Specialpedagogiska institutionen - Stockholms universitet

1(5)
Specialpedagogiska institutionen
Kursbeskrivning
Specialpedagogiska utmaningar – ungdomar och vuxna UQ01KP
(7,5 hp) HT 2012
Kontaktinformation
Kursadministratör: Jenny Stoltz [jenny.stoltz@specped.su.se] tel 1207 6419
Kursansvarig & examinator: Magnus Magnusson [Magnus.Magnusson@specped.su.se]
tel0761124996
Kursens uppläggning
Kursen genomförs huvudsakligen i form av föreläsningar, seminarier, arbete i studiegrupper
(studentarbetslag), fältstudier och litteraturstudier .
Föreläsningar
Kursens föreläsningar genomförs av institutionens forskare/lärare som företräder delvis skilda
perspektiv på specialpedagogik och specialpedagogiska frågor. Föreläsningarna är tänkta att både
fördjupa och komplettera de perspektiv som presenteras i kursens litteratur.
Seminarier och arbetsmaterial
Kursens seminarier behandlar främst kursens litteratur i relation till kursen lärandemål. Varje
seminarium behandlar teman och begrepp som förekommer i litteraturen. Under seminariet prövas
begrepp ur olika perspektiv genom att anknyta till hur litteraturens frågor tar sig uttryck i konkreta
verksamheter - historiskt och i nutid - utifrån följande övergripande frågeställningar:
Hur kan olika synsätt som dominerat under specialpedagogikens historia bidra till förståelse för
motsägelser och dilemman inom dagens pedagogiska verksamheter?
Hur kan olika teoretiska perspektiv ge insikt i skilda sätt att se på möjligheter att skapa
förutsättningar för alla elevers lärande och delaktighet?
Kursens lärandemål förutsätter individuell förberedelse inför och ett gemensamt aktivt deltagande i
kursens seminarieverksamhet. Inför varje seminarium förbereder sig studenten genom att läsa angiven
litteratur med hjälp av de läsfrågor som finns på seminarieplanen. Ett gemensamt utforskande av vad
som kännetecknar det akademiska läsandet och skrivandet ingår.
Vid seminarium 1 görs en indelning i studentarbetslag. Seminariegruppen och studentarbetslagen ska
präglas av ett gemensamt nyfiket kunskapssökande samt allas möjligheter att komma till tals.

2(5)
Student som av olika skäl inte kan närvara på seminarier kontaktar ansvarig lärare för
överenskommelse om hur frånvaron ska kompenseras.
Fältstudier
Under kursens fältstudier ska studenten genomföra intervjuer med företrädare för olika yrkesgrupper
samt följa specialpedagogens/speciallärarens arbete under en dag. Intervjuerna syftar till att studenten
ska få ta del av verksamhetsföreträdares perspektiv på kursens centrala frågor och begrepp samt att ge
insyn i hur specialpedagogiska verksamheter är organiserade. Att följa pedagogens arbete ger en
möjlighet att få insyn i hur det som beskrivs i intervjuer omsätts i handling.
Uppläggningen av fältstudierna planeras dels i seminariegruppen. Uppgiften redovisas i en individuell
skriftlig sammanställning och analys av intervjuerna. Denna redovisas och diskuteras i
studentarbetslaget som planerar och genomför en gemensam redovisning vid ett examinerande
seminarium. Formerna för redovisningen bestäms av studenter och lärare i seminariegruppen.
Sekretessreglerna innebär att studenterna inte bör ange namn på skola eller personer vid redovisningen
eller i examinationen. Använd fingerade namn eller anonymisering som "gymnasieskola A" och
"fritidspedagog B/specialpedagog C" (se dokument Fältstudie).
Examination
Kursen examineras dels genom en gruppuppgift som bygger på varje students aktiva deltagande i
presentation och kritisk granskning av fältstudieuppgiften (se ovan), en muntlig presentation av valbar
litteratur och genom en individuell skriftlig examinationsuppgift.
Betygskriterier presenteras under kursens gång.

3(5)
Kurslitteratur
Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik – ett kunskapsområde i utveckling, [Elektronisk version]. I
Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna:
Vetenskapsrådets rapportserie, s 66–84; 2007:5. (17 s).
Assarson, I. (2009). Utmaningar i en skola för alla – några filosofiska trådar. Stockholm: Liber.
(178 s).
Helldin, R. (2002). Specialpedagogik och sociala problem i gymnasieskolan : en granskning av
skoldemokratins innebörder och kvalitet. Lund: Studentlitteratur. (128 s).
Helldin, R. (2007). Klass, kultur och inkludering: En pedagogisk brännpunkt för
framtidensspecialpedagogiska forskning, [Elektronisk version]. Pedagogisk forskning i Sverige
12(2), 119–134. (16 s).
León, R. (2001). På väg mot en diversifierad normalitet. I A. Bigestans & A. Sjögren, (Red.)
Lyssna.Interkulturella perspektiv på multietniska skolmiljöer. Tumba: Mångkulturellt centrum.
(12 s).
Murray, Å. (2007). Genomströmningen i gymnasieskolan. Före och efter gymnasiereformen. I J.
Olofsson (Red) Utbildningsvägen – vart leder den? Stockholm: SNS förlag. (14 s).
Persson, B. (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. (173 s).
Samuelsson, S. (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur & Kultur.
(kap 1-3 & 5-9).
Skidmore, D. (2004) Inclusion the dynamic of school development. [Elektronisk version]Maidenhead:
Open University Press. (s 1-11).
Skolverket (2001). Att arbeta med särskilt stöd. Några perspektiv, [Elektronisk version]. Stockholm:
Liber. (127 s).
SOU 2008:109. En hållbar lärarutbildning. Stockholm: Fritzes. (valda delar ur kapitel 3).
Westling Allodi, M. (2010). Goals and Values in School: A Model Developed for Describing,
Evaluating and Changing the Social Climate of Learning Environments, [Elektronisk version].
Social Psychology of Education: An International Journal, 13(2), 207-235. (28 s).
Arbetsmaterial:
Salamanca-deklarationen
Läroplaner för grundskolan och gymnasieskolan
Dessutom väljs i samråd med kursens lärare ca 200 sidor litteratur/vetenskapliga artiklar som anknyter
till kursens innehåll samt en skönlitterär bok med relevans för det specialpedagogiska området.

4(5)
Förslag till valbar litteratur
Adler, B. (2007). Dyskalkyli & matematik: en handbok i dyskalkyli. Nu-förlaget, Kognitivt
centrum.
Asp-Onsjö, l. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken. Att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund:
Studentlitteratur. (155 s.)
Barow, T. & Östlund, D. (2012). Bildning för alla. Elektronisk version (C:a 160 sidor)
Hallerstedt, G. (red.) (2006). Diagnosens makt – om kunskap, pengar och lidande. Göteborg:
Daidalos. (128 s).
Hjörne, E. & Säljö, R. (2009). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om
normalitet i den svenska skolan : [med samtalsguide]. (2. uppl.) Stockholm: Norstedts
akademiska förlag. (182 s.)
Myndigheten för skolutveckling (2006). Kvalitet inom IV – hela skolans ansvar.
Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Parszyk, I. (2009) Är det jag eller mattelärare som inte fattar?: unga vuxna väletablerade och interner
med utländsk familjebakgrund berättar om matematikens betydelse för självkänslan i (skol)livet.:
Stockholm: Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms
universitet.
Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli - vad är det då?: en multimetodstudie av eleven i
matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006. Umeå.
I fulltext: http://130.239.2.162/F?func=find-b&find_code=WRD&request=Gunnar Sjöberg
Skidmore, D. (2004) Inclusion the dynamic of school development. Maidenhead: Open University
Press.
Skolverket (2007) Varför hoppade du av? Stockholm: Skolverket. (68 s.)
Skolverket (2010). Risk för IG: gymnasierektorer om skolornas stöd till elever som riskerar att inte nå
målen. Stockholm: Skolverket.
Vetenskapliga artiklar söks på Internet, via Google eller databas, ex.vis ERIC.
Förslag till skönlitteratur
Alakoski, S. (2007). Svinalängor. Stockholm: Albert Bonniers förlag.
Alakoski,S. (2010) ”Håpas du trifs bra i fengelset”. Stockholm: Albert Bonniers förlag.
Eriksson, Ing-Mari (1967 mm) Märit. Stockholm

5(5)
Haddon, M. (2003). Den besynnerliga händelsen med hunden om natten. Stockholm: Månpocket.
Wahlström& Widstrand. (The curious incident of the dog in the night-time. London: Vintage).
Høeg, P. (1993) De kanske lämpade. Stockholm: Norstedt.
Johansson, I. (2008). En annorlunda barndom: en kvinnas berättelse om sin autistiska uppväxt.
Stockholm: Månpocket
Johansson, K. (2003) Huset vid Flon Stockholm: Norstedts pocket.
Linderborg, Å. (2008). Mig äger ingen. Stockholm: Atlas.
Pohl, P.(1997) Vi kallar honom Anna. Stockholm: Alfabeta.
Åkerman, S. (2007) Zebraflickan. Stockholm: Författarhuset.
Plagiat
Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid
vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare
eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat.
Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även
delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses
vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan
exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats
hemtentamen.