MOD LOT mars 2011.pdf - Svenska EnergiAskor AB

More documents

Recommendations

Info

6 SVEA HOVRÄTT DOM M 2557-10 Miljööverdomstolen står artesiskt grundvatten genom att lerdalgången ligger som ett lock över morän och berg, samtidigt som tillströmningen av vatten till moränen i dalgångens kanter sker från något större höjd än lerdalgångens marknivå. Leran är mycket tät och tryckgradienten begränsad, vilket innebär att de mängder vatten som strömmar uppåt i leran är mycket små. Det svaga övertrycket i lerans botten motverkar utströmning av lakvatten till grundvattenmagasinet under leran. Det vatten som eventuellt tränger igenom leran leds bort via dräneringslagret och kommer aldrig i kontakt med deponerat avfall. Lakvatten Den osäkerhet som föreligger beträffande lakvattnets framtida sammansättning utgör ett typexempel på en situation där en prövotid är nödvändig. Det nya tillståndet medger behandling av avfall som tidigare inte har behandlats på Löt. Organiskt och brännbart avfall får inte längre deponeras och detta innebär att det framtida lakvattnet kommer att få en annan karaktär – t.ex. ett mindre innehåll av kväve och organiskt material – än det som nu genereras. Hittills gällande villkor bestämdes utifrån vad som bedömdes möjligt att klara för ca 10 år sedan. Sedan dess har verksamheten förändrats i flera avseenden; bl.a. fanns inte de askceller som idag genererar avsevärt högre kloridhalter än vad som då var aktuellt. Hittills gällande villkor är inte lämpliga ens vid oförändrade förhållanden. Bolaget avser att successivt bygga upp en förfinad rening för enskilda delströmmar och/eller det samlade lakvattnet. Det är inte möjligt att nu bedöma vilka skyddsåtgärder som kan aktualiseras eller vilka kostnader som är förenade med dem. Det bör vara uteslutet att nu föreskriva slutliga villkor med begränsningsvärden för utsläpp till vatten från verksamheten. En förutsättning för att askhantering alls ska kunna ske vid Löt är att den dispens från gränsvärdet för utlakning av klorid som miljödomstolen meddelat består. Ett bifall till länsstyrelsens förstahandsyrkande skulle medföra fortsatta transporter av flygaska från avfallsförbränning till Norge. Det är bara under deponins drifttid som en dispens från mottagningskriterierna kan ge ett nämnvärt ökat utsläpp av klorider.
7 SVEA HOVRÄTT DOM M 2557-10 Miljööverdomstolen För att kunna bedöma om lakvattnet kan avledas till en saltvattenrecipient fordras ett underlag som gör det möjligt att bedöma kostnaderna för en sådan åtgärd samt miljökonsekvenserna och därmed nyttan med åtgärden. Frågan bör utredas inom ramen för prövotiden. Bolaget har inget att invända mot en uttrycklig föreskrift om att utredningen beträffande alternativa utsläppspunkter ska innefatta alternativet saltvattenrecipient, men anser att detta är en fråga som bör kunna hanteras inom det föreskrivna samrådet. En femårig prövotid är ett minimum för de bedömningar det är fråga om. Om prövotiden skulle förkortas kommer inte det nya tillståndet att hinna tas i anspråk i tillräcklig utsträckning för att möjliggöra en utredning av det framtida lakvattnets föroreningsinnehåll och behandlingsbehov. Bolaget åtar sig att samråda även med Fiskeriverket under prövotiden. Bolaget har med anledning av de ökande kloridhalterna utfört särskilda miljöriskundersökningar av lakvattnet från askhanteringen. Resultaten visar att den kloridhalt vid vilken den för klorid känsligaste organismen inte alls påverkas (den s.k. nolleffektsnivån) uppgår till 900 mg/l i recipienten. Ett haltriktvärde om 1 800 mg/1 bör därför gälla under prövotiden. Då har hänsyn tagits till att lakvattnet kan motsvara högst 50 procent av flödet i det dike som utgör avfallsanläggningens primära vattenrecipient. Detta skulle ge upphov till en medelhalt av klorid i Jälnan på ca 60 mg/l. Såsom lakvattenanläggningen vid Löt för närvarande är konstruerad sker ingen reduktion av klorid i lakvattnet. Utsläppen av klorid kommer därför att öka om bolaget utnyttjar tillståndet till behandling och deponering m.m. av askor och andra förbränningsrester. En reduktion förutsätter kompletterande reningsteknik i form av omvänd osmos eller indunstning, vilket kräver investeringar i storleksordningen 10 miljoner kronor. Detta är inte rimligt under prövotiden som syftar till att utreda lakvattnets karaktär, lämpliga metoder för behandling samt lämplig utsläppspunkt för det behandlade lakvattnet.
Page 1 and 2: 1 SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstole
Page 3 and 4: 3 SVEA HOVRÄTT DOM M 2557-10 Milj
Page 5: 5 SVEA HOVRÄTT DOM M 2557-10 Milj
Page 27 and 28: NACKA TINGSRÄTT DELDOM M 3092-08 M
Page 57 and 58:
NACKA TINGSRÄTT DELDOM M 3092-08 M
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 118 and 119:
Bilaga 2
show all

MOD LOT mars 2011.pdf - Svenska EnergiAskor AB

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?