Program Smedby 1.pdf - Upplands Väsby kommun

PLANPROGRAM
FÖR SMEDBY 1
UPPLANDS VÄSBY KOMMUN
- BOSTADSFÖRNYELSE
OCH KOMPLETTERING
SAMRÅDSHANDLING
September 2006

Planprogram – vad är det?
Det här är ett planprogram för Smedby 1. Ett program är första
delen av en detaljplaneprocess, vilken regleras i Plan- och bygglagen
(PBL). I programmet anges utgångspunkterna och inriktningen
för det fortsatta detaljplanearbetet. En planprocess sker i
flera steg med politiska ställningstaganden mellan olika skeden:
Programarbete Programsamråd Planarbete Samråd
Planarbete Utställning Antagande Laga kraft
Syftet med ett program är att bredda kommunens beslutsunderlag
och förbättra kunskapen på en övergripande nivå. Alla berörda
ska få möjligheter till insyn och påverkan innan kommunens ställningstaganden
är låsta. Det är viktigt att kommunen så tidigt som
möjligt får kunskap om olika problem och önskemål för att kunna
ta hänsyn till dessa i planarbetet. Detta sker i ett programsamråd
då fastighetsägare, hyresgäster, förvaltningar, myndigheter
och organisationer ges möjlighet att lämna synpunkter på
förslaget. Efter programsamrådet ges ytterligare två tillfällen att
lämna synpunkter i detaljplanearbetet, vid samrådet och under
utställningen.
Tidplan
Samråd över programmet beräknas ske under oktober-december
2006. Om arbetet löper smidigt beräknas plansamrådet till sommaren
2007 och planutställning hösten 2007.
Organisation
Detta program har tagits fram av stadsarkitektkontoret i Upplands
Väsby kommun i samarbete med Väsbyhem AB.
Jaan Aamisepp, planavd, stadsarkitektkontoret
Elisabet Eriksson, planavd, stadsarkitektkontoret
Jan Hedberg, marknadschef, Väsbyhem
I arbetet har dessutom deltagit:
Från kommunens förvaltningar
Maud Enquist, exploateringsavd, stadsarkitektkontoret
Mats Olsson, trafikplanerare, stadsarkitektkontoret
Carl Bachman, tekniska avd , Teknik o Service
Birgitta Hillblom, miljö- och hälsoskyddskontoret
Karin Mellström, kultur- och fritidsförvaltningen
Maebel Lindby, äldreomsorg, social- och
omvårdnadsförvaltningen
Millie Lindroth, IFO, social- och omvårdnadsförvaltningen
Kent Gustavsson, rektor Smedbyskolan, utbildningsförvaltningen
Inger Cronlund, folkhälsoplanerare, kommunstyrelsekontoret
Anita Ackerberg, säkerhetschef, kommunstyrelsekontoret
Från Väsbyhem
Sven Riddarström, teknisk chef
Svante Fagerberg, tekniskt stöd
Marie Ekblad, förnyelsevärd
Foto: Jaan Aamisepp, Maria Engström, Elisabet Eriksson,
stadsarkitektkontoret
Layout: Maria Engström stadsarkitektkontoret
Kartor: Maria Engström, Sandra Högberg stadsarkitektkontoret
2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 Inledning
Bakgrund 4
Uppdraget 4
Medborgardialogen 5
2 Smedby 1 - idag
Kommundelen Smedbys framväxt 7
Omgivningar 8
Befolkning 8
Service 9
Planförhållanden 10
Markägare 11
Bebyggelsen 11
Natur och utemiljö 14
Kultur 16
Trafik 17
Teknik 21
Miljöstatus 22
3 Kvaliteter 25
5 Smedby 1 – i framtiden
Inriktning 31
Stadsbild – omgivande vägar 31
Buller 34
Arkitektur 37
Nya bostäder 37
Övriga trafikfrågor 48
Verksamheter, kommersiell service 49
Skola och förskola 49
Ekebo ”servicehus” 50
Rekreation, grönytor och natur 50
De befintliga bostäderna – förbättringar 50
Teknik 52
Sociala konsekvenser 53
6 Programkarta 55
7 Behovsbedömning enligt miljöbalken
samt plan- och bygglagen 56
4 Att förbättra 27
3

INLEDNING
Bakgrund
Smedby bostadsområde var som nybyggt ett område med positiv
klang. På senare år har bilden förändrats och en kommunövergripande
folkhälsorapport publicerad 2004 visar att befolkningen i
Smedby har ett högre ohälsotal än övriga delar av kommunen.
Men det finns också en annan bild av Smedby, den som man möter
i området och som förmedlats av de människor vi mött i detta arbete.
Ett grönt, centralt, småskaligt bostadsområdet där människor
trivs och bor kvar. Ett område att värna om och där det går att
bygga vidare på alla bra delar.
Uppdraget
Kommunfullmäktige antog i juni 2004 budget för 2005, med plan
för 2006-2007. Viktiga satsningar var bostadsförnyelse i stråket
Hasselgatan – Smedbyvägen för att öka kommunens attraktivitet.
Två av de övergripande målen i budget 2006 är att ”arbeta för
ett varierat boende avseende bostadstyper och upplåtelseformer”
samt ”att öka
kommunens
attraktivitet
genom att satsa
på bostadsförnyelse”.
Detta är
förutsättningar
för arbetet med
planprogrammet
för Smedby 1.
4

Kommunstyrelsekontoret anlitade våren 2005 stadsarkitektkontoret
för att utföra arbetet. Området för vilket programmet
utarbetats är i princip Smedby 1, som i norr begränsas av
Mälarvägen, i öster av Ekebovägen, i söder av befintlig gång- och
cykelväg, samt i väster av Smedbyskogen. Området är ca 24 ha
stort.
Medborgardialogen
Programarbetet syftar bl.a. till att utveckla medborgarens möjligheter
till inflytande, delaktighet och bemötande. Medborgardialogen
ska ske i ett så tidigt skede i processen som möjligt och programarbetet
ska präglas av en hög grad av öppenhet och lyhördhet.
I juni respektive september, oktober 2005 anordnades fyra ”workshops”,
där boende utifrån flygfoton, kartor och frågor arbetade
kring områdets allmänna förutsättningar, trafik och närmiljö,
samt avslutade med en sammanfattande dialog om områdets
möjligheter. Vad som då kom
fram är sammanfattat i kapitel
3 ”Kvaliteter” och kap 4 ”Att
förbättra”. Intervjuer har också
ägt rum med en dagisgrupp
och en ungdomsgrupp, samt
ett flertal nyckelpersoner
såsom rektorer, fritidsgårdens
ledare, närpolisen m.fl.
Väsbyhem har i sitt arbete med
upprustning av de befintliga
bostadshusen anställt en
särskild förnyelsevärd att hålla i
boendekontakterna.
Intensiva diskussioner på en workshop (överst).
På klisterlappar, flygfoton och kartor skrevs
många synpunkter och idéer (nederst).
5

SMEDBY 1 - IDAG
Kommundelen Smedbys framväxt
Mälarvägen
Ardennergatan
Det småbrutna Mälarlandskapet i Smedby, med hagar, ängar,
åkrar och skog, började på 1970-talet bebyggas och integreras
i Upplands Väsby tätort. Hela Smedbyområdet planerades som
ett område med alla delarna samlade Arbete-Bostad-Centrum
(service). Väsbyhem byggde sin första etapp, Ekebo-området
åren 1972-76, det kallas idag även Smedby 1. Syftet var att
inom Smedby 1 förutom bostäder, även bygga lokaler där
skola, bostadsservice och uthyrningslokaler skulle integreras.
Det resulterade i Ekeboskolan och dess servicehus. Våren 1974
öppnades ett utomhusbad centralt i området. Området skulle i
princip vara ”bilfritt”. Ekebo bostadsområde fick tidningen Expressens
miljöpris år 1976, med motiveringen att bostadsservicen
fyllde en utmärkt funktion för hyresgästerna.
STALLGATAN
SMEDBY 2
SMEDBY 1
Hovslagargatan
Ekebovägen
SMEDBY 3
Till vänster
Del av ekonomisk karta över Upplands Väsby 1952.
Smedbyvägen
7

Omgivningar
Smedby ligger centralt i Upplands Väsby med gångavstånd till
Väsby Centrum. Ett flertal bussar går till Upplands Väsby station
dit det är cykelavstånd. Området omsluts av de tre vägarna
Mälarvägen, Ekebovägen och Smedbyvägen. Trots det centrala
läget finns samtidigt närheten till skog och grönområden i
Smedbyskogen, Norra Berget och Älvsundaåsen.
Gångvägen mot Väsby centrum.
Procent
40
35
30
25
20
15
10
5
0
0-5 6-15 16-19 20-24 25-45 46-64 65-79 80-
Åldersfördelning, december 2005
8
Smedby 1
Hela Smedby
Kommunen
Befolkning
Åren efter att Smedby 1 var nybyggt hade området sin största
befolkningsmängd. Många familjer flyttade då in i 3 rum o kök,
den vanligaste lägenhetsstorleken. Idag har barnen för länge sedan
flugit ut och föräldrarna bor kvar. I början av 90-talet var befolkningen
som minst och har sedan dess ökat med ett hundratal till
dagens nivå. De som flyttar in idag är inte flerbarnsfamiljer utan
ofta ensamstående med eller utan barn. En s.k. utglesning sker
i Smedby 1. Det är ett mönster som finns i flera av Väsbyhems
bostadsområden framför allt från 70-80 talen. I hela Smedby är
andelen barn med ensamstående föräldrar större än i någon annan
del av Upplands Väsby, 43 % (2001).
I hela Smedby inklusive Stallgatan bor (2005-12-31) 4 300 personer
därav i Smedby 1, 1 401 personer. Åldersfördelningen jämfört
med hela Smedby och kommunen ser ut som i diagrammet.
Smedby 1 har en högre andel småbarn och personer
iåldersgruppen 25-39 (småbarnsföräldrar), än resten av Smedby
och kommunen i sin helhet. Däremot bor här en mindre andel
pensionärer än i kommunen i stort och andelen är påtagligt mindre
än på Stallgatan där pensionärerna uppgår till närmare 30 %.

Andelen personer som är födda utanför Sverige uppgår till ca 35
% av befolkningen i Smedby 1, vilket är högre än i Smedby 2-
3 samt kommunen i sin helhet där siffran är ca 20 %. De flesta
utrikes födda kommer från Finland och Iran.
Mälarvägen
Ardennergatan
Kommunens Folkhälsorapport 2004, som bygger på statistik från
framför allt Region- och Trafikplanekontoret, Statistiska central
byrån och folkhälsoenkäten i Stockholm Läns Landsting visar
att en del av Smedbyborna jämfört med kommungenomsnittet
har ett lägre valdeltagande, en lägre utbildningsnivå, lägre
medelinkomster och är mer sjukskrivna.
Service
Ser man till hela Smedbyområdet, Stallgatan, Smedby 1, 2 och 3
finns flera funktioner inom området. Bostäder dominerar men där
finns även skolor, natur, service och verksamhet/industri.
Inom hela Smedby finns sex förskolor, Solkatten, Segelbåten,
Skrindan, Senapskornet, Sverige-Finska och Smedby Hof varav de
tre sist nämnda är i privat regi. I Smedbys
förskolor finns även barn från andra delar
av kommunen såsom Bollstanäs och
Frestaby eftersom förskoleplatser saknas
där.
I Smedbyskolan finns förskoleklass till
skolår 9 samt särskola. Sverige-Finska
skolan är en skola för finsktalande barn
med upptagning huvudsakligen från
Upplands Väsby men även från resten
Smedbyskogen
Smedbyvägen
Hovslagarvägen
Ekebovägen
Smedbyvägen
9

av Stor-Stockholm. Även där finns förskoleklass till skolår 9. I
Parkskolan inrymt i Sverige-Finska skolans lokaler går en särskild
undervisningsgrupp i kommunens regi. I Smedby Lada driver
kommunen en fritidsgård för åldrarna 12-16 år.
Ett kommunalt äldreboende, Speldosan ligger inom Smedby 1.
Ekebobadet är en 25 m utomhusbassäng mitt i Smedby 1 i anslutning
till skolan. Det drivs sen 1999 på entreprenad av Väsby
Simsällskap.
Livsmedelsbutik med postservice finns vid Smedby torg inom
Smedby 3 och vid bensinstationen i hörnet av Ekebovägen/
Mälarvägen. Ett begränsat livsmedelssortiment finns även i
kiosken i norr mot Arkadstigen. En pizzeria finns vid Smedby torg.
Snabbmat finns även vid bensinstationen och i den närbelägna
hamburgerrestaurangen.
Längst i söder mot Smedbyvägen ligger en rad byggnader med
arbetsplatser som en skärm mot bostäderna.
Planförhållanden
Hela bebyggelseområdet Smedby 1 och Ekebovägen är planlagt i
en detaljplan (nr 55) från 1970. För Ekebobadet, servicehuset och
skolbyggnaderna togs en ny detaljplan (nr 218) fram 1997 med ett
tillägg 2002 (nr 285). Mälarvägen ingår i detaljplanen för centrum
Förskolan Solkatten, fyra avdelningar (överst),
Sverige-Finska skolan drivs nu i gamla Ekeboskolan (mitten),
Kiosken på vägen mot Väsby centrum (nederst).
10

och Kavallerigatan från 1968 respektive Vilundaparken från 1983.
Kommunplanen från 2005 visar området som utvecklingsområde
för bostäder.
Markägare
Marken ägs av AB Väsbyhem, Sverige-Finska skolan och Upplands
Väsby kommun, se kartan intill. Fastigheterna Kapellet 1:21
och Hammarby-Smedby 2:20 är i privat ägo.
Bebyggelsen
Områdeskaraktären
Smedby 1 är ett enhetligt lågskaligt område byggt efter
tanken ”tätt och lågt”. Det är präglat av planerings- och
bebyggelsetankarna på 1970-talet. Området planerades bilfritt med
parkeringar mot omgivande vägar. Livet sker inne i området där de
låga husen ger en mänsklig och intim skala.
Vilunda
6:37
Vilunda 6:25
Ekebo 8:1
Hammarby-
Smedby 1:8
Vilunda 6:23
Vilunda 6:25
Ekebo
8:10
Vilunda 6:39
Ekebo
8:12
Vilunda
Ekebo 8:3
Ekebo
Ekebo 8:3
8:4
Vilunda
6:25
Ekebo 8:2
Ekebo 8:5
Ekebo 8:6
Ekebo
8:9
Ekebo 8:8
Ekebo 8:1
Vilunda
1:548
Kapellet
1:21
Hammarby-
Smedby
2:20
Markägare
AB Väsbyhem
Sverige-Finska skolan
En schematisk skiss över 70-talsplanering.
Upplands Väsby kommun
11

Bostadshusen
Bebyggelsen grupperar sig enligt tidstypisk 1970-talsplanering
med husen orienterade i nord-syd respektive öst-västlig riktning.
Husen är oftast grupperade två och två med entréerna mot en entrégård
och balkongerna mot en grönyta gemensam med nästa hus.
Alla bostadshus är i två plan med platta tak och markerad takfot,
medan de mer publika lokalerna såsom skola, förskola och Ekeborummen
är i en våning.
Bottenvåningarna har alla vita fasader av spritputs medan övervåningarna
är klädda med glaserad klinker i starka färger, grönt,
brunt, violett eller orange. Bebyggelsens likformighet gör det lite
svårt att orientera sig i området men det ger samtidigt en enhetlig
karaktär och skapar harmoni i området.
Grundläggning
Marken i Smedby 1 består till största delen av lera. Undantag är
en mindre del i sydöst där det är sand samt Ekebokullen där det
finns både berg, morän och sand. Grundläggningsförhållandena är
extra dåliga vid norra delens bostadshus och parkering. Ett flertal
byggnader uppvisar sättningsskador.
Entrégård (överst).
Gångväg inom området (mitten).
Det flacka taket avslutas med en markerad list.
Utblick från kullen vid Ekebobadet (nederst).
12

Lägenheterna
Totalt finns i hela Smedby ca 2 130 bostäder varav ca 530 är
bostadsrätter på Stallgatan och resterande ca 1 600 är hyresrätter
i det kommunägda bostadsbolaget Väsbyhems ägo. I Smedby 1
finns 734 lägenheter.
Antal
400
350
300
250
Utflyttningen från Smedby 1, dvs det antal lägenheter som
lämnas ligger på ungefär samma nivå som i resten av Väsbyhems
områden. År 2005 var det 18% resp 17%. Under 2004 var det dock
högre. Den ensidiga lägenhetssammansättningen med svårigheter
att bo kvar när familjen blir större bedöms vara den största orsaken
till utflyttning. Kötiderna för lägenheter i Smedby 1 har under
hela 90- och 2000-talen varit kortare än för Väsbyhems övriga
områden.
200
150
100
50
0
1 2 3 4 5
Lägenhetsstorlek, rum och kök
Tillgänglighet
Gångvägarna i Smedby 1 ligger mestadels på relativt flack mark
som gör det anpassat för rullstolsburna. Men framför allt mot
vägar och parkeringar finns hindrande kantstenar. Alla bostäderna
i Smedby 1 ligger i tvåvåningshus utan hiss, med fyra till sex
lägenheter i varje trapphus. Bottenvåningen ligger på markplanet
utan eller med ett lågt trappsteg in i porten. Det innebär att
hälften av lägenheterna är lätt tillgängliga utifrån för äldre eller
rörelsehindrade personer. För att få tillgänglighet för rullstolsburna
eller personer med rullator inne i lägenheten krävs oftast
bostadsanpassning.
Smedby 1, 734 lgh
Smedby 2, 568 lgh
Smedby 3, 290 lgh
Stallgatan, 533 lgh
Bottenvåningarnas lägenheter är tillgängliga
utifrån för äldre eller rörelsehindrade personer.
13

Natur och utemiljö
Smedbyskogen och Norra Berget väster om bebyggelsen är ett ca
800 x 800 m stort skogsområde. Det är en barrskog med inslag av
lövträd och en frodig markbädd med gräs och bärris. Träden är av
varierad ålder varav en del är mycket gamla. Skogen sköts genom
en grön skogsbruksplan som produktionsskog med förstärkt naturvårdshänsyn.
Områden med fornminnen har egna skötselplaner.
I anslutning till vikingabyn Gunnes gård finns flera gamla
beteshagar med fin flora. Dessa sköts av gårdens betesdjur och
med slåtter. Områdets naturvärden är i övrigt inte undersökta.
Smedbyskogen är ett av Smedbyområdets värdefullaste delar. Den
tjänar framför allt som rekreationsområde för Smedbybor i alla
åldrar. Området genomkorsas av stigar och promenadvägar och
ett belyst motionsspår. Förskola och skola använder det naturnära
läget i undervisningen. Att området är välbesökt framgår av stigar,
motionsspår, skidspår, kojor mm.
Allé
Äng/öppen mark
Skog
Grön bostadsgård
Lek/bollplan
14

I Smedby 1 finns även Ekebokullen i anslutning till Ekebobadet.
Kullen är ett mindre område med naturmark med blandbarrskog
och en populär pulkabacke.
När bostäderna byggdes planterades också ett stort antal träd, företrädesvis
pil och poppel som bildar alléer utefter Hovslagargatan
och några gångvägar. De träden närmar sig nu sin ålders höst.
Utefter gångvägen i norr parallellt med Mälarvägen bildar vitpilar
en vacker allé. Här och där i området finns ädellövträd och blommande
fruktträd som nu börjar få volym och karaktär.
På gårdarna mellan en del hus finns lekplatser för små barn omgivna
av gräsmatta med en konstgjord kulle och ibland något träd,
dessa utnyttjas för gemensamma aktiviteter. Mellan andra hus är
gräsmattorna outnyttjat ingenmansland.
Hovslagargatans pilallé (överst),
Den stora ängen bredvid Smedbyskogen (mitten),
Lekplats på bostadsgård (nederst).
15

Kultur
Smedby Gård i Smedbys södra del med infart från Ryttargatan har
månghundraåriga anor. Dagens byggnad kom till i mitten av 1800-
talet och ägs sen 1967 av Upplands Väsby kommun.
I södra kanten av Smedbyskogen ligger friluftsmuséet Gunnes
Gård, en rekonstruerad vikingagård. Gården visar med djur och
byggnader hur människorna levde vid början av 1000-talet.
Gården är öppen för besök av allmänheten på helgerna hela året
och även vardagar under sommarhalvåret.
Spritt i hela Smedbyskogen finns en mängd fornlämningar i form
av bland annat stensättningar, gravfält och runstenar. På Ekebokullen
finns några stensättningsliknande lämningar och i skogen
närmast sydväst om Sverige-Finska skolan ligger ett gravfält.
Stenmur vid gång- och cykelvägen i kanten av Smedbyskogen (överst),
Gunnes gård (mitten),
Kullen sydväst om Sverige-Finska skolan rymmer ett gravfält (nederst).
16

Trafik
Gång- och cykeltrafik
Norr och väster om Smedby 1 passerar gång- och cykelleder i
kommunens huvudnät. Söder om Mälarvägen kan man i en allé,
ta sig i öst-västlig riktning genom kommunen, över ”barriärerna”
motorvägen och järnvägen. Väster om området i kanten av
Smedbyskogen finns en bilfri gång- och cykelförbindelse mellan
Väsby centrum under Ekebovägen ut mot Odenslunda/Bollstanäs.
Förutsättningarna för att gå eller cykla till eller från området är
således goda. Spontana stigar har dock skapats på flera platser
t.ex. mot Statoilmacken och från den norra gångtunneln under
Ekebovägen bort mot gångbron över motorvägen.
Mellan bostadshusen finns ett välutvecklat gång- och cykelvägnät.
I öst-västlig riktning är det tydligt och lättorienterat, medan det i
nord-sydlig riktning saknas ett uppsamlande stråk.
Området är i princip bilfritt då gångvägarna in i området är
spärrade med bommar. Hyresgästerna har nycklar till ”sin” bom
för att få möjligheten att köra in och lasta i och ur samt för andra
Större gång/
cykelstråk
Mindre gång/
cykelstråk
Barriär
Gångtunnel under Ekebovägen.
17

”nyttotransporter”. Okynnestrafik förekommer dock vilket skapar
osäkerhet för de gående.
Kollektivtrafik
Smedby har generellt mycket goda busstrafikförbindelser. Framför
allt med järnvägsstationen men även till andra delar av kommunen
till exempel Infra City. I stort sett samtliga pendeltåg har
bussförbindelse till området under vardagar. Bussarna trafikerar
Ekebovägen och Mälarvägen och hållplatserna ligger ungefär var
300:e meter. De är placerade vid befintliga gång- och cykeltunnlar,
samt vid Ardennergatans anslutning till Ekebovägen. Samtliga
boende har närmare än 300 meter till närmaste hållplats.
Två nattbussar trafikerar området. Ekebovägens hållplatser trafikeras
av 7 busslinjer varav 1 nattbuss. Mälarvägen trafikeras av 10
busslinjer, varav 4 bussar kör via Ekebovägen.
Cykelvägnätet i centrala Upplands Väsby.
18

Vägar
Trafikstrukturen i hela Smedby bygger helt på 1970-talets
principer om trafikseparering. Det 24 ha stora området Smedby 1
biltrafikförsörjs enbart från öster, via lokalgatorna Ardennergatan
och Hovslagargatan. Lokalgatorna ansluts till Ekebovägen, som
är en huvudgata i tätortens trafiksystem. Ekebovägens körfält
och vägrenar ger tillsammans 14-15 meters bredd, trottoarer
och cykelbanor saknas. Anslutningarna till lokalgatorna har
hög standard, med refuger och särskilda vänstersvängfält.
Lokalgatorna har normal körbanebredd ca 6-7 m, men saknar
trottoarer och cykelbanor.
Mälarvägen som passerar norr om området är också en huvudgata,
och är entrén in i centrala Upplands Väsby från Glädjens
trafikplats på E4. Den är en viktig länk för inomkommunal trafik
men den har också en stor andel regional trafik från nordost mot
E18. Vägen är en rekommenderad sekundär transportled för farligt
gods. Den är tvåfilig med en bredd av 9-11 m. Den inramas av en
8-9 m hög naverlönnhäck på södra sidan och en ca 6 m hög häck
på norra sidan. På Mälarvägen kör ca 18 000 fordon per dygn, det
är mer än tre gånger så mycket trafik mot vad
18 000 fordon/dygn
86G, 31C, 155P
36C, 52P
12 000
10 000
23 000
3 000
1 000
5 500
21C, 46P
16G, 8C, 28P
15G, 7C, 51P
5 500
Foton från vänster till höger:
Gång- och cykelstråk genom pilallén söder om
Mälarvägen.
Busshållplats vid Ekebovägen.
Bommar ska hindra obehörig trafik på gångvägarna.
Busshållplats
Väg och parkering
Garage och carports
Antal fordon /dygn
Antal platser i
garage/ carport/
markparkering
51C, 59P
20C, 80P
37G
5 500 fordon/dygn
19

Ekebovägen har (se illustration).
Området är uppbyggt för att vara bilfritt förutom Ardennergatan
och Hovslagargatan. Låsbara bommar kan öppnas så att nyttotrafik
kan nå bostadsentréerna. De boende är positiva till det bilfria
systemet men många anser att det inte fungerar då allt för mycket
biltrafik förekommer på gångvägarna.
Parkering
Parkeringarna är samlade i större enheter utefter Ardennergatan,
Ekebovägen och vid Hovslagargatans slut. Totalt finns 779 biluppställningsplatser
fördelade enligt nedan.
Garage 154
Car-ports 174
Markparkering
- att hyra 335
- besökande 136
Totalt
799 platser
För de 734 lägenheterna i Smedby 1ger det knappt 1,1 plats/
lägenhet. Enligt Väsbyhem finns 91 outhyrda platser av 663, dvs
en beläggningsgrad av 84 %. Då ska noteras att i området finns
totalt 486 bilar (inklusive 71 avställda) registrerade bilar (enligt
bilregistret). De boende har framfört starka önskemål om fler
garageplatser och färre carports.
Ekebovägen norrut (överst),
Mälarvägen korsningen Ekebo/ Husarvägen (näst överst),
Ardennergatan med gång- och cykelvägsallén (näst nederst)
Typisk parkeringsgård (nederst).
20

Teknik – VA, värme, el, avfall, skyddsrum
Smedby 1 är försörjt med kommunalt vatten och avlopp, både
spillvatten och dagvattenavlopp. Kapacitet finns i spillvattenledningarna
för ny bebyggelse. Däremot är befintliga dagvattenledningar
utnyttjade maximalt. Kommunala ledningar finns i
kvartersmark under parkeringarna vid Ardennergatan och väster
om Ekebovägen samt i vissa kommunala gångvägar.
Fjärrvärmeledningar i Fortum Värmes huvudnät finns i västra
gångvägen mot skogen samt mot Ardennergatans parkering och i
två gångvägar. Dessa ledningar matar ett internt fjärrvärmesystem
ägt av Väsbyhem. Anslutningarna mellan näten sker i fyra punkter
vid parkeringar.
Området elförsörjs från två stora transformatorstationer.
Hushållssopor samlas i kärl i nischer vid varje port där de hämtas
av reguljära sopbilar som därmed kör in på gångytorna. Grovavfallet
samlas i separata soprum på fyra platser i anslutning
till parkeringarna. I området finns annars ingen organiserad källsortering.
De boende hänvisas till de närmaste platser som finns
för tidningar, till förpackningsinsamlingen vid Stallgatan och till
åter vinningscentralen på Smedbyvägen.
Kommunala ledningar
Vatten
Avlopp
Dagvatten
Sophämtningssystemet är inte acceptabelt ur arbetsmiljösynpunkt
och försvårar för de boende at ta ett miljöansvar genom källsortering.
Inom Smedby 1 finns 11 skyddsrum varav tre stycken under
Ar dennergatans parkering och två under parkeringen vid
Ekebovägen.
En ensam container för tidningar
21

Miljöstatus
Ljudkvalitet
Smedby 1 är som stora delar av kommunen i övrigt påverkat av
buller. Utefter Ekebovägen och Mälarvägen dominerar trafikbullret
från dessa vägar. Dessutom är hela området påverkat av buller
från motorvägen och överflygningarna för landning på Arlanda. I
speciella fall bidrar även ljud från järnvägen till bakgrundsbullret.
Områdets utformning med dess avstånd till vägarna och
skärmande garage samt platser för utevistelse huvudsakligen inne i
området, är gynnsamt med hänsyn till trafikbullret.
Riktvärdet 55dB(A)eq för vägtrafikbuller utomhus klaras idag för
alla bostäder utom för några bostadsfasader mot Mälarvägen och
Ekebovägen där nivån är runt 56-57 dB(A) och i något fall upp
mot 60 dB(A) (Carl Bro 2004-12-01).
På förskolan Solkatten har föräldrar och personal framfört
synpunkter på bullret på utegården vilket är över 55 db(A).
Ekvivalent ljudnivå två meter över mark dB(A).
CarlBro 2004-12-01
22

Tillstånd för överflygningen av Upplands Väsby regleras av bland
annat ett villkor i miljöprövningen av flygplatsen. Kommunen
anser att nuvarande överflygning inte är tillåten, utan ett villkorsbrott.
För närvarande pågår en ny prövning vid Miljödomstolen
för att förtydliga detta villkor.
Luftkvalitet
Smedby 1 gränsar till huvudväg och genomfartsvägar vars trafik
ger utsläpp i luften. I hörnet Mälarvägen/Ekebovägen finns en
bensinstation. Enligt en översiktlig bedömning överskrids inga
miljökvalitetsnormer vid befintliga bostäder.
Radon
Radonförekomsten i marken varierar. I Smedby 1 finns delar
som enligt översiktlig bedömning är högrisk- normalrisk- eller
lågriskområde för markradon. Blå lättbetong finns inte i byggnadsmaterialet
i befintliga bostadshus.
23

KVALITETER
Flertalet punkter här har förts fram vid mötena med de boende.
Natur och rekreation
Närheten till Smedbyskogen och de gröna gårdarna mellan husen
är några delar som uppskattas mycket av de boende.
Bilfritt – bra skolvägar
Gångavstånd till både förskola och skola dit man kan gå på bilfria
gångvägar.
Förskola och skola
Både skola och barnomsorg i Smedby har möjlighet att ta emot
fler barn. Befolkningsminskningen har gett ett överskott på platser.
Småskalig bebyggelse
Den låga skalan på husen, inte mer än 2 våningar uppskattas.
Området uppfattas inte som ett ”miljonprogramsområde”.
Tillgänglighet
Hälften av lägenheterna ligger på bottenplanet utan något
trappsteg för att komma in i huset. Därmed är lägenheterna
tillgängliga för rörelsehindrade och personer som har svårt med
trappor och höjdskillnader.
Centralt läge
Gångavstånd till centrum och cykelavstånd till pendeltågsstationen
underlättar vardagslivet för de utan bil.
Bra kollektivtrafik
På Ekebovägen och Mälarvägen passerar många busslinjer, näst
Centralvägen är området det busstätaste i Upplands Väsby.
Trivsel
Många boende har bott i Smedby 1 i 10-15 år, några ända sen
det byggdes men har då kanske bytt lägenhet inom området. Vid
boendemötena berättade många om hur bra de trivs i området.
Ekebobadet
En stor kvalitet i Smedby är Ekebobadet, en samlingsplats för barn
och vuxna.
Smedby lada – Gunnes Gård
En uppskattad mötesplats för ungdomar i Smedby är fritidsgården
Smedby lada. Gunnes gård besöks av många förskolegrupper och
andra barn och vuxna.
25

ATT FÖRBÄTTRA
Flertalet punkter här har förts fram vid mötena med de boende.
”Servicehuset”
Ekebo bostadsservice med personliga värdinnor hade en utmärkt
funktion för hyresgästerna när området var nytt. Denna service
saknas, framför allt av de hyresgäster som varit trogna området
sedan det byggdes.
Lokalerna, för gymnastik och slöjd samt matsal används idag
av Sverige-Finska skolan. Tvättstugan och kvartersvärdarnas
expedition är också i bruk. Skolmatsalen (Ekeborummen) har hittills
hyrts ut till hyresgäster och allmänhet på kvällstid för olika
fester och arrangemang. Här finns en potential och inkluderas
badverksamheten vid Ekebobadet, kunde med rätt initiativ och
resurser, återskapa det ”grannskapscentrum” som för nästan 30 år
sedan uppmärksammades.
Långt till tvättstuga
Gemensam tvättstuga finns i ”servichuset”. För de längst ifrån
belägna bostäderna är avståndet ca 350 meter (fågelvägen). Många
hyresgäster har egen tvättmaskin i badrummet. Tvättstugor på
kortare avstånd från lägenheten efterfrågas.
Källsortering
I Smedbyområdet är avfallshanteringen eftersatt både ur arbetsmiljösynpunkt
som möjligheten till sortering. De boende
efterfrågar en större möjlighet att källsortera avfallet.
Den enformiga lågskaligheten
Området där bebyggelsen är placerad är relativt plant. Några
enstaka naturpartier sticker upp. Den likartade tvåvåningsbebyggelsen
kan uppfattas enformig och gör området svårorienterat.
27

Ensidig upplåtelseform
I området är alla bostäder hyresrätter. Det finns inga bostads- eller
äganderätter.
Lekplatserna
Lekplatserna är ensidigt utformade och huvudsakligen för små
barn.
Lägenhetssammansättningen
Den ensidiga lägenhetssammansättningen med ett mycket stort
antal 2:or och 3:or gör det omöjligt för stora familjer att bo kvar i
området. En ofrånkomlig befolkningsminskning sker.
Otydliga områdesentréer
Området har tydligt olika entréer för bilburna respektive för
gående och cyklande.
Entréerna till området saknar tydlighet, orienterbarhet och identitet.
Bebyggelsen vänder också sin ”baksida” (huvudsakligen
garage och parkeringsytor) mot entréerna.
Tråkiga entrégårdar
Entréerna till bostadshusen är anonyma och saknar omtanke.
Bostadshus med entréer mot varandra har entrégårdar utan egentligt
innehåll och kännetecknas främst av en stor, öde asfaltyta.
Träffpunkt ungdomar
Ungdomarna saknar en enkel träffpunkt utöver Smedby Lada.
Få mötesplatser
Här är ont om platser där man enkelt kan slå sig ner och prata en
stund med en granne eller förbipasserande.
Otrygghet
Bilar som kör fort på gångvägarna skapar otrygghet för alla
gående och cyklister, barn som vuxna.
Gång- och cykelvägen utefter skogskanten i väster och allén i norr
ligger lite undanskymda och kan kännas otrygga framför allt under
kvällstid. Skogen behöver glesas ur och belysningen förbättras.
Det är även buskigt, mörkt och otryggt på gångvägen från Statoil
mot Ardennergatan.
Stölder och förstörelse på parkeringsplatserna skapar också
otrygghet.
28

Belysning
Inom hela Smedby 1 är belysningen för svag, både på de större
gång- och cykelvägarna samt på entrévägar och entrégårdar. Den
dåliga belysningen skapar otrygghet.
Buller
Områdets ytterkanter är påverkade av trafikbuller i olika grad från
motorvägen, Ekebovägen och Mälarvägen. Påtagligt är även överflygningarna
till Arlandas tredje bana.
Stora, oskyddade parkeringsytor
Planeringsprincipen för området placerar biltrafik och parkering
i områdets ytterkanter. Det har inneburit att bilarna står insynsskyddade,
vilket leder till stölder, skadegörelse och otrygghet. De
stora ytorna rimmar illa med den i övrigt rådande småskaligheten.
Ekebovägens standard
Ekebovägen är en huvudgata i kommunens huvudvägnät. Den har
inte så stora trafikmängder men har en standard, bredd och utformning
som rymmer fler bilar och vägen inbjuder till hastigheter över
den tillåtna 50 km/t.
Mälarvägen
Vägen är en bullrande barriär mellan kommundelarna, en genomfartsled.
29

30 30

SMEDBY 1 - I FRAMTIDEN
Inriktning
Beskrivningen av Smedby idag visar att området behöver både
ett mer varierat lägenhetsutbud med fler stora respektive små
lägenheter och kompletteras med andra upplåtelseformer än
hyresrätter. Områdets allmänna intryck behöver också lyftas till
den positiva bild området hade när det var nytt.
För att bygga nya bostadshus till exempel på parkeringarna
behövs en ny detaljplan. Den ger reglerna för nya byggnader och
nya användningssätt av marken. Hela programområdet beräknas
få ny detaljplan. Upprustningen av befintliga bostadshus regleras
inte i en detaljplan men beskrivs i detta program för att ge en
helhetsbild av förändringarna i Smedby. Flera åtgärder i upprustningen
ska bygglovprövas av kommunens byggnadsnämnd men
Väsbyhem driver arbetet. Andra delar i programmet handlar om
verksamheter och aktiviteter i området där de boende, hyresgästföreningen
och kommunens kultur- och fritidsförvaltning samt
socialförvaltning kan arbeta hand i hand med Väsbyhem.
Mellan bostäderna och vägen ligger parkeringar
och garage.
Programkartan visas på sidan 55
Stadsbild - omgivande vägar
”Gränslandet”
Smedby bygger på 70-talets planeringsfilosofi med inåtvända
bostadsområden som skyddas mot omgivande trafik med hjälp av
garage och parkeringar som automatiskt ger ett avstånd till bullerkällan.
Det ger idag ett avvisande intryck. Programmets ambition
är att tona ner Mälarvägen som genomfartsväg och bättre annon-
Området vänder ryggen mot
omgivningen.
31

sera Smedbys bostäder. Mälarvägen är en tydlig barriär mellan
Smedby och bostäderna på Dragonvägen och Kavallerigatan.
Även de sistnämnda är områden som vänder parkering utåt och
folklivet inåt. Stadsbilden präglas idag av enahanda utformning
och stora hårdgjorda ytor. Ambitionen i programmet är inte att
bygga ihop dessa bostadsområden vilka är planerade med motsatt
intention. Men förbindelselänkar kan skapas och ny gestaltning
av vägen och dess närhet kan ge ett vackrare uttryck och markera
entrén in i samhället.
Entréer
Från korsningen Mälarvägen/Husarvägen-Ekebovägen bör
bostadsområdet annonsera sig – här börjar bebyggelsen i Smedby
och Upplands Väsby.
Området har idag olika entréer för bilburna respektive gående
och cyklister. Det kan så förbli men framför allt gång- och cykelentréerna
behöver framhävas och gestaltas så de upplevs välkomnande.
Mot Arkadstigen bör det vara tydligt vad som är
huvudgångvägen utefter skogen samtidigt som entrévägarna,
porten in, till bostäderna förstärks.
32
Exempel på en väg
med dubbel trädrad
i mitten.
Ekebovägen
Ekebovägens ”landsvägskaraktär” inbjuder till höga farter och
därmed onödigt trafikbuller. Vägen är och kommer att förbli en
huvudgata i kommunens trafiknät. Men den bör på sikt smalnas
av till ca 7,5 m bred vägbana så att ”landsvägskaraktären” försvinner.
Vägen måste dock utformas så att tunga transporter är
möjliga till en framtida verksamhetsetablering i dalen mellan E4
och Ekebovägen. Beroende på utformning kan en smalare väg

tillföra Smedby 1 en mindre markremsa på vägens västra sida.
Ytterligare infarter från Ekebovägen till Smedby kan tillkomma i
samband med eventuella förändringar av vägen.
Mälarvägen
Mälarvägen från Glädjens trafikplats är entrévägen in i centrala
Upplands Väsby. Korsningen med Husarvägen/Ekebovägen
domineras idag av trafikljus. De låga husen syns dåligt bakom
höga häckar och träd. Korsningen föreslås bli ombyggd till en
cirkulationsplats som lugnar ner trafiken och markerar början på
bebyggelsen i centrala Väsby. Då kan Vilundaparkens aktiviteter
annonsera sig mot korsningen liksom bostäderna på Kavallerigatan
norr om Mälarvägen och Smedbys bostäder.
Mälarvägen är och förblir en huvudgata med genomfartstrafik.
Det är osäkert hur stora trafikmängderna blir på vägen efter att
Norrortsleden byggts. Troligen sker ingen minskning men inte
heller en ökning på grund av en framtida allmän trafikökning varför
programmet räknar med ca 18 000 fordon vardagsmedeldygn
även framöver. Denna siffra förutsätter att det på längre sikt
(2015) finns en trafikplats på E4 i norra Upplands Väsby. Mälarvägen
behålls som tvåfilig väg.
Ekebovägens nuvarande bredd 14-15 m kan förändras
på flera olika sätt, några alternativ ovan.
Sektion av Mälarvägen idag, Smedby till vänster.
33

Nya infarter till Kavallerigatan och Smedby 1 kan göras vid en
ny korsning mitt emellan Ekebovägen/Husarvägen och Dragonvägen.
Mälarvägens utformning med en vackrare entré till Väsby kombinerad
med nya bostäder kan utformas på olika sätt. Vegetation
i form av alléplanteringar, häckar m.m. mjukar upp miljön och
renar luften. Liksom byggnader kan den ha en rumsskapande
funktion som minskar stora avstånd i gaturummet.
Programmet redovisar fyra olika principer för att behandla
Mälarvägens gaturum.
Princip 1 - Hus nära vägen.
Princip 2 – Bullerskärmning.
Princip 3 – Boulevard.
Princip 4 – Parkentré.
Tankarna kring och konsekvenserna av de olika principerna är
redovisade tillsammans med bebyggelseprinciper på sid 39-47.
34
Exempel på rondeller.......
Buller
Kommunens målsättning
I den strategiska kommunplanen anges att buller från flyg, järnväg
och vägtrafik minskar kommunens attraktivitet som bostadskommun.
Minskat trafikbuller är en viktig strategisk fråga för
en positiv utveckling av kommunen. Ambitionen ska vara att
klara riktvärden både inomhus och utomhus men i de centrala
delarna kan utomhusvärdena vara svåra att nå. Många Väsbybor
är idag störda av buller från flyg, järnväg och/eller vägtrafik.
Förutom ”störningar” finns risk för att buller orsakar olika typer
av hälsoproblem.

Riktvärden
Riksdagen har beslutat om riktvärden för vägtrafikbuller vilka
alltid bör eftersträvas vid nybyggnation. Ett riktvärde som är
svårt att klara i tätorters centrala delar är värdet utanför bostadens
fasader där riktvärdet för ekvivalentnivån är högst 55 dB(A).
Avsteg från riktvärdena kan accepteras, där fördelarna med bostäderna
överväger nackdelarna med bullret och olika möjligheter
att minska bullret har prövats. Varje avsteg måste motiveras
tydligt i program och planarbete.
Riktvärden för vägtrafikbuller
Riksdagen har i beslut 20 mars 1997 om propositionen ”Infrastrukturinriktning för
framtida transporter” 1996/97:53 angivit riktvärden för trafikbuller vid nybyggnad av
bostäder eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur.
För bostäder gäller följande riktvärden för buller från väg:
- 30 dBA ekvivalent ljudnivå inomhus
- 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid
- 55 dBA ekvivalentnivå utomhus vid fasad
- 70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad
Ny bostadsbebyggelse efter Ekebovägen
Trafikbullerutredningar visar att nya bostäder längs Ekebovägen
inte klarar riktvärdet utanför fasad vid nybebyggelse. Avsteg från
gällande riktvärden kan inte övervägas, framför allt eftersom
bullervärdena utomhus för merparten av bostäderna överskrider
65 dB(A) på bullrig sida och någon tyst eller ljuddämpad sida
inte finns.
I dalen öster om Ekebovägen finns obebyggd mark som kan tas i
anspråk för bebyggelse. Viktigt är att den bebyggelsen utformas
så att den skärmar bullret från trafiken på motorvägen. Det skulle
innebära en stor förbättring för Smedbyborna. Med en minskning
av bullernivåerna ges också möjligheten att bygga bostäder på
Ekebovägens västra sida.
Ny bostadsbebyggelse utefter Mälarvägen
Bullernivåerna för de befintliga bostäderna efter Ardennergatan
underskrider idag 55 dB(A)eq utom vid några bostadsfasader i
korsningen Ekebovägen/Mälarvägen. Marken mellan Mälarvägen
och befintliga bostäder är påverkade av bullernivåer över 55
dB(A) eq och ända upp till 70 dB)A) eq. Det innebär att om man
ska bygga nya bostäder mellan Mälarvägen och de befintliga
bostäderna måste ett avsteg från bullerriktvärdena prövas.
Motiv för avsteg är:
• Kommunens behov av bostäder
• För den långsiktiga utvecklingen av Smedby 1 är det
angeläget med en kompletterande bostadsbebyggelse.
• Norra delen av Smedby 1 gränsar direkt till den
centrala tätorten.
• Området har nära till service i centrum och god
kollektivtrafik.
• Området har gångavstånd till relativt tysta rekreationsområden
i Smedbyskogen och Norra berget.
• Tillkommande bebyggelse kan ge förbättringar i ljudmiljön
för befintliga bostäder.
Vid tillämpning av avstegsfall är inriktningen att komma så lågt
som möjligt i bullernivåer. Detta betyder att:
• I valet av plats för och placering av kompletterande
byggnader är bullersituationen en av de faktorer som
väger tungt.
• Möjliga åtgärder ska övervägas och redovisas för att
35

minska bullerstörningen för så många tillkommande
bostäder som möjligt.
Kommunens bedömning är att:
• Bullervärdena i princip inte ska överskrida 60
dB(A)eq för tillkommande bostäder på bullrig sida
• Lägenheternas egen uteplats/balkong ska klara riktvärdena
sammanlagt för olika typer av bullerkällor (i
detta fall väg och flyg).
• Kompensationsåtgärder krävs
1. Bostadshusen ska ha en ljuddämpad sida
med högst 50 dB(A)eq.
2. Minst hälften av boningsrummen ska placeras
mot ljuddämpad sida
3. Så många sovrum som möjligt har fönster
mot den ljuddämpade sidan.
4. Byggnaderna ska ha minst ljudklass B.
Utemiljön i anslutning till Mälarvägen
En av kommunens viktigaste gång- och cykelvägar följer idag
allén i Mälarvägens öst-västliga sträckning. Kommunen arbetar
för en ökad folkhälsa och för att underlätta kommunikation
till fots och med cykel. En god ljudmiljö ska uppnås på
kommunikationsytor och andra allmänna ytor kring vägen och
dess bebyggelse för att öka användbarheten och trivselvärdet.
Åtgärder för att minska trafikbuller
Flyg- järnvägs- och motorvägsbuller
Motorvägstrafiken skapar ett konstant brus, ett bakgrundsbuller
som hörs över stora delar av centrala Väsby. Kommunen arbetar
långsiktigt för att flygtrafiken med inflygning mot Arlanda över
Upplands Väsby ska upphöra. Ljud från järnvägen uppfattas
sällan som störande i Smedby med det finns där och bidrar
till bakgrundsbullret. Dessa tre bullerkällor bedöms inte vara
påverkbara inom ramen för detta projekt.
Vägtrafikbuller
När bullerskyddsåtgärder övervägs är det önskvärt att i första
hand alltid eftersträva att minska störningarna vid källan. Den
policyn finns också i ”Saneringsplan för vägrafikbuller i Upplands
Väsby kommun”. Bullerkällan är i detta fall, Mälarvägen
och Ekebovägen.
Mindre trafikmängder
Fordonsmängderna på Mälarvägen beräknas bestå kring 18 000
fordon per vardagsmedeldygn. Trafiken på Ekebovägen kan öka
från dagens ca 5 500 fordon till ca 10 000 när Älvsundadalen är
bebyggd. En halvering/fördubbling av trafikmängden minskar/
ökar ekvivalentnivån med 3 dB(A).
Lägre hastighet
Bägge vägarna har skyltad hastighet till 50 km/h vilken bedöms
som den enda rimliga. En reell sänkning av hastigheten under 50
km/h minskar bullret endast marginellt.
Tyst asfalt
Försök pågår med så kallad ”tyst asfalt”. Den finns med olika
bullerdämpning. En minskning av ljudnivån kan göras med
upp till 9 dB (en halvering av upplevd ljudnivå) vid hastigheter
över 90 km/h. Asfalten har hittills inte visat sig vara lika
dämpande vid lägre hastigheter. Tyst asfalt är dyrare, kräver
viss extra skötsel samt halkbekämpning med salt, ej sandning.
36

Denna bullerdämpningsåtgärd har hittills prövats för att
minska störningarna för redan uppförda bostäder vid befintlig
väg och där alternativa åtgärder har varit svåra att använda.
Långtidsutvärdering av dessa försök pågår. Tyst asfalt på
motorvägen är ett sätt att minska bullerregnet därifrån.
Avskärmning
Om vägtrafikbullret inte kan dämpas vid källan, kan tillkommande
bostadsbebyggelse skyddas genom avskärmning. Avkärmning
kan ske genom att den tillkommande bostadsbebyggelsen
utformas skärmande eller genom andra byggnader, t.ex. byggnader
för arbetsplatser, eller byggnader som tillhör bostadsområdet,
t.ex. uthus, tvättstugor, garage. Det kan också göras med vallar
och skärmar som är täta eller genomsiktliga.
Inomhus
Med bra ljudisolering och planlösning i bostadshuset kan en god
ljudnivå inomhus uppnås.
Effekterna
Både genom att minska ljudet vid källan och genom att bygga en
skärmning nära vägbanan kan en bullerskyddad utemiljö skapas i
marknivån.
risken för vattenskador. Vid förändringar av byggnaderna ska de
ursprungliga värdena inte förvanskas.
Även utemiljön präglas av 70-talets strikta rätvinkliga former
runt bebyggelsetanken ”tätt och lågt”. Vid omdaningen kan en
variation eftersträvas inom 70-talets anda.
Arkitektur
Bostadshusen har en stark, hållbar arkitektur med tydlig
prägel av 70-talets gestaltningstankar. De klara färgerna och
den markerade takfoten som döljer det flacka taket bakom är
tidstypiska utformningsdetaljer. Väsbyhem har önskemål om att
lyfta taken något för att förbättra vattenavrinningen och minska
Nya bostäder
”Den moderna småstaden”
I den strategiska kommunplanen uttalas en vilja att i det centrala
Upplands Väsby ”bygga den moderna småstaden” med en stadsmässighet
samt mångsidighet av bostadstyper och upplåtelseformer.
37

Fler upplåtelseformer
För att få fler upplåtelseformer i Smedby föreslås att nyproduktionen
görs i bostadsrättsform. Området har befintliga och
avgränsbara kvarter som skulle kunna bilda enheter för bostadsrättsföreningar.
Enligt Väsbyhem är det i dagsläget inte aktuellt
med ombildning av de befintliga lägenheterna.
Inne i Smedby 1
- Nya hus
På ett fåtal platser inne i området kan övervägas enstaka nya hus
som i utformning och omfattning harmonierar med den befintliga
bebyggelsen dvs högst två våningar. Platser att diskutera är i
skogskanten väster om Hovslagargatan 64-68, på platsen för
hyresgästföreningens lokal Ardennergatan 55 och i skogskanten
öster om Ardennergatan 38-42. Här kan tillsammans 30-40 lägenheter
byggas.
- Vid Ekebo ”servicehus”
Ekebo ”servicehus” förslås byggas på med bostadsvåningar.
Om behov av dagens lokaler inte finns kan byggnaden rivas
och istället ersättas med ett helt nytt bostadshus. Det föreslås
då få 4-5 våningar för att bli ett riktmärke, utropstecken, i den
låga bebyggelsen och markera den centrala platsen i Smedby
1. Beroende på hur stora delar som omvandlas skulle 25-50
lägenheter kunna inrymmas här.
- Påbyggnader
Önskemål har framförts från Väsbyhem om möjligheten att
bygga på en del bostadshus med en tredje våning. Möjligheten
finns då att antingen göra översta våningens lägenheter till
etagelägenheter eller göra separata lägenheter men då krävs att
man bygger en hiss till dem. I ett förslag från Väsbyhem var
hissen placerad vid husgaveln för att nå en loftgång. Den tredje
våningens lägenheter blir då tillgängliga för rörelsehindrade.
Eftersom gårdsstorleken är anpassad till 2-våningsbebyggelse gör
en ytterligare våning att gårdarna på entrésidan blir oacceptabelt
skuggade, även trädgårdssidorna blir påverkade. Där effekterna
av skuggningen är minst är i områdets norra ytterkant och södra
sidan av Hovslagargatan. I norr är grundläggningsförhållandena
så dåliga att det är tekniskt svårt att bygga på husen. Det är inte
lämpligt att splittra områdets intryck av tätt och lågt med 2-3 hus
påbyggda utefter Hovslagargatan. Programmet föreslår att några
påbyggnader inte görs.
Utblick från kullen vid Ekebobadet mot skolan.
Utefter Ekebovägen
Bullervärdena idag utefter Ekebovägen är så höga (se kap
beskrivning) att nya bostäder inte kan byggas utan så stora avvi-
38

kelser från riktvärdena att de inte kan accepteras. En minskning
av bullret från E4 och Ekebovägen måste till. E4 kan skärmas
t.ex genom en skärm av nya byggnader öster om Ekebovägen
eller att åsryggen öster om vägen förlängs och höjs. Olika delar
av parkeringarna är olika mycket bullerstörda vilket ger varierade
förutsättningar för bebyggelse.
När lägre bullernivåer har uppnåtts kan området bebyggas med
bostäder under förutsättning att parkeringsbehovet för befintliga
hus kan lösas på ett tillfredställande sätt.
Det mest bullerutsatta
området
idag. Verksamhetslokaler
kan
prövas.
Mindre buller- utsatt
område men
riktvärdena överskrids
även här.
På Ardennergatans parkering utefter Mälarvägen
- Allmänt
Nya bostäder föreslås mellan Ardennergatans bostadshus och
Mälarvägen. I det fortsatta arbetet ska kraven på bullerdämpning
som formulerats i kapitlet ”Buller” beaktas. Byggnaderna
föreslås i upp till 5 våningar, de högre byggnaderna framför allt
i väster mot Stallgatan. Den uppväxta vitpilallén är ett tillskott i
miljön men den är inte omistlig och kan tas bort om det ger stora
fördelar i disponeringen av marken.
Då Mälarvägen är en rekommenderad sekundär väg för farliga
transporter måste byggnadernas placering, konstruktion och
utformning anpassas till det.
På följande sidor visas bebyggelsestrukturer utifrån fyra
principer för utformningen av Mälarvägen.
- Generellt för principerna:
I alla principerna nås nya och befintliga bostäder via en ny infart
från Mälarvägen, här illustrerad som en signalreglerad korsning
vilken är mindre utrymmeskrävande än en cirkulationsplats. I alla
bebyggelsestrukturer kan omfattningen av bebyggelsen variera
upp till 5 våningar. Dimensionerande för hur många lägenheter
som kan byggas torde bli hur många parkeringsplatser som kan
inrymmas. Det behövs platser dels för de nya bostäderna dels
ersättning för de platser som försvinner i och med den nya bebyggelsen.
I alla principerna förutsätts garage under husen, en dyr
lösning att bygga och hyra.
Olika dellösningar från de olika principerna kan kombineras
på ett flertal olika sätt och prövas i det kommande
detaljplanearbetet.
39

Princip 1 Hus nära vägen
N
Mälarvägens uttryck, stadsbilden: Bostadshusen kryper nära
vägen för att sluta gaturummet och bebyggelsen exponeras
tydligt för bilisten. Vegetation förs in i gaturummet med en
dubbel trädrad i mitten av vägen.
Det sociala livet: Folklivet sker inte utefter vägen utan bullerskyddat
innanför husen i den bevarade allén. Bostadsentréerna
vetter för den norra bebyggelsen mot allén medan den
södra delen kan ha dem från bägge sidor.
Exploateringsgrad: Bebyggelseytor ligger på bägge sidor
allén. Smala punkthus med bullerskärmande balkonger
emellan kan vara en lösning mot Mälarvägen. Med hus i 4
våningar beräknas 175-225 lägenheter inrymmas söder om
Mälarvägen.
Angöring och parkering: Allén blir en central pulsåder för entrétrafik
till bostäderna och kommunens öst-västliga gångoch
cykeltrafik. Konflikter kan uppkomma mellan bostadstrafiken
och gc- trafiken. Bilangöring till bostadsentréerna
fungerar mindre bra. Parkering sker huvudsakligen under
husen med infart via en central entréväg. Troligen behövs
även en infart från Ardennergatan i öster, där också en
mindre markparkering kan anordnas. Få eller inga andra
markparkeringsplatser kan inrymmas. Daghemmet Solkattens
angöring illustreras på en väg mellan de nya respektive
de gamla husen
Ljudmiljö: Programmets mål att bullervärdena utanför någon
fasad inte ska överskrida 60 dB(A)eq uppfylls inte mot
Mälarvägen. Där beräknas nivåerna ligga på 65-68 dB(A)
eq högst i markplanet. Värdena för maximal ljudnivå beräknas
till 77-83 dB(A). Bägge värdena är betydligt över riktvärdena.
40
Ekebovägen
Husarvägen
Illustrerade principförslag av Reflex Arkitekter AB

Perspektiv över ny infart, Mälarvägen med hus nära vägen.
Sektion genom Mälarvägen, Smedby till vänster.
41

Princip 2 - Bullerskärmning
Mälarvägens uttryck, stadsbilden Låg bebyggelse med garage
och liknande samt bullerskärmar och träd avgränsar gaturummet.
Bostädernas övre våningar är synliga från Mälarvägen.
Det sociala livet: Söder om bullerskärmningen skapas en
skyddad utemiljö för gång- och cykelvägen samt
möjligheter för entréer till bostäderna.
Exploateringsgrad: Bebyggelsen koncentreras söder om allén.
Med hus i 4 våningar beräknas 150-200 lägenheter
inrymmas söder om Mälarvägen.
Angöring och parkering: Bostäderna kan angöras från lokalgatan
och från två eller flera entrégator. Vid lokalgatan ligger
garage och parkeringsplatser. Garage under de nya
bostäderna täcker huvuddelen av parkeringsbehovet.
Allén är även här den bullerskyddade öst-västliga gångoch
cykelförbindelsen, dock korsas den av entrégatorna.
Daghemmet är lätt att nå via lokalgatan likaså en eventuell
utvidgad kiosk eller liknande verksamhet.
Ljudmiljö: Bullernivåerna utomhus mot Mälarvägen och de
lägre våningarna beräknas till ca 52 dB(A)eq. För de övre
våningarna och i ytterkanterna på bebyggelsen överskrids
riktlinjerna och ekvivalentnivåerna ligger mellan 57-61
dB(A). Värdena för maximal ljudnivå ligger på 62- 67
dB(A).
N
Illustrerade principförslag av Reflex Arkitekter AB
42
Ekebovägen
Husarvägen

Perspektiv över ny infart, Mälarvägen med bullerskärmning.
Sektion genom Mälarvägen, Smedby till vänster.
43

Princip 3: Boulevard
Mälarvägens uttryck, stadsbilden Gaturummet är bredare än i
princip 1 och 2. De olika funktionerna, Mälarvägstrafiken,
parkering, lokalgata respektive gång- och cykelväg är tydligt
avgränsade och definierade med hjälp av trädrader och
häckar. De nya bostadshusen syns under och över trädkronorna.
Det sociala livet: Bebyggelsen vänder sig mot Mälarvägens
gång- och cykelväg men entréerna kan också orienteras
mot bostadsgårdarna. Mälarvägens gång- och cykelväg blir
då endast för den allmänna förbitrafiken.
Exploateringsgrad: Bebyggelsen placeras söder om den
allmänna rörelsezonen dvs Mälarvägen, lokalgata samt
öst-västlig gång- och cykelväg. Beroende på hur mycket
plats den funktionen ges blir den byggbara ytan större eller
mindre. Med hus i 4 våningar beräknas 160-210 lägenheter
inrymmas söder om Mälarvägen.
Angöring och parkering: Lokalgatans läge nära Mälarvägen gör
att utfarten inte är så trafiktekniskt bra. Angöring till bostäderna
sker från lokalgatan och en eller flera entrégator. Viss
parkering kan finnas utefter lokalgatan men huvudsakligen
sker den i garage under bostäderna vilka nås från en eller
två entrévägar från lokalgatan. En mindre markparkering
kan ordnas vid Ardennergatans infart.
Ljudmiljö: Bullervärdena på husfasaderna mot Mälarvägen och
utemiljön vid gång- och cykelvägen beräknas till 61-64
dB(A) eq och 70-80 dB(A) för maximal ljudnivå.
N
44
Ekebovägen
Husarvägen
Illustrerade principförslag av Reflex Arkitekter AB

Perspektiv över ny infart, Mälarvägen som boulevard.
Sektion genom Mälarvägen, Smedby till vänster.
45

Princip 4: - Parkentré
Mälarvägens uttryck, stadsbilden: Det ”gröna” Upplands Väsby
får ett ansikte i en ”grön” entré där den vegetation som
finns idag förstärks med ytterligare trädplanteringar i
vägens mitt. Ny bebyggelse är synlig från korsningen med
den nya cirkulationsplatsen och i västra kanten av området
samt över trädkronorna.
Det sociala livet: Inget folkliv sker mot Mälarvägen utan i det
allmänna gång- och cykelstråket i allén mot vilken också
bostadsentréerna kan vändas.
Exploateringsgrad: Alla bostäder placeras söder om allén. Med
hus i 4 våningar kan 125-175 lägenheter inrymmas söder
om Mälarvägen.
Angöring och parkering: En lokalgata mellan den stora häcken
och allén samt en eller flera entrégator är angöring till
bostäderna. Solkatten kan få en angöringspunkt nära daghemmet.
Parkeringen sker nästan uteslutande under bostäderna
med infart från entrégatan. En mindre parkering kan
ordnas vid Ardennergatan. Inga eller få ytterligare markparkeringsplatser
i anslutning till husen.
Ljudmiljö: Gång- och cykelvägen får ett något mer bullerutsatt
läge än idag på grund av lokalgatans angöringstrafik. Bostäderna
utsätts för bullernivåer på 57-61 dB(A) eq och
med maximala ljudnivåer på 65-67 dB(A).
N
46
Ekebovägen
Husarvägen
Illustrerade principförslag av Reflex Arkitekter AB

Perspektiv över ny infart, Mälarvägen som parkentré.
Sektion genom Mälarvägen, Smedby till vänster.
47

Befintliga gång- och
cykelstråk som i princip
bibehålls.
Förbättrade och nya
gång- och cykelstråk.
Övriga trafikfrågor
Gång- och cykelnätet
Huvudnätet för gång- och cykeltrafik behålls, även befintliga
tunnlar under Mälarvägen och Ekebovägen. Om en cirkulationsplats
byggs i korsningen Mälarvägen/Husarvägen-Ekebovägen
så föreslås en ny gångtunnel väster om den. Gångtrafiken är stor
till busshållplatsen på Mälarvägens norra sida och en cirkulationsplats
fungerar inte ihop med ett signalreglerat övergångställe. Vid
den föreslagna infarten till området från Mälarvägen kan ett övergångsställe
ingå i trafiksignalanläggningen.
Ett nytt tydligt gångstråk inom bostadsområdet i nordsydlig riktning
behöver tillkomma. En ”snabbcykelväg” kan provisoriskt
åstadkommas på Ekebovägen genom att delar av vägrenen på
bägge sidor markeras som cykelfält i avvaktan på en trafiksäkrare
lösning. Den kan komma i samband med att ny bebyggelse
tillkommer på Ekebovägens parkering och att en hel ombyggnad
av Ekebovägen sker.
Belysningen på alla gångvägar behöver förbättras.
Parkering
Planeringsnormen för parkering är 1,0 plats/lgh inklusive besöksparkering
för både befintlig bebyggelse och tillkommande bebyggelse.
Till befintliga bostäder är det byggt med 1,1 plats/lgh.
Idag finns outhyrda markplatser men det ökade antalet stora
lägenheter både i befintliga hus och i nya byggnader ökar normalt
efterfrågan på parkering.
Om hela nuvarande Ardennergatans parkering tas i anspråk för
nya bostäder så behöver 220 parkeringsplatser ersättas.
48

Hyresgästerna har starkt framfört önskemål om att carports ska
ändras till garage så att möjligheten till garageplats ökar. Befinliga
carports kan bytas till garage men det ger färre platser på
samma yta. Huvuddelen av parkeringsplatserna runt Ardennergatan
kommer att finnas i garage. Dock blir det en dyrare garagelösning
än för dagens garage.
Stora öppna parkeringsytor som blir kvar föreslås delas upp i
mindre ytor mer anpassade till områdets skala. Växtlighet, markbeläggning
och belysning kan förbättra säkerhet och utseende.
Kollektivtrafik
En översyn av busslinjenätet i kommunen pågår. Det kan påverka
utbudet av busslinjer som passerar Smedby 1.
Verksamheter - kommersiell service
De mest bullerutsatta lägena utefter Ekebovägen kan vara tänkbara
för mindre verksamhetslokaler, verksamheter som inte är
störande för de boende.
I nordvästra hörnet mot gångvägen Arkadstigen kan en mindre
handels- eller annan verksamhet etableras. Bottenlägenheter
i lägen utsatta för buller eller insyn kan lämpa sig för mindre
verksamheter som frisör, sjukgymnastik, mindre kontor.
Önskvärt är att liknande verksamheter även etableras i den
centrala byggnaden vid gamla Ekeboskolan (se också nedan).
En kommande detaljplan kan ha en flexibilitet för olika mindre
verksamheter i den huvudsakliga bostadsanvändningen.
Skola och förskola
Omgivande skolor bedöms klara ett ökat elevantal med barn från
tillkommande bostäder och ombyggda större lägenheter i nuvarande
Smedby 1.
Parkskolan som är inrymt i Sverige-Finska skolans lokaler söker
en annan lokalisering och kommer på sikt att flytta ut.
Sverige-Finska skolan finns kvar i området så länge elevunderlaget
motiverar en finsktalande skola.
Idag är det ett underskott på förskoleplatser i kommunen. Nya
förskolor har byggts bland annat i Bollstanäs. När barn från
andra delar av Upplands Väsby byter förskola från Smedby finns
en kö för att ta in fler barn från Smedby och närområdet. Ett
tillskott av 150-175 bostäder kräver ca 20 nya förskoleplatser.
Men den pågående befolkningsminskningen i området gör att
det troligen behövs färre platser. Nya platser ska helst vara
lokaliserade i Smedby 1:s närhet.
Solkattens förskola ligger utefter gångvägen mot centrum. Det
händer att objudna gäster hälsar på framför allt under helgerna
med bråk och skadegörelse som följd. Någon annan lokalisering
är svår att hitta i omgivningen. Angöring till förskolan sker idag
via bostädernas parkering och i möjligaste mån ska tillfarten ske
på allmän gata efter bostadsutbyggnaden. I programmet föreslås
att förskolan ges en möjlighet till utvidgning av tomten och/eller
en påbyggnad av lokalerna med ytterligare en våning eller en
utvidgning i markplanet. Bullerstörningarna från Mälarvägen
måste då beaktas för att få en godtagbar utemiljö.
49

Den centrala punkten – Ekebo ”servicehus”
Den gamla Ekeboskolan med sin boendeservicecentral och tvättstuga
var tidigare en mötesplats för gemensamma aktiviteter
i området. Många människor passerar naturligt där på väg
till busshållplats eller centrum. Om några förutsättningar för
Sverige-Finska skolan eller servicehuset ändras väsentligt bör ny
planering ta ett helhetsgrepp på skol- och servicehusområdet.
Väsbyhem avser bygga flera tvättstugor på gårdarna varför
den centrala tvättstugan kommer att utnyttjas mindre. De har
också uttalat att de kan komma att upphöra med festlokalen
Ekeborummen (skolmatsalen). Nya bostäder kan kombineras
med skollokaler, förskola, möteslokal, café, gymnastiksal och
utomhusbad. Ett torg kan också skapas vid denna centrala punkt.
Rekreation, grönytor och natur
Utanför Smedby lada kommer inom något år en näridrottsplats
för spontanidrott att anläggas av kommunen.
Bollplanen längst i söder ligger kvar likaså den på Sverige-
Finska skolans mark. Däremot försvinner asfaltplanen vid
Ardennergatans parkering när nya bostäder byggs.
På Ekebokullen avser Väsbyhem att ordna sittbänkar, grillplats
och liknande. Där föreslås också en lekplats för lite större barn
4-12 år.
Ängen i väster sparas för spontana aktiviteter. På sikt kan där
anläggas en stor kommunal lekplats alternativt rustas Norra
Bergets lekplats upp.
För småbarnslek och enklare samvaro grannar emellan rustas
gårdarna mellan bostadshusen i Väsbyhems regi. Bottenvåningarnas
lägenheter förslås få delar av gården som egen utevistelseyta.
Vid omdaning av utemiljön bör aktsamhet visas mot de ädellövträd
som finns i området. De har nu fått en volym och karaktär
som är positivt för området.
Befintliga bostäder - förbättringar
Ekebo omdaning.....
- Entrégårdarna
Liksom bebyggelsen är utemiljön präglad av 70-talets gestaltningsideal
med raka linjer och former. Entrégårdarna ska rustas
50

upp och ges annan utformning. Naturliga möjligheter till möten
bör skapas. Utformningen av entrégårdarna bör bygga vidare på
de ursprungliga tankarna för området.
Väsbyhem föreslår att bottenvåningarnas lägenheter får privat
tillgång till delar av de gemensamma utegårdarna på husens
baksidor. Diskussioner ska föras med boende i varje hus inför
förändringen.
- Fler tvättstugor
Mindre tvättstugor, ungefär 12 stycken för vardera ca 70 hushåll
planerar Väsbyhem att bygga spritt i området.
- Sophantering
Väsbyhems och kommunens ambitioner är en källsortering i nio
fraktioner varför sopskåpen stängs och nya sophus för hushållssopor
och separerade sopor byggs inom Smedby 1. Det innebär
längre gångavstånd att lämna hushållssopor för hyresgästerna
men bättre möjligheter för sortering. Placering och utformning
av soputrymmen, ska följa Renhållningsordningen för Upplands
Väsby kommun (antagen av KF 2005-11-28).
Förslag på utformning av entrégård, Topia arkitekter.
- Fler mötesplatser
Ur social synvinkel bör man med en medveten planering, åstadkomma
funktioner och platser, där de boende på ett naturligt sätt
träffas, och gärna byter några ord med varandra. Man ska efter en
tid ha en möjlighet att känna igen de närmaste grannarna, antingen
man lämnar soporna, umgås med barnen på lekplatsen eller
konstaterar att det blir en tvättid först på fredag.
Det krävs ofta inte alltför omfattande åtgärder för att accentuera
en mötesplats. Belysning, några parkbänkar, en plantering, en
Förslag på utformning av gemensam utegård, Topia
arkitekter.
51

skulptur som exempel. Åtgärderna kan samlokaliseras med olika
vardagliga funktioner såsom parkering av bilen, veckotvätten,
sophanteringen, låsa in cykeln m.m. Det gäller att hitta de naturliga
mötesplatserna. I Väsbyhems fortsatta arbete med de boende
kring upprustning av utemiljön bör man gemensamt finna dessa
mötesplatser och arbeta med en genomtänkt gestaltning av dem.
Förslag på nya mötesplatser
att diskutera vidare kring.
- Lägenhetsstorlekar - förändringar
Väsbyhems förslag till ombyggnad av 50 st 2 rok och 50 st 3 rok,
till lika många vardera 1 rok och 4 rok innebär en förändring av
lägenhetsfördelning till 102 st 1 rok, 248 st 2 rok, 286 st 3 rok
och 98 st 4 rok. Arbetet har påbörjats med att välja de lägenheter
som ska byggas om och information till hyresgästerna ges
regelbundet.
Lägenhetsfördelningen för Smedby 1 förändras också genom att
ny bebyggelse uppförs.
Teknik
Ny bebyggelse vid Ardennergatans parkering medför att stora
allmänna huvud VA-ledningar måste flyttas. Kapaciteten för att
avleda dagvatten måste förstärkas och mesta möjliga dagvatten
infiltreras.
Förslag från
Väsbyhem på ny
lägenhetsindelning.
En 2:a och en 3:a
blir en 1:a och en
4:a.
Nya bostäder kan värmas med fjärrvärme. Konsekvenser på
huvudledningsnätet för fjärrvärme och elnätet behöver ses över
när nya byggnader lokaliseras.
De tre skyddsrum som ligger under parkeringen vid Ardennergatan
föreslås inte längre ha funktionen av skyddsrum utan
52

istället tas bort ur skyddsrumsplanen. Detta för att de försvårar
ett bra utnyttjande av marken till bostäder.
Sociala konsekvenser
Den relativt omfattande upprustning av hus och lägenheter som
Väsbyhem planerar kommer att innebära hyreshöjningar. Det
finns en risk för att detta ger ökade offentliga kostnader då vissa
personer kan tvingas söka ekonomiskt bistånd och/eller bostadsbidrag
för att klara de ökade boendekostnaderna.
Urvalet av lägenheter som byggs om för att ändra rumsantal
måste göras med omtanke och hänsyn till äldre och sköra hyresgäster
som kan ha svårigheter med att byta bostad och placering i
området.
Vid utformningen av de nya bostäder som avses upplåtas med
bostadsrätt är det viktigt att det görs så att den yttre miljön inte
bygger ”vi och dom”-barriärer mellan delarna av Smedby. Att
bostäder upplåts med bostadsrätt ger inte med automatik en
högre attraktion för området.
53

Förklaringar till programkartan
Befi ntliga bostäder och gårdar rustas upp, kompletteras
med tvättstugor och sophus. Möjlighet att inrymma
bostadsservice i enstaka lägenheter.
Läge för ett nytt bostadshus i två våningar på varje
plats.
Mälarvägen-Ardennergatan - Plats för bostäder i
upp till 5 våningsplan, parkering, genomfarts- och
angöringstrafi k, gång- och cykelstråk.
”Servicehuset” – påbyggnad med 3-4 våningar
bostäder eller ett helt nytt bostadshus med möjlighet
till andra typer av lokaler i bottenvåningen tex
gemensamhetslokal, bostadsservice.
Längs Ekebovägen – Parkering. Möjlighet till
verksamhetslokaler. När bullersituationen förbättrats
även bostäder.
Bad och lek
Naturmark, skog
Naturmark, äng
Vägar, parkering och ny cirkulationsplats.
Gång- och cykelstråk. Mellan pilarna ska en allmän
gång- och cykelväg finnas.
På Ekebovägen endast cykelfält.
Service, handel eller verksamhet.
Skola, förskola i 1-2 våningar.
Äldreboende
54

N
55

Behovsbedömning enligt miljöbalken samt planoch
bygglagen
Kommunen ska för alla detaljplaner göra en behovsbedömning för
att avgöra om planens genomförande kan antas medföra en betydande
miljöpåverkan eller inte. De kriterier som ska tillämpas för
behovsbedömningen finns i bilaga 2 och 4 till MKB-förordningen.
Dessa handlar bland annat om riskerna för människors hälsa
eller för miljön, det berörda områdets sårbarhet på grund av till
exempel överskridna miljökvalitetsnormer eller kulturmiljön och
påverkan på skyddad natur.
Om planens genomförande enligt dessa kriterier kan antas leda till
en betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning enligt miljöbalken
genomföras och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
upprättas.
En preliminär behovsbedömningen och ämnesavgränsning av en
MKB görs i detta planprogram.
Platsen
Smedby 1 är ett befintligt bostadsområde som ligger centralt i
Upplands Väsby. Befintlig bebyggelse från mitten av 70-talet är
tidstypisk och enhetlig. Bostadsområdet och befintliga byggnader
har inget formellt skydd som kulturmiljö. Kompletterande bostadsbebyggelse
övervägs framförallt utmed Mälarvägen och Ekebovägen,
vilka gränsar till området. Mälarvägen är rekommenderad
sekundär väg för farligt gods. Båda vägarna och E4 alstrar buller
som påverkar området. Över området sker inflygning mot Arlanda.
Nära området finns för övrigt en miljöstörande verksamhet i form
av en bensinstation. Miljökvalitetsnormer för luft bedöms inte
överskridas i området. Inom programområdet finns fornlämningar
men ingen skyddad natur. Nytillkommande bebyggelse
övervägs på redan ianspråktagen mark. Området har utbyggd
infrastruktur med bland annat anslutning till fjärrvärmenätet.
Planområdet ligger inom yttre skyddsområde för den regionala
reservvattentäkten vid Hammarby.
Påverkan och planen
Ny bostadsbebyggelse på redan ianspråktagen mark i centralt läge
med tillgång till service, goda kommunikationer och utbyggd infrastruktur
innebär en från allmän synpunkt god hushållning med
mark. Områdets centrala placering och möjlighet till fjärrvärmeanslutning
innebär också att luftutsläppen från nytillkommande
bostäder begränsas.
Nya bostäder i områdets ytterkant utmed Mälarvägen och Ekebovägen
kommer att påverka stadsbilden utmed vägarna och
intrycket av Smedbyområdet som ett enhetligt tidstypiskt 70-
talsområde. Planprogrammet anger hur påverkan på stadsbilden
kommer att beaktas i det fortsatta planarbetet.
I den fortsatta planläggningen kommer även hänsyn att tas till
behov av skyddsåtgärder p.g.a. närheten till rekommenderad
sekundär väg för farligt gods samt skyddsavstånd till befintlig
bensinstation.
Kommunens dagvattenpolicy (tillstyrkt av kommunstyrelsen
2001-12-10) ska följas. För området krävs dessutom kontrollerat
omhändertagande av dagvattnet för att skydda grundvattentäkten.
Nya bostadshus mot Mälarvägen och Ekebovägen innebär att
nya bostäder kommer att få ljudnivåer utomhus som överskrider
56

gällande bullerriktvärden. De nya bostäderna kan dock utformas
så att ljudnivån sänks för befintliga bakomliggande bostäder.
Även om åtgärder vidtas för att skydda tillkommande bostäder,
kommer avstegsfall för de nya bostäderna att få övervägas.
Samtidigt behöver klargöras vilka kompensationsåtgärder som kan
vidtas. En kompensationsåtgärd är bland annat att alla bostäder
har tillgång till en tyst eller bullerdämpad sida. Bullersituationen
är dock komplicerad p.g.a. att området är påverkat av buller från
flygtrafik och i sina olika delar även av långväga buller från E4
och i viss mån även från järnvägen. Bullerfrågorna måste beaktas
på ett särskilt sätt i det fortsatta planarbetet. Vid placering av nya
bostäder nära trafikleder, behöver även luftkvaliteten beaktas
(vilken luftkvalitet har närområdet, varifrån kommer bostädernas
tilluft, bidrar nya byggnader till att luftföroreningar inte ventileras
bort m.m.).
Behovsbedömning om betydande miljöpåverkan
Stadsarkitektkontoret preliminära bedömning är att detaljplanens
genomförande kommer att leda till betydande miljöpåverkan på
grund av bullersituationen i området. Slutligt ställningstagande
tas efter programsamrådet. Är det en betydande miljöpåverkan
kommer en miljöbedömning och en MKB som behandlar
bullerfrågorna att tas fram.
57