En koncentration av Region SkÃ¥nes ledplastik operationer fÃ¶r hÃ¶ft ...

Koncernkontoret 

Avdelningen för kunskapsstyrning och FoU 

Gunnar Persson 

gunnar.e.persson@skane.se 

Datum 2012-02-07 

1 (21) 

Utredning av 

En koncentration av Region Skånes 

ledplastik operationer för höft- och 

knäleder till Hässleholms sjukhus 

”Kunskapsstyrning inom hälso och sjukvården innebär att val och 

beslut i alla delar av systemet baseras på rekommendationer som 

utarbetats utifrån bästa tillgängliga medicinsk kunskap.” 

”Bästa tillgängliga kunskap sprids och används i organisationen” 

Mot en effektivare kunskapsstyrning; Socialstyrelsen 2009:10 

Postadress: SE-205 25 Malmö Organisationsnummer: 23 21 00-0255 

Besöksadress: Dockplatsen 26, Malmö 

Telefon (växel): 040-6753000 

Internet: www.skane.se

Datum 2012-02-07 2 (21) 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

Innehållsförteckning................................................................................................................... 2 

Sammanfattning ........................................................................................................................... 3 

Bakgrund ......................................................................................................................................... 4 

Nuläge.......................................................................................................................................... 4 

Utredningsuppdrag................................................................................................................ 6 

Metoder/material ........................................................................................................................ 6 

HTA (Health Technology Assessment)...................................................................... 7 

Analys av regionala databaser (OrtReg och PASiS) ............................................. 7 

Befintliga material ............................................................................................................. 8 

Omvärldsanalys .................................................................................................................. 9 

Berörda klinikers erfarenheter och synpunkter .................................................10 

FoU .........................................................................................................................................10 

Risk och sårbarhet ...........................................................................................................10 

Resultat ..........................................................................................................................................10 

HTA (Health Technology Assessment)....................................................................10 

Analys av regionala databaser (OrtReg och PASIS) ...........................................11 B 

Befintliga material............................................................................................................13 

Omvärldsanalys ................................................................................................................14 

Berörda klinikers erfarenheter och synpunkter .................................................15 

FoU .........................................................................................................................................18 

Risk och sårbarhet ...........................................................................................................19 

Slutsatser.......................................................................................................................................19 

Bilagor...................................................................................................................................21 

Region Skåne 

Koncernkontoret

Datum 2012-02-07 3 (21) 

SAMMANFATTNING 

Ett förslag har lagts fram om att centralisera de elektiva protesoperationerna 

för höft och knä till Hässleholms sjukhus. Undertecknad har fått uppdraget att 

belysa konsekvenserna för både den aktuella patientgruppen och andra 

patientgrupper som blir indirekt berörda vid ett genomfört förslag. 

Underlaget består av en HTA‐analys av samband mellan volym och kvalitet, 

registeranalys för belysning av vårdens kvalitet, värdering av befintliga 

resultat i kvalitetsregister och utvecklingsarbeten vid berörda enheter. 

Dessutom har erfarenheter från motsvarande förändringar i andra delar av 

landet och berörda enheters egna bedömningar och erfarenheter samlats. 

Slutsatsen är att den aktuella patientgruppen idag erbjuds en god vård i 

Region Skåne och att en centralisering inte med nödvändighet leder till 

ytterligare förbättringar. Sjukhuset i Hässleholm kan klara att utföra ett 

betydligt större uppdrag inom området men konsekvenserna av en förändring 

enligt förslaget blir stora och mycket svårbemästrade för ortopedin i 

Helsingborg, långsiktigt svåra för ortopedin på SUS och besvärliga men 

hanterbara för sjukhusen i Ängelholm och Trelleborg. 

De ortopediska klinikerna vid sjukhusen i Helsingborg, Hässleholm och SUS, 

bör var och en svara för och utföra minst 500 elektiva protesoperationer per 

år för att långsiktigt upprätthålla sin kompetens och förmåga att erbjuda ett 

brett elektivt och akut ortopediskt omhändertagande. I Region Skåne finns ett 

behov av elektiva protesoperationer som överstiger detta. Hur det behovet 

fördelas mellan klinikerna är inte av avgörande betydelse för möjligheten att 

erbjuda en god och jämlik vård för ortopedin i Region Skåne. 

Oavsett om en förändring genomförs kan utbildning, forskning och 

kvalitetsuppföljning inom området utvecklas och effektiviseras genom en 

fördjupad samverkan mellan klinikerna. 


Medicinsk rådgivare 


Koncernkontoret

Datum 2012-02-07 4 (21) 

BAKGRUND 

Skånes Universitetssjukhus (SUS): 

NULÄGE 

Ortopedkliniken vid SUS svarar för det akuta ortopediska omhändertagandet i 

Malmö och Lund och står för den ortopedkirurgiska kompetensen vid 

sjukhuset i Trelleborg. Vid sjukhusen i Malmö och Lund utförs akuta 

operationer med ledprotes i nedre extremiteter men även elektiva 

operationer på patienter som bedöms mer komplicerade och/eller ha en 

större medicinsk risk som kräver andra resurser än vad som finns vid 

sjukhuset i Trelleborg. Man opererar även i viss utsträckning patienter som 

specifikt kräver Universitetssjukhusets kompetens eller resurser från andra 

delar av Skåne och är riks specialitet för ledproteskirurgi hos barn med 

reumatoid artrit. År 2010 utfördes 278 elektiva och 478 akuta 

ledplastikoperationer vid kliniken (Tabell 1‐3). 

Helsingborg/Ängelholm (HBG): 

Den ortopediska kliniken vid Helsingborgs lasarett svarar för det akuta 

ortopediska omhändertagandet i Nordvästra Skåne och har ett uppdrag för 

elektiv ortopedi som bl.a. omfattar operation med artroplastik av höft och knä. 

År 2010 utfördes 294 elektiva och 210 akuta ledplastikoperationer av 

klinikens läkare (Tabell 1‐3). C:a 80 % av de elektiva operationerna 

genomförs vid Ängelholms lasarett där man köper resurser för operation och 

postoperativ vård. De operationer som förläggs till Ängelholm förväntas vara 

okomplicerade och ha lägre medicinsk risk medan de mer komplicerade utförs 

i Helsingborg. På sjukhuset i Ängelholm används 5 ‐ 6 av 21 vårdplatser på 

Avdelning 22 för postoperativ vård och i Helsingborg 2 vårdplatser. I 

Ängelholm opererar även det privata bolaget Aleris knappt 50 patienter per år 

med knäplastik enligt avtal med Region Skåne. Aleris har egen 

operationspersonal men resurserna på vårdavdelningen för postoperativ vård 

och mobilisering samutnyttjas med Ängelholms sjukhus. 

Trelleborg (TBG): 

Trelleborgs sjukhus har inom ortopedin enbart ett elektivt uppdrag vilket 

inkluderar en ansenlig mängd protesoperationer för höft‐ och knäleder. 

Sjukhuset samverkar med SUS som tillhandahåller ortopedkirurgisk 

kompetens från Malmö och Lund. Man har delvis separata processer för 


Koncernkontoret

Datum 2012-02-07 5 (21) 

Malmös och Lunds patienter men arbetet pågår för att ensa dessa. År 2010 

utfördes 1122 ledprotesoperationer vid kliniken (Tabell 1‐3). De patienter 

som opereras är i huvudsak primära proteser som bedöms vara 

okomplicerade och friska med en låg grad av medicinsk risk. 

Ledprotesverksamheten belägger c:a 20 av 27 vårdplatser på Avdelning 21 

som är en avdelning för planerade ”rena” operationer. 

Hässleholm (HLM): 

Den ortopediska kliniken vid Hässleholms sjukhusorganisation svarar för den 

ortopediska verksamheten vid sjukhusen i Ystad, Hässleholm och Kristianstad. 

Huvuddelen av den akuta verksamheten bedrivs i Kristianstad där man även 

bemannar akutmottagningen med ortopedläkare. Hässleholm har ett 

betydande elektivt ortopediskt uppdrag som bl.a. omfattar protesoperation av 

höft‐ och knäleder vilket genomförs vid sjukhuset i Hässleholm. År 2010 

utfördes 1390 elektiva och 195 akuta ledprotesoperationer vid kliniken, de 

elektiva i Hässleholm och de akuta vid sjukhuset i Kristianstad (Tabell 1‐3). 

TABELL 1. ANTAL PRIMÄRA LEDPROTESOPERATIONER UTFÖRDA ÅR 2010 VID 

OLIKA SJUKHUS (PASIS). 

Höftplastik Knäplastik Höft+Knä 

Primära Elektiva Akuta Totalt Elektiva Akuta Totalt Elektiva Akuta Totalt 

SUS 114 404 518 44 4 48 158 408 566 

HBG 175 181 356 92 4 96 267 185 452 

TBG 550 0 550 560 0 560 1 110 0 1 110 

HLM 723 191 914 561 0 561 1 284 191 1 475 

TABELL 2. ANTAL UTFÖRDA REVISIONSOPERATIONER AV LEDPROTESER VID OLIKA 

SJUKHUS ÅR 2010 (PASIS). 


Revisioner Elektiva Akuta Totalt Elektiva Akuta Totalt Elektiva Akuta Totalt 

SUS 102 55 157 18 15 33 120 70 190 

HBG 24 24 48 3 1 4 27 25 52 

TBG 0 0 0 12 0 12 12 0 12 

HLM 69 4 73 37 0 37 106 4 110 


Koncernkontoret

Datum 2012-02-07 6 (21) 

TABELL 3. TOTALT ANTAL GENOMFÖRDA LEDPROTESOPERATIONER VID OLIKA 

SJUKHUS ÅR 2010 (PASIS). 


Primära + 

Elektiva Akuta Totalt Elektiva Akuta Totalt Elektiva Akuta Totalt 

Revisioner 

SUS 216 459 675 62 19 81 278 478 756 

HBG 199 205 404 95 5 100 294 210 504 

TBG 550 0 550 572 0 572 1 122 0 1 122 

HLM 792 195 987 598 0 598 1 390 195 1 585 

UTREDNINGSUPPDRAG 

Ett förslag till att koncentrera de planerade protesoperationerna för höft och 

knä i Region Skåne till Hässleholms sjukhus föreligger. 

Anledningen är att ”det finns ett behov av att frigöra vårdplatser för 

närsjukvård i sydvästra (Malmö, Trelleborg) och nordvästra (Helsingborg) 

Skåne. Ett sätt att åstadkomma detta inom rimlig tid utan stora investeringar 

är att flytta de planerade operationerna för höfter och knän som idag utförs 

vid sjukhusen i Trelleborg och Helsingborg till sjukhuset i Hässleholm.” 

Utredningen har till uppgift att belysa konsekvenserna av ett genomfört 

förslag vad gäller kvalitet och säkerhet för patienter som opereras med 

artroplastik i höft eller knä i Skåne och bedöma Hässleholms kapacitet att 

utföra ett utökat uppdrag. Den ska också belysa vilka konsekvenser det får för 

berörda verksamheters möjlighet att erbjuda en god vård för denna och andra 

relevanta patientgrupper dagtid och jourtid samt eventuella effekter på 

möjligheterna till FoU inom området. 

(Bilaga 1) 

METODER/MATERIAL 

Ansatsen är att i möjligaste mån använda tillgängliga vetenskapliga material 

samt analyser av befintlig statistik i relevanta register och databaser som 

underlag i utredningen. Den kunskap och erfarenhet som finns hos personal 


Koncernkontoret

Datum 2012-02-07 7 (21) 



som arbetar på olika nivåer i verksamheten låter sig inte lätt fångas, 

analyseras och beräknas på ett vetenskapligt sätt men är likväl viktig och 

måste beaktas vid förändringsarbeten. Dessa ”mjuka” parametrar från både 

den egna organisationen och andra huvudmän utgör en stor del av underlaget. 

Representanter för verksamheten har varit aktiva deltagare i både 

framtagande av det vetenskapliga underlaget och i de kommunikativa 

processerna. Enskilda delar av texten har kommunicerats med berörda 

personer men någon ”remissrunda” för synpunkter och kommentarer av 

utredningens slutsatser har inte genomförts. 

Någon beräkning eller värdering av förslagets ekonomiska konsekvenser 

ingår inte. 

Här följer en beskrivning av de metoder och material som använts. 

HTA (HEALTH TECHNOLOGY ASSESSMENT) 

För att inventera vilket vetenskapligt stöd som finns för en metod, tekniskt 

hjälpmedel eller organisatorisk lösning för tillämpning i vården bör den 

vetenskapliga litteraturen granskas på ett systematiskt sätt. HTA är en 

utarbetad och väl etablerad metod som innebär att relevanta vetenskapliga 

rapporter söks fram, kategoriseras, analyseras och sammanställs på ett 

systematiskt sätt. HTA‐analyser används allt oftare som underlag vid beslut 

om införande av nya metoder och teknologier i vården. Enheter för HTAanalys 

finns bl.a. nationellt inom SBU (Statens beredning för medicinsk 

utvärdering), i Västra Götaland, Örebro och i Linköping. Nyligen har en HTAenhet 

startats även i Region Skåne under ledning av Martin Laurell. 

Ortopedkirurgerna Isam Atroshi (HLM), Peter Olséen (HBG) och Martin 

Sundberg (SUS‐TBG) har under Martins ledning genomfört en HTA‐analys för 

att utvärdera om det finns ett samband mellan antal operationer som utförs 

på sjukhusnivå och/eller per operatör och vårdens kvalitet vad gäller höftoch 

knäledsproteser. 

ANALYS AV REGIONALA DATABASER (ORTREG OCH PASIS) 

Ortopedin i Region Skåne använder ett gemensamt IT‐stöd (Ortreg) för 

verksamhetens arbetsprocesser. Systemet används bland annat för 

journaldokumentation av ortopediska operationer och för uppföljning av det 

postoperativa förloppet. Patienter som fått en knä‐ eller höftledsprotes följs 

upp det första året efter operation av särskilt utbildade sjuksköterskor. De 

komplikationer som påvisas registreras i en särskild komplikationsmodul. 

Patientadministrativa uppgifter registreras i PASiS (Patientadministrativt 

system i Skåne) där också koder för operation och diagnos registreras. 

Det föreligger en osäkerhet om hur jämförbara komplikationsdata i Ortreg är 

mellan olika registrerande enheter. Därför behöver analyser av data från 

Ortreg som belyser vårdens kvalitet valideras.

Datum 2012-02-07 8 (21) 

Processen för uppföljning och registrering av det postoperativa förloppet vid 

respektive sjukhus har därför undersökts genom platsbesök och intervju med 

registrerande sjuksköterskor (Bilaga 2). 

En samkörning av registerdata från Ortreg och PASiS har också genomförts. 

Arbetet har utförts av Anna Jöud och Martin Englund, båda knutna till 

EpiCentrum (f.d. MORSE). Analysplanen har utformats i samråd med Isam 

Atroshi, Peter Olséen och Martin Sundberg. Syftet var att validera vissa 

komplikationsparametrar i Ortreg och om möjligt belysa den medicinska 

kvaliteten av den givna vården vid respektive enhet (Bilaga 3). 

Ett registerutdrag från Ortreg med patienter som opererats med en höftledseller 

knäledsprotes i Region Skåne under tiden Januari 2008 t.o.m. December 

2011 har kompletterats med uppgifter på individnivå ur PASiS. I analyser för 

validering och medicinska resultat har patienter, mantalsskrivna i Skåne som 

genomgått en elektiv operation ingått. För att få jämförbara grupper mellan 

enheterna har enbart patienter med diagnosen artros inkluderats och 

patienterna har ordnats i tre grupper, Ängelholm‐Helsingborg (HBG), Lund‐ 

Malmö‐Trelleborg (TBG) och Hässleholm‐Kristianstad (HLM). Analyser har 

gjorts med både beräkning av andel komplikationer och antal dagar till 

komplikation under den postoperativa tiden upp till 12 månader. De koder 

som använts ur PASiS och hur de grupperats framgår av (bilaga 4: Ledplastik_ 

komplikationer.xlsx) 

Det totala antalet besök i vården och antalet vårddagar i samband med 

operation har också beräknats. 

Vid analys av volym per sjukhus/kirurg har samtliga elektiva operationer 

2011 använts. Det är inte möjligt att utläsa i PASiS om en assistent är mycket 

erfaren och handleder en läkare underutbildning. För att i möjligaste mån ta 

hänsyn till detta ingår i beräkningen av antal operationer per kirurg även 

operationer där operatören assisterat. För att inte assistenter som inte själva 

är ortopeder eller blivande ortopeder skall påverka resultaten har enbart de 

assistenter som också någon gång varit huvudoperatör tagits med i kalkylen. 

Operatörerna är avidentifierade i analyserna. 

Resultaten har diskuterats i olika omgångar i gruppen men slutsatserna står 

undertecknad för. 

Kvalitetsregister 

Proteskirurgins medicinska resultat kan bedömas såväl på lång sikt i form av 

protesöverlevnad efter 10 år som på kort sikt i form av komplikationer och 

patientupplevd kvalitet inom de första 2 åren efter operationen. De långsiktiga 

resultaten avspeglar mer implantatens konstruktion och material än 

operationens genomförande och den perioperativa vårdens kvalitet. I 

utredningen är därför de kortsiktiga resultaten mer intressanta och är 

hämtade från årsrapporten 2010 Svenska Höftprotesregistret. 


Koncernkontoret

Datum 2012-02-07 9 (21) 

I Svenska knäprotesregistrets årsrapport redovisas på kliniknivå enbart 

långtidsresultat i form av revisionsrisk under en 10 års period medan data om 

tidiga komplikationer och patientupplevd kvalitet saknas. 

Artrosprocessen (Patientprocesser i vården) 

Uppdragsgruppen för patientprocesser vid Hälso‐ och Sjukvårdsavdelningen 

Region Skåne driver ett processorienterat utvecklingsarbete inom flera olika 

områden. Ett sådant område är Artrosprocessen som innebär att deltagande 

kliniker (HLM, HBG och TBG) genomför utvecklingsarbeten i 

överenskommelse mellan verksamheten och representanter för 

uppdragsgivaren. Det som finns publicerat på hemsidan och en skriftlig 

sammanfattning från uppdragsgruppen har granskats och ingår i underlaget. 

PRISS (Protesrelaterade infektioner ska stoppas) 

Patientförsäkringen LÖF har tagit initiativ till ett arbete för att minska risken 

för att protesnära infektioner ska uppkomma efter operation med ledprotes. 

PRISS (Protesrelaterade infektioner ska stoppas) är ett nationellt, 

tvärprofessionellt projekt startade sommaren 2008. Målet är att minska 

infektionsfrekvensen vid elektiva protesoperationer i knä och höft med minst 

50 procent. Arbetet går ut på att klinikerna med ledning av ett 

självskattningsinstrument går igenom processens olika delar med fokus på att 

minska riskerna för infektion. Samtliga berörda verksamheter har deltagit och 

jag har tagit del av återföringsrapporterna. 

OMVÄRLDSANALYS 

Via telefon och mejl har jag kommunicerat med följande personer som har 

kännedom om och erfarenhet av motsvarande verksamhet och 

förändringsprocesser i andra delar av Sverige. 

Christer Andersson, Chefläkare och 50% ortoped, Linköping. 

Peter Rockborn, Verksamhetschef Ortopedkliniken Norrköping. 

Göran Garellick, Registerhållare höftregistret, Registercentrum VGR 

Lennart Adamsson, Verksamhetschef, Ortopedi Karolinska 

Universitetssjukhuset, Stockholm 


Koncernkontoret

Datum 2012-02-07 10 (21) 

BERÖRDA KLINIKERS ERFARENHETER OCH SYNPUNKTER 

Genom personliga möten med verksamhetschefer, klinikbesök för möten med 

personer på ledningsnivå och besök/samtal med sjuksköterskor som svarar 

för uppföljning och registrering av komplikationer i OrtReg har jag blivit 

orienterad om verksamheten och fått kunskap om processer och rutiner vid 

de olika klinikerna. 

För att få en samlad, bred och strukturerad bild av verksamhetens bedömning 

av förslaget och de konsekvenser det medför i olika delar av verksamheten 

har ett arbetsmöten hållits en dag vid vardera sjukhusen i Hässleholm, 

Trelleborg och Ängelholm. Metoden har varit en modifierad typ av SWOTanalys 

(Strengths, Weaknesses/Limitations, Opportunities, and Threats) och 

utvecklingsledare Ebbe Lundgren från Qulturum i Jönköping har lett arbetet 

och också dokumenterat mötena. Jag har deltagit i samtliga dagar och 

vårdstrateg Ulrika Wiberg, vid Avdelningen för kunskapsstyrning, 

Koncernkontoret har deltagit som observatör i Hässleholm och i Trelleborg. 

Arbetet har skett utifrån förutbestämda frågeställningar i såväl mindre 

grupper som i plenum. 

FOU 

Forsknings och utvecklingsfrågor har varit en integrerad del och berörts i 

olika omfattning i alla möten och samtal. Mer specifikt har dock FoU‐frågorna 

diskuterats vid ett möte med LUMSI (Lund University Musculoskeletal Science 

Institute) som är ett samarbete i södra sjukvårdsregionen och har till syfte att 

främja forskning och utveckling inom rörelseorganens sjukdomar. 

RISK OCH SÅRBARHET 

Någon regelrätt riskanalys har inte genomförts utan frågan om risker och 

sårbarhet har diskuterats internt på Avd för kunskapsstyrning 

RESULTAT 



HTA (HEALTH TECHNOLOGY ASSESSMENT) 

Evidens finns för att den medicinska kvaliteten vid operation med höft eller 

knäprotes ökar med stigande antal operationer per enhet/sjukhus. De positiva 

samband som oftast påvisas är mortalitet inom ett år, frekvens postoperativa 

infektioner, andel postoperativa luxationer i höftprotes, frekvens 

trombos/emboli, vårdtid på sjukhus och postoperativa komplikationer som 

kombination. De sjukhusvolymer som används som tröskelvärden är oftast 

100/år och 300/år men positiva effekter har påvisats i en studie med 

tröskelvärde på 400 operationer per år. För volymer däröver saknas evidens 

för både positiva och negativa samband mellan volym och kvalitet.

Datum 2012-02-07 11 (21) 

Det finns också evidens för ett positivt samband mellan volym och kvalitet på 

operatörsnivå. De samband som oftast påvisas är lägre frekvens infektioner, 

postoperativa luxationer i höftprotes, postoperativa komplikationer och 

kortare postoperativ vårdtid. De tröskelnivåer som studeras varierar men 

ligger oftast på nivåer av 25/år eller 50‐100/år men även mer än 200/år 

förekommer. Det finns inga studier som visar på en negativ effekt mellan hög 

volym per kirurg och kvalitet. 

Bedömning (HTA): 

Det finns ett samband mellan högre volym och bättre resultat, både på 

operatörsnivå och på sjukhusnivå. Om det finns en optimal nivå och vilken den 

är i så fall är inte fastställd. Hur sjukhusnivå och operatörsnivå interagerar 

med varandra är inte heller utrett. 

Min slutsats är att en sjukhusvolym på 400 – 500 elektiva operationer per år 

bör med viss marginal ge goda förutsättningar för att upprätthålla en hög 

medicinsk kvalitet förutsatt att antalet operatörer begränsas till vad som är 

förenligt med nödvändig utbildning och kompetensutveckling vid kliniken. 

(Bilaga 5: HTA_rapport_plastiker.pdf) 

ANALYS AV REGIONALA DATABASER (ORTREG OCH PASIS) 

Vid intervjuer med registreringssjuksköterskor har framkommit att det 

saknas gemensamma riktlinjer och definitioner för hur registrering ska göras i 

OrtReg. Samtliga utför arbetet ambitiöst och noggrant men på lite olika sätt 

vid olika enheter vilket innebär att resultaten för vissa variabler inte tillåter 

jämförelse mellan sjukhusen. Jag uppfattar dock att man har en likartad 

registrering över tid inom respektive sjukhus vilket gör att data kan användas 

för att följa den egna klinikens utveckling. I bilagan finns minnesanteckningar 

som beskriver processen (Bilaga 2). 

I PASiS saknas uppgift om höger eller vänster sida för diagnos och operation 

vilket begränsar precisionen vid utsökning av databasen och det förekommer 

kodningsfel i PASiS i en okänd omfattning. Det finns ingen anledning att tro att 

dessa felkällor på något systematiskt sätt snedvrider resultaten som ändå bör 

tolkas med viss försiktighet. En uppenbar effekt är dock att analysen i sig blir 

mer trubbig och får svårare att upptäcka faktiska skillnader mellan grupper. 

I analysen av uppgifter från PASiS framkommer en ökad andel mekaniska 

komplikationer i HLM jämfört med TBG. I övrigt påvisas ingen skillnad mellan 

sjukhusen i frekvens komplikationer eller mortalitet efter operation (Bilaga 4: 

Ledplastik_komplikationer.xlsx) 

Den perioperativa vårdtiden på sjukhus är en dag kortare i HLM och det totala 

antalet besök till vården efter utskrivning är något högre i TBG. 


Koncernkontoret

Datum 2012-02-07 12 (21) 

I analysen av volym operationer per kirurg framkommer att andelen 

höftoperationer som genomförs med ortoped (som huvudoperatör eller 

assisten) som under år 2011 deltagit i fler än 30 höftoperationer ligger på 

mellan 75 % och 81 %. Motsvarande andel vid knäoperationer ligger i TBG 

och HLM på 85 % eller strax över och i HBG på 64 % (Bilaga 6: Op_per_läkare.xlsx). 

Bedömning (Analys databaser): 

Den skillnad som finns i data från PASiS i form av en högre andel mekaniska 

komplikationer för patienter som opererats i HLM jämfört med TBG förklaras 

av att man i Hässleholm under 2005 och 2006 hade en hög frekvens 

luxationer. Man upptäckte detta med hjälp av Ortreg och har vidtagit åtgärder 

för att reducera luxationsfrekvensen. Resultaten har sedan successivt 

förbättrats och ligger nu på en acceptabel nivå vilket framgår av förklaringen 

från HLM (Bilaga 7). 

I Ortreg finns uppgifter om att andelen patienter som får sårläkningsproblem 

och ytliga infektioner är högre efter operation i HLM. Detta får inget stöd i 

analysen av antalet vårdkontakter inom 3 månader efter operation utan kan 

förklaras av olika rutiner för uppföljning och registrering vid enheterna. 

Den volym om 30 operationer per läkare som används i kalkylen i bilaga 6 går 

inte att jämföra med vad som finns dokumenterat i litteraturen. Granskar man 

kalkylen i bilaga 6 närmare finner man dessutom att andelen assistenter är 

högst i SUS‐materialet och lägst i Hässleholms material medan antalet 

operationer per huvudoperatör är högst i Hässleholm och lägst i Helsingborg. 


Koncernkontoret

Datum 2012-02-07 13 (21) 

Kvalitetsregister 

BEFINTLIGA MATERIAL 

Från Svenska Höftregistrets årsrapport 2010 har data hämtats och 

presenteras i tabellen nedan. Det gäller primär operation med höftledsprotes 

under åren 2007‐2010. Samtliga skånska sjukhus har > 95 % täckningsgrad i 

registret. 

Sjukhus 

Antal 

operationer 

Om‐operation 2 

år 1 

EQ‐5D 2 

Helsingborg 252 1,6% 0,47 

Hässleholm 3395 1,6% 0,40 

Lund 383 1,8% 0,39 

Malmö 404 2,0% 0,37 

Trelleborg 2375 1,2% 0,38 

Skåne 6809 1,5% ‐ 

Riket 60437 1,8% 0,36 

Data är inte justerade för olika patientsammansättning vilket kan förklara 

skillnader mellan sjukhusen inom regionen. Totalt är dock andelen patienter 

som om‐opereras om inom 2 år lägre i Region Skåne (1,5%) jämfört med riket 

(1,8%) vilket talar för att vården håller en god kvalitet. Vid samtliga sjukhus 

ligger den rapporterade genomsnittliga förbättringen av livskvalitet efter ett 

år över riskgenomsnittet. För tolkning var god se fotnot 2. 

1 Om‐operation inom 2 år oavsett orsak. Speglar frekvensen svåra tidiga 

komplikationer som protesrelaterade infektioner och luxationer. 

2 Patientrapporterat resultat i form av en enkät som rör smärta och livskvalitet före 

och 1 år efter genomförd operation. Det som redovisas är den förbättring som 

uppkommer efter operationen. Riksgenomsnittet anges vara en rimlig målnivå. Ett 

lågt värde kan indikera indikationsglidning och ett för högt att patienten fått vänta för 

länge på sin operation. Gäller åren 2009‐2010. 


Koncernkontoret

Datum 2012-02-07 14 (21) 

Artrosprocessen 

Det finns lokala processteam och utsedda processledare för artrosprocessen 

vid sjukhusen Helsingborg, Trelleborg och Hässleholm. Uppdragsgruppen för 

Patientprocesser uppger att det bedrivs ett aktivt och framgångsrikt 

utvecklingsarbete av processerna vid alla tre sjukhusen och att det har 

återspeglats i förbättrade och föredömligt goda medicinska resultat under 

senare år. Man bedömer att det finns fördelar med att olika team finns och kan 

jämföra/sporra varandra till att förbättra resultaten ytterligare. Möjligheten 

till resultatuppföljning av verksamheten är god genom att man använder 

OrtReg för registrering av operationer och komplikationer men möjligheten 

till jämförelser mellan enheterna försvåras av att det saknas gemensamma 

rutiner och riktlinjer för inrapportering av komplikationer (Bilaga 8). 

PRISS (Protesrelaterade infektioner ska stoppas) 

Samtliga aktuella kliniker har aktivt deltagit i PRISS och fått 

återföringsrapporter som innehåller varierande grad av såväl goda exempel 

som förbättringsmöjligheter i syfte att minimera risken för postoperativa 

infektioner. 

Bedömning (Befintliga material): 

Det bedrivs ett aktivt förbättringsarbete och utveckling av processen vid 

samtliga berörda enheter. De nationella resultat som finns att tillgå talar för en 

hög kvaliteten och goda medicinska resultat av verksamheten i Regions Skåne 

i jämförelse med riket i övrigt. 

OMVÄRLDSANALYS 

I Östergötland genomfördes 2004‐2005 en strukturförändring som bl.a. 

innebar att elektiva ortopediska operationer flyttades till Motala och 

akutmottagningen för kirurgi och ortopedi nattetid stängdes i Norrköping. 

Som en reaktion mot strukturförändringarna bildades ett sjukvårdspolitiskt 

parti (Vrinnevi‐listan) som ställde upp i landstingsvalet 2006 och fick stort 

inflytande. Efter 9 månader öppnades akutmottagningen nattetid, år 2007 

återfördes elektiva höftoperationer och år 2008 elektiva knäoperationer till 

Norrköping. Den främsta anledningen var att ortopedkliniken i Norrköping 

fick stora svårigheter med sin läkarbemanning och svårigheter att 

upprätthålla den ortopediska akutverksamheten. Verksamhetschefen menar 

att för ett länssjukhus är det omöjligt att svara för ett bra ortopediskt akut 

omhändertagande utan en betydande volym elektiva ledprotesoperationer. 

Han menar att flyttar man bort ledplastikerna så måste man för eller senare 

även flytta det akuta omhändertagandet. 

I Linköping som är en universitetsklinik klarar man sin verksamhet inklusive 

det akuta omhändertagandet genom att man har ett bredare uppdrag och ett 


Koncernkontoret

Datum 2012-02-07 15 (21) 

betydande inslag av högspecialiserad vård inom det ortopediska området. 

Man är nöjd med hur utbildning och kompetensförsörjningen är organiserad 

samverkan med sjukhuset i Motala. 

I Stockholm har man lagt ut elektiva protesoperationer i höfter och knän som 

vårdval vilket innebär att verksamheten spridits på ett flertal privata aktörer. 

Akutsjukhusen ingår i vårdvalet och har möjlighet att själva påverka hur 

många elektiva operationer man genomför. Ortopedkliniken vid Karolinska 

universitetssjukhuset väljer att utföra c:a 500 elektiva ledprotesoperationer 

per år vilket man bedömer är vad som krävs för att upprätthålla den egna 

kompetensen. 

I Göteborg har man velat förlägga all elektiv ortopedi till sjukhuset i Mölndal 

vilket dock har lett till att man även samlat allt akut ortopediskt 

omhändertagande för vuxna till Mölndal (undantag multitrauma i akutskedet). 

Bedömning (Omvärldsanalys): 

Den samlade erfarenheten, inklusive den från ortopedin i Helsingborg, talar 

för att det på länssjukhus behöver utföras en ansenlig mängd elektiva 

ortopediska ingrepp inom klinikens ram för att långsiktigt kunna upprätthålla 

en fullgod verksamhet inklusive ett akut ortopediskt omhändertagande. 

Universitetskliniker med sitt breda och högspecialiserade uppdrag har vissa 

fördelar jämfört med länssjukhus men behöver ändå en viss mängd av 

”rutinoperationer” för att upprätthålla sin kompetens som organisation. Detta 

kan ske i egen regi (Karolinska) eller organiseras i samverkan med 

närliggande sjukhus (Linköping‐Motala). 

Hässleholm 

BERÖRDA KLINIKERS ERFARENHETER OCH SYNPUNKTER 

Hässleholms sjukhusorganisation bedömer att man har de fysiska 

förutsättningar som krävs för att ta ett betydligt större uppdrag med bara 

mindre förändringar i lokalerna. Man har kunnande i processutveckling och 

har en utarbetad metod för utbildning, kompetensutveckling samt en kultur 

som stödjer FoU. Det finns möjligheter att decentralisera vissa delar av 

processen som t.ex. mottagningsverksamhet till andra delar av Skåne. Man har 

också testat sin kapacitet med upp till 50 operationer på en vecka och man 

befarar inte att en långsiktigt hög volym kommer skapa några 

arbetsmiljöproblem. Kliniken är för närvarande väl bemannad och det finns 

kapacitet och kompetens inom organisation för att initialt hantera den volym 

som kan bli aktuell. Det finns en god tillgång på anestesisjuksköterskor samt 

ortopeder som internt kan förflyttas till ledplastikverksamheten. På sikt krävs 

dock ett tillskott av bland annat operatörer. I förlängningen kan det dock 

uppstå en brist på medarbetare i andra delar av ”ortopedträdet” som måste 

hanteras och en rekrytering av andra vårdpersonalkategorier kommer att behövas. 


Koncernkontoret

Datum 2012-02-07 16 (21) 

Man är dock övertygad om att man kan åstadkomma en långsiktigt hållbar 

kompetensförsörjning. 

Man poängterar vikten av ett gott samarbete framöver inom ortopedin i 

regionen. 

Bedömning (HLM): 

HLM är övertygande i sin argumentation för att man har förmåga att hantera 

en betydligt större volym av elektiva protesoperationer. Det går inte att 

”provocera” fram någon tveksamhet till att man klarar att utföra uppdraget 

eller att förslaget innebär något hot. Man medger att det övergående kan bli en 

del undanträngningseffekter på annan ortopedisk verksamhet dock utan att 

man riskerar överträda vårdgarantin. Min bedömning är att HLM klarar att 

hantera ett betydligt större uppdrag. 

(Bilaga 9) 

Helsingborg 

I Helsingborg finns mycket negativa erfarenheter av att vara utan elektiva 

ledprotesoperationer under en period. Kliniken och den ortopediska 

verksamheten höll på att raseras genom att en läkarflykt drabbade 

verksamheten. Man har nu återfått ett uppdrag med stigande antal 

operationer och har också varit framgångsrik i att rekrytera läkare för 

specialistutbildning inom ortopedin. Man har nu också grundutbildning för 

läkare vid sjukhuset. 

Operationerna utförs till 80% i Ängelholm och är koncentrerat till 4 

överläkare och en ST‐läkare. Man har för närvarande ett 10‐tal ST‐läkare och 

kan inte se att det långsiktigt varken går att upprätthålla specialistutbildning 

eller kompetensförsörjning på kliniken utan ett eget ledprotesuppdrag. Man 

har inom ”sitt” upptagningsområde ett uppskattat behov av c:a 600 

operationer per år. Man uppger att man har möjlighet och önskar utföra dessa 

operationer inom sin egen organisation. Det vore bra också ur ett 

processperspektiv eftersom man då kan ha en både geografisk och 

organisatorisk väl sammanhållen vårdkedja för patientgruppen. 

I Ängelholm vårdas patienterna på en avdelning för elektiva, rena operationer 

och upptar c:a 6 vårdplatser. Dessa platser kan inte utan olägenhet användas 

för närsjukvårdspatienter eftersom man ur infektionssynpunkt inte bör 

blanda ”rena” med övriga patienter på samma avdelning. I Ängelholm blir 

konsekvenserna i övrigt att det skapas en ledig operationskapacitet som utan 

tillgängliga vårdplatser måste användas för polikliniska operationer eller 

avvecklas från sjukhuset. Man påpekar att om sjukhusets verksamhet krymper 

ytterligare blir nödvändiga ”overheadkostnaderna” en allt större del vilket 

belastar ekonomin och minskar möjligheten till en kostnadseffektiv vård. Det 

finns en risk/möjlighet att privata intressen tar över en allt större del av 

sjukhuset. 


Koncernkontoret

Datum 2012-02-07 17 (21) 

Bedömning (HBG): 

Man har en väl utvecklad process som erbjuder patienterna en god vård och 

att man har möjlighet och behov av att utöka verksamheten för att få optimala 

förutsättningar på lång sikt. Konsekvenserna om förslaget genomföres 

kommer att bli allvarliga och mycket svårbemästrade. Den tydligaste effekten 

uppkommer genom en befarad kompetensflykt och praktiska svårigheter att 

på sikt upprätthålla kompetens och förmåga att svara för ett bra ortopediskt 

akut omhändertagande vid Helsingborgs sjukhus. 

(Bilaga 9) 

Trelleborg 

Vid sjukhuset i Trelleborg utförs ett stort antal protesoperationer med 

kirurger från Lund respektive Malmö, med delvis olika utformade 

patientprocesser. Dessa håller dock på att ensas och man har redan väl 

genomarbetade och gemensamma rutiner för uppföljning och dokumentation. 

Gemensam väntelista med Lund och Malmö innebär en viss flexibilitet i val av 

operationsplats. Verksamheten håller en hög kvalitet och man menar att man 

har möjlighet att ytterligare korta vårdtiderna genom att konsekvent erbjuda 

inläggning operationsdagen och i god tid förbereda utskrivning. 

Sjukhuset har en diversifierad verksamhet men elektiv ortopedi är ett viktigt 

profilområde som kan försvinna om förslaget genomförs. Det innebär en 

betydande omställning för både mottagning, avdelning och operation. För 

operation är ledproteser en tredjedel av verksamheten vilket motsvarar 2 

bemannade operationssalar. Dessa kommer att avvecklas eller ställas om till 

poliklinisk verksamhet, vilket i så fall medför ett behov av relativt omfattande 

ombyggnad av lokaler för förberedelse och uppvakning. För avdelningen 

innebär omhändertagande av närsjukvårdspatienter en omställning 

kompetensmässigt och en utmaning att kunna vårda kvarvarande ”rena” 

postoperativa patienter skilda från närsjukvårdspatienter. 

Bedömning (TBG): 

Vården av patientgruppen är väl utvecklad och etablerad vid sjukhuset i 

Trelleborg. Konsekvenserna av förslaget innebär en besvärlig men överkomlig 

omställningsprocess där en kostnad även kan tillkomma för ombyggnation 

beroende på vilken ersättningsverksamhet som förläggs hit. 

(Bilaga 9) 

Skånes universitetssjukhus 

Universitetskliniken berörs av förslaget via de ortopedkirurger som 

handlägger och opererar patienter vid sjukhuset i Trelleborg. Om förslaget 


Koncernkontoret

Datum 2012-02-07 18 (21) 

genomförs kommer det negativt påverka möjligheterna till 

kompetensförsörjning, utbildning och forskning vid SUS inom området. Man 

anger att rekrytering av framstående forskare försvåras liksom möjligheter att 

erbjuda forskarutbildning vid kliniken. Kliniken utför idag elektiva 

protesoperationer även i Lund/Malmö, oftast på patienter med mer komplexa 

ledproblem eller annan sjuklighet som kräver särskilda resurser. Möjligheten 

att fortsätta med avancerad kirurgi inom området och svara för det akuta 

avancerade omhändertagandet försvåras vid en flytt av de ”enklare” elektiva 

operationerna från Trelleborg. Man menar att det inte är långsiktigt hållbart 

att ortopedkirurger vid SUS reser till Hässleholm för att utbildas och 

vidmakthålla sin kompetens. Man menar att pendlingsavståndet är för stort 

men också att förutsättningarna för en bra samverkan inte finns och har 

försämrats av förslaget. 

Bedömning (SUS): 

Universitetssjukhuset med sin stora och breda verksamhet och uppdrag för 

högspecialiserad vård har bättre förutsättningar än andra att rekrytera och 

behålla kompetenser och även rekrytera forskare. Man är därmed mindre 

sårbar på kort sikt av en förändring enligt förslaget. Med ett väl utvecklat 

samarbete inom Regionen skulle man på sikt kunna klara såväl forskning som 

utbildning och sin kompetensförsörjning. Ändå är min bedömning att under 

rådande omständigheter behöver även SUS svara för och utföra en betydande 

volym av elektiva protesoperationer. 

(Bilaga 9) 

FOU 

Förutsättningarna för forskningen inom området anses av de flesta försämras 

om förslaget genomförs. Det påpekas att de frågeställningar som är aktuella 

inom området oftast inte kräver stora volymer och vid dessa fungerar 

multicenterstudier lika bra. Flytten av plastikoperationer från SUS/Trelleborg 

slår sönder den forskarmiljö som finns på SUS med informella samband 

mellan forskare inom området och mellan forskare inom detta och 

angränsande områden. Man menar att den forskarkultur som driver fram 

innovationer blir fattigare och man får svårt att rekrytera både doktorander 

och ledande forskare inom ortopedin. Detta blir konsekvensen av att de 

ortopedläkare som utför operationerna vid Trelleborg/Helsingborg inte 

kommer att vilja/kunna förmås att fortsätt utföra operationerna i Hässleholm 

utan antingen kommer att sluta vid kliniken eller arbeta inom annan del av 

verksamheten. Förslaget i sig skapar motsättningar som försämrar 

möjligheterna till samverkan mellan sjukhusen generellt men framförallt inom 

forskning och utbildning. 

I Hässleholm finns en aktiv forskning inom området och möjligheterna bör 

öka med ett större patientunderlag. 


Koncernkontoret

Datum 2012-02-07 19 (21) 

Bedömning: 

En koncentration enligt förslaget med en ökad volym samlad vid en enhet ökar 

i sig möjligheterna att bedriva en rationell klinisk forskning. För att fullt ut 

kunna utnyttja denna potential krävs dock allokering av FoU‐resurser till HLM 

och en betydande grad av samverkan inom forskarkollektivet i Region Skåne. 

Förslaget bidrar inte till att skapa förutsättningar för god samverkan varför 

forskningen under åtminstone en övergångsperiod kommer att bli lidande. 

RISK OCH SÅRBARHET 

Patientsäkerheten i vården är beroende av genomarbetade processer och god 

följsamhet till rutiner och riktlinjer. En koncentration av vården av den 

aktuella patientgruppen försämrar i sig inte möjligheterna till en säker vård. 

Den risk som kan behöva beaktas gäller i första hand spridning av smittsam 

sjukdom vilket får olika konsekvenser beroende på systemets sårbarhet. Ett 

exempel är vinterkräksjukan (Calicivirus) där risken att någon patient för 

smitta med sig till en opererande enhet är direkt korrelerad till antalet 

vårdade patienter. Om samma antal patienter delas upp på flera enheter är 

den totala risken att någon för smitta med sig lika stor men effekten blir 

mindre eftersom färre patienter kommer att påverkas i form av t.ex. 

uppskjuten operation eller risken att smittas. Detta är förstås allmänt giltigt i 

vården och är inte unikt för denna patientgrupp. 

Bedömning: 

Konsekvenserna av ett genomfört förslag för risken och sårbarheten bedöms 

som små för den aktuella patientgruppen. 

Patientsäkerhet och vårdens kvalitet för patientgrupper som sekundärt 

kommer att bli berörda av förändringen berörs i andra delar av rapporten. 

SLUTSATSER 

Med detta som underlag drar jag följande slutsatser 

 

De patientkategorier som är direkt berörda av den föreslagna 

förändringen får idag operation och vård vid enheter som bedriver ett 

aktivt utvecklingsarbete i sina processer, driver förbättringsarbeten 

och följer sina resultat i kvalitetsregister. Kvaliteten av den givna 

vården står sig väl i jämförelse med andra svenska sjukhus. Sjukhusen 

i Trelleborg och Hässleholm har redan idag med svenska mått en hög 

volym av operationer och goda förutsättningar att bedriva både 

utbildning, forskning och kvalitetsutveckling inom området. Det 


Koncernkontoret

Datum 2012-02-07 20 (21) 

saknas vetenskapligt stöd både för och emot att en koncentration av 

verksamheten till ett centrum skulle ge fördelar ur kvalitetssynpunkt. 

 

 

 

 

 

Hässleholms sjukhusorganisation har idag lokalmässig kapacitet, 

kompetens och organisatorisk förmåga som gör att man kan klara ett 

betydligt större uppdrag av elektiva protesoperationer. Med ett 

fortsatt aktivt processarbete finns goda möjligheter att utföra vården 

med god kvalitet även med ett stort uppdrag. 

För den ortopediska verksamheten i Helsingborg får en genomförd 

förändring enligt förslaget både kortsiktigt och långsiktigt stora 

konsekvenser som kommer att bli mycket svårhanterade. På sikt 

föreligger en stor risk att möjligheterna att erbjuda ett gott 

ortopediskt akut omhändertagande försvinner. Ett länssjukhus är 

beroende av en betydande volym elektiva operationer för att 

upprätthålla kompetens och det framstår inte idag som realistiskt eller 

långsiktigt hållbart att upprätthålla detta genom pendling till 

Hässleholm. 

För den ortopediska verksamheten vid Skånes universitetssjukhus blir 

konsekvenserna stora fram för allt på lång sikt med svårigheter att 

upprätthålla kompetens, utbildning och forskning. De exempel som 

finns visar att en universitetsklinik kan lösa detta med ett nära och bra 

samarbete (Linköping‐Motala) eller genom att i egen regi utföra 

elektiva operationer i tillräcklig omfattning (Karolinska). 

För Ängelholms och Trelleborgs sjukhus blir konsekvensen en 

besvärlig men hanterbar omställning av verksamheten till nya 

uppdrag. Eftersom vårdplatserna vid båda sjukhusen enligt förslaget 

förväntas användas för närsjukvård kan det uppstå svårigheter att 

upprätthålla ”rena” avdelningar för de elektiva operationer som blir 

kvar och operationsresurserna måste ställas om för poliklinisk 

verksamhet. Detta kan medföra behov av anpassning av lokaler. 

En eventuell förändring bör för att inte allvarligt skada den 

ortopediska verksamheten i Skåne ta sin utgångspunkt i att elektiva 

protesoperationer av höft och knä även fortsättningsvis ska utföras vid 

tre centra i Skåne. Både Hässleholm och Helsingborg behöver svara för 

och utföra c:a 500 elektiva operationer per år för att långsiktigt 

upprätthålla en bred ortopedisk verksamhet av god kvalitet dygnet 

runt. För SUS kan behovet av motsvarande operationer jämföras med 

Karolinska som genomför c:a 500 operationer i egen regi per år. Hur 

behovet av operationer som överstiger summan av ”miniminivån” för 

varje sjukhus fördelas mellan enheterna är inte av avgörande 

betydelse för möjligheterna att erbjuda en god och jämlik vård inom 

ortopedin i Region Skåne. 


Koncernkontoret

Datum 2012-02-07 21 (21) 

BILAGOR 

1. Utredningens uppdrag 

2. Minnesanteckningar registreringssjuksköterskor 

3. Analysbeskrivning PASiS 

4. Resultat analys PASiS 

5. HTA‐rapport (preliminär) 

6. Volym operationer per läkare 

7. Förklaring Hässleholm 

8. Artrosprocessen 

9. Sammanfattning ”SWOT”‐analys 


Koncernkontoret

Koncernledningen 

Lars Kristensson 

Produktionsdirektör 

Datum 

2011-09-15 

UPPDRAG 

1 (2) 

En koncentration av Region Skånes ledplastik operationer 

för höft- och knäleder till Hässleholms sjukhus 

Uppdragsgivare: Produktionsdirektör Lars Kristensson 

Ansvarig: Medicinsk rådgivare Gunnar Persson, Avdelningen för 

kunskapsstyrning och FoU, Koncernkontoret 

Bakgrund 

Nuvarande uppdragsfördelning av de planerade höft- och knäleds 

plastikerna tillkom i samband med beslut kring Skånsk livskraft - 

vård och hälsa 2002. Nuvarande uppdragsfördelning framgår av 

bilaga 1. 

Det finns ett behov av att frigöra vårdplatser för närsjukvård i 

sydvästra (Malmö, Trelleborg) och nordvästra (Helsingborg) 

Skåne. Ett sätt att åstadkomma detta inom rimlig tid utan stora 

investeringar är att flytta de planerade operationerna för höfter 

och knän som idag utförs vid sjukhusen i Trelleborg och 

Helsingborg till sjukhuset i Hässleholm. 

Uppdrag 

Utredningen skall belysa konsekvenserna av ett genomfört 

förslag med avseende på 

Förväntade förändringar i ledtider, vårdens kvalitet och 

resultat samt säkerhet för patienter som opereras med 

höft- och knäled plastiker i Skåne 

Effekter för de kliniker som inte längre får uppdrag inom 

området vad gäller kompetens för hantering av dessa och 

andra relevanta patientgrupper dagtid och jourtid 

Postadress: Region Skåne, Koncernkontoret, 291 89 Kristianstad Organisationsnummer: 23 21 00-0255 

Besöksadress: Dockplatsen 26, Malmö 

Telefon (växel): 040-675 30 00 

Internet: www.skane.se

Datum 2008-10-24 2 (2) 

Kompetensförsörjning, resurstillgång och kapacitet i övrigt 

att hantera den planerade patientvolymen vid sjukhuset i 

Hässleholm på kort och på lång sikt 

Förändringar i förutsättningar för FoU inom området för 


Utredningen ska också, om inte avgörande skäl framkommer som 

talar emot förlaget, föreslå en rimlig tidplan för genomförandet. 

Avgränsningar 

I uppdraget ingår inte att utarbeta en komplett genomförandeplan, 

analysera miljökonsekvenser eller att beräkna eventuella 

ekonomiska konsekvenser av förslaget. 

Övrigt: 

Arbetet förutsätts bedrivas i full öppenhet gentemot berörda 

enheter. 

Några särskilda resurser för utredningen anslås inte men i mån 

av att sådana behov uppkommer tilldelas utredningen dessa efter 

hand. 

Delrapporter kan avges efter överenskommelse men 

uppdraget slutrapporteras senast 2011-11-15 

Malmö 2011-09-20 

Lars Kristensson 

Bilaga: Höft- och knäledsplastiker utfall 2010 och uppdrag 2011 


Koncernledningen

Minnesanteckningar från intervjuer med registreringssjuksköterskor avseende rutiner för 

uppföljning och registrering av komplikationer vid sjukhusen. Anteckningarna har granskats av 

berörda. 

2011‐11‐01 Helen Wikdahl (via telefon) 

HELSINGBORG‐ÄNGELHOLM 

Vid inskrivning som sker vid respektive sjukhus c:a 2 veckor före operation fyller patienten i 

HOOS (Hip disability and Osteoarthritis Outcome Score), KOOS (Knee injury and Osteoarthritis 

Outcome Scoore) och EQ‐5D (EuroQol) formulären. 

Vid tre veckor kommer alla knäopererade på återbesök till Helsingborg för suturtagning och 

bedömning av såret. Dokumenteras i Melior och registreras som besök. Vid behov kallas doktor 

som alltid finns att tillgå. Samma rutin gäller för de som knäopereras i Ängelholm som får 

återbesök till Ängelholm efter tre veckor. 

Höftopererade patienter tar i okomplicerade fall sina suturer hos distriktssköterska, annars 

återbesök i Helsingborg respektive Ängelholm. Registreras i primärvårdsjournalen som Helene 

inte har tillgång till. 

Vid 3 till 4 månader kommer alla patienter för uppföljning med sjuksköterska, med CRP och 

sjukgymnast vid Helsingborgs sjukhus. Sekreterare bokar detta utifrån datum för operation. 

Helen går då igenom med patienten om det varit några postoperativa komplikationer utifrån en 

blankett som hon då fyller i. Dessutom läser hon alltid igenom ortopedjournalen för både 

Ängelholm och Helsingborg. Om patienten sökt i primärvården frågar hon om lov och ringer 

sedan för att hämta in informationen om besöket. Uppgifterna för hon senare in i OrtReg. 

Djup infektion är relativt lätt att identifiera med positiv odling och uppgift om åtgärd som 

urspolning, revision etc. 

Ytlig infektion registreras om det varit sår problem och det föreligger en positiv odling. Hon har 

tillgång till svar från mikrobiologen från hela regionen. Hon har svårt att svara på om man är 

liberal med odlingar eller restriktiv. 

OBS. Problem med vätskning eller svårläkta sår utan positiv odling registreras inte som 

komplikation! 

Ett år efter operation skickar Helen ut ett brev till patienten med enkäterna. När hon får svar 

ringer hon patienten och förhör sig om det varit några komplikationer och hon läser åter igenom 

journalerna. Fyller i blankett och registrerar i efterhand. 

O BS. Följer bara upp de elektiva primära operationer – ej revisionsplastiker! 

HÄSSLEHOLM 

2011‐11‐08 Ingela Ranebo, Anna Hansson sjuksköterskor, Peter Ljung Överläkare fd OrtReg 

ansvarig tillika ett år verksamhetschef Lund, också närvarande Isam Atroshi Docent Överläkare 

(platsbesök). 

Preoperativt besök 2‐3 veckor före planerad operation. Träffar då ortoped, narkos, ssk + ev. 

kompletterande rtg och provsvar. Besvarar enkäterna (HOOS, KOOS och EQ‐5D) på pekskärm 

vid besöket! Patienten får viss teknisk handledning av personal utan att påverka hur patienten 

svarar!

I anslutning till operationen registrerar operatören i OrtReg. Där skrivs operationsberättelse och 

op‐kod och diagnos registreras. Dokumentation i patientjournalen, Melior måste göras. OrtReg 

är dock systemet för journaldokumentation av operationen och betraktas som och är 

journalsystemet för ortopediska operationer i Skåne. Medan när pappersjournalerna fanns 

skrevs en ”kopia” ut och lades i journalen men sedan Melior infördes nås istället 

operationsjournalen via länk och läses direkt ur OrtReg. Uppföljningen av patienterna med hjälp 

av telefonsamtal registreras i ett särskilt formulär med specifika variabler direkt i OrtReg. 

Både primära och sekundära plastiker ingår i uppföljningsrutinerna. 

2 veckor efter operationen kommer knä‐patienterna tillbaka till mottagningen för borttagning 

av agraffer medan höft‐patienterna går till distriktssköterskan för detta. Man har planerat ändra 

detta så att även höftpatienterna kommer tillbaka till mottagningen fortsättningsvis. Vid besöket 

kan läkare tillkallas vid behov. Finns alltid tillgänglig. I praktiken bestämmer sjuksköterskan om 

odling skall tas men läkaren besluta om ev. antibiotika. Vid postoperativa bekymmer kan 

patienterna ges återbesök till en särskild komplikationsmottagning på måndagar där förutom 

ortoped även infektionsläkare deltar. Både sköterskebesök och läkarbesök dokumenteras med 

en fullständig journalanteckning i Melior. Diagnos och åtgärdskod dokumenteras i ort reg. 

Vid 4 månader kommer patienterna på postoperativ kontroll hos läkare om ST‐läkare eller 

yngre specialist opererat men om överläkare opererat till enbart sjukgymnast. I Hässleholm har 

man nu beslutat att förlägga detta besök vid 2 månader istället för att tidigare upptäcka 

eventuella problem. De sekundära plastikerna har återbesök till operatören. Man har inte haft 

uppföljning med telefonsamtal vid 4‐mån post op kontinuerligt men har nu sedan 2011 börjat 

göra detta regelmässigt. 

Vid 4 månader ringer sköterska upp patienten liksom vid 1 år. Komplikationer som finns vid 4 

månader kompletteras med nytillkomna vid 1 års kontrollen. 

Man läser igenom egna journaler och efter indikation från patienten andra journaler inom 

sjukhusvården. Man granskar odlingssvar från hela regionen och bedömer enbart växt av 

patogena bakterier som positiva. Även sparsam växt men ej hudflora! Sårproblem utan infektion 

registreras om det har föranlett besök i vården som dokumenterats. Om patienten rapporterar 

fördröjd sårläkning, alltså om såret inte är läkt efter agrafftagning, 2 veckor post operativt, då 

registreras detta oavsett var besöket varit. 

Man uppskattar resursåtgången till 50% sjukskötersketjänst för registrering av kvalitetsdata 

men uppgiften är fördelad på flera personer. Svårigheter vid upplärning och att ha gemensamt 

sätt att bedöma och att fråga. Ingela och Anna säger att de ofta ställer flera frågor formulerade 

på olika sätt för varje parameter för att patienten säkert ska dra sig till minnes eventuella 

komplikationer. Det saknas dock skriftliga definitioner och det finns inte något intervjuformulär 

som stöd förutom de specifika variablerna som ska besvaras i OrtReg. Vid de regionala träffarna 

gällande ”Vårdprocess höftplastik” har Hässleholm framfört önskemål om enhetliga riktlinjer i 

bedömningen av komplikationer, standardformulär för patientintervjun m m. Dock har inget 

sådant hittills tagits fram. 

TRELLEBORG 

2011‐11‐09 Annika Creutz och Berit Ingvarsson (platsbesök) 

Remisser bedöms och prioriteras i Lund av Lunds patienter medan Malmös höftpatienter 

bedöms i Malmö och deras knänpatiener i Trelleborg.

Läkarbesök för preoperativ bedömning görs i Lund för Lunds patienter och i Trelleborg för 

Malmös patienter. 

Hantering av väntelista och operationsplanering görs i Orbit . 

Inskrivningsbesök i Trelleborg 2‐3 veckor före planerad operation, patienten träffar då 

sjuksköterska, ortoped, narkosläkare och sjukgymnast eller arbetsterapeut. Ev. kompletterande 

rtg. Patienten besvarar enkäterna HOOS/KOOS och EQ‐5D i pappersform som senare registreras 

i OrtReg av sekreterare. Sjuksköterskorna är 8 till antal som roterar mellan mottagning och 

avdelningen. Stabil grupp med liten omsättning. 

Utskrivning med ”hembrev” med patientinformation om smärtstillande, trombosprofylax och 

rutiner för uppföljning. Återbesök 2‐2,5 veckor för agrafftagning och kontroll hos ssk + 

sjukgymnast för knä‐patienterna. Höftpatienterna ses av ssk men får ett extra återbesök till 

sjukgymnast 6 veckor efter operation. Vid agrafftagningen finns ortoped tillgänglig vid behov. 

Sköterska tar odling på eget initiativ vilket sanktioneras av läkare som bedömer behovet av 

antibiotika. Enstaka patienter går till sin distriktssköterska men i övrigt kommer alla tillbaka till 

mottagningen i Trelleborg för Malmöpatienter och i Lund för Lundapatienter. Vid behov extra 

besök även helger till sjuksköterska som då tjänstgör på avdelningen. 

Samtliga plastikopererade patienter följs upp med telefonsamtal av sköterska vid 4 månader och 

vid ett år efter operation. Detta gör Trelleborgs sköterskor även för patienter som opereras i 

Malmö eller Lund. OrtReg registreras ”on line” av sköterskan som också granskar relevanta 

journaler i Melior. Eftersom alla patienter som opererats i Trelleborg kommer på återbesök är 

det inte ofta något behov av att kontrollera t.ex. med primärvården eller andra vårdgivare. 

Värdering av vad som är en positiv odling upplevs inte som något problem. Det finns ett skriftligt 

dokument från 2007‐04‐11 som vägledning för telefonintervjun där kriterier för olika 

registreringsvariabler är definierade. Däremot finns inget skriftligt stöd för hur patienten skall 

frågas ut. 

I vissa fall kan det vara svårt att nå patienten och efter flera försök görs registreringen med hjälp 

av befintliga journaler. Komplikationer som upptäckts mellan 4 månader och ett år adderas till 

de tidigare redan kända vid ett års uppföljning. 

2 gånger per år sammanträder komplikationsgruppen. Man går igenom de komplikationer som 

registrerats och ser om det finns något i vårdprocessen eller enskilda personer som kan kopplas 

till eventuella problem. Man arbetar i gruppen med sekretess av hänsyn till berörda personer. 

Man går också igenom och tar ställning till de komplikationer som blivit registrerade och kan då 

också ompröva sköterskans registrering och ibland ta bort komplikationer efter gemensamt 

beslut. (Däremot kan man inte hitta ”fel” åt andra hållet dvs om en komplikation inte blivit 

registrerad identifierar inte komplikationsgruppens arbete den!) Detta verkar dock vara ett bra 

systematiskt arbetssätt för att övervaka vårdens kvalitet och även internutbilda berörd personal 

och inom verksamheten ”ensa” bedömningarna för registrering av komplikationerna. 

Det finns också en ”Plastikgrupp Syd” som sammankallas av Rehabchefen Katarina Ossian‐ 

Nilsson. Gruppen är multiprofessionell med representanter från Malmö, Lund och Trelleborg.

Analysbeskrivning Ledprotes 

den 27 januari 2012 

Komplikation efter ledproteskirurgi 

Uppdragsgivare: Gunnar Persson, medicinsk rådgivare, Avd för kunskapsstyrning och FoU 


Utfört av: Anna Jöud, Utredare /SAS-analytiker Epi-centrum Skåne 

Granskat av: Martin Englund, Läkare och epidemiolog på MORSE 

Uppdrag; 

Studera frekvensen av komplikationer efter primär elektiv höft respektive 

knäledsproteskirurgi 

Datakällor 

OrtReg utdrag av samtliga registreringar i registret mellan 1 jan 2008 till datum för uttag, dec 

2011. Analyserna utgörs primärt på elektiva (ej akut inlagd eller akut operation i OrtReg) 

primärplastiker utförda mellan 1 jan 2008 till 31 dec 2010 

Region Skånes vårddatabaser: information över vårdkontakter. Ur dessa identifieras 

komplikationer enligt bilaga 1 (Excelblad). 

Indelning av sjukhus för vilka analyserna presenteras 

Lund, UMAS och Trelleborg (SUS Tbg) 

Hässleholm och CSK (Hholm CSK) 

Helsingborg och Ängelholm (Hborg Äholm) 

Deskriptivt 

1. Kön (medel, SD) 

2. Ålder (medel, SD) 

3. ASA andel per ASA-ggrupp 

4. Antal operationer/läkare /år (def. i Ortreg operatör), 

Höft: Antal elektiva totalt (ej NFC, NFB09 NFB19)/läkare under 2011 

Knä : Antal elektiva total (ej NGC)/läkare under 2011 

5. Komplikationer i Ortreg, Frekvens per primära elektiva för individer definierat som 

primär elektiva M16 resp M17 

Analytiskt 

Valda komplikationer (se bilaga 1) 

6. Rate/persontid fram till första komplikationen max 12 månader 

7. Rate/persontid fram till första infektionskomplikationen fördelat per specifika 

(uppföljning max 12 månader) per ospecifika (uppföljning max 3 månader) 

8. Rate/persontid fram till första Mekaniska komplikationen, uppföljning max 12 

månader.

Analysbeskrivning Ledprotes den 27 januari 2012 

9. Rate/persontid fram till första Tromboemboliska komplikationen,uppföljningstid max 

3 månader. A och B 

10. Andel patienter med respektive komplikation (notera att detta påverkas av 

uppföljningstiden för patienten vilket vi försöker ta hänsyn till i rate/persontid) 

Analyserna presenteras uppdelat för höft och knäplastik och patientrena analyseras från första 

operationstillfället och i 3 resp 12 månader framåt. 

Vårdkonsumtion 

11. Medelvårdkontakter månaden efter operation 

12. Medel antal inneliggande vårddagar månaden efter operation 

13. Medelvårdkontakter under tre månader efter operation 

14. Medel antal inneliggande vårddagar tre månader efter operation 

Resultaten bifogas i Excel-format

Förklaring om luxationer från Peter Ljung, överläkare och processansvarig för 

höftplastikverksamheten i Hässleholm: 

Val av anterolateralt snitt jämfört med bakre snitt ger färre luxationer men mer proteslossning 

långsiktigt samt även lägre patienttillfredställelse (Svenska Höftprotesregistrets årsrapport 

2008). Även om luxationer bör undvikas är proteslossning en mycket allvarligare 

komplikation som ger större invaliditet och i högre grad föranleder revisionsoperation. I 

Hässleholm har vi valt att använda bakre snitt. Vi har en låg revisionsfrekvens för både 

luxation och proteslossning i Svenska Höftprotesregistret. 

Vi noterade en högre luxationsfrekvens under 2005-2006 (5-6%) varför vi startade ett arbete 

att minska detta. Utgångspunkt för arbetet var data från Mayokliniken (Berry et al. 

Effect of femoral head diameter and operative approach on risk of dislocation after primary 

total hip arthroplasty. J Bone Joint Surg Am. 2005; 87:2456-63), som visar att 

luxationsfrekvensen varierar enligt typ av snitt och proteshuvudstorlek: 

Bakre snitt m 28 mm huvud: 6,9% 

Antlat snitt m 28 mm huvud: 3,0% 

Bakre snitt m 32 mm huvud: 3,8% 

Antlat snitt m 32 mm huvud: 2,4% 

Luxationsfrekvensen (enl komplreg i Ortreg) minskade i Hässleholm från 5-6% 2005-2006: 

2007 4,1% 

2008 2,5% 

2009 3,0% 

2010 2,1% 

2011 2% 

Vi har således minskat luxationsfrekvensen från 5-6% till ca 2%, och vi har mycket låg 

revisionsfrekvens pga luxation, 0,15% för 2007-2010 (Svenska Höftprotesregistrets 

årsrapporter), vilket tyder på att de flesta luxationerna stabiliseras utan ytterligare kirurgi. 

Jämfört med våra resultat är luxationsfrekvensen för SUS/TBG ca 1% (enligt Ortreg), dvs 

lägre medan revisionsfrekvensen pga luxation (2007-2010) är på samma nivå, 0,22% 

(Svenska Höfprotesregistrets årsrapporter). Samtliga mått på patientrelaterad outcome (smärta, 

tillfredsställelse och livskvalitet mätt med EQ-5D) 1 år efter operation är minst lika bra som 

för SUS/TBG (Svenska Höftprotesregistrets årsrapport 2010) vilket inte stödjer att skillnaden 

i luxationsfrekvens har någon påverkan på dessa viktiga patientutfall.


Hälso- och sjukvårdsavdelningen 

Uppdragsstyrning av Patientprocesser 

Datum 

2011-12-15 

Till: Avd. för Kunskapsstyrning 


Patientprocessen inom artros/ledplastik i Region Skåne 

Nedan följer helt kort en sammanfattning av de resultat som arbetet med patientprocesstyrningen och 

utvecklingen av artros/ledplastikvården i Skåne gett de senaste åren. Sammanfattningen omfattar tre 

patientprocessteam; Trelleborg, Helsingborg samt Hässleholm. Den privata vårdaktören i Ängelholm har 

hitintills inte omfattats av patientprocessarbetet men dialog pågår om att på frivillig väg integrera den 

privata aktören i arbetet under år 2012. Materialet har efterfrågats som en del i en utredning om 

eventuella strukturella förändringar av var denna vård ska bedrivas under år 2012. 

Generellt sett kan sägas att samtliga tre team har mycket goda medicinska resultat redovisade i 

ORT.REG. Dessa redovisas inte specifikt i underlaget då patientprocessteamen redan, som jag uppfattat 

det, har lämnat in dessa uppgifter. De processmått som återkommande redovisas för t ex andel luxationer, 

djupa ventromboser, postoperativa infektioner har successivt förbättrats genom åren och varit föredömligt 

låga de senaste åren. Teamen följer noggrant och systematiskt sina egna resultat och jämför gärna med 

övriga teams resultat. Ett av problemen med ORT.REG och jämförelser är att patientprocessteamen har 

inget enhetligt sätt att redovisa in data på. Detta har uppmärksammats i dialogerna med teamen. I höstas 

tillfrågades samtliga team om ”Uppdragsgruppen för Patientprocesser” kunde få access att hämta 

uppgifter direkt ur ORT.REG, vilket samtliga godkände. Tanken med det var bl. a. att påbörja ett arbete 

med att enas om gemensamma definitioner av de indata som regelbundet ska rapporteras för att öka 

transparensen och jämförbarheten. 

Utöver de hårda mätvariablerna har teamen arbetat mycket med mjuka patientfokuserade värden som t ex. 

att öka tillgängligheten till operation generellt. Flödet genom kliniken genom att t ex överenskomma 

hemgångsdatum med patienten redan före inläggningen (Trelleborg) har prövats. Andra team 

(Hässleholm) har arbetat med att identifiera patienter för tidig hemgång och haft planer på att vårda dem 

på en mer hemlik avdelning åtskild från patienter med större och andra behov. På en sådan avdelning 

skulle patienten förberedas tidigt för hemgången genom att mer aktivt delta i vardagsuppgifterna på 

avdelningen. Samtliga team har arbetat med rökstopp inför operation och engagerat sig aktivt i PRISS. 

Även livskvalitetsmått följs och redovisas regelbundet med EQ5D. 

Postadress: Hälsoval Skåne, Regionhuset, BOX 1, S-221 Lund, Besöksadress: Baravägen 1 

Telefon: Växel 044-390 30 00. Internet: www.skane.se/hälsovalskåne

Även effektiviteten och att göra rätt saker har stått i fokus i de senaste årens dialoger. Samtliga team har 

arbetat mycket med att öka andelen inkommande remisser från primärvården som leder till operation 

d.v.s. mer välutredda patienter, när remiss skrivs, för ställningstagande till operativ åtgärd. 

Störst effekt hade Helsingborg som när de gick in i patientprocessarbetet, genom ett intensivt arbete med 

allmänläkarkonsulten (AKO) i primärvården, påverkade flödet så att resultatet gick från ca 28 % till ca 45 

% på ca ett år. Men det är inte bara andelen remisser som har stått i fokus utan även kvaliteten i innehållet 

har varit föremål för diskussion och utveckling. Samtliga team har på olika sätt försökt att ha en 

engagerad dialog med primärvården genom AKO och de har också deltagit på informations- och 

utbildningsmöten med primärvården. Gemensamma vårdprogram har utarbetats av respektive team i 

samverkan med primärvården, men ännu är dessa inte gemensamma för hela Skåne, även om innehållet är 

snarlikt. 

2 

Sammanfattande bedömning 

De lokala patientprocessledarna (LPPL) har lyckats engagera sina lokala ledningsteam på ett engagerat 

och aktivt sätt. Vår bedömning är att det faktum att teamen systematiskt och medvetet, genom flera år, har 

följt och värderat resultat har gett en högre kvalitet och en medvetenhet om behovet av ständig förbättring 

och utveckling. Patientprocessteamens fokus på slutresultatet för patienten kompletterar och berikar 

sjukhusens arbete med att förbättra vårdprocessen, dvs. resultatet i en del av helheten för patienten, då 

patientprocessansvaret är gränsöverskridande. 

Uppdragsgivaren har i sak inga synpunkter på vilken producent som utför givet uppdrag eller var vården 

utförs så länge de av uppdragsgivaren ställda kraven för resultat för patienten uppnås. Värt att reflektera 

över är dock vilken betydelse mångfalden kan ha i termer av att stimulera en konkurrens och tävling 

mellan olika aktörer som i sig driver utvecklingen framåt. Konkurrensen kan få en såväl positiv som en 

negativ effekt beroende på vilket uttryck den tar sig. Om konkurrens innebär att de bästa producenterna 

sluter sig och inte delger övriga team sina resultat eller metoder för att nå denna framgång leder den inte 

till någon förbättring för patienterna generellt i Skåne. Om däremot konkurrensen präglas av en öppenhet 

av resultaten och klimatet är att vårdgivare stolt uppvisar hur man nått framgången bidrar den kraftigt till 

en utveckling till gagn för patienterna. Teamen i Skåne har de senare åren gått från att präglas av en viss 

slutenhet till ett allt öppnare klimat. Vår erfarenhet är att detta har bidragit på ett konstruktivt sätt till att 

utveckla respektive teams verksamhet. Under 2011 har förts diskussioner om att utse en regional 

patientprocessledare (RPPL) i syfte att ytterligare öka transparensen, samarbetet och utvecklingen inom 

artros/ledplastik. Vår uppfattning är att det har haft en positiv betydelse i utvecklingen av 

artros/ledplastikvården i Skåne att flera team har haft uppdrag för artros/ledplastik. 

För Uppdragsgruppen för Patientprocesser 

Carina Nordqvist Falk 

Enhetschef 

Kopia för kännedom till de lokala patientprocessledarna, Eva Bartholdsson i Trelleborg, Peter Olséen i 

Helsingborg och Lotta Nihlén i Hässleholm.

” Är detta bra!” 

- bilder runt ett förslag 

En rapport från genomförda gruppdialoger 

på Hässleholms, Trelleborgs och Ängelholms sjukhus 

Januari 2012

Innehållsförteckning 

Inledning…………………………………………………. sid 2 

Struktur för dagarna……………………………………… sid 3 

Övning 1…………………………………………………. sid 3 

Övning 2 ………………………………………………… sid 9 

Övning 3 ………………………………………………… sid 12 

Reflektion och slutsats………………………………….... sid 15 

Bilagor: 

Processvärdering Hässleholm Bil 1 

Processvärdering Trelleborg Bil 2 

Processvärdering Ängelholm/Helsinborg Bil 3 

Arbetsdag Hässleholm Bil 4 

Arbetsdag Trelleborg Bil 5 

Arbetsdag Ängelholm/Helsingborg Bil 6

Inledning 

Förslag om en koncentration av Region Skånes ledplastik operationer för höftoch 

knäleder till Hässleholms sjukhus har förts fram. Detta har resulterat i ett 

utredningsuppdrag för att belysa konsekvenserna av en sådan omorganisation. 

Uppdraget att utreda förslaget gavs till Gunnar Persson, medicinsk rådgivare 

avd för kunskapsstyrning och FoU, Region Skåne. 

Inom ramen för utredningsuppdraget har tre arbetsdagar rörande förslaget 

genomförts vid de berörda sjukhusen, Hässleholm, Trelleborg resp 

Ängelholm/Helsingborg. Arbetsdagarna, som skett i dialogform med delar av 

berörd personal, har syftat till att genomlysa verksamheternas syn på förslaget 

och dess konsekvenser. Qulturum, utvecklingsenhet vid Landstinget i 

Jönköpings län, fick uppdraget att bistå vid genomförandet av dessa dagar. 

Dialogerna tog sin utgångspunkt i föreskriften om God Vård; SOSFS 2005:12, 

och byggdes kring ett antal frågeställningar kring förslaget. En framtagen 

processkarta utgjorde tillsammans med frågeställningarna grund för dialogen. 

Detta för att så allsidigt som möjligt söka belysa förslaget i flera olika 

perspektiv. 

Här följer en sammanställning av de frågor, synpunkter och bedömda 

konsekvenser av förslaget som framkom under dagarna. 

Jag bilägger också, på begäran av utredaren, en egen reflektion över dagarna 

och de synpunkter som framförts. 

Jönköping januari 2012 

Ebbe Lundgren 

Qulturum

Struktur för dagarna 

Samtliga tre dialogdagar genomfördes efter en fastlagd struktur som bestod av 

en processvärdering och några i förväg formulerade frågeställningar. Detta 

material bearbetades i tre övningar. Dels i smärre grupper och sedan i plenum i 

storgrupp. 

Övning 1 

Beskrivning och värdering av nuvarande vård 

Deltagarna gjorde en beskrivning och värdering av aktuell vårdprocess vid sin 

enhet. Utgångspunkt var en i förväg framtagen processkarta som användes vid 

varje tillfälle. Resultatet redovisas nedan samt för resp sjukhus i bilagor 1, 2 

och 3. 

Processvärdering Hässleholm 

Beslut om operation 

Nu 

+ kort väntetid 

Kompetenta ortopeder 

Info matrl 

Samsyn kring processer 

”När Du vill” = valfrihet 

Erbjuder ofta komplett utredning vid 1:a besök. Tiden i handen om så önskas 

Ingen indikationsglidning 

Gemensamt vårdprogram med primärvården = 60% är op klara från prim vården 

Framtid 

Op tid samma dag om pat vill

Uppdatera info mtrl 

Arbeta upp POM flödet 

Kommer att kunna boka tid via ”mina vårdkontakter” 

Ökad standardisering med bibehållen individuell vård 

Mott – verksamhet på flertalet av skånes sjukhus – vi har idag på 4 sjukhus 

Bättre hemsida med möjlighet att lättare hitta oss 

Nu 

Info inför op via muntlig info, broschyrer, DVD 

Är kvar i v årt system även om de vill avvakta = trygghet o säkerhet 

Mäter patientupplevt kvalitet 

Rtg i huset, sker samma dag som besöket. Komplettering av bilder utan fördröjning 

Team m proteskirurg, ssk, an-ssk o anestesiläkare vid besöket som tar 4 tim vid samtidig rtg. 

Framtid 

Vid större patientvolym måste telefontillgängligheten bli bättre 

Utveckling av vår hemsida fler språk mm 

Pom – koncept finns som är fullt möjligt att göra hela konceptet flyttbart o erbjuda tid för 

operation 

Preoperativt 

Nu 

Hjälpmedel via kommunen 

Livsstilsenhet 

Bedömning trycksår 

Skickar inte kallelse normalt, utan pat får tid i handen. De som vill fundera får kallelse 

Datorbaserad dok: Melior, ort reg, rtg mm 

Pekskärm för registerregistrering vid besök 

Framtid 

Utveckla samarbetet 

Ökad samsyn 

Prevention behöver stärkas 

Utveckla livsstilsenhet 

Datorbaserade system förfinas 

Pat ska själv kunna se info om sin medicinska status på läsplatta vid besök 

Intraoperativt 

Nu 

Rutiner, vårdprogram finns. 

Höft/knäteam 

Vi erbjuder inläggning dagen innan alt. Op dagen efter önskemål 

Anhörig o patient informeras via DVD o filmer på nätet 

Samtrimmat op team

Korta bytestider 

Allt färre får urinkateter. Kan börja träna efter 2 tim = propp-risk 

Framtid 

Logistik avd – op –steril – post op ses över 

Patientflöde ska behovsstyra arbetsscheman 

Större volymer ger bättre kvalitet 

Nya narkosmetoder 

Bättre checklistor = standardisering 

Allt fler ska bedömas med nya metoder – lättare att införa vid större volymer 

Postoperativt 

Nu 

Teambaserat arbete 

Smärtssk finns 

Tid för patientnära arbete frigörs för personalen 

Nutrition: individuellt anpassad 

Nutritionsstudier pågår 

Individuell smärtlindring, vissa får smärtpump som styrs av pat. 

Pat får mediciner hem. 

Omfattande forskning inom fältet 

Framtid 

Pat träffar operatör alt teamrepr för genomgång av förlopp osv. 

Utveckling av checklistor 

Allt fler får smärtpump 

Ökande patientdelaktighet när det gäller smärtlindring 

Större volymer ger bättre forskningsförutsättningar 

Uppföljning/utvärdering 

Nu 

Tel kontakt ssk 

Återb sys – mott 2 v 

Återb sjukg 2-3 mån 

Tel uppföljning 4mån/1 år 

Nationella register 

Reflektion teamen knä resp höft 

Specialinrättad komplikationsregistrering 

Komplikationsmottagning som drivs av protesteamet inkl inf läkare 

Kontinuerlig komplikationsuppföljning med åtgärd 

Uppföljning av team bestående av läk, ssk sjukgymnast

Framtid 

Studier löpande 

Utnyttja forskningspotential 

Täta uppföljningar avseende patientens helhetsupplevelse 

Mottagning på flera sjukhus i region Skåne ( vi har i dag på 4 sjukhus) 

Processvärdering Trelleborg 


Gemensam op planering (M – L –TBG). Lätt att fylla ”luckor” som blir i programmet. God 

tillgänglighet – kort väntetid till träff med ort. Vårdgarantin klaras. Hög kompetens. Korta 

avstånd till mottagning(L- M – TBG) Vid calici el. strejk har vi gemensamma väntelistor M- 

L-TBG = fördel – gott samarbete och kan snabbt ställa om resurser mellan sjukhusen. Korta 

beslutsvägar från beslut op och/eller behandling. Gott samarbete med primärvård – M- L – 

TBG. Artrosprocess fungerar optimalt. Kort väntetid till mott (inom 2-3 v). 

Atrosskola/artrosprocess i primärvården. Kontinuerlig dialog. Op planering startar inom 1 v 

efter läk besök på mott. Personalen på mott arbetar aktivt med väntelistan. Träffar 

sjukgymn/arb ter. När pat satts upp på v lista. Förbereder pat inför op via tel samtal tidutredning-bevakning. 

Info om nästa steg fås i alla led. 

Pat till mott. Kommer inom vårdgarantin till både specialist och utb läkare med mentorsstöd. 

Vi strävar efter att gemensam med pat boka op tid. Pat rings upp av op planerare inom 1 v 

efter läk besök. Ingående diskussion om förväntat resultat, komplikation/risk, vårdtid – 

individuell bedömning. 

Operationsförberedande träff med arb ter och sjukgymn. Ökat samarbete med prim vård är 

initierat. Op koordinator ringer pat preop – pat möjlighet att ställa frågor. 

Preoperativt 

Op genomgång nästa veckas op fall – op planerare –operatör-utv läk. Journal –rtg bilder. 

Träffar alla pat 2-4 v före operation. Läk. Ortoped – ssk – sjukgymn/arb ter – läkare anestesi. 

Vid behov av rtg –one-stop shop. Registrering av kvalitets indikatorer med liten risk för 

bortfall. Gemensamt journalsystem oavsett vilket sjukhus pat ”hör hemma”. Välinformerade 

när pat läggs in pga pat träffar vid inskrivningstillfället med personal som pat träffar under 

hela vårdtillfället. Om medicinska problem – närhet till och snabb konsultation av intern med 

komp. Endokrinolog bedömn. 

Skriftlig broschyr. Info om hjälpmedel – hur de får dessa och hur de ska användas. Info om 

op/rehabförlopp. 

Ev ny rtg – provtagning utförs inskrivningsdagen.

86% får vård inom 90 dgr 

70% får vård inom 60 dgr 

Ev strykning av annan pat kan op tid snabbt ersättas. Orsak till strykning registreras. 


Pat kommer op dagen i de flesta fall. Föreligger speciella behov kommer pat dagen före. 

Förbereds på avd enl checklista. Operartören träffar pat. Går igenom ev. frågor, markerar op 

området. Kollar intakt hudkostym. Behov av KAD diskuteras individuellt. Sätts max 2 tim 

före op. Välfungerande samarbete rtg/lab. Använder alltid checklistor. Pat delaktig i valet 

ryggbed/narkos. Ort register – op berättelser. Utbildning+forskning ”Universitetssjukhus”. 

Arbete pågår med kortare ledtider. Operationsavd arbetar med ständiga förbättringar. Hygien 

–op kläder – rena rum – strikta rutiner. Tvärprofessionellt samarbete gynnar process + ledtider 

+ op resultat. Regelbundna mätningar på op. Preopsamtal precis innan op. Operatöranestesissk. 

Goda rutiner vid inskrivn på vårdavd. Utarbetade hygienrutiner. Bra preop 

information- broschyr – film. Samma M – L – TBG. 

Postoperativt 

Återbesök 2 v sårmottagning ssk + sjukgymn. Tbg-L-M 100% till denna mottagning. Ej prim 

vård. ”Gräddfil” för pat med problem. Dokumentation sår almm status enl. PRISS. Ort reg – 

kvalitet under utveckling. Vi jobbar meed kommunerna – alt kunna planera hemgång före 

operation. Bra team kring pat med flera yrkeskategorier ger snabb mobilisering. Nära till 

större sjukhus vid behov. Nya fina lokaler enkel o dubbelrum endast. Vårddagarna minskar. 

PRISS –arbetet ger bra feedback och nya rutiner in. Postop intimt samarbete med vårdavd. – 

gemensamma program – gemensamma utb dagar – gemensamma rutiner utvecklas. Minska 

Kad –behandltid- samarbete med SUS. POP –processen väl dokumenterad – God följsamhet. 

Individuell rehabilitering utifrån fast vårdprogram med sjukgymn/arbetsterap. Och hela avd 

personalen. Närhet till intern med.- urologi – rtg vid ev. komplikationer. 

Uppföljning/utvärdering 

Springlife pat feed-back –”tyck till”. Nationell pat enkät- Pat säkerhetsenkät. VRI. Alla med 

utmärkta resultat. Komplikations grupp – liten grupp som går igenom alla komplikationer 

återkopplar till operatör. Ort reg kvalitet 4 mån 98% 1 år 96%. Alla pat rings upp även de som 

op i Lu/Mö. Standardiserad mall. Strikt infektionspolicy. Kvalitetsregister HOOS KOOS. Har 

identifierat och arbetar med delprocesser. Sårmottagn. Utveckla modul i ortreg för 

komplikationerregistr. Redan vid 2 v. Kvalitetsregistrering vid 4 + 12 mån ger snabb 

återkoppling. Regelbunden genomgång av komplikationer. Bra post op stöd för patienter med 

möjlighet till direktkontakt med mottagningen i L/Mö/TBG. Strukturerad uppföljning till 

sjgymn + ssk 2 v post op. Knä+höft Sårmottagning+funktionell kontroll. Möjlighet för snabb 

återbesökstid till sjukgymn om behov finns. Regelbundna mätningar för utvärdering av

förbättringsprojekt. Tvärprofessionellt nätverk med träffar 2ggr/termin Mö/L/TBG, för 

gemensam utveckling och jämlik vård. 

Processvärdering Ängelholm/Helsingborg 


Väl utarbetad process med stora samordningsvinster med endast 1 besök för pat. 

Grundläggande undersökningar har gjorts på rätt vårdnivå. Välkänt program enl. 

plastikprocessen. Vårdkedjan från 1:a besök till op är välfungerande. Friska till Ängelholm – 

sjuka till Hbg = säker vård för alla. Koordinatorn ger besked om op-tid inom 2 v. Helt nya 

patientbroschyrer. God tillgänglighet – kort väntetid till träff med ort. Vårdgarantin klaras. 

Hög kompetens. 

Preoperativt 

Inskrivningssamtal för uppföljning av information/pat frågor. Vid detta besök samordnas: 

narkos, ort. läkare, ssk (sker schemalagt) samt vid behov ytterligare kompetenser. 

Förberedelser i hemmet ska vara klara vilket stäms av. Måldatum sätts. Inskrivningsbesöket är 

slimmat. Utvärderar HOOS+KOOS + EQ – 5 D. Anmälande dr gör en individuell bedömning 

av konsultbehov. 


Väl förberedd inskrivning – pat läggs i möjligaste mån in samma dag som op. Initierar tidigt 

samarbete med kommun vid behov. Standardiserad premedicinering med kostnadseffektiva 

läkemedel. Hypermoderna flödeseffektiva lokaler vid op i Ängelholm. Rtg på op dagen. God 

smärtlindring. Ett stort processarbete sker med syfte att tidigarelägga mobilisering och 

nutrition. Finns dokumenterat program. Operationssalar för specifik ort operation. Ort 

register. Måldatum som gör vårdförloppet bättre. Uppfyller mål enl. PRISS-granskning. Korta 

beslutsvägar i Ängelholm. 

Postoperativt 

Tremånaders kontroll. Tre veckor för knä. Bra standardiserat – minskat behovet av 

läkarkontakt. Närhet till Rehab – bra för pat. Skriftliga dokument vid 

utskrivningsplaneringen. Tidig mob o ändrad smärtlindring – urinkateter används ej för vissa 

pat – kategorier – kommer att spridas till övriga.

Väl utarbetat smärtlindringsprogram över postop. vårdtiden tas fram i dialog med pat. 

Tvärprofessionellt arbetrssätt med individen i centrum enl.OREMS vårdfilosofi. Pat är väl 

förberedd för hemgång vid det förutbestämda måldatumet. 

Uppföljning/Utvärdering 

Uppföljning sker vanligen genom besök hos sjukgymnast och ssk, vilket frigör läkartid och 

ger pat tillgång till rätt kompetens. Knän 3 v postop för agrafftagning och 

funktionsbedömning vid det sjukhus där op utförts. Kompletterande info. Knä + höfter 3 mån 

postop för komplikationsregistrering. Pat enkät för insamling av upplevelse av vårdprocessen. 

Samverkan med pV + kommun vid behov. Tremånaders kontroll – 99% nöjda pat. Låga 

postoperativa siffror vad gäller infektioner. Händelseanalys vid hela processen. När man 

”äger” hela processen ser man mer till hela processen – gynnar pat. Och engagerar 

medarbetarna vilket leder till säkrare och bättre vård. # v uppföljning av samtliga knäprotes 

pat. Alltid nåbara vid komplikationer 24 tim/dygn. Uppföljningsteam ssk + sjukgymn. Håller 

på att utveckla samarbetet med inneliggande rehabiliteringen i Ählm. Pat kan alltså få 

vård/rehab på rätt nivå i hemtrakten. Ev komplikationer ”sköts” av den opererande enheten = 

lärande = förbättringar = ta ansvar. Tidigare fick vi ta hand om kompl efter op i Hhlm. = ej 

pat fokus. 

Övning 2 

Externt perspektiv – vi lyfter blicken 

Möjligheter och hot i omvärlden – i landet – i region Skåne 

• Ortopedin som specialitet 

• Utbildning, kompetensutveckling, forskning och utveckling 

• Specifikt operation och behandling av planerade led- och höftplastiker 

Hässleholm 

Ortopedin som specialitet 

Grundforskningsnivå 

Förståelsen för sjukdomars uppkomst på cellnivå ökar. 

Nya kunskaper – diagnosmetoder, kommer att leda till nya terapier inom området.


Klinisk nivå 

Behov att ersätta leder kvarstår. 

Patienter kommer att kräva egen ökad aktivitetsnivå. 

Den allmänna kunskapsnivån i samhället pekar i riktning mot excellence center. 

Koncentration av verksamhet bidrar positivt till att stärka FOU. (volym fördel vid forskning) 

Skalfördelar överväger. 

Bygga ett center av excellence attraherar kompetens. 

Trelleborg 


Behov av ledplastiker kvarstår/ökar i relation till befolkningsutvecklingen. 

I framtiden ännu större krav hos patienterna på ökat aktivitetsbehov talar för ännu mer 

efterfrågan. 

Inom tidsperspektivet 10 år tror vi inte på någon avgörande påverkan. Tendensen pekar 

snarare på ökat behov. 

Ängelholm/Helsingborg 


Privatisering utgör ett potentiellt hot – MEN – också potentiella möjligheter. 

Utvecklingen inom sjukgymnastiken kan medföra senareläggning av operationer. Kan också 

på sikt medföra att operationer inte behövs. 

På kort sikt kommer behov av operationer att kvarstå. 

Befolkningsutvecklingen med allt äldre och krävande patienter kommer sannolikt att medfölra 

ökade krav på rörlighet och därmed krav på operativa ingrepp.

Utbildning, kompetensutveckling, forskning och utveckling 

Hässleholm 

ST - utbildning – undervisning 

Koncentration och organisation går hand i hand vid stor volym. 

Möjliggör att organisera för särskild undervisningsmiljö längs hela vårdprocessen. 

(mottagning – operationsmiljö etc) 

Trelleborg 

FOU och utbildningspåverkan 

De långa och medellånga vårdutbildningarna är idag lokaliserade till tätorterna. En 

koncentration till Hässleholm skulle försvåra och inte positivt bidra till utbildningsmöjligheter 

och framtida rekrytering. 

En koncentration kräver utökade resurser ur utbildningssynpunkt (fler salar etc). 

Ur FOU synpunkt kan en koncentration vara positiv. Det finns en koppling mellan volym och 

FOU. 

Tillräckliga volymer på de orter som idag är aktuella finns för att bedriva FOU. Tveksamt om 

ev. mervärde av en koncentration till en ort. 


FOU och utbildningspåverkan 

Fn 12 st utb läkare i Hbg. Flyttas verksamheten så innebär det med säkerhet en snabb 

kompetensflykt med resultat att vi ej kan ta ST – Utbildning. En läkarstab med bred 

kompetens är en förutsättning för utbildningsverksamhet. Här finns en klar koppling också till 

FOU verksamhet. Tidigare erfarenhet av koncentration av verksamheten till Hässleholm när 

det gäller ST-Utb. ej positiv. 

Tidigare erfarenhet av flytt av ryggortopedin från Hbg medförde snabb urvattning av akut 

kompetens. 

En ev. flytt av verksamheten påverkar bred akut kompetens och andra kompetensområden 

som ex. anestesi. 

Dålig erfarenhet finns av att bryta den nära kopplingen mellan akut och elektiv vård. Ej bra 

för vården och utbildningen. 

Volymen är tillräcklig för hög kvalitet på vård och utbildning i Hbg-Ählm. 

En väl slimmad och väl utvecklad och fungerande organisation Hbg – Ählm slås sönder vid 

en ev. flytt av verksamheten. 

Övning 3

Om förslaget genomförs – vad måste ske 

- för att vår verksamhet ska vara välfungerande, rationell och hålla god 

kvalitet 

- Hur möter vi tillsammans med övriga berörda sjukhus bäst de hot vi ser 

- Hur förbereder vi oss tillsammans med övriga berörda sjukhus på bästa 

sätt för de möjligheter vi ser 

- Vad kan vi göra 

- Vad kan uppdragsgivaren göra 

Både kort och lång sikt 

Hässleholm 

Hässleholms sjukhus är väl förberedd om förslaget skulle genomföras. 

”En förutsättning är ett tydligt beslut som ska gälla”. 

”Tydligt beslut uppifrån kring strukturen kommer att göra att vi känner oss trygga med att 

hantera processen”. 

”Vi behöver utveckla kontaktytor där patientens perspektiv alltid sätts i fokus”. 

”Kommunikationen ut till patienten är viktig kring de möjligheter förslaget medför”. 

(t ex en kunskapsbaserad hemsida som bidrar till en välinformerad och inte vilseförd patient) 

”Ett skill – center kan bidra till utvecklandet av hela den aktuella vårdprocessen 

(kompetensområdet i sig, nya arbetsmetoder, bättre kvalitetssäkring, bättre tillgänglighet etc) 

Patientens perspektiv måste alltid vara i centrum. 

Förslaget bidrar till att frigöra vårdplatser. 

Hässleholms sjukhus har en väl utvecklad vårdprocess. 

Hässleholm har god tillgänglighet i ordets vidaste innebörd. 

Hässleholm har god tillgänglighet på kompetens inom området. Man är väl förberedda om 

förslaget skulle genomföras. 

Trelleborg 

Konsekvenser Avd/mott 

Avgörande är - ett snabbt och klart besked 

Stor kompetensförlust kommer att ske. (”Vi sörjer – men allt kan fixas”) 

Sjukhusets spetskompetens försvinner. 

Kan ortopedmottagningen ha kvar samma verksamhet Tveksamt 

svårt upprätthålla kompetens när processen är uppdelad på flera 

Ortopedkompetens försvinner från las TBG innebär sämre stöd till övriga yrkesgrupper. 

Avd 21 blir närsjukvård = minskat pers behov = uppsägningar/övertalighet 

Utbildningsbehov för nytt uppdrag. Minskat behov av rtg och lab. 

Minskat ortopedstöd/kompetens på akuten. 

Sämre psykisk arb miljö 

Las TBG tappar en spetskompetens och profilering. 

Nytt uppdrag och verksamhet 

Vad behöver vi

Många frågetecken idag – besked behövs. 

Vid osäkerhet försvinner kompetens – besked behövs 

Konsekvenser operation 

1/3 av verksamheten försvinner 

Om annan elektiv poliklinisk verksamhet 

- Flöden ändras – bef lokaler för små 

- Andra krav om pat kategori ändras ex barn – tand – öron 

Funktionsbegränsade patienter. 

Alla ovan kräver mer personal och plats (föräldrar) 

Enbart polikliniska ingrepp: 

- Högre stress eftersom fler ingrepp utförs/sal 

- Om hög frekvens av samma ingrepp - monotont – op ssk – operatör- anestesissk. 

Stressigare på post op. 

Ombyggnad av post op krävs 

Kommer utbildningsplatser försvinna! För sjuksköt kir placering – återväxt. Rekrytering av 

op personal o anestesi personal försämras 

Personalflykt Lasarettets attraktionskraft minskar. Stort arbete att bygga upp ny organisation. 

Nya diagnoser = nya rutiner – bemanningsstrategi – utbildning. 

Nya investeringsbehov ökade krav på resurstillskott. 

Ombyggnation krävs för att fylla platser. Stor förändring av verksamhet. 

Ändrade flöden blir en konsekvens av andra pat kategorier. 

Omställning av personal – omfattande lokalanpassning vid alt verksamhet. 

Ort/Läkare 

Kort sikt 

Kompetensflykt – läk – op ssk. Tapp i produktion under flytt och ca 2-4 år framåt. Fokus 

hamnar på att smälta samman olika kulturer. 

Kvalitetsproblem kommer att uppstå. Ökat resande. Ökad sårbarhet (driftstopp). Lokala 

nätverk o kontakter bryts. Engagemanget brister direkt. Jourverksamhet – kompetens 

Utbildningsproblem uppstår. 

Lång sikt 

Rekryteringsproblem (jmf vad som hände i Helsingborg). Forskningen hotas (all övrig 

forskning utom Knä/höftpl). 

Svårt att hålla kompetensen för de som behöver vård på SUS – kompl fall – akuta 

fallUppdragen bör kopplas tydligare dit där folk bor. Denna strävan försvåras av förslaget. 

Påverkar forskningen negativt på lång sikt.


Konsekvenser Rehab 

Ängelholm: Vi kommer förmodligen få annan typ patient. Kräver utbildning och annat 

arbetssätt. Övertalighet 

Helsingborg: Akutverksamheten kommer att påverkas. Omedelbar kompetensflykt vilket 

påverkar all akutvård. Erfarenhet av detta finns sedan tidigare. 

Konsekvenser mott/avd 

Helsingborg: Se tidigare erfarenhet – vad hände Jo kompetensflykt läkare och ortop ssk. 

Påverkar pat säkerheten negativt inom akutverksamheten. 

Ca 30% av mottagningsverksamheten försvinner i Helsingborg. 

Ängelholm: Antagligen nya uppdrag. Ca 20% av sängplatserna upptas av dessa patienter. Ca 

2- 3 platser frigörs. Pga av infektionsrisk ska ej närvårdspatienter blandas med elektiva med 

andra elektiva patienter. Således riskerar vi tomma platser och ev. övertalig personalsituation. 

Hanteringen av komplikationer kommer att försvåras. 

Konsekvenser Operation 

Helsingborg: Tveksamt om vi kan behålla kompetens i det akuta skedet. Akut – elektivt hör 

intimt samman. Mångfalden vi dsjukhuset är en rekryteringsfaktor. Flyttas verksamhet 

uppstår omedelbart rekryteringssvårigheter för op ssk. (erfarenhet finns) 

Ängelholm: På kort sikt kompetensflykt och trolig övertalighet bland pesronal. 

På längre sikt en operationssal vakant. Attraktiviteten i arbetsplatsen försvinner. Minskad 

organisation medför större over-head - kostnader. 

Konsekvenser Ortoped/läkare 

Erfarenheten förskräcker. Det finns tidigare väl dokumenterat vad som hände och vilka 

konsekvenserna blev när ledplastikerna flyttades till Hässleholm. 

Den akuta vården är intimt kopplad med den elektiva vården. Det är uppenbara och stora 

risker med föreliggande förslag. Ett genomförande kommer i vart fall att på kort sikt slå 

sönder en väl fungerande vård i regionen med åtföljande kompetensflykt och ökad 

patientsäkerhetsrisk. 

Förlust av kompetens leder till sämre omhändertagande av de akuta patienterna. Kontinuitet 

för patienten tappas. 

Endast ett fåtal vårdplatser frigörs. Vad händer med komplikationer, tumörer, protesnära 

frakturer, ASA 3-4. (långsammare handläggning!) 

Hur ska preop utredn. göras 

Vi tappar tempo – det kommer att ta ca 3-4 år för att upparbeta ett bra samarbete om förslaget 

genomförs. 

Skulle förslaget genomföras så bör man också flytta akutverksamheten till Hässleholm 

eftersom elektiv och akut verksamhet är så intimt kopplad. 

Detta skulle då hota den akuta verksamheten i Hbg,.

Reflektion och slutsats 

Utgångspunkten för dialogerna var att dels söka fånga upplevelsen av förslaget 

dels fånga möjliga konsekvenser av ett genomförande av förslaget. Ambitionen 

var att belysa konsekvenserna av förslaget ur olika perspektiv. Självklart 

patientens perspektiv men även konsekvenser i stort på respektive sjukhus. Vi 

försökte även bedöma förslaget i perspektiv mot en möjlig utveckling av vården 

i ett vidare perspektiv, särskilt eventuell inverkan på förutsättningar för 

utbildning och FOU. 

Samtliga enheter beskriver ett välutvecklat och processinriktat arbetssätt. Av 

processbeskrivningarna att döma förefaller de aktuella patienterna sammantaget 

erhålla god kvalitet och bra omhändertagande oavsett vilken enhet de vårdas på. 

Ur patientprocessperspektiv kan det synas vara en fördel med samordning. Å 

andra sidan beskriver enheterna relativt likartade och utvecklade vårdprocesser. 

De har också deltagit i gemensam processutveckling inom Region Skåne och 

uppfyller mål enligt PRISS granskning. Det torde således vara möjligt att 

upprätthålla god kvalitet och jämlik vård ur ett patientperspektiv genom säkrade 

och likvärdiga vårdprocesser utan att geografiskt samordna verksamheten till ett 

sjukhus. Ett återkommande och ofta upprepat argument mot en koncentration 

var det ömsesidiga beroendet mellan akut och elektiv vård. Ett genomförande av 

förslaget borde därför också innehålla koncentration även av det akuta 

omhändertagandet. Detta skulle i sin tur medföra stora konsekvenser både för 

patienterna och de aktuella sjukhusen. 

De argument som tydligast lyfts fram för ett genomförande av förslaget handlar 

om volym och kvalitetsaspekter kopplade till volymfördelar. Utvecklandet av ett 

skill-center inom området, i Region Skåne talar för en samordning. På så sätt 

skulle kvaliteten på operationer och deras efterförlopp öka, genom att 

operatörerna skulle uppnå en viss lägsta volym. Det råder dock delade meningar 

om detta argument. Det framhålls att alla tre enheterna har ur kvalitetssynpunkt 

tillräcklig volym idag. Ur kvalitetssynpunkt ställs också enfald mot mångfald. I 

dialogerna argumenterades således, att det mycket väl kan vara lika bra eller 

rentav bättre med två-tre konkurrerande protescentra i Skåne. 

Det är svårt att ha en entydig uppfattning om giltigheten i dessa båda argument. 

Här står givetvis åsikt mot åsikt och behöver därför kompletteras med eventuella 

vetenskapligt underbyggda fakta. 

Deltagarna vid Hässleholms sjukhus uppger att sjukhuset är väl rustat och har 

kapacitet, kompetens och möjlighet att ta hand om alla planerade höft- och 

knäartroplastiker. Detta skulle kunna ske i full omfattning med 6 veckors varsel. 

De argument mot ett genomförande av förslaget som tydligast förs fram, speglar 

emellertid en stor oro hos företrädarna för de båda sjukhus, som skulle få

upphöra med den elektiva vården. Konsekvenserna beskrivs som omfattande och 

förödande för sjukhusen. De områden som tydligast framhålls med negativa 

konsekvenser, rör förutsättningarna för utbildning, kompetensflykt, intim 

samverkan/beroende mellan akut och elektiv vård samt inverkan på övrig akut 

vård vid sjukhusen. Dessutom framhålls att förslaget inte löser grundfrågan om 

att frigöra vårdplatser för närsjukvårspatienter. Betydande omläggning av 

verksamheten med åtföljande ombyggnationer krävs i så fall för att nå detta mål. 

Ekonomiska konsekvenser av ett genomförande av förslaget efterlystes vid 

dialogerna. Från Ängelholms/Helsingborgs sida framhölls vidare att erfarenhet 

finns väl dokumenterat från liknande tidigare ingrepp i verksamheten. Spåren 

förskräcker. 

I dialogerna framfördes argument både för och mot ett genomförande av 

förslaget. Dialogerna utgör en delmängd i utredningen, där även genomgång av 

HTA analys av relation volym/kvalitet samt studier av medicinska resultat via 

kvalitetsregister ingår. Utredningen bör även kompletteras med en 

genomlysning av ekonomiska konsekvenser av ett genomförande av förslaget. 

En samlad reflektion efter genomförandet av dialogerna utmynnar i, att riskerna 

rörande konsekvenserna när det gäller framtida förutsättningar för 

utbildningsplatser, kompetensflykt samt inverkan på övrig akut vård vid berörda 

sjukhus är betydande. I relation till den viktiga utgångspunkten, att frigöra 

närsjukvårdsplatser synes riskerna vida överstiga vinsten med ett genomförande. 

I varje fall att döma av det samlade intrycket av de argument och synpunkter 

som framkommit i de genomförda dialogerna.

En koncentration av Region SkÃ¥nes ledplastik operationer fÃ¶r hÃ¶ft ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?