MKB för byggande av fisktrappa och rensning av damm vid ... - Melica

MKB för byg gan de av fisk trap pa och rens ning av damm vid Ljungs arp
var omk ring 11 cm, allt så äld re in di vi der. På båda lo ka ler na var det mörkt vat ten
vil ket gjor de det svårt att in ven te ra trots låg vat ten i ån. Inga skal res ter hit ta des.
I ”Biologisk återställning i Jönköpings län 2000–2004”, fö reslås att en fisk väg byggs
vid kvarndammen i Lindefors eftersom det är ett definitivt vandringshinder för
öring. Tan ken är att öpp na fria van drings vä gar för öring och på så sätt gyn na sprid ning
och ut by te mel lan de lo ka ler med flod pärl musslor som finns i Väs te rån (Skogs fors
och Lin de fors).
I ”El fis ke F Län 2003” kan man kon sta te ra att Väs te rån upp ströms vandrings -
hindret vid Lindefors ur ett musselperspektiv är tillfredställande både när det gäller
öringbestånd och vattenkvalité.
Frågor som behöver besvaras innan projekteringen av fisktrappa förbi Lindefors
kvarn damm fort sät ter:
Hur många flod pärl musslor finns det egent li gen? Undersökningarna tyder på att
be stån det de ci me rats, från att ha va rit en sta ka in di vi der sprid da i ån till att vara
tre musslor kvar på plat ser där det ti di ga re var be tyd ligt fler. En nog grann in ven -
te ring mås te till som ock så täck er stör re bi flö den.
Hur stor be hö ver en mus sel po pu la tion vara för att be trak tas som livskraf tigt? I
litteraturen är det svårt att finna några siffror på populationsstorlekar som kan
an ses vara livs kraf ti ga. I Na tur vår dver kets rap port 5294 ”Bioin di ka to rer som
mi ljö kva li tets nor mer” an ger man fö ljan de: För att ga ran te ra ett livskraf tigt be -
stånd på lång sikt ska
20 % av musslor na i be stån det vara min dre än 50 mm (dvs. un der 20 år),
5 % av musslor na i be stån det vara min dre än 20 mm (dvs. un der 10 år) och
den totala populationen inte understiga 500 individer varav 100 skall delta i
rep ro duk tio nen och allt så vara över 50 mm (dvs. över 20 år).
Fö ryng rar sig musslor na? Den enda upp gift om ål der är skatt ning en på stor le kar
mel lan 5 och 11 cm. Det är svårt att upp täcka små musslor som lig ger ned gräv da
i bot ten sub stra tet men det är vik tigt för att få klar het i om nå gon re pro duk tion
skett un der den se nas te 10 år spe rio den. Ett an nat sätt att kon sta te ra om det
sker nå gon re pro duk tion, fast i ett ti di ga re ske de, är att kon trol le ra om det har
fäst någ ra glo chi di e lar ver på öring ung ar nas gä lar.
När des sa frå gor är be sva ra de går det att på nytt ta ställ ning till vil ka åt gär der som
mest och på ett kost nad sef fek tivt sätt gag nar flod pärl musslan i Väs te rån. Efter som
det kan ske är den sis ta spill ran av ar ten i Nis sans av rin nings om rå de är även ett min -
dre be stånd myck et skydd svärt. En åte rin tro duk tion är ett al ter na tiv för att åter ska -
pa be stån det i Väs te rån, men för att en så dan ska bli lyck ad mås te man ha klart för sej
vil ka or sa ker som lig ger bak om den de ci me ring som har skett och se dan åt gär da des -
sa.
Kon se kven ser
En fisk väg skul le kun na ge ett ge ne tiskt ut by te mel lan det flod pärl mussle bes tånd
som finns ned ströms Ljungs arp och det som finns upp ströms. Ett om löp skul le kun -
na ge en säk ra re funk tion som fisk väg än en trap pa. Det är osä kert om flod pärl -
mussle bes tån det är till räck ligt livskraf tigt för att åt gär den ska kun na mo ti ve ras.
17