SiStone nr 2/04 (pdf 1,26 MB, nytt fÃ¶nster) - Statens Institutionsstyrelse

More documents

Recommendations

Info

[ SiS 10 ÅR ] Sedan 1995 har kommunerna skurit ner sina kostnader för missbrukarvård med en miljard kronor. Det syns i LVM-statistiken där beläggningen fortsätter att gå ner. År 2000 gjordes 1 378 intagningar på LVM-hem medan motsvarande siffra i fjol stannade på 904. Samtidigt dör missbrukarna. 1990 dog 143 personer i narkotikarelaterade diagnoser. Elva år senare avled 336. Det är i den här verkligheten SiS 10-årsjubilerar. SiStone har träffat socialtjänstminister Morgan Johansson för att få reda på när vändningen ska komma. Ministern lovar satsning på missbrukarvården När jag intervjuade dig för ett och ett halvt år sedan sa du att man måste vänta på LVMutredningens slutsatser, men att du mycket väl kunde tänka dig riktade pengar till missbrukarvården. Nu har LVM-utredningen kommit. Vad är på gång? – Uppdraget jag lämnade till SiS är ett embryo till en större satsning på missbrukarvården. Den baserar sig på samma tankar. Vi har varit väldigt tydliga med att vi måste göra en satsning under den här mandatperioden och mot bakgrund av hur stora nedskärningarna varit så är det här en högprioriterad fråga för socialdepartementet. Vad betyder det konkret? – Vi gick in i valrörelsen med väldigt starka åtaganden på missbrukarvårdssidan och vi kommer inte att gå ur mandatperioden utan att ha gjort en satsning som verkligen är värd namnet. LVM är en lag som många tolkar på olika sätt. Är det inte ett stort problem att kommuner som är ansvariga för att följa lagen tar sig friheten att tolka den som att den inte behöver användas? – Vi har samma diskussion om alla lagar som styr kommunsektorn. Ta bara LSS där man inte levererar ens när det finns domstolsutslag. Den här spänningen mellan stat och kommun, där staten försöker styra via lagar och kommuner gör egna prioriteringar, finns i alla lagstiftningar. Vad jag kan göra för att minska spänningen på vårt område, när vi ser hur mycket man dragit ner, är att försöka bidra till att göra det billigare för kommunerna att placera. Socialtjänstminister Morgan Johansson litar på att kommunerna kommer att sköta missbrukarvården bättre i framtiden, med lite hjälp från staten. Foto: Ann-Sofi Rosenkvist Litar du på att kommunerna kommer att sköta missbrukarvården bättre i framtiden? – Så långt jag kan se nu så gör jag det. Men inte utan lite hjälp från staten. Vid den senaste stora missbrukarvårdssatsningen, på 1980-talet, gick man in med riktade stadsbidrag till kommunerna och sa åt dem att handla upp missbrukarvård. Då nådde man väldigt goda resultat, och det är den situationen jag vill försöka återskapa. Jag tror också att kommunernas situation behöver förbättras generellt sett. Dels behövs en generell höjning av stadsbidragen, dels riktade resurser för missbrukarvården. I år fyller SiS tio år. Hur ser framtiden ut? Behövs det någon förändrad inriktning när det gäller tvångsvården? - Nej, jag tycker att SiS sköter sitt uppdrag mycket bra. Även om man ibland hör lite kritik, inte minst från de kommuner som inte gärna vill köpa platser hos SiS och som motiverar det med att resultaten är så dåliga. De glömmer väldigt lätt att vård av tunga missbrukare mot deras vilja är det svåraste man kan ägna sig åt. Om inte LVM-vården fanns skulle vi verkligen få en ökning av den narkotikarelaterade dödligheten. Jag är väldigt nöjd med myndigheten, problemet är att för få använder sig av den mycket goda kompetens som SiS står för. Birgitta Hedman-Lindgren Fotnot: Några veckor efter SiStones intervju med Morgan Johansson presenterades regeringens ekonomiska vårproposition. Regeringen anslår 1,7 miljarder kronor som ska användas till en vårdgaranti och till förbättringar av den psykiatriska vården och missbrukarvården. Exakt hur pengarna ska fördelas är inte klart, detaljerna om missbrukarvårdssatsningen kommer först i höstens budgetproposition. Läs mer om regeringens uppdrag till SiS på sidan 11. 16 SiStone nr 2 2004
Nöjda socialsekreterare i ny enkät om LVM-vården En stor majoritet av socialsekreterarna som placerar klienter hos SiS är nöjda. Allt från utredningar till samarbete kring § 27-vård fungerar bra, även om synen på LVM-vårdens kvalitet ser olika ut på olika håll i landet. > Socialsekreterare som placerar klienter på SiS LVM-hem är nöjda med den tjänst de köper. Det visar Socialtjänstenkät LVM 2003, SiS eget redskap för att mäta synen på den vård som bedrivs för vuxna missbrukare. Enkäten används kontinuerligt av LVM-institutionerna som låter placerande socialsekreterare besvara den, men bara en gång tidigare har SiS gjort en samlad nationell uppföljning. Det var hösten 2002. I fjol var det dags igen. Alla socialsekreterare som hade hand om klienter som skrevs ut under uppföljningsperioden 1 mars till 31 maj fick enkäten, och 293 av 337 tillfrågade svarade. De tolv frågorna i enkäten har delats upp i grupperna placering/administration, samarbete, utredning, vård och behandling och ny placering. I samtliga fall är svaren mer positiva än i enkäten för 2002. Men synen på LVM-vårdens kvalitet skiljer sig över landet. Socialtjänsten i Stockholms län är mest nöjd med sina placeringar. Minst nöjd är man i Skåne. LVM 2003 ger en ännu mer positiv bild av socialtjänstens syn på placeringarna än den förra enkäten så finns naturligtvis saker som måste bli bättre. När det gäller förmågan att hantera klienternas psykiska problem finns stora regionala skillnader, och även när det gäller motivationsarbetet skiljer sig svaren åt. Av samtliga socialsekreterare var sju procent missnöjda med hur LVM-vården kunnat motivera klienterna till fortsatt vård. Britta Eriksson är socialsekreterare i Umeå Även Elisabeth Viksten vid narkotikasektionen i Uppsala kommun har stor erfarenhet av SiS LVM-vård. Hon berättar att samarbetet fungerar olika bra beroende på vilken institution hon använder och betonar vikten av att socialsekreterare och LVM-personal pratar ihop sig innan olika förslag presenteras för klienterna. – Det är inte lätt att jobba med någon som är placerad under tvång, och jag kan ibland nästan känna mig motarbetad om institutionen börjar köra sitt eget race innan jag hinner dit. Vi i kommunen, som gör så oerhört många frivilliga placeringar, har ibland större kunskap än LVM-hemmen om de behandlingshem som finns runt om i landet. Det blir jättesvårt om LVM-hemmet redan planterat en idé hos klienten och vi inte köper den, säger Elisabeth Viksten som i stort tycker att hennes placeringar givit bra resultat. Här är några exempel ur enkäten. Siffrorna inom parentes anger hur det såg ut 2002. • Har SiS kunnat erbjuda lämplig placering? 82 procent är nöjda (71 procent). • Hur har samarbetet kring behandlingsplanen varit? 83 procent svarar bra/mycket bra (83 procent). • Hur har samarbetet kring § 27-placeringarna fungerat? 85 procent är mycket positiva (71 procent). • Hur har institutionens förmåga att motivera klienten till fortsatt vård varit? 74 procent är nöjda med motivationsarbetet (70 procent). • Hur har avgiftningen och den somatiska vården fungerat? 88 procent är mycket positiva (82 procent). • Skulle socialsekreteraren välja att göra en ny placering på samma institution i ett liknande ärende? 88 procent svarar ja (81 procent). Trots att resultaten i Socialtjänstenkät och har placerat flera klienter hos SiS. Hon och hennes kollegor diskuterar ofta tröskeln för när en LVM-anmälan kan bli aktuell och att inställningen till vården skiljer sig rejält. Själv tycker Britta Eriksson att hon ofta får ny och värdefull information om klienterna från LVMhemmets personal som möter dem under lång tid. – Jag är dålig på att komma med kritik, men ibland har jag kanske inte alltid gjort samma bedömning av hur länge en klient ska vara kvar innan han eller hon kan gå vidare. Jag har haft mer bråttom, säger Britta Eriksson som för tillfället har två pågående LVM-placeringar. Alla de klienter hon tidigare har haft placerade hos SiS har gått vidare till vård i frivillig form. – Ibland har det gått mycket bra men så finns det ju de som är i missbruk igen. Vi har ett ärende just nu med en flicka som varit väldigt motvalls och inte velat någonting men som jag och personalen på LVM-hemmet gemensamt lyckats motivera. Hon har placerats utanför institutionen och det fungerar. LVM:et har gått ut och hon har ansökt om förlängning på samma ställe, så för henne har det gått väldigt bra. Birgitta Hedman-Lindgren Illustration: Caroline Ardbo www.stat-inst.se Ladda ner enkäten. SiStone nr 2 2004 17
Page 1 and 2: 2/2004 SiS 10 år /14 Hjälp till u
Page 3 and 4: [ UNGA MED FUNKTIONSHINDER ] SiS in
Page 5 and 6: [ UNGA MED FUNKTIONSHINDER ] Stig-A
Page 7 and 8: [ UNGA MED FUNKTIONSHINDER ] strukt
Page 9 and 10: olika sorters problem på ett och s
Page 11 and 12: Samarbete för klientens bästa Bor
Page 13 and 14: Kärlek viktigast av allt för en p
Page 15: [ SiS 10 ÅR ] Delar av SiS verksam
Page 19 and 20: [ METODER INOM SiS ] Det här är a
Page 21 and 22: [ METODER INOM SiS ] Här handlar d
Page 23 and 24: [ AKTUELLT ] [ HÖRT OM NAMN ] SiS
Page 25 and 26: [ AKTUELLT ] Skral jämställdhet i
Page 27 and 28: En påminnelse om medias makt A Clo

SiStone nr 2/04 (pdf 1,26 MB, nytt fÃ¶nster) - Statens Institutionsstyrelse

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?