MOD LOT mars 2011.pdf - Svenska EnergiAskor AB

12
SVEA HOVRÄTT DOM M 2557-10
Miljööverdomstolen
Deponins täthet
Det behövs sex månader för tillsynsmyndigheten att gå igenom de uppgifter som ska
lämnas in innan deponering påbörjas i respektive deletapp.
Det finns två grundvattenakvifärer i den dalgång där avfallsanläggningen är belägen
och grundvattnet i den nedre akvifären är artesiskt. I första hand bör deponidelar lokaliseras
till ytor där artesiskt grundvatten inte förekommer. Om det inte visar sig möjligt
måste det säkerställas att grundvatten inte kan tränga in i bottenkonstruktionen och
vidare upp i deponikroppen. För det behövs ett system för kontroll av grundvattennivåer
samt möjlighet att vidta grundvattensänkande åtgärder. Det behöver klarläggas
hur verksamhetsutövaren ska säkerställa bottenkonstruktionens funktion.
Lakvatten
Det finns en osäkerhet i vilka föroreningar lakvattnet innehåller, speciellt efter den
förändring och utökning av verksamheten vid Löt som det nya tillståndet medger. I
Jälnan finns ett bestånd av bandnate (Potamogeton compressus). Den största hotbilden
mot detta är fortsatt igenväxning. Det finns alltså skäl att begränsa föroreningsinnehållet
i lakvattnet. Jälnan ingår i vattenförekomsten Norrtäljeån-Vretaån. För denna
gäller att god ekologisk status samt god kemisk ytvattenstatus ska bibehållas till 2015.
I första hand bör de utsläppsvillkor som fastställdes i miljödomstolens dom den 29 juni
2001 gälla även fortsättningsvis, med den förändringen att angivna halter och mängder
ska vara begränsningsvärden. De halter och mänger av klorid som avleds till recipienten
bör hållas på en så låg nivå som möjligt.
Med den verksamhet som motsvarar ett maximalt utnyttjande av tillståndet och den
osäkerhet som finns när det gäller vilken belastning recipienten tål, bör lakvattnet i
andra hand avledas till en saltvattensrecipient. Dagens lakvattenhantering kan försvåra
en lämplig markanvändning utmed det 3 km långa diket till Jälnan och även hämma
det rörliga friluftslivet i området.