Född i Hudiksvall och uppväxt i byn Näverkärret 

utanför Lindesberg innan familjen flyttade tillbaks till 

Hälsingland. Pappa var kronojägare på Domänverket vilket 

inspirerade till utbildningen som skogsmästare. Några olika 

anställningar, däribland på lantbruksnämnden i Härnösand 

och Enköping kommun, ledde vidare till LRF i Kalmar 1988. 

Därifrån var steget till Södra nära. 

Fritid: Ordförande i Kalmar AIK, musik, helst bluesbaserad 

hårdrock från 1970-talet, vilket också präglar vinyl samlingen, 

jakt och sommarstugan i Hälsinglands skärgård. 

Dröm: Att skaffa en egen skogsgård och ett minisågverk. 

ÄLGAR och äganderätt är två av många saker som 

diskuteras vid köksbordet hos Mats Löfgren, skogsägare 

utanför Växjö. Äganderätten är nyckelfrågan som Mats 

Löfgren lyfter fram och den nya älgförvaltningen är ett 

av de områden där han är engagerad som förtroendevald 

(ordförande i älgförvaltningsgruppen). 

– Arbetet med den nya älgförvaltningen är en av de frågor 

som engagerat oss mest under senare år. Hela skogsnäringen 

har gått samman i gemensamma ställningstaganden 

för att öka markägarnas inflytande. Det är bra 

när vi kan arbeta över gränserna, säger Mats Blomberg. 

Vad innebär det för skogsbruket 

– Allmänheten som vistas i skogen vill 

ha pelarsalar av relativt gammal men skött 

skog. Vi kan bidra med att anpassa 

skogsbruket genom mindre hyggen 

och skärmställningar. Blir det kostsamma 

åtgärder måste förstås skogsägaren 

få ersättning. Det handlar också om att 

förklara för allmänheten hur skogsbruket 

fungerar. Jag tror att vi med relativt små 

medel kan göra mycket för att få med oss 

allmänheten och få mer förståelse för vad 

vi gör i skogs bruket. Det anknyter till vattenfrågorna, 

där vi gör mycket. 

Vilket vatten tänker du på 

– Alla skogsägarföreningarna arbetar 

med vattenfrågorna. Tillsammans tog vi 

fram boken om Skogens vatten och nu har 

studiecirklarna börjat. Vi jobbar för att 

minska körskadorna och tar in vattnet i 

skogsbruksplanerna genom en blå målklassning. 

Hur går det med studiecirklarna 

– De är i igång. Målet är att 10 000 

skogsägare ska ha deltagit i cirklar eller 

studiedagar fram till år 2015. 

där markägare erbjuder samhället skyddsvärd 

mark. 

På vilket sätt är det en attitydförändring 

– Historiskt har jag flera exempel där 

myndigheten haft rätt i sak, men saboterat 

allt genom dålig hantering utan dialog med 

markägaren. Hela naturvårdshanteringen 

började fel med ett uppifrån och ner-perspektiv, 

där markägaren fick ålägganden 

utan inflytande och vettig information. Det 

har självklart lett till konflikter. I Kometprogrammet 

däremot är det ett möte mellan 

två jämbördiga parter. Markägaren 

VI SKOGSÄGARE 2/13 

kommer med ett erbjudande och därefter 

börjar en förhandling om ersättnings nivåer 

och hur området ska skyddas. 

Vad är morgondagens stora näringspolitiska 

fråga 

– Det tycks vara ett ökat intresse för 

människan i skogen, det handlar då om 

friluftsliv, sociala värden och rekreation. 

Berätta om ett bra fotbollsminne! 

– Jag är ordförande i Kalmar AIK som 

länge kämpat för att komma upp i trean. 

Första kvalmatchen förra året vände vi 0–2 

till oavgjort. Känslan av förväntningar och 

glädjen när vi åkte hem från Tollarp den 

där höstlördagen har etsat sig fast. 

Hur gick det sedan 

– Det är en annan historia. 

Varför är du engagerad 

– Jag har alltid gillat föreningsliv där 

man tillsammans uträttar saker. En extra 

dimension med fotbollen är de 

många invandrarkillarna i klub- 

7

PROFILEN 

Fortsättning: 

Hårdrock, fotboll 

och näringspolitik 

ben. Det är mitt bidrag till integrationen i 

samhället. 

Och musiken 

– Den har jag alltid haft med mig. Årets 

höjdpunkt är Sweden Rock Festival där jag 

bara bommat ett år sedan festivalen började. 

I år får jag smita lite tidigare från 

Elmia för att hinna dit. En riktig höjdpunkt 

blir kanadensiska Rush. 

Mats 

Blomberg på 

ett av många 

möten. 

Hur kan byråkratin förenklas och livet 

bli enklare för skogsföretagare 

– Skogsstyrelsen har ett regeringsuppdrag 

att förenkla skogsägarens vardag 

som kallas ”en dörr in”. Tanken med förslaget 

är att det ska räcka med en myndighetskontakt. 

En del har blivit bättre, men 

det finns mycket mer att göra. 

Ge två exempel. 

– Vid dikesrensning ansvarar Skogsstyrelsen 

för samråd och tillsyn. Det är inte 

ovanligt att ett dike är så igenväxt att rensningen 

gränsar till markavvattning. Då kallar 

man in länsstyrelsen för att avgöra om ett så 

kallat naturligt tillstånd inträtt. Skogsstyrelsen 

borde ha mandat att ta fullt ansvar hela vägen. 

Det är i princip samma sak med frågor kring 

kulturminnen där skogsstyrelsen inte har 

mandat att ta beslut om vilken hänsyn som 

ska lämnas vid ett fornlämningsområde. 

Vad är kärnan i ditt arbete 

– Att föra fram medlemmarnas åsikter 

och bygga broar mellan oss, myndigheterna 

och andra aktörer. Jag träffar många 

handläggare på myndigheterna. Det är viktigt 

att ha respektfulla samtal och även 

förstå samhällets önskemål. Oftast är det 

bäst att träffas på plats i skogen, det är en 

utmärkt miljö för problemlösning. 

Rädda 

skogen 

Vid temperatur över 

+5° C 

Tid att behandla! 

Rotröta – skogens värsta skadegörare! 

När temperaturen någon gång under dygnet överstiger +5° C ökar risken för rottickan att etablera sig på 

färska stubbar. Och detta helt oberoende av årstid. 

Lika viktigt vid gallring som vid slutavverkning. 

Kom då också ihåg att även små stubbar på endast några centimeter sprider rotröta. 

Behandla i tid! Infektioner kan överleva upp till 40 år och sprider sig till nästa generation. Du riskerar att 

förlora upp till 30 000 kronor/ha – helt i onödan! 

Ditt beslut i dag avgör hur din framtida skog skall se ut och valet borde därför vara ganska enkelt – eller 

hur 

Läs mer om rotröta på: www.interagroskog.se

POWER UP FOR ACTION. 

NYHETER! 

I våra nya 50 cc-sågar finns allt 

du behöver för att kunna arbeta 

effektivt. Clean Power-motorn 

är både stark, snål och snabb. 

Nyheten Peak-pulse ger en 

acceleration utöver det vanliga. 

Och den låga tyngdpunkten, 

slimmade motorkroppen och 

kvicka gasresponsen gör att 

sågen reagerar direkt. 

JONSERED CS 2253/ 

CS 2253 WH 

Kompromisslös såg för 

heltidsproffs. 

50,1 cc, 2,8 kW, 5,0/5,2 kg. 

JONSERED CS 2252 

Optimal såg för 

markägare. 

50,1 cc, 2,5 kW, 5,0 kg. 

8.300:-/9.100:- 

7.500:- 

www.jonsered.se 

Alla angivna priser är ord. rek. ca priser inkl. moms.

NÄRINGSPOLITIK 

äldigt mycket av tiden och engagemanget 

för LRF Skogsägarna, 

LRF och skogsägarföreningarnas 

näringspolitiska experter har i vinter gått 

till arbetet med miljömålsberedningen. 

Vi bestämde oss tidigt för att inta en 

konstruktiv hållning och vi har kommit 

med ett stort antal förslag på hur vi kan 

förbättra miljöarbetet ute i skogen. Tyvärr 

har man från beredningens sida valt att 

inte i någon större utsträckning lyssna till 

våra förslag. Man har i stället, i ett 

rasande tempo, kommit med nya regelförslag 

som vi förväntas förhålla oss till 

utan att man beskriver konsekvenserna av 

förslagen. 

 

Vi är i ett läge där det tagits fram ett 

skarpt förslag på ändring av skogsvårdslagen 

som leder från frihet under ansvar 

tillbaka till detaljreglering och som 

kommer att leda till rättsosäkerhet. Vi 

känner oss förundrade – är det verkligen 

så har det ska gå till när man stiftar nya 

lagar i Sverige 

Ett problem med att välja en ”hårdaretag-väg” 

med lagstiftning och sanktioner 

är att det riskerar att bli kontraproduktivt. 

Vem kommer att känna engagemang för 

det frivilliga miljöarbetet när vi får 

signalen att allt vi gör är fel 

Samtidigt är vi djupt engagerade i 

Skogsstyrelsens dialogprocess som förväntas 

lösa samma problem som tas upp i 

miljömålsberedningen. Det känns lite 

som en Kafkaprocess just nu... 

 

Ett annat problem är att bara miljöfrågorna 

avhandlas. För mig är det självklart 

att hållbart brukandet enligt den ”Svenska 

modellen” förutom miljöhänsyn även 

omfattar en hållbar skogsproduktion, lönsamhet 

samt hänsyn till sociala värden. 

Risken är att miljöfrågorna blir till en 

gökunge som leder till ett sämre totalt 

resultat än om man hade hanterat 

helheten från början. 

Frågan om den ”Svenska modellen” 

behandlades på Kungliga Skogs- och 

Lantbruksakademien nyligen. 

Men kom fram till att mycket fungerar 

bra men att modellen behöver utvärderas. 

Forskningprogrammet Future Forests 

under ledning av SLU har fått över 100 

miljoner kronor för att under fyra år göra 

en ordentlig utvärdering av vårt sätt att 

bruka skogen. 

Varför är det så bråttom att ändra på 

regelverket i skogsvårdslagen innan det är 

ordentligt utvärderat 

Arbetet i miljömålsberedningen 

kommer att fortgå under våren och skogsdelen 

ska vara klar i mitten av juni. Vi 

fortsätter att föra en konstruktiv dialog 

med politikerna för att visa vad vi redan 

gör och hur vi kan förbättra miljöhänsynen, 

men jag tycker att det börjar bli dags 

för våra politiker att komma ut på banan 

och ta debatten. Varför är det så bråttom 

att ändra lagen Varför vill man gå ifrån 

frihet under ansvar Varför kan man inte 

låta dialogprocessen 

ha sin 

gång 

 

Och finns det 

inte viktigare 

frågor att 

diskutera, däribland 

hur vi 

skapar en konkurrenskraftig 

skogsnäring som 

ger jobb på 

landsbygden och 

nettointäkter till 

landet 

Sten Frohm 

Chef LRF 

Skogsägarna 

Dags att deklarera 

Ska du deklarera näringsverksamhet Logga in på vår e-tjänst 

Om du bara ska godkänna deklarationen kan du ringa, sms:a 

eller använda appen. 

Deklarera senast den 2 maj. 

www.skatteverket.se/deklarera2013

SKOGSKONTO: 

FÖRVANDLA DINA 

trädkronor till många 

ENKRONOR. 

Som experter på jord- och skogsbruk vet vi vad som krävs 

för att du ska kunna bedriva ett fungerande skogsföretag. 

Landshypoteks Skogskonto ger dig för närvarande 2,50 % 

i ränta och är du medlem blir din ränta än mer fördelaktig. 

Dessutom får du möjlighet att dela upp intäkterna från 

avverkningen över flera år, vilket ger en bättre fördelad 

inkomst och en jämnare beskattning. 

Gå in på landshypotek.se och läs mer eller kontakta oss 

på 0771-44 00 20 så hjälper vi dig få ut mer av din skog. 

Kontot omfattas av den statliga insättningsgarantin enligt beslut av Riksgälden. Varje kund har rätt till ersättning för sin sammanlagda kontobehållning i 

Landshypotek med ett belopp som motsvarar högst 100 000 euro. Riksgälden betalar ut ersättningen inom 20 arbetsdagar från den dag Landshypotek 

försattes i konkurs eller Finansinspektionen beslutade att garantin ska träda in. För mer information se www.insattningsgarantin.se.

Karin Vestlund 

Ekerby arbetar 

med frågor om 

skogsbruk och 

forskning på LRF 

Skogsägarna. 

5-8 juni 2013 

MER 

ElmiaWood 

MERinnovationer 

Elmia Wood söker 

problemlösare och 

gränsöverskridare 

Nyheter föds, får växtkraft och utvecklas på Elmia 

Wood. Skogsentreprenörer och skogsägare är 

kreativa problemlösare. Många lyckas förverkliga 

sina idéer och då visas de först på Elmia Wood. 

Var med och berätta din historia! Skanna QR-koden 

för att se filmen. Eller besök vår hemsida för att se 

denna och andra filmer. 

www.elmiawood.com 

Se filmen! 

5-8 JUNI 2013 

I skogen · Nyheter · Möten · Maskiner 

· Demo · Teknologi · Bioenergi · Ekonomi 

www.elmiawood.com 

@elmiawood 

facebook.com/elmiawood 

 

 

Röjningen bäddar för 

kommande inkomster 

från skogsbruket. 

Sträck ut armarna 

Fokusera på vilka träd du vill 

gynna och se till att de inte står 

för tätt. I vanlig barrskog är 

rekommendationen att 2 500 

stammar per hektar ska stå 

kvar efter röjningen. Men vad 

innebär det egentligen Jo, att 

avståndet mellan stammarna 

ska vara två meter. Så sträck ut 

armarna, den spännvidd du har 

ger ett bra resultat. 

Vid val av enskilda stammar 

ska träd som växer bra och har 

god kvalitet gynnas. Spara träd 

som är friska och som ”inte 

sticker ut” i beståndet. 

Det är viktigare att lämna bra 

stammar än att de står på exakt 

rätt avstånd, men det bör vara 

minst en halv meter mellan 

varje träd. Detta för att det ska 

vara enklare för maskinföraren 

(och billigare för dig) att gallra. 

Använd nätet 

Även i röjning är det viktigt att 

ta hänsyn till natur- och kulturvärden 

genom att välja trädslag, 

skapa bryn och röja fram 

kulturminnen. 

För mer information se www. 

kunskapdirekt.se. Det är en 

stor kunskapsbank om skog. 

Här hittar du svar på frågor 

som du inte ens visste om att 

du hade. 

Röjsågskörkort 

Det kan vara både roligt och 

enkelt att röja själv, men det 

bygger på att du har tid, ork 

och lust samt bra utrustning 

och arbetsteknik. Genom att 

lära mer om sågens skötsel, 

teknik för att fälla träd dit du 

vill och planera för röjningen 

blir jobbet säkrare, roligare 

och effektivare. Just nu kan 

du få utbildningsbidrag via 

Landsbygdsprogrammet för 

att ta ett röjsågskörkort. Se mer 

på www.sakerskog.se 

Anlita hjälp 

Den bästa röjningen är den 

som blir utförd. Om stamantalet 

är alltför högt i början av 

omloppstiden blir skogen instabil 

och risken för snöbrott 

liksom vindfällen ökar. Dessutom 

får träden för liten grönkrona 

och tappar i tillväxt. Jag 

vill verkligen rekommendera 

att leja för röjning så att den 

blir gjord, i stället för att den 

blir ett dåligt samvete. Kontakta 

din skogsägarförening så 

hjälper de dig. 

Framför önskemål 

Har du väl bestämt dig för att 

anlita någon för att röja så ställ 

krav på genomförandet. Vill 

du exempelvis ha löv i sänkan 

så är det bäst att du berättar 

det. Många som röjer upplever 

att de får för dålig instruktion 

om hur markägaren vill att 

skogen ska se ut efter röjningen. 


ÖKA TILLVÄXTEN 

AVVERKNINGEN SOM FÅR SKOGEN OCH PLÅNBOKEN 

ATT VÄXA BÄTTRE 

Din skog är en värdefull investering. Du kan själv påverka dess värdeutveckling genom en 

rad kloka val. Ett sådant är att bland annat avverka mogen skog. Den befintliga skogen växer 

nämligen betydligt långsammare än om du ersätter den med nya, förädlade plantor. Med 

nytt plantmaterial ökar tillväxttakten 12-25 procent, jämfört med den skog som står där nu. 

Genom att avverka och föryngra kan du alltså korta omloppstiderna betydligt, få intäkten 

tidigare och få högre avkastning på din skog. 

Kontakta din inspektor för att diskutera hur din skog kan ge en bättre avkastning genom 

avverkning, eller ring 0470-890 00 så hjälper vi dig till rätt person. 

Med Södra gör du alltid en god affär 

Besök vårt Skogsägarnät skog.sodra.com

TIPS 

Vad gör man när röjsågen inte startar och varför 

”klistrar” motorsågen igen av vegetabilisk kedjeolja 

Det är ett par av många frågor om skogsgårdens 

mest flitigt använda verktyg. 

Vi bad ”Mr motorsåg” Tomas Gullberg (verksamhetsledare 

för Säker Skog) att reda ut begreppen och fick 

ytterligare tips under fotograferingen hos en erfaren 

reparatör, Jim Åkesson på Bepps i Sjöbo. 

 

Om arbetet med röjsåg 

och motorsåg ska bli 

roligt och effektivt måste 

verktygen fungera väl. 

Text: Tomas Gullberg Foto: Pär Fornling 

edjan och klingan på röjsågen ska 

hållas väl skärpta, det handlar både 

om säkerhet och effektivitet. 

Såga aldrig med dåliga eller farliga 

verktyg! 

Skärverktyg med sprickor eller alltför 

korta tänder ska bytas. 

Använd mall för filning av skärtänder 

och underställningsklackar på motorsågskedjor. 

Använd skränkverktyg för röjklingor. 

Om du sågat i sten, bedöm hur mycket 

filning som behövs för att tänderna ska bli 

helt felfria och välj att fila bort hela skadan 

eller byta till ny kedja/klinga. 

Fila aldrig halvklart! 

VAR NOGA med rätt kedjespänning och 

skärpa på tänderna så behöver du inte 

spänna efter så ofta. Kedjan ska inte hänga 

ner men ändå gå lätt. En skarp kedja går 

inte varm och blir slak. Kontrollera att 

svärdet är rakt och inte för slitet. Fila bort 

eventuella grader. 

Kontrollera att drivhjulet inte är för 

slitet. 

Om kedjan går ryckigt finns troligen slitage 

mellan kedja och drev. En tumregel är 

att slitaget får vara högst en milllimeter 

djupt på ringdrivhjul. Ett nytt svärd och 

drivhjul håller normalt till minst tre kedjor. 

Kolla att alla tre bromsarna fungerar. Till 

vänster ”tri brake”till höger kastskyddet. 

Dessutom har sågen en inbyggd broms som 

ska utlösas vid tvära kast. 

Om det inte kommer fram 

bensin kan det bero på 

membranen i förgasaren. 

Membranet uppe till vänster 

är alldeles för buckligt. 

Kolla att kedjefångartappen 

är hel. 

Den breda nederdelen 

av handtaget 

ska vara hel. Det är 

en säkerhetsdetalj 

som skyddar vid 

kedjebrott. 

Ibland är justerskruven, 

bakom svärdet, lite krånglig 

att komma åt… 

Det främre gamla drivhjulet 

behöver bytas mot ett nytt. 

På tomgång ska kedjan stå 

still. Om den rör sig behöver 

förgasaren justeras. Det kan 

också hjälpa att smörja axeln 

till svänghjulet. 

…på nyare sågar är 

det betydligt enklare 

att reglera kedjespänningen. 

RENGÖR LUFTFILTRET med diskmedel 

och vatten regelbundet, dagligen på 

sågar utan centrifugalrening. Tag bort kåpor 

och se till att kylflänsar på cylinder 

och fläkt är rena och ger kylning. 

Svärdets topptrissa rekommenderas nu- 

14 

Håll 

kylflänsarna 

rena. 

Låsmuttern 

på röjklingan 

behöver 

bytas regelbundet. 

VI SKOGSÄGARE 2/13

Glöm inte säkerhetskontrollen! 

Kolla att kedjebromsen fungerar. 

Aktivera den med vänster hands handled vid lätt gaspådrag. 

Kolla tröghetsutlösningen, med avslagen såg släpps svärdspetsen mot 

en stubbe eller träbit. Då ska bromsen slå till. 

Kedjan ska stå still på tomgång. 

Om kedjan snurrar på tomgång kan det vara för hög tomgång, brusten 

kopplingsfjäder eller skräp vid kopplingslagret (kanske trådar från sågskyddsbyxorna). 

Kolla vidare att: 

Spärren för ofrivilligt gaspådrag fungerar. 

Kedjefångartappen är hel. 

Stoppreglaget fungerar. 

Skyddskåpor, vibrationsdämpning och ljuddämpare är hela. 

För röjsågen är det i princip samma sak. Tänk extra på att klingans 

låsmuttern fungerar (den ska bytas efter tio 

åtdragningar). 

 

mer att inte smörjas då kedjeoljan normalt 

räcker att smörja nållagret i svärdspetsen. 

Om man börjat smörja med fett ska man 

dock fortsätta. 

Luftfiltret kan rengöras, 

men om det är så dåligt 

som på bilden, med flera 

hål, måste det bytas. 

Börjar man smörja topptrissan 

är det lika bra att 

fortsätta. 

Jim Åkesson med stor erfarenhet av att serva sågar vid 

Bepps i Sjöbo. 

KOPPLINGSLAGRET KAN behöva lite 

fett någon gång. Om det är svårt att starta 

sågen med bromsen i kan felet vara att 

kopplingslagret är dåligt smort. 

Kontrollera vinkelväxelns fettnivå på 

röjsågen. Det är lämpligt att där finns ungefär 

lika mycket fett som luft. Peta med 

en liten skruvmejsel eller spik och bedöm 

hur mycket fett som finns. Observera att 

vinkelväxeln inte får vara helt fylld med 

fett då tätningar lätt kan börja läcka. 

För att rengöra sågen från kåda och torkad 

vegetabilisk olja är varmt vatten minst 

lika bra som starkare lösningsmedel. 

VEGETABILISK KEDJESMÖRJOLJA 

är bättre för miljön och hälsan än mineralolja. 

Vegetabilisk olja har dock nackdelen att 

den efter en längre tids uppehåll vill torka 

och bilda en klistrig film. Det händer att 

kedjor sitter fast och att oljepumpar havererar 

på grund av stelnad olja. 

En varmluftspistol kan underlätta för att 

mjuka upp den klistriga oljan. 

Den som använder sågen regelbundet 

brukar inte ha några problem. Ett alternativ 

är att köra sista tanken inför ett längre 

uppehåll med mineralolja. Den som kör 

väldigt lite och sporadiskt bör nog ändå 

överväga att använda mineralolja. 

Vegetabilisk kedjeolja kan 

bli klistrig, vill det sig illa 

måste oljepumpen bytas. 

Avvibrering görs med 

metallfjädrar på nyare 

sågar… 

Ibland 

blockerar 

en liten 

kvist eller 

skräp 

stoppreglaget. 

… alternativt används gummi. 

Ibland brister fjädern 

eller gummibussningen, då 

hänger sågkroppen löst. 

Spärren 

för ofrivilligt 

gaspådrag. 

PÅ VINTERN kan snö och frusen fukt 

vara ett problem för röjsågen genom igensatt 

luftfilter och kärvande gasreglage till 

röjsågar. Sätt på så kallad vintertillsats 

som hindrar snö att dras in i motorn och 

låt röjsågen torka upp i ett varmt utrymme 

efter varje dag. 

 


15

TIPS 

ar noga med startproceduren vid 

kall såg. Börja med att lägga i choke 

och startgasläge (oftast med en 

spak på nyare sågar) och drag tills sågen 

tänder till. Det kan vara en lätt ”puff”. 

Lägg ur chokeläget och fortsätt dra tills 

sågen startar. 

OM MAN missat ”puffen” och drar vidare 

med ilagd choke blir sågen sur och startar 

inte innan den torkat upp. Har sågen 

blivit sur krävs ofta många drag utan choke 

och med startgasläget innan den torkat 

upp. Man kan också skruva loss tändstiftet 

för att ventilera ut bränslet. 

Luftfiltret bör rengöras ofta, särskilt på 

äldre sågar utan centrifugalrening. 

Börja inte skruva på förgasare innan du 

vet att luftfiltret är rent. Rengör filtret med 

diskmedel och borste. Observera att vissa 

sågar kan ha två luftfilter. 

OM SÅGEN vägrar starta beror det troligen 

på att den endera inte får bränsle eller 

att tillräcklig gnista saknas. 

Skruva ur tändstiftet och se om det är 

fuktigt eller torrt. Är det torrt efter åtskilliga 

drag kommer inte bensinen fram. 

Om det finns bensin i tanken kan bränsleslangen 

till förgasaren eller förgasarmembran 

vara skadat. 

Börja med att lägga i choke och startgasläge… 

Foto Stihl 

Om det kommer fram bensin fortsätt 

att kolla om tändstiftet ger gnista med 

det lösa tändstiftet i kontakt med cylindern. 

Om inte kan det vara fel på 

tändspole, tändkabel, startknapp eller 

tändstift. 

Handla nu och du är förberedd inför nästa vinter! 

30% rabatt 

till medlemmar i 

skogsägarföreningar 

Som avslutning på den gångna vintersäsongen 

erbjuder vi Gunnebo 

traktorkedjor till oslagbart pris: 

30% rabatt och fri frakt! 

Erbjudandet 

gäller t.o.m. 

30/4 2013 

www.gunneboindustries.com | sales@gunneboindustries.com | GUNNEBO INDUSTRIER AB | tel. 0490-89 228 


Stamstället för 

trygga skogskonton 

Efter 70 år av tillväxt i skogen, förtjänar dina 

tillgångar att få fortsätta växa på ett Skogskonto 

hos oss. Har du dina skogspengar placerade på 

annat håll Vi hjälper dig naturligtvis med flytten. 

Välkommen till Handelsbanken. 

En bank som kan skog och lantbruk. 

www.handelsbanken.se/skogochlantbruk 

Din bäste vän i skogen. 

Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har 

- det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda 

skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt 

arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver. 

Se årets nyheter hos din återförsäljare eller på www.mowi.se 

FTG Cranes AB 

Blästergatan 2, 462 73 Vänersborg 

Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 

E-mail: info@ftgforest.com 

www.ftgforest.com

ETT 

RIKTIGT 

ORIGINAL 

 

 

 

 

 

 

 

 

lindstromdesign.se 

Gärdsmyg 

som trivs 

i många 

olika naturmiljöer 

är en av 

de stora 

vinnarna. 

Foto: Wikipedia 

Fler fågelarter 

hittar hem i norr 

En studie vid Lunds 

universitet visar 

att Sverige har fått 

fler fågelarter på 

platser där det tidigare 

inte funnits så 

många arter. 

rämst är det i Norrland 

och fjällen som artrikedomen 

har ökat. 

– Totalt sett har Sverige inte 

fått fler arter utan det handlar 

om att tidigare artfattiga platser 

har blivit rikare, säger Åke 

EU-lag mot illegalt virke 

Nya regler förbjuder handel 

med trävaror av olagligt virke. 

Såväl skogsägare, första köpare 

av avverkat virke som importörer 

av virke och trävaror 

omfattas av EU:s timmerförordning, 

– Det blir främst en utmaning 

för trävaruimportörer 

efter som de, om de inte redan 

har det, själva måste bygga upp 

Lindström, forskare vid Biologiska 

institutionen vid Lunds 

universitet. 

– Tar man hänsyn till andra 

faktorer står ändå temperaturökningen 

ut som den drivande 

faktorn. 

Framför allt är det de arter 

som trivs och klarar sig i flera 

olika naturmiljöer som ökar, 

exempelvis gärdsmyg och gök. 

De arter som har mer specifika 

krav på naturmiljön, som sånglärka 

och backsvala, går det 

generellt sämre för. 

Sverige håller på detta sätt 

på att få en mer likartad fågelfauna. 

system för att visa att virket 

inte är olagligt avverkat, säger 

Stefan Karlsson, skoglig handläggare, 

Skogsstyrelsen. 

– För svenska skogsägare blir 

det inte några omfattande förändringar, 

då vi redan har ett 

system med statlig tillsynsverksamhet 

av skogsvårdslagen och 

miljöbalken samt krav på avverkningsanmälan. 

Ljus i tunneln för trähusbyggare 

Setras dotterbolag Plusshus har under årets första månader 

tecknat nya order på motsvarande 45 miljoner kronor. 

– Det är verkligen glädjande att se ett ljus i tunneln på den 

tuffa byggmarknaden, säger vd Nils Clausén. 

– Det här innebär att vi ökar bemanningen i våra husfabriker 

i Skellefteå och Kristinehamn med sammanlagt 20–25 

personer. 

 

Avverkningen minskade 

Den anmälda arealen för föryngringsavverkning 

uppgick 

under 2012 till 210 965 hektar, 

vilket är en minskning med 

8 procent eller 17 230 hektar 

jämfört med 2011. Minskningen 

har skett i alla län förutom 

i Kalmar och Örebro. 


GRIZZLY 

– working class heroes 

När det gäller hårt arbete och utmanande terräng är det ingen som slår 

Yamaha Grizzly 450, 550 och 700 på fingrarna. Tack vare helautomatisk transmission, 

hög/lågväxel, in/urkopplingsbar 4-hjulsdrift och inkopplingsbar diffspärr, som ger 

100% äkta 4-hjulsdrift, får du arbetet gjort. Dessutom har våra EPS-modeller elektrisk 

servostyrning som gör det betydligt lättare och smidigare att köra i terräng. 

Vi har 

marknadens 

största sortiment 

av svensktillverkade 

tillbehör! 

Kampaǌ! 

Grizzly 550 IRS 4x4 

Pris 63.920:- ex moms (79.900:- inkl) 

Finns även i blått 

Kampaǌ! 

Grizzly 450 IRS 4x4 


Finns även i grönt 

Grizzly 700 EPS 4x4. Servostyrning. 

Pris från 87.920:- ex moms (109.900:- inkl) 

Finns även i blått, camo, mattsvart, 

metallic röd 


Pris från 79.920:- ex moms (99 900:- inkl) 

Finns även i grönt, camo, metallic röd 


Pris från 84.900:- ex moms (99 900:- inkl) 

Finns även i blått, camo 

Grizzly 300 2x4 


Finns även i grönt, blått 

Vinsch med kombifäste ingår, värde 6.200:- (gäller ej Grizzly 300) 

GRIZZLY 

www.yamaha-motor.se

SKOGSGÅRDEN 

Vedförsäljning, röjning 

eller kanske ett minisågverk. 

Skogsgården är en 

bra grogrund för många 

unga företagare, men det 

finns hinder på vägen. 


 

 

 

 

 

i åker i spåren efter kampanjen för 

”unga skogsföretagare” och funderar 

över hur det gick med alla förhoppningarna. 

– Utmärkt. Vi samlade ett 80-tal personer 

och många av dem startade företag med 

olika verksamheter på skogsgården, berättar 

Susanne Öberg. 

I dag är hon regionchef för LRF Västernorrland 

och själv skogsägare med många 

idéer. 

PÅ HENNES GÅRD i Bollsta pulsar vi 

fram genom snön till ett hägn med ett hektar 

masurbjörk. 

Här planterades fröförädlade plantor för 

fem år sedan och nu reser sig de klena träden 

genom ett metertjockt snötäcke. 

– Går det bra är det min pensionsförsäkring. 

Med dagens priser kan jag i bästa fall 

skörda ett bestånd som är värt en miljon 

kronor, säger Susanne och påpekar att det 

inte varit någon dans på rosor. 

– Ofta är vi dåliga på att också dela med 

oss av misstag. Då det gäller masurn har 

mycket gått bra, men vi borde ha markberett 

den gamla betesmarken betydligt 

hårdare. Nu har vi fått hjälpplantera tre 

gånger på grund av problem med gräset. 

Att utbyta erfarenheter och inspirera 

varandra är något hon tror mycket på. 

Det är den röda tråden i projektet med 

20 

unga skogsföretagare som LRF i Västernorrland 

arrangerat tillsammans med 

Norrskog och Norra Skogsägarna. 

Deltagarna har mött många goda exempel 

och gjort studieresor till idérika skogsföretagare. 

– Vi bildade ett nätverk som fått inblick 

i allt från träföretag till intensivare skogsbruk 

med nya trädslag, säger Susanne. 

Det hela började med att hon och Karin 

Nolén, som nu arbetar på Norrskog, såg 

hur självverksamheten bland de unga är 

väldigt låg. 

– Målet är att få ett aktivt företagande i 

stället för ett passivt skogsägande. Nu har 

vi en paus i kampanjen men snart är det 

nog läge att fånga upp en ny generation 

skogsföretagare. 

EN FÖRSTA UTMANING är att hitta 

de blivande företagarna och ge dem chansen, 

vilket inte är så lätt. 

Skogsägarföreningarna har ingen ungdomsverksamhet 

utan vänder sig till etablerade 

skogsägare, där dessutom sena 

generationsskiften bidrar till en hög medelålder. 

– Vi behöver nya fräscha sätt att träffas 

och vara tillsammans där vi kan intressera 

och fånga upp både ungdomar och barnfamiljer, 

säger Susanne Öberg. 

– Det är viktigt att vara välkomnande. 

En idé är att erbjuda en mentor till nya 

medlemmar. 

Det handlar om att fånga upp och öppna 

möjligheter för en ung generation. 

I stället för en massa tomma hus på 

landsbygden tror Susanne att avfolkningen 

kan vändas om de unga får chansen. 

– Det finns ett stort intresse hos barnfamiljer 

för skog, friluftsliv och att komma 

tillbaka till rötterna. 

FÖR EGEN DEL var Susanne 32 år då 

hon blev skogsägare. 

– Det var en äldre bekant till familjen, 

utan egna barn, som ville att jag skulle ta 

över gården. Det kom faktiskt som en total 

överraskning, berättar hon. 

Susanne var i alla fall väl införstådd med 

vad skogsägandet handlar om genom en 

pappa som varit inspektor i Norrskog och 

ett brinnande intresse för skogen från 

barnsben. 

– Vi är många som har det intresset, men 

oftast kommer ägandet först genom ett 

generationsskifte, ganska sent i livet. 

– I en så här långsiktig näring är det förstås 

en fördel om man, som jag, har möjlighet 

att komma igång någorlunda tidigt 

och får utveckla sina idéer. 

En tanke hon lyfter fram är någon form 

av successivt generationsskifte, så kallad 

”share-farming”. 

VI SKOGSÄGARE 2/13

Carita och Håkan Andersson började 

affärsverksamheten med skogsgården 

och vedförsäljning. 


” 

Ofta är vi 

dåliga på 

att också dela med 

oss av misstag. 

Susanne Öberg med skogsbruksplanen för 

gårdens 160 hektar produktiva skogsmark. 

– Det kan finnas flera idéer och inte 

minst är det viktigt att tala om de här sakerna 

både inom familjen och i andra sammanhang. 

Ofta känns det svårt och ibland 

vill man hålla det lite hemligt. Jag tror det 

är bra att vara öppen och lyfta fram goda 

exempel, säger Susanne. 

I hennes fall hjälpte LRF Konsult till 

med en lösning där gården köptes genom 

en uppgörelse som formellt kallas ”gåva 

med motprestation”. 

I hägnet 

röjer Susanne 

Öberg fram 

björk och när 

den skördats 

kommer 

självföryngrad 

gran. 

– I alla sådana här sammanhang är mitt 

råd att vara ute i god tid och anlita en duktig 

ekonomisk rådgivare som både kan 

juridiken och har respekt för mjuka värden 

med olika känslor och önskemål. 

I MAJ VÄNTAR Susanne och Jan sitt 

andra barn och den här våren lär det därför 

bli mindre tid för arbete i skogen. 

Annars har det varit några intensiva år 

för att med stöd av skogsbruksplanen bygga 

upp framtiden. 

Genom nätverket har hon inte bara 

inspirerats till masurbjörk. 

Susanne funderar på att gödsla den unga 

granskogen och på gården finns ett jättelikt 

hägn (3,5 hektar) med björk (framröjd och 

planterad), en del poppel och självföryngrad 

rönn. 

– På så sätt räknar jag med att kunna 

skörda lövtimmer och i nästa generation 

kommer granen spontant. En bärande 

tanke, som vi också lyft fram i nätverket, 

är att ta vara på möjligheterna i varje 

bestånd och våga tänka lite nytt, inte bara 

gran och fur. 

– Det handlar om att sätta upp mål och 

fundera över vilken typ av företag jag kan 

driva utifrån mina förutsättningar. 

 

 

 

En inspirerande resa till 

Småland ledde vidare till 

egen vedförsäljning. I dag har 

de ett helt affärsimperium. 


För tio år sedan köpte Håkan och Carita 

Andersson sin första skogsfastighet, 

därefter har det blivit flera affärer. 

– Det där med skogen har alltid varit mitt 

stora intresse och det var inte svårt att få in 

Carita på samma spår, berättar Håkan. 

Dessutom har de uppenbarligen ett 

gemensamt affärsintresse som började 

blomma ut genom nätverket för skogsföretagare. 

PARET INVESTERADE runt 100 000 

kronor i en Bilke vedprocessor och andra 

maskiner för vedhantering. 

– Här i norr var vi tidigt ute med att sälja 

mindre vedförpackningar till mackar och 

andra återförsäljare. Det gick bra och vi 

hade leveranser ända ner till Gävle, berättar 

Carita. 

Men det var också hårt jobb. En förpackning 

som de fick 35 kronor för såldes ofta 

vidare till konsumenten för 89 kronor. 

– En lärdom var att veden ska se snygg och 

tilltalande ut. Dessutom måste den självklart 

vara riktigt torkad. 

AFFÄRERNA GAV blodad tand och när 

butiken i Husum blev till salu slog de till. 

Den ligger i anslutningen till bensinmacken 

och inkluderar en verkstad. Nästa steg var 

att köpa ett bageri i Husum som flyttades till 

samma lokaler, där de nu har fem anställda. 

Därmed har de fått en egen försäljningskanal 

för veden, men hinner inte med så 

många externa leveranser. 

VAD HAR DE då för råd till andra skogsägare 

i företagstankar 

– Oavsett om det är ved eller turism är 

det säkert någon annan som gått före och 

trampat upp stigen. Det finns mycket att lära 

av andra och erfarenhetsutbyte är viktigt. 

Det är både inspirerande och lärorikt att 

träffa andra skogsägare och höra om deras 

idéer. 

21

Jan-Olof Lundkvist 

kombinerar jobbet på 

gården med att arbeta 

som hovslagare. 

SKOGSGÅRDEN 

 

Med en måttlig 

investering startade 

Jenny ett skogsvårdsföretag 

– och hon har 

massor av uppdrag! 


an ska våga ta steget och tro på 

sig själv, säger Jenny Lundkvist. 

Hon började med planteringar, 

tog motorsågskörkort och fortsatte med att 

hugga i ledningsgator och arbeta med 

röjningar. 

Nu växlar hon mellan röjsågen och 

arbetet med att göra skogsbruksplaner åt 

Norra Skogsägarna, plus allt annat som 

hänger ihop med livet på landet. 

Maken, Jan-Ove, är hovslagare och på 

gården några mil norr om Örnsköldsvik 

finns arbetshästar, fjällkor och pälsfår. 

Dessutom hyr de ut ett extra hus till 

turister och sköter några naturreservat. 

FÖR ATT FÅ det hela att gå runt gäller 

det att vara lite av mångsysslare – och 

Jenny stortrivs. 

– Man kan gott säga jag har levt ut min 

dröm. Jag växte upp i en villa i Domsjö, 

men längtade av någon anledning hela 

tiden ut på landet. Det här känns helt 

rätt. 

– För tio år sedan, när 

våra fyra barn vuxit till sig, 

började jag leta efter extra 

arbete. Det var så skogen 

kom in i bilden. Studieresorna 

med nätverket för 

skogs företagare gav extra 

inspiration att bygga upp en 

egen verksamhet, berättar 

Jenny. 

Det bidrog också till att 

hon engagerade sig i Norra 

Skogsägarna och är nu ordförande 

i Örnsköldviks norra 

” 

skogsbruksområde. 

Studieresorna 

med nätverket 

för skogsföretagare 

gav 

extra inspiration 

FÖR ARBETET MED röjsågen 

debiterar hon 360 kronor 

i timmen, plus moms. 

Att göra skogsbruksplaner 

betalas per hektar, beroende 

på vilken typ av uppdrag det 

är. 

– Den som börjar som entreprenör med 

röjsågen får också räkna med ackord per 

Jenny Lundkvist med en 

av gårdens hästar som 

får arbeta i den egna 

skogen. 

hektar. När du etablerat dig och visat vad 

du går för finns möjlighet till timlön, vilket 

fungerar bättre och är enklare. Jag tycker 

ersättningen är okej, men du 

har förstås en hel del omkostnader 

i form av utrustning och 

bensin. 

ÄR DET ETT större uppdrag 

flyttar Jenny dit en koja. 

– Nu i kylan är jag mån om 

att byta kläder vid varje fikapaus. 

Då är det förstås bekvämare 

med kojan. 

Hon har flera röjsågar för 

att slippa bli stående om tekniken 

krånglar. 

– Likväl är det en rätt måttlig 

investering för den som 

vill bli egen företagare och det 

finns behov av hur mycket 

ungskogsröjning som helst, 

säger Jenny Lundkvist. 

– Jag trivs med det fysiska 

arbetet i skogen. Ibland undrar 

folk hur jag orkar, vilket 

jag aldrig hört någon fråga en gubbe... Allt 

handlar om rätt arbetsteknik och den mentala 

inställningen. 


På bra granmarker kan 

det löna sig att återföra 

aska till skogen. 


fter en avverkning tas ofta grenar 

och toppar (grot) tillvara för bioenergi. 

Därmed försvinner en hel 

del näringsämnen från skogen. 

Det kan märkas i något sämre tillväxt 

för plantan, men det kompenseras av att 

föryngringen kommer igång snabbare när 

hygget rensats från grot. 

FRÅGAN ÄR VAD som händer på lång 

sikt. 

– Det vet vi faktiskt inte. Frågan är komplicerad 

och forskningen har inga säkra 

svar. För den som vill gardera sig inför 

framtiden kan det vara en säkerhetsåtgärd 

att återföra askan från bioenergin, säger 

Göran Örlander, skogschef på Södra. 

Föreningen är mitt inne i ett försök där 

askan från massabruken återförs på 

skogen. 

I STORT SETT är det samma aska som 

från bioeldade kraftverk; en restprodukt 

med kalcium, magnesium, fosfor och en 

rad andra näringsämnen (men inte kväve). 

Den specialbyggda maskinen sprider 

askan 10 meter i vardera riktningen i 

gallringsskogen och 25 meter på hygget. 

Kvaliteten på askan testas och den 

behandlas för att kunna spridas med ett 

specialekipage. 

Tanken är att återföra näringen till skogsgården, 

men den kan lika gärna spridas i 

ett bestånd med gallringsskog som på det 

grotrensade hygget. 

Oftast sprids kring fyra ton per hektar. 

DET ÄR LÅNGT ifrån någon självklar 

åtgärd i alla lägen. På magra marker har 

askan ingen effekt på tillväxten. Tvärtom 

kan den minska enligt en del forskningsförsök. 

Det beror på kvävetillgången. För att 

återföra näringen på magrare marker i 

norra Sverige kan askan blandas med kväve 

för att få ökad tillväxt. 

På bördiga marker i Götaland, med nedfall 

av kväve från luften, är det en annan 

historia. 

OM ASKAN SPRIDS i en gallrad granskog 

minst tio år innan slutavverkning räknar 

Göran Örlander med att skogen växer 

5–10 procent mer under minst tio års tid. 

Det gäller bra granmarker (G28 och uppåt). 

Att blanda kväve i askan är för övrigt 

inget alternativ i stora delar av Götaland 

på grund av restriktionerna för gödsling. 

I DEN FÖRSTA testomgången betalade 

markägaren 500 kronor per hektar. Priset 

har nu höjts till 1 100 kronor för att täcka 

kostnaderna. 

– Vi provar oss fram för att hitta rätt 

system och utveckla tekniken. Den ökade 

tillväxten betalar kostnaden för markägaren, 

men det är ju likväl inte självklart 

att han eller hon är intresserade. Det är en 

av de saker vi utvärderar efter vårens 

omgångar, då vi bestämmer hur vi går 

vidare med askåterföring. 

– Ur miljösynpunkt känns det helt rätt 

att sluta kretsloppet och återföra näringen, 

säger Göran Örlander. 

NYHETER 

Låt oss plantera en idé 

Idén är att effektivisera din skogsplantering. Även 

en sjumilaskog börjar med ett litet frö – eller en 

planta – och även om ett frö eller en planta kan 

tyckas obetydligt till storleken är det av största vikt 

hur de behandlas. 

När vi pratar maskinell plantering och Bracke P11 så 

är den varsammare och mer omsorgsfull än manuell 

plantering. Bracke P11 är en precisionsprodukt utvecklad 

för att göra föryngringsarbetet – markberedning 

och plantering – så effektivt och ekonomiskt som 

möjligt. Ett aggregat som höglägger och planterar 

 

bara en maskin kan ha. 

Men det är också kännetecknet för Bracke Forests 

produkter, att de överraskar våra kunder med både 

 

världen över.

EKONOMI 

Ekonomiska råd handlar oftast om att köpa 

fastigheter. Här vänder Tomas Karlsson på 

perspektivet och ger råd till säljaren. 

rocessen innan man kommer fram 

till beslutet att sälja sin skogsfastighet 

kan vara lång. För de flesta 

grundar sig beslutet inte så mycket på att 

man just nu kan få bra betalt utan det är 

andra faktorer som spelar in. Det kan vara 

dödsfall, generationsskifte, skilsmässa 

eller, som det oftast upplevs, att det helt 

enkelt är dags att sälja. 

Vad är då en attraktiv fastighet 

Och vad kan man göra för att stimulera 

efterfrågan och få bäst möjligt betalt 

En långsiktigt väl skött fastighet är förstås 

det bästa. Men här är tio konkreta 

förslag på åtgärder som betalar sig alldeles 

inför en försäljning: 

1 RENSA ARRENDEN. 

Försök att få din fastighet så ren som 

möjligt från belastande arrenden och nyttjanderätter 

inför försäljningen. Mentalt kan 

det vara tråkigt för en köpare att behöva 

vänta ett helt år extra innan man kommer 

i åtnjutande av exempelvis jakten. 

Ta inte för givet att det kommer gå att 

frivilligt komma överens med jordbruksarrendator 

eller nyttjanderättshavare av jakt. 

Ta reda på vad som gäller just i ditt fall 

med en korrekt uppsägning. Det är en omfattande 

lagstiftning kring besittningsskydd 

med mera, som inte alltid är helt 

logisk. 

2 UPPDATERA PLANEN. 

En färsk skogsbruksplan 

av hög 

kvalitet ska man 

inte snåla in på. 

Den minskar osäkerheten 

och ger 

ett bra beslutsunderlag 

för spekulanterna. 

3 FÖRYNGRA. 

Eftersatt återbeskogning är ett prissänke 

som signalerar att skogen generellt kan 

vara dåligt skött. Se till att det inte finns 

några åtgärdskrav så som hjälpplantering 

eller eftersläpande nyplantering. 

4 GRUSA VÄGARNA. 

Rusta vägarna så att de är lätt framkomliga 

och ser bra ut. Några gruslass och 

Att grusa och 

sladda vägarna 

är väl investerade 

pengar. 

sladdning av vägen är väl investerade 

pengar. Anlita en buskröjare. Den gör ett 

fantastiskt arbete till rimlig kostnad och 

ökar sikten både längs vägen och in i skogen. 

5 ÖPPNA UPP. 

När du ändå har buskröjaren på fastigheten 

ska du passa på att snygga till längs 

åkerkanter och andra öppna marker. Halvt 

igenvuxna åkrar ger ett tråkigt intryck. 

6 STÄDA. 

Ta bort eventuellt skrot som ligger ute 

i skogen. 

7 AVVERKA INTE. 

Slutavverka endast om du har särskilda 

skäl och bra skattesits. En köpare har 

oftast bättre möjligheter att behålla pengarna 

och man får som regel bättre betalt 

för den rotstående skogen än vad avverkningsnettot 

blir. Särskilt nu när priserna på 

både timmer och massaved har sjunkit men 

fastighetspriserna står sig relativt väl. 

Det är oftast ingen poäng 

att gallra eller slut avverka 

innan försäljning. 

8 LÄMNA GALLRINGEN. 

Låt den nye ägaren gallra i stället för 

Val av mäklare 

Det är stora pengar det handlar om när 

man säljer fastigheten. Och det kan skilja 

mycket i slutligt pris om man har lyckats 

marknadsföra på ett bra sätt och har 

många spekulanter med i budgivningen. 

Därför ska man vara angelägen om att 

anlita en mäklare med goda kunskaper, är 

väl insatt i branschen och marknadsför 

objektet på ett bra sätt. Dessutom ska 

mäklaren kunna hantera alla de olika 

situationer som kan uppstå. Att anlita 

den som erbjuder den billigaste 

försäljningsprovisionen har oftast en 

baksida. Försäkra dig om att marknadsföring 

kommer ske på ett bra sätt och 

att mäklaren har råd att lägga tillräckligt 

med tid på just din affär för att vaska 

fram bästa köparen och undvika 

bekymmer för framtiden. 

att du gör det innan försäljningen. Det finns 

två skäl till det. 

Det ena är att marknaden tenderar att 

betala lika mycket för alla rotstående 

kubikmetrar oavsett egentligt värde. Gallringsvirke 

med lågt avverkningsnetto 

betalas alltså väldigt mycket bättre som 

rotstående skog. 

Den andra anledningen är att det är lättare 

för en köpare att motivera ett ”för högt 

pris” om det ändå finns virkesuttag att 

göra i nära anslutning till köpet. En helt 

färdiggallrad fastighet utan andra avverkningsmöjligheter 

där det är långt till nästa 

virkesuttag kan kännas dyr. 

9 LÅTA KÖPAREN RÖJA. 

När det gäller röjning är det som regel 

även där bättre att låta köparen ombesörja 

det. En ny ägare är ofta full av entusiasm 

och vill ha något att sätta tänderna 

i. Särskilt gäller detta på mindre fastigheter 

som sköts av självverksamma. 

Observeraatt detta endast gäller röjning 

som man kan skjuta på ett eller ett par år. 

Släpp inte iväg skogsvårdsbehovet längre 

än så. 

10 BRA JAKTTORN. 

Om jakten är ett försäljningsargument 

är det positivt med väl placerade och snygga 

jakttorn. Det skapar förväntan på god 

jakt. 

Samma sak gäller exempelvis kräftfiske 

där en väl underhållen brygga och båthus 

är positivt att marknadsföra 

med. 

 

 


Kronor per skogskubikmeter 

 

 

För första gången 

på 15 år sjönk priset 

på skogsfastigheter 

under 2012, 

framför allt under 

andra halvåret. 

et visar statistik från 

LRF Konsult. Därmed 

har En lång period av 

stadig prisuppgång stannat. 

– Det är särskilt i de norra 

delarna av landet som priserna 

sjunker, samt i Skåne och 

Småland. I övriga delar av 

södra Sverige ligger priserna 

stilla och inom vissa områden 

fortsätter de till och med att 

stiga, säger Carl Johan Jürss, 

chefsmäklare LRF Konsult. 

Byggandet planar ut – på bottennivå 

Trä- och Möbelföretagen räknar med att det påbörjas 4 000 

småhus under 2013. Orderingången ligger på en fortsatt 

rekord låg nivå. Trots att minskningen av orderingången nu 

planar ut syns ingen ökning. 

Testar lagens gränser 

– Vi ser en splittrad prisutveckling 

både geografiskt, men 

också på objektsnivå och spridningen 

mellan högsta och lägsta 

pris kan vara stor inom 

samma geografiska område. 

I DELAR AV norra Sverige har 

priserna gått ner med sju procent 

medan vissa fastigheter 

i samma område sålts till fortsatt 

höga priser. Det visar på 

att fastighetens egenskaper, 

så som virkesförråd, vägnät, 

arrondering och jaktmöjligheter 

är betydligt viktigare än tidigare. 

Priset på skogsmark för helåret 

2012 ligger på 399 kronor 

per skogskubikmeter på riksgenomsnittet, 

en minskning med 

drygt två procentenheter jämfört 

med 2011. 

För att testa skogsvårdslagens 

gränser skärper Skogsstyrelsen 

tillämpningen av lagen. 

I normalfallet är det rätt 

komplicerat att väcka åtal för 

brott mot pargraf 30 (om miljöhänsyn). 

Första steget är att 

utfärda ett förbud mot åtgärder 

som inte får genomföras, exempelvis 

att vissa delar av ett område 

inte får avverkas av miljöskäl. 

Om skogsägaren överklagar 

beslutet (eller struntar i det) blir 

det en prövning i domstolen 

som förtydligar lagen. 

Förra året utfärdades 58 förbud, 

vilket nästan är en fördubbling 

jämfört med året 

innan. 

Martin vet att din 

gård inte bara är 

siffror. 

Martin Lindskog 

Areal | Simrishamn 

Reg fastighetsmäklare, 

jägmästare och gårdsägare. 

Martin är en av våra kunniga 

fastighetsmäklare som vet det 

mesta om vad det innebär att 

köpa, äga och sälja en gård. 

Precis som alla våra 

fastighetsmäklare och 

ekonomiska rådgivare. 

Vill du också köpa och äga en 

bit land 

Välkommen till Areal. 


25

400 

300 

Användning råvara i EU 

Miljoner kubikmeter 

2005 2010 2016 

600 

450 

300 

Virkesproduktion 

Miljoner kubikmeter 

1980 1995 2010 

MARKNAD 

200 

100 

0 

papper sågat energi 

Råvaruanvändning omräknat i miljoner 

kubikmeter virke. På kort tid kommer 

energin att ha ökat 100 miljoner kubikmeter. 

150 

0 

Nordamerika 

Latinamerika 

Europa 

Ryssland 

Afrika 

Världens virkes produktion i några regioner. 

En stor potential finns i Ryssland, men det tar 

tid att komma tillbaks efter Sovjetunionens 

upplösning. 

Sydafrika 

N Zeeland 

Japan 

Australien 

Chile 

Indonesien 

Indien 

Brasilien 

Kina 

USA 

Plantage 

Miljoner hektar 

Världens plantageskogar 

är stora och 

blir ännu större. Men 

det vägs upp av ökad 

efterfrågan på fiber. 

0 3,75 7,5 11,25 

Bildtext 

110 

88 

66 

44 

22 

0 

Österike 

Barrtimmerpris 

Euro vid fabrik 2011 

Råvarukostnad 

efter transport 

och hantering. 

Finland 

Sverige 

Ryssland 

Kanada 

Källa: Indufor 

Foto: Trons 

 

Även om dagsläget 

är dystert 

räknar Anders 

Portin med att 

behovet av råvara 

från skogen fortsätter 

öka. 

Text: Pär Fornling 

m jag vore skogsägare 

skulle jag sova ganska 

lugnt på natten. Virket 

behövs. 

Det säger Anders Portin. Han 

har lång erfarenhet från den 

finska skogsnäringen och arbetar 

nu på Indufor. 

Företaget gör globala analyser 

av skogsbruket och deltar i 

ett 80-tal projekt över hela världen. 

VID ÅRETS TING, med 

nyckelpersoner från landets 

skogsägarföreningar, presenterade 

Anders Portin en långsiktigt 

positiv analys av världens 

virkesmarknad, där mycket 

händer. 

Under de senaste tjugo åren 

har Latinamerika mer än 

fördubblat sin produktion och 

Europa (utan Ryssland) ökat sin 

virkesproduktion med nästan 

100 miljoner kubikmeter. 

(Som jämförelse avverkar 

Sverige ungefär 90 miljoner 

kubikmeter.) 

I Ryssland däremot är det annorlunda. 

Efter Sovjetunionens 

fall har de avverkade volymerna 

fallit drastiskt, men nu har 

det börjat vända uppåt. 

DEN STORA förbrukaren i 

världen finns längre österut. 

– Kina suger nog upp allt 

virke som finns, konstaterar 

Anders Portin. 

Och i Europa är det bioenergin 

som ger draghjälp. 

Enligt prognosen är råvarubehovet 

inom EU till massa-/ 

pappersindustrin och sågverken 

ganska konstant de närmsta 

åren. 

Det nya är att bioenergin seglar 

upp som den största användaren 

av råvara från skogen (se 

diagram). 

För att nå energimålen måste 

uttaget av grot öka i fler länder. 

I dag är det bara Sverige, Finland 

och Tyskland som nyttjar 

möjligheterna. 

PLANTAGE brukar ibland 

lyftas fram som ett hot mot 

produktionen från naturskogarna. 

I dag kommer en tredjedel av 

världens virkesförsörjning (0,5 

miljarder kubikmeter) från 

plantageskogar. 

– Det tillkommer många nya 

plantager i Asien och Sydamerika. 

Globalt kan vi vara ganska 

säkra på att arealen fördubblas 

fram till år 2050, säger 

Anders Portin. 

Anders Portin på Indufor har 

tidigare arbetat med finsk 

skogspolitik. 

MED dagens produktion per 

hektar fördubblas den avverkade 

volymen från 0,5 till 1 

miljard kubikmeter. 

– Kanske kan man nå två 

miljarder kubikmeter med genmodifiering 

och bättre teknik, 

men samtidigt ökar världens 

konsumtion och produktion på 

andra håll. Jag tror att plantageskogarna 

kommer att stå för en 

tredjedel av världens virkesförsörjning 

också år 2050. 

– Enligt min bedömning 

finns det en fortsatt efterfrågan 

på virke från bärkraftiga naturskogar, 

säger Anders Portin. 


I spåren av 

ned lagda fabriker 

förändras marknaden 

för massaved 

dramatiskt. 

Text: Pär Fornling 

anske Bank gjorde nyligen 

en analys som visar 

att besluten om 

nedlagda pappersmaskiner 

motsvarar ett bortfall på två 

miljoner kubikmeter massaved 

om året. 

Till det kommer nedläggningar 

i Norge som motsvarar 

en miljon kubikmeter. 

Och det är bara början. 

Minskat tidningsläsande gör 

att banken räknar med ett 

fortsatt bortfall på omkring en 

miljon kubikmeter massaved 

om året. 

FRÅGAN ÄR VAD som då 

händer på virkesmarknaden. 

Christer Segerstéen, ordförande 

för Södra, delar i stort 

sett bankens bedömningar och 

lägger till ytterligare orosmoln: 

Bioenergin, som varit ett 

”skyddsnät” för massavedspriset 

har slagit i taket. 

Dessutom påverkar bruksnedläggningarna 

i Finland 

Sverige. 

ALLT HÄNGER samman 

runt Östersjön. När exempelvis 

norska bruk stänger ligger 

det nära till hands för Stora 

Enso att ta överflödig råvara 

från Norge till Sverige. 

Och när Hylte stänger pappersmaskiner 

i Småland ökar 

utbudet av massaved inom Södras 

kärnområde. 

– Det kan innebära att vi 

inom vårt område kommer att 

se ett överskott av massaved, 

säger Christer Segerstéen. 

Han jämför situationen med 

kooperationens barndom då 

föreningarna bildades för att 

Flera pappersmaskiner 

avvecklas. 

Foto: Stora Enso 

säkra avsättning för råvaran. 

– Vi är inne i ett paradigmskifte. 

– Tidningsläsandet minskar 

och den europiska marknaden 

stagnerar. År 2011 tillverkades 

för första gången i modern tid 

mer pappersmassa i Europa än 

vad som förbrukas. Vi föruser 

att överskottet växer vidare. 

Exempelvis stänger UPM pappersmaskinen 

i Rauma. Kvar är 

ett toppmodernt massabruk 

som ytterligare spär på produktionen 

i Europa, säger Christer 

Segerstéen. 

HAN ÄR GLAD över att Södras 

tre återstående bruk inte är 

beroende av tidningspapper 

utan är inriktade på andra 

kvaliteter, däribland den nya 

viskosmassan. Till råga på allt 

ökar inte biobränsle i samma 

takt längre. 

– Hemma i Linköping planeras 

en ny stor fjärrvärmepanna 

som kommer att eldas med 

sopor i stället för med biobränsle. 

I Norrköping några mil 

bort har Eon deklarerat att 

bioenergin är för dyr och att 

man därför i stället ökar sopeldningen. 

– Det är två av flera tecken i 

tiden. För några år sedan fick vi 

många förfrågningar om att 

sälja pellets till England, nu har 

de upphört. I stället skeppas billig 

pellets från Kanada och USA, 

konstaterar Christer Segersteén. 

Det återstår att se om det 

händer något med ”den tredje 

generationens biobränsle” i 

form av storskalig förgasning 

till fordonsbränsle. 

TOTALT ÄR BOLAGEN på 

väg att stänga pappersmaskiner 

med en kapacitet på 

960 000 ton i Sverige. Däribland 

finns exempelvis Hylte 

där två av fyra maskiner stängs 

och det är en öppen fråga vad 

som händer med de två återstående. 

I Norge handlar det om 

650 000 ton. 

Förlusttyngd sågning 

Under förra året gjorde de 

flesta sågverken förlust för varje 

producerad kubikmeter. 

ATL har gjort en sammanställning 

där produktionen fördelas 

på de negativa rörelseresultaten. 

På så sätt för man fram en lista 

över förlusten per sågad 

kubikmeter. 

Sämst gick det för Södra 

Timber som förlorade 335 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

480 

USA 

210 

Kanada Ryssland Brasilien Sverige 


kronor per sågad kubikmeter. 

Det hänger ihop med den nya 

Värösågen, där man är långt ifrån 

full produktion. 

För övrigt förlorade Rörvik 251 

kronor per kubikmeter, Holmen 

197 kronor, Norra 177, Bergs 

Timber 121, Rågsveden–Sweden 

Trä 85, Vida Timber 73, Moelven 

67 och Setra 50 kronor per 

kubikmeter. 

Ledande skogsnationer 

USA är det land i världen som avverkar 

mest skog i världen. Enligt FAO:s senaste 

sammanställning ser rangordningen ut så här, 

mätt i miljoner kubikmeter: 

134 

117 

85 

63 

Kina 

58 55 

Tyskland 

Finland 

Södra ger upp norska bruk 

Efter förra året redovisar 

Södra en miljardförlust. Nu 

avvecklas bruken i Norge och 

föreningen vässar Värösågen. 

Det negativa rörelseresultatet 

för koncernen blev 929 

miljoner kronor, alltså närmare 

en miljard. 

Av alla verksamhetsgrenarna 

är det bara Södra interiör 

som redovisar ett blygsamt 

resultat på två miljoner 

kronor. 

Den nybyggda Värösågen 

står för drygt 180 miljoner 

kronor av förlusten, med ett 

tredje skift på sågen hoppas 

man få upp lönsamheten. 

Massabruket Tofte i Norge 

står för nästan 450 miljoner. 

Delvis beror det på att bruket 

stått still vilket gjort det lättare 

för de svenska bruken 

att köra för fullt. Nu har 

Södra beslutat att avveckla 

bruket i Tofte med 300 anställda. 

Därmed avlutas det norska 

massaäventyret som inleddes 

år 2000 med köpet av bruken 

i Tofte och Folla. 

– Problemen i Norge, jämfört 

med Sverige, är att 

kostnads läget är högre och 

produktionen av energi är 

obefintlig. Vi kommer att 

sälja bruket om prislappen är 

den rätta, annars nödgas vi 

lägga ner, säger ordförande 

Christer Segerstéen. 

Han konstaterar att balansräkningen 

är fortsatt stark 

och trots det negativa resultatet 

föreslår styrelsen en 

vinst delning med 302 miljoner 

kronor till medlemmarna. 

27

BJÖRK är ett populärt träslag och ”björkigare” än 

så här blir det knappast. Den norska vilstolen kostar 

14 000 kronor, men då är det lite av konstverk också. 

Plankan stöds av ett diskret järnstativ. 

(www.worksby.com) 

FÖRÄDLING 

FÖRVARING och pall är den röda tråden 

i den här möbeln. Även om den ser ut 

som en modell är pallen i full storlek. 

Locket är gjort i lasergraverad bok av 

Martin Björnson. 

(hello@martinbjornson.com). 

BENEN i metall gör det enkelt att tillverka 

en bänk med råvara från skogen. 

Det är en konstruktion av Fredrik Karlsson, 

Stenbyskolan. 

(karl.olof@hotmail.com) 

” 

Grundtonen är ljust 

naturligt trä, som 

gärna muntras upp med 

en del färgstarka textilier, 

eller med målarfärg. 

 

Den som spanar på 

möbelmodet hittar mer 

än trä material som anknyter 

till naturen. 


 

öbelmässan 

i Stockholm är en 

bra värdemätare på vad som är 

på gång. Det är världens största 

mötesplats för skandinavisk design och 

den har hållit på i många år, vilket ger 

perspektiv på utvecklingen. 

Det var länge sedan plast sågs som ett 

framtidsmaterial och flirten med betong, 

för något år sedan, blev en kort fluga. 

NU ÄR DET miljö och naturmaterial 

som gäller. Trä har sin självklara roll och 

skogen återkommer i fondväggar och 

mönster, även på plastprodukter! 

Möbelföretaget Gemla fångar stämningsläget 

elegant när de beskriver tillverkningen: 

”Trädet har blivit en stol. I stolen finns 

minnet av trädet och skogen kvar.” 

EN INTRESSANT FRÅGA är vilka träslag 

som efterfrågas. Ek och björk är fortfarande 

favoriter. 

Ask ligger bra till och kanske kommer 

boken tillbaka. 

Furu försvann helt för många år sedan 

och valnöt dansade en sommar, nu är de 

mörka träslagen 

borta. 

Grundtonen 

är ljust naturligt 

trä, som gärna muntras 

upp med en del 

färgstarka textilier, eller 

med målarfärg. 

28 

BEKVÄMA fåtöljer för den 

som har svårt att resa sig 

behöver inte se ut som inredning 

till sjukhus. Lyftkraften 

i den här listiga stolen, med 

mycket trä, anpassas efter användaren. 

Fåtöljen görs av OH 

Sjögren i Tranås och kostar 

omkring 12 000 kronor. 

(www.easyriser.se) 

GUNGHÄSTEN 

i massiv bok görs 

av danska Brdr Kruger 

och kostar omkring 4 500 

kronor. 

(www.brdr-kruger.dk) 

VI SKOGSÄGARE 2/13

ENKLARE än så här blir det knappast att 

montera och demonstrera bordsbenen i 

metall. Ett slag på träkilen är allt som krävs. 

(www.smakadesign.se) 

 

BOK är nästan borta från möbler, men 

nestorn Åke Axelsson konstaterar att det 

är bästa tänkbara träslag. Han förutser att 

boken är på väg tillbaks. För 50 år sedan 

ritade Åke Axelsson en klassisk bokstol 

som en del i dåtidens kampanj för svensk 

rödbok. Nu har han ritat stolen på bilden 

i obehandlad bok, den säljs av Gärsnäs där 

Åke Axelsson är delägare. 

(www.garsnas.se) 

 

BÖJTRÄ på traditionellt sätt är en 

specialitet för landets äldsta möbelfabrik, 

154-åriga Gemla i Diö. Askträet kokas 

i sex timmar, böjs och torkas en vecka 

i 65-gradig värme.(En vanlig genväg är 

annars att under högt tryck pressa sönder 

träets fiber, men det drabbar kvaliteten). 

Den nya stolen, T13, är ritad av Mats 

Theselius. 

(www.gemlaab.se) 

FINURLIGT nog har Oliver Söderlund, 

Lunds arkitekturskola, lyckas 

få svikt i träpallen. Trätapparna vilar 

på en kärna av kompakt skumgummi. 

(oliver.soderlund@gmail.com) 


 

URSPRUNGET och historien bakom 

möbeln har en känslomässig betydelse. 

Bordet är gjort av granplank från det rivna 

kyrkodasset i Bjurum. Julia Söder, Linneuniversitet, 

kallar idén ”Talking Wood”. Hon 

skickar med en bild på huset och har graverat 

in koordinatorerna i en kompassros. 

(juliasoder@yahoo.se) 

29

ÄLGAR OCH ANDRA HJORTDJUR är 

på många sätt imponerande. Tyvärr 

orsakar de skogsskador för enorma 

belopp, främst genom bete på ungtall. 

LRF samarbetar med skogsägarföreningarna 

och andra organisationer och 

myndigheter för att få hjortstammarna 

i balans med foder tillgången, bland 

annat i det nya älgförvaltningssystemet. 

INTRESSET FÖR AFFÄRER inom förnybar 

energi ökar snabbt och tusentals landsbygdsföretagare 

driver energiverksamhet. 

Därför lanserar vi Energiföretagaren, ett 

ma terial som inspirerar och vägleder till 

lönsamma affärer inom förnybar energi. 

FÖRR ELLER 

SENARE blir det 

aktuellt att lämna 

över skogen till en 

ny generation. Det 

finns en hel del att 

sätta sig in i för att 

det ska bli så bra 

som möjligt. LRF-koncernen har spetskompetens 

och erfarenheter som är till god hjälp vid ägarskiftet. 

FÖRYNGRINGSFRÅGOR, röjning, 

slutavverkning, naturhänsyn eller 

säkerheten i skogen LRF och 

skogsägarföreningarna arrangerar 

kurser, studie resor, studiecirklar 

och seminarier. Genom LRF får 

du även riktigt bra rabatter när du 

exempelvis ska köpa ny motorsåg, 

bil och drivmedel. 

DET SKA VARA MÖJLIGT 

för alla som vill att arbeta, 

bo och leva på landsbygden. 

Därför är det viktigt att vi 

driver frågor som förbättrar 

servicen och infrastrukturen 

på landsbygden. Alla har 

rätt till bra vägar, el, post, 

telefoni och bredband.

TIDNINGARNA LAND SKOGSLAND, Land 

Lantbruk och Land ingår i medlemsavgiften. 

Det gör också en basolycksfalls- och en 

livförsäkring. Dessutom får du tillgång till 

LRFs egna företagarcoacher. 

VEM VET VILKA PLANER stat och kommun 

har för din plats på jorden. LRFs experter 

arbetar ständigt med frågor kring äganderätt 

och markintrång. 

DET FINNS GODA MÖJLIGHETER att 

öka tillväxten i Sveriges skogar. Det 

skulle underlätta en omställning till ett 

grönare och mer håll bart samhälle. 

LRF samarbetar med skogsägarföreningarna 

genom bland annat satsningen 

Krafthandling Skog för att öka 

både lönsamheten och tillväxten i 

familjeskogsbruket. 

LRF HAR ÖVER 1 000 lokalavdelningar 

runt om i Sverige där 

medlemmar träffas för att dela 

med sig av sina erfarenheter 

och påverka utvecklingen i 

bygden. För medlemmar under 

36 år finns dessutom ett särskilt 

nätverk, LRF Ungdomen. 

Är det här din värld 

DÅ ÄR DU varmt välkommen till LRF-familjen och 

172 000 människor som också hör hemma 

i det gröna näringslivet. 

SOM MEDLEM I LRF är det tryggt 

att veta att den skogsförsäkring du 

kan teckna genom oss innehåller 

en allriskdel som täcker skador 

från exempelvis skadeangrepp, 

brand och storm. 

GÅ IN PÅ lrf.se/skog. Här kan du: 

1. Gå en tipspromenad och få mer infor mation om 

vad ett medlemskap kan betyda för dig. Du kan 

dessutom vinna en tidningsprenumeration. 

2. Ställa frågor till några av våra experter. 

VILL DU HELLRE PRATA med någon är du väl kommen 

att ringa Medlemsservice, 020–44 44 33. 

DU BEHÖVER INTE vara heltidsbonde för att vara 

medlem i LRF. Det viktiga är att du har ditt hjärta 

på landsbygden. 

FÖRST GUDRUN, sedan Per och Dagmar. 

Stormarna kan vi inte resonera 

med, men väl politiker och myndigheter 

när våra medlemmar drabbas.

MILJÖ 

 

 

Den tyngsta och mest 

kritiska rösten mot 

skogsbruket kommer 

från Naturskyddsföreningen. 

Vi har förhört oss om 

åsiktsskillnaderna. 


ed över 190 000 medlemmar är 

Naturskyddsföreningen större 

än LRF, och skogen har varit en 

av grundpelarna ända sedan starten 1909. 

Vi träffar Karin Åström på föreningens 

huvudkontor i Stockholm, hon är vice ordförande 

och talesperson för skogsfrågor. 

Vad är er kompass i skogen 

– Vi har en policy om skogen som i sin 

tur bygger på motioner till stämman. 

Många medlemmar är extremt engagerade 

i skogsfrågorna. 

Varför 

– Skogen i sig själv väcker mäktiga känslor, 

dessutom är det en långvarig konfliktzon 

med en extremt stark näring som är 

positivt särbehandlad. 

Vad då särbehandlad 

– Näringen får göra enorm inverkan på 

det vi kallar natur och man fortsätter trots 

rödlistor. När det går fel får man skylla på 

entreprenörerna. Ansvaret måste vara 

näringens. 

Förslag om ersättning 

Ett förslag från Naturskyddsföreningen 

är att höja ”tålighetströskeln” för hur 

stora intrång en markägare ska tåla. 

I stället för att beräkna ersättningen på 

”berörd del” föreslås att utgå från hela 

fastighetens värde. 

Procenttalen är inte kristallklara, men 

det är tydliga principiella skillnader; 

Ett hygge är en typiskt ”berörd del”. 

Om avverkningen är värd 100 000 

kronor och tålighetströskeln 10 procent 

nödgas markägaren tåla intrång för 

10 000 kronor. 

Räknat på hela fastigheten blir 

tröskeln högre. Om gården är värd 

10 miljoner kronor nödgas markägaren 

tåla intrång på 1 miljon kronor. 

Varför vill ni ha en skatt på papper 

– Tanken med avgiften är att finansiera 

det akuta behovet av att skydda mer skog. 

Vi klarar inte miljömålen och Sverige klarar 

inte Nagoyamålet. Vi funderade på en 

avverkningsavgift, men det skulle missgynna 

svenskt skogsbruk i konkurrensen. 

Pappersavgiften är neutral. 

Plastskatt låter miljöriktigare. 

– Vi jobbar på det också. Målet är att 

generellt minska överkonsumtionen. 

Flera bedömare menar att vi redan 

når FN-målet om skyddad natur, som 

slöts i Nagoya (se förra Vi Skogsägare 

sidan 10). 

– Det är nästan så man blir lite trött... 

Texten i uppgörelsen är tydlig. Dels är det 

17 procent representativ mark som ska 

skyddas, dels är det kopplat till andra mål 

som handlar om hållbart brukande. Vi har 

långt ifrån nått målen. 

Men bara impedimenten är ju 

14 procent! 

– Man kan inte göra det till en övning i 

markfördelning. Att hänvisa till impedimenten 

håller inte, där finns 3–4 procent 

av de rödlistade arterna. Det är produktiv 

mark som måste skyddas. 

Hur mycket bör man skydda enligt er 

– Det är inte helt lätt att svara på. Olika 

arter kräver olika mycket areal och kunskapsläget 

förändras. Dagens bästa gissning 

är 20 procent. 

Ni har väl inte glömt att räkna 

markägarnas frivilliga insatser 

– Det har vi förstås koll på. Det är bra 

att skogsägarna tar det ansvaret, men 

avsättningarna måste kartläggas och offentliggöras. 

Dessutom är frivilligheten i 

sig en komplikation med tanke på långsiktigheten. 

I dag kräver certifieringen fem 

procents avsättning, men vi tycker det ska 

vara tio procent. 

Det är lätt att fastna i obegripliga 

procentsiffror. Tycker du vi nått halvvägs 

för att uppfylla Nagoyaavtalet 

– Nej. 

Varför ska vi inte gödsla skogen när vi 

gödslar åkrarna 

– Det är en rimlig fråga. Vi förordar ett 

ekosystem som är likt det naturliga och i 

konsekvensens namn vill vi inte ha konstgödsel 

i jordbruket heller. 

Är det okej att använda förädlade 

plantor 

– Om den genetiska basen minskar 

blir skogen sårbar. Variation ger tålighet. 

Forskarna framhåller att den 

genetiska variationen faktiskt ökar 

jämfört med om träden föryngrar sig 

själva lokalt. 

– Det kan man ju säga, men det är ingen 

evolutionär process. 

Du verkar skeptisk till forskning. 

– Forskning och kunskapsinhämtning är 

bra, men storskaliga förändringar straffar 

sig även om vi tror de är ofarliga från 

början. 

Utan att förädla jordbruksgrödorna 

hade vi svultit ihjäl. 

– Det är en komplicerad fråga. Man kan 

också säga att vi inte hade blivit så 

många. 

Varför vill ni att miljöorganisationer 

ska få överklaga beslut om 

avverkning 

– Helt uppenbart måste någon kunna 

32 

VI SKOGSÄGARE 2/13

Karin Åström bor på Gotland där 

hon tillsammans med sin man 

driver ett företag som arbetar 

med miljöinformation. 

Karin Åström 

Bor: På Gotland. ”Vi flyttade hit när första 

barnet föddes, då kändes det rätt att lämna 

stan”. 

Familj: Man, Jonas Nilsson, och tre barn; Olof, 

20 år, Stina, 16 år och Nils, 14 år. 

Fritidsintresse: Hästar och fågelskådning. 

Favoritmusik: Allt man blir glad av, gärna 

Motown och Michael Jackson. 

Bok att rekommendera: A planet under 

pressure, av Will Steffen, med flera. ”En extremt 

bra bok.” 

Bästa stunden i skogen: En fjällnära skog 

med vridna tallar, eller en mossig äldre granskog 

med 

svampar. 

överklaga myndighetens beslut och hålla 

ett vakande öga på den. 

Redan i dag får skogsägaren vänta sex 

veckor på avverkningsbeslut, med 

överklaganden kanske han eller hon 

nödgas vänta månader eller år. 

– Det är klart jag kan se ett dilemma för 

markägaren. Det är ju inget kul om 

grannarna överklagar bara för att jäklas. 

Miljöorganisationerna bär rimligen inga 

sådana grannfejder med sig, därför tycker 

vi de bör ha rätten att klaga. Vi vill inte att 

rätten ska missbrukas och man kan fundera 

över begränsningar. 

Tror du på skogen som råvara 

– Absolut. Vi vill ha ett fossilfritt 

samhälle och är angelägna om att använda 

skogsråvaran smart och effektivt. 

Skogsbruket är en viktig näring framöver. 

Kan dagens avverkningsnivå behållas 

– Det kan man inte svara på med dagens 

kunskapsnivå. Kanske kan nivån behållas 

om man är effektiv. Jag tror inte uttaget 

kan ökas drastiskt. 

Tycker du det är någon miljöskillnad 

mellan små familjeskogsägare och 

stora bolag 

– Man vill gärna tro att de som är mindre 


klarar hänsynen bättre, men polytaxen 

visar att så inte är fallet. Bekymret är nog 

att både stora och små anlitar samma 

entreprenörer. 

Varför hoppade ni av dialogprojektet 

som arbetar med polytaxen och miljöhänsyn 

vid avverkningar 

– Vi gick in stenhårt i projektet, men 

utfallet motsvarade inte arbetsinsatsen. Vi 

har en hel värld att rädda och måste prioritera. 

Det är lite osvenskt att inte delta i 

överläggningar 

– Kollegor i andra länder tycker att vi är 

extrema som talar med näringen. Vi har 

inte gjort någon större affär av det här, men 

vi kan inte lägga hundratals timmar på sånt 

som inte tycks leda någon vart. 

Det handlar mycket om biologisk 

mångfald i ert arbete. 

– Vi lever av biologisk mångfald. Ekosystemen 

måste vara stabila, långsiktiga 

och robusta. Vi har också etiska skäl för 

att inte utrota en skalbagge, men jag lyfter 

gärna fram de ekologiska argumenten. Det 

handlar om en långsiktig produktion. 

För många läsare av den här tidningen 

är äganderätt och förfoganderätt 

nyckelord. Har du förståelse för det 

– Jag förstår känslan, men vi har gemensamma 

spelregler som bygger vårt samhälle. 

Vi har regler och inskränkningar 

inom nästan alla områden. 

Flera reagerar nog på förslaget mot att 

ändra ersättningsreglerna vid intrång 

(se faktaruta). 

– Jag förstår att markägare slår bakut 

och inte vill att andra ska komma in och 

bestämma över marken. Och jag förstår 

den lille markägaren som har det svårt 

ekonomiskt. Men jag förstår inte varför 

samhället ska betala för miljöstörande 

verksamhet bara för att det är skogsbruk. 

Vi har en princip att förorenaren betalar. 

Är strider viktiga för att få 

medlemmar 

– Nej, det tror jag inte alls. De flesta 

gillar inte bråk. Om man är med i Greenpeace, 

där det mer händer grejer, kanske 

det är lite annorlunda. Vi vinner på en hög 

trovärdighet, men gör inga spektakulära 

auktioner. Här maler vi på år efter år. 

33

SKOGSSKÖTSEL 

Delvis är det en myt att eken växer långsamt. Det här trädet är 80 år och den väl utvecklade 

kronan bäddar för bra tillväxt. 

 

 

Lövskogen är en slumrande resurs med många 

möjligheter. Dessutom finns ekonomisk hjälp för 

den som vill anlägga ny lövskog. 


nders Ekstrand lutar sig mot en 

ekstam och ser påtagligt nöjd ut. 

– Den här var ett långt, klent, 

självsått träd som jag röjde fram och 

började stamkvista. Nu är eken 60 år och 

värd ungefär 4 000 kronor. Väntar jag 

tills stammens diameter är 65 centimeter 

är värdet 10 000 kronor, berättar Anders. 

Han har med andra ord anledning att se 

nöjd ut. De värdefulla träden har kommit 

av sig själva i gränslandet mellan skog och 

tomt på den gamla skogsgården i Göingebygden, 

med en kringbyggd gård från slutet 

av 1600-talet. 

Det är en ganska typisk bild av lövskogsskötsel. 

Ofta kommer tillfället gratis, men 

för att fånga möjligheten krävs omsorgsfull 

skötsel. 

– Det är något som passar bra för den 

intresserade självverksamme skogsägaren, 

konstaterar Anders Ekstrand. 

HAN ÄR lövskogsspecialist på Södra och 

praktiserar kunskaperna på den egna gården 

och hoppas väcka intresset hos fler 

markägare: 

– I landets skogar avverkas bara hälften 

av lövskogens tillväxt. Lövet är en slumrande 

resurs som vi är för dåliga på att ta 

tillvara. 

MEN EKEN SKÖTER sig definitivt inte 

själv! 

UNDER EN TUR i skogen får vi flera 

Nästan nio meter av stammen är stamkvistad 

exempel på fler gratis möjligheter att 

och närliggande träd, som stör fånga i flykten: 

kronan, gallras bort i omgångar. 

34 VI SKOGSÄGARE X/XX

Eken är redan 

värd 4 000 kronor 

och mer blir det... 

” 

Poängen 

med de här 

kontrollerna är att 

de ska vara slumpvisa 

och anonyma. 

Eken är självsådd. För att skydda mot 

älgen har Anders drivit fram den i 

plaströr. 

Självsådd. 

Precis som vid huset finns självsådda 

ekar att ta till i blandbestånd, ute i skogen. 

När plantorna är små putsar Anders dem 

med sekatören och sätter över ett plaströr 

som skydd mot älgen. Rören står med sju 

meters mellanrum och mellan dem kommer 

självföryngrad björk och gran. 

Frostskydd. 

I en blöt, frostkänslig, del av ett hygge 

är förutsättningarna dåliga för att plantera 

gran. I stället har han röjt fram en timmerställning 

av självföryngrad björk, som 

trivs i fukten. Under björkarna kommer 

granen av sig själv. 

Röjning. 

I en eftersatt och misslyckad granplantering 

hjälper Anders en skogsägare att 

röja fram ekar och andra lövträd. Om 

arbetet lejs bort betalar jordbruksverket 60 

procent av kostnaden för att röja fram ädellövskog. 

En anna väg är förstås att plantera lövet. 

Läs mer på nästa sida 

VI SKOGSÄGARE X/XX 35

Fortsättning: 

Ta vara på 

alla gratis chanser 

På en nedlagd 

åkermark mitt i 

byn, någon mil 

bort, visar Anders 

ett 20-årigt 

bestånd av förädlad 

vårtbjörk. 

– Här mellan 

husen hade granen 

inte varit välkommen 

av este- 

Anders Ekstrand. 

tiska skäl. 

– I dag betalas både björktimmer och 

lövmassaved väl så bra som gran. Björken 

kan avverkas tidigare, men långsiktigt 

avkastar granen något mer. 

På den nedlagda åkermarken gissar 

Anders Ekstrand att förräntningen på 

markvärdet är 3 procent för björk och 3,5 

procent för gran. 

OM MÖJLIGHETEN TILL bidrag räknas 

in kan kalkylerna bli helt annorlunda. 

Den som planterar stödberättigad 

åkermark med poppel eller hybridasp (vilka 

räknas som energigrödor) får behålla 

gårdsstödet i 20 år. I genomsnitt handlar 

Kvarvarande torrkvistar ska bort för 

kvalitetens skull. 

det om 1 500 kronor per hektar, men nivån 

varierar. 

Dessutom kan skogsägaren få stöd till 

både stängsel och anläggning av beståndet. 

UTÖVER DET TILLKOMMER förstås 

den goda tillväxten för de snabbväxande 

träslagen. 

– I något fall har jag räknat fram en 

avkastning på 12 procent, vilket förstås är 

svårslaget, säger Anders Ekstrand. 

– I grunden är jag tveksam till bidrag 

och man bör inte bygga sin framtid på dem, 

Ekarna är lika grova, skillnaden är att den 

bakre inte är stamkvistad. Vid en diameter 

på 60 centimeter är värdet 9 000 

respektive 4 000 kronor. 

men det hindrar förstås inte från att nyttja 

de möjligheter som finns. 

NYLIGEN HAR Anders Ekstrand skrivit 

en bok om lövträ och lövskogsskötsel. Det 

finns mycket att lyfta fram, men hans två 

viktigaste tips är: 

Läs landskapet och välj lämplig, 

bördig, mark. 

Låt halva trädet vara grön krona för 

tillväxtens skull. Se till att den andra 

halvan av trädet är en kvistfri stam, för 

virkesvärdets skull. 

SKOGSSKÖTSEL 

KOM och SE DE 

HETASTE NYHETERNA 

FRÅN BRP! 

CAN-AM ® 

ÖKAR MEST I ANTAL! 

Källa: SCB 

Missa inte våra vassa erbjudanden 

SKI-DOO ® SPRING OFFER & 

LYNX ® SISU OFFER med 6.000 kr 

i rabatt! Och nyheten BUILD 

YOUR RIDE för Lynx. Läs mer på 

ski-doo.se och lynx.se 

NU RULLAR ÅRETS NYHETER från 

Lynx ® , Ski-Doo ® (2014) och Can-Am ® 

(2013) ute på vägarna. MISSA INTE 

chansen att kolla in våra klassledande 

marknadsledare, nyheter och tillbehör, 

mingla och snacka snöskoter och ATV 

hos våra engagerade återförsäljare! 

BRP on Tour besöker även ett antal av 

våra Can-Am-återförsäljare i södra Sverige 

med ett urval heta nyheter för ATV 

och Spyder roadster! 

THE WORLD IS OUR PLAYGROUND. 

Mer info på 

brp-tour.com 

© 2013 Bombardier Recreational Products Inc. (BRP). Alla rättigheter förbehålles. ®, och BRP-logotypen är varumärken som tillhör BRP eller dess dotterbolag. brp.com 


37

FORSKNING 

 

 

Ny snabbväxande poppel 

som passar hela landet 

är på gång, träden klarar 

både ett tuffare klimat 

och är bättre rustade 

mot sjukdomar. 


n isande kall dag besöker vi planteringen 

tillsammans med Ulf Johansson, 

försöksledare på lantbruksuniversitetet. 

Poppelträden har vuxit 

fem odlingssäsonger och flera av dem är 

redan tio meter höga. 

Att döma av vintervädret hade vi kunnat 

vara i Norrbotten... fast just den här försöksodlingen 

ligger i Halland några mil 

från Tönnesjöhedens försökspark. 

Liknande tester finns utanför Gällivare, 

Umeå och ytterligare några platser i landet. 

Det praktiska arbetet med odlingen görs 

av lantbruksuniversitetet på uppdrag av 

Sweetre Technologies, med syfte att få 

fram en ny generation poppelplantor till 

försäljning. 

NESTORN I DE här sammanhangen är 

professor Lars Christersson. Han är nu 

pensionerad, men fortsätter arbeta med 

frågorna och har varit med och grundlagt 

de här poppelförsöken. 

– Det har anlagts odlingar av poppel 

ända sedan 1920-talet. Väldigt många har 

misslyckats, vilket inte är så konstigt. 

Klonerna har kommit från Oregon, på motsvarande 

breddgrader som Frankrike och 

Spanien. 

– Den enda riktigt lyckade klonen är 

OP42, men vi behöver ett större genetiskt 

urval för att minska risken för bladrost och 

andra angrepp, berättar Lars Christensson. 

Ulf Johansson i försöksodlingen med 

poppel. Träden började som sticklingar 

i kruka våren 2007, och på sommaren 

planterades de i fält. De har alltså nått de 

här höjderna efter fem växtsäsonger. 

FÖRKORTNINGEN ”OP42” betyder 

Oxford Paper company år 1942, vilket 

antyder att inte så mycket har hänt med 

förädlingen på lång tid. Men under senare 

år har Skogforsk tagit fram en blandning 

av 12 kloner (varav en är OP42). Blandningen 

kan fungera längre norrut, men 

rekommenderas till milda lokaler i Götaland. 

Och mer är på gång. 

– Mitt tidigare uppdrag som professor i 

energiskog har gett många kontakter i världen, 

med hjälp av dessa har jag rest runt 

och samlat in frö. 

– I de här försöken odlas ett 30-tal olika 

poppelkloner från British Columbia och 

Alaska. De kommer från breddgrader som 

motsvarar Gällivare och söderut. Poppel 

växer väldigt bra i Norrland också, även 

om inte tempot riktigt är i nivå med Götaland, 

säger Lars Christersson. 

HAN FÖRUTSER ATT det kommer 

kloner som växer bra över nästan hela 

landet. 

– Det vi sett hittills är en tillväxt på 

40–50 kubikmeter per hektar och år. Vi får 

se vad förädlingen kan tillföra ytterligare 

och hur gödsling kan öka produktionen. 

– Jag har gjort en del mindre tester som 

visar att poppel svarar mycket bra på gödsling, 

säger Lars Christensson. 

Plantornas tillväxt 

kan dubbleras 

En vanlig granplanta växer 2,5 meter 

under fem år under optimala förhållanden. 

Tillväxtgränsen har testats genom 

noggrant utförd plantering, skydd mot 

frost och insekter samt näringsbevattning 

med hjälp av slangar. 

Då växer plantorna dubbelt så bra som 

under normala förhållanden. 

Men hur mycket av den potentialen kan 

man uppnå i praktiken 

– Jag tror att man kan realisera upp till 

50 procent bättre tillväxt hos dagens 

vanliga skogsplantor, säger Karin Johansson 

vid Skogforsk, som gjort testerna. 

– Med en ambitiösare markberedning 

där humus och mineraljord blandas kan 

näringen enklare tillgodogöras av plantans 

rötter. I våra försök hade plantorna utan 

näringsbevattning växt mer än två meter 

på fem år, det är riktigt bra! 

Förädling kan 

ge rakare virke 

Att träreglar, brädor och plankor är 

böjda och skeva är ganska vanligt. 

Men i framtiden hoppas forskarna kunna 

förädla fram rakare virke genom att 

använda träd med rätt genetiska egenskaper. 

Nyckeln till förbättrad formstabilitet 

ligger i trädens fibervinkel som kopplar till 

hur plankor från trädet beter sig efter 

sågning och torkning. Lite förenklat kan 

man säga att ju större trädets fibervinkel 

är, desto skevare blir det sågade virket. 

– Våra försök visar att det finns en tydlig 

koppling mellan trädens genetik, deras 

fibervinkel och formstabiliteten hos virket 

från de här träden, säger Karl-Anders 

Högberg vid Skogforsk. 

Trädens fibervinkel är dessutom enkel att 

mäta, så därför bör egenskapen finnas med 

när vi väljer ut avelsträd för skogsträdsförädling. 

Asken kan räddas 

Den fruktade askskottsjukan angriper 

och dödar askar i hela det svenska 

utbredningsområdet. Det finns inga kända 

botemedel, men det kan ändå finnas hopp 

för trädet. Forskare vid Skogforsk tror sig 

kunna odla fram motståndskraftiga askar. 

– Våra undersökningar visar att askskottsjukan 

är starkt genetiskt styrd och att det 

dessutom finns en stor genetisk variation i 

motståndskraften hos olika askar, säger 

Lars-Göran Stener vid Skogforsk i Ekebo. 

Därför finns det goda förutsättningar för 

att med hjälp av 

skogsträdsförädling 

odla fram mer 

vitala askar. 

– Inga askar är 

helt opåverkade av 

svampen, men 

några har betydligt 

högre motståndskraft 

än andra. 

Askskottsjuka. 

Foto: 

Gunilla 

Jarlid 


Ta hand om din skog och mark 

Kör HYPRO 

HYPRO 755 

med HYPRO FG45 Fällgrip 

– 

traktorprocessorer. - 

 

 

Skonsamhet 

 

hög kapacitet 

 

god ekonomi - 

 

Vi ses på ELMIA, monter 187! 

HYPRO 450 XL 

För mer information, www.hypro.se 

eller ring oss på tel: 0479-220 59

i träffar honom en kylslagen dag 

på ett ”Gudrunhygge” där granplantorna 

kämpar mot en massiv 

vägg av björksly. 

Temat för dagens exkursion är röjning. 

– Vi lägger tusentals kronor på markberedning 

eller gödsling, men förlorar 

massor av tillväxt på att inte röja i tid. Lite 

förenklat förlorar man ett års tillväxt för 

varje år man skjuter fram röjningen, säger 

Urban Nilsson. 

Att vänta ett år för länge med röjningen 

betyder med andra ord att man också måste 

vänta ett år med slutavverkning. 

Tumregel gäller i den här hårda konkurren- 

sen med björk och förutsätter 

förstås att målet är en granskog. 

SKOGSSKÖTSEL 

”Vi underskattar effekten av röjning något 

makalöst”. Det framhåller Urban Nilsson, 

professor i skogsskötsel. 


Finskt försök 

Den finska experimentmaskinen för 

röjning på bilden rycker upp de unga 

björkarna med rötterna för att undvika 

stubbskott, som är problemet vid tidig 

komventionell röjning. Foto: Urban Nilsson 

FORSKARNA vet ganska 

mycket om hur man 

bör röja i trädslagsrena 

bestånd, exempelvis 

självföryngring av 

tall. 

Däremot är kunskapen 

låg om 

Här måste något göras, 

frågan är bara hur och när. 

En typisk utmaning för skogsägare 

över hela landet. 


den här typen av hyggen, som är en realitet 

för många skogsägare. 

Stormen Gudrun blev en väckarklocka. 

Forskarna insåg det enorma röjningsbehovet 

som skulle följa i Gudruns spår 

och anlade försök i Småland, Halland, 

Dalarna och Västerbotten. 

– Oavsett om du är på ett hygge i Norrland 

eller i Götaland är frågorna i princip 

desamma, konstaterar Urban Nilsson. 

RESULTATEN FRÅN försöken börjar 

komma fram, även om det dröjer några år 

till en färdig rapport. 

En av slutsatserna är alltså betydelsen av 

att röja. Metoderna däremot tycks spela 

mindre roll. Viktigast är att göra något. 

Dessutom är det, enligt flera experter, 

lika bra att ställa in sig på två röjningar. 

Första röjningen görs när granen är 

1–2 meter och andra när den är 4–7 

meter. 

– Om det sedan räcker med en röjning 

får det bli en positiv överraskning, säger 

Hans Thunander som arbetar med de här 

frågorna på Sundins Skogsplantor. 

HAN PÅPEKAR ATT den som bara gör 

en plantröjning ofta nödgas göra en underröjning 

inför första gallringen. 

– Det är riskfyllt. När röjning och gallring 

görs samtidigt ökar risken för stormskador. 

En tidig röjning av klena björkar är relativt 

billig. Anledningen till att vänta är 

Professor Urban Nilsson 

missionerar om röjningens 

betydelse. 

problemen med efterföljande stubbskott. 

– I höstas var jag i Finland och tittade på 

en ny maskin som rycker upp de unga 

björkarna med rötterna. Det är ett spännande 

sätt att slippa rotskott, säger Urban 

Nilsson och visar några bilder av maskinen. 

MEN ÄN SÅ länge rör det sig om en prototyp. 

För skogsägaren är det fortfarande 

röjsågen som gäller. 

– Traditionellt har man röjt vid ungefär 

tre meters höjd och räknat med att björken 

därefter inte ska hinna ifatt granen. Men 

även små björkar stjäl växtkraft från 

granen. Nya resultat visar att skogsägaren 

har mer att vinna på en tidigare röjning än 

vad vi trodde förut. 

– Om det behövs en andra röjning kan 

den i flera fall finansieras av vinsten i ökad 

granproduktion, säger Urban Nilsson. 

Tack vare kedjeröjsågen har brunnsröjning 

blivit ett alternativ. 

– Man röjer en brunn med en diameter 

på ungefär 75 centimeter runt granstammen. 

– Den vanliga klingsågen är svår att 

hantera och få med sig genom björkslyet, 

med kedjeröjsågen kan du liksom simma 

dig fram mellan granplantorna, förklarar 

Magnus Petersson, skogsskötselchef på 

Södra. 

– Vi arbetar mycket med röjningsfrågorna 

och det här är en av metoderna 

som utvärderas, men vi behöver veta mer. 

JÄMFÖRT MED VANLIG totalröjning 

presterar den som röjer brunnar med kedjeröjaren 

dubbelt så mycket, mätt per hektar. 

Några klara forskningsresultat om vinsterna 

finns dock inte, men en som är övertygad 

om brunnsröjningens förträfflighet 

är röjningsproffset Bengt-Åke Alriksson. 

Han har själv varit med och utvecklat 

kedjesågen tillsammans med Husqvarna. 

 

 

En test av att koka riktigt klen 

massaved kan få betydelse för 

röjningsmetoderna. 


agens gräns för att virket ska användas 

till massaved är fem centimeters 

diameter i toppänden. På massabruket i 

Mönsterås testar Södra att använda björk 

som bara är 2–3 centimeter i toppänden. 

Om försöken lyckas kan det påverka taktiken 

i röjningsskogen. 

FRÅGAN ÄR OM man på ett någorlunda 

lönsamt sätt kan ta hand om björken som 

kommer spontant på flera hyggen. 

Som framgår av artikeln här bredvid är 

en möjlighet att låta granen utvecklas under 

skärmar av björk. När skärmen huggs 

ner gäller det att använda björkarna till 

något vettigt. 


– En möjlighet är förstås bränsleved. Om 

en större andel dessutom kan användas till 

massaved ökar valmöjligheten, säger Göran 

Örlander, skogchef på Södra. 

– Dels kan det vara ett alternativ i eftersatta 

röjningar, men framför allt tänker vi 

på alla Gudrunhyggen. Där växer björken 

nu med en meter om året, så det är bråttom 

att hitta rätt vägval för röjningen. 

– Om vi ska våga rekommendera skärmar 

gäller det att tänka på hela vägen från 

skördaren till industrin. Medeldiametern 

på stammarna är helt avgörande för 

ekonomin och det är lätt hänt att avverkningarna 

blir en förlustaffär för skogsägaren. 

FÖR DEN SOM är självverksam och kör 

med en liten maskin blir det en annan kalkyl, 

då är det betydligt lättare att lönsamt 

avverka relativt små volymer skärmträd. 

– Testerna blir avgörande 

för hur vi går vidare, 

konstaterar Göran 

Örlander. 

– Ekonomin är helt annorlunda för småskaliga 

lösningar. 

– Det finns många idéer om ny teknik 

för att skörda klena stammar, men för vår 

del handlar det om att hitta lösningar för 

de maskinsystem vi kan erbjuda i dag, 

konstaterar Göran Örlander. 

På massabruket är utmaningen framför 

allt att barka de klena stammarna. 

41

SKOGSSKÖTSEL 

 

 

”Jag smeker fram granen med 

röjsågen.” Så poetiskt uttrycker sig 

röj- och björkentusiasten Bengt-Åke 

Alriksson. 


 

tt hygge med massor av självföryngrade 

björkar är ett eldorado för 

Bengt-Åke Alriksson. Som framgår 

av artikeln här bredvid har han varit 

med och utvecklat kedjeröjsågen som 

öppnat nya möjligheter för brunnsröjning. 

EN TYPISK BRUNNSRÖJNING kan 

se ut så här: 


Bengt-Åke Alriksson i en 13-årig lövskärm. 

Efter åtta år röjdes den ner till 

3 500 stammar per hektar. Medeltillväxten 

har hittills varit 10 skogskubikmeter 

per hektar och år. Björkarnas diameter 

är 13 centimeter i brösthöjd. Foto: BÅA 

Bengt-Åke Alriksson har 

både utvecklat kedjeröjaren 

och röjningsmetoderna. 

Motorn till kedjeröjsågen bärs som en 

ryggsäck och klingan har byttes ut mot 

en motorsågskedja. 

Första ingreppet är när granen nått 

brösthöjd. Björken brukar då ligga en meter 

före i höjdutveckling. 

Granplantan friställs i en ”brunn” 

med en radie på ungefär 75 centimeter. En 

del närliggande björkar kapas bort, andra 

får sidokvistarna kapade med hjälp av 

kedje sågen (som också kan användas vertikalt). 


Balanspunkten är att ge utrymme för 

granens toppskott, utan risk för piskskador 

från björkarna, men inte släppa ner så 

mycket ljus i brunnen att det provocerar 

fram en mängd stubbskott. 

Efter några år tas merparten av björken 

bort. 

ALTERNATIVET ÄR ATT satsa på björken 

fullt ut, när den ändå kommer gratis, 

och i nästa skede släppa fram den självföryngrade 

granen. Det görs i första hand 

på fuktiga ståndorter med tätt lövuppslag. 

En beprövad metod är den så kallade 

”Kronobergsmodellen” där lågskärmen av 

björk normalt avvecklas efter 12–15 år. 

Granen trivs och skyddas mot frost, men 

björkarna röjs bort innan de hunnit utveckla 

något användbart virke. 

Det tycker Bengt-Åke Alriksson är slöseri 

med tanke på björkens växtkraft i unga 

år. Därför testar han att hålla kvar skärmen 

längre och skörda björkvirke innan björken 

avvecklas helt och granen får ta över. 

– På en del ställen där det är ont om granplantor, 

eller i fuktiga partier där det aldrig 

borde planterats, tycker jag det är bättre att 

släppa fram en björkskärm. Granen kommer 

av sig själv under björken och när 

björken skördats blir det ett naturligt granbestånd. 

I ENKELHET HAR Bengt-Åke Alriksson 

följande tågordning: 

När björken börjar diameterskikta sig 

röjer han fram en ganska tät björkskärm. 

– Björken är då ungefär fyra meter hög 

och har lämnat sitt vassliknande stadium. 

Ett vanligt fel bland proffsröjarna är att gå 

för hårt fram. Det bör vara runt 3 000– 

6 000 stammar per hektar i skärmen. 

När björken börjar närma sig 7–8 meter 

görs en andra utglesning där antalet 

stammar halveras. 

Nästa ingrepp är en gallring som ger 

värdefullt virke. 

– Den kan kanske göras redan efter 

14–16 år på bördiga marker. Om skogsägaren 

däremot bara satsat på granen hade han 

eller hon fått vänta dubbelt så länge på gallringen. 

– Lönsamheten i hela skötselkonceptet 

ligger i just det faktum att föryngringen av 

björken är gratis och hur du använder röjsågen, 

betonar Bengt-Åke Alriksson. 

EN ANNAN EFFEKT av mycket och 

snabb tillväxt på hygget är att träden binder 

in mer kol, vilket är positivt för klimatet. 

Vid första gallringen bör virkesförådet 

vara vara 150 kubikmeter björkvirke ber 

hektar, 

– Granen växer långsamt i unga år. Om 

björken totalröjs riskerar jag i värsta fall 

en negativ kolbalans i uppemot 20 år. Genom 

en välsluten och välväxande björkskärm 

kan en nettobindning av kol uppnås 

på mycket kort tid, menar Bengt-Åke 

Alriksson. 

43

NYA PRODUKTER 

En lastare i den 

tyngre divisionen. 

 

 

et finns efterfrågan på riktigt stora 

skotare. Komatsu har utvecklat en 

helt modell som heter 895 och lastar 20 

ton. Maskinen väger omkring 25 ton, beroende 

på utrustning. 

Den mest synbara förändringen är den 

ljudtätade hytten med ståhöjd (om man är 

av normallängd). Den kan utrustas med 

”Comfort ride” som innebär att hytten vilar 

på fyra cylindrar för fjädring och pendling. 

Både drivlinan och kranen är nya. Hjulen 

är hela 28,5” för extra dragkraft. Även om 

maskinen är tung och lastar mycket framhåller 

Sten Karnebo på Komatsu att marktrycket 

inte behöver bli större än för de 

mindre modellerna om maskinen utrustas 

med band. Dessutom innebär den 

högre lastförmågan att det blir färre 

körningar för att få ut virket. Den nya 

skotaren kommer att presenteras på 

Elmia Wood. 

 

En liten finurlig kamera kan hålla koll 

på huset när man är borta. Då kameran 

känner av en rörelse i rummet, eller värmen 

från en människa, skickar den iväg en 

bild till telefonen (via mms) eller till datorn 

(via e-post). 

I apparaten monteras ett sim-kort med 

kontantbetalning (man laddar kortet med 

en summa pengar). Att skicka sms kostar 

lite, men bilder är något dyrare. 

För att få en bra kommunikation monteras 

en antenn utomhus. Om strömmen går 

finns det batterier som back-up. 

Man kan skicka ett sms till kameran och 

be den ta en bild, eller programmera den 

för fotografering vid speciella tidpunkter 

varje dygn. 

Vassa taggar är 

inget hinder. 

 

Kameran 

som kan kommunicera 

med 

telefonen. 

I mörker 

jobbar kameran 

i infrarött 

ljus, vilket 

uppges fungera hyfsat. 

Ett extra plus när man övervakar huset 

på distans är att den också kan avläsa temperaturen 

i rummet, vilket kan vara bra om 

det är risk för kyla som kan skada vattenledningarna. 

Kameran säljs av företaget Trygga Hem 

och kostar kring 2 500 kronor. 

Fila i fält 

Filning av 

kedjan går 

enklare om 

svärdet sitter 

fast ordentligt. 

Hemma i 

verkstaden är 

det enkelt att ta 

skruvstädet till 

hjälp, ute i 

skogen är 

filstödet från 

Stihl en 

möjlighet. Man Klart för filning. 

knackar fast 

järnet i en 

stubbe eller stock och därefter är det bara 

att börja filarbetet. Filstödet kostar ett par 

hundra kronor och finns i två varianter. 

Japan med bett 

En ny variant av de japanska 

kvistsågarna har fått förbättrad 

design. Dels är handtaget greppvänligare, 

dels finns en modell 

med bågformat blad. Huvudpoängen 

är fortfarande slipningen, 

bladet skär i draget och ger 

därmed ett mjukt arbetssätt. 

Den hopfällbara modellen säljs av 

Silky och kostar omkring 500 kronor. 

En ny modell 

av vedmaskin 

från Trejon har 

fått hydraulisk 

drivning av 

sågsvärdet i 

stället för kilrep. 

Det innebär att 

sågen står still 

när den inte 

används, vilket är 

nytt i den här 

storleksklassen 

(för stockar med 

diameter upp till 

För beskärning 

och stamkvistning. 

Anpassar klyvkraften 

En skyddslucka i ny 

design stänger av alla 

funktioner så fort den 

öppnas. 

38 centimeter). En annan finess är en 

renslucka som tar bort barkbitar och 

annat skräp, med resultatet att veden blir 

renare. 

Klyvkraften, upp till åtta ton, anpassas 

efter trädets diameter. 

Maskinen kostar knappa 150 000 kronor 

om den ska kunna köras på både el och 

traktorkraft. 

Hörby Bruk har tagit fram ett punkteringsfritt 

hjul till sina skottkärror. Det 

är gjort av polyuretan har enligt tillverkaren 

likvärdiga köregenskaper som 

luftfyllda däck. 


Följ med Vi Skogsägare på en resa till 

VIETNAM 

10-23 november 2013 

xxxxxxxxxxx 

Med oss som ciceron och reseledare har vi Bo 

Ohlsson, skogsägare och styrelsemedlem i 

Västmanland SBO. Bo har lång erfarenhet av 

utvecklingsarbete och forskning i Vietnam. 

Pris pp för 

Vi Skogsägares 

prenumeranter 

26000:- 

ord pris 28 600:- 

Vietnams privata skogsbruk är unikt bland ”utvecklingsländerna” och 

har idag i vissa delar av landet vänt trenden från avskogning till ett 

väl fungerande bondebaserat privat skogsbruk. 

Syftet är att vi skall studera denna process och utbyta tankar och 

idéer med de Vietnamesiska bönderna. 

Vi kommer att besöka ett flertal byar och där få tillfälle att möta 

skogsägare, besöka gårdar, risfält, planteringar, teodlingar, lokala sågverk 

och studera djurhållning. 

Pappersbruket Bai Bang är ett av Sveriges 

största biståndsprojekt genom 

tiderna och självklart gör vi ett studiebesök 

här. 

Resan bjuder på en blandning av turistoch 

vardags - Vietnam. 

I huvudstaden Ha Noi finns en blandning 

av pampiga boulevarder kantade av 

franska kolonialbyggnader och brokiga 

smågator med tempel, pagoder och marknader 

samt franska och vietnamesiska restauranger. Sedan beger vi 

oss norrut till Vietnams bergstrakter, intill den kinesiska gränsen, där 

vi kommer att träffa olika minoritetsfolk. 

Vi kommer även att uppleva den dramatiska kusten under en kryssning 

i Ha Long Bay, där vi bor på båten i en märklig skärgård av 

kritklippor. 

I Ho Chi Minh City (Saigon) kommer vi att uppleva Mekongdeltat 

på nära håll med sitt skogsbruk och naturligtvis se de mest kända 

sevärdheterna. 

Vid våra gemensamma måltider möter vi det lokala köket, inte 

sällan med inslag av den Franska kolonialtiden. 

Välkommen på 

en spännande och 

annorlunda resa! 

Resan dag för dag i korta drag 

Dag 1: söndag 10/11 Stockholm - Bangkok 

Dag 2: måndag 11/11 Hanoi 

Dag 3: tisdag 12/11 Hanoi 

Dag 4: onsdag 13/11 Hanoi - Bai Bang 

Dag 5: torsdag 14/11 Bai Bang - Duan Hong och Ca Dinh by 

och Tuyen Quang 

Dag 6: fredag 15/11 Tuyen Quang - Ham Yen - Brigade No 5 by 

och Bac Quang 

Dag 7: lördag 16/11 Bac Quang - Pan Hou Village 

Dag 8: söndag 17/11 Pan Hou Village 

Dag 9: måndag 18/11 Pan Hou Village - Hanoi 

Dag 10: tisdag 19/11 Hanoi - Ha Long Bay 

Dag 11: onsdag 20/11 Ha Long Bay - Ho Chi Minh City 

Dag 12: torsdag 21/11 Ho Chi Minh City 

Dag 13: fredag 22/11 Ho Chi Minh City - Bangkok 

Dag 14: lördag 23/11 Stockholm 

I priset ingår: 

Reguljärfl yg i ekonomiklass 

med Thai Airways Stockholm 

- Bangkok - Hanoi t/r 

Reguljärfl yg i ekonomiklass 

sträckan Hanoi - Ho Chi Minh 

City 

Alla lokala transporter, utfl ykter, 

besök och entréer i Vietnam 

enligt program 

Inkvartering i delat dubbelrum 

11 nätter på 3-4 stjärniga hotell 

11 frukostar, 11 luncher, 9 

middagar exkl dryck, en fl aska 

vatten per person/dag, lättare 

fl ygplansmåltider t/r 

Svensk reseledare under hela 

resan samt engelsktalande 

lokalguider i Vietnam 

Dricks till lokalguider och 

chaufför för hela perioden 

Flygskatt och bränsletillägg (för 

närvarande SEK 3 192, kan 

komma att ändras) 

Enkelrumstillägg 

Enkelrumstillägg 11 nätter, 

per person SEK 2 700 

Giltigt pass erfordras för denna resa. Vi reserverar oss för programförändringar 

och omkastningar av programpunkterna. 

För denna resa gäller villkoren på detta programblad, i avreseinformationen 

samt i Svenska Resebyråföreningens Villkor för Paketresor med 

OmniaResors kompletteringar, vilka översänds på begäran och återfi nns 

på www.omniaresor.se 

VI SKOGSÄGARE ≤C≥/≤YY≥ 

För mer information och bokning: OmniaResor 

Tel: 021-12 90 90. E-post: info@omniaresor.se 

www.omniaresor.se 

≤P≥

SKOGSGÅRDEN 

Erika och Johan Ranbrandt har många 

järn i elden. 

 

På gården vid Storsjöns 

strand i Jämtland träffar 

vi pristagarna av ”Årets 

gröna guld”. 

Den egna skogen förädlas 

till möbler och är 

motorn i en mängd 

andra verksamheter. 

 

snickeriet lyser en solgul trädgårdsstol 

och Erika Ranbrandt är djupt koncentrerad 

på att limma ihop bitar av olika 

träslag till bordsskivor. Dessutom förbereder 

hon ett kök i björk. Traktens björk 

har en vacker mörk färg och tydlig ådring. 

– Jag använder virke från gårdens skog. 

I borden har jag gran, tall, sälg, asp, al, 

björk och funderar även på att använda 

rönn och hägg, berättar hon. 

Miljön i snickeriet är inspirerande med 

46 

Text & foto: Lena Hedman 

Brunflo 

en färgglad vägg som fond till maskinparken. 

EN BIT DÄRIFRÅN, vid en av 

lägen heterna till uthyrning, träffar vi 

maken Johan. Han tog över Fursteli gård 

tillsammans med systern Marie för ett par 

år sedan. Ägandet ska justeras så att även 

Erika har en del i gården. 

– Jag är glad över att vi fick ta över så 

tidigt, då är det lättare att satsa fullt ut, 

säger Johan. 

Förutom skogsbruk och Kravcertifierad 

växtodling hyr familjen ut en renoverad 

lada som festlokal, arrangerar timringskurs 

med dalaknut och Johans far Gunnar säljer 

ved. 

– Ibland känns det lite rörigt med alla 

verksamheter. Men vi vill hålla på med 

olika saker, säger Johan som även skriver 

böcker om friluftsliv. 

ANNAT SOM GER intäkter och trevnad 

är uthyrning av sex lägenheter på gården 

till vänner. 

Erika och Johan tycker att det är ett stort 

plus att ha kompisar så nära som de kan 

dela livet med. 

På guldgalan i Östersund fick paret 

”Årets gröna guld”. 

Priset på 15 000 kronor delas ut av LRF 

Jämtland och Norrskog till landsbygdsföretagare 

som är förebilder i de gröna 

näringarna. 

I motiveringen framhålls hur de uthålligt 

tar vara på gårdens naturresurser och utvecklar 

dem till affärer. 

– Vi kunde inte föreställa oss att vi skulle 

få pris och är stolta över motiveringen, 

säger Erika. 

Johan ser det som en spark i rumpan att 

gå vidare med gårdsverksamheten. Han 

menar att det finns en del att göra lönsamhetsmässigt, 

även om de är på rätt väg. 

SNICKERIET HAR GÅTT mycket bättre 

än vad Erika vågade tro och hon konstaterar 

att det är bättre ekonomi att göra 

kök och butiksinredningar än möbler. 

– Det går inte att konkurrera prismässigt 

med möbelvaruhus, men det finns en stark 

strömning till att göra hållbara köp. Jag 

VI SKOGSÄGARE 2/13

Erika Ranbrandt limmar ihop bitar av 

olika träslag som ska bli ett bord.... 

....Det färdiga bordet med många träslag 

från den egna skogen. 

Erika och Johans 

tips för gården 

Välj det roliga 

Ta gärna avstamp i det som är roligt att 

göra vid utveckling av gårdsverksamhet. 

Planera 

– Det är viktigt att tänka över hur man vill 

ha sitt liv. Att hyra ut boende på längre tid 

kräver mindre passning än Bed & breakfast. 

Utbildning 

– Skaffa utbildning och praktik för den nya 

verksamheten. 

Ta betalt 

– Att ta betalt är svårt, men jämför vad 

andra yrkesgrupper tar. Ingen reagerar på 

att betala en hantverkare 400 kronor i 

timmen. 

Nätverk 

– Det är viktigt med nätverk. Erika har 

kreativa vänner med företag, och någon att 

vända sig till med frågor om trä. Hennes 

svärmor är till stor hjälp med bokföringen. 

Våga! 

– Det handlar mycket om att våga säga ja. 

Man ska inte tänka efter för mycket. 

 

bygger möbler så att de 

ska kunna åldras med värdighet, 

säger Erika. 

Som liten lekte hon i 

morfars fars verkstad i 

Småland, vilket inspirerade 

till yrkesvalet. 

Hon har utbildat sig på 

högskolan och fått praktiska 

erfarenheter om möbeltillverkning 

av en mentor. 

På gården byggdes ett snickeri utan 

större investeringar och med begagnade 

maskiner. 

ERIKA HUGGER SJÄLV träden, sågar 

oftast hos en granne och konstruktionsvirke 

görs med egen såg. Med en mindre 

tork kan virket användas efter några veckor. 

Erika tror att kunderna ser det som ett 

mervärde att virket kommer från gårdens 

skog. 

Det blir ett speciellt tänk i skogsbruket 

för att få virke till snickeriet. 

– Jag sparar gärna lövträd när jag röjer. 


Att ha blandade bestånd 

ger också en trevlig skog 

att gå i, säger Erika. 

Gården har 400 hektar 

skog. För avverkningar 

och andragallringar anlitas 

Norrskog, men första 

gallringen gör de själva 

med motorsågar och traktorprocessor. 

Under vintern kretsar mycket kring skogen. 

Från oktober till april jobbar de mestadels 

med gallring och röjning. 

Gungsoffan är Erikas 

egen design. 

OCH SÅ ÄR DET ÄVEN den dagen vi 

hälsar på. Erika och Johan packar in utrustningen 

och beger sig till gårdens fäbodar 

med röjsågarna. 

Solen lyser på öppna ängsytor och timrade 

hus. 

– Skogen är basen och det som bär, och 

den ligger närmast hjärtat för oss alla. Johans 

pappa känner skogen som sin egen 

ficka, och vi trivs att jobba tillsammans, 

säger Erika. 

För familjen handlar det inte bara om 

ekonomisk avkastning utan det är viktigt 

att sköta om skogen som är miljöcertifierad 

enligt PEFC. 

– Hela tanken med skog är det långa perspektivet 

med biologisk mångfald. Men det 

är svårt att veta vad som är rätt val, och det 

måste vara tillåtet att göra fel, säger Erika. 

DE BRUKAR ÄVEN skogen för friluftsliv, 

och drar med traktor upp 15 kilometers 

skidspår. 

– Den största drivkraften är att hitta en 

bra balans mellan arbete och resten av livet. 

Det är mer värt att kunna styra över 

tiden och komma ut på fjällturer, än att 

slita och få in extra pengar. Hellre leva 

snålt, säger Erika. 

De gillar att cykla i terräng och i hemmaskogen 

hjälper gårdens hyresgäster till 

att bygga en cykelstig. 

– Vi hoppas på en utveckling av skogscykling 

på samma sätt som i Skottland. Det 

finns affärsmöjligheter och kan generera 

mycket besökare. Drömmen är att hela 

länet blir en cykeldestination. 

47

Skogsmarknaden 

För annonsering, ring Ronny Gustavsson tel 08-588 367 97 eller Mårten Bäck tel 08-588 367 38 

Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se 

www.ledlager.se 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VERKTYG FÖR TRÄBEARBETNING 

Huggknivar, hyvelstål, vändskär, 

sågklingor, vedkapsklingor m m. 

Se en del av vårt utbud på 

Monter 441 

5-8 juni 

www.tole.se | Tolé Verktyg AB | Tel 0495-302 29 

SNÖKEDJOR/ 

SLIRSKYDD 

Alboga Träteknik 

Bandsågverk TTM från 

Drozdowski och Wimmer 

Ramsågverk Drozdowski. 

Kvalitét, utbildning, kompetens, 

support ingår alltid. 

www.albogatrateknik.se 

Henrik Dolk tel 0705-312418 

 

 

 

 

 

Träbearbetning 

DUAB 

PT310 

Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling. 

Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning för precis justering och god stabilitet på planbordet. 

Utmatningsbordet för rikthyveln fälls åt sidan vid planhyvling för god sikt och åtkomlighet. 

Maskinen är utrustad med analog avläsning av den valda höjden på planbordet. Anhållet för 

rikthyveln är justerbart 0-45 grader och låser i en kraftig stålkonstruktion för god stabilitet. 

Vertikalfräs med tappsläde DUAB VF100 

Med tiltningsbar fräs spindel, -5 till 30°. Stomme i kraftig stålkonstruktion, 

stort arbetsbord i gjutjärn. Höjning och lutning av spindeln 

sker via låsbara rattar, tydliga skalor visar inställning av spindeln. 

Ställbara fräsanhåll med finjusteringsmöjlighet. Försedd med sid- och 

nedhållare av arbetsstycket. Kraftig kullagrad tappsläde med anhåll och 

excenterlåstving, stor rörelse av släden 800 mm. Motor med termiskt 

motorskydd och nollspänningsutlösning. Reversibel rotationsriktning av 

frässpindel via strömbrytare. Stort varvtalsregister från 1800-9000 varv/ 

minut. Levereras komplett med tappsläde, diverse nycklar samt manual. 

Tekniska data: 

Storlek arbetsbord 710x640 mm 

Arbetshöjd 900 mm 

Längd fräsanhåll, 2 st 360x120 mm 

Storlek tappsläde 500x480 mm 

Max åkrörelse tappsläde 530 mm 

Spindeldiameter 30 mm 

Vertikal rörelse spindel 100 mm 

Spindel lutbar -5-30° 

Max verktygsstorlek 200 mm 

Max fräsdiameter i bord 200 mm 

Spindelhastigheter 

4 st 1800, 3000, 6000 & 9000 v/min 

Motoreffekt 2,8 kW 3-fas 400 V 10.396:- 

Vikt 202 kg 


Rikthyvel 

Höger/Vänster 170 mm 

Motor 400 V 3 kW/4 hk Max hyvelbredd 410 mm Höj/Sänkbart 130 mm 

Varvtal motor 2 860 rpm Max hyveldjup 5 mm Mått 460x200 mm 

Kutterdiameter 95 mm Bordsstorlek 1600x440 mm 

Varvtal kutter 4000 rpm Planhyvel 

Dimensioner och vikt 

Antal hyvelstål 4 st 

Max hyvelbredd 410 mm Mått (lxbxh) 

410x30x3 mm 

Max hyvelhöjd 220 mm 1600x890x890 mm 

Diameter matningsrullar 

40 mm 

Bordsstorlek 750x410 mm bxh) 1680x770x1070 mm 

Max hyveldjup 5 mm Förpackningsstorlek (lx 

Matningshastighet 8 Långhålsborrsaggregat Vikt 440 kg 

m/minut 

Chuckkapacitet 16 mm Vikt med emballage 530 kg 

Spånstos 100 mm 

Slaglängd ut/in 130 mm 

Slaglängd 

17.596:- 

DUAB ML392B 

DUAB:s rejäla trefas plan och rikthyvel försedd med 400 volts 3 hk elmotor samt gjutjärnsbord 

(riktbord och planbord),matarvalsar tillverkade i stål. Maskinen levereras med spånstos och 

slipningsbara hyvelstål (3 st) i snabbstål. Planbordet höjes/sänkes med mittpelare till önskad 

planhöjd. Höjden ställs in med manöverratt och graderad mm-skala. 

Riktborden vikes vid planhyvling (se bild). 


Max planhöjd 180 mm 

Motor 400 V 2,2 kW/3 hk 

Max hyvlingsdjup 5 mm 

Riktbord 1050x250 mm 

Max arbetsbredd 250 mm 

Planbord 600x250 mm 

Mått (lxbxh) 1085x485x820 mm 

Varvtal kutter 4000 rpm 

Förpackningsstorlek (lxbxh) 

Antal stål i kuttern 3 st 250x30x3 mm 1150x530x950 mm 

Kutterdiameter 75 mm 

Vikt 148 kg 

Matarvalsdiameter 32 mm 

Matningshastighet 8 m/min För fler modeller av Plan- och 5.700:- 

Rikthyvlar - besök vår hemsida! 

48 

DUAB-produkter för industri, skolor, snickerier, 

hantverkare, byggare, hemmaproffs etc. 

PLAN- & RIKTHYVLAR 

Tekniska Data: 

Planhyvel 

Motor 400 V 2,2kW/3 hk 

Max Hyvelbredd 305 mm 


Max Hyvelhöjd 200 mm 


Max Hyveldjup 3 mm 

Hyvelstål 3 st. (310X25x3 mm.) Bordsstorlek 605x330 mm 

Matningshastighet 7m/min 

Dimensioner & vikt 



Rikthyvel 

Vikt 175 kg 

Max Hyvelbredd 310 mm 

Vikt med emballage 223 kg 

Max Hyveldjup 3 mm 

Bordsstorlek 1205x312 mm 

DUAB ML394Q med långhålsborrsbord 

DUAB:s kraftiga professionella plan- och rikthyvel för såväl stycke- som serieproduktion med 

vikningsbara bord i gjutjärn och med hela 410 mm hyvlingsbredd. Fyra hyvelstål i kutter med 

finjustering samt justerbart anhåll. Matning med mekanisk urkoppling, överbelastningsskydd 

och nödstopp. Maskinen levereras med ett kraftigt långhålsborrsbord i gjutjärn som standard. 



Varvtal 3200 rpm 

Klingdiameter/centrumhål 400/25,4 mm 

Såghuvud 

- svänbart 180° 

- tiltbart 90° 

Fraktfritt! 

Radialarmsåg BS-999 

22.996:- 

Fraktfritt! 

Obs! Samtliga priser i annonsen är exkl. moms! 

9.596:- 

Laserförsedd industriradialmaskin som klarar 

de flesta arbetsuppgifterna, såsom kap-, 

klyv-, gerings-, vinkel- och ritssågning. 

Sågbalken försedd med vev för 

anpassning av såghöjden. 

Levereras med benstativ i kraftig stålplåt 

och hårdmetallklinga. 

Passar för industribruk, snickerier 

samt hemmaproffs. 

Övrigt enligt CE-normer. 

Max sågbredd 1100 mm 

Max såglängd 900 mm 

Max Sågdjup 90° 120 mm 



Vikt 250 kg 

BANDSÅGAR 

Fraktfritt! 

KOMBIMASKINER 

Bandsåg DUAB BAS 350 

14” bandssåg. En rejäl kraftig såg som 

passar de flesta behov. Stabilt utförande 

med kraftig svetsad stålkonstruktion. Välbalanserade 

gummibelagda hjul i aluminium 

med dammtäta kullager. Sågbord i gjutjärn, 

geringsbart 45°. Rejäla bladstyrningar 

(kullager). Levereras med geringsanhåll, 

klyvanhåll, stativ och sågblad. Sågen 

är försedd med 100 mm 

spånstos för utsug. 


Motor 230 V 0,75 kW/ 1 hk 

Max såghöjd 165 mm 

Max sågdjup 345 mm 

Längd sågblad 2490 mm 

Bladhastighet 2 st 440/900 m/minut 

Hjuldiameter 350 mm 


Sågbord geringsbart 45° 


3.500:- 

Totalhöjd 1710 mm 

Vikt 70 kg 

För fler modeller av Bandsågar 

- besök vår hemsida! 

Södra vägen 3, Mönsterås 

Ordertel. 0499-143 19 Fax 0499-140 66 

Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-14.30 

Besök oss på internet: www.duabhuset.se 

Med reservation för prisändringar p.g.a valutan och ev tryckfel! 

5.900:- 

Bandsåg DUAB HBS400 

Kraftig trefas 400 volt bandsåg golvmodell 

som passar de flesta behov. 

Stabilt utförande, kraftig svetsad 

stålkonstruktion. Välbalanserade 

gummibelagda aluminiumgjutna hjul 

med dammtäta kullager. Sågbord 

i gjutjärn som är geringsbart 45°. 

Kraftig anhåll med stabil låsning. 

Bandsågen är utrustad med rejäl 

bladstyrningsanordning 

för stabil styrning 

av sågbladet. 



Max Såghöjd 200 mm 

Max sågdjup 375 mm 

Längd sågblad 2950 mm 

Hjuldiameter 400 mm 

Sågbord geringsbart 45° 


Totalhöjd 1760 mm 

Vikt 137 kg 

Vi lovar dig en prisvärd investering! 


Plan & Rikthyvel 

Motor 2,2 kW 3-fas 400 Volt 

Hyvel bredd 250 mm 

Planhöjd 180 mm 

Riktbord 1050x250 mm 

Planbord 600x250 mm 

Matningshastighet 8 m/min 


Hyvelstål antal 3 st 


Köp era maskiner av oss till oslagbara priser. Egen import bäddar för rätt prisbild. Vi kan maskiner och ger 

teknisk rådgivning, dimensionering samt utför montage och drifttagning av utrustningen. Vi har egen service 

och reparationsverkstad samt tillhandahåller reservdelar, vilket borgar för god service även efter köp. 

Matarvalsdiameter 32 mm 

Max Hyvlingsdjup 2,5 mm 

Såg 


Varvtal 4050 rpm 

Sågdjup 90° 65 mm 

Sågdjup 45° 45 mm 

Klinga diameter 250 mm 

Bordsstorlek 1200x840 

(1080) mm 

Slaglängd justerbord 1400 mm 

Fräs 


Varvtal 3500/5500/7000 rpm 

Spindel diameter 30 mm 

Vertikal rörelse spindel 130 mm 

Max verktygsstorlek diameter 

140 mm 

Max verktygsstorlek höjd 100 mm 

Långhålsborrsbord 

Chuckkapacitet 16 mm 


Slaglängd 

in/ 

ut 85 mm 

Slaglängd Höger/vänster 140 mm 

Max rörelse upp/ner 80 mm 

Spänning 400 VAC 

Ljudnivå

Info och video på 

www.lotico.se 

Proffsverktyg från Pellenc 

Selion stångsåg passar till 

mycket inom skogsbruket. Att 

röja i rätt tempo, göra bra stamval, 

bra stamkvistning, inte 

stressad av sågen. Röja utmed 

åkerkanter o beten, göra körvägar 

för lastbil o sko- t are. 

Toppa tallar och lövträd 

till viltbetningsmat. 

I röjningar med långa 

gångavstånd är denna elröjsåg 

att föredra. Kraftfullt 

litiumjon-batteri med lång 

driftstid. 

Tel. +46 (0)414-242 60 

EN INVESTERING I RÄTT OCH 

ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR 

DU ALDRIG! 

Stångsåg 

Längder: 

1.30, 2.0 och 

3.0 meter. 

Avgas-, 

buller- och 

vibrationsfri! 

Ecosågen Twin 400XL 

Mobilt eller stationärt enmanssågverk 

Se vår 

“Quattro” 

Tillbehör: 

Inbyggt kantverk 

NYA VIDEO!! 

4 sågklingor 

www.ecosagen.se 

Förmånlig 

Se Video på vår hemsida 

www.ecosagen.se 

finansiering ordnas! 

Tillbehör: 

Timringsfräs för för hustimring, 4”- 4”-8” blockbredd 

Grovsåg för för övergrovt timmer, max max 80 80 cm cm 

Tel 0499-102 41 070-244 75 40 www.ecosagen.se 

Håll värmen! 

Värmecentraler 

kompletta 30 kW-2 MW inklusive bränsleförråd på 11-100 m 3 

där du bestämmer modell och färgsättning efter din miljö. 

Vad sa dom 

på Rapport 

i går kväll 

Det blir svårare att hänga 

med när man börjar höra lite 

dåligt. Ring Hörsellinjen 

0771-888 000. 

www.horsellinjen.se 

Hörselskadades Riksförbund 

Plan- & släntklippare 

- en av marknadens kraftigaste! 

Osma DHL finns i 160, 

190 och 220 cm arbetsbredd. 

Kanske inte billigast men bäst. 

3 års garanti på slagorna. En universalmaskin 

som används till ALLT. 

Nya boggiband 400 - 750 

Tel 0372-710 03, 

070-215 50 96 

Renovera 

med Halvmånar 

Veto har mer än 50 års erfarenhet av bioenergi. 

Det självklara valet för dig som vill 

ha frihet att välja bränsle. 

Komplett med förråd 

VETO 8 

Brännaren med 

större bränsleförråd, 

8-11 m 3 Effekter 

40-120 kW med 

kraftig matarskruv 

som går att förlänga 

upp till 4 m från förrådet. 

Matning med 

fjäderomrörare. 

 

Bygga själv 

Fjäderomrörare Den optimala 

lösningen för dig som vill nyttja en 

 

 

till 75 mm fraktioner! Kan byggas 

in även i rektangulära eller runda 

utrymmen. Vi hjälper till med att rita 

upp din anläggning. 

Markus Edlund 

Myckelgensjö 

0661-220 00 

070-203 34 84 

www.messmide.se 

Broddsats 

70 st 

1 198:- inkl frakt Exkl moms 

Vi har även lås, brodd och svetslänk 

Biobränslepannor 

upp till 1 MW komplett 

med automatisk 

sotning, askurmatning, 

cyklon, rök- 

 

efter era önskemål 

Andra produkter: 

Större matarbord 

Längdtransportörer 

Sorteringslinjer 

Sågintag 

Stockvändare 

Hydraulaggregat 

Automation 

TIMMERMATARE 

Från små timmermatare till stora anläggningar 

Stockbord 15 ton 

Pris 59 400:- exkl moms 

Nyhet! 

Återförsäljare 

FALKENBERG Glommens ÅTERFÖRSÄLJARE: 

Rör & Mek 0346-925 50, 070-544 32 18 

FALKENBERG 

GOTLAND 

Glommens 

Mathssons 

Rör & 

Svets 

Mek 

& 

0346-925 

Smide 0498-48 

50, 070-544 

10 40 

32 18 

JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservice AB 036-31 32 40 

GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40 

KALMAR FS Effektvärme AB 0480-47 33 86 

JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservice 036-313 240 

KARLSTAD Solbergagård, 070-646 36 64 

KALMAR FS Effektvärme 0480-47 33 86 

KUNGÄLV Johnssons El 0303-540 11, 070-541 63 96 

LINDESBERG 

KARLSTAD 

Lindesbergs 

Solbergs 

VVS AB 

Gård 

0581-836 

070-646 

40, 

36 

Fax: 

64 

0581-808 80 

KATRINEHOLM LINGHED Ving Andersjons BioEnergi Mälardalen Gård 0246-221 AB 070-834 41, 070-394 03 90, 070-642 30 58 40 12 

LINKÖPING KUNGÄLV Energi Johnssons & Miljöteknik El 0303-540 013-29 11, 61070-541 60, 070-674 63 9609 97 

LINDESBERG SUNDSVALL Lindesbergs KA VVS Driftteknik AB, 0581-836 AB 0696-303 40, Fax: 50 0581-808 80 

SÖLVESBORG LINGHED Andersjons Lej:s Rörmontage Gård 0246-221 0456-218 41, 070-394 40, 0708-34 30 58 01 97 

ULRICEHAMN LINKÖPING Energi Ulricehamns & Miljöteknik Rörtjänst 013-296 0321-100 160, 60, 070-674 070-531 09 79 9789 

VINGÅKER Ving SUNDSVALL BioEnergi K.A Mälardalen Driftteknik AB AB, 070-834 0696-303 03 90, 50070-642 40 12 

SÖLVESBORG VÄXJÖ STV Lej:s i Växjö Rörmontage AB 070-325 0456-218 82 05, 40, 070-325 0708-340 01 00197 

ULRICEHAMN ÅRE Ulricehamns Attacus Stål Rörtjänst & Smide 0321-100 AB 0640-410 60, 070-531 91 79 89 

ÖSTERSUND VÄXJÖ STV Östersunds i Växjö AB 070-325 Energi & 01 VA 00, Bygg 070-325 HB 070-329 82 0536 07 

Logcon Hortinorr ab 

Logcon Eesti Oü 

Tel 070-652 38 18 

+372-566 144 05 

www.logcon.se 

SPECIALIST PÅ TIMMERHANTERING 

Raka sågstockar som krokiga vedstockar. 

Vi matar dem en och en, 5-70 cm grovlek 

SÅGVERK, PAPPERSBRUK, BRÄNNVED 

info@logcon.se 

GENERALAGENT I SVERIGE 

www.energiteknik.net 

VI SKOGSÄGARE 2/13 49

Järnhästen 

– din följeslagare i skogen 

Välkomna att titta 

närmare på en av 

Sveriges mest sålda 

skogsmaskiner för det 

egna skogsbruket. 

Kontakta oss direkt eller 

titta på vår hemsida för mer 

info. 

www.lennartsfors.com 

0573-32900 

Titta i vår webshop! 

shop.lennartsfors.com 

– förenklar eget skogsbruk 

HUMMERN 

HUMMERN 300 

 

 

 

Film skickas vid förfrågan 

Bråbo Mekaniska Verkstad AB, Fredrik Svensson Hultberg 011-36 95 12 

fredrik.s.h@brabo.se, www.hummern.se 

GRÄVARE 

Finns även 

i andra 

storlekar! 

Din leverantör av trailers för 

entreprenad, lantbruk och lastbil 

VEDHANTERING 

Gör jobbet lättare! 

www.sydprodukter.se 

 

 

 

 

45 års erfarenhet av hanteringsutrustning. 

Nu även småskalig hantering. 

Kraftiga konstruktioner och flexibla lösningar. 

Stegmatare, lagringsbord mm. 

Succén från 

Elmia Wood 

Tel. 0502-175 40 Tel. 0502-175 Fax. 0502-145 40 21 Fax. 0502-145 21 

www.ipab.se www.ipab.se info@ipab.se 

info@ipab.se 

Skogsmaskintrailer 

Längd 13 900 mm 

Bredd 2 600 mm 

Höjd 500 mm 

Lastkapacitet 30 alt 35 ton 

Styrande axlar 

Fjäderassisterade ramper 

Övre Ämnebodav. 39-30, 376 92 Svängsta 

Tel. 0454-572 001 

jonas.sydprodukter@telia.com 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50 

VI SKOGSÄGARE 2/13

Lotin 

 

WWW.LOTIN.SE 0380-261 64 

Vednätsäckar 

till EUR pall, 40, 60 L 

även storsäckar 

Tel 0708-40 11 33 

www.ino-q.se 

VEDPANNA 

MED FLÄKT 

Nyhet! 

Självsotande 

turbulatorer 

86% verkningsgrad. 

Acktjära 2209 

821 91 Bollnäs 

Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52, 

fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se 

 

 

 

 

 

Pris från 47 000:- 

Moms och frakt tillkommer 

HälsovästenR 

Hälsovästen tränar effektivt upp din 

hållning och ryggmuskulatur under 

promenaden, joggingrundan eller 

medan du arbetar. 

Patenterad 

Effektiv 

Snygg hållning 

Motverka ryggproblem 

Flera Modeller 

www.halsovasten.se 

044-590 00 00 

Skogsplantor för 

alla behov 

Tel 0476-620 00 

 

Hydraulvinsch 

Växellåda 

Växellåda med upp, nerväxling eller 

enbart som vändlåda till t ex såverk 

fläktar, vattenpumpar, generatorer 

m m upp till 100 kW. 

Hydraulik 

Hydraulik 

Dragkraft 1400/1700/2200 kp. 

Manuell och radiostyrd. 

Enkel montering på alla kranar. 

Hydraulsystem 

Pump med växellåda. 

Slangsatser och tankar. 

Kugghjuls- och kolvpumpar. 

Flöde upp till 240 l/min. 

Ergo el prop spak med inbyggd 

Kranventiler förstärkare, kan manuella ersätta 

servohydrauliska andra spakar. eller 

elproportional. 

El kranventil 

Kylare max flöde och 80L filter. Slang och kopplingar. 

med ställbara chocker 

Tel 0381-710 10 | www.weimer.se 

 

 

Handla i vår 

gåvoshop! 

www.afrikagrupperna.se 

Du hittar vackra 

pärlbroscher, 

spännande böcker, 

cd-skivor, gåvokort 

och mycket mer. 

Markberedare 

MB 50 

Markberedare 

MB 650 

Agne Eriksson AB 

Medle 248 931 98 Skellefteå 

Tel/fax 0910-77 03 11 

www.agneeriksson.se 


51

RÅGÅNGSSTOLPEN MED MÅNGA 

ANVÄNDNINGSOMRÅDEN! 

Dåligt markerade fastighetsgränser försvårar 

och fördyrar allt arbete i 

skogen. Se därför över och rusta upp 

fastighetsgränserna nu, medan de 

gamla markeringarna syns. 

Perfekt som: 

-Rågångsstolpe 

-Markering av basväg 

-Elstängselstolpe 

-Snöstolpe 

-Markering av 

vandringsled 

-Markering 

av jaktpass 

För mer 

information 

ring oss på 

0371-510910 

 

 

 

 

 

 

 

 

KEBAstolpen Original 

KEBAstolpen Lite 

 

Nyhet 

KEBAstolpen 

finns numera 

i 2 utföranden. 

KEBAstolpen Lite 

Ny lättviktsstolpe i 

glasfiberarmerad plast 

som lätt kan bäras med 

i skog och mark. 

KEBAstolpen Original 

En beprövad och rejäl 

stolpe tillverkad i en 

kombination av galvat 

stål och plast. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Väggrindar och skyltar 

 

 

 

III 

— — 

Helautomatisk 

Vedhantering! 

Vedprocessor 

Snabb - Säker - Effektiv 

1m 3 /min 

För broschyr 

o information 

RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE 

Ny knivdesign 

och nytt längdregleringssystem 

Ny effektiv utmatningstransportör 

Lågt effektbehov 

Passar alla traktorer 

Även lämplig 

för sågytor 

Lägg långved på inmatningstransportören. 

Maskinen sköter 

resten. Matar in, kapar/klyver och lastar. 

Allt medan du lägger på ny långved 

Dahlberg Maskin AB 

Tel 0612-503 62 

NYHET! 

Stöd 

Telefon: 08 - 605 82 70 

Plusgiro: 90 17 04 - 7 

UNIK RÖJKLINGA 

Vibrerar inte 

Skär lättare 

Nyper inte 

Segare plåt 

Skär mjukare 

Skär snabbare 

Hugger mindre 

Filas hälften så ofta 

Lägre bensinförbr 

Bättre acceleration 

Bättre vid stensågn 

www.strandverktyg.se 

Tel 0142-152 13 

ake@strandverktyg.se 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

52 

VI SKOGSÄGARE 2/13

När skogspolitiken diskuteras 

talas det mycket om den 

svenska modellen. Frågan är 

vad det innebär. 


rsprunget för modellen är Saltsjöbadsavtalet 

1935 då LO och arbetsgivarna 

gjorde upp i godo. 

Efter det används begreppet i många 

sammanhang. 

I skogen kan det vara allt från kortvirkesmetoden 

till ett omfattande privat 

ägande. 

Men oftast används ”den svenska modellen” 

för att beskriva vårt sätt att kombinera 

skogsbruk och miljöhänsyn. 

P-O BÄCKSTRÖM, tidigare dekan 

(chef) för lantbruksuniversitetets skogsavdelning, 

hade en avgörande betydelse 

när modellen föddes. 

Vid ett möte med Skogs- och lantbruksakademien 

under förra året berättade han 

den fascinerande historien, som ger ett 

förklaringens ljus till dagens debatt. 

Det handlar om upptakten till dagens 

P-O Bäckström, 

modellbyggare. 

politik med två jämställda 

mål (miljö/produktion). 

– Föregångaren, 1978 

års politik, var den mest 

produktionsinriktade vi 

haft, säger P-O Bäckström. 

Det var då man fick 

bidrag för att rensa bort 

lågproducerande skogar, 

varav nu många skyddas som 

nyckelbiotoper. 

I SLUTET AV 1980-talet vankades nya 

tider. Före detta jordbruksministern Svante 

Lundkvist (S) blev ordförande för en ny 

skogsutredning. När han dog blev ersättaren 

den halländske skogsbonden Sven- 

Eric Lorentzon. 

Efter ett tag stod det klart att biologerna 

i utredningen ville att 15 procent av den 

produktiva skogsmarken skulle skyddas 

till naturvård. 

P-O Bäckström berättar att han förstod 

vartåt det lutade och tillsatte en egen ”utredning” 

av experter på universitetet, från 

alla läger. Både miljö och produktion. 

– Det hela mynnade ut i tre förslag, 

berättar P-O Bäckström och plockar fram 

en gammal overheadbild med alternativen: 

Stora arealer reservat. 

Blandat brukande, med en del intensivskogsbruk. 

En mindre del som reservat och resten 

produktionsskog i kombination med miljöhänsyn 

(det som kom att kallas den 

svenska modellen). 

DET STOD OCH vägde i utredningen 

och en hel del talade för stora reservat. 

Utredningen körde fast och i allra sista 

stund, efter det sista mötet i april 1992, blev 

Bäckström tillfrågad om han kunde hjälpa 

till med miljöskrivningarna. 

– Jag fick två veckor på mig och det 

hela blev sju sidor i utredningen, berättar 

P-O Bäckström. 

Tack vare universitetets förutseende 

egna utredning hade han ett ess i rockärmen 

som kunde spelas ut. 

Med det underlaget kunde han på kort 

tid skriva ett PM som ordagrant togs in i 

utredningen och de sju utredningssidorna 

blev den svenska modellen. 

NAMN & NYTT 

Godeau på ny post 

Åsa Godeau är ny verksamhetsledare 

för ”Skogen i skolan” på nationell basis. 

Hon kommer närmast från en tjänst som 

rektor Futuraskolan Lännbo som ligger i 

Nacka. 

Setra får ny vd 

Redan efter tio månader lämnade Johan 

Padel vd-stolen på Setra. 

I ett press meddelande konstateras 

kortfattat att vd och styrelse haft olika 

uppfattning om hur verksamheten ska 

bedrivas. 

Fokus på sågverken 

Håkan Svensson på Södra har både varit 

skogsdirektör och tillförordnad vd för 

Södra Timber. 

Nu lämnar han den förstnämnda 

direktörsstolen och koncentrerar sig på 

sågverken. 

 

För ett år sedan skrev vi om 

Anders Ölunds snickeri och hans 

badkar i almträ. 

Nu har badkaret utsetts till bästa ädellövsprodukt 

i södra Östersjöregionen. 

Tävlingen har genomförts som en del av 

EU-projektet ”Hardwoods are good” där 

man lyfter fram lövträprodukter från 

Sverige, Polen, Tyskland, Litauen och 

Ryssland. 

Mässan trotsar konjunkturen 

Osäkerheten på skogsmarknaden märks 

inte i upptakten till världens största skogsmässa, 

Elmia Wood, 5–8 juni i år. 

– Förra Elmia Wood sålde vi 69 460 kvm 

monteryta till hela mässan men nu har vi 

redan passerat 72 000 kvm så det blir en 

fullspäckad mässa i år, säger Jörgen Andersson 

som ansvarar för monterförsäljningen. 

Bland utställarna är ungefär 30 procent 

av företagen internationella. Näst efter Sverige 

så kommer flest företag från Finland, 

Tyskland och Österrike. 

Det drar ihop sig till folksamling i skogen. 

Tydligare trämarknad 

Norra Skogsägarna samlar produktion 

och försäljning av trävaror och stolpar 

under varumärket Norra Timber. 

– Vår ambition att förtydliga vår position, 

säger marknadschef Erik Eliasson. 

Flisat och prisat 

Utmärkelsen Årets landsbygdsföretagare 

2012 gick till Ola Persson med företaget 

Blekinge Flis AB. 

Genom att utveckla en lastbilsburen 

flismaskin spar han både diesel och arbetstimmar, 

vilket bäddat för en växande 

verksamhet, 

Han fick motta priset av landsbygdsminister 

Eskil Erlandsson, som prisade kreativitet, 

entusiasm och nytänkande. 

VI SKOGSÄGARE X/XX 53

KRÖNIKAN 

 

ärdet på Sveriges gröna guld 

skogen är kopplat till att en 

industriförbrukare på ett lönsamt 

sätt kan tillverka en produkt som efterfrågas 

av en kund. Historiskt och fram 

till i dag har sågade trävaror och papper 

av olika typer och kvalitet varit de 

vanligaste produkterna. Att sågade 

trävaror till husbyggen och mycket annat 

fortsatt ska vara en eftertraktad, konkurrenskraftig 

och miljövänlig produkt med 

stor utvecklingspotential är vi många som 

instämmer i. 

 

När det gäller tidningspapper är 

trenden en helt annan och vi har under 

många år talat om den kommande 

förändring i vårt sätt att ta till oss 

nyheter, som numer i allt större omfattning 

sker via webbtidningar. Ett flertal 

dagstidningar erbjuder i dag webbprenumeration 

som alternativ till 

pappers tidningen. Detta paradigmskifte 

i mediavärlden kommer med all säkerhet 

att minska förbrukningen av 

tidnings papper ytterligare. Under fjolåret 

och i början av detta år ser vi följderna av 

den sjunkande efterfrågan på papperstidningar, 

då ett antal pappersmaskiner 

har tagits ur produktion och stora 

volymer träfiber frigjorts. 

Vilken typ av fiberförbrukande industri 

kan då ersätta de pappersmaskiner 

som nu avvecklas 

Träfibern är en miljövänlig förnyelsebar 

konstruktion som i framtiden kommer 

att finnas i ett flertal produkter som 

vi i dag har svårt att föreställa oss. Redan 

i dag finns kläder och dieselbränsle samt 

ytterligare ett antal produkter där träfibern 

ersätter fossila material. Allt som 

görs av olja i dag kommer i framtiden att 

kunna göras av träfiber, men denna teknikutveckling 

kräver både tid och pengar. 

Framtidens fiberförbrukare blir troligen 

en typ av bioraffinaderi där en investeringskostnad 

hamnar på mellan fem och 

tio miljarder kronor. 

 

För att skynda på utvecklingen krävs 

att våra förtroendevalda politiker ser 

möjligheten som skogsnäringen erbjuder 

och den potential som finns i utvecklingen 

av träfibern. Ett förslag är att ta fram 

ett nationellt skogsprogram där en strategi 

för framtiden med långsiktiga spelregler 

fastläggs. En kraftsamling från 

skogliga aktörer, forskare, riskkapitalister, 

politiker och övriga som vill vara 

med och lägga framtiden tillrätta är det 

dags att genomföra. Om vi gör som vi 

alltid har gjort får vi samma resultat men 

nu behövs något nytt. 

 

Att vi år 2025 har ersatt femtio procent 

av det fossila dieselbränslet i tunga fordon 

med dme-bränsle från skogen kan vara 

ett gemensamt mål och en härlig 

utmaning. Om 

inte vi som bor 

och verkar i 

skogslandet 

Sverige, som 

historiskt har 

byggt vårt välstånd 

av skogen, 

tror att vi också 

i framtiden ska 

kunna skapa 

arbetstillfällen 

genom att utveckla 

skogsråvaran 

– vem ska då göra 

det 

Gunnar 

Heibring 

Ordförande 

i Norrskog 

TEMARESOR FÖR SKOGSÄGARE OCH NATURINTRESSERADE 

• USA/Väst ”Stora Trädresan” med Norrskog 5-16 maj. Skogsbruk, 

sågverk, Redwood & Sequoia. Från Seattle till San Francisco. 

• Sverige ”Rovdjur/Rovdjursförvaltning” 28-30 maj. Järvsö 

rovdjurs centrum, Vargas camp, fäbod, Orsa Björnpark, Skandinaviska 

Björnprojektet, Fågelsjö, Hamra, Norrigården mm. 

• USA/Mellanvästern ”I historiens fotspår” 13-26 juli. Svenskbygderna, 

prärien, Yellowstone & Black Hills/presidenterna/Crazy 

horse. 

• Kenya/Tanzania ”Safari när den är som bäst och mest” 

3-17 aug. Avsluta med sol och bad på Zanzibar. 

• Sverige ”Härliga Härjedalen” med Mellanskog 29 aug-2 sept. 

Skogs-/fjällbruk, rennäring, markvärdeutveckling och naturturism. 

• USA/Väst ”Stora Trädresan” med Stora Enso 15-26 sept. 

• USA/Väst ”Stora Trädresan” med Södra 20-31 okt. 

• Sydamerika/Bolivia-Peru ”Anderna och Inkakulturen” 

17-30 nov. La Paz, Machu Picchu, Cusco, Titicaca, Lima mm. 

I mån av plats är resorna 

öppna för alla 

intresserade. 

För mer info: 

www.skogsresor.se 

jan@skogsresor.se 

070-671 72 22 Jan 

070-224 07 30 Anna 

SKOGSSTYRELSENS 

PRODUKTER & TJÄNSTER 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Resegaranti enligt Kammarkollegiet 

Skog- Natur & Människomöten 

–Vi skapar minnen för livet! 

WWW.SKOGSSTYRELSEN.SE/PRODUKTER 


AS FORS MW 

Marknadens mest sålda skogsvagn! 

Vår 9- och 10-tons skogsvagn är marknadens mest 

sålda. Modellerna bygger på samma chassi med den 

unikt följsamma vagnen på grund av ramstyrningens 

konstruktion med styrningens ledpunkt bakom 

grinden. Tack vare konstruktionen med kraftiga stödben 

är det stabila och pålitliga vagnar med mindre 

benägenhet att tippa. Skillnaderna mellan vagnsmodellerna 

ligger främst kring däck och boggi där 

10-tonsvagnen försetts med 500-hjul (mot 400-hjul på 

9-tonsvagnen) och en något kraftfullare boggi. 

Reglageval 

Belysning 

Broms 

FARMA erbjuder marknadens bredaste 

sortiment av reglage till din FARMA 

kran. Vi har allt från en rad flerspaksalternativ, 

el proportionalstyrning, 

hydraulservo till vårt mesta sålda 

reglage – el on/off reglage som är ett 

lättviktspaket med en vikt på endast 

10,5 kg. 

Många önskar belysning på vagnen 

men irriterar sig på de fasta lösningar 

som marknaden erbjuder då dessa 

oftast är i vägen i arbetet. Hos oss finner 

du ett invikningsbart bakljus som 

du enkelt fäller in och skyddar vid 

arbetet. Samtliga modeller kan utrustas 

men vissa kräver en förlängningsbanke. 

I många länder är det ett lagkrav med 

broms på skogsvagnar. FARMA erbjuder 

för den som så önskar skiv- eller 

trumbroms på två eller fyra hjul på 

samtliga FARMA modeller. Till skillnad 

mot skivbromsen kräver trumbromsen 

regelbundet och noggrant rengöringsunderhåll. 

Vi har marknadens bredaste tillbehörssortiment. Läs mer på www.forsmw.com. 

Fabrik: E-mail: info@forsmw.com 

www.forsmw.com 

FARMA NORDEN AB 

Information försäljning: 

Carl-Erik Åkesson 0550-102 58. 

Göran Carlsson 0224-774 40. 

Teknisk support 

och reservdelar: 

011-165 770. 

Alla priser exkl. moms och frakt. 

Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare 

för närmare information se hemsida www.forsmw.com 

Vi förbehåller oss rätten till 

ändringar av specifi kationer 

samt pris utan föregående 

information.

POSTTIDNING B 

VI SKOGSÄGARE 

Box 78 

685 22 Torsby 

DIN VÄN I SKOGEN 

En trygg investering 

Multiforest skogsvagnar och kranar underlättar din arbetsdag i skogen. Det breda 

utbudet av modeller och kranar tillsammans med olika tillbehör och utrustnings- 

 

• 7 - 14 tons lastförmåga 

• 5,1 - 8,3 m parallell- eller vikkran 

• Ram- eller boggistyrning 

• Smörjbara/utbytbara bussningar i alla leder 

• Alla delar pulverlackerade 

• Kraftiga nav och stora TRAC-hjul 

• Tät lastbrygga mellan grind/banke 

• Kraftiga stöttor och holkar 

Kontakta Ditt Trejon Center för en bra affär! 

trejon.se 

Blekinges Län: Karlskrona 0455-596 00, Mörrum 0454-505 76 Dalarnas Län: Leksand 070-563 45 95, Borlänge 070-343 02 26 Gotlands Län: Visby 0498-65 45 00 Gävleborgs 

Län: Hudiksvall 0650-948 55, Bollnäs 0278-355 06, Kungsgården 0290-381 15 Hallands Län: Falkenberg 0346-71 54 00, Ängelholm 0431-41 56 00 Jämtlands Län: 

Östersund 063-13 44 50 Jönköpings Län: Jönköping 036-37 41 10, Vetlanda 0383-564 40, Smålandsstenar 0371-318 63, Tranås 0140-500 37 Kalmars Län: Vimmerby 

0492-100 75, Färjestaden 0485-50 35 00 Kronobergs Län: Växjö 0470-74 40 10, Älmhult 0476-533 00 Norrbottens Län: Luleå 0920-700 80 Skånes Län: Hässleholm 

0451-140 75, Ö:a Sönnarslöv 044-33 10 87, Hörby 0417-125 05, Tomelilla 0417-125 05 Södermanlands Län: Södertälje 08-550 60 490, Eskilstuna 0221-182 75, Björkvik 

0155-714 40 Uppsala Län: Heby 0224-315 50, Hjälstaby 0171-47 55 60, Uppsala 018-10 21 30 Värmlands Län: Sunne 0565-135 10, Årjäng 0573-380 40, Karlstad 054-13 

77 00, Säe 0533-123 85 Västerbottens Län: Skellefteå 0910-140 80, Vännäsby 0935-399 30 Västernorrlands Län: Örnsköldsvik 0660-25 20 90, Timrå 060-52 78 70 

Västmanlands Län: Västerås 021-15 16 00, Köping 0221-182 75 Västra Götalands Län: Åsarp 0515-831 05, Dingle 0524-405 01, Brålanda 0521-57 57 30, Uddevalla 

0522-999 50, Göteborg 031-58 31 20, Mellerud 0530-511 85, Sollebrunn 0322-837 50, Vara 0512-241 27/28, Skövde 0500-42 41 61/62/63 Örebros Län: Kumla 019-57 80 

00 Östergötlands Län: Mantorp 0142-217 00, Söderköping 0121-120 95 

Följ oss:

2 - ATL

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?