Accent 9-11

Aktuellt. Snart möjligt att beställa alkohol’’Jag tyckerdet värstaär när barnser oss missbrukare.”Danske missbrukaren Stefantill SVT Sydnytt apropå atthan numera kan välja attta sina droger i en gammalambulans som rullar omkringpå Köpenhamns gator.”Tillsätt seniorföreträdare förnarkotikafrågor”NARKOTIKA Regeringen börtillsätta en senior företrädare förnarkotikafrågorna för att kunnadriva på för en restriktiv narkotikapolitikinternationellt. Det är enav slutsatserna i utredningen omSveriges internationella engagemangpå narkotikaområdet somChristina Gynnå Oguz lämnatöver till regeringen.Utredningen konstateraratt det finns en mängd samarbetsmöjligheteroch föreslåratt samarbetet i FN och EU skaprioriteras. Sverige behöver dockskapa en effektiv nationell organisationför att kunna bedrivadet internationella arbetet på ettbra sätt.JENNY STADIGSGårdsförsäljninglight införs nästa årFrån och med januari blir det möjligt att beställalokalt producerad alkohol på tillverkningsställetoch få den levererad till valfri Systembutik utankostnad inom två–tre dagar. ”Det här kanske kanhjälpa till att lösa upp någon knut kring gårdsförsäljning”,säger Systembolagets presschefLennart Agén.SYSTEMBOLAGET Systembolagetsnya tjänst är ett sätt attmöta det kraftigt ökande intressetför lokalproducerad alkohol,enligt Lennart Agén.– Vi skapar en internetapplikationsom gör att du kan sittahemma och beställa lokalt produceradedrycker. Vi skapar ävenen applikation som gör att du kanlägga en beställning direkt hostillverkaren på gården.Det här kan ses som en typ avgårdsförsäljning, men med denstora skillnaden att köparen intefår med sig alkoholen direkt hem.– Istället får du varan till denSystembutik du önskar efter två–tre dagar, utan extra kostnad. Duslipper släpa på grejerna själv,säger Lennart Agén.I dag betalar producenten självför transporten till butik för deBROTT Våldsbrotten minskarmed i genomsnitt 17 procentför varje timme som krogarnastänger tidigare. Det visar en studiesom tittat på sambandetmellan anmälda brottoch öppettider i 18norska städer underde senaste tio åren.Alkoholserveringenpå krogarna iFOTO: GUTE VINGÅRD ABvaror som finns i beställningssortimentet,vilket innebär attmånga lokala producenter baragör sina varor tillgängliga inomett begränsat område.Vinskörd under oktobermånad på Gotland.de undersökta städerna har skettmellan klockan 01 och 03 på natten,skriver TT.Jan Wäring, biträdande sektionschefhos Malmöpolisen,anser dock inte attden bästa lösningenär att alla krogarstänger tidigare,eftersom risken dåär stor att folk söker– Frakten är dyr, den kan kostamer än vad själva produktenkostar.Men i och med att Systembolagetsnya tjänst införs i januari2012 blir frakten kostnadsfri förbåde producent och konsument.Lennart Agén tror att den nyatjänsten kommer att bli populär.– Vi ser en efterfrågan hoskunderna, så jag tror att de kommeratt uppskatta den här serviceförbättringenväldigt mycket,säger han.JENNY STADIGSTidigare krogstängning leder till minskat antal våldsbrottsig till svartklubbar istället. Hanföredrar varierade stängningstider,eftersom han även anseratt risken för bråk ökar om allakrogar stänger samtidigt.Rapporten presenteras av Statensinstitut för rusmedelforskningi Norge i samarbete medInstitutet för social forskning vidStockholms universitet.JENNY STADIGS8 ACCENT NR 9/2011

KAMRATSTÖDETÖrjan Karlsson och Tine-MarieLundgren får stöd och gemenskapgenom kamratstödsverksamheten.Kamratstödet i sörmländskaOxelösund betyder stöd ochgemenskap för dem somtagit sig ur sitt missbruk.Och det behövs. Alkoholkonsumtionenpå den lilla bruksorten ärhögre än i övriga landet och drogproblemenökar.Varje måndag och torsdag kväll mellan16 och 21 slår portarna upp på TräffpunktOxelösund. Hit till IOGT-NTOs kamratstödär alla som har eller har haft ettmissbruk välkomna att umgås, fika, spelabiljard eller bara vara.– Vi försöker ibland att ordna aktiviteter.Men vi har insett att de flesta somkommer hit efterfrågar lugn och ro, enskön fikastund och möjligheten att barasitta och prata, säger Tine-Marie Lundgren,en av de mest aktiva i kamratstödet.Hon brukar vara här och hjälpa till medbakning och dukning. I kväll har hon trollatfram en ljuvlig plommonpaj.Hon berättar att en kärntrupp på 7–8personer brukar dyka upp. Ibland blir detfler, ibland färre. Just ikväll ösregnar detoch hoppet om att många ska komma ärinte så stort.– Det går aldrig att förutse hur mångasom kommer. Det blir vad det blir, sägerMicael Söderström, ordförande i IOGT-NTO Oxelösund och nykter alkoholistsedan 16 år.En som dock har hittat hit är ÖrjanKarlsson. Han brukar också hugga i ochhjälpa till. Han har ett mångårigt alkoholmissbrukbakom sig. Här snittar alkoholkonsumtionenpå 12 liter ren alkohol perperson och år. Drogproblemen är ocksåstora, främst bland unga.– Jag har förlorat två jobb på grund avmissbruket. Först mitt jobb på SSAB ochsenare mitt jobb i hamnen. Men jag ficklöfte om att få tillbaka mitt jobb om jagklarade att hålla mig nykter i två år. Nu ärjag tillbaka på SSAB sedan i somras, trotsatt jag bara varit nykter i ett år. Jag har haften himla tur och hoppas förstås att jag fårfortsätta, säger Örjan med ett leende.”Behovet av en nykter träffpunktefter klockan 16 är stort.”ÖRJAN KARLSSONTine-Marie söp häftigt under ett år,efter att hon blivit änka. När hon nåttbotten bestämde hon sig för att slutadricka. Hon kom i kontakt med IOGT-NTO via en tjejgrupp och har blivit kvarhär sedan dess.Vad får de ut av kamratstödet?– Det är lättare att bibehålla nykterhetenom man har stöd från andra i sammasituation. Och så är det roligt att träffa folkoch få ta del av gemenskapen här, sägerÖrjan och får medhåll av Tine-Marie.Ingen av dem upplever att någon serner på dem eller deras verksamhet. Tvärtomär de glada över att få vara en så viktigdel av IOGT-NTO, även om IOGT-NTOi Oxelösund ”bara” består av kamratstödet.Några andra IOGT-NTO-föreningarfinns i nuläget inte här och därför är manhuvudsakligen fokuserad på den egnaverksamheten.Tine-Marie är inte bara aktiv här ilokalen, utan även ute på stan. Hon gårpå folk som hon vet har ett missbruk ochförsöker locka dem till Träffpunkten. Honberättar att hon känner nästan alla somhar alkoholproblem. Det gör Örjan också.Men han tycker ändå att det är svårt att fåfolk att komma hit.– Ja, vi har ju inte en så lång traditionhär. Vi har bara funnits i 8–9 år, så detgäller att ha tålamod, konstaterar Micael16 ACCENT NR 9/2011

REKLAMDen 1 januari 2012 kan Litauen bli det första landet iEuropa utan alkoholreklam. Just nu pågår ett intensivtlobbyarbete i parlamentet, både från alkoholindustrins sidaoch från olika nykterhetsorganisationer. Än så länge ärutgången oviss. Men folkopinionen talar sitt tydliga språk:Nej till alkoholreklam.TEXT & FOTO MARIA ZAITZEWSKY RUNDGREN24 ACCENT NR 9/2011

STRIDENAlkoholläkaren och professornAurelijus Verygaär Litauens mest aktadeoch kompetenta sakkunnigaom alkoholfrågor.De senaste månaderna– lagförslaget blev klart i våras – har hanengagerat sig i frågan om Litauen ska bliEuropas första land utan alkoholreklamoch han arbetar just nu målmedvetet medatt påverka politikerna och förse dem medkorrekta fakta inför de slutgiltiga omröstningarnasenare i höst. Han är hoppfullom att utgången blir ett nej till reklam.– Om parlamentet lyssnar på folketsröst, som enligt undersökningarsäger nej till alkoholreklam, och förståratt ett förbud kan bli startskottet för ettnyktrare Europa, bör de rösta för ett förbud.Men utgången är än så länge oviss.Just nu diskuteras frågan flitigt och politikernaär hårt ansatta av såväl alkoholindustrinsom nykterhetsorganisationer.”Tyvärr är vissa politiker köptaav alkoholindustrin.”AURELIJUS VERYGARädslan för att rösta ”fel” är stor. Ochom alkoholreklamen försvinner kommerdet att bli snudd på omöjligt att införaden igen. Därför är en del politiker fortfarandetveksamma, säger Aurelijus Veryga,som understryker att medvetenheten omatt Litauen har en alltför hög alkoholkonsumtionär stor. 16 000 försäljningsställentalar sitt tydliga språk.– Men tyvärr är vissa politiker köptaav alkoholindustrin, medan andra kanske,efter påtryckningar, väljer att inte röstaalls. Nu gäller det för oss att mobiliserakraft och visa att alla de argument alkoholindustrindrar upp mest är tomma floskler.Aurelijus Veryga ser nästan road ut närhan sakligt radar upp argument efter argument– för att sedan slå hål på åtminstoneen del av dem. Några av argumenten drivsstenhårt av Salius Galadauskas, ordförandei Litauens nationella bryggeriförening.Vi ska snart få se hur han motiverar attalkoholreklamen ska få finnas kvar – ochhelst öka.– Alkoholindustrin drar ofta fram Rysslandsom ett hot mot ett alkoholreklamförbud.Men sanningen är att de flestaunga litauer inte talar ryska, så de sermest på inhemsk teve. Rysslands störstakanal har dessutom lovat att respekteraett eventuellt förbud mot alkoholreklam,NR 9/2011 ACCENT 25

Sveriges ledande tidningmot narkotika!SverigeS ledande tidning mot narkotika #3/2011Narkotikafrågan ges ut i sex nummer per år,i en upplaga på ca 10.000 exemplar. Läsareär både privatpersoner och företag, skolor,domstolar, polisstationer, socialkontor ochmånga andra.Bli prenumerant du med!Teckna prenumeration före 31 dec. Betala 200 kristället för 300 kr. Uppge kod: OrdfrontRNB-programmeti VästeråsMarcus SandborgÖPP i LerumNarkotikafrågan — 3/2011 1Ragvaldsgatan 14, 2 tr | 118 46 Stockholm | Tel: 08-643 04 67 | info@rns.se | www.rns.seDiskutera våra artiklar på webben!Accent har ett nytt diskussionsforumpå webben. Här kan dudiskutera våra artiklar eller annatsom rör IOGT-NTO och organisationensfrågor. Välkommen!www.accentmagasin.se/forumNR 9/2011 ACCENT 31

Benny Haag är klar och tackas på scenen.Jan Albinsson är inte bara ordförandei IOGT-NTO. Han är även ordförande iPRO och politiskt aktiv som vice ordförandei socialnämnden.– Jag brukar säga att jag längtar tillbakatill att ha en arbetsdag så jag kan vilaupp mig, säger han. Ofta blir det så att jagtar upp någonting med en person och såmärker jag att de inte nappar riktigt dågör jag det själv istället. Ibland blir det förmycket.Men skulle allt det här ha hänt utan Janoch seniorkonsulentutbildningen? Nej, dettror han inte.– Utbildningen gjorde att man sattesaker på pränt. Det blir en kick att skrivaner saker, då måste man göra dem också.17.01Benny Haag tackar för sigefter en rungande applåd.Precis som han förutspått är det ingensom ställer några frågor.17.15– Tack så mycket Benny,säger Jan. Skickar du räkningen?– Ja det gör jag. Tack för mig.Benny går. Böcker bärs tillbaka till biblioteket.Fikakorgar till bilen. Snacket går.– Det är ju tråkigt att folk inte kommer.– Vad bra han var.– Verkligen tänkvärt.17.30Jan smäller igen bakluckanpå Volvon. Nu ska han ivägoch hämta sonen och äta kvällsmat. Sedanblir det simning i simhallen en timme, sjutill åtta längder ungefär sedan en stund ibubbelpoolen.– Jag sätter mig väl i soffan vid niotidenikväll och tittar på nyheterna.Dagen efter har Jan en av sina ledigadagar. Det brukar bli en dag i veckan.– Ja men då kan väl du kamma hundarna?Frågar Gunilla.– Ja visst inga problem, säger Jan. PFakta: SeniorkonsulentutbildningUtbildningen vänder sig till pensionärersom vill engagera sig i att utveckla IOGT-NTO:s arbete lokalt.Deltagarna får lära sig hur de kan läggaupp och driva ett projekt. De får självakomma med en projektidé som sedan skagenomföras under året som seniorkonsulent.Man träffas tre gånger varav tvåpå Wendelsbergs folkhögskola. Den sistaträffen är en studieresa till EU-parlamenteti Bryssel.Utbildningen kostar 3 000 kronorinklusive resor, boende och mat. Närnästa utbildning blir är oklart eftersomför få personer anmälde sig till utbildningen2011.Om du skulle vilja bli seniorkonsulentkontakta: Tobias Tengström på IOGT-NTO, tobias.tengstrom@iogt.se, eller påtelefon 08-672 60 05.NR 9/2011 ACCENT 35

SVERIGERESAN: UPPSALA DISTRIKTAccent hälsar på hos alla distrikt. Den här gången är vi i Uppsala.Johanna Dahlgren tar för sig av pannkakorna.PANNKAKSBUFFÉHÖJER STÄMNINGENEn helt vanlig torsdagskväll i september bjuder Uppsala distrikt påpannkaksbuffé på Café Mumrik, mitt emot centralstationen. Tankenär att bjuda in gamla och nya medlemmar och de som kanskefunderar på att bli medlemmar, men som inte riktigt bestämt sig.TEXT OCH FOTO MARIA ZAITZEWSKY RUNDGRENlass pannkakor. Det skrattas och småprataskring borden medan man smörjerkråset. Pannkakor är barnsligt gott! BengtLindén och Håkan Larsson underhållermed gitarrspel. Små stearinljus ger bådevärme och stämning. Det behövs. Utanförsmattrar ett envist höstregn.Klockan 18 slår portarna uppoch det vankas högvis medkrispiga tunnpannkakor, sylt,grädde, glass, frukt, bär ochså lite salta tillbehör ocksåför den som är extra hungrig.– När vi är ute och värvar skickar vi medinformation om pannkaksbuffén till våranya medlemmar. Här får de möjlighet attställa frågor och ta del av vår gemenskap.Någon vill kanske engagera sig. Då finnsfolk här på plats som kan hjälpa till, sägerdistriktskonsulenten Mona Örjes, som aven slump fick höra det roliga och inbjudandeordet ”pannkaksbuffé” och tändepå alla cylindrar. Idén att ordna en egenpannkaksbuffé till medlemmarna i IOGT-NTO var väckt och förra hösten blev förstatillfället.I kväll är ett tjugotal personer på plats –både vuxna och barn – och det dröjer intelänge förrän alla har försett sig med storaJohanna Dahlgren är medlem och härmed sin syster Frida – som inte är medlem.Än.– Nej, jag kanske blir så småningom.När jag pratar med Johanna blir jag övertygadom att hon har rätt. Men jag är interiktigt redo av helt avstå alkohol ännu.Fast visst är det bra att IOGT-NTO finns,det behövs verkligen en motkraft mot alltdrickande, säger Frida och får medhåll avIngela Holmlander och Monica Wickman.36 ACCENT NR 9/2011

Månadens medlem. Glad värvare från Sölvesborg.KristinErikssonKänner du någonsom borde blimånadens medlem?TIPSA OSS påaccent@iogt.se ellerAccent, Box 12825,112 97 StockholmÅLDER: 64 ÅRFAMILJ: EN VUXENDOTTER.BOR: I SÖLVESBORGMEDLEM:I SÖLVE FÖRENING”Man har 2–3 minuter påsig att få folk intresserade.”Hur länge har du varit medlem?– Sedan 1993. Jag blev rekryterad via telemarketingfrån Blekinge. Då hade jag redan varit nykteristi ett par år och tyckte att det kändes självklart att tasteget fullt ut. Men i början var jag inte aktiv. På dentiden sjöng jag i kör just de kvällar man hade möten.2005 blev jag tillfrågad om jag ville värva nya medlemmarpå en religiös festival . IOGT-NTO hade då ettavtal med Pingstkyrkan. Jag tackade ja och stod ochvärvade under en hel vecka. Sedan blev jag biten.Hur då?– Jag tyckte det var jätteroligt att värva och fortsatte.Jag tycker om att träffa människor och gillar attberätta om vilka vi är och om våra grundsatser. Jag ärväl en ”säljartyp” antar jag. Man måste ha god personkännedomoch välja sina argument med omsorg. Jagär stolt över att ha värvat så många. I år har jag värvat80 nya medlemmar och förra året 130. Och jag harSveriges bästa betalningsfrekvens! Det är ju viktigt attdet inte bara blir kvantitet utan också kvalitet.Hur blir man en bra värvare?– Man bör ha max tre bra argument och vara medvetenom att man har 2–3 minuter på sig att få folkintresserade. Det är smart att ta tillvara de minuter dettar att dricka ett glas Godtemplaredricka. Det är viktigtatt vara konkret. Man ska inte gå i polemik eller i långautläggningar och man måste vara lyhörd. Det är viktigtatt ge järnet och att man våga fråga; vill du bli medlem?Annars blir det inga nya medlemmar.Vad gör du mer än värvar?– Jag jobbar sedan 2004 på NBV som cirkelledaremed ett program som heter ”Att ta vara på det friska”.Jag verkar på servicehus och äldreboenden och gör detdär som personalen inte hinner med. Sitter och lyssnar,fikar och tar mig tid med de äldre. Jag sjunger och spelargitarr också och läser böcker för dem. Man kan sägaatt jag sätter lite guldkant på de äldres tillvaro.Beskriv dig själv!– Jag är glad och positiv. Nyfiken på livet och nyautmaningar. Och så är jag vetgirig, vill ta reda på hursaker och ting fungerar. Jag är föreningsmänniska ut ifingerspetsarna och är engagerad i många olika föreningar.Allt jag går in i tar jag tag i med själ och hjärta.Jag tycker också att det är viktigt att vara närvarande inuet, att vara hundra procent fokuserad på det jag görför stunden. I synnerhet när man värvar. Är man kraftlösoch ofokuserad blir det inga nya medlemmar!TEXT MARIA ZAITZEWSKY RUNDGRENFOTO: SERNY PERNEBJERNR 9/2011 ACCENT 39