SiStone nr 2/04 (pdf 1,26 MB, nytt fÃ¶nster) - Statens Institutionsstyrelse

More documents

Recommendations

Info

[UNGA MED FUNKTIONSHINDER ] Inrutade dagar ger trygghet åt utagerande flicka Långanässkolans miniavdelning för flickor med svåra neuropsykiatriska problem sprider kunskap till resten av ungdomshemmet. Den specialiserade vården är dessutom ett utvecklingsprojekt som hela SiS ska ha nytta av. > Huset är litet och rött med vita knutar och närmast Bullerbysött. Inomhus råder total struktur och trygghet. Här, på avdelning Trollebo på särskilda ungdomshemmet Långanässkolan i Eksjö, jobbar en nio personer stark personalstyrka med en enda flicka. En femtonåring med Aspergers syndrom och ett så våldsamt, utagerande och oberäkneligt beteende att hon länge varit ett ärende inom socialtjänsten och vården utan att få ordentligt hjälp. Förrän nu. Efter en lång och tuff utredningstid och ett halvår på den än så länge helt egna avdelningen har flickan hittat ett relativt lugn. Dagarna är minutiöst inrutade, livet konkret och lättbegripligt med noggranna scheman, och personalen har fått mycket kunskap om hennes speciella problem. Trollebo är ett exempel på en extrem situation. Samtidigt hör barnen med neuropsykiatriska funktionshinder till vardagen inom SiS. – Jag tror inte att det här är en ny grupp. Men vi har blivit bättre på att uppmärksamma den. SiS borde kanske ha några institutioner som ägnar sig mycket åt barn och ungdomar med neuropsykiatriska handikapp eftersom det annorlunda tempot, övertydligheten och de rätta kravnivåerna är viktiga komponenter. Men man kan vara dyster när det gäller vad samhället erbjuder för de här ungdomarna. Stig-Arne Tengmer är chef för Långanässkolan som i årets verksamhetsplanering fått i särskilt uppdrag av SiS ledning att ”bedriva ett utvecklingsarbete kring ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder och/eller störningar inom autismspektrat”. Uppdraget kan ses som ett steg mot ytterligare differentiering inom SiS, anser Stig-Arne Tengmer. I dag finns olika ungdomshem för flickor och pojkar, institutionerna riktar in sig på vissa åldersgrupper och SiS har speciella ungdomshem för pojkar som begått sexuella övergrepp och för adopterade barn. På Långanässkolan finns, liksom på övriga SiS-institutioner, en mängd ungdomar med stora psykiatriska problem. Problem och funktionshinder som ibland blir svåra att upptäcka och särskilja från den sociala problematiken, missbruket, kriminaliteten och det allmänt utagerande beteendet. Men det är viktigt att se vad som är vad, och att anpassa takten och behandlingen. För som Ulrike Forssell, psykolog på Långanässkolan, säger: – Vi hade de här ungarna och ställde överkrav på dem. När de inte utvecklades som vi tyckte att de skulle så var det fel på ungarna och inte på vården. Det blev bara ännu ett misslyckande för dem. Dagarna på Trollebo är strukturerade in i minsta detalj. Scheman, arbetsordningar och veckoplaneringar skapar en trygghet och förutsägbarhet som gör flickan som bor där lugn. – Det gäller att få henne motiverad för det vi lägger fram och det är kanske det svåraste, säger Eva-Catrin Kaatari som är en av nio behandlare på avdelningen. Foto: Staffan Gustavsson För några år sedan gjorde Ulrike Forssell en kartläggning av begåvningsnivåerna hos de barn som utreddes på Långanässkolan och tre andra SiS-institutioner under en viss period. Det visade sig att normalkurvan för SiS-ungdomarna var en helt annan och lägre än den för ungdomar i allmänhet. Någon direkt koppling mellan låg begåvning och neuropsykiatriska handikapp finns inte, men har man både en funktionsnedsättning och ett begåvningshandikapp så ökar svårigheterna, förklarar Ulrike Forssell. På Långanässkolan har varje avdelning sin egen skola där undervisningen bedrivs så individuellt som möjligt. Det är viktigt att ge barn med neuropsykiatriska handikapp eller låg begåvning tydlighet och stark struktur. De ska få vara på sin egen nivå utan att jämföra sig med andra. – Som grupp behöver de här barnen avdelningar som anpassar sig till deras takt. Blandar man dem 4 SiStone nr 2 2004
[ UNGA MED FUNKTIONSHINDER ] Stig-Arne Tengmer, chef för Långanässkolan, tror att SiS har blivit bättre på att uppmärksamma en grupp som hör till vardagen inom SiS. Men han tycker inte att samhället har mycket att erbjuda ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder. Foto:Staffan Gustavsson med andra som tycker det är kul att prata om hur korkade de är, känner de sig mycket dummare. De har ofta lägre tempo, klarar inte av att ha många bollar i luften och kräver ofta mer låsta planeringar. För vissa elever som måste ha allting väldigt förutsägbart för att hålla ihop kanske det är för mycket att ingå i en grupp med sex andra. säger Ulrike Forssell. I Långanässkolans utvecklingsuppdrag spelar Trollebo en viktig roll, även om ungdomshemmet redan tidigare jobbat mycket med resurssvaga ungdomar. Det man lär sig på Trollebo sprids vidare till resten av institutionen och senare kanske även till övriga SiS. – I Trollebos skola använder vi oss av enkla skriftliga instruktioner som inte går att missuppfatta, och förmedlar information med symboler och bilder. Det har inneburit en enorm förbättring. Flickan, som tidigare var väldigt våldsam och aggressiv, har börjat fungera. Mycket av det vi trott att våra ungdomar har förstått har de faktiskt inte alls begripit vilket lett till besvikelser och utagerande beteenden, säger Stig-Arne Tengmer. Långanässkolan har ett samarbete med Dammsdalsskolan i Vingåker. Trollebos personal har lärt sig den så kallade Teacch-metoden (Treatment and education of autistic and related communication handicapped children), ett pedagogiskt arbetssätt anpassat för ungdomar och vuxna med autism. Tanken är att även personal från andra avdelningar ska få undervisning. Dessutom finns internhandledning och utbyte av erfarenheter. Ulrike Forssell Under våren börjar en ny lärare på Långanässkolan. En lärare som bland annat har som uppdrag att jobba med kunskapsförmedling från skolområdet för den här gruppen ungdomar. Stig-Arne Tengmer är glad över utvecklingen. – Det fascinerande är att när man väl börjar identifiera vad det handlar om och inleder ett kunskapsutbyte så går det så fort. Själva livet på institutionen är oftast inte problemet för de ungdomar som vårdas hos SiS. Det svåra är att få till ett drägligt liv efteråt. Unga människor med neuropsykiatriska funktionshinder och andra handikapp kräver extra mycket av den fortsatta tillvaron. För flickan på Trollebo är framtiden än så länge oviss men med största sannolikhet måste hon fortsätta leva med egen personal även efter tiden på Långanässkolan. – När det gäller de andra ungarna så har samhäl- >> SiStone nr 2 2004 5
Page 1 and 2: 2/2004 SiS 10 år /14 Hjälp till u
Page 3: [ UNGA MED FUNKTIONSHINDER ] SiS in
Page 7 and 8: [ UNGA MED FUNKTIONSHINDER ] strukt
Page 9 and 10: olika sorters problem på ett och s
Page 11 and 12: Samarbete för klientens bästa Bor
Page 13 and 14: Kärlek viktigast av allt för en p
Page 15 and 16: [ SiS 10 ÅR ] Delar av SiS verksam
Page 17 and 18: Nöjda socialsekreterare i ny enkä
Page 19 and 20: [ METODER INOM SiS ] Det här är a
Page 21 and 22: [ METODER INOM SiS ] Här handlar d
Page 23 and 24: [ AKTUELLT ] [ HÖRT OM NAMN ] SiS
Page 25 and 26: [ AKTUELLT ] Skral jämställdhet i
Page 27 and 28: En påminnelse om medias makt A Clo

SiStone nr 2/04 (pdf 1,26 MB, nytt fÃ¶nster) - Statens Institutionsstyrelse

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?