2 - ATL

den här typen av hyggen, som är en realitet
för många skogsägare.
Stormen Gudrun blev en väckarklocka.
Forskarna insåg det enorma röjningsbehovet
som skulle följa i Gudruns spår
och anlade försök i Småland, Halland,
Dalarna och Västerbotten.
– Oavsett om du är på ett hygge i Norrland
eller i Götaland är frågorna i princip
desamma, konstaterar Urban Nilsson.
RESULTATEN FRÅN försöken börjar
komma fram, även om det dröjer några år
till en färdig rapport.
En av slutsatserna är alltså betydelsen av
att röja. Metoderna däremot tycks spela
mindre roll. Viktigast är att göra något.
Dessutom är det, enligt flera experter,
lika bra att ställa in sig på två röjningar.
Första röjningen görs när granen är
1–2 meter och andra när den är 4–7
meter.
– Om det sedan räcker med en röjning
får det bli en positiv överraskning, säger
Hans Thunander som arbetar med de här
frågorna på Sundins Skogsplantor.
HAN PÅPEKAR ATT den som bara gör
en plantröjning ofta nödgas göra en underröjning
inför första gallringen.
– Det är riskfyllt. När röjning och gallring
görs samtidigt ökar risken för stormskador.
En tidig röjning av klena björkar är relativt
billig. Anledningen till att vänta är
Professor Urban Nilsson
missionerar om röjningens
betydelse.
problemen med efterföljande stubbskott.
– I höstas var jag i Finland och tittade på
en ny maskin som rycker upp de unga
björkarna med rötterna. Det är ett spännande
sätt att slippa rotskott, säger Urban
Nilsson och visar några bilder av maskinen.
MEN ÄN SÅ länge rör det sig om en prototyp.
För skogsägaren är det fortfarande
röjsågen som gäller.
– Traditionellt har man röjt vid ungefär
tre meters höjd och räknat med att björken
därefter inte ska hinna ifatt granen. Men
även små björkar stjäl växtkraft från
granen. Nya resultat visar att skogsägaren
har mer att vinna på en tidigare röjning än
vad vi trodde förut.
– Om det behövs en andra röjning kan
den i flera fall finansieras av vinsten i ökad
granproduktion, säger Urban Nilsson.
Tack vare kedjeröjsågen har brunnsröjning
blivit ett alternativ.
– Man röjer en brunn med en diameter
på ungefär 75 centimeter runt granstammen.
– Den vanliga klingsågen är svår att
hantera och få med sig genom björkslyet,
med kedjeröjsågen kan du liksom simma
dig fram mellan granplantorna, förklarar
Magnus Petersson, skogsskötselchef på
Södra.
– Vi arbetar mycket med röjningsfrågorna
och det här är en av metoderna
som utvärderas, men vi behöver veta mer.
JÄMFÖRT MED VANLIG totalröjning
presterar den som röjer brunnar med kedjeröjaren
dubbelt så mycket, mätt per hektar.
Några klara forskningsresultat om vinsterna
finns dock inte, men en som är övertygad
om brunnsröjningens förträfflighet
är röjningsproffset Bengt-Åke Alriksson.
Han har själv varit med och utvecklat
kedjesågen tillsammans med Husqvarna.
En test av att koka riktigt klen
massaved kan få betydelse för
röjningsmetoderna.
Text & foto: Pär Fornling
agens gräns för att virket ska användas
till massaved är fem centimeters
diameter i toppänden. På massabruket i
Mönsterås testar Södra att använda björk
som bara är 2–3 centimeter i toppänden.
Om försöken lyckas kan det påverka taktiken
i röjningsskogen.
FRÅGAN ÄR OM man på ett någorlunda
lönsamt sätt kan ta hand om björken som
kommer spontant på flera hyggen.
Som framgår av artikeln här bredvid är
en möjlighet att låta granen utvecklas under
skärmar av björk. När skärmen huggs
ner gäller det att använda björkarna till
något vettigt.
VI SKOGSÄGARE 2/13
– En möjlighet är förstås bränsleved. Om
en större andel dessutom kan användas till
massaved ökar valmöjligheten, säger Göran
Örlander, skogchef på Södra.
– Dels kan det vara ett alternativ i eftersatta
röjningar, men framför allt tänker vi
på alla Gudrunhyggen. Där växer björken
nu med en meter om året, så det är bråttom
att hitta rätt vägval för röjningen.
– Om vi ska våga rekommendera skärmar
gäller det att tänka på hela vägen från
skördaren till industrin. Medeldiametern
på stammarna är helt avgörande för
ekonomin och det är lätt hänt att avverkningarna
blir en förlustaffär för skogsägaren.
FÖR DEN SOM är självverksam och kör
med en liten maskin blir det en annan kalkyl,
då är det betydligt lättare att lönsamt
avverka relativt små volymer skärmträd.
– Testerna blir avgörande
för hur vi går vidare,
konstaterar Göran
Örlander.
– Ekonomin är helt annorlunda för småskaliga
lösningar.
– Det finns många idéer om ny teknik
för att skörda klena stammar, men för vår
del handlar det om att hitta lösningar för
de maskinsystem vi kan erbjuda i dag,
konstaterar Göran Örlander.
På massabruket är utmaningen framför
allt att barka de klena stammarna.
41