Accent 4/2010

LedareSjälvklart ska IOGT-NTO vara en öppen och transparent organisation – det är entrovärdighetsfråga. Men att kräva total öppenhet av organisationsvärlden ärbåde naivt och principiellt fel.Öppenheten kan aldrig vara totalChefredaktör pierre anderssonKyrkans Tidning publicerade förnågra veckor sedan en granskningav 100 svenska ideella organisationer.Man tittade framförallt på två saker: Ersättningarna till generalsekreterareoch ordförande samt organisationernasöppenhet.Granskningar av det här slaget behövs.Den som gjordes av Kyrkans Tidning varbåde ambitiös och välgjord. När det gällerfrågan om öppenhet inom ideella organisationerhamnar de dock snett.”Ser vi oss om i världen (eller i densvenska historien) hittar vi gott omexempel på organisationer somtvärtom måste skydda sig från insyn.”Kyrkans Tidning verkar driva tesenatt ideella organisationer borde görasom Svenska Kyrkan – tillämpa enoffentlighetsprincip. I granskningenbegärde man bland annatut kopior på det senaste styrelseprotokollet– och drog i artiklarnaganska stora växlar på att man ficknej från många (inklusive IOGT-NTO).Som journalist harjag ibland bråkat medmyndigheter för attfå ut offentliga dokument.Som medlem i IOGT-NTO har jagi många sammanhang talat just för enstörre öppenhet. Men att styrelsedokumentska göras offentliga och tillgängligaför vem som helst är långt från självklart.Att driva TOTAl öppenhet i den ideellasektorn är både naivt och historielöst. Servi oss om i världen (eller i den svenska historien)hittar vi gott om exempel på organisationersom tvärtom måste skydda sigfrån insyn. Från staten eller från politiskamotståndare. Det kan vara en fråga om livoch död.”Jo, men Sverige är ju endemokrati och vi har ju knappastorganisationer som villta livet av varandra”, är dennaturliga invändningen. Tja,kanske det. Men varför skaIOGT-NTO:s interna dokumentgöras tillgängliga förSveriges Bryggareförening?Och varför skulle Greenpeacedela med sig av sinplanering till olje- ellervalfångstindustrin?Oavsett om mantycker att organisationerska dela med sigav sina styrelseprotokolleller inte såförde granskningenmed sig något bra:Hundra organisationerfick frågan och tvingades ta sig enfunderare. Att viss förvirring uppstod ärtydligt – förhoppningsvis får vi se tydligaoch genomtänkta sätt att hantera detta påi framtiden, också hos IOGT-NTO.Nu finns det ju andra sätt att visa öppenhetpå. Störst skyldighet att vara öppenhar en organisation mot sina medlemmaroch här finns i mina ögon en del att görainom IOGT-NTO. Saker som skulle kunnalyfta medlemmarnas delaktighet från attomfatta enbart den formella, representativademokratin, till något större och änmer kraftfullt.Låt mig ta ett exempel. Arbetet med förslagettill verksamhetsplan som ska läggasfram till kongressen i Åre 2011 är redan ifull gång. Ett antal nyckelpersoner är förståsinblandade, gott så. Men man skullemed enkla medel kunna gå betydligt längre.Förbundsstyrelsen skulle på ett tidigtstadium kunna bjuda in såväl föreningar,distrikt som enskilda medlemmar att varamed i diskussionen. Dela med sig av tankar,idéer och utkast och lyssna på det somkommer tillbaka från medlemmarna. Detfinns en enorm styrka i kollektivet ochmed hyfsat enkel informationsteknik kanden styrkan tas tillvara. PHögt i löneliganI RÖRELSE IOGT-NTO hamnade för övrigtpå åttonde plats i löneligan, strax över RödaKorset och Barncancerfonden. När Accentfrågade ett antal distriktsordföranden omvad de tycker om att IOGT-NTO betalar enmiljonlön till högste tjänstemannen fick viblandade reaktioner. ”Bra folk kostar” och”det är värt det”, men också ”vi måste intevara löneledande” och ”mycket oroväckande”.Läs mer på sidan 8.Branschen är nöjdALKOHOLLAGEN Sveriges Hotell & Restaurangföretagareskriver i sin verksamhetsberättelseför 2009 att förslaget tillny alkohollag ”ligger i linje med de synpunktersom SHR framfört” och att dennya lagen kommer att ”innebära fördelarför branschen”. Att de som tjänar storapengar på alkohol är helnöjda är dessvärrebara en av många varningsklockorkring den nya lagen.Lärarna måste lära antSKOLAN Accent avslöjar i det här numret attingen av landets lärarutbildningar har ANT somett obligatoriskt inslag på schemat. Det är ettsorgligt förbiseende som förklarar en del av denundermåliga undervisning som bedrivs i ämnetpå många ställen. Nu vet vi att ANT-undervisninginte har någon större effekt på ungdomarnasalkoholkonsumtion – men kunskaperna spelarroll ändå. Inte minst för ett långsiktigt stöd för enrestriktiv alkoholpolitik.4 accent maj 2010

edaktiONENaccentAccent ges ut av IOGT-NTO,UNF (Ungdomens Nykterhetsförbund) ochJunis (IOGT-NTO:s Juniorförbund).Pressläggning detta nummer: 22 aprilNästa nummer kommer 11 juniREDAKtionPierre AnderssonChefredaktör och ansvarig utgivare08-672 60 51, pierre.andersson@iogt.seMaria ZaitzewskyFeatureredaktör, reporter08-672 60 56, maria.zaitzewsky@iogt.seJoanna WågströmNyhetsreporter08-672 60 50, joanna.wagstrom@iogt.seMathias LövströmArt director08-672 60 53, mathias.lovstrom@iogt.seErik ArdeliusPraktikantbildbEHAndlingOla FalkMedverkande detta nuMMErAnders Perstrand, Carl-Magnus Höglund,Marc Femenia, Martin Gradén,Peter Fredriksson, Tomas Nilsson,Moa Karlberg, Hanna Nolin, Mikael LundgrenAdrESSAccent, Box 12825, 112 97 Stockholm.Tel: 08-672 60 50, fax: 08-672 60 01e-post: accent@iogt.sewww.accentmagasin.seIOGT-NTO-förbundettel: 08-672 60 00Besöksadress: Gammelgårdsvägen 38Stora Essingen, Stockholmwww.iogt.seAdrESSändring08-672 60 38, prenumeration@iogt.sefax: 08-672 60 01AnnonsKesia Sales Consult, Per HånbergTelefon 0760-51 73 00,e-post: per.hanberg@good-news.seInterna annonser bokas genomPierre Andersson, 08-672 60 51,pierre.andersson@iogt.seTryckVTT Grafiska, VimmerbyObeställt materialTidningen svarar inte för insända, obeställdatexter och bilder samt förbehåller sig rättenatt redigera insänt material.LagringAllt material i tidningen Accent lagras ochkan publiceras elektroniskt. Icke anställdamåste meddela eventuellt förbehåll motsådan lagring och publicering. I princip publicerasinget material med sådant förbehåll.DISTRIBUERAS i 39 600 exEMPLARTS-KONTROLLERAD UPPLAGAISSN-nr: 0345-0406MedLEM i Sveriges TidskrifterLäsarbrev Hör av dig! Skriv till accent@iogt.se eller Accent, Box 12825, 112 97 StockholmSvårt att läsa studiematerialJag var på distriktsårsmöte ochfick studiematerialet ”IOGT-NTOgör skillnad”. Vi fick t o m grupparbetaom det. Mitt problem är attjag inte klarar att läsa det. Graden(storleken på bokstäverna) ärliten och raderna är 15 cm långaoch det inte bra för mig. Jag är73 år och klarar normalt att läsatext på både papper och skärm.Åldersmässigt är jag nog en normalaktiv medlem av vad jag kundese på mötet. Nu vill jag gärnaveta hur den som har layoutatstudiehandledningen har tänkt.För det har man väl gjort?Rune NilssonAnabola inte bara steroiderI Accent nummer 2/2010:Nytt gym i Bergvik, skriver ni”garanterat utan anabola”. Jagantar att ni menar syntetisktframställda steroider.I så fall: skriv då ut att detgäller anabola steroider, då detfinns kosttillskott, ej att förväxlamed dopning, för idrottaremärkt ”anabolic”. Om jagförstått saken rätt är all mat/näring ”anabolisk”; gynnarkroppens vävnadsbyggandeprocesser. I motsats är i så fallalkohol och droger ”katabolisk”;medverkar till nedbrytningav vävnader.Anledningen till att jag börjaderota i ämnet är att jag blirirriterad på att ”alla” säger”anabola” om dopning trotsatt det är syntetiska steroidersom menas. Det skulle varaintressant med en artikel iämnet, där även begreppenreds ut.Jonas Magnusson,ÖsTERsundÅtervinning för tryggare framtidEn förutsättning för mänskligfortlevnad är tillgång till rentvatten och ren luft. Jordensförmåga till självläkningär begränsad.Rester som förråterfördes somnäring till jordengår idagtill vattensamlingarmer ellermindre renat.Medicinrester ochkemikalier spolasav trögtänkta privatpersonerut med badvattnet iavloppsnäten. Stater och företagkan dumpa varierande resteri havet, där även ansvarslösaredare dumpar sin spillolja.Kommunerna ställerupp kärl föråtervinning, somförutsätter attkärlen innehållerrätt råvara.Att framställapapper från träSvar Tack för dina synpunkterpå utformningen av studiecirkelmaterialet”IOGT-NTO görskillnad”. När vi jämför medandra studiecirkelmaterialsom tagits fram så har du helträtt, vanligtvis är graden påbokstäverna något större. Våruppfattning är dock att de allraflesta inte har problem med attläsa texterna och frågeställningarna.Vi tar till oss dinasynpunkter och använder de ivåra framtida produktioner.Johanna BERKquist,kommUNIkaTIONsCHEF på IOGT-NTOSvar Hej Jonas, och tack för attdu hjälper oss att reda ut detta!Jag kan hålla med om att det ärlite slarvigt att bara skriva ”anabola”– å andra sidan är det såpass etablerat att det knappastkan bli någon missuppfattningvad vi menar.Jag tar till mig det du skriveroch sätter upp en artikel om dopningpå idélistan.Pierre Andersson,CHEFREdaktörkräver mycketenergi.Att användaavfallspapper till pappersmassasparar energi,men förutsätter att kärl avseddaför papper och tidningarinte blandas med pappersförpackningar,kuvert, wellpappskartongeroch kassar. Sammanfattarartikelns budskapmed poesi:Värnar vi om bra miljötöm ej skit i hav och sjöAvfall sortera för återvinningtänk och handla med besinningHoppas mitt inläggtankar väckteatt mödan gynnar ett kommandesläkteTHORE GÅRMARKmaj 2010 accent 5

Anna har ordetVarför pratar vi så sällan om helnykterheten som idé? Den är inte sällanprovocerande, rent av radikal. Men också effektiv. Anna Carlstedt är övertygadom att den har en plats i dagens samhälle – om vi bara pratar om den.Prata om helnykterhetenförbundsordförande anna carlstedtIOGT-NTO är Sveriges främsta nykterhetsorganisation. Menhur ofta talar vi verkligen om helnykterheten som idé? När vibjuder in till debatter, möten och seminarier är det mycketsom kan stå på agendan: Alkohol som utvecklingshinder.Demokrati. Alkohol och kvinnor. Lokal utveckling. Men hur oftatalar vi egentligen om den personliga helnykterheten och vad denegentligen innebär?De flesta vuxna använder alkohol och förknippar det med någotpositivt. Många anser att alkoholen är helt nödvändig i mångasociala sammanhang. Om det då kliverin en helnykterist i sammanhanget,någon som vill ha alkoholfritt iglaset och som inte vill delta i detflockbeteende där alkoholen står icentrum, ja, då blir det ofta problem…Vi som varit nykterister sedantonåren är vana vid detta. Vi vethur det är att få menande blickaroch frågor om huruvida vi kör, ärgravida eller har magproblem.Vi är vana vid att bli betraktadesom festförstörareoch präktiga tråkmånsar.Men hur känns det för”Vi är 40 000 medlemmar somvågar strunta i alkonormenoch står upp för vad vi tror på.Det är inte självklart.”våra nya medlemmar? Och nyanställda? Som kanske haft alkoholvanori tio, tjugo eller trettio år men som nu blivit nyktra ochklivit in i våra led? Tänker vi som är gamla i gården tillräckligtpå vilken jättestor förändring detta kan innebära i deras liv? Ocherbjuder vi dem redskap så att de skall få en chans att känna sigbekväma i sitt nya, helnyktra liv?När vi arbetar politiskt med olika frågor så håller vi ju bildligteller bokstavligt upp olika plakat med våra budskap. Men närdet gäller själva helnykterheten så använder vi våra egna kropparsom plakat. Det är något djupt personligt, en integrerad del av våridentitet. Och vår helnykterhet sträcker sig ofta över en lång, långtid. Politiska åsikter kan vi båda ändra och utveckla, men helnykterheten,den finns ständigt med oss.Jag ogillar starkt när vi talar om nedsättande om ”passiva medlemmar”som ”inte deltar i verksamheten”. Jag högaktar alla somtagit beslutet att bli helnykter och medlem hos oss, i ett samhälleoch i ett klimat där alkoholen är så oerhört dominerande och normaliserad.Våra ”passiva” medlemmar kanske inte vill komma tillvåra aktiviteter just nu, men i de sammanhang där de verkar tillvardags så är de bärare av ett budskap som inte bara är viktigtutan också provocerande och kontroversiellt. Och vi vet ju att ialla sällskap där en helnykterist dyker upp, där sjunker konsumtionen.Vi har alla olika skäl till vår helnykterhet och till vårt medlemskap.Det kan vara en protest och en upprorisk vilja att medvetetavvika från den alkoholpimplande flocken. Det kan vara avdjupa ideologiska skäl, av hälsoskäl och av solidaritet.GemensAMT för oss alla är att vi kan uppfattas som radikala. Vivågar inse att priset för måttlighetsdrickandet är för högt och tarställning för minskat alkovåld och minskade alkoholskador. Vi är40 000 medlemmar som vågar strunta i alkonormen och står uppför vad vi tror på. Det är inte självklart.Jag är övertygad om att helnykterheten som idé har en plats idagens samhälle. Men vi måste prata om den. PMånadens bästaförebyggande Det händer mycket inom det förebyggandearbetet i Sverige just nu och många spännandediskussioner förs av myndigheter, idéburna organisationer, skolanoch andra aktörer. Frågor som ”vad vet vi hjälper?”, ”måste allt varaevidensbaserat?” och ”hur kan vi samarbeta mer?” gör att utvecklingsker. Ett helt unikt samarbete inleds nu under våren under parollen”Tänk om”. Det handlar om ett projekt mot langning där IOGT-NTO,polisen, Systembolaget och Folkhälsoinstitutet gör gemensam sak.Månadens värstanarkotika Ett sprutbytesprogram för narkomaner skastarta i Stockholm efter beslut nyligen av landstingetshälso- och sjukvårdsnämnd. Detta ”för att minska spridning avhiv och gulsot” trots att det inte finns vetenskapliga belägg föratt det hjälper. Och trots att till och med landstingsrådet BirgittaRydberg erkänner att ”evidensen är svajig om sprutbytenseffekt”. Vi behöver inte en mindre restriktiv narkotikapolitik i dethär landet!6 accent maj 2010

Gör som Egon FridGå med i IOGT-NTO:s nätverk för partipolitiskt aktiva!Nätverket är till för dig som är partipolitiskt aktiv på kommun-,landstings- eller riksplanet och tycker att alkohol- och narkotikafrågorbehöver få mer utrymme i politiska sammanhang.Spännande åsiktsbrytningar, nya förslag till lösningar av problem,gemensamma initiativ i form av motioner eller aktioner –allt finns det plats för, endast fantasin sätter gränser.Vill du vara med? Logga in på www.sobernet.nu och anmäldig under fliken Grupper. Om du inte har en Sobernet-adressoch vill vara med, skicka ett mejl till bo.hogstedt@iogt.seVälkommen!Bo billigt på Tollaresvandrarhem i sommar!Vi finns på Värmdö20 min med buss frånSlussen!Öppet 14/6 - 22/8 2010För mer information: 08-505 686 40, info@tollare.orgHar du idéer?Sök stipendium från Stig Kroons fondför idéutveckling och entreprenörskap!Fonden instiftades av Stig Kroon vid hans pensioneringfrån tjänsten vid IOGT-NTO:s lotteri- och affärsverksamhet,där han under många år varit ledare och affärsutvecklare.Fondens ändamål är att genom utdelning av stipendierstimulera unga rörelsemedlemmar att utveckla idéeroch skriva ner dessa till ett förslag om hur man ska göraför att på bästa sätt skapa resurser för arbetet mot alkohol,droger och våld bland ungdom och genomförandetav dessa idéer som kampanj eller som entreprenör.Årets stipendium är på 50.000 kronor vilket utbetalastill den eller de som, enligt ledningen, sänt in detbästa förslaget.För att vara berättigad att söka stipendiet ska sökandenvara högst 35 år och vara aktiv medlem i IOGT-NTOrörelsen.Ansökan ställs till Stig Kroons fond för idéutvecklingoch entreprenörskap. Adress: Bäckvägen 6,435 35 Mölnlycke. E-post: stig.kroon@iogt.se. Närmareinfo lämnas per telefon 070-578 16 50 eller 031-88 26 26.Ansökan insändes senast 20 juli 2010.Utdelning sker i september 2010.maj 2010 accent 7

Aktuellt F www.accentmagasin.se F twitter.com/accentmag’’Magdalena GergerSystembolagetfortsatt populärtalkohol Två av tre svenskarstöder Systembolagets ensamrättatt sälja alkohol. Så högt harstödet inte varit sedan mätningarnabörjade. Siffrorna presenteradesav vd Magdalena Gergerpå Systembolagets årsstämma islutet av mars.Redan 2008 var stödet förSystembolaget rekordhögt blandsvenskar. I de nya mätningarna,som rör 2009, har det gått ytterligareuppåt i popularitetsindex– från 64 procent till 66 procent.– Det sociala uppdraget ärgrunden till att vi har det härförtroendet från våra kunder,säger Magdalena Gerger. Mensjälvklart beror det också på denservice vi ger. Våra medarbetareär de som får högst betyg i de härmätningarna.Pierre anderssonVi har ingensom helstanledning atthöja skattebelastningenpå den här sektorn.Vi har ingenanledningatt krångla tilllivet heller.”Finansminister Anders Borgi riksdagsdebatten angående förslagenom att lägga moms på vissaintäkter i ideella föreningar.foto: pierre anderssonIOGT-NTO-topparnaslöner granskadeIOGT-NTO är med i toppen överde ideella organisationer sombetalar sina högt uppsattatjänstemän mest i lön. GeneralsekreterarenStefan Berghhamnar med sin månadslön på89 630 kronor på åttonde platspå listan över bäst betalda. Detavslöjar Kyrkans tidning.ekonomi Kyrkans tidning hargjort en stor granskning av 100svenska ideella organisationersersättningar, löner och öppenhetmed protokoll och årsredovisningar.Av 100 granskade organisationerär IOGT-NTO en av de sombetalar högst löner till ledningen.Generalsekreteraren StefanBergh ligger åtta på topplistan.Han har en årslön på närmare1,1 miljoner.– När det gäller generalsekreterarensersättning så tycker jagatt den är hög men utifrån detjobb han gör är den rimlig. Vi villha den bästa och jag tycker attvi har det och då måste vi ocksåbetala för det, säger IOGT-NTO:sordförande Anna Carlstedt.Stefan Bergh har valt att intekommentera sin lön.IOGT-NTO:s ordförande fåren ersättning som ligger i nivåmed riksdagens förtroendevalda.Heltidsarvodet är 766 500 kronor,Anna Carlstedt är arvoderadpå halvtid inom rörelsen. Viceförbundsordförande Kjell-OveOscarsson är arvoderad till 75procent.verksamhet Projektet ”Maia”har nu blivit ett permanent samarbetemellan Svenska kyrkan,Enköpings kommun och IOGT-NTO-rörelsen. 500 vuxna i Enköpingskommun har som en del avprojektet gått på en tretimmarsföreläsning där de lärt sig hur– Om min ersättning är rimligkan jag inte uttala mig om. Det ärkongressen som har beslutat hurmycket jag ska ha, säger AnnaCarlstedt.Vad tror du att medlemmarnatycker om att iogt-nto har såhöga ersättningar när mångasjälva arbetar ideellt på sinfritid?– När det gäller ersättningarnahoppas jag att medlemmarnahåller med mig om att beslutetsom fattats av kongressen ärklokt.IOGT-NTO kritiseras också avKyrkans tidning för att inte varatransparenta.Enligt tidningens granskning ärIOGT-NTO:s årsredovisning intepublicerad på förbundets hemsidaoch det finns ingen informationom lönenivåerna. IOGT-NTOvar också en av 57 organisationersom inte lämnade ut sina protokollnär tidningen frågade efterdem.– Jag tycker att det är braatt frågan om öppenhet lyfts. Vihar alltid haft en princip att varaöppna mot våra medlemmar. Närdet gäller förfrågningar utifrånhar förbundsstyrelsen ännu intekommit fram till någonting.– Vi diskuterar det nu och vårambition är att presentera vad vikommit fram till vid kongressen iÅre, säger Anna Carlstedt.Joanna WågströmLäs mer och diskutera på webben:▪ www.accentmagasin.se500 vuxna har lärt sig att lyssnaman bäst upptäcker och lyssnartill barn och ungdomar i missbruksmiljö.– Alla vuxna ska kunna kännasig trygga i det här. Det handlarfrämst om att lyssna och attkunna vägleda dem till kommunensstödgrupper, att förstå attTopplönernaAnna CarlstedtGeneralsekreterarnas lön hosde tio organisationer som betalarmest.► Arbetsgivarföreningen KFO:131 000 kronor► Villaägarnas riksförb: 128 167► Riksidrottsförbundet: 120 929(taxerad inkomst 2008)► Svenska Fotbollförb: 118 083► NTF: 102 350► Cancerfonden: 97 500► Motormännen: 93 864► IOGT-NTO: 89 630► Röda Korset: 88 710► Barncancerfonden: 84 093Ordförandens arvodenInom IOGT-NTO är heltidsarvodet766 500 för ordförande ochvice ordförande. Anna Carlstedtär arvoderad på halvtidoch Kjell-Ove Oscarsson ärarvoderad till 75 procent.Inom Röda Korset är heltidsarvodet822 000 kronor per år.Ordförande Bengt Westerbergär arvoderad på 70 procent.Källa: kyrkans tidNING, Röda kORsetman själv inte behöver vara terapeut.Det räcker långt att baravåga lyssna, säger Mona Örjes,konsulent för IOGT-NTO Uppsala.Projektet består även av fortbildningav lärare och klassbesökpå högstadieskolor.Erik Ardeliusfoto: Pierre Andersson8 accent maj 2010

tipsa oss! 08-672 60 50 / accent@iogt.seMohammed Shah kontrollerar sin marijuanaodling i Logar i Afghanistan. Under talibanregimen odlade han i hemlighet,men nu kan han odla som han vill. Under ett år kan han odla två omgångar och få 5 000 dollar per skörd.Afghanistan världensstörsta haschproducentnarkotika Afghanistan topparinte längre bara listan som störstaopiumproducent, utan är nuäven världens största producentav hasch.Enligt en ny rapport från FN:sbrotts- och narkotikakontrollorganUNODC är nu Afghanistanvärldens största haschproducent.Cannabisodlingar täcker10 000–24 000 hektar i landet,och den förädlade skördenuppskattas till 1 500–3 500 tonhasch per år.39 procent av bönderna uppgerlönsamheten som huvudorsakentill odlingarna. Brutto intäkternaper hektar cannabis är 3 900 dollaroch kan jämföras med 3 600dollar per hektar från opiumodlingar,som är råvaran till heroin.– Cannabisodlingar kräver intenågra höga arbetskostnader. IAfghanistan är det tre gångerGammalt NTO-hus blir whiskyhusfastighet En gammal NTO-lokalsom uppfördes 1895 av nykterhetsrörelsenvid Gammelstillabruk, utanför Hofors i Gävleborg,har sålts till det nystartade företagetGammelstilla whisky.Huset som en gång tjänadenykterhetsrörelsens syften skanumera tjäna som kontors-, evenemangs-och övernattningslokalDen gamla NTO-lokalen ägs numera av ett whiskyföretag.foto: joanna wågströmbilligare att odla cannabis jämförtmed opium, säger Antonio MariaCosta, chef för UNODC.En del av böndernas odlingsintäktergår till skatt till de somkontrollerar området, och är enav inkomstkällorna för rebellrörelsermot regeringen.– Precis som med opiumet ärdet viktigaste att öka säkerhetenoch utvecklingen i de drogproduceranderegionerna. Kunnaavvänja bönder från drogodlingoch få dem in i hållbara ochlagliga levnadssätt och därmedstoppa rebellernas inkomstkällor,säger Costa.Erik Ardeliusför Gammelstilla whiskys besökareoch personal. Själva whiskytillverkningenkommer att ske i ettvitt magasin i nära anslutning tilllokalen.Whiskytillverkningen skakomma i gång under våren ochde första som får äran att besökaNTO-huset blir Gammelstillawhiskys aktieägare som är ditbjudnai maj.Hur tänkte ni kring att huset harägts av nykterhetsrörelsen?– Nej, vi tänkte nog ingentingkring det utan mer på att det ären ändamålsenlig lokal för vårabehov. Det var ett erbjudandevi inte kunde säga nej till, sägerPatrik Undvall på Gammelstillawhisky.Joanna Wågströmfoto: Paula bRONsTEINSnöproblemi Vänersborgfastighet IOGT-NTO-föreningeni Vänersborg har hamnat i knipaefter vinterns snöande. Fakturornafrån snöröjningen hamnadepå 64 000 kronor mot normala3 700.– Det är ju lag på att manmåste ta bort snön, säger MarikaIsetorp, ordförande i föreningentill Sveriges Radio. Vi har intesett något annat alternativ änatt ringa någon som gör det. Attbetala 64 000 kronor är inte möjligtför oss, vi kanske blir tvungnaatt lägga ner hela verksamheten.Föreningen har nu vänt sig tillkommunen för hjälp. ”Jag kange ett löfte att vi tar en diskussion”,hälsar kommunalrådet BoCarlsson.pierre andersson”Bala” BalendrakumarNytt vattenverkpå Sri LankainternationELLt Nu får Thirukkovili Ampararegionen på SriLankas östkust ett eget vattenverk.Samhällets vattenförsörjningslogs sönder i tsunamikatastrofen2004 och det var dit somhuvuddelen av den vattenhjälpsom IOGT-NTO-rörelsen bidrogmed efter katastrofen gick. Ettnytt vattenverk ska ge 38 000människor säkert dricksvattenoch öka vattentillgången medungefär 70 procent.– Råvattnet kommer från enbevattningsdamm i Thirukkovil,säger vattenexperten ”Bala”Balendrakumar.I samband med tsunaminsamordnade tidskriften Cirkulationvattenhjälp till Sri Lankatillsammans med IOGT-NTO:sinternationella institut och Forut.Maria ZaiTZEWskyfoto: maria zaitzewskymaj 2010 accent 9

Aktuellt F www.accentmagasin.se F twitter.com/accentmagUNF i Alvestarånat på datorerbrott En natt i början av aprilgjordes ett väpnat rån i UNF:snyöppnade lokaler i Alvesta. Åttadatorer och ett Playstation blevstulna under hot.Strax efter klockan två pånatten blev de femtontalet ungdomarsom befann sig i lokalenrånade. De var där för en LANkväll(datorspelskväll).– Vissa mår inte alls bra, andraär ledsna, arga eller deprimerade.Alla reagerar olika efternågot sånt här, säger HugoHermansson, fältkonsulent förUNF Kronoberg.De tre rånarna var beväpnademed knivar eller knivliknandeföremål. Under natten greppolisen en 18-åring, som senareanhölls för delaktighet i rånet. Ettav rånoffren blev slaget i huvudetmen skadades inte allvarligt.Erik Ardelius41 %är alkoholhalten i världensstarkaste öl – kallat ”Sinkthe Bismarck” av skaparnapå det skotska mikrobryggerietBrewdog. Namnetär sannolikt en inte särskiltsubtil vink till tillverkaren avvärldens näst starkaste öl,tyska Schorschbrau (somligger på 40 procent).Bajen utanbärs på tröjansport Carlsberg fortsätter somhuvudsponsor för HammarbyFotboll – men framöver är detläsk i stället för öl som ska synaspå spelarnas dräkter.Som sponsor till HammarbyFotboll har Carlsberg tidigarelyft fram ölmärket Falcon. Tillårets säsong i superettan blir detändring på det – nu ska i ställetPepsi marknadsföras. Carlsbergoch Hammarby har skrivit ettkontrakt på tre år.pierre anderssonLegaliseringsvågi LatinamerikaFörra året beslöt Argentina ochMexico att inte längre bestraffapersonligt bruk av droger. IEcuador och Brasilien verkarstarka krafter i samma riktning.Lobbyorganisationen LatinAmerican Initiative on Drugsand Democracy kallar de nyalagarna för ett efterlängtatparadigmskifte.narkotika Det var förra vinternsom den inflytelserika lobbygruppenLatin American Initiative onDrugs and Democracy släpptesin rapport. I den sågar gruppendet så kallade ”kriget mot narkotikan”.De menar att strategin attslå mot narkotikans alla led harvarit blind och att den inte har letttill några positiva resultat. Tvärtomhar missbruket fortsatt ökaoch drogkartellerna har stärkt sittinflytande.– Alla resurser måste läggaspå att komma åt kartellerna ochhandeln med narkotika, sägerPatricia Llerena, Argentinas medlemi Latin American Initiative onDrugs and Democracy.Till vardags är Patricia Llerenadomare och rådgivare åt denargentinska regeringen i narkotikafrågor.– Vi har ett hycklande system.Vi påstår att vi arbetar mot droger,men i realiteten är det de enskildabrukarna vi jagar. I Argentinaägnas 77 procent av rättssystemetstid och resurser på utredningarom personligt bruk. Vårabegränsade resurser måste flyttastill att utreda narkotikahandlarnaoch pengatvätt. Men det ärmycket svårare än att sätta dit desom använder droger på gatan.Lobbygruppens rapport fickett stort genomslag i hela Latinamerika,inte minst eftersom treföre detta presidenter och flerakända författare ingick i den. Deförsta konkreta resultaten av dendebatten är att Mexico och Argentinaförra året slutade att åtalaArgentinsk polis beslagtar drogen paco vid ett tillslag. Nu vill man flyttaresurser till att utreda narkotikahandlarna och pengatvätt.personer som använde drogerför personligt bruk. Det är ingenregelrätt legalisering, men vägledandedomslut som har stöd avden politiska ledningen.Patricia Llerena menar att detinte handlar om att ge upp kampenmot narkotikan.– Vi tror däremot att det ärdags att inse att vi måste levamed drogerna och att vi måsteminska dess skadeverkningar. Vimåste angripa problemet på rättsätt. För att hjälpa dem som brukaroch missbrukar droger ska vita hjälp av läkare, psykologer ochsocialarbetare. För att angripanarkotikahandeln ska vi användapoliser och rättsväsende.Det finns dock många somtycker att Argentina slagit in påfel väg. Katolska kyrkan tycker attdet är att ge efter för narkotikanoch en av de största och mestinflytelserika organisationernamot narkotika, Mödrar mot Paco,tycker att den nya lagtolkningensänder fel signaler till ungdomar.Carl-Magnus HöglundFotnot: Paco är en farlig drog somgörs av rester från kokainproduktionoch vars missbruk är utbrett iframförallt kåkstäder.Latin American Initiative on Drugs and Democracy► Lobbygrupp med medlemmar i alla länder i Syd- och Latinamerika.Bland annat är tre före detta presidenter från Brasilien, Mexicooch Colombia med i gruppen.► Efter ett års utredning släppte de sin rapport förra vintern.► Rapporten har fått stort genomslag i hela regionen.► Dess slutsatser är att den nuvarande strategin misslyckats och attdet måste införas ett nytt sätt att se på saken. Personligt bruk skalegaliseras och alla resurser användas mot drogkarteller och korruptionensom är en följd av deras inflytande.► Hemsida www.drogasedemocracia.orgFoto: MARCOS BRINDICCI10 accent maj 2010

tipsa oss! 08-672 60 50 / accent@iogt.seEn av tre föräldrarbjuder barnen på alkoholalkohol Var tredje förälder harlåtit sin 15–åring smaka på alkohol.Det visar en ny undersökninggenomförd på uppdrag av Statensfolkhälsoinstitut. Nu inledskampanjen ”TÄNK OM” för att fåföräldrar att säga nej.– Det är dags att avskaffamyten att man som förälderhjälper sina barn till ett sundaredrickande genom att förse demmed alkohol. Forskning visar attalkohol är skadligt för minderårigaoch att föräldrar som sätter tydligagränser gör sina barn en tjänst,säger Sarah Wamala, generaldirektör,Statens folkhälsoinstitut.”TÄNK OM” är en nationellinsats riktad mot tonårsföräldrar,ett uppdrag från regeringen därbildenSarah WamalaStatens folkhälsoinstitut samarbetarmed Polisen, Systembolagetoch IOGT-NTO.Målet med kampanjen är attsprida kunskap om alkohol ochtonåringar, att kunna bryta mytenatt man hjälper sina barn till ettsundare drickande genom attNu ska det dansas på Laxön igen. 1903 bildades föreningenNytta och Nöje. Under 35 års tid arrangerade föreningen danskvällarpå Laxön som ligger mitt i Nissan i Halmstad. Nu ska ön återigenlivas upp med dans och sång i IOGT-NTO:s regi. I maj är det invigningoch sedan kommer sommaren att fyllas med en salig blandningav aktiviteter för såväl gammal som ung.Foto: tina stafrénbjuda dem på alkohol i hemmet.I undersökningen gjord av Sifoframkommer det att trots vartredje förälder bjudit på alkohol,är det endast sju procent av föräldrarnasom anser att “det ärokej att föräldrar bjuder sina barnpå alkohol hemma när de går igrundskolans nionde klass”.Felaktigt tror även större del avdenna grupp att andra föräldrarockså anser det okej att bjudasina barn på alkohol.– De flesta yngre tonåringarbjuds aldrig på alkohol i hemmet.Det är bra att veta förtonårsföräld rar som möter förhandlingstaktiken“alla mina kompisarfår”, säger Sarah Wamala.Erik ArdeliusFoto: arkiv3 frågorLisa LindbergLisa Lindberg, 18,och MevelynEhrstrand, 18,startade i januari bloggen Klarsynthet,enligt dem den förstabloggen med ett nyktert perspektivsett ur två ungas ögon.Vad är tanken med bloggen?– Först och främst är det ettprojektarbete i skolan. Men tankenär att skapa opinion och propagerakring frågor om alkohol.Det är speciellt intressant eftersomdet inte finns någon som görnågot liknande i vår ålder. Idag ärdet så polariserat med drickande,vissa dricker väldigt mycket,andra inget.Vad har ni fått för reaktioner?– Vi har blivit kontaktade avnågon journalist och fått ett mejlav en politiker som gillar det vigör. Det är också vissa som blivitprovocerade när vi skrivit omalkoholreklam och jämfört detmed drogreklam, eller skrivitom den nya alkohollagen ochkritiserat regeringen för att varamotsägningsfull när den för enliberal drogpolitik och samtidigtsäger att den vill bekämpa droger.Kommentarer som ”Ska maninte få ta sig ett glas vin?” har viockså fått bemöta.Hur är det att vara nykter pågymnasiet?– Det är alltid en utmaning.Man får tackla andras reaktionerför det finns en stark social presspå att dricka. Det kan ofta bli enkonstig stämning, för man måsteofta förklara varför man intedricker.Erik Ardelius▪ klarsynthet.blogspot.comFoto: Rune bORGströmmaj 2010 accent 11

Aktuellt F www.accentmagasin.se F twitter.com/accentmagFoto: joanna wågströmkommentarenHetsjaktenpå nätetHäromveckan blev ett äldre parmisshandlade på en parkeringsplatsi Landskrona ochkvinnan dog senare av sina skador.Denna tragiska händelse riktar ljusetmot några intressanta samhällsfenomen.Landskronas invånare reser siggenast i manifestationer mot våldet.Helt okontroversiellt,förstås.Det finns ingensom står upp ochförordar mer våldi samhället. Ochnågon våldsvågsom måste stoppasverkar detinte heller rörasig om.Men ingenMathias Lövström verkar funderaöver vadsom egentligenkan ligga bakom. Mannen kan varapsykiskt störd eller, än mer troligt, havarit påverkad av alkohol eller andradroger.Men det otäckaste är ändå denhetsjakt som pågår på nätet. På forumoch i bloggar menar folk på fullt allvaratt förövarens hudfärg är det endasom har betydelse i sammanhanget.Helt oförblommerat spyr de ur sigsina rasistiska och främlingsfientligatankar, ofta inlett med orden ”jag ärinte rasist, men …”.Det blir vid såna här tillfällenuppenbart att alla invandrare får lidaför varje fel som görs av någon sominte är typiskt svensk. Det blir dessutomgrogrund för de högerextremapartierna som kan vinna mark införhöstens val.De flesta är helt enkelt inte intresseradeav att veta vad som liggerbakom. Självklart vill människor intese sin egen del i den våldsammaalkoholtraditionen. Det är enklare attmanifestera mot våldet och sen kanman gå hem och tänka att man hargjort sitt.mathias lövströmart dIRECTOR på aCCENTRådslaget kan gemodernare grundsatserUnder förra året deltog närmare2 500 medlemmar i rådslagsdiskussionerom iogtnto:svärdegrund. I slutet avmars var sammanställningenav synpunkterna klara.verksamhet – Det är fantastisktmed det engagemangsom varit, säger Susanne Wieselgren,en av projektledarnabakom rådslaget. Att så mångamedlemmar har diskuteratoch tyckt till, jag vet inte närdet hände senast. Jag har varitmed på ganska många rådslagrunt om i landet och det harvarit så himla bra diskussioner.Materialet med frågeställningarnaskickades ut medAccent strax före jul 2008och det har droppat in svarcirkel Metalltrådsflätning,eller luffarslöjd som det ocksåkallas, är ett gammalt hantverkfrån den tid då lösdrivarlageninfördes och luffarnablev tvungna att försörja sig.I dag kan man själv prova påluffarslöjd på NBV:s lokaler påSödermalm i Stockholm. Enstudiecirkel pågår under apriloch maj. Cirkelledaren JanMagnusson är lika entusiastisksom övriga deltagare, justSusanne Wieselgrenfrån enskilda medlemmar ochföreningar ända fram till nu.– Svaren är ganska spretiga.Många menar att detskulle behövas en lite modernaretouch på grundsatserna.Skaparglädje med NBV:s luffarslöjddenna dag tre personer.– Det här är som en manligsyjunta! Man övar upp sitttålamod och får utmana sigsjälv med nya arbeten. Menbäst av allt är gemenskapen,att sitta och prata med varandra,säger Jan Magnusson,som jobbar på en skål. Trettiotimmar räknar han med attdet kommer att ta tills den ärfärdig.Maria ZaiTZEWskyJan Magnussonfoto: maria zaitzewskyfoto: pierre anderssonAnnars varierar det väldigtmycket.Sammanställningen utgörnu ett underlag från IOGT-NTOtill den arbetsgrupp (gemensammed NSF, UNF och Junis)som ska lämna förslag påförändringar av grundsatseroch program till kongressen iÅre 2011.– Men jag tror att det finnsfler anledningar att diskuteradet här, säger Susanne Wieselgren.Vad är vi för typ av organisationoch vad står vi för? Detär viktigt att prata om de härfrågorna så att alla är med påtåget, särskilt eftersom vi harså många nya medlemmar. Dethär är inget man diskuterardagligdags.Pierre Andersson’’Flera gångerhar läsareberättat ombarn på bjudningardäralkohol harserverats ochdär vuxna hardruckit lite förmycket ochpåverkats så attbarnen har blivitskrämda av attse en närståendeuppföra sigannorlunda.”Magdalena Ribbing om alkohol ochbarn på DN.se12 accent maj 2010

tipsa oss! 08-672 60 50 / accent@iogt.seFoto: joanna wågströmAlva Strandbergfoto: maTHIas lövströmTamsin Rose jobbar med folkhälsofrågor inom EU och var en av talarna under iogt-nto:s seminarium om alkoholreklami parlamentet i Bryssel. Hon visade upp exempel på alkoholdrycker som är gjorda för att attrahera unga.Alkoholreklamriktas mot ungaAlkoholreklam riktar sig tillunga och får dem att dricka mer.Det var budskapet som iogtntooch EU-parlamentarikernCecilia Wikström (FP) fördefram vid ett välbesökt seminariumom alkoholreklam i parlamenteti Bryssel.reklam Alkoholreklam som visarlättklädda kvinnor och män, flaskori roliga färger och former ochungdomsfestivaler som sponsrasav ölföretag var några av de marknadsföringsstrategiersom visadesupp under seminariet.Marknadsföringskampanjersom tydligt riktar sig till ungamänniskor trots att de flestaländer inom EU har en gemensamriktlinje att alkoholreklam inte fårha ungdomar som målgrupp.Tamsin Rose som tidigare vargeneralsekreterare för EuropeanPublic Health Alliance och i dagjobbar med folkhälsofrågor inomEU var en av talarna under seminariet:– Alkoholprodukterna riktar sigtill unga människor på alla nivåer.Loggan, förpackningen, färgen,recepten och reklamen är gjordför att attrahera ungdomar, sadehon och visade upp exempel påtetraförpackningar med vin somdricks med tillhörande sugrör ochsmå rosa shots i plastförpackningarsom säljs i godishyllorna.Avalon de Bruijin från EUCAM,European Centre for Alcohol Marketing,presenterade europeiskforskning som visar att ungdomarsom utsätts för alkoholreklamdricker mer.– De som utsätts för alkoholreklambörjar dricka tidigare ochdricker mer, sade hon.Något som fick mothugg frånPeter Luksep som är EU-ansvarigpå V&S Group.– I Sverige har alkoholkonsumtionengått ner bland unga trotsatt alkoholreklam blev tillåtet förcirka fem år sedan, sade han.Dan Wergelius och AnjaKarinsdotter från Ungdomensnykterhetsförbund, UNF, presenteradedet svenska projektet FakeFree, som går ut på att slå hål påden falska myten om alkohol.– Vi kan ge ungdomar verktygatt se igenom den falska bildenav alkohol som marknadsförsav alkoholindustrin, sade DanWergelius som är en av projektledarnai Fake Free.Ett sjuttiotal besökare varpå plats under seminariet somanordnades av IOGT-NTO ochCecilia Wikström. Bland besökarnafanns fem EU-parlamentariker.Emelie Aho som är nykterhetsförbundensassistent i Bryssel varnöjd med arrangemanget.– Det är kul att så många komoch att det blev bra diskussioner,säger hon.joanna wågströmÄlvsborg vill hakongressen 2013kongress I dagarna lämnarÄlvsborgs distrikt in en ansökanom att få arrangera IOGT-NTOrörelsenskongresser 2013.Troligen blir kongressortenBorås, och i Älvsborgs distrikt ärman glada och entusiastiska övermöjligheten att få arrangera.– Borås är litet och det blir i såfall en nära kongress, säger AlvaStrandberg, distriktsordförandei Älvsborg.Ansökan kommer att beredasav IOGT-NTO:s kansli och skickasvidare till förbundsstyrelsen ochriksstyrelsen, för att ett slutligtbeslut ska kunna tas under ordförandesamlingeni Åre i höst.Det var 40 år sedan Älvsborgsdistrikt arrangerade kongressenoch beslutet att ansöka togsunder distriktsårsmötet den 20mars.– Vi har en vision att det ska blibra, som vi tillsammans kämparför att nå, säger Alva Strandberg.Erik ArdeliusMånga går medvia webbenvärvning Det första kvartaleti år har IOGT-NTO fått 509 nyamedlemmar. Nästan 20 procentav de nya medlemmarna har valtatt gå med i organisationen viawebbplatsen.Totalt är det 163 medlemmarsom värvat minst en ny medlemunder året. Margareta Brandt,ansvarig för medlemsvärvningpå IOGT-NTO, vill öka den siffranrejält.– För att klara värvningsmåletbehöver vi vara mångasom värvar, därför är målet attkomma upp i minst 600 värvareunder året.pierre anderssonmaj 2010 accent 13

text oCh foto joanna wågström16 accent april 2010sponsra ägare.fel spår.vinst?vad arg jag blir.mera pengar där.april 2010 accent 17Aktuellt F www.accentmagasin.se F twitter.com/accentmagExperter vill hadyrare alkoholi Storbritannienalkohol Oron ökar i Englandöver det tilltagande alkoholmissbruket,särskilt missbruket blandungdomar. Regeringens särskildaråd i missbruksfrågor föreslårminimipris på alkohol ochstriktare reklamregler.Rådet vill ocksåatt reglerna förtillstånd att säljaalkohol ses överoch att gränsvärdetför trafikonykterhetsänks. Gordon Brownsregering uppmanas ocksåatt se till att universiteten tar itumed fylledrickandet.pierre andersson’’– Egentligenskiterjag i vad ensådan fjutttidningskriver.iogt ären organisationsomborde lagtsner fördecenniersedan. Detär rent skitsnacksomframförs.”Morgan Falk, vd på Pool Media, tillNerikes Allehanda om Accentsgranskning av företaget.Accents granskning avPool Media skapar debattAccents granskning av företagetPool Media har väckt starkareaktioner från er läsare. Härär några av de kommentarersom har skrivits på Accents ochNerikes Allehandas hemsidor.NeriKES ALLEHAnda■ Med sitt kaxiga svar visarMorgan Falk med all önskvärdtydlighet att han och Pool Mediainte är intresserade av att hjälpatill med att få bort drogproblemeller hjälpa barn till missbrukare.Intresset finns i att tjäna pengarpå en affärsidé. /Företagare iÖrebro■ Vore intressant att få vetavad pengarna gått till förutomtill vinst till bolaget, dvs vilkakampanjer som skett var och hurutfallet av dem har blivit. Vilkaskolor har tagit emot kampanjmaterialoch hur har de jobbatmed det? Hur ser kampanjmaterialetut, och vem har tagitfram det? Är det framtaget påett vetenskapligt sätt? Det finnstusen frågor i det här. /Evidens■ Efter att ha haft stora problempå våran skola så är jag tacksamatt ENS har funnit dom har enmycke bra föreläsare o mycke bramaterial som är helt gratis för ossskolor. /Jovisst■ Blir så trött på att folk orkarhålla på....kampanjerna görett suveränt arbete och sliterhårt,sen va falkarna tjänar är välganska ovesäntligt...vinna på lottofår man göra men tjäna pengar ärtydligen fult i detta land....svenskaavundsjukan...lägg ner.../sköt er själva■ Om de nu drivs av viljan attkämpa mot droger borde dekunna stå för att de är företag,även när de raggar sponsorer. Attfå ihop pengar genom att faktisktljuga är INTE okej. /sibongileFöretag luras till sponsringpool media gör varje år miljonvinster på att få företag attsponsra behjärtansvärda kampanjer. två av kampanjerna,ett narkotikafritt sverige och riksorganisationen för utsattabarn, är helägda dotterbolag till pool media. någotsom mörkas både på hemsidorna och i säljsamtalen.man utger sig för att varaen organisation fast man är”omett aktiebolag så kan det rörasig om bedrägeri om man gören ekonomisk vinning på det", säger KajHahne som är inspektör på bedrägerirotelni Stockholm city.Företaget Pool Media i Örebro tjänarmiljoner varje år på att ragga företagssponsorertill de välgörenhetskampanjerde jobbar för.Kampanjerna Rökfri ungdom och No ltolerans mot mobbing säljer Pool Mediapå uppdrag av Riksförbundet Hem ochSkola.Hur deras avtal ser ut e ler hur mycketpengar av det som Pool Media får insom går till kampanjerna vill varken PoolMedia e ler Hem och skola avslöja.alla sponsorerlurades av poolmedias säljareNär Accent slumpmässigtringde runt till företag somvalt att sponsra Rofub (Riksorganisationenför utsattabarn) uppgav samtliga attde trodde att Rofub var enideell organisation. Flera avdem hade sagt nej till sponsringom de vetat om att detrörde sig om ett aktiebolag.– Jag kan inte uttala mig om avtalet,hur det ser ut i procentsatser och kronor,säger Agnetha Aleniu som är ordförandeför bolaget Hem och skola utveckling AB.kLART äR DET i alla fa l att det är lönsamtför Pool Media. Koncernen omsatte95 miljoner kronor 2008, över 20 miljonerav det var vinst. Aktieägarna, Morgan Falk,som också är vd i bolaget, och sonen NiklasFalk, som är vice vd, kunde glädjas åten aktieutdelning på 12 miljoner.Men Pool Media driver också två egnakampanjer: Ett narkotikafritt Sverige,ENS, som har funnits sedan 1989 och Riksorganisationenför utsatta barn, Rofub,som är nystartat.Rofub och ENS marknadsförs som ideela organisationer, både på deras egnaAnnette EkströmFamiljebostäder, Stockholm– Deras verksamhet ligger inomramen för det som vi stödjeroch gä ler det inte några störrebelopp så brukar v inte granskadem, vi utgår från a t det är seriöst.när han ringde marknadsfördehan det som en organisation.Jag hade aldrig gå t med påa t stödja det om jag visste e tsäljföretag låg bakom och a t detinte är idee lt. Vi kommer inte a tstödja det här i fortsä tningen.lena grönwallCoop Med Mera, Stockholm– Jag uppfa tade det som enriksorganisation som ringde. Detverkade bra och det rörde sig inteom så mycket pengar. man utgårfrån det är ärligt. Jag tyckerinte a t det var tydligt a t det varett aktiebolag och såg det inte påfakturan he ler. Det är ski lnadom det är e t aktiebolag, de harett annat intresse. Man vill inte■ Jag jobbar idag på pool mediaens ab och kan med handen påhjärtat säga att vi gör ett mycketbra jobb ute på landets skoloroch det vet jag pga all bra kritikman får från såväl skolor somföretag. /Anställd■ Jo precis så här går det till heltsäkert har vart anställd men ärglad att den tiden är förbi =) Puh!!nu kan man gå rakryggad /mrmagooAccent■ Märkligt att inte liknandeorganisationer såsom tex RNSgranskas? De arbetar på precissamma sätt som ENS, nämligenraggar sponsorer, men sedan fårskolorna köpa materialet… ENSdäremot ger ALLT GRATIS till skolorna./Nöjd medlem i ENS, somjämfört de båda organisationerna!■ Ha ha ha säljaren ljuger somhon travar och blir nervös när frågornakommer “nu är jag ganskany här” yeah right hon har jobbatminst 6månader och VET att detär ett företag och inte organisation. skam skam skam för gamlafina Örebro /Robban■ Så j..vla bra att ni kollar uppPool Medias verksamhet. Jag harsjälv jobbat där och vet vad domhåller på med, bara lögner helatiden, dålig arbetsmiljö och nyapersoner som kommer och gårhemsidor och av säljarna, trots att deegentligen är aktiebolag som ingår i PoolMedia-koncernen.AccENT HAR RINgT runt slumpmässigttill företag som sponsrar Rofub. Samtligahar uppfattat Rofub som en ideell verksamhetoch inte som ett aktiebolag.– Jag hade aldri gått med på att stödjadet om jag visste att ett säljföretag låg bakomoch att det inte är ideellt. Vi kommerinte att stödja det här i fortsättningen,säger Annette Ekström på Familjebostäderi Stockholm.– Jag har inte fattat att det inte var enorganisation. Ett aktiebolag hade jag aldrigsponsrat, deras syfte är att tjäna pengar ti lägarna, det vi l jag inte ge pengar till, sägerPär Lemnert på Gävle Reklam i Gävle.Anette beckmanSpa och tandhygien, Örebro– Jag uppfa tade det som a t detvar e t företag bakom själva idénmen a t det är en organisationsom ska jobba med det här. Jagtycker inte a t det spelar någonroll om det är e t aktiebolag,huvudsaken är vad de jobbar föroch jag tror a t det är bra grejer.När Accents reporter såg till att bli uppringdav en säljare från ENS fick vi följandeförklaring på frågan varför ENS inte harett 90-konto, som de flesta organisationersom sysslar med insamling till välgörenhethar.– Vi har inte 90-konto, vi är berättigadeatt ha det men vi har lagt upp det på enbolagsform som gör att det är friare insyn ivårt bolag så man kan ko la hur vi arbetar.På frågan om ENS är ett företag eller enorganisation svarade säljaren att det är enorganisation.ENLIgT kAJ HAHNE på bedrägeriroteln iStockholm city kan det vara ett brott attutge sig för att vara en organisation omdet egentligen rör sig om ett aktiebolag.– För det första är det ett vilseledandeav de som sponsrar eftersom de tror attdet är en helt annan sak. Behå ler man enstor del av pengarna så skulle det kunnabli ett bedrägeri. För att det ska bli ettbedrägeri ska det vara en ekonomisk vinningvilket det verkar det vara i det här fallet,säger han.Niklas Falk som är vice vd på Pool Mediatycker inte att det spelar någon roll om dedriver ett aktiebolag e ler en organisation,det är arbetet på skolorna som räknas.Hur ska man som företagare kunna veta omman blir uppringd av riksorganisationen förutsa ta barn a t det här är e t aktiebolag?berti ladinHälsinglands Marinsservice,Bergsjö– det var definitivt e t bra ändamål,jag vet vilka öden det finns.Jag kan inte svara på om desa a t det var e t aktiebolag. Menjag tolkade det som att det var enorganisation som ringde.Man hör sådana här historierdär stora summor går ti l administration.Ska det dessutom varae t aktiebolag där ägarna kräverutdelning, då tycker jag a t det är– Det står på fakturan.– Ja om man anser att det spelar någonro l. Jag vet inte varför det sku le spelanågon ro l.så då ska man ko la det där a ltså?men om e t företag sponsrar er för a t de troratt det är en organisation och sedan är detegentligen e t företag som har en väldigt stor– Det de ska vara med och stödja är detsom vi gör på skolorna. Tycker de att detPär lemnertGävle Reklam– Jag vet inte om jag har tackat jati l att sponsra dem men jag harpratat med dem och har få t enfaktura och e diplom. På fakturansåg jag a t det inte var e t90-konto och det reagerade jagpå så jag har inte betalat ännu.Jag har inte fa tat a t det inte varen organisation. E t aktiebolaghade jag aldrig sponsrat, derassyfte är a t tjäna pengar ti l ägarna,det vi l inte jag ge pengar till.mikael rastenbergerGrundmäklarna, Trollhättan– Jag uppfa tade det som enorganisation faktiskt. Att jagsponsrade utsa ta barn var för a tdet var en bra tjej som ringde.Jag gi lar inte att de bedrivervälgörenhet i vinstsyfte. Hadetjejen sagt det då hade jag frågathenne om hon visste vadhon hå ler på med. det är falskmarknadsföring. det är näringsförbudtycker jag. Jag ska ringadem och be dem ta bort det. Fanär ett bra jobb vi gör ska de vara med ochstödja oss. Sedan att vi är proffs på det vigör så är det inte sämre för det.men om det inte är ett problem varför talar niinte om a t ni är e t aktiebolag?– Vi tycker inte att det spelar någon somhelst ro l. PHör när ENS säljare ringer upp Accentsreporter för a t sälja in e t sponsorskap.▪ www.accentmagasin.seLäs mer: ”Det är omoraliskt och fult att tjäna pengar på barn och misär”sarah isbergskolchef, Uddeva la kommun– Jag sa inte ja på en gång utanpratade först med vårt hälsopolitiskaråd. Jag försökte bedömaom jag tyckte a t de var seriösa.Jag ti tade på hemsidan meninte ti lräckligt noga tydligen.Hälsopolitiska rådet har ocksåti tat närmare på det. Jag uppfattadedet som en hjälporganisation,en stödorganisation. Intesom e t aktiebolag. Det blir ingaAccent nr 3/2010hela tiden, deras personalpolitikär under all kritik //fd anställd pålurföretaget Pool Media /SonyaPersson■ Jag är själv skolsköterskaoch arbetar på en högstadieskolai Sverige. Ni ljuger när nisäger att ni skickar ut materialgratis till alla skolor i Sverige.De informationsblad som niibland skickat oss är dessutomrena avskrivningar från diversemyndigheters hemsidor, exempelvisLäkemedelsverket. /AnnGustavsson■ Den här artikeln, som initieratsav IOGT, beskriver ingenstans detarbete Pool Media faktiskt gör utepå våra skolor och företag ochvilken kvalitet arbetet har. I ställetfokuserar IOGT på uttalandenfrån konkurrerande, icke så framgångsrikaorganisationer. För migär inte detta objektiv journalistikutan ren och skär avundsjuka ochett bevis på att man saknar handlingskrafti den egna organisationen./Helena på Pool Media■ Hur kan ni inbilla er att det äravensjuka som ligger bakom kritiken?? mycket märkligt men envanlig kommentar från företagetmärker jag =) att låta företag fåuppfattningen att det är en organisationde skall stödja osv lutarju mer åt storastygga vargen änlilleskutt eller? /Dolda kameran14 accent maj 2010

Annonstipsa oss! 08-672 60 50 / accent@iogt.seSprutbyte införsi Stockholm i höstNu är det klubbat. Beslut om attinföra sprututbyten för missbrukarei Stockholm togs efteren omröstning i landstingetshälso- och sjukvårdsnämnd.narkotika Beslutet fick stödav både Kristdemokraterna ochCentern under hälso- och sjukvårdsnämndenssammanträde islutet av mars.SjukvårdslandstingsrådetBirgitta Rydberg (FP) fick igenomsitt förslag med röstsiffrorna 8–5,endast Moderaterna var emot.– Moderaterna tror inte attlandstinget både ska skydda ochjobba preventivt mot missbrukareoch samtidigt ge ut verktyg fördroganvändande, säger moderaternaspressekreterare CherineKhalil.Landstinget kommer nu tillsammansmed Stockholms stadgöra en ansökan hos Socialstyrelsenför att till hösten kunnaöppna en lokal för sprututbyten icentrala Stockholm.I Stockholm införs sprutbyte för narkomaner i höst. Det har landstingetshälso- och sjukvårdsnämnd beslutat.Ska narkomaner få rena sprutor?Ulf Malmström, utredareFör Socialstyrelsen”Man vill komma i kontakt med denhär gruppen som har alla möjligatyper av problem. Ofta är de sönderstuckna,har infektioner ochandra somatiska problem. Sprututbytetger möjligheter att motiveradem att sluta missbruka och attslussa dem till mer långsiktiga behandlingsprogram.De enklare hälso- och sjukvårdsinsatserna ärdärför en bra ingång för att komma i kontakt meddem. Sen är det ett effektivt sätt att minska smittspridningenav HIV och hepatit, och vår granskningdär vi gått igenom i stort sett all forskning påområdet finner vi att det är ett bevisat effektivt sättför kontaktskapande och att det är preventivt försmittspridningen av HIV och hepatit.”Foto: ruslan sabITOV– Det är en del av en bredaresatsning, sprututbytena är etttidsbegränsat försök som kommerutvärderas vetenskapligt,säger sjukvårdslandstingsrådetBirgitta Rydberg.Kan inte försöket tolkas somdrogliberalt?– Definitivt inte, vi vill förebyggadroganvändande genom kontaktskapandeoch har ett narkotikafrittsamhälle som vision.Riksförbundet NarkotikafrittSamhälle, RNS generalsekreterarePer Johansson menaratt det är en icke-åtgärd och att25 års forskning ännu inte visatpå några tydliga hiv-preventivaeffekter. Han tycker man iställetska satsa på allmän sjukvård förnarkomaner.– Varje dag är det någon somdör en narkotikarelaterad död,det är 300–400 personer per år,medan det är en i kvartalet somdör i aids. Sen delar de sprutorändå, det är knappt någon somdagligen byter ut sina användasprutor mot nya, säger RNSgeneralsekreterare Per Johansson.Erik ArdeliusPer Johansson, generalsekreterareRiksförbundet Narkoti-Emotkafritt Samhälle”En icke-åtgärd. 25 års sprututbyteni Holland kan heller inte visanågra bevis på att det har en HIVpreventiveffekt. Det är bättre attsatsa på allmän sjukvård, fotvårdoch gynekologbesök för den härgruppen som faktiskt är måna om sin hälsa. Satsapå narkomanvård som ger positiva effekter, ochvårdmotivation istället. Ett dåligt argument avförespråkarna för sprututbyten är: att det i alla fallinte är skadligt. Idag finns knappt någon smitta, denär i alla fall väldigt låg. Sen delar de sprutor ändå,det är knappt någon som dagligen byter ut sinaanvända sprutor mot nya. De har ju också sex, ochsmittan är ju sexuellt överförbar.”Haag lämnarPool MediaSkådespelaren och författarenBenny Haag var en avPool Medias frontpersoner ideras nystartade aktiebolagRiksorganisationen för utsattabarn, Rofub. Han har nu valt attlämna Rofub och helt avbrytasamarbetet med företaget.reaktion – När jagläste vd:n MorgansFalks uttalande omAccent och IOGT-NTO i Nerikes Allehandaså bestämdejag mig för att jaginte vill ha med dematt göra. Uttalar mansig på det sättet ärBenny Haagdet ingenting jag villvara med i, säger han.Benny Haag är nykter alkoholistoch numera också en avnyckelpersonerna i det nystartadeSpritpartiet. Han turnerar medsin monolog ”Inte mer än fullt,tack!” där han berättar om sinaerfarenheter av alkoholism.Tanken var att Benny Haagskulle turnera med sitt framförandeför Rofubs räkning.– Jag har pratat med BörjeDahl som är verksamhetsansvarigpå Rofub och sagt att de fårta bort mig från hemsidan. Jagkommer att hålla en föreläsningsom redan är inbokad men sedanblir det inget mer.Hur tänkte du kring Pool Medianär du gick med i det här?– Jag har bara haft kontaktmed Börje Dahl som jag tyckerär en jättebra person. Men precissom jag är han inte anställd ochkommer någon och säger att dufår göra precis som du vill och vibetalar då är det lätt att gå med.Pool Media tjänar pengar menjag tänkte att jag är med på olikatalarforum och de tjänar ocksåpengar.Vad anser du om Pool Mediasverksamhet nu?– Jag kan inte uttala mig omdet.– Jag vill ha goda kontaktermed nykterhetsrörelsen och jagtycker att det är viktigare.Joanna Wågströmmaj 2010 accent 15

lärare får ingenant-utbildningAv landets 24 lärarutbildningarär det ingensom har obligatoriskundervisning för blivandelärare om riskerna medANT, alkohol, tobak ochnarkotika. Det visar enundersökning somAccent har gjort.text erik ardeliusFOTO joanna wågströmKuratorn Laila Engstedt och rektor Mats Hedberg jobbar mycket med ANT på Granbergsskolan. ”Vivill stärka eleverna så att de vågar säga nej och känner att de duger som de är”, säger Laila Engstedt.Enligt läroplanen har rektornpå varje grundskola ett särskiltansvar att se till att riskernamed alkohol, tobak ochnarkotika integreras i undervisningen.Trots det har ingenav Sveriges 24 lärarutbildningar obligatoriskundervisning för samtliga lärarstudenteri ANT-frågor.”Finns inslag men ingen specifik kurs”,”Ingår inte som ett enskilt moment”, ”iså fall inbakat, inte som någon friståendekurs.” Citaten är ett axplock av de svarsom ansvariga på lärarutbildningarna gerpå frågan om ANT-undervisning bedrivspå skolorna.Två av skolORNA säger sig ha utbildning,men enbart för naturorienterade ämneslärare.På Luleå Tekniska Universitet harutbildningen tidigare varit ett tillval, menhar nu lagts ned på grund av få antal sökande.På övriga skolor finns det ”inslag”, somskolorna själva beskriver det. Mer exakthur det ser ut eller inom vilka områden detsker har de inte kunnat svara på.– Det ingår inte som ett enskilt moment,ANT i sig är inget ämne. Det kan ingå i detallmänna utbildningsområdet eller på denverksamhetsförlagda utbildningen men vibygger inte lärarprogrammet så att det ärtotalt kompatibelt med de moment somfinns i skolan, säger Suzanne Parmenius-Swärd, informationsansvarig på LinköpingsUniversitet.Elin LundgREN, generalsekreterare förUNF och utbildad lärare med erfarenhetav ANT-undervisning, minns inte att detingick någon ANT-utbildning inom det allmännautbildningsområdet när hon gickpå lärarutbildningen.– Många lärares egna förhållningssätttill alkohol är bejakande. Som att drogerär sända av djävulen medan alkohol är ennorm. Deras undervisning bygger mest pådet rent medicinska och kliniska, någotsom eleverna redan vet, i stället för attprata om attityder, vanföreställningar,grupptryck och om anledningarna till varförman dricker.Utbildningsdepartementet är medvetetom att ANT-frågor inte har något stortfokus inom skolväsendet.– Det finns många viktiga frågor menskulle man bara ta upp sakfrågor på lärarprogrammenskulle det till slut inte finnastid till ämneskunskaperna, säger FredrikSkälstad, politiskt sakkunnig hos utbildningsministerJan Björklund.Jan Björklund har sagt att ingen lärare skaundervisa i något som den inte har utbildningi. Hur går det ihop med den här frågan?– Det finns inget som säger att det ärklassläraren som ska undervisa i de härfrågorna. Man skulle kunna lägga ut det påUNF till exempel.Elin Lundgren menar att varje enskildskola själva måste kunna ansvara för attkursplanen följs.– Visst kan man lämna över, men barabegreppet att lämna över undervisning.Varför ska man göra det i just den härfrågan? Gör man det med till exempelfysikundervisningen, där skulle väl ocksånivån på utbildningen höjas om man lämnadedet till någon utomstående professor.P16 accent maj 2010

Emilia Björklin Wolff, Joachim Nilsson, Alice Ringvall och Molly Rosén går i niondeklass på Granbergsskolan i Bollnäs. De tycker att ANT-undervisningen på skolanär bra men de skulle vilja ha mer information. ”De informerar mest om droger menrökningen är det största problemet”, säger Joachim Nilsson.faktaHälften av elevernablir utan kunskapEnligt Centralförbundet för alkohol-och narkotikaupplysnings årligaenkätundersökning om skoleleversdrogvanor från 2009:► Cirka 50 procent hade inte någonANT-undervisning. Av de som ändåhaft undervisningen hade mer än entredjedel bara några timmar.► I år två på gymnasiet var det 60procent som inte haft någon ANTundervisning.(På gymnasiet är detupp till varje enskild skola om de villha någon ANT-undervisning.)► Sex procent av eleverna hadeutbildning en vecka eller mer.”Det krävs ett engagemang”På Granbergsskolan i Bollnäs satsas det påANT-frågor. Men största delen av det drogförebyggandearbetet utspelar sig inte på lektionerna.Föräldrautbildning, drogfria aktiviteter,temadagar och ett vuxenengagemangär viktigare, enligt rektor Mats Hedberg.– Har du bara det drogarbetet som ingår i NOdå har du inget drogarbete, säger han.I högstadiet ingår ANT i NO- och SO-ämnena,ett kapitel i åttonde och ett i nionde klass.– Rent konkret skulle jag kunna säga att mittansvar som rektor är uppfyllt med den utbildningenmen då kommer man inte långt. Detsom ingår där är rena faktakunskaper om vadsom händer i kroppen, det räcker inte, sägerhan.För att bygga ut undervisningen har Granbergsskolanbland annat föräldrautbildningar,temadagar och informationsträffar med polisoch socialtjänst. Dessutom ordnar fritidsgårdendrogfria aktiviteter exempelvis på skolavslutningen.– Det som räknas är att man har en drogpolicy,att man som lärare är beredd att sitta kvarpå kvällen för att ringa någons föräldrar, att detfinns resurser för temadagar. Det behövs ettengagemang för eleverna och ett samarbetemed föräldrarna.ANT ingår knappt på lärarutbildningarnaeller i skolplanen, hur ser du på det?– Det borde finnas. Då menar jag inte faktakunskaperom droger utan hur man på skolanska jobba med drogfrågor och annat som berörelevvård för att nå fram till eleverna. I daghänger det på att det finns engagerade nyckelpersonerpå skolorna.I klass 9–4 A på Granbergsskolan har elevernabland annat haft lektion med kuratorn påskolan, Laila Engstedt, om droger och deraseffekter. Och polisen har tillsammans medsocialtjänsten varit där för att informera omGHB och GBL.Informationen har varit bra enligt någraelever i klassen men de skulle gärna ha merutbildning inom ANT.– Vi gick igenom några sidor i boken på SO:noch svarade på frågor. Sedan hade vi en lektionmed kuratorn, säger Molly Rosén, 15 år, frånklass 9–4 A.– Det var informationsrikt men det bordevara mer, säger klasskompisen Joakim Nilsson.Joanna Wågströmmaj 2010 accent 17

tema: alkovåldvåldsdrogenAlkoholen är vår värsta våldsdrog.Mellan 70 och 80 procentav förövarna är berusade, liksomhälften av offren. Berusningenspränger inbyggda spärrar ochger en ursäkt att bli förbannad,att slå. Att de allra flesta våldsbrottenpå Stockholms gator skerrunt krogarna är ingen slump.18 accent maj 2010

FyllefärjanVar femte anmäldvåldtäkt iStockholm skerpå en finlandsbåt.Följ medAccent på entur.sid 20MisshandladDen ungamannen hoppadejämfota påChristers huvud.Gärningsmannensförsvar:”Jag var full.”sid 24Läkaren”Kopplingen mellanalkohol ochgatuvåld är väldigtstor”, sägerSören Sanz, chefpå Södersjukhuseti Stockholm.sid 25maj 2010 accent 19

tema: alkovåldlaglöstlandVar femte anmäld våldtäkt i Stockholmsker på en finlandsfärja. Detinnebär i snitt en våldtagen kvinnai veckan, enligt Stockholmspolisen.Regler som gäller till vardags sättsur spel här.text maria zaitzewskyfoto marc femenia20 accent maj 2010

Stämningen är hög på Cinderella, liksom musiken och alkoholkonsumtionen.Den här kvällen dansas det till dansbandet Scotts.Så här strax efter avgång är detfortfarande förhållandevislugnt ombord på Viking LinesCinderella – himmelriket förden partysugne. Här finnsflera barer, dansgolv, spelmaskineroch restauranger sombadar i ett förföriskt, varmrött ljus. I högtalarnaljuder uppmaningar om att deltai än den ena än den andra aktiviteten. Endanstävling för barn utlyses där ett avpriserna är färgglada ”drinkar”. Oskyldigtkan tyckas, men ger en signal om vad detär som gäller ombord. Dricka i massor ochklackarna i taket.Paljettbeströdda toppar och tajtakjolar samsas med finbrallor och skjorta.Några är överförfriskade redan klockanåtta, men stämningen ombord är överlaggod. Än så länge pigga barn knallar eftersina uppklädda föräldrar, de är förväntansfullaoch spralliga. Enligt fartygets reglerfår de inte vistas i barer och diskotek eftermidnatt, men det ska visa sig att det intealltid efterföljs. För i takt med att föräldrarnablir allt gladare, sänks ribban för barnen.Och vadå barn? Många är tonåringarmed pyttesmå klänningar och teatersminkadeögon som gungar i takt med den dunkandemusiken. Klart att de måste få festa!Framåt tio, elva blir stämningenombord tätare. Barer och dansgolv fyllssnabbt av festglada människor i alla åldrar.Just i kväll har Cinderella 1 700 passagerare,en ansenlig folkmassa som rör sigfram och åter på våning fem och sex, däralla gemensamma utrymmen finns.Äldre par trängs med ungdomar, kvinnoroch män står och hänger i baren medglas i handen. Dansbandet Scotts spelarikväll och snart höjs stämningen ytterligareett snäpp. Det är stimmigt, folk buggarloss, hela båten gungar.Vid bardisKEN står 20-åriga Sandra meden paraplydrink i handen. Hon är här meden väninna. Hon berättar att hon åker påkryssning ganska ofta, tycker det är kul.Men just ikväll har hon inga förväntningarpå hårt festande.– Nej, det känns ganska lugnt, vilketär skönt. Men jag har tidigare åkt medbåtar där det har gått vilt till. Som på SiljafaktaVar femte våldtäkt► Mellan januari 2008 och augusti 2009anmäldes 43 våldtäkter ombord på passagerarfärjor,vilket innebär att var femteanmäld våldtäkt i Stockholms city skeddepå en färja – eller i snitt en per vecka.► 71 procent av dessa anmäldes på VikingLine.► Förra året anmäldes 38 våldtäkterombord på passagerarfärjor.► 12,5 miljoner passagerare reser varje åröver Östersjön med ”finlandsbåtar”.Källa: StockHOLmspOLIsen”På krogen kanman kasta utfolk som betersig illa ellerdricker förmycket. Det kanman ju inte här.De sitter fastpå båten och dåska det myckettill innan maningriper.”jimmy, bartenderGalaxy, där händer det grejer! Folk blirasfulla, spyr, det är en massa skadegörelse.En killkompis blev slängd överbord och entjejkompis påstod att hon blivit våldtagen.Jag tror att många tror att personalen skata ansvar för ungdomarna, att båtarna ärsom en flytande ungdomsgård med ledare.Men så är det ju inte, konstaterar hon ochförsvinner ut i vimlet på dansgolvet.BartendERN JiMMY, som har arbetattretton år inom sitt yrke, menar att toleransenpå en båt är betydligt högre än påen krog på land. Både bland resenärernaoch personalen. Han berättar att många ärladdade redan när de kliver ombord. Ochsedan trappas supandet snabbt upp underkvällen.– På krogen kan man kasta ut folk sombeter sig illa eller dricker för mycket. Detkan man ju inte här. De sitter fast på båtenoch då ska det mycket till innan man ingriper.Om jag bedömer att någon är för fullså kallar jag på fartygsvärden. Ofta fårpersonen en chans att nyktra till i hytten,men om det inte fungerar blir det fyllecell,säger han.Fyllecellerna, två till antalet på Cin-maj 2010 accent 21

tema: alkovåldSandra hoppas på fest ikväll, men kommer ändåatt ta det lugnt. Hon har dåliga erfarenheter avför mycket fylla på finlandsfärjor.Axel, Oskar och Jimmy har druckit sedan morgonen och är rejält i gasen framåt midnatt. De har intehörsammat Viking Lines krav på alkoholförbud i korridorerna, utan skålar glatt med kvarting.derella, används flera gånger per vecka,enligt fartygsvärden Johan, som av säkerhetsskälinte kan uppge sitt riktiga namn.Han är en av tiotalet fartygsvärdar/säkerhetsvakter,som ombord har vad som kanliknas vid polisbefogenheter. Ute till sjössgäller nämligen andra regler än på land,bland annat avseende servering av alkohol.Det är Transportstyrelsen som är kontrollmyndighetför fartyg och det innebäri praktiken att det här med servering ochvar gränserna går för överkonsumtion ärnågot luddiga.– Under helgerna är det värst, då kandet till och med vara kö till cellerna, sägerJohan.På helgERNA är taxfree-butiken stängdpå utresorna. Allt för att minska alkoholkonsumtionenoch skapa en lugnare stämningombord. Det är dessutom förbjudetatt dricka medhavd alkohol i hytter ochkorridorer. Det här efterlevs förstås sådär.– Det är svårt att se vad folk gör bakomstängda dörrar. Men vi går flera ronder ikorridorerna varje natt och ingriper omdet blir för högljutt, säger Johan, somunder sina år som fartygsvärd har sett enhel del aggressivt våld, ofta som en konsekvensav för mycket alkohol. En gångblev det knivslagsmål på ett dansgolv ochen kille föll blodig och knivskuren ner. Vidnågra tillfällen har han lyckats avvärja attfolk faller eller knuffas överbord. Andragånger har han fått trösta flickor som blivitantastade eller våldtagna, eller personersom bara mår dåligt.– Man agerar bollplank ibland. Men närdet handlar om fysiska övergrepp kontaktassjuksköterskan som finns ombord. Ochen polisanmälan görs alltid.Även om våldet har minskat ombordtycker Johan att det fortfarande blir förmycket ibland. Inte så förvånande kanskemed tanke på att nära 6,5 miljonerBartendern Jimmy, som har arbetat tretton årinom sitt yrke, menar att toleransen på en båt ärbetydligt högre än på en krog på land.passagerare per år passerar Viking Linesincheckning– Det blir lätt så när kryssningen är somen chartervecka komprimerad till 22 timmar.Hämningar släpper, man gör sakerman aldrig skulle göra annars. Det somupprör mig är föräldrar som tar med sinatonåringar. Hur tänker de?Framför en hytt i en av Cinderellasoändliga korridorer står grabbgängetOskar, Axel och Jimmy och delar en flaskastarksprit. Bakom den halvöppna hyttdörrensyns några tjejer och killar. Alla är igasen. Oskar har blivit bjuden på resan avAxel och är på sitt livs första kryssning. Såhär kring midnatt är han föga imponerad.– Nä, det är inget kul. Jag har kommit hitför att dricka och få ligga. Vi får väl se vadsom händer. Jag tycker att det känns somen äcklig köttmarknad här, inget jag gillar,säger han och halsar ur flaskan.Han säger att han druckit sedan nio imorse för att ”komma i form”. Trots detverkar han inte särskilt påverkad. Axel ochJimmy flinar. Snart ska gänget dra ivägbort till diskot.– Fan, va kul vi ska ha!Cinderellas befälhavARE TobiasCronéer tycker att det har blivit bättre.För ett par år sedan var våld mot personalen,misshandel och mycket folk i arrestenvardagsmat.– Vi, tillsammans med flera andra rederier,kom överens om att vi måste ta tag iproblemen. Och bland annat höjningen avåldergränsen under helger och de stängda22 accent maj 2010

”Under helgernaär det värst, dåkan det till ochmed vara kö tillcellerna.” JohanFoto: privatForskaren Ulrika Haggård har studerat våldetskopplingar till alkohol och andra droger.Alkohol– den farligastevåldsdrogenI en sådan här fyllecell hamnar den som supit sig redlös under färden och som vägrar lägga sig i sinhytt. Skrapmärken på dörren vittnar om den desperation och ångest som kan uppstå när man blirinlåst mot sin vilja.taxfree-butikerna har bidragit till att våldetminskat avsevärt, säger han.Någon statistik som visar minskningenvill man dock inte lämna i från sig påViking Line. Stockholmspolisens internastatistik visar att en liten minskning avvåldtäkter ombord har skett. Förra åretanmäldes 38 våldtäkter, mot 43 året innan.Av dessa 43 härrörde 71 procent frånVikings Lines båtar, som polisen kallar”partybåtar”.– Det är ändå bra, med tanke på att börjanav 2009 såg väldigt mörk ut, med ettstort antal anmälningar om våld. Vi togkontakt med rederierna och slöt ett avtalom att försöka minska problemen, blandannat genom de åtgärder man nu vidtagit,säger Mats Gelin på Stockholmspolisen.Klart är i alla fall att den här kvällenoch natten blev förhållandevis lugn. Ingenhamnade i fyllecellen, ingen omhändertogs,inget allvarligt brott rapporterades.Framåt lunch stöter vi på grabbgängetfrån korridorfesten. De är lite skakis efternattens festande och halsar glupskt ur enläskburk.– Fan, vad gott, säger Jimmy.Oskar berättar att de partajade tillklockan fem på morgonen. Och jo, hanfick faktiskt ett ligg. Och jo, det var faktisktskitkul att åka på kryssning! PFem frågor till Ulrika Haggård som ärforskare på Karolinska institutet om hennesstudie av dömda våldsbrottslingar ochvåldets kopplingar till alkohol och andradroger.Vilket samband kan du se mellan alkoholoch våldsbrott?– Alkohol är den mest potenta drogen föratt utlösa våldshandlingar. Av amfetamin,cannabis och alkohol, som är de drogersom jag tittade på i min studie, är alkoholden farligaste.Vad beror det på?– Alkohol gör att vi blir sämre på attsätta samman information och planerahur vi ska agera. Den påverkar också vårtsystem som vi har för att upptäcka hot så visätter oss i mer riskabla situationer.Hur stor risk är det att utföra våldsbrottnär man har druckit?– I min studie var det en trettonfaldigriskökning att agera våldsamt när du hardruckit alkohol. Om man jämför med endag där du inte druckit någonting är detalltså tretton gånger högre chans att blivåldsam.Vad säger du om resultaten i din studie?– Jag trodde att andra droger var farligareän alkohol så jag blev väldigt förvånad.Alkoholen är vår lagliga drog som jag förknipparmed ett trevligt inslag i vardagen.Det var ett resultat som jag absolut inteförväntade mig.Hur ska vi få bukt med det alkoholrelateradevåldet?– Vi måste jobba mer förebyggande. Jagtror inte att det är rimligt att förbjuda alkohol.Samtidigt tänker jag att det inte är såsmart att alkohol är legalt.Joanna Wågströmmaj 2010 accent 23

tEMA: ALKovåldChrister Dyrwoold var nära att dö när hanmisshandlades av en 17-årig kille. ”Jagkallar det för en olycka, eftersom det varen olycka att jag var där”, säger han.OFFRET:17-åringen hoppadepå christers huvud”Christer Dyrwoold frånStockholm sparkadesnästan ihjäl av en ungkille i Stockholm för 15 årsedan. Misshandeln gavhonom hjärnskador somhan fortfarande lider av.Hade jag inte varit full så hade jag nogaldrig hamnat i den där situationen”,säger han.En tidig morgon den 26 mars 1995 förändradesden då 29-årige Christer Dyrwooldsliv. Utanför gamla Fryshuset iStockholm blev han brutalt misshandladav en 17-årig kille.Tre personer blev vittnen till hur17-åringen med stålhättakängor sparkadeoch hoppade jämfota på den medvetslösaChrister Dyrwoolds huvud. När de ringdeambulans och polis trodde de att han vardöd.När Christer Dyrwoold 15 år senarekommer gående vid platsen där det händerör han sig lite stelt. Balanssinnet är skadatefter den hjärnskada han fick vid misshandeln.Han bär glasögon och har ett ärrefter en skoklack under sitt högra öga.– Hela den dagen är som bortblåst iskallen, säger han.Rösten är lite sluddrig. Också en konsekvensav misshandeln som nästan berövadehonom livet.Den natten för 15 år sedan hade ChristerDyrwoold åkt till en klubb bredvid Fryshusetför att festa och ragga tjejer tillsammansmed en kompis. Han drack mycketpå den tiden och var kraftigt berusad.– Jag var väldigt full och säkert väldigtkaxig och dryg. Jag kan mycket välha förtjänat en smäll men att hanfortsatte att sparka kan jag inte förstå,säger han.Christer Dyrwoold låg på intensivvårdsavdelningpå Södersjukhuset itvå månader. Därefter flyttades hantill Huddinge sjukhus för rehabilitering.Det tog fyra månader innan hankunde resa sig ur rullstolen och försiktigtbörja gå.– Jag minns ingenting av tiden påSödersjukhuset. På ett sätt skullejag vilja minnas för att kunna bearbeta detbättre, säger han.Brottet bedömdes som mordförsökbåde av Stockholms tingsrätt och av hovrätten.Den slutliga domen för 17-åringenblev tre års fängelse. Han försökta hävdai rätten att han var full men åtta timmarefter misshandeln hade han noll promillei blodet. 17-åringen mördades i Finlandstrax efter att han avtjänat sitt straff.– Jag tycker att det är tragiskt, ännu ettoffer för det meningslösa våldet.Idag lever Christer Dyrwoold ett helnyktertliv. Han har fått tillbaka sitt jobbsom vaktmästare på Aftonbladet trots attde flesta sa att förtidspensionvar det endasom gällde för honom.– Jag är envis och saredan från början att jagska tillbaka till Aftonbladet.Jag tackar minhögre makt för att jaghar tagit mig hit där jagär i dag. Jag lever ochmår bra. Ptext joanna wågströmFOTO erik ardelius24 accent maj 2010

Se videointervjuer på ▪ www.accentmagasin.seFOTO: ERIk ardELIUsläkaren:På Södersjukhusetär gatuvåldet vardagUnder en helg i december 2009kommer 28 misshandlade personer tillakuten på Södersjukhuset. Samtligahar slagits ner utomhus av en okändgärningsman, så kallat gatuvåld. 18 avdem har skallskador.– Det absolut vanligaste är ansikts- och skallskador.Man slår mot den sköraste delen,säger Sören Sanz som är vårdchef på Södersjukhuset,SöS, i Stockholm.För honom är gatuvåldet en del av varjedags arbete. En vanlig helg kommer det inmellan 20 och 30 personer till akuten som harmisshandlats på gatan. 71 procent av dem äralkoholpåverkade. I snitt har de 1,20 promillealkohol i blodet.– Kopplingen mellan alkohol och gatuvåld ärväldigt stor. På ett helt år var det inte en endatjej som kom hit nykter, säger Sören Sanz.Sedan 1987 har antivåldsgruppen vid SöSfört statistik över gatuvåldsoffer som fått vårdvid akutmottagningen. 2009 rörde det sig omcirka 2000 personer, dubbelt så många som1987.Och våldet blir allt råare. 1987 var 7 procentsparkskadade, motsvarande siffra för 2008 var49 procent. I över hälften av fallen är det merän en gärningsman som slår ner offret.De misshandlade i åldern 15 till 18 år harfördubblats mellan 1987 och 2009, från 8procent till 16 procent.En skallskada kan ta upp till fem år attrehabilitera och många av de som skadats bliraldrig helt återställda. Skallskador är den vanligastedödsorsaken till följd av misshandel.Dessutom kostar våldet pengar. En skallskadapå SöS kan kosta allt från 2600 kronortill flera hundra tusen.– Skulle inte de våldsskadade finnas skulleinte ett enda landsting i Sverige någonsinbehöva spara.Joanna WågströmSören Sanz som är vårdchef på Södersjukhusetser gatuvåldet som ett folkhälsoproblem.Lars Lehman som är närpolischef i Vasastan ser tydliga kopplingar mellan krogarnas öppettider,antalet serveringstillstånd och våldet i de centrala delarna av Stockholm.polisen:Alkovåldettar polisens tidDe alkoholrelaterade våldsbrottentar stora resurser från närpolisen icentrala Stockholm. Varje helg jobbar60 extrainsatta poliser för att klara avalla brott som sker under helgnätterna.Samtidigt ökar antalet krogar medutskänkningstillstånd och senaöppettider.– Det blir tufft för mina kollegor här, sägerLars Lehman, närpolischef i Vasastan.I Stockholm uppskattar närpolischefernaatt upp till 75 procent av alla våldsbrottär kopplade till alkohol eller andra droger.Enligt lARs lEHMAN, närpolischef iVasastan, går hälften av fältresurserna hospolisen i Stockholm till alkoholrelateradevåldsbrott.– Krogarna måste ta ett större ansvarmed egna vakter. I nuläget stödjer samhälletkrogvärlden och den miljön med lättillgängligalkohol och sena öppettider. Krogägarnavill sälja så mycket alkohol sommöjligt och vi får lägga otroligt mycketkraft på den resulterande brottsligheten.Det är bekymrande och det krävs bara fleroch fler poliser.Samtidigt har antalet utskänkningstillståndökat. 1987 fanns det cirka 3 000 tillståndi Sverige, 20 år senare var motsvarandesiffra 10 800.– Politikerna som införde den här ökadetillgängligheten ville att de skulle vara likalätt att få tillståndet som att bli av med det,en sådan tanke kan jag köpa, men i praktikenär det ytterst sällan en krogs tillstånddras in, säger närpolischefen Lars Lehman.Polisen vill begränsa öppettidernaeftersom kopplingarna mellan de senakrogstängningarna och de grova våldsbrottenär tydliga. Längre tider på krogenbetyder längre tid att dricka. Man tänkermindre på konsekvenser, vågar mer ochtappar empatin för offret.– Det är som att när man väl fått nernågon ska man sparka för att vara säker påatt den här personen inte ska resa sig ochge tillbaka. Man vill vara säker på att slåut den här människan, säger Lars Lehman.Erik Ardeliusfoto: joanna wågströmmaj 2010 accent 25

tema: alkovåld= 10 – >25 brott= 5 – 10 brott= 2 – 5 brott= 1 brottFRIDHEMSPLANKUNGSHOLMENKartan visar anmälda våldsbrott iStockholms innerstad. Kopplingenmellan alkohol och våld är tydlig– det är mest runt krogarna våldet sker.mest våldvid krogengrafik martin gradén26 accent maj 2010

KUNGSGATANHÖTORGETNORRMALMSTUREPLANÖSTERMALMNORRMALMSTORG / BERZELII PARKKUNGSTRÄDGÅRDENSERGELS TORGGAMLA STANMEDBORGARPLATSEN / GÖTGATANSÖDERMALMSÖDRA STATIONmaj 2010 accent 27

Alkokoll Del 3. Boken Alkokoll är skriven av Sören Eriksson och utgiven av NBV.Häng med i Accents serie där du får lära dig allt om alkohol och desspå verkan på kropp, själ och samhälle. Serien baseras på boken Alkokoll.Alkohol– en ursäkt för att slåssAlkohol och våld går hand i hand i Sverige. Ungefär 7 av 10 gärningsmänär alkoholpåverkade när de misshandlar någon. Mensambandet mellan alkohol och våld är inte lika starkt på andraställen.Alkoholen är nästan alltid inblandad vid våldsbrott i Sverige.Enligt Brottsförebyggande rådet är mellan 70 och 80 procent avgärningsmännen och nästan hälften av offren alkoholpåverkade vidbrottstillfället.Ökar alkoholkonsumtionen i Sverige så brukar också våldsbrottenöka.I andra länder som exempelvis Danmark, där alkoholkonsumtionenär högre än i Sverige, är sambandet mellan alkohol och våldsvagt.Hur våldsam en person blir av alkohol påverkas av kulturellaskillnader och förväntningar.Det finns flera olika teorier om varför alkohol utlöser våld. En äratt vi inte anses vara fullt ansvariga för det som händer när vi druckitoch då kan vi bete oss hur som helst. En annan teori är att alkoholenminskar självkontrollen så att vi lättare blir provocerade.Över hela världen finns det ett samband mellan mäns våld motkvinnor och alkohol. Det betyder inte att det bara är missbrukaresom slår kvinnor eller att en nykter man aldrig tar till våld. Menalkoholen tar bort spärrar och leder till att männen slår oftare ochbrutalare.Joanna WågströmAlkoholpåverkan vid misshandelAlkoholpåverkadKälla: NTU 2006–200736 %KvinnorGärningsperson70 %MänGärningspersonEj alkoholpåverkadKvinnorOfferMänOffer19 %45 %100.000Misshandel och alkohol12 liter80.00010 liter60.0008 literMisshandelsfall, anmälda brottAlkoholkonsumtion, liter renalkohol per person över 15 årKälla: SoRAD200020012002200320042005200620072008200928 accent maj 2010

Låt andra ta del av eraaktiviteter i sommar!Praktiska uppgiften börjar NU!Ni kan få 10 poäng till tävlingen genom att ni gör denpraktiska uppgiften. Den praktiska uppgiften är att mani sin förening/kår eller tävlingslag ska ha genomfört enstudiecirkel och slutrapporterat den till NBV senast den11 november 2010.Studiecirkeln ska genomföras kring något av följande 7 material:•Alkokoll •Absolut avslöjande •Inte väcka monstret•Världens vatten •Köp en, betala för många!•Klimatsmart matglädje •OlikfientlighetKontaktuppgifter till er NBV-avdelning: www.nbv.se eller 08-672 61 00.Mer information om Pumpen: www.iogt.se/pumpen eller 08-672 60 05.IOGT-NTO hoppas att många föreningar erbjuderlandets barn, ungdomar och familjermassor av drogfria sommaraktiviteter.För att registrera era sommaraktivitetergå in på www.iogt.se och klicka på Sommarlovåt alla. Fyll i formuläret och tryckpå skicka. Frågor? Ring 08-672 60 05.På hemsidan www.sommarlovatalla.nufinns möjligheten för hela IOGT-NTO-rörelsenoch andra organisationer att marknadsförasina läger, kollo och andra sommaraktiviteter,allt för att fler ska få uppleva ettroligt sommarlov.Årets frågetävling Pumpen äger rumden 11 november klockan 20.00–21.00Vilken kurs väljer du?HeltidskurserAllmän kurs för gymnasiekompetensJournalistkurs - reportageJournalistkurs - reportage fördjupningSocialpedagogiskt ungdomsarbetewww.tollare.orgDistanskurserSocialpedagogiskt ungdomsarbeteGrundkurs i TolvstegsmetodenSocialt entreprenörskapJournalistik för nätetKreativt skrivande för kvinnorSkriv ditt liv!maj 2010 accent 29

ÅrsmötestiderGävleborgJämtlandÄlvsborgVåren är årsmötenas tid. Runt om i landet har dethållits distrikts årsmöten, och Accent har besöktJämtland, Gävleborg, Älvsborg och Skåne för attta tempen på aktiviteterna.SkåneJämtlandAntal deltagare: 60Livligaste debatten: Stiftelsen Sällsjögårdens varaeller icke vara. Hur ska man få ekonomin i ordning, såatt man kan fortsätta att driva stället? Hur ska man fåner uppvärmningskostnaderna? Hur kan man nå ut tillfler människor som vill bo och övernatta här?Livligaste debattören: Vivan ÅhmanOmsättning i 2010 års budget: 950 000 krVald till distriktsordförande: Vivan Åhman omvaldesOrdföranden i kongressberedelsen Björn Karlsson försökte entusiasmeradeltagarna inför kongressen 2011. Bullbak och diverse andra små eller storainsatser behövs för att få ruljansen att fungera, menade han.– ingen möda är för liten, utan med gemensamma krafter ska 2011 årskongress bli den bästa hittills!Årsmöte handlar inte bara om förhandlingar och viktiga frågor, utanockså om god mat och trevligt umgänge. Till kvällen bjöds det påkokt lax och potatis samt chokladpudding till efterrätt. Deltagarnalät sig väl smaka. Senare blev det musikunderhållning.För kassören Kjerstin Bengtsson (i blått) är gemenskapendet roligaste med att vara på årsmöte. Att mötagamla vänner och folk man inte har sett på ett tag. Attfå umgås otvunget, äta gott och samtidigt få viktigtarbete utfört. Det har varit en kul helg, tycker hon!30 accent maj 2010

Solveig Nygren från Hertsjöföreningen, Camilla Onelius från distriktsstyrelsenoch Kerstin Westlund från föreningen i Hudiksvall var nöjda med diskussionernaoch arrangemanget.”Det har varit ett jättebra årsmöte speciellt när det gäller arbetsplanen.Det var bra samtal och mycket idéer”, säger Camilla Onelius.”Den sista diskussionen om huruvida vi ska ha kongressen här iGävleborg 2013 var väldigt spännande. Alla blev väldigt engageradeoch började planera”, säger Solveig Nygren.Christer Johansson, ordförande i Hudiksvallsföreningen,stod och pratade med Sven Persson från Gävleoch Börje Edoff från distriktsstyrelsen strax innan detvar dags för lunch. ”Det har varit mest diskussion kringarbetsplanen, som förbundsordförande Anna Carlstedtvar här och berömde i går”, säger Börje Edoff.GävleborgAntal deltagare: 100Livligaste debatten: ArbetsplanenLivligaste debattören: Krister Lundgren, distriktsordförandeOmsättning i 2010 års budget: 620 000 krVald till distriktsordförande: Krister LundgrenKenneth Boberg från iogt-nto i Hamrånge och KerstinLindblom från Hertsjö var nöjda med mötet. ”Jaghar sett mycket nya ansikten inom iogt-nto och detär bra, det tyder på förnyelse”, säger Kenneth Boberg.En ny sång fanns med i sångbladet, och Kerstin Dahlberg och Inga-Lill Johanzonklämde i med gott mod. Till vänster står Naemi Axelsson och till högersyns Gun-Britt Hedegärd och Sonia Blixt.ÄlvsborgAntal deltagare: 46 ombud (totalt243 på kvällens fest tillsammans medGöteborgs och Bohusläns distrikt)Livligaste debatten: Att distriktet villanordna kongress 2013Livligaste debattören: Stig JohanssonOmsättning i 2010 års budget:3 miljoner krVald till distriktsordförande: AlvaStrandberg omvaldesÄlvsborgs distrikt höll sitt årsmöte tillsammans medGöteborgs och Bohusläns distrikt på Wendelsbergs folkhögskolai Mölnlycke. Kjell-Ove Oscarsson kom med enhälsning från förbundet.Anders Anderssonoch ErikSvelander (ispegeln) fannspå plats för attsälja saker påloppmarknadendit folk hade fåttskänka saker.– Alla intäktergår till InternationellaInstitutetsarbete, berättadeAndersAndersson. Ochförsäljningenhar gått bra.Alva Strandberg omvaldes till distriktsordförandeoch hade mycket att glädjasåt. Årsmötet beslutade att Älvsborg skaansöka om att få arrangera kongresserna2013 och kvällens fest blev en succé.– Vi är 243 i kväll, och de kan egentligenbara ta 145 personer. Det är roligt att vi ärså många att vi knappt får plats, sa honmaj 2010 accent 31

ÅrsmötestiderSkåneAntal deltagare: Omkring 150 på dagen (inklusiveUNF och Junis) och ytterligare 30 på kvällensfest.Livligaste debatten: Försäljningen av kursgårdenLunnagården. De flesta var överens omatt distriktet inte längre mäktar med att drivakursgården, men det var tydligt att mångaombud fortfarande har en känslomässig bindningtill stället.Livligaste debattören: Per Wihlborg, distriktskassörOmsättning i 2010-års budget: 2,1 miljoner krDistriktsordförande: Aage Kilsand omvaldesFörhandlingarna inleddes med diplomutdelning. Tommy Johansson fick diplom för atthan varit medlem i 60 år, Arne Olsson 50 år och Per-Erik Bolting och Mie Meiner fick25-årsdiplom. I bakgrunden Ingrid Hallberg och Aage Kilsand från distriktsstyrelsen.Grupparbeten var insprängda i förhandlingarna för att fler skulle kunnakomma till tals. Här diskuterar Lars Johansson (Hästveda), Eivor Elofsson(Lund) och Åke Gustavsson (Helsingborg)bland annat hur distriktetshöstupptakter ska se ut i framtiden.Överlägset flitigast i talarstolen var Per Wihlborg,distriktets kassör. Inte sällan handlade inläggen om attförklara ett och annat kring den ekonomiska redovisningen.Algot Nilsson och Johanna Sörensen hann byta några ord innan det vardags för middag i ordenshuset.Karin Rosenlund, mångårig sekreterare i föreningen i Sösdala,tog första dansen med Lars Johansson från Hästveda.32 accent maj 2010

läs vidare på webben!Fler och fler hittar till accent på webben.de senaste veckorna har vi slagit besöksrekordgång på gång och allt fler tar chansen att kommenteraartiklarna och diskutera med andra läsare.på webben får du allt som finns i tidningen ochmycket mer därtill. Vi publicerar nyheter dagligenför dig som vill ha koll på vad som händer inomalkohol- och narkotikaområdet och inom IOGT-NTO.Titta in du också!www.accentmagasin.semaj 2010 accent 33

SkogenskonungKritikerrosade Brutus Östling anses vara en av Sveriges främsta naturfotografer.Senare i år kommer han ut med boken ”De krus huvade”som ska ta fågelfotografin till nya höjder. För 19 år sedan höllhan på att gå under av ett accelererande alkoholmissbruk.Text Peter FredrikssonFoto Brutus Östling och marie brandt (denna sida)34 accent maj 2010

Håll näbben. De krushuvade pelikanerna i norra Grekland är i fokus i Brutus Östlings nya bok som kommer i höst.Brutus Östling var 15 år när handrack första gången och redanfrån första stund kände han attdetta var hans grej.– Det finns inga varför. Alla förklaringarom Jeppe är bortförklaringar. Är man alkoholistoch dricker så åker man dit. Om maninte dricker, då klarar man sig, säger hanoch berättar att i samband med att hansom 22-åring grundade sitt bokförlag Symposionblev det allt tätare mellan fyllorna.Snart gick drickandet överstyr och tidenfram till 30-årsdagen beskriver han som ensvår tid där han svek allt han trodde på ochalla som betydde något för honom.– Till sist bad jag Gud om hjälp, men deträckte inte bara med att be. Jag var tvungenatt göra något själv för att komma urmissbruket. Tack vare en självhjälpsrörelselyckades jag sluta dricka i början av 1991och har sedan dess hållit mig nykter. I dagser jag detta som ett mirakel. Och har manvarit med om ett mirakel så kan man inteannat än tro, säger Brutus Östling som ärmedlem i Svenska Kyrkan.Samtidigt som HAN bestämde sig för attsluta dricka insåg han att han måste ersättaalkoholen med något annat och ett svarfann han i dykningen.Under det första året hade han 100 dyktimmari svenska kalla vatten, som innebaratt fritiden var mer än fulltecknad medförberedelser, dykning och efterarbete.Tack vare ett pris som förläggare kundehan investera i en avancerad fotoutrustningoch fick på så sätt smak för naturfotografi.Fast när han började fotograferafåglar kunde han knappt skilja en tranafrån en häger.– I dag kan jag inte längre påstå att jag ärokunnig, men i början fick jag ofta jämförabilderna med uppslagsverk för att veta vadjag fotograferat. Men tack vare mina dåligaförkunskaper hade jag inga förutfattade maj 2010 accent 35

faktaBrutus ÖstlingÅlder: 51 årFamilj: Christina och barnen Alice, Eddie,Isak och Theodor.Yrke: Fotograf och förläggareNykter sen: 1991Bästa fototips: Locka till dig fåglarnamed matPelikanens långa näbb och säcken i undernäbben är dess främsta kännetecken. De största arternakan ha hela 3,5 meter mellan vingspetsarna. Från boken ”De krushuvade” som kommer i höst.meningar om hur fåglarna skulle fotograferas.Jag såg från början till det estetiska, tilldet som gjorde sig bra på bild, säger han.Under åren som nykter alkoholist harhan kommit till insikten att han lurade sigsjälv under alldeles för många år. I dag ärdet fullkomligt otänkbart att ens ta medicinersom på något sätt påverkar det egnamedvetandet.– För några år sedan fick jag en starkallergimedicin, vilket var en hemsk upplevelse.Jag höll på att bli galen av att intevara helt klar i huvudet.I dag går han regelbundet på mötenamed den självhjälpsgrupp som en gånghjälpte honom att bli nykter.– Efter så många nyktra år kommer jaginte känslomässigt ihåg hur jävligt detvar. Jag behöver påminnas genom andrasberättelser. Jag tror nämligen inte man fårett återfall, det är något man tar sig. Alkoholenär listig och stark, och jag vill intehamna där igen. I skildringar på tv verkardet ofta som om man kan ta sig ett återfalloch sedan komma tillbaka. Så är detinte. Den absoluta majoriteten av demsom tagit sig ett återfall under mina nittonnyktra år har aldrig kommit tillbaka.– Jag tror att återfallet blir värre julängre man hållit sig nykter, så för min delskulle jag vara ute i dimman för gott omjag drack en enda droppe. P36 accent maj 2010

När Brutus Östling slutade dricka insåg han att han måste ersätta alkoholen med något annat. Först blev det dykning,idag handlar det snarare om naturfotografering. Här en lappuggla ur boken ”Att överleva dagen”.Biätare med kardinal i näbben ur boken ”Att överleva dagen”.Brutus Östlingmaj 2010 accent 37

Kokain – vittext tomas Nilsson Foto Moa Karlberg”Vi vill berättahistorien omkokainet somprodukt ochdess enormaskadeverkningarpå länderna därdet tillverkas.I Sverige är jubilden att det ärvärst för dem somtar kokain, mendet är ju inte så.”lasse wierup38 accent maj 2010

drog med svart baksidaDen som använder kokain har blod på sinahänder. Det är ett av budskapen i en ny bokav Lasse Wierup och Erik de la Reguera.ColombiaKristina bjöds på kokain fördrygt 20 år sedan av sin pojkvän.Vad Kristina, som i dagär 50, inte visste var att dettill en början spännande vitapulvret skulle innebära ettlångvarigt och förödande missbruk.Den första kvällen tillsammans medkokainet fylldes av eufori och lust. Dagenefter hade hon ingen baksmälla, trots atthon druckit ganska mycket alkohol, ochveckorna efter tänkte hon på drogenslyckobringande känslor. Inledningsvis togKristina kokain en gång i månaden tillsammansmed pojkvännen.Efter en tid hade hon byggt upp ett egetförråd av kokainet som blivit över. Det vardå ett tilltagande beroende började sjunkaöver Kristina. Hon längtade bara efternästa och nästa lina. Pengar blev ett problem.Ett gram ”snö” kostar 1000 kronor,och med två–tre gram om dagen skenadesummorna i väg. Kristina tog tjänstledigti syfte att ordna upp en tillvaro som raserat;dessförinnan hade hon börjat användakokain på jobbet.Ledigheten blev en rak nedstigning ityngre missbruk. Kristina tog kontakt medAnonyma kokainister, motsvarigheten tillAnonyma alkoholister, för hjälp och stöd.Sedan dess har Kristina, med undantagför några återfall, varit fri från kokainmissbruk.Hon har återupptagit kontaktenmed pojkvännen och hennes dotter, somflyttat hemifrån, har fått förklaringen tillsin mammas beteende under uppväxten.Kristina är en av de människor vi fårmöta i reportageboken ”Kokain – drogensom fick medelklassen att börja knarkaoch länder att falla samman”, skriven avförfattaren Lasse Wierup och Erik de laReguera, Dagens Nyheters korrespondenti Latinamerika. Boken är en likaomfattande som djuplodande skildringav kokainet, från tillverkningsländernaColombia, Peru och Bolivia via maffian iMexiko till konsumenter i USA och Europa– däribland Sverige. Berättelsen är endyster läsning för den som drömmer omett samhälle fritt från narkotika.Ända sedan böRJAN av 1970-talet harkokainet ofta betraktats som en exklusiv,dyr jet set-drog för kultur- och kändiseliteneller personer inom finansbranschen.Men det finns, i alla fall om vi får troWierup och de la Reguera, mycket somtalar för att drogen har hittat nya användargrupper.Kokainanvändarna i boken ärvanliga svenskar mellan 20 och 45, tidigareostraffade, med fast inkomst, fritidsintressen,vänner och familj. Det finns alltsåanledning att ifrågasätta den traditionellaschablonbilden av kokain som lyxvara fören begränsad klick; snortande har populariserats,nästan blivit folkligt.De senaste åren har tillgängligheten tillkokain ökat och priset sjunkit. Preliminärasiffror från Folkhälsoinstitutet, varsrapport publiceras till sommaren menanvänds i reportaget, visar att 3,3 procentav 30 000 tillfrågade svenskar mellan 15och 64 år har kokainerfarenhet – en siffra maj 2010 accent 39

”– Jag hoppas attmänniskor ska fåytterligare ett skälatt tänka efter. Attkokain inte bara ärolagligt, utan attdet finns en länkmellan dig ochmaffian. De somköper kokain harblod på sina händer.”lasse wierupsom motsvarar 200 000 personer i reellatal. I förra studien, genomförd vid millennieskiftet,var det bara omkring en procent.Jag träffar Lasse Wierup på ett kafévid Nytorget i Stockholm en varm ochvacker vårdag i mars. Det är drygt enmånad kvar tills Kokain släpps och hanverkar nöjd, där han sitter tillbakalutad isolskenets matta ljus.– Vi vill berätta historien om kokainetsom produkt och dess enorma skadeverkningarpå länderna där det tillverkas.Vi ville också visa på kopplingen till desvenska kunderna, som tillsammans medkonsumenter i andra länder är förutsättningenför industrin. I Sverige är ju bildenatt det är värst för dem som tar kokain,men det är ju inte så.Från början var tanken att Wierupoch de la Reguera skulle skriva reportagettillsammans med Magnus Linton, samhällsdebattöroch författare. Men redani inledningsfasen uppstod dispyter. Detvisade sig att Linton, bosatt i Colombiashuvudstad Bogotá där personligt bruk avkokain är lagligt, har konsumerat drogen.Wierup och de la Reguera såg det problematiskai situationen och parterna skiljdesåt.– Det innebär ett uppenbart journalistiskttrovärdighetsproblem att själv varaen del av den industri som man säger sigvilja granska. För mig är det självklartatt inte ge pengar till de kriminella somjag skriver om. I mina ögon är det ocksåen gåta hur Linton anstränger sig för attskildra varför Colombia faller sönder avkokain och samtidigt köper drogen själv.Vem är problemet om inte han?Men till tidningen Filter säger MagnusLinton att det var er syn på framtidensnarkotikapolitik som var olika.– För mig var det enbart det journalistiskatrovärdighetsproblemet. Jag vet juvar Linton står i narkotikapolitiken, ochatt han varit kritisk till den politik somförts i Sverige, säger Wierup.Under 1970- OCH 80-talet tilltog kokainsmugglingentill Europa och Sverige. Detvar lite som om det vita pulvret var ettnytt fenomen, men så är inte fallet. Redanunder 1920-talet tog den första svenskakokainvågen fart för att ebba ut i och medandra världskriget.– Vi vill visa att droger som kokain inteär något nytt i Sverige. Människor haralltid letat efter den perfekta substansen,det är ett universellt problem, sägerWierup.I boken – som är 500 sidor lång och40 accent maj 2010

esmyckad med drygt 650 fotnoter –möter vi såväl fattiga kokaodlare i Colombiasom kokainhandlare och konsumenteri Sverige. Wierup har intervjuat 20 styckensvenska kokainister; till synes vanligapersoner med vanligt arbete och vanligasociala förhållanden. Nästan alla har kommiti kontakt med drogen i fest- och alkoholsammanhang.– Många tjejer sa att de tar kokain i sambandmed alkohol för att kunna fortsättadricka. Kokainet balanserar alkoholruset.Mot den bakgrunden tror jag att vi skavara avvaktande till bilden av hasch somkokainets inkörsport.Många av intervjupersonerna säger atttanken på att bli gripen av polis är främmande.Och, liksom Kristina, är samtligatotalt ointresserade över kokainetsursprung: maffiakrigen i Latinamerika.Colombia, Bolivia och Peru är de ledandetillverkningsländerna av kokain. Därodlas kokan för att sedan förädlas ochkristalliseras till kokain. Drogen smugglasvia Västafrika till konsumentländeri Europa eller via Mexiko till USA – intesällan med hjälp av fattiga människor somsvalt ampuller med kokain som sedan skaut bakvägen vid slutdestinationen. Deträcker med att en ampull spricker för attpersonen ska dö av förgiftning.Den mexiKANska maffian kontrollerarrutterna och, konstaterar Wierup ochde la Reguera uttrycksfullt, tumregeln äratt smuggelvägarna som polisen kännertill redan är förbrukade. Det pågåendeknarkkriget i Mexiko ledde till att 7 700personer mördades förra året. Politiker,poliser och advokater korrumperaseller skjuts och politiska valkampanjerfinansieras med knarkpengar. På grundav fattigdom och politisk instabilitet kanmaffian enkelt rekrytera medlemmarsom drömmer om ett bättre, rikare liv.Brottsyndikaten i Mexiko, Colombia ochBolivia, vars smörjmedel är kokainhandeln,är i många avseenden mäktigare änstaterna.– Kokainet göder en vålds- och brottskultur.Det blir logiskt att skjuta en politikereller polis eftersom summorna somkommer från USA eller Europa är så stora.Kokainet är en vit drog med smutsig ochmörk baksida.Så vad hoppas du att boken ska bidratill?– Jag hoppas att människor ska få ytterligareett skäl att tänka efter. Att kokaininte bara är olagligt, utan att det finnsen länk mellan dig och maffian. De somköper kokain har blod på sina händer. Pmaj 2010 accent 41

IOGT-NTO INFORMERARwww.iogt.se • www.sobernet.nu • 08-672 60 05 • info@iogt.seIOGT-NTO är med i TÄNK OM”Tänk om fler tonårsföräldrar hjälptes åt attsätta gemensamma gränser kring alkohol.”Det är ett av flera budskap iden nationella antilangningsinsatsensom Statens folkhälsoinstitutinitierat i samarbetemed Systembolaget, Polisenoch IOGT-NTO.Insatsen riktar sig till tonårsföräldraroch kommer blandannat att synas på Facebook och Aftonbladetsoch Expressens webbsidor. TV-reklam kommer att sändas på TV8, TV4sport och TV4 och många frivilliga kommeratt dela ut flygblad i sambandmed skolavslutningarna.IOGT-NTO har tagit framflyers, affischer, broschyrer ochdekaler för spridning införskolavslutningarna. Vill dinförening sprida budskapet sågår det att beställa material.Kontakta Helena Bergkvist, 08-672 60 18,helena.bergkvist@iogt.se.ProjektmedelKriminalvårdenIOGT-NTO har även i år beviljats 100 000kr i projektmedel från Kriminalvården.Medlen ska användas till kostnader förpersoner placerade av Frivården/Kriminalvårdendels i lokal verksamhet, delsför deltagande i regionala/nationellasamlingar.IOGT-NTO:s föreningar och distriktsom har eller kommer att ha personerplacerade av Frivården/Kriminalvården isin verksamhet kan ansöka om projektbidrag.Folknykterhetensvecka 2010Den 10–16 maj arrangerar nykterhetsrörelsenöver hela Sverige Folknykterhetensvecka, och torsdagen den 13 maj är detsjälva Folknykterhetens dag.Har du möjlighet att hjälpa till? Kollamed din förening eller ditt distrikt om detarrangeras något där du kan medverka. Dukan även på egen hand delta i kampanjenoch föra ut budskapet.Läs mer på www.iogt.se/fnv2010 eller påwww.minska-alkovåldet.nu.Beställ nyhetsbrev om:IOGT-NTO:s förebyggande arbeteIOGT-NTO:s sociala arbeteRegelbundet skickar IOGT-NTOförbundetut två olika digitala nyhetsbrevmed aktuell information inom dessaområden.För att ta del av informationen, anmäl digpå www.iogt.se. Klicka på ”Medlemssidor”,där finns möjlighet att registrera dine-postadress för det nyhetsbrev du vill ha.Experience 2010I Fredrikstad, söder om Oslo i Norge,äger sommarens stora internationella arrangemangrum. Närmare bestämt mellan31 juli och 7 augusti. IOGT Internationalgenomför sin världskongress mellan 3 och7 augusti, medan Active träffas för lägerredan den 31 juli.Man kan lyssna på kongressförhandlingarnaeller delta på workshops, utflyktereller sportaktiviteter.Läs mer om arrangemanget påwww.experience2010.no.Grattis till vinnarna iKryssningschansenI värvartävlingen som pågick i januarioch februari värvade 99 personer 266 nyamedlemmar – bra jobbat! Av de 99 somhade värvat fick tre chansen att den 19–21mars åka på kryssning till Helsingfors.De som fick ta med sig en kamrat på kryssningenvar Patrick Nygren från Västerås,Martin Nilsson från Bjuråker och Anna-Marie Kristoffersson från Landskrona.Ansökningsperiod är från nu och fram till31 augusti 2010. Ansökningarna behandlaslöpande så långt medlen räcker.Bidraget ska redovisas senast den 30oktober 2010.Mer information om och ansökningsblankettfinns på www.iogt.se. Klicka på”Medlemssidor” och sedan på ”Informationfrån förbundet”. Frågor, ring08-672 60 05.Nya material!Beställ dem från butiken på hemsidanwww.iogt.se eller mejla info@iogt.seeller ring 08-672 60 05.”Alkoholen dödar och våldtar”, enrapport om sambandet mellan alkoholoch våld.”Alkohol + våld = Sant”, omarbetadrapport; Hur minskar vi alkovåldet?”En ryggrad för vad vi är och vill”,sammanställning av rådslaget om IOGT-NTO:s värdegrund som genomfördesunder 2009.42 accent maj 2010

UTBILDNINGAR 2010Anmälningar till alla utbildningar görs på hemsidan www.iogt.se.Vill du veta mer om innehållet eller har andra frågor, se hemsidan, mejla info@iogt.se eller ring 08-672 60 05. I kurskostnadeningår (om inget annat anges) resa med billigaste färdsätt, mat samt övernattning i dubbelrum om kursen är flerdagars.NARKOTIKA ÄR FARLIGT FÖR ATTMAMMA SÄGER DETFör dig som vill lära dig mer om narkotikafrågan.Grundläggande kurs med erfarenföreläsare om narkotika och dess konsekvenserför samhället.21 maj, Stockholm (anmälan omgående)Kostnad: 200 krALKOKOLL I STORT OCH SMÅTTGrundläggande kursFör dig som behöver grundkunskap omalkohol och IOGT-NTO:s åsikter. Här får dulära dig grundläggande fakta om forskningrunt alkohol, IOGT-NTO:s ställningstagandeni alkoholfrågan utifrån politik, förebyggandeoch opinionsbildning.22 maj, Stockholm (anmälan omgående)Kostnad: 200 krOm du vill delta på båda kurserna den21 och 22 maj så ordnar vi boende åtdig över natten.SENIORKONSULENTUTBILDNING 2010Är du pensionär och har tid och lust attutveckla IOGT-NTO:s lokala verksamhet? Iså fall vill vi ge dig lite extra stimulans, stödoch verktyg för att underlätta ditt arbete.Du erbjuds en spännande och kvalificeraddistansutbildning som pågår mellan 7september och 9 december2010. Du behöverha tillgång till dator ochinternet.Träffar:7–9 september26–28 oktoberWendelsbergs folkhögskolai Mölnlycke7–9 december studieresatill BrysselKostnad: 3 000 kr inkl.resan till BrysselAnsökan: Senast den 9augusti 2010NYKTRA KVINNOR KANEtt mentorprogram för personligt ledarskapinom rörelsen. Programmet vänder sig tillkvinnor som har ett ledande uppdrag, somförtroendevald eller anställd, på vilken nivåsom helst inom IOGT-NTO-rörelsen.Innehåll och träffar:4–5 september 2010 Programstart fördeltagare och mentorer tillsammans.15 januari 2011 Personligt ledarskap ärtemat denna dag.28–29 maj 2011 Programavslutning.Alla träffarna kommer att vara i Stockholmsområdet.Kostnad: Programmet ärkostnadsfritt för alla deltagare.Enkelrumstillägg är500 kr/natt.Ansökan: Det finns 15platser och antagningarsker löpande fram till 31maj 2010.KALENDARIUM 2010MAJAnmäl sommarens ferie- och familjeläger påwww.sommarlovatalla.numar–maj Vårkampen – distriktsvärvarkampanj7–9 IOGT-NTO:s förbundsstyrelse sammanträder, Tollare7–9 Våra Gårdars ombudsmöte, Bergvik, Söderhamn8–9 Regional DS-konferens, Stockholm10–16 Folknykterhetens vecka, kampanj13 Folknykterhetens dag18 Riksstyrelsen sammanträder19 Sista manusstopp Accent nr 5 (ute 11/6)24–26 2nd World Forum Against Drugs, Stockholm(se www.wfad.se)21 Narkotika är farligt för att mamma säger det, Stockholm22 Alkokoll i stort och smått – grundläggande kurs,Stockholm22–23 Regional DS-konferens, Umeå22–23 Regional DS-konferens, Värnamo28-- Skolavslutning, kampanj Tänk omJUNIFerie- och familjeläger, se www.sommarlovatalla.nu-- 11 Skolavslutning, kampanj Tänk om4–5 Distriktsstudieledarsamling, Stockholm7–8 Lärgemenskap för social verksamhet, träff 3, TollareJULIFerie- och familjeläger, se www.sommarlovatalla.nu4–10 Almedalsveckan31 -- IOGT International Congress, Fredrikstad, Norge(se www.experience2010.no)AUGUSTIFerie- och familjeläger, se www.sommarlovatalla.nu-- 8 IOGT International Congress, Fredrikstad, Norge(se www.experience2010.no)4 Sista manusstopp Accent nr 6 (ute 27/8)maj 2010 accent 43

Krönika Av Isabella IverusFrilansjournalisten och författaren Isabella Iverus minns ungdomens festeroch uppmanar alla föräldrar att stå på sig och säga nej.””Har du fixat någon häxa?”Har du fixat någonhäxa?””Det är lugnt, denstår i garderoben”Ungdomar som drar runt istora grupper, alla berusade, ochuppklädda till tänderna. Tjejer imuskorta kjolar och linnen, killarmed exklusiva skjortor och dyrajackor. Ja, så minns jag mina tidigatonår. I den fina villaförortendär jag växte upp fanns det gottom sprit.Sprit var lika med party. Festnär vad som helst kunde hända.I ärvda damejanger och i nyaTax Free-buteljer från senasteutlandsresan förvarades alkoholen.Och vi tonåringar visste förståsexakt var.Att tolvårig konjak, specialimporteradmaltwhisky och exklusivlikör var dyrt och ska njutasförsiktigt var inget vi brydde ossom. Nej, istället smög vi runt medtomma saftflaskor och blandadefriskt från de olika dryckerna. Tillen häxa.Smaken spelade ingen roll. Detvar effekten vi ville åt.Och effekt blev det.Varje helg kräktes någon ochvarje helg hade någon ofrivilligsex. Blåmärken och borttappadesaker var liksom en självklarhet.Tavlor ramlade i golvet och fönstergick sönder.om Isabella IverusVi själva skrattade åt det. Kallade det röjafest. Förstod inte allvareti de vanor som grundlades. De flesta – liksom jag – var jubara tysta vittnen.De fashionabla föräldrarna, var fanns de?Ja de hade åkt för att shoppa i Paris eller vilade upp sig på skärgårdslandställetoch hade ingen aaaning vad som pågick.Förrän de kom hem.Ibland kunde det gå riktigt galet. Som när alla ärvda smyckenförsvann i en villa i Ålsten. Den gången kom polisen och detblev förhör med alla som varit där.Men aldrig att någon satte detta i särskilt samband medalkohol eller sitt eget drickande. Eller att man debatterade det iskolan. Trots att man redan då visste att alkohol konsumtionenILLUSTRATION: rURIK zAITZEWskybland unga rusat i höjden ochfortfarande steg. Den första somberättade att alkoholism var ensjukdom som kunde drabba allavar en ung vikarie.Varför drack vi så mycket?Det var spännande förstås.Och för att ungdomar vill görasom vuxna gör.Och vuxenfesterna i villasamhälletvar kanske mer städademen badade ofta i alkohol deockså. Den obligatoriska drajjanserverades på terrassen, med fripåfyllning så klart. Därefter vardet olika sortens vin till matenoch så likör eller konjak till efterrätten.Papporna blev lulliga ochskämten grova. Mammorna gråtmildaoch kramiga.Långt senare gjorde jagett reportage om detta iSvenska Dagbladet. Jagintervjuade ungdomarfrån samma förort som jag självoch de berättade att det fortfarandevar likadant.Istället för att få beröm blev jagutskälld. Av föräldrarna. Jag hadeskämt ut deras barn.De var minsann bra mammoroch pappor. Utan sociala problem.Kanske det.Beroendeproblem hade dedock.För den vanligaste alkoholisten är inte den som sitter på parkbänken.Snarare är han en kavajklädd man i karriären eller välutbildadkvinna i 50-årsåldern. Med familj, hund och landställe ochså mycket själslig skuld att det räcker till nästa generation också.Många vet att de dricker för mycket. Och innerst inne vet de attbarn gör som deras föräldrar gör. Men det är förstås jobbigt. Dåmåste man ju ändra på sig. Bättre att skylla på skolan, på samhälletoch på media.Dessutom uppskattar man idag att nästan hundra – ja du lästerätt – procent av det grova ungdomsvåldet är alkoholrelaterat.Mitt råd till alla mammor och pappor är därför att våga nej.Stå på dig.Det är inte roligt i stunden. Kanske får du höra att du är en j-agubbe eller tråkig kärring. Men du slipper garanterat baksmällan,både den psykiska och den fysiska. PIsabella Iverus är 42, frilansjournalistoch bor på Södermalm i Stockholm.Hon skriver bland annat samhällsreportage,om litteratur och psykiskohälsa. Hon är också författaretill boken ”Känner du någon medalkoholproblem?”. Den handlar ommedberoende och vad det innebär förfamiljer och uppväxande barn.44 accent maj 2010

Är du UNF:arei en iggiskropp?Slår ditt hjärta fortfarande för UNF trots att du passerat 25 år?Nu söker vi dig som ser framtiden i ungdomar och vill stötta ochutveckla UNF:s medlemmar och deras verksamhet.Är du Mat-Ivar som skulle älska att fixa mat till UNF-kurser? Är duBil-Ida som vill skjutsa UNF:aren till och från kursgården? Är duLedar-Charlie som vill vara mentor för den lokala ledaren i UNFföreningeneller UNF-distriktet?Vi har fortfarandeplats i läsarpanelenKontakta linda.engstrom@unf.se och skriv några rader om digsjälv, var du bor och hur du vill stötta UNF så ska vi försöka matchaihop dig med lokala förmågor.Vi har fortfarandeplats i läsarpanelenaccents v e r i g e s t ö r s ta t i d n i n g o m d r o g e r o c h n y k t e r h e tEn tidning från iogt-nto / nr 4 · 2010 / pris 20 krdet blodiga kokainetLasse Wierup berättar om den tydligalänken mellan kokain och maffiaårsmötestiderFölj med till fyra distriktsårsmötenrunt om i landet.brutus vändningEfter att ha kommit ur ett alkoholmissbrukblev Brutus Östling en avSveriges främsta natur fotografertema:AlkovåldgranskningLärare får ingenANT-utbildningLänken mellan alkohol och våld ärmycket tydlig. Accent har träffatdem som sett våldets baksida.7itips föridrott ochkamratstödföreningenVill du vara med och påverka hur Accent utvecklas?Anmäl dig till vår läsarpanel!Vi skickar ut frågor några gånger om året om alltfrån texter, ämnesval och omslagsbilder till vilkaintervjupersoner du skulle vilja se i tidningen.Anmäl dig genom att skicka ett mejl tillaccent@iogt.se.pierre anderssonchefredaktörmaj 2010 accent 45

Kultur foto: Hanna RydströmHallå där!filmfoto: nordisk FILmSebastianHiort av OrnäsHallå där, Sebastian Hiortav Ornäs, aktuell i filmen”Sebbe”.Vad handlar filmen om?– ”Sebbe” är en historiaom missbruk, misär ochmobbning. Sebbe och hansmamma bor i en alldeles förliten lägenhet där mammaEva dränker sina sorger i öl,medan Sebbe drömmer omatt spränga hela skiten. Snartgör han verkligenhet av sinadrömmar.Hur mycket av dig själv finnsi rollen?– Rollen är långt ifrån mittriktiga liv. Jag har bra kontaktmed min mamma, tycker attskolan är okej och bygger intenågra bomber på fritiden. Menjag gillar tekniska saker, attbygga och så.Du har varit med i Junis ochunf. Vad har de betytt fördig?– De har betytt mycket, dethar varit kul med alla lägeroch med alla events. Jag harmånga goda minnen från dentiden.Vad drömmer du om i framtiden?– Jag vill fortsätta medskåde speleri och drömmenvore att få åka till Hollywoodoch bli stjärna där. Kanske blirjag en ny Dolph Lundgren?Maria ZaiTZEWskyBen Hollingswoth, Amber Heard, Demi Moore och David Duchovny som den lyckade familjen Jones.Den amerikanska drömmen?Familjen JonesAmerikansk film med DemiMoore och David Duchovnydrama När den framgångsrikafamiljen Jones – Kate, Steve ochderas två attraktiva tonårsbarn– flyttar in i en jättevilla ett riktbostadsområde faller alla grannarsnart som käglor.Alla vill efterlikna den trevligaoch lyckade familjen och köpersnart de prylar av de ”rätta”märkena de omger sig med. Desenaste apparaterna, bilarna,konstprotestera Konst åt alla ären folkrörelsesatsning som harsmyckat det offentliga rummetmed konst sedan 1977.Men nu tycks det vara slut pådet. Enligt Mathias Öster på VåraGårdar, gör regeringen i år drastiskaneddragningar och minskaranslagen från 3,5 miljoner till 1,5miljon. Nästa år tar regeringensminket, möblerna, maten.Vad grannarna inte anar är attden alldeles för perfekta familjeni själva verket inte bara lever denamerikanska drömmen – de säljerden. De är anställda reklampelareoch deras uppgift är att säljasin glassiga livsstil och alla deprylar som kommer med den.Problemet är bara att familjenbakom kulisserna visar sig varahelt vanliga människor som begårmisstag och som i slutändan kanskeinte fullt ut köper konceptetatt lycka är lika med statusprylar.bort stödet helt och hållet.– Det här kom chockartat ochvi förstår inte hur regeringentänker. Budgeten är ju försvinnandeliten, men betyderoerhört mycket förmänniskor och konstenute i landet. Vihar gjort egna utställningari samlingslokalerEn tragisk händelse i grannhusetblir dödsstöten för familjenJones och får åtminstone Steveatt allvarligt ifrågasätta vad dehåller på med.Välspelat, skruvat, mycketunderhållande och faktiskt tankeväckande,trots att filmen är likaglättigt förpackad som familjenJones själva.Här finns en vass kritik motdet amerikanska konsumtionssamhälletoch dess ofta tragiskakonsekvenser.Maria ZaiTZEWskyRegeringen drar in anslag för Konst åt allai samarbete med NBV, VåraGårdar och Folkets Hus och harköpt in konst. Nu får vi lägga ner,säger en besviken Mathias Öster.En protestlista mot regeringensförslag kan skrivasunder på http://www.namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=4329Maria ZaiTZEWsky46 accent maj 2010

Tipsa! Maria Zaitzewsky / 08-672 60 56 / maria.zaitzewsky@iogt.seromanÖmsint bok om en mammaJag ska bara fixa en grej i köketMoa HerngrenWahlström&Widstrandlandsbygd Det är en ömsint bokom en ömsint mamma, en mammasom vill så väl, så väl. Som vill attlivet ska gå att få ihop, bli bra ochvärdigt. I Moa Herngrens hudnäraroman ”Jag ska bara hämta en greji köket” möter vi den ensamståendeIngrid som stretar på i den gråsmetigavardagsmodden.Skadskjuten efter en svår skilsmässaoch ständigt orolig för enekonomi som inte vill räcka till.Trots att hon tackat ja till jobbetsom förskolechef där hon tidigarearbetat som förskolelärare. Skillnadenär stor, förut var hon en igänget, nu är hon ensam som chefoch arbetskamraterna utsätterMoa Herngren, född 1969, debuterade 2005 med antologin ”Uppdrag: Familj”.2007 kom boken ”Allt är bara bra, tack”.romanfoto: morgan NORmanhenne för en raffinerad mobbningskampanj.Ingrid är ensam så detskär i bröstet.Ensamheten blir extra tydligde helger när dottern Juni är hospappan och hans nya sambo. Dåfinns bara en vän som värmer, denfyrkantiga bag-in-boxen i kylskåpet.Dit tar Ingrid sin tillflykt, till vinetsom tröstar, värmer, och till slutstjälper.När dottern Juni en dag kräveratt få vara mer med sin pappabörjar världen rämna för Ingrid. Bitför bit tappar hon kontrollen överdrickandet och sitt liv.Moa Herngren för oss på en brinnandevandring genom helvetetsalla kretsar. Varsamt och med varmrespekt för sin huvudperson skildrarHerngren en människas vägmot totalt förfall, där det gömdavinglaset i köket sakta och obönhörligtförgör. En sugande vardagsmardrömdär ingenting längre kanhindra Ingrid från att dricka, inteens dotter Junis allt mer desperatarop på hjälp.Läs den!Hanna NolinVerkligheten om ett till synes lyckat livHungerflickanHillevi WahlNorstedtsmissbruk Som vuxen har författarenoch journalisten Hillevi Wahlofta fått höra att hon klarat sig såbra, trots att hon vuxit upp meden alkoholiserad mamma och enfar som inte kunde ge henne denomvårdnad hon behövde. Ingetalkoholmissbruk och ett till syneslyckat liv.Men i likhet med de flesta barntill missbrukare tog sig smärtanoch ångesten sig andra uttryck.Som tonåring var Irmeli, sombokens huvudperson heter, literund och när hon for till USA somutbytesstudent blev honbesatt av att bli smal ochvacker – allt för att hennespappa skulle bli stoltöver sin dotter. Irmeli blirbulimiker. Hon kräks uppall mat, samtidigt som honkämpar för att smälta inoch bli en del av gemenskapeni den amerikanska skolan.Hillevi Wahl berättar om sittUSA-år med humor och svärta. Honberättar om problemen i sin förstavärdfamilj och hur det vänder närhon får bo hos Rebecka och hennesfamilj. Vänskapen med Rebecka ärstark och bräcklig på samma gång.Irmeli försöker hänga med sinbohemiska och utlevande väninnapå egendomliga fester ochprovar till och med drogerför att inte känna sig utanför.Ändå lyckas hon aldrig riktigtbli den där smala och populäratjejen hon vill vara. Förränmot slutet av sin vistelse.När hon kommer tillbakatill Sverige är hon slank ochsnygg. Men problemen djupnar.Hennes pappa vänder henneryggen och när ingenting annatåterstår blir barnpsykiatrin hennesräddning. Hungerflickan ären stark, rolig och lättillgängligläsupplevelse om konsekvensernaav att ha växt upp i ett missbrukarhem.Maria ZaiTZEWskymissa inteKristina Törnqvist, IngelaOlsson, Marie Göranzon,Livia Millhagen och KickiBramberg1teater Dramatensstarka föreställning”En familj”. Närpatriarken i den dysfunktionellafamiljen Westonförsvinner, samlas helaklanen i det stora husetpå landet. Stämningen ärinfekterad och bubblarav hemligheter, alkoholmissbrukoch förbjudnarelationer. Med MarieGöranzon och Ingela Olssoni bärande roller.2scen JonasGardells enmansföreställning”Trafikplats Glädjen”, somjust nu turnerar runt om ilandet. På sitt underfundiga,humoristiska ochsamtidigt allvarsammavis filosoferar Gardell överlivet, klassfester, rädsloroch ensamhet. Trollbindandeoch rysligt bravarenda sekund.3film ”Underkastelsen”av StefanJarl, som handlarom ”kemisamhället”, detsamhälle som vuxit framsedan andra världskriget.Kemiindustrin är denindustri som växer snabbasti dag, 500 miljonerton per år används. Vadgör de 100 000 kemikaliervi dagligen använder medvår hälsa? Premiär i slutetav april.foto: Roger sTENbERGmaj 2010 accent 47

Månadens medlem Linda Tjälldén vill släppa prestigen mellan förbundenLinda Tjälldénålder 20 år / Bor UMEÅ / Förening ÅNGE UNFGör ORDFÖRANDE FÖR HELA IOGT-NTO RÖRELSEN i VÄSTERNORRLAND”Jag tyckerdet är viktigtatt samarbetaöver förbundsgränserna.”Känner du någon som bordebli månadens medlem?TipsA oss på accent@iogt.se ellerAccent, Box 12825, 112 97 StockholmVarför är du medlem?– Jag gick med i UNF när jag var 13 år. Jaghade det jobbigt, min mamma hade just gåttbort och jag kände mig vilsen och behövdehitta ett alternativ där jag kunde vara mig själv.Jag började i en lokalförening i Ånge, där jagväxte upp. Nu är jag ordförande för både IOGT-NTO, UNF och Junis i Västernorrland. Jagtycker det är viktigt att samarbeta över förbundsgränserna.Det är en viktig fråga för mig.Varför då?– Jag ser oss som en enad rörelse. Jagtycker att det måste finnas naturliga övergångarmellan Junis och UNF och IOGT-NTO,att man kan följa rörelsen genom hela livet.Men livet förändras och där måste förbundenhänga med. Nu när jag pluggar till socionom ärjag mer sugen på att diskutera samhällsfrågormed likasinnade än att åka på läger. Det fårinte heller vara så mycket prestige i att höra tillett visst förbund, vi jobbar ju alla mot sammamål. Ett stort problem är att nykterhetsrörelsentappar många medlemmar efter gymnasietiden.Det kan man motverka på olika sätt.Hur då?– Genom att skapa attraktiva verksamheterför människor mitt i livet, passande medlemmarsom är mellan 20 och 40 år. Det kanhandla om att man kanske har möten mersällan än vad som är tradition eller har diskussionsforumpå nätet. Att man hittar på sakersom passar målgruppen, som att åka ochbada ihop eller ge sig ut i skogen. Man måstemålgruppsanpassa verksamheten! Här krävsnytänkande och det saknas tyvärr ofta inomIOGT-NTO. Man pratar om att öka och värva.Men vad är det man värvar till?Vad driver dig?– Känslan av att man gör en skillnad. Detkan vara att få ett glatt sms från någon nöjdmedlem som varit på läger. Eller att se sittnamn under en debattartikel i tidningen. Attberöra människor och erbjuda dem ett alternativ.Gemenskapen är också en stark drivkraft.Jag har en stor nykterhetsfamilj som innebärstöd och skyddsnät. Till oss kan man kommasom man är, man accepteras oavsett. Jag drivsav att ge tillbaka lite av den känslan till andra.text maria zaiTZEWskyFOTO MiKAEl LundgREN48 accent maj 2010

Korsord Nr 4/2010DEN BIBLISK KANAL UNDER-ÄR RYMD- ÄVEN I MEDLETOKÄND FARARE VENEDIG PRO-STAD ISTÖVELNPYTTE-LITENPIPPIBLY NOMENÄR TILL-VILLTALANDESYNS PÅVÄLSOMKRYSSETS BILDER ARTISTNATTASKÄNNABEFORD- FINARESÖDER-SJUK-STADSTÄMTONNÅGOTRAS INTE PANN- BERG VÅRDS- Accent MED ATTLUFT- KAKOR STOR AFFÄR Nr 4 BORG I RÄKNALEDESTÄVLINGSYRIENMEDONDAV-OCH GODSAKNADUTANAVMORALSMAKSURLÄSES IKAN VA- PLACE- ALLERSRA TVÅ- RADES GUDAR-BÖNARADIGTNAS MATFLYTER GJORDES IDOLI-I ELTON OAN- SERINGMÅNGA JOHN STÄNDIG SÖMN-KRYSS HÄST BESVÄRSCEN-LENA PÅTRAFIK-TRAFIKMEDSNÖR-KONSTDUKENPLATSFÄRDSELSTUMPSKIVAREMTYGORDNAÖGON-KANBLÅS-MÄRKEMANNINGARDUM-MISSHETERBEARBE-START-TADERUTACHARLIEOMKAS-NORMANTARESTAD IDEL AVLIBANONSPELNÄRARÄTTVIKÄGDEMYCKET MJÖLNER POJK-RINGDEI MOT LÄGGER DOCKAHEMMATTAIOGT-NTOGJORDESODUGLIGHÄR BLIRDETINTEFELKryss och foto: Anders Perstrandkorsord nr 4 2010 lösning nr 2 2010Miljonlotter att vinna. Tre lotter vinner förstapristagaren,en lott vardera får de tio som därnäst har tur i dragningen.Skicka in lösningen till Accent, Box 128 25, 112 97 Stockholm,senast 25 maj 2010. Märk kuvertet Kryss 4/2010.NAMNaDRESSpOSTADRESSvinnare nr 2 2010Första pris, tre Miljonlotter: Ingemar Herngren, UlricehamnSidovinster, varsin Miljonlott: Helge Johansson, Klagstorp;Vanja Lindstedt, Örnsköldsvik; Rut Westergaard, Norrahammar;Birgit Malm, Fristad; Tore Andersson, Ugglebo Almhaga, Bredaryd;Egon Edström, Halmstad; Margit Byström, Bollstabruk; RuthStrandberg, Haltsjö, Gideå; Mats Höök, Eskilstuna; Siv Johansson,Gällivare. Accent gratulerar!SAccent-kryss L J U M Tnr 2-2010 H Ä R P ÅLösning K P E NJ A G L EP D R Å K A D E D MK U L V I N T E R A K T I V I T E TO L A O R O A T D A R R Å L T AK O N S T S M I D E A D E B E TG A S O S T A K T P U L M O UN S K A R S T U P I M A G EA R D A L A P E T N O G A Ö RG R Y I G F I N F I N T S K AS Å N G K R I T I K Ö N L E A RR E G I O N A L A R G V Ä R R Emaj 2010 accent 49

Föreningstipset Förening FC Vattentorget Startad 2009 Antal medlemmar 31LuleåUmeåÖstersundHärnösandFalunGävleUppsalaVästeråsKarlstadÖrebroStockholmNyköpingLinköpingGöteborgVisbyJönköpingHalmstad KalmarVäxjöKarlskronaMalmöAnders sju tips för att starta ett kamratstödslag1Ha tålamod ochge inte upp, ävenom det går trögt till enbörjan.2Söklokala sponsorer.3Låt kamratskapvara ledordet förevinst och andra framgångar.4Respekteraoch bollkänsla.alla,oavsett talang5Ha struktur och setill att hålla er delav jobbet oavsett hurdet går runt omkring.6Vargärna tvåhuvudansvarigavid starten. Ensam ärinte stark.Foto: maria zaitzewsky7Sök inspirationav andra. Utan tillexempel GIF Centrohade vi haft mycketsvårare att kommaigång.Kamratskapen är viktigastMissbrukare, hemlösa och nykterister påsamma plan. Föreningen FC Vattenmöllan iVäxjö är inne på sitt tredje år med trygghetoch gemenskap med fotboll som bas.Laget är en blandning av före detta missbrukareoch hemlösa, aktiva missbrukare, kamratstödjareoch nykterister. Det enda kravet:att de är nyktra och drogfria på träningar ochmatcher.När Anders Karlman, distriktsordförandeKronoberg i IOGT-NTO Kronoberg, och CarlWennerstrand, projektledare för Växjö spelochpreventionsprogram, startade FC Vattenmöllan2008 var det knappt någon som var påträningarna. Efter drygt tre år med laget hardet hänt mycket.– Flera av de som var med från början haridag bostad, bil och körkort. Jag ska inte sägaatt det är fotbollen som ligger bakom, mendet är i alla fall en språngbräda för att kommavidare i livet, säger Anders Karlman.Enligt honom har det varit viktigt med strukturen.– Har man träning så har man träning. Kommerdet bara en på träningen så får man ändåinte ge upp.Idén om fotbollslaget kom till 2007 påIOGT-NTO:s sommarhem Sillvik utanför Göteborg.Med hjälp och inspiration av den lokalaföreningen GIF Centro så gjorde de verklighetav idén så fort de hade kollat att det fannsintresse hos målgruppen. Därefter skickadede ut brev till tänkbara sponsorer, beskrev ochklargjorde tanken med föreningen, och kundeåret därpå i IOGT-NTO-sponsrade matchställbörja spela fotboll.På senare tid har spelare i FC Vattenmöllangått filmutbildning, och spelat in en film, varitpå träningsläger och genom gemenskapen detskapat kunnat påvisa att det finns annat ändroger i livet.– Drogfriheten är vi 100 procent tydligamed. Kommer man minsta lilla påverkad fårman inte vara med, men välkomnas tillbakatill nästa träning. Spelmässigt på matcher ochträningar har vi inga krav, vi klappar varandrapå axeln oavsett hur det går. Fotbollen är intedet viktigaste, det är kamratskapet, sägerAnders Karlman.erik ardelius50 accent maj 2010

GåvobrevTore LarssonGratulationer på50-års dagen!önskarMia, Larsoch barnenEn gåva har skänkts tillIOGT-NTO-rörelsensinternationella arbetePg 900463-1Ge en gåva!Stöd IOGT-NTO-rörelsensinternationella arbete i samband medfödelsedagar, bröllop och begravningar.Kontakta oss på 031-88 75 40 eller info.bistand@iogt.sePg 90 04 63-1. Bg 900-4631.maj 2010 accent 51

Posttidning BAccent, Box 12825112 97 StockholmVisste du att du kan fåbättre försäkringar än andra?SalusAnsvar och IOGT-NTO har ett långt samarbete som ger dig som ärmedlem en rad fördelar jämfört med andra. Bland annat kan du teckna någraav marknadens bästa försäkringar för ditt hem, där dina saker alltid är försäkrattill fullvärde. Det innebär att du aldrig behöver vara orolig för att vara underförsäkrad(för lågt värde på dina saker) om något skulle hända.Gå in på www.salusansvar.se/iogtntoeller ring 0200-87 60 50. Välkommen!SalusAnsvar har under nästan 80 år haft förtroendet att fåsamarbeta med nykterhetsrörelsen. Vi har under hela tiden stöttdet ständigt pågående arbetet inom alkohol- och narkotikafrågor.i samarbete medSalusAnsvar — En del av