läsa tidningen här - GilleScouterna

GILLESCOUTEN
Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige • Årgång 63 • Nr 3 sept 2013
Ny landsgillemästare – rapport från
landsgilletinget, sid 3
Scoutgilleadresser & medlemssiffror,
sid 8-10

S:t Georgs
Scoutgillen
i Sverige
Nya utmaningar
Landsgillemästaren har ordet
2
Adresser Sedan kansliet lagts ned
gäller dessa nya adresser till S:t Georgs
Scoutgillen i Sverige (SGSS).
Telefon till SGSS, Lgm: 070-355 84 32.
E-post till SGSS sänds till:
gjermund.austvik@gaengin.se
Post till SGSS, allmänt, sänds till
Kristina Sundberg, adress nedan.
Post till SGSS, ekonomi, sänds till
Leif Granéli, adress nedan. Bankgiro
197-1266 Plusgiro 35 91 06-2.
Medlemsärenden anmäls till
Ingalill Sjunnesson, Mark vägen 7,
238 35 Oxie, 040-54 86 24, 072-500 86 24,
ingalill.sjunnesson@telia.com
Frimärksbanken
Björnar Johnsen, 021-351 651,
Kyrkbåtsgatan 7, 724 81 Västerås,
b.johnsen43@gmail.com
Gillescouten, manus sänds till Torsten
Hansson, Serenadvägen 1, 784 43
Borlänge, 0243-22 58 79, 070-301 99 98,
torsten.ha@telia.com
Beställningar, se sista sidan.
Hemsida www.gille.scout.se
Landsgillerådet
Lena Claesson Landsgillemästare
Ljungkullen 60, 433 60 Sävedalen
031-26 29 45, 0709-49 40 20
lena.i.claesson@gmail.com
Kristina Sundberg vice Landsgillemästare
070-262 14 66, Ängesvägen 6, Laknäs,
793 94 Tällberg, tina47@hotmail.se
Gjermund Austvik Landsgilleskrivare
Brombärshult 1, 432 96 Åskloster
0340-62 60 65, 070-875 95 80
gjermund.austvik@gaengin.se
Leif Granéli Landsgilleskattmästare
Timotejvägen 6, 291 62 Kristianstad 044-
12 43 64, 070-306 09 79
leif.graneli@telia.com
Carl-Magnus Klärcke Internationell sekr.
Stallgatan 8B, 194 32 Upplands Väsby
070-624 32 45
carl-magnus.klarcke@comhem.se
Mariana Ceder
Härdaregatan 4, 461 54 Trollhättan
0520-745 40, 070-877 45 40
marianac@telia.com
Heinz Frohm
Hälsögatan 6, 257 31 Rydebäck
042-22 12 33, 070-510 41 74
hg.frohm@telia.com
Det är inte utan att det pirrar i
magen när jag tänker på det
stora uppdrag som jag, tillsammans
med landsgillerådet, har tagit på
mig den kommande tiden.
Ungefär hälften av LGR är nya –
Mariana Ceder, Heinz Frohm och jag
– och hälften ”gamla” – Gjermund
Austvik, Leif Granéli, Calle Klärcke
och Kristina Sundberg. Trots att vi inte
har hunnit ha vårt första möte ännu, så
känns det väldigt bra. I september när
vi träffas på ”riktigt” så kommer vi att
börja lära känna varandra lite mer och
lägga upp riktlinjerna för de kommande
två åren. Vi har redan börjat prata
om vilka ämnen/områden som känns
lite extra viktiga – förutom det löpande
arbetet – och det som kommit upp från
många håll är medlemsutveckling. Det
kanske inte är så konstigt om man tittar
på hur kurvan dalat de senare åren.
Samtidigt har vi sett att några gillen har
ökat i antal medlemmar och vi har även
Gillearrangemang
27 november 2013
Fredsljuset anländer till Helsingborg
25–29 augusti 2014
Gillevandring i Halle- och Hunneberg
10–16 oktober 2014
Världskonferensen i Sydney,
Australien
Fonder inom SGSS
Bärar laget, Sten Thiels fond,
Fonden Dan Winthers minne, Jenny
Rieck-Müllers fond och Fredsljusfonden
tar tacksamt emot gåvor,
som insätts på SGSSs Plusgiro 35
91 06-2 med notering om givare,
vilken fond som avses och om någon/något
ska hedras.
Ansökan om medel riktas till
SGSS, adress spalt 1.
fått ett nytt gille. Nu gäller det att vi
tar tillvara på de erfarenheter vi har och
delar med oss av dessa ute i landet.
När vi träffas i slutet av september
så kommer det att ha hänt en hel del.
Sommaren hittills har varit härligt solig
med många lata dagar och även några
besök på scoutläger, för min del – allt
ifrån kårläger till Utmanar/Roverläger
till equmenias första riksscoutläger.
Många läger har det varit i sommar
med både deltagare och besökare av
gillescouter. Ett av många läger som
jag tyvärr inte kunde hälsa på hade fint
besök av en riktig astronaut.
I början av september, den 4–8/9,
har vi även Europakonferensen som
börjar i Stockholm, fortsätter på en båt
till Helsingfors och efter ett stopp där
så avslutas konferensen i Stockholm
igen. Namnet på konferensen, ”Crossing
Boarders” är passande inte bara
på grund av att konferensen sträcker
sig över två länder utan även alla gillescouter
som träffas och utbyter erfarenheter.
Jag ser verkligen fram emot alla
möten både på lokal-, regional- och
världsnivå. Alla idéer och tankar man
får med sig hem. Allt är inte användbart
överallt, men man kan få inspiration
till nya saker och aktiviteter som
passar vårt eget gille.
Många solvarma hälsningar!
Lena Claesson
Landsgillemästare
GILLESCOUTEN
Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen
i Sverige. ISSN 1653-7033. Ansvarig
utgiv: Lena Claesson, adress spalt 1.
Redaktionskommitté: Torsten Hansson,
ordf, adress spalt 1, Anna-Brita Pricken
Lundahl, Sven Janson, Matts Dahlberg,
adj.
Utkommer med fyra nummer per år
Nr 4 15 nov 2013, manusstopp 15 okt
Nr 1 15 febr 2014, manusstopp 15 jan
Typsnitt: Optima & Times New Roman
Papper: MultiArt Silk 130 g
Tryck: Printeliten, Falun, 2013
Gillescouten 3–2013

Lena Claesson
ny landsgillemästare
Nya landsgillerådet blickar framåt, fr v Leif Granéli, Carl-
Magnus Klärcke, Lena Claesson, Kristina Sundberg, Heinz
Frohm, Gjermund Austvik och Mariana Ceder.
Det var verkligen värt att ta tåget
från Västerås för en resa
ända till Luleå. Staden visade
sig från sin allra bästa sida med härligt
försommarväder, intressanta platser och
trevliga människor.
Vår inkvartering på Vandrarhemmet
Norra Stigluckan i Gammelstads
kyrkstad i Luleå.
En tanke
Gammelstads gästhem fungerade alldeles
utmärkt, där det låg på gångavstånd
till såväl Världsarvet Gammelstads
kyrkby, Nederluleå kyrka som till Hägnans
friluftsmuseum. Det blev många
steg både på Vivi-Anne Skymans och
på min stegräknare.
När alla deltagare samlats och även
intagit en god lunch började förhandlingarna
med Bertil Tunje som ordförande
för tinget. Allt gick smidigt på
denna stämma och på söndagsförmiddagen
var den nya styrelsen vald.
Ny ordförande blev Lena Claesson,
Carl-Johan i Göteborg och ytterligare
nya medlemmar av LGR blev Heinz
Frohm, Kulla i Helsingborg och Mariana
Ceder, Fallfåran i Trollhättan. Gunilla
Engvall blev avtackad ordentligt efter
allt hårt arbete och nu kanske hon får tid
till lite mer stickning! Vi ser fram emot
nya friska krafter tillsammans med de
”gamla” ledamöterna. Nu gäller det för
oss gillescouter att stötta landsgillerådet
i dess arbete för en väl fungerande gillescoutrörelse
i Sverige.
På lördagsförmiddagen fick vi se
Grönlunds orgelbyggeri där Catarina
Grönlund, orgelbyggare i 4:e generationen,
kunnigt visade oss runt bland blåsbälgar
och orgelpipor och andra orgeldelar.
Vi fick veta att orgeln uppfanns
200 år före Kristus och att det var ett
partyinstrument som lät mycket!
En mycket intressant guidad tur fick
vi på eftermiddagen genom Gammelstads
kyrkby. Detta världsarv är väl värt
ett besök. En magisk kväll blev Gillehallen
i Nederluleå kyrka. Vi som inte
hade bråttom hem på söndagseftermiddagen
fick en enastående genomgång
av Nordkalotten genom guiden Annelie
Hagenlöv. Detta hade Vivi-Anne och
jag glädje av, när vi fortsatte vår tågresa
till Kiruna och Jukkasjärvi, dit Fredsljuset
vid något tillfälle nått efter sin färd
genom Sverige.
Stort tack till S:t Georgs Scoutgillen i
Luleå, Skellefteå, Umeå och Jämtland.
Vi ångrar inte att vi satsade på denna för
oss långa resa och fick även en tankeställare
att denna långa resa får ni norrländska
gillescouter göra ganska ofta
för att kunna träffa oss andra.
Nu ser vi fram emot nästa Landsgilleting,
som kommer att hållas i Varberg
2015.
Text och foton:
Anna-Brita Pricken Lundahl.
”Det är sanningar,
inte goda intentioner,
som gör oss fria.”
Gillescouten 3–2013
Thomas Gür
inspirerad av ”en tidigare tänkare,
verksam för en tvåtusen år sedan”
Avgående Gunilla Engvall, Laila Boxström och Märta Teljebäck avtackades på Landsgilletinget
i Luleå den 25-25 maj 2013.
3

Den 25 oktober 2013 blir ISGF 60 år. Denna speciella händelse ger oss en
möjlighet att fira 60 år med vuxenscouting. En mängd aktiviteter kommer
att erbjudas över hela världen. ”ISGF on Air” är slogan för denna dag via
Skype. En gåva har producerats. Åtta broschyrer har producerats under namnet
”Our Kit”.
Den 25 oktober för 60 år sedan bildades ISGF, då IFOFSAG, i Lucerne i Schweiz.
Sedan dess har ett otaligt antal medlemmar varit engagerade i att utveckla ISGF för
att göra den till en imponerande organisation.
Vi lever alla med samma värderingar av Vänskap, Broderskap och Delaktighet. I
denna anda vill vi göra denna dag till något alldeles särskilt.
Låt Internationella Gillescoutdagen 2013 bli en riktig högtidsdag för alla gillescouter!
Rapport från Frimärksbanken
Så var sommaren nästan över och
det har varit sparsamt med arbete
i Frimärksbanken.
Det kom ett telefonsamtal från Värmland
i början av året från ett gille som
samlat under en längre tid. De undrade
om vi kände någon som kunde ta med
frimärkena om de ändå var på besök i
närheten av Kristinehamn. Under april
var det en av medlemmarna i S:t Georgs
Scoutgille i Västerås som var i trakterna
och ringde upp Gillet i Värmland. När
bilen stannade på Kyrkbåtsgatan i Västerås
plockade vi ut 60 kg med klippta,
tvättade och inklistrade frimärken.
Landsgilletinget i Luleå var även det
ett tillfälle att öka på Frimärksbankens
innehåll.
Som tur var kunde allt pressas in i det
egna bagaget, då vi reste med flyg.
Vid samma tillfälle blev jag tillfrågad
av Bertil Tunje om jag kunde titta på en
samling som hans far hade gjort. Samlingen
bestod av frimärken med blommor,
ordnade i grupper och katalogise-
4
En riktig
Legobjörn
fotad av
Björnar.
rade efter blommornas latinska namn.
En mycket speciell samling.
Så kom sommaren och det skulle startas
ett nytt gille i Borås. Gunilla och jag
åkte ned för att vara med på uppstarten
och komma med goda råd. Vi välkomnades
till Borås och deras lägerområde.
När det var dags att åka hem överlämnade
Bertil Tunje sin fars samling till
Frimärksbanken.
Senare under sommaren reste jag med
två av barnbarnen till Legoland. I bilen
packades ca 50 kg av de frimärken som
kom från Värmland. Vi stannade till utanför
Odense där Nordfrim håller till
och överlämnade säckarna, så nu väntar
jag bara på ersättningen.
Som sagt, så har det varit sparsamt
med frimärksarbetet, men det beror till
största del på att det har varit mycket
arbete med höstens Europakonferens. I
skrivande stund ser det ut som om det
skall gå bra. Vi visste inte att Barack
Obama skulle komma samma dag som
vi startar konferensen, men han är välkommen
om han vill titta in.
Ibland verkar det som om saker bara
sker. Vid ett telefonsamtal från Ingarö i
Stockholms skärgård får jag beställning
på 2 kg klippta svenska, nyare, frimärken.
Det är en tysk familj, där frun är
svensk, som samlar på svenska frimärken.
Allt kan hända.
Det var allt för denna gång. Fortsätt
klippa frimärken!
Björnar Johnsen
Gillevandring
den 25–29 augusti 2014
Nu är det bestämt att nästa års Gillevandring
blir på Halle- och Hunneberg.
Bergen ligger i tre kommuner;
Vänersborg, Trollhättan och Grästorp.
Hur tar man sig dit Flygplats finns i
Trollhättan/Vänersborg, tåg från Göteborg
och Karlstad och en del långfärdsbussar
passerar t ex från Falun. De som
inte kommer med egen bil erbjuder vi
lånebil eller transport upp till bergen.
Vi har bokat Solgården som ligger
utmed Vänern alldeles öster om Halleberg.
Solgården har två hus; det röda
med 26 bäddar och det gula huset med
10 bäddar. Vi kan eventuellt boka flera
bäddar i några små stugor, men de har
inte toalett och dusch. De intresseanmälningar
vi fick i Luleå var 23 stycken,
så det finns plats för flera. Solgården ägs
och drivs av FUB så det innebär att det
är helt handikappanpassat. Det innebär
många och stora toaletter/duschrum,
nära att ta sig ett bad i Vänern, hiss mellan
våningarna. Om du vill läsa mer om
Solgården gå in på någon av adresserna
nedan.
Bergen är speciella och har lång historia.
Under första världskriget byggde
man t ex en järnväg och en linbana nerför
berget för att kunna frakta torv, som
man bröt. Det finns 16 upplagda vandringsstigar,
men många fler finns. Sedan
finns flera vandringsstigar nedanför
bergen och man kan passera Forstena,
där Lennart Torstensson, som var med i
30-åriga kriget, bodde.
Våra kungar har jagat på bergen sedan
Gustaf V:s tid. Förra året blev ingen
älgjakt utan enbart hjortjakt eftersom
älgtillväxten hade varit för liten.
Vi inbjuder alla Gillescouter till vandring
och återkommer med anmälan och
kostnaden.
Scoutgillet Fallfåran i Trollhättan
Något att fråga Kontakta Mariana
Ceder; marianac@telia.com
----------------------
http://www.vastsverige.com/
sv/visittrollhattanvanersborg/
products/114647/Solgarden/ eller
fubsolgarden.wordpress.com/
Kom med förslag
på vad vi kan ta in som Gillescoutvaror!
Meddela Jan Tollsten, adress
på sista sidan, högerspalten.
Gillescouten 3–2013

Scouter mötte astronaut
Under tiden 27 juli till 2 augusti,
samlades nästan 1800 scouter
på Kopparbo i Bergslagen för
att genomföra årets Dalacamp nu omdöpt
till Spacecamp.
Många nya och spännande aktiviteter
genomfördes. Det fanns möjlighet
att prova på hur det är att befinna sig i
nästan tyngdlöst tillstånd i en så kallad
gyroskop, tillverka ett eget teleskop,
kolla in stjärnor i ett mobilt uppblåsbart
planetarium. Givetvis fanns alla andra
aktiviteter som Kopparbo erbjuder att
tillgå, så som de två 12 meter höga klättertornen,
pionjärspåret, kanoter, bakning
och guldvaskning.
Scouterna fick också prova sina färdigheter
i att bygga raketer av PET-flaskor,
och trycka lägermärket på sin egen
tröja, blästra ett märke på en glasbit. En
hajk hanns även med under veckan.
Christer Fuglesang mötte scouterna med ett bejublat föredrag. På bilden nedan t v syns
aktiviteten i gyroskopet, där scouterna fick pröva på en nästan tyngdlöst tillstånd.
Foton Esbjörn Larsson.
Höjdpunkten på veckan var dock
torsdagen när lägret gästades av Sveriges
enda astronaut Christer Fuglesang.
Spacecamp hade lyckas få till ett samarbete
med Rymdstyrelsen som gjorde
besöket möjligt. Christer var med och
kommenterade den tävling där scouterna
sköt iväg sina egentillverkade raketer
med hjälp av vatten och en cykel-
Gillescouten 3–2013
pump. Den vinnande patrullen sköt iväg
sin raket hela 128 meter, en bedrift som
imponerade även på en astronaut. Vinsten
belönades med en signerad bok av
Christer.
Christer Fuglesang höll sedan ett bejublat
föredrag som passade både barn
och vuxna. Han berättade om vad man
äter i rymden och hur det går till när
man går på toaletten, något som framkallade
många fniss och skratt.
Dagen avslutade med en bazar där de
olika kårerna själva stod för underhållningen
i form av egentillverkade saker,
eller attraktioner. Man fick själv sätta
priset och överskottet som samlades in
sänds nu vidare till Svenska Afghanistankommittén
för att bygga skolor för
flickor. Resultatet blev 16 033 kronor.
Som vanligt fanns det även ett internationellt
inslag på lägret. Den här
gången besökte engelsmän och tjecker
lägret. Vill du se rörliga bilder från lägret
och astronautbesöket titta på
www.rymdkanalen.se
Calle Klärcke
Gillescouter på Spacecamp
Tema var Rymden och det fanns
möjlighet att uppleva allt från raketuppskjutningar
till att fånga ”aliens”
som var på rymmen från andra galaxer.
Kopparbo visade sig, som vanligt, från
sin bästa sida med vackert väder och
olika möjligheter för aktivt friluftsliv.
Några gillescouter var med och hjälpte
till i kök, kiosk och på aktiviteter. Trots
rymdtema fanns det även möjlighet för
trapperspår, fiske och tjärbränning.
Vad tjärbränning har med rymden att
göra var det många som funderade över.
Mitt svar var att det användes som skydd
på raketens noskon vid återinträde i atmosfären,
och det köpte de flesta.
Som extra dragplåster till lägret var
Sveriges enda astronaut, Christer Fuglesang,
inbjuden.
Han kom och var med som domare i
raketuppskjutningstävlingen samt pratade
med ungdomarna från scenen på
området. En sak som gladde mig var att
han pratade direkt med ungdomarna och
var på deras linje hela tiden. Han fick
även många frågor om sina upplevelser
i rymden, som t ex vad man gör om man
får hemlängtan och hur man bär sig åt
för att gå på toaletten i rymden.
En annan sak som
gladde mig och andra
”gamla” ledare var den
fina tillväxten av funktionärer
och ledare.
Scout ing har definitivt
en framtid i Sverige.
Björnar Johnsen
Rymdtjärbrännare
Rymdtjärbrännaren yxar tjärved till tjärdalen.
Foto Esbjörn Larsson.
5

Scouting i pressen
”Kyrkan eller scouterna”
– Jag valde scouterna.
Tove Lifvendahl svarar på
intervjuarens fråga i Svenska
Dagbladet 2013-08-04 inför tillträdet
som tidningens politiska chefredaktör.
”BP-scouten” tävlingsmänniska
”I november i fjol förlikades BP
med amerikanska staten genom
att betala 4 miljarder dollar och
erkänna elva fall av vållande till
annans död samt att bolaget talat
osanning inför kongressen och
vilselett investerare om oljeflödet.
– Hur känns det för en gammal
scout, som ska ’vara ärlig och pålitlig
och vårda naturen’
’Vi kan inte komma ifrån att
elva personer dog. Det är förstås
en tragedi som berör oss djupt.
Men samtidigt har vi från första
dagen sagt att vi ska göra rätt för
oss, städa upp och ersätta alla
legitima krav. Det har vi också
gjort. […]’
– När var du nära att ge upp
’Aldrig faktiskt. I ett pressat
läge fungerar det som ett slags
tunnelseende, laget kommer samman
och börjar jobba systematiskt.
Det fanns folk som undrade
om jag inte skulle dra vidare, jag
hade ju just kommit och hade
ingen skuld till olyckan. För mig
var det aldrig aktuellt. Jag har alltid
genomfört det jag har tagit på
mig.’
– För att du är scout
’Nej, för att jag är tävlingsmänniska’.”
Carl-Henric Svanberg, ordförande i
BP, intervjuas av Hans Strandberg i
Dagens Industri 2013-06-20.
6
Gillena berättar
Blodomloppet
Den 20 maj gick
Blodomloppet
i Borlänge. Arrangör
är den lokala
blodcentralen tillsammans
med några
lokalföreningar.
Blodomloppet är
ett fem km långt
motionslopp. Det är
valfritt om man vill
gå eller springa. Det
finns en klass utan
tidtagning och en med tidtagning. Varje lag skall bestå av fem personer. Var och en
tar sig runt i sin egen takt. I år var det fler än fem personer som ville vara med i Tuna
Scoutgilles lag. Viveca Mattsson, som varit samordnare i vårt gille frågade då ett par
till. Det visade sig att till slut blev vi 15 personer i tre lag.
Efter målgång fanns det möjlighet att lämna blod. Syftet med lopppet är att få folk
att lämna blod samt att i samband med detta även få litet motion.
Varje lag får en ICA-kasse med mat. Ingemar Skymning hämtade kassarna. När vi
kommit i mål, blev det fest på Ingemar och Margaretas uteplats.
En trevlig kväll i strålande sol, mycket folk, glada miner hos alla fast det var trångt
på många ställen. Jag är osäker på hur många som deltog, men troligen över 2000
personer.
Mathilda mötte Fuglesang
Min gamle scoutkompis från Krylbo
Scoutkår och Ånghästbroder
Karl-Erik Norrman besökte Kopparbolägret
i somras. Hans barnbarn Mathilda
Myrenås i Sollentuna Norra Scoutkår
deltog i lägret. Alla lägerdeltagare fick
varsin lägerbok, och gömt i boken fanns
ett nummer. Samma nummer fanns i två
exemplar av boken, så det gällde för deltagarna
att hitta ”sin” nummerkompis
på lägret. När Fuglesang föreläste fick
han en egen lägerbok, och efterlyste sin
nummerkompis från scenen – det var
Matilda som hade samma nummer!
Tanken var att alla skulle hitta en ny
kompis på lägret, men Matilda och Fuglesang
hann aldrig bli vänner. Men de
hade det gemensamt att båda uppskattade
rymdyoghurten.
Torsten Hansson
Mathilda möter Christer Fuglesang på scenen.
Överst ett foto från lägertidningen.
Bilder: © Sollentuna Norra Scoutkår.
Lasse Bergsten ( en av de 15 från Tuna Scoutgille.)
Gillescouten 3–2013

Gillena berättar
Hemlig resa i Västerås
Lördagen 8 juni var det dags. Det
skulle bli Hemlig resa med S:t Georgs
Scoutgille i Västerås efter många
års uppehåll.
Vivi-Anne Skyman och jag hade planerat
och rekognoserat under lång tid.
Det skulle bli en resa i natur, kultur och
trivsam gemenskap. Tio gillescouter
samlades vid Lundby kyrka till samåkning.
Några av oss fick åka nercabbat i
Sten Vedmars Lincoln. Festligt, denna
vackra försommardag. Första anhalten
var Lövstagömslet, där vi skådade
fåglar. Sedan åkte vi vidare till Rytterne
Lilla Kyrkoruin och därefter till
Rytterne Stora Kyrkoruin. Där åt vi vår
medhavda matsäck i gröngräset. Till vår
lycka hann vi äta färdigt, innan det kom
några regnstänk. Hemma i Västerås
kom det både regnskurar och åska, så vi
hade vädergudarna med oss.
Målet för den hemliga resan var Torpa
kyrka, där vi inledde med Helgmålsbön,
som kyrkoherden i Kungsörs församling,
Bengt-Olov Hedlund höll. Därefter
fick vi en mycket intressant visning
av kyrkan av antikvarie Heiko Arens.
Nästa hemliga resa ska planeras av
den, som gissat rätt på det hemliga målet.
Kerstin Karlsson och Agneta Rappinger
kom närmast med Kungsör och
de får dela detta viktiga uppdrag.
Text och foto:Pricken.
På bilden ovan syns Bengt-Olov
Hedlund och Heiko Arens i Torpa
kyrka.
Gillescouter i pressen
Gillescouterna i Skaraborg samlades
för årsmöte i scoutstugan Fredriksdal
i Lidköping.
Efter god mat följde mötesförhandlingar
med val av rådsmedlemmar. Det
blev omval på samtliga poster och årsavgiften
blev oförändrad.
Valda blev: gillemästare Sonja Magnusson,
gillesekreterare, Eivor Kjellman,
gilleskattmästare, Ingemar Nyberg,
vice gillemästare, Anneli Glimne.
Vårgillevandring
En vacker vårdag den 2 maj genomförde
Kullagillet sin vårgillevandring
i norra Skåne. Efter samling och
information bar det iväg med en lätt
packning för en dagsvandring på 14
km.
Målet var att hälsa på författaren Artur
Lundkvist i hans födelsehem norr
om Perstorp. Tyvärr var han inte hemma,
och det var kanske inte så konstigt
eftersom han dog redan 1991. Men vi
hade bestämt träff med Åke Petersson
som är skattmästare i Artur Lundkvist
och Maria Wines stiftelse. Åke berättade
och visade oss runt i Arturs födelsehem.
I boningshuset står det möblerat
som det var då Artur bodde hemma och i
f d stallet var det inrett ett litet muséum.
Under mötet redogjordes för en planerad
regionträff i augusti, detta på Läckö
slott och Victoriahuset samt vid Spikens
fiskeläge.
Sedan blev det underhållning med
Sune Norlin. Han varvade sång, allsång
och historier på ett sätt som alla gillade.
Klipp ur NLT Nya Lidköpings-
Tidningen den 28 mars 2013, insänt
av Ingemar Nyberg, Gillescouterna i
Skaraborg.
Stiftelsen tar emot stipendiater, unga
författare som får bo på gården några
veckor om sommaren. Sedan 1995 har
över etthundra stipendiater vistats på
gården.
Vi tackade Åke Petersson för ett
mycket intressant besök och vandrade
vidare. I en liten täppa intogs den medhavda
lunchen. Efter behövlig vila hade
vi fått nya krafter att ta oss tillbaka till
våra parkerade bilar.
Heinz Frohm
Fotnot: Artur Lundkvist var född den 3
mars 1906 på Hagstad, Oderljunga socken i
Perstorps kommun. Han dog den 11 december
1991 i Råsunda, Stockholm.
På bilden nedan poserar gillescouterna
framför Artur Lundkvists barndomshem.
Foto Jan-Erik Olsson.
Scoutgille nedlagt
En enig medlemsskara på gilleting
med S:t Georgs Scoutgille Gustaf
Wasa i Mora den 14 januari 2013 beslutade
att upplösa scoutgillet.
Gillescouten 3–2013
7

S:t Georgs Scoutgillen i Sverige
www.gille.scout.se
Telefon 070-355 84 32. Bankgiro 197-1266. Plusgiro 35 91 06-2.
Hedersledamot
Kerstin Bené Svartviksslingan 65
167 38 Bromma 08-25 53 83
Landsgilleråd
Lgm Lena Claesson Ljungkullen 60
433 60 Sävedalen 031-26 29 45
vLgm Kristina Sundberg Ängesväg 6, Laknäs
793 94 Tällberg 070-262 14 66
Lgs Gjermund Austvik Brombärshult 1
432 96 Åskloster 0340-62 60 65
Lgsk Leif Granéli Timotejv 6
291 62 Kristianstad 044-12 43 64
Lgis Carl-Magnus Klärcke Stallgatan 8B
194 32 Upplands Väsby 070-624 32 45
Led Mariana Ceder Härdaregatan 4
461 54 Trollhättan 0520-745 40
Led Heinz Frohm Hälsögatan 6
257 31 Rydebäck 042-22 12 33
Revisorer
Lars Gauffin Danderydsg 22
114 26 Stockholm 08-20 94 68
Knut-Olov Axelsson Kantvägen 1
141 31 Huddinge 08-711 80 01
Lokala scoutgillen regionvis
Norrland
S:t Georgs Scoutgille Guldgrävarna i Skellefteå
Bildades 2006. 13 medlemmar
Gm Tommy Viklund
8
Södra Hamng 20 B
932 33 Skelleftehamn 0910-343 18
Gs Margaretha Hedlund Berzeliusg 25
932 32 Skelleftehamn 0910-339 23
vGm Monica Lindgren Bolideng 36
932 32 Skelleftehamn 0910-312 85
S:t Georgs Scoutgille i Jämtlands län
Bildades 1991. 6 medlemmar
Pm Barbro Ryberg Litsv 4 B
831 41 Östersund 063-12 38 43
S:t Georgs Scoutgille Malören i Luleå
Bildades 2005. 15 medlemmar
Gm Åke Ohlsson Domarv 15
954 32 Gammelstad 0920-25 35 48
Gs Carin Sjölin N. Sunderbyv 571
961 95 Boden 0920-26 57 02
vGm Katrin Anderberg Österg 9
974 34 Luleå 0920-686 30
S:t Georgs Scoutgille Tre Renar i Umeå
Bildades 1994. 24 medlemmar
Gm Anders Olsson Stationsv 5
911 35 Vännäsby 0935-201 48
Gs Laila Boxström Solrosv 13
911 35 Vännäsby 0935-206 11
vGm Solveig Runespång Inre Ringv 35
915 31 Robertsfors 0934-102 17
Bergslagen
Adresslista 2013-07-28
S:t Georgs Scoutgille Creutz lave i Falun
Bildades 1984. 53 medlemmar
Gm Jan Tollsten Stångtjärnsv 105
791 74 Falun 023-131 66
Gs Rolf Hellström Falhemsv 39
791 45 Falun 023-323 75
vGm Eric Nirs Trotzgatan 56 r
791 75 Falun 023-347 88
S:t Georgs Scoutgille Tuna i Borlänge
Bildades 1989. 78 medlemmar
Gm Anne-Marie Hammar Ö Hamngatan 28
791 71 Falun 023-77 01 90
Gs Anne-Marie Stålberg Brädstigen 19
784 77 Borlänge 0243-22 35 24
vGm Gunnel Högberg Tärningsg 9
784 62 Borlänge 0243-22 55 95
S:t Georgs Scoutgille i Västerås
Bildades 1979. 44 medlemmar
Gm Håkan Carlsson Kakvägen 4
724 76 Västerås 021-35 85 10
Gs Anna-Brita Lundahl Foderg 5
724 66 Västerås 021-41 11 69
vGm Stefan Abrahamsson Stigbergsg 35
723 41 Västerås 021-18 06 28
Stockholm
S:t Georgs Scoutgille Birger Jarl i Stockholm
Bildades 1954. 45 medlemmar
Gm Margaretha Svensson Önskegången 27
135 54 Tyresö 08-712 98 30
Gs Gunnel Tuvelid Kungssätrav 27 A
127 36 Skärholmen 08-97 37 70
vGm Barbro Skagerfält Kristallv 76
126 78 Hägersten 08-645 68 65
S:t Georgs Scoutgille Bromma i Stockholm
Bildades 1980. 12 medlemmar
Gm Britta Södervall Författarv 12
167 71 Bromma 08-25 36 22
Gs Birgitta Eriksson Åkerbyv 364
vGm Birgitta Ölund
187 38 Täby 08-510 122 83
Farstav 87, 4 tr
123 34 Farsta 08-25 93 21
S:t Georgs Scoutgille S:t Erik i Stockholm
Bildades 1949. 12 medlemmar
Gm Harriet Reivant Esplanaden 4
136 70 Vendelsö 08-776 10 00
Gs Birgitta Eckerstedt Emanuel Birkes v 2
144 30 Rönninge 08-532 543 81
vGm Arne Sandin Esplanaden 4
136 70 Vendelsö 08-776 10 00
forts nästa sida
Gillescouten 3–2013

Västra Svealand
S:t Georgs Scoutgille Duvkullan i Karlstad
Bildades 1991. 31 medlemmar
Gm Marianne Nilsson Tuggelitev 19 B
653 50 Karlstad 054-53 11 73
Gs Anita Kåwe Solgatan 5
663 30 Skoghall 054-56 20 27
vGm Bengt Holmgren Galoppstigen 26 D
653 48 Karlstad 054-19 09 70
S:t Georgs Scoutgille Malmen i Nora
Bildades 1999. 9 medlemmar
Gm Kajsa Almer
Gillescouten 3–2013
Herrgårdsg 10 E
713 31 Nora 0587-139 96
Gs Mary-Anne Eriksson Bergslagsg 34
713 34 Nora 0587-31 10 72
vGm Margareta Johanson Herrgårdsg 12
713 30 Nora 0587-126 82
S:t Georgs Scoutgille Möckelns Bodar i Karlskoga
Bildades 1984. 14 medlemmar
Gm Pelle Ryrfeldt Parkg 5
680 71 Björneborg 0550/277 52
Gs Kerstin Ryrfeldt Parkg 5
680 71 Björneborg 0550/277 52
vGm Lars Wahlmark Krontorp 3
681 91 Kristinehamn 0550/292 59
Västra Götaland
S:t Georgs Scoutgille Apelhult i Borås
Bildades 2013. 4 medlemmar
Gm vakant
Gs
vakant
vGm vakant
S:t Georgs Scoutgille Carl Johan i Göteborg
Bildades 2008. 20 medlemmar
Gm Per Lundström Norra Stallbacksv 21
425 43 Hisingskärra 070-482 36 69
Gs Gjermund Austvik Brombärshult 1
432 96 Åskloster 0340-62 60 65
vGm Elin Uddenberg Nordostpassagen 17
413 11 Göteborg 031-24 63 21
S:t Georgs Scoutgille Fallfåran i Trollhättan
Bildades 1988, 14 medlemmar
Gm Rune Höög Härdareg 4
461 54 Trollhättan 0520/745 40
Gs Hans-Jörgen Källquist Djupedal, Börsle
461 92 Trollhättan 0520/42 20 82
vGm Mariana Ceder Härdareg 4
461 54 Trollhättan 0520/745 40
S:t Georgs Scoutgille i Skaraborg
Bildades 1970. 19 medlemmar
Gm Sonja Magnusson Liljegårdsg 4
521 45 Falköping 0515-150 77
Gs Eivor Kjellman Falkg 14
531 34 Lidköping 0510-662 32
vGm Anneli Glimne Korsg 8
534 31 Vara 0512-21 05 45
S:t Georgs Scoutgille i Tiveden
Bildades 1999. 3 medlemmar
Gm Annalisa Haggård Sänningsbotten 1625
545 92 Älgarås 0506/420 30
Östra Götaland
S:t Georgs Scoutgille Nyckeln i Kalmar
Bildades 1995. 21 medlemmar
Gm Stig Jonsson Eklyckeg 6
392 47 Kalmar 0480-285 36
Gs Birgitta Sundström Bredbandet12
392 30 Kalmar 0480-877 70
vGm Friedrich Jooss Norra Korpemåla 705
384 92 Ålem 0499-242 24
Skåne
S:t Georgs Scoutgille Ale i Glemmingebro
Bildades 1989. 33 medlemmar
Gm Kjell-Åke Nordström Hästskov 8
274 60 Rydsgård 0411-44 332
Gs Nils Svensson Ö Hornsgatan 4B bv
274 34 Skurup 0411-407 17
vGm Inga Månsson Trädgårdsg 1
271 34 Ystad 0411-601 14
S:t Georgs Scoutgille i Kristianstad
Bildades 1988. 101 medlemmar
Gm Torsten Hansson Rödaledsv 6
291 44 Kristianstad 044-21 30 62
Gs Annalisa Granéli Timotejv 6
291 62 Kristianstad 044-12 43 64
vGm Bo Svensson Jens Skomakares v 23
291 75 Färlöv 044-714 45
vGm Karin Wulff Myrv 30
291 43 Kristianstad 044-12 58 32
S:t Georgs Scoutgille Kulla i Helsingborg
Bildades 1976. 67 medlemmar
Gm Heintz Frohm Hälsög 6
257 31 Rydebäck 042-22 12 33
Gs Marianne Gustafsson Röstångav 18
284 34 Perstorp 0435-316 75
vGm Lena Sandgren Bankv 6
261 61 Landskrona 0418-190 60
vGm Margareta Schrewelius Ultunag 52
256 67 Helsingborg 042-29 79 24
S:t Georgs Scoutgille Malmöhus i Malmö
Bildades 1982. 20 medlemmar
Gm Ingalill Sjunnesson Markv 7
238 35 Oxie 040-54 86 24
Gs Gunnar Jönsson Elisetorpsv 15 D, 9 tr
232 33 Arlöv 040-43 55 18
vGm Gunvor Nordholm-Månsson Brunnbäcksg 11
216 20 Malmö 040-15 85 85
Förkortningar
GT
GR
Gm
Gs
Gsk
Led
Gilleting
Gilleråd
Gillemästare
Gilleskrivare
Gilleskattmästare
Övrig ledamot LGR
Lgis Internationell sekreterare
LGT Landsgilleting
LGR Landsgilleråd
Lgm Landsgillemästare
Lgs Landsgilleskrivare
Lgsk Landsgilleskattmästare
Pm Postmottagare
Medlems- & adressändringar
meddelas till Ingalill Sjunnesson,
Mark vägen 7, 238 35 Oxie, 040-54 86 24, 072-500 86 24,
ingalill.sjunnesson@telia.com
9

Antal medlemmar 28 juli 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan
och scoutgillen 2013 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005
Scoutgille- & medlemsförändring SGSS 2005-2013
10
Norrland
Guldgrävarna i Skellefteå 13 13 12 13 13 15 15 14
Jämtlands län 6 6 6 7 7 7 7 8 12 12
Kung Karls Spira i Umeå 32 35 25 29
Malören i Luleå 15 15 19 20 22 25 26 28 24
Tre Renar i Umeå 24 24 23 21 20 17 18 18 16 18
Bergslagen
Creutz Lave i Falun 53 53 53 54 59 59 61 53 56 55
Folkare i Avesta 19 20 20 20 20 20 20
Gustav Wasa i Mora 14 13 11 11 13 13 13 14
Tuna i Borlänge 78 76 81 74 80 82 79 76 77 72
Västerås 44 43 45 38 44 42 43 34 37 35
Östra Svealand
Norrköping 43 53 52 52 43 48
Västra Sörmland 27 27 27 24 25 25 27
Östra Aros i Uppsala 31 30 32
Stockholm
Birger Jarl i Stockholm 45 45 46 48 53 51 52 56 55 55
Botkyrka i Stockholm 13
Bromma i Stockholm 12 12 12 13 14 16 17 16 18 21
Gåseborg i Stockholm 9 10 12 11 12 13
Roden i Roslagen 2 16 17
S:t Erik i Stockholm 12 12 13 14 16 20 22 20 25 19
Viksjö i Järfälla 21
Västra Svealand
Brofästet i Örebro 12 13 13 13 14 15
Duvkullan i Karlstad 31 31 31 34 34 34 35 34 35 37
Malmen i Nora 9 9 9 9 10 10 11 11 11 11
Möckelns Bodar i Karlskoga 14 14 14 15 15 15 14 16 17 17
Västra Götaland
Apelhult i Borås 4
Carl Johan i Göteborg 20 20 11 15 15 16
Fallfåran i Trollhättan 14 14 16 16 16 16 15 16 15 16
Jönköping 26 29 29 29 29 30 32 30
Redväg i Ulricehamn 0 23 23 23 30 30 29 28
Skaraborg 19 19 25 24 25 29 33 33 39 41
Tiveden 3 3 4 4 4 4 4 4 4 4
Vinga i Göteborg 10 10 18 24 25 28 29 38
Östra Götaland
Kronoberg i Ljungby 27 35 35 35 35 35
Nyckeln i Kalmar 21 21 29 28 31 36 43 41 38 43
Ekoxen i Östra Blekinge 2 22 20 22 25
Skåne
Ale i Glemmingebro 33 33 28 29 21 21 20 23 26 24
Helsingborg 45 45 48 51
Klåberöd i Klippan 6 8 9 9 9 9 10 11
Kristianstad 101 104 115 116 123 117 123 120 121 126
Kulla i Helsingborg 67 67 51 52 44 44 49 47 51 53
Luggude i Höganäs 24 26 28 26
Malmöhus i Malmö 20 20 22 23 24 29 37 32 34 33
S:t Botulf i Ängelholm 41 41 42 47 52
Sjöhästen i Halland 19 19 21 21 20 22
Fristående (Tre Kronor) 1 0 5 6 11 23 26 27 31 33
Summa 659 654 700 802 948 1044 1197 1215 1240 1292
Gillescouten 3–2013

SCOUTING – en inkörsport
till föreningsliv och ledarskap Del 4
Jan Waldner (1923–2010) var med och startade Vällingby Scoutkår
och var medlem i S:t Georgs Scoutgille Vinga i Göteborg. Hans ingående
och intressanta berättelse om sin scouttid fortsätter här med
fjärde delen.
Nästa gång det är dags för läger
har jag fyllt 12 och blivit scout.
Årtalet är 1935. Tjugosju grabbar
befinner sig en tidig julimorgon på
flaket till åkare Selanders lastbil. Vi är
på väg till årets stora äventyr på banankungen
Mathiesens ägor, Stensunds
gård, fyra kilometer från Trosa. I dagens
hårt säkerhetsfixerade samhälle skulle
väl aldrig en sådan resa ha kunnat nå
sitt mål vid världens ände – utan att ha
stoppats av nitiska trafikpoliser. Men då
kunde sådant gå an, utan att något allvarligt
hände.
Det allmänna risktagandet var större
då. Det fanns ju inte pengar att bygga
upp de skyddsnät vi i dag omger oss
med. Antingen är riskerna större nu eller
vi mindre benägna att chansa än då!
Satsar vi våra pengar på fel sätt Jag
ställer frågan men anser mig inte kunna
svara.
Vad jag minns var vi inte rädda. Äventyr
har alltid legat i ungdomar smak.
Och mer spännande skulle bli!
Kåren har sedan några år ett väl sammansvetsat
vandrarscoutlag med medlemmar
mellan 16 och 20 år. Tio av
dessa ställer upp som lägerfunktionärer
och reser ner några dagar i förväg för att
förbereda mottagandet. Och det lägger
de ner omsorg på!
Alla tält står på plats. Flaggan är hissad
på en nyrest stång. Över en brinnande
eld i en kokgrop står en gryta
med kokande vatten. Men fast vi inte
är precis ljudlösa när vi hoppar av bilen
och släntrar ner genom den vackra
beteshagen med patrullflaggorna i hand
och ryggsäckarna på ryggen möts vi av
en förvånansvärt stor tystnad. Var är ledarna
Platsen är alldeles tom. Vi hör bara
oväsendet från några måsar i den intilliggande
viken. Vad skränar de för
Vi slänger ryggsäckar och flaggor,
Gillescouten 3–2013
hostar upp modet som sjunkit ner under
mellangärdet och börjar smyga ner mot
vattnet. Efter att ha passerat ett tätt albusksnår
får vi syn på det som kommer
att bli en av lägrets två signaturmelodier.
Hela ledargänget står till knäna och
drygt det ute i vattnet med hemgjorda
metspön. Djupt engagerade i uppgiften
att försöka skaffa middagsmat till oss
reströtta och hungriga grabbar.
Några abborrar och en gädda ligger
redan på stranden. Ytterligare ett tjog
metspön väntar på att vi nytillkommande
skall fortsätta fisket och försöka
skaffa råvaror till den väntande middagen.
Detta är upptakten till lägrets ena signaturmelodi.
Vi skall under lägret i så
stor utsträckning som möjligt lära oss
att leva av naturens egna produkter, lära
oss anrätta dem och helst även samla in
dem. De flesta naturprodukterna måste
vi naturligtvis köpa. Vi kunde ju inte ge
oss ut och stjäla. Och så finns ju scoutings
favoritföda falukorven alltid i bakfickan.
Apropå bakfickan ja! Den fattas ju!
Det är något vi plötsligt upptäcker.
Titta på metspöbärarnas klädsel! Flera
av oss viftar nog med ögonen mer än en
gång. Somliga av blygsel, de flesta av
förvåning och några liksom jag med ett
igenkännande. För vad är det vi spanar
in
Vår i förväg nedresta förtrupp har lagt
av all civiliserad klädsel, bortsett från
de solskyddande scouthattarna. Detta är
den andra signaturmelodiupptakten. På
det här lägret skall vi enligt deras id‚ bedriva
friluftsliv i sann almkvistsanda.
Det finns väl inte så många nuförtiden
som kommer ihåg den gamle medicinprofessorn
Johan Almkvist, 30-talets
store hälsoapostel vid sidan av Are
Waerland. Han som tillsammans med
Elise Ottesen-Jensen propagerade för
nakenhet som det enda saliggörande receptet
både för själen och kroppen, och
som på den här tiden lyckades värva
många proselyter för sina idéer, men
enligt uppgift aldrig sin egen fru. (Se
avsnittet: "En öppen livsstil – ett sätt att
leva.")
Här finns nu ett gäng grabbar som,
utan några föräldrar, syskon eller grannar,
skall prova på de Almkvistska idéerna;
att kläder är något sunda människor
sommartid bara behöver använda på
kvällar och när regnet faller. I sol och i
vatten kan man leva som i paradiset.
En för oss scouter viktig etisk grundsats
får förstärka motivet för vårt 'almkvisteri'.
Scoutlagens 10e punkt löd på
den tiden: "En scout är ren i tanke, ord
och gärning!".
Enligt lägerledningen syftar denna
punkt inte bara på att vi med tvål och
vatten skall hålla våra kroppar rena. Inklusive
öron och naglar som inspekteras
varje morgon. Nej, här gäller det också
själens renhet. Och detta betyder bl a
'silat snack'. Varken svordomar, lögner
eller hårda ord får förekomma.
Men 'renheten' skall också innebära
att de för grabbar i de lägre tonåren så
vanliga sexuella fantasierna skall hållas
kort. Och på den tiden är det mycket
som kallas 'orent'. Men görs avkläddheten
till något vardagligt och naturligt
kommer – troddes det – fantasierna att
minska väsentligt i omfattning.
Lyckades våra ledare i sina uppsåt
Vad vet jag Jag kan bara döma utifrån
mina egna erfarenheter. Fortfarande hör
jag stensundslägrets bägge livsbejakande
signaturmelodier klinga i mitt inre.
Fortfarande tror jag på dessa. Och fortfarande
styr de på ett positivt sätt mina
aktuella värderingar.
forts nästa sida
11

Tillbaka till Stensund. De soliga och
paradisiska lägerdagarna präglas i stor
utsträckning av både yttre och inre
värme. Eller enklare sagt: Vi har kul!
Så här efteråt minns jag dessa dagar i
ungdomens förklarade ljus, utan några
skuggor. Förmodligen fanns skuggorna
också, men minnet av dem har helt försvunnit.
Vad jag minns är en glad sjöfärd med
fiskebåt till Landsort, några turer till
Trosa där vi bunkrar med bagarns wienerbröd
för tio öre och bryggarns sockerdricka
för 21 öre.
Jag minns också ett antal skymningslägerbål
där favoritlåten är: "Var skall
jag finna mig en flicka så ren, så ren
som solens klara sken". En melodi som
passar bra som ackompanjemang till
scoutlagens tionde punkt.
Ibland funderar jag på hur ett scoutläger
i dagens epok med samscouting
tacklar 'renhetstemat'. Är det hyckleri
eller öppenhet som gäller
början av augusti samma år hålls ett
I stort internationellt läger, ett Rover
Scout Moot, på Ingarö i Stockholms
skärgård. Där hör jag inte hemma eftersom
det är avsett för vandrarscouter dvs
scouter över 18 år. Men eftersom Far
deltar som funktionär är jag inbjuden
att en kväll vara med på ett av lägrets
allmänna lägerbål. Visst har jag de små
lägerbålen på Ostholmen och Stensund
med deras positiva stämning i klart minne,
men detta är något helt annat.
Här finns fem tusen scouter och ledare
samlade kring en strålkastarbelyst scen
flankerad av två flammande 'majbrasor'.
På scenen befinner sig en lägerbålsledare,
Lennart 'Läppe' Wennerström klädd i
scoutdräkt med en fladdrande lägerbålsfilt
slängd över ryggen och en scouthalsduk
knuten som turban på huvudet.
Hans publikfångande utstrålning gör
ett enormt intryck på mig, när han presenterar
de olika ländernas sketcher och
andra bidrag till den gemensamma underhållningen.
Mest fascinerar han när
han med stora gester dirigerar den femtusenhövdade
deltagarskaran i sjungandet
av alla de internationellt kända
scoutsångerna. Jag kan fortfarande känna
de ambivalenta rysningar som i nattmörkret
kryper längs ryggraden. Lägerbålsledare
skall jag bli, det bestämmer
jag mig genast för. Och internationella
scoutläger skall jag delta i.
Leda lägerbål med egen filt om ryggen,
det får jag tillfälle till vid kårens
egna läger, men kriget gör att något in-
12
ternationellt läger kommer jag inte med
på förrän 1947, och då har jag redan
passerat scoutåldern och blivit ledare.
Men lägren står fortfarande kvar
som ledfyrar i mina scoutminnens
djupa farled. Här kommer ett läger till.
Sommaren 1937 är vi Danmark. Där
naturligtvis besöken på Carlsbergs
Glyptotek med sina fylliga marmorskönheter
och Carlsbergs bryggeri med
sina fyllda citronvandsflaskor framstår
som höjdpunkter. För att inte tala om
besöken på det finkulturella Tivoli och
det mer folkligt burleska Dyrehavsbakken.
På det senare stället, med sin fantastiska
bergochdalbana, slår vi oss riktigt
lösa och gör experimentella analyser av
Spöktågets högtalaranläggning.
Ur högtalarna vid entrén strömmar
fantastiska ljud från både skrattande
och skräckslagna människor. Är dessa
ljud inspelade eller är de verkliga
Fyra grabbar bland dem Lars-Erik,
'Bolle', Tengstrand bemannar en vagn
och ger sig in i tunneln sjungande Taubes
då färska storsuccè‚ 'Fritiof och
Carmencita'. Resten av gänget står utanför
och kan bekräftande konstatera att
den Taubeska texten strömmar ut med
växlande styrka, beroende på vagnens
varierande avstånd från de uppsatta
mikrofonerna.
Våra tält ställer vi upp på en för de
danska scouterna reserverad lägerplats
utanför den lilla byn Birkeröd några
mil norr om Köpenhamn. Platsen ligger
omedelbart intill en sjö som fungerar
som vattentäkt för huvudstaden och därför
egentligen är belagd med badförbud.
De danska scouterna förklarar dock att
det inte gäller scouter som ju lyder under
scoutlagens dåvarande tionde punkt
"En scout är ren..." och därför inte kan
förorena danskarnas dricksvatten. Vi
badar därför ohejdat.
Några scoutaktiviteteter utanför lägerområdet,
utöver Köpenhamnsbesök och
ett besök på Hilleröds slott, danskarnas
motsvarighet till Gripsholm, förekommer
dock inte. Danskarna saknar ju
allt vad vi brukar kalla för ’terräng’ d v s
skogsmark som man har rätt att röra sig
fritt i. Men matlagning, primitivt hantverk
i trä, läder och tågvirke liksom de
alltid lika stämningsfulla lägerbålen kan
vi inte klara oss utan.
Sommaren 1938 avhålls det stora
förbundslägret på Tullgarn utanför
Trosa, men då har jag börjat jobba som
lantbrukselev i Hedemora och kan därför
inte ställa upp.
Sommaren 1939 har kåren slagit läger
vid Noors gård i norra Roslagen. Bland
alla andra detaljer därifrån minns jag
speciellt den sista lägerdagens morgon.
Enligt astronomerna skall denna dag
en partiell solförmörkelse inträffa vid
5-tiden på morgonen. En av de bägge
deltagande patrullerna beslutar sig för
att vakna i tid för att med sotade glas
beskåda den celebra tilldragelsen. Den
andra patrullen föredrar att fortsätta
sova.
När månskuggan börjar dra sig tillbaka
från solskivan och det intressanta
därmed i princip är över sätter den vakna
patrullen igång med att packa sina
grejor och ta ner tältet. Vi skall ju resa
hem litet senare på dagen. När packningen
såväl av de egna grejorna som
av tältet är klart sover fortfarande den
andra patrullen.
Då går solskådarna ner till sjön för att
fördriva tiden med ett morgondopp. När
även detta är avklarat och sömntutorna
fortfarande inte vaknat flyger latmaskens
lilla antagonist ’verksamhetsivraren’
in i huvudet på de sedan länge
vakna; Vi får nog lov att hjälpa eftersläntrarna!
Sagt och gjort! Tyst och försiktigt befriar
gänget de sovande från deras skyddande
tälttak. Tältpinnar och tältstänger
dras upp ur jorden och alltsammans
förpackas i sin tältsäck. Ingen vaknar
– trots att solen lyser rakt i ögonen på
några som funnit ryggläget vara den behagligaste
sovställning.
Först sedan lägertrumpetaren – med
välutspända kinder – på sitt skrällande
instrument presterar en högljudd revelj
behagar de sovande slå upp sina förvånade
ögon.
Förvirringen är total, i stället för
den rogivande vita tältduken fångar de
sömndruckna blickarna in topparna på
några höga björkar som avtecknar sig
mot en lätt molnprydd blå himmel.
Innan sammanhanget klarnar har de
vakna solspejarna dessutom slitit av
dem sovsäckarna under utropen; Nu har
vi packat tältet åt er! Skall vi packa sovsäckarna
också
Något hämndgirigt slagsmål kommer
dock aldrig till stånd.
Som scout lär man sig svälja förtretligheter
eller snarare att uppfatta sådana
här incidenter som det skämt det är avsett
att vara.
forts i nästa nummer
Gillescouten 3–2013

Åkerbær
(Rubus arcticus L.)
Åkerbæret er sjelden kost for
de fleste. Den har sin hovedutbredelse
i de nordlige
deler av Sverige, og det er
derfor naturlig at dette er Norrbottens
landskapsblomst. Utbredelsen i Norden
er det vi kaller nordøstlig: Dvs. at i Norge
finnes den spredt i de østlige deler
og tiltar mot nord, i Sverige (som ligger
lenger øst enn Norge), er den temmelig
vanlig nord for ”Limes Norrlandicus”,
mens den forekommer i store mengder
i hele Finland.
Plantesystematisk hører åkerbæret til
Rosefamilien. Rosefamilien er en stor
familie som inneholder mange nyttevekster
som epler, pærer (päron), plommer,
jordbær (smultron), bringebær
(hallon) og molte (hjortron). Og la oss
ikke glemme rogn (rönn), asal (oxel),
nyper, bjørnebær og teiebær (stenbär).
Slektsnavnet Rubus kommer fra romernes
gamle navn på bjørnebær, mens arcticus
betyr arktisk eller nordlig.
Likheten er stor mellom åkerbær
og teiebær om du bare ser på vegetative
kjennetegn. Begge har trekoblede
(trefingrade) blader og er opptil 25 cm
høye. For å gjøre det hele litt vanskelig,
kan du noen steder finne en krysning
mellom åkerbær og teiebær. Dette til
tross for at åkerbær vokser på våte steder
som sumpig mark, mens teiebæret
finner vi på tørr mark.
”Bæret” likner mer på bringebær
(hallon) eller bjørnebær. Jeg har satt
fruktbetegnelsen i hermetegn (citationstecken)
fordi her er det noe rart: Frukten
er egentlig en samlefrukt som består
av flere bær. Og hvert av bærene er en
stenfrukt! Det betyr at dette er samme
type frukt som kirsebær (körsbär) eller
plommer. Vi må se litt nærmere på dette
her.
Blomstene til åkerbæret er rødlige
og enkjønnete. Men siden vi på samme
plante finner både hann- og hunnblomster,
går befruktningen vanligvis greit.
Alle fruktlegemer er plassert på et fruktfeste
som hvelver seg oppover under
modning, slik at frukten er hvelvet som
bringebær og bjørnebær. Men frukten
slipper ikke fruktfestet slik som bringebær.
Da kan vi oppsummere: Åkerbæret
er en samling stenfrukter som er røde på
farge, men som ikke slipper fruktfestet
på samme måte som bjørnebær.
Fruktene er aromatiske og har en behagelig
duft. Derfor er åkerbær høyt
verdsatt som råstoff til syltetøy. Men
finnene har tatt bearbeidelsen av råstoffet
ett skritt lenger, og lager likør på det.
De kaller likøren mesimarja som er finnenes
navn på åkerbær. Likøren holder
ca. 20 % alkohol og gjengir noe av åkerbærets
aroma. God fornøyelse!
Text och bild: Olav B
ISGF Europe Conference
AISG Conférence Européenne
Stockholm-Helsingfors 4-8/9 2013
En reportage från Europakonferensen väntas i nästa nummer av Gillescouten.
Gillescouten 3–2013
13

Vårtbjörk (Betula verocusa)
Vårt mest älskade träd, finns i
flera varianter; vårtbjörken som
trivs på torra marker har små
vårtor på de yttersta kvistarna, glasbjörken
som trivs i det blöta har små fjun på
sina kvistar, fjällbjörk, buskbjörk och
dvärgbjörk är andra varianter. Dessutom
är de så nära släkt att de ibland
korsar sig med varann. Björkar med ren
masurbildning ger ett så värdefullt virke
att det säljes per kilo och användes till
fint faner i möbler. Björken kallas också
för Pionjärträd, eftersom den etablerar
sig först av alla efter t ex en stormfällning
eller avverkning. En naturlig cykel
är att först kommer björk och när den
sedan blir lite äldre då vandrar granen
in under skydd och i skuggan av björkarna
som sen i sin tur går under i den
mera skuggtåliga granen. Björkens frö
finns som en garant i nästan alla marker
och behöver bara lite lugn o ro och ljus
för att starta skog på nytt. Riset som förr
användes i ”uppfostrande” syfte satte
märken på många småttingar. En visa
från Tyskland, fritt översatt, lät så här:
Hell dig ädla träd
fruktan för dig är värd guld.
Du böjer barnens egensinne,
gör dem lydiga och anständiga.
Ej bättre träd jag känner.
Men björkens vita och sega virke användes
till slöjd, möbler och mycket annat,
ville man ha extra starkt yxskaft då
högg man en lång skåra i stammen som
sen av trädet vallades över och efter
några år kunde man få ett alldeles förträffligt
skaft därav.
Tar du löven på våren och torkar dem
då får du ett härligt, grönt te att njuta av
resten av året. Löven färgar ylle gult.
Barken – nävern – användes till mycket,
korgar, skor, dryckesmuggar och till
taktäckning. Den är vattentät och lades
under torvtak och tak av kluvna slanor.
Indianernas öppna kanoter, äkta kanadensare,
var tillverkade av näver som
skars i långe strimmor från vackra, släta
björkar.
Brännved av björk måste klyvas eftersom
nävern behåller fukten kvar i
virket så att det ruttnar, kolla själv en
gammal vindfälld björk då ser du att nävern
är kvar medan innehållet är borta.
Det går även att kola nävern för att få
ut en olja som förr användes dels som
smörjmedel och dels till att bota diverse
sjukdomar med.
Du får aldrig ta näver från andras träd,
14
Nya
medlemmar
Duvkullan
Per-Erik Magnusson
Guldgrävarna Skellefteå
Inger Lundström
Malmen
Ann-Louise Olsén
Nyckeln Kalmar
Gun-Britt Sundin
Karl-Gunnar Sundin
Tuna i Borlänge
Katherine Tandånäset
Ingrid Karlsson
Ingemar Karlsson
men prova och fråga när det är en avverkning
under våren, då får du säkert
dra av näver från björkmassaveden.
På våren kan du också borra ett fingergrovt
hål i Din egen björk, sätt i en liten
ränna ett kärl därunder och det kommer
massor av söt sav (bra mot trög mage).
Det går också att tillverka ett utsökt vitt
vin om man har lust och tid till det.
Av björkaska tillverkar du enkelt
tvättmedel. Sila askan genom ett durkslag,
blanda regnvatten med askan och
låt stå några dagar, sila sedan bort askan
och det blir ett ekologiskt mycket bra
tvättmedel.
Förra gången skrev jag om min förstaklasshajk,
jag vaknade i gryningen
under en gran av ett skarpt, hemskt och
skärande ljud som kom allt närmare
mig. Men rädslan försvann när det uppenbarade
sig en gammal man med fullastad
rullebör vars osmorda hjul lät så
hemskt (svenska = rullbår om det finns
hjul, annars bärebår).
Kallebalsby
Stig T. Larsson
Signe Johansson
Maj-Britt Gustafsson
Birger Jarl i Stockholm
Gudrun Gregori
Margareta Falldén
Creutz Lave i Falun
Bengt Wikstrand
Duvkullan i Karlstad
Ragnar Waern
Tuna i Borlänge
Maj-Britt Gustafsson
”Maj-Britt Gustafsson har avlidit 94
år gammal. En lärare och ledare med
osedvanliga kvalifikationer […] Hon
har gjort enastående insatser för KFUK-
KFUM-rörelsen […] Hon försökte på
alla sätt bevaka att kvinnors ledarskap
inte skulle få en underordnad position i
förhållande till männens.
Maj-Britt Gustafsson satt många år i
scoutstyrelse och förbundsstyrelse. Hon
var flickscoutchef och en engagerad ledare
på hemmaplan, främst i sin egen
förening Södra KFUK. 1972 tilldelades
hon scouternas högsta utmärkelse, Silvervargen
[…]
Hon skapade trygghet både som lärare
och ledare genom ordning och reda
och bestämda ramar och genom att alltid
vara väl förberedd. Lek, humor och
roliga upptåg var en självklar del av ledarskapet
[…].”
Från minnesruna av Caroline Krook i
Svenska Dagbladet 2013-08-30.
God jul & Gott nytt år
kan scoutgillen & enskilda önska i Gille scoutens novembernummer.
50 kronor kostar hälsningen med namn på listan;
mer enligt överenskommelse för större annons.
PlusGiro 35 91 06-2. Betala senast 20 oktober.
Gillescouten 3–2013

Scoutbilden från förr 2
På fotot syns scoutchefen Ebbe Lieberath, liksom scouterna,
hälsa med scouttecknet, högerhandens tre fingrar,
mot pannan. Men i första ledet sträcker en ledare upp
hela högerarmen och i bildens högerkant syns en liknande
hälsning, som kan ge obehagliga associationer.
Ett stort scoutläger hölls 1912 i samband med Olympiska
spelen i Stockholm, och i minnesboken Olympiska Boy-
Scouts finns en bild ”Honnör för fanan” (s 346) där ledare och
scout er med handens scouttecken höjer högerarmen uppåt,
men armen har en böjd form liknande den olympiska hälsningen,
som emanerar från den romerska gesten. Även boken
Ett Boy-Scout ABC, tryckt 1912, visar (vid bokstaven T)
tecknet med den höjda, böjda högerarmen. Jag vet inte om
hälsningen någonsin antagits av något scoutförbund i Sverige,
åtminstone finns den inte med i Sveriges Scoutförbunds
Instruktionsbok (tredje upplagan, 1919) som jag har i min
bokhylla.
Sedan nazisterna antagit Hitlerhälsningen med sträckt högerarm,
blev den olympiska hälsningen omöjlig att använda.
Men vad betyder det att scoutledare på 1930-talet sträcker ut
armarna som på bilden /SJ.
Sveriges Scoutförbunds scoutchef Ebbe
Lieberath, 60 år, hälsas på Kullalägret 1931.
Foto: Thor v. Radhen, Båstad/Scoutmuseet i
Malmö.
Insänt
om Scoutbilden från förr i
Gillescouten nr 2/2013:
Jag läser regelbundet Gillescouten och
uppskattar verkligen mycket av innehållet.
Tycker verkligen att bilden med
vargungarna var jättetrevlig. Synd bara
att texten blev en smula missvisande:
1. Föreställer bilden verkligen en enda
kull Antalet barn är ju så många, att jag
mera uppfattar det som en flock.
2. Det är i och för sig rätt att flickoch
pojkscoutförbunden gick ihop hösten
1960. Men man var väldigt försiktig
med utformningen av programmet till
en början. Därför behöll både flickorna
och pojkarna sina respektive verksamhetsgrenar
fram till 1970, då man gjorde
om scoutgrenen och delade upp den på
två nya grenar, junior- och patrullscouter
med samma program för både
flickor och pojkar. Sedan dröjde det ytterligare
två år innan man kunde lansera
ett nytt program för de yngsta. Inte så
konstigt, eftersom det gällde att ersätta
de väl etablerade grenarna blåvingar
och vargunge med något helt nytt och
samtidigt tog bort både Blåvingesagan
och Djungelboken ur programmet. Men
1970 var det i alla fall klappat och klart
och miniorscouterna gjorde sin entré på
scenen.
Georg Sterzel
Svar: På fotots baksida finns en notering
av Thor v. Radhen i Båstad, som
lämnat bilden till Scoutmuseet i Malmö,
att fotot visar ”Vita kullen”. Men kanske
det även kommit med några vargungar
från flockens andra kullar
Textutrymmet var begränsat, men
tillräckligt, för avsikten var inte att ge
en uttömmande historik över vargungegrenens
avveckling i Sverige, utan att
främst nämna om dess förekomst och
betydelse.
Vi tackar Georg Sterzel för synpunkter
och intresse, och för historiken över
åren efter 1960, vad gällde Svenska
Scoutförbundet.
Red.
Stoppa våldet
WAGGGS, flickscouternas världsorganisation, har just nu en mycket
viktig kampanj ”Stop the violence”.
Flickor i hela världen utsätts för många former av våld – det är fel och måste
stoppas! Vi möter även detta i vårt land. WAGGGS har startat denna kampanj
för flickors rättigheter. Bland annat säger de: ”Speak out for girls’ rights!”
Vi kan stödja denna kampanj genom att ge pengar via Scouthjälpen i Sverige,
bankgiro 900-3161, plusgiro 90 03 16-1, ange Scouternas Världsfonder
– Stop the violence.
Gillescouten 3–2013
Tack!
Ett varmt tack till Sven Janson, Matts
Dahlberg och gillena i Stockholm för
konferenshäftet och packningen av
konferensväskorna! Europakonferensen
startar snart med 180 deltagare från
21 länder. Många har varit med och
förberett den. I nästa nummer kommer
ett reportage.
Gunilla Engvall
15

Posttidning
B
Returadress
Ingalill Sjunnesson
Markvägen 7
238 35 OXIE
Adressetikett
Har du flyttat anmäl adressändring
till Ingalill Sjunnesson, adress se
sid 2, vänsterspalten.
Beställ
gillescoutvaror
Gröngölingen från 1955–65 publiceras med tillstånd av Hasse Wallman.
I detta nummer
Förstasidan: Gillescoutflaggan. Fotograf
Ingmar Svensson.
Landsgillemästaren har ordet 2
Gillearrangemang 2
Ny landsgillemästare 3
En tanke 3
ISGF/AISG 60 år 4
Rapport från Frimärksbanken 4
Gillevandring 4
Kom med förslag 4
Scouter möter astronaut 5
Scouting i pressen 6
Gillena berättar 6–7
Scoutgille nedlagt 7
Adresslista 8–9
Scoutgille- & medlemsförändring 10
Scouting, del 4, av Jan Waldner 11–12
Åkerbær 13
Vårtbjörk 14
Nya medlemmar 14
Har gått hem 14
Maj-Britt Gustafsson 14
Scoutbilden från förr 15
Insänt 15
Stoppa valet 15
Gröngölingen 16
Beställningslista 16
Gillemärke, pin (dansk) 25:–
Dito större, 16x16 mm 35:–
Gilleemblem på bjälke (dansk) 50:–
Tygmärke, runt 15:–
Karta med små dekaler 10:–
Karta med större dekaler 10:–
10 cm dekaler per styck 10:–
Diplom 5:–
Korrespondenskort, 10 st 20:–
Gillemärke i metall, att limma
på trä el annant underlag 15:–
Slips, mörkblå 150:–
Slips, ljusare, finare 185:–
Halsduk, stor fyrkantig 240:–
Halsduk, triangelformad 145:–
Halsduk & sölja, ljusblå, ISGF-logo 100:–
Slipshänge 40:–
Pikétröja, klarblå, ny modell 180:–
Tygkasse (norsk) 40:–
Idéboken 20:–
Handbok för scoutgillen 200:–
Etiketter, omgång 10:–
D:o för mindre gillen (färre än
20 medlemmar) 5:–
Extra namnlista 5:–
Kopiering, per kopia 1:–
Skriften ”Vad är scouting” 50:–
Beställda varor skickas som B-post om
beställaren inte särskilt sagt till om annat.
Porto debiteras med aktuell kostnad.
Jämför gärna räkning och frimärken –
ibland kan postens våg skilja från vår.
S:t Georgs Scoutgillen i Sverige
Beställningsadress:
Jan Tollsten
Stångtjärnsvägen 105
791 74 FALUN
Tel 070-603 06 41
jan@tollsten.se