TEMA: Hamnar & sjöfart - Intelligent Logistik

Intelligent Logistikwww.intelligentlogistik.sePris: 65 kr. Nr 4 Juni 2007..INKOP LOGISTIK PRODUKTION AFFÄRERTEMA:Hamnar &sjöfartMiljöspecial:Intelligent logistikkan minska utsläppenMed PLAN-nytt

Möt köpstarka beslutsfattarepå höstens storalogistikmöte – Logistics 07CentralLogistics –nu i A-hallen!TekniskaMässan2007Tekniska Mässan 16–19 oktober 2007• Industriteknik• Forum för Produktutveckling• Skärande Bearbetning• Verktyg• Effektiv Plåtbearbetning• Sammanfogning• Montering• Logistics• Driftsäker Produktion & Underhåll• Nordic Transport Convention• PLM Strategi & Vision 07• Embedded Conference Scandinavia• Fackmässa med åldersgräns 18 årFöretagets logistiska förmåga är en viktig länki produktionskedjan som kräver ständigt nytänkande.Effektiv hantering av material, lageroch transport sänker kostnaderna och stärkerkonkurrenskraften på dagens globala marknad.Nu flyttar logistiken in i A-hallen. AvdelningenLogistics fokuserar på effektiv produktionslogistik– allt från intern logistik, materialhanteringoch utrustning, truckar, lager- ochförvaringssystem, emballage, tjänster till trådlösdatafångst och IT-system.Vi lyfter särskilt fram RFID-området. Dessutomgenomförs konferensen Nordic TransportConvention och finalen i Truckförar-SM.På Nordens ledande fackmässa för industringör du konkreta affärer, träffar nya kundgrupperoch får inspiration.Välkommen till Tekniska Mässan 2007!Boka plats nu! Kontakta Per Junbrink, telefon08-749 91 13, e-post per.junbrink@stofair.seEtt arrangemang av: I samarbete med: Mediapartnerwww.tekniskamassan.se

Innehåll nr 4. 2007FOTO: LENA SONNEI Kapellskär märks boomen i Östersjöhandeln mest.14–15Ledare _____________________________________________________5Nyheter__________________________________________8, 20, 30, 446–7– Vi märker det ökade miljöintressetbland transportköpare, sägerBirna Ödefors, VD Samskip AB.Tema: Hamnar & sjöfartSamskips kombiupplägg reducerar utsläppen _____________________6Gävle hamn storinvesterar___________________________________10Norrköpings hamn vital 100-åring ____________________________12Dragkampen fortsätter om Norvik _____________________________13Kapellskär – länk mot nordöstra Europa ________________________14Special: MiljöBara transporter ökar utsläppen ______________________________16Transportbranschens kan inte fortsätt som hittills ________________17Utsläppsrätter en flopp _____________________________________18SUN först med miljöservrar __________________________________19Intelligent logistik kan minska utsläpp _________________________21Sverige blockerar EU-stopp för olagligt virke ____________________22Nytt nätverk för miljöinköp __________________________________23Så kan lokala leverantörer minska transportbehovet ______________24Sakernas internet på gott och ont_______________________________28Sten Wandel om forskningsfronten för framtidens logistik ____________29NCC satsar på Rosersberg som logistikläge _______________________31Lean succé i Getinge_________________________________________32Plan-Nytt ________________________________________________33–38Informationen är flaskhalsen i handelns logistik ___________________39Risk för överetablering av köpcentra ____________________________40Supernischat köpcenter nytt koncept____________________________41Grön tornado på Camfil Farr ___________________________________42Konjunkturen_______________________________________________46Konferenser & Mässor _______________________________________47Forskning &Utveckling”Miljöargumentet har stor potential”Intervju med Catrin Lammgård om hennes nya avhandling __________________48100-årsfirande Norrköpings hamnbygger ut.1221– Intelligent logistik kan betyda mycketför en bättre miljö, menar miljöforskarenMagnus Blinge.FOTO: LENA SONNEIntelligent Logistik 4/07 3

Utveckling pågår.Norrköpings Hamn och Stuveri AB

ledareKombiterminaler – miljölogistikens gordiska knutAll logistik handlar egentligen om att förse oss alla med mat, kläder,tak över huvudet och alla de prylar, nöjen och bekvämlighetersom vi räknar till livets nödtorft.Långa transporter är ett växande problem när dessa behov skafyllas. Det är bara godstransporterna som ökar de svenska koldioxidutsläppen.Det är dessa som kan hota de alltmer ambitiösasvenska miljömål som politikerna glädjande nog nu tävlar om attsätta upp – och förhoppningsvis också genomför.De ökade transportbehoven gäller inte minst livsmedel. Alltmerfrukt och grönt kommer från avlägsna kontinenter. Problemenmed långa transporter gäller inte minst frysta produkter.Nästan all fisk som säljs är fryst och har snurrat runt världeninnan den når kyldisken.Ökad global handel ökar transportbehoven. Vill vi ha billigelektronik från Sydostasien, naturkött från Brasilien och kaffefrån Colombia, måste det ju transporteras hit.Det är intressant att de tillverkande svenska storföretagenenligt Catrin Lammgård blir alltmer intresserade av hur derasprodukter transporteras.Att vi alla börjar fundera mer på hur varor transporteras, sätterintelligent logistik i en guldsits. För som miljöforskaren MagnusBlinge konstaterar i en intervju, nyckeln till hållbara godstransporterligger i den strategiska logistikplaneringsprocessen.Att det här sommarnumret av Intelligent Logistik har sjöfartoch miljö som tema och special är alltså ingen tillfällighet.Hamnar och sjöfart är en självklar del i industrins logistikflöden.Men sjöfart är också ett transportsätt som kan vara mindremiljöbelastande än land- och flygtransporter. För att flytta övergods till järnväg, behövs nya kombiterminaler, särskilt i vårahamnar.I ett brev till regeringens hamnutredare skriver också NäringslivetsTransportråd att hamnar med kombiterminaler bör prioriteras.Transportrådet vill ha fler kombiterminaler i strategiskalägen som noder för inflöde och omlastning av gods.Den statliga hamnstrategiutredningens viktigaste uppgift äratt ge förslag på strategiska hamnar, som får prioritet vid statligtfinansierad infrastruktur. De statliga investeringarna i landinfrastruktursom vägar och järnvägar, är ju ofta större än investeringarnai själva hamnen.Transportrådet menar att utredningen främst ska intressera sigför de hamnar där möjligheterna att underlätta intermodalatransporter är bäst. Det gäller flöden med stort inslag av container-och roro-trafik.Göteborg har här en särställning som den enda svenska hamnsom kan dra till sig interkontinental trafik.Andra hamnar, som är viktiga feederhamnar för containers tilloch från Göteborg eller andra europeiska storhamnar, finns iStockholmsområdet och i Sydsverige. Ett samarbete är angeläget,med tanke på den stora hamnkapacitet som redan finns i områdetfrån Gävle i norr till Norrköping i söder. Dessa hamnar börockså ligga väl till för att ta emot framtida ökade godsflöden.Det finns redan en god landinfrastruktur söder om Stockholmkring hamnarna i Oxelösund och Södertälje, påpekar Transportrådet.Behovet av nya kombiterminaler i Luleå, Umeå, Sundsvall,Gävle, Stockholm Norr, Stockholm Årsta, Norrköping, Jönköping,Göteborg, Helsingborg, Malmö, Trelleborg och Älmhultpekas också ut. Flera orter kunde nämnas.Många väntar nu med spänning på enmansutredaren BengtOwe Birgerssons förslag till prioriterade hamnar och kombiterminaleri början av oktober.Kombiterminaler framstår nästan som miljölogistikens gordiskaknut, den där knuten ni vet, som ingen kunde få upp, men somAlexander den store högg av med ett enda Alexanderhugg.Ha en skön sommar!Gösta Hultén, ChefredaktörIntelligent Logistik är det oberoende magasinet om inköp, logistik, produktion och affärer.Utgivare: Intelligent Logistik HBwww.intelligentlogistik.seGrundare:Gustaf Berencreutz & Gösta HulténLayout: Karin Sundin,Cypress reklamstudio,cypressreklam@telia.comAnnonser & MarknadIntelligent Logistik HBVämlinge 4115, 761 73 Norrtäljewww.intelligentlogistik.seChefredaktöroch ansvarig utgivare:Gösta Hultén (GH)Tel: 08-641 54 08073-766 11 45gh@intelligentlogistik.seRedaktion:Bastugatan 6, 118 20 StockholmTel: 08-641 54 08. Fax: 08-641 54 08Redaktionsråd:Dag EricssonPatrik FärdowNils G. StorhagenPeter FredholmPatrik JonssonSkribenter:Daniel Ekwall,Peter Lorin,Nils Sundström,Tomas NilssonOmslagsbild:Roine KarlssonReporter:Lena Sonne (LS)Bastugatan 6,118 20 Stockholm070-25 42 064ls@intelligentlogistik.seMarknadsansvarig:Gustaf BerencreutzTel: 0176-22 83 50Fax: 0176-22 83 49Mobil: 070-73 03 521gb@intelligentlogistik.seEkonomi & fakturor:Intelligent Logistik HBVämlinge 4115, 761 73 NorrtäljePrenumeration: Boka din prenumeration påwww.intelligentlogistik.seTryckt i 11 000 ex.Tryck: Ljungbergs Tryckeri ABIntelligent Logistik 4/07 5

sjöfartKombiupplägg minskar koldioxiDe stor 45-fotscontainers som Samskip använder, tar lika mycket gods som en trailer.– Miljöargumentet är mycket viktigt för oss. Med feederbåtar och egnatåg som täcker hela Europa, kan våra kombiupplägg minska koldioxidutsläppenmed 10–20 % jämfört med lastbilsalternativet.Det säger Birna Ödefors, VD för isländska Samskip AB, som gläds överen växande marknad i miljödebattens spår.HullVarbergÅlborgHelsingborgRotterdamVentspilsKlaipedaAv Gösta HulténSamskip startade sitt nya omlastningsuppläggvia Helsingborg redan våren 2006 ochhar sedan dess använt Helsingborg somhub för den växande trafiken mellanÖstersjön och Baltikum, England och kontinenten.Med start i våras anlöper något avSamsksips containerfartyg Helsingborgsöndag, måndag och tisdag.Ökat miljöintresseMed ett nytillskott av ca 9 000 containerenheterpå årsbasis, främst omlastningsenhetermellan kontinenten och Östersjön, hållerSamskips hanterade volymer i HelsingborgsHamn redan på att fördubblas.Samskip ser ökningen som en effekt avett ökat miljöintresse.– Genom att kombinera vår svenska ochbaltiska trafik och därmed få en förbättradseglingslista, kan vi nu erbjuda marknadensnabbare och mer pålitliga transportlösningar,med väsentlig mindre miljöbelastning,säger Birna Ödefors, VD för SamskipAB.Nybyggda Samskip Explorer knyter sammanHull och Rotterdam med Ålborg, Helsingborgoch Varberg.Rederi med kombierbjudandeSamskip har uppgraderat fartygsstorlekenför sina Helsingborgsanlöp och ren odlatsin verksamhet i Östersjön och på Nordsjönmed två separata slingor och med Helsingborgsom omlastningshub. FeederfartygenAdele och Seawheel Express trafikerarnu Östersjöhamnarna Ventspils, Klaipedaoch Swinoujscie med Helsingborg som huboch nybyggda Samskip Explorer går NordsjöslinganRotterdam-Aalborg-Helsingborg-Varberg-Hull.– Samskips nya upplägg minskar bådeantalet hamnanlöp och gångtiden till sjössoch förbättrar därmed ytterligare vår miljömässigaeffektivitet. Genom att utnyttjavåra intermodala möjligheter, kan vi nu viaBaltikum erbjuda fasta ankomstdagar äventill den växande marknaden i Moskva ochSt. Petersburg, säger Birna Ödefors.I motsats till färjerederierna kör Samskipsfartyg också på grön, lågsvavlig olja.Det familjeägda isländska rederiet är ettexempel på hur rederierna idag intresserarsig alltmer för logistiken till lands. För utomsjötransporter och skeppsmäkleri, erbjuds6 Intelligent Logistik 4/07

sjöfartdutsläpp med 10–20 procent”Bristen på kombiterminaleri hamnarna är en stor flaskhals”export- och importservice, spedition, dörrtill-dörr-transporter,järnvägstransporter,kombitransporter och projektlaster. Samskipkan därmed, precis som de stora landbaseradeintegratörerna, erbjuda tidsbestämdadörr-till-dörr-leveranser i Europa,men där koldioxidutsläppen kan minskagenom kortsjöfart istället för lastbilar.Med köpet av Geest North Sea Line ochkombioperatören Seawheel 2005, stärkteSamskip sin position på den europeiskaoch skandinaviska dörr-till-dörr-marknaden.Genom sitt växande intermodala nätverk,kan Samskip uppnå betydligt merfrekventa och punktliga tidtabeller än vadsjöfarten kunde erbjuda för bara några årsedan. Den nya servicen opererar medfasta anlöpsdagar och kan därför erbjudade fasta leveranstider dörr-till-dörr sommånga kunder vill ha.Intermodalt nätverkSamskip erbjuder transporttjänster i ettnätverk med 61 kontor i 24 länder, t ex iStorbritannien, Tyskland, Holland, Spanien,Italien, USA, Kanada, Baltikum, Ryssland,Asien, Sydamerika och naturligtvisIsland. Från Rotterdam, som är Samskipsstörsta hub, erbjuds intermodala kortsjötransporterinom hela Europa.– För att möta nya krav på på snabbareoch effektivare lossning och lastning avlastbilar för dörr-till-dörr och kaj-till-kajleveranser,har Samskip startat ett anlöp iRotterdams Interforest Terminal, somanvänds av bl a SCA. säger Jens HolgerNielsen, VD, Samskip Multimodal ContainerLogistics i Rotterdam.Huvudprodukten är dock containertrafikeni linjesjöfart varje vecka till och frånIsland, England, kontinenten och Baltikum.– Att Samskip ökar sin trafik via Helsingborgkänns väldigt positivt. Det ärytterligare en bekräftelse på att vår strategiskasatsning på containerhantering ärrätt, säger Kjell-Åke Ranft, försäljningschefi Helsingborgs Hamn AB.De första fyra månaderna 2007 har detotala containervolymerna i Helsingborgshamn ökat med ca 30 % jämfört medsamma tid förra året.– Det är t o m en snabbare ökning änförra årets rekordökning på över 20 %,som vi inte trodde skulle överträffas, sägerKjell-Åke Ranft.– Jag tror att ökningen beror både påden allmänna ökning i handeln, men ocksåär en miljöeffekt.Önskan att flytta gods från landsväg tillsjötransporter förstärks just nu också avbristen på chaufförer och trängseln påvägarna, säger Kjell-Åke Ranft.IKEA-kontrakt– Behovet av intermodala logistiklösningarväxer och alltfler kunder vill flytta över sittgods från vägarna till grönare, mer pålitligaoch kostnadseffektiva sjöfartsalternativ,säger Birna Ödefors.– Genom vårt dotterbolag Van DierenMaritime, kan vi erbjuda väg- och järnvägstransporterbåde till kontinenten och viaVenstpils till Moskva.IKEA, som i sin miljöpolicy vill satsa på– Samskips nyaupplägg minskarbåde antalet hamn -anlöp och gångtidentill sjöss och förbättrardärmed ytterligarevår miljömässigaeffektivitet,sägerBirna Ödefors.tåg, men också är känt för att jaga lågalogistikkostnader, är en av SamskipägdaVan Dieren´s kunder.Tidigare prövade IKEA att köra egnatåg mellan Tyskland och Sverige i IKEARail, men det blev för dyrt. Van DierenMaritime fick förra året ett 2-årskontraktmed IKEA för att frakta containrar mellanÄlmhult i Sverige och Herne i Tyskland.Samskips fartyg trafikerar Helsingborgoch Varberg i samarbete med Van Dieren,som också kör egna blocktåg mellan Tysklandoch Norrköping tre gånger i veckanoch nu startat ett nytt tåg mellan Helsingborgoch Nässjö.– Vi angör hela fem hamnar i Norge,delvis i samarbete med DFDS Lysline, ochkan därmed minimera de dyra och krävandelandtransporterna där.– Vi hoppas också snart kunna erbjudablocktåg till den norska marknaden, sägerBirna Ödefors.I Danmark kan kunder på Jylland betjänasvia Ålborg eller, för kunder på Själland.via Helsingborg. Sverige och Norgetäcks via kombiterminalen i Helsingborgeller via hamnen i Varberg.Den nya förbindelsen från Hull startadei februari i år och erbjuder dörr-till-dörrleveransermellan Hull och Moskva på 12dagar och Rotterdam-Moskva på 11 dagar.”Helst inte lastbil”– Bristen på chaufförer, trängseln på vägarnaoch vägavgiften, ”mauten” i Tyskland,gör att många kunder säger att de helstinte vill ha lastbilar utan tåg, men de villinte betala mer för det.– Men vi skulle önska oss fler kombiterminaleri de svenska hamnarna. Bristen påkombiterminaler är en stor flaskhals omman vill ha mer järnvägstransporter.Samskip har valt att lägga sitt svenskahuvudkontor i Varberg. Det är en effektivhamn med lätt insegling, säger Birna Ödefors.– Men vi skulle gärna vilja ha en kombiterminali Varberg. Tågoperatörerna harinte löst den frågan. Fler kombiterminalerskulle ytterligare förstärka tåguppläggen.Intelligent Logistik 4/07 7

Tekniska Mässan –den nya mötesplatsenför svenskaoch nordiskalogistiklägennyheterRFID-projekt i hamnFOTO: LENA SONNEVolvo Logistics och Göteborgs hamn blir först i världen att använda RFIDför transportplaneringen mellan fabrik och hamn.På avdelningen Logistics inom Tekniska Mässan, den16–19 oktober 2007, blir det premiär för Logistiklägen,ett nytt aktivitets- och utställningsområde. Området Logistiklägenomfattar en utställningsdel för kommuner/regioneroch näringsliv samt en aktivitetsmonter med scen ochsittplatser för kortseminarier och debatter.Kortseminarer i aktivitetsmonternI samarbete med affärstidningen Intelligent Logistik genomförskostnadsfria kortseminarier under mässans fyra dagar.Städer/kommuner, hamnar, flygplatser, logistikföretag,fastighetsbolag och högskolor får presentera sig. De kommeratt utfrågas av Intelligent Logistiks chefredaktör GöstaHultén, moderator under seminariedagarna. Tidningensmässnummer utkommer den 12 september i hela riksupplaganav Dagens Industri och ligger dessutom med enstor extra upplaga på Logistics 07.• Vill du få mer information, eller boka annonsplats i IntelligentLogistik, kontakta marknadsansvarig Gustaf Berencreutz,telefon 0176-22 83 50 eller e-post gb@intelligentlogistik.se• Vill du få mer information, eller boka monteryta på Logistics 07,kontakta projektansvarig Per Junbrink, telefon 08-749 91 13eller e-post per.junbrink@stofair.seNya, längre trailers, RFID-tagspå containrar och RFID-läsarevid portarna är tre delar i ettnytt logistiksystem mellan Volvosterminal i Arendal ochGöteborgs Hamn. Administrationenminskas, ledtiderna kortasoch antalet transporterfabrik-hamn kan på sikt minskastill en tredjedel.Vid Volvos terminal i Arendallastas godset i containrarsom märks med en passivRFID-etikett. Vid porten tillArendal och grindarna tillGöteborgs Hamn finns RFIDläsaresom registrera containernnär den passerar. Om deninte kommer i tid larmas planerarenpå Volvo Logistics automatiskt.– När vi har den exakta körtidenså vet vi säkert att ingentinghänt med godset undertransporten. Vi kan också planeratransportena så att vi slipperväntetider, säger PerAndré, projektledare på VolvoLogistics.Toyman flyttar till JönköpingToyman flyttar lagret frånSkåne till Torsvik i Jönköpingoch låter Tradimus Dila Logistiksköta hanteringen.– Tidigare lagerlokaler varinte funktionella. Vi tittade påmöjligheten att bygga nytt,men ville inte binda så mycketkapital, säger Stefan Risberg,VD.– Outsourcingen bidrar tillen ordentlig kostnadsbesparingoch hanteringen blir mer rationell.Sandvik kliver ur materialhanteringEtt arrangemang av:www.intelligentlogistik.se • www.tekniskamassan.seSandvik säljer Sandvik SortingSystems till franska CineticIndustries, dotterbolag tillCompagnie de Fives-Lille.Sandvik Sorting Systemstillverkar sorteringsanläggningarför bl a post-, paket- ochbagagehantering, omsätter ca 1miljard SEK med 300 anställda.Fives-Lille designar ochlevererar processutrustningoch nyckelfärdiga logistikanläggningar.– Försäljningen av SandvikSorting Systems är ett led i attavyttra verksamhet som liggerutanför kärnverksamheten förSandvik Materials Technology,säger Peter Gossas, chef föraffärsområdet.8 Intelligent Logistik 4/07

newmarket.seOxelösunds HamnBashamn förStockholm/Mälardalen4 starka fördelarKort inseglingIsfritt16,5 m djup24 timmars serviceVälkommen!Oxelösunds Hamn AB Tel +46 (0)155-25 80 00 www.oxhamn.seAt your service!16,5 m

sjöfartRekordår för Gävle Hamn2006 blev ett rekordår för GävleHamn. 4,65 miljoner ton hanteradesi hamndelarna Fredriksskans,Granudden och Karskär.– Totalökningen låg på plus17 %, säger VD, Mikael Lööf.FOTO: LENA SONNEAv Gösta HulténFörfattaren Lubbe Nordström kallade påsin tid Gävle för Stor-Norrlands huvudstadoch spådde staden en lysande framtid somhandels- och industristad. Idag är hamnensläge strategiskt när det gäller att hantera desnabbt växande handelsvolymerna motÖsteuropa.Med en ny motorväg till Stockholm, enväxande hamn och bra järnvägsförbindelser,har Gävle ytterligare stärkt sin potential attbli ett stort logistikcentrum i Mellansverige.Gävle Hamn stärker också sin tidigareposition som ostkustens största och Sveriges3:e största containerhamn.– Vi hade en ökning på 37 procent påantalet TEUs förra året.Orsaken till hamnens snabba volymökningär bl .a den nya affären med flygbränsleför Arlanda.– Vår olje och kemiterminal stod för ca40% av godsomsättningen 2006.Men också bulkvolymerna ökar, särskiltav skrot för de stora järnverken och lerortill pappersbruken i Gävles uppland. Bulkterminalenstod för ca 40% av godsomsättningen2006.Den ökande containertrafiken, inte minstmed sågade trävaror i container till Japan,bidrar också till volymökningen. Containervolymenstod för ca 15% av godsomsättningen2006.Investerat 300 miljonerOch hamnen växer:– Vi har investerat rejält i hamnen desenaste åren eller ca 300 miljoner SEK bl.a156 miljoner i nya kajen, vägen och järnvägsspårenpå GCT, som är den störstaseparata investeringen, säger Mikael Lööf.De två nya containerkranar som invigdesi terminalen i höstas är de största på ostkusten.Utbyggnaderna gör det möjligt att ökacontainerhanteringen med ca 100 000 TEUsper år.70 % av containervolymerna är sågadeGävle hamn växer snabbt, både i hanterade volymer, kajlängd och upplagsytor.- Jag tror att vår framtid ligger i att utveckla logistikprocessen, med kompletta åtaganden och engagemanghela vägen från leverantörens till mottagarens lage, säger Mikael Lööf.trävaror, som packas i containrar här.Det mesta går på export med feederfartygtill Tyskland och Holland, för vidaretransport till bl.a Asien.Volymer växer med ArlandaflygetSedan i höstas går allt flygbränsle för Arlandavia Gävle hamn. Tidigare transporteradesbränslet med lastbil från Stockholms hamngenom centrala Stockholm ut till Arlanda.Med järnvägstransporten Gävle-Brista försvinner50 farliga lastbilar per dygn frångator och vägar. Det minskar koldioxidutsläppenmed nästan 1000 ton per år.Varje år anlöper ca 50 fartyg Gävle hamnmed flygbränsle, som pumpas till cisterneroch vidare till en tappningsstation i hamnen.Här finns en modernrangerbangård.Varje vecka kör AFAB,Arlanda Flygbränslehantering AB, 10–11tåg, med 17 vagnar flygbränsle till Brista,söder om Märsta. Från Brista går bränsletvia pipeline till Arlanda. Flygplatsen behöver585 000 ton bränsle per år. En fulltankadjumbojet tar 240 kubikmeter bränsle.– Efter nästan 10 års arbete fick Gävlehamn kontraktet på plats. Affären är av storbetydelse för hamnen och vi är väldigt gladaåt denna långsiktiga affär, som ger ytterligarevolymer till hamnen, i takt med attArlanda växer, säger Ulf Wiik, marknads -chef i Gävle Hamn.Eftersom man inte kan växa bakåt förbebyggelsens skull, fortsätter Gävle hamnatt växa ut i havet och gör landvinningarsom ökar hamnytorna med ca 300 000 kvmi flera olika projekt.Här kommer de ytterligare 3,5 miljonerkubikmeter muddermassor som ska grävasupp väl till pass.– Vi tar in konsulter för att se på hur vikan bygga ut i etapper. På den nyvunnautfyllnadsmarken kommer kanske ett nyttro-ro-läge, och en rikskombiterminal medförlängda spår, i samarbete med GreenCargo, berättar Mikael Lööf.Att Gävle också blir en av de hamnarsom regeringens hamnutredare Bengt-OweBirgersson pekar ut som svenska huvudhamnartar Mikael Lööf för givet:– Den exporterande svenska storindustrin,typ Sandvik, Ovako, Korsnäs, SSAB ochStora Enso ligger ju här. Vi finns ju förderas skull.Första strukturaffären2005 köpte Göteborgs Hamn 20 procent iGävle Containerterminal AB, i den förstastrukturaffären mellan svenska hamnar påmånga år. En ny terminal öppnades i augusti2006.Göteborgs Hamns ambition är att ökaupptagningsområdet och därmed attraktionskraftenför nya transoceana linjer somnu trafikerar hamnar på kontinenten.10 Intelligent Logistik 4/07

sjöfart”När hela E4-an öppnas som motorväg till Stockholm i oktober,flyttas Gävle 30 minuter närmare Mälardalen.”Ett strategiskt samarbete mellan viktigalogistikcentra på ost- och västkusten kanstärka svenska hamnars konkurrenskraftinternationellt.– Göteborgs Hamn är störst i Nordenoch vi är störst på containertrafik på ostkusten.Det har just genomförts ett stortinvesteringsprogram i Gävle Hamn. Affäreninnebär en allians mellan två av dehamnar i Sverige som investerar mest. Tillsammansbildar vi en mycket stark allians,säger Bengt Johansson, VD Gävle ContainerterminalAB.Internationellt logistikcenterGävle kommun har under flera år arbetatför att skapa ett nationellt och internationelltlogistikcenter i Gävle Hamn, där alltmergods via sjöfart, järnväg och väg kanmötas. Volymrekordet och den växandebränslehanteringen stärker ytterligare denambitionen. Flygbränsleaffären visar attGävle hamn redan idag är ett alternativ förStor-Stockholms försörjning.Mikael Lööf ser Gävle som en del avStockholms och Mälardalens nödvändigahamnstruktur.– Vi kan ta emot större flöden av bensinoch diesel. Vi går igenom våra möjligheteroch ser hur vi kan bidra.Orättvist istilläggEn realistisk prissättning kan bidra till engod utveckling. Redan idag ger man bl.arabatter på fartygsavgiften för fartyg somdrivs med lågsvavligt bränsle.– Men det istillägg på 2–3 miljoner somvi tvingas betala ger en en sned konkurrensoch den kostnaden borde sjöfartsverket ta.Det skulle likställa hamnen ur konkurrenssynpunkt.Svensk exportindustri behöver starkahamnar, med god infrastruktur och en höglinjefrekvens.– En fortsatt positiv utveckling av hamnenär viktig för industrin både i södraNorrland och i Mälardalen.– Jag tror att vår framtid ligger i attutveckla logistikprocessen, med komplettaåtaganden och engagemang hela vägen frånleverantörens till mottagarens lager.Från Maputo till GävleInnan jobbet som VD i Gävle hamn varMikael Lööf chef för ett stort hamnprojekti Mocambiques huvudstad Maputo, i syd -östra Afrika. Ett konsortium med bl aSkanska hade uppdraget att rusta upp ochutveckla Maputos hamn. Men även jobbetsom VD för hamnen i Gävle är internationellt,påpekar han. Gävle hamn har reguljärtrafik, inte bara på hela Europa, utan ocksåpå Nordafrika.Det som just nu glädjer Mikael Lööfallra mest är mer närliggande - att enmotorväg, utan några rödljus, snart är klartill Stockholm och landsvägen Björklinge-Mehedeby ersätts med nybyggd motorväg.– När E4-an öppnas som motorväg tillStockholm i oktober, flyttas Gävle 30 minuternärmare Mälardalen, påpekar MikaelLööf.25 meter från en vältrafikerad motorväg.Järnvägen alldeles runt knuten.Industriområde så långt ögat kan nå.Herregud, vad vackert.Lilla Logistikguiden2005/2006Beställ Lilla Logistikguiden påskanska.se/logistik eller tel 020-33 90 00.Vi är specialister på logistikanläggningar. Och var de ska ligga. Hör gärna av dig så berättar vi mer.Intelligent Logistik 4/07 11

sjöfartNorrköping räknar med kombiterminaloch ökad containertrafikNorrköpings Hamn och Stuveri AB firar 100 år i starkframtidsoptimism. En ny, 180 m lång kaj och hamnplanpå 40 000 kvm visar vitaliteten i utvecklingen avNorrköping som logistik- och transportnod.– Sjöfarten är oerhört viktig föratt ge industrin möjligheter attväxa och Norrköpings hamnvisar på nytt sin kraft. Denhamnutredning som nu pågårska snart ge oss svar på vilkaorter som är mest lämpliga iframtidens nät av kombiterminaler,sa infrastrukturministerÅsa Torstensson vid invigningenav det nya hamnterminalområdet.Magnus Hall, styrelseordförandei hamnbolaget och VD iHolmen, underströk att 200-miljonerssatsningen på Pampusutbyggnadenär viktig föratt bygga ett intermodalt centrumi Norrköping. Ytterligare50 miljoner SEK satsas på enny kran vid RoRo-läget i Pampushamnentill nästa sommar.Med utbyggnaden i Pampushamnenskapar Norrköpingshamn ett fullservicekonceptdär olika transport- och varuslagär samlade i en terminal,för ett effektivt utnyttjandegenom hela transportkedjan.Genom att så många varuslagkan passera genom hamnen,blir det också möjligt att fördelakostnaden på flera parter.Hamnens VD Bengt-ErikBengtsson ser redan nya viktigaprojekt för hamnens utveckling.Utökad containertrafikKardonbanan har tagit lite förlång tid, men jag är säker på attkommunen kan göra ytterligarelite till för att den snart skabli verklighet.Den nuvarande Pampushamnenhar plats att växaytterligare västerut. När Kardonbananfinns på plats, kommerdet nya hamnområdetinrymma en stor, integreradmodern kombiterminal med bla gantrykranar. Hamnen harredan en omfattande containertrafik,med anlöp från destora kontinenthamnarna fleragånger i veckan och frekventtrafik med järnvägspendlar,som servas vid Öhmansterminalen.Det s k Norrköpingspaketet,som bl a stöds av de fyra statligatrafikverken, innehållerstora infrastruktursatsningarför att öka hamnens tillgänglighetoch Norrköpings roll somledande logistikcentrum ochkommunen ligger i startgroparnaför ännu större satsningar.5 MINUTER TILL E4/E20Stockholmsregionensbäst belägna containerhamnCONTAINERDEPÅ, STUFF, STRIPP OCH MAGASINERINGTel. 08-550 237 40 | E-post: soeport@soeport.se | www.soeport.se12 Intelligent Logistik 4/07

sjöfart– Nej till EU-stöd för Norvikhar fått för stora proportionerInfrastrukturministernÅsa Torstensson har i vårbesökt regioner och hamnarför att skaffa sig enuppfattning om infrastrukturellasatsningaroch godsflöden. Vi varmed i Sörmland i maj.Frågorna om Norvikblev hängande i luften.Av Lena SonneDet är pressträff på flygplatseni Skavsta den 15 maj. På podietsitter Åsa Torstensson, och bl arepresentanter från Skavsta,Regionförbundet Sörmland,Eskilstuna/Näringsliv ochOxelösunds Hamn.Att det finns ett stort behovav infrastruktursatsningarråder enighet om. Varje regionargumenterar naturligtvis försin sak och Åsa Torstenssonsvarar diplomatiskt på känsligafrågor. En sådan är behovetav en ny storhamn i Norvik.”Fel proportioner”Regeringen har inte förordatatt Norvik ska få status somnod i en sjömotorväg, vilketskulle öppna för EU-bidrag tex för järnväg dit. Det har spekuleratsi att regeringen villvänta in Birgerssons utredning.Men det är Stockholms stadsom äger frågan om Norvik.Har regeringen ändratinställning till Norvik, medtanke på att ni avstått från EUstödför nästa steg i Norviksatsningen?– Regeringen hade att bedömaett antal ansökningar förstöd till sjömotorvägar. Av fyrakom tre med. Men det handlarbara om ca 200 miljoner SEK,säger Åsa Torstensson, som villFOTO: LENA SONNE– Avslag på EU-pengar till Norvikhar getts för stora proportioner,säger Åsa Torstensson.FOTO: LENA SONNE– KombiterminaleninitieradeH&M mennu använderLidl den också,säger LennartNilsson.tona ner betydelsen av avslagetför Norvik.– Det här har fått fel proportioner.Vad anser du om behovet avNorvik när du nu sett Norrköpingshamn, Oxelösunds hamnoch Södertälje hamn?– Bengt-Owe Birgersson harfått i uppdrag att identifierasamverkande hamnprojekt ochkombiterminaler i ett helhetsperspektivoch ska lämnabesked i oktober, svarar ÅsaTorstensson, som inte själv villta ställning ännu.Faktum är att både Södertäljeoch Oxelösunds hamnväxer snabbt. Södertälje fortsätteratt växa kraftigt på containerhantering.Första kvartaletvar ökningen över 50procent.Vilka infrastrukturprojektär då mest angelägna ur miljöperspektiv?– Kombiterminaler är viktiga.Eskilstunas relation tillGöteborgs hamn är ett exempelpå bra samarbeten.Vilka proriteringar ur miljösynpunktsom är mest angelägnaerbjuder sig Marita Bengtssonfrån RegionförbundetSörmland och ordförande förmötet, snabbt att svara på.– Det är Citybanan och Ostlänken,för bättre pendlingsmöjlighetertill Storstockholm.Dubbelspår på Svealandsbanan– även för gods, vilketNykvarn, Strängnäs och Eskilstunavisat intresse att samfinansiera.Förbättrad E20 motGöteborg och Räta LinjenNorrköping, Västerås, Gävlemed förbifart vid Katrineholmär också angelägna projekt.Lidl satsar på tågÅsa Torstensson tycker attbesöken i Sörmland var mycketlärorikt och nämner speciellthamnen i Oxelösund och en nylogistikpark i Eskilstuna medkombiterminal som exempel.– Utvecklingen av kombiterminaleninitierade Hennes& Mauritz, berättar LennartNilsson, från Näringsliv iEskilstuna kommun.Kommunen rustade upp ettgammalt industrispår som inteanvänts på många år.Flera storföretag har valt attha centrallager i Eskilstuna,t ex H&M, Lidl och Meca.H&M vill ha miljöprofil ochville ta sitt gods med järnvägfrån Göteborg.– Sedan och utan att vi visstedet, började Lidl också tasina varor med tågpendel frånMalmö.Nu har Lidl – som inte di -FOTO: LENA SONNE–Vi haretablerat osssom containerhamnochvåra kunderhar tungagodsflöden tilloch från Mellansverige,säger Erik Zetterlund.rekt gjort sig känt för att varaett miljösinnat företag – tre tågi veckan.Erik Zetterlund, OxelösundsHamn, framhöll hamnenstillväxt:.– Vi har etablerat oss somcontainerhamn idag. Våra kunderhar tunga godsflöden tilloch från Mellansverige ellerför omlastning för vidare transportpå Östersjön.Oxelösunds hamn ligger på7:e plats i Sverige.Omsättning ökar stadigt ochvar 2006 219 miljoner SEK,resultat blev 24 miljoner ochproduktionen var 6 812 000ton.Vad har du sagt till BengtOwe Birgersson och Åsa Torsenssonför att övertyga demom att just Oxelösunds hamnska komma med på listan över”utvalda” hamnar som statensinfrastrukturella satsningarkommer att stödja?– Jag har förklarat vår betydelseför industrin, vad vår placeringbetyder och utvecklingenav containerhamnen.– Våra fördelar är kortinsegling, nära motorväg ochjärnväg, roro-läge, containertrafik,lediga ytor, en tungindustripark, stora baskunderoch dygnet-runt service.Oxelösunds hamn satsar påytterligare utbyggd lossningskapacitetunder 2008. En 48ton torrbulkkran levererasnästa år.Intelligent Logistik 4/07 13

FOTO: LENA SONNEÖstersjöregionen har den snabbaste tillväxten i Europa.Tillväxten har gjort lilla Kapellskär till Sveriges sjätte exporthamn,som i godsmängd gått om storebror Stockholm.Bara lastbilar i snabbväxande KapellskärAv Lena SonneUnder medeltiden tog sig munkarna frånSigtuna till norra Roslagen för att fiska lax.För sina gudstjänster byggde de ett kapellpå ett skär som fick namnet Kapellskär.Om uttalet tvistar ålänningar, ortsbor ochlärde.Den heta sommaren 1719 fick skäretoväntat besök. 200 ryska galärer nåddesvensk kust just vid Kapellskär för fredsframtvingandeåtgärder i form av plundringoch bränning under hela sommaren.Nu är Rysslandshandeln över Kapellskärfredlig och välkommen.– Här ser vi den stadiga ökningen avhandeln över Östersjön. Vi räknar med 3,3miljoner ton för år 2007, säger hamnchefChrister Candal.Tillväxten gäller gods till både Finland,Baltikum och Ryssland.Ytterligare en färjelinje till Paldiski iEstland har just satts in.Estland ökar mest, men Finlandstrafikenär störst.Sveriges export till Estland ökade medhela 63 % till 8,5 miljarder SEK 2006.Kapellskär tillhör Stockholms hamnaroch har färjetrafik till Finland, Åland ochEstland för passagerare och rorofrakt.Det är en specialiserad hamn medmycket trafik och lite utrymme. Den byggerpå enkel logistik och strikt ekonomi.Kapellskärs hamn är ett barn av 60-talets obegränsade tro på lastbilen somframtidens transportmedel. Hit går ingenjärnväg. Det är lättillgänglig infrastrukturav detta slag som gör att vägarna slukar detmesta av den växande varuhandeln.– Här är bara lastbilar, inget grus, ingenbulk, inga containers, sammanfattar ChristerCandal. Från Stockholm tar det drygten timme med bil.Sjöfartskluster sysselsätter mångaFinnsailor ligger inne när vi besökerKapellskär en måndagmorgon i maj ochska avgå till Nådendal 9.40. Det tar ca 8timmar. Ålandsfärjan och Finn Clipper ärnästan samtidigt på väg in.Stuveriarbetarna hinner bara med enkort kaffepaus.Om några år hoppas Christer Candalpå fem roro-lägen, med ytterligare en pir,där 200 meter långa fartyg kan lägga till.Kapellskär har inga planer på att byggaut till containerhamn. Det är naturreservatpå ena sidan och bostäder på den andra.– Här är kortaste vägen till nordöstra Europa,säger hamnchefen i Kapellskär Christer Candal.– Vi har egentligen bara fyra kunder,säger Christer Candal, FinnLink, Tallink,BSL, d v s Baltic Scandinavian Line ochViking Line.Viking Lines båt här är minst och tarfrämst passagerare från Åland.FOTO: LENA SONNE14 Intelligent Logistik 4/07

– Hamnen har ökat från tidigare 9 till 11färjelinjer i år. Mest på Finland, men ocksåmycket från Estland med gods till och frånövriga baltstater och Ryssland, säger ChristerCandal.Alla ökar de sina volymer.En hamn skapar ett sjöfartskluster somger sysselsättning åt mångdubbelt fler änsjälva hamnen.– Här arbetar 30 personer direkt i hamnen,men totalt 200 personer. För Norrtäljeär det ju en fördel. Många kommer ocksåhit och handlar och det skapar arbetstillfällen.sjöfartFOTO: LENA SONNE30 personer arbetar direkt i hamnen, men med kringstjänster inräknade sysselsätts ca 200.Kortaste vägenKapellskär har en stor fördel framför andrahamnar. Det går att ha ett regelbundetdygnsschema.– Här är kortaste vägen till nordöstraEuropa. Till Paldiski tar det 10 timmar. Med2 timmar i land klarar vi att ta det på en ochsamma dagliga turlista. Kapellskär ärattraktivt eftersom man kan hålla en om -loppstid på 24 timmar. Nynäshamn kan intebli en konkurrent. Vi ligger närmast.– Därför kan vi inte heller ta emot nyalinjer som går längre, om de inte går snabbareförstås, säger Christer Candal.Gångtid för fartyg med destinationshamnarsom Åbo, Nådendal, Hangö, Helsingfors,Mariehamn, Tallinn, Paldiski och Öselär maximalt 11 timmar.– Tiden är viktig när rederier bestämmersig för en ny linje.Christer Candal var i Kapellskär sombarn och minns när hamnen byggdes 1961och har sett dess expansion.– Den stora uppgången var på 1980-talet.Men när Estonia gick under 1994 låg trafikenlågt några år. Finnlink kom hit 1997.17 000 lastbilar med 2,9 miljoner tongods, nästan lika många personbilar och 1,5miljoner resenärer passerade 2006.Han förutspår ännu mer trafik.–Vi kommar att bygga om en del ochutöka. Lägena är för trånga. Miljöprövningpågår. Vi har överklagat i miljödomstolen,eftersom miljömyndigheterna vill begränsagodsmängden.Välkommen tillostkustens logistiknavTelefon 026-17 88 43gavle.hamn@gavle.sewww.gavlehamn.seGÄVLE HAMN är hjärtat för import ochexport på ostkusten. Här möts trä och stålpå väg ut i världen, och kaffe och olja på vägin i Sverige. Ett logistiknav för samordning avfartyg, tåg, bilar och containers.Intelligent Logistik 4/07 15

miljöBara tranportsektorn ökar utsläppen– I transportbranschen går förändringsarbete i miljövänlig riktning trögtoch kurvorna pekar åt fel håll, sa John Holmberg, professor i fysiskresursteori, vid Chalmers och Göteborgs universitets seminarium omklimatproblemet och transporterna.FOTO: LENA SONNEAv Lena SonneTransportsektorn är den enda som stadigtökar utsläppen. Den står för över en tredjedelav alla Sveriges koldioxidutsläpp, nästanhälften av kvävedioxidutsläppen och ca1/3-del av utsläppen av flyktiga kolväten.Sedan 1990 har vägtransporternas koldioxidutsläppökat stadigt, från 17,4 miljonerton då, till över 20 miljoner idag. Medansjötransporter och flyg minskat eller bibehållitsina utsläpp, fortsätter utsläppen påvägarna att öka.Vilka lösningar kan branschen bidramed för att förhindra fortsatta klimatförändringar? Varför görs så lite, när tekniskalösningar finns? Det var några frågor somJohn Holmberg reste på ett seminarium påChalmers.– En Morris från 1937 drog bara 0,6 literbensin. Det visar att bilindustrin inte kommitså långt när det gäller minskad bensinförbrukning.Det mesta av teknikutvecklingenhar handlat om höjd prestanda,ökad acceleration och ”power”.– Prestandan för dagens bilar är högreän vad som egentligen krävs. Svenskarnakör de mest bensinslukande bilarna i Europa,även om miljöbilar ökar och bränslekonsumtionengår ner.– De flesta kör i snitt inte mer än 6–7mil per dag. För så korta bilresor är elmotorett bra alternativ.Etanol en teknikbryggaBjörn Sandén – docent i miljösystemanalyspå Chalmers, tror också på el och även påsoleldrivna personbilar. Men dagens etanolsatsningarkan visa vägen för morgondagensalternativ.– Etanol kan ses som en överbryggandeteknik, som röjer mark för nya satsningarpå miljöteknik.Björn Sandéns forskning går ut på atthitta alternativ till bensin, t ex etanol,metanol, biogas, naturgas, bränsleceller,rapsolja, el etc och utvärdera vad som ärvärt att satsa på.– Många alternativ kan verka lovande,men sannolikt blir det bara en enda tekniksom blir dominerande i framtiden.– Problemet är att olika miljövänligaalternativ nu måste konkurrera medvarandra när läget är att olika alternativbefinner sig i ett inledande skede ochbehöver stöd. Hans anser att samhället kanstödja många spirande tekniker samtidigt.– Men man måste också få igång enmarknad. Det är inte bara forskning ochutveckling som behöver ekonomiskt stöd.Traditionellt tänkande, inlåsningsmekanismer,invanda rutiner blockerar vägen.– Etanolbilssystemet hade en lång, trevandeutveckling från 1980–2004 innan detslog igenom för tre år sedan.Han passerar Volvo Torslanda varjemorgon på väg till jobbet och har gjortreflektionen att om fabrikstaken försågsmed solceller, skulle alla anställda kunnaplugga in på morgonen, ladda sin bil ochköra hem på el.Tunga vägtransporterAntal lastbilar 53 000Körsträcka/år 8 000 milÅkeriföretag 11 000Antal förare 50 000Godsmängd 400 milj. tonOmsättning 70 miljarder SEKUtsläpp av koldioxid 20 miljoner ton*KALLA: SVERIGES ÅKERIFORETAG & SIKA* Avser 2004Björn Sandén, docent vid Chalmers, tror på el -drivna bilar. Men etanoldrift kan visa vägen tillmorgondagens alternativ, menar han.Scania och Volvo på hybridspåretScania och Volvo har tidigare valt olikatekniker för nästa generations lastbilsmotorer,men nu tycks båda satsa på hybridspåretoch då främst parallellhybrider. Bäggetror att utvecklingen kommer att gå fort.Volvo har byggt parallellhybrider, därman använder en elmotor och en förbränningsmotorsom driver var för sig eller tillsammans.Som energilager används batterier.Scania har utvecklat en seriehybrid, somdrivs av elmotor och förbränningsmotornanvänds bara till att generera el. Energilagerär superkondensatorer, som snabbt kanta upp och ge ifrån sig stora energimängder.Om motorerna slår igenom kommersiellt,kan den negativa spiralen börja brytas.Alla måste betalaMinskade koldioxidutsläpp är viktigast.Men på kort sikt vill vi även minska luftföroreningarnaoch på längre sikt är måletatt minska oljeberoendet.Vem ska då betala?Björn Sandéns anser att alla nyttjaremåste betala. Och det behöver inte bli specielltdyrt. Han ger ett räkneexempel:Om världens samtliga oljeförbrukarebetalade en global skatt motsvarande baraett öre per liter bensin, skulle industriländernakunna tiodubbla sina nuvarandesatsningar på förnyelsebar energi. Dyrteller billigt – det kan förstås diskuteras.– Kanske är det ändå ett pris vi måstebetala.16 Intelligent Logistik 4/07

miljöNej, vi kan inte hålla på som förrMedan bostads- och industrisektorni Sverige minskat sinakoldioxidutsläpp under senareår, har transportbranschenökat utsläppen. Det var bakgrundentill en paneldebatt vidKompetensforum i Göteborg imaj.Av Gösta Hultén– Det transportsystem vi har ärresultatet av det regelverk vihar. Frånvaron av tuffa reglerbelönar de dåliga och bestraffarde goda. Det hävdade MagnusNilsson, Naturskyddsföreningen,i en paneldebatt medbl a infrastruktruminister ÅsaTorstensson och Green CargosVD Jan Sundling.Åsa Torstensson troddeändå att vi måste räkna medfler transporter. Hon aviseradekommande utsläppsrätter förtransporter i EU, men kundeinte ge besked om på vilket sättde ska kombineras med koldioxid-och kilometerskatter.Om regeringens aviseradeLogistikforum, sa hon:– Jag hade hoppats kunnapresentera det här idag, men viär tyvärr inte klara ännu.Som kommentar till MagnusNilssons, som menade att transporterberor på att ”grejer ärpå fel ställe” ansåg Jan Sundlingatt ”ingen varuägare vill hamer transporter.”Som exempel på konkretaåtgärder för minskade utsläppnämnde han den nya kombiterminaleni Hallsberg, som finansieratsgemensamt av GreenCargo, Banverket och Hallsbergskommun.– Man får inte glömma atttransporter är till för samhälletsskull. Om Sverige får förhöga transportkostnader så fårvi en svårare konkurrenssituation,påpekade Bengt Wolffram,ordförande i Logistik ochTransportstiftelsen, LTS, somlyssnade intresserat på debatten.– Vi kan inte hålla på somförr. Det finns en enighet omdet, och det gäller att ta steget.Men vår svenska modell är frivillighet.Så summerade OlleRossander, ekonomijournalistoch moderator, debatten.Gemensamt klimatinitiativTransportbranschen måste alltsåbörja ta ansvar för att minskaklimatpåverkan. Företagsledareför några av de störstatransportbolagen i Sverigesäger sig vara beredda att tadet ansvaret och inleda arbetetomedelbart. Det var budskapetfrån det möte i våras som markeradestartsignalen för TransportbranschensKlimatinitiativ.– Vi var överens om att vimåste våga tänka nytt och intemotarbeta miljökrav och ensund reglering av transport -branschen. Tvärtom ska vibejaka sådana krav och gå före,– Det transportsystem vi har är resultatet av det regelverk vi har, sa MagnusNilsson, SNF (mitten). – Ingen varuägare vill ha mer transporter, ansåg JanSundling, Green Cargo (2:a från vänster).säger Ingvar Nilsson, VD förSchenker i Sverige.UtmaningMötet utsåg två arbetsgruppersom inleder arbetet med frågorsom både kan öka kunskapsnivånkring transporter och miljöfrågoroch de facto minskatransporternas miljöbelastning.– Viktigast är självfallet detvi själva kan göra för att minskakoldioxidutsläppen. Men attta fram statistik och nyckeltalför miljöpåverkan i långa logistikkedjorär också viktigt föratt hjälpa beslutsfattare ochtransportköpare när de väljertransportlösningar, säger MatsNyblom, operativ chef förMaersk i Norden och Baltikum.En positiv utveckling avhandel och tillväxt i världenökar ofrånkomligt transportbehovet.Transportbranschensutmaning är att ändå klara enminskad klimatpåverkan.Smartare– Miljöansvar handlar mycketom att utnyttja resurser smartare.I stället för att flera halvtommalastbilar distribuerarvaror, ska vi undersöka förutsättningarnaatt samverka föratt höja fyllnadsgraden. På detsättet kan vi redan med dagensteknik sänka koldioxidutsläppen,säger Göran Sällqvist, viceVD Posten.De företag som initialt engageratsig i TransportbranschensKlimatinitiativ är DSV, GreenCargo, Jetpak Sverige, MaerskSverige, Posten, Schenker Sverige,DHL Sverige och Göteborgshamn.FOTO: LENA SONNELevererar Ni alltid i rätt tid?_Konsulter_Logistiklösningar_WMS_AutomationSwisslog ABBrodalsvägen 13SE-433 38 PartilleKompletta lager & distributionslösningarSwisslog gör det möjligt för Er att leverera i rätt tid, alltid.Swisslog är en global leverantör av integrerade logistiklösningar för hela värdeprocessen:från varumottagning och lagring till orderexpediering och leverans. Vår portföljinnehåller konsultation, design, leverans och drift av kompletta logistikanläggningar.Swisslogs lösningar kombinerar WMS lagersystem med mekaniska interna transport-,lagrings-, plock- och sorteringssystem. Detta ger Er förbättringar i anläggningensflexibilitet, produktivitet och kvalitet, samtidigt som logistikkostnaderna minimeras.Tel: 031-336 60 00marketing.se@swisslog.comwww.swisslog.comIntelligent Logistik 4/07 17

miljöHandel med utsläppsrätterkan ge billigare transporterFOTO: LENA SONNEDet blir dyrare för industrin men billigare för transportsektorn om transporternainlemmas i EU:s utsläppshandel, jämfört med dagens bränsleochkoldioxidskatter. Det är den överraskande slutsatsen i en rapport frånIVL Svenska Miljöinstitutet. Det betyder att transporterna och därmedutsläppen kommer att öka istället för att minska, som tanken var.Av Lena SonneEU:s system för handel med utsläppsrätteromfattar än så länge endast fasta industriochenergianläggningar. Men diskussionerförs om och hur transportsektorn kaninkluderas i handelssystemet.– Vi vill med vår rapport varna för drastiskaeffekter om man inte tänker igenomåtgärderna, säger Markus Åhman, forskareinom energisystem, vid ansedda IVL.– Man måste ytterligare analysera strukturellaförändringar och andra dynamiskaeffekter av att integrera transporterna inuvarande system.IVL-rapporten handlar om konsekvenserom transportsektorns koldioxidskattersätts med att sektorn integreras i EU:ssystem för handel med utsläppsrätter. Förtransportsektorn blir följden bl a lägredrivmedelskostnader, något som sannoliktleder till ännu snabbare ökning av transporternai samhället.- Idag betalar transportsektorn en högreskatt – mellan 5–10 gånger mer för sammakoldioxidutsläpp - än med utsläppshandel,säger Markus Åhman.– Bränsle skulle bli billigare och detskulle bli billigare med utsläpp, men dyrareatt köpa el nästa handelsperiod 2008-2012.Den totala kostnaden för att släppa ut koldioxidskulle minska drastiskt för transportsektorn.– Andra konsekvenser är ökade produktionskostnaderoch risk för omfattandestrukturomvandlingar i industrin, sägerMarkus Åhman.I studien antas att transportsektornsnuvarande beskattning i form av koldioxid-och bränsleskatter ersätts avutsläppsrätter, vilket diskuterats.Det betyder att det arbete för minskadeutsläpp som inletts, t ex med alternativadrivmedel, blir olönsamt.– För transportsektorn, som har högaåtgärdskostnader, blir det billigare att köpaOm koldioxidskatterna ersätts med utsläppshandelför transporter, kan resultatet bli billigarefossila bränslen och fler transporter.utsläppsrätter från industrisektorn, menarLars Zetterberg, avdelningschef på IVLSvenska Miljöinstitutet.Konsekvensen blir att priset på ut -släpps rätter stiger, vilket ger ökade kostnaderför industrin.Priset på el skulle öka. För elintensivindustri betyder det en dubbel belastning,med högre kostnader för både el ochutsläppsrätter.En integrering av transporter- ochindustri i samma handelssystem kan möjligenminska samhällets totala åtgärdskostnader.Risken finns dock att det leder tillindustrinedläggningar och att verksamhetflyttas till länder utanför EUs handelssystem.Fiasko för EUs utsläppshandelHandeln med utsläppsrätter är hörnsteneni EU:s gemensamma klimatpolitik. Systemetbygger på att energiintensiv industrioch kraftverk inom EU tilldelas ett antalutsläppsrätter.De företag som vill öka sina utsläpp utöversin tilldelning, måste köpa utsläppsrätterfrån andra företag, som då minskar sinautsläpp. Handeln sker via en börs. Enutsläppsrätt motsvarar ett ton fossil koldioxid.I Sverige omfattas ca 700 anläggningar.De största utsläppskällorna finns inomjärn- och stålindustrin. Tilldelningen försvenska anläggningar under första handelsperiodenär i genomsnitt 23,2 miljonerutsläppsrätter per år, vilket motsvarar drygt30 procent av de svenska utsläppen avväxthusgaser eller drygt 40 procent av desvenska koldioxidutsläppen.Ingen handelMen utsläppen av koldioxid har inte minskatsen EU införde sitt system 2005, enligtmiljöforskare vid Svenska Miljöinstitutet.– Handeln med utsläppsrätter är nere pånoll. Det sker ingen handel, eftersom utbudetär större än efterfrågan, säger MarkusÅhman vid Svenska Miljöinstitutet.– EU har utfärdat ungefär 2,2 miljarderutsläppssrätter, och en utsläppsrätt till ettton koldioxid kostar idag ca. 4 euro. 2005-2007 är en testperiod inför den första "riktiga"Kyotoperioden, 2008–2012.– Priset kommer att stiga till ungefär15–20 euro per ton koldioxid under nästaperiod.Under testperioden har medlemsländernasjälva fått uppskatta hur mycket företagenkommer att släppa ut. Därefter harföretagen kostnadsfritt fått utsläppsrätter.För hög tilldelningDen svenska industrin skulle ha rätt attsläppa ut cirka 12 procent mer koldioxid änvad den sedan gjort. Det tyder på en förhög tilldelning.Nästan alla EU-länder har gett för storautsläppsrätter till sin industri. Det har skapaten marknad där alla vill sälja utsläppsrätter,men ingen vill köpa och det finnsingen morot för industrin att effektiviserasin energianvändning.18 Intelligent Logistik 4/07

miljöSun först ut med miljöservrarInte bara tillverkning ochtransporter förbrukar energioch orsakar utsläpp.Att driva och kyla IT-anläggningarkräver alltmer energi.Enligt en IDC-rapport frånseptember 2006, spenderades2005 nära 200 miljarder SEKför att driva och kyla den globalainstallationsbasen medservrar, en fördubbling jämförtmed för tio år sedan. Under dekommande fem åren förutspåsatt kostnaden ökar fyra gångerså mycket som kostnaden förnyanskaffning av servrar.Sun Microsystems vill minskamiljöpåverkan från informationsintensivaföretag. Medkonceptet "Innovate, Act andShare" hjälper man sina kundertill minskad miljöbelastning,genom reducerad energiförbrukningoch minskat avfallfrån IT-produkter, samtidigtsom man möjliggör betydandebesparingar på driftsidan.– Genom våra miljövänligaprodukter, arbetsplatser ocheWaste-initiativ, kan vi erbjudavåra kunder unika mervärden,säger Magnus Larzon, marknadschefhos Sun MicrosystemsAB.Suns grundare Scott McNealy vill miljöprofilera Sun.Energirabatt– Våra produkter förbrukaridag mindre energi, generarmindre avfall och gör det möjligtatt driva verksamhet enligten ansvarsfull miljöpolicy.– Dessa innovationer förändrardialogen med våra kunder,genom att vi kan påvisa attmiljöansvar inte bara gagnarvår värld, utan även det enskildaföretagets vinst.– Suns ekoprodukter ärbåde ekonomiska och ekologiskaoch bidrar till en bättre planet,samtidigt som de är bättreför kundens driftbudget.– Visst har bränsleskatterpositiva effekter för miljönOm handeln med utsläppsrätterinförs även för transporter, stårhela transportsektorn inför enomfattande omställningsprocess.Troligen kommer ut -släpps rätter för sjö och flyg iEU 2011.Av Lena SonneHandel med utsläppsrätter harlänge diskuterats för att hanteratransportsektorns utsläpp avväxthusgaser. Även koldioxidskatt,kilometerskatt, bränsleskattoch trängselskatter äraktuella. Men minskar miljö -skatter utsläppen av växthusgaser?Åsa Löfgren är doktor inationalekonomi och forskarkring miljöskatter, miljöinvesteringaroch effekten av styrmedelsom koldioxidskatt ochhandel med utsläppsrätter.Hon tror mest på bränsle -skatter, men frågar sig samtidigtom det går att höja bensinskatten.– Visst har bensinskatterpositiva effekter för miljön. Sepå Europa, där bensinskatterfinns och jämför med USA.Europa har bara en tredjedelsbensinkonsumtion per person,jämfört med USA, påpekarÅsa Lövgren.Saknar incitamentFör att lyckas med EU:s reduceringsmålpå 20–30 % till år2020, måste EU stärka ochutveckla marknaden för koldioxidutsläpp,enligt BrusselsEuropean Councils beslut imars 2007. Om det är möjligtär oklart EU-kommissionensförslag om en harmoniseringav fordonsskatter för att få nerkoldioxidutsläppen har mötthårt lobbymotstånd. EU:sfinansministrar uttalade nyligenatt de är skeptiska ochförordade åtgärder på nationellnivå. Den svenska regeringenär splittrad. KD gick t ex till valpå sänkt bensinskatt.De frivilliga åtgärder sombranschen hittills gjort, har haftföga effekter. DHL Express,Sveriges största transportföretag,har som mål att minskakoldioxidutsläppen med 5%från 1990 års nivå. Men under2006 släppte DHL ut 295 000ton koldioxid, en ökning med5% från året innan.– Idag saknar transportsektornincitament att minska koldioxidutsläpp,menar ÅsaI augusti förra året lanseradeSun tillsammans med elleverantörenPG&E ett energiprogramsom ger kunder rabattvid utbyte av befintligt utrustningtill Suns miljöservrar.Koldioxid- och bränsleskatter hareffekt men förutsätter att det finnsen acceptans, säger Åsa Löfgren.Löfgren.– En koldioxidskatt skulleha en positiv effekt, menar ÅsaLövgren.Men det finns också farormed styrmedel.– Förutsättningen är att detfinns en acceptans. Annars försökeren del företag fuska ochkringå systemet, tror ÅsaLöfgren.Intelligent Logistik 4/07 19

miljöFindus prisas för sina transportinköpFindus Sverige AB ställer i sina transportköp höga krav på miljövänligalastbilar, bränslen och körsätt och att entreprenören ska ha en plan föratt öka fyllnadsgraden av last.– Som en av Sveriges största köpare av frystransporter, hoppas vi attvåra krav bidrar till höjd kvalitet i transportbranschen, säger ChristianCarlsson, logistiker vid Findus Sverige AB.Av Gösta HulténQIII är en icke-kommersiell verksamhet,som ägs av LO och NTF och finansieras avFolksam, Länsförsäkringar, Trygg-Hansaoch Vägverket.QIII bedömer upphandlingar av tungavägtransporter utifrån vilka krav de ställerpå arbetsmiljö, trafiksäkerhet och miljö vidtransporterna. Köpare som ställer högakrav belönas med QIIIs Kvalitetsbevis.Vid ett seminarium på World Trade Centeri Stockholm mottog ytterligare tretransportköpare QIIIs Kvalitetsbevis ochfick även varsin riktig stjärna på himlavalvet,döpt efter organisationens namn.Findus Sverige AB, Sollentuna Energioch Tyresö kommun belönades i år medQIIIs Kvalitetsbevis för högt ställda kravpå kvalitet i upphandlade vägtransporter.QIII har bedömt upphandlingarnas kravpå god arbetsmiljö, trafiksäkerhet och miljövid transporterna.Hoppas på spridningseffektFindus Sverige AB ställer i sina transportköphöga krav på bland annat miljövänligalastbilar, bränslen och körsätt. Trafiksäkerhetskravenrör exempelvis alkolås och hastighetskontroller.Inom arbetsmiljöområdetställs bland annat långtgående krav pårutiner som eliminerar överträdelser avkör- och vilotider.Som ett av landets största livsmedelsföretaghoppas Findus på en spridningseffekt:– Eftersom Findus är en av Sverigesstörsta köpare av frystransporter, hoppas viatt våra höga krav bidrar till en generellthögre kvalitet i transportbranschen, sägerChristian Carlsson, logistiker och transportinköparevid Findus Sverige AB.Findus Sverige AB kräver t ex att entreprenörenska ha en plan för att öka fyllnadsgradenav last och rutiner för uppföljningoch korrigering av hastighetsöverträdelser.Tyresö kommun, som servar kommunens41 000 invånare med renhållning, kräverav entreprenören att samtliga fordon,som huvudsakligen är till för avfallshämtningi bostadsområdena, ska drivas medden bäst miljöklassade bensinen/dieselneller med förnyelsebart bränsle.Bara positiva exempelQIII vill påverka transportköpare att ställahögre krav på god arbetsmiljö, trafiksäkerhetoch miljö vid transporterna.– Sedan organisationen startade 2005,har vi påverkat transporter till ett värde av4 miljarder SEK och QIII har blivit ett välkäntbegrepp i transportbranschen sägerLasse Holm, chef för QIII.– Den främsta anledningen till att vi harnått så goda resultat på kort tid är att transportköparnahar kommersiell och varumärkesmässignytta av QIIIs krav, säger LasseHolm.QIII lyfter endast fram positiva exempeloch offentliggör bara transportköpare somlyckats.– Det gör transportköparna trygga atttipsa varandra om QIII, vilket i högsta gradMiljöskonande transporter är en sak. Attprodukternas ursprung också är ”grönt” ären annan.Efter TV4 Kalla Faktas granskning avsvartfisket av torsk i Barents hav, avbrötFindus samarbetet med leverantörer sombefattar sig med olagliga fångster.Kvalitetsdirektör Inger C Larsson presenteradeett åtgärdspaket som ska förhindrasvartfiskad torsk från Barents Havatt hamna i företagets produkter.Findus har krävt att deras underleverantörPacific Andes inte fortsätter användatorsk från den danska underleverantörenKangamiut i sin produktion för Findus.QIII bedömer upphandlingar av tunga vägtransporterutifrån kraven på arbetsmiljö, trafiksäkerhetoch miljö vid transporterna.bidrar till vårt genomslag. Svartmålning avdem som har en bit kvar kanske kan gekortsiktiga poänger, men det åstadkommeringen verklig förändring, säger LasseHolm.Kostnadsfritt verktyg– En transportköpare som vill höja kvaliteten,men inte vill bli QIII-bedömd kanladda ner QIIIs kostnadsfria upphandlingsverktygfrån vår hemsida www.q3.se. Därfinns alla krav och kriterier tydligt specificerade.I princip kan det användas som enavtalsmall, säger Lasse Holm.Bland de företag som börjat användahela eller delar av QIIIs upphandlingsverktygoch/eller förfrågningsunderlag finnsITT Flygt AB, Lantmännen, Oninnen,Schenker AB och Shell.Findus lovar stoppa svartfångad torskFöretaget kommer även att kräva garantierfrån Pacific Andes att all fisk som levererastill Findus är fångad inom godkända fiskekvoter.Findus uppger att man redan idag, ikontrakten med alla leverantörer ställerkrav på tydlig spårbarhet.– Om anklagelserna i Kalla Fakta stämmer,har våra leverantörer inte fullt ut levtupp till detta.– Det säger sig självt, att Findus omedelbartsäger upp samarbetet med leverantörersom ej följer viktiga avtalsvillkor, sägerInger C Nilsson i ett pressmeddelande.20 Intelligent Logistik 4/07

miljö– Intelligent logistik kan minska utsläppenGlobaliseringen gör atttransporterna, och därmedkoldioxidutsläppen,ökar.– Med intelligentlogistik kan koldioxidutsläppenminska. Frivilligheträcker inte, menarforskaren Magnus Blinge.Av Lena SonneFOTO: LENA SONNEVilken roll kan logistiken spelaför klimatfrågan och vilka styrmedelär effektivast?Det är frågor som MagnusBlinge belyste vid Chalmersoch Göteborgs universitetsseminarium om klimatfrågan.Han är universitetslektor inomlogistik och transport vidChalmers och har sysslat medmiljölogistik sedan 1990-talet.Hans forskning handlar bl aom logistikens roll för ett hållbartsamhälle.Under nästa Kyotoperiod2008 till 2012 måste vi minskakoldioxidutsläppen med 8 %.– Transportsektorn och handelnkommer att behövabidra med väsentliga utsläppsminskningar.Godstransporternamåste flyttas från väg tilljärnväg och sjö, säger MagnusBlinge.De lösningar som diskuterassom mer gods på järnväg, merintermodalitet, alternativa drivmedeloch ny teknik, kommerinte att räcka, menar MagnusBlinge. Men inom logistikenfinns stora möjligheter.– Det handlar både om nyadrivmedel och att transporterasmartare. Med intelligent logistikkan koldioxidutsläppenminska.Logistikprocesser nyckeln– Logistik innebär att man serpå hela försöjningskedjan i ettsystemperspektiv. Teknikutvecklingoch intermodalatransporter är viktiga, mennyckeln till ett bärkraftigt– Teknikutveckling och intermodala transporter är viktiga i miljöarbetet, men nyckeln till ett bärkraftigt godstransportsystemligger i den strategiska logistikplaneringsprocessen, menar Magnus Blinge.godstransportsystem ligger iden strategiska logistikplaneringsprocessen.En rad åtgärder behövs förbättre bränsleekonomi, alternativadrivmedel och körsätt.Effektiviteten måste öka, bådenär det gäller bränsleekonomioch lastfaktor.Miljöanpassad logistikhandlar bl a om samlastning.Totalt är fyllnadsgraden idag ca30–40 %. 25 % körda kilometermed lastbil, rullar utan last.Konsolidering i Europaskulle kunna ge ca 65 % fyllnadsgrad.Om fyllnadsgraden ökar,kan antalet transporter reducerasmed 2/3, visar en undersökningvid Lunds universitet.– Ett förbättrat körsätt skullekunna reducera bränsleförbrukningenmed 20–30 %.Bättre paketering, ordersystem,orderstrategi, service- ochlagernivå och val av lokalisering,kan också ge stora miljövinster.”Rätt fordon och motor”kan minska koldioxidutsläppenmed 30–40 %, samlastning/samåkning med 25–50 %,alternativa tekniker (hybridsystem,aerodynamik) med25–30%, förpackningar med ca30 % och fleetmanagement/ITS med ca5–15%.Magnus Blinge menar attaktiviteter inom samtliga dessaområden är nödvändiga.”Frivillighet räcker inte”– Utvecklingen av rätt fordonför transporter är inte imponerandeom man jämför med t exflyget. Att last- och distributionsbilarser ut som en låda,skulle flyget inte acceptera.Scania har visat en modell därbakdraget elimineras, men denvann inte åkarnas gehör.Företagen måste ocksåbörja fundera mer över varförde transporterar och vad.Logistikkostnaderna är sällantydligt redovisade i varanspris.Men Magnus Blinge trorinte att transportbranschenenbart på frivillig väg kommeratt minska utsläppen.Transportbranschen är hårtpressad och har små marginaleridag.– Läget är att utländskaåkare tar många transporter iSverige och konkurrerar medlägre löner och tankar billigdiesel.Hur smart är centrallager?– Det är fortfarande smart attha lager centralt. Men omtransportkostnaderna ökar ochdärmed priset på varan kommerdet att förändra pespektivet.Då kanske det inte är såsmart att ha ett centrallager förhela Europa.Lastbil väljer man ofta föratt det går fort. Men snabbhetär inte alltid nödvändigt.– Det viktiga är att vara irätt tid. Leveranssäkerhet ärviktigare än snabbhet.Aktuella forskningsfrågor inom miljölogistik:•Hur ser transport- och logistiksystemet ut i en bärkraftig tillväxtekonomin?•Vad är det mest kostnadseffektiva sättet att reducera växthusgaser?•Stora lager och/eller längre ledtid, jämfört med investering i teknikeller bränsle?•Hur/om och på vilket sätt kan/bör alternativa drivmedel fasas in itransportsektorn?•Stadsdistribution och citylogistik – hur klara miljökvalitetsnormer medekonomins krav på effektiva och billiga godstransporter• Livscykelanalyser på förnybara och fossila drivmedel.Intelligent Logistik 4/07

miljöSverige blockerar EU-stopp för olagligt virkeNästa upplaga av Guinness rekordbokpekar ut Indonesien som världensvärsta skogsskövlare. MenSverige har hittills motarbetat förslagom importstopp till EU förolagligt avverkat virke.FOTO: GREENPEACEAv Gösta HulténVarje timme försvinner en regnskogsytamotsvarande 300 fotbollsplaner i Indonesien.Landet har redan huggit ned 72 procentav sina urskogar och hälften av de kvarvarandeskogarna hotas av skogsskövling,anlagda bränder och röjningar för palmoljeplantager.Nära hälften av skogen avverkasillegalt.– Sverige bär ett tungt ansvar för denhär utvecklingen, eftersom både den nuvarandeoch förra svenska regeringen blockeraten ny EU-lag som gör import av illegaltavverkat timmer olaglig. Idag sväm marden svenska marknaden över av golv, utemöbleroch inredning som tillverkats avvirke från skövlade skogar, säger Dima Litvinov,talesperson i skogsfrågor på Greenpeace.Världens skogar försvinner med enskrämmande hastighet. Med dem försvinnerovärderliga ekosystem, arter såväl somlivssmiljöer som närmare en miljard människorär beroende av för sitt uppehälle.Hela 40 procent av skogen i de stora,virkesproducerande länderna avverkasolagligt enligt OECD. FN beräknar atttotalt cirka 13 miljoner hektar skog avverkasillegalt varje år. Det är ofta skog somstjäls i länderna där den avverkas och frånmänniskor som är beroende av den.EU driver efterfråganMotorn bakom den olagliga avverkningenär ökande efterfrågan på billigt timmer ochträprodukter. EU-länderna tillhör de störstaimportörerna och konsumenterna avträvaror.Hittills har EU dock inte stängt sinagränser för trävaror från illegala avverkningar,utan försöker komma överens medvarje exportland. Dessa frivilliga förhandlingarhar dock visat sig var otillräckliga.Miljöorganisationer och EU-parlamentet.harpekat på behovet av bindande lag -stiftning för att stoppa import och försäljningav illegalt avverkat timmer.: SeriösaGreenpeace har avslöjat hur finsk-svensk skogsindustri användt olagligt avverkat virke från skyddadeskogar i Karelen i västra Ryssland i sina sågverk.företag är oroliga att förlora marknadsandelar,när skrupelfria importörer säljer stuletvirke till underpris.I ett upprop har företag som ICA,IKEA, Skanska, Jysk Nordic, Kinnarps liksomt ex brittiska varuhuskedjan Marks &Spencer krävt att EU stoppar all import avolagligt avverkat timmer.Trots att många nu förespråkat ett im -portstopp av illegalt avverkat timmer harframförallt Sverige och Finland motarbetatett sådan lag och importstopp som kräverkonsensus i EU. Särskilt finsk skogsindustrihar verkat för att få fortsätta billig im portav virke från västra Ryssland.FLEGT-förslagFrågan om importstopp är aktuell i EU justnu, eftersom EU-kommissionen berederett nytt FLEGT-förslag för att minska denfortsatt stora importen av olagligt virke tillunionen.EU vill förlita sig på ett frivilligt systemmed s k FLEGT-licenser och partnerskapsavtalför att hindra import av illegalt virke.– Men en sådan strategi är inte effektivdå många viktiga länder t ex Kina ochIndonesien inte är med i systemet.– Jag kan bara gissa varför t ex Sverigeär emot ett importstopp. Svensk skogsindustriär kanske rädd att det resulterar ikrav på dyra system för spårbarhet ocksåför deras export. Och särskilt finsk skogsindustriimporterar ryskt sågtimmer avoklart ursprung, säger Dima Litvinov påGreenpeace.Indonesien är värstDen kommande utgåvan av Guinnessrekordbok bekräftar Indonesiens svartavärldsrekord som skogsskövlare. Det konstaterasi 2008 års utgåva, som finns i handelni september.Avsnittet om Indonesien kommer attlyda: ”Av de 44 länder som har 90 procentav världens skogar, är det land som står förden snabbaste avskogningen Indonesien.Landet förlorade 1,8 miljoner hektar skogmellan åren 2000-2005, vilket innebär att 2procent av den kvarvarande skogen försvinnervarje år eller att 51 kvadratkilometerskog förstörs varje dag.”Indonesiens rekordsnabba avskogninggör landet till den tredje största bidragarentill utsläppen av växthusgaser, efter USAoch Kina.– Upp till 25 procent av växthusgasernakommer från skövlingen av tropiska skogar.Om Sverige menar allvar med sin klimatpolitikmåste regeringen verka för ettförbud mot handel med illegalt avverkadregnskog, säger Dima Litvinov.22 Intelligent Logistik 4/07

miljöNytt nätverk för miljöhänsyn i träinköpDen globala efterfrågan på billigaträ- och pappersprodukter ökar riskenför illegala avverkningar. MenVärldsnaturfonden WWF har initieratett alternativ.Av Nils SundströmMånga företag är väl medvetna om att detkan vara skadligt för varumärket att köpasvartlistade produkter. Men det krävs långtmer än en miljöpolicy för att säkra spårbarheten.Världsnaturfonden WWF har startatett nytt nätverk, för att hjälpa svenska företagatt göra ansvarsfulla inköp av trä- ochfiberprodukter.– Företag måste jobba aktivt med detta.Det handlar bl a om att upprätta systemför att minimera risken att köpa virke frånkontroversiella källor och att öka andelencertifierade råvaror, säger Peter Roberntz,koordinator för projektet WWF SwedenForest & Trade Network.I nätverket ingår 13 företag från olikabranscher, däribland Forbo Parquet, Ikea,Kinnarps, Setra Group, Skanska, Sveaskogoch Tetra Pak International.WWF både stöttar och ställer krav. Detslutgiltiga målet är att företagen kan säkraatt inköpta produkter kommer från skogarsom brukas och nyttjas på ett ansvarsfulltsätt.Nätverket arbetar dels genom så kalladeköpgrupper, dels med producentgrupperdär skogsbrukare får hjälp att uppnå entrovärdig certifiering av sin skog. Nätverkethar också tagit fram en praktisk handbokoch en trappstegsmodell för hur företagkan göra fler ansvarfulla inköp.– Nätverket kan hjälpa oss att hitta trovärdigakällor för inköp av material. Detger oss också möjlighet att diskutera de härfrågorna med andra företag som satsar påmiljön, säger Jonas Svefors, inköps- ochlogistikchef på Forbo Parquet.En av de köpare som ställer tydliga miljökravpå alla sina träbaserade produkterär Svenska Bostäder. Bolaget kommerunder 2007 att investera cirka tre miljarderSEK i nyproduktion och ombyggnader.Man ställer krav på sina entreprenörer attGolvtillverkaren Forbo Parquet är ett av företagensom vill stärka sin miljöprofil.använda FSC-märkt virke eller virke medlikvärdig märkning.– Vi har konkreta miljökrav i varje projektoch som vi följer upp och vi gör ävenrevisioner, säger Elisabeth Teichert, miljöchefpå Svenska Bostäder.Skapa mervärde medvårt världsledande WMSVi gör ditt företag mer lönsamt och konkurrenskraftigtgenom logistik. Det har vi redan gjort för några avvärldens ledande industri- och grossistleverantörer somhanterar miljontals artiklar varje dag. Vare sig du skainföra nya former av EDI, vill förbättra den orderdrivnalagerpåfyllningen eller behöver ett integrerat stöd förgodshantering, har vi säkert redan hjälpt ett annat företagmed samma behov.Vi fokuserar på att hjälpa dig skapa mervärde varje dag.Läs mer på www.consafelogistics.com om hur vårtengagemang kan hjälpa dig.Warehouse Management SystemsSupply Chain ConsultingMobile EquipmentWarehouse Automation

miljöFOTO: LENA SONNE– Det är inte bara det attlånga transporter kostar pengaroch ger längre leveranstider.Det kommer allt tydligare miljökravfrån kunderna och då kan vi peka påen energi- och avgasbesparing,säger Svante Dahlman.Svensk-norskt nätverk minskadetransportsträckan med 75 procentGenom att visa på möjligheten att hitta lokala underleverantörer, har företagen idet svensk-norska aluminiumnätverket GRAL lyckats få 250 transportmil att krympa till 60.Av Tomas NilssonI GRAL, som står för Gränsöverskridandealuminiumnätverk, samlas aluminiumrelateradeföretag på ömse sidor om riksgränsenmellan Sverige och Norge vid Charlottenbergi Värmland. Ambitionen är attföretagen ska samverka för att kunna fåfortsätta leverera, i en tid då kunderna villha allt färre underleverantörer. Genom attfå upp ögonen för lokalt samarbete, harföretagen i nätverken bland annat fått 250transportmil att krympa till 60.Två stora aluminiumföretag vid gränsenI regionen finns två stora, tillverkande aluminiumföretag,gjuteriet Fundo i Charlottenbergsamt Norsk Hydros AluminiumProfiler i Magnor, en mil bort på norskasidan. Dessutom finns här ett antal bearbetandeoch ytbehandlande företag med aluminiumsom specialitet.Nätverket, med 14 deltagande företag, ärett projekt med stöd av Nutek och InnovationNorge som hållit på under 2006 och nufortsätter det här året ut. ProjektledarenHans Ekegren på Eda kommun hoppas påen fortsättning, med andra finansieringsalternativ.– I början var flera företag tveksamma,de ville inte visa sina kort och uppfattadevarandra som farliga konkurrenter. Mensedan vi genomfört ett antal lära-kännabesökhar de upptäckt att andra företagockså är tillgångar, säger Hans Ekegren.– Eftersom kommunerna Eda och Eid -skog tog initiativet, fick nätverket också enneutralare prägel, påpekar han.Målsättningen var att få till ett parmöten per år, där företagen utbyter idéeroch erfarenheter och helst någon affär dememellan.Vettiga lösningarDet har också lyckats mer än väl, intygarSvante Dahlman som driver Eda DesignlackAB (Edab) med ytbehandling av aluminiumsom specialitet:– Nätverk kan ibland ha lite för högaambitioner, att till exempel representerabranschen i olika sammanhang. Men härhandlar det i stället om att skapa enskildavettiga lösningar som är attraktiva för kunderna,säger han.190 transportmil försvannEn av dessa lösningar innebar alltså att 190transportmil försvann. Så här gick det till:Fundo i Charlottenberg levererar ettfotsteg till Volvos XC 90. Fotsteget pressas ialuminium och har gjutna fästen. Pressningensker i Haugesund på norska västkusten,som ligger 60 mil bort.Därifrån skickades förut fotsteget tillMagnor här vid svensk-norska riksgränsenför bearbetning, vidare till ett företag i Vetlandaför lackering och slutligen till Fundo iCharlottenberg för att paketeras tillsammansmed fästena som gjuts där.Fotsteget hade då transporterats 146 mil.Nu, när ytbehandlingen sker på Edab i24 Intelligent Logistik 4/07

miljö"De som har mindre företag har fullt upp med vardagenoch hinner inte med de där långsiktiga sakerna.”Charlottenberg, har transportsträckanminskat till 60 mil.Men själva fästena hade också varit utepå sin resa. Efter gjutningen i Charlottenbergbearbetades de på ett företag i Västervik,lackerades i Vetlanda, innan deskickas åter till Fundo i Charlottenberg föratt packas ihop med fotstegen, efter 103mil på vägarna. Nu bearbetas och lackerasfästena på Edab, 900 meter från Fundosgjuteri i Charlottenberg, där de också packasihop med fotstegen.Tydligare miljökrav– Det är inte bara det att långa transporterkostar pengar och ger längre leveranstider.Det kommer allt tydligare miljökrav frånkunderna och då kan vi peka på en energiochavgasbesparing, säger Svante Dahl -man.För att inte tala om vilken fördel det äratt ha alla moment på kort avstånd. Behöverman resonera om något så är det baraatt hoppa in i bilen och ta med sig grejernaoch så är det klart på en liten stund.– Dessutom har vi ett slags gemensamkultur i området, det är inte minst viktigt,inflikar Hans Ekegren.Edab har nu också startat ett norsk systerföretagi Magnor på norska sidan, därman ytbehandlar aluminiumprofiler, Edab.Grannar i nätverk– Vi hade inte plats här och i Magnor fannslediga lokaler. De högre norska lönekostnadernaspelar inte så stor roll att manbehöver fundera på det. Det viktiga är attman får jobbet gjort utan krångel, sägerSvante Dahlman.Hur kommer det sig då att aluminiumrelateradeföretag, som praktiskt taget ärgrannar, måste ha ett formellt nätverk föratt hitta varandra?– Den som har ett mindre företag harfullt upp med sin egen vardag. Man hinneraldrig med de där långsiktiga sakerna,säger Björn Rothheim, Edab A/S.På Edab i Charlottenberg jobbar nu 33personer och i Magnor är 10 sysselsatta.Finns ingen utbildningIbland behövs nytt folk, men då får SvanteDahlman problem:– I Sverige, och Norge med för dendelen, finns mängder av industriutbildningarför NC-arbete, svetsning, gjutning,design och annat. Men ingen av dessa haren enda timme ytbehandling. Jag har fåttlära upp alla själv. Det går ju det med, menvill de sen röra på sig, så står man där ochmåste börja om. Är det något jag behöverhjälp, med så är det en utbildning förindus triell lackering, säger SvanteDahlman.Gränsnätverkets framgångar har lett tillett utvidgat uppdrag. Man ska bli portenmellan de svenska och norska befintligaaluminiumnätverken, Aluminiumriket Sverigeoch TotAl i Raufoss i Norge. Intelligent Logistik 4/07 25

GRATTISJust nu får du en svensktillverkad lyftvagn med livstidsgaranti, när du beställer en Orion låglyftare eller en Ixion staplare.Ett ovanligt enkelt sätt att få ett extra lyft på lagret. Erbjudandet gäller till 070831 och kan inte kombineras med andraerbjudanden eller avtal. Läs mer om Ixion, Orion och vårt erbjudande på www.toyota-forklifts.se eller ring osspå 08-704 40 00. Dessutom bjuder vi på tårta att fira den goda affären med.

NU HAR DU MÖJLIGHETATT ÄTA KAKAN OCH HA DEN KVARProva vår smidiga och ergonomiska truck för butiker och små lager – Gratis! Minimover HWE100 är ett ovanligt smartsätt att spara tid, pengar och ryggar. Erbjudandet gäller till 070831 och kan inte kombineras med andra erbjudandeneller avtal. Ring oss idag, 08-704 40 00 eller läs mer på www.toyota-forklifts.se, så bjuder vi på tårta när du köper trucken.

fidMed RFID skymtar tingens internetAllt du köper, konsumerar ochanvänder kan snart märkas ochspåras via en unik identitet. Detär både ett hot och en möjlighet.Av Gösta HulténInternet är ett nätverk, som binder sammandatorer över hela världen. Men vårvärld består av en ofantlig mängd föremåloch varor som i alla fall idag inte är elektroniskaoch som inte kan kommuniceramed oss eller med varandra via internet.Men nu har vetenskapsmän och dataingenjörerbörjat planera för ett helt nytt ochannorlunda internet. Men den här gångerär det inte ett internet av datorer, utan ettinternet av saker, The Internet of Things.Vad som gör detta möjligt är den fortsattaminiatyriseringen av mikroprocessoreroch elektroniska komponenter, i kombinationmed RFID.RFID gör det möjligt att skicka informationöver radiovågor på både korta ochlängre avstånd. En RFID-läsare kan läsaRFID kan ibland bli ett intgritetshot, varnarkritiker.av saker som är försedda med ett RFIDchip.I stället för att manuellt räkna antaletcontainers i en terminal, använder manidag ofta RFID. En lastbil från Volvo påHisingen kör RFID-försedda containers,som automatiskt registreras i en RFIDläsarevid grindarna till Göteborgs hamn.Om man kan baka in ett litet RFID-chipi en produkt, så kan man också göra denintelligent, åtminstone till en viss grad.RFID-chipet kan t ex kopplas till sensorerså att vår bil t ex kan tala om för oss närden behöver service.På det här sättet kan vi bygga in smånervsystem som kan kommunicera bådemed oss och med varandra.Då är vi framme vid vad som i USA nukallas The Internet of Things. Det användst ex redan på Golden Gate-bron i SanFrancisco, för att varna om det blir någotfel i bron.Men både RFID och The Internet ofThings kan bli ett nytt hot mot vår personligaintegritet, varnar kritiker. Varor medRFID-chip kan alltid spåras och RFID i envägtull kan ge integritetskänslig överskottsinformation.En sak som gör Internet of Thingsintressant, är att man inte behöver dyrbarinfrastruktur för att utveckla applikationer.Den som är fattig men teknologiskt kunnighar nästan lika stor chans att utveckla nyaprodukter som storföretagen. Intelligentasaker som kan manipuleras via RFID ochkommunicerar med varandra, kan snartförändra vårt dagliga liv – och göra ossännu mer beroende av internet.STOCKHOLMGÖTEBORGMALMÖKÖPENHAMNÅRHUSODENSEAALBORGVEJLELAGERLAGER UTHYRHYRESUTHYRNINGAvvesta – Grabbogatan 1Modernt lager• Yta totalt:Ca 4 700 m²• Taakhöjd:Ca 10 m fri takhöjd• Portar:10 vädertätade portar samt 2 portar i markplan• Hyra:Ca 475 kr/m² och årNorrköping – Expoortgatan 28Lager på bra läge i Oxelbergens industriområde• Yta totalt:Ca 6 000 m² med tillhörande koontor• Takhöjd:Ca 5 m fri takhöjd• Portar:8 portar• Hyra:Ca 550 kr/m² och årFör mer information kontakta:Erik Barnekow· tel 08 402 36 94 · mobil 070 556 15 70 · erik.barnekow@collieers.seThomas Bubbat · tel 08 402 36 80 ·mobil 070 323 28 56 · thomas.bubbat@collliers.se28 Intelligent Logistik 4/07

framtidens logistikHan spanar mot framtidens logistikUnder tio år, från 2006 till 2016,får Next Generation InnovativeLogistics, NGIL, vid Lunds Universitetsammanlagt 210 miljonerSEK för att forska kring nästageneration av logistiklösningar.På PLAN-konferensen berättadeprofessor Sten Wandel om NGILsaktuella forskningsprojekt.Av Gösta HulténMed den största samlade finansieringen isvensk logistikforskning hittills, dras intressettill Lunds universitet och dess nyakompetenscentrum NGIL. Av finansieringenpå ca 210 miljoner SEK kommer 1/3-delfrån Vinnova, 1/3-del från universitetet och1/3-del från partners bland företag ochmyndigheter.Bland forskningsprojekt som är aktuellafinns t ex risker och vinstdelningverktyg iförsörjningskedjan, RFID, VMI i supplychain, transportinköp med miljöhänsyn,förbättrad upphandling med e-handel,integration i försörjningskedjan genommätning av prestationer, integrerad produkt-förpacknings- och logistikutvecklingoch smarta förpackningar.Var vi ska lägga lagret? Hur stort skadet vara? Kan avancerad information omefterfrågan ersätta lager i ett distributionssystem?Det är andra intressanta ämnen.– Globaliseringen ger fler långa transittransportersamtidigt som försörjningskedjorna blivitväsentligt mer störningskänsliga, säger professorSten Wandel.Ökade säkerhetshot– Flera faktorer pekar mot behovet avökad visiblitet i försörjningskedjorna,menar Sten Wandel.Inte bara livsmedel och medicin kräverspårbarhet.– Med RFID kan spårbarhet på containernivåsnart utvidgas till pallar och godsenheter,så att man exakt vet var varje containerär och vad den innehåller.– Supply Chain management handlarom att få hela försörjningskedjan att arbetamot ett mål – slutkundens bästa.– Det svåra är att omsätta denna tillsynes enkla vision i den dagliga verksamheten.Hur kan t ex ökad information om vargods befinner sig i försörjningskedjan förbättralagerstyrningen. Hur värderar violika typer av information? När kan enklatekniker i decentraliserade försörjningskedjorkonkurrera med komplex kontroll icentraliserade system.Riskhantering i värdekedjor står ocksåpå forskningsagendan:Hur ska vi dela risker och vinster ochhur ska vi skydda svåröverskådliga flödenmot stölder, plagiat, krig och terrorism.– Godsrelaterad brottslighet har blivitmer organiserad och ”professionell” menarSten Wandel.Incitamenten styrUnder våren har välorganiserade ligorenligt polisen skurit upp kapell eller kapathundratalet lastbilar, främst i Skåne.Vid en razzia i ett lager i Högdalen iStockholm i maj, hittades hundratals nyatv-apparater och mängder av sprit.– Tillsammans med Borås Högskola ärvi med i ett projekt kring E18 som säkerhetskorridor.E18 går från S:t Petersburgvia Finland, Sverige och Norge till Nordirland.Vi testar riskhanteringsfrågor ochsamlade åtgärder för skydd av hälsa, miljöoch att bemöta samhällsrisker.FOTO: LENA SONNE“Supply Chain managementhandlar om att fåhela försörjningskedjanatt arbeta mot ett mål– slutkundens bästa.”– EUs utvidgning, alltmer öppna gränseroch fler transittransporter genom osäkraområden både till lands och sjöss skersamtidigt som kedjorna blivit väsentligtmer störningskänsliga, när lager och tidsbuffertartagits bort, säger Sten Wandel.Företags beteende styrs alltid av vilkaincitatement de har:– Eller något tillspetsat: av vad kontraktentvingar dem att göra. Med ”smarta”kontrakt kan man styra beteendet i försörjningskedjan,så att alla drar åt samma håll.– Ett korrekt beteende, som gagnar allai försörjningskedjan, måste också belönas.Med hjälp av dessa tankar, ny praxis ochkanske en del förhandlingar kring vinsternaav vad som brukar kallas ”incentivealignment”, kan risker fördelas rättvist ochdet blir möjligt att flytta risker och vinster ilogistikkedjan, menar Sten Wandel.– Kanske är det företag, som nu tar enrisk, inte det som är bäst lämpat.Marco PoloInom ramen för EUs Marco Polo-programdelas årligen ca 200–300 miljoner SEK utför att främja miljövänliga godstransporter.– Syftet är att överföra EUs förväntadeökning av vägtransporter fram till 2010 tillmindre miljöbelastande transportmedel,som järnväg och sjöfart.Marco Polo-programmet har i huvudsaktre stödformer; startstöd till nya godstrafiktjänstersom inte går på väg, statstöd tilllogistiktjänster eller anläggningar av somdet heter ”strategiskt europeiskt intresse”och att främja logistiksamarbete.Projektet Scandinavian Shuttle i sam -arbete med Van Dieren leds av UBO iMalmö och handlar om hur man kan görakombitransporter med järnväg och sjöfartlika pålitliga ur säkerhets- och tidhållningssynpunktsom vägtransporter.Intelligent Logistik 4/07 29

nyheterDet planerade Kjula logistikpark får direktanslutning till E20, Svealandsbanan och Eskilstuna flygplats.Eskilstuna kombiterminal byggs utoch ännu en terminal kan behövasEskilstunas kommunägda kombiterminal har blivit enstor succé. Nu byggs den ut kraftigt och snart kanännu en terminal komma att behövas.Av Peter LorinDen bara några år gamla kombiterminaleni Folkesta iEskilstunas västra utkanterblev snabbt alltför trång i taktmed att allt fler större företagpå senare tid valt Eskilstunasom centrum för distributionoch lagerhållning. Den 25 majinvigdes därför en stor utbyggnadav den kommunalt ägdaterminalen, som bl a ökat dentotala spårlängden från 150meter till 700 meter, samtidigtsom terminalen byggts ut frånursprungligen 7000 kvadrat -meter till idag 19 000 kvadratmeter.17 tåg i veckanEskilstuna kommun, dotterbolagetKommunfastighet ochBanverket har mellan 2005 och2007 totalt satsat 40 miljonerSEK på utbyggnaden.I dagsläget lossas varjevecka 17 godståg, med en längdpå vardera 530 meter.– Det betyder att godstågennumera kan sättas sammaninne på terminalområdet, iställetför som tidigare på Eskilstunashårt belastade godsbangård,berättar MikaelCedborger vid Sörmlast, somdriver kombiterminalen påuppdrag av det kommunalaägarbolaget Kommunfastighet.Flest lyftMikael Cedborger tillägger attFolkesta-terminalen hittillshaft flest lyft per spårmeterjärnväg av alla svenska järnvägsterminaler.– Om de nuvarande kalkylernablir verklighet, kan desskapacitet komma att slå i taketredan nästa år eller 2009.Tågoperatörerna TX Logistikoch ICS., IntercontainerScandinavia kör huvuddelen avgodstransporterna på sträckornaEskilstuna-Malmö/Göteborgoch Tyskland, men de trafikeraräven norra Stor stock -holmsområdet, Bergslagen ochNorrland.Kjula stor framtidssatsningDen utbyggda Folkesta-terminalenhar en kapacitet på upptill 60 000 lyft per år medH&M, Lidl och logistikföretagetSkan-Log (huvudsakligenhantering av vitvaror) somdominerande kunder.Antalet lyft har ökat kraftigtfrån drygt 14 000 2005 till enprognos på minst 54 000 för2008. Banverket, Eskilstunakommun och Kommunfastighethar därför nyligen lagt framen framtidsutredning, som visarpå olika alternativ för en framtidaexpansion av kombiterminalen.I första hand planeras för enytterligare utbyggnad i detomedelbara närområdet påFolkesta industriområde, menpå något längre sikt kan tvåandra lokaliseringsalternativbli aktuella.Det ena handlar om denplanerade Kjula logistikpark,någon mil öster om Eskilstuna,med direkt anslutning till såvälE20:s motorväg som till Svealandsbananoch Eskilstunaflygplats.Kjula Logistikpark ärEskilstuna kommuns storaframtidssatsning för att förstärkakommunens position somtransport- och logistikcentrumi Mälardalen.Inget beslutEn ny kombiterminal i dettaetableringsläge skulle möjliggöraen kraftigt ökad godstrafikmot Strängnäs, Södertäljeoch södra Stockholmsområdet.Det andra alternativet är ennyetablering vid Gunnarskäl,intill E20 och Svealandsbanan/TGOJ-banan,ett par kilometerifrån den nuvarande Folkestaterminalen.Inga beslut är ännu fattadeom vilket av de båda alternativensom kan bli aktuellt.30 Intelligent Logistik 4/07

nyheterNCC satsar i RosersbergNCC har startat en satsning pånorra Storstockholms nya logistikcentrumi Rosersberg, straxsöder om Arlanda. LogistikföretagetMahé/ScanAm blir förstpå plats.Av Gösta HulténIngen som åkt bil mellan Arlandaoch Stockholm har väl missatjätteskylten som berättarom Stockholm Nord Logistikcenteri Rosersberg, någraminuter söder om Arlanda.Redan har området börjatutvecklas av Kilenkrysset. DHLSolution, Samdistribution AB,Nokian Tyres, Veddesta Distributionoch IDG Tools flyttadehit under 2006.– Det var egentligen en rentillfällighet att vi fick möjlighetatt satsa här, säger Kilenkryssetskoncernchef och grundareJan Persson, som tror starkt påRosersberg som norra Stor -stockholms framtida logistikhub.ByggstartHär hät har Kilenkrysset nästanobegränsat med mark företableringar mitt emellanArlanda och Stockholms city.Nu har även NCC PropertyDevelopment tecknat kontraktpå 2 500 kvm med Mahé Freight/ScanAm här, när logistikområdetutvidgas strax västerom motorvägen och järnvägen.Kontraktet innebär byggstartför lager och kontor på totaltnära 9 000 kvm, där Mahé, förutomnu tecknade 2 500 kvm, haroption på ytterligare 2 000 kvm.Projektet blir en del avStock holm Nord Logistikcenteri Rosersberg i Sigtuna kommun,och första etappen beräknasbli färdig första kvartalet2008.Nyligen har det första spadtagettagits Projektet är en delav företagets storsatsningStock holm Nord Logistikcenter.– Det här är mycket bra förutvecklingen av Rosersberg,– Vi längtar verkligen efter att flyttasamman vår verksamhet iRosersberg, säger Jan Liljero.säger Anders Johansson, kommunstyrelsensordförande i Sigtuna.– Intresset för arbetsområdeti Rosersberg har vuxit fantastisktunder 2006 och det ser utatt bara fortsätta.– Jag ser Rosersbergs arbets -område som en av de hetasteplatserna för lager- ochkontors etableringar just nu.Närheten till Arlanda är ettstarkt argument att etablerahär.Avfart på önskelistanPå önskelistan står nu en ny avochpåfart från E4-an och påsikt en ny kombiterminal.Mahé Freight/ScanAm, flyttarnu samman sina lager iStorstockholm och flyttar ävensitt kontor från Arlandstad ochhit.– Ca 35 personer kommernästa år att jobba i de nya lokalerna,säger Jan Liljero, VD förMahe Freight/ Scan Am, som isommar f ö byter namn sedandanska Odin Equity tagit översom huvudägare; enligt Jan Liljerogissningsvis till ”något medSkandinavien och logistik”– Vi har mycket pick ochpack och flyttar samman verksamhethit från andra lager iStockholmsområdet, säger JanLiljero.FOTO: LENA SONNEKalmar säljer truckartill St Petersburgs hamnKalmar Industries har fått enorder från Sankt Petersburgshamn på 24 truckar med en lyftkapacitetpå 10 till 32 ton, attlevereras mellan maj och september.Beställaren, JSC SeaPort St Petersburg, hanteradeunder 2006 11,8 miljoner tongods, främst då metaller, kol,kemikalier, timmer och containers.Hamnen har samarbetat medKalmar Industries i mer än 30år, och disponerar idag 80maskiner från Kalmar.De nya truckarna kommeratt ersätta en del älder utrustningi hamnen och kommer attanvändas främst för att hanterastål, aluminium och containers.– Hamnen i Sankt Petersburgär den största i nordvästraEngagemangSäkerhetRyssland och strategisk för landetshandel med Västeuropa.Därför är den en viktig kundför Kalmar, säger Esko Pystynen,chef för Kalmar Industriesi Ryssland.Kapaciteten i St Petersburgökar nu snabbt. TerminaloperatörernaHutchinson, Eurogateoch HHLA storinvesterar i nyacontainerterminaler.Petersburgs ”uthamn” Primorskvid Finska viken, somtogs i bruk 2001, är Rysslandsstörsta terminal för export avolja och här är volymerna detiodubbla.Ryssland är världens näststörsta oljeproducent, efter Saudiarabien.Primorsk kapacitetberäknas till 125 miljoner tonolja per år.LägeTrygghetFlexibilitetVi avslöjar aldrig detaljerEn logistikanläggning kräver väsentligt större hänsyn tillsäkerhet än andra fastigheter. Därför redovisar vi aldrigdetaljer för främlingar. Det finns ytterligare fyra kravsom en anläggning måste uppfylla. Du ser dem ovan.I vad vi kallar logistikens pentagon.Brinovaskaparattraktivalogistik-,bostads-ochkommersiellafastigheter i landets strategiskt belägna orter.Brinovaägerävenstörreaktieposteriandrafastighetsbolagsamt strukturerar fastighetstillgångar.BrinovaärnoteratpåOMXNordiskaBörsiStockholm.LäsmeromBrinovapåwww.brinova.se.Intelligent Logistik 4/07 31

leanAvancerad produktionsplaneringoch lean en lyckad kombinationLean i kombination med avancerad produktionsplaneringhar på kort tid inneburit en förvandling mot bättreproduktivitet inom Getinge Disinfection i Växjö.Av Lena SonneGetinge, världsledande leverantörav medicintekniskutrustning med 7500 anställda,omsatte förra året 13 miljarderSEK.Det snabbt växandeaffärsområdet Getinge DisinfectionAB har sin fabrik iVäxjö för tillverkning avrostfria desinfektorer för sjukvården.Det är en verksamhetsom ursprungligen startade iform av Växjö Plåt & SmideAB redan 1943.1996 bytte man namn tillGetinge Disinfection AB ochsedan dess har man vuxit ocksågenom förvärv.– Försäljningstillväxten, nypersonal och nya produktergjorde att behovet av snabbalösningar växte. Det har medförtatt vi har sett över flöden,lagerhållning och styrning,berättar Christer Mårdh, ERPchefpå Getinge DisinfectionAB vid årets Plankonferens.Tydlig logik– Vi hade tidigare en dåligleveransprecision och behov avmer personal. Det fanns massorav slöseri i produktionen.2006 städade vi grunddata. Detvisade sig att de vi använt tidigareinnehöll massor av fel.– Vi gjorde några analyser,bl a en EVA-analys, med fokuspå slöseri. Verktiden visade sigvar 50 %. Vi trodde inte att vivar så dåliga.Viktigast var därför att fåbort det stora slöseriet.Att Getinge valde leankonceptetvar rätt naturligt, menarChrister Mårdh.– Leankonceptet har tydliglogik och ett enkelt budskapoch det utgår från tillväxt.Men man måste inse attlean berör hela organisationen.– Vi ”mixade” alla i grupperoch lät alla komma med i förbättringsråd.Varje dag har vimöte mellan 8.45 och 9.00 ochgör en körplan för produktionenoch ser över materialbrister.För att man ska lyckasmåste lean bli en avgörandedel i företagets kultur. PåGetinge har all personalen fåttundervisning i lean och harockså spelat ”leanspelet” tillsammans.– Inom lean finns beprövademetoder och verktyg som vikunnat använda oss av, så vibehövde inte skapa ett egetsystem.Vi valde att ta idéerfrån andra som redan arbetatmed lean, på Scania t ex, sägerChrister Mårdh.Koll på processerna– Fördelen var också att vi ficken kort startsträcka, från besluttill att komma igång.– Vi har trimmat prognosverktygenför att få en bättreplanering.– Vi har valt Lawsons APSmodulsom planeringssystemmed start i februari 2006. Ijanuari i år började det helakomma rätt.Lawsons produktionsplanerings-och simuleringsverktyggör det möjligt att utnyttja fördelarnamed lean och samtidigtha koll på sina processer,menar Christer Mårdh.– Vi har börjat att monteraPå Getinge har all personalen fått undervisning i lean.mot kundorder och ändra frånlagerstyrd till förbrukningsstyrdproduktion.Man har också ett Kanbanflödemot maskinverkstad.– Vi har också utvecklatvåra leverantörer, sett övervåra logistikavtal, våra ledtideroch förpackningar.Misstaget att inte ta medpackning i värdeflödesarbetethar nu rättats till.– Packningen måste ocksåmed. Nu talar vi om för våraleverantörer hur reservdelarnaska packas, så att vi slipper attpacka om.– Ergonomiska hänsyn ärockså viktiga så att man t exstår rätt när man arbetar.Stora förbättringarPå den relativt korta tid somman har kombinerat lean meden avancerad ERP-stödd produktionsplanering,har Getingeuppnått anmärkningsvärdaresultat.– Ledtiden i slutmonteringenreducerades med mellan20–60 %. Produktivitetenökade med 10–12 % ochomsättningshastigheten i lagrethar ökat med 20 %.Andra förbättringar är enminskad tid för transporter ochför att leta efter material ochatt inte drabbas av materialbrist.Målet, mindre än femdagar från startad tillverkningsorderuppnåddes närpackningen integrerades hösten2005.Men leveranssäkerhetenförbättrades inte som planerats.Orsaken var ändå glädjande– en större orderingång änprognosen.Ledtiden i slutmonteringen reduceradesmed 20–60%. Produktivitetenökade med 10–12%, lageromsättningshastighetenmed 20 %,berättar Christer Mårdh, ERPansvarigi Getinge Disinfection AB.32 Intelligent Logistik 4/07

Nr 4 Juni 2007nyttSommarhälsningfrån en ny redaktörSommaren är nu här och för många avoss hägrar en efterlängtad semester,förhoppningsvis med många varmaoch soliga dagar. Lagom till dessadagar kommer här några sidors läsningsom kan avnjutas i hängmattaneller solstolen.I detta nummer bjuder vi på enartikel om risker i försörjningskedjoroch hur dessa kan kontrolleras. För attge en försmak av höstens forskningsochtillämpningskonferens, har viockså intervjuat en av konferensveteranerna,som ger oss några goda skältill varför vi inte bör missa konferenseni Jönköping.I och med detta nummer sker också enförändring i redaktionen för tidningen,då Patrik Jonsson, efter fem år somredaktör, valt att sluta sitt uppdrag.Jag som tar över efter Patrik heter PärBrander, arbetar som konsult inomSupply Chain Management och har enakademisk bakgrund med en doktors -examen inom Industriell logistik.Som redaktör är min ambition attfortsätta driva PLAN-nytt i sammaanda som min företrädare, det villsäga att erbjuda en tidning med aktuellinformation från föreningen, kombineratmed artiklar med logistikanknytningfrån skribenter verksammainom akademin eller industrin.I och med detta redaktörsbyte villvi från PLAN-nytts och föreningenssida också ta tillfället i akt och riktaett stort och varmt tack till Patrik föralla insatser under dessa år!Avslutningsvis vill jag påminna er omatt kontinuerligt besöka PLANs hemsida(www.plan.se) för att hålla eruppdaterade över vilka aktivitetersom kommer under hösten. Glöm inteheller att anmäla er till forsknings- ochtillämpningskonferensen i Jönköpingden 5–6 september!Trevlig sommar!Pär Brander,Redaktör PLAN-nyttNätverket för logistikerPLAN-NYTTRedaktör: Pär BranderBlekholmsterrassen 3,LOGISTIKFÖRENINGEN PLANStiftelsen PLAN UtbildningBlekholmsterrassen 3, Box 553, 101 31 StockholmBox 553, Tel: 08-24 12 90101 31 Stockholm Fax: 08-24 12 05Tel: 08-451 30 44kansli@plan.seredaktion@plan.sewww.plan.setty n

Grunderna i Supply Chain RiskSupply Chain Risk Managment är en kombination av Supply ChainManagement och Risk Management. Syftet är att, genom att användametoder och synsätt från risk management, minska och förhoppningsviskontrollera olika risker i en försörjningskedja.Affärsrisker är inget nytt. En mycket användbar tumregel i alla affärerär att, riskeras inget, vinns heller inget. Det intressanta är relationenmellan risk och potential. Supply Chain Risk Management syftartill att balansera riskerna i en försörjningskedja mot en eventuellvinst.Av Daniel EkwallDet finns många definitioner av SupplyChain Management (SCM). En bra definitionär den som den internationellaorganisationen Council of Supply ChainManagement Professionals (CSCMP) harutarbetat. Översatt blir den ungefär:SCM innefattar planering och styrningav alla aktiviteter involverade i upphandling,produktion, distribution samt allaövriga logistikaktiviteter. Detta medförkoordinering och samarbete med andraorganisationer. Det viktiga är dock attSCM syftar till att integrera försörjningoch efterfrågan både inom och mellanföretag.RiskerDet finns många definitioner av risker.Privatpersoner talar ibland om att manriskerar något. Detta betyder vanligen attdet finns en sannolikhet att en förlustinträffar. Motsatsen till detta är chans,och då är förlusten utbytt mot en vinst.Socionomer och psykologer talar omatt olika människor är olika riskbenägna.Det kan översättas med att olika människorser olika på kombinationer av sannolikhetför en händelse, i kombinationmed den önskade konsekvensen. Inomteknisk risk management menas det atten risk är den kvantitativa produktenmellan sannolikheten för en incident ochkonsekvensen av densamma. Normaltsett måste konsekvensen vara negativ föratt det skall anses som en risk.Den tekniska definitionen av riskerinnebär att en frekvent händelse med enmindre konsekvens kan medföra sammarisk som en mindre frekvent händelse,men med större konsekvens.Ur ett Supply Chain perspektiv är detviktigt att påpeka att det mycket väl kanvara flera olika aktörer inblandade i enrisk. En aktör kanske, i viss utsträckning,kontrollerar orsaken, medan de övrigaaktörerna endast drabbas av konsekvensen.Det är för att undvika detta problemsom riskerna i en Supply Chain skall sesmed en helhetssyn.Risk ManagementMed risk management menas vanligenden process som syftar till att balanserarisker med avseende på kostnader, politiskaställningstaganden och andrabegränsningar. Det finns ingen allmändefinition av vad som är eller inte är riskmanagement. Begreppen inom risk managementanvänds olika beroende på sammanhangoch av olika intressenter. Dessaär de vanligaste varianterna:• Riskhantering eller riskanalys (mereller mindre hela processen)• Riskbedömning eller riskanalys (att tafram mått på risken)Figur 1: Riskkällor i en försörjningskedja (Christopher et al., 2004)• Riskbedömning eller riskvärdering (attta fram mått på risken)• Riskkontroll eller riskhantering (attminska eller kontrollera risken)Ett huvudelement inom risk managementär riskanalysen, vilken innefattar enbeskrivning av systemet eller aktivitetensom skall behandlas med mål ochavgränsningar för analysen, identifieringav faror eller riskkällor och själva riskbedömningen.Supply Chain Risk ManagementEn bra och tydlig definition på SupplyChain Risk Management finns hos Norrmanoch Lindroth (2002). Enligt dem ärdet att, i samverkan med partners i en försörjningskedja,applicera processverktygför att hantera risker och osäkerheterorsakade av, eller verkan från, logistisktrelaterade aktiviteter eller resurser.Olika riskkällorDet finns flera olika sätt att klassificerade olika riskerna i en försörjningskedja.Ett bra sätt att börja är att klassificeradem med utgångspunkt från riskkällan,eller från vilken riktning i försörjningskedjanrisken angriper den egna verksamheten.I artikeln ”Building the resilientsupply chain” av Christopher ochPeck 2004, presenteras fem olika grundkällortill risker inom en Supply Chain.Dessa kan i sin tur delas in i tre olikadelar; företagsinterna, interna för försörjningskedjanoch slutligen externa riskereller omgivningsrisker. De företagsinternariskerna kan delas in i process- ochkontrollrisker. De interna riskerna för34 Intelligent Logistik 4/07

ManagementFOTO: LENA SONNEAtt man riskerar något betyder vanligen att det finns en sannolikhet att en förlust inträffar. Den risken är stor t ex när man spelar på Lotto eller stryktips.försörjningskedja kan delas in i försörjnings-och efterfrågansrisker. Tillsammansbildar detta fem typer av riskkällorinom en försörjningskedja. Detta finnsillustrerat i figur 1.Företagsinterna riskkällorDe företagsinterna riskkällorna är de somdet egna företaget eller enheten har störstmöjlighet att påverka. Eftersom riskerbestår av sannolikhet och konsekvens, ärdet vanligare att företagen hanterar riskkällornadär de själva får ta konsekvenserna.ProcessriskerI varje företag finns det processer som ärvitala för dess verksamhet. Dessa processerkan beskrivas med att de är olika värdeökandeaktiviteter som kunderna, förhoppningsvis,är beredda att betala för.Utförandet av dessa processer är direktberoende av internt ägda eller styrda tillgångarsamt av en väl fungerande infrastruktur.Dessa processer är alltså beroendeav tillförlitligheten hos de internatransporterna samt den interna kommunikationeni företaget. Processriskerhandlar om störningar av dessa processer.KontrollriskerFör att styra och kontrollera företagsinternaprocesser krävs olika kontroller.Dessa är de förutsättningar, regler, systemoch andra processer vilka styr de värdeadderandeprocesserna. I ett försörjningskedjeperspektivär det här som orderkvantitet,batchstorlek, säkerhetslager etc.bestäms samt olika policys and rutiner,vilka styr tillgångar och transporter föratt uppnå hög effektivitet, återfinns.Kontrollriskerna är därför risker somkommer från användningen eller missanvändningenav rutiner, policys osv.Supply Chain-interna riskerDet företagsexterna, men Supply Chaininterna, riskkällorna avser de olika flödenamellan de olika aktörerna av material,information, kapital men även produktionskapacitet.Fokusföretaget bör varamedvetet om de potentiella risker ochfaktiska störningar som finns för att förutseflödet av material och information ivarje del av försörjningsnätverket. Detviktiga är att fokusföretaget är fullt medvetetom den egna värdekedjans betydelseför både de själva och andra aktörer iförsörjningskedjan. I praktiken är dettadock svårt att uppnå. Det fokala företagetbör därför försöka fastställa eller åtminstonebli medveten om vilka risker somfinns eller vilka effekter som kan uppståIntelligent Logistik 4/07 35

Det svåra med risker i en försörjningskedja är att balansera demmot varandra, och mot kostnader och affärsmöjligheter.”som en konsekvens av andra aktörers risker.Detta innebär förhoppningsvis att detfokala företagets beredskap mot riskereller framförallt att riskeffekterna minimerastill en acceptabel nivå eller omfattning.Den vanligaste konsekvensen avSupply Chain-interna risker är en störningi godsflödet.EfterfrågansriskerEfterfrågansrisker härrör från bådepotentiella och faktiska störningar i flödetav material och information samt ävendet direkta inflödet av kapital inom försörjningskedjan.Källorna till dessa riskeråterfinns nedströms i försörjningskedjan, inågon form. Den mest kända av efterfrågansriskernaär den mycket välkända ochväldokumenterade ”bullwhip-effekten”.Själva bullwhip–effekten är också ettmycket tydligt exempel på hur risker ellerstörningar kan skapas inom en försörjningskedjamen även att dessa risker ochstörningar kan minskas genom att rättmetoder, verktyg och teorier används pårätt sätt.Supply-riskerFörsörjningsrisker är den spegelvändaproblemkällan till efterfrågansrisker. Denstora skillnaden är dock att som riskkällaför det fokala företaget är det den så kalladedominoeffekten som är allvarligast.En bra förklaring dominoeffekten hargjorts av Andreas Norrman och Ulf Janssoni deras paper ”Ericsson's proactivesupply chain risk management approachafter a serious sub-supplier accident” från2004. Den beskriver en olycka i en underleverantörsfabriktill Ericsson. Den drabbadefabriken i Albuquerque, New Mexico(USA) fick den 18/3 2000, en mycketliten del av fabriken utslagen av en brand.Den utslagna delen var lika stor som ettkonferensrum för 10 personer. Brandenorsakades av ett åsknedslag i en elektriskledning. Branden släcktes snabbt ocheffekten för fabriken blev nästan obefintlig.Problemet var att effekten för Ericssonför samma incident blev enorm. I årsrapportenför 2000, vilken presenteradesunder våren 2001, var förlusten runt 400miljoner US dollar. Orsaken till förlustenangavs som en lucka i leveranser av enviss typ av komponent från en underleverantör.Det var just den komponentensom skulle tillverkats i Albuquerquefabriken.Vidare blev effekten att kursenpå Ericssons aktie nästan halverades. Denslutgiltiga kostnaden för Ericsson för incidentenberäknades till ungefär 200 miljonerUS dollar. Incidenten är väldigt illustrativnär det gäller just dominoeffektensom en konsekvens från försörjningsrisker.Supply risker kan enkelt förklaras somalla störningar som kan uppstå uppströmsi försörjningskedjan vilka kan påverka detegna företagets verksamhet. Ibland kandet vara mycket svårt att särskilja när källantill en störning i godsflödet kommerfrån försörjningskedjan eller från omgivningentill den. Detta leder till den sistatypen av Supply Chain risk källor.OmgivningsriskerOmgivningsriskerna är risker som uppkommerfrån det omgivande samhället tillen försörjningskedja. Detta inbegriperockså transportrutternas dragning. Dessariskkällor kan direkt eller indirekt påverkafokusföretaget men också alla delar avförsörjningskedjan från produktion avråmaterial fram till slutkund. Det kanpåverka en del av värdeflödet eller delarav den geografiska dragningen av försörjningskedjan.En typisk omgivningsriskkälla som kanpåverka godsflödet både upp- och nedströmsfrån den egna positionen ärarbetsmarknadskonflikter. Strejkrätteningår som en naturlig del i det Svenskaarbetslivet, vilket medför att så länge somstrejken utförs i enlighet med avtalsrörelsenär den fullt laglig men ur ett SupplyChain Risk Management perspektiv kankonsekvenserna nedströms bli enorma. Idagens allt mer globaliserade värld kanen strejk i en ostasiatisk hamn snabbt blimycket kostsam för företag i övriga delarav världen.ÅtgärderDe olika riskkällorna i en försörjningskedjakan alla medföra en rad olika konsekvenserinom försörjningskedjan. Detvå vanligaste typerna är försening ochavbrott av godsflödet. En försening harvanligen en ”ingen effekt före” koppladtill sig. Detta innebär att om förseningenär mindre än en viss tid så är effekteneller konsekvensen från den obefintlig.Martin Christopher och Hau Lee (2004)menar att känsligheten i de moderna försörjningskedjornahar blivit större pågrund av en allt för stor jakt på effektiviseringarav både transporter och produktion.Detta stämmer överens med tankegångarnai principen om den ”japanskasjön”, vilken är välkänd i logistikkretsar.Det svåra med risker i en försörjningskedjaär att balansera dem mot varandra,och mot kostnader och affärsmöjligheter.Supply Chain Risk Management är förstoch främst tänkt till att underlätta dettaarbete genom att visa på verktyg, perspektivoch tankesätt för att få bästa möjligabalans.Referenser:Daniel Ekwall, tekn. lic.Högskolan i BoråsChristopher, M. och Lee, H. (2004), “Mitigatingsupply chain risk through improved confidence”.International journal of physical distributionand logistics management, Vol. 34 No. 5,pp. 388-96.Christopher, M. och Peck H. (2004), “Buildingthe resilient supply chain”. International journalof logistics management, Vol. 15 No. 2, pp. 1-13.Norrman, A. och Lindroth, R. (2002), “Supplychain risk management: purchasers’ vs planners’views on sharing capacity investmentrisks in the telecom iindustry”, Proceedings ofthe 11th International Annual IPSERA Conference,Twente University, 25-27 March, pp.577-95.Norrman, A. och Jansson, U. (2004), “Ericsson’sproactive supply chain risk managementapproach after a serious sub-supplier accident”.International journal of physical distributionand logistics management, Vol. 34 No. 5,pp. 434-456.Torstensson, H. (2005), “Principer och metoderför riskvärdering i samhällsplanering”.Rapport för TRANSAM:s arbetsgrupp för Trygghet,risker och sårbarhet.Web: http://www.cscmp.org/36 Intelligent Logistik 4/07

Håll koll på forskningsfronten –kom till Jönköping 5–6 septemberPLAN arrangerar årligen en forsknings-och tillämpningskonferens,där forskare och praktiker i företagoch organisationer presenterarsenaste nytt inom logistikområdet.Inför årets konferens har PLANnyttställt några frågor till Jan Henriksson,veteran inom logistik ochåterkommande talare på konferensen.Du har hållit föredrag sex år i rad på konferensenoch finns med även i år. Tematför dina föredrag brukar vara vassa logistiklösningarmed praktisk tillämpning.Vad tänker du prata om i år?Jag tänker prata om AOP, som är automatiseringav orderplockning i lager. Detgår ut på att förklara hur två olika teknikerkan kombineras, så att de samverkaroch man får ut en större nytta än av debåda delarna var för sig.Det låter intressant, men vilka problemfinns det egentligen med orderplockning ilager?Tänk dig en plockare i ett lager somarbetar hela dagarna med att plocka ihopvaror till butiker och andra kunder. Viddjupare studier av arbetet finner man attplockaren i bästa fall utför förädlandearbete enligt Lean – principer under 50 %av arbetsdagen, resten kan betraktas somslöseri. Huvuddelen av slöseriet kan hänförastill truckkörning, såsom att hämtatomemballage och lämna fullplockadepallar etc. Mellan varje plockrad skallplockaren också promenera fram till förarplatsen,starta trucken och köra framtill nästa plockplats, för att sedan promeneratillbaka till plockplatsen igen. Enplockare som utför 1000 plockrader underen arbetsdag får alltså göra 2000 promenader.Att det sedan finnas ca 15 000 personersom sysslar med orderplock bara iSverige och att den siffran ständigt ökar,innebär ett stort slöseri i våra företag.Det verkar allvarligt.Det stämmer, därför har vi nu en lösningdär plockarna plockar och placerarpå lastbärare. Truckarna kör sedan själva iFörra årets konferens, vid Högskolan Väst i Trollhättan, samlade många deltagarerätt ögonblick, utan att plockaren behövergöra något. Detta sker med förarlösaplocktruckar (AGV:er) som navigerarsjälva i lagret och följer plockarensarbetsprocess, som en hund i koppel.Plocklistan, där det tydligt framgår vilkenplats varan ska plockas på, sänds också tilltruckens dator.Det låter som en spännande lösning. Hurkan trucken veta när den skall ge sig ivägoch att plockaren verkligen är klar?Tänk på hur ”Pick by Voice” fungerar,.Dufår dina direktiv i ditt headset,utför plocket och placerar varorna påtruckens lastbärare. När en orderrad ärklar, säger plockaren helt enkelt ”KLAR”i mikrofonen och då får plockaren omedelbartnästa plockplats i sitt headset.Samma information sänds till truckensdator, som direkt startar och kör till nästaplockplats. Plockaren följer efter och gördet som plockaren är bäst på, nämligenatt plocka och placera varor effektivt påpallar och i rullburar. Vi kombinerar heltenkelt de förarlösa truckarnas beprövadelasernavigeringssystem med traditionellröstdatorteknik.Är detta fortfarande i utvecklingsstadieteller finns det i tillämpning någonstans?Det gör det. Det finns två stora anläggningari Tyskland som varit i drift undernästan ett år nu. Företaget har dessutomprojekterat ytterligare i samband mednybygge.Nybygge, är denna lösning bara för nyalager eller kan det tillämpas även i befintligalager?Det kan tillämpas även i befintligalager. Traditionella plocktruckar används,men får en del kompletterande utrustning,såsom en roterade hatt med enlaserskanner så att den kan köra och hittasin väg själv.Nu har du ju redan berättat allt om dittföredrag på konferensen, varför skall jagdå komma och lyssna på ditt föredrag iJönköping?Detta var bara ett litet smakprov avdet jag kommer att berätta om när detgäller denna kombinerade teknik. Detkommer betydligt mera och jag tänkeräven visa en film där man kan följa hurdet går till i verkligheten.Spännande! Har du som varit en flitig deltagarepå konferensen genom åren någrafler skäl till att man ska delta på forsknings-och tillämpningskonferensen?Att få tillfälle att lyssna på föredragger väldigt mycket idéer och tankar, somkanske kan användas direkt eller förädlas.Just kombinationen av forskning och tilllämpninghar tilltalat mig alltsedanAnders Segerstedt startade upp dennakonferens för snart 10 år sedan. Det äralltid intressant att höra vad som händerpå forskningsfronten, så att vi inomindustrin kan förbereda oss och nyttja lösningarnaså småningom.Sedan brukar kringarrangemangetvara värdefullt när det gäller vad som äraktuellt i olika verksamheter och även föratt knyta värdefulla kontakter. För migpersonligen är det mycket trevligare att fåvara med i framvagnen än att sitta i bakvagnenoch undra vad det var som hände.Intelligent Logistik 4/07 37FOTO: LENA SONNE

Ny styrelse för PLANI samband med PLAN-konferensen den 25-26/4 höll föreningensitt årsmöte. Föreningen beslutade då att godkänna styrelsernasförslag att öka samarbetet mellan föreningens och stiftelsens styrelser.Den beslutade rollfördelningen, valda ledamöter samthur rollerna inom de två styrelserna är fördelade på de valdaledamöterna finner du nedan.Föreningsroll Uppgifter Vald ledamot 07/08 Stiftelseroll1 Ordförande Nationella & Internat. kontakter Johan Svartengren2 Vice Ordförande Stiftelseordf John Landborn 1 Ordförande3 Administration Sekreterare/dokumenthantering Sophia Lidén 2 OrdinarieEkonomiMedlemsadministration4 Marknadsföring Riktlinjer för marknadsföring Hans JeppssonVerksamh-utveckl, Harmonisering mellan förening,ansvarig regioner och stiftelseForskningsutvecklingOrganisationsutvecklingHantera nya idéer(Logistikpris, Guru-råd,…)5 Marknadsföring Riktlinjer för marknadsföring Ragnar Wilton 3 OrdinarieVerksamh-utveckl, Harmonisering mellan förening,biträdande regioner och stiftelseForskningsutvecklingOrganisationsutvecklingHantera nya idéer(Logistikpris, Guru-råd,…)6 Högskola Rådgivare & granskare åt VD Nils G Storhagen 4 OrdinarieUtbildning, Utbildningssortimentansvarig7 Högskola Rådgivare & granskare åt VD Oskar Jellbo 5 SuppleantUtbildning, Utbildningssortimentbiträdande KonferensverksamhetenFöreningsroll Uppgifter Vald ledamot 07/08 Stiftelseroll8 Regionsansvarig Medlemsnytta Jonas NilssonMedlemsutveckling Kontakter & samordning medAnsvarig regionerna, UppföljningSamarbetspartners (Högskola,medlemsutveckling)Skaffa fler medlemmarHögskolorRegionkommittéer9 Regionsansvarig Medlemsnytta Isabell Ljusberg 6 SuppleantMedlemsutveckling Kontakter & samordning medAnsvarig regionerna, UppföljningSamarbetspartners (Högskola,medlemsutveckling)Skaffa fler medlemmarHögskolorRegionkommittéerBiträdande Certifiering10 Certifiering Stiftelsen utförareFöreningen granskar o kontrollerarTina Fromholz 7 Ordinarie11 Redaktör / Tidning PLAN-Nytt Pär BranderTidskriftsutbudMarknadsföringskanalerEtt komplett utbildningsprogram:- Logistiskt ledarskap- Supply Chain Management- Produktionslogistik- LeanPLAN kursprogram 2007/2008LOGISTISKT LEDARSKAP • SUPPLY CHAIN MANAGEMENT • PRODUKTIONSLOGISTIK • LEANAnmäl dig senast 18 juni så får du enpresent som underlättar sommarläsningen– dessutom till förra katalogens priser!Läs mer om alla utbildningar i katalogen somföljer med denna tidning.Svensk ochinternationellcertifiering!Certifiering höjer värdet på din kompetens!Anmälan på www.planutbildning.se38 Intelligent Logistik 4/07

handel”Information är flaskhalseni handelns logistikkedjor”– Information är flaskhalsen i logistikkedjorna. Detmenar professor Heidi C Dreyer från Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet (NTNU) i Trondheim,som talade om försörjningskedjornas integration ochbrist på integration i praktiken – vid Kompetensforumi Göteborg nyligen.Av Lena SonneHeidi Dreyer har i sin forskningtittat på olika lösningarför integration i försörjningskedjan,med inriktning på samarbeteoch automatik.– Information kan bli ohanterligpå grund av själva mängden.Dagens programvarorprioriterar inte information,säger Heidi C Dreyer.Exempel tog hon bl a frånden norska läkemedelsbranschen.– Från producent, via grossistoch till apotek behandlassamma information på åttaolika ställen av åtta olika personer.Det är vanligt att säljled,grossister och producenterarbetar med olika informationssystem,som är oberoendeav varandra.Hela informationsflödet förinköp, produktion, packning,lagerhållning, produktionsstyrning,ordermottagning, prognoserkan integreras bättre,menar hon, trots att alla dagensERP-system utlovar just detta.Enklare vardagslösningar– Logistiken kan förbättrasstarkt i värdekedjan, menarHeidi Dreyer, som i sin forskningsmiljöhar inriktning på attta sig ur komplicerade skrivbordsmodelleroch istället hittatillämpbara vardagslösningar.Hon förespråkar gemensamma,transparanta lösningardär vem som helst, från vilkendel som helst i kedjan, vid vilkentidpunkt som helst, alltidkan uppdatera status.– Butiken skall kunna gå inoch se hur situationen ser uthos grossist och producent.Producenten ska kunna gåandra vägen och därmed gåfrån prognosstyrd produktiontill behovstyrd. Produktionsledningenska i realtid kunnase vad som händer i butiksledet.Informationssystemen finnsdär idag, men är ännu intedesignade och planeradeutifrån en sådan medvetenstrategi, menar hon.Kunden måste också inMålet är att få en helt ny ochenklare vardag för informationsflödet.Producenten skasnabbt kunna se vilka komponenetereller moduler somskall produceras till lager ochvilka som skall producerasefter order.– Logistik har verkligenkommit i fokus på NTNU iTrondheim, tycker hon. Det vistuderar är förbättringspotentiali form av ledtider ochresponstid.Några av dagens problem äratt det finns mycket stora varumängderi kedjan, att differentieringutnyttjas dåligt och attdet är bristande informationsdelningmellan olika aktörer ivärdekedjan.– Kunden är nästa led i värdekedjan.Idag är det baradetaljistledet som förhåller sigtill slutkunden, säger hon.Heidi Dreyer efterlyser enintegrerad logistik, där helhetssynenpå leveranser till slutkundgenomsyrar hela samarbetet,integrationen ochteknologin.Heidi Dreyer handleder engrupp doktorander vid NTNU,bland dem Maria Kollberg frånLinköping. Hon föreläser ocksåpå NTNU och är forskare viddet ansedda industriforskningsinstitutetSINTEF i Trondheim.Hon och hennes kollegorhär arbetar med att sätta uppparametrar för information,som täcker behovet, men somändå kan vara branschoberoendeoch flexibla.På NTNU pågår en radforskningsprojekt på dettahuvudtema.Några exempel:Integrerat inköp och lager -styrning i VVS-branschen,effektiv logistik, baserad pånya försörjningssystem ibyggbranschen, automatiseradvaruförsörjning i apoteksbranschenoch smart och säkertvaruflöde med intelligentaemballage och e-spårning inomdagligvarubranschen.Några trenderDet är inte bara så att en raddoktorsavhandlingar i Trondheimhar logistik sominriktning, utan logistik kanväljas som vidareutbildningskursoch erbjuds också de somhar erfarenhet från arbetslivet.– Studenterna här ska habåde en ekonomisk profil somtillägg till den tekniska om deska vara intressanta förnäringslivet.– Butiken skall kunna gå in och sehur situationen ser ut hos grossistoch producent. Producenten skakunna gå andra vägen och därmedgå från prognosstyrd produktion tillbehovstyrd, säger Heidi C Dreyer,professor i logistik vid NTNU iTrondheim.– God logistik är också godekonomi. Design av en effektivlogistikkedja är en viktig del iall marknadsbaserad produktion.Några andra av dagens storatrender, enligt Heidi C Dreyerär:Fortsatt kostnads och resultatfokus,Individualisering av bådekunder och produkter.”Extended products”, somkräver full spårbarhet ochtransparens i hela kedjan.Miljöhänsyn blir allt viktigare.– Intelligenta informationssystemblir en nyckelfaktor föratt behandla stora informationsmängderoch korta processtiderna.– Integration i värdekedjornasom bidrar till bättre resursutnyttjandeoch kostnadsreduktionär en annan viktigtrend.FOTO: LENA SONNE.Intelligent Logistik 4/07 39

handelRisk för överetablering av köpcentraPå Stora Detaljhandelsdagen på Moderna Muséet iStockholm diskuterades framtidens handelsplatser.Fram till 2010 ökar butiksytorna i Storstockholm medca 25 %.Risken för överetablering är stor, anser utredare.FOTO: LENA SONNEAv Lena SonneRunt Stockholm satsas det påen rad nya köpcentra. I ForumNacka ska köpytan fördubblas.Vid Hornstull i centrala Stockholmplaneras en ny, stor galleria.Nu planerade centra beräknasfå en ökad yta på 262 000kvm totalt, varav ca 150 000kvm i norr och 110 000 i söderort– lika mycket som sju nyaKista Gallerior. Ökningenberäknas bli 25 %.Risken för överetablering ärdock stor. Det visar en kartläggningav Stockholms handelsplatser2010 av konsultföretagetExperian. Undersökningentar hänsyn till faktorersom befolkning, befolkningsutveckling,inkomster, ålder m m.Utbyggnadsplanerna är betydligtstörre än befolkningstillväxtenoch löneökningarna iStockholmsregionen. Därförblir konkurrensen stenhård.Cityhandeln förlorare– Cityhandeln och små, friståendehandelsplatser är framtidensförlorare. De stora köpcentrumenär framtidensvinnare. I södra Stockholmkommer detaljhandeln att ökamest, med 28 procent och dennorra har en liknande utveckling,säger Anne Marie Flood,affärsområdeschef på Experian.Små lokala köpcentra väntastappa hela 24 %. Cityhandelntappar enligt undersökningensex procent.Största omsättningsökningenfår Sundbybergsnyplanerade handelsplats iLorryområdet, om den blir av.Vinnare är också Skärholmen,Bromma, Sollentuna Centrum,Stinsen i Häggvik, Sickla Köpkvarteroch Forum Nacka.– Men några så stora succeérsom enskilda köpcentrumhaft i regionen under senare årkommer inte i framtiden. Deträcker inte underlaget till för,säger Anne Marie Flood.Men framtidens köpcentrumär inte bara shopping– Framtidens handelsplatsermåste våga profilera sig ochvara unika.– Handelsplatsen måste harätt koncept, motsvara en livsstil,säger Anne Marie Floodoch berättar om ett köpcentra iKuala Lumpur som satsat påtivoli i två plan. Det handlarom att förstå konsumenten.– Hälsa och miljö är enannan profilering som AnneMarie Flood tror på. Vissa kedjorhar satsat på ekokläder t exH&M, KappAhl och Gudrun.Sickla prisbelönade köpcentrumhar biograf, kulturhus,bibliotek och träning.Idrott och handelEtt framtida, stort köpcentrumi Växjö kommer t ex att fåidrott som profilering.Vardagsidrott integrerasmed handel.– Växjö är en aktiv idrottsstad,säger Wilner Anderson,VD Steen & Ström, SverigeAB. Han arbetar med centrumutvecklingi Växjö och Mölndaloch tror på integrering av handelmed annan verksamhet.Mölndals centrum ska bli enstörre handelsmagnet ännybyggda Allum i Partille utanförGöteborg. För att lyckasräcker det inte med bollhav förVaruleverans till Sickla Köpkvarter. Köpcentra får betydligt lättare logistikän cityhandel.barnen och restauranger, utanman måste skapa ett eget varumärke,vilket är svårt i enstadskärna.I visionen ingår ”nyurbanism”,att återskapa denmedeltida staden med en sammanhållenstadskärna, där manbor, jobbar, handlar och leveroch som är lätt tillgänglig.– En annan trend är attstora köpcentra blir större,säger Biljana Bozic från Centrumutvecklingsom varit medoch utvecklat köpcentra i bl aMoskva och Kiev.– Köpcentra i Ryssland gårmycket bra, säger hon.Clas Ohlson föredrar cityOm gallerior i citykärnan råderdet delade meningar.Gert Karnberger, VD ochkoncernchef i Clas Ohlson,som nu utökar antalet butiker iSverige och Storbritannien,föredrar gallerior inne i städerna.– Det ska vara attraktivt attkomma dit och enkelt att handla,säger han.– Stadskärnornas mångfaldär positiv, med mer restaurangeroch torg – en mer upplevelserikmiljö, menar också BoFalk, VD Boultbee Sverige AB,som just köpt bl a nya Vestermalmsgallerianpå Kungsholmenav Stockholms stad.– Det sker en positivutveckling om man kan skapaattraktiva koncept. Men manmåste även här tänka ”helhet”ochsamordna logistiken.Att planera städerna så attfolk tvingas åka bil för atthandla är helt fel väg att gå närvi står inför ett klimathot,anser miljörörelsen.Externa köpcentra skaparextra biltrafik. I stället för attbygga ut köpcentrumen börkommunerna göra konsekvensanalyserav vad som händernär man bygger nya köpcentra.Den stora utbyggnaden avTäby centrum kritiseras avcentern, som varnar för överetableringoch är kritisk till attRodamco fått monopol påköpcentra i kommunen.Men även om konsumenternafår åka längre, underlättas åandra sidan varuförsörjningen,som är ett stort problem istorstädernas citykärnor.40 Intelligent Logistik 4/07

handelNacka Forum blir supernischad livsstilsgalleriaI USA är nästa våg inom handelnen förfining av sk livsstilskoncept.Forum Nacka byggs just nu om tillen ”supernischad livsstilsgalleria.”Strategernahåller som bäst påatt ringa in kundgrupperna.Forum Nacka satsar på livsstilsstråk med140 utvalda butiker. Flera mindre aktörerska tillsammans med de stora kedjorna drakunder som är intresserade av livsmedel,mode och inredning.– Kedjorna kan handel och de efterfrågasav många. De är också attraktiva ochtrygga hyresgäster. Men vi vill blanda inlokala aktörer för att ge våra kunder någotextra. Det kommer också att komma in enhel del stora utländska aktörer som harliten eller ingen representation i Sverigesedan tidigare, säger Mats Carlo, uthyrningschefRodamco Europe.Forum Nacka har gjort en noggrannanalys på vilka kunder köpcentret har ochkommit fram till att det är en målgruppsom gärna lägger pengar på mode, inredning,design och musik. Genom att segmenteramålgrupperna skall kunderna vallfärdatill gallerian.– I dag är köpcentret ett relativt heltäckandecenter. Vi erbjuder allt. Men nupågår arbetet med att nischa in oss ochäven hitta mindre aktörer som inte finnsöverallt, säger Mats Carlo.Utbyggda Nacka Forum behöver fördubbla antaletårsbesökare till 10 miljoner för att lyckas.För fyra livsstilarDe fyra våningarna kommer att inriktasmot varsin målgrupp. Det blir fyra olikalivsstilar: high fasion, för modelejon, family,som ska nå storkonsumerande barnfamiljer,street för trendig ungdom. Äldre välbeställdaska lockas av classic.Nacka har en stor andel höginkomsttagare.Den primära målgruppen för nyaForum Nacka blir de penningstarka. Mendagens Forum Nacka-kunder kommer attkänna igen sig och får ett större utbud.Forum Nacka byggs ut från dagens20 000 kvadratmeter till 40 000 kvadratmeteroch hela det nya konceptet invigs tilljulhandeln i år. Den internationella arkitektfirmanBenoy har ritat om gallerian.I dag har Forum Nacka ungefär 4,6 miljonerbesökare per år i 64 butiker. Med 140butiker och en dubbelt så stor handelsytamåste antalet besökare fördubblas.FOTO: LENA SONNE

ständiga förbättringarAlla är med i Camfils Gröna Tornado– För att kunna förbättra måste man mäta och därför är det vikigt attkontinuerligt mäta och kommunicera hur långt vi skall nå inom våra fyramålområden säger Patrik Färdow, som är globalt ansvarig för logistik ochproduktion i luftreningskoncernen Camfil Farr.FOTO: LENA SONNEAv Gösta HulténNär jag träffar Patrik Färdow en morgonpå Arlanda är han på väg till USA för attträffa fabrikscheferna från Camfil Farrsfabriker där.Camfil Farr är en av världens störstaluftfiltertillverkare. Produkterna renar luft,t ex på flygplatser, där luften befrias frånillaluktande flygbränsle, eller för deextremt höga krav som ställs i industriellarenrum. Många människor dör varje år avhjärt- och kärlsjukdomar som orsakas avultrafina partiklar i inomhusluften i vårastäder, som ökar risken att drabbas avastma och allergier ökar markant.Camfil Farr är ett världsomspännandeföretag, med 29 dotterföretag och med 22produktionsanläggningar i Europa, Nordamerikaoch Asien.I Sverige har Camfil Farr fyra fabriker, enhuvudfabrik i Trosa, och andra fabriker iBorås, Alingsås och Österbymo.Totalt arbetar ca 2000 personer i produktionenglobalt.Camfil Farr har startat en process förständiga förbättringar, som kallas DenGröna Tornadon.– Det är alltså inte ett projekt, utan enprocess som ska fortsätta år från år och därvi kombinerar metoder från Lean, Goldrattsflaskhalsteori, TOC och Six Sigma,säger Patrik Färdow.Mål inom fyra områdenDen Gröna Tornadon har satt upp målinom fyra områden: arbetarskydd, kvalitet iprodukter och tjänster, leverans precisionoch kostnader. Medlen är ledarutveckling,värdeflödesanalyser, ständiga förbättringaroch veckoprojekt. De fyra målområdenaska skapa bättre kundtillfredsställelse, störrepålitlighet och gynna teamwork, lokalnärvaro och engagemang.– För att kunna förbättra måste manförst mäta och därför är det vikigt att kontinuerligtmäta och kommunicera hur långtvi skall nå inom våra fyra målområden,säger Patrik Färdow.Mättal finns i form av ledtider och kostnader.Benchmarking har inte varit så vanligtinom Camfil Farr tidigare. Men det är ennödvändig ingrediens i det nya förbättringsarbeteti koncernen.– När det gäller säkerhet i arbetet mätervi antalet arbetsskador och när det gällerkvalitet ser vi på antalet reklamationer.– Att ta med arbetarskydd är kanskeinte självklart i alla länder där vi verkar,men det är också att markera en människosynsom är i linje med våra värderingar.Camfil Farrs produkter syftar ju ocksåtill att skydda människor och miljöer.Dagliga agerandet viktigtAtt säkerställa att värderingarna är rätt ärockså oerhört viktigt för att det ska bli bradrivkraft i förbättringsarbetet.– Det handlar mycket om att ändra enkultur och då ska man också vara klar överatt det tar tid.Patrik Färdow betonar också hur viktigtdet är hur chefer på olika nivåer själva dagligenagerar och hur de skapar engagemang.– Förbättringsarbete handlar mera ommjuka faktorer, som ledarskap och kommunikationän om teknik och verktyg.Arbetet med den Gröna Tornadon börjarmed en värdeflödesanalys.Syftet är att studera de olika processernasnuläge, fastställa det mål man villuppnå och bestämma en handlingsplan förhur man ska nå dit. Arbetet leder till enmängd idéer och ett antal väl definieradeveckoprojekt.Skapar förändringstryckDe prioriterade områdena bearbetas helatiden i form av sådana veckoprojekt. På envecka ska en projektgrupp genomföra ettprojekt inom ett definierat område.– Under veckan genereras även enmängd mindre förbättringsförslag somdokumenteras på den ”att-göra-lista” somingår i arbetet med ständiga förbättringar.På fabriken i Trosa har det handlat omallt från bättre kundreklamationer, snabbaremaskinomställning och om att skapa ett- Det handlar mycket om att ändra en kultur ochdå ska man också vara klar över att det tar tid,säger Patrik Färdow.dragande materialflöde.– Att arbeta kontinuerligt med förbättringarnager oss möjlighet att lösa bådestörre och mindre problem. Det viktiga äratt engagera många. Om man bara har envecka på sig skapas ett förändringstryck,menar Patrik Färdow.– Resultaten är stora, men de pedagogiskaeffekterna är kanske ännu större:”Titta vad vi lyckades åstadkomma tillsammanspå bara en vecka!”Strul som föder idéerPå Camfils filterfabrik i Malaysia har t exkvaliteten på företagets filter ökat signifikantefter ett veckoprojekt där man använtsig av Sex Sigma.Denna och många andra förbättringarskapar en ny stolthet och visar att det gåratt göra förbättringar om man arbetar tillsammans.– Tid och pengar som satsas på förbättringsarbetetfår man tillbaka flera gångerom.– Lean Produktion handlar ju om att atteliminera allt slöseri eller spill. Vi har valtatt kalla det för strul, säger Patrik Färdow.42 Intelligent Logistik 4/07

Det handlar om allt som fårverksamheten att gå dåligt.Ett annat begrepp som fåttstor betydelse är interna kunder.– Självklart ska vi lyssna tillslutkundernas röster, men vimåste också lyssna på vårainterna kunder och låta dembestämma vad som är kvalitet.Cheferna kommer i fortsättningenatt utvärderas bl.a.utifrån hur många idéer somkommer från deras medarbetare.Målet är att alla skall varadelaktiga i förändringsarbetetoch att de ska presentera minstfem förbättringar per medarbetare.Antalet idéer har redan ökatmarkant och i snitt genomförman fler än 60 % av alla inkommandeförslag.Sprid kunskap interntMed jämna mellanrum är detockså vikigt att fira, att stannaupp och reflektera. Det är ocksåbra att sprida kunskap interntom vilka förbättringar somandra avdelningar lyckats med.– Delaktigheten och intressetfrån alla medarbetare att arbetamed förbättringar har varit fantastiska.Vihar fått en sådansnurr på förbättringsarbetet attbeteckningen Den Gröna Tornadonverkligen gör skäl för sittnamn.I förändringsarbetet DenGröna Tornadon har man lånatidéer både från Toyotas Leanmodell,från Goldratts flaskhalsteori,TOC och från SexSigma och koncept för ständigaförbättringar.Börja med flaskhalsar– De som arbetar med en vissmodell tenderar att bli lite religiösai sin inställning till denegna modellen.Patrik Färdow tror mer påatt använda en kombination avolika, beprövade modeller.– T ex måste det vara vettigtatt börja med att ta sig an flaskhalsarnai produktionen, ävennär man använder ett leankoncept,– Forskning och undersökningarvisar ju att olika modellerkan leda till lika bra resultat,men de företag som kombineratolika modeller, har nått allralängst.Mässan som formarframtidens transporterI framtidens transporter blir begreppet intermodalitetallt mer centralt. Det finns därför ett stort behov av attdiskutera morgondagens lösningar och visa på goda,fungerande exempel. Och det är precis därför som duska delta i Elmia Future Transport! Här formas framtidenstransportnätverk!Parallellt arrangeras mässan Elmia Nordic Rail.Kontakta projektgruppen förmer information:telefon + 036-15 20 00eller nordicrail@elmia.seLiten katekes för ständiga förbättringarPå Camfil Farr har man valt ett enkelt, fokuserat och strukturerat sätt attarbeta som kan sammanfattas i åtta punkter:1. Teamet är basen för förbättringsarbetet. Teamens ansvar och befogenheterhar utökats; bl.a. har varje team egen attesträtt för att kunnagenomföra mindre förbättringar.2. Förbättringsarbetet fokuseras till de fyra målområdena säkerhet, kvalitet,leveransservice och kostnader.3. Dagliga mätningar håller koll på processer och produkter. Mätningarnakan vara enkla, men de ska vara faktabaserade.4. Lättanvända verktyg. Ett exempel; Med fiskbensdiagram kan man benaupp problem och komma ganska långt när det gäller att hitta orsaker ochverkan.5. Göra listor. Alla uppgifter och idéer som ska genomföras ska hamna iAtt-göra-listan. Den gör det enkelt att se av vem och när ett förbättringsförslagskall genomföras och hur många förbättringar som genomförts.6. Möte vid förbättringsanslagstavlorna. Varje vecka möts grupperna i ett15 minuters möte vid förbättringstavlorna, där man går igenom status förde olika projekten.7. Positiva resultat visas med bilder och korta texter som beskriver problemet,aktiviteterna och uppnått resultat.8. Fira alltid de uppnådda resultaten tillsammans. På Camfil Farr tar manäven firandet på allvar. källa: C2 Management News LetterWWW.ELMIA.SE/NORDICRAILIntelligent Logistik 4/07 43

nyheterProLogis expanderar i NordenProLogis firar i år dubbeljubileum.Det är fem år sedan Pro-Logis startade verksamhet iSverige och tio år sedan starteni Europa.Sedan starten 2002 och etableringenav Nordenkontoret iGöteborg 2005, har verksamhetenexpanderat kraftigt ochman har byggt flera nya an -lägg ningar i strategiskt viktigalägen. Främst fokuserar man påetableringar i Mälardalen,Göteborgs- och Öresundsregionenoch efterfrågan ökarnu, särskilt i storstadsregionerna.– Vi ser fortsatt stora expansionsmöjligheteri Sverige, menockså i regionerna runt Oslooch Köpenhamn, så nu underhögkonjunkturen vi vill växamer och utvidga vår verksamhetgenom att också satsa pånya områden, säger Asgeir B.Torfason, regionchef ProLogisNorden.I Sverige och övriga Nordensamarbetar ProLogis medNorska Captura går upp i Consafe LogisticsConsafe Logistics och Capturabildar tillsammans en växandelogistikkoncern med fokus påEuropa. Consafes köp av enminoritetspost i Sonat AB kanockså förebåda en framtidainternationalisering, enligt UlfWallin, VD Consafe LogisticsGroup.Norska Captura A/S har färvärvatsav JCE Group. Från den 1juli går Capturakoncernen in iConsafe Logistics Group ochbyter namn till Consafe Logistics.– Consafe Logistics och Capturakompletterar varandraperfekt, både i produkter ochmarknader, säger Ulf Wallin,Ulf Nordström, VD Logistics Contractor och Asgeir B. Torfason, regionchefProLogis Norden vid Prologis anläggning i Göteborg.Logistic Contractor, som haromfattande kunskap om lokalamarknader och erfarenhet avatt bygga avancerade logistikanläggningar.Tillsammans kande erbjuda kunderna flexiblalogistikcentra i ett globalt nätverkmed lokal förankring.Anläggningarna utrustasmed senaste teknik inom lagerhanteringoch anpassas tillkundernas behov. Som ett led idet har ProLogis introduceratett nytt koncept med ett flexibeltmodullager i Jordbroföretagspark utanför Stockholm.– Vi fortsätter att satsa påflexibla lösningar som kannyttjas av många företag. Tidigarehar kunderna fått väntapå att önskad lageryta ska byggasoch färdigställas. Genomatt utveckla nya anläggningarpå spekulation, kan vi nusnabbt ge kunderna tillgång tillVD Consafe Logistics Group.– Vi har inte tidigare verksamheti Norge. Captura, somär mycket starka inom mobilalösningar, blir en perfekt partner,som gör att vi kan erbjudat ex VMS-lösningar i Norge.– Mobila lösningar har stortillväxt, men konkurrensen ärhård på marknader som Tysklandoch Frankrike. Båda har viockså haft en god tillväxt, sägerJan Hansén, VD Captura.– Captura har ca 400 anställdavarav 200 i Sverige och enomsättning på ca 500 miljonerSEK.Consafe Logistics Group ärverksamt inom fyra affärsområdena:konsulting, lager& distribution,tillverkning och mobilalösningar.– Capturas styrka i mobilitetbreddar vårt erbjudande i Danmark,Holland och England,säger Ulf Wallin.– Vår målsättning är att fortsättaväxa både organiskt ochvia förvärv. Fokus ligger påmarknader där vi redan äretablerade, men vi vill ocksåväxa genom expansion i exempelvisÖsteuropa. Med tankepå vår ambition att växa internationellt,är en ägare somChrister Ericsson en styrka,säger Ulf Wallin.– Det naturliga är att vi serpå möjligheten att utvecklagemensamma plattformar.den yta de behöver, sägerAsgeir B. Torfason.ProLogis har också somförsta globala fastighetsbolagpublicerat en rapport för hållbarutveckling.I rapporten presenteras miljömålför de kommande fyraåren, bl a användning av återvunnetbyggnadsmaterial i nyadistributionscenter, system förförnyelsebar energi och minskadeutsläpp av koldioxid.– Hållbar utveckling harvarit ett uttalat fokus för oss iflera år och den nya rapportenär en bekräftelse på den satsningen,säger Asgeir B. Torfason.Redan idag använder Pro-Logis solceller, vindkraft ochandra system för alternativuppvärmning vid flera anläggningar.– Miljösatsningar är en delav vår verksamhet, som ocksåleder till lägre driftskostnaderoch lägre energiförbrukningför kunderna, säger Asgeir B.Torfason.Consafe Logistics Groupexpanderar också genom attköpa in sig i Sonat AB, ett kunskapsföretagsom erbjuder enfärdig logistikavdelning medansvar för ledning, utvecklingoch drift av hela försörjningsnätverk.– Att vi köper en minoritetsposti Sonat innebär att vi tillsammansfinns i en koncernsom kan erbjuda att drifta ochköra hela logistikprocesser,säger Ulf Wallin.– Det kan också ge en möjlighetför Sonat att gå ut internationellt.Både Norge och an -dra länder är jätteintressantamarknader för sådana lösningar.44 Intelligent Logistik 4/07

konjunkturenObruten svensk konjunkturoptimismKonjunkturinstitutets s k barometerindikator,som väger sammanföretagens och hushållens syn påekonomin, föll tillbaka något i majtill 115,9 jämfört med noteringen117,4 i april men ligger ändåmycket högt.Av Gösta HulténIndikatorn för maj ligger fortfarande på enhistoriskt mycket högt nivå och visar attstämningsläget bland företag och hushållär mycket starkare än normalt.Barometerindikatorn sjönk från 117,4 iapril till 115,9 i maj. Minskningen berordels på att konfidensindikatorn för tillverkningsindustrinbackade något, dels påatt hushållens optimism om sin egen ekonomidämpades marginellt i maj.Samtidigt steg konfidensindikatorn förprivata tjänster påtagligt och indikerar attkonjunkturläget i tjänstesektorn är mycketstarkare än normalt. Både hushållen ochnäringslivet har nu konfidensindikatorersom signalerar att läget är mycket starkareän normalt. Indikatorn ligger fortfarandenära maxvärdet.En fortsatt stark industrikonjunkturväntas de närmaste månaderna. Enligtföretagen ökar orderingång, produktionsvolymoch sysselsättning. Den starkaordertillväxten överraskar byggföretagenoch deras bristen på arbetskraft är stor.Konjunkturkurvan snuddar fortfarande den tidigaretoppen vid millenieskiftet.Källa: Konjunkturinstitutet, maj 2007Både detaljhandeln och privata tjänstenäringarär nöjda med läget och i synnerhettjänsteföretagen har expansiva anställningsplaner.Inom logistiksektorn är bristen stor påbåde lagerarbetare och chaufförer.Svenska hushåll fortsätter att visa enstark optimism i maj, både om sin egen ochSveriges ekonomi. Även om Konjunturinstitutetsförtroendeindikatorn föll till 19,7mot 23,0 i april, är värdena ändå de högstapå drygt ett år.Oroande USA-siffrorFrån USA brukar rapporterna mest handlaom sjunkande huspriser. Att inköpschefsindexi Chicago sjönk rejält till 52,9 i april,från 61,7 i mars är mer oroande.Produktionsindex sjönk också ochindex över nya order sjönk kraftigt ellertill 56,5 från 72,2, medan orderboksindexsjönk till 48,4 från 54,0, vilket kan vara enförsta indikator om en kommande lågkonjunkturi USA, samtidigt som Europakonjunkturentycks öka farten.Svenska hamnar hoppas på logistikcenter för gasledningen i ÖstersjönDet rysk-tyska bolaget Nord Streamundersöker nu var vid Östersjön man kaninrätta sina logistiska knutpunkter förtransporter av rör och annan materiel tillde fartyg och plattformar som ska lägganer gasledningen på Östersjöns botten.Enligt Nord Streams presstalesman JensMüller är flera städer vid Östersjön intressanta.I Polen och Baltikum torde intressetdock vara minimalt. Därför är Sverigeintressant.Oxelösunds hamn har tillfrågats och villvara med i budgivningen.-Detta är jätteintressant att få var medoch bjuda på. Men problemet kan vara attdet är ett tidsbegränsat projekt som kräverstora ytor, men som inte får gå ut över vårlångsiktiga utbyggnad, säger Erik Zetterlund,VD i Oxelösunds Hamn AB.I början av juni träffade Gotlands kommunNord Stream för ett andra möte omett eventuellt projekt i Slite hamn. Ocksåhär är intresset för det i Sverige kontroversiellaprojektet påtagligt.Slite vill hyra ut hamnen och har en kajsom man behöver hjälp att renovera.I Karlskrona, som också tillfrågats, ärintresset mer dämpat, då färjeutbyggnadentill Polen ska fortsätta och kommer att tamycket mark i anspråk.Nord Stream behöver, förutom ett logistikcenter,platser där ledningsrör kan gjutasin i betong. Där är det mer tveksamtom svenska orter blir aktuella.-För närvarande tror jag inte det finnsnågon aktuell svensk ort. Men allt äröppet, samtal förs och vi har inte fattatnågot beslut, säger Jens Müller.Nord Stream räknar med att fatta beslutSlite på Gotlands östkust kanbli aktuellt som logistikhub förjätteprojektet som hub för gjutnagasledningselement, mendjupet i hamnen är troligen förlitet.om var gjutningen ska ske och var man skabygga logistikcentra under sommaren.Först ska dock bolaget skriva kontraktmed det företag som får totalansvaret förlogistiken.Nord Stream vill ha ett kontrakt på tvåår och stora ytor krävs.Enligt planerna ska den första av dedubbla ledningarna tas i bruk redan 2010.Men miljökonsekvensbeskrivningen ochden efterföljande tillståndsgivningen frånde berörda länderna gör tidtabellen mycketpressad. I Sverige tar regeringen miljöbesluteti höst.46 Intelligent Logistik 4/07

konferenser & mässorSveriges bästa logistiklägennyhet på Tekniska MässanLogistiklägen är en av nyheternapå Tekniska Mässan 2007den 16–19 oktober. I samarbetemed tidningen IntelligentLogistik arrangerar mässan enserie miniseminarier, där landetsbästa platser för logistikfår presentera sig.Under ledning av Gösta Hultén,chefredaktör för tidningenIntelligent Logistik, utfrågasrepresentanter från landetslogistikledande regioner, städeroch näringsliv.Intelligent Logistik harsedan flera år listat Sveriges 20viktigaste logistiklägen ochbedömt dem efter en rad olikakriterier.På Tekniska Mässan kommerrepresentanter från dessastäder och regioner att frågasut och även berätta om vilkalogistikmöjligheter som deTanken är att Logistics och Logistiklägen ska bli ett årligt återkommandetema på Tekniska Mässan, som är Sveriges största industrimässa.erbjuder.Rätt placering ur ett logistikperspektivär en avgörandefaktor för att kunna konkurrerapå marknaden och det gällerbåde företag som bedriver distribution,produktion och handel.Tekniska Mässans nyaavdelning Logistics omfattarmässutställning, seminarier ochaktiviteter, där varje del spänneröver hela logistikområdet.– Tidigare har det här områdetvarit synonymt med lageroch transporter, men idaghandlar logistik om att få tilleffektiva flöden genom helaverksamheten, där alla delarsamverkar, säger Björn Lindforss,projektledare för TekniskaMässan.– Det går inte att betraktaverksamhetens olika delar isolerat.Produktutveckling, konstruktion,produktion, hanteringoch distribution löper in ivarandra och för att få lönsamhetmåste allt hänga samman iett väl fungerande flöde.Här är även rätt geografiskplacering en viktig faktor, vilketTekniska Mässan nu för förstagången lyfter fram påhöstens mässa.Det innebär att tydligareknyta logistik och logistiktjänstertill dess praktiska nytta ochfysiska närvaro.– I år introducerar vi det härtemat på mässan, men vårtanke är att Logistiklägen skabli ett årligt återkommandetema på Tekniska Mässan,säger Björn Lindforss.Stort intresse för RysslandTemat ”Ryssland – möjligheternasmarknad” lockade enrekordpublik på nära 100 deltagaretill Arlanda Logistic Networksseminarium i Sky City påArlanda den 29 maj.Inledningstalaren, tidigareambassadören Sven Hirdman,påminde i sin historiska exposéom hur vikingar grundadeRysslands första statsbildningredan på 700-talet.Idag är den ryska eknominurstark och inte alls ensidigtberoende av oljan.– Råvaror står bara för 25%av Rysslands ekonomi ochhandeln med Sverige ökar årfrån år. Svenska industriprodukterhar ett mycket gottryckte och är för ryssar liktydigtmed kvalitet, påpekadeSven Hirdman.Om Ryslands kompliceradeförhållande till EU sa SvenHirdman bl a:– Sverige bör arbeta för attskapa ett frihandelsområdeRyssland-EU, det är viktigareän att som nu satsa på bilateralaavtal.Han uttryckte också förhoppningenatt Ryssland ärmed i WTO inom något år.De höga överflygningsavgifternahar Ryssland lovatavskaffa till år 2013.Per Johansson, med bakgrundfrån bl a DHL ochExportrådet och från i sommarvice VD för TransFargo, pekadeockså på dynamiken i ryskekonomi.– Utrustning för sjukvård,bygg- och livsmedelsindustri äri stark tillväxt. Ryssarna ställerhöga krav på leveransservicemen är inte så priskänsliga,Tillsammans med Stockholm Arlanda Airport, Sigtuna kommun och DHLvar Intelligent Logistik huvudsponsorer för det välbesökta seminariet påSky City.menade Per Johansson.Problemen med brottslighetoch maffia överdrivs, menadehan.– Maffian opererar i branschermed kontanthantering.Men om fakturering sker frånSverige är betalningsdiciplineni Ryssland bättre än i Sverige,var hans erfarenhet.– Största problemet är att fåinformation från myndigheteroch tull. Det går inte att ringa–man måste träffas. Men tullenär inget problem, om man gjortsin hemläxa, ansåg Per Johansson.Arlanda Logistic Networkbildades i maj 2000 och haridag ca 30 anslutna företag,främst logistikföretag.– Seminariet till hösten fårmiljölogistik som tema, berättadeprojektledaren Per Schött.Intelligent Logistik 4/07 47

Det är de stora, tillverkande företagen som främst marknadsför sin miljöprofil. Bild på orörd urskog från Stora Enso´s bildarkiv.Ny doktorsavhandling:Storföretagen har börjat prioritera upp miljönBryr sig svenska företag om miljön när de köper godstransporter? En ny, omfattandekartläggning bland svenska företag visar att det främst är de största företagen som ärberedda att betala för sin miljö profil. Den visar också att det är dessa företag som stårför de stora köpen av transportvolymer. Samtidigt måste vissa baskrav på serviceoch kvalitet vara uppfyllda innan miljö vägs in vid inköpsbesluten.Av Gösta HulténDen ökande klimatpåverkan har under detsenaste året tagit alltmer utrymme i denallmänna debatten, både i media och i politiskasammanhang. Transportsektornsbidrag till koldioxidutsläppen har därmedblivit en het fråga. Företagens miljökravnär de köper godstransporter spelar ju enmycket viktig roll.Men vad gör egentligen svenska företagpå miljöområdet för att minska påverkanav sin verksamhet och sina transporter isynnerhet?Det är kring detta som Catrin Lammgårdhar forskat de senaste åren på Handelshögskolani Göteborg. Hennes doktorsavhandlingi ämnet lades fram i mars.– Svenska företag har kommit en bra bitpå väg i sitt miljöarbete, vilket är nödvändigtför att de även ska arbeta med transportinköpen,tror Catrin Lammgård.Omfattande enkätStommen i hennes färska avhandling ärresultat från en omfattande enkät blandsvenska företag. I princip ingick alla storatillverkningsföretag och partihandelsföretagi Sverige och dessutom ett slumpmässigturval av övriga företag. Enkäten kartladeföretagens godsflöden och logistikbehov.Men Catrin Lammgårds fokus varfrämst på transportköparnas attityder ochåtgärder när det gällde miljön.– Jag ville inte titta på miljöaspekter isolerat,utan hur företagen gör avvägningarmellan miljö, pris och andra serviceaspektervid köp av godstransporter, säger CatrinLammgård.Denna avvägning hade hon sett var kri-48 Intelligent Logistik 4/07

FoU”Ena sidan skriker att det inte får kosta något, den andra sidan skriker attföretaget måste ha en miljöprofil. Och någonstans måste vi ju mötas.”tisk i logistikbesluten hos de företag somhon inledningsvis hade gjort djupintervjuerhos.Det var också tydligt att det förekomsamarbete, men också konflikter, mellanlogistik- och miljöfunktionerna i företagenoch speciellt när det gällde kostnader. Ellersom en intervjuad logistikchef uttrycktedet:”Miljöarbete diskuteras internt i företaget.Ena sidan skriker att det inte får kostanågot, medan den andra sidan skriker attföretaget måste ha en miljöprofil. Ochnågonstans måste vi ju mötas.”Väcker livlig debattExempelvis fick styrelsen i det aktuellaföretaget ta ett policybeslut om hur mycketmer transporter på tåg skulle få kosta, jämförtmed lastbilstransporter.– Miljöfrågor lockar helt klart fram starkakänslor hos människor i en organisation.Samtidigt är det frågor som involverarmånga funktioner i ett företag, inte bara demiljöansvariga, och då finns risken att konflikteruppstår, säger Catrin Lammgård.Med dessa resultat i bagaget genomfördehon sedan en enkätstudie, tillsammansmed de två doktorandkollegorna BerntSaxin och Jonas Flodén.Enkäten vände sig till företag eller– En minskad miljöpåverkan från transportergynnar hela samhället. Lyckas man marknadsföramiljömässigt bättre transporter mot de företagsom har störst behov av dem, så finns detmånga vinnare, säger Catrin Lammgård.arbetsställen som hade godstransportersom var längre än 15 mil, eftersom forskningsprogrammethandlade om kombineradeeller s k intermodala godstransporter.För att vara säkra på att varje arbetsställehade sådana transporter och att denmest lämpade personen svarade på enkäten,ringde forskarna upp alla 1800 arbetsställensom ingick i urvalet från SCB:sföretagsregister.Det var oftast den inköpsansvarige förgodstransporterna, logistikchefen ellermotsvarande, som sedan fyllde i enkäten.Totalt svarade 567 arbetsställen, vilket vardrygt hälften av alla som var kvalificeradeoch ombedda att svara.Att kontakta företagen på detta sätt varen tidskrävande process.– Belöningen var att de data som vi fickin hade en mycket god kvalitet och sannoliktväl speglar hur svenska företag tänkeroch agerar, säger Catrin Lammgård.Basala krav alltid förstEn första analys av marknaden som helhetvisade att det fanns ett antal baskrav sommåste vara uppfyllda innan godstransportköparnaanvände pris eller miljö somurvalskriterier när de valde godstransportör.De två vanligaste av dessa var atttransportörerna håller vad de lovat ochöverenskomna tider. En självklarhet kandet ju tyckas, men det visade sig faktiskt attdet var sådana grundläggande kvalitetsfaktorersom kunderna var mest missnöjdamed hos sina transportörer. Dessa basalakrav och krav som rörde tre andra områden,nämligen pris, affärsrelation och lastning,ansågs som viktigare än miljöfaktorerna.Å andra sidan var miljöfaktorer viktigareän krav som rörde IT och tredjepartslogistik.Catrin Lammgård gick sen vidare medatt analysera de olika företagsgruppernaför sig, för att kunna se skillnader mellandem.Hon segmenterade marknaden medhjälp av sin analysmodell över företagensinköpskrav på godstransporter. Den inkluderarvilken vikt miljöarbetet har hos företagen,deras prioritering av pris i relationtill miljö och deras logistiska behov, baseratpå hur deras godsflöden ser ut.– Det verkar finnas en uppfattning inombranschen att ingen vill betala för miljönoch att man drar alla över en kam. Minmarknadsanalys visade dock på stora skillnadermellan olika typer av företag när detgällde prioriteringar mellan pris och miljö,säger Catrin Lammgård.Får stora konsekvenserDet visade sig att det främst var de storaföretagen, och särskilt de tillverkande, somtar mest hänsyn till miljön. Där har mankommit längst med miljöarbetet i allmänhet,till exempel implementering av miljöledningssystem,där ISO 14001 klart dominerade.De var heller inte lika priskänsliga somde mindre företagen. I företag som hadeimplementerat ett miljöledningssystem, varbetalningsviljan ofta dubbelt så stor som iföretag av samma storlek, men som saknademiljöledningssystem.Enkäten gav också goda uppskattningarom den totala godsvolymen som skickas iSverige. Det intressanta var att företagenmed mer än 100 anställda tillsammans stårför 72 % av godsvolymerna.– Om det då är dessa företag som tarhänsyn till miljöaspekter mest, så bör det fåstora reella miljökonsekvenser. Åtminstoneom de lyckas med sitt arbete, säger CatrinLammgård.Marknadsför kombitransportAvhandlingen analyserar speciellt falletmed kombinerade godstransporter mellanlandsväg och järnväg. Att öka andelen godssom transporteras på detta sätt bidrar tillatt minska miljöbelastningen, däriblandkoldioxidutsläpp.Catrin Lammgård har undersökt vilkenpotential miljöargument har när dessatransporter marknadsförs, eftersom kombitransporteroftast har en miljömässig konkurrensfördelmot lastbilstransporter.Med hjälp av analysmodellen kundeföretagen klassificeras efter deras godsflödenspotential för kombitransporter, derasmiljöbehov och deras prioritering av pris.– Klart är att de huvudsakliga målgruppernaborde vara företag med mer än 100anställda, det vill säga samma företag somstår för nästa tre fjärdedelar av godsvolymen,säger Catrin Lammgård.Intelligent Logistik 4/07 49

FoUÄven om hennes avhandlingtill stor del är en marknadsochkundanalys, så menar honatt det inte bara är transportörersom kan ha ett intresse avatt marknadsföra kombineradetransporter, utan även andra,till exempel politiker.– En minskad miljöpåverkanfrån transporter gynnarhela samhället. Lyckas manmarknadsföra miljömässigtbättre transporter mot de företagsom har störst behov avdem, så finns det många vinnare,menar Catrin Lammgård.Hennes modell gör det nufaktiskt möjligt för företag attjämföra sig mot andra företag imotsvarande storlek i Sverige,utifrån deras prioriteringar avpris och miljö och på så sätt”benchmarka” sig. Därförbidrar hennes avhandling tillökad kunskap om hur Sverigekan få ett uthålligt transportsystem.Del av ett större forskningsprojektCatrin Lammgårds avhandlinghar den engelska titeln:”Environmental Perspectiveson the Marketing of FreightTransports-The IntermodalRoad-Rail Case”.Forskningsprojektet ingår i ettstörre forskningsprogram omkombinerade transporter, därHandelshögskolan vid Göteborgsuniversitet och ChalmersTekniska Högskola ingår.Det är huvudsakligen finansieratav Banverket, Vägverketoch Vinnova.Den omfattande enkäten”Näringslivets godstransporter-fakta och önskemål”,genomfördes 2003 bland detillverknings- och partihandelsföretagi Sverige somköper godstransporter som ärlängre än 15 mil.Syftet var att få fram statistikom de faktiska flödenasamt företagens preferenseroch attityder när det gällergodskvalitet och miljö. Dengenomfördes av Catrin Lammgård,Bernt Saxin och JonasFlodén på Handelshögskolan iGöteborg.Bernt Saxins forskningsprojekt,som alltså också skaresultera i en doktorsavhandling,är inriktat på att studeramarknadsförutsättningarna förkombinerade transporter, medutgångspunkt från närings -livets verkliga önskemål ochkrav på transporter.När enkäten sändes ut gjordesdels ett urval, där samtligaarbetsställen hos de störstatillverkningsföretagen och partihandelföretageningick,samt ett slumpmässigt, obundeturval bland övriga. 1154arbetsställen i målpopulationenombads per telefon attdelta. Den totala svarsfrekvensenvar 49 %, men den varierademellan företagsgrupperna.T ex. var den 70 % hos destora partihandelföretagen,men bara 32 % hos de små.De vanligaste uppgivna anledningarnaatt inte svara varbrist på godsstatistik och tid.Catrin Lammgård arbetar idagsom konsult på SWECO VBB iGöteborg, med inriktning pålogistik, transporter och miljö.Hennes avhandling kanbeställas hos Förlaget BAS,bas@handels.gu.seIntelligent LogistikINKÖP LOGISTIK PRODUKTION AFFÄRERPassa på att synas ikommande nummer!Nr 5 temabilagan i Dagens Industriutkommer 12/9. Materialdag 1/9.Om: Industriell Logistik • Logistiklägen •Hamnar • Miljölogistik • Ny stor paketenkätNr 6 av magasinet utkommer vecka 40.Materialdag 21/9.Om: Produktionslogistik • Lean LogistikFör annonspriser och info, ring 0176-22 83 50www.intelligentlogistik.seIntelligent Logistik är mediapartner till Tekniska Mässanoch bilagan ligger med en stor extraupplaga undermässan den 16-19 oktober. Bl a körs miniseminarier påavdelningen Logistics med temat Logistiklägen,från vår monter.Tänk er en bil som säger tack– Vi vill ändra sättet att se påbilen. Fordon idag signalerarprestanda och aggressivitet. Vårcitybil signalerar vänlighet,säger Martin Ranvinge ochDaniel Eriksson, som just avslutatsitt examensarbete på Konst -facks Industridesign i Stockholmmed bilkonceptet 9C.Projektet visas på Konstfacksvårutställning.– Stadstrafik skapar stress,agressivitet och rädsla. Vi villvisa på nya idéer, som kan förbättratrafiksituationen i city. 9Cär miltärjeepen Hummernsmotpol.Tanken med 9C är att kommunikationenmellan trafikanterska förbättras.– Många stadsolyckor ärresultatet av missförstånd ochutebliven kommunikation.Tutan är tvådelad – en förden traditionella signalen – delsden ”vänliga tutan” som fårbilen att blinka grönt till andratrafikanter. Gående kan få engrön signal som betyder” Var sågod att gå” eller ”Tack”.Den vänliga citybilen 9C har en tutasom kan säga tack.Bromsljus finns också i fronten,så att fotgängare kan se ombilen saktar in.Runt bilen finns mjukt gummimaterial.– Vi vill komma bort från attblankt är status. En citybil skavara som ett par jeans – som tålpåverkan.9C är miljövänlig och drivsmed bränsleceller som alstrar eltill varje hjul.– SAAB har sponsrat projektetoch varit mycket positiva.Men de gör nog ingen konceptbil.Istället funderar Martin ochDaniel på att erbjuda sina tjänstersom konsulter åt Asiensväxande bilindustri.50 Intelligent Logistik 4/07

När DesignTorget fick fågelperspektiv.Design är modeordet för dagen. I vår sköna nya värld ska allt och alla förpackas, få en form och själ.Det är bra. Bra produkter har allt att tjäna på att synas.Men det är inte så dumt om produkterna kommer fram till konsumenten också. Fråga DesignTorget, för demär god logistik en konkurrensfördel.Tack vare just logistik fi nns det ständigt nya produkter i företagets snart 13 butiker. Halva sortimentet kommerdirekt från formgivarna och byts ut kontinuerligt. Detta skapar köpupplevelser som gjort att DesignTorget nyligenvaldes till Sveriges roligaste butik att handla i. Snart kan du även köpa deras produkter via e-handel.Fågeln längst ner tillhör storsäljarna, stick ner pippin i en blomkruka så kvittrar den när blommorna behöver vatten.För att hålla reda på fågeln och DesignTorgets hundratals andra produkter krävs en väl fungerande logistik.Därför har DesignTorget skräddarsytt en egen modell tillsammans med oss på Posten. Alla produkter levereras tillPostens lager. Där packar vi om varorna och kör ut dem till rätt butik eller slutkund. Ska produkterna till nya butikeni Norge sköter vi dessutom alla tullbekymmer, EU-problematik, blanketter och andra tidstjuvar.Vill du också få fågelperspektiv på logistik och distanshandel i Norden är du välkommen till posten.se/showroomDesignTorget ochbygger värde tillsammans.åkestam.holst Foto: Dawid / Skarp Agent

POSTTIDNING BReturer: Intelligent Logistik, Vemlinge 4115, 76173 Norrtälje