Ladda ner (PDF) - Statskontoret
Ladda ner (PDF) - Statskontoret
Ladda ner (PDF) - Statskontoret
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Handledning<br />
till Den gemensamma värdegrunden<br />
för de statsanställda<br />
Version 2, januari 2012
Innehåll<br />
1 Arbeta med den gemensamma värdegrunden..................................5<br />
Presentation av handledningen......................................................................................... 5<br />
Värdegrundsarbete............................................................................................................. 6<br />
Statlig värdegrund .............................................................................................................. 6<br />
Sammanställa värdegrund ................................................................................................. 6<br />
Sex principer ....................................................................................................................... 6<br />
Ambitionsnivåer för lärande................................................................................................7<br />
Bearbetning .........................................................................................................................7<br />
2 Inleda värdegrundsarbete...................................................................8<br />
Syn på värdegrundsarbete................................................................................................. 8<br />
Värdegrundsarbete runt principerna................................................................................. 8<br />
Nischa den egna myndigheten .......................................................................................... 9<br />
3 Introduktion av nyanställda.............................................................. 10<br />
Överblick över styrningen..................................................................................................10<br />
Fokus på myndighetens uppgift.........................................................................................11<br />
4 Vardagligt APT........................................................................................................ 12<br />
5 Förtroende för statsförvaltningen................................................................ 14<br />
Högskolans statsanställda................................................................................................. 15<br />
Lojaliteten hos statstjänstemannen..................................................................................16<br />
Ytterligare verktyg för värdegrundsarbete........................................ 17<br />
Utbud som refereras till i handledningen......................................................................... 17<br />
Annat utbud inom projektet.............................................................................................. 17<br />
Referenser utanför projektet............................................................................................18
Krus har fått regeringens uppdrag att ge stöd till myndigheternas<br />
arbete med Offentligt etos – en god förvaltningskultur.<br />
Satsningen tar sin utgångspunkt i den statliga värdegrunden och ska<br />
ge kunskap om statstjänstemannarollen samt inspiration och verktyg<br />
för dialog och konkret utvecklingsarbete i myndigheterna. Projektet<br />
ska bidra till att statsförvaltningen kan utveckla och upprätthålla en<br />
rättsäker, effektiv och förtroendeskapande förvaltning i demokratins<br />
och medborgarens tjänst.
Arbeta med den<br />
gemensamma värdegrunden<br />
1<br />
Presentation av handledningen<br />
Denna handledning är framtagen för dig som vill använda skriften Den gemensamma<br />
värdegrunden för de statsanställda i verksamhets- och personalutveckling.<br />
Med utgångspunkt i fyra situatio<strong>ner</strong> skissas på upplägg som förhoppningsvis ger<br />
idéer att arbeta vidare med. Det juridiska sakinnehållet i värdegrundsprinciperna<br />
tas inte upp.<br />
Handledningen inleds med ett avsnitt om värdegrundsarbete och tankarna bakom<br />
sammanställningen av de sex värdegrundsprinciperna. Sedan följer ett kapitel om<br />
att inleda ett värdegrundsarbete.<br />
I det tredje kapitlet tipsas om hur skriften kan användas vid introduktion av nyanställda,<br />
upplägg som också kan användas i andra sammanhang. I det fjärde kapitlet<br />
tipsas om användning i samband med arbetsplatsträffar och i sista kapitlet om hur<br />
diskussio<strong>ner</strong> om förtroende kan tas upp – huvudfrågan inom ett offentligt etos.<br />
Avslutningsvis listas ett utbud av stöd som tagits fram inom projekt Offentligt etos.<br />
För att det ska vara möjligt att gå direkt in i önskat kapitel upprepas viss information.<br />
Arbeta med den gemensamma värdegrunden<br />
5
Värdegrundsarbete<br />
En värdegrund kan beskrivas som en samling<br />
normer, värden, dygder, egenskaper och<br />
målsättningar som är individuella eller delas<br />
av många. Värdegrundsarbete kan sägas<br />
vara en samlingsterm för aktiviteter i en<br />
organisation där syftet är att lyfta fram eller<br />
stärka en värdegrund som är gemensam<br />
för alla medarbetare. I Värdegrundens ABC,<br />
som ligger på Krus webbsida, definieras ett<br />
antal begrepp av Thomas Brytting, docent i<br />
företagsekonomi.<br />
Vare sig värdegrund eller värdegrundsarbete<br />
är självklara begrepp. De är förhållandevis<br />
nya och kommer från skolvärlden. Den<br />
som letar på Wikipedia hittar definitionen<br />
”skolans fostranspraktik” (2011-05-18)<br />
och ett resonemang om det problematiska i<br />
begreppen.<br />
Men nya och otydliga begrepp kan också<br />
ge bra ingångar. Vi får en möjlighet att<br />
diskutera lagstiftning i termer av värden<br />
och värderingar.<br />
Statlig värdegrund<br />
Att den gemensamma värdegrunden för<br />
de statsanställda uteslutande består av<br />
lagstiftning möts av blandade reaktio<strong>ner</strong>.<br />
Somliga undrar om det verkligen räcker<br />
som värdegrund medan andra tycker det är<br />
bra att bara det som faktiskt gäller i lag har<br />
sammanställts. Men oavsett hur vi ser på<br />
värdegrund som begrepp behöver vi arbeta<br />
vidare med lagstiftningen och de värden som<br />
beskrivs i den gemensamma värdegrunden<br />
för de statsanställda. Att den är sammanställd<br />
i en värdegrund är tänkt att stödja<br />
detta kontinuerliga arbete.<br />
Sammanställa värdegrund<br />
Krus fick 2009 regeringens uppdrag att förbereda<br />
en förvaltningsövergripande satsning<br />
på värdegrund och i samband med detta<br />
gav Finansdepartementet rådman Gunilla<br />
Robertsson i uppdrag att sammanställa de<br />
författningar som utgör den gemensamma<br />
värdegrunden i svensk statsförvaltning. Tillsammans<br />
med fd hovrättspresident Johan<br />
Hirschfeldt, Lena Marcusson och Fredrik<br />
Sterzel, professorer i förvaltningsrätt och<br />
konstitutionell rätt skulle hon utgå från den<br />
lagstiftning som lyfts fram i betänkandet<br />
Styra och ställa (SOU 2008:118).<br />
Värdegrunden skulle vara tillämplig på<br />
hela statsförvaltningen och tydliggöra den<br />
gemensamma utgångspunkten i vår yrkesroll.<br />
Den skulle också kunna användas av<br />
de myndigheter som ser behov av att ta<br />
fram en myndighetsspecifik värdegrund<br />
(Fi 2009/4277).<br />
Sex principer<br />
Som struktur för sammanställningen valde<br />
gruppen att presentera lagstiftningen i sex<br />
principer. De ville att de konstitutionella<br />
grundvärdena skulle återspeglas i principerna<br />
och att de skulle följa regeringsformens<br />
uppbyggnad. De ville också att det skulle<br />
framgå av sammanställningen att kärnvärdena<br />
i regeringsformen kan komma i konflikt<br />
med varandra.<br />
I inledningen till sammanställningen skriver<br />
Gunilla Robertsson att det blivit än mer viktigt<br />
att identifiera en gemensam värdegrund<br />
i takt med den offentliga sektorns expansion<br />
och differentiering. Detta är också ett av<br />
skälen bakom projektet om Offentligt etos:<br />
Behovet av att definiera och tydliggöra vad<br />
det innebär att arbeta i statsförvaltningen.<br />
Att vidmakthålla och stärka förtroendet från<br />
medborgarna är det yttersta skälet och Den<br />
gemensamma värdegrunden för de statsanställda<br />
bildar utgångspunkt för projektet (Fi<br />
2009/7223).<br />
6 Arbeta med den gemensamma värdegrunden
Den här handledningen är ett av alla verktyg<br />
som tagits fram inom projektet, för att stödja<br />
myndigheternas arbete med att tydliggöra<br />
och stärka värdegrunden. Den är framtagen<br />
för dig som vill kunna använda sammanställningen<br />
Den gemensamma värdegrunden<br />
för de statsanställda och behöver idéer runt<br />
användningsområden. Övriga verktyg som<br />
hänvisas till finns på Krus webbsida:<br />
www.krus.nu<br />
Ambitionsnivåer för lärande<br />
Ambitionsnivån för vad du vill göra med<br />
Den gemensamma värdegrunden påverkar<br />
upplägget. Vill du t ex att den nyanställde<br />
ska ha en allmän orientering om att det finns<br />
en gemensam värdegrund kan det räcka med<br />
en informationsinsats. Ska hon kunna arbeta<br />
utifrån den så behöver informationen också<br />
bearbetas.<br />
Även om det inte är en formell utbildning<br />
du ska anordna kan det vara värt mödan att<br />
tänka över och formulera vad du vill att ni<br />
som deltagit i insatsen ska kunna göra efter<br />
att ni använt skriften, exempelvis:<br />
att skapa dynamik under dagen utan för att<br />
underlätta deltagarnas egen bearbetning av<br />
materialet, t ex:<br />
• Vad har det här med vårt arbete att<br />
göra?<br />
• Är det här bra eller dåligt? En tillgång<br />
eller ett problem? Hur klarar vi detta?<br />
• Håller vi med? Varför ingår just detta?<br />
I vems intresse kan det här vara?<br />
Olika typer av diskussionsupplägg som<br />
kan stödja relevans, ägarskap och kritiskt<br />
förhållningssätt.<br />
I en diskussion är olika erfarenheter, förkunskaper<br />
och perspektiv den främsta tillgången.<br />
Och ju mindre av färdiga svar på det som<br />
tas upp till diskussion, desto mer kan denna<br />
tillgång komma till sin rätt.<br />
█ Vi ska ha värdegrunden som referenspunkt<br />
vid årets verksamhetspla<strong>ner</strong>ing<br />
█ Vi ska återkommande kunna diskutera<br />
dilemman på APT<br />
█ Vi ska kunna spela på rätt spelplan<br />
Bearbetning<br />
För att komma till dessa ambitionsnivåer<br />
behöver vi som deltagare själva göra bearbetningen<br />
av informationen. Vi får ju vanligen<br />
den nya informationen genom att lyssna<br />
eller läsa, men vi startar inte självklart en<br />
bearbetning av det vi hör eller läser. Vill du<br />
säkra att bearbetning av informationen kan<br />
göras behöver du ge tillfälle till det och där<br />
kan diskussio<strong>ner</strong> av olika slag användas.<br />
Inte främst för att få alla att delta eller för<br />
Arbeta med den gemensamma värdegrunden 7
Inleda värdegrundsarbete2<br />
I samtal om värdegrundsarbete säger<br />
representanter för olika myndigheter ibland<br />
att den egna myndigheten inte har någon<br />
värdegrund. Förvaltningskommittén reso<strong>ner</strong>ade<br />
på motsatt sätt i slutbetänkandet Styra<br />
och ställa; att det redan finns en gemensam<br />
statlig värdegrund, som gäller som värdegrund<br />
också för varje enskild myndighet<br />
(SOU 2008:118).<br />
Syn på värdegrundsarbete<br />
De som säger att man saknar värdegrund<br />
menar ofta att det inte tagits fram en<br />
myndighetsspecifik värdegrund ännu. Med<br />
värdegrundsarbete menas då att nischa den<br />
egna verksamheten, att beskriva vad som<br />
karakteriserar den, för att internt och externt<br />
öka enigheten runt vad verksam heten<br />
går ut på.<br />
Men med värdegrundsarbete kan också menas<br />
arbetet som görs för att hålla värdegrunden<br />
verksam, och för statsförvaltningens del<br />
blir det att hålla lagstiftningen och värdena i<br />
de sex principerna verksamma.<br />
De här båda ambitio<strong>ner</strong>na hänger förstås<br />
ihop, men oavsett vilken typ av värdegrundsarbete<br />
du vill inleda eller genomföra<br />
behöver sammanställningen av den gemensamma<br />
värdegrunden finnas med. Den kan<br />
ses som en bottenplatta att utgå ifrån och<br />
nischa den egna myndigheten mot, men<br />
också som en allmängiltig beskrivning av<br />
hur vi ska arbeta i statsförvaltningen.<br />
Värdegrundsarbete runt<br />
principerna<br />
Om syftet först och främst är att arbeta med<br />
den statliga värdegrunden blir en enkel<br />
ingång att utnyttja det faktum att sammanställningen<br />
gjorts, som skäl för att ta till sig<br />
och arbeta efter innehållet i den (se sid 6).<br />
Medarbetarna behöver informeras om att<br />
sammanställningen finns och beroende på<br />
ingångskunskaper betyder det alltifrån att<br />
ge en allmän information om vad som sammanställts<br />
till att mer grundläggande berätta<br />
om och bearbeta den lagstiftning som ingår.<br />
I följande kapitel föreslås olika sätt att bearbeta<br />
innehållet i principerna.<br />
Om skriften bedöms vara för omfattande att<br />
dela ut finns en kortare introduktionstext,<br />
som också översatts till engelska, men innehållet<br />
är mycket grundläggande och behöver<br />
kompletteras.<br />
Andra ingångar till att vilja inleda den här<br />
typen av arbete kan exempelvis vara att<br />
kundundersökningar visat på missnöje<br />
med delar av myndighetsutövningen, att<br />
en ökande risk för intressekonflikter inom<br />
uppdraget har börjat bli tydlig eller att uppdraget<br />
har ändrats. Men sammanställningen<br />
kan också användas för att ta sig in i en mer<br />
övergripande diskussion om vad det är för<br />
arbete som görs på arbetsplatsen, synen på<br />
den egna anställningen och på uppdraget.<br />
8 Introduktion av nyanställda
Nischa den egna myndigheten<br />
Behovet av att nischa myndighetsverksamhet<br />
hör hemma i närmandet till näringslivets<br />
arbetssätt och ideal. Det är främst högskolorna<br />
som konkurrerar med varandra.<br />
Vissa myndigheter konkurrerar om samma<br />
medarbetare.<br />
I övrigt är annars just frånvaron av konkurrens<br />
– myndighetens starka ställning – något<br />
som gör en god och verksam värdegrund<br />
särskilt angelägen: ”Den som är väldigt stark<br />
måste vara väldigt snäll” (Lindgren 1947).<br />
Myndigheter kan ändå vilja göra den egna<br />
uppgiften tydligare för såväl medarbetare<br />
som för det omgivande samhället, t ex vid<br />
nybildning eller för att framstå som mer<br />
trovärdig än andra, icke-statliga aktörer.<br />
I ett sådant här arbete behöver den gemensamma<br />
värdegrunden fungera som<br />
bas. Se tips för hur den kan bearbetas i<br />
följande kapitel, och fortsätt sedan med:<br />
• Det här ska vi uppfylla. Vad i detta kan<br />
särskilt framhållas på just vår myndighet?<br />
Undersök i vilken princip (eller i vilka<br />
konkreta ärenden) deltagarna tycker att<br />
de har sin identitet eller styrka. Vilken<br />
princip (eller hantering) som absolut<br />
inte får skötas bristfälligt, vad som är<br />
särskilt vanligt förekommande eller<br />
skulle kunna formuleras som en huvuduppgift.<br />
Vad karakteriserar arbetssättet<br />
i dessa frågor? Myndigheters egna<br />
värdeord beskriver ofta en kombination<br />
av värden och arbetssätt.<br />
Om myndighetsspecifik värdegrund<br />
redan tagits fram:<br />
• Är det något av våra värdeord som går<br />
emot* någon av principerna i värdegrunden?<br />
• Hur härleder vi våra egna värdeord till<br />
den gemensamma värdegrunden?<br />
*) Frågan är förstås förenklad. Redan de sex principerna<br />
kan ju krocka med varandra. Men det ska<br />
likafullt inte vara möjligt (eller särskilt troligt) för en<br />
myndighet att lyfta fram kärnvärden som går emot<br />
den gemensamma värdegrunden.<br />
Med värdegrunden har statsförvaltningen<br />
en bra möjlighet att åskådliggöra tyngden<br />
i de uppgifter som statsförvaltningen erbjuder,<br />
att tydliggöra sin attraktionskraft som<br />
arbetsgivare:<br />
• Vad i värdegrunden kan lyftas fram i<br />
samband med rekrytering till just vår<br />
myndighet?<br />
• Hur kan kravprofilerna på olika sätt<br />
härledas till värdegrunden?<br />
Introduktion av nyanställda 9
Introduktion<br />
av nyanställda<br />
3<br />
En viktig funktion som sammanställningen<br />
kan ha är att snabbt visa den nyanställde<br />
hur spelplanen i statsförvaltningen ser ut.<br />
Sätter du alltså skriften i händerna på den<br />
nyanställde med uppmaningen att läsa<br />
igenom den?<br />
– Ja, den nyanställde är van att ta till sig och<br />
sovra information och behöver få de komplexa<br />
förutsättningarna beskrivna för sig.<br />
– Nej, jag delar nog ut den kortare introduktionstexten<br />
om jag över huvud taget ska<br />
dela ut något i förväg. Jag tar med mig Den<br />
gemensamma värdegrunden till introduktionsdagen<br />
och arbetar med delar ur den när<br />
vi sedan diskuterar principerna.<br />
Oavsett vilket material du väljer att använda<br />
och hur du delar ut det så behöver innehållet<br />
i materialet bearbetas om du vill att det ska<br />
ha betydelse. Den nyanställde ställs ju inför<br />
mängder med konkurrerande information<br />
och är ofta också starkt fokuserad på den<br />
egna och nya uppgiften.<br />
Utöver skriften Den gemensamma värdegrunden<br />
för de statsanställda har också den<br />
kortare En introduktion till den gemensamma<br />
värdegrunden tagits fram, som även finns i<br />
engelsk översättning. I introduktionsskriften<br />
beskrivs de sex principerna kortfattat<br />
och grundläggande. Samtliga skrifter ligger<br />
på Krus webbsida och kan även beställas.<br />
Överblick över styrningen<br />
Den kortare introduktionstexten och skriften<br />
med Den gemensamma värdegrunden ger<br />
en överblick över vilka principer och vilken<br />
lagstiftning som gäller för all statlig verksamhet<br />
och därmed också den nyanställdes.<br />
I alla verksamheter som utöver det har egen<br />
lagstiftning (Högskolelagen, Utsökningsbalken,<br />
Polislagen mm) ges ett bra tillfälle<br />
att tydliggöra helheten i lagstyrningen med<br />
Den gemensamma värdegrunden eller den<br />
kortare introduktionen som ingång. Det kan<br />
vara särskilt viktigt för stödpersonal som<br />
inte själva omfattas av kärnverksamhetens<br />
lagstiftning, men också ge en bra bild i verksamheter<br />
som är starkt diversifierade och<br />
styrs av många olika regleringar.<br />
Börja med en beskrivning av lagstiftningen i<br />
den gemensamma värdegrunden, gå vidare<br />
med lagstiftningen för den egna myndigheten<br />
och låt de nyanställda göra klart för sig<br />
vad som styr just henne samt de kollegor<br />
hon arbetar med.<br />
Beroende på kultur, förkunskaper och<br />
prioritering av kunskapen (se avsnittet om<br />
Ambitionsnivåer för lärande) görs detta<br />
som föreläsning eller i diskussionsform.<br />
Förmodligen finns både juridisk och annan<br />
sakkunskap på myndigheten, men på projektets<br />
webbsida ligger också en kort powerpointpresentation<br />
med talmanus, som kan<br />
användas för genomgång av principerna.<br />
10 Introduktion av nyanställda
• Vad betyder kravet på legalitet för vår<br />
del, på myndigheten?<br />
• Vad kan det tänkas betyda för just det<br />
du gör?<br />
På liknande sätt kan varje värdegrundsprincip<br />
tas upp: Vad betyder det här<br />
konkret för oss och för dig? Vad behöver<br />
vi göra för att leva upp till principen?<br />
Den diskussionsledare som vill väcka<br />
engagemang kan fråga: Hur skulle det<br />
kunna bli om principerna INTE efterlevs<br />
– i samhället i stort eller just i den<br />
nyanställdes arbete?<br />
Principerna bearbetas på så sätt genom att<br />
de kopplas till den egna verkligheten eller<br />
används för att bygga upp konkreta och kanske<br />
till och med känsloladdade bilder.<br />
Fokus på myndighetens<br />
uppgift<br />
Om de nya medarbetarna framför allt ska<br />
tänka över myndighetens uppgift och sammanhang<br />
kan den som leder diskussionen<br />
pröva en annan ingång:<br />
• Hur kommer det sig att verksamheter<br />
som vet att vi kan dra in deras tillstånd<br />
samtidigt går med på att förse oss med<br />
information om hur de arbetar?<br />
• Hur kommer det sig att medborgarna<br />
går med på att skattepengar läggs på<br />
forskning de förmodligen inte kan<br />
bedöma betydelsen av?<br />
• Varför betalar de flesta medborgare<br />
sin skatt, trots olika åsikter om skattepolitiken?<br />
Formulera en sådan kärnfråga för er<br />
verksamhet och följ upp den diskussionen<br />
med:<br />
• Vilken eller vilka av de sex principerna<br />
skulle kunna sägas vara den stora tillgången<br />
för myndigheten i detta?<br />
Förutom ytterligare ett sätt att bearbeta<br />
principerna via kopplingen till egna verksamheten<br />
möjliggör ingången också en<br />
diskussion om lagstiftningen som ett stöd,<br />
snarare än främst som ett krav.<br />
Introduktion av nyanställda 11
Vardagligt APT<br />
4<br />
Nyanställdas nyfikenhet kan vara en bra<br />
tillgång för att väcka värdegrundsfrågor.<br />
Men i grupper där inga nyanställda ingår,<br />
eller som kanske till stor del består av<br />
juridiskt kunnig personal; hur kan sammanställningen<br />
användas där? Vid t ex vardagliga<br />
arbetsplatsträffar? Eller andra möten för<br />
verksamhetsutveckling?<br />
Om verksamhetsmålen beskriver ett vad så<br />
kan värdegrunden sägas beskriva ett hur.<br />
På vilket sätt de angivna målen ska uppnås,<br />
utan att för den skull eftersträva regelstyrning.<br />
De behöver informeras om att sammanställningen<br />
finns och varför (se sid 6).<br />
Förmodligen har du tillgång till (eller är<br />
själv) jurist som tycker det är givande att<br />
för en gångs skull få berätta om och också<br />
diskutera konstitutionell rätt. En kortare<br />
föreläsning kan kombi<strong>ner</strong>as med frågorna<br />
som skissas på i kapitlet om nyanställda<br />
och som kretsar runt de olika principernas<br />
relevans (se kapitel 3). Men eftersom APT<br />
förmodligen är kortare än introduktionstillfället<br />
kan det vara lagom att bara ta upp en<br />
princip per möte.<br />
En annan ingång till varje enskild princip<br />
kan vara att efterfråga konkreta situatio<strong>ner</strong><br />
från vardagen:<br />
• Vi ställs ofta inför situatio<strong>ner</strong> och<br />
uppgifter där det inte är givet vilket<br />
handlingsalternativ som är det bästa.<br />
Trots detta löser vi ofta uppgiften på<br />
ett bra sätt. Beskriv en situation eller<br />
händelse som löstes på ett bra och<br />
framgångsrikt sätt, trots sina svårigheter<br />
och utmaningar.<br />
• Beskriv en situation från din arbetsvardag<br />
som du tänker på som motstridig<br />
eller svår för dig, där du kanske<br />
vill två saker eller kän<strong>ner</strong> dig villrådig.<br />
Beskriv den så konkret och utförligt<br />
som möjligt.<br />
Gången kan vara att berätta allmänt om<br />
värdegrunden och avsluta mötet med<br />
att en eller båda frågorna ovan ställs. Att<br />
beskrivningarna begärs in under eller inför<br />
nästa möte och ska göras skriftligen eller<br />
muntligen.<br />
Vid de möten som följer kan olika<br />
mycket arbete göras runt de inkomna<br />
situatio<strong>ner</strong>na. Ni kanske nöjer er med<br />
att diskutera till vilka principer de<br />
kopplar och vad som gjorts och skulle<br />
kunna göras i situatio<strong>ner</strong>na. Ni kan<br />
diskutera på vilket sätt ni har ett stöd<br />
i lagstiftningen när ni hamnar i dessa<br />
situatio<strong>ner</strong> och ni kan identifiera vad<br />
som verkar fungera bra och vad som<br />
eventuellt skulle behöva göras bättre.<br />
12 Vardagligt APT
Ett förslag är att ta en eller några få situatio<strong>ner</strong><br />
som liknar varandra per möte, inte alla<br />
på en gång. Om t ex kunskapsluckor identifieras<br />
kan den sakkunnige få i uppdrag att<br />
reda ut frågan vid nästa möte. Om bristande<br />
ruti<strong>ner</strong> upptäcks kan ett innovationsarbete<br />
initieras.<br />
Krus har tagit fram en mer genomarbetad<br />
process för att formulera och arbeta med<br />
den här typen av värden och berättelser.<br />
Läs mer om VIS-processen sist i denna handledning<br />
och på Krus webbsida.<br />
Läs också om hur Strålsäkerhetsmyndigheten<br />
arbetar med att diskutera dilemman,<br />
under Lär av andra, på webbsidan.<br />
Vardagligt APT 13
Förtroende för<br />
statsförvaltningen<br />
5<br />
Bakom projektet Offentligt etos och sammanställningen<br />
av en gemensam värdegrund<br />
står frågan om bibehållet och stärkt förtroende.<br />
Att enskilda medborgare och andra<br />
aktörer vänder sig till statsförvaltningen i<br />
förtroende, trots att de oftast inte kan välja<br />
vem de ska vända sig till.<br />
När Aristoteles under antiken ska beskriva<br />
den skicklige talaren, den som inger förtroende,<br />
använder han också begreppet Ethos<br />
och menar då den som framstår som kunnig,<br />
omdömesgill och som verkar vilja sina<br />
åhörare väl.<br />
Svaren på frågorna som följer rör sig<br />
förmodligen runt förtroende. Vi kan som<br />
medborgare ha en mängd åsikter om skattepolitiken,<br />
vi kan också vara hyfsat ovilliga<br />
att hamna hos Kronofogden men att vi<br />
räknar med att pengarna hamnar på rätt<br />
ställe underlättar både betalningsviljan och<br />
hanteringen för Skatteverket. Att t ex skolor<br />
som ska inspekteras kän<strong>ner</strong> förtroende för<br />
att det görs en inspektion men framför allt<br />
också hur den görs ökar möjligheterna i<br />
Skolinspektionens tillsyn.<br />
• Hur kommer det sig att verksamheter<br />
som vet att vi kan dra in deras tillstånd<br />
samtidigt går med på att förse oss med<br />
information om hur de arbetar?<br />
• Hur kommer det sig att medborgarna<br />
går med på att skattepengar läggs på<br />
forskning de förmodligen inte kan<br />
bedöma betydelsen av?<br />
• Varför betalar de flesta medborgare<br />
sin skatt, trots olika åsikter om skattepolitiken?<br />
Precis som föreslås i kapitlet om introduktion<br />
av nyanställda föreslås att ni formulerar<br />
en sådan här kärnfråga för den egna verksamheten<br />
och följer upp den med en fråga<br />
om vilken eller vilka principer i värdegrunden<br />
som utgör en särskild tillgång för att<br />
upprätthålla förtroendet. Utöver en bearbetning<br />
av principerna möjliggörs då också en<br />
diskussion om lagstiftning som stöd, snarare<br />
än som enbart ett krav.<br />
14 Förtroende för statsförvaltningen
Högskolans statsanställda<br />
Inte alla statsanställda definierar sig<br />
framför allt som statstjänstemän. Inom<br />
våra två största verksamheter svarar man<br />
förmodligen att man är polis eller att man<br />
arbetar inom försvaret. Vi har en stor andel<br />
statstjänstemän med främsta ingången som<br />
expert inom ett kunskapsområde och utöver<br />
detta är var fjärde statstjänsteman anställd<br />
inom högskolan.<br />
Högskolorna skiljer sig från flertalet myndigheter<br />
genom den inbördes konkurrensen<br />
skolorna emellan och genom att forskning<br />
inte enbart finansieras med statliga medel.<br />
Traditionen av kollegialt ledarskap skiljer<br />
också ut sig, men kan påverka även expertmyndigheters<br />
ledarskapskultur eftersom<br />
många anställs direkt från högskolan. Kan<br />
den gemensamma värdegrunden fylla en<br />
funktion i intresset för att diskutera kvalitet?<br />
Ger den en möjlighet att diskutera arbetsmiljöfrågor?<br />
Har verksamheten behov av att<br />
diskutera trovärdighetsfrågor?<br />
• Hur kan kvaliteten i undervisningen<br />
sägas ha påverkats?<br />
• Hur kan arbetsmiljön/rättssäkerheten<br />
för lärare och studenter sägas ha<br />
påverkats av processen?<br />
• Skulle det vara möjligt att gå tillbaka<br />
till läget före genomförandet?<br />
• Hur kan Bolognaprocessen relateras<br />
till principerna i den gemensamma<br />
värdegrunden?<br />
• Hur kan värdegrundsprinciperna<br />
relateras till forskning? Vad stärker<br />
eller försvårar?<br />
En variant är att på högskolan använda<br />
erfarenheterna av styrningen i Bolognaprocessen<br />
och diskutera intrycken av hur utbildningsverksamheten<br />
påverkats:<br />
Förtroende för statsförvaltningen 15
Lojaliteten hos statstjänstemannen<br />
En intressant ingång i värdegrundsdiskussionen<br />
är frågan om lojalitet, var jag som<br />
statstjänsteman har min lojalitet? Gentemot<br />
uppdraget? Mot kollegor? Den egna övertygelsen?<br />
Vid ett av Krus etiska caféer diskuterade<br />
Tomas Brytting, docent i företagsekonomi,<br />
begreppet lojalitet i förhållande till lydnad.<br />
I hans exempel använder sig en medarbetare<br />
av sin meddelarfrihet, informerar omvärlden<br />
om missförhållanden och försätter därmed<br />
chefen i ett utsatt läge.<br />
Diskussionen rörde sedan dels punktlistans<br />
fråga: Vad eller vem är medarbetaren lojal<br />
mot? Dels i vilken av fyrfältarens rutor som<br />
medarbetaren skulle kunna placeras, eller<br />
chefen, sett från eget eller andras perspektiv.<br />
För ett samtal om lojalitet med hjälp<br />
av fyrfältaren nedan och utifrån att deltagarna<br />
får föreslå en (helst verklig) situation<br />
för varje kombination av lojalitet<br />
och lydnad.<br />
I Den gemensamma värdegrunden för de<br />
statsanställda diskuteras kort lojalitet i förhållande<br />
till åsiktsfrihet (s 13) och arbetsrätten<br />
(s 18).<br />
Lydig<br />
och<br />
lojal<br />
Olydig<br />
och<br />
lojal<br />
Lydig<br />
och<br />
illojal<br />
Olydig<br />
och<br />
illojal<br />
█ Lojal mot regelverket?<br />
█ Lojal mot beslut och mot den formella makten?<br />
█ Lojal mot egen yrkeskunskap?<br />
█ Lojal mot individer?<br />
█ Lojal mot det gemensamma uppdraget?<br />
16 Förtroende för statsförvaltningen
Ytterligare verktyg för<br />
värdegrundsarbete<br />
Krus webbsida: www.krus.nu<br />
Utbud som refereras till<br />
i handledningen<br />
• En introduktion till den gemensamma värdegrunden<br />
för de statsanställda. Sammanfattning<br />
i litet format (20 sidor, 13x13 cm) där<br />
principerna beskrivs kortfattat och enkelt.<br />
Finns på svenska och engelska (Shared<br />
Values for Civil Servants)<br />
• I statens tjänst -en roll med många bottnar.<br />
Utifrån intervjuer och fokusgruppdiskussio<strong>ner</strong><br />
beskriver Peter Ehn, statsvetare,<br />
ett antal roller att identifiera sig med som<br />
statstjänsteman. Han ger en kort historisk<br />
bakgrund men diskuterar främst framtida<br />
möjliga utvecklingslinjer för arbetet inom<br />
statsförvaltningen. Rapporten är på 78 sidor<br />
med en sammanfattning på 4 sidor. En film<br />
där Peter Ehn berättar om roller och trender<br />
ligger också på webbsidan.<br />
• Lär av andra: Under denna rubrik på projektets<br />
webbsida beskrivs konkreta exempel<br />
på värdegrundsarbete hos t ex Polisen och<br />
Strålsäkerhetsmyndigheten<br />
• Powerpointpresentation av etos. En kort<br />
presentation av de sex principerna med<br />
talmanus ligger på projektets webbsida<br />
• VIS-processen stödjer ett värdegrundsarbete<br />
som utgår ifrån en vilja att använda<br />
medarbetares åsikter och beskrivningar av<br />
svårhanterliga yrkessituatio<strong>ner</strong> i utveckling<br />
av värdegrund och lärande. I handboken som<br />
ligger på projektets webbsida ges idéer till<br />
att ta fram undersökningsfrågor och också<br />
handfasta beskrivningar av metoder för att<br />
tillsammans bearbeta inkommet material.<br />
• Värdegrundens ABC. Tomas Brytting,<br />
docent i företagsekonomi, har listat och definierat<br />
ett antal begrepp som är användbara i<br />
värdegrundsarbete. Kan användas som kort<br />
uppslagsbok men också som utgångspunkt<br />
för att t ex undersöka om arbetsgruppen håller<br />
med om definitio<strong>ner</strong>na.<br />
Annat utbud inom projektet<br />
• Chefsutbildningar: Krus har upphandlat<br />
korta chefsutbildningar i att ge feedback i<br />
värdegrundsarbete och i att leda lärande<br />
samtal samt att driva korta värdegrundsprojekt.<br />
• Pod-inspelningar: Korta inspelningar som<br />
på olika sätt tar upp värdegrundsarbete<br />
kan användas för t ex inledning till utvecklingsdagar,<br />
gruppdiskussio<strong>ner</strong> eller enskild<br />
lyssning.<br />
• Webbutbildning om bemötande: Ligger<br />
tillgänglig på Krus webbsida och innehåller<br />
t ex ett antal filmade situatio<strong>ner</strong>, att använda<br />
som utgångspunkt för diskussion.<br />
• Webbutbildning om de sex principerna:<br />
Ligger också tillgänglig på webbsidan.<br />
Målgrupp chefer. Beskriver de sex principerna<br />
och ställer deltagarna inför att behöva<br />
använda lagstiftningen i beslutsfattandet.<br />
Ytterligare verktyg för värdegrundsarbete 17
Referenser utanför projektet<br />
Hedquist (2002), Trovärdighet – en förutsättning för förtroende,<br />
rapport 182 från Styrelsen för psykologiskt försvar<br />
Lindgren (1947), Kän<strong>ner</strong> du Pippi Långstrump*, Rabén & Sjögren<br />
Skatteverket, Allmänhetens synpunkter på Skatteverkets sätt att<br />
arbeta, rapport 2005:6<br />
*Att man ska vara snäll när man är stark säger egentligen inte Pippi utan<br />
Astrid Lindgren. Även Bamse tillskrivs samma citat, men det är säkrast belagt<br />
hos Spindelmannen: ”With great power comes great responsibility”.<br />
18 Referenser
Kompetensrådet för utveckling i staten<br />
Fleminggatan 20<br />
Box 12012, 102 21 Stockholm<br />
tel: 08-440 15 50<br />
epost: registrator@krus.nu<br />
www.krus.nu
Change language