Skrift - Arbetsgivarverket

2009
Staten och inget
annat än staten
Staten och inget annat än staten
Staten och inget annat än staten
En presentation av den statliga sektorn år 2008
Box 3267, 103 65 Stockholm
Tel 08-700 13 00, Fax 08-700 13 40
www.arbetsgivarverket.se

Staten och inget annat än staten
En presentation av den statliga sektorn år 2008

Innehållsförteckning
Förord 5
Vad menar vi med staten? 7
Statens utgifter mest transfereringar 8
Statens andel av BNP liten 10
Få statligt anställda 12
Fortsatt minskning av antalet anställda i den statliga sektorn 13
Högskolan växer och försvaret minskar 15
Jämn könsfördelning 18
Fler äldre, färre yngre 19
Hög utbildningsnivå 20
Mycket personalutbildning i staten 21
Sjukfrånvaron lägst i staten 22
Var tredje statsanställd arbetar i Stockholm 24
Arbetsgivarverkets medlemmar 26
3

Förord
Hur ser den statliga sektorn ut i förhållande till övriga sektorer på
den svenska arbetsmarknaden? Hur har den förändrats under de
senaste åren och vilka arbetar inom den?
Arbetsgivarverket ger för fjortonde året i rad ut ”Staten och inget
annat än staten”, en presentation av den statliga sektorn. Årets
utgåva beskriver utvecklingen till och med år 2008.
Arbetsgivarverket är en myndighet som är uppbyggd som en
medlemsstyrd förening – en arbetsgivarorganisation. I skriften
beskrivs kortfattat staten och Arbetsgivarverkets medlemmar.
Medlemmarna har tillsammans drygt 240 000 anställda.
Merparten av Arbetsgivarverkets medlemmar utgörs av statliga
myndigheter, men här finns också några icke statliga arbetsgivare
med naturlig koppling till det statliga området.
Stockholm i juni 2009
Göran Ekström
Generaldirektör
5

Vad menar vi med
staten?
Med den statliga sektorn avses verksamhet som bedrivs i statlig
regi, det vill säga med regeringen eller riksdagen som direkt
ansvarig, och som är offentligrättsligt reglerad. I den statliga
sektorn ingår därmed myndigheter, oberoende av om de är anslags-
eller avgiftsfinansierade.
Statlig sektor omfattar även affärsverk. Affärsverk är offentligrättsligt
reglerade och betraktas därför som en del av den statliga
sektorn. Detta är dock en vid definition av begreppet stat. I
Sveriges nationalräkenskaper – där statlig konsumtion och
statliga investeringar redovisas – betraktas affärsverken i stället
som en del av näringslivet.
Statligt ägda bolag räknas inte in i den statliga sektorn utan i
näringslivet. Bolagen är självständiga juridiska personer och följer
samma regler som privatägda bolag. De statliga bolagens enda
koppling till staten är själva ägarförhållandet. Statliga stiftelser är
precis som statligt ägda bolag självständiga juridiska personer och
privaträttsligt reglerade. De räknas därför inte heller till den statliga
sektorn. Endast huvudmannaskapet knyter dem till staten.
I den här skriften presenteras utvecklingen och nuläget i den
statliga sektorn till och med år 2008. Varken statligt ägda bolag
eller statliga stiftelser ingår i redovisningen.
V A D M E N A R V I M E D S T A T E N ? 7

Statens utgifter mest
transfereringar
Statens utgifter uppgick under år 2008 till totalt 790 miljarder
kronor. Den största delen av utgifterna användes till överföringar
av pengar till hushåll, företag och kommuner, så kallade transfereringar.
Transfereringarna uppgick under år 2008 till drygt 502
miljarder kronor vilket motsvarade 64 procent av statens utgifter.
En något mindre andel än året innan.
Statens räntebetalningar uppgick till knappt 40 miljarder kronor
vilket utgjorde 5 procent av statens utgifter. Detta är en kraftig
minskning jämfört med föregående år, till följd av minskad
statsskuld och förbättrat ränteläge.
Av statens utgifter var alltså, inklusive posten Övrigt finansiellt,
drygt 75 procent finansiella transaktioner. Utgifterna för den
egentliga statliga verksamheten, konsumtion och investeringar,
utgjorde de återstående knappt 25 procenten.
De statliga investeringarna uppgick till drygt 18 miljarder kronor
eller cirka 2 procent av utgifterna.
Utgifter för löner, lokaler och inköp av varor och tjänster samt
utgifter för försvarsändamål, den så kallade statliga konsumtionen,
uppgick till drygt 176 miljarder kronor, vilket var cirka
22 procent av de totala statliga utgifterna.
8
S T A T E N S U T G I F T E R M E S T T R A N S F E R E R I N G A R

Fördelning av statens utgifter per utgiftspost (procent) år 2008
2% 7%
5%
Transfereringar 64%
Konsumtion 22%
Räntor 5%
22%
Investeringar 2%
64%
Övrigt finansiellt 7%
Källa: Ekonomistyrningsverket (ESV 2009:12)
S T A T E N S U T G I F T E R M E S T T R A N S F E R E R I N G A R 9

Statens andel av BNP
liten
Den statliga sektorn utgör en ganska liten del av den svenska
ekonomin. Statens förädlingsvärde motsvarade ungefär 4 procent
av BNP under 2008.
Det statliga förädlingsvärdet, det vill säga den statliga sektorns
bidrag till samhällets totala produktion (BNP), beräknas genom
att man till den statliga konsumtionen lägger värdet av de varor
och tjänster som den statliga sektorn säljer till den privata sektorn
(hushåll och företag) och till den övriga offentliga sektorn
(kommuner och landsting). Från detta dras sedan kostnaden för
varor och tjänster som staten köper in. För större delen av den
statliga sektorns produktion saknas en marknad i vanlig bemärkelse.
Värdet av produktionen i staten beräknas därför utifrån
kostnaderna. Det statliga förädlingsvärdet utgörs i huvudsak av
arbetskraftskostnaderna för de statligt anställda.
Det statliga förädlingsvärdets andel av BNP har fallit sedan den
svenska ekonomin började återhämta sig efter krisen i början av
1990-talet. Sedan 1993 har tillväxten i ekonomin som helhet
varit ganska hög, i genomsnitt 2,9 procent, medan det statliga
förädlingsvärdet bara har vuxit med i snitt 0,4 procent per år.
Rationaliseringar av statlig verksamhet har bidragit till att hålla
tillväxten i den statliga sektorn nere. Det har lett till att det statliga
förädlingsvärdets andel av BNP har fallit från 5,8 procent
1993 till 4,0 procent 2008. BNP minskade 2008 för första gången
under perioden, med 0,2 procent, medan statens förädlingsvärde
ökade med 0,7 procent.
10
S T A T E N S A N D E L A V B N P L I T E N

Statens förädlingsvärde som andel (procent) av BNP åren 1993-2008
7
6
Procent av BNP
5
4
3
2
1
0
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Källa: SCB, Nationalräkenskaperna
Anmärkning: SCB använder sig sedan hösten 2007 av en ny modell för beräkning av den offentliga
sektorns förädlingsvärde som andel av BNP. I diagrammet ovan är värdena för samtliga år justerade
efter den nya beräkningsmodellen. Justeringen innebar en minskning av andelen med omkring
0,5 procentenheter samtliga år.
S T A T E N S A N D E L A V B N P L I T E N 11

Få statligt anställda
Enligt SCB var cirka 228 000 personer sysselsatta i den statliga
sektorn under 2008 1 . Det betyder att drygt 5 procent av det
totala antalet sysselsatta på arbetsmarknaden arbetade i den
statliga sektorn. Staten är en liten del av den offentliga sektorn.
Kommunerna och landstingen hade tillsammans över en miljon
sysselsatta eller drygt 24 procent av det totala antalet sysselsatta.
Drygt 70 procent av samtliga sysselsatta arbetade inom den
privata sektorn. De flesta av var sysselsatta inom Handel och
kommunikationer. Övrig privat sektor, som omfattar bland annat
privat utbildning och forskning samt privat vård och omsorg har
ökat i betydande utsträckning sedan slutet av 1990-talet och
sysselsätter nu nästan 6 procent av alla sysselsatta.
Andelen sysselsatta i olika sektorer år 2008, procent
6%
8%
5%
Staten 5%
16%
24%
Kommuner och landsting 24%
Jord- och skogsbruk, fiske 2%
Tillverkning m.m. 15%
18%
6%
15%
2%
Byggverksamhet 6%
Handel och kommunikationer 18%
Finasiell verksamhet och företagstjänster 16%
Övrig privat sektor 6%
Personliga och kulturella tjänster m.m. 8%
Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU)
1
I SCB:s siffror redovisas affärsverken inom näringslivet och inte i statlig sektor.
12
F Å S T A T L I G T A N S T Ä L L D A

Fortsatt minskning av
antalet anställda i den
statliga sektorn
Den ökning av antalet anställda som skett under 2000-talet har
nu vänt och antalet anställda är på samma nivå som 2002. Antalet
anställda i den statliga sektorn ökade med nästan 10 procent eller
i genomsnitt 1,6 procent per år under 2000-2006. Ökningen under
2000-talet förklaras till stor del av expansionen inom högskoleväsendet.
Under 2007 minskade antalet anställda marginellt, men
2008 ytterligare med drygt 11 000 personer. År 2008 uppgick
enligt SCB antalet anställda till cirka 228 000.
De största förändringarna skedde dock i början av 1990-talet, då
ett antal stora affärsverk - Posten, Televerket och Vattenfall - bolagiserades.
Dessa bolag räknades därmed inte längre till den statliga
sektorn utan till näringsverksamhet. År 2000 lämnade även
Statens järnvägar den statliga sektorn, liksom Svenska Kyrkan.
Från och med år 2001 har det skett vissa förändringar av SCB:s
definitioner av arbetsmarknadssektorerna. Försäkringskassorna
har förts över från den kommunala sektorn till den statliga sektorn
medan de återstående affärsverken har flyttats från den statliga
sektorn till den privata sektorn. Dessa förändringar tog dock
antalsmässigt i stort sett ut varandra och antalet anställda i staten
påverkades inte. Däremot påverkades personalstrukturen genom
att antalet män minskade och antalet kvinnor ökade.
När antalet statligt anställda minskade till följd av bolagiseringarna
under första hälften av 1990-talet ökade antalet anställda i
den privata tjänstesektorn. Dock inte fullt ut eftersom det under
denna period också gjordes stora nedskärningar. Sysselsättningen
minskade totalt sett som en följd av den djupa lågkonjunkturen
under början av 1990-talet. Under andra hälften av 1990-talet
ökade sysselsättningen i den privata tjänstesektorn, men under
början av 2000-talet minskade ökningstakten. De senaste årens
höga tillväxt har inneburit en positiv sysselsättningsutveckling
inom den privata sektorn som helhet, men det gäller inte
branschgruppen Tillverkning m.m.
F O R T S A T T M I N S K N I N G A V A N T A L E T A N S T Ä L L D A I D E N S T A T L I G A S E K T O R N 13

Antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin har minskat
under varje år från och med 1999, med undantag för 2006. Sysselsättningen
ökar framförallt inom den privata tjänstesektorn och
byggindustrin.
Antalet anställda inom kommuner och landsting minskade
under första hälften av 1990-talet. Under det senaste decenniet
har antalet anställda inom denna sektor varit ganska stabilt.
Antal sysselsatta i staten och andra sektorer åren 1990-2008
2 500 000
2 000 000
Handel, kommunikation och
andra privata tjänster
1 500 000
1 000 000
500 000
0
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Kommuner och landsting
Tillverkning m.m.
Jord- och skogsbruk,
jakt och fiske
samt byggindustri
Staten
Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU)
Anmärkning: Förändrade sektorsdefinitioner år 2001. EU-anpassningen av
arbetskraftsundersökningarna från och med april 2005 medför ett brott I statistiken
som försvårar tolkningen av utvecklingen från år 2004 till 2005.
14
F O R T S A T T M I N S K N I N G A V A N T A L E T A N S T Ä L L D A I D E N S T A T L I G A S E K T O R N

Högskolan växer och
försvaret minskar
Även om det totala antalet statsanställda har varit ganska stabilt
sedan i mitten av 1990-talet har det hänt en hel del inom den
statliga sektorn 2 . Antalet anställda inom högskolan har vuxit
med drygt 20 procent under det senaste decenniet. Uppgången
började i mitten av 1990-talet och fortsatte oavbrutet till 2005.
Det blev första året sedan 1994 med en viss nedgång i antalet anställda.
Under 2006 vände det dock uppåt igen och har fortsatt så
även under de senaste två åren. År 2008 uppgick antalet anställda
inom sektorn till nästan 63 000 personer, vilket innebar att
mer än var fjärde anställd i staten arbetade inom högskolan.
Expansionen har sedan år 2000 till stor del skett i de mindre
högskolorna medan utvecklingen i de större högskolorna och
universiteten har varit mer stabil.
Ett område som minskat drastiskt sedan i början av 1990-talet
är infrastrukturområdet. Till en stor del förklaras detta av att verksamhet
har bolagiserats och därför inte längre räknas som statlig.
Bolagiseringen av Statens järnvägar år 2000 minskade till exempel
antalet anställda inom infrastrukturområdet med drygt
10 000. Men även om man bortser från effekterna av bolagiseringarna
har antalet anställda minskat kraftigt. Till infrastrukturområdet
hör Vägverket, Banverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket,
Statens Järnvägar och Svenska Kraftnät. Tillsammans
hade de närmare 20 000 anställda under 2008.
Antalet anställda inom rättsväsendet sjönk kraftigt under senare
delen av 1990-talet. Under de senaste åren har antalet anställda
börjat öka igen och år 2008 var det uppe i 44 500. Trots de senaste
årens uppgång är antalet anställda nu lika stort som i början av
1990-talet. Personalnedskärningarna har framför allt utgjorts av
administrativ personal. Antalet anställda inom polisen - formellt
22 olika myndigheter inom polisväsendet - har dock ökat till
drygt 26 000 och har passerat försvaret som den statliga myndigheten
med flest anställda. I rättsväsendet ingår polisen, domstolarna,
åklagarväsendet och kriminalvården.
2
Statlig sektor avgränsas här till de myndigheter som är obligatoriska medlemmar
hos Arbetsgivarverket, med cirka 236 000 anställda under 2008.
H Ö G S K O L A N V Ä X E R O C H F Ö R S V A R E T M I N S K A R 15

Även inom försvaret har antalet anställda minskat betydligt sedan
början av 1990-talet. Från 1990 till 2000 minskade antalet anställda
med 40 procent. Utvecklingen har fortsatt även under
2000-talet. År 2008 hade försvaret drygt 19 700 anställda, vilket
var drygt 8 000 personer eller 30 procent färre än år 2000.
Antal anställda i olika statliga verksamheter åren 1990-2008
70 000
Högskolan
60 000
50 000
Rättsväsendet
40 000
30 000
20 000
Försvaret
Infrastrukturområdet
10 000
0
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2007 2008
Källa: Arbetsgivarverket
I den övriga delen av den statliga sektorn minskade antalet anställda
avsevärt till och med år 2000. Under 2000-talet har dock
antalet anställda ökat. Diagrammet på nästa sida visar antalet anställda
i den övriga statsförvaltningen som omfattar den civila
delen av den statliga sektorn med undantag för de ovan redovisade
områdena; rättsväsendet, högskoleområdet och de delar som
ingår i infrastrukturområdet. I den övriga statsförvaltningen
ingår anställda vid Skatteverket, Tullverket, Arbetsförmedlingen,
Regeringskansliet, länsstyrelserna, Försäkringskassan och mer än
150 andra myndigheter.
Som framgår av diagrammet ökade antalet anställda inom denna
del av den statliga sektorn kraftigt år 2005. Uppgången förklaras
av att Försäkringskassan, med 16 200 anställda, blev en statlig
myndighet från och med den 1 januari 2005. Även året därpå visar
en ganska stor uppgång, vilket i huvudsak förklaras av att antalet
anställda vid Försäkringskassan, Skatteverket, dåvarande Arbetsmarknadsverket
och Regeringskansliet ökat med sammanlagt
3 000 personer.
16
H Ö G S K O L A N V Ä X E R O C H F Ö R S V A R E T M I N S K A R

Antal anställda i övrig stadsförvaltning åren 1990-2008
110 000
100 000
90 000
80 000
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Källa: Arbetsgivarverket
Anmärkning: Ökningen 2005 beror på att Försäkringskassan förstatligades.
År 2007 vände utvecklingen nedåt. Ungefär 89 000 personer var
anställda i den övriga statsförvaltningen år 2008. Detta är nästan
lika många personer som i början av 1990-talet. Minskningen av
antalet anställda jämfört med 2007 är omkring 3 600 personer.
Försäkringskassan har minskat antalet anställda med cirka 1 100
anställda.
Nedgången under 1990-talet förklaras delvis av att verksamheter
har flyttats från det statliga området. Exempelvis bolagiserades
AMU-gruppen år 1993, vilket minskade antalet statligt anställda
med 7 000 personer. I övrigt har minskningen åstadkommits
genom rationaliseringar som gjorts när myndigheter slagits
samman eller verksamheter skurits ned. Myndigheter med stora
personalminskningar sedan början av 1980-talet är bland annat
Tullverket, Statistiska centralbyrån och Socialstyrelsen. Men allt
detta uppvägs alltså till stor del av att Försäkringskassan har blivit
statlig myndighet.
Under perioden har även andra verksamheter förts till det statliga
området. Ett exempel på detta är ungdomsvårdsskolorna som år
1993 övergick i statlig regi under den då nya myndigheten Statens
institutionsstyrelse. Det ökade antalet statligt anställda med
4 000 personer. Ett annat exempel är vårdhögskolorna som övergick
i statlig regi år 2001, och ökade antalet statligt anställda med
cirka 400 personer.
H Ö G S K O L A N V Ä X E R O C H F Ö R S V A R E T M I N S K A R 17

Jämn könsfördelning
Könsfördelningen i den statliga sektorn är alldeles jämn, som
helhet. Vid slutet av 2008 var antalet män och kvinnor ungefär
lika stort. Det råder dock inte jämn fördelning inom alla verksamhetsområden
i staten. Till exempel inom Försvar är 78 procent
män medan inom Socialt skydd inklusive hälso- och
sjukvård är nästan 70 procent kvinnor.
Inom kommuner och landsting, som tillsammans sysselsätter
nästan var fjärde person på hela arbetsmarknaden, var fyra av
fem kvinnor.
Inom den privata sektorn var cirka 63 procent av de sysselsatta
män och 37 procent kvinnor. Inom tillverkning m.m. uppgick
andelen män till drygt 75 procent. Byggverksamheten var ännu
mer uppdelad, där uppgick andelen män till 93 procent.
Kvinnors och mäns sysselsättning (tusental) i olika sektorer år 2008
Staten
Kommuner och landsting
Jord- och skogsbruk, fiske
Tillverkning m.m.
Byggverksamhet
Handel och kommunikationer
Finansiell verksamhet och företagstjänster
Övriga privat
Personliga och kulturella tjänster m.m.
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900
Tusental
personer
Kvinnor
Källa: SCB, Arbetskraftundersökningarna (AKU)
Män
18
J Ä M N
K Ö N S F Ö R D E L N I N G

Fler äldre, färre yngre
Åldersfördelningen bland de statligt anställda avviker i två
avseenden från den hos samtliga sysselsatta på arbetsmarknaden.
För det första finns det fler äldre i staten än på arbetsmarknaden
i stort. Av de anställda i staten år 2008 var 51 procent i åldersgruppen
45-64 år. På hela arbetsmarknaden var motsvarande
andel knappt 42 procent. Om man inkluderar åldersgruppen 65-
74 år som numera ingår i SCB:s redovisning, blir motsvarande
andel för staten knappt 50 och för hela arbetsmarknaden 41 procent.
I staten arbetar en större andel kvar efter 65 års ålder, andelen
anställda i åldersgruppen 65-74 år är 2,4 procent. På arbetsmarknaden
totalt är den 2,1 procent.
För det andra är andelen statsanställda i åldersgruppen 16-24 år
mycket lägre än på arbetsmarknaden i sin helhet, cirka 2,4 mot
10,5 procent. Andelen sysselsatta 15-åringar är totalt 0,2 procent, i
staten är den 0,0 procent. Förklaringen till detta är framför allt
att en betydligt större andel anställningar kräver eftergymnasial
utbildning inom den statliga sektorn än på den övriga arbetsmarknaden.
Få är därför yngre än 25 år när de får anställning i
den statliga sektorn. I de övriga åldersgrupperna skiljer sig inte
staten mycket från resten av arbetsmarknaden.
Åldersfördelning i statlig sektor och på hela arbetsmarknaden (procent) september 2008
30
25
20
Procent
15
10
5
0
16-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år
Källa: SCB, Arbetskraftundersökningarna (AKU) och Arbetsgivarverket.
Sedan oktober 2007 omfattar AKU åldrarna 15-74 år. Diagrammet avgränsas
för staten till Arbetsgivarverkets obligatoriska medlemmar.
Staten
Hela arbetsmarknaden
F L E R Ä L D R E , F Ä R R E Y N G R E 19

Hög utbildningsnivå
Utbildningsnivån bland de statligt anställda avviker påtagligt
från genomsnittet på arbetsmarknaden. Andelen med eftergymnasial
utbildning är avsevärt mycket högre i den statliga sektorn
jämfört med på den svenska arbetsmarknaden som helhet. Av de
statligt anställda har 69 procent en sådan utbildning, medan motsvarande
andel på hela arbetsmarknaden är 38 procent. Motsatt
förhållande råder för personer med högst förgymnasial utbildning.
Av samtliga sysselsatta i Sverige har 14 procent enbart förgymnasial
utbildning jämfört med cirka 4 procent av de statligt
anställda.
Utbildningsnivå i den statliga sektorn och på hela arbetsmarknaden år 2008
100
90
80
70
60
50
Procent
40
30
20
10
0
Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning
Staten
Källa: SCB, Arbetskraftundersökningarna (AKU) och Arbetsgivarverket
Hela arbetsmarknaden
20
H Ö G U T B I L D N I N G S N I V Å

Mycket personalutbildning
i staten
Statligt anställda får i genomsnitt mer personalutbildning än
anställda på arbetsmarknaden som helhet. Under 2008 användes
3,6 procent av total arbetstid i statlig sektor för personalutbildning
medan motsvarande andel för hela arbetsmarknaden var
2,1 procent. Även andelen anställda som deltog i personalutbildning
var relativt hög inom staten. Av de statligt anställda deltog
57 procent i personalutbildning, motsvarande andel för hela
arbetsmarknaden låg på 46 procent. Landstingen hade högst
andel med nästan 70 procent som deltog i personalutbildning.
Den genomsnittliga längden på personalutbildningen var 6 dagar
i den statliga sektorn och 4 dagar på arbetsmarknaden som helhet.
SCB genomför denna undersökning vartannat år, för första
halvåret. Sedan 2006 har andelen arbetstid, andelen personal som
deltar och utbildningslängden i genomsnitt minskat i alla sektorer
utom landstingen.
Personalutbildningstid i förhållande till total arbetstid år 2008
5
4,5
Procent
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
Staten
Hela arbetsmarknaden
Källa: SCB, Personalutbildningsstatistik, BV/UA
M Y C K E T P E R S O N A L U T B I L D N I N G I S T A T E N 21

Sjukfrånvaron lägst
i staten
Den statliga sektorn har sedan länge varit den del av arbetsmarknaden
som haft lägst sjukfrånvaro. Generellt har det varit så att
den statliga sektorn har lägre genomsnittlig sjukfrånvaro än den
privata sektorn. Den kommunala sektorn har sedan länge högst
genomsnittlig sjukfrånvaro. Kvinnor har i genomsnitt högre sjukfrånvaro
än män. Detta gäller både i statlig sektor och på arbetsmarknaden
i stort. Däremot har statligt anställda kvinnor lägre
sjukfrånvaro än kvinnor anställda i den övriga arbetsmarknaden.
Egenföretagare är den grupp som har lägst andel sjukfrånvaro och
det gäller både män och kvinnor.
Andelen sjukfrånvaro på hela arbetsmarknaden i genomsnitt
uppgick till 3,5 procent under 2008. Kvinnornas andel var
4,4 procent att jämföra med männens på 2,8 procent. De statligt
anställdas sjukfrånvaro var i genomsnitt 1,1 procentenheter lägre
än genomsnittet för hela arbetsmarknaden. Sjukfrånvaron
bland statligt anställda kvinnor var således 3,0 procent. För
statsanställda män var den 1,9 procent under 2008.
I genomsnitt har anställda med tunga jobb högre sjukfrånvaro
än tjänstemän med fysiskt lättare jobb. En bidragande orsak till
att sjukfrånvaron är så låg i staten är att andelen anställda med
tjänstemannayrken är högre i staten än i någon av de andra
arbetsmarknadssektorerna.
Sjukfrånvaron i statlig sektor har fortsatt att minska även
under 2008. Den har minskat varje år sedan 2005 och på senare år
snabbare inom statlig sektor än i genomsnitt för hela arbetsmarknaden.
Nedgången gäller såväl kvinnor som män. Nedgången är
störst bland kvinnor, både i statlig sektor och på arbetsmarknaden
totalt. Sedan 2005 har sjukfrånvaron minskat med 1,7 procentenheter
i statlig sektor och med 2,3 procentenheter för kvinnor
i statlig sektor.
22
S J U K F R Å N V A R O N L Ä G S T I S T A T E N

Sjukfrånvaro i den statliga sektorn och på hela arbetsmarknaden år 2008
Procent av normalt arbetade timmar
6
5,5
5
4,5
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
Män
Kvinnor
Båda könen
Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU)
Staten
Anmärkning: Uppgifterna kan inte jämföras med uppgifter i
myndigheternas årsredovisningar på grund av olika begreppsdefinitioner.
Hela arbetsmarknaden
S J U K F R Å N V A R O N L Ä G S T I S T A T E N 23

Var tredje statsanställd
arbetar i Stockholm
En stor del av de statligt anställda arbetar i Stockholm med omnejd,
cirka 30 procent. I Stockholms och Uppsala län arbetar tillsammans
37 procent av de statligt anställda. I Östra mellansverige exklusive
Stockholm arbetar 19 procent av de statligt anställda. Därefter följer
Västsverige och Sydsverige, med 15 respektive 13 procent av landets
statligt anställda. I Övre Norrland, liksom i Norra mellansverige
arbetar 7 procent av de statligt anställda, medan motsvarande andel
i regionerna Småland med öarna och Mellersta Norrland uppgår till
6 respektive 4 procent.
Andel av de statligt anställda i olika regioner år 2008
6% 4%
7%
Stockholms län 30%
7%
30%
Östra mellansverige 19%
Västsverige 15%
13%
15%
19%
Sydsveriga 13%
Övre Norrland 7%
Norra mellansverige 7%
Småland med öarna 6%
Mellersta Norrland 4%
Källa: Arbetsgivarverket
Anmärkning: Redovisningen avser september 2008 och omfattar totalt cirka 235 000
anställda vid statliga myndigheter som är obligatoriska medlemmar hos Arbetsgivarverket.
Anställda verksamma utomlands ingår inte här.
Ett annat mått på fördelning av statligt anställda per region är de
statsanställdas andel av den totala sysselsättningen i respektive
region. Kartan på nästa sida visar detta förhållande för Stockholms
län och de sju regioner som är redovisade i diagrammet ovan. Totalt
uppgår andelen statligt anställda till 5,1 procent av alla sysselsatta.
Som framgår av kartan är andelen statligt anställda av samtliga
sysselsatta i regionen Övre Norrland något större än andelen i Stockholms
län, 6,9 respektive 6,7 procent. Försvars-, universitets- och
högskoleverksamhet drar upp andelen i regionen Övre Norrland.
24
V A R T R E D J E S T A T S A N S T Ä L L D A R B E T A R I S T O C K H O L M

Därefter följer regionerna Östra mellansverige och Mellersta Norrland
med vardera nästan 6 procent statligt anställda. Minst är andelen
statligt anställda i Smålandsregionen samt i Västsverige. I dessa regioner
är 3,4 respektive 3,7 procent av de sysselsatta statligt anställda.
Statligt anställda i procent av samtliga sysselsatta i olika regioner år 2008
Övre Norrland 6,9%
Stockholms län 6,7%
Östra mellansverige 5,9%
Mellersta Norrland 5,7%
Sydsverige 4,5%
Norra mellansverige 4,1%
Västsverige 3,7%
Småland med öarna 3,4%
Anmärkning: Redovisningen avser september 2008 och
anställda vid statliga myndigheter som är obligatoriska
medlemmar hos Arbetsgivarverket. Andel av sysselsatta
mellan 15-74 år enligt AKU.
Källa: Arbetsgivarverket och SCB,
Arbetskraftundersökningarna (AKU)
V A R T R E D J E S T A T S A N S T Ä L L D A R B E T A R I S T O C K H O L M 25

Arbetsgivarverkets
medlemmar
Arbetsgivarverkets medlemmar är dels statliga myndigheter
under regeringen, dels några icke-statliga arbetsgivare som har
naturlig koppling till det statliga området. Bland de icke-statliga
medlemmarna återfinns till exempel vissa statliga stiftelser.
Riksdagens myndigheter är inte medlemmar utan har i stället
servicekontrakt med Arbetsgivarverket.
Arbetsgivarverket har cirka 250 statliga och 20 icke-statliga medlemmar.
Statistiken från september 2008 visar att totalt sysselsätter
medlemmarna nästan 241 000 anställda, vilket är drygt 5
procent av samtliga sysselsatta på arbetsmarknaden. Bland de
icke-statliga medlemmarna, med sammanlagt cirka 4 600 anställda,
finns till exempel Chalmers tekniska högskola,
Högskolan i Jönköping och flera museer.
Årslönesumman för de anställda hos Arbetsgivarverkets medlemmar
uppgick år 2008 till cirka 76 miljarder kronor. Till detta
kommer arbetsgivaravgifter och avgifter för avtalsförsäkringar
på ungefär 37 miljarder kronor.
Antal anställda per ändamål hos Arbetsgivarverkets
medlemmar år 2008
33 400
32 400
Allmän offentlig förvaltning 32 400
22 700
Försvar 22 700
69 100
45 400
Samhällskydd och rättskipning 45 400
Näringslivsfrågor inklusive miljöskydd
samt bostadsförsörjning och samhällsutveckling 34 300
3 500
34 300
Fritidsverksamhet, kultur och religion 3 500
Utbildning 69 100
Källa: Arbetsgivarverket
Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård 33 400
Anmärkning: Antalen avser anställda under september 2008. De nordiska medlemmarna
och myndigheter med serviceavtal hos Arbetsgivarverket ingår inte.
26
A R B E T S G I V A R V E R K E T S M E D L E M M A R

Verksamheten inom offentlig sektor grupperas efter en internationell
klassifikation, COFOG 3 , som syftar till att redovisa sektorns
utgifter efter deras funktion eller ändamål. Den används
bland annat för redovisning inom nationalräkenskaperna och för
internationella jämförelser av offentlig verksamhet. Klassifikationen
har tio huvudgrupper, men i redovisningen hos Arbetsgivarverket
har antalet grupper reducerats till sju.
Allmän offentlig förvaltning
Till ändamålet allmän offentlig förvaltning förs cirka 50 olika
myndigheter. Här ingår de 21 länsstyrelserna, med tillsammans
5 900 anställda, Skatteverket med 11 000 anställda,
Regeringskansliet med 5 600 anställda, Kronofogdemyndigheten
med 2 400 anställda samt Tullverket med knappt 2 200 anställda.
Totalt antal anställda inom allmän offentlig förvaltning uppgår
till 32 400.
Försvar
Till ändamålet Försvar hör Försvarsmakten med 16 600 anställda,
men också bland andra Försvarets materielverk som har 1 600
anställda, Statens räddningsverk och Totalförsvarets forskningsinstitut
med vardera cirka 1 000 anställda. Totalt antal anställda
inom ändamålet Försvar uppgår till 22 700.
Samhällsskydd och rättskipning
Denna grupp omfattar Polisens myndigheter med totalt cirka
27 000 anställda. Hit förs också Kriminalvården med 10 300 anställda,
Domstolsverket med 6 100 anställda samt Åklagarmyndigheten
som har 1 150 anställda. Totalt antal anställda inom
ändamålet Samhällsskydd och rättskipning uppgår till 45 400.
Näringslivsfrågor inklusive miljöskydd samt bostadsförsörjning
och samhällsutveckling
I denna sammanslagna grupp som totalt omfattar 34 300 anställda
finns myndigheter som är verksamma inom många olika
områden. Här finns affärsverken. De tre största myndigheterna i
denna grupp är Vägverket som har 7 600 anställda, Banverket
med 6 700 anställda och Luftfartsverket med 3 700 anställda. Öv-
3
Classification of the Functions of Government,
http://unstats.un.org/unsd/cr/registry/regct.asp?Lg=1
A R B E T S G I V A R V E R K E T S M E D L E M M A R 27

iga myndigheter i denna grupp som har fler än 1 000 anställda är
Lantmäteriverket, Statens jordbruksverk, Sjöfartsverket, SMHI
och Skogsstyrelsen.
Hit hör också bland andra Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Livsmedelsverket
och Naturvårdsverket som alla har mellan 500 och
600 anställda. Affärsverket Svenska Kraftnät har 350 anställda.
Fritidsverksamhet, kultur och religion
Inom denna grupp finns mest museer, både statliga och icke-statliga.
De största är Statens maritima museer och Naturhistoriska
riksmuseet med vardera 300 anställda, och Stiftelsen Nordiska
museet med 225 anställda. Inom denna grupp finns också Riksantikvarieämbetet,
med 490 anställda, Statens Kulturråd och
Dramatiska institutet. Denna grupp av medlemmar, som är den
minsta, har totalt 3 500 anställda.
Utbildning
Inom utbildning ryms universitet och högskolor och denna
grupp har flest anställda. Här finns också ett antal forskningsinstitut
och statliga verk inom utbildning. Det finns närmare
40 universitet och högskolor och av dessa har 15 fler än 1 000 anställda.
De största universiteten är Lunds universitet med 7 800
anställda, Uppsala universitet med 6 500 och Göteborgs universitet
med 6 000 anställda. I Stockholms län finns sammanlagt
ungefär 15 000 anställda vid olika högskolor. De största myndigheterna
som inte är en högskola eller ett universitet är Specialpedagogiska
skolmyndigheten med sina 1 200 anställda och
Centrala studiestödsnämnden med 975 anställda. Inom hela
ändamålet utbildning finns 69 100 personer anställda inklusive de
icke-statliga medlemmarna Chalmers tekniska högskola AB och
Högskolan i Jönköping med 2 500 respektive 800 anställda.
Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård
Till detta ändamål förs en del tillsynsmyndigheter och inom
socialt skydd ryms både arbetslöshetsskydd, sjukförsäkring och
liknande frågor. De två största myndigheterna är Försäkringskassan
med 14 200 anställda och den nybildade (2008) Arbetsförmedlingen
med 9 200 anställda. Hit hör också Statens institutionsstyrelse,
som ansvarar för vård och behandling av ungdomar och
vuxna missbrukare, med 4 300 anställda och Migrationsverket
med 3 200 anställda. Andra myndigheter i denna grupp är till exempel
28
A R B E T S G I V A R V E R K E T S
M E D L E M M A R

Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Smittskyddsinstitutet men
också Premiepensionsmyndigheten och Barnombudsmannen.
Totalt antal anställda inom ändamålet Socialt skydd inklusive
hälso- och sjukvård uppgår till 33 400.
Utgiven av Arbetsgivarverket 2009
Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket informationsenheten
Tryck: Tabergs Media Group STHLM
A R B E T S G I V A R V E R K E T S M E D L E M M A R
29