Allmänna språkrådSpråkkommitténs råd till dig som använder medicinskt språk i tal ochskriftMan har också samlat frågor med allmänintressei den så kallade Språkfrågedatabasen. Den kanman nå via www.svls.se. Om man där inte finnersvar på det man vill fråga om kan man kontaktakommittén och ställa sin fråga. Kommittén hargivit ut allmänna språkråd som man finner påhemsidan ovan. Där finns också litteraturförslagoch länkar. En skrift som heter Medicinens språkhar kommittén tidigare givit ut och den hållernu på att revideras. Den nya upplagan beräknaskomma ut till årets läkarstämma.SpråkombudSom referensgrupp till kommittén finns språkombudsom representerar de olika sektionernainom Läkaresällskapet. Språkombuden får, dåoch då, frågor och förslag från språkkommitténdär man ombeds att yttra sig utifrån den erfarenhetman har inom sin specialitet. Själv harjag varit <strong>Infektion</strong>släkarföreningens språkombudsedan 2002 då jag efterträdde Lars Hambraeus.Uppdraget kan inte sägas ha varit betungande.Hittills har jag fått två frågor att ge mina synpunkterpå. Dessutom har kommittén kallat ossombud till möten vid ett par tillfällen. Då harvi fått ta del av aktuella frågor och projekt somkommittén arbetar med.Hur och varför blir man språkombud?För min del blev jag tillfrågad av Lars Hambraeusom jag kunde tänka mig att ersätta honom.Jag svarade ja och sedan sanktionerades det av<strong>Infektion</strong>släkarföreningen. Jag har ingen formellkompetens inom det språkliga, men är intresseradav språk och språkets betydelse som verktyg ochkommunikationsmedel. Visst finns det en litenspråkpolis inom mig men han har med tidenblivit mer tolerant. Språket är som sagt dynamisktoch måste fungera i en värld som snabbtförändras och utvecklas.Det är viktigt att vi intresserar oss för det medicinskaspråket och ibland ifrågasätter hur detanvänds. Jag hoppas att Språkfrågedatabasen fårnya besökare som vill ställa frågor och därigenombidra till att vårda detta viktiga redskap. Svenskanär fortfarande användbar i de flesta medicinskasammanhang! A. Råd för både muntlig och skriftlig kommunikation1. Språket är ett viktigt arbetsredskap och behandlingsinstrument. Försökkomma underfund med patientens kunskapsnivå och anpassaditt språk därefter. Att helt undvika latinska termer eller försvenskatlatin är till exempel ofta onödigt och onaturligt.2. Var säker på att det språk du riktar till medicinare är begripligt även fördem utanför din egen specialitet. Undvik till exempel alltför utprägladlokal jargong.B. Råd för skriftlig kommunikation1. Skapa dig en så klar bild som möjligt av din mottagare. Ansvaret föratt läsaren kan tillgodogöra sig texten ligger främst hos skribenten.2. Börja med det viktigaste för mottagaren, som snabbt bör kunna fåen uppfattning om textens budskap.3. Skriv inte för långa meningar. Använd sambandsmarkörer som därför,nämligen, emellertid, däremot, som synes osv. Dessa hjälper läsarenatt följa textens röda tråd.4. Förkortningar hejdar läsningen. Ransonera dem hårt. Varje förkortningsom inte är självklar och entydig i sammanhanget måste förklaras.5. Stava latinska termer i svensk text konsekvent enligt språkkommitténsförsvenskningsregler, som i korthet innebär: ae > e, oe > e, c(med k-uttal) > k, ch > k, ph > f, th > t, rh > r.6. Motivera användning av engelska termer. Ett skäl kan vara att svenskterm saknas. Alltså skall inte en engelsk term som t.ex. stroke användasför det svenska slaganfall.7. Undvik anglicismer, t.ex. särskrivning (sjuk sköterska, rök fritt!), plurals,apostrofgenitiv.8. För medicinska termer, tveka inte att konsultera ett medicinskt lexikonsom Medicinsk terminologi (Lindskog). Även språkråden i Medicinensspråk är användbara.9. I språkfrågor kan du även konsultera Svenska Läkaresällskapetsspråkkommitté, vars målsättning är att skapa ett tydligt och enhetligtmedicinskt språk.10. Svar på språkfrågor med medicinsk anknytning kan du söka i kommitténsdatabas. I allmänspråkliga frågor, konsultera Svenska skrivregler,utgivna av Svenska språknämnden, eller Skrivregler för svenska ochengelska från Terminologicentrum TNC.11. Låt gärna någon icke insatt i ditt ämne granska ditt manus. Man bliribland hemmablind.I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 3 • 0 617
Åke Åkesson – avgående ledare föromorganiserade infektionsklinikeni StockholmEfter två års förordnande som verksamhetschef för den nya infektionskliniken i Stockholm, har Åke Åkessonvalt att inte förlänga det. Orsaken är att det blir för tufft att veckopendla från Öland där han bor.Han tillträdde efter att man beslutat att slå ihop sjukhusen Huddinge och Karolinska – inklusive dessinfektionskliniker. Åkes första uppgift blev att lägga upp hur den nya kliniken skulle organiseras.I den nya organisationen såg Åke möjligheter – för en ny typ av delat ledarskap i en platt organisationoch ett tvärprofessionellt förhållningssätt.Samtidigt var han tvungen att hantera ett mycket tufft sparbeting.Under början av 2002 slutade ÅkeÅkesson som ledare för infektionsklinikeni Kalmar. I en intervju idenna tidning sade han då att ha skulle taen rejäl ledighet, läsa italienska m.m.Det blev dock inte så. Åke for på skidresatill Italien, och redan efter en dryg veckaringde det på hans mobiltelefon.– Det var från Medicinkliniken på Östrasjukhuset i Göteborg, minns Åke.– De beskrev de problem som de hadedär, och frågade mig om inte jag tyckte detvar en utmaning. Det underliga var att jagfaktiskt tyckte det…Chef på neurorehabDärför blev Åkes ledighet betydligt kortareän han hade tänkt sig. Han tog arbetet somverksamhetschef på Östra, ett uppdrag somfrån början tidsbestämdes till nio månader.Året därpå var han tillbaka på kliniken iKalmar igen under en vecka i månaden.– Sommaren 2003 fick jag ett erbjudandeom att bli verksamhetschef för neurorehabpå Danderyds sjukhus. Det var ett steg utfrån infektionsvärlden! Men jag hade redanpå Östra i Göteborg blivit glatt överraskadav det positiva bemötande jag fick av dedoktorer som arbetade där.– Jag har alltid varit intresserad av ledarskap,och det var en kul utmaning att fåpraktisera mina tankar och idéer på ettbolagiserat sjukhus – där jag dessutom intekunde ett dugg om själva specialiteten!Även här var det ett tidsbestämt uppdragÅke åtog sig. Från början var det sagt atthan skulle arbeta där ett år, men det blevförlängt till 15 månader.Uppmanad att sökaSedan blev då tjänsten som verksamhetschefför den nya enhetliga infektionskliniken iStockholm utlyst – man hade bestämt sig föratt slå ihop infektionsklinikerna i Huddingeoch Karolinska sjukhuset.Åke hävdar bestämt att han själv inte enskommit på idén att söka denna tjänst.– Nej, faktiskt inte. Jag hade tänkt varahemma och ta det lugnt ett tag igen. Menjag blev uppmuntrad av kollegor, bl.a. någrafackliga representanter, att söka, säger han.Nu gick tempot i en rasande fart.– Från det att jag skickade in min ansökanvar allt klart inom en vecka! Så jag han intetänka efter så mycket…Förlänger inte förordnandetÅkes förordnande löper på två år. När detgår ut den 30:e september i år kommer haninte att förlänga det.Han påpekar att det är av sociala skäl. Åkeär bosatt på Öland, och har under denna tidveckopendlat till Stockholm fyra dagar. Endag i veckan har han arbetat hemifrån.– Det har inte varit möjligt att ordnaarbete för min sambo i Stockholm, och minson går på gymnasiet i Kalmar och har ettår kvar där, förklarar han.SuperklinikÅke avslöjar att han i denna nyorganisationsåg den stora politiska utmaningen: Att skapaen tung klinik för infektionssjukdom.I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 3 • 0 619