Steven Spears om Toyotas kris - Intelligent Logistik

www.jerhammar.seVårt gemensamma målAtt vi inte bygger för vår egen skull är väl ganska självklart. Men det alla kanskeinte känner till är att varje steg vi tar är en direkt konsekvens av våra kundersbehov. Vi har ett gemensamt mål: en logistikkedja som håller ur alla vinklar; deföretagsekonomiska, de samhällsekonomiska, de miljömässiga. Vi täcker uppvår del genom att erbjuda möjligheterna, våra kunder täcker upp sin genom attutnyttja dem.Landets färgstarkaste transportmässiga fullservicekoncept är ett ständigtpågående projekt som formas av förändringarna på marknaden och iomvärlden. Nu öppnar vi en av Östersjöns modernaste containerhamnar somsynbart bevis för att det är våra kunders framgångar som driver vår utveckling.Samtidigt inleds arbetet med att bredda och fördjupa farleden in till hamnen.Läs mer på www.norrkoping-port.se

Innehåll nr 4. 2010foto: åke matssonfoto: lena sonne6Japanskt kvalitetstänk präglar Toyota Material Handlings truckfabrik i Mjölby.Japanskt kvalitetstänk i största truckfabriken ____________________________________________ 6Nyheter______________________________________________________________ 9, 15, 21, 28, 32, 36Steven Spears om Toyotas kvalitetsproblem _____________________________________________ 10Lean med spridningseffekt i Järvsö______________________________________________________ 12Monika Bellgran :”Slå vakt om svenskt produktionskunnande”_____________________________ 14Miljöspecial:Ny grön korridor till Italien___________________________________________________________ 16Grön IT _ ___________________________________________________________________________17Öresundsbron 10 år_________________________________________________________________ 18Grön logistik_ ______________________________________________________________________ 19Volvo och Ahlsell vill få anställda att ställa bilen_______________________________________ 20Mats Abrahamsson: ”Samhällets miljökrav bör skärpas” _______________________________ 22Niklas Hedin: ”Framtidens logistikstöd finns i molnet”__________________________________ 24Grönare logistikfastigheter_ _________________________________________________________ 26Sjukvårdens köer slukar resurserna_____________________________________________________ 29”Vi är Förbifart Stockholm”_ ___________________________________________________________ 30Webben vässar Norrköpings hamn______________________________________________________ 31TPL-branschen har vänt uppåt igen_ ____________________________________________________ 32Sverige världsmästare på återvinning_ __________________________________________________ 33Kärnkraftslogistik_____________________________________________________________________ 34Heta logistiklägen på scenen i Göteborg_ ________________________________________________ 36Marianne Jahre om katastroflogistik____________________________________________________ 38Valrörelsen börjar i Herräng_ __________________________________________________________ 40Ny bok av Stig-Arne Mattson_ __________________________________________________________ 42Rapport från Yarden___________________________________________________________________ 43FoU: Torrhamnar – ett koncept med stora möjligheter_____________________________________ 4422Mats Abrahamsson:”Ställ hårdare miljökrav”10Steven Spears om Toyotas kris.44Violeta Roso om behovet av nya torrhamnar.foto: lena sonneIntelligent Logistik 4/10 3

asr.seVisst är det sköntmed nöjda kunderDB Schenker ingår i ett globalt transportnätverk där vi hanterar allt från små paket till komplexa skräddarsyddatransportupplägg. Det gör oss stora och resursstarka. Vi är också bra på att kombinera olikatransportsätt – bil, båt, tåg och flyg – så att vi kan hitta de bästa logistiklösningarna.I Sverige slår våra paketleveranser rekord. Idag processar vi över 100 000 paket om dagen, i våra anläggningar,till företag och privatpersoner över hela världen.Bakom vår framgång står framförallt vår satsning på:• ett brett urval av leveranssätt till såväl företag som privatpersoner• smarta tjänster för e-handel• flexiblare leveranssätt för privatpersoner – via ombud, hem eller till jobbet• ett starkt ombudsnät med 1 600 ombud som gör det möjligt för mottagarenatt välja var och när den vill hämta sitt paketVi behåller kundernas förtroendeVi jobbar målinriktat för att bli bäst på kvalitet och service. Det ger resultat. För andra året i rad harDB Schenker Parcel Nöjdast kunder, enligt Svensk Kvalitetsindex 2009. Det är vi väldigt stolta över.DB Schenker i Sverige erbjuder allt från landtransporter, internationella sjö- och flygfrakter och konsulttjänster till lager- och logistiklösningar. Vi har 4 000medarbetare och finns representerade på ett 50-tal orter i Sverige. Vi ingår i Deutsche Bahn AG:s transport- och logistikdivision. För mer information gåin på www.dbschenker.com/se

Nu vill alla ha grönare transporterVärldshandeln brukar öka dubbelt så snabbt som världens samladeBNP. För Europas del har den fortsatta krisen visserligen gjort attvolymerna nu tillfälligt står och stampar. De riktigt stora containervolymernai de globala transportnätverken, främst från Sydostasiengår ändå till stor del till några få storhamnar i Nordamerikaoch Europa.De stora samlade volymerna här har ökat behovet av att snabbareoch effektivare sprida godset till mottagarna inne i landet. Dehar hittills främst försörjts med lastbil. Men de senaste åren harträngseln på de stora motorvägarna och skärpta miljökrav gjort attalltfler noder och terminaler för järnvägsgods har vuxit fram.En färsk internationell studie från UNESCO beskriver vilkasnabba förändringar som just nu sker i form av nya inlandsterminaleroch torrhamnar både i Asien, Nordamerika och Europa.Studien visar också intressanta exempel på hur varuägare ochlogistiker kan använda dessa kombiterminaler och torrhamnar närde lägger upp nya distributionsstrategier.ledareEn sak är säker; hamnarnas kamp om ökade godsvolymer kommermer och mer att utspelas på land, i deras växande potentiellaupptagningsområden.Överallt diskuteras nu ökad kombitrafik, senast i Oskarshamn islutet av maj kring idén att bygga nya flöden mellan främst västraSmålands industrikluster och Fjärran Östern. Det kräver förstås attde ryska statsjärnvägarna börjar ge plats åt transitgods, vilket hittillsknappast skett.Transportbranschen har nu också enats om 14 punkter där ettflertal förutsätter eller vill främja en grönare logistik. Det gällert ex punkterna om att bygga bort flaskhalsarna i den svenskainfrastrukturen, att satsa på den intermodala marknaden, planeraför mer järnvägstrafik mot kontinenten, lösa koldioxidproblemetgenom samverkan mellan alla aktörer i logistikkedjan, stödjautvecklingen av gröna korridorer och att samverka för effektivareoch hållbarare stadsdistribution. Det låter utmärkt.Det ökade intresset för kombiterminaler och torrhamnar, koppladetill större oceanhamnar, visar också att de globala logistikstrategiernaalltmer tvingas ta sig an vad som händer när godsetnått kajen. Man får inte glömma att både miljöbelastningen ochlogistikkostnaderna för containerflödena ändå till största delenuppstår i land.Under ett par decennier har sjöfartens svar på handelsströmmarnasglobalisering främst handlat om att sätta in större ochstörre containerfartyg.Men kraven på kostnadseffektivitet hela vägen, snabbhet ochleveranssäkerhet, tillsammans med de nya och växande miljökravenhar gjort att intermodalitet i land har blivit den främsta innovationsfaktorn.Det är här det växande intresset för nya kombiterminaler kommerin. Från att främst vara satelliter till hamnar och hamnterminaler,kan kombiterminalerna i sig bli välutvecklade logistikcentraför en hel region.”Vi är Förbifart Stockholm” säger Douglas Heilborn från Oxelösundshamn, som börjat ta gods från Finland förbi Stockholmsjövägen och säger att man skulle kunna ta mycket mer den vägen.Läs också Mats Abrahamssons tankar om vad som krävs avsamhällets aktörer för att göra citylogistiken grönare.Alla politiker i årets valrörelse säger också att de vill öka järnvägs-och sjötransporterna.Aldrig tidigare tycks samstämmigheten ha varit större mellanpolitikerna, logistikbranschen, varuägarna och akademin om krafttagför att hejda godssektorns ökade klimatutsläpp. Under Miljöspeciali det här numret finns fler exempel. Alla vill ha en grönarelogistik.I Intelligent Logistik har vi ända sedan starten speglat och uppmuntratden här utvecklingen.Dagens växande koncensus om logistik och miljö är lovande.Den bäddar för en grönare logistik och en skön grön sommar.Gösta Hultén, ChefredaktörIntelligent Logistik är Sveriges största tidning om inköp, logistik, produktion och affärer.Utgivare: Intelligent Logistik HBHemsida: www.intelligentlogistik.seGrundare:Gustaf Berencreutz & Gösta HulténChefredaktöroch ansvarig utgivare:Gösta HulténTel: 08-641 54 08073-766 11 45gh@intelligentlogistik.seRedaktion:Bastugatan 6, 118 20 StockholmTel: 08-641 54 08.Redaktionsråd:Dag Ericsson, Peter Fredholm,Patrik Färdow, Stina Löfström,Jan Sjöstrand, Nils G Storhagen.Layout: Karin Sundin,Sundin Reklamstudio AB,karin@sundinreklam.seReporter:Lena SonneBastugatan 6,118 20 Stockholm070-25 42 064ls@intelligentlogistik.seSkribenter i detta nummer:Olle Anderstam, Hans Englesson,Johan Erichs, Peter Lorin,Anna-Maria Norman, Björn Stenvall,Violeta RosoOmslagsbild: Green CargoAnnonser & MarknadIntelligent Logistik HBVämlinge 4115, 761 73 Norrtäljewww.intelligentlogistik.seMarknadsansvarig:Gustaf BerencreutzTel: 0176-22 83 50Fax: 0176-22 83 49Mobil: 070-73 03 521gb@intelligentlogistik.seEkonomi & fakturor:Intelligent Logistik HBVämlinge 4115, 761 73 NorrtäljePrenumeration: Boka din prenumeration påwww.intelligentlogistik.seTryckt i 11 600 ex.Tryck: Åkessons TryckeriIntelligent Logistik 4/10 5

kvaliteti Nordens största truckfabrikSverige. Nu heter fabriken Toyota MaterialHandling och är en del av den globalafordonstillverkaren Toyota.Men fortfarande, efter tio år, sitter BTslogga kvar på den höga skorstenen, väl synligför alla som närmar sig Mjölby.– Varumärket BT är väldigt starkt och visaluför fortfarande truckar även under detvarumärket säger Anders Claesson, VD förBT Products AB.På väg uppåtHan kom till Mjölby hösten 2009. Man hadedå planerat att skala upp produktionen tillett kapacitetstak på hela 80 000 truckar perår i 2-skift. Det var före nedgången 2008.Efter den djupa finanskrisen, när industrindrog ner på alla investeringar, är detlångt till det taket.– Men nu har det bottnat i Europa somär vår huvudmarknad och en del ländersärskilt i Östeuropa är tydligt på väg uppåt,säger Anders Claesson.Mjukstart med ToyotaToyota har i decennier gjort sig känt somett företag med ett helt egen och närmastlegendomsusat produktionssystem – ToyotaProduction System. Men de första åren efterToyotas övertagande blev ingen rivstartför någon ny produktionsfilosofi.– Som nyblivna ägare ville nog Toyotaförst av allt lära sig produktionen. Men ganskasnart började omläggningen, från dentidigare stationsmonteringen till line-monteringi slutmonteringen av skjutstativtruckar,berättar Peter Carlsson, fabrikschef medöver tio år på företaget och med erfarenhetockså av produktionen före Toyotas tid somägare.Mest om kvalitetToyota Production System har främst tagitsig uttryck inom kvalitetsarbetet.– Vi talar mer om kvalitet än om lean,säger Anders Claesson.– Lean handlar mer om att koppla sammanflöden och att effektivisera.I kvalitetsarbetet är det allra viktigast attsätta standards.Garantikostnader och att ta hem produktermed fel är en av de mest olönsammaaktiviteter och de underskattas ofta.Förut ”tillät man sig i praktiken att låta”Målet är ingen muda”Fyra gånger per år besöker Sadao Nomura,tränare och lärare inom Toyota ProductionSystem, både egna fabriker och underleverantörerför att följa upp kvalitetsarbetetoch leta nya förbättringar.Av Gösta HulténSadao Nomura är en liten man, som ingerstor respekt genom sitt kunnande. I 37 århar han varit verksam inom Toyota, underde senaste åren med kvalitetsutveckling.Han besöker både Toyotas egna fabrikeroch deras underleverantörer runt om ivärlden.Allt väsentligt har han samlat i en svartpärm som är sprängfylld med dokumentoch egna anteckningar. Samma dag somvi besöker fabriken i Mjölby råkar SadaoNomura vara där och vi får en ovanlig chansatt ställa några frågor.– Jag vill hitta alla slags förbättringar(Kaizen på japanska). Jag vill söka efter allaproblem och lösa dem ett i taget. När vi löserdem så kommer också resultaten.Man har delat in allt kvalitetsarbete ifyra olika processer:A är lednings- och styrningsprocesserna.B är de interna produktionsprocesserna.C är de processer som berör underleverantörerna. D slutligen är processerna mellanToyota och dess kunder.– Allt som är viktig ryms i dessa processer.Ett QC, Quality Center, leder arbetetoch samlar in alla problem.– Idag är kanske 90 % muda i mångaprocesser. Målet är ingen muda i någraprocesser. Begreppet ”muda” står i Toyotasvärld för ”slöseri” eller allt som görs utanatt skapa värde för kunderna.Arbetet gäller inte bara de egna fabrikerna.Sadao Nomura ägnar mycket tid till attbesöka underleverantörer och då särskilt desämsta underleverantörerna till varje fabrik.Av Mjölbyfabrikens idag ca 160 underleverantörerägnar han de sämsta 3–4 årligabesök.I amerikanska företag stannar sällannågon så länge att han hinner bygga upp enmogen kultur. Toyota försöker inte köpaöver framgångsrika chefer. Dess företagskulturhar byggts av Toyotafamiljens personligavärderingar och erfarenheter underdecennier och handlar om att utveckla medarbetareoch leverantörer.– Jag vill söka efter alla problem och lösa dem ett itaget, säger Sadao Nomura.Sadao Nomura är noga med att skilja pådet vi i Sverige brukar kalla Lean, som förhonom är en mera amerikaniserad konceptän Toyota Production System.– Lean är bara resultat. Lean handlar omatt koppla samman flöden och att effektivisera,förklarar han.Men att ständigt höja kvaliteten och attdriva ut all muda ur alla processer långsiktigtär ett betydligt mera ambitiöst arbete.Toyota är världens största och lönsammastefordonstillverkare, men talar gärnaom mål som är större än att bara tjänapengar. Utgångspunkten är att driva verksamhetersom genererar värde för bådekunder och samhälle.Intelligent Logistik 4/10 7

kvalitet”Tack varekvalitetsarbetethar garantikostnadernaminskat med 30 %på tre år.”Toyota Material Handling Europe har tagit ställning för hållbar tillverkning och det speglas i det nya måleriet.några fel passera. Det gör man intelängre.Från att tidigare ha hanterats av enkvalitetschef, har alla engagerats i kvalitetsarbetet.Varje morgon hålls ett kort möte påstående fot.– Vi loggar och följer upp varje avvikelsei kvalitet, säger Peter Carlsson.– Vi vill ju ta reda på grundorsaken.Alla avvikelser dokumenteras på en”problemlösningsblankett”. Allt inkommandematerial som det är något fel påregistreras och följs upp.Resultatet är imponerande. Antaletfel har minskat från 0,3 fel per produceradtruck, till 0,02 fel per truck.Tack vare kvalitetsarbetet har garantikostnadernaminskat med 30 procentpå tre år.Från tio till fem flödenKärnproduktionen är slutmonteringenav skjutstativtruckar där produktionennu ligger på ca 6000 per år.– Målet här är att minska antalet produktionsflödenfrån tio till fem på femår, säger Anders Claesson.De senaste två åren har varit en tufftid och även i Mjölby har man tvinatsdra ner på personal rejält när volymernadök hösten 2008.80 procent av tillverkningen går tillEuropa. Men konjunkturen här harbottnat nu:– Särskilt Östeuropa har kommitigång, säger Anders Claesson.Det här speglas också av rader avleveransfärdiga truckar till länder somRyssland, Polen, Tjeckien och Rumänien.– Att takta upp tillverkningen ärsvårare än att bromsa. Men det är ändånågot vi ser fram mot, säger Peter Carlsson.Nytt måleri med miljöfokusDet nya måleri som invigdes vid årsskiftet är troligendet modernaste och mest miljöanpassade iSverige. Effektivitet, yttre och inre miljö har varitledstjärnor i projektet.Av Gösta HulténHela den nya 5 000 kvadratmeter storaanläggningen vid BT-fabriken i Mjölby, harkonstruerats med fokus på miljö och återvinning,för att leverera högkvalitativ målningmed maximal energieffektivitet och minimaltspill.”För hållbar utveckling”Redan tidigare har fabriken använt sig avpulvermålning, utan utsläpp av lösningsmedel.Men den nya anläggningen har miljöanpassatspå ytterligare en rad områden.– Toyota Material Handling Europe hartagit ställning för hållbar tillverkning av högkvalitativamaterialhanteringsprodukter, sägerHåkan Schill, chef för Supply inom ToyotaMaterial Handling Europe.– Den avancerade nya målerianläggningeni Mjölbyfabriken visar vårt mål att minskamiljöpåverkan under hela produktlivscykeln,från produktutveckling och tillverkning tillhantering och återvinning.Investeringen på totalt ca 110 miljonerSEK i den nya anläggningen, är en av destörsta i BT-fabrikens historia.Det närmast kliniskt rena och högautomatiserademåleriet, som helt och hållet byggerpå robotmålning, är inrymt i ett nybygge idirekt anslutning till huvudfabriken ochrymmer också ny godsmottagning och fjärrvärmecentral.Höjt kapacitetstakBT Products ABs verksamhet är både miljöcertifieratoch kvalitetscertifierad enligtISO14001 respektive ISO9001 och man planerarför arbetsmiljöcertifiering enligt OHSAS18 000.– Målet för hela projektet har varit att fåen ren arbetsmiljö med hög kvalitet och miljöhänsyn,maximal effektivitet och minimaltspill, helt i linje med Toyota Production System,TPS, säger Anders Claesson.– Genom detta arbetssätt tycker vi att anläggningenuppfyller det som i miljösammanhangkallas ”bästa tillgängliga teknik”.Måleriet är en strategisk investering somska klara en betydande framtida kapacitetshöjningjämfört med dagens produktion.– Vårt nya måleri höjer kapacitetstaket tillde 80 000 truckar per år som vi sk a kunnatillverka här när konjunkturen har tagit fartpå allvar, säger Anders Claesson.Så här har miljön förbättrats:Raden av miljöförbättringar som genomförts i det nya måleriet är lång:• Måleriet använder fjärrvärme från bioenergi vid uppvärmning av processbaden, i stället för den gasol somanvändes tidigare.• Spillvattnet renas i en ny reningsanläggning så att allt processvatten kan återanvändas.• Energiåtgången har minskats med ca 70 % i den nya reningsanläggningen för vatten, jämfört med den gamla.• Effektivare energianvändning, exempelvis värmeslussar som spar energi vid härdugnarna och även spararenergi genom minimerad tryckluftsanvändning.•Dubblering av fler processer, så att endast halva måleriet behöver användas vid låg produktionstakt8 Intelligent Logistik 4/10

toyotaDärför har Toyota fått problem– Toyotas globala expansion och att dagens bilar är så mycket mer sofistikerade har äventyratförmågan att utbilda medarbetarna i fabrikerna i USA, Europa och Kina i den takt som krävs för attbibehålla kvalitet och produktivitet, säger Steven Spear.Av lena sonnefoto: lena sonneSteven Spear är professor på MIT ochverksam vid Institut for Healthcare Improvementdär. Han har disputerat vid Harvardoch fick nyligen pris för årets bästa artikeli Harvard Business Review. Han är ocksåförfattare till boken ”Chasing the Rabbit –som kom förra året och som beskriver hurframgångsrika företagsledare och världsledandeföregångare i industrivärlden vinnersina framgångar. Boken har redan kommit ien ny utgåva med den nya titeln “The HighVelocity Edge”.Boken handlar främst om Toyota, menockså om erfarenheter från andra företag.Han har kunskap både från industrin ochhälsovården, eftersom han arbetat både påToyota och som konsult i högteknologiskaföretag och i service- och sjukvårdsorganisationer.En röd tråd är hur man kan nå bättreresultat till lägre kostnad. Budskapet riktarsig särskilt till de mest konkurrensutsattaföretagen, de som jagar samma kunder ochsom alla måste ”leverera kundnytta”.Ledarskapet avgörLedarskap, innovation och lean var huvudtemanunder Steven Spears seminarierpå Plankonferensen och Lean Forum iStockholm i våras.En stor utmaning för företag som vill implementeralean, är att få högsta ledningenatt lära sig att förstå lean, menar han.– Man har länge pratat om verktygenför processen – nu är det dags att fokuserapå ledarskapet. Dagens ledare måste förståoch utnyttja den innovationskapacitet somfinns i de flesta organisationer och samtidigthjälpa sina anställda att bli mer kreativaoch innovativa, säger han.Han varvar gärna sin framställning medanekdoter och belysande exempel.– Man kan lära sig att laga en perfektomelett genom att göra exakt som världensbästa kock och kanske kommer man attlyckas efter ett par försök. Men om mandessutom förstår varför omeletten blevperfekt, kan man även lyckas med suffléoch äggröra.Alltså:– Om man bara kopierar, utan att förståhelheten, kan man inte göra något mer änen kopia. Förstår man däremot hela processen,kan man utveckla sin verksamhet ochbli bättre än sina konkurrenter.Lär ledningen förstDet har länge varit fokus på att lära upp ettantal medarbetare inom lean och sen skickaut dem för att implementera det i organisationen.Men trenden går nu mot att förstlära högsta ledningen att förstå lean.– Därefter kan konceptet utvecklas tillatt omfatta hela organisationen, betonarhan.Företagsledningen har störst ansvar, slårhan också fast. Ledningen måste vara engagerad.Det går inte att arbeta med lean barapå en avdelning.– Är chefen okunnig, är leanverktyg ochprinciper meningslösa.Han bygger främst på Toyotas erfarenheter,men principerna har tillämpats inomen rad företag och nu alltmer också inomsjukvården.Många företag har försökt att kopieraToyotas modell. Men eftersom de saknat insiktom hela processen, har de inte lyckats.− Det går inte att bara kopiera framgångsrikakoncept, säger Steven Spear. Manmåste alltid förstå helheten.Steven Spear pekar på den allt högregraden av komplexitet i dagens organisationersom gör det nödvändigt att engageraalla i organisationen för att se problem inuvarande metoder och att skapa förbättringar.– Detta är den stora utmaningen idag.De som gör så, de organisationer som ärexceptionellt bra på att lära, blir sannoliktmest framgångsrika.”Synliggör problemen”Alla processer och problem måste därförsynliggöras och göras tillgängliga för alla.Problem ska inte sopas under mattan. Deska lösas direkt på plats och systematiserasför att skapa ny kunskap, som kan delas avalla.– Just problemen är nyckeln till förbättringoch lärande. Ett företag i frontlinjenanvänder problemen som indikator på företeelserde inte tidigare har förstått och byggerpå så sätt kunskap snabbare än andra.– Toyota har inte hunnit utbilda sina anställdatillräckligt snabbt, menar Steven Spear.”Det som gjort Toyota så framgångsrikt ärtyvärr det som nu slår tillbaka mot dem.Toyotas lärande organisation har inte hängt med.”10 Intelligent Logistik 4/10

leanLeansatsning i Järvsö gavLean hos Mekanotjänst Järvsö gavsådan mersmak att hela koncernenbestämde sig för att satsa på Lean.av björn stenvallMekanotjänst är en koncern med flera enheter,var och en med sin specialitet. I Järvsöligger Mekanotjänst Industrier, moderkoncernen,tillsammans med MekanotjänstJärvsö, som bearbetar och monterar rör ochprofiler, Mekanotjänst Ljusdal kapar ochbockar rör, medan Mekanotjänst Hudiksvallgör tyngre maskinbearbetning.När några medarbetare för ett par tre årsen deltog vid en föreläsning i Hudiksvallom Produktionslyftet, hade de en tid letatefter ett system för att arbeta med förbättringar.De inspirerades av föreläsningen ochi mars 2008 började de Lean-arbetet.Korta men täta möten– Vi hade redan från start beslutat oss för attvi skulle skapa en bred Lean-ledningsgrupp,LLG, från hela verksamheten, berättarChrister Fransson, VD och ägare. Totalt blevdet 13 personer, ett antal som först skapadeviss tvekan, men visade sig vara ett lyckokast.Från produktionen kom tre produktionsledareoch tre operatörer. Dessutomingick VD, projektledare samt personalfrån marknads- och kvalitetsavdelning. Atthela företaget skulle vara engagerat blev engrundprincip, alla anställda skulle vara medför att få brett engagemang. De planeradein korta men täta LLG-möten för avrapportering.Företagets principer identifieradesoch spikades och produktionssystemet togsfram.Man hade beslutat att som första stegstarta med 5S i en pilotgrupp. När andra sågresultatet och engagemanget här, börjadedet bubbla i den övriga verksamheten. Ettriktigt sug efter att börja med Lean-arbetetbyggdes upp.Operatörer på Mekanotjänst i Ljusdal, har minskat interna transporter med cirka 40 % genom att ändra påflödet.Klev fram och tog jobbetAnna Olsson är förbättringsgruppsansvarig.Titeln är egentligen lagerstyrningsansvarig,men hon hade redan en övergripandeLean-kunskap från högskolan i Gävle ochnär chansen kom att jobba med Lean påMekanotjänst, tog hon den.– Ja, jag klev fram och tog jobbet, för detkändes helt rätt. Dels hade jag min utbildningsedan tidigare och dels är arbetet medjust förbättringar oerhört intressant. Ochsist men inte minst, tack vare människornahär, finns det en sådan otrolig kreativitetoch potentiell förbättringsförmåga.Hon var inte ensam att känna så införLean-arbetet. Tillsammans med kollegornaAnnica Blomqvist och Mona Nordin inleddesarbetet med att de tre skickades påLean-utbildning. Tillsammans med ChristerFransson har de varit motorn bakom koncernensLean-arbete.Järvsö var förstFörst ut var Mekanotjänst Järvsö, sominledde med det praktiska arbetet med förbättringsgrupperinom pilotområden i mars2009.Alla problem listas och åtgärdas steg för steg.Efter de initiala omgångarna med ProduktionslyftetsLean-coacher på plats, har AnnaOlsson kört resten på egen hand, tillsammansmed pilotgrupperna på olika avdelningar.När vi var på besök hade man justpåbörjat arbetet med förbättringsgrupperäven på ledningsnivå.– För ledningen blir det lite mer övergripande,men deras roll är avgörande, sägerAnna Olsson. Om en satsning på Lean misslyckas,så är det ledningens ansvar, så enkeltär det.Idag lägger Anna ca 25 % av sin tid påLean och förbättringsgrupperna. Hon stödjerdem och fungerar som handledare. Nären ny grupp startar, är hon alltid med på defyra första mötena, därefter efter behov. Hittillshar 15–20 förbättringsgrupper startats.Alla i företaget ska vara med i minst enförbättringsgrupp.Spridits till LjusdalVi åker vidare från Järvsö till Mekanotjänsti Ljusdal några mil norrut, för att se om dehar samma positiva inställning. I Ljusdalarbetar Annica Blomqvist som gått Leanutbildningentillsammans med Anna Olsson.Hon är nu koncernens Lean-samordnare,men också Lean-koordinator på MekanotjänstLjusdal.– Eftersom de började tidigare och harkommit längre i Järvsö, finns det mycket12 Intelligent Logistik 4/10

leanhela koncernen mersmak”När vi presenterade resultatet förpersonalen blev de förvånade. Ingen förstod,eftersom ingen jobbade fortare eller hårdare ...”erfarenhet att hämta därifrån, säger AnnicaBlomquist. Det är en starkt bidragande orsaktill att det till och med gått snabbare här.Om fokus i Järvsö legat på förbättringsgrupper,har Mekanotjänst Ljusdal, med sinrörbockning och kapning, koncentrerat sigpå flödena. Att det var akilleshälen bekräftadesgenom en värdeflödesanalys.Ulf Hansson, platschef på MekanotjänstLjusdal, menar att hela organisationen måstelära sig att tänka Lean.– Det gäller givetvis även ledningen, vimåste kunna ta emot kraften underifrån ochanta en lärande och coachande roll, sägerUlf Hansson.– Vårt jobb är att ta till vara kreativitetenoch förse medarbetarna med rätt resurser.Ett exempel är operatören Joakim Swingsarbete med flödet för bearbetning av aluminiumrör,där de interna transporternaminskats med 43 % ”bara” genom att ändraflödet.Genomloppstiden har sjunkit från 17 till3 dagar.Viktigt att kommunicera resultatenFör att skapa en lärande organisation är detviktigt att kommunicera ut resultaten.Anna Olsson, förbättringsgrupps- och lagerstyrningsansvarigoch VD Christer Fransson på Mekanotjänst iJärvsö har spridit Lean stegvis i hela koncernen.– Operatörerna blir stolta över det arbeteoch den förändring de skapar, säger AnnicaBlomqvist. I mars presenterade de förhela företaget vad de gjort i form av kortaregenomloppstid, kortade transportvägar,minskat ytbehov och visuell styrning. Allavar lika imponerade.Snabbt resultatÄven hos Mekanotjänst Hudiksvall hade desett och hört vad som hänt i Järvsö - väldigtinspirerande enligt platschefen TomasWiberg. Med stöd av Annica Blomqvistinleddes arbetet även i Hudiksvall med enfemdagars fördjupning, tillsammans mederfarna personer från Järvsö och ProduktionslyftetsLean-coacher.– Vi ville komma igång på en gång, genastförändra saker och ting med erfarenhet ochexempel från Järvsö. De fick nästan bromsaoss, säger Tomas Wiberg.Så här i efterhand framhåller han viktenav att ta allt i rätt ordning, att inte rusa på,utan utnyttja känd metodik.Volymnedgången 2009 gjorde det passandeatt satsa på utbildning då.I Hudiksvall har man främst koncentreratsig på ställtidsreduktion, vilket är naturligtmed tanke på inriktningen mot tyngremaskinbearbetning. De har avancerade ställ,med många tidstjuvar runt ställen.– Vi fick snabbt ett konkret resultat. Frånbörjan var det en person som ställde och underdet stället gick han 1,5 kilometer. Totalttog det ca 1 timme och 45 minuter.Alla förbättringar dokumenterasNär de gjorde om samma ställ, men med tvåpersoner, med förberedande av yttre ställsamt annan finputsning, så landade man runt16 minuter. Ett lika imponerande som inspireranderesultat, som gav ytterligare bränsleför fortsatt Lean-arbetet.– Vi tror stenhårt på detta, det är vårmöjlighet att klara omvärldens konkurrens,säger Tomas Wiberg.Satsningen som sådan, med starkt stödfrån ledningen och en gemensam Lean-samordnare,är något han uppskattar.Annica Blomquist har gett tydliga instruktioneratt alla förbättringar måste dokumenteras,så att man ska kunna se tillbakaoch berömma sig av vad som gjorts.– För oss har Produktionslyftet varit väldigtbra, eftersom de har konkreta exempelfrån andra företag. De både kommer medförslag och utmanar. Jag har hört medarbetarkommentera Produktionslyftets Leancoachermed att ”det han sa lät inte bra, menhan har rätt”. Det är viktigt med tydlighetäven kring det som inte är bra, säger TomasWiberg.600 förbättringsförslagVad är då effekterna av Lean-arbetet hosMekanotjänst ? Enligt Christer Olsson harde fått ett betydligt större engagemang i helakoncernen. Mekanotjänst Järvsö har genomfört600 förbättringsförslag, vart och ett ettlitet steg framåt.– Under dessa 18 månader har vi satsatnästan 5 % av vår tid på Lean-arbete.Man mäter inte i kronor utan nyttjandegrad,eller produktivitet och ställer den iförhållande till närvarotid, något de följt uppunder många år. Historiskt sett har de legatmellan 63–68 %. Under 2009, ett tungt år, lågde tio första månaderna på 66 %. Under desista månaderna, fram till och med januari2010, steg siffran till 76 %, vilket var ”alltime high”.– När vi presenterade resultatet för personalenblev de förvånade, ingen förstod, eftersomingen jobbade fortare eller hårdare ...Christer Fransson berättar att alla somfrågar om Lean-arbetet – kunder, konkurrenter,leverantörer – vill se konkreta resultat.– Det finns ingen som är villig att investerautan förväntade resultat. Nu finns desvart på vitt.Intelligent Logistik 4/10 13

produktion”Produktion ska vara ett svensktkonkurrensmedel”– Produktion ska vara ett konkurrensmedel, inte bara sessom kostnad, säger Monica Bellgran, som varnar för vartett uttunnat svenskt produktionskunnande kan leda.Av Gösta HulténVill vi behålla våra ca 500 000industrijobb kvar i tillverkandeföretag här i landet även om10–20 år, så måste vi börja seproduktion som en kärnverksamhetoch ett konkurrensmedeloch då måste vårt produktionskunnandeockså ligga ivärldsklass.Det är budskapet från professornoch produktionsforskarenvid Mälardalens högskolaMonica Bellgran.Monica Bellgran är ocksåpraktiskt verksam, som chef förproduktion och teknik inomHaldex AB, som tillverkarbromssystem och hydrauliskasystem i 20 fabriker runt om ivärlden, bl a för fordonsindustri.Hon pläderar övertygandeför att kopplingen mellan produktutvecklingoch produktionär så stark att om en av de länkarnaförsvagas, så skulle dethota sysselsättningen betydligtallvarligare än vad många opinionsbildareidag tycks förstå.Den tillverkande industrinstår för ungefär hälften av Sverigesexportvärde.KARDEX | VäRlDEns stöRstA pRoDucEntAV lAgERAutomAtER!• Lagerkostnad för 180 m 2 eller för 8 m 2 ?• 40 rader/tim eller 240 rader/tim ?• 1 % felplock eller 0,1 % felplock ?Vilket föredrar ni?Flexibla lösningar med kort payoff.Bromma Västerås Kungälv Lund + 46(0)8-26 85 65www.kardex.com– Produktion ska ses som ett konkurrensmedel,inte fokusreras som enkostnad, menar Monica Bellgran.Vid årets Plankonferens taladeMonica Bellgran också ombetydelsen av en genomtänktproduktionsstrategi och attvälja rätt produktionssystem.– Vi måste fortsätta utvecklaindustriell produktion i Sverige,var hennes budskap.Det gäller att ta produktionsstrateginfrån teori tillpraktisk industriell tillämpning.Produktionsstrategin måsteockså bli ett verktyg för ledningen,menar hon.Produktionsstrategi svgörHon påminde om Brian Skinnersartikel ”Tillverkning – denfelande länken i CorporateManagement. Den publiceradesför över 40 år sedan.– Men det verkar somproduktion och produktionsstrategifortfarande ofta är denfelande länken inom management,säger Monica Bellgran.– Ofta är företagens produktionsstrategilite tunn jämförtmed hur viktig den är för resultatet,menar hon.– Men för att t ex hindraad-hoq-beslut om total outsourcing,så är en välförankradproduktionsstrategi avgörande.Trots det har produktioni många år främst fokuseratsfoto: lena sonnesom en kostnad.– Men produktion ska iställetses som ett konkurrensmedel,menar Monica Bellgran.Idag ägs den svenska fordonsindustrinstidigare flaggskeppVolvo personvagnar ochSaab Automobile båda av kinesiskaoch ryska ägare. Det spekulerasockså kring hur längeproduktion och produktutvecklingfår vara kvar i Sverige.Svaret är inte givet, men detenda säkra är att bara världsledandekunnande inom bådaområdena möjligen kan tryggajobben här i Sverige.– Om FoU flyttar till Asienär det en mycket allvarlig utveckling,för produktion följerofta FoU.När ett lågkostnadsland somKina utbildar en miljon civilingenjörerper år och börjarplocka hem produktutvecklings-och forskningskompetens,så borde vi reagera anserhon.– Vi ska inte inbilla oss attvår förmåga inom produktutvecklingskulle vara så enaståendemycket bättre än deförmågor som finns i så kalladelågkostnadsländer.Bara krusningar på ytan– Ford var det första storaproduktionsparadigmet. Toyotavar det andra. De övriga ärbara krusningar på ytan, sägerMonica Bellgran.Scania är ett av de företagsom hon framhåller somförebild.Produktionskompetens ärett kärnvärde för Scania, somockså förklarat att deras mål äratt vara världsbäst.Scanias synsätt har ocksåinneburit att företaget, i ställetför att outsourca, kunnatplocka hem tillverkning, tillexempel av hytter och motorer,för att få tillverkningen närmareutvecklingsavdelningarna.14 Intelligent Logistik 4/10

nyheterInport i samarbetemed SysteamINPORT och SYSteam har startat ettsamarbete för att erbjuda marknadendjupare IT-stöd för logistiklösningar frånfartyg till varuägare via hamn, terminal,tåg, och vägtransporter. SYSteamsplattform, med transportsystemet Alystra4 i kombination med INPORTs marknadsledandeposition inom shipping/tåg- och terminalsystem skapar godaförutsättningar för ett helintegrerattransportflöde. INPORT och SYSteamkan tillsammans erbjuda IT-system somintegrerar affärs- och operativa processer,oberoende av transportmedel.– Vi är mycket glada över det här samarbetet,säger Ulf Orhaug, ansvarig förtransportverksamheten på SYSteam.– Dels för de möjligheter som öppnasför alla inblandade, men även för att detär en bekräftelse på att Alystra 4 är ettsystem för framtiden.Ny etapp av EskilstunakombiterminalKundtrycket på Folkesta kombiterminal iEskilstuna har blivit så stort att Eskilstunakommun startat en utbyggnad av anläggningen.Projektet omfattar såväl nya spårsom en större terminalyta. Men redannästa år blir det en fortsatt utbyggnad. Dåbyggs en ny växel vid anslutningen mellankombiterminalens spår och Svealandsbanani samarbete med Banverket.Utbyggnadsetapp 3 beräknas till 2012,med nya spår och utbyggd terminalyta.Etapp 4 följer preliminärt 2013 med flerspår och utökad terminalyta.Folkesta-terminalen blir fullt utbyggd2014, då etapp 5 planeras med stora spårochterminalutbyggnader.När anläggningen öppnades 2003, hademan en kapacitet på 5000 lyft per år. Densiffran hade 2008-2009 ökat till ca 25 000lyft. Kombiterminalen startade främst förH&M nya centrallager i Eskilstuna. Sedanhar även t ex Lidl, SkanLog och Meca etableratcentrallager här. Godset är till 70–80procent detaljhandelsvaror för Stockholmsregionen.Det har gjort att terminalen klaradesig bra i lågkonjunkturen.– I år räknar vi med 30 000-35 000 containerlyft,men när den nu aktuella utbyggnadenav terminalen står klar i november,kommer vi att ha en kapacitet på upp till ca70 000 lyft per år, berättar Bernt Arehäll,projektansvarig Eskilstuna Logistik.En marknadsundersökning visar på attvolymerna på kombiterminalen kan kommaatt öka till 60 000-95 000 lyft per år redan2012.– Den totala terminalytan ökar från ca20 000 kvm idag till ca 40 000 när den nyaetappen står klar i november. När terminalenär färdigutbyggd kring 2015 kommerytan att vara ca 90 000 kvm, säger BerntArehäll.PETER LORINSCP GÖTEBORGLÄGESRAPPORT:GÖTEBORGSREGIONEN ÄR UTSEDD TILL SVERIGES BÄSTA LOGISTIKLÄGEFÖR NIONDE ÅRET I RAD! KOLLA LÄGET PÅ WWW.PORTGOT.SE

grönare logistikNy grön godskorridor från SydeuropaEn rad aktörer verkar för enny grön godstransportkorridor,från Adriatiska havet,med Trieste och Venedig somhamnar till Norden.Av Johan ErichsVäst- och Centraleuropa fyllsalltmer av gods i nord-sydligaflöden. En ny gods korridor,med fokus på hållbara logistiklösningar,ska därför upprättasgenom östra Europa och tillÖstersjöområdet. Men politisksamstämmighet, privat uppbackningoch inte minst uppluckringav mentala barriärer ochinvanda handelsvägar krävs föratt satsningen ska förverkligas.En rad intressegrupper verkarför bred uppbackning förden tänkta godstransportkorridoren,som ska gå från Adriatiskahavet med bl.a. Trieste ochVenedig som inskeppningshamnar,genom östra Europa tillbefolkningscentra kring Stockholmoch Oslo.Easy Going: Linde CiTi Truckär lösningen för smidigaleveranser i stadsmiljö.Den nya batteridrivna pallyftaren försmala och ojämna vägar i staden ärliten som en palldragare men har upptill 500 kg lyftkapacitet.Citi Truck tar sig enkelt över hinderför effektiv, snabb och säker leverans– easy going för dina leveranser!Vill du veta mera, gå in på :www.citi-truck.seeller kontakta oss på 019-766 30 00.Scandriaprojektet vill skapa en grön godskorridor från Venedig till Scandinavien.Mental uppbackningTransbaltic Conference 2010 iMalmö nyligen visade på samstämmighetom det långsiktigamålet, men också att det finnsoenighet om hur man ska nå dit.– Huvudfrågan är egentligeninte den fysiska infrastrukturen,som idag håller god standardoch kommer att förstärkas.Men det måste finnas en mentaluppbackning för projektet, iform av nytänkande och vilja attbryta upp från traditioner ochtänkesätt när det gäller transportvägargenom kontinentaleuropa,menar Horst Sauer, chefför regional infrastrukturutvecklingi Berlin-Brandenburg ochföreträdare för det s k Scandriaprojektet.Det verkar för engrön godskorridor från Skandinavientill Adriatiska Havet.Berlin-Brandenburg pekas utsom en framtida strategisk knutpunktför logistik, med flödensåväl i nord-syd som väst-öst.– Vi har många logistikcentra,stark infrastruktur, den störstagodstågsterminalen i Europaoch den nya flygplatsen BerlinBrandenburg International, f dSchönefeld, som öppnas 2011.”Derushing”Det talas om olika metoderför att minska belastningen påmiljön bl a ökad anpassning avhastighet och transportslag.”Derushing” en hastighetsanpassningför att minska utsläppen,kan vara en aspekt, mendet beror helt och hållet på vilkakrav som finns.– I sammanhanget är begreppetövervärderat. För attkonkurrera med flyg- och vägtransporterkrävs ett moderntjärnvägsnät och tågen måste gåfort när så krävs.– Konkurrens är bra, dettvingar fram utveckling. På siktär jag övertygad om att det blirett integrerat system av grönakorridorer genom Europa.– Det är absolut nödvändigtför konkurrenskraft i framtidenatt det finns gröna leder ocksåfrån tillväxtmarknaderna i Asienoch Afrika, till Europa.– Det krävs bred politiskuppbackning. Marknadsekonomintänker och agerar oftai termer av kortsiktiga vinster.Men ett byta till grön produktionär en långsiktig åtgärd, somkräver politisk stimulans för attbli uthållig.Fehmarn Bält-förbindelsen,som ska stå klar 2018, kan bliren konkurrent om godstrafikenför en kommande grön nordsydgåendetransportkorridor.– Den blir en viktig länktill Skandinavien, som stärkerHamburg som logistikcentrum.Men det gäller också att skapautrymme på tillfartsvägarna, föratt få flyt i transporterna. Detär en fråga som inte är fullt löst,menar Horst Sauer.Transbaltic leds av RegionSkåne, med målet att få ettintegrerat transportsystem i Östersjöområdet.Wiktor Szydarowski,projektledare:– Det finns en skillnad mellanEUs gamla och nya medlemsstater.Gröna korridorer har fåttlite av lyxstämpel i länder somhar stora ekonomiska utmaningar.Många forna östländerhar stora infrastrukturella basbehov.Det gör att det idag inteär tillräcklig fokus på en grönsatsning. Men jag är övertygadom att synsättet förändras.Hur är utsikterna för sydsvenskahamnar i ett grönt transportnätkring Östersjön?– Det beror på hur det slutligakonceptet utformas. Mensjöburna ”motorvägar” mellankontinenten och Skandinavienblir väsentliga delar i en multimodaltransportkorridor, menarWiktor Szydarowski.foto: lena sonne16 Intelligent Logistik 4/10

Switchar som gör nätverken grönaregrönare itÄnda sedan 1980-talet har switchteknikenhaft en nyckeleffekt påframväxt av nya kostnads- ochenergibesparande kommunikationstjänster,skriver Hans Englesson,Nordenchef, Allied Telesis.Foto: ATs testlabb.Av Hans EnglessonI slutet av 1980-talet förklarade en amerikanskvän på ett enkelt sätt att marknadenför LAN-teknik snart skulle explodera, ochatt den viktigaste tekniken bakom dettastavades switching.Principen var att switcha, d v s kopplaom, datapaket i stället för att upprepa ellerförstärka dem för att de skulle kunna ta siglängre. Den nya tekniken skulle öppna massorav möjligheter kring nätverkens storlekoch administration.De miljövänliga lågeffektsswitcharna är över 50 % mer energieffektiva.Bakom kommunikationsrevolutionenFörutsägelsen slog in och switchteknikenblev norm. Den vanligaste switchtekniken idag är Ethernet. Det är en häftig tanke attLAN-tekniken, tillsammans med sin kusinIP, som verkligen har dragit nytta av LANteknikenskapacitet, har stått bakom denkommunikationsrevolution som vi alla tardel av och tar för given.Ethernets egen historia har också variten smått otrolig resa, som började medotympliga sladdar i något labb (där teknikentill en början kunde leverera blygsamma10 Mbit/s) till dagens långdistanslösningar,som ger 40 Gbit/s och många olikavåglängder i en enda fiberoptikkabel.Miljötänk på frammarschEtt område på stark framväxt för senaretiders switchtillverkare är miljötänkandet.Det har framförallt handlat om att minskagiftigt material i tillverkningen, förbättringeller minskning av energianvändningen ochlösningar för hur man bäst kasserar enhetennär den körts slut.Visste du att för varje googlesökning dugör förbrukar du lika mycket energi som enmodern 11 watts energilampa förbrukar påen kvart?Man kan verkligen göra energibesparingarnär många miljövänliga switcharanvänds. Ju mer koldioxidsnål switchen är,desto mindre blir energiförbrukningen. Omden avger mindre värme, behöver man intelika många fläktar, vilket ytterligare bidrartill besparingar.Miljötänkandet vinner mer och mer gehörpå marknaden och oftast är det offentligsektor, stat och kommuner som går före.Inom en snar framtid kommer inköpsbeslutav miljömedvetna konsumenter attpåverkas i hög grad av leverantörernasförmåga att tillhandahålla produkter som ärminst 25 % mer energisnåla än i dag. Därförkan det vara värt att titta närmare pådet som har störst effekt på koldioxidförbrukningen,så att du kan ställa rätt frågortill din leverantör nästa gång du ska köpaswitch.Sammanfattningsvis är nyckelorden”mäta och minimera” för att man skauppnå en mätbar framgång för minskadeutsläpp i designfasen. Det innebär petigamätningar av hela energiförbrukningenoch en minskning där det är möjligt till denminsta strömförbrukningsnivå där switchenfortfarande arbetar effektivt.Miljöanpassad tillverkningI tillverkningen kan flera olika tekniker användasför att minska koldioxidutsläppen.Riktlinjerna är baserade på ett EU-direktivfrån 2006 som förbjuder sex giftiga ämneni en produkt, med undantag av blybaseradlödning (nivå 5) inom en viss tidsram. Detär t ex nu olagligt att sälja IT-produkterinom EU som inte överensstämmer medminst nivå 5. Miljötänkande switchtillverkarehar redan antagit nivå 6 för att minskasina utsläppsnivåer rejält.Dessutom kan en tillverkare som använderen vattenbaserad rengöringslösningspara runt 40 000 liter per år i bensinbaseradelösningsmedel, som normalt kräverdyrbar teknik vid sluthanteringen. Dessavattenbaserade system är slutna system,som återvinner vattnet. Det gör dem otroligteffektiva, samtidigt som miljöpåverkanblir minimal.Måste i framtidenDet behöver väl knappast sägas att miljövänligaswitchar blir ett måste i framtiden.Men när det gäller switchfunktioner finnsdet ett område som har marknadsförtsflitigt under åren och som äntligen fårkomma till sin rätt, nämligen QoS som stårför Quality of Service. Leverantörerna harlänge slagit på trumman för QoS, men förstnu har man sett prov på hur idén sprider sigi takt med nya program och lösningar.Så här kan man spara:Högeffektiva nätaggregat: Här kan du få enmaximal strömbesparing på 85 % med varierandebelastning.Kylfläktar: Om du måste ha en intern fläkt är ettalternativ att köra den långsammare. Då låter denmindre och blir dessutom pålitligare.Signalförstärkare: Man mäter kabelns längd ochjusterar kraften som krävs efter den, samt stängerav automatiskt när de inte används.Indikatorlampor på frontpanelen: De ärnödvändiga ibland, men kan stängas av när de intebehövs, så att värme och energibehov minskar ochtillförlitligheten ökar.Intelligent Logistik 4/10 17

öresundsbron 10 årÖresundstrafiken väntasöka med 50 % till 2020I år är det 10 år sedan Öresundsbron öppnades. En nyrapport visar att de fasta förbindelserna över Öresundoch Stora Bält gett en hastigt växande trafik i Öresundsregionen.Men nu krävs fokus på miljö och hållbaralösningar.Foto:Drago PrvulovicÖresundsregionen är idag en avSkandinavien och Nordeuropasviktigaste transportknutpunkter.Det slås fast i en rapportom projektet IBU–Öresund,ett Interreg-projekt, med 29parter i Sverige och Danmark.IBU–Öresund skall verka föratt skapa samsyn och ta framfaktaunderlag till regeringaroch myndigheter på båda sidorsundet, för en fortsatt god regionalutveckling. Projektet ledsav Region Skåne, i samarbetemed Region Hovedstaden ochRegion Sjælland.100% ökningTransport och logistiksektorni Skåne och Själland sysselsätter,om man får tro rapporten.omkring 80 000 personer. NärFehrman Bält-förbindelsenöppnar 2018, kommer godstransporternaatt öka med över 100% enligt en rapport från OxfordResearch.Rapporten, Øresund-Femern– en grøn logistikkorridor?pekar både på dagens problemoch framtida lösningar.Det handlar om att hantera deökande mängder gods, samtidigtsom godstrafiken i antal kördakm och antal turer bör reduceras.Därför skall transporternabli mer gröna och CO2-vänliga.Rapporten sätter fokus påtid och pengar. Det tar tid attväxla över mer gods från väg tilljärnväg eller sjöväg. Idag väljerde flesta aktörer fortfarandelastbil.I Danmark är lastbilstransportden överlägset vanligastetransportformen. Lastbilen väljsdärför i hög grad framför merenergieffektiva transportsätt .Grönare transportlösningarDet är hög tid att ta tag i deutmaningar som de ökadetransporter kommer att ge om10 år, t ex nya logistikkonceptoch transportlösningar förövergång från lastbil till järnväg.Rapporten visar också ett antalverksamheter som arbetar medhållbara, gröna transportlösningar.Efter 10 år har bron gettmer trafik på vägarna och flerÖresundsbron har gett fler pendlare, men inte den integrering som kundeförväntas.dagliga pendlare, men denhar fortfarande inte gett desamhällsekonomiska tillskottoch den integration som kundeförväntas enligt en rapport frånKonjunktura och SEB. Denvisar t ex att Stockholm är överlägsetÖresundsregionen närdet gäller nya nordiska huvudkontor.Mindre krångelMånga ser mindre danskt regelkrångel,billigare broöverfartermed både tåg och bil och enfast förbindelse Helsingborg-Helsingör som avgörande föratt möta framtidens logistikutmaningarkring Öresund.Vid en konferens i Malmömed IBU Öresund i marspekade Sten Wandel, professori teknisk logistik vid Lundstekniska högskola, på någraåtgärder inom logistikområdet,som skulle kunna vara steg påvägen.Längre fordonHan nämnde där t ex längrelastbilar och tåg, större ochlängre farkoster, färre ochstörre logistikhubar, färre ochmer fullastade fordon, tvingandesamlastning vid distributioni större städer och en obligatoriskspotmarknad för ledigtransportkapacitet.Hogia – ledande inom transportsystemStörst i världenHogia är världens största leverantör av standardprogramvaror för bokning och administration av färjetrafik. Vi har idag kunder på fyra kontinenteroch Hogias bokningssystem administrerar färjebokningar för 12 500 000 passagerare årligen.Störst i NordenMed mer än 600 företag som kunder är Hogia Nordens klart största leverantör av programvaror för planering och uppföljning av landtransporter.Ledande i Skandinavisk kollektivtrafikHogia har sedan slutet på 80-talet, i samarbete med de stora trafikhuvudmännen i Skandinavien, utvecklat lösningar som hjälper dem attförbättra resenärsinformationen. Idag är våra kunder bland annat Storstockholms Lokaltrafik, Västtrafik, Värmlandstrafik, Kalmar Länstrafik ochSkånetrafiken samt Nordjylland och Köpenhamn.Terminalsystem och system för tredjepartslogistikEtt 20-tal hamnterminaler samt ett flertal kombiterminaler och tredjepartslager i norra Europa använder idag Hogias system för atteffektivisera och snabba upp hanteringen av enheter och gods.www.hogia.com/transportsystem

torrhamnarNytt EU-projekt för torrhamnarHöjda krav på snabba och effektivatransporter med stark kostnadspressoch miljöhänsyn ökar intresset förtorrhamnar.Foto:Green CargoAv Gösta HulténFramkomligheten är det stora problemetför alla större hamnar i Europa.Ett nytt EU-projektet ska skapa förutsättningarför att effektivisera våra hamnargenom bättre samspel med dryports. Projektetska även analysera de positiva miljöeffektersom ett dryportsystem kan ge.– Jag är en stark anhängare av EUsamarbetetoch etablerandet av dryportskan spela en central roll för att uppnå EU:sklimatmål, sägerprojektledarenDirk Harmsen, somrepresenterar Dryportprojektetsskleadpartner, VästraGötalandsregionen.I projektet ingårpartners frånSkottland, England,Belgien, Nederländernaoch Sverige iform av Västra GötalandsregionenochRailport Skaraborgi Falköping.– Fasta kostnader ärviktigare än avståndet,säger Leif Bigsten.– Systemförändringen är det viktigaste iprojektet säger Dirk Harmsen.KunskapsutbyteProjektet har en budget på ca 10 miljonerSEK under tre år. EU står för hälften ochVästra Götalandsregionen, Falköpingskommun, Trafikverket och GöteborgsHamn tillsammans för andra hälften.Den internationella delen i projektetger ett direkt kunskapsutbyte, till nytta fördeltagande regioner.De brittiska deltagarna ser t ex medstort intresse på hur svenska kommuneroch regioner kan agera kraftfullt för attköpa mark eller påverka infrastrukturen.Det är svårt i Storbritannien.Leif Bigsten, projektledare för RailportSkaraborg och och utvecklingschef i Falköpingskommun ser projektet som en stormöjlighet att förverkliga en stark transportnodi Falköping och Skaraborg.– Lyckas vi genomföra projektet fullt uthar vi skapat ett transportkoncept till nyttaför Göteborgs Hamns fortsatta utveckling,foto: lena sonneTorrhamnar öppnar nya möjligheter för lastbilsgodset att ta tåget de långa sträckorna.samtidigt som vi skapar starka tillväxtförutsättningarför vårt delregionala näringsliv iSkaraborg.Sanning som omprövas– Tidigare har det sagts att en torrhamn börligga minst 30 mil från utsjöhamnen. Detär en sanning som nu omprövas. Falköpingligger bara ca 12 mil från Göteborg.– Fasta kostnader är viktigare än avståndet.Får man bara upp volymerna, så haravståndet ingen större betydelse. Mångaplanerade torrhamnar i Europa ligger närasin utsjöhamn.Falköping ska bli torrhamnVioletta Roso har nyligen disputerat i ämnetdryports vid Chalmers:– Hamnar konkurrera mer och mer medvarandra. Det är ofta svårt att expanderainom själva hamnområdet. Höga markprisergör det också dyrt att lagra containersdär. Då är det bra att ha en torrhamn nära,som fungerar som en utvidgning av hamnen.Mycket av det administrativa arbetet,tullklareringar och inspektioner av godsetkan göras i torrhamnenistället.Falköpingskommun har längearbetat aktivt för attetablera en torrhamni Falköping.Nu är kombiterminalendär underutvecklingen till entorrhamn.– Falköpings lägesom järnvägsknut – Systemförändringen ärvid västra stambananoch relativa säger Dirkdet viktigaste i projektetHarmsen.foto: lena sonnenära Göteborgs hamn, ger goda förutsättningarför att utveckla nya, effektiva ochmiljömässigt starka transportlösningar.Violetta Roso har också sett hur torrhamnskonceptetmöter växande intresseinternatioenllt.Green Cargo ökarNu öppnas också nya möjligheter för lastbilsgodsetatt ta tåget de långa sträckornatill och från Falköping. Sedan någon månadgår fyra tågavgångar i veckan mellan SkaraborgLogistic Center och Göteborgs hamn.Redan tidigare trafikerar Green CargoSkövde med tåg som kan ta lastbilstrailersoch containers.Ett utökat samarbete med ISS och Falköpingskommun ska stärka marknadsföringenav intermodala transporttjänster.Satsningen är en del av EU-projektetDryport som bl a ska öka kundernas informationom var godset befinner sig genomRFID-teknik.– Det nya samarbetet kommer att förbättrakonkurrenskraften väsentligt förtransporter och tjänster till näringsliv ochsamhälle i vår befintliga Skaraborgstrafik,säger Martin Grönqvist, ansvarig för detintermodala transportnätverket på GreenCargo.Skaraborg Logistic Center blir genomsamarbetet mellan ISS och Green Cargo enav landets modernaste kombiterminaler.– Vi på ISS har arbetat med att utvecklaaffärskonceptet i över ett år och det harvarit viktigt att knyta en stor aktör till oss.Green Cargo har bred internationell erfarenhetoch ett kontaktnät som kan hjälpaoss att utveckla kombiterminalen och dessintermodala transportnätverk, säger BengtArvidsson, marknadschef ISS TraffiCare.Intelligent Logistik 4/10 19

klimpprojeketetVolvo CE och Ahlsell vill fåanställda att ställa bilenKlimp-projekten vill ge arbetspendlandebilister chansen att räddavärlden två gånger per dag – påvägen till och från jobbet.Fler ska upptäcka att det kan vara smartatt ställa bilen och åka kollektivt till jobbet.Länstrafiken i Örebro vill erbjuda ett antalanställda på organisationer och företag iÖrebro län möjligheten att prova på kollektivtrafikenunder två veckor. Det endakravet är att man regelbundet kör bil tilloch från arbetet. Under kampanjen kommeranställda i länet att bidra till minskadeutsläpp av CO2, minska sina kostnader förarbetsresor och på köpet få ökad motion.Piloter i kampanjen är Volvo ConstructionEquipment och Ahlsell i Hallsbergskommun. Volvo CE gör anläggningsmaskiner.Ahlsell har här ett av Nordens störstacentrallager.– En väl fungerande kollektivtrafik ärFoto: Lena Sonne.– Ahlsell har arbetatmed miljöfrågor underen lång tid och vi ser detsom en möjlighet förmedarbetare på Ahlsellatt själva göra ett aktivtmiljöval, säger LeifChristersson, logistikchefpå Ahlsell.viktig för oss som företag. Det innebär attvåra anställda ges möjlighet till alternativatransportlösningar. Vi ser det även som ettled i vårt miljöarbete för att stärka de anställdasmiljömedvetenhet. Givetvis hoppasvi även på att fler fortsätter att åka kollektivtefter provperioden, säger Lars Jilken,platschef Volvo Construction Equipment.– Ahlsell har arbetat med miljöfrågornaunder en lång tid, vi ser detta som mycketpositivt och en möjlighet för medarbetarepå Ahlsell att själva göra ett aktivt miljöval.– En förbättrad kollektivtrafik stärkerockså orten och möjliggör miljösmarta val,säger Leif Christersson, logistikchef påAhlsell.– Vi hoppas att fler skall upptäcka hursmart det är att ställa bilen och åka kollektivttill jobbet och på det sättet vara medoch bidra till minskade utsläpp av CO2,säger Thony Lundberg, områdeschef Länstrafiken80-tal KlimpprojektKampanjen arrangeras tillsammans medKlimp-projektet ”Resor i företag” ochorganisationer som arbetar för mer hållbaratransporter. Intressenter är Vägverket, Regionförbundeti Örebro, Länstrafiken ochÖrebro kommun.Idag pågår ett 80-tal Klimp-projekt ihela landet, initierade av Naturvårdsverket.Fram till 2011 ska de minska koldioxidutsläppenmed över 700 000 ton per år.THOR N R E KL AM BYRÅSambandDet finns en naturlig koppling mellan befolkningstäthet och godsflöden.Därför är det inte så konstigt att våra viktigaste vägar ochjärnvägar går just där de går. Eller att våra logistikanläggningarligger där de ligger. Man skulle kunna kalla dem sambandscentraler.Vi kallar dem logistikpositioner.www.brinova.se

smålandSmåland vill ha kombi till Fjärran ÖsternGodstransportrådetSmåland och CARGOTOvill tillsammans lyfta framkombitrafikens möjligheteri ett östersjöperspektiv.Av Gösta Hultén1. Utarbeta en samlad svensk godsstrategibaserad på regelbundnagodstransportanalyser.2. Bygg bort flaskhalsarna i densvenska infrastrukturen.3. Satsa på den intermodala marknaden.4. Planera för mer järnvägstrafik motkontinenten.5. Öka transportsektorns motståndskraftmot yttre påverkan.6. Satsa på logistikrelevanta utbildningarinom gymnasier, universitetoch högskolor.7. Lös koldioxidproblemet genomsamverkan mellan alla aktörer ilogistikkedjan.8. Verka för konkurrens på lika villkor.Ett seminarium i Oskarshamn26 maj visade exempel på hurföretag och transportörer kanutveckla kombitransporter ochmodern logistik kring Östersjön,för att sänka sina kostnaderoch bidra till en bättremiljö.Seminariet, som hölls påForum i Oskarshamn, är ett ledi projektet GodstransportrådetSmåland, som syftar till att ökakombitrafikens andel av godstransporternai de tre smålandslänenJönköpings-, KronobergsochKalmar län.Idag går nästan alla de storagodsflödena genom länen pålastbil. Det nya regionala projektetär unikt i sitt slag ochdelfinansieras av EU.– Det finns såväl ekonomiskasom miljö- och konkurrensskälför fler kombitransporter.Vi vill inspirera till detta genomhandfasta tips och konkretaförslag. Seminariet riktadesig till det lokala näringslivet,transportföretag. konsulter ochforskare med intresse för logistik-och transportfrågor, sägerBengt Nordström, projektledarevid GodstransportrådetSmåland.Östersjöregionen expanderarÖstersjöregionen expanderarsnabbare än övriga Europaoch nya godstransportstråk,byggda genom samverkan övergränserna, skapar nya möjligheterför näringslivet. Seminarietbyggde på praktiska erfarenheterfrån både transportköpareoch leverantörer av kombitransporter.Det gav en inblicki framgångsrika exempel, vadman ska tänka på och när kombitransporterkan användas.Bland föreläsarna fanns LeoBronkhorst, extern logistikchefpå Scania, som gav en inblick iBranschorganisationernas14 punkter för grönare logistikTransportindustriförbundet, Sveriges Hamnar och Näringslivets Transport rådhar lagt fram 14 punkter för bättre – och mer miljövänlig – svensk logistik.De 14 punkterna är:9. Bidra till snabbare introduktion aveffektiva ITS-lösningar.10. Stöd utvecklingen av gröna korridorer.11. Samverka för effektivare ochhållbarare stadsdistribution.12. Ge långsiktigt ökade resurser tillforskning, utveckling och demonstrationsprojektinom transportochlogistikområdet.13. Förbättra statistik och analysmodellerför logistik genom ett särskiltregeringsuppdrag till Trafikverketför trafikanalys.14. Skapa ökad kunskapsuppbyggnad isjöfarts- och luftfartsfrågor genomett nära samarbete mellan transportmyndigheterna.hur effektiv logistik, bland annati form av kombitransporter,kan stärka såväl lönsamhet somkonkurrenskraft.Professor Dag Ericsson,Ingenjörshögskolan Borås, beskrevhur några företag arbetarmed att utveckla en modernlogistik.Nytt samarbetsprojektPå plats för att dela med sig avsina erfarenheter fanns, förutomCARGOTO, bl a ocksåDB Schenker, Green Cargo,VSD Logistics, OskarshamnsHamn, Noord Natie TerminalsVentspils, Free Port of Ventspils,Schenker Latvia, Central Euro-Asia Gateway och svenskaTrafikverket.CARGOTO är ett samarbetsprojektför att utvecklatransportportmöjligheterna fördet småländska näringslivet.Ur programmet:- Demand Chain Management –från vision till verklighet.- Studiebesök på Volvo Powertrain.- Fallstudie: Ett efterfrågedrivet företagmed utveckling, marknad och logistik isamverkan.- Ledtidsvariationer vid materialstyrning.Boka nu på www.plan.se/f&tVentspils moderna hamn ska blilänken mellan Småland och FjärranÖstern.Det har som mål att inom två åretablera en ny effektiv transportruttgenom Småland somkopplar logistiklägena Jönköping/Nässjöoch Oskarshamnmed den lettiska hamnenVentspils och vidare mot Rysslandoch Fjärran Östern.Forsknings- ochtillämpningskonferensenKonferensen med plats för erfarenhetsutbyteHögskolan i Skövde 18-19 augustiFrån2800 krför 2 dagarIntelligent Logistik 4/10 21

citylogistikborde skärpas”körsträckan i city minskade med 50 %, fyllnadsgradenökade med 47% och emissionernaminskade med mer än 50 %.Det innefattade ett förvarningssystem, ettflexibilitet ”terminallager” och några mellanlager.Nästan alla var positiva till en samladleverans tidigt på dagen. Chaufförerna blevmer kändaMen varför stannade det här liksom fleraandra svenska försök vid ett pilotförsök?– Samhällets aktörer är för passiva. Drivkrafternahos transportörerna är inte tillräckligtstarka. Alltmer talar för att tvingandesystem behövs, säger Mats Abrahamsson.– Projekt för citylogistik kan drivas i kommunensregi eller upphandlas av kommunen.– Det kunde ge en gyllene möjlighet attprofilera sig som “Grön kommun”.Exemplet BinnenstadserviceI Nijmegen, en stad med 160 000 innevånare i Holland, har en frivillig organisation startats i syfte attminska transporterna i centrum för bättre luft, mindre trängsel och ökad tillgänglighet och livskvalitet istadskärnan.Konsolidering av gods och samtransporter sker från DC utanför stadskärnan.85 butiker åtog sig att styra om leveranserna från sina leverantörer till Binnenstadservice.nl.Binnenstadservice.nl erbjuder bastjänsten gratis konsolidering och distribution till butikerna.Ekonomiskt stöd från staden utgår under försökstiden men intäkter genereras från extra tjänsterLagerhållning, prismärkning, etikettering, plockning, packning etc. för butikernas räkning.Deltagande butiker är generellt väldigt positiva. Icke deltagande butiker är lite tveksamma. Logistikföretagenär generellt positiva eftersom citydistribution anses problematiskt p g a litet tidsfönster och trängsel.Alla deltagare noterar att Binnenstadservice.nl ger mindre trafik och bättre miljö.Finansieringen är dock den viktigaste frågan att lös då butikernas betalningsförmåga är låg och logistikföretagenhar låga marginaler.Ytterligare fyra Binnenstadsprojekt är ändå på gång i städerna Maastricht, Utrecht, Arnhem ochDen Bosch.Läge för hållbara logistiklösningaroch livskvalitet i EskilstunaEskilstuna ligger strategiskt bra i Stockholm-Mä lar dal en. Bra läge för kostnadseffektivaoch gröna logistikflöden från kontinenten, Öresundsregionen ochGöteborg till Stockholm-Mälardalen, och transporter vidare till Finland,Baltikum samt Ryssland och vice versa. Ett strategiskt läge som gör att företagsom H&M, Lidl, Meca och Volvo CE har logistikverksamhet i Eskilstuna. På platsfinns också ett väletablerat nätverk av logistikföretag med engagerad och duktigpersonal. Människor som har nära till arbete, skola och fritidsaktiviteter.För oss handlar hållbarhet lika mycket om livskvalitet som gröna logistiklösningar.SvealandsbananNu investerar vi i en stor utbyggnad avkombiterminal och Eskilstuna Logistikpark– stort som 550 fotbolls planer.Här samman flätas motorväg, järnväg och flygtill ett logi stik center som har förutsättningar attbli ett nav för transporter i norra Europa.E 20People that makea differenceVill du prata livskvalitet och hållbaralogistiklösningar slå en signal till Mikael Jonsson,016-710 84 04 eller Bernt Arehäll, 016-16 75 32.

itDagens logistikstöd finns– Molnet gör att företagen enklare kankoppla ihop sina logistikprocessersäger Niklas Hedin, VD och grundareav IT-företaget Centiro Solution.text och foto Lena SonneDe traditionella modellerna för att byggaIT-system håller på att ändras i grunden ochspelreglerna förändras snabbt.– Trenden nu går mot mer molnbaseradetjänster. En molnbaserad portal gör det såmycket enklare att koppla ihop logistikenmellan företag och låta kunder, leverantöreroch partners dela information, säger NiklasHedin.Inget är egentligen mer samarbetsinriktatän en logistikkedja.Men de traditionella affärssystemen harsin grund i en klientserverbaserad modelloch att utveckla program som optimerarflödena inom ett företag.Men behoven ändras. När samarbetetökar över företagsgränserna påverkas ävenföretagens centrala system. De traditionellamodellerna för att bygga IT-system ändrasdå i grunden.Detta är molnbaserade tjänster”Nästa steg blir att optimera processerna mellanföretag. Här finns de stora möjligheterna.”Optimera externa processer– Samarbete mellan externa aktörer, övertraditionella gränser, blir allt viktigare. IThar redan i hög grad optimerat de företagsinternaaffärsprocesserna.– Nästa stora steg blir att optimera processermellan företag, säger Niklas Hedin.Här finns de stora möjligheterna.– Se t ex effekterna av askmolnet. Heladen europeiska flygindustrin har drabbatshårt och kostnaderna uppgår till mångmiljardbelopp.– Men om det hade funnits bättre verktygför samarbete mellan företag hade andratransportföretag kunnat ta över gods snabbareoch effektivare. Då hade det varit enklareatt hjälpa strandsatta resenärer.Man måste ha kontroll och vara flexibelsamtidigt, menar han.Centiro arbetar alltmer med utvecklingav tjänster på internet med fokus på webb.– Vi jobbar med den senaste teknikeninom mjukvaruutveckling t.ex. Silverlight,MEF och avancerade och skalbara lösningarsom konfigurerbara processer, workflow ochpro-aktiva kontrolltorn.Växte först i KalifornienMan jobbar i små team, med blandadkompetens, som löser uppgifter hela vägenfrån analys, design, utveckling och test tilldrifttagande.– Vi jobbar med agility utifrån en tydligarkitektur som sätter ramarna och säkerställerkrav på kvalitet och tillgänglighet.Hittills har man varit hänvisad till att köpa in och installera programvara av olika slag för sitt IT-stöd från ERPsystemoch CAD-system till ord- och bildbehandling. Idag har företagen många fler alternativ, tack vare Internet.Program och information som ligger i ”molnet” lagras i praktiken i gigantiska nätverk via datacentra över helavärlden. Den stora fördelen med att de finns där är att de är åtkomliga från vilken dator som helst.Alla stora IT-företag är i full färd med att på detta sätt göra sina tjänster tillgängliga via molnet.– I branschen betraktas detta som ett lika stort skifte som när central produktion av el blev möjligt,säger Niklas Hedin.Molnbaserade tjänster kan också sänka IT/telefonikostnaderna samtidigt som flexibilitet, funktion ochdriftsäkerhet förbättras.”En molnbaserad portal gör det så mycket enklareatt koppla ihop logistiken mellan företag.”Centiro sysslar med det som händer mellanföretag, eller genom företag - inte medfysiska förflyttningar.Det är ett av Sveriges snabbast växandeföretag. Som internationell aktör på marknadenför utveckling av mjukvara för transportoch logistik är man med och sätter denglobala standarden för IT-lösningar inomsupply- och demand chain.Centiro finns i Sjömarken strax utanförBorås. Det startades för 15 år sedan av NiklasHedin.– Vi tog inga lån, utan satsade egnapengar.– Men vi är inget lokalt företag, utanvi växte först i Kalifornien. Det är först påsenare år vi uppmärksammats på hemorteni Borås.Idag har deras system ca 7000 användare i45 länder och utsågs till DIs Gasellföretag detre senaste åren. På galan ”Great Place ToWork Awards 2010” blev de också utseddatill andra bästa arbetsplats i Sverige, i kategorinmedelstora arbetsplatser.– Vi har skapat en organisation som byggerpå delaktighet, transparens och driv attligga i framkant. Våra mjukvarulösningarerbjuder synlighet och gör det lättare att förbättrakundservice och kontroll över verksamheten.Centiros lösningar går ett stegIntelligent Logistik 4/10

iti molnetlängre än att bara ge överblickav processer.– Man har lösningar somsamlar funktioner för transporthanteringoch transportadministrationi ett verktyg - med allafunktioner i samma lösning, ävenkostnadskontroll och kvalitetsuppföljning.Man kan t ex adressera allapaket på samma sätt, oavsettmarknad och transportör, och isamma system. Strömlinjeformningengör det möjligt att hanterahela den logistiska processeni realtid.Vasst konkurrensmedel– Vi ser att de komplexamarknader som finns idag ökarbetydelsen av information,d v s rätt information, vidrätt tid, till rätt person. På enstrategisk nivå måste företagenha en mycket tydlig och pålitligöverblick för att kunna fatta rättbeslut. Logistiken spelar hären stor roll. Rätt använd vändslogistik från kostnad till eninvestering.– Logistiken blir ett av devassaste strategiska konkurrensmedlen,menar Niklas Hedin.– Kunderna presenterar sittbehov, men vi säger inte bara”köp vårt system” utan sätterihop och designar utifrån deflöden som redan finns i företaget.Det är processerna som ärviktiga, inte tekniken.– Vi har en vision, en starkidé som vi bygger, tillsammansmed kunden och utformar enstrategi. Vi kan även bygga enplattform på de gamla affärssystemen.Om de t ex har Oracleeller något annat affärssystemkan det gärna få vara kvar.– Det är ju modernt medåteranvändning, påpekar NiklasHedin och vill utvidga begreppetockså till IT.Centiro är verksamma i allabranscher och han menar att detär möjligt med korsbefruktningd v s att dela erfarenheter branschernaemellan.Både kontroll och flexibilitetCentiro har en rad stora kunder.Skanska t ex har man samarbetatmed i 5 år. För dem hardet varit viktigast att få kontrollöver flödet. På ett bygge vill manveta när godset är beställt, påväg och på plats.– Med Centiros system får vikontroll över informationen omleveranserna, säger Andreas Davidsson,logistikchef på Skanska.Synlighet är viktigt för att få rättmaterial på plats. Vi har stortbehov av att kontrollera och synliggörainflödet av material.– Flexibiliteten är också viktigt ex för att samlasta och minskaantalet fordon.Exemplet Nelly– De som har e-handelskompetensblir morgondagens stjärnor.Niklas Hedin nämner detBoråsbaserade modeföretagetNelly, som mångdubblat sinomsättning på bara några år ochidag är ett av de mest snabbväxandemodeföretagen i Sverige.– De har byggt ett system försnabb tillväxt.Nelly använder internet flitigti sin marknadsföring. De köpersökord på Google och användersig av betalda bloggare. De har40 000 fans på Facebook, startartävlingar som ”designa din egenbikini” vilket lockar nya besökaretill hemsidan.Att det går så bra är ocksåtack vare samägandet med MTG,som har kanaler att lanseraprodukter snabbt, effektivt ochbilligt.De har 200 000 besökare perdag på sin hemsida.Nelly arbetar uteslutandemed distanshandel och har renodlatsin profil. De tar bara emotorder över internet.Kundfokus är på trendsättande25-åringar som gillar attfesta. Med ett stort sortimentpå 8000 modeller och 400 varumärken,fraktfritt, enkla rutinerför returer, snabb leverans tillnästa dag och flitig användningav sociala media, har de visat hurBesök www.bito.se ochbeställ din produktkatalog förinspiration och lagerutveckling!Det snabbväxandemodeföretagetNelly harstort sortiment,enkla rutiner förreturer, snabbleverans, fri fraktoch är flitigaanvändare avsocial media,men har inte enenda butik.snabbt det kan gå för ett modeföretagatt bli ett av de störstae-handelsbolagen i Sverige.Nu satsar Nelly på Tyskland,men avstår fortfarande från attöppna någon butik.BITOLagerlösningar…… En snabb ochsäker väg tilldina kunder!BITO LagersystemFlorettgatan 29cSE 254 67 HelsingborgTlf.: 042-151 910info@bito.sewww.bito.se

lagerFörsta LEED-certifierade lagret40 procent av världens koldioxidutsläppkommer från fastigheter.Men nu ökar intresset att byggamiljöcertifierade lagerbyggnadernai Sverige.Av Lena Sonne40 procent av koldioxidutsläppenoch energianvändningen ivärlden kommer från fastigheter.Det har sällan uppmärksammatsi miljödebatten.Därför är det angeläget attockså försöka minska koldioxidutsläppenfrån byggnader ochföretag med uttalade miljöambitionersatsar nu på gröna logistikfastigheter.Det har Brinova,NCC, Skanska Fastigheter ochPrologis redan börjat göra.För logistikfastigheter är intebara själva energianvändningenviktig, utan också logistikläget.Rätt placerade logistikanläggningarökar resursutnyttjandetoch begränsar transportsträckorna.En viktig del i detta är miljöcertifiering.Skanska var förstatt satsa på LEED- certifiering iSverige. Just nu bygger man denförsta nya LEED- certifieradelogistikfastigheten. Det gällerett centrallager för golvtillverkarenKährs i Nybro som nu fårett nytt centrallager för Europa,i direkt anslutning till golvfabriken,certifierad.Byggs och ägs av SkanskaJust möjligheten till miljöcertifiering,är en anledning till attKährs valde Skanska. I decemberska den 19 000 kvm storalokalen stå inflyttningsklar. Härkommer 1 miljon kvm färdigaträgolv att få plats.Lagret byggs och ägs avSkanska och Kährs hyr lagretenligt ett tioårigt avtal och harKährs nya LEED-certifierade lager i Nybro blir en stor tillbyggnad tillden befintliga fabrikendärefter köpoption. Projektetberäknas kosta omkring 100miljoner kronor.Bakgrunden till projektet äratt hyresavtalet på lagerlokalernai den gamla Volvofabrikeni Kalmar går ut 2011. Lagreti Kalmar är fördelat på fleravåningsplan medan lagerytornai Nybro kommer att ligga i ettplan.– Det blir en enorm byggnad,i storlek ungefär som fyra fotbollsplaner.Fördelarna med attha lagret vid vår fabrik i Nybroär flera. Närheten mellan fabrikenoch lagret är en. Vi slippertransporterna till och från vårtlager i Kalmar och minskar koldioxidutsläppenmed omkring500 och 600 ton per år. Dessutomblir det en mycket smidigareFyra gröna certifieringarlogistik, säger Kährs VD PerSkårner.– Det är inte bara så att vi effektiviserarverksamheten, vi fårdessutom stora positiva miljöeffekter,vilket helt följer Kährstydliga miljöprofil.Ingår i LogistiknätverketSom ett led i detta flyttas helaKährs fabrik i Ljusdal i Hälsinglandtill fabriken i Nybro underåret, och i höstas sålde bolagetsitt rumänska sågverk. Man fårnu också närmare till sin råvara,som främst består av ek.Skanska ingår i Logistiknätverket,fem företag somerbjuder produkter och tjänsterinom logistikområdet. Övrigaär Acando, Toyota, Constructoroch Schenker Consulting.LEED-certifiering, som introducerats av US Green Building Council. Systemetanvänds i mer än 100 länder. Skanska använder LEED i Europa och USA. Utifrån enbyggnads livscykel värderas man och poängsätts energibesparing, vattenhantering,inomhusmiljö, läge och ansvarsfullt användande av material.EU Green Building. Energianvändningen ska vara minst 25 % lägre än nationellbyggnorm. ProLogis, ett av världens ledande företag inom logistikanläggningar, är t exGreen Building Partner i Sverige. Den första Green Building-certifierade byggnaden ären ny logistikanläggning i Arlandastad i Sigtuna, som hyrs av DB Schenker Logistics.BREEAM är ett brittiskt certifieringsprogram som motsvarar LEED och som fokuserarpå ledning, energi, vatten, markanvändning, ekologi, hälsa, transporter, material, avfalloch utsläpp.ISO 14001 är det viktigaste miljöledningssytemet. Skanska var första globala byggbolagsom blev certifierat enligt det. Nu har fler tillkommit bl a Brinova. Certfieringsäkerställer att miljöarbetet är strukturerat och ständigt förbättras.26 Intelligent Logistik 4/10

terminalerNy svensk terminaloperatör taröver i Stockholm och SundsvallAffärsområdet hamn och terminal ärett prioriterat område för uppstickarenLogent, som nu satsar på att taöver driften i fler terminaler, efterSundsvall och Tegelviksterminalen iStockholm.Av Gösta Hulténfoto:lena sonnefoto:lena sonneLogistikföretaget Logent tar i höst överdrift och utveckling av Sundsvall Kombiterminal.Den beräknas vara igång medny operatör i oktober 2010, då det tidigareavtalet med CargoNet löper ut.För Logent är Sundsvall Kombiterminalett viktigt steg i att skapa en bred serviceorganisationför logistikintensiva företag.– Tillsammans med våra konsult-, hamnochbemanningsverksamheter ger SundsvallKombiterminal oss möjligheten att skapakonkurrenskraftiga försörjningskedjor åtvåra kunder, säger Lars-Göran Ahlberger,VD Logent AB.– Vår målsättning är att ta över driftenav flera svenska hamn- och kombiterminaler,säger han. Det gäller också terminalernai Göteborg som nu är på väg attprovatiseras.Jernhusen konkurrensutsätter driften påsina kombiterminaler, för att effektiviseraterminalerna och driva upp godsvolymernapå järnväg.– Vår ambition är att bidra till att kombivolymernapå järnväg fördubblas och attfler fristående terminaloperatörer etableras.Vi ser därför fram emot att samarbeta medLogent, som är ytterligare en ny aktör påkombiterminalmarknaden, säger Olle Huusko,bitr. affärsområdeschef för godsterminalerpå Jernhusen.Även i TegelviksterminalenViking Line ABP och Stuvab, som ingår iLogentgruppen, tecknade nyligen också etttreårigt avtal för verksamheten vid roroterminaleni Tegelviksterminalen i Stockholmshamn. Stuvab är sedan 3 maj ettdotterbolag till Logent AB.– Att vi får förtroendet att ansvara förstuveriverksamheterna åt Viking Line vidterminalen i Tegelviken, är ett kvitto påatt vår stuverihantering håller hög klass.Affärsområdet hamn och terminal är ett– Vår målsättning är att ta över driften av flerasvenska hamn- och kombiterminaler, säger Lars-Göran Ahlberger.prioriterat område och en viktig del i dessframtidssatsning särskilt intressant bl.a.med tanke på pågående privatiseringstrendinom hamn- och stuveribranschen, sägerStuvab:s VD Bo Araskog.Logent är ett snabbt växande företagsom omsätter cirka 300miljoner SEK ochmed kontor i Stockholm, Örebro, Norrköping,Jönköping, Nässjö, Göteborg, Helsingborgoch Oslo.– Vår ambition är att bidra till att kombivolymernapå järnväg fördubblas, säger Olle Husko.LogistikutbildningFörutom hamn- och terminaltjänstererbjuder Logent tjänster inom bemanning,rekrytering, logistikkonsulting upphandlingar,tullhantering samt utbildning. I Logentingår förutom Logistikentreprenader SverigeAB, Kanseito Logistics Consulting AB,Kanseito Customs Logistics AB, Adlog AB,Logistikkentrepriser Norge AS, Sekinin ABoch Nordic Competence Search AB.Man har också köpt 50 % av LogistikhögskolanSupply Chain Institute AB.De har sedan tidigare ett samarbete, därLogents konsulter är lärare på Logistikhögskolan.Logistikhögskolan driver utbildningari Stockholm och Norrköping medfokus på eftergymnasiala YH-utbildningarinom logistikområdet.Logent bedriver främst företagsanpassadeutbildningar, men har även flera konsultersom är lärare inom såväl YH-utbildningarsom universitet och högskolor.Logistikhus i GöteborgGenom att skapa en utbildningsplats som ärintegrerad med det arbete som konsulternabedriver, öppnas möjligheter för studenternaatt få direkt anknytning till arbetslivetredan under utbildningstiden. Visionen äratt skapa logistikhus där utbildningar samsasmed övriga verksamheter inom Logent.Först ut blir Göteborg, där ambitionen äratt starta ett logistikhus under hösten.– Vi har länge sett en stark efterfråganpå våra utbildningar och känt att vi har ettstarkt koncept för kvalificerade logistikutbildningar.Logents seniorkonsulter gertillgång till en mycket kvalificerad lärarbas,samtidigt som vi får en större geografiskspridning som stöd vid den framtida expansionen,säger Stefan Nyström, VD Logistikhögskolan.Logistikhögskolan har tidigare bedrivitutbildningar under namnet Logistikprogrammet.De yrkeshögskoleutbildningarsom erbjuds är bl a affärslogistik, kvalificeratinköp, transportledare och terminal/lageransvarig.Intelligent Logistik 4/10 27

nyheterTyskt-ryskt kompetenscenterför logistik i St PetersburgDeutsche Bahn och Rysslandsjärnvägar (RZD) ska gemensamtöppna ett kompetenscenterför logistik.– För att möta tillväxteninom logistikbranschen är detviktigt att utbilda unga människortill internationell standard.Tillsammans med vår partnerDeutsche Bahn och RZD skagemensamt utveckla kompetensför framtidens logistik.www.promosoft.nuRZD, ser vi därför projektetsom ett långsiktigt åtagande, sägerRüdiger Grube, ordförandei Deutsche Bahn AG.Rüdiger Grube, och WladimirJakunin, VD för RZD,mötte pressen i samband medöppnandet av det nya kompetenscentratför logistik vid GraduateSchool of Managementvid St Petersburg Universitet.Kompetenscentret fokuserarpå tillämpad forskning inom logistikoch supply chain managementoch akademisk utbildningupp till mastersnivå.Centret är det första internationellaoch helt inriktade pålogistik i Ryssland. Omkring180 studenter kommer att varainskrivna. Tanken är också attde båda bolagen ska användacentret för vidareutbildning avegen personal.Lönsam lagerstyrningVetenskapliga metoder för optimeradservicenivå och kapitalbindning.2%ökadförsäljninglager30% reducerad50%3 mån ROIreduceradeinköpskostnaderUrval av kunder:Fraktpriset från Kina har stigit i år. Bilden är från Århus hamn.Priset på containers frånKina har fördubblatsE-handlare vill att logistikföretagetbjuder på halva fraktenE-handelsföretaget Designonline.sesom säljer designade möbleroch inredningsdetaljer, harökat sin försäljning med hjälp averbjudande om fri frakt.Nu vill grundaren JörgenBödmar att logistikföretagen skastå för halva kostnaden.Under Stora E-handelsdagenberättade Jörgen Bödmar, omsina erfarenheter.Företaget startades 2003 ochmycket har förändrats sedanFöretag som importerar produkterfrån Kina har fått kraftigtökad fraktkostnader. Prisetför att skeppa containrar tillSverige har fördubblats sedanförra året.En 20-fots container kostar,enligt Joakim Andersson, inköpschefhos Fameco, nu 20 000kronor, jämfört med ungefär 10000 förra året.– Det är tillbaks på mer normalanivåer, det var väldigt förmånligtatt importera tidigare,säger Joakim Andersson tillnättidningen Finnveden.nu.Under högkonjunktur framtill 2008, låg priset och pendlademellan 17 000 upp till 25 000kronor.Den stora prisökningen komrelativt snabbt och det var någotsom Pär Skötte, VD för VärnamoFinmekanik, inte haderäknat med.– Det är inte bra, med de härsnäva marginalerna vi jobbarmed inom materialindustrin.Precis som med kraftigasvängningar på elpriserna villrederierna få upp fraktpriserna.Därför har en del fartyg lagtsupp, vilket gör fraktmöjligheternamed begränsas och raternapressas upp.Framöver kan priset stiga änmer, men troligast är att prisstegringenmattas av i takt medatt exporten från Kina fortsätteratt öka.– Vad som händer i de här lägenaär att man tillsätter in flerfartyg. Då kommer nog prisernaatt stabiliseras, säger JoakimAndersson.foto:lena sonnedess. Jörgen Bödmar menar atterbjudandet om fri frakt har blivitallt viktigare.– Fri frakt är ett av de allrastarkaste argumenten inome-handel för att kunden skahandla hos oss. Det påverkarförsäljningen positivt på alla våramarknader, konstaterade han.– Men ska vi bygga marknadborde vi och logistikföretagendela på fraktkostnaden, sägerhan.28 Intelligent Logistik 4/10

sjukvårdslogistik”Problemen är guldgruvan”Problemen är guldgruvan.Det gäller att direkt reagerapå fel och eliminera orsakerna,menar Magnus Lord,som i fyra år arbetat medlean på Lunds universitetssjukhus.Av Lena SonneNu sprider sig lean på allvar isjukvården . På flera håll pågårnya försök – på St Görans sjukhusoch på Karolinska Universitetssjukhuseti Stockholm och påSahlgrenska i Göteborg.Magnus Lord, läkare, civilekonomoch civilingenjör leddeleanarbetet på Lunds universitetssjukhus.Här har hundratalslinjechefer utbildats och tränats.2500 anställda har spelat leanspeletoch i stort sett alla 7000medarbetare har gått på föreläsningom lean.Stordrift det stora problemetPå årets Plankonferens hadehan många nya erfarenheter attredovisa:– Glöm det jag sa för tre årsedan, skämtar han. Vi har gjortviktiga nya erfarenheter ochförstått mer.– Stordriften i sjukvården ärdet stora problemet. Varje enhetverkar för sig, men det finns ingastyrsystem för patientens resagenom systemet.Viktigast av allt är att tränacheferna, menar han.– Annars sker ingen förändringoch det är svårt att utvecklaarbetsmetoderna. Det räckerinte med introduktonsföreläsningaroch utbildning. Bara 10%kom igång med förändringsarbeteefter utbildning, visar våraerfarenheter.Utbildning med praktiskhandledning för högsta chefernamåste till och följas upp medåterträffar där man diskuterarhur förändringsarbetet gått. Detblev vändpunkten i Lund.– Cheferna måste kunna merän de som de ska träna upp.Sjukvården har genom årenhaft otaliga projekt och försöktatt ha ett processorienteratsynsätt. För 12–13 år sedan hademan förbättringsarbete medprocessteam.– Men inga stora förbättringaratt tala om har kunnat bevaras.Man måste istället se till att chefernatränar sina medarbetarei att lösa problem. Det handlarinte om förbättringsprojektlängre. Han kallar det ”real lean”och ställer det mot ”fake lean”.Framgångsrika projekt.Många gånger är patienten i kö itre månader, när själva utredningenbara tar 3 timmar.Samtidigt finns många framgångari leanarbetet i Lund:Ledtiden för en hjärntumörbehandlinghar sänkts från 2månader till 3 veckor.– På barnmottagningenminskade väntetiden från 380patienter i kö till 0. På reumamottagningeneliminerar manväntelistan på 12 månader. På”ablation” (operativ behandlingav hjärtflimmer) fick manen kapacitetsökning på 44 %,samtidigt som man frigjorde enresurs.– För hudtumörer inrättademan en ”one-stop-clinic” där enmisstänkt hudtumör avlägsnadesdirekt. Ledtiden minskade medflera månader och kapacitetenökade med 20–30 %. På godsmottagningenhar man minskatfrån 15 ton lyft per dag till 7,5ton genom färre lyft per paket.Helhetssyn viktigEn brösttumörutredning behöverinte ta 7–8 veckor utan bara3 timmar.– Men tyvärr avbröts detlyckosamma arbetet i sambandmed att mammografin – där endel av utredningen görs – outsourcades.För att göra förbättringarkrävs att man kan koppla ihopaktiviteterna och få flödena attMan måste slopa systemet att ”ta det viktigaste först”. Matcha istället kapacitetenmot behovet, så uppstår inte köerna, menar Magnus Lord.flyta.Om en avdelning har förmånga patienter under utredningsamtidigt, tar det myckettid att hålla reda på dem. PåADHD-utredningen minskademan utredningstiden från ca 4månader till 3 veckor och dåsjönk antalet patienter underutredning från 40 till 5. En storarbetslättnad.Det finns flera förklaringartill varför kortade köer ger såstor effekt:– Om det drar ut på tiden,börjar patienter att ringa ochfråga, vilket i sin tur tar merresurser.Mycket i dagens stordriftsystemfungerar inte, menar han.Vid upp till 40 % av alla utskickadekallelser kan inte patientenkomma på den tid de fått, ochmåste boka om.Köerna måste bort– Köerna måste bort på akuterna.Då minskar kostnaderna.Fortfarande byggs stora väntrumi onödan på många akuter.– Men man måste slopa systemetmed prioriteringar – att” ta det viktigaste först”. Det gerköer och slukar resurser. Detgäller att skapa en kapacitet somi normalfallet matchar behovet.Då behövs inte prioriteringaroch köer.Han vill se tvärprofessionellateam som ansvarar för sina egnapatienter och som styr, mäteroch utvärderar arbetet, i ställetför att fastna i en ”beskyllningskultur.”– Överenskommelser – gärnanedskrivna – är viktiga. Reallean är inte som taylorismen,som vill få medarbetarna attlyda, utan ett systemtänkande,där alla medarbetare förstårsyftet och engageras till att förändraoch designa flödena.”Gemba”Vilka råd har du att ge till desom vill börja med lean?– Gör en förändringsstrategioch en plan på t ex 18 månader.Identifiera era flöden. Skapateam och översätt övergripandemål till uppnåbara mål för teamen.Mät behovet och skapaett normalläge där ni matcharbehovet varje dag. Träna dehögsta cheferna i piloter och gehandledning. Visualisera resultateni flödena – ”end- to-end.”Det är verkligheten som räknas(”gemba”).– Nyckeln till ett lyckat arbetehandlar om att lyfta problemen.Problemen är guldgruvan.Men ännu har vi bara skrapatpå ytan, säger han.Intelligent Logistik 4/10 29

sjöfart”Vi är Förbifart Stockholm”– Vi är Förbifart Stockholm, sägerDouglas Heilborn, affärsutvecklingschef,Oxelösunds hamn, som redannu tar gods förbi Stockholm, somannars skulle gå på väg.Av lena sonneOxelösunds hamn driver aktivt på för attmer av det gods som nu går med lastbil, skautnyttja sjötransporter. Sverige har en långkust, en stor, resurssnål utvecklingspotentialför fler sjötransporter. Vattenvägen har ingaköer, obegränsad kapacitet, är kostnadseffektivoch underhållsfri.– Vi kallar oss därför Förbifart Stockholmoch har vinklat upp det budskapetunder våren, men vi har drivit detta sedansommaren 2009, säger Douglas Heilborn.– Vi tar ju gods förbi Stockholm idag,som annars skulle gå på väg, men vi skullekunna ta ännu mycket mer.Förbifart Stockholm är landets störstamotorvägssatsning på senare år och skaknyta samman norra och södra länsdelarnafrån E 4/E 20 vid Kungens kurva i söder till,E 4 Häggvik i norr.Mest gods från FinlandMellan Sverige och Finland går årligen ca3,7 miljoner ton gods på ro-ro, motsvarandeca 170 000 enheter räknat i TEU och ca 22En stor del av det lastbilsgods som nu passerarStockholm via Essingeleden kan istället gå sjövägen.Foto: Lena Sonne.ton i snitt per ekipage.Det är framför allt gods till och frånFinland som nu av kostnads- och miljöskälväljer Oxelösunds hamn. Finska rederiet PowerLinesM/V Global Carrier tar gods frånstora logistikcentra i Småland, Skåne, Danmarkoch västerut via Oxelösunds hamn.– Då får man en Förbifart Stockholmsjövägen.Oxelösunds Hamn har redan en regelbundenroro-trafik med Åbo och Travemünde.PowerLines trafikerar Åbo tvågånger per vecka och Travemünde en gångper vecka. Trafiken innebär stora vinster förbåde miljö och effektivitet, menar DouglasHeilborn.Linjen tar enbart gods och inriktas motchaufförsbunden lastbilstrafik och löstrailertrafik.Omlastning från/till järnväg i Oxelösundoch Åbo möjliggör effektiva exportellerimportflöden för svensk basindustri.Sparar in 100–200 landsvägskmTyngdpunkten i flödet från/till Sverige finnssöder om Mälardalen. En stor speditör kanha 20–30 överfarter med färja per dag mellanSverige och Finland.– Via Oxelösund sparas då 100-200 kmlandsvägsdistans jämfört med Stockholmeller Kappelskär, och en chaufförs kör- ochvilotider utnyttjas bättre, menar DouglasHeilborn.– Mer än hälften av flödet skulle dåkunna undvika Stockholm.Oxelösund har kort insegling och bralogistikkopplingar på landsidan. Oxelösundhar 15 km motorvägsstandard ut till E4 ochjärnväg direkt till ro-roläget.– Och även på relativt korta sjöresor, somSverige-Finland, är det ekonomiskt lönsamtatt lämna dragbilen iland och skicka godsetpå trailern.Klara klimatmålenDet gods som lastas om från fartyg tilllandtransporter i södra delarna av landetkan ofta också i istället gå vidare vattenvägentill Mälardalen och Norrland. Det skulleinnebära färre långtradare på vägarna, lägrebelastning på järnvägarna och minskadekoldioxidutsläpp.– Med fler och längre sjötransporter klararvi klimat- och miljömålen. Det är en dellösningpå framtidens transportbehov ochmiljökrav som fått alla politikers gillande.– Men idag hindras det av snedvridenkonkurrens, brist på helhetssyn och politiskFinska rederiet PowerLines M/V Global Carrier targods sjövägen till och från Finland via Oxelösundshamn.vilja. Kustsjöfarten kan öka om den får konkurrerapå lika villkor.Strategisk hamn utan järnvägIdag går stora godsflöden med färja via Kappelskär.Färjorna tar både passagerare ochrullande gods som lastbilar och trailrar. Enstor del av det gods som går via Kapellskärska söderut, förbi Stockholm. Ca hälften avallt rullande gods som passerar här ska tillStockholms- och Mälardalsregionen.Kapellskärs Hamn 9 mil norr om Stockholm,pekades ut som strategisk hamn iden senaste hamnutredningen. Den harkort insegling och är närmaste sjövägen tillFinland. Till Åbo är 36 sjömil, till Nådendal117 och till Estland 152 sjömil. Fördelen härär att rederier kan ha en turlista som ocksåpassar passagerartrafik.Däremot finns ingen järnvägsanslutning,så allt gods tas med lastbil. Idag kör utländsktransittrafik gratis på svenska vägar.Det här är också problemet som bidrar tillatt utsläppen från transporter fortsätter öka.– Men vi kan ju inte konkurrera tidsmässigt.Däremot skulle chaufförernas körtidminska och det skulle passa bättre för chaufförernaskör- och viloperioder med längrevilotid på färjan.– Oxelösund har resurser att ta mer godsoch har redan nu både motorväg och järnvägi anslutning till hamnen, säger DouglasHeilborn.30 Intelligent Logistik 4/10

norrköpingGPS och webb vässar Norrköpings hamnNorrköpings Hamns nya containerterminalär först att införa Sverigesmodernaste terminalsystem medökad automatisering, GPS-positioneringoch föravisering via webben.text och foto Lena SonneGlöm väntan, pappersexercis och krångligatullprocedurer. När chauffören kommermed containern är alla uppgifter föraviseradeoch truckarna står beredda.I Norrköpings Hamns nya containerområde,som är igång på allvar sedan i mars i år,har man kommit långt med automatisering.I denna terminal gör Transatlantic, MSCoch Team Line anlöp en gång i veckan. Medde två nya ship-to-shore-kranarna går containerhanteringensmidigt.– Vi hanterar ca 100 000 TEU idag ochvi hoppas på mer framöver, säger LennartSedhav, terminalansvarig för containerterminalen.FöraviseringFöravisering och GPS-positionering optimerarinpassering, kran- och truckoperationer.Hamnens befintliga IT system har kompletteratsoch vässar hanteringen ytterligare.Genom GPS-positionering kan man seexakt var containrarna finns inom terminalområdet.På skärmarna visas ett tvärsnitt av fartygetdär man kan se vilka containrar som skalossas och i vilken ordning. Både tallyman,kranförare och truckförare får sammainformation och vet vilken container som– GPS-positionering för containrar och truckar görhanteringen smidigare, säger Kent-Ove Moberg.När Sara Schelin kommer medlast av papper från Fiskeby brukär lasten redan för aviserad. Honfår snabbt containern godkänd avDaniel Klingebiel och kan köra ini hamnen.ska hanteras och var den ska placeras, heltsynkroniserat.Norrköping, Stockholm, och Helsingborgvar de första hamnarna som redan på 90-taletskaffade Inports system för sin containerhantering.Sedan dess har systemets säkerhet,snabbhet och effektivitet utvecklats.Nu används det i flertalet svenska hamnar.– Föraviseringen spar mycket tid ochGPS-positionering för containrar ochtruckar gör också hanteringen smidigareoch intelligentare, säger Kent-Ove Moberg,VD Inport som nyligen visade den senasteversionen av Inports system i Norrköpingshamn.– Många nya funktioner och gränssnitthar tillkommit, som ger en utökad automatiseringgenom webbaserad informationmed föravisering och GPS-positionering,säger Kent-Ove Moberg.Nytt är också att lastbilschauffören vidincheckning får en karta som visar den mestoptimala körvägen för att hämta och lämnacontainers i terminalområdet.Föravisering kvalitetssäkras mot elektroniskabokningar.– Speditörens föravisering kontrolleras irealtid mot tidigare översända elektroniskabokningar från rederierna. Detta innebäratt informationen kvalitetssäkras mellanolika logistikaktörer på ett tidigt stadium.Pilotprojekt i NorgeJust nu är tre pilotprojekt på gång i Norgei hamnarna i Tromsö, Larvik och Ålesundsom valt Inports högautomatiseradesystem.I norska hamnar har man i många årfram tills nyligen använt ett och sammahamnsystem.– Projektet har haft god framgång. I dessahamnar med många fiskebåtar, kan manredan nu automatiskt registrera anlöpenmed hjälp av AIS-teknik. Det kan röra sigom 17–18 000 anlöp per år och hamn.AIS tekniken sänder signaler från fartygenoch är samma system som användsinom flyget – en teknik uppfunnen av svenskenHåkan Lans.– AIS-funktionerna medger snabbareoch säkrare automatiska föraviseringar ochregistreringar av anlöp och avgångar, sägerKent-Ove Moberg och flera svenska hamnarhar nu visat stort intresse.Så här går det till:Systemet kräver delvis ny kompetens hos chaufförer,kranförare och truckförare.När en lastbil kommer med en trailer eller containertill hamnen, identifierar sig chauffören med sittanvändar-ID och en personlig kod.Chauffören får automatiskt en passerkod för detaktuella uppdraget. När chauffören registrerar sig fårhan också en karta över körvägen till lastnings/lossningsplatsen.För att öka produktionstakt och minskakörsträckor för terminalmaskiner och lastbilar, harvarje container redan då uppdraget initieras, systemmässigtfått en placering i terminalen.Då uppdraget utförts registrerar sig chauffören – medsamma kod – vid utfartsgaten och ett kvitto påuppdraget skrivs ut.Ingen container kommer in i hamnen som inte ärbesiktigad, gått igenom säkerhetskontrollen och blivitgodkänd.När containern är besiktigad finns storlek, typ och ev.skada registrerad på webben. Ett säkert system, därdet inte går att hoppa över något steg.Intelligent Logistik 4/10 31

konjunkturenTPL-branschen har vänt uppåt igenAktivitet och volymer ökar blandsvenska tredjepartslogistiker. Mennyrekryteringar dröjer.TPL-index för april 2010 steg med hela 25indexenheter till 66,25 jämfört med september2009. En tydlig nedgång i tredjepartslogistikbranschentycks därmed ha vänts tillen kraftig uppgång i fråga om framföralltomsättning och antal kunduppdrag på barasex månader. Bland de tillfrågade tredjepartslogistikleverantörernasvarar 6 av 10att omsättningen har ökat, medan knappt 2av 10 talar om en minskning.Mätningen presenteras två gånger per åroch gäller branschens förändring i omsättning,sysselsättning och antal kunduppdragunder den senaste sexmånadersperioden.ÖverkapacitetNära häften av de tillfrågade logistikleverantörernauppger att antalet kunduppdragökat. Endast 1 av 10 uppger en minskning iantalet uppdrag.Återhämtning och ökade intäkter hardock hittills endast marginellt påverkat sysselsättningeni branschen. Endast 20 % avleverantörer uppger sig ha nyanställt underden aktuella perioden. Hela 70 % svarar attantalet anställda är oförändrat. 10 % svararatt personalstyrkan minskat. Till viss delförklaras avsaknaden av jobbtillväxten hostredjepartslogistiker av att det har funnitsen betydande överkapacitet. Men till vissdel är troligen förklaringen också att dennya tillväxten sker med bemannings- ochentreprenadslösningar på personalsidan.Optimism inför höstenOptimismen inför framtiden tyder på enfortsatt uppgång inför sommaren ochhösten. Fler än 7 av 10 tredjepartslogistikleverantörertror på en positiv omsättningsutvecklingför den kommande sexmånadersperioden.– Utfallet för perioden och prognosenför framtiden indikerar en tydlig återhämtningoch tillväxt i branschen. En bredkonjunkturnedgång slår hårt mot branschensaktörer, då kostnadsmassan till storÅterhämtningen har hittills knappast påverkatsysselsättningen i branschen. Bild från Aditro iJönköping.del är fast, i form av kapacitet för lagringoch personal. Utvecklingen tyder på attgamla kunders volymer börjat återvända,samtidigt som fler företag ser tredjepartslogistiksom ett medel för effektivisering ochkostnadskontroll, säger Tobias Jonasson,TPL-konsult på Logent 3PL Consulting AB,tidigare Adlog, som gjort undersökningen.Foto: Lena Sonne.

återvinningSverige i topp inom återvinningSverige ligger i världstoppen i återvinning.– Det beror på att vi länge haft ettenhetligt grundsystem över helalandet , säger Jon Nilsson-Djerf,sakkunnig på Avfall Sverige.Av lena sonneDet Sverige är allra bäst på är farligt avfall.Sverige ligger också i världstopp för insamlingav elavfall, där det finns ett producentansvar.16 kg elektronikavfall per personsamlas in varje år i Sverige.– Motsvarande snittsiffra för Europa är 4kg per person, säger Jon Nilsson-Djerf.Sverige ligger generellt i toppen inomåtervinning, med 97 % återvinning och bara3 % deponi. Bara Holland och Tyskland harhögre återvinningsgrad och lika låg deponering.Sydeuropa och Östeuropa är generelltsämst där det mesta avfallet går till soptippar.– Det är ett problem. Främts pga föroreningmen också då organiskt materialgenererar stora mängder klimatgaser. Dessutomär det resursslöseri att inte användamaterialet.– Vi har sedan länge ett enhetligt grundsystemöver hela landet, med samarbetemellan kommunerna och en välutveckladinfrastruktur.– Italien har t ex bra förbränningsanläggningarmed fjärrvärme och återvinning inorr, men usla system i söder.Enligt EUs regler får högst 35 % av avfallethamna på tippen 2016.– Sverige har kommit väldigt långt ochdet finns ett stort intresse för svensk miljöteknikinom avfallsområdet, säger JonNilsson-Djerf.Biogas blir bränsleAllt organiskt och brännbart materialåtervinns eller går till värmeverk och blirel och fjärrvärme i Sverige. Ca 77 % av allaförpackningar och tidningar gick förra årettill återvinning.Utvecklingen går också mot att samlain matavfall från restauranger, storkök ochhushåll. Hälften av Sveriges kommunergör det redan. En del komposteras, en delrötas. Vid rötning bildas biogas (metan) tillbränsle, och biogödsel som förs tillbaka tillåkrarna. Många kommuner bygger nu egnabiogasanläggningar för att bli självförsörjandepå biogas. Hälften av Sveriges kommunerär det redan, men t ex Stockholms innerstadligger efter.Eftersom det varit oklart om en kommunfår ta hand om sitt eget avfall med dagensoffentliga upphandlingssystem, har mångakommuner hittills tvekat att satsa på en dyrbiogasanläggning.Men ett nytt rättsfall i EU, där Tomelillakommun hänvisade till EU-kriterier, gavdem rätt att själva ta hand om eller sälja sittmatavfall till en egen biogasanläggning.– Det öppnar för andra kommuner attgöra likadant.Långa soptransporter miljöbovarDen omfattande återvinningen har minskatSveriges klimatutsläpp med 76 % sedan1995.Men nästan alla soptransporter skermed lastbil, även långväga sopimport. Vissatransporter går dock sjövägen.– Nyligen gjorde vi en studie tillsammansmed transportörer om det var möjligtmed tågtransporter. Men det visade sig bliför dyrt och svårt att få till på ett överbelastatjärnvägsnät. Det behövs specialbyggdacontainrar och ingen är i dagsläget villiga attsatsa på det.– Men Stena Metall, störst i Sverige påskrot, har faktiskt mycket tågtransporteroch sjötransporter, vilket är bra för miljön.Deras materialåtervinning separerar ochfragmenterar skrot till ny råvara, som gårvidare till järnbruk, smältverk och på exporttill t ex Kina.Sopimporten ökar i Sverige och blir klimatsmartenergi i våra värmeverk. Sopimportenär idag ca 700 000 ton. Av detta eldas562 000 ton i förbränningsanläggningar.Det är 12 % av den totala mängden avfall iSverige.– Eftersom avfallsmängderna gått ner efterlågkonjunkturen , har vi en viss överkapacitetoch behov av sopimport.Det kan tyckas konstigt, men man måstese hela miljöbelastningen och jämföra medhur det specifika avfallet skulle behandlasi sitt hemland. Export visar sig ofta ge enmiljöbonus.Vi importerar sopor främst från Norge,men också från Finland, Holland och Tyskland.Norge har dock snart kapacitet att tahand om sina egna sopor.Lönsam kommunal sophanteringAtt lägga brännbart och organiskt materialpå soptippen är sedan länge förbjudet i Sverige.Därför ligger vi långt fram i att utvinnaenergi ur sopor.Det finns idag 28 anläggningar i Sverigedär avfall förbränns för att genererafjärrvärme och elektricitet. Det ger varje årvärme som motsvarar behovet för 810 000genomsnittliga villahushåll, cirka 20 procentav all fjärrvärme som produceras. Det gerockså el motsvarande behovet för drygt250 000 villor.Det är i huvudsak kommunala bolag somäger anläggningarna som först tar betalt föratt ta emot soporna och sedan för att säljafjärrvärme och el. Ännu lönsammare blirdet när skatten på förbränning väntas tasbort 1 oktober.– Samtidigt är förbränning av avfall tillfjärrvärme ett bra sätt att ersätta annatbränsle, tex olja. Återvinning och biologiskbehandling går före, men förbränning avavfall i Sverige är världsledande och en nödvändingbehandlingsmetod, som genererarvärme och elektricitet.Ett problem som Svenska Naturskyddsföreningenser är att det blivit så lönsamtmed förbränning att det konkurrerar utåtervinning.– Återanvändning och återvinning är urmiljösynpunkt bättre. Dels går det åt mindreenergi, dels sparar man in de transportersom sopimporten genererar.28 stora anläggningar, som denna i Norrköping,förbränner avfall.Foto: Lena Sonne.Intelligent Logistik 4/10 33

kärnkraftStenhårda säkerhetskrav på kärnkEfter en kall vinter är kärnkraften återen het fråga i Sverige. Regeringen villbygga 10 nya reaktorer i befintligakärnkraftverk. Samtidigt är svenskuranbrytning aktuell. Och frågan omslutförvar av avfall avgörs också i år.Av gösta hulténGrundämnet uran upptäcktes 1789 av dentyske apotekaren Martin Heinrich Klaproth.Under mer än hundra år ansågs uran hälsobringandeoch användes för behandlingav sjukdomar. Det var egentligen först efterUSAs massiva bombningar av civila i Hiroshimaoch Nagasaki 1945, som genetiska ochandra skador uppmärksammades på allvar.Uran används idag nästan enbart förkärnkraft och kärnvapen. 435 kommersiellareaktorer är i drift i 30 länder och ett 30-talär under byggande enligt IAEA. Antaletväntas öka starkt, exempelvis i Kina.IAEA bedömer att kärnkraftens kapacitetkan komma att öka med 40–80 % framtill år 2030.Med oförändrad total energiproduktion ivärlden skulle det innebära att kärnkraftensEl är en färskvara och måste förbrukas isamma takt som den tillverkas. Den mestaelen som används i Västsverige producerassedan 40 år i Ringhals, utanför Varberg. Härtillverkas ca 20 % av all el som användsi Sverige. Ringhals brukar producera elsom kan försörja sex städer av Göteborgsstorlek. Det motsvarar cirka 28 miljarderkWh årligen.StorindustriRinghals är en stor industri som omsätter ca5-6 miljarder SEK per år och har närmare1600 anställda.Under den omtalade avställningen harsäkerhetshöjande moderniseringar gjorts.Säkerhetssystem har fördubblats och Ringhals1 kan nu i många avseenden jämförasRinghals är Sveriges största kärnkraftverk.andel av den totala energianvändningenskulle öka från ca 6 % idag till 8–11%.Sverige är ett av världens mest kärnkraftberoendeländer. Nästan hälften av vår elproduceras i kärnkraftverk.Det uran som används i de flesta kärnkraftverkanrikas i en omfattande process,så att halten U235 höjs till ca 3 %. DetSmå flöden håller storindustri rullandeRinghals kärnkraftverk i Väröbacka,söder om Göteborg med fyra reaktorerär Sveriges största kärnkraftsanläggning.Den drivs av Ringhals AB,där Vattenfall AB är huvudägare.Av Gösta HulténMS Elektron lossar två nya huvudtransformatorer iVidebergs hamn vid Ringhals. De är tillverkade vidABB i Ludvika och gick först med järnväg till Norrköping,där de lastades på fartyget. Vid lossningenlyftes transformatorerna, på vardera ca 350 ton,över på transportvagnar med hydraulik.med en ny anläggning. Projekten var merkomplexa än förväntat, vilket bidrog till attavställningen blev lång. Dessutom gjordesäven andra revisionsjobb och inspektioner.Att säkerheten är rigorös märker allasom besökt ett kärnkraftverk. Väktare, metalldetektoreroch bombhundar möter ochhöga stängsel omger fabriken.Ringhals är ett av få kärnkraftverk i världensom har både tryck- och kokvattenreaktorer.De kan enklast beskrivas som storavattenkokare.Jämfört med andra stora tillverkningsindustrierär logistiken på ett kärnkraftverkrelativt enkel. Trots det höga produktionsvärdetgår det inte åt mycket uran och lagerbehövs bara för service och underhållsmaterial– själva produkten levereras ju ut påelnätet i realtid.Bara ca 60–70 ton uran förbrukas årligen.Det kommer med lastbil till Ringhals.Säkerheten har högsta prioritet. Personalenutbildas kontinuerligt och reaktoroperatörernatränar regelbundet i simulatorer. Allafordon är eldrivna.– Vi är stolta över att ha fått förtroendetatt leverera samtliga truckar till Ringhals,med några få undantag under alla de 40 årverket varit i drift, säger Sofia Hermansson,marknadschef på truckleverantörenJungheinrich.– Vår tekniker har arbetat på Ringhals i20 år. Han servar inte bara Jungheinrich ca40 truckar, utan ansvarar även för elbilaroch elmopeder.34 Intelligent Logistik 4/10

vinjettraftens logistiköverblivna U 238, s k utarmaturan kan inte användas till kärnklyvning.Det uran som använtsi en kärnreaktor kan delvis omvandlastill plutonium som sedankan utvinnas och användas tillkärnvapen.IAEA uppskattar att den kändaglobala tillgången på brytvärduran, baserat på dagens elproduktionfrån kärnkraft, räcker ica 85 år.Uranprospektering i SverigeSveriges berggrund är rik påuran. 1965 till 1981 anrikadessvensk uran på prov i Ranstadsverketutanför Skövde. Sedan2005 pågår åter prospektering föruranbrytning i Sverige.I dag ansvarar SKB för tvåanläggningar för omhändertagandeav avfall från de svenskakärnkraftverken, ett centralt mellanlagerför använt kärnbränsle,Clab, utanför Oskarshamn ochett slutförvar för kortlivat radioaktivtavfall, SFR, i Forsmark.Säkra transporter av avfallet,från kärnkraftverken till lagringsanläggningarna,är viktiga. Allatransporter av avfall går sjövägenmed SKBs fartyg m/s Sigyn.Beslut om sluförvarEn stor fråga är hur det användakärnbränslet ska slutförvaras. I30 år har SKB forskat om denframtida slutförvaringen. Denmetod för slutförvaring som valtskallas KBS-3.För snart 20 år sen inleddesprocessen att hitta en plats förslutförvaret för använt kärnbränsle.Undersökningarna pekadeut två alternativ; Forsmarkoch Oskarshamn.I februari i år höll SKB samrådom miljökonsekvensbeskrivningom slutförvaret av högaktivtkärnavfall i både Östhammar ochOskarshamn. Ansökan väntas gåtill Strålsäkerhetsmyndigheten islutet av året.Liten kärnordlistaAnrikning Process som ändrar den naturliga halten av någon isotop iett grundämne. För bränsle till kärnreaktorer höjs halten av uran-235från den naturliga 0,7 procent till 2–5 procent.Barsebäck Ett av Sveriges kärnkraftverk, där bägge kärnkraftreaktorernastängdes 1999 och 2005, efter beslut av regeringen. Ägs av RinghalsAB, där statliga Vattenfall AB är största ägare.Djupförvar Benämningen användes tidigare för en anläggning därkärnbränsle ska slutförvaras. Det är nödvändigt med förvaring ca 500meter ner i berggrunden för att uppfylla krav på långsiktig säkerhet.E.On (fd Sydkraft AB). Numera är huvuddelen av ägarna utländskaföretag. Storägare i kärnkraftverken i Oskarshamn och Barsebäck.SKB Kärnkraftföretagen i Sverige gick på 1970-talet samman ochbildade Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB. Uppdrag är att ta handom allt radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken.Upparbetning En kemisk process där man skiljer uran och plutoniumfrån klyvningsprodukter m m i använt kärnbränsle. Det uran och plutoniumsom återvinns går att använda som nytt bränsle.Vattenfall AB producerar ca hälften av landets el, främst via vattenkraftoch kärnkraft. Största ägare av kärnkraftverken i Forsmark ochRinghals.Största satsningen sedankärnkraftverken byggdesI folkomröstningen 1980 blevdet majoritet för att avveckla allkärnkraft till 2010.– En viktig förutsättning förkärnkraften har varit detpolitiska beslut som fattades på1980-talet om att kärnkraftenskulle vara avvecklad 2010.Investeringar som berör säkerhetenhar genomförts, men inteomfattande investeringar föratt säkerställa produktionsförmåganbortom 2010, säger VattenfallsNordenchef TorbjörnWahlborg i en kommentar.– Från mitten av 90-taletoch framåt fördes en dialog ommöjligheten att fortsätta producerael i befintliga kärnkraftverkäven efter 2010.Resultatet blev att Sverigevalt att modernisera sina kärnkraftsanläggningar.50 miljard i investeringarStora investeringar och omfattandeinsatser krävs för attsäkra hög drifttillgänglighet undermånga år framåt. Vattenfallinvesterar tillsammans med övrigaägare ca 25 miljarder SEK isina två kärnkraftsanläggningar,Ringhals och Forsmark mellan2003-2014 och ytterligare 25miljarder fram till 2030.– Sammantaget innebär detatt vi nu genomför det mestomfattande moderniseringsprogrammetsedan kärnkraftenbyggdes, säger TorbjörnWahlborg.Konsulttjänster, tull, utbildning, hamn- och terminaltjänster,bemannings- och entreprenadlösningar för logistikintensivaföretag och organisationer.Ring 08-41 00 62 eller besök www.logent.seIntelligent Logistik 4/10 35

logistiklägenHeta logistiklägen på scenen i GöteborgIntresset var påtagligt när IntelligentLogistiks Gösta Hultén intervjuadeGöteborgs hamn om vad nya terminaloperatörerkan betyda för tågpendelkonceptet.foto: lena sonneHanteringen i Göteborgs hamns Ro-Ro-,bil- och containerterminaler är på väg attupphandlas. Intresset är stort när Nordensstörsta hamn får nya tunga aktörer. Kanskeblir det en global jätte med eget nätverksom vill få optimala volymer i sina egnaflöden. Kan det inte hota det unika systemmed järnvägspendlar?– Nej, det är Göteborgs hamn som ägerdryportkonceptet och hamnen kommer inteatt teckna avtal med någon aktör som intevill driva och utveckla det, sa Arvid Guthed,utvecklingschef i Göteborgs hamn när hanintervjuades av Gösta Hultén.– Vår ambition är att en ny containeroperatörska utveckla systemet med nyatorrhamnar och därmed etablera och stärkaGöteborgs hamn i inlandet.Göteborgs hamn har som mål att fördubblavolymerna på mindre än tio år. Omså mycket mer gods ska dras på lastbil, voredet inte acceptabelt. För att hamnen skakunna växa, måste den också växa utanförhamnområdet.Samtidigt ökar trängseln i storstadstrafiken.De boende vill ha mindre tung trafik.Det ökar ytterligare behovet att lägga övermer gods på järnväg och helst låta järnvägenstå för alla de ökade volymerna.Uppgraderad Logistik& Transport 2011Logistik & Transport 2011 får ny tid och större lokaler.– Det innebär att vi kan erbjuda en ännu attraktivaremötesplats 2011, säger Jan Nilsson, mässansvarig.Nästa års Logistik & Transport går 25–27 maj 2011.– En avsevärd förbättring, menar Jan Nilsson. Medden ursprungliga tidsplaceringen skulle mässanklämts in mellan två större helger. Nu kör vi en”vanlig” vecka, onsdag-fredag, vilket passar utställare,mässbesökare och konferensdeltagare mycket bättre.2011 ”uppgraderas” mässan utrymmesmässigt till denrymligare B-hallen, med konferensrummen i direktanslutning.– Därmed hoppas vi ytterligare höja mötesplatsenskvalitet, säger Jan Nilsson, som gläds åt att åretsmässa trotsade konjunkturen med över 5 150 besökare– bästa siffran på fyra år.Gösta Hultén intervjuade Arvid Guthed, Göteborgs hamn och Antti Laakso, Terminal West från stora scenenpå Logistik & Transport.Efter en svacka under krisen ökar nucontainervolymerna igen:– Conatinervolymerna har ökat med 14procent första kvartalet i år, jämfört medförra året och nått en al-time-high, sägerMagnus Kårestedt, VD i Göteborgs hamn.– Det gör att hamnens containerverksamhetblir än mer attraktiv när den nu snartläggs ut på en ny operatör, menar han.Varberg vill ha tågpendelVarberg är en av de orter med egen hamnsom hoppas på en ny järnvägspendel tillGöteborg. Förbättrad logistik och en kombiterminalär det recept som Terminal Westi Varberg hoppas ska ge ökade volymer ihamnen.Nu ska hamnen byggas ut, för att bli enav Sveriges tio största hamnar.Tanken är att kraftsamla kring hamnverksamhetenoch göra hamnen mer attraktiv.En viktig del är en ny kombiterminal ochhelhetslösningar av godstransporten för nyakunder.– Tanken är att knyta till sig logistikföretag,så att kunderna kan få en färdig transportlösningför sitt gods, sa Antti Laakso,VD Varbergs hamn från scenen.– Redan idag är Varberg Sydsverigesstörsta trävaruhamn, påpekade AnttiLaakso.Jernhusen och Banverket ställer dockkrav på att hamnen ska visa att det finns ettvolymmässigt behov av en kombiterminalmed statliga finansiering.Nu arbetar man hårt för en tågpendel tillGöteborg redan i år. Lågprisvaruhuset GK iUllared är ett företag i regionen som skullekunna dra sitt importgods via en kombiterminali Varberg. Diskussioner pågår, menännu är inget klart.Ny papperspendelUnder rubriken logistiklägen uppmärksammadesockså en ny pendel från Örebro. Treparter har bildat Örebroterminalen AB, somhyr DHL:s f d terminal i Örebro.– Billerud har tecknat avtal om att storadelar av deras export av pappersprodukterfrån anläggningen i Skärblacka går medvagnslaster från Skärblacka till terminaleni Örebro och vidare till Göteborgs hamn, saSvante Altås, VD i SCT Transport.Redan tidigare driver SCT Transport encontainerpendel Göteborg-Örebro.– Pappersprodukterna från Skärblackakan lastas om till containrar under tak. Detär en klar fördel med så känsliga produkter.Örebroterminalen kan även långtidslagravissa pappersprodukter.Upplägget drogs igång i januari och gerbåde ekonomiska och miljömässiga fördelar.Regionalt logistiksamarbete– Det var en förfrågan från ett internationelltföretag som fick oss att inse värdet avett regionalt samarbete, sa Lars Ekevärnfrån Logistikregionen, ett samarbete mellanÖrebro, Hallsberg, Laxå och Arboga kommuner.– Vi ser Göteborgs hamn som en stortillgång och Hallsbergs kombiterminal harvuxit kraftigt med volymerna till och frånGöteborg, sa Lars Ekevärn.– Men vår största tillgång är det centralaläget, mitt i Sveriges befolkningsmässigatyngdpunkt.36 Intelligent Logistik 4/10

FalunGävleBorlängeSandvikenOsloUppsalaÖrebroKumlaHallsbergE 18ArbogaE 18 KarlstadE 20StockholmE 20NorrköpingVänersborgLinköpingGöteborgBoråsJönköpingVisbyVäxjöMitt i prick!Vad är egentligen ett bra logistikläge? Naturligtvis är detmånga faktorer som styr. Men för vår del tycker vi att det ärganska enkelt. Hos oss ligger Sveriges befolkningsmässiga mittpunkt.Inom en trettiomilsradie bor det 6,5 miljoner människor. Härmöts två Europavägar, här finns torrhamn, kombiterminaler och en avNordens största järnvägsknutar. Dessutom har vi Sveriges fjärde störstafraktflygplats.Vi är Örebro, Arboga, Hallsberg och Kumla och tillsammans bildar viLogistikregionen. Redan idag är det många som upptäckt de fördelarvårt läge kan ge. Flera centrallager har etablerats i vår region och nyligenblev vi också centrum för Försvarsmaktens logistikfunktioner.Vår långa erfarenhet inom området logistik gör också att vi har godtillgång på utbildad personal, mycket tack vare logistikutbildningarinom ramen för gymnasieskolan, yrkeshögskoleutbildningar och vidÖrebro universitet.Kortare avstånd ger nöjdare kunder, nöjdare medarbetare, bättrelönsamhet och mindre miljöpåverkan. Läs mer på www.logistikregionen.se och kontakta oss, så hittar vi den optimala etableringsplatsen utifråndina önskemål och behov.OsloKöpenhamnLondonParisBerlinHelsingforswww.logistikregionen.se

katastroflogistikKatastroflogistiken utmanar– Katastroflogistiken kan utmanatraditionella logistikmodeller, menkan också befrukta affärslogistiken,säger Marianne Jahre, professor ihumanitär logistik i Oslo.foto: röda korsetAv Lena SonneMarianne Jahre är ass. professor i supplychain management vid HandelshögskolanBI i Oslo och professor i logistik vid Lundstekniska högskola.Nyligen förläste hon om humanitär logistikoch katastroflogistik på Plankonferenseni Stockholm.Marianne Jahre har ända sedan i mittenav 1980-talet intresserat sig för humanitärlogistik, då hon läste till civilekonom i Oslo.Hon minns då hur Ryssland hade storalager av säd som inte kom ut till befolkningenpå grund av dålig logistik. Det väcktehennes intresse för att jobba med logistikoch ämnets koppling till konkret samhällsnyttaär en röd tråd i all hennes forskning.Möjlighet att jobba med forskningsprojektkring humanitär logistik fick hon för treoch ett halvt år sedan.Nytt forskningsområdeIntresset för katastroflogistik/humanitärlogistik har ökat sedan tsunamikatastrofen,inte bara hos biståndsorganisationerna, utanäven hos kommersiella aktörer.Humanitär logistik är ett ganska nyttforskningsområde som Marianne Jahre i höggrad varit med att utforma.Sedan 2007 har hon arbetat med attutveckla ett forskningsprogram för katastroflogistikvid Handelshögskolan BI i Oslo.Med finansiering från SAMRISK-programmeti Norges Forskningsråd har hon ochkollegor gjort studier i Internationella Röda– Intresset förkatastroflogistikhar ökat eftertsunamin, sägerMarianne Jahre.foto: lena sonneEfter jordbävningen i Haiti, som krävde 220 000 liv och 300 000 skadade, har behovet av samordning av deinternationella insatserna blivit tydligt.Korset/Röda Halvmånen och FN. Speciellthar samordning av humanitära hjälpinsatsermed matleveranser varit i fokus.– Inledningsskedet av tsunamin var kaotiskt.I Banda Aceh deltog t ex 1000 hjälporganisationeroch det var över 70 koordineringsmöteni veckan.Årets stora jordbävning på Haiti visarockså hur svårt det kan vara att få fram ochdistribuera rätt hjälp i en krissituation.– Bara i Port-au-Prince fanns snabbt över900 organisationer som deltog i hjälparbetet,de flesta med egna system för supply chains.– Erfarenheten visar att behovet av samordningav de internationella insatserna harblivit tydligare, säger Marianne Jahre.Logistiken avgörandeKunskaper i logistik är avgörande för effektivhjälp vid katastrofer, menar hon.– Logistik är en viktig del av katastrofhjälpen.80 % av kostnaderna för hjälp ärlogistikrelaterade kostnader.Biståndsorganisationer som verkar i katastrofområdensom kräver snabba insatseroch tillfälliga supply chains, har mycket högakrav på flexibilitet och logistikkunskaper.– Men det var haitierna själva som varviktigast för en flexibel och snabb hjälp, påpekarMarianne Jahre. De har den lokalkännedomsom krävs och de är på plats när detsker.Röda Korset och andra hjälporganisationeranvänder sig idag alltid av lokalpersonal.– Vår forskning vid BI visar att katastroflogistikenockså utmanar traditionellamodeller och skapar nya förutsättningar förinnovation och logistikutveckling.Innovationer föds ur extrema händelserHon har i sin forskning intresserat sigför hur normer skapas, då logistiksystemutformas, samordnas och samverkar medvarandra och med andra resurser i ett logistisktnätverk.Nya ”affärsmodeller” växer ibland fram imötet mellan traditionell, kundfokuserad af-38 Intelligent Logistik 4/10

katastroflogistiktraditionella logistikmodellerfärslogistik och katastroflogistik,menar hon.– Främst har biståndsorganisationerstor nytta av logistikerssätt att hitta standardiserade lösningarsom kan förbättra driftskompatibilitetoch samordning.– Det gäller att snabbt reagerapå ett standardiserat sätt.Koordinering av flödenFör en effektiv katastroflogistikbehövs koordinering av flödenav både material, pengar ochinformation inom och mellan organisationer,under katastrofer,men också mellan katastrofer.– Både turbulenta marknaderoch hög förekomst av katastroferkräver utveckling ochunderhåll av flexibla flödeskedjor,samtidigt som kostnadernamåste hållas nere genom integration.Det här gäller också för humanitärlogistik.Logistiker har faktiskt ocksåmycket att lära av katastrofer.Hon beskriver det som enömsesidig nytta.– Katastroflogistik kan bidratill att utveckla logistiken ochskapa förutsättning för innovationer.Flexibilitet och integrationNyckelord i katastroflogistik ärflexibilitet och integration.– Man måste bygga upp systemenför att vara förberedd ochsamtidigt kunna tackla oväntadesituationer.Marianne Jahre ger exempelpå vad arbetet hittills lett till.Norska Röda Korset skickade”specialistteam tillsammans medfältsjukhus till Haiti och jobbadetillsammans med lokal personalsom kände till förhållandena ochkunde förse behövande med förpackadekit med standardiseradutrustning.Sådana färdiga, lokalt anpassadeutrustningskit har funnitsi flera år och kan anpassas tillolika behov, kulturer, klimat ochtänkbara katastrofer.Upphandling sker också i storutsträckning lokalt.Idag finns en arbetsfördelningav Röda Korsets katastrofhjälpmellan de nordiska länderna.Finland och Norge har specialiseratsig på fältsjukhus med bassjukvård,Sverige på vattenförsörjningoch sanitet. Danmarkupprättar basstationer och stårför logistik, information, IT ochtelekom.80 % av kostnadernaför katastrofhjälpär logistikrelaterade”.Många vill skänkaMånga vill skänka när katastrofenslår till. Men leveranser avdet som verkligen behövs kanblockeras när tonvis av materialsom inte alls efterfrågas väller ini katastroflandet. Vid tsunaminkom både julgranar och högklackadeskor. Bristen har ocksåvarit att för lite eller fel materialhar funnits i förråd.– Internationella Röda Korsetsfärdiga behovslistor föratt förenkla logistiken på platsglöms ofta bort.Brist på livsnödvändiga medicinermot bl a malaria var ocksåutgångspunkt för hennes arbetesom rådgivare i ett Unicef-finansieratprojekt för läkemedelsförsörjningi Uganda’s fattigasteregion.– Arbetet i Uganda skiljde sigvisserligen från katastroflogistik,men jämförbart är ändå bristenpå infrastruktur och kapacitet,vikten av långsiktighet och kravpå kreativa, enkla och flexiblalösningar, säger Marianne Jahre.Ökat behov av logistikerHon tror på ett ökat behov avduktiga logistiker både inominternationella hjälporganisationeroch på forskningssidan iframtiden.– Vi måste satsa på forskningsom verkligen är nyttig för desom behöver det.På sikt tror hon på en utvecklingmot färre aktörer, mersamordning och någon form avcertifiering av internationellainsatser vid naturkatastrofer.Nytt kunskapscenterÖresundsregionen, där hon nuarbetar, har potential att bliett europeiskt kunskapscenterinom humanitär logistik med sittnystartade program ”Master ofDisaster Management”, ett samarbetemellan Köpenhamns ochLunds universitet, FN och Räddningsverketm fl. På Räddningsverketsutbildningsanläggningi Revinge utanför Lund tränassimulerade katastrofsituationer.Intelligent LogistikINKÖP LOGISTIK PRODUKTION AFFÄRERMissa inte nästaTematidningi Dagens Industri!Om:• Logistiklägen Mälardalen/Östersjön• LEAN i industrin• Intelligenta förpackningarMässupplaga: Tekniska MässanUtgivning: vecka 39Materialdag: 9 septemberKontakt: 0176-22 83 50gb@intelligentlogistik.sewww.intelligentlogistik.seIntelligent Logistik 4/10 39

valsedelsdistributionHallstavik blir navet i höstens valEn väl använd definition av demokrati är att all makt utgårfrån folket. Valåret 2010 skulle man kunna säga attmakten utgår från Hallstavik i norra Roslagen.Det är nämligen härifrån alla valsedlar distribueras införvalet den 19 september.text och foto Olle AnderstamDistributionscenter i HallstavikAB är det företag, som efter ettanbudsförfarande, fått uppdragetatt leverera valsedlar tilllandets alla valdistrikt. Inomföretaget ser man det här till likadelar som ett jobb och som ettförtroende. Uppdragsgivare ärstatliga Valmyndigheten.– I vår verksamhet får ingentinggå fel och minst av alltdetta, säger Distributionscentersvd Lasse Larsson. I den härkedjan finns en lång rad aktörerfrån tryckerier och åkerier tillkommuner och landsting och vårlänk är absolut avgörande omkedjan ska hålla. Ett omval medallt vad det innebär, på grund avnågot sjabbel hos oss, finns intepå kartan.PrestigeuppdragAtt få den här uppgiften införett riksdagsval anses i branschenvara något av ett prestigeuppdrag.Kanske är det också någottyngre än att leverera jultidningareller reklamblad, därmed intesagt att det skulle vara mindreviktigt för de inblandade. Enviktig skillnad är dock att härForsknings- ochtillämpningskonferensenKonferensen med plats för erfarenhetsutbyteHögskolan i Skövde 18-19 augustiUr programmet:- Demand Chain Management –från vision till verklighet.- Studiebesök på Volvo Powertrain.- Fallstudie: Ett efterfrågedrivet företagmed utveckling, marknad och logistik isamverkan.- Ledtidsvariationer vid materialstyrning.Boka nu på www.plan.se/f&tFrån2800 krför 2 dagar–Visst känns det lite speciellt att vara med och förbereda valet, tycker ThereseEriksson, arbetsledare och hennes dotter Sussie Eriksson.är alla – hela svenska folket –inblandade.– Vi hade samma uppgiftinför det senaste EU-valet, så enviss rutin har vi fått, vilket säkertinte var någon nackdel när viräknade och lämnade in anbudinför höstens val, säger LasseLarsson.Reservlager om valet går omDe tolv anställda inom Distributionscenterbörjade distribueravalsedlar till ambassader, konsulatoch utländska beskickningarredan i februari.– Vi lagrar också lika mångavalsedlar som vi snabbt kansända ut om det parlamentariskaläget efter valet skulle tvingafram ett omval, säger den marknadsansvarigeJimmy Wallmo.De flesta valsedlarna stårfortfarande på lastpallar frångolv till tak, redo att truckas ut ipackrummet för att plockas ihoptill mindre beställningar frånlandets alla kommuner. Det ärett helt manuellt arbete som justnu sysselsätter 5–6 anställda påheltid.– Det är ett omfattande jobbatt fördela innehållet på uppemot700 pallar, försäkrar JimmyWallmo och framhåller denrutinerade och noggranna personalensom företagets viktigastetillgång.Uppdraget åt Valmyndighetenär ett exempel på entredjepartslogistik, där Distributionscenterfungerar som ettmellanled och där beställaren ären annan än den slutliga mottagaren.– Det här blir allt vanligareidag, förklarar Jimmy Wallmo.Ett företag som bara ägnar sig åtlogistik och lager får de stordriftsfördelarsom varje kundvar för sig inte själv kan uppnå.Samtidigt får de företag som läggerut logistiken en bättre kontrollpå kostnaderna och slipperinvestera i lagerlokaler, systemoch personal för sin hantering.Buntarna vägsNär det gäller val av fraktarestår Hallstaviksföretaget heltneutrala, men Valmyndighetenhar ett avtal med Posten somanlitas för leveranserna av alltvalmaterial.Det är inte bara valsedlarsom ska sändas ut inför ett riksdagsval.Här ingår även – förutomvalsedlar för kommuneroch landsting – ett stort antalinformationsfoldrar, påsar, kuvertoch broschyrer. Kompletteringarav leveranserna kommeratt pågå in i det sista, fram tillmitten av september.– Det här kräver förståsutrymme, säger Jimmy Wallmo,40 Intelligent Logistik 4/10

valsedelsdistribution– I vår verksamhet får ingenting gå fel, säger Lasse Larsson.som ser en stor fördel i att befinnasig utanför storstadsområdena.– Här är våra ytor för hanteringoch lager billigare per kvadratmeter,samtidigt som vi harett flexibelt kontaktnät av lokalamedarbetare att ta in när belastningenblir som störst.Nyss kom en beställning införvalet i Finspång in. Trucken hämtarännu en pall på lagretoch kartongerna och buntarnamed valsedlar vägs för att få rättantal – med en viss marginal –till just detta ombud.– Traditionen med valhemlighetengör att många fortfarandetar valsedlar från alla partierinnan de går in bakom skynketför att bara använda en av dem,säger Jimmy Wallmo. Det görförstås att det trycks och distribuerasbetydligt fler valsedlar änvad som egentligen behövs.Redan nu väntar man medspänning på upphandlingen införvalet 2014.– Det här har varit mycketlärorikt, konstaterar JimmyWallmo. Det sätter allt på provoch har visat att vi klarar ett såhär stort uppdrag, samtidigt somvi blir väldigt noga granskade avValmyndigheten.Distributionscenteri Hallstavik AB;Företaget bildades 1979 i Hallstavik tiomil norr om StockholmIdag ägs företaget av vd Lasse Larssontillsammans med Olle Olsson Bolagen,Björn Ohlsson, Anders Nilsson och PärLindell.Distributionscenter har tolv fastanställdaOmsättningen för 2010 beräknas tillcirka 25 miljoner kronorFöretaget har ett samarbete medsysterföretaget Exacta Logistik AB iUppsalaTjänsterna består, förutom distribution,av bl.a. lagerhållning, administrativatjänster, 3PL, e-handel, packning, plastning,kuvertering, adressering samtfullservice som innebär en kombinationav dessa tjänsterEffektivitet Miljö SäkerhetDen största näringslivssatsningen hittills i stadenshistoria är på väg att förverkligas. KatrineholmsLogistikcentrum ligger i korsningen mellan västra ochsödra stambanorna. Riksvägarna 52, 55, 56, och 57möts här och knyter samman E4, E6 och E20. Genomsitt strategiska läge i Mälardalen har Katrineholmtillgång till de stora godsflödena i Sverige och tillen tredjedel av Sveriges befolkning. KatrineholmsLogistikcentrum exploaterar inledningsvis 100 hamark för logistiketableringar med möjlighet till nästintill obegränsad expansion.Idag är en kombiterminal i drift och under andrahalvåret 2010 kommer ytterligare en terminal atttas i bruk för lossning och lastning av gods. Bådaterminalerna kommer att vara elektrifierade och kanta emot fullånga tåg.Genom samarbete med Göteborgs hamn utvecklasKatrineholms Logistikcentrum till att bli en integreraddel av hamnens godshanteringssystem, en Rail Port.Lagring och omlastning samt säker förvaring ochtullhantering kan då erbjudas.Katrineholms Logistikcentrum är en av Brinovaslogistikpositioner i Sverige.www.logistikposition.comwww.katrineholmslogistikcentrum.se

ecensionEn matnyttig bok om lagerstyrningenLagerstyrning är ett centralt område inom logistiken.I litteratur och forskning hardet behandlats i decennier.Därför skulle man kunna tro attteorierna om lagerstyrning ärvälkända och tillämpade i praktikenav dagens logistiker.Stig-Arne Mattsson, idagadj. professor vid ChalmersTekniska Högskola, har i en radböcker om lagerstyrningsmetoderpåpekat hur ofta dessa beprövademetoder antingen inteprövas alls eller används fel.På praktiska modellerHans långa och synnerligenbreda erfarenheter både frånkonsultuppdrag på affärssystemsidanoch från egen forskningom lagerstyrningsmetoderoch deras användning, gör alltidhans tankar intressanta.I den nya boken Effektivmaterialstyrning – En handbokför att lyckas. (Permatron,2010)behandlas en rad olika metoderför att uppnå effektivare materialflöden.Boken är baseradpå praktiskt använda modelleroch metoder från ett stort antalföretag.Bonusmaterial på köpetEn handbok är den här bokenockså så till vida att den, somtiteln utlovar, innehåller mångapraktiska anvisningar t ex omhur olika styrparametrar böranvändas, hur och när de olikabeskrivna metoderna är lämpadeatt använda och inte minsthur man praktiskt går till väganär man tillämpar dem.Boken är uppbyggd på 56delavsnitt, som alla representerarett visst problemområde.Utöver de avsnitt som rymsinom bokens pärmar, får man,om man köper bonusversionenmed ytterligare 140 avsnitt sompdf-filer som kan laddas nerfrån förlagets hemsida på www.inloq.se .Det utlovas också att nyaavsnitt successivt kommer attläggas ut.Boken vänder sig främst tillalla som dagligen arbetar medlagerstyrning, men också till allasom på olika nivåer och i olikaformer vill sätta sig in i styrningav materialflöden eller somarbetar med systemstöd ellerutveckling inom affärssystemvärlden.Gösta HulténProfessor Stig-Arne Mattsson harskrivit en ny matnyttig bok om lagerstyrningensproblem och möjligheter.foto: lena sonneLOGISTIK OCHSAMHÄLLSUTVECKLINGELMIA, JÖNKÖPING 28–29 APRIL 2010Effektiv logistik är en nyckelfråga för en regions tillväxt. Det är inte enbarten fråga om transportförsörjning, utan berör samhällsutvecklingen i stort.Konferensen ”Logistik och Samhällsutveckling” är ett forum för erfarenhetsutbytemellan kommuner, regioner, näringsliv och myndigheter.Ta del av intressanta föredrag och diskussioner med logistik ochsamhällsutveckling i fokus! En lång rad kommuner och experter frånnäringsliv och den akademiska världen ger värdefull kunskap omlogistiska lösningar.www.elmia.se/futuretransportLogistik och samhällsutvecklingär en del av:Elmia i samarbete med: Eskilstuna kommun, Handelshögskolan i Göteborg, Jönköpings kommun, Norrköpings kommun, Trafikverket, Umeå kommun, Örebro kommun.

ecensionRapport från Yarden”Jag är inte ens ett namn, bara ett nummer som har kvitterat ut arbetskläder”.foto: cmpAv Anna-Maria NormanDet konstaterar Kristian Lundberg i densjälvbiografiska boken Yarden. Efter 20år som journalist och författare återvänderhan till arbetet vid Malmö hamn.Resultat blir en medmänsklig och poetiskskildring av några hamnarbetares situationi Sverige idag.Kristian Lundberg har skuldsatt sigoch tar anställning på ett bemanningsföretag,som ansvarar för biltransporter iMalmö hamn. Arbetsuppgifterna är atttvätta bilar och att flytta dem från enplats till en annan.Boken genomsyras av en frustrationöver att som arbetare vara en kugge i ettstörre maskineri, i ett system han intekan stå för. Han beskriver hur man, i eniver att effektivisera, har avskedat de fastanställda och istället anlitat bemanningsföretag.Yarden – en gigantisk gård och parkeringsplatsindelad i rutor – är enligt KristianLundberg ”en liten värld innesluteni den större”. Den är omgiven av regleroch förmän kontrollerar att allt går rätttill. Här arbetar fast anställda och bemanningsföretagetstimanställda personalsida vid sida, men mellan dem finns ingensolidaritet. Den inhyrda personalen ersättersuccessivt de fast anställda, alla är utbytbara.Men de timanställda befinner sigi ett särskilt beroende. De får inte tackanej till arbete, klaga eller begå misstag.Då är de inte välkomna tillbaka. KristianLundberg skriver: ”det finns ett system,en planering som går ut på att härskagenom rädsla”.Handlingen utspelar sig i Malmöhamn, som är Nordens största hamn förimport av bilar. Terminalerna har platsför 30 000-40 000 bilar och varje år ärflera hundra tusen bilar i omlopp. CopenhagenMalmö Port, (CMP) AB hanterardrygt tjugo bilmärken. Författaren låterläsarna få veta att han inte arbetar förCMP. Vilket bilmärke han arbetar medfår vi själva lista ut. Företaget har miljöprofiloch organiserar speciella miljödagar,men det talas aldrig högt om att de”snabbladdar bilar som stått stilla förlänge” genom att låta dem ”stå på tomgång,timme efter timme”.Kristian Lundberg menar att arbetetvid hamnen tar hans frihet ifrån honomoch att hans värde bestäms av en marknadsom han inte kan identifiera sig med.Själv är han egentligen bara på besök,men han blir ändå en del av gemenskapenoch det gemensamma slitet.”Borde det inte finnas ett förbud motatt tvätta bilar i nollgradigt väder”, frågarhan retoriskt. Varken han eller hans kollegaAhmed vet vad som är rätt och fel.Men när de har tvättat femtio bilar varkänner de hur vätan tränger rakt igenomkläderna. Arbetet ska göras oavsett väder.Det är ingen vits att klaga.Kristian Lundberg varvar resonemangom existentiella frågor med skildringav konkreta situationer vid hamnen. Enepisod som etsar sig fast är när han ochfem kollegor inte blir insläppta i lunchrummet,efter att ha arbetat i minusgraderhela dagen. De får senare veta attanledningen var att personalen hade trottatt de var polacker.Yarden handlar inte bara om arbetetvid hamnen, utan är en skildring av ettlivsöde där klasskampen är ständigt närvarande.Författaren skriver om sin barndom,sin mammas sjukdom och sitt egetalkoholmissbruk. Han menar att klasshandlar om frihet kontra ofrihet, och attorden är det enda som ger honom frihet.Det som skiljer honom från kollegornaär att han som författare kan förmedlavad som sker vid hamnen. Hans poetiskaspråk griper tag och detaljerna skapartrovärdighet. Som läsare är jag, från bokensförsta till sista sida, övertygad omatt Kristian Lundberg har något viktigtatt berätta om vår samtid.*Kristian Lundberg har fått Ivar-Lo Johanssonspersonliga pris år 2010.

FoUTorrhamnar – ett koncept med storaVioleta Roso har just disputerat på torrhamnar vid Chalmers i Göteborg. Hon ser storamöjligheter för nya torrhamnar, inte bara för att öka kapaciteten i större utsjöhamnar.Torrhamnarna kan också bygga egna nätverk, samspela och konkurrera inom distributionoch bulktransporter.Av Violeta RosoSjötransport av containers ökar ständigt ochstorleken på containerfartyg har fördubblatspå kort tid, så att de senast beställdacontainerfartygen överstiger 12 000 TEU.För att hantera dessa volymökningar, harockså hamnarna försökt att öka sin kapacitet,samtidigt som deras krav på effektiviseringaroch att följa med i omställningen motett hållbart samhälle blir allt större.Utvecklingen av fartyg och hamnarskapacitet gör att förbättring av hamnarnasinlandsförbindelser måste till, om helatransportkedjan skall fungera effektivt.Min avhandling understryker vikten avfunktionella inlandsförbindelser, som kanuppnås genom torrhamnkonceptet. Torrhamnkonceptetbygger på att en utsjöhamnoperativt och administrativt förbinds meden inlandsterminal, där containrar kan lämnasoch hämtas på samma sätt som direkti hamnen. Relativt stora flöden koncentrerastill dessa länkar, vilket ger underlagför effektiva järnvägstransporter. Förutomomlastning, som en vanlig konventionellkombiterminal erbjuder, tillför en torrhamnvärdeadderande tjänster som tomstackning,reparationer, tullhantering och säkerhetsinspektioner.Närtorrhamnar, mellantorrhamnar ochfjärrtorrhamnarBaserat på funktion och avstånd till hamnenkan torrhamnar delas upp i tre typer:närtorrhamnar, mellantorrhamnar ochfjärrtorrhamnar.Den konventionella typen är fjärrtorrhamnar,där järnvägens konkurrenskraft pålånga avstånd kommer till sin rätt. I en mellantorrhamnkan även andra skyttlar samordnasför att garantera en effektiv servicetill hamnen. Många hamnrelaterade tjänsterkan flyttas från hamnen till torrhamnenoch tågen kan koordineras med fartygsanlöp.Det ger klara operativa fördelar förhamnar med utrymmesbrist. Förutom attsäkra hamnens konkurrenskraft, attraheraren fjärtorrhamn kunder till torrhamnsområdet,vilket ger möjligheter till starkareekonomiskt utveckling i torrhamnsregionen.Resultatet blir en förbättrade regionalautveckling genom nyetableringen av företagi området.Med en närtorrhamn i en hamns naturligaomland, ökar hamnens kapacitet ochmed detta kommer ökad produktivitet, eftersomstörre containerfartyg kan lägga tilli hamnen. Implementering av en torrhamnreducerar även antalet lastbilstransportförbindelsertill och från hamnen; trängsel ochlånga väntetider i hamnen minskar kraftigt,eftersom ett tåg kan ersätta ca 40 lastbilar.Dessutom minskar emissioner, trafikstockningaroch trafikolyckor. Järnvägensförbättringar i form av skyttlar gynnar ävenvägtransportörerna, eftersom det idagspenderas mycket tid i trängseln vid hamnarnasportar. Vägtransportörerna får intebetalt när deras lastbilar väntar i kö. Omlastbilarna kan köra en kortare sträcka tillen torrhamn, kan vägtransportörerna ta fleruppdrag och dessutom undvika miljözoneroch eventuell trängselavgift.Internationell utvecklingFör ett par år sedan gjorde jag en internationellstudie av torrhamnar i några länderi Europa, Afrika och Asien. Det finns idagmånga nya torrhamnar i hela världen.Europa har inte någon lång tradition avtorrhamnar, och några av de granskadetorrhamnar, som t ex Eskilstuna och Hallsbergi Sverige, startade sin verksamhet somtorrhamnarna för bara några år sedan. Menmånga europeiska intermodala terminalertenderar att använda begreppet torrhamn(dryport) i vardaglig jargong, oavsett detformella namnet. Dessutom har en hel deltorrhamnar startat som konventionellaterminaler och så småningom utvecklats tilltorrhamnar, som nu erbjuder extra tjänstertill sina kunder.I Asien har främst Pakistan börjat ganskatidigt med utvecklingen av intermodalaterminaler inne i landet, av vilka mångabetraktas som torrhamnar. I Pakistan finnsbåde privat och statligt ägda torrhamnarsom var bland de första i världen; vissa startadeverksamheten redan 1973.I Afrika och Asien är begreppet torrhamnnära förknippat med direkt transportfrån fartyget till inlandsdestinationer, d v sfrån ursprungslandet till destinationsorten,utan lagring för tullkontroll i hamnen. Dehar avgörande betydelse för länder utanegen hamn. Dessa torrhamnar passar därförFig 1 Grundidén bakom torrhamnkonceptet:a) systemetutan en torrhamn b) systemetmed en torrhamn.44 Intelligent Logistik 4/10

FoUmöjligheterLångdistans dryport Medeldistans dryport Kortdistans dryportHamnar• Mindre trängsel• Expansion av hamnens upptagningsområde• Direktkontakt med hamnensupptagningsområde• Mindre trängsel• Skytteltåg• Containerdepå• Direktkontakt med hamnensupptagningsområde• Mindre trängsel• Utökad kapacitet• Containerdepå• Direktomlastning fartyg – tågHamnstäder• Minskad trängsel på vägnätet• Frigör mark• Minskad trängsel på vägnätet• Frigör mark• Minskad trängsel på vägnätet• Frigör markJärnvägstransportörer• Stordriftsfördelar• Ökad marknadsfördel• Dagtåg• Ökad marknadsfördel• Dagtåg• Ökad marknadsfördelVägtransportörer • Mindre tid i vägstockningar • Mindre tid i vägstockningar • Mindre tid i vägstockningar• Slipper miljözoner i städerTransportköpare• Förbättrad inlandsförbindelse• Miljövänlig marknadsföring• Förbättrad inlandsförbindelse• Miljövänlig marknadsföring• Förbättrad inlandsförbindelseSamhälle• Minskad miljöeffekt• Möjligheter till nya jobb• Regional utveckling• Minskad miljöeffekt• Möjligheter till nya jobb• Regional utveckling• Minskad miljöeffekt• Möjligheter till nya jobbTab 1 Potentiella fördela från torrhamnar för olika aktörer i transportsystemetin i begreppet långdistanstorrhamnar medett avstånd till hamnarna på ända upp till100 mil, som i fallet Faisalabad i Pakistan.När det gäller ägandet av torrhamnari ett internationellt perspektiv finns intenågot uppenbart mönster. Man ser alla tretyper av ägande; privat, stat/kommun ochen kombination av dessa. I Europa ägs dockde flesta torrhamnar antingen gemensamtav privata företag och kommuner eller någonannan myndighet. I Afrika är det meststatligt ägande; i Asien antingen statligteller privat.När det gäller hanteringsutrustning äralla torrhamnar utrustade med s k reachstackersför hantering av containers avolika vikt. Några har också portalkranareller truckar för hantering av tomcontainrar.Tullklarering, lagring och omlastning,är vanliga tjänster som är tillgängliga i allagranskade torrhamnar. Andra tjänster somär tillgängliga i de flesta granskade torrhamnarär underhåll av enheter, spedition ochvägtransport. En del torrhamnar erbjuderandra värdeskapande tjänster, i enlighetmed kundernas behov.lösningar i form av en torrhamn. Denstörsta fördelen som angavs i min studie avtorrhamnar är bättre kundservice i form avlägre transportkostnader, fler mervärdeskapandetjänster för kunderna, snabbaretransporter av enheter till och från hamn,snabbare tullklarering, förenklad administrationoch lägre lagringskostnad.Hinder för genomförandetÄven om torrhamnkonceptet medförmånga fördelar för aktörerna i transportsystemet,finns det fortfarande många hinderför genomförandet av konceptet.Marktillgång, infrastruktur och institutionellahinder har identifieras som devanligaste i min studie. I allmänhet har degranskade torrhamnarna dock inte upplevtså många hinder. Regelverket är det mestidentifierade hindret i studien, men gällermindre än 30 % av torrhamnarna.Endast en torrhamn har haft markanvändningsproblemoch då inte i tidig fas,men vid framtida planer för expansion.Många av de granskade torrhamnar hadeen smidig väg fram till genomförandet. Finansieringav torrhamnarna har också identifieratssom ett hinder av några torrhamnar,vilket är ganska uppenbart eftersomgenomförandet av en torrhamn kräver storaekonomiska resurser. Bortsett från finansieringensom hinder, visar det sig att mer änFördelar med torrhamnarEftersom de flesta torrhamnar har implementerasoch finansierats av kommunereller i kombination kommun-privat näringsliv,anges det främsta syftet som regionalutveckling med attraktion av nya industriertill området genom förbättrade logistiskaFig. 2 Så här graderas fördelarna av torrhamnarna själva. Fig. visar antal hamnar som anger respektive fördel.Intelligent Logistik 4/10 45

FoUFig 3 Antal torrhamnar som möt olika hinder50 % av de granskade torrhamnarna inte harhaft några hinder alls.Detta kan sättas i samband med de fördelarsom torrhamnar har skapat för olikaaktörer i transportsystemet. Lokala miljöfrågorhar t ex inte identifierats som hinderav någon av de granskade torrhamnarna.Detta är förväntat, eftersom alla granskadetorrhamnar är belägna i landsbygdsområdenoch inte ligger särskilt nära bostadsområden.Många torrhamnar har identifierat regionaltillväxt och nya arbetstillfällen i områdetsom de viktigaste fördelarna.För att lyckas med genomförandet måstetorrhamnar vara kompatibla med transportsystemet,där reglerna är utformade föratt optimera användning och utveckling avbefintlig infrastruktur och tillhörande transportmedel.Exemplet FalköpingSyftet med Falköping Dry Port är att minskavägtransporterna, minska miljöeffekten,utöka kapaciteten i Göteborgs hamn ochatt bidra till regional utveckling. Falköpingsläge vid västra och östra stambanan och medrelativ närhet till Göteborgs hamn, ger godaförutsättningar för ett nationellt och internationelltsystem för att hitta de nya, effektivaoch miljömässigt starka transportlösningarsom krävs. Flera sådana terminaler är planeradepå olika orter i landet och de kommeratt samverka med varandra och landets olikahamnar.Falköpings unika läge och närheten tillGöteborgs hamn innebär en stor strategiskmöjlighet som är intressant att analysera relaterattill hela hamnpendelsystemets tillväxtoch behovet av nya lösningar när kapacitetsutnyttjandetnår kritiska nivåer i Göteborgshamn och på järnvägsinfrastrukturen. Falköpingsterminal har därför stor potentiell somtransitterminal för Göteborgs hamn, när detgäller fjärrdistansgods. I dagsläget arbetar iprincip samtliga terminaler inom hamnpendelsystemetmed samma sak, containers tilloch från Göteborgs hamn.I framtiden finns det stora möjligheterför sekvensering, inte enbart relaterat tillde destinationer som tidigare nämnts, utanockså inom segment som trailers/containers/växelflak, bulk, stripp och stuff, kylcontainers,expressgods och för branscher som t exmöbler och livsmedel. Även en tidsmässigsekvensering enligt Göteborgs hamns ochdess kunders behov kan vara intressant.Stor potentialGenom att koppla samman de terminalersom finns i hamnpendelsystemet, finns enmycket stor potential för ytterligare intermodaltrafik inom Skandinavien, som skullekunna bidra till att öka volymerna för allainblandade terminaler, öka deras marginalintäkteroch på så vis ytterligare stärka deraskonkurrenskraft mot andra intermodalaaktörer inom samma segment.En intressant aspekt i detta avseende äratt all trafik i nuläget är fokuserad på importoch export, medan en framtida utvecklingskulle kunna innebära att även distributioninom Skandinavien i högre utsträckningskulle kunna använda kombitransporter. DeEskilstuna kommun utvecklar Eskilstuna Logistikpark,10 km öster om staden och 10 milväster om Stockholm.En av de stora torrhamnssatsningarna.terminaler som här kan erbjuda bäst lösning,blir också intressanta lokaliseringsorter förföretag med stor distribution i Skandinavien.Vissa av terminalerna i hamnpendelsystemethar också ett strategiskt läge, relaterat tillinfrastrukturen på väg och järnväg, som gördem speciellt lämpliga som terminaler för atthantera tidskänsligt gods. Dessa terminalerhar också en unik möjlighet att samverkamed andra med avseende på intermodalatrafiklösningar, då terminalen på ett enkeltoch effektivt sätt kan integreras, utan allt förstora tidsförluster.För att över tiden kunna bibehålla eneffektiv terminalhantering, bör en regionalterminal även kunna hantera alla typer avenheter i multimodala systemlösningar. Detkan innebära allt från traditionellt handelsgodstill bulkvaror som biobränsle, menockså traditionell hantering av vagnslastereller rundvirke. Beroende på kundstrukturkan anpassningar av hanteringen behövas,t.ex. anordningar för kylcontainers eller lösalastbärare för möbelbranschen.Intelligent Logistik Reportage frånEricsson i BoråsCitylogistiki GöteborgIntelligent Logistik Intelligent LogistikINKÖP LOGISTIK PRODUKTION AFFÄRERSommarnummerLåt transporternata vattenvägenPrenumerera på Intelligent Logistik!Logistik av idag är konsten att ständigt förbättraoch förenkla flöden och processer oavsett omdet gäller material, information, dagligvaror, människoreller pengar.Och oavsett om du är VD, logistik- eller inköpsansvarig,produktions- eller verksamhetschef vill duha full insikt i och överblick över verksamhetensvillkor. Denna insikt och överblick får du genomNappar du på erbjudandet just nu bjuder vi dig på nästa nummer.Välkommen som prenumerant och trevlig läsning!att läsa tidningen Intelligent Logistik. Håll digständigt uppdaterad och ligg steget före genomatt prenumerera på branschens bästa tidning!Fyll i och sänd in talongen. Du får 7 nummertill priset 400:- inkl. moms. Du kan även faxain talongen på 0176-22 83 49. Eller gå in påwww.intelligentlogistik.se och klicka på”Prenumerera”.Företag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Beställare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Org.nr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Postadress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Intelligent Logistik HBSVARSPOST20492681761 10 NorrtäljeFrankeras ejmottagarenbetalar portot46 Postnr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ort . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Intelligent Logistik 4/10Lean på Scania, Volvo och i VaraMiljölogistik med förhinderGlobaliseringens gränserInfrastrukturHuggsexa omApotekets affärerTema: SvenskalogistiklägenMed PLAN-nytt

Företagsintern ochöppen utbildningför effektiva flöden.Aldrig förr har den totala värdekedjan haft så storbetydelse för företags resultat och tillväxt. Genomhelhetssyn på funktioner, samarbeten och systemläggs grunden för varaktig framgång.Vi utbildar i hela värdekedjan – inköp, produktion,distribution, integration och ledarskap. Väljbland Nordens största utbud, med 50 lärarleddakurser och 390 webbaserade kurser som vi erbjuderi samarbete med Accenture.Baserat på vårt modulariserade utbud kan visnabbt utveckla skräddarsydda upplägg. I samarbetemed er kan vi genomföra insatser på olikanivåer med varierade pedagogiska upplägg för attni ska nå era utvecklingsmål.Lean är ett angreppssätt för ständig utveckling. Dethandlar inte om att arbeta snabbare, utan om attarbeta smartare för att skapa värde ur kundensperspektiv.Våra utbildningar genomförs mitt i pågåendeverksamhet, antingen på ett värdföretag ellerinternt hos er. Under ledning av erfarna kursledarefår du utrymme att diskutera och reflektera kringhur ni ska lyckas med er leanresa.Six sigma kompletterar våra utbildningar iLean. Med hjälp av faktabaserade verktyg skapaskvalitetsförbättringar i processer och system. Hososs får du lära av kursledare med erfarenhet frånnågra av världens främsta Six sigma-arbeten.Starta förändringen på plan.sePlan är ett icke-vinstdrivande kompetensnätverk som inspirerartill målmedvetna satsningar på Supply chain management,Lean och Six sigma. Alla våra kursledare arbetar till vardags iandra företag eller inom högskole- och universitetsvärlden.Våra samarbeten med internationella kunskapsorganisationerger dig tillgång till utbildningsmaterial och certifieringar ivärldsklass. Ring oss på 08-24 12 90 för att diskutera hur du kannå dina utvecklingsmål.

POSTTIDNING BReturer: Intelligent Logistik, Vemlinge 4115, 76173 Norrtälje215x255+3_IntellLog:215x255+3_IntellLog 10-05-26 13.32 Sida 1CentralP r o d u k t u t v e c k l i n g | A u t o m a t i o n | P r o d u k t i o n | L o g i s t i kEffektivisera logistiken?Här flödar ny kunskap!NyLogistikscen2010!Nu är det rätt tid att tänka framåt och trimma produktionen. Produktionslogistiken blirallt viktigare för konkurrenskraften i tillverkningsindustrin. Den som är kreativ och handlingskraftignu stärker sina postitioner för framtiden!Kunskaper är färskvara! Uppdatera dig och dina medarbetare på våra kostnadsfria utbildningsprograminom logistik. Seminarierna genomförs i samarbete med Tidningen IntelligentLogistik, SILF, Plan och RFID Nordic.Välkommen till Tekniska Mässan 2010 – här finns kunskapen!I samarbete med:Huvudmediapartner:Registrera dig för kostnadsfri biljett på www.tekniskamassan.se • Fackmässa åldersgräns 18 år.