projekteringsanvisningar, eurocode och bv tunnel - bergkonsult.se

More documents

Recommendations

Info

1 INLEDNING Citybanan som nu projekteras är planerad att bli en tvåspårig järnväg för pendeltågstrafik genom Stockholms stad, med start i norr vid Tomteboda och med anslutning till befintlig järnväg vid Stockholm Södra, se Figur 1. Figur 1 Foto med inlagd planerad sträckning av Citybanan under Stockholm stad. Areal photo showing the planned alignment of the City Line under Stockholm City.
Citybanan omfattar en 6 km lång dubbelspårstunnel med två underjordsstationer (Odenplan och City). För huvuddelen av tunneln planeras att bergförstärkning sker med konventionell bultning och betongsprutning. I denna artikel presenteras projekteringen av typförstärkningsklasser för alla nya bergtunnlar som ingår i Citybanan. Typförstärkningen avser att utgöra tillräcklig förstärkning för majoriteten av alla tunnlar. För de tunnlar eller tunnelavsnitt där typförstärkning inte bedöms vara tillräcklig tas speciella bergförstärkningar fram från fall till fall. De tunnelavsnitt som ej innefattas av typförstärkingar är områden med lite bergtäckning över tunnlarna (mindre än halva spännvidden), områden med korsande tunnlar, sektioner med mycket låg bergkvalitet (bergtyp D), samt tunnlar med större spännvidd än 20 m för bergtyp A och B och 15 m för bergtyp C. För Citybanan har berguttag för tunnlar och stationsutrymmen samt byggnation av betongtunnlar indelats i 5 stycken entreprenader: a) Odenplan/Vasa, inkluderande enkeloch dubbelspårstunnel, servicetunnel och underjordsstation, b) Norrmalm, inkluderande enkeloch dubbelspårstunnel och servicetunnel, c) Norrström, inkluderande en stor underjordsstation, enkeloch dubbelspårstunnel, servicetunnel och gångtunnlar, d) Söderström, inkluderande en sänktunnel i betong (ingår ej i dessa analyser), och slutligen e) Södermalm, inkluderande enkeloch dubbelspårstunnel och servicetunnel. 2 METODIK FÖR PROJEKTERING AV TYPFÖRSTÄRKNINGS- KLASSER Projekteringen av typförstärkningar för Citybanan har följt en gemensamt utarbetad metodik, vilken till stor del är baserad på Banverkets projekteringsanvisningar. Metodiken finns beskriven i ett projektspecifikt riktlinjedokument för Citybanan (9564- 13-025-003, ” Riktlinjer för dimensionering av bärande huvudsystem i bergtunnlar med avseende på bärförmåga”). 2.1 Generell metodik Följande steg har genomförts vid projekteringen av typförstärkningarna, se även Figur 2: 1. Identifiering av olika tunneltyper, dess dimensioner och form. 2. Indelning av tunnlarna i lämpliga spännviddsklasser. 3. Definition av bergets mekaniska egenskaper (intakt berg, sprickor och bergmassa) för olika bergtyper och strukturgeologiska domäner. 4. Definition av initialspänningar och andra relevanta laster. 5. Definition av förstärkningselementens egenskaper (enligt dimensioneringsunderlaget).
Page 1: FRAMTAGANDE AV TYPFÖRSTÄRKNINGAR
Page 5 and 6: 2.2 Bergtyper och indata till analy
Page 7 and 8: sprickplan i form av glidning och s
Page 9 and 10: selektiv i spännviddsklasserna 1 o

projekteringsanvisningar, eurocode och bv tunnel - bergkonsult.se

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?