Accent 5/2010

Sälj Miljonlotterietoch tjäna pengar åtdin förening!Fåmöjlighettill fleraktiviteter!FÖRVERKLIGAR DRÖMMAR2 accent juni 2010www.miljonlotteriet.se/forening200x265_Föreninsannons_Accent_2010.indd 1 10-01-21 13.20.28

ledareSydamerikanska knarkkarteller håller på att ta över guinea Bissau. En stor delav kokainet på väg till Europa passerar här. Enorma dollarbuntar ger handlingsutrymmeoch makt i svaga stater.Västafrika under attackChEfREDAkTöR pIerre anderssonGuinea Bissau är attackerat. Efterdecennier av inbördeskrig ochmilitärkupper har en ny källatill oro installerat sig i landet.De colombianska knarkkartellerna komtill landet för fem sex år sedan och harsnabbt blivit en maktfaktor. Många bedömarehävdar att det i praktiken är de somleder landet.Västafrika har på bara några år blivit denviktigaste knutpunkten på smugglingsledenmellan Sydamerika och Europa.I början använde knarkkartellerna båtar,idag går det mesta via stora fraktflygplan.Guinea Bissau, Mali och några andravästafrikanska länder är värst utsatta.Fattiga länder med en svag statsapparat,stor arbetslöshet och medstora mängder vapen i omlopp.Gränserna mellan länderna ärporösa och det är relativt enkelt förden som har pengar att föra in ochut stora mängder kokain.pENgaR HaR dE,knarkbaronerna.FN:s narkotikabyråUNODC räknade förett par år sedan ut atten fjärdedel av alltkokain som hamnari Europa passerarVäst afrika. Det lokalagrossistvärdet förett års smugglingär närmare 15 miljarder kronor och närdet säljs i Europa har priset ökat till dettiodubbla. Som jämförelse kan nämnas attden totala exporten av vanliga handelsvarorfrån Guinea Bissau ligger på omkring450 miljoner kronor per år.i TakT mEd aTT allt fler blir inblandadei narkotikahandeln rekryteras också fleroch fler missbrukare. Kokainmissbruk hari princip varit ett okänt problem i Västafrikafram till för några år sedan, menökar nu snabbt.”Något måste göras, generationer kanförloras”, sade Abdoulaye Diof,chef för ett preventionscentrumi Dakar, Senegal, under ettseminarium på World ForumAgainst Drugs i Stockholmnyligen.Initiativ för att tryckatillbaka knarkkartellernafinns, men det är ett svårtarbete som kräver bådesamordning och resurser.Dessvärre verkar bådasaknas för tillfället, även”Låt oss hoppas att biståndsministerGunilla Carlsson ochresten av den svenska regeringentrycker på i den här frågan.”om ett visst hopp kan ställas till insatsersom ska genomföras av Västafrikanskaunionen och EU.Låt oss hoppas att biståndsministerGunilla Carlsson och resten av densvenska regeringen trycker på i den härfrågan. Både för de västafrikanska folkensoch för vår skull.FFFi dET HäR NumRET kan du läsa om enav de nya heroinkliniker som startats iKöpenhamn. Ett av våra grannländer harnu en reguljär verksamhet där man varjedag delar ut gratis heroin till missbrukare.Som svensk blir den första reaktionenatt man tar sig för pannan. Hur tänkerde? Sen inser man att de som står bakomde här klinikerna vill väl. De vill skapaen fristad som gör det möjligt för enheroinmissbrukare att slippa jagandetefter pengar, inbrotten, prostitutionen.Som gör det möjligt att få ett så normaltliv som möjligt.Winnie Jörgensen säger att hennes livförbättrats radikalt sedan kliniken öppnades.Det är nog sant. Men debatten kringharm reduction och legalisering blir sällanmycket tydligare än så här: I Köpenhamnhar man gett upp.Drogfrihet är intelängre målet.Bra genomslag i lokalmediai rÖrELSE För tredje året i rad genomfördeIOGT-NTO-landet Folknykterhetensvecka med tema alkovåld. Det blev ingetinslag på Rapport i år men känslan är attuppmärksamheten i lokalmedia har varitstörre än någonsin. Det har gjorts reportageoch nyheter och otaliga insändare i ämnethar publicerats. Extra kul är det att se attAccent citeras både här och var!spritkultur i politikenALKoHoL Att dricka på jobbet är normalthelt otänkbart. I politikens värld verkarandra regler gälla. Såväl i Sveriges riksdagsom i Europaparlamentet flödar alkoholenunder luncher och middagar – ochinte sällan är det en påtryckargrupp sombjuder. ”Ett demokratiskt problem”, sägeren parlamentariker i Accents reportage.Det är svårt att inte hålla med.happy hour i paradisetVÄrLdEn På sin senaste platta rimmar LarsDemian ”Asien” med raden ”där beter vi oss somas igen”. Efter att ha läst rapporten ”Happy Hour iparadiset” av Sara Heine förstår man vad Demianmenar. Svensken åker på semester till exotiskaländer och super mer än vanligt. Drickandet ledertill våld, ökad sexhandel och inte sällan till attkonsumtionsmönstren i värdlandet ändras. Närsemestern är slut åker svensken hem – och låterlokalbefolkningen handskas med problemen.4 accent juni 2010

TExT och foTo jOanna wågströmsig om bedrägeri om man gören ekonomisk vinning på det", säger KajHahne som är inspektör på bedrägerirotelni Stockholm city.Företaget P ol Media i Örebro tjänarmiljoner varje år på a t ra ga företagssponsorerti l de välgörenhetskampanjerde jo bar för.Kampanjerna Rökfri ungdom och No ltolerans mot mo bing säljer P ol Mediapå uppdrag av Riksförbundet Hem ochSkola.Hur deras avtal ser ut e ler hur mycketpengar av det som Pool Media får insom går ti l kampanjerna vi l varken P olMedia e ler Hem och skola avslöja.När Accent slumpmä sigtringde runt till företag somvalt a t sponsra Rofub (Riksorganisationenför utsa tabarn) uppgav samtliga a tde trodde att Rofub var enid e l organisation. Flera avdem hade sagt nej ti l sponsringom de vetat om a t detrörde sig om e t aktiebolag.Anne te Ekström– Jag kan inte u tala mig om avtalet, hemsidor och av säljarna, trots a t dehur det ser ut i procentsatser och kronor, egentligen är aktiebolag som ingår i P olsäger Agnetha Aleniu som är ordförande Media-koncernen.för bolaget Hem och skola utveckling AB.accent ha ringt runt slumpmä sigtKlart är det i a la fa l a t det är lönsamtför Pool Media. Koncernen omsa te95 miljoner kronor 2008, över 20 miljonerav det var vinst. Aktieägarna, Morgan Falk,som också är vd i bolaget, och sonen NiklasFalk, som är vice vd, kunde glädjas åten aktieutdelning på 12 miljoner.Men P ol Media driver också två egnakampanjer: E t narkotikafri t Sverige,ENS, som har funnits sedan 1989 och Riksorganisationenför utsa ta barn, Rofub,som är nystartat.Rofub och ENS marknadsför som ideela organisationer, både på deras egnati l företag som sponsrar Rofub. Samtligahar uppfa tat Rofub som en id e l verksamhetoch inte som e t aktiebolag.– Jag hade aldri gå t med på a t stödjadet om jag vi ste a t e t säljföretag låg bakomoch a t det inte är id e lt. Vi kommerinte a t stödja det här i fortsä tningen,säger Anne te Ekström på Familjebostäderi Stockholm.– Jag har inte fa tat a t det inte var enorganisation. E t aktiebolag hade jag aldrigsponsrat, deras syfte är a t tjäna pengar ti lägarna, det vi l jag inte ge pengar ti l, sägerPär Lemnert på Gävle Reklam i Gävle.Familjebostäder, Stockholm C op Med Mera, Stockholm Spa och tandhygien, Örebro– Deras verksamhet ligger inomramen för det som vi stödjeroch gä ler det inte några stö rebelo p så brukar vi inte granskadem, vi utgår från a t det är seriöst.När han ringde marknadsfördehan det som en organisation.Jag hade aldrig gått med påa t stödja det om jag vi ste e tsäljföretag låg bakom och a t detinte är id e lt. Vi kommer inte attstödja det här i fortsä tningen.Lena Grönwall– Jag u pfa tade det som enriksorganisation som ringde. Detverkade bra och det rörde sig inteom så mycket pengar. Man utgårfrån att det är ärligt. Jag tyckerinte a t det var tydligt a t det vare t aktiebolag och såg det inte påfakturan he ler. Det är ski lnadom det är e t aktiebolag, de hare t a nat intre se. Man vi l intesponsra ägare.Ane te Beckman– Jag u pfattade det som a t detvar ett företag bakom själva idénmen a t det är en organisationsom ska jo ba med det här. Jagtycker inte a t det spelar någonro l om det är e t aktiebolag,huvudsaken är vad de jo bar föroch jag tror a t det är bra grejer.När A cents reporter såg till a t bli uppringdav en säljare från ENS fick vi följandeförklaring på frågan varför ENS inte hare t 90-konto, som de flesta organisationersom sy slar med insamling ti l välgörenhethar.– Vi har inte 90-konto, vi är berä tigadea t ha det men vi har lagt upp det på enbolagsform som gör a t det är friare insyn ivårt bolag så man kan kolla hur vi arbetar.På frågan om ENS är e t företag eller enorganisation svarade säljaren a t det är enorganisation.Stockholm city kan det vara e t bro t a tutge sig för a t vara en organisation omdet egentligen rör sig om e t aktiebolag.– För det första är det ett vilseledandeav de som sponsrar eftersom de tror a tdet är en helt annan sak. Behå ler man enstor del av pengarna så sku le det kunnabli e t bedrägeri. För a t det ska bli e tbedrägeri ska det vara en ekonomisk vinningvilket det verkar det vara i det här fallet,säger han.Niklas Falk som är vice vd på P ol Mediatycker inte a t det spelar någon ro l om dedriver e t aktiebolag e ler en organisation,det är arbetet på skolorna som räknas.enligt Kaj hahne på bedrägeriroteln iHur ska man som företagare ku na veta omman blir u pringd av Riksorganisationen förutsa ta barn att det här är e t aktiebolag?Bertil Ladin– Det står på fakturan.är e t bra jo b vi gör ska de vara med ochstödja o s. Sedan a t vi är proffs på det vi– Ja om man anser a t det spelar någon gör så är det inte sämre för det.ro l. Jag vet inte varför det sku le spelanågon ro l.– Vi tycker inte att det spelar någon somhelst ro l. P– Det de ska vara med och stödja är detsom vi gör på skolorna. Tycker de a t detSå då ska man ko la det där a ltså?Men om ett företag sponsrar er för a t de trora t det är en organisation och sedan är detegentligen e t företag som har en väldigt storvinst?Pär LemnertHälsinglands Marin service, Gävle ReklamBergsjöMen om det inte är ett problem varför talar niinte om a t ni är e t aktiebolag?Hör när ENS säljare ringer u p A centsreporter för a t sälja in e t sponsorskap.▪ www.a centmagasin.seMikael Rastenberger Sarah IsbergGrundmäklarna, Tro lhä tan skolchef, Uddevalla kommun– Jag vet inte om jag har tackat ja – Jag uppfa tade det som en – Jag sa inte ja på en gång utan– Det var definitivt e t bra ändamål,jag vet vilka öden det fi ns. pratat med dem och har få t en sponsrade utsatta barn var för att tiska råd. Jag försökte bedömati l a t sponsra dem men jag har organisation faktiskt. A t jag pratade först med vårt hälsopoli-Jag kan inte svara på om de faktura och e diplom. På fakturansåg jag a t det inte var e t Jag gi lar inte a t de bedriver Jag tittade på hemsidan mendet var en bra tjej som ringde. om jag tyckte att de var seriösa.sa a t det var ett aktiebolag. Menjag tolkade det som att det var en 90-konto och det reagerade jag välgörenhet i vinstsyfte. Hade inte ti lräckligt noga tydligen.organisation som ringde.på så jag har inte betalat ä nu. tjejen sagt det då hade jag frågathe ne om hon vi ste vad ti tat närmare på det. Jag u pfat-Hälsopolitiska rådet har ocksåMan hör sådana här historier Jag har inte fa tat att det inte vardär stora summor går till administration.Ska det de sutom vara hade jag aldrig sponsrat, deras marknadsföring. Det är näringstion,en stödorganisation. Inteen organisation. E t aktiebolag hon hå ler på med. Det är falsk tade det som en hjälporganisa-e t aktiebolag där ägarna kräver syfte är a tjäna pengar till ägarna,det vill inte jag ge pengar ti l. dem och be dem ta bort det. Fan mera pengar där.förbud tycker jag. Jag ska ringa som e t aktiebolag. Det blir ingautdelning, då tycker jag att det ärfel spår.vad arg jag blir.REdakTioNENläsarbrev Hör av dig! Skriv till accent@iogt.se eller Accent, Box 12825, 112 97 StockholmaccentAccent ges ut av IOGT-NTO,UNF (Ungdomens Nykterhetsförbund) ochJunis (IOGT-NTO:s Juniorförbund).Pressläggning detta nummer: 28 majNästa nummer kommer 27 augustirEdAKtionpierre anderssonChefredaktör och ansvarig utgivare08-672 60 51, pierre.andersson@iogt.semaria Zaitzewsky RundgrenFeatureredaktör, reporter08-672 60 56, maria.zaitzewsky@iogt.seJoanna WågströmNyhetsreporter08-672 60 50, joanna.wagstrom@iogt.sePåverka lokala mediaTack för utmärkt initiativ ochGrattis till uppmärksamhetenkring ”insamlingsbluffreportagen”!Har själv tänkt bidra medliknande ”skrivstycken”, mentiden har inte räckt till. Kanskekan jag få återkomma?Ständigt påpekar jag till lokalamedia vikten om att förmedla enförklarande eller åtminstone merupplysande bild av vad som händer.Har lyckats att få de flestaatt skriva ”alkohol och andradroger”. Men hjälper ju inte när deöver huvudtaget inte alls nämneratt vad de (med stor emfas) rapporterarom har koppling till justalkohol och andra droger...gÖTE laRssoN,EDföretag luras till sponsringPool Media gör varje år miljonvinster på att få företag attsponsra behjärtansvärda kampanjer. Två av kampanjerna,Ett narkotikafritt Sverige och Riksorganisationen för utsattabarn, är helägda dotterbolag ti l Pool Media. Någotsom mörkas både på hemsidorna och i säljsamtalen.man utger sig för a t varaen organisation fast man är”Ome t aktiebolag så kan det röraA la sponsorerlurades av PoolMedias säljareläs mer: ”Det är omoraliskt och fult a t tjäna pengar på barn och misär”accent nr 3 201016 accent aPRil 2010 aPRil 2010 a cent 17SVAr Tack för ditt brev. Utmärktatt du ligger på lokala media i dinhemtrakt i de här frågorna, detbehövs.piERRE aNdERssoN,ChEfREDAkTöRmathias lövströmArt director08-672 60 53, mathias.lovstrom@iogt.seBiLdBEHAndLingOla FalkMEdVErKAndE dEttA nuMMErAnders Perstrand, KG Mattsson,Ove Andersson, Kristina Wallin,Marc Femenia, Malin Grön, Sven Rosell,Kent Klich, Moa Karlberg, Rurik Zaitzewsky,Erik Ardelius, Paul RaymondAdrESSAccent, Box 12825, 112 97 Stockholm.Tel: 08-672 60 50, fax: 08-672 60 01e-post: accent@iogt.sewww.accentmagasin.seIOGT-NTO:s förbundskanslitel: 08-672 60 00Besöksadress: Gammelgårdsvägen 38Stora Essingen, Stockholmwww.iogt.seAdrESSÄndring08-672 60 38, prenumeration@iogt.sefax: 08-672 60 01AnnonSBoKningPierre Andersson, 08-672 60 51,pierre.andersson@iogt.setrycKVTT Grafiska, VimmerbyoBEStÄLLt MAtEriALTidningen svarar inte för insända, obeställdatexter och bilder samt förbehåller sig rättenatt redigera insänt material.LAgringAllt material i tidningen Accent lagras ochkan publiceras elektroniskt. Icke anställdamåste meddela eventuellt förbehåll motsådan lagring och publicering. I princip publicerasinget material med sådant förbehåll.DISTRIBUERAS I 39 600 ExEMPLARTS-KONTROLLERAD UPPLAGAISSN-nr: 0345-0406MEdLEM i SVErigES tidSKriftErKommentarer från ► www.accentmagasIn.seAlkoholindustrin göringet för folkhälsanDet finns flera exempel på industrins försök att taöver marknader som den inte själv kontrollerar. IKenya har man erbjudit sig att leverera ett billigtöl som ska slå ut det som bryggs illegalt för attdärigenom skaffa sig en marknadsandel som mansenare kan exploatera genom höjda priser.Industrin gör aldrig något för folkhälsan primärt.Vissa sekundäreffekter kan uppstå menoftast bara temporärt och möjligen för någongrupp, men alla insatser av CSR-karaktär syftartill att undvika drakoniska alkoholpolitiska åtgärdereller just att tidigt vinna inträde och kontrollpå marknader.pER-ÅkE aNdERssoNunder artikeln ”Diageo startarkampanj mot smuggelsprit”sänk lönernaIOGT-NTO bör ta lärdom av Röda Korset. Sänklönerna om ni skall ha kvar mitt förtroende.Vänligen,sTEN ENgWallunder artikeln ”Blandade reaktionerpå IOGT-NTO-topparnas löner”Bra att du berättarSkrivinsändare tillAccent!Varje insändarskribent sompubliceras får en lott frånMiljonlotteriet. Du kan skickabrev till accent@iogt.se ellerAccent / insändare,Box 12825,11297 Stockholm.Bra skrivet och det är bra att du ids berätta omdetta… Var stolt över det som du gör!maRia dE suèdEunder artikeln ”17-åringenhoppade på Christers huvud”inte så bra som det verkarDet är bra att Folkhälsoinstitutet utreder detta,men en rad frågor väcks ändå, framförallt vadman menar med ”någon form av stödverksamhet”.IOGT-NTO:s Juniorförbund har i flera år gjort enenkät till samtliga kommuner, där det visar sig attenbart ca 2 procent av alla barn som växer uppmed missbruk/beroende faktiskt deltar i stödgrupper.http://www.junis.org/default.aspx?PageNr=40Att en kommun kan ”erbjuda stöd” betyderlångt ifrån att barnen i praktiken får stöd. Att deltai en stödgrupp har visat sig vara det allra bästaför de flesta av dessa barn, för att se att man inteär ensam och för att känna att man får berätta.Många kommuner har satsat på att utbilda gruppledare,och det finns grupper på många håll, mendet stora jobbet är att få barnen att komma.HElENa WaNNbERgunder artikeln ”Barn till missbrukarefår stöd i kommunerna”juni 2010 accent 5

anna har ordetden som är beroende kämpar mot en kraft som är svår att förklara. Det skriverAnna Carlstedt och tar Klas Östergren till hjälp för att berätta.Ibland räcker inte ordenföRBunDSoRDföRAnDE anna carlstedtIbland räcker de egna orden inte till. Ibland måste jag ta hjälpav litteraturen för att kunna beskriva något så det känns rätt.Ibland behöver jag en Klas Östergren, helt enkelt.Jag fick ett mail nyligen, från en person som tyckte att jagöverhuvudtaget inte borde prata alkoholproblem eftersom jag intevet hur det är. Eftersom jag är nykterist. Personen ifråga har emellertidmissat en liten detalj: Eftersom jag i många år har bott ihopmed en alkoholist, så vet jag precis hur det är. Kom dragandemed vilket scenario som helst bara, tro mig: Jag. Vet. Precis. Hur.Det. Är.Däremot har jag kanske litet svårt att beskriva hur det är. Attsätta ord på det. Till det som är svårastatt förklara hör vilken kraft den somär beroende har att kämpa emot.Den kraft som gör alkoholistensval så självklara, men samtidigthelt obegripliga och helt oför­låtliga för omgivningen. Denkraft som gör att en begåvad ochälskad människa väljer bort sitteftertraktade jobb. Sina vänner.Sin familj. Sina barn. Och så valetsom kanske ter sig som detmest obegripliga av alla: Attman är beredd att avståfrån alla former av kärlek,så att man kan få fortsättaatt dricka i fred.Det finns mångaförfattare som har”Att man är beredd attavstå från alla former avkärlek, så att man kan fåfortsätta att dricka i fred.”Månadens bästaSoMMAr Snart är det sommar. Sommarlov för barnen, enhärlig tid för många. Men den kan lika gärna innebära tvåfruktansvärt jobbiga månader för alla utsatta barn, som till exempellever i en familj med beroende. IOGT-NTO-rörelsen vill göra detmöjligt för fler barn att få ett riktigt bra sommarlov.Läs mer på www.sommarlovatalla.nu.känt sig manade att försöka beskriva detta i litteraturen. Få harlyckats. Men så läste jag författaren Klas Östergrens förord tillnyutgåvan av Malcolm Lowrys klassiker ”Under vulkanen” från1947. Klas Östergren skriver om huvudpersonens förfall, rakt ned iett alkohål, på ett sätt som gör att Valet plötsligt ter sig begripligt,även för den som aldrig stått vid den där korsvägen:”…han blir ställd, som paralyserad inför det livsavgörande valhan måste begå – mellan kärleken och döden [...] får en chansatt yttra några ord, mer behövs inte för att allting skulle förändras,för att han skulle ingripa i sitt eget liv och öppna dörrentill förlåtelse och försoning. Men tillfället går honom förbi,förspills liksom vid anblicken av ljusspelet bland glasenpå en groggbricka. Har man inte insett det förut så är detdags att göra det nu – att mannen är ohjälplig, här finns ingennåd, ingen omvändelse att hoppas på. […] Det är drickandetslogik. I en existens som är meningslös och absurd och outhärdlig,i alla fall för den som avstår från kärleken.”Den som avstår från kärleken för att välja drickandetbehöver inte nödvändigtvis göra det vid anblicken avljusspelet bland glasen på en groggbricka. Det kan räckaatt veta att när middagen är lagad, barnens gympakläderpackade, golven är dammsugna, alla jobbiga telefonsamtalavklarade, så kan man lägga sig tidigt och skylla på magkatarrenoch veta att ens allra bästa vän, den som aldrig sviker, nämligenen flaska Explorer vodka med det fina röda seglet på etiketten,ligger och väntar under tidningarna i nattygsbordslådan. Eller,många år senare, när barnen inte längre behöver gympakläderoch huset inte finns kvar och inte familjen heller och det intefinns några kvartssamtal att ringa eftersom jobbet inte hellerfinns kvar och magen inte klarar vodka längre, att då veta att detfinns några Falcon folköl i garnkorgen under en stickning sominte gått framåt de senaste tio åren. Visserligen ljummen, menden går lättare att dricka då. Risken att kräkas blir mindre. I enexistens som är meningslös och absurd och outhärdlig, men där detglimmar till i ljuset från en flaska Explorer eller Falcon.Jag. Vet. Precis. Hur. Det. Är.Jag behöver bara litet hjälp av Klas Östergren för att begripadet hela.Månadens värstaALKoHoL Sveriges bryggerier har under våren kört hårtmed budskapet att det är dags att sänka alkoholskatternarejält. Varför? Jo, ”för att värna våra ungdomar”. Ska manskratta eller gråta?6 accent juni 2010

Vart vill du resa 2011-2012?Snart är det dags att planera för kommande års resande ochdå vill vi gärna veta vart du vill resa de närmaste åren. Nedanpresenterar vi ett antal nya och gamla resmål som vi tror kanvara attraktiva.Du kan påverka reseplaneringenoch valet av resmål för åren 2011-2012, genom att sända inintresseanmälan nedan och ange vart du skulle vilja resa dekommande årenVINN RESEPRESENTKORT!Sänd in intresseanmälan före den 30/6 så deltar du iutlottning av SOBER-resors resepresentkort.(OBS! Intresseanmälan är ej bindande)AUSTRALIEN 17 okt–5 novEn resa till ”Down-under” är en upplevelse utöverdet vanliga. Du möter en kontinent med en variationsom inte kan beskrivas utan måste ses.Du får bl.a uppleva en unik natur vid Ayers Rock, långasandstränder vid Stora Barriärrevet, djurlivet i Kakadunationalpark, fartfyllda storstäder och vänliga människor.ISLAND - ”Sagornas ö” 12-17 septKlipp härIntresseanmälan resmål 2011-2012Jag/vi skulle vilja resa till:□ Andalusien □ Australien □ Argentina □ Baltiskaländerna □ Borneo □ Botswana □ Bretange oNormandie □ Cypern □ Cuba □ Brazilien □ Egypten□ Grekland □ Indien □ Irland □ Island □ Israel□ Japan □ Laos och Kambodja □ Kina □ Kenya□ Madeira □ Marocko □ Mongoliet □ Portugal□ Polen □ Rivieran o Provence □ Rumänien□ Ryssland □ Skottland □ Sydafrika □ Sicilien□ Toscana □ Tanzania o Zanzibaar □ Thailand□ Turkiet □ Vietnamn □ Transylvanien □ Ukraina□ Ungern □ Hurtigrutten □ London □ New York□ Paris □ Peking o Xian □ Rom □ Barcelona□ Berlin □ Istanbul □ MoskvaVandringsresa till: □ Madeira □ Italien □ Österrike□ Azorerna.Andra resmål: (egna förslag) .................................................................................................................................Namn..............................................................................Adress ............................................................................Tel...................Postnr................ Postadress............................................Sänd in talongen före den 30/6 2010 till:SOBER-resor, IOGT-NTO, Rotevägen 2, 433 69 Sävedalen.Tel.031-26 53 30 Fax 031- 340 86 34,E-mail:soberresor @ telia .com. www.soberresor.seUpplev naturkrafternas och kontrasternas land,med aktiva vulkaner, stora glaciärer och heta källormen också dess historia, kultur och sagor.Under en vecka får du njuta av en unik kombinationav säregen natur och mytomspunnen kulturHURTIGRUTEN 24 – 30 augustiPå ”världens vackraste sjöresa” mellan Kirkenesoch Bergen får du njuta av ett omväxlande landskap,spänande djurliv och alla små byar som passeras underresan.Dessutom erbjuds du spännande utflykter såsomstadsvandringar, landskapsturer och naturupplevelserVill du veta mer om våra resor?Kontakta SOBER-resor, Rotevägen 2, 433 69 Sävedalen,så sänder vi mer information.E-mail: soberresor@telia.comTel. 031-26 53 30 Fax 031-340 86 34www.soberresor.sejuni 2010 accent 7

aktuellt F www.accentmagasin.se F twitter.com/accentmaggratis officetill föreningendAtorEr Techsoup, som nyligenlanserades i Sverige, är en internationellstiftelse som i samarbetemed stora mjukvaruföretagsom Microsoft, SAP och Ciscodelar ut gratis programvara tillfrivilligorganisationer. Om dinförening exempelvis behöverett Officepaket eller två kan nispara tusenlappargenom attta kontakt medTechsoup.Bakom lanseringeni Sverigestår Forum förfrivilligt socialtarbete. Förutsättningenför att kunna söka tion är att organisationen varkendonaärvinstdrivande, partipolitiskeller ställer krav på religiöstillhörighet.– Fokus ligger på sociala organisationer,säger Andreas Ericsson,projektledare på Forum förfrivilligt socialt arbete. Idrottsföreningarhamnar normalt utanför,om de inte arbetar med ett tydligtsocialt uppdrag.Andreas Ericsson menar attdet finns stora pengar att sparapå att registrera sig hos Techsoup.– En mellanstor organisationkan spara upp till 95 procent avsina programvarukostnader. Detkan vara ganska mycket pengarsom man nu kan lägga på bättresaker än på Officepaket till medarbetarna.piERRE aNdERssoNMer information:▪ www.techsoup.se56 %av jordens folk är nykterister.I Sverige är sammasiffra 10 procent. Det nykteristfattigastelandet ärDanmark med sina 7 procent.Källa: FNWfAd: nArkotikAbekämpAs med vårdKonfErEnS Narkotikamissbrukär en fråga om hälsa, mänskligarättigheter och utveckling i världensländer. Inte om brott. Det varbudskapet från några av världensfrämsta inom narkotikapolitikennär de samlades i Stockholmför konferensen World ForumAgainst Drugs, WFAD.– Synen på narkotika som ettisolerat problem måste överges.Droger är en del av fattigdom,underutveckling, kultur, hälsaoch trender i samhället, sägerAntonio Maria costa, chef vidFN:s kontor för narkotikafrågorUNODC.Efter åtta år och med baranågra månader kvar på sin postsom en av de mäktigaste inominternationell narkotikapolitikhar Costa en klar uppfattning omframtidens narkotikapolitik.– Rätten till hälsa ska vara central.Fokus ska ligga på mänskligarättigheter och att jobba emotfattigdom och oro i producentochsmugglingsländer. Det är detnya moderna sättet att ta sig annarkotikafrågorna, säger han ochförklarar att diskussionen kringharm reduction och legaliseringav droger är förbi.Antidrogkonferensmed alkoholserveringALKoHoL Vid mässan Drogfokusi Örebro i oktoberkommer alkohol att säljas iConventums bar. IOGT-NTOhar försökt stoppa serveringen,utan resultat.– Det är sorgligt att alkoholalltid ska serveras i allasammanhang. Det här är etttecken på den normaliseringsom pågår, säger IOGT-NTO:s ordförande Annacarlstedt.Fn:s chef för narkotikafrågor antonio maria costa var på konferensenWorld Forum against drug, WFad, som anordnades i stockholm för andragången. över 300 personer från 50 länder deltog i konferensen.– Legaliseringsrörelsen ärbara en vindpust. Vi har 192medlemsländer och inget av demifrågasätter FN:s konventioner pånarkotikaområdet.Även USA har under Obamasadministration med drogtsarengil Kerlikowske i ledningen lagtner kriget mot knarket och föratt fokusera på drogerna som enfolkhälsofråga.Mässan Drogfokus arrangerasav bland andra regeringensANDT-sekretariat(alkohol, narkotika, doping,tobak), Örebro kommun ochStatens folkhälsoinstitut.Mässan har hållits årligen,tidigare under namnetSverige mot narkotika, medmiddagsbjudning på kvällen.Varje år har alkoholförsäljningförekommit.JoaNNa WÅgsTRÖm– Vi rör oss bort från att se påmissbruk som ett brott. Missbrukär helt klart ett medicinskt problemsom vi ofta har skickat tillpolisen, sade Gil Kerlikowske närhan besökte Sverige för att deltai WFAD.JoaNNa WÅgsTRÖmMer läsning från WFAD:▪ www.accentmagasin.seskål fördrogerna!foTo: joAnnA wågSTRöM8 accent juni 2010

tipsa oss! 08-672 60 50 / accent@iogt.seSocialt forum i Arbogabjöd på både lek och allvarsvenskar är rädda på krogenALKoVåLd Varannan svensk harbevittnat eller utsatts för våld påkrogen. Sju av tio har känt obehagpå grund av fulla människornär de besökt en restaurang,diskotek eller liknande. Det visaren undersökning som NovusOpinion genomfört på uppdrag avIOGT-NTO.Alkohol och våld går hand ihand. I sju av tio fall när någonmisshandlas på krogen är antingenoffret, förövaren eller bådaalkoholpåverkade.Enligt en ny undersökningroliga familjeaktiviteter stod i centrum när socialt Forum samlade medlemmarfrån hela landet en helg i april. här skjuts en såphal tvål iväg.VErKSAMHEt Kamratstöd,gemen skap och laganda prägladeIOGT-NTO:s största familjearrangemangi år ”Socialt Forum”.Cirka 170 deltagare ur kamratstödet,varav ett 40-tal barn,samlades under aprils sista helg iHerrfallet utanför Arboga.Här kunde man under förmiddagarnadelta i seminarier ombland annat ledarskap, Huskurenoch socialt företagande samtumgås och ”leka” i den vackramiljön nere vid sjön Hjälmaren.Fredagen inleddes med tacomiddagpå kvällen.christer Allvin från Alingsåsvar en av många uppskattandedeltagare.– Här har man fått veta mycketom den sociala biten inom organisationen,vilket har varit läroriktför mig som är ganska ny. Det ärdessutom roligt att träffa andrakamratstödjare och bygga nätverk,säger han och får medhållav Henrik Sjöshult, som tyckeratt gemenskapen är fantastisk.Han gläder sig åt att lära kännanya människor och att delta i deolika familjeaktiviteterna; minigolf,paddling, boule och mycketannat.– Hela arrangemanget ärgenomtänkt och bra ordnat, jättetrevligt,konstaterar han nöjt.NSF, scouterna, samt Junisledare,var på plats underlördagseftermiddagen för attarrangera gemenskapsfrämjandeövningar ute i det fria. Vädergudarnavar på deras sida: solskenoch hyfsad temperatur. Deltagarna,både vuxna och barn, fickdela upp sig i grupper som medgemensamma krafter fick lösadiverse uppgifter. Bland annatatt klättra högt i ett träd, ta sigigenom ett grovmaskigt när, sättaihop ett triangelkök och skickafrån IOGT-NTO har 46 procentav svenskarna sett eller utsattsför våld på krogen. Bland de somär yngre än 60 år har enmajoritet blivit vittnentill våldet.Sju av tio uppgeratt de har käntobehag på krogenpå grund av fullamänniskor. Det är enökning sedan förra åretsundersökning då fyra av tiosvarade att de känt obehag.Bland de yngre åldergruppernaiväg en såphal tvål.Övningarna väckte mångaskratt, fniss och kämpa-rop. Devuxna hade minst lika kul sombarnen och nästan alla trotsadevårblåsten för att klara av helabanan. Efter en fikapaus blev detdags för egna val av aktivitet.10-åringarna Albin och Adriansåg fram emot att paddla, medanmånga andra föll för boulen ochminigolfen.Till kvällen blev det stämningsfulltlägerbål på stranden.maRia ZaiTZEWskY RuNdgRENsvarar tre av fyra att de känt obehagpå grund av fylla på krogen.– Krogvåld är nästan alltidalkovåld, säger Anna carlstedtsom är ordförandeför IOGT-NTO i en kommentar.Så här högasiffror är inte okej,tanken är ju att det skavara kul att gå ut.Nio av tio tror attalkovåldet skulle begränsasom alkoholkonsumtionenminskade.sju av tio ärrädda på krogenJoaNNa WÅgsTRÖmfoTo: MARiA zAiTzEwSky RunDgREnhelt alkoholfritttill maten i LaxåMAt & drycK Bodarne Restaurangi Laxå bevisar att det gåratt driva ett matställe utan attservera alkohol – här serverasinte ens lättöl. Accent har pratatmed Lennart Andreasson ochPer-olof forsman som driverstället.går det verkligen att driva enrestaurang utan att serveraalkohol?Lennart: Ja, tydligen så gårdet. Vi har en alkoholfri profilsom vi vill följa.Hur började det här?L: Eftersomvi båda har enbakgrund sommissbrukarehade vi i börjanden här serveringenför attserva Erik Edinstiftelseni Laxå.Men så börjadevi fundera påom vi inte skullevända oss tillLennart och p-ofoTo: kg MATSSonföretagen i stanoch erbjudamatservering.nu kommer det folk från allahåll?L: Ja faktiskt. Från både kommunen,stora och små företag,organisationer och annat folk.Laxå Fiskeakademi har förlagtsina återkommande sammankomsterhos oss, och de äter sinsill och sin surströmming utanatt dricka snaps.Men vad säger folk när de intekan få en lättöl till maten?L: På de två och ett halvt årsom vi har drivit den här restaurangenså är det kanske femgäster som frågat mig. Och närvi säger nej, så accepterar mandet. Det skulle vara värre om vivore en kvällskrog, då skulle folknog klaga.P-o: Ingen tar illa upp, de ärså nöjda med sitt vatten och sinLoka.Vad erbjuder ni istället?P-o: Saft, mjölk, dricka ochvatten.kg maTssoNjuni 2010 accent 9

aktuellt F www.accentmagasin.se F twitter.com/accentmagNytändning förÄlvdalens biofAStigHEtEr Ombyggnadenav Älvdalens bioteater har varitkostsam. För att få verksamhetenatt gå runt är det nödvändigtatt kommunen hyr lokalerna såmycket som möjligt, vilket deockså gjort under de senasteåren. Så pass mycket att man2007 lovande IOGT-NTO-föreningenatt ingå ett avtal om garanteratårligt bidrag. Något sådantavtal har dock inte kommit tillstånd och i tisdagsträffade ordförandeni föreningen Daggdroppen,Sten olsson,arbetsutskottetpå kommunen för attdiskutera framtiden.Mötet resulteradei ett löfte om attutnyttja lokalen ofta.Man lovade dessutomatt sprida informationom bioteaternsten olssontill all verksamhetinom kommunen.Sten Olsson är nöjd, trots attnågot konkret avtal inte ingicks.– Förutsatt att kommunenhåller sitt löfte innebär det härökade inkomster och att vårbioverksamhet kan fortsätta.Med hjälp av våra hyresintäkteroch de årliga 90 000 kronor somÄlvdalens jordägarnämnd bidrarmed bör vi få verksamheten attgå runt.maRia ZaiTZEWskY RuNdgRENfoTo: jAnnE ERikSSon’’”Att användacannabis ärsom att ha50 miljonertwittrare ihjärnan.”Bertha Madras, professor vidharvard universitetet, jämför knarkmed sociala medier på worldforum Against Drugs.teemu sulin, stig henriksson och helena skagerberg (ej i bild) tävlade för vänsterpartiet. de satsade stort ochslutade på sista plats med minus tolv poäng.VALEt 2010Fagerstapolitikerkämpade om drogernär iogt-nto i fagerstabjöd in sina lokala politikerför att mötas i drogkampenblev det en svettig matchför deltagarna. frågorna varsvåra och det vinnande lagetslutade på två poäng.PoLitiK – Det handlar inte om attni ska kunna alla svar utan att vipå ett lättsamt sätt kan lyfta vårafrågor, lugnade Anders Karlssonpolitikerna. Han är utvecklingskonsulenti Södermanlands, Västmanlandsoch Uppsalas distriktoch tjänstgjorde som frågeledareunder kvällen.Föreningen, som varje åranordnar en träff med de lokalapolitikerna, har för första gångenvalt att använda sig av speletDrogkampen.– Vi vill föra fram våra frågoroch samtidigt höra var våra politikerstår, säger ulla-Britt Petterssonsom är ledamot i styrelsenoch en av eldsjälarna bakomarrangemanget.Fyra lag deltog: Centerpartiet,Vänsterpartiet, Socialdemokraternaoch Moderaterna. Varjelag bestod av tre tävlingslystnapolitiker.Allmänheten hade bjudits in viaen annons i tidningen. Trots detvar det glesare på åskådarläktarenän på planen när tävlingensatt i gång.Första frågeomgången handladeom brännvinshistoria, hurDrogkampen. Frågesportom droger.► Spelet Drogkampen hartagits fram av LänsnykterhetsförbundetVästra Götalandoch är en frågesport omalkohol- och drogfrågor förpolitiker.► Partierna tävlar i lag med tretill fem deltagare.► Det är åtta frågeomgångaroch varje omgång består avfyra frågor: två vanliga frågor,en fråga med tre svarsalternativoch en fråga där lagen fårsatsa poäng. Mellan ett ochfem poäng kan satsas.källA: länSnykTERhETSföRBunDETmånga ungdomar som avstårfrån alkohol i nionde klass ochtobaksprevention. Efter en snabbi hopräkning av poängen kundeFagerstaföreningens ordförandeBo Axelsson konstatera attCenterpartiet gick upp i ledningenpå minus ett poäng.När första halvleken var avklaradoch alla lag låg på minuspoängkonstaterade kommunstyrelsensordförande vänsterpartistenStig Henriksson att det var fruktansvärtsvåra frågor.Centerpartiet som haft en relativtstark start var positiva införslutspurten när det serveradeskaffe och macka i pausen.– Det är så roligt att klura påfrågorna och man lär sig en heldel, säger Elvy Paby som tävladeför Centern.Andra halvleken påminde tillstor del om den första. Svårafrågor, mycket snack och mestminuspoäng till lagen. Moderaternasom var försiktigast närdet gällde att satsa poäng gicksegrande ur striden som det endalaget med pluspoäng.JoaNNa WÅgsTRÖmfoTo: joAnnA wågSTRöM10 accent juni 2010

aktuellt F www.accentmagasin.se F twitter.com/accentmagfoTo: MAThiAS lövSTRöMKoMMEntArEnAlla äroskyldiganär Röda Korsets kommunikationsansvarigeJohan af Donneråtalades för att ha förskingrat 7,7miljoner kronor gjorde han något som idag är ganska ovanligt. Han erkände utanomsvep, bad om ursäkt och sa sig varaberedd att ta sitt straff. Ett straff somförhoppningsvis blir kännbart för denneuppenbart girige man som drabbats avbåde guldfeber ochfartblindhet i jaktenpå lyx.maria ZaitzewskyrundgrendET fiNNs givetvisinga ursäkter ellerförmildrande omständigheter.Det han hargjort är mycket fult.Men mitt i allt det fulaoch snikna kan jagändå inte låta bli atttycka att det hedrarhonom att han står fördet han gjort. Kanskeär det i hans fall ettlismande försök att komma lindrigareundan, vad vet jag.Men faktum kvarstår: han erkännerutan omsvep. Det är anslående i en tid närnästintill alla brottsmisstänkta konsekventnekar till brott, även när de ertappasmed handen i kakburken.ocH sÅ HaR vi de riktigt upprörandefallen när en person misshandlas, iblandtill döds, av ett gäng grabbar som allaskyller på varandra. Om de nu ens var därvill säga. De blånekar ynkryggat och hållertummarna – ursäkta, jag menar långfingrarna– för att bevisningen inte ska räckaså att de går fria, vilket de emellanåt gör.Men hur fri är den som innerst inne vet atthan släckt en annan människas liv, stulit,bränt, våldtagit, bedragit eller lemlästat?Visst, ingen vill sitta i finkan. Men hurkan man se sig själv i spegeln varje morgonnär man vet vad man har ställt tillmed? Hur kan man gå ut i livet, trallandeoch nöjd, när man vet vad man har gjort?Själv hade jag nog hellre gjort som Johanaf Donner och sagt att okej, jag har begåttett brott och jag tar konsekvenserna. Förnär straffet är sonat kan jag faktiskt gå ut ilivet som en fri människa på riktigt.maRia ZaiTZEWskY RuNdgRENREPoRTER På ACCEnTvid miljöpartiets kongress beslutade partiet att de ska verka för gårdsförsäljning inom systembolagetsstruktur men samtidigt sa de nej till direktförsäljning av lokalproducerad alkohol direkt till kunder.Miljöpartiet röstade för gårdsförsäljning– men är ändå emotMiljöpartiet ska verka för attgårdsförsäljning av alkohol skatillåtas, dock inte direkt till kunderna.detta trots att de rödgröna lagt engemensam motion till riksdagen om attgårdsförsäljning av alkohol inte bordetillåtas.ALKoHoL – Jag blev jätteförvånad och besviken.Vår gemensamma syn inom det rödgrönaär att gårdsförsäljning av alkohol ska fortsättavara förbjudet, säger Vänsterpartiets riksdagsledamotEgon frid som är ordförande i riksdagensnykterhetsgrupp.Men enligt Miljöpartiets alkoholpolitisketalesman thomas nihlén är partiet fortfarandeemot gårdsförsäljning av alkohol.– Jag och partistyrelsen har inte ändratuppfattning från den motionen. Bara risken attSystembolagets monopol kan komma att hotasav gårdsförsäljning gör att vi vill avstå frångårdsförsäljning, säger han.Trots det beslutade Miljöpartiets kongress attMiljöpartiet ska verka för att inom Systembolagetsstrukturer tillåta gårdsförsäljning av alkohol.Samtidigt röstade kongressen nej till direktförsäljningav alkohol till kund vid gårdarna.Vad innebär det här?– Vi vill hitta ett sätt att sälja egenproduceradalkohol inom Systembolaget, exempelvis genomatt man kan beställa öl eller vin på gården närman är där och sedan betala och hämta på Systembolaget.Men man ska inte kunna köpa ochta med sig öl, vin eller sprit direkt från gården.Frågan om gårdsförsäljning splittrar intebara de rödgröna och Miljöpartiet.Centerpartiet vill tillåta försäljning ochpresenterade nyligen gårdsförsäljning somen dröm för Sverige i en av sina valbroschyrer.Moderaterna är också för medan Folkpartietinte har tagit ställning ännu. FP bestämde påsitt landsmöte att de skulle skjuta upp diskussionentills den rättsliga prövningen av Finlandsgårdsförsäljning är avgjord.Kristdemokraterna är emot gårdsförsäljningmen har valt att inte diskutera frågan formelltförrän utredningen är klar. Kommer utredarenfram till att försäljningen är förenlig med monopoletkommer partiet att ansluta sig till sinavänner i alliansen i frågan.Vänsterpartiet och Socialdemokraternasäger nej till gårdsförsäljning eftersom de serden som ett hot mot Systembolagets monopol.JoaNNa WÅgsTRÖmfoTo: MiljöPARTiET12 accent juni 2010

tipsa oss! 08-672 60 50 / accent@iogt.seMiljoner till föreningen i ArnäsvallVErKSAMHEt För fem år sedanvar IOGT-NTO Vårblomman iArnäsvall utanför ÅngermanländskaÖrnsköldsvik på vippenatt avyttra sin fastighet och lägganed verksamheten. Men ett antalnya medlemmar kom in i bildenoch satte stopp för dessa planer.Nu har verksamheten formligenexploderat och i maj blevdet klart att föreningen får 5,3miljoner kronor av EU-medel tillett socialt projekt, som totaltkommer att omsätta hela 14,5miljoner. Projektet ska under tvåår ge 130 människor möjlighet tillolika sysselsättningar, stöd ochen aktiv fritid inom föreningslivet.Den nygamla styrelse som valdessatte fart på verksamhetenoch arbetade bland annat framvisionsdokumentet Vårblomman2005–2010. De viktigaste punkternadär handlade om att skapaverksamheter och möjligheter förbarn, ungdom och vuxna som ståren bit från samhället och därmedge dem en möjlighet att leva ettrikt och fritt liv.– En vision var att vi skulle hatio anställda i föreningen, berättaravdelningens ordförande BirgithaLandfors. Nu har vi 50 anställdaäven om de flesta avlönas medsamhällsmedel. Arbetet harinneburit att vi idag har ett stortförtroende inom kommunensolika instanser liksom inomjuridiK När Brinellgymnasieti Nässjö genomförde frivilligadrogtester fick de skarp kritikav Skolverket som menade atttesterna var olagliga. Nu gårJustitieombudsmannen, JO,emot Skolinspektionen och gerskolan rätt.Drogtesterna på Brinellgymnasiethar varit slumpmässiga, mendet är bara de elever som anmältsig frivilligt till testerna som valtsut. Skolverket ansåg att elevernaändå kunde känna sig tvingade attarbetsförmedlingen och försäkringskassan.Det senaste halvåret har detarbetats hårt med att formuleraden ansökan som nu beviljats.Birgitha Landforsprojektet. Ska hjälpalångtidsarbetslösa.► Projektet vänder sig till demsom är långtidsarbetslösaoch återfinns i fas 3, i Lyftet,har praktikplatser, är arbetsskadademed rehabiliteringsbehovoch till f.d. drogberoendesom vill komma tillbakatill ett nytt liv.► De 14,5 miljonerna ingåri en summa på 46 miljonerkronor till 13 projekt som skagenomföras i Jämtlands ochVästernorrlands län. Pengarnaanslås av EuropeiskaSocialfonden. I summan ingårnationell och regional medfinansiering.JO godkänner drogtester i skolandelta och att testerna därför brötmot grundlagen.JO skriver bland annat i sittbeslut att det vilar ett stortansvar på personalen på skolanatt se till att alla tester som skerverkligen är frivilliga för att de skavara lagliga.När drogesternainfördesförra åretmedfördedeen storfoTo: PRivAT– IOGT-NTO centralt har spelatden viktigaste rollen i arbetet,berättar Birgitha Landfors. Dehar lagt ner mycket arbete för atthjälpa oss och de har också gettoss ett lån under uppstarten avprojektet.– IOGT-NTO Vårblomman ärprojektägare, men verksamhetenskall drivas tillsammans medhela föreningslivet inom kommunenoch det övriga delarnai samhället, fortsätter BirgithaLandfors och erkänner att hon ärlite stolt över att som IOGT-NTOmedlemfå möjlighet att driva ettså pass stort och betydelsefulltprojekt.Vad går då arbetet ut på mera idetalj? Birgitha Landfors berättar:– Vårblomman har undermånga år arbetat med verksamheterför människor som haft detkämpigt och vi driver redan idagett socialt företag med boende,byggverksamhet, hushållsnäratjänster, recycling m.m. på programmet.Nu ska en kraftig utökningske och ca 130 personerkommer under två år att få jobb,praktik och utbildning, allt för attåstadkomma kompetensutvecklingoch skapa möjligheter fördem att finna en väg ut i arbetslivet.Bland annat ska vi starta etteko- och hantverkscafé, där alltbröd ska bakas på stället.ovE aNdERssoNdebatt. Gymnasiechefen JanAndersson hoppas att fler eleverska delta i drogtesterna nu när JObedömt att de är lagliga.– Den här debatten har gjort attvi inte fått den uppslutning fråneleverna som vi hade hoppatspå. Men det här beslutet gör nogatt fler elever går med i det härprojektet, säger jan Anders-son till Sveriges RadioJönköping.piERREaNdERssoNfoTo: yAnik ChAuvin4 frågorclaes västerteggårdsförsäljningav alkohol – endröm för CenternFyra frågor till claes Västerteg,riksdagsledamot för Centerpartiet,om gårdsförsäljning avalkohol – som Centern valt attlyfta som en av tre frågor i sinbroschyr Ge drömmen en chans.Hur viktig är drömmen omgårdsförsäljning för Sverige?– Gårdsförsäljningen är viktigför att lyfta Sveriges landsbygdoch företagandet där. Det är enav pusselbitarna för att skapatillväxt.tror du inte att flera svenskardrömmer om att få ett jobbeller en stabil ekonomi?– Det här är inte den endabroschyren som vi skickar ut.I den här har vi valt att lyftagårdsförsäljningen som en av treviktiga frågor.Är gårdsförsäljningen en av defrågor som ni går till val på?– Vi gick till val på den fråganredan förra gången. Det som harhänt sedan dess är att regeringentillsatt en utredning för attse om det är möjligt. Vi vill varatydliga och profilera oss i den härfrågan. Vi vill helst att försäljningenska kunna komma i gångså fort som möjligt.tror ni att gårdsförsäljningensom valfråga kommer att fåfolk att rösta på er?– Annars skulle vi inte lyftafrågan. Det är många som ärintresserade av det här.JoaNNa WÅgsTRÖmfoTo: RikSDAgEnjuni 2010 accent 13

AnnonStipsa oss! 08-672 60 50 / accent@iogt.seSkärpta regler för alkoholoch trafik införs i ItalienfoTo: niColAS RAyMonDALKoHoL Drogtester för alla somvill ta körkort och alkoholmätarepå alla ställen som säljer alkoholhaltigadrycker. Det är någraav nyheterna i den nya trafiksäkerhetslagensom är på gång iItalien, där senaten precis röstatja till lagförslaget.Den som vill ta körkort måstegå med på en drogtest, och dessutomha ett intyg från sin husläkareom att han eller hon intehaft några missbruksproblem desenaste åren.De första tre åren med nyttkörkort gäller dessutom nollgränsför alkohol vid bilkörning,mot 0,5 promille som lagen normalttillåter. Samma regler gällerför alla yrkesförare, som måsteförnya sina körkort, och alltså görBjörn johnsson, docent i socialtför arbete vid Malmö Högskola”Det positiva är att behandlingenfungerar för väldigt många patienter.En stor majoritet får ett bättreliv än innan och en stor andel kanleva ett normalt liv.Att behandlingen pågår underlång tid är ett problem men möjligheternaatt sluta är små eftersom risken föråterfall är stor. Det är jobbigt för de som ingår iprogrammen att gå på kontroller och lämna proverså många vill sluta.En annan fördel med läkemedelsassisteradbehandling är att du får vara kvar i behandling ävenom du tar ett återfall eller dras med ett sidomissbruk.I en drogfri behandling skrivs du ut om tar ettåterfall.Men jag är på inget sätt motståndare mot drogfribehandling. Jag tycker att alla ska få välja denmetod som passar dem bäst.”om drogtesten, var femte år.Det blir förbjudet för alla lokaleratt sälja alkoholhaltiga dryckerefter klockan tre på natten.Dessutom får inte restaurangernaoch barerna på motorvägen säljastarkare drycker än vin och starkölmellan klockan 22 och 6.Alla lokaler som säljer alkoholmåste dessutom ha en alkoholmätare,så att de kunder som villska kunna kolla sin promillehaltinnan de sätter sig i bilen.Den som får körkortet indraget,till exempel på grund av rattfylla,kan få tillstånd att köra ändåunder några timmar varje dag, föratt åka till jobbet eller köra barnentill skolan.kRisTiNa WalliNär substitutionsbehandling rätt väg att gå?Antalet dödsfall som orsakats av Metadon ökar kraftigt. Mellan åren 2006 och2008 ökade antalet dödsfall från 29 till 84 per år. Men 80 procent av de som avliditvar inte inskrivna i ett Metadonprogram. det visar en studie från Karolinskainstitutet. Samtidigt har Metadonprogrammet byggts ut kraftigt. Sedan 2005 harantalet inskrivna ökat från 858 till cirka 1700.foTo: MuRAT giRAy kAyAchrister Karlsson, ordförandeemot i KriS, Kriminellas revansch isamhället”Att ge människor metadon ochsubutex är att hålla dem kvar imissbruket och hela det beteendet.Substitutionsmedicin ärknark. Du skulle inte ge en alkoholisten liten sup om dagen.Folk går hela livet i den här typen av behandlingar.Om målet var att personerna skulle bli drogfriaså skulle inte jag ha någonting emot att de fickmediciner i några veckor. Men det här är bara attbyta ut langaren till en läkare.De här människorna lever i en dröm där de försökerintala sig själva att det handlar om medicin.Men de kommer ingenstans i livet, de blir en andraklassens medborgare som ingen vill anställa.Grejen är att man inte vågar tända av, de går denenkla vägen. Men alla kan sluta. Det finns det hurmånga levande bevis som helst för.”usA:s krig motknarket läggs nernArKotiKA USA:s presidentBarack obama vill lägga nerkriget mot knarket och har presenteratUSA:s nya strategi motnarkotika. Från och med nu villVita Huset att narkotikafrågorska ses som ett folkhälsoproblem.Målsättningen i den nyastrategin är att minska droganvändandetbland unga med 15procent på fem år. Även drogrelateradedödsfall och kronisktmissbruk ska minskas med 15procent under samma tidsperiod.I den nya strategin uppmanasbland annat sjukvårdspersonalenatt börja fråga patienter omdroganvändning vid rutinkontrollerför att tidigare upptäckamissbruk.Obamas administration villockså bryta kedjan där drogerleder till kriminalitet, fängelseoch mer droger genom att missbrukareoch langare som grips avpolis ska erbjudas vård.Obama utökar budgeten fördrogförebyggande arbete medtretton procent jämfört med i årtill 1,7 miljarder dollar.3,9 miljarder har avsatts förbehandlingsåtgärder, det är enökning med 3,7 procent. En delav pengarna ska användas förutbildning av primärvårdspersonali hur man kan behandla ettmissbruk innan det blir kroniskt.Men trots att presidenten villbemöta knarket som ett hälsoproblemfortsätter kriget tillviss del. Budgeten för att bevakagränserna och förhindra narkotikasmugglingtill USA utökas med2,4 procent till 3,7 miljarder.Totalt satsar Obama 15,5miljarder dollar under det kommandeåret på olika insatser.JoaNNa WÅgsTRÖmjuni 2010 accent 15

vänsterns parlamentariker eva-Britt svensson är kritisk till alkoholserveringeni Bryssel. ”men i europa skrattar man och säger att visvenskar är konstiga som varken vill supa eller ha prostituerade”,säger hon.richard alvin praktiserar som assistent åt miljöpartiets parlamentarikercarl schlyter. ”det är konstigt att det serveras champagne mittpå dagen men det sitter i kulturen”, säger han.Accent i Bryssel:Alkoholen flödAri pArlAmentetÖl och vin till lunchen och cocktailparty på kvällen. Varje dag serveras detgratis alkohol i Europaparlamentet. Och enligt svenska parlamentariker ärspritkulturen ett demokratiskt problem. TExT oCh foTo Joanna wågströmien korridor i parlamentet i Brysselstår fyra servitörer med vita skjortoroch svarta flugor vid ett par brickvagnaroch häller upp champagne i glas.Det är cocktailparty. En rumänsk författarefiras och så fort talen är avslutadeska de som stannat till i korridorenför att lyssna serveras något att dricka.– Vi gör det här varje kväll, säger en avmännen i vit skjorta medan han läggerchampagneflaskor på kylning i en ishink.Det är onsdag, en helt vanlig dag i parlamentet.– Varje dag finns det gratis alkohol attdricka, säger miljöpartiets parlamentarikerCarl Schlyter när Accent frågar omalkoholkulturen bland politikerna i Europaparlamentet.Alkohol serveras i olika former medolika avsändare. I lunchrestaurangen säljsdet öl och vin, i korridorerna anordnas detmingel och cocktailpartyn. Men vanligastär det att lobbyorganisationer bjuder påallt från enklare luncher på tu man handmed enskilda parlamentariker till storafester.– Jag får cirka 20 lunch­ och middagsinbjudningarpå en vecka. Det serveras alltidalkohol. Folk reagerar inte på om det finnsalkohol på en tillställning utan snarare omdet inte gör det, säger Carl Schlyter ochberättar om när han gick på spritlobbynsårliga middag:– När jag kom dit var det ett helt borduppdukat med olika spritsorter. De serveradeöl och vin till maten och när manskulle gå fick man en flaska sprit med sig.Carl Schlyter ser alkoholkulturen i förstahand som ett demokratiskt problem.– Jag tycker att det är ett problem attalkoholen ses som självklar och att detdricks, även på luncher. På kvällstid har jagsett folk som varit märkbart påverkade.Men det största problemet är demokratiskt.Det är bara de rika företagen ochorganisationerna som har råd att bjuda påmiddagar och luncher. Det blir en obalansi påverkanskraften.RicHaRd alviN som praktiserar somCarl Schlyters assistent i Bryssel har sparatde senaste veckornas inbjudningar.Några exempel är: Världstuberkulosdagensom anordnas av en parlamentariker –avslutas med cocktailparty, kemiföretagetLanxess paneldiskussion – avslutas medmiddag. Samt Malariadagen med blandannat Röda Korset och UNICEF somavsändare – serveras arbetslunch och middagpå kvällen.– Jag var på en grej som handlade omfattigdomen i världen, där serverades detchampagne och snittar. Det är absurt att16 accent juni 2010

FoLKNYKTeRheTeNFiRADes i FLuNsåsida mackado sjögren som är sex år blev målad som en katt i ansiktet. ansiktsmålningen var en populär aktivitet bland barnen.På Kristi Himmelfärdsdagen firadesfolknykterhetens dag runt om ilandet. i flunsåsparken i göteborgblev firandet en folkfest. Sång, lotter,ansiktsmålning och klättervägglockade hundratals besökare.till tonerna av Peter Lundbladsklassiker ”Ta mig till havet”inleddes för fjärde året i radfirandet av Folknykterhetens dagi Flunsåsparken.Bosse Karlsson var konferencieroch hälsade band som Spökligan och Silversystrarvälkomna upp på scenen. Uppträdandenavarvades med intervjuer avföreträdare från några av de nykterhetsförbundsom var med och arrangerade dagen.vid iogT-NTo:s, UNF:s och Junis tältringlade en lång kö med barn under dagen.Det som lockade var ansiktsmålning. IdaMachado Sjögren, sex år, var ett av barnensom passade på att måla ansiktet.– Det var kul att bli sminkad, sade honefter att hon förvandlats till en katt.Motorförarnas helnykterhetsförbund,MHF, bjöd också på spännande aktiviteter.De som ville fick prova att volta med enbil för att få se hur det känns när man blirhängandes i bilbältet.MHF hade också ett bord där de visadehur mycket sprit olika alkoholdryckerinnehåller. En lättöl innehåller exempelvisnästan två centiliter 40­procentig sprit,en bag­in­box med vin motsvarar en litersprit.– Det är många som blir förvånadeöver att det är så mycket, säger Lars­OlofHedenås från MHF.Jan Linde från IOGT­NTO:s styrelsehöll ett appelltal om att vuxna måste taFolknykterhetens vecka► Folknykterhetens dag har firats av nykterhetsrörelsenpå Kristi Himmelfärdsdagensedan 1925 i Sverige.► I år arrangerades aktiviteter av deolika nykterhetsförbunden i hela Sverige.Allt från flygbladsutdelning, teater ochkorvgrillning till ritualmöten anno 1920.200 olika evenemang på 100 orter är enuppskattning av antalet aktiviteter i IOGT-NTO:s regi.► Årets tema var alkovåld.► Sedan 2003 har Folknykterhetens dagutökats och nu pågår det aktiviteter underhela veckan varpå veckan har kommit attkallas Folknykterhetens vecka.ansvar och bry sig om barnen genom attinte dricka när de är med och inte hellerköpa ut eller bjuda på alkohol.– Vi måste skydda våra barn. Forskningenhar visat att de barn som blir bjudna påalkohol hemma dricker mer, ändå finnsdet föräldrar som tror att de kan lära barnenatt dricka, sade han.fÖR TREdJE ÅRET i rad var temat förFolknykterhetens vecka alkovåld. I Flunsåsstod Salam Kaskas från NBV och IOGT­NTO och delade ut flygblad med budskapet”Minska alkovåldet”. Och runt om ilandet anordnades aktiviteter för att väckauppmärksamhet runt frågan.Antalet anmälda misshandelsfall harökat med 42 procent under en tioårsperiod,enligt Brottsförebyggande rådetsstatistik. I sju av tio fall av våld är alkoholinblandat.Något som förbundsordförande AnnaCarlstedt uppmärksammade i sitt apelltalsom hon höll på Skansen i Stockholm.– Våra politiker tror inte på forskningensom entydigt pekar ut alkohol och desslättillgänglighet som orsaken till det ökadeoprovocerade gatuvåldet på sena kvällaroch nätter, sade Anna Carlstedt, rapporterarDrugnews.TExT oCh foTo JoaNNa WÅgsTRÖm18 accent juni 2010

Nyktra föräldrar– nyktra barn?Tonåringar som bjuds på alkohol hemma dricker mer, visarforskning. I hem där föräldrarna inte dricker är det här förståsinget problem, nolltoleransen är självklar. Men nyktra föräldrarinnebär inte automatiskt nyktra barn. Accent har träffatfem nyktra föräldrar som på olika sätt har präglatsina barns inställning till alkohol.TExT marIa zaItzewsKy rundgren foTo marc femenIafoTo DEnnA SiDA Jean scheIJenFFFjuni 2010 accent 19

Nyktra föräldrar– nyktra barn?Kajsa19 årau pair i Frankrikegunilla50 årtrafikingenjörJan-ove51 årmiljökonsult20 accent juni 2010

nyktra föräldrar – nyktra barnJan-ove och gunilla: ’’Vi harvisat oss själva som exempel’’för jan-ove och gunilla ragnarssoni Linköping har ordet förtroende gåttsom en röd tråd genomhela derasföräldraskap. i dag är döttrarna vuxnaoch mer eller mindre utflugna. Kajsa är19 år, jenny 22 och Anja 24. Alla tre ärnykterister, precis som sina föräldrar.”Jag kaN foRTfaRaNdE känna mig förvånadöver att alla tre valde att bli nyktra.Jag hade nog trott att åtminstone enav dem skulle dricka lite grann. Men dethade inte varit något nederlag i så fall.Det är ju deras val, så länge det inte gåröverstyr, konstaterar Gunilla som i likhetmed Jan­Ove har varit nykter sedan tonåren.De träffades via UNF och har hållitihop sedan dess. Genom åren har de varitmycket aktiva inom nykterhetsrörelsenoch haft olika förtroendeuppdrag.– Jag tror att vårt engagemang och våravärderingar präglat våra döttrars val. Vihar knappast förväntat oss att flickornaskulle festa med mängder av alkohol. Förväntarman sig att barnen kommer attdricka, kanske för att man själv gjorde detsom tonåring, så är risken större att defaktiskt gör det, tror Jan­Ove och får medhållav Gunilla.HoN bERäTTaR aTT barnens tonårsperiodvar ganska lugn. Ingen av flickornahade något svårt tonårsuppror. Tur ellerskickliga föräldrar?Gunilla skrattar.– Klart att vi har haft tur. Att flickornaär lugna och ordentliga och det är ju inteenbart vår förtjänst utan handlar ocksåom deras egen medfödda karaktär och förmåga.Men jag tror att vårt öppna samtalsklimathemma, att vi har kunnat prata omallt, och att vi visat flickorna förtroendeatt kunna ta egna beslut, har bidragit tillatt det gått så smidigt. Vi har aldrig talatFöräldratips. Jan­Oveoch Gunilla► Var tydliga med var ni står och vad somär rätt och fel► Var konsekventa► Inga lögner► Visa förtroende► Ha tydliga och begripliga regler hemmaom för dem vad de ska göra, utan visatoss själva som exempel. Vi har varit tydligamed var vi står och förmedlat det påett konsekvent sätt. I dag har flickornasjälva skapat sitt engagemang för de härfrågorna.aTT visa siNa tonåringar förtroendeoch att man litar på dem är väldigt viktigtmenar Gunilla och Jan­Ove. Flickorna harfått vara ute och festa – men har alltidknackat på sovrumsdörren när de kommithem och berättat att ”nu är jag hemma”.– Vi har inte frågat ”har du druckit?”utan ”har du haft kul?” säger Gunilla ochfortsätter:– Det handlar om att man visar att manbryr sig och ser sina barn. Vi har alltidställt upp med skjuts om det blivit sentoch det har aldrig varit något tjafs om det.Vi har också krävt att om man blir sen såringer man! Jag tror att om man byggeren relation på öppenhet och förtroendeså känner man av om något är fel. Vi haralltid pratat med varandra i vår familj.Däremot vill vi inte vara kontrollerandeoch straffande föräldrar. Det här med förtroendeär något man måste börja medtidigt. Det bygger på att man väljer att litapå sina barn. Då tror jag också att riskenför destruktiva beteenden minskar.EN ”moRoT” HaR familjen Ragnarssondock använt sig av i ambitionen att fådöttrarna att tänka en extra gång innan detackar ja till alkohol.– Varje dotter har på sin 13­årsdag fått10 000 kronor som satts in på ett sparkonto.Om de på sin 18­årsdag inte har smakatalkohol eller andra droger har de pengarnai sin hand, säger Jan­Ove.Yngsta dottern Kajsa säger att hon än sålänge inte rört pengarna, de ska sparas etttag till. Men visst är hon glad att ha dem!Att vara nykter är inget hon funderar på tillvardags, utan en självklarhet. Det har sinafördelar när hon är ute på krogen. Då är dethon som får köra kompisarna hem. Säkerthar det underlättat att de äldre systrarnaockså är nyktra. På så vis har hon bara ”gliditmed”. Anja, den äldsta, testade UNFsom ett av flera fritidsintressen – och fastnade.Hon banade vägen för de andra ochvisade att man kan ha kul utan alkohol.– Barnen har också hängt med till allakongresser under alla år och haft jätteroligtdär. Vill man få med barnen i nykterhetsrörelsenså är kongresserna ovärderliga,anser Jan­Ove. P”jag kan fortfarandekännamig förvånadöver att alla trevalde attbli nyktra.”guniLLajuni 2010 accent 21

Nyktra föräldrar– nyktra barn?Kim19 årvill jobba medmänniskorKenneth54 årFöreståndarepå hassela22 accent juni 2010

nyktra föräldrar – barn som drickerKenneth: ’’Jag har aldrigmoraliserat över alkohol’’Kenneth Engström är ensamståendepappa till tre vuxna döttrar, jessica,Madelene och Kim. Alla tre är utflugnaoch alla tre har valt att dricka alkohol,trots att både mor och far är nyktra.kENNETH, som aRbETaR som föreståndarepå Hassela behandlingshem utanförHudiksvall, blev nykter 1994. Då hade hanett mångårigt alkoholmissbruk bakom sig.Han debuterade relativt sent, men när hanväl smakat var han fast. Han vågade mer,tyckte att självförtroendet ökade.Med en alkoholiserad pappa var förutsättningarnaförstås usla. Han drackperiod vis häftigt under sina två äktenskapoch under sina äldsta döttrars uppväxt.Barnens mor tog också återfall. Tills yngstadottern Kim, som i dag är 19 år, var fyraår drack Kenneth. Men sedan kom beslutetatt aldrig mer supa.– Jag hade nått botten och ville förändramitt liv. Jag utbildade mig till lärare ochfick jobb på Hassela, berättar han.kim boddE Hos sin pappa varannan helgoch de två utvecklade starka band. Kimberättar att hon inte har några minnen avsin pappa som full. Det hon snarare harmed sig från sin uppväxt, både hemma hosmamma Ulla och hos pappa, är den totalafrånvaron av alkohol.– Det har aldrig funnits alkohol hemmapå middagar eller vid högtider, inte sålänge jag kan minnas. Mamma har varitdirekt rabiat i sin inställning. Men vi harhaft jättetrevligt ändå. Det har känts heltsjälvklart och har säkert bidragit till attjag inte har varit så intresserad av alkohol,säger Kim, som fram till sextonårsålderntog avstånd från alkohol och funderade påatt bli helnykterist som sina föräldrar.Men under gymnasiet ville hon ändåprova och i dag dricker hon då och då, närhon är ute med kompisar och festar. Menhon poängterar att det sällan blir någrastörre mängder.– Jag är väl medveten om att min familj iflera generationer har drabbats av alkoholismoch att jag har en ökad sårbarhet, såjag är väldigt vaksam. Jag dricker aldrig närjag är ensam eller när jag är ledsen, utanbara i festliga sammanhang. Men vissthänder det att jag känner att jag måste”dricka upp” det jag har köpt. Och iblandupplever jag att jag vågar mer med litealkohol i kroppen. Fast jag är inte särskilträdd att det ska gå över styr. Jag har koll.kENNETH NickaR instämmande.– Jag har aldrig moraliserat över det härmed alkohol. För mig har det varit minabarns val att dricka och jag dömer ingen.Men givetvis har jag gjort vad jag har kunnatför att få dem att förstå vad de ger sigin på och att det kan få allvarliga konsekvenser.Jag har pratat mycket med demom min egen bakgrund, utan att dramatiseraalltför mycket. Jag har också somprincip att aldrig köpa ut åt mina barn ochingen av dem har fått dricka hemma hosmig före arton års ålder.”jag är välmedveten omatt min familj iflera generationerhar drabbats avalkoholism”kimFöräldratips. Kenneth► Prata om dina egna erfarenheter► Nolltolerans mot alkohol hemma framtill 18-årsdagen► Berätta om släktens genetiska arv► Våga visa känslor► Moralisera inte kring alkohol– Nej, jag skulle aldrig komma på tankenatt dricka med mina föräldrar, inflikarKim.– Jag tror också att jag, genom att detinte funnits alkohol hemma, har lyckatsvisa barnen att man kan ha kul utan alkohol.En annan skillnad jämfört med mitteget barndomshem är att vi pratar öppetom våra känslor. När jag växte upp skulleman ta sig i kragen och inte gråta. Dettror jag bidrog till att jag började dricka,jag fann tröst i spriten. Hemma hos oss fårman vara svag och ledsen. Det är bättre attgråta en skvätt än att ta sig ett glas somtröst.kENNETH sägER aTT han aldrig varitorolig för Kim. Han ser att hon har fåtthelt andra förutsättningar än han självhade som ung – och att hon förvaltar demväl och med sunt förnuft. De andra döttrarnahar haft några vilda perioder, detmedger han, men nu är bägge stadgadeoch har barn.– Jag är jättestolt över mina döttraroch är ganska övertygad om att ingen avdem kommer att hamna i något missbruk.Genom att ha nära och varma relationer,våga visa känslor och prata om alkoholismensom finns i släkten tror jag att de harde bästa förutsättningar att klara sig bra ilivet. Pjuni 2010 accent 23

Nyktra föräldrar– nyktra barn?Norea11 årgår i skolan.Moa24 årpluggar till musiklärarepå musikhögskolani stockholm.Lena48 årarbetar som förskollärarepå samma Waldorfskolasom conny.driver teater i Junis.Conny51 årarbetar somgymnasie lärare påen Waldorfskola.emil21 årarbetar inomFörsvarsmakten.Bor i Linköping.24 accent juni 2010

nyktra föräldrar – barn som drickerConny och Lena: ’’Man kanha roligt utan alkohol’’Att vara nykter förälder betyder intenödvändigtvis att barnen blir nyktra.det vet conny och Lena Appleby frånLjungsbro i Östergötland. deras treäldsta barn, Moa, 24, Anton, 23 (sominte medverkar i intervjun) och Emil,21, har alla valt att börja dricka.Emil bERäTTaR aTT han dricker mest föratt nykterheten innebär ett utanförskaphan inte orkar stå upp för just nu. Men hanunderstryker att han dricker allt mer sällanoch då i små mängder. Han tränar ochvill inte förstöra sin kropp. Och när han endag blir pappa tänker han avstå helt.– Jag inser hur skönt det har varit attfå växa upp i ett nyktert hem. Jag vill gemina barn samma uppväxt, säger han ochfår medhåll av sin syster Moa, som underåren efter 19, då hon alkoholdebuterade,har växlat mellan medlemskap i UNF ochfestande. Att dricka har för henne inneburiten stor inre konflikt. Nu lutar hon åt attbli nykter igen.– När jag fyllt arton berättade jag förmina föräldrar att jag funderade på attbörja dricka. De har ju sin ståndpunkt,men sa att det var mitt eget beslut. Förmig var det mycket en revoltgrej, jag flyttadetill Stockholm och fick nya kompisar.Allt var nytt och spännande. Men visstkände jag samvetskval. För mig är det hären jättestor fråga. Jag hade ju under mångaår varit Junisledare och medlem i UNF.– Du ville ha vår välsignelse, men denkunde vi ju inte ge. Däremot respekteradevi ditt beslut, även om vi tyckte det vartråkigt, säger Conny som kände sig hedradöver Moas önskan att prata om sina funderingar.– Visst hade vi gärna sett att alla vårabarn blivit nyktra. Men bara om beslutetkommit inifrån dem själva. Vi har aldrigmoraliserat eller förbjudit. När de ärmyndiga bestämmer de själva. Och jag ärövertygad om att våra värderingar ändåhar präglat dem. De alkoholdebuteradesent och är väldigt medvetna om vad degör och var gränserna går. Vi har kanskeinte haft några alkoholpolitiska diskussionerhemma, men har genom att vara osssjälva visat att man kan ha roligt utan alkohol.Vi har ett helhetstänk som inte barahandlar om alkoholförbud före arton, utanom miljö, moral, normer och regler somgenomsyrar allt vi gör, säger Lena, somsjälv festade mycket under ungdomsåren,fram tills hon träffade Conny på ett UNFläger.Till skillnad från Lena växte han uppi ett nyktert hem. 1983 blev hon helnykteroch drygt tio år senare drog hon igång enJunisklubb i Ljungsbro.– EfTERsom Jag sJälv drack som unghar jag nog varit mera ”på” när det gällerbarnen än Conny. Jag luktar och frågar. Vihar alltid åkt och hämtat efter fester. Connylitar på dem och har inte samma farhågorsom jag. Han tog för givet att de inteskulle dricka före arton, eftersom han självaldrig druckit. Jag var inte lika tvärsäker.– Berusade pojkar kan lätt råka i trubbel,säger hon, men poängterar att nu närde stora barnen är utflugna har hon släpptden akuta oron.Föräldratips. Conny ochLena► Var tydlig med dina värderingar► Gör det ”svårt” att dricka genom atthålla koll: ring, lukta, åk och hämta► Prata med varandra, visa förtroende► Nolltolerans mot alkohol före arton årsålder► Om fyllan är framme: bli arg, men stötinte bort utan stötta och prata”visst hade vi gärnasett att alla vårabarn blivit nyktra.Men bara ombeslutet kommitinifrån dem själva.”LenaFamiljen Appleby har som ”lockbete”lovat alla sina barn ett körkort om de hållersig borta från alkohol fram till 18 årsålder. Moa fick sitt. Men Emil drack sig fullsom 17­åring och fick därmed bekosta sitteget körkort.– Det är viktigt att vara konsekvent,konstaterar Conny, men tillägger med ettleende att de inte gjorde någon jätteaffärav Emils första fylla.– Han var sin egen domare och måddefruktansvärt dåligt. Och man älskar ju sinabarn oavsett.– Det värsta var att jag svek mammas ochpappas förtroende, jag hade världens ångestöver det och bröt ihop, berättar Emil.Barnen är eniga om att föräldrarnas värderingarhar påverkat dem. Moa menar attnykterheten har haft en jättestor inverkanpå hennes liv, som ju på många vis harlevts inom nykterhetsrörelsens ramar.Emil å sin sida upplever sig ha ett annatsynsätt på alkohol än kompisarna.– Jag vet att det inte är bra för kroppen,jag tänker efter mer innan och drickermåttligt. Numera känns inte festandet såkul längre och det lutar mer och mer åtnykterhet för min del. Pjuni 2010 accent 25

Nyktra föräldrar– nyktra barn?foTo: MAgnuS lAuPAsven Bremberg,expert vid statensFolkhälsoinstitut’’Barn som får dricka med sinaföräldrar dricker mer alkohol själva’’Barn som får dricka alkoholtillsammans med sina föräldraralkoholdebuterar tidigare och löperstörre risk att hamna i missbruk änbarn som inte får smaka alkoholhemma.Det visar en färsk forskningsgenomgångsom Folkhälsoinstitutet gjort. Genomgångenmotsäger därmed tanken attungdomar kan ”lära sig” att dricka på ettansvarsfullt sätt av sina föräldrar.– Vi har sammanställt olika forskningsresultatoch studier som gjorts underflera år och resultatet är entydigt. Barnsom får dricka med sina föräldrar drickermer alkohol själva, säger Sven Bremberg,expert vid Statens Folkhälsoinstitut.i svERigE äR det vanligast att ungdomardricker tillsammans med vänner, meni vissa länder, som Nederländerna ochAustralien, ges föräldrar rådet från myndigheteratt dricka tillsammans med sinabarn. Föreställningen är att de då lär sigatt dricka måttligt och att man avdramatiseraralkoholen. Den här tanken förekommeräven bland svenska föräldrar. Nästanvarannan förälder har låtit sin 15­åringdricka alkohol i hemmiljö, visar en ny studiefrån Centralförbundet för alkohol­ ochnarkotikaupplysning.– Men mönstret är tydligt. Barn sombjuds hemma får fler alkoholproblem ochrisken för psykisk ohälsa och andra typerav skador ökar. Att bjuda sina minderårigabarn på alkohol uppfattas av barnen somatt det här med alkohol är tillåtet och ofarligtoch då släpper spärrarna även utanförhemmet, konstaterar Sven Bremberg.sTRikTa REglER ocH normer hemmavad gäller alkohol gör alltså att ungdomaralkoholdebuterar senare, dricker mindretotalt sett och är mindre benägna attutveckla ett missbruk. Forskning visarockså att den i särklass viktigaste faktornför att hindra barn från att börja dricka iförtid är nolltolerans mot alkohol förearton års ålder. Detta oavsett om föräldrarnaär nyktra eller ej. Att bara vara nykterutan att tydligt markera ett förbud motalkohol före myndig ålder är alltså intetillräckligt. Punga och alkohol.Färre dricker i dag► Drygt 60 procent av niondeklassarnauppger att de dricker minst en gång imånaden. Bland 17-åringarna är siffrandrygt 80 procent.► Andelen som dricker är lägre i dagjämfört med för tio år sedan.► Bland 15-åringarna har 40 procent avpojkarna och 50 procent av flickornafått smaka alkohol hemma.► 25 procent av 17-åringarna får ta alkoholhemifrån med föräldrarnas godaminne► Varannan förälder har låtit sin 15-åringsmutta/smaka på vin vid högtider► Var fjärde femtonåring intensivkonsumeraralkohol minst en gång permånad► Starköl är den dominerande alkoholhaltigadrycken bland unga► 40 procent av 15-åringarna dricker intealls. 20 procent av 17-åringarna drickerinte alls.26 accent juni 2010

En bilaga från iOgT-nTO-rörElsEns inTErnaTiOnElla insTiTuT Om vErksamhETEn 2009Hej Helen Richard,programchef för IOGT-NTOrörelsensInternationellaInstitut!Mobiltelefon används även av lankesiska ungdomar, något som ADIC tar tillvara i sinsms-kampanj. foto: simon tullstedt.Tävling med budskapKombinera ny teknik, tävlingsinstinktoch viljan att synas och höras, och nifår ADIC:s framgångsrecept för kampanjer.I Sri Lanka nås ungdomar medbudskapet om drogfrihet, och får stödav såväl myndigheter som näringsliv.kampanj Under 2009 genomförde ADIC(Alcohol and Drug Information Center),tre stora kampanjer. Här är det mobiltelefoneroch digitalt filmskapande somär verktygen, men även mera traditionellametoder som gatuteater.För fjärde året i rad arrangerades enstor antirökningskampanj där ungdomarska formulera ett effektivt budskap,som skickas in via sms.– Det jag tycker är häftigt är att de villskapa en ny trend; att det är ”foolish”(fånigt) att röka, säger Anja Karinsdottersom i Sri Lanka har jobbat medprojektet Fake Free, för att ta del avADIC:s arbete, och föra över metodernatill Sverige och UNF.Anja berättar att på 1 april, som påengelska heter April Fool’s Day, hadeen stor radiostation 1 april-special dålyssnarna fick ringa in och säga vad detänkte på med koppling till aprilskämt.Det vanligaste svaret var ”rökning”,vilket visar vilket genomslag ADIC:skampanj har haft.Under sms-kampanjens gång hade trepersoner möjlighet att vinna en mobiltelefon– varje vecka. Tävlingen sponsradesav Sri Lankas största telefonbolag,radio- och tv-kanaler.Den andra stora tävlingen – Digitalstories – har även den ett lockande pris:en resa till Sverige. Ungdomar mellan13 och 25 år utmanas att göra kortafilmklipp på under 45 sekunder på temat“varför tjejer skattar åt folk som tyckeratt alkohol är kul”. Chandula Kumaragevann 2009 års och fick under två veckorresa runt i Vintersverige och lära svenskarnahur man gör kampanjer.Tävlingen leder till en kontakt medkreativa ungdomar som skapar filmersom ifrågasätter alkoholnormen – filmersom sedan får en spridning på Youtubeoch andra kanaler. Dessutom blirmånga av tävlingsdeltagarna intresseradeav att själva bli volontärer för ADIC.Varför ska IOGT-NTO-rörelsen jobbainternationellt?– Varför skulle de frågor vi jobbarmed stanna inom ett lands gränser?Det vi jobbar med i Sverige är i grundoch botten samma sak som vi gör iKambodja och Uganda. Det handlarom att ge människor en personligupprättelse, att alla ska få utvecklasutan alkohol och andra hinder. När visamarbetar med andra organisationerfår vi dessutom mycket tillbaka i formav erfarenheter och konkreta idéer,som vi kan lära oss av. Rörelsen voremycket fattigare utan det internationellaarbetet.Vad har just vi att bidra med i utvecklingssamarbetet?– IOGT-NTO-rörelsen belyser ettproblem inom fattigdoms- och utvecklingsarbetetsom få andra aktörertar upp. Många organisationer iutvecklingsländerna som vill jobbamed alkohol och andra droger, saknarresurser eller tillräcklig kunskap. Därkan vi stötta dem. Vi märker också attdet finns ett intresse bland svenska organisationeratt ta till sig dessa idéer,exempelvis har vi hjälpt Adoptionscentrumatt ta fram en alkoholpolicyför hur de kan se alkohol som enfaktor i sitt arbete.Oförtruten kamp trots finanskrisekonomi Den globala finanskris som viupplevde 2008–2009 slog hårdast motutvecklingsländerna. Fattiga länderdrabbades dubbelt när biståndet minskadesamtidigt som handeln avtog. Närarbetslösheten ökar i vår del av världenförskjuts fokus från de fattigaste tillnationella problem.IOGT-NTO-rörelsens InternationellaInstitut ambition är att arbeta så effektivtsom möjligt, både i våra projektsamarbetenoch i vår svenska verksamhet.Därför fortsätter vi att oförtrutet peka påalkoholen som utvecklingshinder.Intäkterna minskade under 2009, från34,4 miljoner kronor till 20,5 miljonerkronor för IOGT-NTO-rörelsens InternationellaInstitut. Anledningen var att viunder 2008 avslutade återuppbyggnadsprojektetpå Sri Lanka. Därmed minskadeäven kostnaderna från 34,8 miljonerkronor till 20,3 miljoner kronor.Den fullständiga årsredovisningen finnspå www.bistand.iogt.se.Helen Richard är programchef förIOGT-NTO-rörelsens InternationellaInstitut. foto: jenny gustafsson.Om iOgT-nTO-rörElsEns inTErnaTiOnElla insTiTuTs vErksamhET 2009 3

SommarchansenUnder perioden 15/6–31/7 2010pågår värvarkampanjen ”Sommarchansen”.Alla som värvar minst enmedlem under denna period harsamma chans – vi lottar ut vinsterna.Tre värvare vinner vardera en sommarweekendi Stockholm för tvåpersoner, 27–29/8.Resa, upplevelser, god mat och övernattningför två personer ingår.Värva och vinn!Reglerna är enkla:• Nya medlemmar i IOGT-NTO,26 år eller äldre räknas.• Medlemstalongerna i original skavara Medlemsservice tillhandasenast 2 augusti.• De tre vinnarna meddelaspersonligen direkt under förstaveckan i augusti.Gå kursen som ger dig grundläggande fakta om forskning kring alkohol,IOGT-NTO:s ställningstaganden i alkoholfrågan utifrån politik, förebyggandeoch opinionsbildning.Under hösten finns två kurstillfällen 10/9 och 4/12.Anmäl dig på www.iogt.se/utbildningar eller 08-672 60 05.juni 2010 accent 27

anita LarssonIOGT-NTO-föreningen Breidablick i Östersundhar sysslat med internationellt hjälparbete sedan1980-talet. När Accent hälsar på syr och lagarman barnkläder till ett hem för flickor i Baltikum.TExT oCh foTo marIa zaItzewsKyFlinka Fingrarsyr För barnenVarje måndag klockan tiosamlas nio entusiastiska ochhandarbetskunniga dameri pensionsåldern i en litenföreningslokal på Gränsgatani Öster sund. Bordetsom damerna sitter kring ärbelamrat av garn i allsköns färger, tygtrasor,gamla lakan, färdigstickade sockor,tröjor, mössor och mjuka leksaker. Ansamlingenär imponerande och medan vi samtalargår stickorna varma samtidigt somskratt och skoj blandas med småprat ochkoncentrerad tystnad.Breidablick heter IOGT­NTO­föreningen,som har ägnat sig åt syjuntor och ideellhjälpverksamhet sedan 1984. Då skickadesde färdiga plaggen och leksakerna tillGambia, där IOGT­NTO bedrev projekt.Nu går en handfull busslaster per år tillbarnhem i Estland och Lettland. Mer specifikthandlade det om 142 välfyllda banankartongerförra året.– Men vi skickar med annat också vidbehov och tillgång, som kylskåp, barnsängaroch rullstolar. Det är hjälpmedelscentralensom ställer upp med uttjäntahjälpmedel för handikappade och sjuka,berättar Ingegerd Bengtsson, eldsjälensom drog igång den här blomstrande verksamhetenpå 1980­talet.bREidablick samaRbETaR med denideella organisationen Baltikumhjälpenoch står främst för renovering av gamlakläder, filtar, tyger, leksaker och lakan ochnytillverkning av barnkläder och mjukaleksaker av garn och tyg.– Vi får ofta in halvfärdiga handarbeten,som folk inte orkar slutföra. Vi tar handom dem och skapar nya leksaker ellerplagg, säger Barbro Ryberg, som just sittermed en halvfärdig waldorff­docka som skafå både hår och nya kläder.Föreningen får ofta in gamla lakan somman syr om till barnlakan. Och av restgarngörs filtar med rutor i allsköns färger –eller så stickar man en mössa, vantar ellersockor, som kanske inte får en enhetligfärg, men ändå blir både varma och personliga.– Det är bara fantasin som sätter stopp,säger Siv Ekman glatt och tillägger att alltjobb här runt bordet är lika mycket värt.Att riva tyg till trasmattor eller stickamjukis djur.– Vi jobbar ju mot samma mål. Detkänns bra, säger hon.Jo, handarbetsglädjen är inte att tamiste på. De här damerna kan sin sak ochtycker att det är roligt och avkopplande attsticka. Ett par sockor stickas på en kväll.För det är inte bara på måndagar somstickorna går varma, utan även under kvällaroch andra dagar.ingegerd Bengtsson är eldsjälen som sedan1980-talet har skickat hjälpmedel och hemstickattill våra grannländer i öst.28 accent juni 2010

SådAN är NykteriSteNEfter noggranna undersökningar har Accent kartlagt vilka typerav nykterister det finns. Nedan presenterar vi de sex vanligaste.Vilken typ är du? TExT Joanna wågström illuSTRATion malIn grönproffsiga perFör dig är nykterheten ett jobb. Dethandlar om trovärdighet på din position iyrkeslivet. Med ditt jobb går det helt enkeltbara inte att dricka sprit.Du står upp för nykterheten på viktigamöten, presenterar den senaste statistikenöver ohälsotal, alkoholkonsumtionoch dödsfall. Du debatterar skatter,införsel och öppettider. Du gör det bra,proffsigt och trovärdigt.Men innerst inne, i smyg, tycker duibland att det är rätt överdrivet att varanykter. Ett glas vin ibland har väl aldrigskadat någon.hälsosamma hildaLycka för dig är ett glas morotsjuiceefter ett yogapass.Du räknar dina kalorier och ryser avtanken att dricka en öl eller ett glasvin. I ditt inre ser du hur dina magrutorförvandlas till en potatissäck efter baraen drink.Du skulle aldrig utsätta din kropp ochinte din själ heller för den delen för ettgift som alkohol. Alkoholen skulle störaditt energiflöde, din ämnesomsättningoch vätskebalans. Ja allt!Militanta MagnusDu ser alkoholen som roten till allt ont i samhälletoch har dedikerat ditt liv till att stoppa den - om detså är det sista du gör! Du kedjade fast dig i dörrentill en av Systembolagets butiker i ett försök attförhindra lördagsöppet och du är den flitigasteflygbladsutdelaren någonsin i din kommun.Sedan EU-inträdet har kampen mot spritenflyttat till Bryssel och det har även du. Idagsläget bor du i en skrubb i ett av stadensfattigaste kvarter. Trots att du inte har enspänn försöker du lobba flitigare än alkoholindustrin,djävulen som du kallar den, medvarierande resultat.ofrivilla olgaDu är egentligen inte nykterist, du är alkoho-list. Din högsta dröm är att kunna sitta non-chalant och smutta på ett glas rött vin. Meneftersom du vet att det kommer att ledatill att du bryter dig in i Statoilmacken föratt roffa åt dig folköl, vilket slutar medatt du halsar T-sprit = magpumpning= återställare = skilsmässa, så låter du bli.Det finns bara två vägar för dig - totalavhållsamhet eller ständig fylla. Eftersomdu är lyckligare, snyggare och mer fram-gångsrik som nykterist än alkoholist fickdet bli den nyktra vägen.principiella peterFör dig är nykterheten en principsak. Det är felatt dricka, det bara är så.Du skålar aldrig, inte ens på dina barnsbröllop. När någon propsar på att du skadelta svarar du: ”Varför då? Jag dricker inte”– följt av en lång utläggning om att det går likabra att fira utan att skåla i sprit.Du vägrar äta rödvinssås och flamberat ochdu skulle aldrig drömma om att sätta tändernai en tiramisu. Du använder inte parfym, t-sprit,alkogel eller någonting som innehåller alkohol över-huvudtaget – du tänker minsann inte stödja alkoholindustrinunder några som helst omständigheter.Religiösa RosaDu dricker inte – för att Gud har sagtså och har Gud sagt att det är syndigtatt dricka då är det så. Alkoholenleder människor in i mörkret och nertill – Djävulen!Du är ingen syndare.Därför skulle du aldrig dricka. Förutomvid nattvarden då förstås – mendet är ju inte vin, det är ju blod.För den delen har ni lika roligt ändå.Vem vill ha synder, sex och sprit när manhar kyrkkaffet varje söndag?30 accent juni 2010

kolla indel 5Är du en nyfiken senior?SENIORKONSULENTUTBILDNING 2010 genomförs i samarbetemed IOGT-NTO och Wendelsbergs folkhögskola. Vi behöver digsom vill utveckla IOGT-NTO:s lokala verksamhet.Anmäl ditt intresse på www.iogt.se senast 9 augusti!Dags att sökanya pengarRiksstyrelsen inbjuder för sjunde året IOGT-NTO-rörelsensföreningslokaler att söka bidrag för i första hand för upprustning,underhåll och kompletterande utrustning.Bidragen kan vara i storleksordningen 5 000–20 000kronor och kan exempelvis sökas för kompletteringar avkök, nytt golv, projektor, stolar, takpannor och jordvärme.Listan kan göras längre.Fastigheten ska vara ägd av en förening eller byggnadsföreninginom IOGT-NTO-rörelsen.Välkommen med ansökan som ska vara IOGT-NTOtillhanda senast 30 september 2010. Ange i ansökansökandes adress, telefonnummer och föreningens konto.AnsökAn skickAs till IOGT-NTO, Elisabeth Larsson,Box 12825, 112 97 Stockholm.Frågor besvArAs Av generalsekreterare Stefan Bergheller ekonomichef Tore Andersson, båda på telefon08-672 60 00.accentTyck till om tidningeni läsarpanelenVill du vara med och påverka hur Accent utvecklas?Anmäl dig till vår läsarpanel!Vi skickar ut frågor några gånger om året om alltfrån texter, ämnesval och omslagsbilder till vilkaintervjupersoner du skulle vilja se i tidningen.Anmäl dig genom att skicka ett mejl tillaccent@iogt.se.accents v e r i g e s t ö r s ta t i d n i n g o m d r o g e r o c h n y k t e r h e tEn tidning från iogt-nto / nr 5 · 2010 / pris 20 krNYKTRA FÖRÄLDRAR– NYKTRA BARN?Tre nyktra familjer pratarom alkohol och tonåringargRATis heRoiNDanmark har öppnatsin första heroinklinikViLKeN TYp ÄR Du?Accent har kartlagt de sexvanligaste nykteristtypernaLoBBYiNgHi levi Wahl växte upp medmissbrukande föräldrarBjudsprit vanligt sättatt påverka i BrysselalkokollUr askan i elden6 itips förafter workföreningenPierre Anderssonchefredaktörjuni 2010 accent 31

Danmark har öppnat sina första kliniker förläkarordinerat heroin. Med två kostnadsfriasprutor om dagen är tanken att miss brukarnaska slippa ägna all vaken tid åt att jaga pengartill sin drog. Kravet är att de klarar att ta sig tillheroinkliniken varje dag. TExT sven rosell foTo Kent KlIchgratisheroin”valmuEN – spEcial iNsTiTuTioN förheroinbehandling” står det på en oansenligskylt i Köpenhamns nordvästkvarter.Valmue är danska för vallmo. Härhar behandling av ett tjugo tal heroinisterinletts. Medicinen är heroin, ibland i kombinationmed metadon.Utvändigt ser huset ut som en slitenfabriksbyggnad. Valmuens lokaler visar sigdock vara tipptopp med påkostat möblemang,generöst ljusinsläpp, högt i tak ochvackra ekgolv. Första intrycket är att manhamnat på ett hippt IT­företag eller på ettförsäkringsbolag som strukit sin personalmedhårs. Men detta är Danmarks störstaheroinklinik som det stormat kring i femtonår. I slutet av mars tog den emot deförsta patienterna.Valmuens verksamhet kretsar kring injiceringsrummet.Längs väggarna sitter tioavskärmade bås vart och ett med stol, fastbänk, frostat fönster eller en spegel ochen vas med en blomma. För dem som injicerari ljumsken eller andra kroppsdelarsom kräver avklädning finns även mobilaskärmar att sitta bakom. Någon vill ha enspegel i stället för fönster i båset och detalternativet finns också. Här tar patienternaen fix två gånger om dagen, rummethar öppet klockan 9–11 och 15–17 underhela veckan.– Många brukare vill ha samma bås varjegång, berättar sjuksköterskan Tina LethHansen.På Valmuen kallas missbrukarna förbrukare eller patienter. Precis som i Sverigeheter deras danska intresseorganisationbrukarförening.NäR dÖRREN lÅsEs upp för utdelningav heroin arbetar Tina tillsammans medtvå andra sjuksköterskor här inne. Heroinetvägs upp och doseras individuellt efterläkarens ordination. Varje patient får enengångsskål med en fylld spruta och ettpar torklappar.– Mycket av tiden här inne går till vägledning.Jag tycker att du ska sticka där,kan jag säga. Vi föreslår och visar hur ochvar de kan sticka, fortsätter hon.mÅNgas aRmaR ocH HäNdER är sönderstucknaefter år av missbruk. När detinte går att hitta en ven att sätta nålen iså återstår att sticka den i någon muskel.Somliga blir besvikna eftersom effekten dåblir långsammare jämfört med det rus somväller fram efter injicering direkt i blodet.Rutinerna i injiceringsrummet är striktreglerade. Sjuksköterskorna får visa varpatienterna kan sticka men de får aldrigsticka åt dem. Efter tre misslyckade nålstickfår patienten metadon med sig hemoch ett nytt försök att hitta ett fungerandeställe på kroppen görs dagen därpå. Ingetheroin får lämna rummet.32 accent juni 2010

gratisheroin”Det blir väldigt intimt häri injicerings rummet. vikommer nära inpå dem.”tina Leth hansenhennes tunna kropp har fått mycket stryk.Hon berättar om svårläkta sår och omfingrarna på vänsterhanden som inte kanrätas ut. En operation ska förhoppningsvisgöra fingrarna mer rörliga.Om några månader hoppas hon att desista knarkskulderna är betalda. Langarenhar varit juste eftersom hon alltid hållitsina löften att betala efter att ha handlatkredit. Lugnet hon känner nu beror ocksåpå att hon vet att heroinet hon får här ärrent. På gatan vet man aldrig vad man får.Efter tio års heroinmissbruk börjadehon i metadonbehandling, men hon blevdeprimerad av metadonet. Euforin uteblev.Därför sålde hon sitt metadon ochfortsatte injicera heroin. Försäljningenräckte till knappt hälften av heroinet.Metadon fick hon på recept för en månadi taget.Hon har aldrig varit hemlös utan prioriteratsin lägenhet högt. När hon varit senmed hyran har hon alltid betalat månadenefter.– Jag är för gammal för att sluta medheroinet. Jag orkar inte nu. Om det hadevarit för tjugo år sedan så kanske jag kunnatbli clean. Men det känns bra att få dethelt legalt nu. Jag drömmer om att kunnahämta det på apoteket en dag, men detkommer nog inte att ske under min livstid.bRukaRfÖRENiNgEN, däR WiNNiE tillbringaren stor del av sin tid, har längekämpat för heroinbehandling. Hon talarom föreningen som sin familj och sitt liv.Sedan Valmuen öppnades är hon en stordel av dagen här. Hon vill vara med ochprägla Valmuen, som hon uttrycker saken.På onsdagarna måste hon dock skynda tillbrukarföreningen efter morgonfixen föratt låsa upp för besökarna.– Jag tycker att jag lever ett innehållsriktliv nu, men det bästa hade varit om jagaldrig hade blivit brukare.Winnies tvåa ligger på gångavstånd frånValmuen. De patienter som bor i andradelar av staden får busskort gratis. Någraär sambor och ett par saknar bostad.De flesta stannar på kliniken från morgonheroinettills de fått dagens andrados klockan tre på eftermiddagen. För400 danska kronor i månaden kan de ätadagens alla mål här, inklusive kaffe ochfika.– Alla gör en social handlingsplan. Därska det framgå vad brukarna vill med sittliv, säger Torben Ballegaard, platschef påValmuen.JakTEN EfTER HERoiN är slut vilketbetyder att brukarna nu får massor medtid för annat. Någon vill kanske börja träffasina barn igen, någon vill börja motionera,spela ett instrument, sy eller måla.34 accent juni 2010

Heroinbehandlinginte aktuell i SverigeNågra vill bli drogfria på sikt. Andra siktarhelt enkelt på att få stabilitet och lugn itillvaron. En har ett heltidsarbete nattetid.Handlingsplanen gör patienterna uppunder samtal med en socialpedagog. Femsådana arbetar på Valmuen, varav två mestadelsi köket och serveringen. Socialpedagogerkan sägas vara ett mellanting mellansocionom och arbetsterapeut. Klinikenhar dessutom en läkare på heltid kompletteradmed en grupp jourläkare och sjusjuksköterskor. Personalen består av 15personer sammanlagt.– Alla brukare läkarundersöks här. Dehar stora hälsoproblem, fortsätter TorbenBallegaard som berättar att en allvarligblodförgiftning upptäckts i en brukares fot.Heroinbehandling ska ses som den sistautvägen, förklarar Helle Petersen, avdelningsföreståndarepå danska Socialstyrelsen.Det handlar främst om harm­reduction,en skadereducerande insats, även”om behandlingenbetalar sig vet vi inte.Den uträkningen ärallt för svår att göra.”heLLe petersenom effekterna på ekonomin övervägts.Hon hänvisar också till goda erfarenheterav heroinbehandling i Storbritannien ochHolland.bEHaNdliNgEN kaN passa för dem sommissbrukat i många år och som inte blivithjälpta av metadon som substitutionsmedel.De kan inte leva alltför kaotiskt ochmåste klara att passa klinikens tider.– En lagändring krävdes. Nu står det ilagen att heroin kan användas i behandling.De fem heroinklinikerna kostar staten60 miljoner danska kronor om året (nästan80 miljoner svenska kronor). Antaletpatienter blir maximalt 400. Kostnadernaför rättsväsendet, kriminalvården, polisen,sjukvården och socialtjänsten minskar.– Om behandlingen betalar sig vet viinte. Den uträkningen är allt för svår attgöra, säger Helle Petersen. PBerne Stålenkrantz, ordförande i SvenskaBrukarföreningen, vill ändra den svenskapolitiken. Han anser dock att heroinbehandlinginte är en viktig fråga för svensknarkotikapolitik i dag.– Harm-reduction som idé, som ett sättatt tänka, är den viktigaste frågan för oss.Där ligger vi långt, långt efter Danmark,säger han.Alla människorhar rätt till bästamöjliga sjukvård,framhåller han. Detär en mänsklig rättighet.Att rädda livmåste alltid kommaförst. Drömmen omdet narkotikafriasamhället snedvriderdebatten och görinsatserna felaktiga.– Det finns ingenmotsättning mellan Berne stålenkrantz,en restriktiv narkotikapolitikoch harm-Brukarföreningenordförande svenskareduction.Gratis heroin fårdock inget politisktstöd i Sverige. I en interpellationsdebatti år tog både folkhälsominister MariaLarsson (KD) och Morgan Johansson (S)avstånd från kliniker av dansk modell.– Jag vill först och främst framhålla attjag är mycket oroad över att heroinförskrivningblir ett inslag i allt fler ländersnarkotikapolitik. Jag beklagar att Danmarkvalt denna väg, sade Maria Larsson iriksdagens interpellationsdebatt.I ett annat inlägg sade hon att hon ärglad för den samsyn som råder i narkotikapolitikeni Sverige. Heroinförskrivningoch injektionsrum är att ge upp. Målet ärett narkotikafritt samhälle, skrev hon i endebattartikel i Newsmill i mars förra året.juni 2010 accent 35

vännerna i Lars hiertaföreningen tyckte om att gå långa promenader tillsammans. de utgick från sinlokal på kocksgatan och gick ibland söderut mot nackastugan, andra gånger gick de till huddingedär sven malmborgs föräldrar hade sitt hus. på bilden står gänget utanför huset i huddinge, året är1926. ”vi var många som gick, ett helt gäng. alla utflykter och promenader som vi hade på somrarnaoch alla träffar och sammankomster, det har varit så trevligt och kamratligt”, säger signe malmborg.Signe Malmborg, 102 år, öppnar fotoalbumet90 åR AVsigne malmborgeNgAgeMANgI en tvåa på Ringvägen i Stockholm bor Signe Malmborg. Honär 102 år gammal och har varit medlem i IOGT-NTO i 90 år. Ettmedlemskap som bjudit på kamratskap, äventyr och kärlek.– Jag hade några kompisar när jag var ungsom var med i juniortemplet Solstrålensom frågade om jag ville följa med. Detvar på hösten 1919 och jag var 11 år, sägerhon.Signe Malmborg var yngsta barnet i enfamilj med sju barn, tre av hennes syskonhade dött innan hon föddes. Hon växteupp i sviterna av första världskriget. Ochdå hennes pappa dog av spanska sjukan1919 var det kärvt för familjen att klara sig.– Det var svårt för mamma att försörjafamiljen och vi hade det besvärligt medmat.Signe Malmborg var den enda i familjensom anslöt sig till nykterhetsrörelsen,trots att familjen levde nyktert. Egentligenvar det inte nykterheten som lockade utangemenskapen, aktiviteterna, vännerna ochså småningom kärleken.– Vid 12­års ålder kom det några pojkarfrån grundlogen nummer 339 Lars Hiertatill juniorerna och skulle spela och sjunga.Det var första gången som jag såg min bli­36 accent juni 2010

signe malmborg gick med i ungdomstemplet 41 solstrålen 1919. de hade sin lokal vidgamla Bangårdsgatan i södra Folkets hus i stockholm. ”vi gjorde utflykter, hade teater ochlekte lekar, sådant som juniorerna brukar göra”, säger signe malmborg som vågade gå dittrots att hon var väldigt blyg på den tiden. ”Jag gick med mina kompisar så det gick bra”.1957 firade Lars hierta 75 år. diplom deladesut till trogna medlemmar och signe malmborgsom står i mitten av damerna fick diplom för 35års medlemskap. hans malmborg, signe malmborgsson, står och håller fanan till vänster.tolv personer från Lars hiertaföreningen lånade lastbil nummer u2338 och åkte tilldalarna. Året var 1927 och resan gick bland annat till Leksand, insjön, rättvik och mora.”vi sov på lastbilsflaket och på lokalföreningarna. sven var med och det hade börjat klickamellan oss så vi höll oss nära varandra och ville helst sitta bredvid varandra på bänken.det var roligt”, säger signe malmborg som står längst fram på den högra sidan på bilden.signe och sven malmborg reste till gotlandtillsammans med ett tiotal ungdomar 1936. ”närvi åkte över med båten låg vi på undre däck, i ettrum liknande lastrummet. på gotland reste virunt med buss och hälsade på lokalföreningar.vi sov i en ordenslokal. sven var ledaren och viandra var bihang”, säger signe malmborg och ler.vande man, Sven Malmborg. Han sjöng såbra. Han påstod att jag neg för honom dengången men det minns jag inte.Vid 15 års ålder var Signe Malmborggammal nog att själv gå med i logen LarsHierta. Hon fördes in till styrelsen via inreoch yttre vakt.– De meddelade för inre vakten attveder börande ville ha inträde. Jag var sånervös. Jag fick avge avhållslöftet införstyrelsen och sedan beviljades jag inträde.Sven och Signe Malmborg gifte sig 1933,de fick tre barn tillsammans. Nykterhetsrörelsenhar spelat en stor roll i deras liv.dE aRRaNgERadE bland annat sommarkollonpå Wendelsberg utanför Göteborg.Sven Malmborg var också ordförande iSödra kretsen under en tid och fixadeallsången på Mosebacke under 70­ och80­talet, vilket lockade många nya medlemmartill föreningen.– Från min och Svens sida har det varitväldigt intensivt.När Sven Malmborg avled 1987 var föreningenett stöd för Signe Malmborg.– Det hjälpte mig att jag hade någonstansatt gå och träffa mina vänner.I dag kan Signe Malmborg inte längre gåtill lokalen på grund av sin ålder. Så föreningsvännernabesöker henne hemma istället.– Föreningslivet har gett mig så mycket.Det har varit trivsamt och vi har haft såroligt tillsammans, säger Signe Malmborg.JoaNNa WÅgsTRÖmjuni 2010 accent 37

pade fotfästet totalt. Matmissbruket trappadesupp och som en sista desperat utvägsökte hon hjälp hos psykvården.– I vår familj har vi stora rumpor ochkan inte hoppa över en plint. Den bildenlevde jag länge med, innan jag i senatonåren kom till insikt om att jag intealls var klumpig. Jag utmanade mig självgenom att klättra i berg, hoppa fallskärmoch simma med delfiner. Ett riktigt uppvaknande,säger Hillevi och tillägger attextremsportandet också handlade om attpå ett icke destruktivt sätt söka nya kickar;missbrukarens främsta drivkraft.fÖR HillEvi, liksom för de flesta sommissbrukar mat, handlade ätstörningarnaom ett tomrum och en längtan i själen.Men även samhällets attityd till kroppenspelade in. Feta människor är dummai huvudet och smal är lika med vacker.Något som får Hillevi att se rött.– Att inte äta och att vara smal sitteroerhört djupt hos de flesta kvinnor. Nästanalla bantar av och till och det talas ständigtom olika bantningsmetoder. Mat haröver huvudtaget blivit väldigt laddat. Detska vara ekologiskt, fritt från tillsatser ochvi tittar på matlagningsprogram på teve.Tagga ner! Gör något annat, lägg inte nerså mycket energi på att hålla dig smal ochsnygg! När man är sugen ska man fråga sigvad det är man hungrar efter egentligen.Är det bekräftelse och kärlek? Eller äterman för att hålla tröttheten borta? Då ärdet kanske bättre att lägga sig, konstaterarHillevi som själv försöker leva som hon lär.NumERa HaR HoN ett avslappnat förhållningssätttill mat, även om hon fortfarande”kan äta en hel häst, helst om denär doppad i choklad”. Under hennes tregraviditeter triggades oron över att förlorakroppskontrollen igång på nytt. Men honinsåg så småningom att det bästa hon kundegöra var att låta naturen ha sin gång.Hur mycket man ökar i vikt vid en graviditetär individuellt. I hennes fall handladedet om trettio kilo varje gång.– Jag älskar mat, men gör ingen storgrej av det. Det är viktigt att vara en god40 accent juni 2010

VilingIOGT-NTO INFORMERARwww.iogt.se • www.sobernet.nu • 08-672 60 05 • info@iogt.seUAnUppdaterad hemsida om lokal alkoholpolitikwww.iogt.se/lokalalkoholpolitikEtt av målen i IOGT-NTO:s mål ochverksamhetsinriktning för 2010–2011är att ”Fler medlemmar harsådana kunskaper i alkoholfråganatt de kan vara aktiva idet alkoholpolitiska arbetet”.Ett sätt för oss att spridakunskap internt om varföroch hur vi kan påverka lokaltär att samla allt på ett och samma ställe.Det är genom att arbeta lokalt och förändrapå hemmaplan, i dotterns fotbollslag,på morfars ålderdomshemeller i kommunfullmäktige somvi gör Sverige nyktrare.Välkommen till vår uppdateradehemsida med fakta, metoderoch tips för att göra verklighetav de alkoholpolitiska krav somIOGT-NTO har.Vill du vara med i ett teamoch värva medlemmar tillIOGT-NTO?Kontakta ditt IOGT-NTO-distrikt omgåendeoch boka också in kickoff:en den11–12 september 2010.SEÄrutsåocDuditehaInternationelltläger i NorgeDu har väl inte missat att IOGT Internationaloch Active har kongress och sommarlägeri norska Fredrikstad i sommar,med start den 31 juli?Sök projektbidragStiftelsen Ansvar för Framtiden delar utpengar för att främja nordiskt samarbeteoch vetenskaplig forskning rörande denhelnyktra livsstilen och opinionsbilningför denna, men även för att främja vårdoch fostran av barn med den inriktningen.Läger i sommar?På www.sommarlovatalla.nufinns läger och kollon för barnoch ungdomar runt om i Sverige.Klicka på kartan för att se vadsom finns i närheten av där dubor.Anmäl dig senast den 1 juli påwww.experience2010.no. Över 280 ärredan anmälda!OBS!Här kan IOGT-NTO-föreningar och-distrikt söka pengar.Sista ansökningsdag är 15 september,www.ansvarforframtiden.se.KIOGT-NTO har ingen handläggning avprojektbidragsansökningar veckorna 26–31.Vi önskar alla en riktigtskön och nykter sommar!IOGT-NTO:s förbundsstyrelse42 accent juni 2010

UTBILDNINGAR 2010Anmälningar till alla utbildningar görs på hemsidan www.iogt.se.Vill du veta mer om innehållet eller har andra frågor, se hemsidan, mejla info@iogt.se eller ring 08-672 60 05. I kurskostnadeningår (om inget annat anges) resa med billigaste färdsätt, mat samt övernattning i dubbelrum om kursen är flerdagars.SENIORKONSULENTUTBILDNING 2010Är du pensionär och har tid och lust attutveckla IOGT-NTO:s lokala verksamhet? Iså fall vill vi ge dig lite extra stimulans, stödoch verktyg för att underlätta ditt arbete.Du erbjuds en spännande och kvalificeraddistansutbildning som pågår mellan 7 septemberoch 9 december 2010. Du behöverha tillgång till dator och internet.Träffar:7–9 september26–28 oktoberWendelsbergs folkhögskolai Mölnlycke7–9 decemberstudieresa till BrysselKostnad: 3 000 kr inkl.resan till BrysselAnsökan: Senast den9 augusti 2010ALKOKOLL I STORT OCH SMÅTTGrundläggande kursFör dig som behöver grundkunskap omalkohol och IOGT-NTO:s åsikter. Här får dulära dig grundläggande fakta om forskningrunt alkohol, IOGT-NTO:s ställningstagandeni alkoholfrågan utifrån politik, förebyggandeoch opinionsbildning.10 september, Stockholm(sista anmälan 1 september)Kostnad: 200 krARBETSLEDARKURSHur arbetsleder vi våra anställda?IOGT-NTO och Junis arrangerar en utbildningför dig som är arbetsledare eller arbetsgivarenågonstans i vårt IOGT-NTO- ochJunis-land.24 september, Östersund(sista anmälan 3 september)Kostnad: 650 krVERKSAMHETSFORUMVerksamhetsforum är tillfället där du träffarIOGT-NTO:are från hela landet under eninspirerande helg för att lära och umgås.Programmet är fyllt med gemensammaföreläsningar kring aktuella alkoholpolitiskateman och med 16 valbara seminarier medkunskap, idéer och inspiration.• Höra hur regeringen tänker drivaalkohol- och narkotikapolitiken• Möta inspirerande eldsjälar som byggerny verksamhet.• Senaste nytt om cannabis, nätdroger,alkoholreklam, prevention ochEU-politik.• Ta del av nyskapande social verksamhet.• Utveckla medlemskapet, kulturmötenoch alkoholfria mötesplatser.19–21 november, Tollare folkhögskola(sista anmälan 29 oktober)Kostnad: 1 000 krMer information om seminarierna, beställinbjudan eller läs på hemsidan. Barnaktiviteterordnas för barn mellan 5 och 12 år.KALENDARIUM 2010JUNI-- 11 Skolavslutning, kampanj Tänk om4–5 Distriktsstudieledarsamling, Stockholm7–8 Lärgemenskap för social verksamhet, träff 3, Tollare15-- Sommarchansen – individuell värvarkampanjFerie- och familjeläger, se www.sommarlovatalla.nuJULIFerie- och familjeläger, se www.sommarlovatalla.nu4–10 Almedalsveckan-- 31 Sommarchansen – individuell värvarkampanj31 -- IOGT International Congress, Fredrikstad, Norge (sewww.experience2010.no)AUGUSTI-- 8 IOGT International Congress, Fredrikstad, Norge (sewww.experience2010.no)Ferie- och familjeläger, se www.sommarlovatalla.nu4 Sista manusstopp Accent nr 6 (ute 27/8)SEPTEMBER1– 30 Värva och vinn!, individuell värvarkampanj1 Sista manusstopp Accent nr 7 (ute 24/9)4–5 Nyktra kvinnor kan – mentorprogram, träff 17–9 Seniorkonsulentutbildning, steg 1, Wendelsberg10 Alkokoll i stort och smått, Stockholm11 Uppföljning Huskuren – Stockholm11–12 Distriktsvärvarteamutbildning, Sällsjögården11–12 Distriktsvärvarteamutbildning, Kuggavik14–15 Regional distriktskonsulentsamling, Örnsköldsvik14–15 Regional distriktskonsulentsamling, Örebro14–15 Regional distriktskonsulentsamling, Wendelsberg19 Val till riksdag, landsting, kommun23–26 Bok- och biblioteksmässan/Internationella torget, Gbg24 Arbetsledarutbildning24–25 IOGT-NTO:s förbundsstyrelse sammanträder, Åre25–26 DO/DS-samling, Åre28–29 Projektledarutbildning – Projektmetodik, Wendelsberg29 Riksstyrelsen sammanträder29 Sista manusstopp Accent nr 8 (ute 22/10)juni 2010 accent 43

Krönika Av katerina janouchAllt för många låter alkoholen diktera sina villkor. Katerina Janouch skulle viljaatt det var lika enkelt och självklart att avstå alkohol som det är att tacka ja.Vi och dom och spritenDet är så mycket ”vi” och”dom” när det kommertill spriten. Vi, de vanligasom kan hantera rusdryckerna.Och så ”dom”, domdär som inte lyckas så bra. Somförlorar greppet. Som misslyckas.Några av dom syns på stadensbänkar och torg, med den solkigaplastpåsen i ett fast grepp. Skränande,oduschade, med slantenfrån socialen i den trasiga fickan.Barnen tittar snett på dessa domnär vi ska in på ICA och fyllakundvagnen med bröd, grönsakeroch mjölk. Hur blir man ensån, mamma? frågar de. Hur blirman en fullis?Jag kan berätta för dem attgränsen mellan ”vi” och ”dom”är mer hårfin än någon anar ochatt det finns massor av fullisaräven bland sådana som inte skränarpå torget. De flesta alkoholistersitter inte på parkbänkarna.De flesta har fortfarande jobb,familj och kanske ett fint trevligthus att bo i. Men dricker, detgör de likförbaskat. De drickeroch sedan skränar de där de intesyns. De dricker och sedan sårarde och skadar. De dricker och bärpå hemligheter som alla för längesedan genomskådat men aldrigvågar nämna högt.om kaTERiNa JaNoucHFör deras familjer vet ju. Deras barn har ont i magen, derasfruar är ledsna och förbannade, deras mammor vridersig av besvikelse de gånger de vågar erkänna att där finnsproblem. För det är inte alltid vi gör det, erkänner alltså.Vi föredrar många gånger att förneka, att vända oss bort. Tjusigaläkaren, flotta advokaten och välbärgade bankdirektören – därstatus och pengar finns, kan det väl inte vara så illa?Bänkalkisarna skrålar glatt vidare i eftermiddagssolen ochjag tänker på alla de osynliga alkoholisterna. Mammorna somsmiter ner i tvättstugan och klunkar ur sina bag­in­boxar medanbarnen tittar på tecknat. Papporna som alltid är fulla på helgerna,berusningen blir ett normaltillstånd i dessa familjer och ungarnakanske inte ens kommer minnas att deras föräldrar någonsin varnyktra. Alla de där 400000 barnen som växer upp i hem där detdricks för mycket, varför pratas det inte mer om dem?illuSTRATion: RuRik zAiTzEwSkyDe som det pratas ännumindre om är även alla de somdricker ”normalt”. De som ännuinte har trillat dit, sådana somkanske aldrig gör det. I svartvitavärlden är det antingen eller,men i verkligheten finns detmånga gråskalor. Det dricks oftaför mycket även bland icke­fullisarna,bland de städade vanliga. Iradhusen och i lägenheterna, pågårdsfesterna och i föreningslivet.Medtag egen dricka står detpå inbjudningskortet. Och vi tarmed oss. Massor. Flaskorna innebärpå något sätt alltid att vi harfest, att något ska firas, att det ärglatt och härligt. Vilket budskapfår barnen här? Naturligtvis attspriten alltid måste närvara, attutan sprit går det knappt att leva.Nej, alla är inte alkisar.Men alltför många ärfast i gamla hjulspår.Alltför många låteralkoholen diktera sina villkor.Måste hinna till Systemet innande stänger. Middag och inget vinhemma, bäddat för ett misslyckande,nästintill otänkbart! Sesefter jobbet, dricka ett par storastark, några uppsluppna drinkar.Alkoholfritt är nästan ett skällsord.De som dricker varandra tillbildar en gemenskap, en klubb där de förstår varandra. De andra,de som tackar nej, blir förrädare och svikare. De vänder oss ryggen,är de förmer än vi? Enklast vore om alla blev fulla. Då slappman fundera över hur mycket man fått innanför västen.Visst är det provocerande. Att ständigt vara nykterhetensadvokat. Att alltid vara den som ifrågasätter. Som envisas medatt vilja ha mineralvatten. Som inte bara rycks med i masspsykosen,som inte tackar ja. Ett liv utan alkohol, vad är väl det? Torrt…och tråkigt… och trist… och faktiskt, alldeles, alldeles underbart.Vi och dom. Alla hör ihop. Alla har ett ansvar. Och jag tänkeratt det vore bra skönt om det vore lika självklart att avstå frånalkohol som att tacka ja. I stället för att behöva ursäkta sig ochförklara sig.Sen köper vi en Situation Stockholm innan vi går hem.Han som säljer den har en gång varit någons lilla pojke.Kanske undrade han också hur någon kunde bli en fullis. Pålder: 46. familj: Man och 5 barn iåldrarna 6–18. Bor: I Stockholmyrke: Författare och journalist, harbland annat skrivit romanen ”Anhörig”(Piratförlaget 2004) om hur detär att leva tillsammans med en missbrukare.Föreläser om missbruk somfamiljesjukdom.44 accent juni 2010

KulturVacker bokom en förlustMin mamma är dödclaes BrittonAlbert Bonniers förlagfiLMfoTo: noRDiSk filMBoK Claes mamma har alltidvarit frisk och stark. Hon är enframgångsrik läkare och navet ifamiljen. När hon en dag känneren huggande smärta i magenanar både hon och sönerna attdet är allvarligt.Det visar sig vara en av demest aggressiva formernaav cancer: lungsäckscancer.Mamma Mona har bara någramånader kvar att leva.I den här korta, intensivaoch självutlämnande romanenbeskriver Claes Britton modernsresa mot det oundvikliga slutetoch hans egen sorg, vanmakt ochsmärta införden föreståendeförlusten.Det är månaderfyllda avsvåra plågoroch dödsångest.Denfridfulla och”vackra” dödenvill inte infinnasig. Här handlardet om attförsöka göra upp med det somvarit, acceptera och försonas.Och att hålla plågorna i schack iden mån det går. I Monas fall ärdet knappt möjligt och hon dörfylld av smärta, ångestriden ochrädd. Men hon skonar sina söneroch barnbarn från ett sista farväl.Med hjälp av sin läkare Ulla gårhon in i den förlösande sömnen,som så småningom övergår i deneviga sömnen. Texten är poetisktfinstämd i sin enkelhet. ClaesBritton vågar i en hel bok talaom det allra svåraste: om döden,döendet, smärtan, ångesten ochsaknaden. I boken kommer ocksåMonas läkare till tals och romanenövergår i ett mer journalistisktresonemang kring dödsångest,smärtlindring och dödshjälp.Intressant, lärorikt och vackertom den väg vi alla ska vandra.maRia ZaiTZEWskY RuNdgRENFör kärleken är en berättelse som väver samman fyra skilda livsöden – moses, karins, Francis och Bosses.En svensk version av CrashFör kärlekenregi: othman Karim. Med:tuva novotny, danny gloverdrAMA I För kärleken binds fyralivsöden samman under en sommardagi Malmö. Vardagligabeslut, som i sig själva är små,gör att Karin, Francis, Moses, ochBosses vägar korsas. Francisfrån Kenya, som spelas av DannyGlover, är i Sverige och säljerörhängen, tyger och små elefanteri trä. Francis möter SverigeBoKDöden skall du tålaKarin fossum. forumnär det är som mest ensamtoch svårförståeligt, där regler ärregler och inga klockor ges somförlåt för oegentligheter.Man får följa paret Karin ochMoses Said växlat med scener urFrancis och TV-kändisen BosseKrantz dag. Deras historier berättarom egoism, rasism och strävanför att lyckas i livet. Filmenspeglar ett samhälle där individenglömts bort, en film där manena stunden är säker på sin sak,principfast och rakryggad, för att idEcKArE En liten flicka liggeroch sover i sin barnvagn.Mamman pysslar i köket, heltovetande om att någon smygeri buskarna utanför huset. Enstund senare finner mammansitt barn blodigt men vid liv ivagnen. Det visar sig att babyn äroskadd. Men föräldrarnas världhar raserats. Nu är de konstantängsligt på sin vakt. Fler liknandedåd sker i trakten. En morfår besked om att hennes dotterskadats svårt i en olycka. Mendet är falskt larm. Ingen kommertill skada, men många skrämsfrån vettet då en okänd personkliver in i deras tryggastesfär. Stämningen på ortenblir allt otäckare. Vem villdem så ont? Det visar sigatt det är deras granne, entonårspojke som – bitteroch störd av att ha en alkoholiseradmor – upptäckernästa sekund drabbas av sitt egettrångsynta sätt. Två barns brustnablickar i ett baksäte visar att jaktenpå att få rätt lätt kan drabbaen själv, eller de i ens närhet.Filmen är välgenomtänkt ochi stort välspelad. Den får docksvårt att nå upp till den amerikanskaföregångaren, och biosuccénCrash, som den i mycket är lik,även fast man lämnar filmen itankar om vart dagens beslutkommer leda en.ERik aRdEliusSkolpojke leker gud i Karin Fossums nyaatt han kan leka gud genom attskrämmas lite. Hans framgångartriggar honom att fortsätta,människors rädsla kittlar honom.Men är han kapabel till mord?Det är frågan för kommissarieKonrad Seier som, närett mord slutligen begås,måste ställa sig. Tät,lättläst och spännandedeckare som alltid från enlysande Karin Fossum.maRia ZaiTZEWskYRuNdgREN46 accent juni 2010

månadens medlemPeter Roth är i Israel och Palestina för att minska våldetPETER RoThålder 54 ÅR / bor STOCKHOLM / gör EKUMENISK FÖLJESLAGARE FÖRSVERIGES KRISTNA RÅD, BEHANDLINGSASSISTENT OCH ALKOHOLTERAPEUT”Jag har sett mycketorättvisor här och anseratt världen måste fåupp ögonen för detta!”Känner du någonsom borde blimånadens medlem?tIpsa oss påaccent@iogt.se ellerAccent, Box 12825,112 97 Stockholmdu befinner dig israel och Palestina somekumenisk följe slagare. Berätta!– Jag har befunnit mig här sedan mars ochmin uppgift, tillsammans med en handfull andraföljeslagare från olika länder, är att utgöra enpreventiv närvaro i området, att vara ögonvittne.Vi är opartiska men tar ställning för internationellalagar. Vi inga mänskliga sköldar utan arbetarfredsbevarande och våldsdämpande genom attiaktta, lyssna, finnas till hands och föra statistiköver det vi ser. Själv skriver jag också reseberättelserom mina iakttagelser. Jag har länge varitintresserad av Israel-Palestinakonflikten ochnär jag hörde ett föredrag om vad ekumeniskaföljeslagare gör, ansökte jag och blev antagen.Alla kan söka, unga eller gamla, bakgrund ellererfarenhet spelar ingen roll, bara man har ettengagemang.Hur ser en vanlig arbetsdag ut?– Den kan börja klockan fyra på morgonen medatt vi tar en taxi till en checkpoint, en plats därpalestinier som jobbar i Jerusalem måste passera.Checkpointen ser ut som en boskapsfållaoch palestinierna kollas av vakter innan de släppsigenom. Vi brukar vara där i cirka tre timmar ochförsöker, genom vår närvaro, bidra till att passeringensker på ett humanitärt sätt. Här finnsäven andra, israeliska ideella fredsorganisationer,som arbetar för att allt ska gå schysst till. Efteråtskriver vi rapporter om vad vi sett. Jobbet kanockså exempelvis bestå i att stödja palestiniersom vräkts från sina hem. Vi kollar upp och dokumenterar.Vad är din drivkraft?– Jag har sett mycket orättvisor här och anseratt världen måste få upp ögonen för detta! Jagtror att jag, genom min närvaro, kan göra en litenskillnad. Ibland är det frustrerande att inte kunnaingripa mer, men det är viktigt att komma ihågatt alla kan göra något och bidra. Mina reseberättelsermailar jag till tidningar och politiker, för attsituationen här ska uppmärksammas mer. På ettrent personligt plan har erfarenheten ökat mintacksamhet för att jag bor i Sverige, att jag hartak över huvudet och mat på bordet. Jag har ocksåupplevt många positiva möten med människorhär, de är ofta mycket vänliga och generösa ochbjuder på det de har, trots att de har det svårt.TExT maRia ZaiTZEWskY RuNdgRENfoTo paul RaYmoNd/Eappi48 accent juni 2010

Korsord nr 5/2010KORS- UNDER- GJORDE POPU-ORDS- Accent HÅLLER LITEN KANSKE LÄRFÖR- LÖ- Nr 5 I FÄLT BOSTAD DEN SOM POPPINSTROGEN SANDE FLYTTADEDELARVANLIGDAGHÄLS-MEDNINGLAILABRÄCKSFEL-LÄTT GUDOM I AKTIGANDERS, KORANEN DETALJDIRIGENTOMIGENGÖRSTRULIGTILL DETNEDER- BÅLVÄXT TÄTTINGWASH- LÄNDSK BRÖD- MEDINGTON LASTBIL KRYDDA SÄDES-SLÄKTINGÅK OCH LUGN EGYP- ETTVÄXEL TISK FINNS ANTALSEGER- HÄR- BOD FÖR ORDTECKEN SKARE FÖRORDGÅR EJ SPRÅK- SÄNKS GÅRALLT STÖR- FÖR PÅ LEDSPEL- NING ATT BLI STORBOLAG SVALT UGGLAKAN LATINSK NY BÖR-GNAGA KONST JAS PÅHAR VÄL KAN MAN FÄRG-IDERIK PÅ PALL ÄMNEUPP-MANAS SPANN- SLÖJD- RESERV-LÄMNA MÅL MATERIAL DELRINGTRÄDETBLOD-SALIXFAKTORALBADET ÄRTURNYTTIGTKANÄLV I ALAN I SMÄRTA EKI-NORR M.A.S.H. SKRIFT- PERALÄRDSES IRUTASÅDANAPANTASGJORDEVÄSENPILLER- MAN TID PÅ OCHPREFIX ROVOR SJÖN DJURÅSYNGE IUTBYTEKANSES ILOGEÄRLÅGTPLACE-RADEKryss och foto: Anders Perstrandskicka iN ocH viNN! lÖsNiNg NR 3 2010miljonlotter i potten. Tre lotter vinner förstapristagaren,en lott vardera får de tio som därnäst har tur i dragningen.Skicka in lösningen till Accent, Box 12825, 112 97 Stockholm,senast 1 augusti 2010. Märk kuvertet Kryss 5/2010.NAMNAdreSSpOStAdreSSviNNaRE NR 3 2010förstA pris, tre Miljonlotter: erik Magnér, Brobysidovinster, varsin Miljonlott: Birgitta Hammarström,Vänersborg; Ulla Carlson, Hovmantorp; yvonne Johansson,Svaneholm; Märta Söderlund, Bergvik; Willy Lindfors, Byske; evaGullehag, Sävar; Bengt elfström; Linneryd; Anna-Lena Skoglundh,Stockholm; Linnéa Nilsson, Filipstad; Margret ågren, Ed.Accent gratulerar!P N S L VAccent-kryss B E T Ä N K A S T Anr 3-2010 L A R I O S P E LLösning F I N T A R E S U R SR G P A S T O R A TD P J O B P Å T A T RB E M Å L A D E P Å G E S A B AT H Ä N G E R V Ä N S T R A TK A N I N E R I G L A R T Ö R EL I T M O L N A R D Y D R O GT J A T I V Ä G E N I S T A D E ND E G L I D E RÖ V E R Å R I G S YA T A R A K T I S KÅ S D N A D A Tjuni 2010 accent 49

föreningstipsetIOGT-NTO-föreningarna i Skellefteå-kretsenLuleåSkellefteåUmeåskellefteå lockarmed mat efter jobbetHur kan man få yrkesarbetande personermitt i livet med barn och karriär att kommatill iogt-nto? i Skellefteå har iogt-ntoföreningarnahittat svaret.I Skellefteå samlades tidigt i våras ett gängkvinnor från IOGT-NTO för att diskutera hurman skulle få in fler unga medlemmar, deupp till 40. Hur kan man få yrkesarbetandepersoner mitt i livet med barn och karriäratt komma till IOGT-NTO? Vilka behov harde? Kvinnorna kom fram till att många nogskulle uppskatta en after work med middagtill självkostnadspris. Gärna i samband mednågon barnaktivitet. Och så blev det.Vid första after worken bjöd man påsoppa. Annons i lokaltidningen lockade ettfåtal, övriga kom via inbjudan till alla medlemmarunder 40. Ett 20-tal personer åt ochresponsen kändes ljum trots drop-in mellanklockan 17 och 18.– Vi tänkte att soppa nog är för tråkigt förbarn. Så vi tänkte om och valde tacos vidnästa tillfälle, samt bytte dag till måndag, dåvi har Junisaktiviteter i huset. På så vis fickvi föräldrarna att stanna och äta, vilket blevlyckat. Ett 60-tal kom. Når vi föräldrarna kanvi kanske få dem att aktivera sig som ledareså småningom. Vi valde också att avkrävaföranmälan, så att vi kan ordna fram allergikostoch vegetariskt. säger Katarina KlingLöfbom, en av initiativtagarna.Hon hoppas att after work ska bli ettframgångsrikt koncept som andra föreningarkan inspireras av – och som fortsätter underhösten i Skellefteå. I slutet av maj samlasman för sista gången denna termin.maRia ZaiTZEWskY RuNdgRENÖstersundHärnösandkatarinas sex tips fören lyckad after workfoTo: kATARinA kling1Kör after worken i samband med någonannan aktivitet i huset. då är folk ändåpå plats.2gör utskick till den grupp ni vill nå,samt annonsera lokalt.3Laga mat som går hem hos både storaoch små.4After work i samband med barnaktiviteterfungerar bra, då kan föräldrarnasitta och fika och prata medan barnen leker.5ge inte upp om intresset verkar svalt.Prova nya grepp, recept och tankar.6Skynda långsamt. Pressa ingen attmedverka som husmor eller husfar vidkommande after work. Men så ett frö genomatt kasta fram tanken.50 accent juni 2010

Barn som tigger till mammas missbruk vill också tro på framtiden.Stärk deras drömmarför 100 kr i månaden.klinggenom att bli medlem i Vänner i Världen kan gatubarn som lever påden Thai-Burmesiska gränsen gå i skolan istället för att tigga och derasmammor kan få hjälp till självhjälp.Gå in på www.bistand.iogt.se eller ring 031- 88 75 40 så berättar vi mer.pg: 90 04 63 – 1bg: 900-4631juni 2010 accent 51

posttidning bAccent, Box 12825112 97 StockholmVisste du att du kan fåbättre försäkringar än andra?SalusAnsvar och IOGT-NTO har ett långt samarbete som ger dig som ärmedlem en rad fördelar jämfört med andra. Bland annat kan du teckna någraav marknadens bästa försäkringar för ditt hem, där dina saker alltid är försäkrattill fullvärde. Det innebär att du aldrig behöver vara orolig för att vara underförsäkrad(för lågt värde på dina saker) om något skulle hända.Gå in på www.salusansvar.se/iogtntoeller ring 0200-87 60 50. Välkommen!SalusAnsvar har under nästan 80 år haft förtroendet att fåsamarbeta med nykterhetsrörelsen. Vi har under hela tiden stöttdet ständigt pågående arbetet inom alkohol- och narkotikafrågor.i samarbete medSalusAnsvar — En del av