10.07.2015 Views

Nr 7 November 2007 - Intelligent Logistik

Nr 7 November 2007 - Intelligent Logistik

Nr 7 November 2007 - Intelligent Logistik

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong>www.intelligentlogistik.se Pris: 65 kr. <strong>Nr</strong> 7 <strong>November</strong> <strong>2007</strong>inköp logistik PRODUKTION AFFÄRER• Tredjepartslogistik• <strong>Logistik</strong>fastigheter• LagersystemSven-Olof Kulldorffrån en unik inköpskarriärStig Arne Mattssonom efterfrågevariationerMed plan-nytt


ETT BEKVÄMT BESLUTEn ny generation motviktstruckar är här. Toyota Tonero ger dig marknadens mest lättkördaoch användarvänliga egenskaper, eftersom kontroll och ergonomi är detsamma som att sättalönsamheten i förarsätet.Miljötänkande och säkerhet är andra välkända Toyota-egenskaper som gör investeringsbeslutetännu bekvämare. Läs mer på www.toyota-forklifts.se eller ring 08-704 40 00 idag.BT Svenska AB heter sedan april <strong>2007</strong> Toyota Material Handling Sweden.


intervju”Det går alltid att sänka kostnaden– Min erfarenhet är att det alltid går att sänka kostnaden i värdekedjan med30 %. Men då måste man använda alla verktyg, vara uthållig, våga omprövagamla sanningar och slakta heliga kor, menar Sven-Olof Kulldorf, som varitbåde globalt inköpsansvarig i IKEA och ansvarig för ICAs inköp.Av Gösta HulténSven-Olof Kulldorf är en inköpsstrategmed en ganska unik bakgrund.Han har en lång tid inom IKEA, sistsom chef för IKEAs globala inköp och treår med ansvar för ICAs inköp.Vår intervju börjar på höstens <strong>Logistik</strong>dagari Norrköping och fortsätter ett parveckor senare på Sonats huvudkontor icentrala Stockholm.Sven-Olof Kulldorf jobbar idag med enbukett av uppdrag; investeringar, styrelseuppdragoch rådgivning till företagsledningar.En av hans investeringar gäller Sonat,där han också är styrelsemedlem.Om det säger han:– Företag ska fokusera på det de ärriktigt bra på och outsourca det övriga tillfullblodsproffs. Sonat är fullblodsproffs pålogistik.Erfarenheter från IKEAMed 27 år inom IKEA, varav de nio årenfrån 1995 till 2004, som globalt inköpsansvarig,hade Sven-Olof Kulldorf ansvarför 2500 anställda och 100 specialisterinom IKEAs inköpsorganisation, med 43in köps kontor i hela världen.– Vår styrka byggde på kombinationenkunskap och volym, säger Sven-OlofKulldorf.Att jobba långsiktigt med leverantörernavar viktigt.– Vårt arbete mellan 1995 och 2004innebar 35–40 % lägre inköpspriser, vilketledde till kraftigt sänkta priser till IKEAskunder.”Det lyckades tack vare en rad delstrategier,som partnerskap för att skapaoptimala förutsättningar bl.a. i form avvolym, att titta på leverantörernas inköpoch att jobba smartare tillsammans.- IKEA vill vara världens bästa köparegenom att skapa optimala förutsättningarför leverantören att producera kostnadseffektivt.Bara en litet exempel:I möbelindustri uppstår det alltidmycket spillbitar.– Därför försökte vi utveckla nyaprodukter där det gick att använda sågadespillbitar.Avtal kan gärna vara långa – i IKEAsfall som regel 3–4 år och ibland ända upptill 7 år.Men långa avtal får inte vara detsammasom insomnade relationer.– Det finns alldeles för många insomnaderelationer. Konkurrensstrateginbehövs för att inte ”somna in” i partnerskapet,utan att verkligen säkra att alla helatiden utvecklar affären.– Det är alltid partnerskap som skaparde stora förbättringarna. Men konkurrensenär bra för att alla ska stå på tå.Går alltid att sänka med 30 %– Modernt inköp handlar om att gå frånprutning till optimering av hela värdekedjan.Huvudsättet är att hitta leverantörermed rätt kostnadsförutsättningar, rättattityd och att arbeta i ett långsiktigtpartnerskap med dem och därigenom drivaDet är alltid partnerskap som skaparde stora förbättringarna. Men konkurrensenär bra för att alla ska stå på tå.”– Leverantörer försöker alltid höja priset. Samtidigtökar konkurrensen på marknaden, vilket leder tillbehov att sänka priset till kund. För att klara av detmåste inköpande företag ta initiativet i värdekedjan,säger Sven Olof Kulldorf.ut 3–6 % av kostnaderna årligen.– Man måste ha leverantörer som tjänarpengar och kan utvecklas. En krävandekund garanterar att man inte blir utkonkurrerad.Man måste söka leverantörer med rättattityd, menar han.– Ett fotbollslag blir inte framgångsriktmed en tränare som inte är krävandespeciellt om man vill spela internationellt.Vill man spela i Champions Leage måsteman ha en tränare som ställer krav. Villman inte träna så hårt får man spela i enlägre division.– 60–70 procent av leverantörenskostnader är inköp. Det finns ofta en väldigpotential att sänka kostnader där.Volymeffekten är nästan alltid större änman tror.Leverantörer vill alltid prata upp priset.Samtidigt ökar konkurrensen på marknaden,vilket leder till behov att sänka prisettill slutkund.– För att klara det måste inköpande6 <strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07


intervjui värdekedjan med 30 %””IKEA vill vara världens bästa köpare påatt skapa optimala förutsättningar förleverantören att producera kostnadseffektivt”företag ta initiativet i värdekedjan. För densom sitter i förarsätet bestämmer utvecklingeni värdekedjan och hur vinsten skafördelas.– Det går nästan alltid att sänkakostnaden i en värdekedja med 30 %. Mendå måste man använda alla verktyg, varauthållig, våga ompröva gamla sanningaroch slakta heliga kor, menar Sven-OlofKulldorf.Att arbeta med inköp är för Sven-OlofKulldorf detsamma som att lära sig hela sinvärdekedja.– Ska man jobba med kött eller kyckling,måste man lära sig just den värdekedjan.– Inköpare behöver också lära sig avmarknadsmänniskor att sälja in koncept.Jag är ofta förvånad över att stora företaginvesterar så lite i inköpskompetens.– Många stora leverantörer kan t ex merom konsumenternas verkliga varumärkespreferenserän vad detaljhandeln kan.Det finns många produkter och branscherdär priskonkurrensen inte fungerar.Det är viktigt att dela information omkarteller och det är viktigt att bryta uppdem, anser han.– Wellpapp är en typisk industribranschdär priskonkurrensen inte fungerar bra.Ibland handlar det om att skapa nyakapaciteter eller hitta leverantörer utanförden primära marknaden.– Om en leverantör gjorde en prisökningsom inte var korrekt, tog IKEA inofferter från andra leverantörer.Prisoffensiv från ICA2004 valde Sven-Olof Kulldorf att bytabransch, från möbler och inredning tilldagligvarujätten ICA. Där blev han viceVD med ansvar bl a för inköp och chef förca 200 anställda inom inköp.Tillsammans med dem och ICAs ledningutvecklades under hans tid Sourcing Stra-​tegy 2010.I mars 2005 startade ICA enprisoffensiv genom att sänka enrad priser till konsumenterna.Det finansierades ihuvudsak av sänktaleverantörspriser.–- Sedan dess harICA i princip varjemånad haft ökande marknadsandelar.– Huvudsyftet var att sänka priserna tillkonsument genom bl.a. ett professionellareinköpsarbete. Att använda framgångsfaktorernafrån andra branscher. Att lära sigvärdkedjan, arbeta i transparanta, långsiktigapartnerskap och att optimera värdekedjor.Många av de stora, globala leverantörernaville inte arbeta på det sättet.– Då fick vi istället utveckla ett mersofistikerat förhandlingssätt, med att t exöka respektive minska volymerna, beroendepå om leverantören ville förbättraeller försämra inköpsvillkoren för ICA.Det kan kanske också beskrivas som attta makten över butikshyllorna från storaleverantörer och varumärkesägare.Guilettes rakprodukter är extremt högtprissatta. När de sega prisförhandlingarnatill slut strandade, åkte Guilette ut frånICAs hyllor. Samma väg gick glassjättenGBs produkter. Kunder gnydde menglömde kanske att de i längden skulle tjänapå den tuffare inköpspolicyn.”Vanligt knep att prata upp priser”Det spekulerades rätt mycket om varförSven-Olof Kulldorf lämnade ICA i våras.Själv säger han:– När det gäller varför jag lämnade ICAoch uttalanden från anonyma källor iDagens Industri i våras, så valde vi att intekommentera den typen av spekulationer.Jag vill inte heller göra det nu. Men detstämde inte alls vad som stod i DI.– Naturligtvisskapar man krafter ochmotkrafter när man jobbar medförändringar. Min uppgift var att skapastora förändringar. För att göra detta måsteman ompröva gamla sanningar och slaktaen och annan helig ko.– Mycket av det arbetet som jag startadeupp fortsätter nu på ICA under begreppet”Next generation sourcing”.Framtiden kommer troligtvis attinnebära lägre priser på många varor.– Konkurrensen på marknaden ärstenhård. Det enda vi vet om framtiden äratt den kommer att bli tuffare. Om maninte är i prestigesegmentet som BMW ellerDior gäller det att skapa ”exellent valuefor money.” Det gör man genom atteffektivisera hela värdkedjan. De effektivastevärdekedjorna vinner.– En liten reflektion: Alla leverantörerjag har mött vill höja priset. Det vanligasteknepet är att prata upp olika kostnadskomponenter,oftast råmaterial. Det senastehalvåret har det varit mycket och bredinformation i media om behovet av ökadepriser på mat. Det är ingen tillfällighet ochresultatet kommer att vara ökade livsmedelspriserför konsumenterna och högreinflation.– Men det finns en oerhörd potential attplocka ut onödiga kostnader, som skullegynna alla inblandade. Bönderna skullekunna bli mer lönsamma och konsumentprisernaskulle kunna gå ner.<strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07 7


intervju” Vi ska växa i Nordenbåde organisktoch genom köp”Kontinentala konkurrenter må ha världserövrarambitioner, men Henrik Höjsgaard– ny VD för den nyligen bolagiserade logistikjätten Posten <strong>Logistik</strong> AB– är övertygad om att Norden är och förblir den naturliga hemmamarknaden.Av Gösta HulténI Posten <strong>Logistik</strong> AB finns f r o m 1/1 i årPostens logistiklösningar samlade – tjänstersom pall, paket, express, tredjepartslogistikoch systemtransporter. Paket och pall ärbasen i verksamheten. Men även inomtredjepartslogistik är man en stor leverantör.Ja, Posten <strong>Logistik</strong> är i själva verket enav de största logistikaktörerna i landet –den allra största om man räknar in brev,eller Posten Meddelanden AB, som det nukallas.Men Posten <strong>Logistik</strong>s samlade organisationär samtidigt svåröverskådlig och fleraav de olika dotterbolagen är tämligenokända för en större publik.Poståkeriet är t ex till antalet fordon,Sveriges största åkeri, med cirka 2 500fordon och 3 400 anställda.Posten Express PEX står för snabbtransporter.Integrerade helhetslösningarHIT, som uttyds Hultbergs Inrikes Transporter,kompletterar tjänsteutbudet medintegrerade helhetslösningar och finns,förutom i Norden, även i Tyskland ochHolland.Det internationella nätverket heterDPD och har också sin bas i Tyskland. Detär ett nätverk av franchisetagare med ca470 terminaler i 30 europeiska länder ocherbjuder ett brett utbud av logistiktjänster.Posten är franchisetagare i Sverige, Norge,Danmark och Finland.Posten Sjukvårdslogistik AB är grossistoch tredjepartsoperatör med bas i Gävleoch med verksamhet även i Västsverige.Det ägs av Posten sedan 2001 och erbjuderlogistik- och e-handel, främst för offentligsektor.Henrik Höjsgaard kom som ny VD tillPosten <strong>Logistik</strong> AB i augusti, i ett skede dåPosten visar allt bättre resultat och dåuppdelningen i ett separat bolag förPostens hela logistik var klara och manvänt förluster till växande rekordvinster.Kände han att han kom till dukat ett bord ?– Ja, jag kom verkligen till ett företagsom på tre år hade vänt på ett fantastisktsätt, under Erik Olsson ledning.– Men nu måste vi ta nästa steg. Trots attvi ju är den tredje eller fjärde störstalogistikaktören, är vi, som du säger,fortfarande för osynliga och okända. Vimåste positionera oss tydligare än hittills,som en stark, synlig och sammanhållennordisk logistikpartner och med ett namnoch en logga man kan samlas under.När den nya loggan och namnetlanseras, vill Henrik Höjsgaard inte spika,men att det blir under nästa år är väl ingendjärv gissning.”Vi ska växa i Norden”Kontinentala konkurrenter har uppenbaravärldserövrarambitioner, men HenrikHöjsgaard understryker att Norden är ochförblir hemmamarknaden för Posten<strong>Logistik</strong> AB.Som dansk personifierar HenrikHöjsgaard själv den nordiska profilen, hanhar arbetat inom shipping och logistik i treav de nordiska länderna.– Att Norden är en gemensam marknadär inget vi har hittat på. Alltfler bådesvenska och utländska kunder ser juNorden som en enda marknad och deefterfrågar gränsöverskridande lösningarhär, säger han.Alla de nordiska postala organisationernaverkar ha också de riktat in sig påNorden som sin hemmamarknad. Danskaoch norska Posten äger PNL och finska– Vår ambition är att växa inom systemtransporteroch tredjepartslogistik. Eftersom vi redan är så starkai Sverige, är det naturligt att vi tar större marknadsandelari övriga nordiska länder, säger Henrik Höjsgaard,ny VD för Posten <strong>Logistik</strong> AB.Posti har nyligen köpt in sig i Sverige ochökat sin närvaro här. Är det inte risk att detblir trångt på den nordiska marknaden, näralla nordiska postala företag siktar in sig påjust den?- Nej, det tror jag inte. Dels så växer dennordiska marknaden stadigt, dels har vi enfantastisk infrastruktur för paket och nårdagligen 900 000 företag och 4,5 miljonerhushåll. Nu stärker vi också vår organisationi Danmark, genom att vi värvat entoppkraft från TNT som ny VD.– Våra kundundersökningar visar ocksåatt tillväxtmöjligheterna är mycket goda,både inom B2B och B2C. En tydlig trend äratt stora, framgångsrika företag, som ClasOhlson, IKEA och Netonnet vill ha flerasälj- och logistikkanaler, både butiker,postorder och internet och det tycker jag ärspännande.Fler företagskunderMen den allra största delen av Posten<strong>Logistik</strong>s verksamhet vänder sig tillföretagskunder genom en unikt bred palettav tjänster.– Det är också främst här vi ska växaoch ta marknadsandelar, både organisktoch genom köp. Det senaste är köpet avfinska Soumen <strong>Logistik</strong>katalo, som är en8 <strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07


tredjepartslogistikdefinition har med benämningen ”problem”,för det är många än idag som inteinser att förbättrad logistik ger ökadeintäkter, säger Cenneth Cedergren.vet allt, ja kanske mer än vi egentligen vill,är också på väg ut i butikerna.Redan i julhandeln finns troligen deförsta ställen med RFID-märkta strumpförpackningari en stor sportkedjas butik iGöteborg.Nytt skede med e-handelI praktiken har dock handels- och affärsmänalltid insett vikten att lösa logistiken.– I våra trakter fanns knallen, den förstalogistikern. Han kom med information, varsäljare och distribuerade själv varornadirekt, påpekar Cenneth Cedergren.Hans efterföljare ”provryttaren” ochsenare handelsresanden var bilburen ochkom med information, provkollektion ochtog upp beställningen, eller gav i vissa fallleverans direkt. Kunderna var nu butiker.Med e-handeln är tredjepartslogistikenåter inne i ett nytt skede.Att varorna når sina kunder snabbt,enkelt och billigt är nu ett prioriteratkonkurrensmedel.Lagerstyrningssystem, WMS, förarlösatruckar, röststyrning och avanceradautomation är idag vanliga, i en alltmersofistikerade lagerhantering.RFID, de intelligenta etiketterna, som132 TPL-företag i SverigeTredjepartslogistik är en växande bransch, somomsätter lågt räknat 5–7 miljarder SEK. Många nyaföretag startas och många köps upp. Många bådestörre och mindre företag redovisar inte sintredjepartslogistik separat. Vår tidigare enkät visarockså att många av de 132 företagen har annanhuvudverksamhet.Birka <strong>Logistik</strong>, StockholmFurnera <strong>Logistik</strong> i Falun ABGeorg Skoogs Åkeri AB, ÄngelholmGöteborgs Fryshus AB.Hästveda Återvinning AB, HästvedaScandinavian Supply Chain, VäxjöFörra året publicerade vi en lista på 120 tredjeparts-logistikföretageller företag som har någondel av sin verksamhet inom tredjepartslogistik. Vihar funnit följande nya tredjepartslogistikföretag,men vi är medvetna om att listan ändå inte är heltkomplett.Här är de 12 som tillkommit sedan förra året:läs hela listan på nästa sida...Simrishamns Fryshus ABSkara Frys AB, SkaraStargate Brand Group, HaboSydfrys AB, MörarpUti <strong>Logistik</strong> AB, Arlanda, Gbg, MalmöVästberga Åkeri AB, Stockholm <strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07 13


tredjepartslogistikNamn Omsätt milj Huvudkontor AnställdaAA <strong>Logistik</strong> 550 Vara 60AB Sky Transport Sweden 57 göteborg 16Adlog AB 10 göteborg 10Air Logistics AB 85 Helsingborg 25Akka frakt AB 180 Malmö 50Alltransport Norrköping 120 Norrköping 45ALWEX Transport AB 690 Växjö 50ASA Transporter AB 65 Farsta 30A-Service <strong>Logistik</strong> AB 8 norrköping 6Bax GlobalgöteborgBDX Företagen AB 1500 Luleå 120Begoma spedition AB 115 Malmö 14Bergman & Beving Services AB 180 Stockholm 210BEST <strong>Logistik</strong> 40 Stockholm 25Björnänge <strong>Logistik</strong>&Fastig.Serv. AB Söderhamn 14Blondie Logistics AB 48 kungsbacka 40BM Transport AB Robert 180 Ängelholm 70Box Delivery 578 Stockholm 1100Brio Logistics AB osby 40Brunskog Lager ABljungbyBudcompaniett AB Årsta 70Börjes Packhus 10 nybro 8CargoNordic LogisticsgöteborgCaterpillar Logistics ServicesHuddingeClaesson Transport AB 15 Jönköpinhg 15CombiTrans Groupage Sweden AB 388 Varberg 216Dan Cargo AB 50 Göteborg 160DSV Solutions AB 500 Järfälla 300DGM Sverige 4,5 Karlstad 4DHL Exel Supply Chain * Stockholm *Distributions Center i Hallstavik AB 20 kr Hallstavik 24Edström Malmö AB, Simon 29 malmö 18EGL Eagle Global LogisticsStockholmEkdahls Åkeri AB 250 Malmö 184Ekerö Lagret AB 11 ekerö 7EliaExpress i Halmstad AB 110 Halmstad 120ENS Entertainm Network Scand. ABBoråsEnvirotainer AB 194 Knivsta 45European Cargo Carriers AV G göteborgExacta <strong>Logistik</strong> AB 15,5 Uppsala 14Falkenbergs Terminal AB Falkenberg 35Fraktkedjan AB 400 Mölnlycke 75Fraktservice ABgöteborgFrigoscandia Distribution AB * Helsingborg *Frode Laursen AB vitten (Danmark) *Fryshuset Iskuben AB 50 Lidköping/S-tälje 35GDL Transport AB 700 Helsingborg 106GeoLogistics AB 600 Göteborg 150GKF Frakt AB 370 Kristianstad 25GLC godslogistik 32 göteborg 35Gothenburg shipping logistics AB(Balttrans) 250-300 Göteborg 40Green Cargo AB * Solna *GreenCarrier Scandinavia ABHelsingborgGreenlog Network AB (B. Eklund Gr) G göteborg 230Appelkvists fryseri AB Simrishamn 5Hansar Logistics AB 100 Borås 23Hecksher Transport AB (Speed Cargo) göteborg 50HIT Sverige 380 Skärholmen 100In Time Logistics ABgöteborgJAB Logistic 50 Göteborg 35Kuehne + Nagel AB 65 Stockholm 52(254)* Särredovisas ejNamn Omsätt milj Huvudkontor AnställdaLagena distribution AB 270 Stockholm 170Lagerservice i Nässjö AB 32 nässjö 25LBC Frakt i Värmland AB 290 Karlstad 25LBC Sweden AB 600 Tibro 250LBC Vårgårda AB 15 vårgårda 10Leman International Syst.Transp. AB 165 Helsingborg (Kph) 34Liber distribution AB Stockholm 150Ljungby Fjärrtransport AB 70 ljungby 60<strong>Logistik</strong>Palatset Borås AB 6 Borås 6LTN <strong>Logistik</strong> ABFalkenbergMaersk Sverige AB göteborg 180Mahé Freight ABStockholm(Lehmann Nordic A/C Kph) 28 Stockholm Arlanda 47Malmö LBC AB 450 Malmö 25Maserfrakt AB Borlänge 38Mertz Transport ABmalmöMLT Uppsala 40MTAB Transport & Spedition AB 100 Bromma 80Netlogistic Transport Sweden AB 130 Åhus 12Network Logistics AB 20 HelsingborgNordic Gateway Distribution AB N nässjöNärkefrakt AB 400 Örebro 35Ove Petterssons åkeri AB Örebro 97Pan Nordic Logistics AB 1100 Stockholm 160Panalphina AB 500 Mölndal 208Posten * Solna *POSTPAC AB 70 Skurup 70Pro Logistics AB 26,8 Helsingborg 7RNB <strong>Logistik</strong> ABStockholmRosengrens Lager & Distribution AB G göteborg 4SACT AB 150 Stockholm Arlanda 120Schenker Logistics 1360 Göteborg 682Schianders <strong>Logistik</strong> ABnorrköping, NorgeServistik ABlinköpingSima Logistic ABTeckomatorpSkanlog AB 75 eskilstuna 8Skoogs åkeri AB 26 Ängelholm 80Smålandslogistik AB 7 nybro 5Sonat AB 500 Stockholm 45Speed Cargo 600 Göteborg 50Stella Transport ABmalmöStorex AB 15 Stockholm 14STS <strong>Logistik</strong> AB 38 Stockholm 8Swelog AB 12,5 Hisingskärra 5Svensk <strong>Logistik</strong>analys AB, SLA 15–20 Jönköping 5SÅAB 665 Södertälje 69Sörlins Förlag ABÅby, NorrköpingT-Last AB * Trollhättan 20TNT Express 776 Upplands Väsby 400TNT Freight Management * göteborg *Tradimus Logistics 750 Danderyd 400Trana Spedition AB länghem Borås 4Transab 75 Jönköping 25Transfargo 385 Malmö 130Transportkonsultgruppen 145 Göteborg 50United Logistics Operations AB 160 Norrtälje 28UPS * Stockholm *Veddesta Distribution AB Stockholm 15VIDA LagerService AB 1,5 Norrköping 2Volvo Logistics 6000 Göteborg 650VSD Logistics AB (4PL - norden) 170 Stockholm 2614 <strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07


inköpEffektiv inköpsfunktion sparar tiodubbeltFöretag med en effektiv inköpsfunktion sparar dubbelt såmycket som de lågpresterande – och kostar dessutomhälften att driva, visar ny undersökning.Skillnaden i resultat mellan debästa och sämsta inköpsavdelningarnaär betydande visar enfärsk undersökning.Företag med en inköpsfunktionsom kan rankas bland debästa, ”Mästarna på Inköp”,gör avsevärt större besparingaroch har betydligt lägre kostnaderän företag med inköpsfunktionerpå medelnivå eller lågnivå, enligt en ny undersökningsom presenteras av Accenture.225 inköpsansvarigaDen nya undersökningenomfattade 225 inköpsansvarigai hela världen, däriblandrespondenter från Sverige.Accenture analyserade, utifrånsex kategorier, företagens sättatt hantera inköpsfunktioneroch kunde då urskilja tretydliga grupper: hög- medel ochlågpresterande. Högpresterandeinköpsfunktioner fannspå 16 procent av de tillfrågadeföretagen, medan företag påmedel och låg nivå stod för 67respektive 17 procent.De företag som i undersökningenbetecknas som ”högpresterande”åstadkommerbesparingar motsvarande tiogånger de operativa kostnadernaför att driva sina inköpsfunktioner.De besparingar somorganisationer på låg nivååstadkommer motsvarardäremot bara fyra gånger sinainköpsfunktioners driftskostnader.– Resultatet visar att entydlig strategi för inköpsfunktionenmed högt satta mål ochen professionelism är mycketviktigt och bevisligen kostnadseffektivför alla organisationer,säger Per Segerberg, partner påAccenture Supply ChainManagement Practice.Ytterligare analyser av defaktorer som kännetecknarhögpresterande inköpsföretagvisade att deras resultatöverstiger genomsnittet iundersökningen inom samtligasex processer och områden närdet gäller inköp:• Inköpsstrategi• Upphandling och ”categorymanagement”• Processen, från orderläggningtill betalning• Hantering av leverantörsrelationer• Kompetens och organisation• Utnyttjande av moderna ITlösningarexempelvis tre gånger oftare ände högpresterande att ”avsaknadav befogenhet att göranågot” var en utmaning.– Inköp har blivit enstrategisk och proaktiv process,som bidrar lika mycket – ellermer – än andra företagsfunktionertill lönsamhet, tillväxt ochkonkurrensfördelar. De flestaföretag undervärderar ochunderoptimerar emellertid sinainköpsfunktioner, vilket ledertill att de inte utnyttjarbetydande besparingar ochmöjligheter att förbättraresultatet, säger Per Segerberg.Framgångsrik outsourcingMen det är inte säkert att detbästa är att företag självt sköterhela sin inköpsfunktion.Undersökningen visade attdet är mycket vanligare atthögpresterande företagoutsourcar en eller flera delarav inköpsfunktionen på enaktör utanför företaget, jämförtmed företag med lägrepresterande inköpsfunktioner.Exempelvis har 34 procentav de högpresterande lagt utinköp av icke-strategiska varorpå en funktion utanförföretaget. På liknande sättlägger 33 procent av dehögpresterande företagen utsin help-desk och kataloghanteringpå ett annat företag,jämfört med 9 procent avaktörerna på låg nivå.28 procent av de högpresterandelägger ut hantering avleverantörsreskontra, jämförtmed 11 procent bland företagmed lägre presterande inköpsfunktion.NYCE.LOGIC– De flesta företag undervärderar ochunderoptimerar sina inköpsfunktioner,säger Per Segerberg.Saknar befogenheterUndersökningen visar atthögpresterande företag, medväl fungerande inköpsfunktionerär mer strategiska i sittsynsätt, träffar gynnsammaavtal med leverantörer ochbehandlar dem som samarbetspartners.De är också organiseradepå ett sådant sätt att dekan fatta bättre och snabbarebeslut och utnyttjar IT-teknikför att öka effektiviteten.Aktörer på låg nivå svaradeWWW.NYCE.SE • TEL: +46 (0)325 66 90 40WAREHOUSEMANAGEMENTSYSTEMSOFTWARE FOR THE NEW GENERATIONEXCELLENCE.INCLUDED<strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07 15


storlagerför logistikfastigheter 2008”Vissa utländska banker har stoppatfinansieringen. Det öppnar för svenskabanker att satsa på logistikfastigheter.”typen av objekt beror enligt ChristerHolmqvist på att denna typ av fastighetsinvesteringaranses ha en låg risk då hyresgästernaär stabila och hyreskontraktenofta tecknas på 10 år eller längre.– Investerare har också blivit aggressivarepå det här området och objekten harvarit enkla att finansiera. Den alla senastetiden har det dock blivit dyrare att lånap g a att bostadskrisen i USA spillt över tillEuropa.– Vissa utländska banker har dessutomför närvarande stoppat finansiering därfastigheter är säkerheten. Det öppnarockså för de svenska bankerna att gå in påden här marknaden och de har redan visatintresse för det, noterar Christer Holmqvist.Colliers International AB är ett samägtbolag mellan mäklarföretag i Sverige,Norge och Danmark och är oberoende avbanker och kreditinstitut.2003 köptes Colliers International ABav danska Colliers Hans Vestergaard A/S.Man har kontor i Stockholm, Göteborg ochMalmö, bl a med mäklare som specialiseratsig på logistikfastigheter. Man för ocksåstatistik över alla nytillkomna logistikbyggnadersom är på över 10 000 kvm– Våra prognoser tyder på att det kommer att färdigställasca 190 000 kvm lagerytor i Sverige, under2008, säger Christer Holmqvist.Ny logistikanläggning? Vid järnvägen?150 meter från motorvägen? Där flygplanengår ner för landning?Inga problem.Lilla <strong>Logistik</strong>guiden2005/2006Beställ Lilla <strong>Logistik</strong>guiden påskanska.se/logistik eller tel 020-33 90 00.Vi är specialister på logistikanläggningar. Och var de ska ligga. Hör gärna av dig så berättar vi mer.annons3_190x125.indd 1 07-10-30 15.01.30<strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07 17


vinjettConsafe öppnar i RysslandSvenskägda Consafe Logistics är enav Europas snabbast växandeleverantörer av integrerade logistiklösningar,med kunder i fler än 20länder över hela världen, främst iEuropa. I höst öppnar man kontor iMoskva som ett led i en störreframtida satsning på Östeuropa.Av Gösta Hulténfoto: schenkerfoto: schenker– Nu går vi in i Ryssland med vår kärndel.Vi öppnar ett representationskontor iMoskva i höst. Målsättningen är att erbjudabåde kompetens och logistiklösningar sägerMattias Hagman, affärsutvecklingschefinom Consafe Logistics AB.Ryssland är en högintressant, menmycket speciell marknad. Det är t ex storbrist på ändamålsenliga logistikfastigheter.I en snar framtid kommer man att viljasatsa på lagerautomation också i Rysslandoch övriga Östeuropa, tror MattiasHagman.– I analysfasen tittar vi också påRumänien och Ukraina.Consafe Logistics och Vocollect harnyligen skrivit ett samarbetsavtal attleverera avancerade röststyrningsapplikationeri Europa.Vidar Østbråthen, marknadschef för BoxSolutions:– Posten Norge har redan en omfattandelogistikverksamhet i Norden. Genomsamarbetet med Adlog, får vi förstärktfokus på expansionen i Sverige.I Norge har Box Solutions ca 90 000kvm lagerytor, fördelat på 15 terminaler.Bland kunderna där finns Volvo,Siemens, Canon, Microsoft, Malaco, FujitsuSiemens, Scribona, Shell och Dressmann.– Nu går vi in i Ryssland med vår kärndel och öppnarkontor i Moskva, säger Mattias Hagman.– Partnerskapet med Vocollect stärkervår ställning som leverantör av röststyrningpå den europeiska marknaden säger UlfWallin, VD Consafe Logistics Holding AB ien kommentar.– Vi har stor erfarenhet från dettaområde, och kunder i många branscher. Viser fram mot att samarbeta med Vocollect,– Partnerskapet med Vocollect stärker vår ställningpå den europeiska marknaden säger Ulf Wallin.och tillsammans expandera röststyrninginom våra nyckelmarknader i Europa.På Tekniska Mässan i Stockholm ioktober demonstrerade Consafe LogisticsVocollect Voice. Här visade Vocollect ochConsafe Logistics de allra modernasteröststyrda logistiklösningarna.Box Solutions i samarbete med AdlogBox Solutions, som ansvarar förPosten Norges satsning inom tredjepartslogistik,har startat ett samarbetemed säljbolaget Adlog i Sverige.Det berör i första hand marknadsföringoch försäljning av Box Solutionstjänster inom TPL.Box Solutions vill nu skapa ytterligaretillväxt i andra delar av Norden. Ett viktigtsteg togs när Box öppnade ny verksamhet iJönköping. Där kunde man för kunden,BSH Hushållsapparater AB reservdelslager,ersätta fyra mindre lager med ettgemensamt för hela Norden. Från dettalager i Jönköping sker dagliga utleveranseroch distribution i hela Norden. Man finnsockså i Stockholm och Örebro.– Vi har även utökat vår kapacitet medlagerfaciliteter strax norr om Helsingborg,utefter E4:an i Bjuv, säger Vidar Østbråthen.Adlog är specialiserat på marknadsföringoch försäljning av logistiktjänster.– Under 4 år har vi byggt upp enverksamhet med uppdragsgivare som satsarpå TPL-området, huvudsakligen i Sverige,men sedan en tid också i Norge. Vi harspecialiserat oss på utveckling, marknadsföringoch nyförsäljning av TPL-tjänster,säger Michael Arvidsson, VD för Adlog.– Genom att vi inte är knutna till dendagliga driften av befintliga uppdrag, kan vilägga all kraft på diskussioner med nya,möjliga kunder.Vi har specialiseratosspå utveckling,marknadsföringoch nyförsäljningav TPL-tjänster,säger MichaelArvidsson, VD förAdlog.18 <strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07


värdeflödesanalys”Nu sparar vi 25 interna mil per år”– Tack vare värdeflödesanalysensparar vi 25 mil om året i internatransporter, säger Jan Barck, VD iStarke Arvid. Och företaget stannarkvar i Sverige.Av Lena SonneStarke Arvid AB i Ljungskile tillverkarmaterialhanteringsutrustning i hårdkonkurrens med lågkostnadsländer. För ettpar år sedan fanns planer att flytta produktionenfrån Sverige.Starke Arvid valde att effektivisera, medhjälp av värdeflödesanalys och 5S.– Vi kartlade våra interna värdeflödenoch införde en rad förbättringar, säger JanBarck,VD.– Det hela började med att vår produktionschefvar på leankurs och kom hemalldeles lyrisk. Vi hade problem medproduktionen, att få fram produkter i rätttid. Vi tänkte faktiskt lägga ut verksamhetentill något låglöneland.Nu har effektiviteten i produktionenökat och de anställda gör idag fler produkterpå mindre yta, kortare tid, med kortareinterna transporter och till lägre kostnad.Ordning och reda5S är en delmetod i lean för att skapasystematik, ordning och reda. 5S inlederofta förbättringsarbetet och underlättargenomförandet av andra effektiviseringar.Genom att skapa ordning och reda, blir detenklare att upptäcka och eliminera slöseri.5S resulterade i en ren tidsbesparingmed 3 minuter per timme och montör. Idagarbetar två medarbetare med montering,vilket ger en total tidsbesparing med enmånad per år.På arbetsplatsen hänger foton hur detsåg ut före och efter. Skillnaden är stor.– Det är viktigt att hålla rent och snyggt.Det finns klara rutiner och riktlinjer förvarje arbetsstation över hur verktyg,maskiner och material ska hanteras.Genom att varje verktyg har sin plats,minskas tiden för att hämta och leta. Detleder också till ökad trivsel.– Värdeflödesanalys och 5S blev ett alternativ till attflytta produktionen från Sverige, menar Jan Barck.Tydlig bild av slöseriVärdeflödesanalysen resulterade i minskadeinterna transporter med 25 mil omåret. Den skapade en tydligare bild övervar slöseri fanns i processen. Kartläggningengörs genom att följa produktens vägfrån fabrik till slutkund och rita en bild förvarje processteg i flödet.– Ibland kan det vara svårt att se vadsom är slöseri och icke-värdeadderandemoment för kunden, när någon arbetarhårt, säger Jan Barck.– Vi målade t ex tidigare maskinerna tvågånger – först med grundfärg, sedan medfinishlack, tills vi hittade en färg som kundemålas direkt, med samma resultat ochkortare torktid.– Om man fokuserar på värdeadderandemoment kan slöseriet elimineras.Ett exempelEtt exempel från Starke Arvid gällerproduktion av bockar:Det aktuella tillståndet kartlades, mättesoch analyserades av ett förbättringsteam,som sedan beskrev hur ett framtidatillstånd borde se ut, efter ett antalförbättringsåtgärder. Vid arbetsstationerna”Robot” och ”Bockning” såg teamet att detfanns potential till förbättringar.En handlingsplan togs fram för vad sombehövde göras. Förbättringsförslagenimplementerades och testades.Till slututvärderades och mättes det nya tillståndet,för att se hur mycket effektivare processenblivit.Genom vissa layoutförändringar kunderören till bockarna transporteras direktfrån lastkajen till bockmaskinen, vilketeliminerande onödiga interna transporterEtt ”godismagasin” tillverkades, därrören lagrades direkt över maskinen. Näroperatören tar ett rör, trillar ett nytt ner,direkt från lagret, ovanför maskinen.Roboten vreds, så att tiden då densvetsar kan utnyttjas för att bocka en nybock.För att skapa ett bättre flöde investeradesi ett nytt transportband och en box förmålning. Tidigare skickades bockarna borttill måleriet, i en annan del av fabriken. Nuplacerades sprutboxen nära arbetsstationerna.För att göra varje process och delmomenttydligare, färglades arbetsytorna.Alla ska med- Alla måste vara med i förbättringsgrupper.De som arbetar vet bäst hur processernakan effektiviseras,– I bilindustrin kan lätt 15 man få gå,men så gör inte vi. Att spara in på personaloch avskeda gör ju inte intresset förförbättringsarbete så högt nästa gång. Detvisar inte heller på något samhällsansvar.Stegen i 5S är:1. Sortera (Seiri) – Granska arbetsplatsen kritisktoch ta bort material och utrustning som intebehövs.2. Systematisera (Seiton) – Alla verktyg ochhjälpmedel placeras på rätt plats3. Städa (Seiso) – Hålla rent och snyggt runtarbetsplatsen4. Standardisera (Seiketsu) – Fastställ rutineroch regler5. Skapa vana (Shitsuke) – Följ rutinerna ochreglernaVärdeflödesanalysens5 stegEn värdeflödesanalys kan bestå av följandedelmoment:1. Kartlägga det nuvarande tillståndet2. Kartlägga ett framtida tillstånd3. Utveckla en handlingsplan4. Förverkliga det framtida tillståndet5. Utvärdera och mäta nytt tillstånd<strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07 19


elmia future transportTrenden för järnvägsgods i EuropaTransportbehovet i Europa har ökatmed 20 procent de senaste åren ochminskningen av godset på järnväghar hejdats.Det framkom på ett seminariumom framtidens transportsystem vidmässan Elmia Future Transport iJönköping.Text och foto: Michael Johnsson– Mitt perspektiv är en reducering avkoldioxidutsläppen med 80 procent. Detmåste till en kraftig reducering av antaletbil- och flygtransporter.Redan vid FN:s klimatkonferens 2002 iJohannesburg presenterade han en rapportmed konkreta åtgärder för utveckling avjärnvägsgods.– Men det finns flera sätt att reducerautsläppen från väg- och flygtrafiken, enligtKarl George Höyer.– Godstransporter med järnväg står nu för14 procent av alla transporter i EU15. Menräknar man in de gamla öststatländerna, ärsiffran 34 procent, berättade Elke Schänzlerfrån tågorganisationen CER (Communityof European Railways).Utvecklingen visar att tågbolagen dockfrämst satsar på persontrafiken ochsnabbtågen. Hela 4 500 mil är underutbyggnad just nu. Den internationellagodstrafiken har att brottas med en radtekniska problem som olika spårvidder,tillgängligheten under dygnets 24 timmar,tullklarering, olika nationella regler vidgränsövergångar och olika system föradministration.Elke Schänzler är dock optimistisk närdet gäller godstrafiken i Europa- annatvore väl tjänstefel:– Godsvolymerna ökar och minskningav koldioxidutsläppen talar för järnvägen ilånga loppet.Önskvärt är någon form av EU-standardför godshantering på järnväg, säger ElkeSchänzler.Elke Schänzler gläds åt ökade godsvolymer på Europasjärnvägar.– 80 procent av Europas invånare bor i tättbebyggdaområden och det är dit varorna skall transporteras.– Transportmässigt försöker vi skapagehör för godskorridorer ute i Europa, medsjötransporter till viktiga hamnar ochvidare till olika länder och marknader.I första hand måste det byggas till medspår, upprustning av hamnar och etableringav kombiterminaler.– Idag har vi sex korridorer på agendan,nya är bl a Rottterdam-Genua ochStockholm- Bologna.Utsläppsreducering med 80 % behövsInledningsvis talade den norske transportforskarenKarl George Höyer, professornvid Oslo University College, som dömde utde långa landsvägstransporterna till förmånför frakter på järnväg. Det behövs genomgripandeförändringar nu för att man skaslippa radikala försämringar längre fram itiden, varnar han.Bättre kollektivtrafik och vägtullar– Bygg ut kollektivtrafiken och finansierany infrastruktur med vägtullar. Jag trorockså mycket på statliga kampanjer för attfå folk att lägga om sina resvanor. Högrep-avgifter i de större städerna är andraåtgärder. Viktigt är att kombinera olikastyrmedel i hela transsportsektorn för att fåett bra slutresultat. Slutligen måstejärnvägen ta större andel av godstransporternainrikes.Nu satsas det på många håll i världen påfler och större vägar för att bygga bortköer.– Det löser inte problemen. Ju störrevägar, desto mer trafik. Köerna kan inteminskas annat än genom att biltrafikenminskas, slår Karl G Höyer fast.En fråga som kom upp på FutureTransport var om järnvägen också kanersätta sjöfart mellan Asien och Europa.Indierna Vipin Sharma, ledare för UIC(International Union of Railways) taladesig varm för nya internationella fraktkorridorerfrån Asien till Europa.Det som talar emot är tekniska hinder,som olika spårbredd i olika länder.– Här krävs extra ansträngningar, menarVipin Sharma.”Mega-inlands-terminaler”– De stora utmaningarna österut ärgränspassagerna och tågens pålitlighet.Genom att ingå partnerskap med rederiermellan Europa och Asien, kan tågen tahögre nivåer av godstransporter.Det är emellertid relaterat till hur stor”Sjöfarten har den enorma fördelen attden kräver så små investeringar i infrastruktur,jämfört med landtransporter.”Vipin Sharma talade för nya ”mega-inlands-terminaler”.20 <strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07


elmia future transport<strong>Intelligent</strong> Logistiek October <strong>2007</strong>.qxp 10/22/<strong>2007</strong> 2:02 PM Pahar vänt uppåtSÖKER DU UTRYMME? >>– Vi i den rika världen har ett ansvar att gå före och visa vägen för att minskakoldioxidutsläppen radikalt, menar professor Karl G Höyer.förmågan är att omorganisera”distributionsmixen” i Europagenom vad Vipin Sharma kallar”mega-inlands-terminals”.– Det integrerade järnvägsnäteti Europa börjar uppnå ensådan volym att det innebärökade möjligheter för järnvägstransporter.Tillväxten ärpositiv också mot bakgrund avett ökat miljömedvetande desenaste fem åren, ansåg VipinSharma.”Fartyg är bäst till Asien”Varuflödena från Europa tillAsien växer ständigt. Mångastora butikskedjor i Sverigeköper idag upp till 50 procentav sina varor från Kina.Göteborgs Hamn är den endahamnen i Sverige med direkttrafiktill Fjärran Östern,påminde vice VD Eric Nilsson isitt anförande.Omkring en tredjedel av denstora godsvolymen rullar frånhamnen på järnväg. ”Railport”kallas systemet, där tågpendlarvarje dag rullar iväg med godstill 23 olika platser, som längsttill Insjön i Dalarna.– Vi har en direktlinje tillNässjö som ger industriernadär samma service somUddevalla, åtta mil frånGöteborg.Men Eric Nilsson tror inteatt järnvägen kan konkurreramed sjöfarten på långvägatransporter som till Asien.– Fartygen är bäst på delånga sträckorna. Järnvägenpassar bäst på de nationellanäten. Båtarna har den enormafördelen att de kräver småinvesteringar i infrastrukturen.Det är hamnar och farledersom kostar. Vattnet finns därredan, till skillnad mot rälsenoch vägarna.MiljöproblemMiljöproblem i finns dock äveninom sjöfarten. Ecodriving ochgasåtervinningär två miljöfrämjande åtgärder.– Skattefrihet för landanslutenel när containerfartygenligger vid kaj är också önskvärt.Nu bränner fartygen diesel 24timmar om dygnet vid loss- ochlastning. Det pågår projekt iShanghai och Los Angeles iämnet.Eric Nilsson menar att detfinns stora investeringsbehov ijärnvägsnätet, bl a fler satsningarpå dubbelspår samt attutveckla smartare transporter.– Sveriges industri har sexprocent högre logistikkostnaderär EU-snittet. Frågan är omdet beror på avståndshandikappeller om vi inte hareffektiva system.– Jag saknar en övergripandenationell transportstrategi.ProLogis är specialister på utveckling ochuthyrning av moderna, effektiva logistikbyggnader.Anläggningarna är strategisktbelägna i anslutning till infrastruktur somstörre vägstråk, järnvägsnät, hamnar ochflygplatser. På den svenska marknadenkoncentrerar vi verksamheten till Mälardalen,Göteborgsområdet och Öresundsregionen.Genom ProLogis europeiska nätverk avfastighetsspecialister erbjuder vi avancerade,flexibla lösningar som efterfrågas av företaginom till verkningsindustrin, detaljhandelnoch transport- och logistiksektorn.www.prologis.seBELGIENDANMARKFRANKRIKEITALIENNEDERLÄNDERNAPOLENRUMÄNIENSLOVAKIENSPANIENSTORBRITANNIENSVERIGETJECKIENTYSKLANDUNGERN<strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07 21


produktionslogistikEli Goldratt:”Företagens kapacitetsökning liknEli Goldratt är ett märkligt fenomeninom produktionslogistik, också somoförblommerad marknadsförare avsig själv. ”Ingen får komma till före -läsningen utan att ha läst min bokMålet”, låter han meddela före sinkonferens på Sheraton i Stockholm.Vi lyssnade och fick en egen pratstund,i en rökpaus.Av Lena SonneHans bok ”Målet” är en handbok omproduktionslogistik i romanform, om hurman kan öka effektiviteten och lönsamhetinom tillverkningsindustrin. Redan därformulerade han grunden för sitt tänkande,som han nu bygger vidare på och föreläserom runt om i världen.”Målet”, som kom i slutet av 1990-talet,har sedan dess översatts till 20 språk ochsålt i mer än 3 miljoner exemplar. Bokenanvänds flitigt som en lärobok i projektledningoch produktionsstyrning, särskilt iUSA.Eli Goldratt anses av många vara någotav en guru inom processoptimering,framför allt för sin s k ”Critical Chain”–metodik och sin”Theory of Constraints”,TOC.Eli Goldratt är en mycket underhållandetalare. När han inleder sin ”föreställning”vill han först få publiken att tänkaoch förstå den nya värld vi lever i.– Kina går från att vara världens störstaproducentland till världens största konsumentland,med en stor, köpstark medelklass.När tror ni att denna vändpunktkommer? frågar han publiken retoriskt ochsvarar – Det har redan hänt – för två årsedan.Att skapa en livskraftig visionHur uppnå lönsamhet? Hur bryta invandatankesätt? är frågeställningar som EliGoldratt vill belysa. Mest talar han om”The Viable Vision”, den livskraftiga visionsom enligt honom måste vägleda alltförändringsarbete som vill nå påtagligaresultat.– Vi måste helt enkelt se på verklighetenoch tänka logiskt och fokuserat på det vi dåfaktiskt ser. Vi måste ha modet att möta– När försäljningen växer snabbt, är det stor risk attmissa leveranstider eller erbjuda leverans långt frami tiden. Men när leveranstiderna blir för långa, finnsrisk att inte bara förlora order, utan kunder, säger EliGoldratt.dagens verklighet och ifrågasätta den.Att anstränga företagets resurser tillbristningsgränsen eller att frestas att taalltför höga risker leder inte till målet.– För att uppnå en klar konkurrensfördel,måste vi kunna tillfredsställa kundensbehov bättre än vad varje konkurrent kan.Men det gäller att ta reda på vad som ärkundens viktigaste behov:– När större delen av kapitalet äruppbundet i lager och tillgängligheten ärviktig, är kanske en förbättrad lageromsättningkundens viktigaste behov.Gäller i alla branscherHan tar själv exempel från så skildaområden som amerikansk krigsindustri ochsjukvård.Öka vinsten till samma nivå som dinomsättning idag på bara fyra år är vad hanutlovar.Frågan är om han lyckas få oss alla atttro på och se vägen fram till ett sådantunder.Men hans vision, som utlovar att snabbtvända ett företag till vinst, kan tillämpasinom alla branscher, hävdar han.– Men förutsättningen är att produktionsflödetstadigt växer snabbare än detotala kostnaderna.För detta krävs oftast att kundbasenbreddas.– Men de flesta säljorganisationer vetinte hur de ska handskas effektivt med ettstort antal goda affärsmöjligheter.– När försäljningen växer snabbt, är detsärskilt stor risk att missa leveranstidereller att erbjuda leverans alltför långt frami tiden.Men när leveranstiderna blir för långafinns det risk att inte bara förlora order,utan risk att förlora kunder.– Ivern att ta hem varje möjlig order kanstå i vägen för strävan att bygga upp ettsystem som baserar sig på att bygga upp enavgörande konkurrensfördel.– Alltför ofta kan ett företags kapacitetsökningliknas vid att spela rysk roulett,genom att man gör stora långsiktigaåtaganden på bristfälliga kunskaper om hurmycket kapacitet som krävs och när.Flaskhalsen avgör hela produktionenHans flaskhalsteori, TOC, som redananvänds i många företag, går ut på attutnyttja flaskhalsarna i produktionen tillsin fördel.– Det är omöjligt att ha en kompliceradtillverkningsprocess helt utan någraflaskhalsar. För om man ökar kapaciteten iflaskhalsen, så uppstår en ny flaskhals, påett annat ställe i kedjan.I stället gäller det att utnyttja dessaflaskhalsar på bästa sätt.– Det första är att identifiera flaskhalsarnaoch sedan underordna alla andradelar. Flaskhalsen är ju den svagastelänken. Därför är det också den sombestämmer den totala produktiviteten.– För att öka produktiviteten, måsteman se till att flaskhalsarna jobbar för fullkapacitet.Hans budskap idag handlar mera omstrategi och taktik och att sätta upputmanade visioner. Strategi är enligt EliGoldratt svar på frågan ”Varför ?”Taktik är svar på frågan ”Hur?”Han vänder sig speciellt till alla som harvarit med om förändringsarbete i sinaföretag. Många i publiken nickar instämmandenär han påpekar att förändringsarbetekan gå mycket trögt, om medarbetarnainte ser varför förändringen är nödvändig.Det måste vara en vinn – vinn – vinn –22 <strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07


lagersystemnordiska dagligvarulagerNu senast fick Daifuku också uppdragetatt modernisera Dagabs lager i Jordbro.– En viktig orsak till att vi blir huvudleverantörvar nog det utmärkta samarbetetförra året kring Dagabs lager i Backa ochatt den designade lösningen passade Dagabperfekt, säger Henrik von Bahr, säljansvarigför Skandinavien i Daifuku Europe Ltd.Distributionslagret får sex krangångarsom ger 9500 pallplatser. Kapacitetentäcker därmed väl en framtida expansion.Daifuku ska nu leverera sex 14 meter högaautomatkranar med tillhörande bansystemoch två STV-skyttlar som ska ta pallar frångodsmottagningen in till höglagret. De skaockså ta hand om utflödet från lagret tillpåfyllning av plockfasader och utleveransernaav helpall.– Det nya höglagret ska installeras påbara 12 veckor våren 2008 och vara i drift imaj 2008, säger Henrik von Bahr.SuperGros är inköpsorganisation förfristående dagligvarubutiker och ledandegrossist i dansk dagligvaruhandel meddistributionscenter i Ringsted. 2004 varDaifuku huvudleverantör till det existerandelagret där.Orderna plockas där av plockare medröststyrningssystem, ett av de första iNorden, som gör att plockarna kan hanteraflera order på samma gång.Nästa år bygger Daifuku ut SuperGrosanläggning i Ringsted med utrustning förnio krangångar och 20 500 pallplatser.Inbrytning i NordenMed leveranserna till danska Netto ochSupergross och svenska ICA och Dagabhar Daifuku på några få år tagit betydandemarknadsandelar i Norden.Daifuku, som grundades 1937 och i åralltså firar 70-årsjubileum, har idag ca 20 %av världsmarknaden och är därmed tvåa ivärlden, efter tyska Schäfer. Men marknadsandelarnai Europa har hittills intevarit lika stora. Här har åtminstone tretyska aktörer större försäljning än Daifuku.– Men vårt mål är att bli en bland topp-3i Europa till år 2010, säger Thomas Balluff,marknads- och försäljningschef i DaifukuEuropé Ltd, som f ö förra årets värvadestill Daifuku från tyska konkurrentenDematek.Henrik von Bahr och Thomas Balluff gläds åt nyastora uppdrag i både Sverige och Danmark.<strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07 25


lagersystemSäkerhet och ergonomi viktigtLagerhantering sker i ett allt snabbaretempo och blir mer sofistikerad.– Men säkerhet, ergonomi ochutbildning av personal, blir därmedockså allt viktigare, säger HansWesterström, på Constructor.Av Lena SonneKraven på snabbhet i lagerhanteringenväxer. Men lagret är ett möte mellanmänniskor och teknik och därför måstesäkerheten och arbetsmiljön prioriteras.Tunga laster hanteras ofta högt upp och isvåra lägen och därtill under tidspress.Nya regler för säkerhet kom 1 juli <strong>2007</strong>.(Se nedan)På senare år har Constructor alltmeranpassat produktsortiment, fabriker ochorganisation till dessa nya krav och även denya FEM-normerna som gäller i Europa.– Säkerhet och tjänster som bl.a.ställagebesiktning och utbildning ingårredan i vår verksamhet. Det är en viktigdel, där vi arbetar aktivt för säkrarelagermiljö, med Arbetsmiljöverkets senastenormer som grund, säger Hans Westerström,marknadschef på Constructor.– Skador, felställningar och sjukskrivningarär ett stort bekymmer, säger HansWesterström. Vi har därför satsat påutbildning och redan utbildat ett par tusenpersoner som jobbar i lagermiljö. Vi harnumera också fasta kurser för personalensom arbetar i lagermiljö.Arbetsmiljöverkets nya kravpå säkerhet i lagermiljöfrån 1 juli <strong>2007</strong>1. Tydliga informationstavlor skall finnas, på välsynlig plats som anger maxlast per sektion ochmaxlast per bärplan.2. Om påkörning kan medföra risker för personal,vilket det alltid gör, skall gavlar och stolpar försesmed påkörningsskydd.3. Pallställ skall vara förankrat om det finns risk förinstabilitet. Det betyder att pallställsstolpe alltidskall vara fäst i golv och om det trots golvinfästningföreligger instabilitet skall annan betryggandeinfästning företas.4. Pallställ skall vara försett med skydd somförhindrar att pallar skjuts genom stället, s.kgenomskjutningsskydd, om det inte är uppenbartonödigt. Exempelvis om pallställ står mot vägg.– Säkerhet är oerhört viktigt. En balksom är svetsad har inte samma bärighet,säger Hans Westerström och visar en bildpå hur en balk som är lagad, böjs undertrycket av tung last. Den kan gå sönder ochskada människor. Men det är verklighet påmånga lager.Idag är det krav på besiktning ochprotokoll måste föras.Constructor har också besiktningsserviceoch utbildning på plats i lagret.Besiktningsavdelningen har specialistersom kan förklara vad de nya, utökadesäkerhetsföreskrifterna innebär.– Det är ju ett egenintresse för lagerhållaren.Företaget blir ju ansvarigt om någothänder.Det yttersta ansvaret för att bestämmelsernaefterlevs och i händelse av olycka harföretagets VD.– Men det är också vårt ansvar somstora leverantörer att upplysa om de nyareglerna, menar Hans Westerström.Ergonomi och säkerhet styr ocksåproduktutvecklingen.Constructors modeller av hyll- ochpallställ, rullbanor och tunga lådor –utdragsenheter som lätt kan dras ut påskenor – gör det möjligt att arbeta ergonomisktriktigt vid montagestationer vid t.exproduktionslinor.Påfyllnad av material till plockfasadenkan skötas snabbare och går effektivt pårullbanor för både inleverans och utleverans.De har olika lutning, så att de lättglider ner på rullbanan – in eller ut.Produktionslinorna är också ergonomisktutförda.Materialhantering/ industriförvaringFabriken för lagersystem, som är Constructorskärnområde i Norden, finns i Hönefossi Norge. Där har stora investeringar gjorts ibl a helautomatiska produktionslinor ochnya IT-system.– Målsättningen är att tillgodosemarknadens ökande krav på effektivareoch rationellare logistiska lösningar, därhänsyn måste tas till kompromisslösa kravpå kvalitet, säkerhet, leveranstid ochservice, säger Hans Westerström.Alternativ till traditionella lagerhylloreller pallställ är kompaktlagring, därutrymme kan frigöras. Gången som manska in i öppnas automatiskt genom ettelektronisk ordersystem.– Det kan vara alternativet till att byggany lageryta.– Med Constructors utdragsenheter, som lätt kandras ut på skenor, är det möjligt att arbeta ergonomisktriktigt, säger Hans Westerström.– Lagerautomater är också ett platsbesparandealternativ till konventionellinredning.Constructor säljer också lagerstyrningsprogram,hissautomater, paternosterverkoch horisontella karuseller.– ABB använder våra Tornadomaskinertill sitt stora reservdelslager för bl.a.robotar, berättar Hans Westerström.Men även handeln kan satsa på avanceradelagersystem.Scandinavian Eyewear i Jönköping, somdesignar och säljer en stor del av deglasögon som svenska folket använder, villeför ett år sedan bygga ut sitt smådelslagerför att klara en ökad efterfrågan. Lösningenblev, efter många turer, två rekordhögahissautomater på 14 meter, med rullbandoch som fungerar med s k batchplockning.Ökar nära 20 % i årDet var den blivande Volvochefen GunnarEngellau som startade det som skulle bliConstructor redan under andra världskriget.1951köpte man Säffle Metallindustrioch flyttade över sin tillverkning avstålinredningar från Motala till SäffleFram till i höst har Constructor ägts avnorska AKER Material Handling Group,som finns i Europa och Mellan Österngenom egna bolag och agenter. Hela AMHgruppen, Aker Material Handling, därConstructor Sverige AB ingår, har docknyligen sålts till svenska Altor EquityPartners.Att det är hög aktivitet i industrin märksockså hos Constructor. Omsättning på 310miljoner SEK 2006 beräknas i år stiga till365 miljoner SEK.Det är en ökning på närmare 20%.foto: lena sonne28 <strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07


öststyrningRöststyrning mot genombrott i nordiska lagerRöststyrd plockning står inför ettgenombrott i Norden och Baltikum.Det som redan har hänt i Finland,sprids till övriga Norden.Av Gösta HulténMånga distributionscentra världen överanvänder idag röststyrning för att ökaproduktiviteten och minska kostnaderna ilager och distribution.Med röststyrning kan ett lager ellerdistributionscenter nå helt nya prestationsnivåerutan att personalen känner sig merpressad.Röststyrd plockning – eller pick-by-voice– finns redan på många lager i USA,Europa och Asien. I Sverige har dockgenombrottet dröjt. Mejeribranschen varförst ut här och nu finns flera applikationerockså i Sverige.Det är inte så konstigt.Ofta ökar röststyrning produktiviteten iett lager med 15–25 % och förbättrarplocksäkerheten till så nära 100 % manrimligen kan komma. Produktivitetsförbättringenär så stor, att röststyrning snabbtväntas bli standard i vissa branscher. Detblir svårt att avstå från de fördelar somröststyrning ger.Finland föreStora distributionscentra för grossister varförst med att införa plocksystem baseradepå röststyrning. Efter dessa stora logistikoperatörer,har röststyrning spridits tillandra verksamhetsområden.Med hjälp av röststyrning, kan personalenvara fokuserad på den aktuellauppgiften. Det blir en smidig tvåvägsdialogmellan affärs- eller lagerhanteringssystemetoch lagerpersonalen på golvet.Istället för att lita på papperslistor ellerbildskärmen i en handhållen terminal föratt få instruktioner, använder man sin röstatt kommunicera med och har bäggehänderna fria.I Norden har Finland varit först att ta tillsig den nya tekniken.– Men intresset ökar nu i hela Norden,också i de baltiska länderna, säger GertTønnesen, chef för affärsutveckling inomVocollect Europa, en av de ledandeaktörerna inom röststyrning.Det är inte bara produktiviteten ochplockkvaliteten som gör röststyrningRöststyrning sker via ett ett headset som är kopplat till handdatorn och instruktioner genereras automatisktav t ex lagersystemet. Användaren säger till systemet när arbetet är utfört och informationen uppdateras då ilagersystemet.intressant. På ett lager med personal medvarierande hemspråk och språk- ochläsförmåga, blir den egna rösten ettosvikligt och enkelt hjälpmedel.– Lagerarbetaren gör först ett röstprov,så att systemet lär sig rösten. Därför spelardialekt eller utländsk brytning inte någonroll, påpekar Gert Tønnesen.Nya språk– Vi får hela tiden fram applikationer pånya europeiska språk, förutom de nordiskat ex polska, ungerska och ryska, berättarGert Tønnesen.Vid röststyrning bär användaren ettheadset som är kopplat till handdatorn ochfår därifrån instruktioner som automatisktgenereras av exempelvis lagersystemet.– Lagerarbetaren görförst ett röstprov, såatt systemet lär sigrösten. Därför spelardialekt eller utländskbrytning inte någonroll, säger Gert Tønnesen.foto: lena sonneAnvändaren talar tillbaka till systemet närarbetet är utfört och informationenuppdateras i lagersystemetSystem för röststyrning finns i mångaolika varianter. Vocollects Talkman ärdesignad främst för tuffa industriellamiljöer och tål både kyla, fuktighet, värmeeller att tappas i ett betonggolv.Röststyrning möjliggör en effektiv ochkvalitetssäkrad arbetsprocess för lager, tackvare modern teknologi. Genom attomvandla utskrivna plocklistor till informationi realtid som presenteras i en optimalföljd, kan arbetet bli både effektivare ochenklare.Bara en börjanMen röststyrda lager är kanske bara börjanpå röststyrningsteknikens genombrott.Redan nu finns applikationer för attskriva in text på datorn med hjälp av denmänskliga rösten istället för att skriva påtangentbordet.Redan finns också röststyrda datoreroch webbläsare där man kan navigera,klicka på länkar och formulär på webbengenom talade instruktioner. Men teknikenhar av olika skäl inte slagit igenom.Enkelheten talar dock för att röststyrningsteknikenhar framtiden för sig ocksåpå helt nya områden.<strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07 29


miljöStora Enso Logistics får miljöprisStora Enso Logistics, SAKAB, Sand &Grus AB Jehander, Höganäs AB ochFalkenbergs kommun är de transportköpandeföretag som får årets miljöprisav organisationen QIII.De har enligt prisutdelarna lyckats särskiltväl när det gäller miljö, arbetsmiljö ochtrafiksäkerhet.– Samtliga pristagare har kämpat för attfå fram avtal som höjer nivån på transporterna.Ett viktigt skäl till att de lyckats ärden goda dialogen med leverantörerna,säger Lasse Holm, chef för QIII.QIII bedömer upphandlingar av tungavägtransporter utifrån krav på godarbetsmiljö, trafiksäkerhet och miljö vidtransporterna. Transportköpare som ställerhöga krav belönas med QIIIs Kvalitetsbevis.Vid prisutdelningen som i år gick iGöteborg, fick Stora Enso, SAKAB, Sand& Grus AB Jehander, Höganäs AB ochFalkenbergs kommun ”QIII -stjärnor” försina insatser när det gäller att få frammiljömässigt bra avtal med transportleverantörer.Bäst lyckades Sakab som fick 4stjärnor inom gruppen avfallstransporter.Stora Enso Logistics fick 4 stjärnor igruppen skogstransporter.– Samtliga organisationer som fått prishar använt QIIIs kostnadsfria upphandlingsverktyg.Det visar att verktygetfungerar för många olika typer av organisationer.Jag hoppas att ännu fler nu blirpeppade att använda verktyget, som blandannat leder till minskade koldioxidutsläppfrån den tunga vägtrafiken, säger LasseHolm.Flera pristagare menade att QIIIsupphandlingsverktyg är en nyckel till högtransportkvalitet, som gynnar dialog medtransportleverantörerna, istället för att varakontrollfunktion.– Sedan slutet av 90-talet har vi haftdessa frågor högt på agendan, säger KarinStora Ensos transporter har fått QIIIs miljöpris.Nordell, samordnare inom hållbarhet påStora Enso Logistics.– Sedan ett år tillbaka har vi arbetatenligt QIIIs intentioner och tack vare ettfint samarbete med Nils Hanssons Åkerihar vi lyckats ta fram en bra mall som vikan använda mot flera leverantörer.Det finns en rädsla hos allmänheten förolyckor särskilt med timmertransporter.– QIII och Stjärndagen betyder att vikan visa vårt gedigna och struktureradearbete för säkra transporter, säger KarinNordell.Stockholm Göteborg Malmö Oslo Helsinki København Århus Odense Aalborg VejleLOGISTIKUTHYRNING<strong>Logistik</strong>fastighet med optimaltläge i Södertälje, Järna• 2 700–15 000 m 2• Upp till 18 portar• Snabb access till E4• Byggrätt för ytterligare 10 000 m 2För mer information, kontakta:Thomas Bubbat · tel 08-402 36 80 · mobil070-323 28 56E-mail: thomas.bubbat@colliers.seStockholm · Tel 08 402 36 70Göteborg · Tel 031-743 00 90Malmö · Tel 040-330 880www.colliers.se30 <strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07


logistik i krigPrivata aktörer för logistik i krigEn ny, samordnad logistik ska effektiviseradet svenska försvaret ochställa om uppdraget till att servasvensk trupp runt om i världen.En omfattande omläggning av helaförsvarets logistik är på gång.Av Lena SonneFörsvarsfrågan, försvarets resurser och nyainriktning har i höst satt avtryck i dramatiskaministeravhopp. Men även försvaretslogistik läggs nu om i grunden.Försvarets kommande stora centrallager,som ska byggas i Arboga 2009, ska intebara tjäna de svenska utbildningsförbanden.I Försvarsmaktens tidning Forum förlogistik nr 2 <strong>2007</strong> redovisas hur det nyastorlagret är tänkt att anpassas till ochserva Sveriges internationella insatsstyrkor.Det betyder i klartext en omläggning frånlogistik för territoriellt försvar av Sverigetill logistik i krig.Privatiserad logistikFörsvarsmaktens logistik kan förbättras,hävdades i en starkt kritisk rapport frånRiksrevisionen tidigare år.Genom att koncentrera lagerhållningenav grundorganisationens materiel till enplats hoppas Försvarsmakten på attsamtidigt få kostnadsminskningar, eneffektivare förnödenhetsförsörjning och attmöjliggöra framtida s k OPS-lösningar d v satt tillåta privata investerare att äga ochfinansiera logistikfunktioner för försvaretpå liknande sätt som i stor skala skettfrämst i USA.Det nya centrallagret i Arboga beräknasvara färdigbyggt under 2009 och i full drift2011.Huvudsyftet med förändringen sägs varaatt uppnå ett av Försvarsmaktens strategiskamål, nämligen att ge ett förbättratstöd och omedelbart kunna försörjainsatsförband som löser både nationellaoch internationella uppgifter.Militärt materiel men inte vapenI centrallagret i Arboga ska enligt dagensplaner bara militärspecifika förnödenheterförvaras. Civila förnödenheter ska lagerhållasi garnisonsnära serviceförråd och iställetoutsourcas till civila distributörer.I Arboga ska finnas bland annat armé-,De svenska trupperna i Afghanistan är en del av den internationella insats vars logistik ska betjänas.marin- och flygvapenspecifik materiel,beklädnadsförråd, arsenalsförråd FG3-5,viss övningsmateriel och Resmat: s ochreservdelslager. Däremot kommer man inteatt lagerhålla till exempel fordon, ammunitionoch vapen. Sådan materiel kommeräven fortsättningsvis att finnas i serviceförråden.Lägre kostnaderDe nuvarande centrala förråden, FörsvaretsCentrala Beklädnadsförråd i Karlsborg,FCBK, och Försvarets sjukvårdsförrådi Filipstad, FSjvF, det flygvapenspecifikaförrådetpå Bråvalla, och delar av Förrådsavdelningeni Arboga kommer alla attflyttas till det nya centrallagret i Arboga.Undantaget är Försvarsmaktens CentralaInformationssystemsförråd i Uppsala,FCIS, som inte berörs av flytten.Vilka vinster förväntas då?Med det nya centralförrådet i Arbogaräknar försvarsledningen med lägrekostnader för själva lagerytorna, att manska få en mer korrekt redovisning ocheffektivare lagerstyrning, men också attprivata aktörer ska kunna driva verksamheten.Under de närmaste åren ska en omställninggöras av gamla förråd från serviceförrådtill servicecentra och servicepunkter.Servicecentra kommer att finnas på 18platser, bland annat i Berga, Boden,Halmstad och Karlskrona. De ska utgöraden primära kontaktytan mellan kund ochFMLOG.Dessutom kommer det att finnas 7 s kservicepunkter, d v s förråd med begränsadlagerhållning runt om i landet,bl a att i Kiruna, Härnösand och Visby.250–300 jobb försvinnerDe garnisonsnära förrådens yta beräknasbara uppta cirka 1000 kvm när omställningentill den nya driften är genomförd. Övrigyta i befintliga förråd kommer att användastill förrådsställning av insatsorganisationen.Genom den här förändringen beräknas250-300 årsarbetskrafter inom FMLOG attförsvinna. Med början år 2009 kommeristället 80 civila årsarbetskrafter attanställas vid centrallagret i Arboga.Kostnadsbesparingarna beräknas uppgåtill 100 miljoner SEK per år efter år 2011,när centrallagret är driftsatt.Foto: pelle vamsted, försvarsmakten<strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07 31


vinjettArcona hade ansvaret för bygget av Postens huvudkontor i Solna. Det byggdes enligt Lean Construction.Arcona tror på Lean Construction– Kostnaderna för byggindustrinsprodukter har stigit 50 procent merän konsumentprisindex de sista 25åren. Ingen annan industri har sådanprisutveckling, säger Peter Tolf,affärschef på byggföretaget Arcona,som tror på ”Lean Construction”föratt bryta utvecklingen.Av Lena Sonne– För att vända utvecklingen krävs attbeställarna ställer krav och skapar förutsättningarför byggföretagen att bedrivakostnadssänkningar. Alla icke värdeskapandeaktiviteter måste elimineras, sägerPeter Tolf.Arcona är ett av de första byggföretageni världen att ta till sig Lean. Arcona knyterihop projektet och standardiserar processer,men man varken bygger, levererar ellerköper in byggmaterial. Det gör samarbetspartners.För Arcona handlar det om att utvecklagemensam kunskap om byggprocessen, därman går vidare från tidigare erfarenheter.–Vi har satsat mycket på kunskap ombyggprocessen och har haft samarbetsprojektgenom hela kedjan, säger Peter Tolf.Inspiration från FinlandLean, med rötter i Japans bilindustri, är ettbegrepp som vinner mark också i nyabranscher.Peter Tolf har arbetat med Lean i tio åroch Arcona inspirerades också av japanerna.Från Finland och professor LauriKoskela, numera verksam i Manchester,togs begreppet Lean Construction redan ibörjan av 1990-talet.Lean Construction går ut på att kapaicke värdeskapande delar av en processsnarare än att försöka förbättra de värdeskapandemomenten. Allt onödigt ska bort.Väntetid, stora lager, omarbetningar,ineffektiva flyttar, överarbete, transporteroch medarbetares outnyttjade kreativitet.Byggbranschen är inte känd för att hakommit särskilt långt i kostnadseffektivisering.Ofta är det vattentäta skott bådemellan leverantör-byggherre och mellanleverantörerna sinsemellan. Slöseri medresurser, väntan, byggfel, långa ledtider ochsvinn är vanligt.De stora byggbolagen i Sverige somSkanska, NCC, JM, Peab m fl har docknumera börjat se över sina flöden. Skanskasatsar t ex på centraliserat inköp ochbyggindustrin får alltmer industrialiseradeprocesser.– Lean Construction innebär projekteringi nära samarbete med fastighetsägareoch byggherrar. Det bygger på varaktigsamverkan med utvalda projektörer ochentreprenörer. Kunden får en partnergenom hela processen, med möjlighet attpåverka hela vägen. Man har gemensammamål och aktiviteter och gemensam ekonomi,vilket ger säkerhet i utfallet, säger PeterTolf.Arconas strategiska leverantörer, som”Lean Construction är framförallt ett tankesätt.”32 <strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07


ygglogistikarkitekter och stomentreprenörer, är medfrån starten, när företaget börjar arbetamed ett nytt projekt. Kontrakten medleverantörerna utformas så att alla fåranledning att anstränga sig för det totalaresultatet. Arcona arbetar i princip alltidmed samma strategiska projektörer ochunderentreprenörer.– Vi har också utformat en process somåterkommer projekt efter projekt, så attalla känner igen och förstår den.”Träningsläger”– Lean Construction är framför allt etttänkesätt. Det handlar om att få färre feloch missar i projektet, kortare tid och attbygga billigare.En svårighet är att få alla engagerade iförbättringsarbetet.– Det är en krävande uppgift och därförutbildar vi coacher hos leverantörerna. Detär ju inte ett antal företag som jobbar ihop,utan ett antal individer. Och det är viktigtatt förbättringarna görs på alla nivåer, bådeav den som ritar en kabelstege och av densom monterar den.Arcona har ordnat gemensammaträningsläger där arkitekter, konstruktörer,projektledare, produktionsledare deltagitoch fokuserat på motivation, att skapagemensamma mål och team-byggande.Träningslägret har sedan följts upp medindividuell coachning.– Nu ska vi satsa på en ordning ochreda-struktur på arbetsplatsen.Måste sträva åt samma hållBåde industrialiserat byggande och leansyftar till att hålla nere kostnaderna, menär alls inte samma sak.I byggbranschen är det vanligt att mantittar på priset för varje moment för sig.– Men det fungerar inte om varjeleverantör bara ser till sitt eget åtagande.Det krävs ett samspel mellan leverantörer,projektörer och underentreprenörer, allamåste sträva åt samma håll, säger PeterTolf.Arcona har tillsammans med strategiskaleverantörer tagit fram en processbeskrivning.Processen har en tydlig struktur, medavstämningar ”pliktportar” som tillämpas ialla projekt.– Vi började med att skaffa kunskap ombyggprocessens alla moment. Men det ärinte lika lätt att standardisera processer ibyggbranschen som i industrin, menarPeter Tolf.– Det är svårt att föra statistik, hittanyckeltal och jämföra när projekten kan seså olika ut som Postens huvudkontor iSolna – det mest kända av Arconas byggprojekt– och Arconas huvudkontor påKungstensgatan, där det handlade om attvarsamt renovera och bygga om ett1800-talshus.– Lean Constructionhandlar omatt få färre fel ochmissar i projektet,kortare tid och attbygga billigare,säger Peter Tolf.foto: lena sonneMALMÖ GÖTEBORG STOCKHOLM KÖPENHAMN ÅRHUS ODENSE AALBORG VEJLELOGISTIKFASTIGHETUTHYRES<strong>Logistik</strong>fastighet i Hamnen – MalmöLager om ca 10 000 m² uthyres med bra skyltläge<strong>Logistik</strong>fastigheten ligger mellan Lodgatan och Järnkajen i Industrihamnen,Malmö. Till- och frånfartsleden finns i direkt anslutningtill europavägen.• Tomten är ca 18 000 m² ochlagret ca 10 000 m²• 1 425 – 10 000 m²• Takhöjd 4,5 – 9 meter till balk• Lokalen kan nås med lastbilsamt långtradareMåns Broberg · Tel 040-33 08 80 · Mobil 0709-71 25 73Anders Johansson · Tel 031-743 00 98 · Mobil 0738-07 06 78Christer Backman · Tel 031-743 00 97 · Mobil 0709-24 23 01Malmö · Tel 040-330 880Stockholm · Tel 08-402 36 70Göteborg · Tel 031-743 00 90www.colliers.se<strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07 33


vinjettDet var inte lätt att dra igång Lean för grundtankarna i Lean gick stick i stäv med företagets traditionella produktionssätt, säger Anders Hagnell, Sofia Wollmann och NiclasJohansson.Lean har vänt skutanDanielson Sverige AB, med produktionpå Gotland, har sedan några årarbetat med vissa Lean-verktyg, menvill ta sig vidare mot ett övergripande,Lean-inspirerat produktionssystem.text och foto: Björn StenvallDanielson Sverige AB levererar industriellgrafik för produktmärkning som bilmärkesemblem,dekaler och skyltar. Dagens ägare,Anders Danielson, är släkt i rakt nedstigandeled med Jacob Danielson, somgrundade företaget 1915.Tillverkningen är idag koncentrerad tillVisby. Huvudkontoret ligger i Solna,omsättningen var 2006 ca 60 miljoner SEKmed ett 70-tal anställda.Företaget har en historik av välmåendeoch har legat i framkanten i sin bransch.Men med den grafiska branschens teknikutvecklinghar konkurrensen hårdnat.Danielson arbetar aktivt med atteffektivisera sin produktion, vilket intealltid varit lätt med företagets mix avgrafisk bransch och plåthantverk. Detklassiska handlingssättet har varit att köpain stora mängder material för att aldrig ståutan. Stora lager har varit en grundsten.Dessutom producerades helst allt på engång, för att slippa ställa om maskinerna,även om det innebar försening för nästakund. Ett tankesätt som fungerade så längedet inte fanns någon större konkurrens.2003 var leveransprecisionen undernågra månader så låg som 46 %, vilketgivetvis var ohållbart. Ledningen satte uppett krav på att leveransprecisionen skulleupp till 99%. Exakt hur det skulle gå till varman inte lika säker påNedläggning ett dråpslagDet var ungefär i den vevan som SofiaWollmann och Niclas Johansson anställdes,Sofia som platschef, Niclas som produktionschef.Båda har ett förflutet hosEricsson och Flextronics på Gotland ochdärmed erfarenhet av deras produktionssystem.Det finns ingen djup tradition avtillverkningsindustri på Gotland. NärFlextronic la ner sin produktion, innebardet ett dråpslag. Med IUC. IndustrielltUtvecklingscenter, som förebild, startadesett projekt med Gotlands kommun ochAlmi som kom att utvecklas till TRC,Tekniskt ResursCentrum. Det är idag enekonomisk förening, som ägs av 27 företagpå Gotland. Danielson är ett av dem.Via TRC fick man kontakt med JanLinell och Anders Hugnell, projektledareför TRC, respektive Lean-coach i Produktionslyftet.Start för Lean– Niclas och jag hade med oss tankar kringeffektiv produktion från Ericsson/Flextronic.Tillsammans med Jan Linell började vimed 5S och värdeflödesanalys varannanvecka, berättar Sofia Wollmann.– I vår produktion finns det tyvärrmånga olika flödesvägar i maskinparken,varför det är svårt att göra en värdeflödesanalys.Det blir mer av en affärsmodell.Det var nu som företagets Lean-arbeteinitierades. Leveransprecisionen talade sitttydliga språk. Alla visste att något måstegöras, men att ändra ett arbetssätt från34 <strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07


lean”grunden är aldrig lätt. Vad Danielsonbehövde var ett exempel som visade att detfungerade.– Vi hade en problemprodukt till en storkund, en produkt som vi sällan klarade avatt leverera i tid, berättar Niclas Johansson.För att praktiskt visa hur Lean-konceptetfungerar valde vi att koncentrera oss påden hanteringen.Vi har inte gjort några nyinvesteringar.Bara genom att ändra tanke- ocharbetssätt har skutan vänts.”En stor kulturkrockDet första de gjorda var att halverabatchstorleken. De lade även fokus påkvaliteten. Operatörerna insåg ganskasnabbt fördelarna, men hur skulle deövertala exempelvis inköparna ochteknikerna om fördelarna?Just logistikupplägget innebar en storkulturkrock. Det fanns t ex inga uppläggkring avrop eller taktning. Danielsonbrukade producera stora mängder förlager, vilket innebar att maskinen varblockerad för andra kunder. Normalfalletvar att en kunds första leverans aldrig var itid, medan de kommande alltid var i tid –tills lagret var tomt.– Det var inte lätt att dra igång arbetet,eftersom grundtankarna i Lean till en delgick stick i stäv med företagets traditionellaarbetssätt, säger Niclas Johansson.Företaget hade heller ingen utveckladdialog med kunden angående logistikupplägg.Om en återkommande kund glömdeatt beställa, fanns det ingen backup.Dessutom kände kunden till att företagetinte hade någon vidare leveransprecision,varför de ofta beställde saker till etttidigare datum.– När vi väl hade fått genomföraförändringarna och kunnat mäta resultatet,kunde vi visa att ledtiderna hade gått nerfrån som mest åtta veckor till 1-3 veckor,d v s med över 50 %, berättar SofiaWollmann.Ett nytt produktionssystemDet var resultat som dessa som gjorde attman nu känner sig moget att vara med iProduktionslyftet. Hade det varit för två årsedan är det inte säkert att man hade fåttalla med sig. Idag finns en handfull eldsjälar,framför allt de som arbetar medlogistik och beredning. De har insett för-​delarna, även om det har varit en lång resa.– Visst har det inneburit ett nytttankesätt, men kanske ännu viktigare är attvi har påverkat förmågan eller viljan attvåga tänka annorlunda, säger NiclasJohansson.Samtidigt känner de att de behöver lyftasig mer. Endagskurser och punktinsatserräcker inte. Förbättringsgrupperna fallerofta tillbaka till problemlösning istället förförbättringsarbete.Danielson har arbetat en del med olikaLean-verktyg, även om inte den övergripandeLean-filosofin förankrats i företaget.De insåg att de måste etablera en gemensamproduktionsmetodik, ett företagetsproduktionssystem.– En annan utmaning är personalensyrkesstolthet, säger Niclas Johansson. Vi fårinte gå för hårt fram, eftersom den är enverklig resurs för företaget. Samtidigt kanvi inte begära för lite, då blir det inte någonförändring.”Det går inte”Specialistkunnandet syns även i flödet påfabriken. På grund av produktionen finnsdet inte ett naturligt materialflöde, eftersomde olika operationerna kommer i olikasekvens, beroende på produkt. Iblandmåste en plåtpressning ske före tryck,ibland efter. Lackering kan ske som sistamoment eller före slutlig stansning.Det tidigare tankesättet påverkade ävenunderhållet av maskinparken. Eftersomman körde större och större batcher, villeman producera så länge maskinen höll.Oplanerade stopp för att reparera en trasigmaskin var vanliga. Allt gick ut på attproducera så länge maskinen fungerade.– Mindre batcher ger tillfälle förunderhåll, rengöring, verktygsbyte etc,säger Niclas Johansson.Man har börjat titta på ställtidsreduktion,men även här finns det en djuptförankrad kultur. ”De går inte att korta”.– Det är väl så att ingen egentligen hartagit tag i den övergripande tanken medLean ordentligt. Vi har inte haft enöverbryggande helhetssyn och känt att vibehövt extern hjälp med detta. Därförtycker jag att detta känns riktigt bra att blipilotföretag inom Produktionslyftet, sägerSofia Wollmann. Vi inspireras av andra,som inlett motsvarande resa.Danielson kan nu se tillbaka på ett parår av ständiga förbättringar. De har lyckatsöka lönsamheten, få högre leveransprecision,sänkta ledtider och höjd kvalitet. Dehar skapat en grund att bygga vidare på,men vill ha stöd för att komma vidare.Acceptera förändringarnaSamtidigt framhåller både Sofia Wollmannoch Niclas Johansson medarbetarnas sättatt arbeta med och acceptera förändringarna,trots att de fått ändra på tjugoårigatraditioner.– Det är ju inte så att de har gjort fel,utan världen har förändrats, säger NiclasJohansson.– Det vi har uppnått hittills är helt tackvare personalen, säger Sofia Wollmann. Vihar inte gjort några nyinvesteringar,investeringen har varit i människor. Baragenom att ändra tanke- och arbetssätt harskutan vänts.Ägare och styrelse i Danielson SverigeAB har valt att satsa långsiktigt motbilindustrin, vilket gör Lean-arbetet ännuviktigare.Detta är produktionslyftetInom svensk industri finns en betydande produktivitetspotentialsom kan och behöver utvecklas i mindreoch medelstora företagen. De är ofta leverantörer tillde stora, globala företagen, men kan sakna egen kraftatt utveckla sina produktionsprocesser till världsklass.För att stärka dessa företag, behövs en stor ochsamlad nationell satsning. Det är Produktionslyftetsavstamp.Produktionslyftet arbetar med fokus på företag med50-250 anställda, för att stödja och inspirera dem attutveckla sin produktionsförmåga i Sverige. Ambitionenär att stödja svensk industri att nå hållbar tillväxt.Delområden som ingår:• Skapa medvetenhet om förbättringspotential ochlösningsmöjligheter samt påverka företagen attvidareutveckla sina verksamheter.• Initiera ett praktiskt förankrat och långsiktigt arbeteför att stärka verksamheten samt aktivt stötta demunder startsträckan.• Påverka och skapa insikt hos kunder och leverantörertill de medelstora företagen om värdet av eneffektiv produktion• Långsiktigt stötta företagen i den fortsattautvecklingen utifrån deras olika behov som uppkommeröver tiden.• Läs mer på www.produktioslyftet.se<strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07 35


eskilstunaEskilstuna växande logistikklusterKommunerna i Mälardalen drar tillsig alltfler logistiketableringar.Eskilstuna är ett exempel. Här valdeHennes & Mauritz, Lidl och Meca attlägga sina centrallager.– Instegsaffären var H&M. Straxefter följde Lidl. Sedan tidigare fannsVolvo, Scan Log, m fl och merkommer, säger näringslivssekreterareMikael Jonsson.foto: lena sonneAv Lena Sonne– Eskilstunas logistikläge är bra med allatransportslag nära och stora möjligamarknader, säger Mikael Jonsson. Härifrånnår man hela norra Europa inom ett dygn– till halva priset mot Stockholm.Den tidigare blomstrande industristadenär på väg att få en ny betydelse –som logistikort och handelsplats. Under1970-talet såg det mörkt ut i Eskilstuna.Jobben försvann och befolkningenminskade med nästan 6000 personer under10 år. På 90-talet vände det och 1994 vardet 88 000 invånare. Idag är det 93 000.Tillväxtmålet 500 per år överträffas rejältunder <strong>2007</strong>.Daglig tågpendel– Den positiva utvecklingen i Eskilstunagäller också handelsindex, pendling,nyföretagande och bostadsbyggande.Här finns daglig tågpendel för gods frånGöteborg, Helsingborg och Hamburg.Motorväg till Stockholms city tar baraen timme och de täta turerna med tåget påSvealandsbanan ger ett centralt läge iMälarregionen.foto: lena sonne– En ny kombiterminalär klar2009, berättarLeif Linde.– Eskilstuna logistikpark kommer när den är fullt utbyggd att vara ett av Mälardalens största logistikområden,berättade Linda Nordin och Mikael Jonsson från Eskilstuna kommun på Tekniska Mässan i oktober.Ett nytt spår in till Eskilstuna logistikparkblir nästa steg.– Vi har god tillgång på mark. 500 000kvm planlagd mark kan direkt börjabebyggas, lovade Leif Linde, projektledareför Eskilstuna <strong>Logistik</strong>park på <strong>Intelligent</strong><strong>Logistik</strong>s seminarium på Tekniska mässan.Priset är betydligt lägre än i Stockholm.Mellan 70 och 300 kr per kvm beroende pålägeStorsatsning på logistikparkEskilstuna kommun utvecklar nu Eskilstuna<strong>Logistik</strong>park vid flygplatsen – 10 milväster om Stockholm, 1 mil öster omEskilstuna centrum och 2 mil väster omSträngnäs, vid E 20 och Svealandsbanan.Eskilstuna kommun har också utrett förutsättningarnaför spår för godståg tillområdet.– Det skulle då gå parallellt medSvealandsbanan i cirka en kilometer ochvika av från banan efter en tunnel vidlänsväg 899. Rundgångsspår möjliggörrangering och rundgångskörning för lok,säger Mikael Jonsson.Eskilstuna logistikpark kommer, när denär fullt utbyggd, vara ett av Mälardalensstörsta logistikområden. Här finns ett stortmarkområde lämpligt för exploateringar,med bra förutsättningar för logistikverksamhet.Här finns tre transportsystem, motorväg(E 20), tåg (Svealandsbanan) och flyg(Eskilstuna flygplats).– Eskilstuna kommun köper successivtin mer mark och äger idag cirka 400 hektar.En mindre del närmast E 20 är redandetaljplanelagd med anslutning tillmotorvägen.– Kommunen vill skapa bolag som ägermark och flygplats, och som i samverkanoch delägande med privata företag ochinvesterare kan utveckla området.– En ny kombiterminal, vid sidan avFolkestaterminalen, blir klar 2009, sägerLeif Linde.Kommunen är på gång att köpaflygplatsen. Idag finns här bara skolflyg,taxiflyg, ambulansflyg och lättare fraktflyg.Hamn i Oxelösund och SödertäljeEskilstuna har dock ingen hamn. Idagkommer största delen av containergodsetfrån Göteborg. En del kommer också viaOxelösund. TGOJs järnväg ger möjlighettill ökade flöden från Oxelösund. Ökadkapacitet via Södertälje hamn är ocksåönskvärd, enligt Leif Linde.36 <strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07


<strong>Nr</strong> 7 <strong>November</strong> <strong>2007</strong>nyttOm hur man tacklarvariationer i efterfråganEfterfrågevariationer är något sompräglar vardagen för de flesta företag.Exempelvis försöker det tillverkandeföretaget uppnå kostnadseffektivproduktion och jämna materialflödengenom att hantera variationerna påbästa sätt. Detta genom att skapaflexibla produktions- och materialförsörjningssystemoch/eller låta olikaformer av lager fånga upp variationen,ofta med stora kostnader som följd.Många gånger sker detta emellertidutan förståelse om vad som egentligenorsakar variationerna. I detta nummerav PLAN-nytt beskriver Stig-ArneMattsson ett antal olika orsaker. Hanmenar att ett flertal av dessa i självaverket är genererade av företaget självtoch dess försörjningskedja. Mångaföretag kan därför bli kostnadseffektivaregenom att identifiera och angripaorsakerna till variationerna, innan alltför stora resurser läggs på att hanteradem.PLAN arrangerar i vanlig ordningseminarier, företagsträffar, utbildningaroch certifiering under hösten.Jag vill också påminna alla studentersom genomfört sitt examensarbeteunder <strong>2007</strong> att anmäla sig till dentävling som utser <strong>2007</strong> års bästaexamensarbete i logistik. Förutom ära,får vinnaren/na prispengar och en chansatt presentera arbetet på vårensPLAN-konferens.Detaljer kring tävlingen liksom helavårt kursutbud finner du som vanligt påvår hemsida, www.plan.se.Pär Brander,Redaktör PLAN-nyttPLAN-NYTTRedaktör: Pär BranderBlekholmsterrassen 3,Box 553,101 31 StockholmTel: 08-451 30 44redaktion@plan.seNätverket för logistikerLOGISTIKFÖRENINGEN PLANStiftelsen PLAN UtbildningBlekholmsterrassen 3, Box 553, 101 31 StockholmTel: 08-24 12 90Fax: 08-24 12 05kansli@plan.sewww.plan.setty n<strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 6/07 37


Varifrån kommer allaefterfrågevariationer?Variationer i efterfrågan gör det svårt att uppnå kostnadseffektiv produktionoch jämna materialflöden. Sådana efterfrågevariationer har sitt ursprung ivariationer i konsumtion på slutkundsmarknaden. Variationerna är emellertidockså till viss del genererade av företaget själv och av distributörerna i deförsörjningskedjor där företaget ingår. Dessa självgenererade efterfrågevariationerkan följaktligen påverkas, så att bättre förutsättningar för effektivamaterialflöden och produktion kan erhållas, skriver professor Stig-ArneMattsson, Chalmers Tekniska Högskola.Av Stig-Arne MattssonFör det tillverkande företaget harförekommande variationer i efterfråganen avgörande betydelse för möjligheternaatt upprätthålla ett högt och jämntkapacitetsutnyttjande med bibehållen lågkapitalbindning i lager och PIA. Efterfrågevariationernasstorlek påverkar därmedtillverkningskostnaderna och i slutändande priser man måste ta ut för att kunnauppnå en acceptabel lönsamhet. Efterfrågevariationernapåverkar också konkurrensförmågani ett annat avseende. Debidrar till långa och varierande genomloppstider,vilket i sin tur påverkar såvälleveranstider som leveransprecision tillkund.Det kan kanske tyckas självklart attefterfrågevariationer uppstår, att de äroundvikliga och att man måste accepteradem som de är. Det skulle med andra ordinte finnas så mycket att göra åt dem. Istället måste man så gott det går försökahantera dem genom att använda olikaformer av buffertlager för att jämna utflödena eller med hjälp av hög volymflexibiliteti produktionen. Så enkelt tror jagemellertid inte att det i allmänhet är.För vissa produkter är det lätt attförstå att det mer eller mindre oundvikligenförekommer stora efterfrågevariationer.Detta gäller exempelvis för produktermed starka säsongmässiga konsumtionsmönster.För de flesta andra produkterkan man emellertid fråga sig varförefterfrågan i det tillverkande företagetsvänger som den gör. Är det rimligt attförvänta sig att förbrukningen i användarledetav produkter som skruvmejslar,tandborstar, kaffekoppar och köksstolarkan variera med åtskilliga tiotals procentfrån en månad till en annan. Det förefallertroligare att anta att det finns en del andramekanismer än variationer i förbrukning islutkundsleden som förorsakar variationeri efterfrågan i det enskilda företaget.Om så är fallet, borde det också vararimligt att försöka angripa de bakomliggandeorsakerna till variationerna innanman satsar resurser på att hantera dem,exempelvis genom att öka flexibiliteten iproduktionen eller att införa utjämningslager.Överlagrad och självgenereradefterfrågevariationBortser man från säsongmässiga svängningarkan man säga att det på varjeFigur 1. Verkliga och självgenererade efterfrågevariationerslutkundsmarknad finns en naturlig ochmer eller mindre slumpmässigt betingadgrundvariation i efterfrågan. Dennagrundvariation är emellertid oftasttämligen måttlig och ställer i sig intespeciellt stora krav på flexibilitet. Utövergrundvariationen finns det emellertidockså en överlagrad variation som i storutsträckning skapas av rutiner ochbeteenden i företaget självt och i deförsörjningskedjor som företaget befinnersig. Denna variation kan följaktligen sägasvara självgenererad och några vanligaorsaker till att variationen uppstårbeskrivs nedan.De självgenererade efterfrågevariationernatenderar att vara större ju längreuppströms man kommer i försörjningskedjan,dvs de är större bland produkttillverkareoch underleverantörer än blanddistributörer. Det är detta fenomen sombrukar kallas bullwhipeffekt ellerForrestereffekt.38 <strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07


foto: constructorPeriodiseringsbeteendenEn mycket vanlig orsak till att efterfrågevariationeruppstår är vad man skullekunna kalla periodiseringsbeteenden.Sådana beteenden leder till att utleveransvolymenper period tenderar att varieraenligt illustrationen i figur 2, d v s att devolymer som levereras ut från ett företageller en produktionsavdelning under enperiod, tenderar att vara mycket störremot slutet av perioden än under dessbörjan.Naturligtvis är det svårt att uppnårationella materialflöden och jämnproduktion under sådana omständigheter.Variationerna har i regel mycket lite medegentliga efterfrågevariationer hoskunderna att göra. I stället hänger desamman med olika beteenden i anslutningtill användning av periodiserade försäljningsmåloch produktionsmål.Om exempelvis en säljare har enförsäljningsbudget per kvartal, inträffardet ofta att huvuddelen av försäljningenäger rum under kvartalets sista månader,som ett resultat av en sista kraftansträngningför att nå sina uppsatta mål. Nästakvartal får då en tuff början eftersomprospect-stocken betats av mycket hårtunder försöken att nå föregåendekvartalsmål. Säljaren kommer in i en ondcirkel som driver fram denna periodiskavariation i utleverans och därmed iefterfrågan på produkter, sett ur produktionenssynvinkel.Motsvarande fenomen kan ocksåFigur 2. Periodiska utleveransvariationerDet är inte ovanligt att merparten av veckans utleveranser går på torsdagar och fredagar. Det skapar en ojämnefterfrågan för verksamheten, både på sluttillverknings- och utleveransavdelningar.iakttas i produktionen. Det är exempelvisinte helt ovanligt att av veckans utleveransermerparten går på torsdagar ochfredagar. Detta skapar en ojämn efterfråganför verksamheten, både på sluttillverknings-och utleveransavdelningarna.Säkert finns det flera olika förklaringartill fenomenet. En sådan kan vara att ettarbete alltid tenderar att ta den tid somfinns till förfogande, dvs ett resultat avParkinsons lag. Följaktligen sker merpartenav den produktion som skall levererasunder en period så sent som möjligt iperioden.Den amerikanske planeringsgurun EliGoldratt förklarar fenomenet medutgångspunkt från de system och rutinersom används för budgetering, uppföljningoch resultatmätning i företaget. Antaexempelvis att en produktionschefsprestationer följs upp med utgångspunktfrån kapacitetsutnyttjande i form avproducerade direkta timmar i förhållandetill totalt antal timmar. Han kommer då avnaturliga skäl att prioritera order medstora orderkvantiteter som kan säkerställaett högt kapacitetsutnyttjande. Hankommer också att prioritera order sominte riskerar störas av materialförsörjningsproblemoch order som ger fördelarmed avseende på uppsättningstider.<strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07 39


foto: lena sonnefoto: lena sonneEfterfrågevariationer kan härröra från slutkunderna. Men de kan också genereras av företagen själva och distributörerna i försörjningskedjorna.Dessa självgenererade efterfrågevariationer kan påverkas, skriver professor Stig-Arne Mattsson.Detta beteende bidrar till att säkerställahög effektivitet i den egna avdelningen,men är inte givet optimalt för företagetsom helhet. Efter ett tag måste han, delvisunder tryck från försäljning och företagsledning,också se till att de order som skalllevereras till kund prioriteras så attperiodens resultat- och faktureringsbudgetsuppnås. När dessa mer företagsglobalamål prioriteras, ökar flödet ut frånföretaget.Påverkan från administrativa rutinerÄven olyckligt utformade faktureringsrutinerkan bidra till att förstärka variationernai efterfrågan genom att bidra till enförskjutning och periodisering av orderingången.Exempelvis kan detta inträffa närman fakturerar periodiskt. Genom attvänta med att beställa till första dagen iföljande faktureringsperiod kan kundenfå en räntefri kredit under motsvarandeen faktureringsperiod. En sådan kostnadsbesparingkan vara tillräcklig för att förmåkunder att tillämpa ett sådana beställningsbeteende.Liknande förskjutningaroch periodiseringar i beställningsbeteendenkan också uppstå på grund avbetalningsvillkor med fri leveransmånad.De momsredovisningsrutiner somtillämpas kan också ge upphov tillperiodiska efterfrågevariationer. Genomatt exempelvis förskjuta en leverans medenstaka dagar, kan nästan en hel månadskredit på momsbeloppet erhållas. Mankan då förledas att anpassa leveranstidpunktertill hur momsredovisning sker.Variationer på grund av priserbjudandenoch kampanjerEn annan vanlig orsak till att efterfrågevariationerförstärks genom det egnaagerandet är användning av kvantitetsrabattereller olika priserbjudandenkopplade till orderkvantiteter. Genom atterbjuda sådana kvantitetsrabatterpåverkas kunderna till att beställa störrekvantiteter åt gången än vad de egentligenopåverkat hade tänkt sig göra. Beteendetskapar problem både för leverantör ochkund. För leverantören skapar detojämnare efterfrågan och därmed ökadesvårigheter att hålla låga lager och jämnproduktion. Även kunden får problemmed ökade lager eftersom han förmåsbeställa mer än vad han egentligen harbehov av. Ur materialflödes- och produktionssynpunktförlorar följaktligen bådaparter på sådana rabattkonstruktioner.Att genomföra försäljningskampanjerkan ha samma effekt på efterfrågevariationernasom användning av volymrabatter.Syftet är ju att temporärt öka försäljningenoch därmed utleveranserna, d v s inågon mån att medvetet skapa efterfrågevariationer.Speciellt försvårande effekterfår kampanjförsäljning om den genomförsutan samverkan med dem som är ansvarigaför produktion och materialförsörjning.Efterfrågeuppgångarna kan dåkomma mycket olyckligt under ett skededå kapacitetsutnyttjandet från andraproduktområden redan är stor. Utansamråd blir dessutom inte en efterfrågeuppgångförutsägbar vilket ytterligareförsvårar möjligheterna att vara flexibelnog att klara av det ökade efterfrågetrycket.Generellt sett kan man nog vågapåstå att de kan vålla mer skada än nytta,speciellt om det inte finns förutsättningarför att planera och genomföra kampanjernai samråd med alla som berörs.Påverkan från orderstorlekarAnvändning av stora orderkvantiteter ärkanske det beteende som mest av allabidrar till att skapa svårhanterligavariationer i efterfrågan. Ju störreorderkvantiteter man använder sig av,desto större oregelbundenhet ochvariation i efterfrågan får man. Dettafenomen märks till exempel myckettydligt i hierarkiska lagersystem. Marginellavariationer från de slutkonsumerandekunderna på marknaden, blirtydliga svängningar i efterfrågan frånlokala lager till regionala lager som i sintur resulterar i avsevärda och svårhanterbaravariationer i efterfrågan på centrallageroch i produktionen. Samma typ avfenomen inträffar i produktionen därvariationerna i efterfrågan på egentillverkadehalvfabrikat och detaljer kan varierakraftigt även om färdigtillverkningen/slutmonteringen är tämligen jämn.Orderkvantitetens betydelse förefterfrågevariationernas storlek kanillustreras med hjälp av ett enkeltexempel. Antag att ett företag för en visstillverkning har en produktionskapacitetpå 400 timmar per vecka och att man vidbehov kortsiktigt på ett ekonomiskt40 <strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07


”I första hand bör man försöka reducerade efterfrågevariationer som är självgenererandeoch som följaktligen kan påverkas.”rimligt sätt kan öka denna kapacitet med20 %, dvs gå upp till 480 timmar pervecka. Antag vidare att man i medeltal får50 order per vecka, vardera motsvarandeett kapacitetsbehov på i medeltal 8timmar. Vid helt slumpmässig orderingångkommer då efterfrågan att överstiga denmaximalt möjliga kapacitetsnivån på 480timmar under 7 av årets veckor.Femdubblas orderkvantiteten, dvsvarje order motsvarar i medeltal ettkapacitetsbehov på 40 timmar och 10order erhålls i medeltal per vecka så attden totala efterfrågan förblir oförändrad,kommer möjlig kapacitetstillgång attöverskridas under 22 av årets veckor.Variationerna i efterfrågan och därmedkapacitetsbehov blir sålunda avsevärtstörre som en direkt effekt av störreorderkvantiteter.Den här typen av efterfrågesvängningarär mycket svåra och kostnadskrävandeatt anpassa sig till med hjälp av ökadflexibilitet. Med stor sannolikhet gerdagens metoder för att bestämmaoptimala orderkvantiteter, exempelviskvadratrotsformeln, alldeles för storaorder, inte minst på grund av att kostnaderför uppkommande beläggningsojämnheterinte beaktas vid beräkningen.MaterialplaneringsgenereradevariationerRutiner som tillämpas för att styramaterialflöden mellan kund och leverantörkan också bidra till att förstärkaefterfrågevariationer i försörjningskedjor.Sådana självgenererade förstärkningar avefterfrågevariationer inträffar om mananvänder någon form av optimeringsmetodför att beräkna ekonomisk orderkvantitetoch gör nya beräkningar av dessaorderkvantiteter i takt med att efterfrågangår upp eller ner. Anta exempelvis att enuppgång i efterfrågan på 20 % harinträffat. Planeringssystemet försöker dåinte bara svara upp mot denna efterfrågeökningi sig, utan det försöker också ökalagrets storlek. Om kvadratrotsformelnför beräkning av ekonomisk orderkvantitetanvänds, kommer en 20 %-ig efterfrågeökningatt leda till en ungefärligen 10%-ig ökning av orderkvantiteten, d v sden sammanlagda efterfrågevariationenkommer, innan systemet svängt in sig, attbli c:a 30 %. Motsvarande efterfrågeförstärkningerhålls om säkerhetslagerkvantiteternadynamiskt räknas om videfterfrågeförändringar. Planeringssystemetförsöker inte endast beordra påfyllningutifrån en ny efterfrågenivå. Detsträvar dessutom efter att dimensioneraupp säkerhetslagret så att det motsvararden nya efterfrågenivån.Variationer på grund av leveransproblemEn ytterligare källa till självgenereradeefterfrågesvängningar i försörjningskedjorär av beteendemässig natur och delvisbetingad av bristfällig kommunikationmellan kund och leverantör. Om entillfällig efterfrågeuppgång inträffar ochföretaget därför tvingas förlänga leveranstidernasom ett sätt att anpassa sig,kommer kunder att uppfatta detta som attleverantören håller på att få leveransproblem.För att gardera sig beställer manstörre kvantiteter än vanligt och/ellertidigarelägger beställningar. Detta är ettfenomen som i USA kallas shortagegaming. I brist på information om denverkliga efterfrågans utveckling uppleverleverantören det inträffade som en ökningav efterfrågan. När han väl genom att ökasin tillverkningskapacitet börjat kunnaåtergå till normala leveranstider kommermånga kunder att försöka dra ner på sinabeställningar eller helt enkelt annulleradem. Andra som accepterar att ta emotdet som beställts kommer att ha täcktbehoven för lång tid framöver eftersomden ökade beställningskvantiteten intemotsvarades av en egentlig högreefterfrågan från slutkundsmarknaden.Sammanfattning och slutsatserFör de flesta företag är variationer iefterfrågan ett oundvikligt inslag ochnågot som man genom att bygga uppflexibla produktions- och materialförsörjningssystemeller buffertlager måste klaraav att anpassa sig till. Det är ofta ettvillkor för att vara konkurrenskraftig ochframgångsrik. Flexibilitet och lager äremellertid förknippade med kostnaderoch kan man komma till rätta medvariationsproblemen utan sådanainvesteringar, bör detta naturligtvisövervägas. I viss utsträckning kan ocksåflexibilitets- och lagerinvesteringar sägasvara något av symtombehandling.Grundproblemet är ju att efterfrågevariationeruppträder.I första hand bör man därför försökaatt reducera de efterfrågevariationernasom är självgenererade, och som följaktligenkan påverkas, genom förändringar isystem, rutiner, processer och tillämpadepolicys.I den utsträckning sådana insatser inteär tillräckliga för att komma tillrätta medproblemen, bör man i ett nästa stegförsöka göra efterfrågevariationerna mersynliga och förutsägbara, framför alltgenom ett effektivare informationsutbytei försörjningskedjan. På så sätt får man tillexempel bättre möjligheter att i god tidanpassa sig till förekommande variationer.Endast om dessa typer av åtgärder inte ärtillräckliga, bör insatser för att förbättravolymflexibiliteten eller för att dimensioneraupp buffertlagren genomföras.Stig-Arne Mattsson<strong>Logistik</strong> och transportChalmers Tekniska HögskolaEn korrigering iAnders Segerstedts artikeli förra numret:”Avståndet från C till E är inte 11 utan 9 i tabell 1,eftersom problemet är symmetriskt. Dettapåverkar inte lösningen.<strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07 41


10 000 kronor till bästa examensarbetetPLAN utser årligen Bästa examensarbete inom logistik.Stipendiet är öppet för studerande vid Universitet ochHögskolor som gjort examensarbeten inom logistikområdet.Prissumman är 10 000 kronor!UTFÖRT UNDER <strong>2007</strong>PLAN utser årligen Bästa examensarbete inom logistik. Stipendiet är öppetför studerande vid Universitet och Högskolor som gjort examensarbeteninom logistikområdet. Prissumman är 10 000 kronor!BedömningsgrunderTillämpbarhet i praktisk verksamhet eller teoretiskt bidrag, nyhetsvärde,originalitet, metodtillämpning med mera.AnsökanAnsökan tillsammans med uppsatsen i PDF-format ska vara PLANs kanslitillhanda senast 31 december <strong>2007</strong>. Ansökan skickas till exjobb@plan.se.UtdelningStipendiet utdelas i samband med PLAN-konferensen 8–9 april 2008i Stockholm. Pristagaren/na förutsätts deltaga och presentera sitt arbete.Priset inkluderar resa, logi samt deltagande i konferensen.Blekholmsterrassen 3. Box 553, 101 31 Stockholm. Telefon 08-24 12 90. Fax 08-24 12 05kansli@plan.se www.plan.seBedömningsgrunderTillämpbarhet i praktisk verksamhet eller teoretiskt bidrag,nyhetsvärde, originalitet, metodtillämpning med mera.AnsökanAnsökan tillsammans med uppsatsen i PDF-format ska varaPLANs kansli tillhanda senast 31 december <strong>2007</strong>. Ansökanskickas till exjobb@plan.se.UtdelningStipendiet utdelas i samband med PLAN-konferensen 8–9 april2008 i Stockholm. Pristagaren/na förutsätts deltaga och presenterasitt arbete.Priset inkluderar resa, logi samt deltagande i konferensen. 42 <strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07


sjöfartHamnar i ovanligt samarbeteHelsingsborgs Hamn ochKarlshamns Hamn inlederett strategiskt samarbetekring bl a upphandlingar,IT och kompetensutveckling.På sikt kan samarbetetutvidgas även till kundsidan.Av Gösta Hulténfoto: karlshamns hamn ab+foto: helsingborg hamn ab– Vi har många likheter ochkompletterar varandra på ettbra sätt. Samarbetet kommeratt gynna båda organisationernaoch göra hamnarnavassare. Det är något som bådevi och kunderna kommer att fånytta av, säger Per-OlofJansson, VD i Helsingborgshamn och Björn Nilsson, VD iKarlshamns hamn.Redan nu finns en samverkanmellan hamnarna. Nyligenstartades en godspendel mellanHelsingborg och Karlshamn.Den drivs av Intercontaineroch målet är att tågen ska gå 6dagar i veckan, men under enuppbyggnadsfas går de 2–3dagar i veckan.Även på kundsidan– Stora hamnar, som Helsingborgoch Karlshamn, är viktigalogistikknutpunkter, ochkommer att bli allt viktigare.Därför är det oerhört viktigt atthamnarna hela tiden utvecklasoch är drivande när det gällerbåde arbetssätt och nyalogistiklösningar. Vi ser mångamöjligheter i samarbetet, sägerPer-Olof Jansson och BjörnNilsson.– Det kan t ex gälla störreupphandlingar av kranar ochannan utrustning och det kangälla IT-stöd för hanteringen,säger Per-Olof Jansson.Främst gäller samarbetet,åtminstone inledningsvis,konkreta frågor som datasystem,kompetensutveckling,upphandlingar och andraområden där man kan dra nyttaHamnarna i Karlshamn och Helsingborg kommer att samarbeta inom en rad områden.av varandras erfarenheter. Imålsättningen ingår ocksåmanagementsamarbete,styrelseutbyte och ”bollplankande”på alla nivåer.– Men på lite längre sikt kandet också handla om ensamverkan på marknadengenom nya logistikupplägg ochatt skaffa nya kunder åtvarandra, säger Per-OlofJansson.Att samarbetet har kommitigång beror på positivaerfarenheter av de kontakterman haft hittills och attpersonkemin fungerar bramellan ledaningarna i respektivehamn.– Vi ställs ofta inför sammaproblem och har därför nyttaav att samarbeta. Det sägerBjörn Nilsson, Karlshamnshamn som gärna kallar samarbeteett partnerskap ochmenar att det också stärkersydöstra Sveriges logistikposition.Första gångenHamnsamarbete finns idagmellan Göteborg och närliggandehamnar och inomVänerhamnar och Mälarhamnar.Göteborg är ocksådelägare i Gävle hamn. Mendetta är första gången som tvåhamnar långt ifrån varandragår in i ett liknande samarbete.Hamnutredaren Bengt OweBirgersson har dock pekat påbehovet av samarbete mellanfler hamnar som kompletterarvarandra.Helsingborg är Sydsverigesöverlägset största containerhamn,medan Karlshamn ärsärskilt starka på bulk- ochEngagemangSäkerhetroro-sidan.Samarbetet påverkar inteägandet eller ledningen avhamnarna. Båda hamnarnatillhör också landets tiostrategiska hamnar, enligt dennyligen presenterade Hamnstrategiutredningen.LägeTrygghetFlexibilitetVi avslöjar aldrig detaljerEn logistikanläggning kräver väsentligt större hänsyn tillsäkerhet än andra fastigheter. Därför redovisar vi aldrigdetaljer för främlingar. Det finns ytterligare fyra kravsom en anläggning måste uppfylla. Du ser dem ovan.I vad vi kallar logistikens pentagon.Brinova skapar attraktiva logistik-, bostads- och kommersiellafastigheter i landets strategiskt belägna orter.Brinova äger även större aktieposter i andra fastighetsbolagsamt strukturerar fastighetstillgångar.Brinova är noterat på OMX Nordiska Börs i Stockholm.Läs mer om Brinova på www.brinova.se.<strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07 43


mässor & konferenserStörsta inköpar- och logistikdagarnaStora Inköpardagen och Stora <strong>Logistik</strong>dagen gick traditionsenligtpå Grand Hotel i Stockholm den 24-25 oktober.I år levde dagarna mer än tidigare upp till namnet.240 deltagare på Inköpardagen och 170 på <strong>Logistik</strong>dagengjorde dem till de mest välbesökta hittills.Av Gösta HulténAlvin Williams, professor i detbreda ämnet ”Marketing”,skriver regelbundet i anseddaamerikanska Journal of SupplyChain Management, där f öförra årets huvudtalare LisaEllram är chefredaktör.Alvin Williams talade omSupply Chain ManagementSCM, vars kärnfråga enligthonom är Supply ChainIntegration, SCI:– Supply Chain Managementär den gemensammasträvan hos de många aktörernai en försörjningskanal attutforma, implementera ochleda sömlösa. värdeskapandeprocesser som tillgodoserslutkundernas verkliga behov.Supply Chain Managementhandlar om utveckling ochsamverkan mellan bådetekniska och mänskligaresurser.Hans lista över företagensom är bäst i världen inomTransportforum 25-årsjubilerarTransportforum är den störstaårliga konferensen för transportsektornoch går som vanligtpå Konsert & Kongress i Linköping.Hela transportsektorn ärrepresenterad; från väg ochjärnväg till flyg och sjöfart.Den 9-10 januari 2008anordnas Transportforum för25:e året sedan starten 1984.– Runt 1 600 personer, varav400 är föreläsare, var med förraåret. Hur många som kommer iår är inte klart. Men det brukarlanda där, säger HelenaSederström på VTI, som just nuarbetar med förberedelserna.– Åsa Thorstensson öppningstalar.Ny session för i årblir om OPS-lösningar, d v soffentligt – privat – samarbeteför att finansiera infrastruktur.– Den gemensammasessionen dag 2 fokuserar påklimatet, dels hur klimatförändringarnapåverkar transporterna,dels hur transporternapåverkar klimatet.VTI arrangerar konferenseni samverkan med Banverket,VINNOVA och Vägverket.<strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> är ocksåi år med som utställare.SCM toppades av Nokia, medApple, Proctor&Gamble, IBMoch Toyota på de följandeplatserna.Per Hill, inköpschef inomAstraZeneca förklarade attföretaget nu har en inköpsorganisationi världsklass ”sombidragit till resultatet genomstora besparingar och är starktetablerad på ledningsnivå.AstraZeneca fanns f ö ocksåmed en bit ner på AlvinWilliams lista.Bengt Östh, ABB PowerProducts, som just bytt fråninköpsansvar till säljsidan, gavförst ett insidertips om ABBskommande, lysande Q3-rapport.Han talade om kraven på en”spendanalys”, som enligthonom är central för framgångsriktinköp.Marco Knuist, Nixdorf, taladlättsamt om mänskliga aspekterpå inköp och Cecilia HermanssonSwedbank beskrev väl denrådande världskonjunkturenmed orden ”cyklisk trötthetoch finansiell oro”.Kunderna i fokusHuvudtalare på den efterföljande<strong>Logistik</strong>dagen den 25/10,professor Thomas W Gruentalade om hur bristandeleveranskapacitet får kunderatt gå till någon annan och hurman undviker det.Enrico Camerinelli taladeom SCOR-modellen somstandard för att mäta ochdärmed kunna förbättralogistikprocesser.Eftermiddagen handlade bla om DHL som tredjepartslogistikerför modeföretag.Dagens moderator, professorDag Ericsson sammanfattadetill slut elegant kraven påframtidens försörjningskedja.– En försörjningskedja är ettantal företag som samlats i engemensam kedja. De samarbetamen försöker ändå luravarandra, påpekade han.Han gav tipset att lageroftast kan ersättas medinformation och han uppmanadesalens logistiker till”kundtänk”.Årets <strong>Logistik</strong> & Transportden 20 – 22 maj, 2008 påSvenska Mässan i Göteborghoppas på en fördubbling avbesökarantalet. Eurolog,ledande årligt forumförlogistiker i Europa kommernämligen att integreras i<strong>Logistik</strong> & Transports konferensprogramoch RORO-mässangår samtidigt på SvenskaMässan. Därmed kan globalalogistikfrågor få ett ökat fokuspå en alltmer internationelltorienterad mässa med konferensdel.<strong>Logistik</strong>lösningar ochförsörjningskedjor blir allt merglobala. Eurolog-delen avkonferensen går på engelska.Frågor kring uthålligaStora Inköpardagen och Stora <strong>Logistik</strong>dagenden 24–25 oktober samladerekorddeltagande.– Electrolux skickar inte utförsäljare som sätter foten idörren, utan ”scouter” somlyssnar efter vad kunderna villha. Sony Ericsson har tusentalssådana spejare som är ute föratt ta reda på vad folk vill ha.Zara´s butiksäljare får 30 % avsin bonus för att rapporteraförsäljning som inte blir av ochvarför, exemplifierade DagEricsson.– Man får tillbaka det mansatsar på logistik i nöjdakunder.Eurolog på <strong>Logistik</strong> & Transport i Göteborglogistiklösningar och transportersmiljöpåverkan blir alltviktigare. Det kommer attsynas i flera av seminarierna.Programråd, som består av fleraledande logistiker och forskarefrån Skandinavien och Europasörjer för att de mest intressantaoch aktuella frågorna tasupp, lovar arrangörena.- Vi försöker få medintressanta case kring dagensoch framtidens krav på logistikoch supply, säger professor DagEricsson, som är med i åretsprogramråd.Det detaljerade konferensprogrammetär klart i slutet avjanuari 2008.44 <strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07


ecensionRapport från Europas GomorraRedan öppningsscenen är grotesk.En kranförare i Neapels hamnberättar hur en container i luften, påväg att stuvas på ett fartyg, börjargunga och öppnar sig och en mängddjupfrysta, döda kroppar faller motkajen och skallarna spräcks som devore av glas.Av Gösta HulténEnligt första Moseboken i gamla testamentetvar Sodom och Gomorra två städer därinnevånarna levde i så grov synd, att Gudlät ett regn av eld och svavel utplånastäderna. Gomorra är också titeln på en nyreportagebok om det mer än hundraårigakriminella nätverket camorran i Neapel,som frodas som aldrig för genom handelsförbindelsermed Kina.Titeln på Roberto Savianos prisbelönadebok, Gomorra (Brombergs) osar svavelav återhållet ursinne. Det byggs upp ibokens ofta lysande litterära reportage omdet samvetsbefriade skurksyndikat somhåller neapelbor och kinesiska slavarbetareunderkuvade som boskap, medan bossarnaoch deras familjer lever i lyx. Allt medanskenheliga företag blir rika och vi européerfår billiga piratkopior eller svindyramärkesvaror, från samma fabriker.Kropparna som föll i kajen ur containernoch gick sönder var kineser, somjobbat i camorrans fabriker. De hade fåttavdrag på lönen mot löftet att fraktas hemvid sin död, för att begravas i kinesisk jord.Ursinne brukar sällan fungera somjournalistisk metod. Men Savianos bokfungerar.Äldre bror till maffianCamorran är den berömda maffians relativtokända, äldre bror i Neapel, på italienskafastlandet. Att den är mindre känd, berorpå att den i motsats till maffian, aldrigkommit in i medias och Hollywoodsrampljus på samma sätt som maffian, somglorifierats från den välgjorda filmenGudfadern 1972 till den tunnare soppanSopranos idag.Men camorran är inte ett spår romantisk.Ingenstans i Europa begås fler mordän i Neapel. Camorran har infiltrerat storadelar av samhället, men har även förgreningari många företag utanför landet.Liksom inom maffian ligger camorransfamiljer i blodiga fejder med varandra,därav de många morden.Men offren kan också vara någon somavslöjat camorran. En präst som predikarom hur bossarna låter avrätta underställdasom konverterar till hederlighet, blev självmördad på order av en boss och därtillbeljugen och förtalad efter sin död, av enlokal, camorra-infiltrerad tidning.Savianos främsta utsiktspunkt ärNeapels containerhamn. Den omsätterenligt handelstatistiken 20 % av Italiensenorma textilimport från Kina. Men över70 % passerar i själva verket här. I Neapellossas nästan bara varor från Kina, fleramiljoner ton per år. Enligt tullen undgår60% av varorna tullkontroll. ”Äkta”märkeskläder är redan i Kina märkta”Made in Italy.”Ett vanligt knep är att sätta sammanummer på många containers. Om encontainer med ett visst nummer öppnatsoch kontrollerats, kan en mängd andra medsamma nummer passera, utan risk. Trafikengäller inte bara narkotika och vapen. Dyraklockor, modeaccessoarer, träningsskor,elektronik, livsmedel flödar härifrån ut tillbutikerna på fina gatan.Dyraste märkesbutikerMycket av verksamheten är distributionoch logistik. Här lagras, sorteras, packasoch förädlas varor i otaliga små fabriker, avkineser som styrs av camorran. Härifrånfraktar lastbilarna äkta, falska, halvfalskaoch halväkta varor, beroende på köpare,gärna för vidare befordran till Europasdyraste märkesbutiker, för ”äkta” varor avprestigemärken tjänar man mest på.Territoriernas direktörer kör Ferrari ochhar eget flygplan. De investerar helst imark och fastigheter. De har handelsförbindelseri hela EU. Det är svårt attidentifiera någon intressegrupp som tjänarMånga varor i prestigeaffäreroch outlet´s har enligtRoberto Saviano passeratcamorrans blodiga händer.mer på EUs fria rörlighet av varor äncamorran, som lyckats etablera kriminellaföretagargrupper främst i Italien, Spanienoch Storbritannien.Saviano beskriver camorran som ettbrödraskap (inga bossar är kvinnor)uteslutande smort av pengar och profit.Succéförfattaren Roberto Savianotvingas nu leva under dödshot inkognitomed livvakt dygnet runt.En svensk maffiaKan vi i Sverige luta oss tillbaka?Nej, inte så länge som amerikanskamotorcykelgäng växer som svampar urjorden, runt om i Sverige, utpressar ochbeskattar hederliga näringsidkare via”beskyddaravgifter” och som redanframgångsrikt infiltrerat byggbranschen.När Göteborgs-Postens kriminalreporterhotades i tjänsten, ville tidningen intebetala det skydd han ansåg nödvändigt.När Janne Josefsson började arbeta meden film om hur Hells Angels etablerade sigi Sverige 1991, slutade det med att han ochen fotograf överfölls av maskerade ochbeväpnade gängmedlemmar i Skåne.TV-teamet tvingades lämna ifrån sig alltmaterial, inklusive filmen med det inspeladeöverfallet. Janne Josefsson har numerasagt att han gett upp försöken att granskagängen kritiskt.Vem vågar skriva den första boken omdenna nya, svenska maffia?Tills dess är Gomorra en viktig bok föralla som professionellt kommer i kontaktmed piratkopierade eller äkta varor, varsvägar är dunkla; alla som vill syssla medvanlig, hederlig handel, inköp och logistikoch som bryr sig ett uns om rättvisa ochmänskliga rättigheter. Köp, läs och tavarning.<strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07 45


konjunkturenFinanskrisen i USA kan dämpa världens tillväxtDen svenska exportutvecklingenförväntas enligt KIbli svagare nästa år, bl a tillföljd av svagare efterfråganfrån USA. Vissa svenskaföretag med stor försäljningi dollar påverkas extra.Av Gösta HulténVarför svajar de finansiellasystemen och varför sjunkerdollarn ?Den amerikanska ekonominhar under flera decennierförändrats från ett systembaserat på banksparande, därspararnas insättningar garanterasav centralbanken, till attbaseras på privata värdepapper,som centralbanken inte längrestår som garant för. Trots Fed´sstarka kontrollbehov, kan mansäga att USAs finansiellasystem har privatiserats.Företag som Moodys ochStandard & Poors har försäkratatt den nya, värdepappersbaseradeekonomin är stabil. De harockså spritt föreställningen attäven värdepapper baserade pådåliga krediter, som denamerikanska s k sub-primemarknaden,är säkra. Det harnu visat sig vara fel.Tillsammans med USAsstora statsskuld, bl a p g akrigen i Irak och Afghanistan,gör detta internationellainvesterare nervösa.Påverkar även SverigeFinanskrisen i USA har redanpåverkat svensk ekonomi. Deföretag som köper mycket idollar gynnas. Men de som haren stor marknad i USA, skadasav dollarraset.För Electrolux märks denamerikanska bolånekrisenredan direkt. Inga nya bolån,inga pengar att betala räntanpå de gamla, då köps det hellerinte mycket vitvaror. ”Marknadsförutsättningarnai USADen svenska tillverkningsindustrins lagernivåer är historiskt mycket låga och orderingången hög, men finanskrisen i USA kandämpa exporten. Källa: Konjunkturinstitutet.har försvagats”, skriverElectrolux i sin prognos.Volvo har också problem iUSA och konstaterar att det ärsvårt att sälja lastbilar ochmotorer. Även Atlas Copcobeklagar att bostadsbyggandethar mattats av. Då fallerefterfrågan på byggtekniskutrustning och byggmaterial.– I vår augustiprognosspådde vi fortsatt stark tillväxt,såväl globalt som i Sverige.Tillkommande informationpekar dock på att den globalatillväxten sannolikt blir någotlägre än prognostiserat nästa årsa Konjunkturinstitutetsprognoschef Urban HanssonBrusewitz, vid SCB:s konjunkturseminariumi oktober.Tillväxten sjunkerDen främsta orsaken till attden globala tillväxten kanrevideras ned till något under5 procent för nästa år, är alltsåbostadsmarknaden i USA.– Vi bedömer att den svagaamerikanska bostadsmarknaden,med ett växande antalosålda hus, innebär att detsannolikt kommer att taytterligare minst ett år innanbostadsinvesteringarna upphöratt falla. Tillväxten i USAkommer därför snarare atthamna under än över 2,5 %nästa år.Till detta kommer att oronpå de finansiella marknadernakan få något större konsekvenserän vad man räknade med iaugusti.Riskpremierna har i vissasegment ökat oväntat kraftigtoch vissa bankers balansräkningarhar blivit ansträngda.Att företagens förtroendeindikatoreri EU gått ner i september,kan också till en del beropå finansoron.Även den svenska exportutvecklingenförväntas enligt KIbli svagare nästa år, bl a tillföljd av svagare efterfrågan, isynnerhet från USA.46 <strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07


tekniska mässanSveriges bästa logistiklägen på Tekniska MässanSveriges bästa logistiklägen diskuteradespå <strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong>s miniseminarierpå Tekniska Mässan undertre dagar i oktober. En rad kunnigaforskare och logistikaktörer gav sinsyn och svarade på frågor från GöstaHultén, chefredaktör för <strong>Intelligent</strong><strong>Logistik</strong>.Text & Foto Lena SonneNågra av Sveriges främsta logistikforskarehade mött upp till 24 korta seminarier påTekniska Mässan i oktober: professorKenth Lumsden, Chalmers Tekniskahögskola, professor Sten Wandel, LundsTekniska högskola , professor SusanneHertz, Jönköpings Internationella handelshögskolaoch Carl-Magnus Carlsson,forskare vid Malmö Högskola.Kenth Lumsden fann Göteborgsförstaplacering på listan naturlig med tankepå dess infrastruktur, kompetens- ochforskningscentrum och andra faktorer.Han talade också om transporternasmiljöpåverkan och att de är fel prissattaidag.– Det finns också stora brister i hur ”Justin time”-tänkandet används och det ökarmiljöbelastningen från transporter.Sten Wandel var kritisk mot Öresundsregionenplacering. Den borde hamnabetydligt högre upp, eftersom man måste seregionen som en helhet.– Se t ex på Toyota, som väljer Malmöför att distribuera bilar till hela norraEuropa och Ryssland. InternationellaKenth Lumsden talade om hur transporters miljöpåverkani framtiden kan påverka logistiklösningarnaoch att transporter är fel prissatta idag.– Gävle är norra Storstockholms närmaste containerhamn, sa Mikael Lööf (tv) intervjuad av Gösta Hultén.företag visar vägen.– Skåneregionen som helhet har dubbeltså mycket gods som Västsverige, sa han.Gösta Hultén påpekade att listanshuvudkriterium var bästa läge för distributionav konsumtionsvaror till Sverige, menSten Wandel var tveksam till om det äradekvat att göra en lista för hela Sverige.– Globaliseringen har gjort att denationella gränserna alltmer förlorar sinbetydelse.Sten Wandel berörde även hantransporterna och miljön.– Centralisering innebär en hårdaremiljöbelastning. Trots att transporterna harfördubblat koldioxidutsläppen, tyder alltpå att det kommer att fortsätta.Han trodde att någon form av”by pass”-system, utan lagring, kommer.Forskaren Carl-Magnus Carlsson harintresserat sig för Öresundsregionen ochmenade att den konkurrerar främst medandra stora regioner i norra Europa.– Stockholm ligger långt borta. Jagförespråkar ett Nordeuropeiskt perspektiv.Sten Wandel: ”Öresundsregionenborde hamnabetydligt högre på lista”.Jönköping/Nässjö ligger på 6:e plats på<strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong>s senaste lista.– Ett bra geografiskt läge vid E4, flyg,direktspår till stambanan och torrhamnkombinerat med högskola som samverkarmed näringslivet, betyder mycket, menadeAnn Marie Hagström som arbetar medetableringar för Jönköpingsregionen.– Att Jönköping och Nässjö lyckats såbra är också enskilda personers förtjänst– eldsjälar som har betytt mycket för attregionen ska synas internationellt, betonadeSusanne Hertz.– Hyundai väljer nu Jönköping för sittnordiska reservdelslager. Därifrån ska intebara hela Norden servas, utan ocksåBaltikum.Regeringens hamn- och kombiterminalutredareBengt-Owe Birgersson,jämförde <strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong>s lista med sittresultat.– Det är inte så stor skillnad. <strong>Logistik</strong>lägen,kombiterminaler och utpekadehamnar ligger alla i de stora godsstråken.Bengt Owe Birgersson fick frågan varförSundsvall, och Karlskrona, kommit med pålistan.– Sundsvall har stor betydelse för skogsindustrin,vilket är ett av skälen. I Karlshamn/Karlskrona finns en stor utvecklingspotentiali samarbetet kring den ökandetrafiken till Polen, Ryssland och Baltikum.Det är två hamnar som inte heller konkurrerarom godset.– Dessutom har jag ett barnbarn iBlekinge, skämtade han.<strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07 47


tekniska mässanStefan Back, generalsekreterareTransportindustriförbundet, gav ettövergripande perspektiv.– Godstransporterna ökar, samtidigtsom det krävs tuffa sänkningar av utsläppgenom att lägga över gods på sjö ochjärnväg, om vi ska leva upp till miljömålen.– Trenden visar att vi inte har kommitlångt. Handeln ökar och ökar. Hållbarhetsanpassningenmåste gälla även lastbilar.Alternativa bränslen och fler strategiskakombiterminaler är vägar till lösningar.Erik Barnekow, konsult inom logistikfastigheter,Colliers International AB ochAsgeir Torfasson, VD Prologis Sverige AB,gav intressanta inblickar i hur företagtänker när de väljer ort för logistiketableringar,värdefulla tips för de representanterfrån olika orter som också var på plats.– Det är ju vi som har facit. Vi förstatistik över var de verkliga logistiketableringarnahamnar.Enligt Erik Barnekow skulle Öresundsregionenligga först på listan om man sågtill antal kvadratmeter nybyggd logistikyta2006.– Men det beror främst på ICAs nyacentrallager i Helsingborg på 70 000 kvm.Stockholm och Halmstad borde ocksåligga högre. Stockholm är intressant för attman snabbt når en stor marknad och harnära till Finland. Men hyrorna spelar in. IStockholm finns också en njugg inställningtill logistik.– 2006 var det en boom med mycketstora etableringar, sammanlagt 400 000kvm. 150 000 kvm per år är.– Vilka faktorer påverkar enligt erakunder logistikverksamheters placering,undrade Gösta Hultén.– Infrastruktur, mark och priser i regel.– Mälardalen är intressant. Västeråsmed ICAs etablering, drar till sig andra.Klusterfaktorn är viktig - där det redanfinns etableringar, kommer fler.Järnvägsanslutning blir allt viktigare.Man vågar inte välja bort tåg eller båt förframtiden.– Men till en del handlar det ommarknadsföring. Kommunens inställning ärviktig. Nässjö/Jönköping har lyckats genomaktiv marknadsföring. Norrköping har t exinte lyckats profilera sig lika tydligt, enligtErik Barnekow.– Borås har framgång tack vare gott ommark, låga markhyror och närhet tillstorstad.– Men nästan inga etableringar kommernorr om Dalälven.Asgeir Torfasson från det internationellalogistikfastighetsbolaget Prologis fannlistan ganska träffsäker.– Göteborgs hamn är ju trettio gångerstörre än Stockholms, påpekade AsgeirTorfasson. Hamnlägen är viktiga för oss.Det som styr logistikplaceringarna är varkunderna finns.– Vi har ca 30% i Göteborgsområdet,30% i Örebro, 30% i Norrköping och ca10% i Storstockholm.– Öresundsregionen är intressant, mendär är problem med tomtmark.”Göteborg i toppen är självklart”Från Göteborg, talade Bengt Wennerberg,logistikansvarig inom Business RegionGöteborg.– Att Göteborg är högst upp på <strong>Intelligent</strong><strong>Logistik</strong>s lista, är en självklar placering.– Vi har 50 % av industrins flöden och vi– Göteborg har 50 % av industrins flöden och alla fyratransportslagen, påpekade Bengt Wennerberg.har alla fyra transportslagen, påpekadeBengt Wennerberg.– Det finns också ett bra samarbetemellan hamnarna på västkusten. Vi harsatsat på forskning och utbildning, medChalmers som bas.– På önskelistan står ny hamnbana, nyttjärnvägsspår i hamnen, Götalandsbana viaBorås – Jönköping och utbyggd Göta-älvförbindelse.Från Karlshamn, talade Anders Wiberg,utvecklingsansvarig för Baltic LogisticCenter i Karlshamn.– Karlshamn har gått uppåt på <strong>Intelligent</strong><strong>Logistik</strong>s lista, till nr 10. Blekinge hartidigare varit ett ur logistisk synvinkel ettbortglömt hörn av Sverige.– Vi har stora flöden bl a plåt till Volvoi Olofström och möbler till Ikea i Älmhult.1/3 av flödena är RoRo till Lettland, 1/3Carl-Magnus Carlsson: ”Öresundsregionen konkurrerarfrämst med andra storstadsregioner i norraEuropa.”– Inte så stor skillnadmellan listans och minabedömningar, tyckteBengt Owe Birgersson.– En del handlar ommarknadsföring, sa ErikBarnekow.– Göteborgs hamn är jutrettio gånger större änStockholms, påpekadeAsgeir Torfasson.Anders Wiberg var nöjdöver att Karlshamnvar med på listan överstrategiska hamnar.48 <strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07


tekniska mässangår till Göteborg och 1/3 till Öresundsregionen.Baltic Gateway – ett samarbetsprojektmellan Blekingehamnar, baltstaterna ochRyssland, visar att det i framtiden kan gågods ända från Kina – på järnväg genomRyssland. Samarbete är på gång medKarlskrona med dess utökade Polentrafik, iett gemensamt marknadsföringsbolag.Blekinge satsar också på kompetens.Blekinge Tekniska Högskola har bådelogistikutbildning och logistikforskning.”Avtal om markköp med ICA i Västerås”– Västerås har gått från en avanceradproduktionsstad till ett hightech centrum,konstaterade Hans Barkman, utvecklingsgschef.– Vi har alla fyra transportslag, hamnmed stor containerhantering, två kombiterminaleroch ligger bara 100 km frånStockholm. Styrkan är också IT-infrastrukturen– också tredjepartslogistik växer.– Nu är det klart att ICA köper mark förnytt storlager.Högst på önskelistan står satsning påSödertälje kanal och ny sluss för att tryggaMälarsjöfarten.Örebro har visserligen ingen hamn, menär ändå en viktig logistikort, som dragit tillsig många stora logistiketableringar t exinom byggbranschen. Senaste exemplet ärSchneider Electric. DHL har hub här ochPilängen, det nya logistikområdet, ärfärdigt för exploatering.– Att vi ligger så högt på listan berorbåde på det gynnsamma läget, närmastSveriges demografiska mittpunkt, menadeMats Helgesson, etableringsansvarig iÖrebro.– Vi har också Hallsberg kombiterminaloch torrhamn, där tullklarerat gods kanhanteras.Arboga lyckades i hård konkurrens fåförsvarets centrallager, påminde GöranDahlén, näringslivschef.– Vi har flygplats nära, kombiterminal iHallsberg och hamn i Köping, sa GöranDahlén, näringslivschef i Arboga, sommenade att det är viktigt att kunden är ifokus.– Arboga, Hallsberg och Örebro är ennaturlig enhet och företagen ser till atthamna i rätt region och bryr sig inte omlänsgränser.Från Eskilstuna talade Leif Linde,projektledare för Eskilstuna <strong>Logistik</strong>parkett nytt logistikområde intill E6 som kan bliett av Mellansveriges största.Sten-Åke Tjärnlund, näringslivschef iHelsingborg, betonade att Helsingborg harSydsveriges största containerhamn.– Godstransporter över bron tillDanmark kan upphöra 2011. Då finnsinget spår ut från Sverige , vilket är ennödvändighet, menade han.”Järnvägstunnel till Danmark behövs”– Förutsättningarna är goda i Helsingborgför nya satsningar och för järnvägstunneltill Helsingör, menade han.– Här möts både E6 och E4 och LundsTekniska Högskola finns på en halvtimmesavstånd .– Flödena har ökat med 40 % i Helsingborgunder <strong>2007</strong>. Dynamiken i regionensmittar av sig, till nordvästra Skåne.Fyra av Sveriges största hamnar varrepresenterade, Deras möjligheter ochframtidsplaner presenterades av ErikZetterlund, VD Oxelösunds hamn, MikaelLööf, VD Gävle Hamn , Göran Sjöström,utvecklingschef Copenhagen Malmö Portoch Ola Hjärtström, marknadschef,Norrköpings Hamn AB.”Lite planekonomiskt tänkande”Oxelösunds hamn har stora flöden och braStefan Back ville ha fler kombiterminalerläge i en expansiv region.– Här finns både E4an järnväg och flyg iSkavsta. Behov av infrastruktursatsningarär inte akut, sa Erik Zetterlund.Oxelösund är en växande transithamnför bulk och containers och skepparmycket stål från SSAB.– Containerkapaciteten har byggts utoch vi satsar på ny terminalyta ochallväderslossnings i hall för väderkänsligtgods– Men visst skulle vi behöva en breddningav inloppet som skulle kosta ca 25 –30 miljoner kr. Om vi får bekosta det självaoch andra får bidrag – det är klart att detkänns, sa Erik Zetterlund.Han ansåg att hamnstrategiutredningen”lite bygger på gammalt planekonomiskttänkande” och förespråkade fri konkurrensmellan hamnar.Gävle Hamns VD Mikael Lööf, somHans Barkman, Västerås,kunde avslöja att ICA justsignerat ett stort markköpför nytt lager där.Susanne Hertz och Ann Marie Hagström pekade på att Huyundai valt Jönköping.– Vi ligger närmastSveriges demografiskamittpunkt, sa Mats Helgesson,Örebro.– Arboga fick försvaretsnya centrallager,påminde Göran Dahlén,näringslivschef.<strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> 7/07 49


tekniska mässankört bil från Gävle till Stockholm enhalvtimme snabbare, tack vare dennyöppnade motorvägen, såg Gävle somnorra Stor-Stockholms närmaste containerhamnoch där man redan nu skepparflygbränslet för Arlanda.– Vi är också den naturliga hamnen förden tunga basindustrin inåt landet. 80 % ärexport, den nya containerterminalen växeroch snart har vi fler nya kranar på plats.Göran Sjöström berättade om Malmösunika samarbete med Köpenhamns hamn.2001 bildades ett gemensamt hamnbolag.– Trots att upplänningar ibland uppfattaross som reservdanskar , är det ändå storaskillnader mellan danskar och skåningar.Samarbetet har dock gått framåt. Köpenhamnhar nästan all kryssningstrafik, menhamninfrastrukturen i Köpenhamn är dålig.– Vi har visat goda resultat med t exToyotas bilhub i Malmö 2003. Toyotaminskade från 26 anläggningar till 6 heltlika anläggningar i Europa och valdeMalmö för norra Europa.– Nya Norra hamnen byggs ut med 1,5miljoner kvm ny mark. Vi flyttar RoRo fråncentrum, där det kommer att byggasbostäder och kontor.– Om järnvägsgods försvinner från bronfår en tunnel vid Helsingborg nya förespråkare.På Gösta Hulténs fråga förklarade hanatt han tillhörde dem.– Men samarbetet i Skåne/Öresundsregionenär inte så utvecklat.Norrköping, 2:a på topplistan tillsammansmed Linköping, pekas också ut somen strategisk hamn av Bengt Owe Birgersson.– Vi har sett många nya etableringar avindustri och logistik, vi har ett kluster förträvaror, men när det gäller infrastrukturen– Oxelösund får en hall för allväderslossning av känsligtgods, berättade Erik Zetterlund.behöver vi bredda och fördjupa inseglingen,menade Ola Hjärtström från Norrköpingshamn.Samarbetet med Linköping, med starkgrund- och forskarutbildning i logistik, ärviktigt.”Kombiterminal till Arlanda”Carsten Bjärbo, fraktchef StockholmArlanda Airport, talade om Arlandasutvecklingspotential.– Vi är idag den största logistikhubenoch har nyligen fått hit fyra av världensflygfraktgiganter. Vi har kortast väg tillAsien och USA och har stor potential att tamer av flödena.Många flyg ”går över huvudet” påArlanda.-Vi har sett många nyaetableringar av industrioch logistik i Norrköping,sa Ola Hjärtström.Sten-Åke Tjärnlund,Helsingborg, varnadeför vad som händer omtåggodstransporterna påÖresundsbron upphör2011Carsten Bjärbo, taladeom Arlandas utvecklingspotential.-Nya Norra hamnen iMalmö byggs ut med 1,5miljoner kvm ny mark, saGöran Sjöström.– Vi ligger mitt i stråket – mitt i luftens”motorväg”. Vi skulle kunna ta mer avdessa överflygningar .På önskelistan står den planeradekombiterminalen för Stockholm norr.– Lärorika seminarier och en förstamötesplats för de alltfler som intresserar sigför logistikens geografi, summerade GöstaHultén.Prenumerera på <strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong>!<strong>Logistik</strong> av idag är konsten att ständigt förbättraoch förenkla flöden och processer oavsett omdet gäller material, information, dagligvaror,människor eller pengar.Och oavsett om du är VD, logistik- eller inköpsansvarig,produktions- eller verksamhetschef villdu ha full insikt i och överblick över verksamhetensvillkor. Denna insikt och överblick får duNappar du på erbjudandet just nu bjuder vi dig på nästa nummer.Välkommen som prenumerant och trevlig läsning!genom att läsa tidningen <strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong>.Håll dig ständigt uppdaterad och ligg steget föregenom att prenumerera på branschens bästatidning!Fyll i och sänd in talongen. Vi bjuder på portot.Du får 8 nummer (sex magasin och två temabilagor)till priset 375:- inkl. moms. Du kan ävenfaxa in talongen på 0176-22 83 49.Företag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Beställare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Org.nr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Postadress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Postnr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ort . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<strong>Intelligent</strong> <strong>Logistik</strong> HBSVARSPOST20492681761 10 NorrtäljeFrankeras ejmottagarenbetalar portot


Med blick för detaljerVill du ha full överblick på processerna i dinvaruförsörjning kan vi erbjuda dig marknadensmest effektiva lösning. Med full transparensi hela kedjan. 30 år i branschen har gjort ossoslagbara när det gäller Supply Chain.www.ibs.seYou can’t beatpassionateSupply Chainspecialists!IBS-Int <strong>Logistik</strong> 190x125_7nov.indd 1 07-10-26 15.35.53Välkommen tillostkustens logistiknavTelefon 026-17 88 43gavle.hamn@gavle.sewww.gavlehamn.seGÄVLE HAMN är hjärtat för import ochexport på ostkusten. Här möts trä och stålpå väg ut i världen, och kaffe och olja på vägin i Sverige. Ett logistiknav för samordning avfartyg, tåg, bilar och containers.50135_Gavle<strong>Intelligent</strong><strong>Logistik</strong>_12 2 07-04-24 10.05.01

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!