Att göras till en "riktig" pojke - våldinärarelationer.se-www ...
Att göras till en "riktig" pojke - våldinärarelationer.se-www ...
Att göras till en "riktig" pojke - våldinärarelationer.se-www ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Att</strong> göras <strong>till</strong><br />
”riktig”<strong>pojke</strong>:<br />
Förhandling av<br />
pojkighet och<br />
normalitet i förskolan<br />
Anette Hellman, PhD<br />
Institution<strong>en</strong> för pedagogik<br />
Kommunikation och lärande<br />
Göteborgs Universitet
Bakgrund – varför skrev jag om<br />
pojkighet, normalitet och förskola?<br />
• En ambival<strong>en</strong>s vad gäller pojkar som bröt normer<br />
• Var får g<strong>en</strong>us stereotyper relevans? Var ges de mindre<br />
betydel<strong>se</strong>?<br />
• Inter<strong>se</strong>ktionalitet: Vilka flickor, vilka pojkar?<br />
• Vilka pojkar beskrivs?<br />
• Till vilka barn kopplas ”typisk” pojkighet?
Syfte och undersökningsfrågor<br />
• Studi<strong>en</strong>s övergripande syfte är att undersöka normer om<br />
pojkighet i <strong>en</strong> förskola. I fokus är hur normer skapas, upprepas<br />
och omförhandlas av flickor, pojkar och pedagoger i barns<br />
praktiker på <strong>en</strong> förskoleavdelning. Mer avgränsat har studi<strong>en</strong><br />
berört frågor om:<br />
• Vilka subjektspositioner görs möjliga för flickor och pojkar i<br />
relation <strong>till</strong> normer om pojkighet?<br />
• Hur kommer normer om pojkighet <strong>till</strong> uttryck i förskolans<br />
sociala rum?<br />
• Hur gör flickor och pojkar då de förhandlar normer om<br />
pojkighet i de sociala rum där kön och ”typisk pojkighet”<br />
betonas?
Några analytiska utgångspunkter<br />
Normer om pojkighet<br />
upprätthålls processuellt<br />
g<strong>en</strong>om förhandling och<br />
är alltid bero<strong>en</strong>de av<br />
makt.<br />
C<strong>en</strong>trala begrepp, såsom<br />
performativitet,<br />
normalitet och rum varit<br />
verktyg för att kunna<br />
förstå, undersöka och<br />
framställa detta.
<strong>Att</strong> göras <strong>till</strong> ”riktig" <strong>pojke</strong><br />
•Etnografisk undersökning: 2<br />
förskolor i 2 år. Intervjuer,<br />
ob<strong>se</strong>rvationer, samtal, deltagande.<br />
Förskola – skola, fritidsmiljö och<br />
hemmiljö.<br />
• Hur ”görs” barn <strong>till</strong> flickor och<br />
pojkar.<br />
•Hur går det <strong>till</strong> då barn lär sig<br />
g<strong>en</strong>usnormer? Vilka ”sätt” att vara<br />
<strong>pojke</strong> eller flicka görs <strong>till</strong>gängliga?<br />
Vilka sätt normali<strong>se</strong>ras, vilka görs<br />
avvikande eller osynliggörs?<br />
•Vad händer då normer bryts? <strong>Att</strong><br />
beskriva både reproducerande och<br />
normbrytande proces<strong>se</strong>r.
Plats<strong>en</strong>s betydel<strong>se</strong><br />
• Plat<strong>se</strong>r har både känslomässig, fysisk och symbolisk betydel<strong>se</strong><br />
för människor.<br />
• Vilka plat<strong>se</strong>r ges barn <strong>till</strong>gång <strong>till</strong>?<br />
• Vilka plat<strong>se</strong>r an<strong>se</strong>s viktiga?<br />
• Vilk<strong>en</strong> barndom möjliggörs på olika plat<strong>se</strong>r? (Halldén, 2007)<br />
• Förskolan: En fysisk institution, m<strong>en</strong> skapas också socialt av<br />
dem som befinner sig där – tex av barn<strong>en</strong> och av<br />
pedagogerna. Hur har barn<strong>en</strong> på just d<strong>en</strong>na förskola möjlighet<br />
att handla? Vad förväntas av barn, flickor och pojkar här?
Låt oss kliva in på förskolan…<br />
• Hall<strong>en</strong> – <strong>en</strong> plats<br />
mellan hem och<br />
förskola.<br />
• Vad framträder i<br />
miljön?<br />
• Vilka förhandlingar sker<br />
här?
Verksamhetsplanering<strong>en</strong><br />
• Tal om ”barngrupp<strong>en</strong>”<br />
• Tal om ”pojkar”<br />
• Vad behöver d<strong>en</strong>na<br />
barngrupp? Varför det?<br />
• Vilka barn <strong>se</strong>r man?
<strong>Att</strong> <strong>se</strong> det förväntade<br />
◦ Pedagog<strong>en</strong> Katarina kommer in<br />
och sätter sig bredvid mig i soffan<br />
◦ K: Det är lite kul att sitta och titta<br />
såhär på barn<strong>en</strong> då de leker<br />
faktiskt. Det märks verklig<strong>en</strong> att<br />
killarna leker mycket ”killigare”<br />
lekar än vad tjejer gör. Ja, de<br />
hoppar, flyger runt och gör mer<br />
grovmotoriska grejer, det blir ju<br />
lite röjigare med killarna m<strong>en</strong> det<br />
är ju så det är.<br />
◦ A: Jaha..<br />
◦ K: Ja, nu är det ju vis<strong>se</strong>rlig<strong>en</strong> <strong>en</strong><br />
tjej med i killarnas lek här då<br />
m<strong>en</strong>….. hon är ju inte så himla<br />
tjejig utan mer ganska tuff och<br />
bestämd av sig.
Förskolan Björkväg<strong>en</strong> 6,<br />
Avdelning Ringblomman<br />
År ett<br />
År två<br />
Barn:<br />
5 – 6 år: 7 pojkar<br />
4 – 5 år: 4 pojkar, 6 flickor<br />
3 – 4 år: 2 flickor, 1 <strong>pojke</strong><br />
Pedagoger:<br />
Katarina, heltid (föräldraledig efter <strong>en</strong> termin)<br />
Eva, deltid (börjar strax innan Katarina slutar)<br />
Tommy, deltid, börjar då Katarina slutar<br />
Hanna, heltid,<br />
Ritva, deltid,<br />
Annica, heltid<br />
Barn:<br />
5 – 6 år: 7 flickor, 3 pojkar<br />
4 – 5 år: 3 flickor, 1 <strong>pojke</strong><br />
3 – 4 år: 2 flickor, 1 <strong>pojke</strong> (3 yngre 2-3 åriga barn<br />
inte med i studi<strong>en</strong> under detta år)<br />
Pedagoger:<br />
Annica, heltid,<br />
Tommy, deltid,<br />
Sofia, deltid,<br />
Hanna, heltid
• År ett:<br />
• Tal om pojkar<br />
• Strategier i<br />
verksamhetsplan<strong>en</strong> för att<br />
”lugna ner barngrupp<strong>en</strong>”<br />
• Bråkighet – <strong>till</strong> vem kopplas<br />
detta?<br />
• Pojkars ömma,<br />
omvårdande, hjälpsamma<br />
handlingar beskrivs inte<br />
som typiskt pojkigt<br />
• År två<br />
• Tystnad om pojkar<br />
• Kompet<strong>en</strong>ta barn och himla<br />
goa killar<br />
• Strategier i<br />
verksamhetsplan<strong>en</strong> för att<br />
”aktivera barngrupp<strong>en</strong>”<br />
• Till vem kopplas position<strong>en</strong><br />
”kompet<strong>en</strong>t” och ”själv<br />
gå<strong>en</strong>de”?<br />
• Flickors bråkighet beskrivs<br />
inte som typiskt flickigt
Förskolan/skolan gör g<strong>en</strong>us.<br />
Sker starkast:<br />
1. Kropp<strong>en</strong> i fokus<br />
2. Uppdelning mellan kön<strong>en</strong>,<br />
heteronormativitet<br />
3. Disciplinering (Ålder, Bebis)<br />
4. Stress<br />
5. Traditioner<br />
6. Rutiner<br />
Då pedagogers reflexivitet är<br />
låg
Då stereotyper ges mindre relevans<br />
• Då vänskap underlättas över köns, etnicitet,<br />
ålder eller klass<br />
• Då gem<strong>en</strong>samma projekt skapas där flickor<br />
och pojkar med olika bakgrund kan delta<br />
• Lagom stora grupper, underlätta för alla att<br />
delta<br />
• Ett gem<strong>en</strong>samt mål viktigare än kategorier
• Tommy: Ska vi fortsätta på hu<strong>se</strong>t<br />
vi gjorde igår? Se om ni hittar<br />
några bra bitar.<br />
• Gustav: Jag hittade ett bra fönster<br />
här…<br />
• Ville: Jag hittade ett bra träd, det<br />
kan vi ha här utanför i våran<br />
trädgård<br />
• Tommy: Är det någon som kan<br />
hitta bitar <strong>till</strong> taket? Vi behöver<br />
såna här blåa.<br />
• Ville: Här hittade jag några<br />
• Irma: Här ska ni <strong>se</strong> på grejer, här<br />
kommer ännu mera blåa bitar.<br />
Matrummet
1. <strong>Att</strong> prestera g<strong>en</strong>om att äta<br />
• Prestation g<strong>en</strong>om att<br />
äta upp:<br />
• viss mat<br />
• i viss mängd<br />
• och i viss ordning
Ät så du blir stor och stark<br />
• Tommy: Det här ska man inte äta bart, det ska vara <strong>till</strong> mat<strong>en</strong>.<br />
• Kalle: Vad är det?<br />
• T: Det är grejer för stora starka killar, som för mig (han kavlar upp tröjan<br />
och visar sina muskler och pekar <strong>se</strong>dan <strong>en</strong> efter <strong>en</strong> på de stora killarna runt<br />
bordet )Ted…..<br />
• (Ted sträcker på sig) Just, det! (Ted visar också sina armmuskler) Just det,<br />
det här är för starka killar som mej och Tommy…<br />
• Tommy: …Ludvig och ……Emil.<br />
• Emil och Tommy: Ja, vi var också det! (de visar musklerna och tar av<br />
s<strong>en</strong>ap<strong>en</strong>)<br />
• Kalle, 3.5 år sitter mitt emot de stora killarna och tittar på s<strong>en</strong>ap<strong>en</strong> utan<br />
att ta d<strong>en</strong>.<br />
• Kalle: Jag gillar nog också det… Jag gillar nog också det då! (Han sträcker<br />
sig efter s<strong>en</strong>ap<strong>en</strong> och spruttar i <strong>en</strong> stor klick i sin ärtsoppa)<br />
• Tommy: Nu får vi <strong>se</strong> om inte musklerna växer på dig (skratt). Det var bra<br />
att du vågade pröva lite nya grejer, det är gott vet du.
• Pedagog<strong>en</strong> Sofia: Vet du Anders, du behöver äta ärtsoppan också. Du<br />
behöver växa och bli större, du är så lit<strong>en</strong> och tunn nu. Du behöver<br />
vitaminerna för att växa och bli <strong>en</strong> stor och stark kille vet du. Ät<br />
ärtsoppan nu så blir det frukt <strong>till</strong> efterrätt <strong>se</strong>dan.<br />
• Kalle: Just det Anders. Ta lite s<strong>en</strong>ap också, det gjorde jag. Då blir du<br />
stark som alla vi här Anders.<br />
• Anders: Jag vill inte…Jag har smakat förut, jag tar <strong>en</strong> frukt på direkt<strong>en</strong><br />
hellre.<br />
• Sofia: Jo, m<strong>en</strong> gör du som dom stora killarna du och smaka på<br />
ärtsoppan. Så kan jag känna på dig <strong>se</strong>dan hur dina muskler har växt.
Vilka blir ett VI i situation<strong>en</strong> ovan?<br />
• Dom ”stora” killarna<br />
och d<strong>en</strong> manliga<br />
pedagog<strong>en</strong>.<br />
• Dom yngre killar som<br />
vågade smaka och<br />
därig<strong>en</strong>om gjordes<br />
”stora”.
Vilket sätt att vara <strong>pojke</strong> görs synligt och<br />
viktigt?<br />
• <strong>Att</strong> vara stor och stark<br />
• <strong>Att</strong> våga<br />
• <strong>Att</strong> prestera
Vad osynliggörs, marginali<strong>se</strong>ras eller görs<br />
avvikande?<br />
• Vilka inkluderas inte i<br />
grupp<strong>en</strong> med muskler som<br />
uppmanas att äta (som<br />
prestation)?<br />
• Alla tjejer<br />
• Mindre killar, yngre killar<br />
• De som inte vågar<br />
• De som inte presterar
2. <strong>Att</strong> kontrollera sig<br />
<strong>Att</strong> sitta fint, äta ord<strong>en</strong>tligt, och prata tyst och mysigt.<br />
• Ville: Vet inte du att man inte ska sjunga på förskolan när det är mat<strong>en</strong>?<br />
Prata får man göra om det är lite tyst, sjunga ska man göra på<br />
sångsamling<strong>en</strong>. Det är inte fint att sjunga vid matbordet, då blir det så<br />
stökigt. Det är bara på kalas som man sjunger ”helan går” vid mat<strong>en</strong>, m<strong>en</strong><br />
här på förskolan ska det inte vara massa stök och kling i glas<strong>en</strong>.<br />
• Anette: Jaså, vad finns det mera att tänka på vid mat<strong>en</strong> då?<br />
• Ville: Ja..Man ska smaka på allt och så ska man sitta fint på stol<strong>en</strong> och inte<br />
slarva. Och så ska man dela med kniv<strong>en</strong> och inte ta d<strong>en</strong> i munn<strong>en</strong> och så<br />
ska man stänga munn<strong>en</strong> så inte någon annan <strong>se</strong>r att mat<strong>en</strong> klafsar runt i<br />
munn<strong>en</strong>. Det gör alltid jag.
• Ritva: Sååå. Nu ska vi äta och<br />
ha det tyst och lite mysigt.<br />
• Då rapar Gustav högt och<br />
ljudligt, så kraftfullt att lju<strong>se</strong>t<br />
bå<strong>se</strong>r ut. Detta får alla<br />
barn<strong>en</strong> att vika sig av skratt<br />
och all d<strong>en</strong> mysiga<br />
stämning<strong>en</strong> att fara ut med<br />
stearinrök<strong>en</strong>. Gustav sjunker<br />
ihop lite i kropp<strong>en</strong> och tittar<br />
ner, under tid<strong>en</strong> som Ritva<br />
lugnar barn<strong>en</strong> och tänder<br />
lju<strong>se</strong>t ig<strong>en</strong>.<br />
• Ritva: Så. Nu är det tyst och<br />
mysigt ig<strong>en</strong>.<br />
• Gustav: (Tittar upp och säger<br />
<strong>till</strong> Ritva). Vet du…Min Ritva…<br />
<strong>Att</strong> jag har lärt mig att<br />
faktiskt rapa ganska tyst och<br />
mysigt. Jag har tränat på det.<br />
• Ritva: (Skrattar) Ahh, du är<br />
för go du Gustav!
Vilket sätt att vara <strong>pojke</strong> görs synligt och<br />
viktigt här?<br />
• <strong>Att</strong> uppföra sig<br />
• ”Vett och etikett”<br />
• Barn som ”natur”<br />
• <strong>Att</strong> civili<strong>se</strong>ras g<strong>en</strong>om<br />
att lära sig kontrollera<br />
kropp<strong>en</strong>
Två ”ideal” för pojkar<br />
• Ett som handlar om att ha <strong>en</strong> stark kropp som klarar av att<br />
prestera<br />
• Ett som handlar om att uppföra sig och att kontrollera<br />
kropp<strong>en</strong>s rörel<strong>se</strong>r eller röst<br />
• Båda kunde göras av samma pedagog<br />
• Båda kunde <strong>till</strong>skrivas och göras av samma barn
Vilka pojkar görs mindre synliga?<br />
De pojkar som utför<br />
lågmälda och<br />
<strong>till</strong>bakadragna handlingar<br />
Som är inskrivna på<br />
förskolan kortare tid<br />
(15 timmars barn)
Varför sker detta vid mat<strong>en</strong>?<br />
• Äldre barn – sport<br />
• Förskolebarn – mat<strong>en</strong><br />
• Yngre barn bör läras hur<br />
man ”beter sig” på rätt<br />
sätt<br />
• Matsituation<strong>en</strong> som ett<br />
nav för ordning och<br />
normalitet<br />
• Hur gör ”riktiga” familjer<br />
• Hur gör ”riktiga” förskolor
Lektion för lärare (Thorne, 1993)<br />
• Underlätta för barn att bli inkluderade, om de så önskar. Lär<br />
barn samvaro kompet<strong>en</strong>s, var nära de barn som behöver stöd.<br />
Alla barn kan inte leka <strong>till</strong>sammans med andra!<br />
• Hur är miljön konstruerad? Underlättar d<strong>en</strong> för samvaro? Ger<br />
d<strong>en</strong> barn möjligheter att kunna dra sig undan?<br />
• Gem<strong>en</strong>samma projekt, mindre grupper som arbetar<br />
<strong>till</strong>sammans mot ett gem<strong>en</strong>samt mål. Lär ut nödvändiga<br />
kunskaper.
• C<strong>en</strong>trala begrepp (barns behov, barns delaktighet<br />
och inflytande, jämställdhet) Hur definierar man<br />
dem, vad betyder de för mig? För dig? Vad står det<br />
eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> i läroplan<strong>en</strong>?<br />
• Reflektion - kunskap
Change language