Bilaga 2 - Förutsättningar och hinder för ett bra samverkansarbete

Bilaga 2 Version 2012-02-09
Bilaga 2
Förutsättningar och hinder för ett bra samverkansarbete

Bilaga 2 Version 2012-02-09
Förutsättningar och hinder för ett bra samverkansarbete
För att arbetet med samverkan ska fungera på ett optimalt och kreativt sätt krävs vissa
förutsättningar. Om dessa förutsättningar inte ges kommer de istället att utgöra hinder i
samverkansarbetet och därmed i genomförandet av ramdirektivet för vatten.
Vattenrådet är det forum där berörda intressenter och myndigheter kan
mötas på ”neutral mark” för att delge varandra kunskap och erfarenhet.
Tydliga roller, ansvar och ramar
I samverkansarbetet är det viktigt att relatera till mer grundläggande hypoteser för
meningsfull dialog. Dessa grundläggande förutsättningar beskrivs bland annat av Ph. D. Egon
Noe 1 . Helt enkelt kan man säga att för en meningsfull dialog måste det finnas
något att prata om. Något konkret, så som yt-, kust- eller grundvatten.
något att samtala för. Lösningar som inte redan är givna.
någon att samtala med. Personer som är har mandat för och är villiga att delta i en
dialog och som inte söker skydd i fasta roller och positioner.
en organisation och en ram inom vilken samtalet kan äga rum. Mötas på neutral
mark där mål, roller och ansvar är tydliggjorda.
Viktigt för en god dialog är dessutom viljan för reflektion och humor. Humor består just i att
kunna rotera saker och se dem från nya, oväntade vinklar, vilket är kärnan i en god dialog.
Det är kontaktpersonens uppgift att vid ett tidigt skede tydliggöra dessa förutsättningar samt
respektive aktörs juridiska ansvar och roller. Men det är alla medlemmars ansvar att arbeta för
att förutsättningarna för en god dialog och samverkan finns i vattenråden.
Tid
Det tar tid.
Det tar tid för vattenråden att medvetet börja arbeta med lokal samverkan. De flesta vattenråd
har lagt tid på att organisera sig i de styrelser och nätverk som de är. Många har behövt sätta
sig in i vad vattenförvaltningsarbetet innebär och att lära känna sitt vatten.
Tillit
Ibland uppstår det meningsskiljaktigheter och konflikter. Dels kring hur man ska arbeta men
också hur styrelser ska vara sammansatta, rösträtt, medlemsavgifter med mera. I vissa fall står
den gamla organisationen i vägen för ett nytt sätt att arbeta. Det tar tid att bygga upp ett
fungerande arbetssätt och fungerande roller. Genom att acceptera och respektera
meningsskiljaktigheter och olika behov ges en möjlighet att utveckla en samsyn kring viktiga
frågor. Medlemmarna i vattenrådet har ett gemensamt ansvar att hantera
meningsskiljaktigheter och olika behov på ett konstruktivt sätt.
Vattenrådens engagemang ger vattenmiljöarbetet ett lyft
I vattenråden deltar också organisationsföreträdare, politiker och beslutsfattare som alla lyfter
vattenfrågorna till en högre nivå inom den egna kommunen eller organisationen. Utöver
arbetstid för den egna delegaten i vattenråden bidrar dessutom ett flertal kommuner (även
1 Sidorna 456-457 i Sammendrag af indlæg fra Plantekongres 2012.
http://www.landbrugsinfo.dk/planteavl/plantekongres/sider/startside.aspx

Bilaga 2 Version 2012-02-09
vissa organisationer) till lönemedel för en sammankallande eller samordnare. Inte bara
policyvärdet för detta engagemang för vattenmiljöfrågorna är viktigt och omfattande på ett
högre plan i samhället, det totala ekonomiska värdet av vattenrådens insats är ur detta
perspektiv också avsevärd. Enbar styrelsemöten med i snitt tre 4-timmars möten under året,
beräknat på en teoretisk timkostnad på 400 kr, torde utgöra ett värde för vattenförvaltningens
genomförande på mellan 1,5 till 2,2 milj. Därtill kommer alla övriga möten med allmänhet
och aktiviteter samt de summor som kommunerna bidrar med till samordnarfunktioner.
Finansiering
En del av medlemmarna i vattenrådens styrelser eller arbetsgrupper är anställda i den
organisation eller det företag de representerar. Det innebär i regel att de kan tillgodogöra sig
sin insats i vattenråden som arbetstid. Detta gäller dock inte de som är representanter för
ideella organisationer. Det är också vanligt att vattenråd i mindre geografisk skala drivs av
medlemmar som arbetar ideellt, oavsett vilken organisation de representerar. Dessa
medlemmar sitter ofta i styrelsen på sin fritid.
De årliga bidragen som betalas ut av vattenmyndigheten är viktiga för att hjälpa vattenråden
att ersätta de medlemmar som arbetar ideellt och för andra möteskostnader. Dessa bidrag är
därmed viktiga för att möjliggöra en bredd i vattenråden. Under 2011 har Vattenmyndigheten
fördelat knappt fyra miljoner kronor till samverkansbidrag och projektbidrag till vattenråden.
Hur finansieringen ser ut framöver är beroende av vattenmyndigheternas budget.
Möjligheter att söka andra bidrag
Det finns möjlighet att söka andra bidrag. Teckningsgrad och vem som kan söka varierar
mellan de olika bidragen. Nedan finns ett antal olika bidrag listade. Kontakta
Vattenmyndigheten för mer information.
LOVA – Lokala vattenvårdsprojekt (en del av havsmiljöanslaget)
Havsmiljöanslaget
LONA – Lokala naturvårdsprojekt
Landsbygdsprogrammet (LBU)
LEADER (en del av landsbygdsprogrammet)
Miljömålsprojekt
Fiskevårdsmedel
Biologisk återställning efter kalkning
Fiskeavgiftsmedel
Bygdeavgiftsmedel
NOKÅS – Natur och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (kantzoner)
Skogens mångfald
Länsstyrelsernas arbete med biologisk mångfald, anslaget 1:3, anslagspost 2
Europeiska Fiskerifonden
Västra Götalandsregionen
EU:s Miljöprogram LIFE+
Interreg (EU projekt som innefattar samverkan över nationsgränsen samt är av viss
strategiskkaraktär och ger mervärde för andra aktörer än de som ingår i projektet)

Bilaga 2 Version 2012-02-09