ÅRSREDOVISNING 2014

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | 4.4 Hälsobokslut personalredovisning
32
4.4.3 Folkhälsa
Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan.
Kroppen behöver vara i rörelse med inslag
av ansträngande aktivitet och styrketräning.
Regelbunden fysisk aktivitet bidrar till förbättrat
välbefinnande och ökar möjligheterna
att kunna bevara sin funktionsförmåga
när vi blir äldre. Det ger skydd mot
många av våra vanligaste sjukdomar och
bidrar till att undvika övervikt och fetma.
Kommunen har friskvårdserbjudande i
form av friskvårdskör, gymkort, fritt bad
samt andra kostnadsfria evenemang så
som exempelvis Strandruset. Vi kan även
ge individanpassade rekommendationer
och stöd till individen att öka sin fysiska
aktivitet. Friskvård i olika former både
inom kultur, fritid, idrott och friluftsliv är
insatser som görs. Förebyggande insatser
är väl så viktigt för oss alla att inte bli sjuka
som att få bra behandling när vi drabbas.
Kommunens verksamhet ger möjligheter
till ett rikt utbud av idrotts- och fritidsaktiviteter,
upplevelser och rekreation under
alla årstider. Friluftsliv, rekreation och folkhälsa
går hand i hand. Ett av målen som
Fritids- och kulturnämnden satt upp är
att Kalix kommun ska bli årets friluftskommun
i landet. Tillsammans bidrar alla
förvaltningar och andra externa aktörer
för att nå det målet. Ett bra rörligt friluftsliv
bidrar i allra högsta grad till folkhälsan.
För att stärka människors fritids- och
kulturaktiviteter samverkar vi med ideella
föreningar och organisationer.
Kommunen bedriver även Kalix prevention
vilka bland annat arbetar med en drogfri
framtid, något som verkligen stärker folkhälsan.
Vi är en part i lokala BRÅ, där
planering och genomförande av förebyggande
insatser utförs för barn och unga.
Projekt Hälsa är Kalix kommuns arbete med
korttidssjukfrånvaro. Syftet är att minska
korttidsfrånvaron samt ge deltagarna ökad
kunskap om hälsofrämjande faktorer
och sambandet mellan livsstil och hälsa.
Deltagarna får möjligheter till att känna
rörelseglädje, delaktighet och motivation.
Deltagarna och arbetsledarna får ett verktyg
att använda i en förebyggande rehabilitering.
Målet är att långsiktligt främja
både upplevd och faktisk hälsa hos deltagarna
samt att reducera korttidsfrånvaron.
Motion, träning, matvanor, fysisk- och
psykosocial arbetsmiljö, kultur och upp
levelser har stor betydelse för hälsa och
livskvalité. Målgruppen framför andra är
barn och unga i folkhälsoarbetet. Levnadsvanor
under barn- och ungdomsåren har
stor betydelse för hälsan under hela livet.
Att klara skolan är den viktigaste skyddsfaktorn
för barn och unga.
Skolan är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn
för barn och unga och Utbildnings
nämnden har under 2014 fortsatt att satsa
på tidigt agerande. Vi ser att måluppfyllelsen
ökar och våra barn och elever mår
bättre i skolan jämfört med föregående år.
Vår verksamhetsutvecklare i förskolan lyfter,
tillsammans med personalen på förskolorna,
ärenden i Barnhälsoteamet och därigenom
fångar vi tidigt upp barn som behöver
särskilt stöd även i förskolan. Vi har
styrt om resurser mot yngre åldrarna så
att vi har relativt små klasser vilket också
gynnar eleverna.
Ett led av Elevhälsans förebyggande, främjande
arbete har varit att utbilda personal
i Mindfulness, detta har varit mycket uppskattat
på de skolor där man testat det och
Mindfulness är väl förankrat i forskning och
beprövad erfarenhet. Arbetet fortskrider i
den takt vi har med befintliga resurser.
Tillsammans med socialtjänsten har vi anställt
en barn- och ungdomssamordnare
som ska arbeta i bägge förvaltningarna
för att länka dessa tillsammans för barn
och elevers bästa.
Inom socialnämndens område pågår ett
flertal projekt/arbetssätt som pekar på
förebyggande främjande av folkhälsan
exempelvis Senior alert vilket arbetar med
näringstillstånd, munhälsa, fall och trycksår.
Ett annat exempel är Trappanmodellen
vilken arbetar för barn som upplevt våld i
nära relationer.
För personalen och brukare inom stöd- och
omsorgsområdet på socialförvaltningen
har det anordnats föreläsningar bland
annat om stillasittande och ohälsa, kost,
träning/rörelse och sömn. Vi jobbar för en
mer aktiv vardag och ett hälsosammare/
mer rörligt liv genom att ha friskvård för
brukare två ggr/vecka samt schemalagda
dagliga promenader på 30 min, sundare
kosthållning genom att äta gemensamma
frukostar samt att flera brukare har matlagning
och brödbak i schemat.
För personal inom räddningstjänsten
finns lagkrav på fysisk arbetsförmåga.
Den heltidsanställda brandpersonalen
har schemalagd fysisk träning under sin
ordinarie arbetstid. Deltidsanställd personal
erbjuds möjligheter att upprätthålla
sin fysiska arbetsförmåga genom att träna
på fritiden i den träningslokal som finns
på räddningstjänsten.
4.4.4 Personalkostnader
Personalkostnaderna ökar från föregående
år med ca 32 mkr. Det är en ökning med
4,52 % vilket kan jämföras med 4,41 % för
samma period förra året. Av denna ökning
är ca 16,7 mkr löneökningar från 2014 års
lönerevision. En stor del av ökningen beror
också på ökade pensionsavsättningar, ca
9 mkr. Resterande ökning hänförs till ökade
personalvolymer och övriga personalkostnader.