20 VÄrDeKUPOnGer HDGALAn nJUT AV nÄrODLAT - Helsingborgs ...

2010 nr. 2PASSETMAGASINET FÖR DIG MED HDPASSHAnsericORREHD:s egen multisportkämpe,följ hans träningskalenderunder en vecka.20 VÄRDEKUPONGERHDGALANNJUT AV NÄRODLAT1

VI ÄLSKAR TIDNINGENFoto: Fredrik JohanssonJag var 13 år när jag började köra tidningarefter skolan. I slutet av 1960-talet fanns detfortfarande kvällstidningar som skulle delasut till prenumeranterna. Några somrar senareövergick jag till att bära ut morgontidningarmitt i natten. Jag minns fortfarande ångestenjag hade om det blev en tidning över efter sistabrevlådan. Vem hade jag missat? Oftast ingeneftersom uppräkningen av tidningar inte varexakt på den tiden. Men de gånger det blevsovit och mer än jag varit med familjen, trotsatt hustrun och jag hunnit fira 30 år tillsammans.Tidningen har varit mitt andra äktenskap.Jag älskar tidningar. Det gör alla vi somhar förmånen att vara journalister. Jag hoppasatt vi kan förmedla den kärleken till er somläser Helsingborgs Dagblad. Det ska märkasatt vi gör tidningen med stor lust. För detmesta känner vi också att kärleken är besvaradfrån alla läsare som vi haft ett långvarigt”DET VIKTIGASTE ÄR ATT VARJEMORGON LEVERERA EN TIDNINGSOM ENGAGERAR OCH BERÖR.”Åk till Bohuslän med HDpasset s. 10fel lärde jag mig hur mycket tidningen betyderför prenumeranterna. Kaffe utan gräddeär som kärlek utan kyssar, men frukost utantidning är nog ännu värre. Jag minns ocksåstoltheten jag kände när jag som 14-åring fickmitt första referat publicerat. Det var någrarader på sporten om en juniormatch i ishockey.Sedan dess har jag tillbringat 75 000timmar på olika tidningar. Det är mer än jagförhållande med. När den första kärlekenlagt sig måste vi anstränga oss varje dag föratt hålla kärleken vid liv. Ett sätt är att geer den här lilla tidningen med artiklar somvisar oss från lite närmare håll. Och med förmåneri form av kupongerbjudanden. Mendet viktigaste är att varje morgon leverera entidning som engagerar och berör. I tid ochtill alla, precis som jag kämpade med för 40år sedan.Omslagsfoto: Fredrik JohanssonProjektledning: Åsa ErlandssonProduktion: Ekros & HultbergTryck: Falktryck, FalkenbergEn Orre i vattnet s. 15INNEHÅLL2 vi älskar tidningen4 njut av närodlat6 riktiga människor bakombrottsrubrikerna8 fyra röster om hdgalan10 bohuslän på vintern12 prenumerationserbjudande13 korsord14 visste du att?15 porträtt: hanseric orre18 de vill få läsarna attstanna upp20 våra julbordsfavoriter22 iskalla tips24 TÄVLINGLars Johansson Lars JohanssonChefredaktör Chefredaktör och ansvarig och ansvarig utgivare utgivare23

Njut av närodlatFoto: Jesper RydbergGlögg från Kullabygdensmusteri, MjöhultRosé och vitt vin frånKullahalvöns vingård, MölleÖrterna och tomaterna kommerfrån Tomatens hus, VallåkraSolbritt är en silversvartrandigWyandotte-höna från BonnarpsHjortgård, LjungbyhedRotfrukterna, löken och äpplenakommer från Bjärhus, KlippanÄggen kommer från Ulf Bondesfrigående höns i JonstorpOrganic Winter Schnappsfrån Spirit of HvenChokladkaka och praliner frånChocolauto, Munka-LjungbyBjörnbärsmarmeladenkommer frånFruemöllans Bär, SöderåsenKnäckebrödet kommer frånKullagourmet, MjöhultHjortköttet kommer frånBonnarps Hjortgård, LjungbyhedKorvarna kommer frånHeberleins, Förslöv4 5

Riktiga människor bakombrottsrubrikernaFoto: Fredrik JohanssonKriminalreporter. Få yrken har väl en såspännande klang. Ett möte med två av tidningensledande kriminalreportrar, MariaBerkmo och Robert Dujmovic, skulle visaatt spänning inte är det som mest präglararbetet.Den glamourbubbla man eventuellt blåst uppspricker så fort man stiger in på deras gemensammaarbetsrum. Pärmar och pappershögarvittnar om hur vansinnigt mycket läsning detinnebär att vara kriminalreporter. Polisrapporter,förundersökningar, vittnesmål, domstolsförhandlingar,domslut – allt måste läsas.Men hur får ni reda på att något har hänt?– Det var enklare förr när vi hade tillgång till”det är intealls som på tv.”polisradion, säger Maria Berkmo. Då hörde viju när polisen ryckte ut på något och vad detvar. Men den är borttagen så numera börjardagen med att vi läser igenom polisens anmälningslista.I den står alla det senaste dygnetsbrott som begåtts i vårt område.– Vårt jobb innebär i själva verket väldigtmycket fotarbete, fortsätter Robert Dujmovic.Det är ju inte så att vi journalister harnågon gräddfil eller extra behörighet, det ärinte alls som på tv. Istället handlar det om tillexempel rutinmässiga samtal till polisen ochdagliga besök på tingsrätten. Förutom åtaladeoch häktade kan vi där se om någon tilldelatsadvokat. Eller så ger brottsrubriceringen viktigaledtrådar. Vårt arbete är en kombinationav rutinarbete, erfarenhet, tips och tur, kanman säga.Och källor – finns de?– Ja! Båda svarar i mun på varandra.– Självklart finns det källor inom alla skikt ochgrupper, säger Robert. Tyvärr är det mångainom polisen som anser att en läcka, som dekallar det, kan förstöra en hel utredning. Mendet handlar aldrig om att man använder vaden enda person sagt. Oftast har man pratatmed flera inom polisen, någon myndighetsperson,lite andra människor och dessutomgjort sitt fotarbete innan pusselbitarna börjarpassa ihop. Det finns en övertro på hemlighetsmakeriet.– Vi jobbar ju egentligen på samma sätt sompolisen, fyller Maria i. Det handlar om attsamla information, helt enkelt.– Poliser i allmänhet tror att det är livsfarligtatt prata med oss. Istället borde de utnyttjaoss hänsynslöst. Robert skrattar, men verkarmena det han säger.Det talas ofta om vikten av objektivitetinom journalistkåren. Hur objektiva kanni vara?– En viktig del i att vara objektiv är att se tillatt alla sidor av fallet beskrivs, förklarar Maria.Men jag varken kan, vill eller ska skriva enneutral rapport. Det går inte att bortse ifrånsin egen person när man skriver.När Robert bevakar en rättegång gör han detsom en vanlig, genomsnittlig medborgare, sägerhan.– För att kunna vara läsarens förlängda armmåste jag visa att jag är en människa av köttoch blod, med hjärna och känslor. Sen är detsjälvklart viktigt att det jag rapporterar ärkorrekt eftersom det annars kan få förödandekonsekvenser. Som om man till exempel skulleröja en persons identitet.”det är lättareför expressen attsläppa en bomb iform av namn ochbild i nordvästraskåne. gör vi detställer vi till medmer skada.”HD är mer restriktiva än kvällspressen närdet gäller att avslöja identiteter. Varför?– Vi följer de pressetiska reglerna, svarar Robert.I dessa står att det ska vara av ”uppenbartallmänintresse” om man ska avslöja enidentitet. Dessutom måste man komma ihågatt vi verkar på ett lokalt plan. Vi ska ju kunnafungera här även efter publiceringen. Det ärlättare för Expressen att släppa en bomb iform av namn och bild i nordvästra Skåne.Gör vi det ställer vi till med mer skada.– Sen finns det ju fall som är så stora att manändå berättar vem som gjorde det, invänderMaria och nämner Anna Lindh-mordet.– Det har visat sig att det kan finnas ett närmastterapeutiskt värde i att få reda på vemden skyldige är, fortsätter Robert. Helénmordetexempelvis, upprörde så otroligt många,särskilt föräldrar, att det närmast var att betraktasom ett kollektivt trauma. Genom attman gick ut med namn och bild fick alla ettavslut på något vis.”Jag minns särskiltalla fall där barnär brottsoffer.”Maria ger en annan vinkel på ämnet:– Vad man kanske inte inser är att det går litemode i det här också. På 70-talet namngavman till exempel alltid narkotikabrottslingar.Och på 50-talet – då publicerade man namnoch bild på alla oavsett om det rörde sig ombilolyckor eller mord!När slutar man skriva om ett fall?– Vissa brott slutar man aldrig att skriva om,konstaterar Robert. Dels för att det är fel attvissa fall glöms bort, dels för att publicitet ochuppmärksamhet faktiskt många gånger bidrartill att gamla fall, så kallade cold cases, löses.Minns man fallen?– Ja, de stora fallen, säger Maria.– Jag minns särskilt alla fall där barn är brottsoffer,säger Robert.Han ger några exempel och för en stund blirdet alldeles tyst. Plötsligt är stämningen irummet en helt annan och det blir smärtsamttydligt att Marias och Roberts jobb handlarom människor. Riktiga människor.Hur klarar man det känslomässigt?– Ska jag vara helt ärlig gör man inte det till100 %, säger Maria. Lite avtrubbad blir mannog tyvärr. Men då är det viktigt att ha sittlilla nätverk där man får prata av sig och ventileradet jobbiga.Robert pratar mycket sällan om sitt arbeteutanför jobbet.– Däremot har vi ju varandra, Maria och jag.De båda kollegorna erkänner att de kan haen ganska hård jargong sinsemellan. Det ärtydligen ganska vanligt bland folk som jobbarinom särskilt utsatta yrken, såsom polisenoch brandkåren.Mötet med Maria och Robert visar tydligtatt det inte bara är riktiga människor bakomde svarta brottsrubrikerna. Det är definitivtriktiga människor bakom artiklarna också.Sanja StreuliNamn: Maria BerkmoÅlder: 42År på tidningen: 21, varav 14 somkriminalreporter.Favoritdeckare (bok): ”Skumtimmen”av Johan Theorin.Favoritdeckare/-polisserie (tv):”Spanarna på Hill street”, danska serien”Brottet”.Om jag inte var kriminalreporter skullejag blivit professionell islandshästryttareeller musiker.Namn: Robert DujmovicÅlder: 42År på tidningen: 23, varav 20 somkriminalreporter.Favoritdeckare (bok): Läser inte dengenren så mycket, men MankellsWallanderböcker är en ok samtidsskildring.Favoritdeckare/-polisserie (tv): Räknas”Gudfadern”? Annars ”Spanarna på Hillstreet” – tidernas bästa polisserie! Danska”Livvakterna” är också bra.Om jag inte var kriminalreporter skullejag gjort ett allvarligt försök att blivärldens första spelande förbundskapteni fotboll i något land.6 7

Foto: Freddy BillqvistFoto: Oskar LürenRenée Mohlkert, näringslivs- och marknadsdirektörHelsingborgs stad. Helsingborgsstad är med och sponsrar HDgalan.- På HD:s sportredaktion brukar vi suckaoch skaka på huvudena när ännu ett lag tarklivet upp i högsta divisionen. Sedan brukarnågon säga:- Ett elitlag till alltså. Fixar vi det? Har viverkligen resurser till det?Men det ordnar sig alltid. Och den där suckenhar ärligt talat inget med besvikelse attgöra, innerst inne sträcker vi stolt på oss närännu ett nordvästskånskt lag eller ännu enindividuell idrottare armbågar sig in i idrottensfinrum. En lokal idrottsgala är ingengiven succé på alla ställen i Sverige, men inordvästra Skåne finns alla förutsättningarför att lyckas. Vi har med ett fantastisktidrottsområde att göra och därför är det påtiden att Helsingborgs Dagblad sätter engala till världen.själva. Samtidigt är det lättjobbat, alla draråt samma håll och vill utveckla regionen.Vi själva mår naturligtvis väldigt bra. Nyaarenor skapar nya förutsättningar. Generellttror jag att alla brottas med att få ekonominatt gå ihop. Samtidigt är det vår skyldighetatt se till att ungdomar kan idrotta Var skallannars framtidens stjärnor komma ifrån?Fyra rösterom hdgalanVi har ett sprakande idrottsliv i nordvästraSkåne och det vill vi på HD uppmärksamma.Den 10 februari 2011 går historiensförsta HDgala av stapeln på Sundspärlan iHelsingborg. Denna gnistrande gala är finalenav flera månaders arbete att hitta vinnarna,män som kvinnor, unga som gamla,i 8 olika kategorier, som utmärkt sig underidrottsåret 2010. Hör fyra röster om varförett initiativ som HDgalan är betydelsefulltför nordvästra Skåne.- Helsingborgs stad satsar på att få fler evenemangoch möten till Helsingborg. Flerevenemang innebär fler besökare till Helsingborgoch det gynnar näringslivet. Detblir fler som bor på våra hotell, äter på vårarestauranger och shoppar i våra butiker. Menframförallt så får vi som bor här fler möjlighetertill upplevelser.För att vi ska få fler idrottsevenemang tillHelsingborg underlättar det så klart omvi själva syns med våra prestationer. Storaidrottsmän och framgångsrika lag kopplasofta ihop med en stad, ta bara exempelvisvårt eget HIF, det hjälper oss att marknadsföraHelsingborg. Satsningen på HDgalanser vi som ett sätt att uppmärksamma defina idrottsprestationer som görs runt om iregionen. Genom att uppmärksamma våraidrottare kommer också fler vilja komma tillvår stad. Goda prestationer är bra marknadsföringför Helsingborg!Foto: Frederic CousynDaniel Rooth, en av HDgalans 15jurymedlemmar och nyhetschef på HD:ssportredaktion.Foto: Magnus PalmérPaul Myllenberg, klubbdirektör i HIF.- Jag tycker att idrottslivet i nordvästraSkåne förtjänar en egen idrottsgala. Vi ärså framgångsrika i så många sporter. Det äroerhört viktigt att alla idrottare uppmärksammasnär de kämpar för framgång i sinidrott. De är förebilder för våra ungdomar.Utan uppmärksamhet skulle de inte finnas.Om de inte finns, vem skulle man då se upptill, kämpa för att slå eller snacka om?Förutom de rent sportsliga prestationerna såfinns det eldsjälar bakom de idrottsliga framgångarna.De förtjänar också att lyftas fram.Likaså vad den sportsliga verksamheten betyderför samhället och vad föreningarna görför samhället mer än just utövar idrotten. Vistår i topp, tror jag, och vi har många toppnamni förhållande till andra regioner, menallt kan bli bättre. Utbudet av idrott på såvälsenior- som ungdomsnivå är mycket brett iHelsingborg med omnejd. Du kan utövai princip alla sporter på elitnivå eller nivånprecis under.Vi är en region som bärs fram av näringslivet.Här finns inga statliga institutioner,landsting eller statliga verk. Det ger en oerhördinspiration, vi är vana vid att klara ossFoto: Jörgen PerssonKenny Jönsson, VM- och OS-guldmedaljör,numera assisterande tränare i Röglesamt medlem i HDgalans jury.- När jag tillfrågades om att sitta med i HDgalansjury tackade jag ja direkt. Det ska bliroligt att få sätta sig in i andra idrotter änishockey. Men konkurrensen är tuff och jaginser redan nu att det kommer att bli oerhörtsvårt att utse vinnarna. Jag har bott i USAett antal år och där är man bra på att lyftafram personer och lag som lyckas. I Sverigeska alla uppmärksammas lika mycket och detär både en sund tanke och klokt till en vissålder, men det är också viktigt att de yngreblir uppmärksammade och får höra att deär duktiga. Därför är jag positiv till en lokalidrottsgala, jag tror att den framför allt kansporra ungdomar att lyckas och vilja bli bäst.Nominera, köp biljetteroch läs allt om HDgalanpå hd.se/hdgalan.I samarbete medHelsingborgs Stad89

HDPASS-ERBJUDANDEFoto: Staffan Johansson/Gullmarsstrands bildarkiv”Det karga stenlandskapet blir i vinterns sparsamma ljus ännu hårdareoch en stund på vandringslederna eller vid vattenbrynet gör bastunännu skönare. Middagen godare och nattens sömn ljuvare.”prova bohuslän på vintern,rogivande och fantastisktVar: Gullmarsstrand Hotell & Konferensi Fiskebäckskil.Med HDpasset: 1995 kr per person(ord 2475 kr).Dag ettTvårätters middagLogi, del i dubbelrumDag tvåFrukostbufféAfternoon teaFyrarätters supéLogi, del i dubbelruminklusive frukostbuffénästa morgon.Mer info/bokning: gullmarsstrand.se eller tfn 0523-667788Erbjudandet gäller t o m 31 mars 2011. Max 2 paket per kort och köptillfälle.Gäller i mån av plats fre-sön samt röda dagar som infaller en vardag t o m31 mars 2011. Uppge HDpass-nummer vid beställning. Kan ej kombinerasmed andra rabatter eller nyttjas vid köp av konferenstjänster.Någon beskrev Gullmarsstrand som en annandel av verkligheten. Som att kliva in i ett lugnoch en sinnesfrid där det vackra omfamnar dig.Det är också ett sätt att ge sig själv uppskattning.Du förstår vad vi menar när du checkar in.Foto: Staffan Johansson/Gullmarsstrands bildarkivVästkusten är ett favoritresmål för svenskarna.Under högsommaren är det trångt bådepå parkeringsplatserna och vid bryggan iSmögen. Restaurangernas trubaduraftonhörs långt in på småtimmarna och på varannanberghäll står skyltar med ”Antikaffär”eller kanske något enklare ”Loppis”.Vill man njuta av det riktiga landskapet ärdärför vintern den bästa tiden.Det finns något inbjudande i att vandrarunt i en stad som stängt för säsongen. Ävenom många hus står tomma med lampor aktiveradeav timers, så innebär vinterdvalan inteatt allt liv flytt. Snarare tvärtom. Det är numan kan njuta av de underbara miljöerna i sinegen takt, höra och känna naturen och hittaett litet café med lediga bord.I affärerna möter man människor som hartid att prata både med varandra och de fåfrämmande andra. Plötsligt kan man vara indrageni en diskussion kring brobygget, vemsom egentligen äger den där Hallberg-RassyFoto: Roger Janssonsom fortfarande ligger vid bryggan eller biblioteketsöppettider.Det karga stenlandskapet blir i vinternssparsamma ljus ännu hårdare och en stund påvandringslederna eller vid vattenbrynet görbastun ännu skönare. Middagen godare ochnattens sömn ljuvare.Hela tiden kan man dock välja. Man behöverinte hamna i ett stillsamt filosoferande, Bohuslänhar mycket även för den aktive på vintern.Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn,som blivit valt till årets museum, har öppethela året. På Havets Hus i Lysekil finns över100 arter från småfläckig rödhaj till död manshand och vill man se djuren ovanför vattnethar Nordens Ark öppet varje dag.Golfsäsongen är också lång på västkustenoch för den som verkligen vill ha en utmaninghar skärgården landets kanske bästa vatten försportdykare. Klart och djupt med spännandedjurliv. Bilfärjorna går givetvis också året runtliksom livsnerven med båtarna ut till de ytterstaöarna. På många av dessa öar finnsdessutom välkomnande hotell och pensionatsom erbjuder allt från spaupplevelser till väldukadejulbord.Grebbestad, Fjällbacka, Fiskebäckskil, Mollösund,Klädesholmen och Åstol. Platsernaväcker många känslor för alla som semestrati Bohuslän. En resa i vinter ger ännu starkareminnen.Jonas BrorsonFoto: Staffan Johansson/Gullmarsstrands bildarkivFoto: Johan Fowelin/Gullmarsstrand bildarkivFoto: Britt-Mari OlssonFoto: Staffan Johansson/Gullmarsstrands bildarkiv10 11

KORSORDFoto: Anders MalmbergFoto: Hanseric OrreNu kan du ge bort en julklappsom varar i 3 månader förendast 199 kr! (ord. pris 710 kr)Vi bjuderpå portotHelsingborgs city torsdag 7 oktober kl 18.30-21.00På hd.se/julklapp kan du ge bort tidningen till flera vänner. Använder duistället denna kupong kan du ge bort en prenumeration till EN vän.Jag som ger bort tidningen:NamnKundnummerTelefonDen som får tidningen:NamnAdressPostnrOrtTelefonMobilMobilVånJag väljer att ge bort:HelsingborgsDagbladNordvästraSkånes TidningarLandskronaPostenStartdatumDu kan ge bort tidningent.o.m. 29/1 2011 till hushålli nordvästra Skåne som interedan är prenumeranter.SVARSPOSTHelsingborgs Dagblad AB250004700258 00 HelsingborgTävla och vinn!Lös korsordet och tävla om blomstercheckar och trisslotter. Skicka in denna sidamed ifyllt kundnummer till: Helsingborgs Dagblad, 251 83 Helsingborg.Märk kuvertet ”HDpass-korsordet”.Kundnummer:Vi vill ha din lösning senast 14 januari.Vinnarna meddelas per post samt presenteras på hd.se/hdpasset.Lösningen hittar du i tidningen 16 januari.Vinster: 1-5:e pris är blomstercheckar, 6-10:e pris är en trisslott.E-postPP210Lycka till!1213

Visstedu att...... en rad kända personer arbetat på tidningen? Hasse Alfredson var sommarreporternågon gång i slutet på 50-talet. Rune Moberg, legendariskSE-redaktör jobbade först på HD under krigsåren och senare på NST.Världsreportern Ulf Nilsson jobbade här på 50-talet och TV-kändisarna BoHagström och Roland ”Teliapappan” Nordqvist har arbetat på NST liksomStaffan Heimersson. Statsrådet Tobias Billström och riksdagsmannen HansWallmark har varit anställda liksom författaren Birger Sjöberg. Dessutomsökte nuvarande akademiledamoten Kristina Lugn jobbet som lokalredaktöri Höganäs. Hon fick det dock inte.... om vi inte hade haft annonser i tidningen skulle en årsprenumeration kosta nästan 6000 kr?... vårt tryckeri förbrukar ca 17 ton papper per natt? Vårt papperbestår av 50 % returpapper och 50 % jungfrufiber (träd från skogen).Foto: Fredrik Johansson... det har funnits en rad idrottare på företaget?Maskinsättaren Sture Nedemo blev dubbel svensk mästare i HIF,då med efternamnet Nilsson. Typografen Bert Johnsson blev kvalhjältei Gunnarstorp. Gjorde enda målet när Gunnarstorp 1966spelade 1–1 i den allsvenska kvalmatchen hemma mot Hammarby,där bl a Nacka Skoglund spelade, 1966.Tryckaren Kjell-Åke Petersson, mest känd som Charlie, var storshowman i Vikingarnas IF i början och mitten av 60-talet. Hanvar också med och blev svensk mästare 1961. Annonsäljaren AndersBerglund, back i Rögle, spelade i elitserien 1995-96. Och sågivetvis kulturmedarbetaren och boxaren Åsa Sandell.... chefredaktör Lars Johansson har blivit grillad av MagnusHärenstam i Jeopardy? Om han vann? Nej...... vi under åren har mottagit en mängd diplom och utmärkelser? Bara under2000-talet har HD fått pris som ”Världens bäst designade tidning”, vi harvunnit ”Årets sida” två gånger, ett internationellt marknadsföringspris samten rad designpriser för framsidor, bilagor och och illustrationer. ”Årets bild”finns även på meritlistan liksom den prestigefyllda ”Guldspaden” för grävandereportage.... 1912 genomfördes den första tidningsflygningen iSverige? Den gick från Helsingborg till Ljungbyhed ochombord fanns tre buntar med dagens nummer av HD.... gudinnan som finns med i vår logotyp heter ”Sjöfartsmonument”?Den står på Hamntorget i Helsingborg och skapades av Carl Milles efteren donation av Malte Sommelius. Familjen Sommelius är för övrigt en avvåra två ägarfamiljer tillsammans med familjen Ander från Karlstad.... NST har längst historia? Redan 1847 startade ÖresundsPosten medan 1867 är begynnelseåret för Engelholms Tidningoch Helsingborgs Tidning (som senare blev HD). Sedanföljde en rad sammanslagningar och uppköp med tidningarsom Eslövs Tidning, Klippans Tidning, Höganäs Tidning ochLandskrona Posten tills 2001 när HD och NST gick ihop.... svaret på en fråga i spelet Trivial Pursuit är Helsingborgs Dagblad? Frågan lyder: ”Vilken svensk dagstidning fanns först på internet?””halv åtta hos mig”En och annan intervalltimme har Hanseric lagt i köket framför TV:n.Namn: Hanseric OrreÅlder: 36 årArbete: Producent på HDFamilj: Sambo med SaraTidigare idrotter: Fotboll och innebandyNuvarande idrotter: Triathlon och multisport1415

Hanseric - en mångsysslarepå HD och på fritidenFör Hanseric Orre är en välplanerad kalenderen förutsättning för att han ska hinnamed allt på jobbet, sköta träningen ochumgås med familj och vänner.Hanseric Orre är producent på HD,vilket innebär att han är med hela vägenunder produktionen av annonserna i tidningenoch i olika magasin som tidningenger ut.På fritiden tränar han 6-12 timmar iveckan för att kunna tävla i multisport ochtriathlon. Den enda träningsfria kvälleni veckan är han ledare för ett gäng tonåringar.Vi har följt Hanseric under en vanligvecka på jobbet och under träningarna.Här har ni hans veckodagbok.ONSDAGHela dagen på tidningen ägnas åt Landskronasmagasin.– Det ska vara klart denna vecka så det bliralltid intensivt i slutet av ett sådant jobb.Dagens löpträning börjar på Gröningen föratt sedan fortsätta i backarna i Pålsjö skogdär han och kompisarna i multisportklubbenKlubb Sisu kör intervallträning samt specialträningför ben och bål.TORSDAGDagen börjar med modellfotografering. Sedanläser han korrektur på Landskronas magasininnan det skickas i väg.På kvällen blir det simning under en timmepå Filbornabadet.– Vi har en tränare som hjälper oss med crawltekniken.Under sommaren eller när det är braväder simmar vi i sundet eftersom tävlingarnaavgörs i öppet vatten.FREDAGJobbet börjar med möte om nya bilagor föratt sedan fortsätta med HD:s prislistor innanarbetsveckan slutar med fotografering av Helsingborgslucia. Fredagen är träningsfri, mendå är Hanseric en av ledarna för ett gäng tonåringari Slottshagskyrkan.– Det är en kontrast till den egna träningensamtidigt som det är både spännande och utmanandeuppgifter.Foto: Fredrik Johansson– Jag ser mig själv som passionerad motionär.Jag njuter av träning och tävling ochdet sociala umgänget med klubbkompisarna.Samtidigt som jag hinner med andra sakersom jag vill göra i livet, säger Hanseric Orre,som tävlar i både triathlon och multisport. Itriathlon tävlar man i simning, cykling ochlöpning. Sprintdistansen omfattar 750 meterssimning, 2 mils cykling och 5 kilometerslöpning. Medan man på den längsta distansensimmar 3800 meter, cyklar 18 mil ochspringer 4,2 mil. Multisport omfattar alltidlöpning, mountinbikecykling samt kanot/kajak. Dessutom kan det finnas med inlinesåkning,klättring och något äventyrsmoment.– I triathlon tävlar man själv. Medan man tävlari lag i multisport. Där ingår också orienteringsmomentså multisport kräver mer tankeverksamhetän triathlon, menar Hanseric.Hanserics stora mål sommaren 2011 är att genomföraKalmar Järnman (det får inte kallasIronman) under 11 timmar och 36 minutersom är hans personliga rekord.Jan AnderssonHanseric väntar tålmodigt på att modellen ska bli färdigsminkad.MÅNDAGInnan dagens veckomöte med arbetskollegornahinner Hanseric med porträttfotograferingi ateljén. Resten av arbetsdagen jobbar hanmed ett magasin till Landskrona stad.På kvällen blir det intervallträning på landsvägscykelnpå en trainer i hemmet.– På måndagar brukar jag alternera med attköra 1,5 timme mountainbike utomhus, sägerhan.TISDAGDags att göra färdigt annonser till hd.se. Dessutomär det ett möte med HD:s citykontor.På kvällen springer han 1,5 mil på en banalängs Öresundskusten till Sofiero och tillbakatill backarna i Pålsjö skog.– Det är en fin bana med både havet och skogen.För mig är det viktigt att kunna upplevanaturen och njuta när jag är ute. Efter träningenåker han till övning med gospelkörenOne Nation.LÖRDAGHanseric packar in sin mountainbike i bilenoch kör till Söderåsen tillsammans med någraträningskompisar. Där blir det först 1,5 timmeslöporientering sedan lika lång tids träningpå mountainbike.– Med så fint höstväder blev det en härlig naturupplevelsesom jag verkligen njöt av.Veckans skönaste träning!SÖNDAGHanseric och sambon Sara tar en långpromenadlängs havet innan det blir en timmessimning på kvällen.1617

Foto: Fredrik Johansson1867Första numret av Helsingborgs Dagblad hadevarken bilder eller rubriker. ”Layouten byggdehelt på tekniken. Bokstäverna sattes för hand.Det var ett otroligt hantverk.” Så arbetade manfram till 1976.1939Fortfarande ingen riktig layout, men nu hartexterna både bild och rubrik. Till och med flerarubriker på samma text som denna historiska dagnär tidningen kunde meddela att andra världskrigethade brutit ut.DE VILL FÅ LÄSARNA ATT STA NNA UPP1963Tidningshuvudet, den översta delen av förstasidan,börjar likna det vi har i dag. ”Vi har varitmåna om att bevara det.”1986Man kunde trycka färg, men bara rena färgersom blått och rött och ännu inga färgbilder. ”Det somslår en är att sidan ser väldigt gammal ut. Manblir förvånad att den inte är äldre än från 1986.”En större, modern dagstidning måste förändrasmed sin samtid. Till våren är detdags igen för HD. Kostymen ska få enpassform mer lämpad för 2011 års journalistik.Tjugo minuter har vi på oss. Den genomsnittligeläsaren ger inte tidningen mer tidvid frukostbordet. Då gäller det att sidornaär designade så att läsarna lätt kan ta till siginnehållet.– Den bästa formen är den som inte märks,den som bara fungerar genom att lyfta frammaterialet, säger Cilla Nilsson. Just nu arbetarhon och Eva Engwall med en översynav HD:s form. Dagstidningar förändraskontinuerligt. Nya inslag tillförs, rubrikstorlekarjusteras och färger byts ut. Idealetför formgivarna är att förändra lite i taget såatt läsarna upplever tidningen som ”pigg ochfräsch” utan att störas i sitt tidningsläsande.Men ungefär var tredje, fjärde år görs ocksåen lite större genomgång av formen.– Vi vill att läsaren ska uppleva att det händernågot – att tidningen lever, säger EvaEngwall.Till våren är det dags igen för HD, men detblir ingen enorm förändring. Inte i närhetenav hur det var när vi gick över till att bli tabloidår 2006, en nyordning som det tog etttag för en del läsare att vänja sig vid.Exakt hur tidningen kommer att se ut återståratt se. Arbetet pågår för fullt med attse över de små beståndsdelarna. Bokstäver,linjer, bilder, rubriker... Allt ska fås att samspelaså det ser inbjudande ut för läsarna. Visom gör HD vill att läsarna enkelt hittar ”detgamla vanliga” – tv-program, lokala nyheter,kultur, sport – samtidigt som man ska kunnabli överraskad. Dessutom måste varje inslag itidningen fungera smidigt för de journalistersom på relativt kort tid ska sätta ihop de runt75 sidorna varje dag.– Vi vill skapa en tidning som lockar till läsning,säger Cilla Nilsson.Hur vet man vad som är bra form?– Det finns en del forskning om hur manläser en tidning, som hur breda spalternaska vara för att ögonen ska kunna följa texten.Men mycket är intuitivt. Vi går en heldel på magkänsla och erfarenhet, säger EvaEngwall. Svenska dagstidningar är ganskalika till utseende sedan de gick över till detmindre formatet, tabloid. Gemensamt ärbland annat att de har en demokratisk ambitioni sin form, de vill vara till för alla.– I Sverige vill ingen dagstidning vara snobbigoch elitistisk, säger Eva Engwall ochjämför med tyska tidningar som FrankfurterAllgemeine som bara innehåller text sida uppoch sida ner. Trots likheter har varje tidningsitt eget tilltal, bland formgivare talas till ochmed om tidningens själ, och utmaningen äratt bevara den genom förändringar.– Vi vill att nordvästskåningarna ska kännasig hemma i sin tidning samtidigt som vi villförnya, säger Cilla Nilsson.Charlotte Ågren2003Fortfarande i fullformat med en sval och nedtonaddesign för vilken man vann ”World’s bestdesigned newspaper” år 2000, en stor internationelltävling. ”Det var en elegant form, men idag tycker vi att det ser lite tamt ut.”2010Sedan år 2006 är vi tabloid, vilket innebär färreinslag på förstasidan. Tempot är högre, kontrasternastörre, man vill locka in folk snabbare itidningen. ”Det som är stort är stort och smått ärsmått. Vi har gjort tydliga val.”18 19

Jag vet, det är lite grann som att svära i kyrkan. Men jag är ingetstörre fan av julbord. Jag har svårt att få upp pulsen för inlagd sill,rödkål, ål och prinskorv. Nej, de senaste åren har jag och familjenhittat balansen. Visst ser jag fram emot gravad lax och Janssons frestelse.Men korven har blivit spansk chorizo och brysselkålen steksi olivolja och blandas med rostade pinjenötter. Och det jag längtarallra mest efter är kalkonen på juldagen stoppad med couscous, katrinplommon,äpplen och valnötter. Och då får julölen ge vika förett bra rödtjut från Rioja eller Ribera del Duero!Jag är glad för julbordet, trots att vi äter samma mat vid samtliga högtider i Sverige. Varje år ser jag fram emot ett dignande julbord som lockarner en i matkoma redan innan första tuggan. Men det jag längtar efter mest är brysselkålen. Varför vet jag inte riktigt. Jag gillar inte ens denandra kålen på julbordet men sedan några år tillbaka så är brysselkålen precis lika viktig för mig som skinkan.Lill Heijel, säljassistent annonsavdelningenMagnus Ericsson, nyhetschef hd.se tillika mannen bakomdryckesbloggen UppkorkatVÅRA JULBOR DSFAVORITERDet ska dofta ugnsstekt dansk fläskesteg med knaprig svålhemma hos oss på jul. Trots att jag är vegis fixar jag varjejul glatt och inte utan viss skicklighet en komplett danskjulmiddag till de köttätande sönerna. Vi har danskt påbråoch både jag och nu mina barn har växt upp med den härtraditionen. Men smaka själv? Icke numera. Min ocksåvegis-manTorbjörn och jag äter någon god fiskrätt i stället.Och delar grönsakerna med barnen.Winnie Gravlund, reporter HelsingborgsredaktionenDet dukas upp mat från världens alla hörn på vårt julbord!Vi har tre olika kulturer representerade i min släkt. Givetvisblandar vi traditionella svenska maträtter såsom Janssonsfrestelse, sill och lax och till detta finns danska delikatesseroch libanesisk festmat. Vi äter grillat lamm, tabboleh,anka, fläskesteg, baklava, risgrynsgröt och en massa andragodsaker. Det finns nåt för alla hos oss på julen, vilketkänns fräscht och modernt. Mycket mat, mycket kärlek ochmycket skratt!Rana Khazaal, kundvårdsgruppenFör mig är sillen det allra viktigaste påjulbordet. Jag brukar alltid göra minst enegen sillinläggning till jul. Förutom denegna sillen blir det Brantevikssill, senapssill,julsill, löksill, vitlökssill, romsill, inlagdsill och stekt inlagd sill. Det är klartatt lite rökt och gravad lax också går ner.Lutfisken på juldagen brukar inte vara någotproblem den heller.Sven-Erik Svensson, fotografFoto: Fredrik Johansson2021

HelgredaktörenKarin Liliedahlger dig kyligarecept.Kulturens Gunnar Bergdahloch Johan Malmbergtipsar om iskalla filmeroch böcker.iskalla böcker, filmer och receptISKALL LIME MARGARITA4 personer200 g färdig limesorbet eller citronsorbet8 cl tequila4 cl Cointreauev 1 dl sockerlagFlingsaltGör så här: Mixa sorbeten med spriten.Garnera glasen genom att doppa kanten påglasen i sockerlag (fungerar också hyggligtmed vatten) och sedan rulla i salt.Iskall avokadosoppa med löjrom4 personer7 dl hönsbuljong (av tärning)3 mogna avokador1-2 citroner1/2 dl torrt vitt vin1 dl matlagningsgrädde1 dl gräddfil1 knippe gräslökSalt och nymalen svartpeppar100 g löjrom (eller röd kaviar)Gör så här: Koka upp buljongen och låtkallna. Dela, skala och skeda ur köttet uravokadofrukterna. Kör köttet med mixertillsammans med pressad citron (börja meden), tillsätt vin, den kalla buljongen ochgrädden. Smaka av med salt och peppar ocheventuellt lite mer citronsaft. Häll upp ismå soppskålar, dekorera med en rejäl klicklöjrom, lite gräddfil, samt gräslöksstrån ivarje skål. Servera med knäckebröd.Iskall yoghurt- och gurksoppa4 personer1 stor slanggurka eller 2 små1 lime1/2-1 röd chilifrukt1-2 vitlöksklyftor4 dl naturell yoghurt1/2 tsk flytande honungSalt och nymalen svartpepparIsGör så här: Skala gurkan lite slarvigt medpotatisskalare. Skär den i bitar. Ta bortkärnorna och de vita hinnorna ur chilin ochfinhacka resten. Hacka vitlöken fint. Tvättaoch riv skalet på limen. Blanda allt, tillsättyoghurt och pressad lime. Kör till en slätsoppa med mixerstav. Smaka av med salt ochpeppar. Krossa is i en handduk, häll ner i soppanoch kör hastigt med mixern. Ställ annarssoppan kallt i minst en timme. Servera mednybakade frukostbullar eller rostat bröd medvitlökssmör.DVDTitel: Låt den rätte komma inRegissör: Tomas AlfredsonDet snöar i Blackeberg. På gården sittermobbade tolvåringen Oskar när flickanEli dyker upp i hans liv; hon som bara rörsig ute i mörkret i vinternatten. Det är enisande skräckskildring och förödande kritikav förorten som projekt som är lika otäcktbitande i Tomas Alfredsons filmatiseringsom i John Ajvide Lindqvists roman.Foto: crazyhorse [matthias]Iskall fredagsdessert för stora1 person1 kula gräddglass1 msk Kahlua1 msk Baileysl liten klick grädde1 physalis som dekorationBOKTitel: SnöFörfattare: Orhan PamukI romanen ”Snö” låter Orhan Pamuk enliten stad i norra Turkiet snöa in och isoleras,en författare vandrar runt i motsättningaroch sammandrabbningar mellan islamister,militärer, nationalister, kurdiska rebeller ochvänsterextremister. En storslagen, politiskroman som är det bästa sättet att begripavarför Pamuk fick Nobelpriset 2006.BOKTitel: Mellan sommarens längtanoch vinterns köldFörfattare: Leif GW PerssonFrån Sveavägen drog den 28 februari 1986en svepande iskyla över landet. Och där tarLeif GW Persson avstamp när han i en trilogiöver välfärdsstatens fall inleder med den, ioch för sig värmande, poetiska titeln ”Mellansommarens längtan och vinterns köld”, somkretsar kring mordet och tillståndet i riket.BOKTitel: SjöfartsnyttFörfattare: Annie E ProulxI få historier sliter och river kylan i romanfigurernasom i Annie E Proulx ”Sjöfartsnytt”,där huvudpersonen Quoyle som lämnatsav hustrun flyttar till en vindpinad kuststadi kanadensiska Newfoundland. Medan hantinar i sitt inre följer han sjöfarten i världensvildaste, kallaste vatten och de uddaexistenser som fixar att leva där.Gör så här: Lägg upp glassen i enportionsskål. Häll likörerna överglassen och klicka över lite grädde.Garnera med physalis.DVDTitel: Frozen RiverRegissör: Courtney Hunt med Melissa Leooch Misty UphamI detta lilla thrillerspännande debutdrama från2008 av Courtney Hunt handlar det om tvåkvinnor som smugglar människor över en frusenflod mellan USA och Kanada i juletider. Om nuisen håller. Tankeväckande, välspelat och medett stort varmt hjärta för de små människornassträvan att leva och överleva trots fattigdom,ensamhet, hopplösa män och en iskall vinter.DVDTitel: FargoRegissör: Joel Coen med William H Macyoch Steve BuscemiI ett snötäckt Montana pulsar den gravidakvinnliga polisen Marge fram på jaktefter en stackars bilhandlare och två inhyrdapsykopater. Bröderna Coen vet hur en historiaska svänga även om snön ligger meterdjup.En riktigt underhållande thriller tackvare skådespelare som Frances McDormand,Steve Buscemi och Peter Stormare.22 23

Foto: Britt-Mari OlssonTÄVLING -Upplev en dag på HD!Har du alltid undrat hur det går till bakom kulisserna på en tidning?Vill du träffa journalisterna vars reportage du läser dagligen i tidningen?Vill du uppleva det häftiga i att se tryckpressen igång för fullt?Svara på frågan och du har chansen att få en inblick i HD-huset.Bland de rätta svaren kommer vi att dra fyra vinnare som får ta medsig en vän. Priset utgörs av en eftermiddag samt kväll på HD där du fåren rundtur i huset, du får träffa medarbetare och äta en bit mat med vårchefredaktör. Dagen avslutas med ett studiebesök i tryckeriet.FRÅGA:Hur många liter färg används dagligen för att trycka tidningen?1) ca 32 kg 2) ca 320 kg 3) ca 3200 kgSkicka ett mejl till hdpasstavling@hd.se med rätt svar, namn,HDpass-nummer samt telefonnummer alt ett vykort till HD,251 83 Helsingborg. Märk mejlet/vykortet ”HD-dag”. Senast9 januari vill vi ha ditt svar. Vinnarna meddelas personligenvia telefon, samt presenteras på hd.se/hdpasset.Lycka till!