UV Syd Rapport 2002:17 del 1 - RiksantikvarieÃ¤mbetet, avdelningen ...

More documents

Recommendations

Info

Fig. 10. Kartkalk av lantmäterikartor med vägområdet markerat. Kartkalken är upprättad av Elisabet Essen, Riksantikvarieämbetet, UV Stockholm. E22 Kristianstad–Fjälkinge 21
Fig. 10b. Storskifteskarta över delar av Fjälkinge by. (Detalj ur akt nr K:27-2:1 upprättad år 1704) Foto: Håkan Eriksson, LMV:s forskningsarkiv. vilket kong Kristian IV givit Kristianstad sina privilegier. Av dess rudera syntes, att det ej varit synnerligen stort, och graven, som stått i fyrkant omkring det, stod ännu full med vatten.” (Linné) Markdisposition Området är fullåkersbygd idag och var öppen mark även under 1700-talet. Grödorna bestod av råg, bovete och något havre. Åkern brukades i s.k. samsäde vilket dominerade i hela nordöstra Skåne, och som innebar en form av ensäde. Till detta kom lyckodlingar på mark av lägre bonitet, vilka odlades mer extensivt. Dessa lyckor var i enskild ägo och bruk och således ofta särhägnade. Fjälkinge bys åkermark var uppdelad i två vångar, en sydlig och en norr om landsvägen, vilka var splittrade i långsmala tegar. Där fanns också två områden med lyckodlingar, en ”Wästre Bohls Lyckemark” i norr och en ”Östre Bohls Lyckemark” i sydöst. Åkern var här uppdelad i större sammanhängande blockformiga tegar, av vilka många var särhägnade. Kan begreppen ”östra” och ”västra bohl” beteckna något vad gäller bebyggelsen, t.ex. att Fjälkinge by betecknar en sammanflyttning av två förutvarande bebyggelseenheter och att en viss uppdelning mellan de båda enheterna fortfarande 1704 är skönjbar? ”…och finnes till Byen 2 Wångar som till en dhell åhrl såås och en dhell hwilar några åhr och så upptaggas blifwer besåås med Råg, hafre och Bowete … och kan dhen bästa jorden af sig kasta uthi medellmåttig åhrs växt 4: à 5 te kornet: och den öfriga i Proportion…” (1704 års karta över Fjälkinge) ”Åkrarna stodo härliga av allehanda slags säd och blevo vartannat eller vart tredje år gödda eller, som det här kallas, gynnade. Men bönderna upptogo även sandfälten vart 7de eller 8de år och sådde dem tvenne år å rad, sedan lämnade dem åter till betesmark utan att göda dem, varigenom gräsväxten näppligen kan fästa sig.” (Linné) Jordmånen var till största delen sandjord. Linné beskriver under sin skånska resa problem med sandflykten, vilket dock inte alls framkommer i lantmätarnas beskrivningar. Linné verkar närmast förundrad över att bönderna inte gör något för att binda den lättflyktiga sandjorden. I Fjälkingekartan förekommer dock tegnamn som tyder på annan jordmån än sand, t ex ”Leeråker” i södra vången samt ”Maåker” och ”Wassåker” i det södra lyckodlingsområdet betecknande låglänt blötare mark. 22 E22 Kristianstad–Fjälkinge
Page 1 and 2: UV SYD RAPPORT 2002:17 ARKEOLOGISK
Page 3 and 4: Riksantikvarieämbetet Avdelningen
Page 5 and 6: Fig. 1. Skånekarta med platsen fö
Page 7 and 8: Fig. 2. Utdrag ur topografiska kart
Page 9 and 10: Fig. 3. Naturbeteslandskap på en d
Page 11 and 12: långsamt reser sig efter att ha va
Page 13 and 14: Gualövsåsen Rinkabyåsen-Oppmanna
Page 15 and 16: Paleolitikum Upptäckten av flintre
Page 17 and 18: Bronsålder Förhållandena i nord
Page 19 and 20: Vi saknar för närvarande mer ing
Page 21: eror på en sammanslagning med tre
Page 25 and 26: I 1704 års Fjälkingekarta finns i
Page 27 and 28: 26 E22 Kristianstad-Fjälkinge Fig.
Page 29 and 30: ställa dess status och utbredning

UV Syd Rapport 2002:17 del 1 - RiksantikvarieÃ¤mbetet, avdelningen ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?