LUM nr 7 - 9 september - Humanekologi Lunds universitet

Allan T. Malm ny rektor för EkonomihögskolanEtt jobb medmotstridiga kravREKTORSVISIONER. Att öka kvalitetenpå grundutbildningen samtidigtsom forskningen måste vidareutvecklasär bara ett av flera motstridigakrav som nye rektorn för Ekonomihögskolanmåste ta itu med.Bakgrunden är den pågående internationaliseringen.– För utbildningen innebär deten ökad konkurrens om de duktigastudenterna och för forskningenalltmer av internationella jämförelservid fördelning av anslag, sägerAllan T. Malm.Man kan undra om det är ett jobb fören 60-åring – att i stenhård konkurrens,både nationell och internationell, attraherade bästa studenterna och därmedse till att Lund erbjuder en utbildningi världsklass. Men den frågan kommerliksom av sig, för Allan T. Malm sprudlarav energi och entusiasm. Studenternatänker han sig nå digitalt.– Det är viktigt att vi ligger långtframme på webben, den ökar transparensenoch tempot i konkurrensen om vilketuniversitet som erbjuder de mest attraktivautbildningarna. I dag är det pånätet vi första gången möter potentiellastudenter.Det är många som kopplar den nyerektorn främst till forskning. Sedan 1985,då Allan T. Malm var med och startadeInstitutet för ekonomisk forskning, harhan varit dess föreståndare. Men det ärett uppdrag som ligger utanför hans professuroch lärargärning, menar han.– Jag har alltid varit mycket engageradi grundutbildningen och ska fortsättamed en del undervisning och forskarhandledningäven som rektor.Att få sina kollegor att inse att det faktisktär en förmån att få undervisa, är ettviktigt mål för Allan T. Malm. Och gärnapå A-nivån, där man har störst möjlighetatt påverka unga människors utveckling.Den nuvarande kvaliteten på ekonomutbildningenklarar sig hyfsat brai rankningssammanhang – men mångalundastudenter tycker att undervisningsgruppernaär för stora och antalet lärartimmarför få. Ambitiösa studenter anserockså att utbildningstakten är för långsam– ”man behöver inte jobba ihjäl sigprecis på ekonomprogrammet”. Allan T.Malm håller med, och tycker att kravenbåde på utbildningen och på studenternabehöver höjas. Som god draghjälp fårhan Bolognaprocessen.– De nya europeiska reglerna medtydliga och klara ”learning outcomes”påvarje kurs innebär en uppryckning.ETT ANNAT AV DE motstridiga krav, somAllan T. Malm menar att Ekonomihögskolanstår inför, är att kombinera dennu överallt så efterfrågade excellensen –spetskompetensen – med bredden som ärnödvändig för utbildningsprogrammen.Alla kan inte vara spetsforskare och detär ur bredden som nya excellenta forskargrupperkan utvecklas– Det måste finnas gråa eminenser påalla områden vi undervisar, och det ärviktigt att de förstår sitt värde och kännersig uppskattade.Av samma skäl är det svårt att profileraEkonomihögskolan åt ett enda håll.Men skulle man utveckla en gemensamprofil så vore det innovation i vid mening,tycker Allan T. Malm. Inom detområdet ligger man redan bra till i LundAllan T. Malm är ny rektor för Ekonomihögskolan.FOTO: MARIA LINDHmed professurer i entreprenörskap ochcentrumbildningar som CIRCLE ochVenture Lab.– Innovation är något som borde präglaallt vi gör från marknadsföring till mikroteorioch handelsrätt. Det är viktigteftersom svensk industri i rask takt förlorarde gamla kunskapsförsprången tillkonkurrenter i Asien. Nu är utmaningenatt skapa företag som kan utvecklany kunskap, och här kan Ekonomihögskolanvara en värdefull partner. Innovationi vid mening är lika viktigt för statoch kommun. Ytterst är det ju kvalitetenpå vår skola, sjukvård, rättsväsendeosv. vi konkurrerar med. Det är kvalitetenpå samhället som avgör om välutbildademänniskor kommer att vilja bo häri framtiden.MARIA LINDHLUM NR 7 | 2005 13

Hur påverkarsolens aktivitetlivet på jorden?Det är frågorsom denna somden nya professorni solfysikska studera.FOTO: NASANy professur i solfysikplaceras i LundSOLFORSKNING. Är jorden en isoleradbubbla av värme i en isig ochogästvänlig världsrymd? Ett växthusdär temperaturen just nu stigerpå grund av en förhöjd koldioxidhalt?Så kan det tyckas i en tidnär alla talar om ”växthuseffekten”.Men det finns dåligt kända faktoreri vårt kosmiska grannskap somockså påverkar vårt klimat, t.ex.solens aktivitet och den kosmiskastrålningen. En ny professur i solfysikvid LU kommer att fokuseras påstudiet av sådana faktorer.Det är Institutetet för rymdfysik medhögkvarter i Kiruna som har utlyst enprofessur i solfysik med förankring iLunds universitet. Tre institutioner harnämnts som tänkbar hemvist för professuren,nämligen Fysiska institutionen,Astronomiska institutionen och Centrumför geobiosfärsvetenskap. Instituteti Kiruna har för närvarande en avdel-ning för solfysik på Ideon.Men redan nu bedrivs det solforskningi Lund. Ett fyrtiotal solforskare frånhela världen kommer att sammanstråla14här i en workshop den 19–21 september.Workshopen hålls i Pangea på Geocentrum.Syftet är att diskutera hur vi bättreska kunna förstå solaktiviteten och kunnagöra säkrare prognoser om utbrott påsolen och om hur dessa kommer att påverkajorden.SOLAKTIVITETEN VÄXLAR och flera cykliskaförlopp kan urskiljas. Det finns cyklerom 22, 80–90, 200–205 och 2.300 år, menden mest kända är elvaårscykeln. Vart elfteår är det en topp i antalet solfläckar. Dåär ”solvinden” som för elektriskt laddadepartiklar från solen till jorden som starkast.Det uppstår kraftiga norr- och syd-sken. Men också störningar i elnätet ochi elektroniska komponenter – städer harmörklagts och rymdsatelliter har gått för-lorade under sådana ”oväder”.Henrik Lundstedt, som är specialist påsolär-terrest fysik och förestår rymdfysik-avdelningen på Ideon, säger till LUM:– Även om solen beter sig på ett lag-bundet sätt tycks den inom vissa gränser vara kaotisk och därför är förutsägelser hundra år framåt i tiden mycket även-tyrliga. Den 30 oktober år 2003 nåddesolplasma som slungats ut från solen in ijordatmosfären och orsakade ett stort elavbrotti Malmö. Det kom som en fullständigöverraskning eftersom det hadegått tre år sedan ett solfläcksmaximum;solen borde befinna sig i en lugn fas. Ochnågra dagar senare observerades en s.k.röntgenflare på solytan – den största somhittills observerats.Några av de forskare som deltar iworkshopen vågar dock förutsäga att2100-talet blir en period av lugnare solaktivitet.Solfläcksmaximum år 2000 ärkulmen på en långvarig stegring av aktiviteten.År 2100 kommer antalet magnetiskastormar att vara en tredjedel avvad de är i dag och norrsken att bli mersällsynt.GÖRAN FRANKEL▼SolföreläsningI samband med workshopen om solaktivitetblir det också ett offentligtföredrag för den intresserade allmän-heten. Det kommer att äga rum påGrand Hotel måndagen den 19 septemberkl. 19. Ämnet är ”Unexpec-ted effects of solar activity”. Föredra-get hålls av Paal Brekke från NorskRomcenter, som just återvänt tillSkandinavien efter en längre vistelsehos NASA.LUM NR 7 | 2005

Förslag till nytt resurstilldelningssystem:Studentantal blirmindre viktigtUTBILDNINGSPENGAR. Mer variationi landets utbildningsutbud och bättremöjligheter för lärosätena attplanera långsiktigt.Det vill en regeringsutredninguppnå med ett nytt system för tilldelningav resurser till högre utbildning.En tredjedel av anslagetföreslås bli oberoende av antaletstudenter.Det nuvarande resurstilldelningssystemetfrån 1993 bygger helt på studenternasefterfrågan och prestationer. Det har verkatunder en period av kraftig expansionav grundutbildningen. Nu har en regeringsutredninglagt fram ett förslag på ettnytt system som ska ta större hänsyn tillupp- och nedgångar i studentantalet.65 procent av anslaget ska vara ersättningför antalet helårsstudenter och helårsprestationer.35 procent ska bestå aven grundersättning som bara indirektär kopplad till antalet studenter och derasprestationer. På så sätt tror man attkonkurrensen mellan lärosätena minskaroch därmed också det alltmer likriktadeutbildningsutbudet. Dessutom skadet gå att spara överproduktion av helårsprestationerunder obegränsad tid.Chefen för LU:s planeringsenhet, StenWennerström, tycker att det är bra om resurstilldelningeninte är helt prestationsbaserad,även om han inte tror att det fårsärskilt stora konsekvenser för just LU.– Vi har under de senaste åren intehaft några problem med att nå upp tilltakbeloppet, säger han. Däremot kommersystemet att underlätta för de mindrehögskolorna som är mer känsliga förfluktueringar i studenttillströmningen.Resursutredningen tar bl.a. ställningtill styrsystemet för universitet och högskolor,och utredarna har kommit framtill att den nuvarande balansen mellanstatsmakternas styrning och lärosätenasbeslutsfattande är bra. Däremot vill manatt det ska framgå tydligare att det utbildningsuppdragsom regeringen ger varjeenskilt lärosäte ska omfatta en fyraårsperiod.Då ges universiteten och högskolornabättre förutsättningar för att planeraoch därmed få en stabilare ekonomi.Budgetdialogerna mellan departementoch lärosäten ska bli mer intensiva,och år tre i fyraårsperioden ska lärosätenalämna in ett samlat dokument för utbildnings-och forskningsstrategi, bl.a. meden omvärldsanalys för att ge statsmakternaett bättre beslutsunderlag.– På det stora hela innebär förslagetinte några större förändringar för oss, sägerSten Wennerström. Men det är positivtmed utvidgade budgetdialoger ochen samlad verksamhetsstrategi.UTREDARNA HAR OCKSÅ försökt förenklasystemet med så kallade prislappar på studenter.Istället för 20 olika utbildningsområdenmed olika prislappar föreslåssex ersättningsområden: humanistisktsamhällsvetenskapligt,naturvetenskapligt-tekniskt,medicinskt, vård, utbildningsvetenskapligtoch konstnärligt.– Förlaget missgynnar oss eftersomersättningen per medicinstudent sänks ioch med att medicin ingår i samma ersättningsområdesom odontologi som har enlägre prislapp, säger Sten Wennerström.Det rör sig om några miljoner om året.Nu ska utredningen ut på remiss ochom förlaget gillas planeras det nya systemetträda i kraft runt 2007. Men eftersomregeringen beslutat om tilläggsdirektivför att även utreda resurstilldelningen tillforskning och forskarutbildning kan detdröja längre, tror Sten Wennerström.ULRIKA OREDSSONMaria Karlsson, först ut i landet somcivilingenjör i teknisk matematik.FOTO: MATS NYGRENFörsta tekniska matematikernPREMIÄRINGENJÖR. Maria Karlssonblev först med att ta examensom civilingenjör π (pi), detvill säga i teknisk matematik.Hon är därmed två år före de flestaav sina kursare, vilket förklaras av attMaria läste två år på teknisk fysik (F)innan hon hösten 2002 började studeradet då helt nya, ännu mer matematiska,programmet. Efter hand somnya obligatoriska kurser kommit till harhon läst dessa samtidigt som hon kunnattillgodoräkna sig det mesta av dethon läst på F.Maria har under ett år suttit som studentrepresentanti utbildningsnämndenoch kunnat påverka sitt eget program.– Jag är väldigt nöjd. Utbildningenär väl genomtänkt som helhet,även om jag förstås fått uppleva endel barnsjukdomar. Nu innan jag provatarbetslivet är det svårt att säga omman lärt sig rätt saker.Arbetslivet utanför universitetetfår dock fortsätta att vänta på Maria.Till hösten inleder hon forskarstudieri reglerteknik. Det var också där hongjorde sitt examensarbete, som handladeom styrning av bakterieodlingar.Maria är uppvuxen i Falkenberg ochkom till LTH år 2000 efter att ha besöktrekryteringsprojektet ”Flickor påTeknis”. Hon har också hunnit läsaspråk i Lund och studera vid Universityof Illinois at Urbana-Champaigue.MATS NYGRENLUM NR 7 | 2005 15

Klinisk forskningtappar markIdéer finns, men tid och pengar saknasMorotskorv i Ugglarps slakteri.FOTO: MATS NYGRENViktväktarnalanserar LU-korvSMALT. Morötter i korv, går det?Jovisst! Fettsnål Viktväktarkorvoch dito leverpastej med inblandadmorot, tillverkad enligt enpatenterad process från Lund,ska nu lanseras i hela landet.Bakom patentet står professor EvaTornberg från Institutionen för livsmedelsteknik.– För att ersätta fett i en livsmedelsproduktanvänder man vatten med någontyp av bindemedel. Morot innehållerca 90 procent vatten och passar braför detta, sedan den värmebehandlatspå ett visst sätt, förklarar hon.Det är Ugglarps Slakteri som tillverkarden nya fettsnåla korven, som tillungefär en tiondel består av morot.Morotsinslaget syns en smula på färgen,men känns inte på smaken.– Morot smakar inte råkost ellerkokt grönsak när den kombineras medandra råvaror – det finns ju t.ex. morotsmarmelad!Tvärtom ger morotenskolhydrater en förhöjd köttsmak.Den här korven smakar därför ovanligtgott, säger Eva Tornberg.Den fettsnåla korven har hittillsbara sålts i Skåne, men lanseras nu avViktväktarna och Skånemejerier i helalandet. De ska också senare i höst börjasäljas i Danmark och Finland.INGELA BJÖRCKLÄKARFRUSTRATION. Många läkaresom disputerat vid Lunds universitethar ett aktivt intresse för kliniskforskning, och har även idéer omvad de skulle vilja göra. Men bristpå pengar, tid samt administrativtoch annat stöd sätter käppar i hjuletför deras önskningar.Det framgår av en enkät som gjorts inomramarna för LEKA, ett ledarutvecklingsprogramvid Medicinska fakulteten.–AttdenkliniskaforskningeniSverigetappat mark internationellt sett är känt,och anses bekymmersamt. Vår studie visaratt det inte är de mänskliga resursernai form av idéer och engagemang somsaknas. Men de kliniska forskarna tycksinte få rätt stöd, säger Henrik Jönssonfrån LEKA-programmet.DESS ENKÄT SKICKADES ut till alla somdisputerat i medicin i Lund efter år 1990,och som nåddes på antingen universitetsadressen”med.lu.se” eller sjukvårdsadressen”skane.se”. Bara läkare som sågsig som aktiva forskare ombads att svara.Av drygt 200 svarande i studien arbetadenära 90 procent vid universitetssjukhuseni Lund och Malmö, oftast som överläkare,biträdande överläkare eller på någonannan sluttjänst.Snårig byråkrati och brist på forskningsmedelvar de i särklass största hindrenför läkarnas forskning. Därnästkom forskningens dåliga meritvärde fören läkarkarriär, samt brist på stöd från fakulteten.Brist på forskningsprojekt vardet däremot nästan aldrig fråga om.NÄR DET GÄLLER fakulteten, så sa sig deflesta ha mycket nytta av det elektroniskabiblioteket ELIN. Däremot tyckteMånga läkare vill även forska, men har dåligamöjligheter till det. Det visar en enkätsom Henrik Jönsson från LEKA-programmethar gjort. FOTO: INGELA BJÖRCKman sig få dåligt stöd i frågor om IT,ekonomisk administration och anslagssökande.Att få hjälp med sådana problemskulle åtta av tio svarande se somvärdefullt.Många svarande har gett kommentarersom tydligt avspeglar deras pressadesituation. De tvingas alltför ofta forskapå fritiden, tycker att klinisk forskningnedprioriteras, får dåligt stöd från sin arbetsplatsoch känner sig andligen långtborta från universitetet.Enkätens resultat ska nu presenterasför både fakultetsledningen och RegionSkåne, som ska ta upp en diskussion ommöjliga förbättringar på området.INGELA BJÖRCK16LUM NR 7 | 2005

Hjärnan i fokusför tvärvetenskapligtforskningsområdeTVÄRFORSKNING. Om allt går väl blirhjärna, psyke och beteende ett nytttvärvetenskapligt forskningsområdevid Lunds universitet. Förberedelsernaär i full gång, och en ansökanom s.k. Linnéstöd ska lämnas intill Vetenskapsrådet under hösten.– Vi har väldigt bra kompetens på dethär området i Lund. Här finns duktiganeurovetare, lingvister, kognitionsvetare,psykologer och beteendeforskare, sägerprofessor Sture Forsén.Han är sammankallande i ”Idérådetför forskningsutveckling”, som startadesav rektor förra året. Idérådets uppgift harvarit just att hitta nya områden för strategiskaforskningssatsningar över fakultetsgränserna.Och när det gäller inlärning,språkutveckling och hjärnans formbarhetär tiden helt rätt just nu, menar man.–Förutstuderadevispråkvetarefrämsthur språken såg ut. Nu handlar det merom varför människor beter sig som de görvid tal, läsning och skrivning. Det finnsnya tekniska möjligheter att undersökadetta idag. Och då har vi nytta av att gåihop med specialister från andra områden,säger professor Sven Strömqvist.En ganska ny teknik är s.k. funktionellMR (”magnetkamera”), som visar vadsom händer i hjärnan när en försökspersonutför olika uppgifter. En annan teknikär ögonrörelsemätningar, som visar hurögonen flyttar sig när man läser en text.”Brain-Mind-Behaviour”-gruppen –den grupp som förberett den nya forskningssatsningen– har fått två miljonerkronor i stöd av Crafoordstiftelsen. Medderas hjälp ordnas under hösten fyra tvådagarskonferensermed internationellagästföreläsare. Den första dagen vid varjetillfälle ägnas åt öppna föreläsningar,och den andra åt diskussioner om vilkatvärvetenskapliga forskningsprojekt somskulle kunna uppstå i Lund på de områdenföreläsarna berört.”Language and Brain” var temat förden första konferensen som ägde rum iaugusti. Bland föreläsarna var DorothyBishop, psykologiprofessor från Oxfordoch hedersdoktor vid LU. Hennes föredraghandlade om språkstörningar hosbarn och deras ärftliga och miljömässigagrund. Nina Kraus, professor i neurovetenskapfrån Chicago, presenterade ettnytt sätt att ställa diagnos på språk-, läsochskrivstörningar genom att mätahjärnstammensreaktioner på språkljud. Andraföredrag handlade om dyslexi, svårigheteratt utföra talrörelser och hjärnans aktiveringi samband med språk och rörelser.INGELA BJÖRCKLU-geolog vill starta dinosauriecentrumURTIDSKUL. Skånska Bromölla kan också grävt i Danmark, och där har han sådana; ingen behöver gå därifrån utaninom några år stoltsera med ett di- fått inspiration och stöd för sin idé. Precis att ha hittat något.nosauriecentrum om allt går som som delar av Skåne utgörs Danmark av Kommunledningen i Bromölla är posiplanerat.Bakom förslaget står Filip sediment från urtida havsbotten. Därför tiv till projektet och ska söka EU-bidrag.Lindgren, Bromölla, och paleontolo- går det att hitta dinosauriefossil i Dan- – Danskarna är duktigare än vi är pågen Johan Lindgren på Geologiska mark. Men Skåne är ännu rikare på fynd, att söka EU-pengar. Bara för Skånes delinstitutionen vid LU. eftersom det varit en kusttrakt. lär det finnas en halv miljard kronor som– Dinosauriecentret skulle bestå av kommer att bränna inne inom ett år omBromöllatrakten är mycket rik på fossil, en museidel och ett upplevelsecentrum, man inte söker. För att få ett initieringsframförallt Åsen vid Ivösjön. Där har säger Johan Lindgren. Förutom utställ- bidrag krävs att lokala intressenter ställerJohan Lindgren och andra lundageolo- ningar av fossil och modeller skulle man upp med minst 75.000 kronor. Från fosgergjort omfattande utgrävningar och kunna skapa en spännande illusion av att silprojektet på Bornholm – ett danskt arbl.a.hittat lämningar av svanödlor, horn- besökaren rör sig på urtida havsbotten. betsmarknadsprojekt – har man lovat attdinosaurier, ”skåneödlan” Scanisaurius, Vi har också tänkt oss möjligheten att ar- stödja planeringen av ett skånskt dinosaudemonstruösa havslevande rovdjuren rangera guidade turer till Åsen. Där skul- riecentrum med 60.000 kronor. Bromöllamosasaurierna, hajar och ett antal andra le allmänheten under sakkunnig ledning kommun behöver alltså bara satsa 15.000.marina organismer. Johan Lindgren har själv få leta efter fossil. Det finns gott om GÖRAN FRANKELLUM NR 7 | 2005 17

Mediecirkusen kring America´s Cup skastuderas av Jesper Falkheimer.Mediefokus påAmerica´s Cup1. Studentfusk2. Terroristexperter uttalar sig3. Forskares anslag dras in4. Fler pojkar än flickor säljer sex5. Lundadocent chef för ny myndighetsom ska granska biståndet6. Studentaftonsaffisch med Cicciolinafälls som sexistisk7. Forskare gör havsresa längs SkåneskusterMEDIESTUDIE. Ingen mediekonsumentmissade väl att en del av detinternationella seglingsarrangemangetAmerica´s Cup invaderadeMalmö i augusti. Hur och vadmedierna publicerade står i fokusför en studie som forskaren JesperFalkheimer vid Campus Helsingborggenomför under hösten.Det är ett utredningsuppdragfrån Region Skåne.– Jag förhåller mig oberoende till evenemangetsom sådant, jag kommer konkretatt titta på vad som rapporteradesi medierna – positivt och negativt, berättarhan.Att studien beställts av en av finansiärernaav arrangemanget visar på derasbehov av att utvärdera effekternaav satsningen på ett vetenskapligt sätt,menar han.– De har en förhoppning om att arrangemangetska ge positiva effekterpå varumärket Malmö och regionenSkåne. Min studie kommer inte att värderaden effekten, istället kommer jagatt belysa hur medierna regionalt ochnationellt sköter bevakningen och vadde skriver om.– Innan förtävlingen till America´sCup startade var rapporterna i mediernagenomgående kritiska, men när tävlingenväl kom igång var det mest positivatoner, säger Jesper Falkheimer.Hans studie kommer när den presenterasvid årsskiftet att visa om opinionsbildenblåste vidare åt olika håll ellermojnade.18THORE SONESONLU i sommarmedierna:Fusk, terrorexpertis och pojkprostitutionMEDIALT. I sommarens nyhetstorkablev nyheten om det ökade fusketvid LU en kioskvältare. Andra lundanyhetermed stort genomslaghandlade om tonårspojkars prostitutionoch om forskares havsresalängs den skånska kusten.Hur speglar tidningar, TV ochradio universitetet? Vilken lunda-forskning når journalisterna och vadtycker de är värt att skriva om? Genomen ny webbsida kan man ta delav vad medierna runt om i Sverigesäger och skriver om universitetet.Sedan några månader tillbaka prenumererarInformationsenheten på en webbbaseradnyhetsbevakning som nu finnstillgänglig på universitetets hemsida.I juli månad gav statistik om ett ökatantal fuskärenden som anmälts till disciplinnämndenupphov till den i särklassstörsta nyheten som resulterade i hela 41nätnyheter från norr till söder. På andraplats kom islamologer från LU. Det varfrämst Jan Hjärpe, men även hans doktorand,Ahmed Gholam, som uttalade sigom sommarens terroristdåd. Den tredjestörsta nyheten handlade om en forskarevid universitetssjukhuset i Lund som fått▼Nyhetsbevakning På www.lu.se/media kan man ta del av allawebbaserade nyheter från LU. Det innebäralla artiklar som publiceras i tidningarmed nätupplaga. Man kan även läsa om inslagi radio och TV, dock bara i de fall somnyheten publiceras på etermedieföretagetshemsida. För prenumeration på pressmeddelandenfrån LU se samma hemsida.För hjälp med att nå ut med en nyhet,läs Hjälpreda för mediekontakter på www.lu.se/kommunikation▼LU-nyheter i juli– hela listanindragna anslag eftersom han ansågs hafått dem på felaktiga grunder. Andra rikstäckandenyheter handlade om psykologiprofessorCarl Göran Svedins undersökningsom visar att det är vanligare atttonårspojkar säljer sex än att flickor gördet, affischen som lanserade studentaftonmed Cicciolina som fälldes som sexistiskav etiska rådet mot könsdiskriminerandereklam, Anders Danielson från Ekonomihögskolansom väntas bli generaldirektörför ny myndighet som ska granskabiståndsverksamheten, samt projektetHavsresan (se artikel på nästa sida).I mars månad, som nyhetsmässigt kanantas vara en ganska ordinär månad vadproduktionen av universitetsnyheter be-träffar, publicerades sammanlagt 758 ar-tiklar med LU-anknytning i storstadspress,större landsortstidningar, fackpressoch populärpress runt om i Sverige. Inteförvånande skrivs mest om universiteteti närområdet. Norrländska tidningarskrev sammanlagt 52 artiklar där Lundsuniversitet på något sätt var berört. Stockholmsregionenstidningar publicerade 96artiklar, Göteborgstidningarna bara 19och Malmötidningarna 149.ULRIKA OREDSSONLUM NR 7 | 2005

UCLU, UtvecklingscentrumPublikintresse runt Havsresan var stort. FOTO: HAVSRESANHavsresa gav mersmakPOPULÄR VETENSKAP. Under slutetav juli arrangerades tio informationsdagari skånska hamnar. Dens.k. Havsresan blev en stor framgångpublikt och medialt.– Vi är mycket nöjda med Havsresan.Det kom massor av intresserade människoroch responsen från medierna var utmärkt.Bra väder hade vi också hela tiden.Vi fick med elva av 16 kustkommuner ochvi väckte ett stort intresse även från danskasidan, säger dykaren Kjell Anderssonvid LTH, som var en av initiativtagarna.Havsresan besökte hamnar frånBåstad till Sölvesborg. Befästningarnai Per-Albin-linjen, amatördykning ochmarinarkeologiavhandlades.ForskningsfartygetOcean Surveyor från SGU dökupp i Helsingborg. Fisket debatteradesoch direktsändningar från botten visadesbland mycket annat. Programmen sågolika ut på varje plats olika på varje platsdelvis p.g.a. kommunernas medverkan.Sparbanksstiftelsen Skåne gav ettekonomiskt bidrag, men det mesta byggdepå ideellt arbete från Kjell Anderssonoch Peter Jonsson, universitetsadjunkt påTeknisk geologi samt pensionerade kommunikatörenBengt Persson. De användesina samlade kontakter och fick medkommuner och lokala föreningar samtmyndigheter som Sveriges geologiskaundersökningar (SGU) och Naturvårdsverket.Greenpeace deltog och Världsnaturfondenstödde projektet.– Havsresan har för oss handlat om attinte bara se havet som ett problem utanatt också se de enorma möjligheternamed havet. Man skulle ha gjort Öresundtill ett världsarv för att ta vara på resursernadit vraken hör. De borde skyddas frånplundring, säger Kjell Andersson.HAVSRESAN HAR GETT mersmak och arrangörernavill gärna utveckla projektet.– Vi vill fortsätta samarbetet med deltagarnaoch få med fler i projektet, sägerPeter Jonsson. Vi vill bl.a. skapa ett forumför kreativa lösningar och diskussioner,som motvikt till de formella strukturersom idag kännetecknar arbetet medhavsfrågor.Kjell Andersson drömmer om en havsresarunt hela Östersjön nästa gång.– Vilken chans det vore för Lunds universitetatt knyta kontakter och få PR!MATS NYGRENLucsusLUM NR 7 | 2005 19

-Vingelvarning! LUM:s reporter under en kort sekund i balans på denbakvända cykeln.20 LUM NR 7 | 2005

SKOJ PÅ HOJ!Oj, vad är det här för en bakvänd cykel? När jag trampargår kedjan till framhjulet! Och när jag vrider på styretsvänger bakhjulet!Cykeln visar sig vara precis lika omöjlig att balanserapå som det låter. Och på Institutionen för reglerteknik påLTH har man också byggt andra egendomliga cyklar.Cyklarna är aktuella därför att professoremeritus Karl Johan Åström i dagarnapublicerat en artikel i ”IEEE ControlSystems Magazine” om just styrning avcyklar.LUM har provat fyra blåa cyklar urden fantasifulla samlingen. De byggdesför åtskilliga år sedan till en internationellsommarkurs efter en idé från professorKlein i Illinois. De kommer då och dåfortfarande till bruk i undervisning ochdemonstrationer.EN CYKEL BERÖR alla människor, och attbalansera en cykel är ett fint exempel påreglertekniska principer som återkoppling.Lutar cykeln t.ex. lite åt vänster såvrids framhjulet också åt vänster och centrifugalkraftenförsöker räta upp cykeln.Om hastigheten är tillräcklig blir cykelnsjälvstabiliserande, förklarar Karl JohanÅström.Ett annat skäl till artikelns tillkomstär de framgångar som medförfattarenRichard E. Klein haft med att lära handikappadebarn att cykla med hjälp enny typ av bakhjul som är mycket bättreän stödhjul. Åström samarbetar medUniversity of California i Santa Barbaramed att bygga nya modeller. Den tredjeförfattaren är Anders Lennartsson, tekniskdoktor från KTH, som i sin avhandlingpresenterade ett datorbaserat verktygsom gör det lätt att göra simuleringarav olika cykelkonstruktioner.På LTH används cyklarna i kursen digitalreglering och de finns också medsom projektförslag i kursen matematiskmodellering. För även cykling handlarom matematik. Visserligen kan man lärasig cykla utan att kunna räkna, men medmatematik och mekanik kan man visavilka cykelmodeller som är principielltomöjliga att styra och varför. Som syneskan de åskådliggöra så kallade fundamentalabegränsningar. Och omväntkan man undersöka hur en cykel börbyggas för att bli lätt att hantera.– Det visar att det alltid är viktigt attreglerteknikern får komma in tidigt ien designprocess så man undviker dåligalösningar, påpekar forskarassistentenAnders Robertsson, som demonstrerarcyklarna för LUM.DEN BAKVÄNDA CYKELN lyckas ingen balansera.Så fort man får lite fart på densticker bakhjulet iväg åt fel håll. Är manoförsiktig går man i backen.– Men i Santa Barbara har vi gjort▼Helt bakvänd cykel. Balansvarning…En instabil rackare. Håll i styret…En extra stadig cykel – i teorin…Inte lika knepig som den ser ut…LUM NR 7 | 2005 21

Professor emeritus Karl Johan Åström, LTH,har skrivit en artikel om cykling i den ledandetidskriften för reglerteknik IEEE ControlSystems Magazine.▼Cykling illustrerar på ett konkret sätt flera reglertekniska grundbegrepp som återkopplingoch system i balans – eller obalans. Okonventionella cyklar kan testa hypoteserna bakom dessbegrepp.en modell som faktiskt går att cykla på.Men den kräver mod för man måstesnabbt upp i hastighet och jag har inteklarat den än. Men det har flera studenter,berättar Karl Johan Åström– Department of Transport i USA beställdeen gång en bakhjulsstyrd ”säker”motorcykel. Den blev säker så till vida attden inte gick att åka på, trots att den testadesav de allra bästa provryttarna!En av institutionens cyklar som serväldigt konstig ut visar sig enkel att bemästra,bara man kommer upp på den.Cykeln har två extra hjul ovanpå de vanliga.De snurrar i motsatt riktning och tardå ut hjulens stabiliserande gyroeffekt.Med handtag kan man lyfta extrahjulenså att de hamnar i friläge. Men det påverkarinte balansen nämnvärt. Slutsatsen äratt gyrokraften inte har så stor betydelseför vår förmåga att cykla.En annan cykel har framhjulets navrakt under styret. Den är obehagligt instabiloch omöjlig att styra genom lutning.Vanliga cyklar har en framgaffelsom placerar kontaktpunkten med markenså långt fram att den självstabiliserandeeffekten uppstår. En s.k. chopperframgaffelav ”Easy Rider”-modell är ettextremt exempel på detta.En cykel har ett extra tungt framhjul,lindat med blykabel mellan ekrarna. Denkänns bara lite obekväm i låg fart, sedanblir den mycket stadig. Det beror på enökad gyroeffekt. Cykeln kan också ha ettgummiband mellan sadel och en stångvid styret som antingen ökar eller minskarkursstabiliteten.Cyklar balanseras genom ett växelspelmellan tyngdkraft och centrifugalkraftnär cyklisten vrider styret och rör överkroppen.Att cykla är lätt när man väl lärtsig knepet, men att förstå exakt hur detgår till är svårare. Cykelhandlare WilburWright, som byggde det första fungerandeflygplanet, upptäckte till exempel atten cyklist som svänger till vänster börjarmed att kort svänga styret åt höger så attcykeln lutar åt vänster innan man svängerstyret åt vänster!Finns det någon fungerande autopilotför cyklar?– Vi har ett projekt för cykelrobotarigång i Santa Barbara, vanliga cyklarmed en elmotor, som ska kunna hålla balansensjälva. Om du frågar igen om ettår så fungerar de. En självgående motorcykelhar byggts på TNO i Delft, Holland,och den fungerar.TEXT: MATS NYGRENFOTO: KENNET RUONA22 LUM NR 7 | 2005

Den magnetiska nordpolensvandringarsedan år 7000 f. Kr.Den magnetiska nordpolen kan flytta till sydpolenMAGNETISMPÅ VIFTUtan jordens magnetfält skulle inte liv vara möjligt – åtminstonei den form vi känner det. Jorden skulle vara enlika ogästvänlig plats som Venus eller Mars. Det geomagnetiskafältet skyddar oss från kosmisk strålning och laddadepartiklar från solen.Men jordens magnetfält är inte lika stabilt som en permanentmagnet. Det genomgår ständiga förändringar – någotman är väl medveten om på Geocentrums paleomagnetiskaoch mineralmagnetiska laboratorium. Det mestdramatiska scenariot är när den magnetiska nord- och sydpolenbyter plats…▼LUM NR 7 | 2005 23

Normal polaritet Polomkastningar IdagMiljoner år sedan▼Paleomagnetiska laboratoriets föreståndare,dr Ian Snowball, ser dock ingenanledning till panik.– Liksom alla andra forskare på dethär området skulle jag gärna vilja vetahur man kan förutsäga en polomkastning.Men förändringarna i det jordmagnetiskafältets intensitet och riktning ärför komplicerade för att vi ska våga dranågra slutsatser om framtiden. Våra observationersträcker sig över relativt kortatidsrymder och därför är det – precis sominom klimatforskningen – svårt attdra konkreta slutsatser.I STÄLLET FÅR geologernablicka bakåt och kartläggavad som hänt i detförgångna. Ian Snowballoch hans kollegor har flerametoder att falla tillbakapå. Geomagnetismenshistoria finns inpräntad isediment på havs- och sjöbottnar.Där har nålformade partiklarav det magnetiska mineraletmagnetit lagt sig somMagnetforskarenIan Snowballposerarmed en magnetometerfrån30-talet. FOTO:GÖRAN FRANKELI teorin alstras jordens magnetfält av eninre dynamo som består av av jordensfasta kärna av järn och den magma somomger den. Magman och kärnan spinnerrunt, men med olika hastighet. Geologiskaundersökningar har visat att dethar inträffat en polomkastning i snitt engång på 200.000–500.000 år. Även omdetta mönster inte är cykliskt har det gåttovanligt lång tid sedan den senaste omkastningen– 780.000 år – och därförtycker sig somliga forskare se tecken påatt en sådan omkastning är ”nära” före-stående. Bland annat noterar manatt jordens magnetfält har försvagatsmed cirka tio procentsedan man började mäta detpå 1830-talet.kompassnålar och fjättrats i sitt läge näricke-magnetiskt material packats runtomkring dem. Vill man gå ännu längrebakåt i tiden kan man studera hur vulkanisktmaterial har stelnat. Och nöjer mansig med ett perspektiv på ett par tusen årinnehåller keramik ledtrådar; magnetismeni sådant material ”konserveras” närbränd lera svalnat.POLOMKASTNINGAR HAR SKETT otaligagånger under de senaste årmiljonerna.– En polomkastning är ingen ögonblicklighändelse, förklarar Ian Snowball.Under en övergångsperiod som kanvara i ett par tusen år sjunker magnetfältetsintensitet till tio procent av det somvi har idag. Det är tillräckligt mycketför att det kvarvarande fältet och jordatmosfärenfortfarande ska skydda ossfrån kosmisk strålning. Livet på jordenhar ju fortsatt att utvecklas trots polomkastningarna.– Dessutom kan det under övergångstidenfinnas fler än två magnetpoler, kanskefyra, sex eller mer – en värld där kompasseninte längre är tillförlitlig.DET KAN TÄNKAS att vi har befunnit ossmycket nära en polomkastning i det förgångna,men att geomagnetismen tillslut har återvunnit sin gamla balans.Det kan enligt Ian Snowball vara vadsom sker mellan omkastningarna då perioderav magnetisk oro av uppstår. Sådanatillstånd kallas av fackmännen för”exkursioner”.– Den senaste dök upp för knappt40 000 år sedan och kallas ”Laschamp”efter en plats i Frankrike. Spåren av denfinns i borrkärnor av is som innehåller24LUM NR 7 | 2005

förhöjda frekvenser av isotopen 10Be, 10-Beryllium. Denna bildas som en sönderfallsproduktnär kosmisk strålning trängerin i atmosfären. Att något vid dennatid höll på att hända med geomagnetismenunderstöds också av sedimentfynd,konstaterar Ian Snowball.VAD SKULLE TÄNKAS SKE vid en ”exkursion”eller en polomkastning?– Om detta kan jag bara spekulera,blir svaret. Ett primitivt samhälle skulleknappast beröras av en omkastning ävenom forntidens människor fascinerats avnorr- och sydsken runt ekvatorn. Menför en avancerad teknisk civilisation somvår skulle konsekvenserna kunna bli förödande.Satelliter, kraftnät, kommunikationer,navigering… allt är beroendeav elektroteknik och skulle drabbas utanförvarning.Ur medicinsk synvinkel är det ingenstörre fara. Atmosfären är tillräcklig föratt skydda jorden från kosmisk strålningoch solvind i några tusen år – och därefterhar magnetfältets sköld återvänt.Vissa prognoser pekar på en något högrecancerfrekvens, men den är faktiskt litenjämfört med andra faktorer som bidragittill cancer i den moderna världen.FÅGLAR, SKÖLDPADDOR och andra organismersom orienterar sig efter det magnetiskakraftfältet skulle bli förvirrade.Men de har samtidigt utvecklat kompletterandenavigationsmetoder. Möjligenkan också klimatet påverkas – dettaenligt en teori som kopplar kosmiskstrålning till molnbildning. Det finns indikationerpå att många isberg kan ha varitpå drift i Nordatlanten för 40.000 årsedan. Men om det berodde på att klimatetblev varmare eller kallare är en öppenfråga.Det kan tilläggas att även i det kortaretidsperspektivet händer det saker med degeomagnetiska polerna. Den magnetiskanordpolen är på ständig vandring ochbefinner sig för närvarande vid QueenElizabeth Islands i den arktiska övärldeni norra Kanada. En avhandling gjord iLund (Zillén år 2003) visar att år 1000f. Kr. befann sig den magnetiska nordpolennorr om Skandinavien på NovajaSemja. Norrsken var synliga längre söderut– det finns från denna tid t.o.m.rapporter om sådana i Medelhavsområdet.Om den magnetiska nordpolen fortsätteratt vandra i samma fart och riktningsom den gjort sedan 1940 kan deninom 50 år befinna sig på Tajmyrhalvöni norra Sibirien.GÖRAN FRANKEL LUM NR 7 | 2005 25

Lundaforskare bevisar:MANKANHAROLIGTUTAN SPRIT!Kan man verkligen ha roligt utan sprit?Njaa… många studenter, och andra med för den delen,vågar inte ens testa. Men forskning i Lund visar att fest-kan bli precis lika hög utan en drop-stämningen faktisktpe alkohol – under vissa speciella förutsättningar.FOTO: PETRA FRANCKEKent Johnsson, som forskar om och ar-bland stu-betar med alkoholpreventiondenter, berättar gärna sitt favoritexempel.Det handlar om när han bjöd en gruppteknologer på öl i det uttalade syftet attde själva skulle få bedöma sin promilleersattesav skratthalt.I takt med att ölglasen tömdes stegstämningen. Småpratetoch glam, lumparhistorier berättades,festdeltagarna blev röda om kindernaoch glansiga i ögonen. De få teknologersom körde bil eller av andra skäl sagt nejtill ölen satt dämpade och reserveradeoch såg ut att ha tråkigt bland sina sto-stod på sin höjd-jande kamrater.Det var när glammetpunkt som avslöjandet kom.– Jag förklarade för dem att de alladruckit tyskt, av-alkoholiserat öl ochhade 0,0 promille i blodet. Stämningenbröts med ens, och alla blev knäpptystaoch såg långa ut i ansiktet.– Efter en lång stund hördes någraenstaka fniss, och till slut ett befrian-de skratt. Men somliga såg länge otroligtsnopna ut och hade svårt att kommaöver hur de låtit sig luras, berättar KentJohnsson.FÖR ATT VISA att det inte bara är ungdomarsom kan göra en sådan dumhetger han ett andra exempel med sig själv ihuvudrollen. Han hade ryckt åt sig någraflaskor öl på ett tyskt snabbköp straxföre en hemresa till Sverige, och upplevdeprecis som teknologerna hur han blevglad och avslappnad när han drack ölet– tills det visade sig att också detta varhelt alkoholfritt.26LUM NR 7 | 2005

– Så mycket gör förväntningarna alltså,säger han.En så stor förväntningseffekt kan manknappast åstadkomma medvetet. En sakär att bli omedvetet lurad, en helt annanatt med viljans hjälp intala sig att ha precislika roligt med ett glas vatten framförsig. Men däremot kan man mycket väldricka betydligt mindre utan att missaden önskade feststämningen.Det är den strategin som Avdelningenför klinisk alkoholforskning nu tilllämpari sitt arbete med studenter. Manhar hjälpt Studenthälsan att utvecklakurser i livsstilsfrågor där en måttfullhantering av alkohol ingår, och man harregelbundna möten med festfixare, barpersonaloch ansvariga från nationer, kåreroch sektioner.NÄR KENT JOHNSSON började med dettaför flera år sedan hade han som mål atthalvera drickandet bland de högkonsumerandeungdomarna. Numera är hanluttrad, och ambitionerna har sänkts.– Man får vara glad om man kanminska deras drickande med bara en öl,en drink eller ett glas vin per festkväll.Men faktum är att även en så liten minskningkan minska skadorna på hälsan, sägerhan.Målet är att ge de högkonsumerandestudenterna verktyg att använda omde insett att de faktiskt borde dra ner pådrickandet. Ett sådant verktyg är planering.– Vi talar om att ”surfa på suget”, attuppskjuta och se fram emot nästa glas sålänge som möjligt, säger professor MatsBerglund som leder forskargruppen.Till planeringen hör också att väljamindre alkohol i varje glas – en 3-centilitersvodka till exempel i stället för en 4:a,och en mellanöl i stället för en starköl. Enannan bra taktik är att först bottna mednågra drinkar för att nå den önskade feststämningenoch sedan underhålla dennamed maximalt en drink till i timman, istället för att stjälpa i sig glas efter glas.Men allt drickande är inte förknippatmed fester. Det finns också de som drickerför att minska sin stress. Amerikanskastudier har visat att av de kvinnligacollegestudenter som dricker alkohol, sågör hela 25 procent det inte för festensöl eller vin, och om han eller hon just nudricker något.USA ligger längst framme när det gällerforskningen om alkohol och ungdomari 18–25-årsåldern. Men Lunds universitetär enligt Mats Berglund främst iEuropa på området. Därför har lundaforskarnavarit inbjudna som experter”Jag förklarade för dem att de alla druckit tyskt, avalkoholiseratöl och hade 0,0 promille i blodet. Stämningenbröts med ens, och alla blev knäpptysta.”skull utan för att slappna av. Av de manligastudenterna är det bara 15 procentsom dricker av det skälet. Båda könen,och framför allt männen, ökar sedan sittanti-stress-drickande med åren, så att detett drygt årtionde efter college är 35–40procent som dricker alkohol för att motverkastress.Hur det stressrelaterade drickandetser ut i Sverige ska undersökas av ClaesAndersson, liksom Kent Johnsson doktorandi klinisk alkoholforskning. Han hari sin tidigare forskning kunnat urskiljatvå undergrupper bland de högkonsumerandestudenterna: de som dricker mycketunder hela studietiden och har en stabilstressnivå, och de som dricker ökandemängder och får en lägre stressnivå.NU VILL CLAES ANDERSSON studera sambandetmellan stress och alkohol mer idetalj. Han har valt ut 90 studenter somrepresenterar de båda grupperna ovanplus en kontrollgrupp med ”lågdrickande”studenter.– Studenterna ska bära på sig en handdatorsom programmerats att ringa tregånger om dagen, förklarar han.– Varje gång ska studenten svara påfrågor om hur han eller hon känner signär det gäller stress respektive sug efterhos den statliga alkoholkommitténs undergruppför högskolestuderande.Just högskolorna spelar en nyckelroll isammanhanget, menar Kent Johnsson.– Det är ungdomar i 18–25-årsåldensom dricker mest av alla grupper. Det ärockså i den åldern ett eventuellt alkoholmissbrukgrundläggs. Och på högskolornahar vi ju möjlighet att nå hälften avalla ungdomar i den åldern.SKULLE HÖGSKOLORNA kunna ha obligatoriska5-poängskurser i livsstilsfrågorinklusive alkohol- och stresshantering?Eller åtminstone valbara sådana kurser?Kunde man införa certifiering för högskoloroch universitet som anstränger siglite extra på området?Hur man gör är en öppen fråga, menatt något bör göras är klart.– Alkoholens totala nettokostnad församhället ligger mellan 100 och 150 miljarderkronor om året redan idag. Ochnu när den är allt mer tillgänglig, och detblivit allt mer accepterat att t.ex. ta sig enöl redan på eftermiddagen, så kan kostnadernabli ännu högre framöver. Därförär det förebyggande arbetet idag viktigareän någonsin, menar Kent Johnsson.INGELA BJÖRCKLUM NR 7 | 2005 27

Näringslivsenheten28LUM NR 7 | 2005

VÄGVISARENLTH-doktorand mentor i projekt med gymnasisterDoktoranden Ali Hamidian forskarom trådlösa datornätverk. På fritidenägnar han sig åt ett mer handfastnätverksknytande. Som mentoråt gymnasisten Mohidin Mohamadfungerar han som en länk mellanskolan, vuxenvärlden och det svenskasamhället. LUM är med när mentornoch adepten träffas i slutet avsommaren.Mohidin Mohamad sitter under statyn”Arbetets ära” på Möllevångstorget närAli Hamidian dyker upp. Ali och Mohidinklappar om varandra och det kännssnarare som ett kärt återseende mellantvå kompisar än som ett möte mellanmentor och adept. Men så är inte hellerålderskillnaden särskilt stor. Mohidin är19 år och Ali är 26.De har känt varandra i drygt ett halvårnu. Alltsedan båda kom i kontakt medett mentorsprojekt som Malmö stad driver.Projektet riktar sig till elever medföräldrar som står utanför arbetsmarknadeneller som har dåliga kontakter meddet svenska samhället. Det handlar alltsådels om att hjälpa eleverna att få kontakterinom arbetslivet, dels om att ge demett nätverk med vuxenkontakter.VI LETAR EFTER ETT LÄMPLIGT FIK vidMöllevångstorget och Ali hälsar på folktill höger och vänster. Han verkar varaen man med tusen järn i elden. När haninte arbetar på sin doktorsavhandling påLTH är han aktiv inom olika kulturföreningar– Kulturella ungdomsföreningen,Iranska ungdomsförbundet och ettsamarbetsorgan för olika etniska organisationer.Dessutom läser han spanska påKomvux, och så mentorskapet för Mohidin…När Ali genom en god vän på Sydkraftfick reda på att man sökte mentorertill gymnasieskolor i Malmö nappadehan med en gång.– Jag har alltid varit intresseradav politik ochsamhällsfrågor. Det finnsmycket diskrimineringoch segregering i samhälletoch som mentorkan jag göra en insatsoch samtidigt lära kännaen ny person.Ali kom tillSverige från Irannär han var sjuår gammal.Hans föräldrar▼Ali Hamidian och hans adeptMohidin Mohamad träffas påMöllevångstorget i Malmö.FOTO: ULRIKA OREDSSONLUM NR 7 | 200529

▼är akademiker och i likhet med mångaandra iranier har han gjort en spikrakakademisk karriär – från gymnasiet tillcivilingenjörsutbildning på LTH, ochdärefter doktorand vid Institutionen förtelekommunikationssystem. Själv trorhan att det egna studieintresset och föräldrarnasuppmuntran har varit en avgörandedrivkraft.– Om man ska lyckas eller inte medatt ta sig in i det svenska samhället berormycket på hur stark självkänsla man har,säger Ali, själv uppvuxen i Malmöförortermed få infödda svenskar. Jag tror attSärskilt mycket arbetslivsvägledning hardet dock inte handlat om.– Jag följde med Ali till hans jobb påLTH en dag, men det var verkligen ingetför mig, säger Mohidin och skrattar. Detverkar handla för mycket om matte.– Men du gillar ju datorer, försöker Ali.Mohidin bara skakar på huvudet. Nej,någon forskarutbildning vid LTH lär detinte bli, men visst tänker han läsa vidare.– Det måste man om man vill ha ettjobb som är bra betalt, säger Mohidinoch berättar att han kan tänka sig att utbildasig till ekonom eller brandman.”Jag tror att man kan jämföra etnisk diskrimineringmed könsdiskriminering. Den finnsdär, men är alltför subtil för att märkas omman inte utsätts för den själv.”man kan jämföra etnisk diskrimineringmed könsdiskriminering. Den finns där,men är alltför subtil för att märkas omman inte utsätts för den själv. Om manpåtalar att man känner sig diskrimineradså tycker många att man är paranoid.Vi slår oss ner vid ett infrauppvärmtutefik och Mohidin berättar, lite överraskande,att även han från början såg deltagandeti mentorsprojektet som en möjlighetatt göra en insats.– Mentorerna har också mycket attlära eftersom det finns så mycket förutfattademeningar om oss som går på dehär skolorna och som kommer från Rosengård,säger Mohidin.Samtalet glider automatiskt över på den bild som media ger av personer medutländsk härkomst. Ali irriteras över attordet invandrare sätts som förled till enmängd ord som då ofta får en negativklang – invandrartät, invandrarskola, invandrarjobb,invandrarutbildning.Ali och Mohidin möttes första gångenpå en storträff för mentorer och adepter.Efter en omgång lära-känna-varandra-lekarvar isen bruten och sedan desshar de setts ungefär en gång i veckan.Först när han är färdig med sin utbildningska han besöka sitt gamla hemlandSomalia. Det var nio år sedan hanvar där, men det är bara de fyra senasteåren som han har bott i Sverige. Medanpappan sökte asyl och ordnade arbete iSverige väntade Mohidin, hans mammaoch hans syskon i Etiopiens huvudstadAddis Abeba.Mohidin kan inte tänka sig att återvändaför gott till Somalia, men trorinte heller att han kommer att stanna iSverige.▼Mentorsprojektet– Australien och Nya Zeeland verkarvara bra länder, säger han lite svävande.Om nu inte Mohidins och Alis umgängehar kretsat kring Alis arbetsplatspå LTH så har det handlat desto mer omfotboll och socialt umgänge. Ali spelar iett åldersblandat fotbollslag tillsammansmed vänner från föreningslivet och efteren viss övertalning började Mohidinkomma på träningarna.– Nu kommer Mohidin flitigare tillträningarna än vad jag gör, säger Ali.– Det är roligt att lära känna nya människor.Hade det inte varit för Ali ochfotbollen så hade jag aldrig träffat dem,säger Mohidin, som sedan han kom tillSverige mest har fått sina bekantskaper iolika skolsammanhang.Innan vi skiljs åt berättar Ali och Mohidinom den avslutningsfest som anordnadesför mentorerna och adepterna i slutetav vårterminen.– Många mentorer sa att mötet medgymnasieungdomarna har förändrat derasliv, berättar Ali. En del svenskföddamentorer hade aldrig tidigare haft kontaktmed någon invandrad person. Nuhade många varit hemma i adeptens familjoch tyckte att mentorskapet hadegett dem nya insikter, bland annat att dekulturella likheterna faktiskt är mycketstörre än skillnaderna.För Alis del har mentorskapet intehandlat så mycket om nya insikter, däremotom en ny vän.ULRIKA OREDSSONMalmö stad är huvudman för mentorsprojektet som vänder sig till ungdomarsom läser teoretiska program på Pauliskolan och på Öresundsgymnasiet.Ungdomar med föräldrar med svag anknytning till arbetsmarknadenoch/eller det svenska samhället ska få en chans att knytakontakter med människor som är väl förankrade i arbetslivet. Sedan projektetstartade i våras har 45 ungdomar knutit kontakter med lika mångamentorer på arbetsplatser som LTH, NCC, Gatukontoret i Malmö, Apoteket,Sydkraft, Alfa Laval, Vinges advokatkontor och Beijer Electronics.Kontaktperson med arbetsplatserna är Sonja Lindlöf, tidigare personalchefpå Alfa Laval. Den som är intresserad av att vara mentor kanringa henne på 0708-20 98 55.30LUM NR 7 | 2005

OM JAG VORE REKTOR FÖR EN DAG...…skulle jämlikhet rådaäven bland fakultetsanslagenGenusperspektiv i varje grundkurs på samtligafakulteter. Ökad tilldelning till den nyaInstitutionen för Jämställdhetsforskning.– Fifty-fifty-balans mellan män och kvinnorvid antagningen till forskarutbildningen. Kvoterain fler homo-, bi- och transsexuella studenter och värvaytterligare fler män till sjuksköterskeutbildningen!Kraven från doktorandkåren och studentkåren ärtuffa – till och med för en så härdad rektor som jagsjälv. Sedan igår kväll har vi förhandlat och jag kännermig rätt mosig när vi äntligen avslutar vid soluppgångenstrax efter fem. Skönt, åtminstone, att det barafinns två kårer numer att debattera med – fakultetskårernavar bara förvirrande. Det är måndag morgon,den första september och året är 2035. Jag stapplar frånAF-borgen genom Lundagård mot mitt kontor i universitetshuset.Ännu en hösttermin rullar igång vidLunds universitet.Medan solen går upp skriver jag rektors vanliga månads-e-brevtill universitetets alla föräldralediga män.Halv åtta kommer prorektor in och meddelar att honvill ha ledigt en vecka i oktober eftersom hon och hennesfru ska golfa i Thailand då. Det går väl bra, säger jag– som är ovanligt lättövertalad efter nattmanglingen.KLOCKAN NIO KOMMER DEKANRÅDET TRIPPANDE.Att de orkar lägga ned så mycket tid på nagellack ochsommarsandaletter! – Vi måste ha fler håsar! gnällermedicinaren redan innan vi satt oss ned. Dekanenför HT frasar in i violett linneklänning, strax bakomJ-dekanen med knallgrön scarf i sitt röda hår. Efterhenne kommer den italienska baristan från köketmed cappuccino och croissanter. Alla får sörpla isig lite, innan bomben släpps: jag har lyckats övertalauniversitetsstyrelsen att ge exakt lika stor tilldelningtill samtliga fakulteter. Samhällsvetenskap, humanioraoch teologi kommer därmed att kunna bedriva undervisningoch forskning på lika villkor som de andrafakulteterna som i decennier haft löjligt mycket merpengar per student. Allihop skriker rakt ut och försökeröverrösta varandra. Ett sådant oväsen har intehörts i universitetshuset sedan universitetsledningentillsammans med gaystudenterna ordnade schlager-karaokei Pelarsalen vid förra karnevalen. Nåja. Efter detär det lätt att få dekanerna att gå med på doktorandochstudentkårens samtliga krav från nattens förhandlingar.Tänk, den taktiken fungerar ännu: dekanrådetaccepterar stora och omvälvande saker med en axelryckningom man först ser till att distrahera dem medgamla trätoämnen som hås och tilldelning. Nu blirstudenterna glada. Och jag! Utan studentkåren ochdoktorandkåren hade det här universitetet varit kvarpå 2005-nivå när det gäller jämställdhet och genustänkande.Hemska tanke!Med eftermiddags- ”Ett sådant oväsen har inte hörtsposten kommer nyanumret av LUM. På i universitetshuset sedan uniomslageten glad chef versitetsledningen tillsammansför Skissernas Muse- med gaystudenterna ordnadeum, när hon i Brysseltog emot EU-utmärkelsen”Årets konst- förra karnevalen.”schlager-karaoke i Pelarsalen vidmuseum”. Eftersomjag ända sedan min doktorandtid i början av 2000-taletintresserat mig för bildmaterialet i LUM kan jaginte låta bli att bläddra igenom den genast. – Det ärinte klokt! Jag kan bara hitta två bilder på män i helanumret. Överallt kvinnor; professorer, lärare,studenter och pristagare. När jag för 30 årsedan började föra statistik över bildernai LUM, för att studera representationenav Lunds universitet i dess eget informationsorgan,var det ofta 80 procent mänoch 20 procent kvinnor på bilderna. Mennu, hösten 2035, två män och kanske 200kvinnor. Detta speglar inte alls vår anställningspolicy;åtminstone 40 procent mänvid varje institution. Jag måste ringa redaktionenimorgon och kräva en förklaring.Detta är faktiskt ett jämställtuniversitet!LINDA FAGERSTRÖMLÄRARE OCH DOKTORAND I KONST-VETENSKAP SAMT UNDER MÅNGA ÅRLÄRARE I GENUSVETENSKAPLUM NR 7 | 2005 31ILL: PETTER LÖNEGÅRD

Vandra runt och titta på takmålningarna i Drottens kyrkaMEDELTID I 3DDataspel och tredimensionella bildprogramkan användas för mer änunderhållning och äventyr. De kanvara utmärkta hjälpmedel för attsprida kunskap om äldre tider. I fleraprojekt som utvecklats på RE-FLEX-laboratoriet på Designcentrumkan man för en stund leva på bronsålderni Annelöv eller vandra runt iDrottens kyrka under tidig medeltid.Arbetet med att visualisera Drottenkyrkansutseende mellan 990 och 1500-talethar varit ett samarbete mellan en KY-utbildning– kvalificerad yrkesutbildning –i designteknik vid Campus Helsingborgoch Kulturen. Det har resulterat i tredimensionellabilder där man på datorskärmenkan ställa sig vid dopfunten och studerarekonstruerade väggmålningar.– Vi har haft utförliga arkeologiskafakta om de olika epokerna och visualiseratkyrkorummets förändring och funktioner,berättar Marie Mattson, en av trestudenter i designteamet.I detta projekt har modellering av rummetoch artefakter från den tiden varit i fokus.Ett arbete som skett i nära samarbetemed Kulturen där man söker lösningar förhur VR – Virtual Reality-teknik – kan användasi museimiljö och på Internet.– Drottens ruiner är en av de miljöer vitittat på som lämpliga för den här sortensvisualiseringar, säger Sebastian Goksör,systemadministratör på Kulturen.BAKOM KULISSERNA pågår ett arbete meddigitalt material som är tänkt att visas iden befintliga miljön på Drottens museum.När och hur det kommer att färdigställasoch bli en offentlig del av Kulturenoch Föreningen Gamla Lunds verksamhetmed visningar i museet är dock förtidigt att säga.Med liknande teknik och utbyggt tillett interaktivt rollspel har gästforskarenArianna Benigno från Milano skapat enboplats från bronsåldern. Byggd på arkeologiskadata från utgrävningar av ett gravfältvid Annelöv nära Landskrona 1999.– Projektets mål var att göra arkeologioch kunskap om forntiden tillgängligtockså för handikappade, berättar AriannaBenigno som återvänder till Politecnicodi Milano i höst.I VIRTUAL ANNELÖV kan man vara arkeologför en dag, och undersöka hur människorlevde och arbetade och chatta medmedspelare i en dataspelsmiljö.– I ett rollspel tar du aktiv del, din karaktärkan samarbeta med andra spelare.Mitt projekt har visat att interaktivitetkan vara ett effektivt medel i en läroprocess,menar hon, och nämner ett av sinaframtida drömprojekt – ett rekonstrueratPompeij före vulkanutbrottet.Tekniken som används i Virtual Annelövär en kombination av realtidsbaserade3D-animationer och program somdriver rollspel på nätet. Roy Davies, koordinatorpå RE-FLEX-labbet, menaratt framtidens museum mycket väl kankomma att ha dessa funktioner.– Att kunna simulera sociala liv ochI Virtual Annelöv kan man vara arkeolog för en dag, och undersöka hur människor levde, samt chatta med medspelare i en dataspelsmiljö.32 LUM NR 7 | 2005

I tredimensionella datorbilder kan man förflytta sig i ett rekonstruerat kyrkrum och studera medeltida kalkmålningar och krucifix från olikaperspektiv. ILLUSTRATIONER: JOHAN OLSSON, MARIE MATTSON OCH ROLF STENBERTmiljöer ökar museernas möjligheter attbedriva sin verksamhet. Idag tröttnarunga besökare på infoskyltar efter tiominuter, säger han.THORE SONESONFOTONOT: Mer om det virtuella laboratorietRE-FLEX finns på www.reflex.lth.se/▼Drottens kyrkaDrottens stenkyrka byggdes under 1000-talets andra hälft vid Kattesund i Lund, därdet tidigare även funnits träkyrkor.Bland de tjugo församlingskyrkor somfanns i Lund var Drotten under hela medeltidenden största och mest påkostade.Idag är den 55 meter långa grunden tillkyrkan utgrävd och fungerar som museumi Kulturens regi.Drottens stenkyrka i sin glans dagar på 1300-talet. Idag återstår endast ruiner.LUM NR 7 | 2005 33

MEDIERSGENVÄGARMediebilden av gentekniken har gåttfrån mardröm till dröm, från att skapafruktan till att inge hopp.Mardrömsscenarier föddes i kölvattnetav bilderna på det klonade fåretDolly, som släpptes i pressen 1997.Tyska Der Spiegel lyfte fram en av demest skrämmande; en masskloningav Hitler som i tidskriftens bildcollagemålades upp som en möjlig framtid.Gen-etik i fokus på symposiumI juni var Lunds universitet värd försymposiet ”Att forma vår framtid”.Programmet var tvärvetenskapligtsammansatt för att belysa aktuellabioetiska frågeställningar inom genomforskningen.– Vi fick många positiva reaktioner,deltagarna fick nya perspektivoch mötte andra forskare än kollegorinom stamcellsprogrammen, berättarCarl-Gustaf Andrén, f.d. universitetskansleroch ansvarig för symposiettillsammans med professorernaUlf Görman och Göran Hermerén.Symposiet samlade drygt femtiotalet deltagarefrån hela Norden under tre dagar.I fokus stod etiska och rättsliga frågorkring bioteknik. Filosofiska, kulturellaoch kommersiella frågor belystes, alltifrånmediernas framtidsscenarion kringdet klonade fåret Dolly till katolska kyrkansnutida syn på embryoforskning.– I vår framtid är inget givet, vi formarden själva, sa Carl-Gustaf Andrén isitt inledande anförande. Det är ett stegvisarbete där genetiska formler och etiskagränser måste sättas in i ett långt vetenskapligtperspektiv.Under fem år har etikforskningsprogrammetvarit en del av genomforskningsprojektetSwegene, med en budgetpå drygt tio miljoner. Fyra böcker harpublicerat resultat av forskningen. En avdem , ”Etik och genetik” från 2004, ären antologi med Carl-Gustaf Andrén ochUlf Görman som redaktörer.DET KOMMANDE ÅRET ska ytterligare fyravolymer och ett antal vetenskapliga artiklarpubliceras. Bland aktuella titlarfinns ”Drömmen om långt liv och odödlighet”,med författare Eva-Lotta Grantén(se artikel på nästa uppslag).– Temat i samtliga böcker är gränsöverskridande,vår ambition har varit att34 LUM NR 7 | 2005

Etnologen Malin Ideland forskar om hurgentekniken presenteras i medierna.FOTO: THORE SONESON– Dramatisering av fakta är en av populärpressensvanligaste metoder för attsälja nyheter. Att manipulera djur, ochi förlängningen människor, skapade enrädsla byggd på föreställningen om naturensom God. Att vi bör låta naturenha sin gång.Det säger lundaetnologen Malin Ideland,en av föreläsarna på etiksymposiet”Att forma vår framtid”. Hon doktorerade2002 med avhandlingen ”Dagensgennyheter”, en djupgående analys avhur gentekniken presenterats i mediernasedan forskningen intensifierades vid1990-talets mitt. Hon har i sin fortsattaforskning studerat hur tv-mediet ochpopulärkultur som såpoperor använderforskningsrön för att skapa nyheter ochunderhållning.– Medierna beskylls ofta för att spridafelaktiga uppfattningar, men det ären förenklad bild. Medierna är en länkmellan den akademiska världen och övrigamedborgare. De har en demokratiskfunktion men medierna är samtidigt ettfilter som styr vilka berättelser som släppsigenom.FRUKTAN FÖR TEKNIKEN låg bakom denmedieskapade rädslan att vaccin motmässling kunde orsaka autism. Ursprungetvar en artikel där en forskarefunnit spår av mässlingsvirus i tarmarnahos autistiska barn. Genom en stortuppslagen artikel i Dagens Nyheter 2002med gråtande föräldrar och barn sominte vågade vaccinera sig, spreds skräckenvidare.– Bilder på sjuka barn är ett av de mereffektiva retoriska övertalningsmedelmedierna har till sitt förfogande, menarMalin Ideland. Trots motbevis kunde dealdrig slå ut bilden av det sjuka barnet.Men mediernas minne är kort ochnyhetsbehovet stort. Malin Ideland pekarpå hur en annan bild av genteknikenidag kommit att ersätta och dominera imedierna.– Idag har hoppet ersatt fruktan. Ledordetför hur medierna ser på dagensmänniska är Frisk, med hjälp av genteknikoch stamcellstransplantationer, medgenetiska tester som förebygger cancer,och botar allvarliga sjukdomar somParkinson.– Medierna sprider en positiv bild därsvenska stamcellsforskare framställs som”bäst i världen” och gentekniken vår industrisframtid. Tilltron till medicinskforskning och utveckling är idag likastark som den tidigare tron på att IT-välståndetskulle vara för evigt.DENNA POSITIVA MEDIEBILD är delvismedvetet skapad, menar Malin Ideland.Stamcellsdebatten styrdes, främst av DagensNyheter, under början av 2000-taletin på teknikens användbarhet, inte på deetiska och moraliska frågeställningarna.– Man kunde önska en mer nyanseradmen kritisk hållning i media, säger hon.Ta upp riskerna med stamcellsteknik, deekonomiska aspekterna – vem kommeratt ha råd med dessa behandlingar? – det▼etikforskningen ska ligga före genomforskningen,vara med och forma framtidenoch inte enbart analysera effekterna avmedicinska framsteg i efterhand, avslutadeCarl-Gustaf Andrén sitt anförande.Symposiet markerade att etikforskningsprogrammetinom Swegene formellthar avslutats. Resultaten av dettaarbete kommer att påverka forskningensinriktning i framtiden, menade rektorGöran Bexell.– Symposiet visar på behovet av en rationelletisk analys av forskningens måloch metoder, det är bättre att vi själva bidraratt forma forskningens innehåll änatt andra gör det åt oss, sa han.THORE SONESONUlf Görman, Carl-Gustaf Andrén ochGöran Hermerén arrangeradesymposietom bioetik.FOTO: THORE SONESONLUM NR 7 | 200535

▼är väldigt komplicerade processer ochmediciner det handlar om.De stora rubrikerna i pressen skapadeen debatt inom forskningsvärldensom ledde till snabbare beredningav nya lagar. Vetenskapsrådet skapadeen forskningsetisk nämnd, mediernaskulle inte ensamt agera etikpoliser.– Jag tror att det öppna samtalet imedierna är positivt, att det etiska samtaletförs ut till samhället. Forskarna fårinte stänga in sig av rädsla för att väckafel associationer eller förhoppningar.Samtidigt menar Malin Ideland attmediernas roll måste ses i ett större perspektiv.De berättelser som sprids i nyhetsmedieroch populärkultur baserarsig på våra allmänna uppfattningar.Idag finns en tydlig tendens i mediernaatt se positivt på framtiden. Hoppfullabilder av möjligheter med genteknikhar ersatt de mer pessimistiska hotbildernaav framtiden.– Debatten om gentekniken fokuseradetidigt på tekniken att välja barn,att skapa den perfekta människan. Dåframställdes det som en skrämmandeframtid, idag blir en nyhet om en klonadafghanhund mest fascinerande kuriosa.Mediernas berättelser dominerasav antingen eller, schablonartat svart ellervitt.THORE SONESONEVIGT LIV– är det något att sträva efter?Många gamla sagor och myter talar om ”ungdomenskälla” och längtan efter ett obegränsat liv. Nutror somliga att drömmen om evig ungdom kan bliverklighet i framtiden, med vetenskapens hjälp. Dåär det dags att fundera på drömmens följder: är deten god idé att människan försöker bli odödlig?▼Genetik & kloningPå webbplatsen forskning.se finns underrubriken tema en specialsida om kloning.Där finns fakta om genteknik ochtermer.Fåret Dolly döptes av forskarna eftersångerskan med samma förnamn. Cellensom Dolly klonades från var en juvercellfrån ett annat får.Etikforskningprogrammet inomSwegene-projektet har finansierat ettflertal arbeten som resulterat i publiceradeartiklar och böcker. Mer info finns påwww.swegene.org under bioetik.En gammal människai ung förpackning– är detegentligen någotatt sträva efter?ILL: OLA BLOMGREN/LÖNEGÅRD & CO36LUM NR 7 | 2005

KONSTKonstpedagog ny chef för Skissernas museumCHEFSBYTE. – När Ragnar Josephsongrundade Skissernas museumville han visa hur konstverk födsoch byggde upp samlingarna kringdetta. Jag kan se en tydlig kopplingmellan det och mitt arbetsliv där bildanalysstått i fokus, säger ElisabetHaglund som från den 1 oktober ärny chef för Skissernas museum efterJan Torsten Ahlstrand, som går i pension.Hon kommer närmast från en tjänst sommuseichef på Borås Konstmuseum, därhon arbetat mycket med konstpedagogikoch samtidskonst.För Elisabet Haglund innebär det nyauppdraget att hon återvänder till Lunddär hon 1978 disputerade hos professorSven Sandström på Konstvetenskapligainstitutionen. Hennes avhandling handladeom den rumänske surrealisten VictorBrauner, och skrevs utifrån dåtidensteoribildning med inriktning på konstpsykologi.– Mitt akademiska intresse har jagkombinerat med praktiskt museiarbetegenom åren. Och en del av mina erfarenheterkring kopplingen mellan teori ochpraktik hoppas jag kunna tillföra arbetetpå Skissernas museum, säger hon.Det kommande årets utställningsprogramär redan lagt när hon tillträder. Såöverstpåhennesagendastårdensistaetappenav ombyggnaden, museets entré.– Ett modernt museum ska ha en braentré, gärna med ett kafé där besökarnakan vila trötta ben och tänka efter vadde sett. En bra museishop är också viktig,många vill bära med sig något berikandefrån besöket.Konkreta planer för samlingarna ochutställningsverksamhet får vänta, menhuvudinriktningen är klar.– Ett museum som inte förnyas dör,man kan inte bara samla in det somElisabet Haglund är ny chef för Skissernas museum.FOTO: JAN PETTERSSON/BORÅS TIDNINGskänks. I Borås har jag medvetet arbetatupp en rik videosamling, berättar ElisabetHaglund, som säger sig ha ett stort intresseför samtidskonst som hon hoppas kommeratt synas på Skissernas museum.THORE SONESONFOTNOT: Nästa utställning på Skissernas museumöppnar den 17 september då Designhögskolani Lund ställer ut examensarbeten.Den 23 oktober är det vernissage medskulptören Pål Svensson och fotografen HansHammarskiöld / Tio.FOTO: THORE SONESONDe tre parkväktarnaSkulptur av Jörgen Martinsson, Gamla lasarettsområdet 1984Jörgen Martinssons skulpturgrupp ”De treparkväktarna” invigdes 1984, samma årsom Byrålogen stod färdig på f.d. Södra lasarettsområdet.Uppdragsgivare var Statenskonstråd efter en inbjuden tävling.”Grundtemat för skulpturernas gestaltningär barns hopphagar. Skulpturerna tar uppträdstammarnas vertikaler”, skrev Martinssoni texten till sitt tävlingsförslag.Skulpturgruppen är utförd i smidesjärn.Det är tre resliga figurer som möterde inträdande genom järnstaketet motSandgatan, var och en cirka fyra meterhög. Hopphagarna, som var konstnärensutgångspunkt, har förvandlats till vertikalagallerverk med formmässig anknytningbåde till staketet träden.Parkväktarna står där som ett slagsövernaturliga, fantasifulla spökgestalternära öppningen i staketet och frambesvärjerpå ett både humoristiskt och estetiskttilltalande vis platsens ande. Ingen förbipasserandekan undgå att lägga märke tilldessa sympatiska, tysta och orörliga väktare,som för en ständig dialog med degamla träden och husen omkring. Underde 21 år som de nu har stått på vakt harde fått en vacker rostfärgad patina helt ienlighet med konstnärens intentioner.JAN TORSTEN AHLSTRANDPS. Ett önskemål är att det nyplanterade trädetnärmast skulpturgruppen snarast tas bort,då det är direkt störande för konstverket. Årtalet1982 på skylten bredvid är felaktigt.BLICKFÅNGETLUM NR 7 | 2005 39

Medicinare satsarpå pedagogikLÄRARAKADEMI. Medicinska fakultetenska starta en pedagogisk akademi,tänkt att utveckla pedagogikeninom medicin och vårdvetenskap. Allafakultetens lärare kan ansöka om medlemskap,och de antagna deltar i akademinunder fem år. Inom akademinska de bl.a. kunna bilda nätverk ochge varandra stöd i pedagogiska frågor.Många lärare upplever att det sessom ”finare” att ägna sig åt forskningän undervisning. Det är också svårt attfå möjlighet att arbeta med pedagogiskforskning och utveckling. Den pedagogiskaakademin är tänkt att så långtmöjligt råda bot på dessa problem.MAX-lab visaspå KulturnattenÖPPET HUS. I årets upplaga av Kulturnattenden 17 september finns ävensynkrotronljuslaboratoriet MAX-labmed. Det kommer att vara öppet huspå anläggningen kl. 13–17 med guidadevisningar, bildspel och populärvetenskapligaföreläsningar. Godis ochballonger utlovas till barnen.– Det har gått flera år sedan vi senastarrangerade ett öppet hus. Medtanke på att vi nu planerar för MAXIV, en ny lagringsring, är det tid att informeraallmänheten. Och då passadedet ju bra lägga våra visningar i anslutningtill Kulturnatten, säger MAX-labsföreståndare Nils Mårtensson.I dagarna börjar Vetenskapsrådet attutvärdera de tekniska lösningarna förnya MAX-lab. LUM har tidigare presenteratplanerna (se nr 9/2004). Den nyalagringsringen MAX IV kommer inte attrymmas i den nuvarande byggnaden vidOle Röhmers väg. En ny byggnad planerasi Brunnshög. Förutom den nya ringenoch delar av den gamla utrustningenska det också finnas plats för en 300meter lång lineäraccelerator som kommeratt ligga i ett dike eller nedgrävd imarken. Planerad byggstart år 2007.För program se www.maxlab.lu.se40Universitetsfontänen är navet i det virtuella konferenscentrum som byggs upp runt universitetsplatsen.FOTO: PETRA FRANCKEVirtuellt konferenscentrum på gångMÖTESPLATS. Det virtuella kongresscentrumetkring Universitetsplatsenkommer att stå klart hösten 2006. Nutill årsskiftet startar det fysiska arbetetmed att bygga om lokalerna för den digitalateknik och utrustning som ska användasi centret.– Utrustning för sju miljoner ska installeras,berättar Lars Lavesson, chef förByggnadsenheten. Under hösten kommerdet konkreta arbetet med planeringenatt intensifieras och bland annat skaansvariga för verksamheten utses.De aktuella byggnaderna kring Universitetsplatsenär från olika epoker iDonation till barndiabetesuniversitetets historia. Kungshuset från1500-talet, Universitetshuset, Palaestraoch AF Borgen från 1800-talet. I generationerhar de använts för vetenskapligamöten, debatter och akademiska högtideroch nu ska de bindas samman medhjälp av avancerad informationsteknikoch fungera som ett modernt kongresscentrum.Lokalerna ska utrustas med storbildsskärmar,digitala informationspunkter,videokonferensutrustning och planen äratt kongresser med upp till tusen deltagareska kunna anordnas.THORE SONESONDONATION. TEDDY är namnet på ettstort internationellt projekt som gårut på att hitta de utlösande faktorernabakom typ 1-diabetes (barndiabetes).Studien omfattar sex forskargrupper,där den svenska gruppen leds avLU-professorn i diabetesforskning ÅkeLernmark.Inom projektet inbjuds alla nyföddai Skåne att ta prover för att se vilkasom löper en ärftlig risk för barndiabetes.TEDDY-mottagningen vid UniversitetssjukhusetMAS, där proverna tasoch där ”riskbarnen” kommer att följasupp ända till 15 års ålder, har nufått en donation på 250.000 kronor.Donatorer är Ivan och Björn Westerlini Malmö.LUM NR 7 | 2005

”Scandinavian Excellence”ska sälja universitetetPRESENTATIONSMATERIAL. I slutet avvårterminen kom LU:s nya presentationsbroschyr.På engelska heterden ”Scandinavian Excellence fromLund University”, och är framför alltgjord för att fungera som ett ”förlängtvisitkort” vid internationellakontakter.SociologiskainstitutionenKontakterna kan gälla partneruniversiskaLU:s nya pretet,forskningsfinansiärer, EU-adminissentationstratörer,beslutsfattare, överstatliga sambroschyr.arbetsorgan, internationella besökare ochkunder inom uppdragsutbildningen somsom bygger på samma koncept. Denär intresserade av att veta mer om Lunds finns att ladda ned från webben på www.universitet.lu.se/presentationsmaterial– Konceptet ”Scandinavian Excellence”Det finns också en mallversion av po-testades först i en fokusgrupp, som werpointpresentationen där man kanbestod av internationella studenter och lägga till egna bilder på www.lu.se/powerpointforskare vid Lunds universitet, berättarEva Fredenholm på Informationsenheten.Medicinska fakulteten håller på att taPå svenska blev det i stället ”Lunds fram en ny broschyr om sin verksamhetuniversitet i världsklass” eftersom ”skandinavisksom bygger på samma koncept.excellens” inte fungerar särskilt LU:s presentationsbroschyr kan be-bra för målgrupper inom Sverige. ställas från Eva Mattisson, Informationsenheten,Det finns även en powerpointpresen-eva.mattisson@info.lu.se,tation framtagen på svenska och engel- tel 046-222 70 10.Ramavtal om trycksaksframställningPRESENTATIONSMATERIAL. Nu ska detbli enklare att ta fram professionelltutformade trycksaker, annonser ochannat presentationsmaterial. Universitetethar under sommaren skrivitramavtal med sex reklam- ochannonsbyråer samt ett antal produktionsbyråersom kan anlitas förolika typer av grafisk produktion.– Tanken är att man ska kunna få hjälpmed allt från en enkel informationsfoldermed liten budget till mer omfattandeproduktioner, säger Eva Fredenholmpå Informationsenheten. Förutom att viföljer lagen om offentlig upphandling ärmålet med avtalen att förenkla för beställarepå alla nivåer inom universitetet somslipper upphandla själva. Det blir ocksålättare att uppnå större grafisk enhetlighet,vilket stärker universitetets profil.Informationsenheten kommer attfungera som länk mellan byråer och beställare,åtminstone till en början.Ramavtalen gäller för hela LU ochinnebär att man inte längre får anlita andraleverantörer. Avtalen är skrivna påtvå år och kan förlängas med högst treår. Sedan tidigare har Lunds universitetockså ramavtal med tryckerier. I höst gårarbetet vidare med upphandling av blandannat fotografer och illustratörer.Mer information om ramavtalen finnspå: www.lu.se/kommunikationLUM NR 7 | 2005 41

Tid att ansöka om attbli programområdeFORSKNING. Den 30 september ärsista dagen för att ansöka om att blinytt programområde respektive nätverkinom Medicinska fakulteten. Programområdetkommer att få två miljonerkronor per år i tre år och nätverketen halv miljon kronor per år.Fakulteten har för närvarande sexprogramområden som omfattar blandannat blod och försvar, diabetes,stamceller och kronisk inflammation.Efter de anslagna tre åren kommerdet för varje område att göras en mindreutvärdering av områdets organisationoch av hur man arbetar för attöka den akademiska kreativiteten. Klararprogramområdet utvärderingenblir det en tvåårig förlängning.Därpå följer en genomgripande vetenskapligutvärdering, varpå det gamlaprogramområdet får ansöka på nyttpå samma villkor som kandidaterna tillnya programområden.Medfak startar tvånya forskarskolorFORSKARUTBILDNING. Medicinskafakulteten har startat en sommarforskarskolaoch en klinisk forskarskola.Sommarforskarskolan består avtvå perioder under två somrar samtmånatliga möten under terminernadäremellan. Den vänder sig till läkarstudentersom är intresserade av experimentellforskning. Av många sökandeantogs 25 till årets inledandesommarforskarskola.Den kliniska forskarskolan vändersig till yngre forskningsintresseradeläkare och ska genomföras på heltidunder tre veckor i höst. Kursen skage kunskaper i metodik, vetenskapsteori,hur man söker anslag m.m. Ävennågra möten längre fram finns inplanerade.Forskarskolan drivs i nära samarbetemed Region Skåne och leds av docentDiana Karpman.42Mats Edström (till vänster) i samspråk med Erik Lundbergs barn: Jörgen Lundberg, LisbetLindeberg och Annika Pleijel. FOTO: MATS NYGRENErik Lundbergs samlade skrifter donerade till LTHBOKDONATION. Arkitekten ErikLundberg är nestorn inom svenskbyggnadsrestaurering från 20-talettill slutet av 60-talet då han avled.Nu har Lundbergs barn donerat fadernsefterlämnade skrifter till LTHoch Avdelningen för byggnadsvård.Där hoppas man att donationen skaöka intresset för ämnet som sådantoch Erik Lundbergs verk i synnerhet.Allra helst önskar man att någondoktorand vill skriva om hansstora livsverk.I mitten av juni togs de tre syskonen emoti A-huset och avtackades av bland andrade två professorerna Mats Edström ochKerstin Barup.– Erik Lundberg var både arkitekt ocharkivarie och lärde sig uppdraget av riksantikvarienSigurd Kurman. Han blevuppmuntrad att efterträda denne mentackade nej, berättar Mats Edström.Han var professor i arkitektur vid bådeKonstakademien och KTH med inriktningsåväl på historia som trädgårdsskapande.Malmöhus slott är en av de otaligabyggnader som Lundberg renoverade.Avhandlingen ”Herremannens bostad”handlar om det. Vreta kloster, Vadstenaslott och Norra Mellby kyrka var andraviktiga uppdrag.– Men när Erik Lundberg restaureradeVästerås slott blev han omdiskuteradför att han inte bara restaurerade utanockså formade nytt. Först nu börjar maninse att det länge varit lite för mycket museumöver restaureringsarbetet i Sverige,säger Kerstin Barup.”Arkitekturens formspråk” i tio bandär det mest omfattande verket, medan”Trä gav form” utgavs postumt.De tre syskonen Jörgen Lundberg,Annika Pleijel och Lisbeth Lindeberghar nu donerat de stora böcker som derasmycket flitige far skrev. De har ocksåskänkt alla de småskrifter de kunnat hittaom olika arbeten. Det som återstår förett komplett bibliotek är att köpa in mindreverk som ofta finns på antikvariat.Totalt åstadkom Erik Lundberg ett 60-tal skrifter och han dokumenterade allthan gjorde på tiotusentals fotografier.I samarbete med VR-labbet har MatsEdströms studenter nu gjort ett bildspelåt Historiska museet i Lund, där ävengamla rivna byggnader som ”Kuggis”vid Kungshuset kan läggas in.– Vi har skänkt biblioteket, som ännuinte är komplett, till LTH eftersom dessatvå professorer varit så oerhört intresseradeav pappas stora livsverk, säger sonenJörgen Lundberg, pensionerad geolog.MATS NYGRENLUM NR 7 | 2005

Nytt resebyråavtalResor ska bokasgenom VIA TravelRESESAMORDNING. Ett nytt resebyråavtalför enskilda resor i tjänstenär klart. Från 1 september ska allaresor inom ramen för universitetetsverksamhet bokas genom VIA Travel.Avtalet innebär att den administrativakostnaden för varje bokningkan sänkas med upp till 40procent.– Ett sänkt förmedlingsarvode var en avfaktorerna, säger Ola Ohlsson, ansvarigför upphandlingen. Avgörande var attVIA Travel bäst svarade emot de samladebehov vi formulerade, inte minst viktigtär att de har personal som kan agerakostnadsmedvetet och aktivt söka de lågprisalternativsom finns på marknaden.Anställda på universitetet spenderarvarje år 40 miljoner på enskilda tjänsteresor.Den samlade resebudgeten uppgårtill ca 90 miljoner årligen, så avtaletinnebär betydande besparingar för universitetet.Det nya avtalet innebär att universitetetspersonal ska kunna lämna över sinresplan till byrån och lita på att de får detbästa alternativet. De ska inte själva behövalägga tid på att söka och boka på Internet,något som kan ta mycket datatidi anspråk. Och inte alltid leda till bästaval pris- och kvalitetsmässigt.– VIA Travel arbetar med en egen anpassadsökmotor, de agerar aktivt för atthela tiden förbättra sina tjänster, menarOla Ohlson. Utbudet inom flyg- och resebranschenär enormt och förändrasfrån dag till dag, ibland från timme tilltimme.– I det perspektivet är det viktigt atten resebyrå agerar för att säkra alla kvalitetskravoch det har VIA Travel visat attde har ambitioner och kapacitet till. Genomatt alla våra resenärer och resebeställarebokar sina resor hos VIA Travelså har vi vid eventuella terroristhandlingaroch oväder m.m. möjlighet att snabbtfå fram om vi har någon anställd i området.Då kan vi sätta in eventuella åtgärder,vilket vi inte kan göra om man bokatutanför vår resebyrå.AVTALET MED VIA TRAVEL gäller enskildaresor. Universitetet har separata avtalmed byråer för studenter och för gruppresoroch konferensarrangemang. VIATravel kommer att arrangera speciellareseforum för de anställda med starti november 2005. Resebyrån har kontori Malmö men kommer att finnas i Lunden gång i veckan fr.o.m. 31 augusti. Merinformation finns på www.lu.se/resor.THORE SONESONSista chansen för pedagognomineringarTIPSA! Senast den 12 september skaförslag på pedagogiska pristagare lämnastill Utvärderingsenheten, Box 117,221 00 Lunds universitet (internt hämställe31). En lärare kan på detta sätt fåett erkännande för en ny kurs, ett nyttläromedel eller nya undervisningsformer.Institutionen får ett bidrag på15.000 kronor för studieresor för pristagarna.Priset är normalt förknippatmed en månatlig löneförmån.Med förslaget ska finnas en motivering(cirka en A4-sida) samt förslagsställarensnamn och adress.Minskning avantal anställdafortsätterANSTÄLLNINGSSTOPP. Förra åretminskade antalet anställda påLunds universitet för första gångenpå över tio år. Samma utvecklinggäller på alla landets universitet,utom Göteborgs.Det visar en rapport från Högskoleverketoch Statistiska centralbyrån. Minskningenpå Lunds universitet kommer attfortsätta även under 2005.– Vi har haft anställningsstopp ochdragit ned främst på timanställda ochtillfälligt anställda, kommenterar personalchefStaffan Svensson. Minskningenkommer att fortsätta ett tag till, ävenom vi i halvårsbokslutet visar nollresultat.Personalnedskärningarna har skettinom alla led, inga yrkesgrupper ska hadrabbats mer än andra. En tendens ärdock att antalet doktorander har minskatmer än andra grupper, men det ärinte en generell policy från universitetet.– Varje fakultet gör sin egen avvägningav hur de disponerar sin budget,säger Staffan Svensson. De måste hittaen balans mellan anställda inom undervisningoch den personal som servardem, annars försvinner viktig kompetensockså på den administrativa sidan.Enligt SCB:s statistik är professorerden enda yrkeskategori som inte minskatdet senaste åren. De har istället ökatmed fem procent vilket främst beror påbefordringsreformen.Lund universitet är fortfarande detstörsta enskilda lärosätet i Sverige medsina drygt 6.000 heltidsanställda medarbetare.Av dem är 580 professoreroch drygt 1.300 forskarstuderande. Denadministrativa och tekniska personalenbestår av 2360 personer. Resten, 1.760personer, är lektorer, adjunkter och annanforsknings- och undervisningspersonal.THORE SONESONLUM NR 7 | 2005 43

PÅ GÅNG9–10 SEPTEMBERGeologins dagDen 9–10 september anordnas Geologinsdag som för Skånes del innebär ett stortantal exkursioner till geologiskt spännandeplatser under sakkunnig ledning. Den9 september är vikt för aktiviteter riktademot skolorna, men den 10 september ärdet fritt fram för den intresserade allmänheten.Arrangörer i Skåne är Geologiskainstitutionen vid LU samt SGU, SverigesGeologiska Undersökning, i Lund. Geologinsdag anordnas över hela landet; denskånska delen brukar vara rätt välbesökt.Om aktiviteter, utflykter, kartor och tiderkan man få mera information via nätet(www.geol.lu.se). Det är god spridning påexkursionerna, så chansen att något pågårnära den egna husknuten är stor.23 SEPTEMBERVetenskapskarnevalenDen 23 september är det dags för Vetenskapskarnevalen,en dag fylld med aktiviteter bådeför stora och små. Meningen är att forskare skavisa att forskning är roligt, och inte bara i Lundutan i städer över hela EU samtidigt. I Lundkommer Lundagård att fyllas med tält där skolklasser(och andra senare under dagen) kan lösaen spännande detektivgåta med hjälp av forskare.Det kommer att också att anordnas Fråga-Lund maraton, föreställningar med röstimitatör,vetenskapscafé, musikfrågesport, föreläsningar,arkeologisk verkstad, sagoläsning, konstvideoprojektionerpå AF och mycket mer!Hela programmet kan laddas ner påwww.lu.se/vetenskapskarnevalen.För mer info kontakta Anna Gislén på anna.gislen@info.lu.se eller mobil 0705-480235.30 SEPTEMBERBiomekanikdagenEtt år efter bildandet av Biomekanisktcentrum kommer den andra Biomekanikdagenden 30 september på M-huset,LTH. Elva forskare inom medicin, matematikeller teknik diskuterar tre teman: kliniskbiomekanik, mekanik och vävnadersamt mekanik och material. Programmetfinns på www.cbml.lu.se. Anmälan görshos ingrid.svensson@solid.lth.se eller ian.mccarthy@ort.lu.se senast 15 september.1 OKTOBERJuridikens dagUnder denna dag öppnar Juridicum dörrarnaoch presenterar sin verksamhet föralla intresserade. En del av forskarna/lärarnavid Juridicum kommer att ge föreläsningarom aktuella rättsliga frågor. Sewww.jur.lu.se/juridikensdag eller bifogatprogram i LUM.2 OKTOBERTeknikens dagTeknikens dag äger i år rum den 2 oktoberkl 11–15. Det blir lasershow, utställningaroch spännande demonstrationer samt tävlingari Kårhuset på LTH. Specialinslag medanledning av Designåret planeras, mendetaljerna är i skrivande stund inte klara.När de är det kan man se programmet påwww.lth.se.15 SEPTEMBER Lucsus lunch seminars.”Water as a human right? Devergent conceptionsof justice in the water arena”.Assoc. Prof. Ken Conca Department of Government& Politics University of Maryland,US. Kl. 12.30 i Geocentrum, Sölvegatan 10,Lund. Info: www.lucsus.lu.se/15 SEPTEMBER Seminarium. Om högskolepropositionen.Ny värld – ny högskola.Vad innebär Bolognaprocessenför högskolepropositionen för Lundsuniversitet. Anmälan senast den 12 sept.till Gerd Hawaleska, 046-2223895, gerd.hawaleska@rektor.lu.se. Kl. 13.15–16.30 i hörsalPalaestra, Lund. Info: www.lu.se/bologna17 SEPTEMBER Öppet hus på MAX-lab.Se även notis på sidan 40. Arrangemanget ären del av Kulturnatten i Lund. Kl. 13.00–17.00.Info: www.maxlab.lu.se/22 SEPTEMBER Lucsus lunch seminars.”Forskningens finansieringskällor – aktuellinformation”. Forskningsservice vid LU informerarom aktuella forskningsfinansiärer,t.ex. EU, stiftelser och fonder. Kl. 13.15–15.00,Lucsus, Geocentrum 1, Sölvegatan 10, Lund.Info: www.lucsus.lu.se28 SEPTEMBER U21 Health Sciences AnnualMeeting 2005 i Lund. Info: www.u21health.org/meetings/lund2005/28 SEPTEMBER Educational workshop inLund. ”Exploring change – Design educa-tion in the new era”. Ingvar Kamprad DesignCentrum. Kl. 09.00 på IKDC. Info: www.era05.com29 SEPTEMBER Lucsus lunch seminars.”Promoting and protecting the humanrights of women: A key element in sustainabledevelopment”. Dr. Ilaria Bottigliero,Raul Wallenberg Institute. Kl. 13.15–15.00Lucsus, Geocentrum, Sölvegatan 10, Lund.Info: www.lucsus.lu.se19 SEPTEMBERCrafoordpristagarekommer till LundHur byggdes universum? Hur uppstoddess storskaliga struktur? Stora frågorav detta slag kommer att avhandlas närårets Crafoordpristagare kommer tillLund, nämligen astronomerna JamesE. Gunn och James E. Peebles frånPrinceton University och Sir Martin Reesfrån Cambridge. Den 19 september hållsett symposium öppet för alla intresseradei Lundmarksalen på Astronomiskainstitutionen kl 10–16. Pristagarna fortsättersedan till Stockholm för att den21 september motta priset – 500 000USD – ur H. M. Konungens hand.44LUM NR 7 | 2005

FOTO: PER EEG-OLOFSSON/ÄNTLIGEN – EN MUSIKAL OM KÄRLEK30 SEPTEMBER Seminarium. 30 års biologiskalkoholforskning – fokus flyttat frånfettlever till frontallob. Med anledning avprofessor Christer Allings pensionering anordnasett avgångsseminarium. Kl. 13.00–16.00,föreläsningssal 5, Universitetssjukhuset i Lund.30 SEPTEMBER Examensceremoni.Graduation Ceremony för masterstudentervid Internationella miljöinstitutet. Kl. 14.30 iUniversitetshusets aula, Lund.6 OKTOBER Lucsus lunch seminars. ”Justiceand global climate change”. Ed Page,Department of Political Science and InternationalAffairs, University of Birmingham. Kl.13.15–15.00 i Lucsus, Geocentrum 1, Sölvegatan10, Lund. Info: www.lucsus.lu.se7 OKTOBER Forskarkonferens. ”Bortomde mediala stereotyperna? Invandrareoch integration i Danmark och Sverige”.Danska och svenska forskare möts i en flervetenskapligdiskussion. Kl. 10.00 på StiftgårdenÅkersberg i Höör. Info: www.hist.lu.se/dkstud/10 OKTOBER Brain Plasticity: Changeand control. Brain-mind-behaviour workshop.Kl. 10.00–17.00. För mer info kontaktaUlrika.Ringdahl@swegene.lu.se3 SEPT–16 OKTKonsthögskolanstioårsutställningDen 1 september var det tio år sedanKonsthögskolan i Malmö inledde sinundervisning. Det firas med en utställningpå Rooseum i Malmö, där 117 avde 130 konstnärer som skolan utexamineratdeltar. Öppettider: onsdag14–20, torsdag–söndag 12–18.13 OKTOBER Nedräkning för Lundakarnevalen.SEX! Kl. 06.51.00 på universitetstrappan.Info: www.lundakarnevalen.nu13 OKTOBER Lucsus lunch seminars. ”Philosophicalperspectives on global justice”.Lena Halldenius och Magnus Jiborn, Filosofiskainstitutionen. Kl. 13.15–15.00, Lucsus, Geocentrum1, Sölvegatan 10, Lund. Info: www.lucsus.lu.se17 OKTOBER Programvarudagar i Lund.Ett arr. av LUCAS och SPIN-Syd. Kl. 09.00–16.00 på LTH, Lund. Info: www.lucas.lth.se/16–29 SEPTEMBERÄntligen– en ny musikal på AFSedan 1980 har Akademiska Föreningen engång vart fjärde år intagits av musikalsugnastudenter från Lund och Malmö med omnejd.Senast var hösten 2001 då Musikalen SPELgjorde succé inför fullsatta salonger.Den 16 september i år kommer återigen ennyskriven musikal, ”Äntligen – en musikal omkärlek”, att sättas upp på AF.”Äntligen” är en nykomponerad musikal imodern pop- och rockstil med ett manus sombaserats på Shakespeares ”Mycket väsen föringenting.” För det konstnärliga arbetet medmanus och komposition står Henrik Svenbrantoch Niklas Nyström. Tillsammans har de medverkati ett tiotal produktioner från lundaspextill karneval.Ensemblen består av drygt 120 personer,varav 25 på scen och 30 i orkestern.Föreställningarna hålls i AF:s stora sal. Urpremiär16/9 och övriga föreställningar ges17/9, 18/9, 23/9, 24/9, 25/9.Info: www.antligenmusikal.nuHöstensstudentaftnarProgrammet för höstens Studentaftnar ärnu klart, även om fler aftnar väntas tillkomma.20 SEPTEMBERSveriges främste poet Tomas Tranströmerbesöker studentafton och under kvällenutlovas både uppläsningar och musik.4 OKTOBER1998 tilldelades författaren José Saramagofrån Portugal Nobelpriset i litteratur.Hör honom berätta om sitt liv och sitt författarskapföre och efter Nobelpriset.27 OKTOBERDomaren Eva Joly är fortfarande en avvärldens mest fruktade kvinnor. Hon harägnat hela sitt yrkesverksamma liv åt attarbeta mot internationell korruption. Ihennes bok ”Sanningens ögonblick – minkamp mot korruption och globalt finansbedrägeri”berättar Joly om sitt arbete.8 NOVEMBERDr Panayiotis Zavos är en av vår tidsmest kontroversiella läkare. Zavos är verksami USA och besöker Studentaftonför att berätta om sin strävan att klonamänskliga embryon.22 NOVEMBERDanska författaren Hanne-Vibeke Holstberättar om sitt författarskap på Studentafton.Genom åren har Holst skrivit enlång rad böcker; romaner, kvinnohistoriaoch TV-manus. Hanne-Vibeke Holst harför sitt engagemang i kvinnofrågor utsettstill goodwill-ambassadör för FN.Under 2005 kommer anställda vid Lundsuniversitet att erhålla fri entré vid samtligastudentaftnar. Detta sedan ett samarbetsavtalslutits mellan studentaftonutskottetoch Lunds universitet.Varje LU-anställd kan mot uppvisandeav legitimation kvittera ut en biljett perstudentafton. Vid förköp tillkommer docken avgift på 20 kr. LU-anställd är den somåterfinns i LUKAT, Lunds universitets elektroniskapersonalkatalog.Biljetter till höstens aftnar kommer attsäljas i StudentInfo, beläget i AF:s entré.Vårens program och information om biljettsläppkommer att finnas tillgängligt isin helhet på www.studentafton.af.lu.sefr.o.m. den 2 september 2005.LUM NR 7 | 2005 45

DISPUTATIONER9 SEPTEMBERAdam Kristensson i kärnfysik: ”Aerosol particlesources affecting the Swedish Air Qualityat Urban and Rural Level”. Kl. 13.15 i föreläsningssalB, Fysiska inst., Professorsg. 1, LTH.Helen Sjögren i fysikalisk kemi: ”Polypeptides– structures and interactions in monolayersand aqueous solutions”. Kl. 10.30 ihörsal B, Kemicentrum, Sölvegatan 39, Lund.16 SEPTEMBERMaria Karlberg i fysikalisk kemi: ”Synergisticinteractions involving amphiphilic polymersin Solution”. Kl. 10.30 i sal Nils Alwall,Gamma-Ideon, Lund.Henrik Everberg i biokemi: ”Separationmethods inmembrane proteomics integrationof aqueous two-phase partitioning for enrichementand pre-fractionation”. Kl. 13.15 ihörsal B, Kemicentrum, Sölvegatan 39, Lund.20 SEPTEMBERSamual Kiboi i växtekologi och systematik:”Male and female selective mechanisms,reproductive success and gene flow”. Kl.10.00 i Blå hallen, Ekologihuset, Sölveg. 37.21 SEPTEMBERMargaret Mollel i växtekologi och systematik:”Environmental effects on pollen performance:potential consequences on geneflow”. Kl. 10.00 i Blå Hallen, Ekologihuset,Sölvegatan 37, Lund.22 SEPTEMBERMichael Andersson i materialteknik: ”Highstrain fatigue crack growth and crack closure”.Kl. 10.15 i sal M:B, M-huset, Ole Römers väg1, LTH, Lund.Teklehaimanot Haileselassie i växtekologioch systematik: ”Effects of environmentalfactors on maternal choice and genedispersal in plants”. Kl. 10.00 i Blå Hallen, Ekologihuset,Sölvegatan 37, Lund.23 SEPTEMBERIngemar André i fysikalisk kemi: ”Proteininteractions: Electrostatics and ligand binding”.Kl. 10.30 i hörsal B, Kemicentrum, LTH, Lund.Följande disputationer har ägt rum:Marcus Henningsson i livsmedelsteknik:”Loss minimisation in dynamic food processes”.Elke Theander i medicin, reumatologi:”Living and dying with primary Sjögren´s Syndromestudies on aetiology, treatment, lymphoma,survival and predictors”.Madalina Tudorache i analytisk kemi:”Immuno-affinity interactions in sample preparationand analysis”.TJÄNSTERJurist med placering vid Juridiska enheten.Ref nr 4426/05, ans 15 sept. Info 046-2227178.Oraclespecialist med placering vid LundsData Central, Lunds universitet. Ref nr4428/05, ans 15 sept. Info 046-2221313.Två anställningar som doktorand i fysik.Ref nr 4388 resp 4389, ans 16 sept. Info 046-2227724.Doktorand i matematisk statistik. Ref nr4410, ans 20 sept. Info 046-2228549.Utbildningsbidrag i ekologi, inriktningteoretisk ekologi. Ref nr 426, ans 23 sept.Doktorand i byggnadsmekanik, TEV-SMF00. Ref nr 824, ans 30 sept. Info 046-2228146.Doktorand i byggnadsmekanik, TEV-SMF00. Ref nr 825, ans 30 sept.KURSERKursustilbud. Dansk Forskerskole i psykologierbjuder en rad spännande kurser underhösten -05. För mer information, se www.psyforskerskole.dk/kalender.htmlAkademiska hus46LUM NR 7 | 2005

HÄNT!SKALPELLEN, ”kirurgterminens” pedagogiskapris, har gått till docent Päivi Kannisto,överläkare vid Kvinnokliniken i Lund. Motiveringenär att hon visat starkt engagemang ochett positivt bemötande under gynkursen. Honställer upp och tar sig tid för studenterna ochderas frågor. Hon är mån om att göra studenternadelaktiga i den kliniska vardagen vilketverkligen uppskattas, skriver kandidaterna.DIANA KARPMAN, docent vid Avdelningenför pediatrik, forskar om njursjukdomar hosbarn. Hon är en av två forskare i landet som avVetenskapsakademien fått en halvtidstjänst iklinisk-experimentell forskning.Ögonforskare samlades i LundPå bilden ses fr.v. ståendeFrancois Paquet-Durand,Wolfgang Raffelsberger,Arijit Mukhopadhyay,Elöd Körtvely, Kinga Bujakowska,Cecilia Maubaret,Tanuja Talukdar, DraganaTrifunovic, Valeria Roni;sittande: Ronald Carpio,Marianthi Karali , JordanosKiflemariam , Ram Fridlich,Isabelle Audo; liggande:Ravi Kiran Reddy. Saknas:Naomi Chadderton.STIPENDIER. Sex unga forskare vid Medicinskafakulteten har fått sin forskning finansieradtvå år framåt av Svenska Sällskapet förMedicinsk Forskning.Organisationen delar varje år ut postdoktoralastipendier som ger unga forskare möjlighetatt ägna sig åt vetenskapen på heltid ochskaffa sig docentkompetens.LU har fått sex av totalt 28 stipendier. Desex är Andreas Lennartsson (hjärnans funktionellagenetik), Sara Linden (slemhinnansförsvar mot bakterier), Ramin Massoumi(utvecklingen av cancer från s.k. cylindrom),Fredrik Melander (proteiner som är aktiva vidupptäckten och reparationen av DNA-skador),Katarina Sandgren (möjligheter att transplanteranerver vid sjukdomar där det saknasnervceller i tarmväggen) och Alexandra Wal-Tankehöjande yoghurtI flera år har studenter vid kemiteknik- och bioteknikprogrammenpå LTH arbetat för att ökaintresset för deras utbildning på gymnasieskolorna.Man har hjälpt elever i sista årskursenvid några skolor med deras specialarbeten, ochgett dem chansen att tävla med innovationerav nya produkter, ofta av typen sportdryck.I år vann Philip Jonzon Jarl och AmandaPaciorek från Malmö Borgarskola med denenergigivande yoghurten Navita. Den var berikadmed naturämnena guarana och colanutoch påstods ha uppiggande, tankehöjandeoch hungerminskande egenskaper, det hadede två själva testat. Deras kamrater hade fåtttesta olika smaker och flertalet valde då lime/melon. De hade sedan lagt mesta mödan pådesign och marknadsföring av den ungdomstillvändadrycken.RETNET är ett EU-finansierat RTN (Researchand Training Network), med fokus på demånga ännu olösta problemen inom ärftligretina- (näthinne) degeneration. Programmet,som pågår mellan 2004-2007, omfattarnio olika europeiska retina-laboratorier och äri Lund representerat av Theo van Veen och PerEkström vid Avd. för oftalmologi, IKVL. Den 7denström (möjliga sätt att åstadkomma funktionelltillväxt i skadad ryggmärg).NYA LTH-PROFESSORER. Lars-Erik Wernersson,fasta tillståndets fysik, har befordratstill professor i nanoelektronik fr.o.m. den2 juni 2005. Kurt Petersen, tidigare adjungeradprofessor i brandteknik, tillträder den 1De vinnandegymnasieelevernavid presentationenavsin yoghurt.FOTO: MATSNYGRENStudenterna Johan Nordensson och JohannaMörie organiserade tävlingen där LTHlärareutgjorde jury. Innevarande läsår fortsätterJohan projektet med hjälp av kamraternaJörn Hellström, Anna Karlsson och AnnaWidén.och 8 juni samlades sexton s.k. RETNET-fellowsi Lund för att utbyta erfarenheter och forskningsresultatsom de erhållit under den förstaperioden som anställda inom RETNET. Mötetarrangerades av Francois Paquet-Durandoch Tanuja Talukdar, som är RETNET-finansierad”Experienced Researcher” respektive ”EarlyStage Researcher” vid laboratoriet i Lund.september en tjänst som professor i risk- ochsäkerhetshantering. Han efterträder Sven-Erik Magnusson som gått i pension.BO NORRVING, professor i neurologi i Lund,har utnämnts till ny europeisk editor för Stroke.Tidskriften som utges av American HeartAssociation är prestigeorganet inom områdetcerebrovaskulära sjukdomar, och tillhör toppkvintettenav tidskrifter inom neuroscienceområdet.ANGELA CENCI-NILSSON,medicinforskare, har fått ettstort anslag från en amerikanskstiftelse för att studeraokontrollerade ryckigaoch flaxande rörelser somen del patienter med Parkinsonssjukdom råkar ut för.Dessa är inte en följd av sjukdomen, utan enbiverkning av dess medicinering. Den amerikanskastiftelsen Michael J. Fox foundation ärvärldens största privata, icke-kommersiella bidragsgivaretill Parkinson-forskning. Den startadesav den amerikanske filmstjärnan MichaelJ. Fox, som själv lider av Parkinsonssjukdom. De nära 1,3 miljoner kronor somAngela Cenci-Nilsson nu fått från Michael J.Fox Foundation är det fjärde anslaget som beviljatshenne av denna stiftelse.LUM NR 7 | 2005 47

Posttidning ALunds universitetBox 117221 00 LundHALLÅ ETZEL CARDEÑA!Etzel Cardeña tillträdde den 1 septemberuniversitetets nya professur i psykologi medparapsykologi och hypnologi.Är parapsykologi verkligen något för ett universitet?FOTO: ULRIKA OREDSSON– Precis samma fråga ställde man tidigare om hypnologi,hypnosforskning, men det är numera ett etableratforskningsområde vid toppuniversitet som Harvardoch Stanford. Och parapsykologi finns redan vid bl.a.Yale, Stanford, Edinburgh och Utrecht. Det som gören viss forskning seriös eller inte är ju inte ämnesområdeti sig, utan om forskningen bedrivs enligt gängsevetenskaplig metodik eller inte.– Dessutom finns det faktiskt på det parapsykologiskaområdet vetenskapligt välgjorda och upprepadestudier vars resultat inte kan förklaras med vår nuvarandekunskap. Sådana fenomen tycker jag att denakademiska världen inte bara kan förbigå och låta bliatt studera.Det har varit en hel del konflikter kring tillsättningenav din tjänst – några kommentarer?– Nej, jag vill inte lägga mer tid och energi på flerbemötanden av den kritik som framförts. Nu vill jagkoncentrera mig på arbetet, och på att lägga upp planernaför den kommande terminens forskning!Vad ska den innehålla?– Jag har ett anslag för att studera ”hypnotiserbarhet”.För att göra det kommer jag att behöva flerahundra frivilliga, från vilka jag kan välja ut en gruppmycket lätthypnotiserade och en grupp mycket svårhypnotiseradepersoner.Ska du hypnotisera flera hundra på en gång?– Javisst, det är fullt möjligt. Att hypnotisera kräveringa speciella gåvor, det är mer en fråga om rätt teknik.Tanken är att ha en föreläsningssal full med folk,som efter att ha kommit i ett hypnotiskt tillstånd fårgenomföra ett enkelt, standardiserat test som mätergraden av hypnos. De två utvalda grupperna lätt- ochsvårhypnotiserade personer vill jag sedan studera medEEG för att se hur deras hjärnor reagerar på hypnos. Jagvill också undersöka om det finns en överensstämmelsemellan att vara lätthypnotiserad och att ha parapsykologiskaförmågor. Detta är något som beskrivs i mångaberättelser, men som aldrig testats vetenskapligt.Du har tidigare arbetat på Stanford och på Universityof Texas, vad fick dig att söka till Lund?– Tjänsten verkade intressant. Den innehåller alltdet jag intresserat mig för: både hypnologi, parapsykologioch allmän psykologi, där mitt specialområde ärakuta reaktioner på trauman och katastrofer.– Dessutom är jag tilltalad av Sveriges strävan efterjämställdhet och välfärd. Och det jag vet om svenskkultur tilltalar mig också. Bergmans ”Viskningar ochrop” är en av mina favoritfilmer, och när jag arbetadesom regissör satte jag bl.a. upp Strindbergs ”FrökenJulie”. Nu försöker jag lära mig svenska med hjälp aven CD som jag lyssnar på i bilen.INGELA BJÖRCK48 LUM NR 7 | 2005