Vårmötet i Sundsvall - Infektion.net

Vårmötet i SundsvallInfektionsläkaren tillbringade tre minnesvärda dagar på vårmötet i Sundsvall.Det var Bengt Hill och hans kollegor på Infektionskliniken som stod värd.Det är en av de minsta klinikerna i Sverige, men detta faktum avspegladesinte i det välmatade och omväxlande programmet.Den riktiga vårvärmen hadekanske inte nått dessa breddgraderännu, men vårsolenlyste i alla fall över Sundsvallnär Infektionsläkarföreningens årliga vårmöteinleddes den 17:e maj.Mötet hölls i en praktfull konferenslokal– det anrika, över hundra år gamla, Stadshusetmitt i stadens centrum.Här blev man påmind om de fornstoradagar då skogarnas guld – trä – var medoch skapade stora rikedomar i denna delav landet. I den stora Stadshussalen sattdeltagarna under blänkande kristallkronor,och väggarna dominerades av stora förgylldaspeglar.28 år sedan sistBengt Hill är verksamhetschef vid infektionsklinikeni Sundsvall.I sitt inledningsanförande hälsade hanvälkommen och pekade nostalgiskt på attdet var 1978 som vårmötet hölls i Sundsvallförra gången. Bengt var precis nyanställddå. Han berättade vidare att han inte fickvara med på föreläsningarna den gången,men avslöjade att han lyckats smita in litedå och då trots det. Bland andra hade handå lyssnat på Justus Ström.– Det betydde nog mycket för att jag fastnadeför infektionsspecialiteten, sa Bengt.Målsättningen med det vetenskapliga programmetvar att närma sig grundforskningen,förklarade han. Rubriken för eftermiddagenvar Den nya bakteriologin/virologin.– Hur ska modern teknologi placeras i denkliniska vardagen? Var står vi idag, undradeBengt och presenterade två guider i dessaviktiga frågor: Anders Johansson, inf klinUmeå, och Jan Albert, SMI.Hur ska vi dela in mikroorganismer?Deras gemensamma rubrik var Lär kännadin fiende. Först ut var Anders med underrubrikenOm att spåra bakteriers dynamikmed modern DNA-teknik.Anders forskar själv om tularemi, ochhan berättade att en populationsstruktur påFrancisella tularensis visade på två distinktapopulationer – och därmed alltså att detrörde sig om två sjukdomar. Frågeställningensom han då kom fram till var hur vi egentligenska dela in mikroorganismer.– Efter vilken nytta de gör eller de problemde skapar för människan? Eller Darwinsartbegrepp? Efter likheter i arvsmassa – genotyper?Alternativt efter vilken ekologisk nischde lever i – ekotyper, undrade han.Artbegreppet är svårt, konstateradeAnders och tillade att han själv trodde attde två sista alternativen är bra.I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 3 • 0 6

– Vi behöver vara överallt där det bedrivsspecialiserad sjukvård. Så frågan är: Var ärpatientflödet? fortsatte Stephan.Infektionskliniken behöver ha kontaktytoråt alla håll – till sjukhusvård med isolering,primärvården och för vård av akutainfektioner. Men även till elektiv öppenvård,konsultverksamhet, prevention, forskningoch undervisning och fortbildning, ansågframtidsgruppenStephan ställde även flera frågor införframtiden. Här är några av dem: Ska viöka närvaron i akutsjukvården? Hur skavi delta i närsjukvården? Vem ska ligga påvåra vårdavdelningar? Behöver vi bli flerspecialister?Sundsvallskliniken ordnade flera utfärder i den vackra norrländska naturen.Framtidsuppgifter för infektionsläkarenär bl.a. att bedöma risken för att antibiotikanär resistensdrivande, att avgöra omväxelbruk av antibiotika kan fungera samtatt motivera kostsamma sjukhushygieniskaåtgärder, menade Anders.PCR i realtidJan Alberts anförande hade underrubrikenOm att följa virus dynamik med modernDNA-teknik.Han inledde med att beskriva kvantitativPCR. Det används bl.a. för att följasjukdomsaktivitet och behandlingseffekt.Det finns många olika kommersiella ochin-house system.Därefter övergick Jan till Realtids PCR– Taqman. Det är ett instrument som mätermängd PCR produkt i realtid. Metodenkommer på bred front för bl.a. kvantifieringav virus.– Hur ofta ska man då köra PCR? frågadeJan, och ansåg själv att det beror på virus,behandling m.m. Han påminde också omreferensgruppen för viral terapi (RAV) somhar rekommendationer på Internet. Adressenär www.rav.nu– Vi kommer relativt snart att ha luftvägsblock,CNS-block etc. som tillåter snabb ochprecis multiplex detektion av relevanta virus,bakterier och parasiter i en och samma testpå laboratoriet, trodde Jan.Avhandlingens huvudmål var att förbättraden etiologiska diagnostiken vid pneumoni.Problemet som Krister beskrev är att man,trots ansträngningar, bara lyckas hitta pneumonietiologinhos c:a 50% av patienterna.Hans konklusion var bl.a. att Binax NOWurintest är användbart för identifiering avpneumokockpneumoni och att nasofarynxodlingkan komplettera sputumodling. Npaspirathar högre sensivitet än Np-pinne,men likvärdig specificitet.Gruppen för framtidsfrågorSista programpunkten i det vetenskapligaprogrammet denna första dag var en delrapportfrån gruppen för framtidsfrågor. StephanStenmark från Umeå sammanfattade förstgruppens uppdrag. (Se IL 1/06, reds anm).Infektionssjukdomareller infektionsmedicin?Gruppen har också sammanfattat ett antalvisioner.– Att genom förebyggande åtgärderminska sjuklighet och död i infektionssjukdomar.Att skapa en välfungerande vårdorganisationsom tidigt identifierar ochbehandlar patienter med svår sepsis. Allainfektionssjukdomar som kräver enkelrumoch/eller isolering ska kunna erbjudas detoberoende av vårdnivå. Att förhindra utvecklingoch spridning av antibiotikaresistens,sammanfattade Stephan.Ett strukturellt mål för att åstadkommadetta ansåg gruppen var att återerövranamnet infektionssjukdomar – och alltsåöverge begreppet infektionsmedicin.– Det begreppet ”slank in”, kommenteradeInfektionsläkarföreningens ordförandeÅsa Hallgårde.Diagnostik vid pneumoniKrister Strålin, inf klin Örebro, inleddeeftermiddagsblocket med att berätta omsitt doktorandprojekt.– Det är kul att få komma hit och prataom min avhandling, tyckte Krister.Stadshuset bjöd på en inspirerande konferensmiljö. I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 3 • 0 6

– I den allmänna glädjeyran över att vifick bli kvar som specialitet gick inte denåsikten som styrelsen då framförde fram.Socialstyrelsen vill med detta namnbytemarkera att vi bör närma oss internmedicinen.Just nu är dörren stängd för attåterta det.– Styrelsen lovar dock att återkomma ifrågan, när vår målbeskrivning är klar. Viföreslår dock att vi fortsätter att användabegreppet infektionssjukdomar.I den efterföljande debatten var det åsikterför och emot huruvida en återgång tillbegreppet infektionsmedicin var viktigt ellerinte. Det verkade dock som om majoritetenav de församlade var för.Framtidsgruppen hade betydligt fler måli organisation, prevention, utbildning ochforskning. De kom också med förslag omhur den framtida kommunikationen skabedrivas och till vilka man bör rikta den.De tar tacksamt emot synpunkter somkan skickas per e-post till Stephan. Adressenär: stephan.stenmark@vll.seUt i skogenDärmed var den första mötesdagen över, ochkvällens program stod för dörren.Med buss gick färden ut i den norrländskaskogen, till en liten sjö med tillhörandeträkåta. Platsen – som låg trolskt vackert ikvällssolen – heter Lomtjärn.Ambitionen för det sociala programmetunder mötet var att erbjuda smakprov pånågra av de kulturella och kulinariska godbitarNorrland har att erbjuda, och redandenna första vackra vårkväll infriades ambitionernamed råge.En stämningsfull kväll vid Lomtjärn.Anders Johansson ställde frågan om det var dags att förnya sättet att arbestämma mikroorganismer.Först fick vi höra en jojk klinga övertjärnen och sedan lite om platsens historia.Därefter bjöds på smakprov från den uppdukadevildmarksbuffén runt lägerelden, ochsedan var det stämningsfull middag inne isjälva träkåtan.Organisera sjukvård till hjälparbetareDag två inleddes med en internationellutblick.Martin Wahl, Smittskyddsläkarföreningen,berättade om Sudan, som är Afrikasstörsta land.– Enbart Darfurprovinsen motsvararFrankrike i storlek, fortsatte Martin ochgav en bakgrund till konflikten som pågårdär och som inneburit att 3 miljoner människorär flyktingar i sitt eget land.Martins föredrag handlade om akutsjukvårdoch hjälparbete i Darfurprovinsen.Med hjälp av flygfoton visade han hurenormt stora flyktinglägren där är. WHOgav svenska Räddningsverket i uppdrag attförse hjälparbetarna med medicinsk hjälp,och Martin beskrev hur de gick till väga ochhur arbetet organiserades.MalariakontrollHåkan Ekvall, inf klin Sundsvall, stannadekvar i Afrika med sitt föredrag om malariakontroll.Håkan inledde med att konstatera att mankan kontrollera malaria – på 90-talet visademan att förebyggande insatser på selekteradeområden var framgångsrika.Ändå ökar dödligheten i Afrika i malariatrots att totaldödligheten minskar. Vad berordå det på? Flera förklaringar finns: Läkemedelsresistens,komplicerade interaktionermellan HIV och malaria samt insekticidresistens,var några som Håkan tog upp.Han berättade även om olika behandlingsformeroch malariavaccin. Tillförsel avmycket små doser malariainfekterade rödablodkroppar leder till komplett skydd vidprovokation.Artesunat iv rekommenderas i lågendemiskaområden, studier på barn i högendemiskaområden pågår. Detta läkemedel ärinte FDA-godkänt – eftersom det inte finnsnågot intresse för det i väst.– Så här har vi en paradox: Det finns ettfungerande läkemedel i u-länderna som inteär tillgängligt i i-länderna, sa Håkan.Det är en utmaning att implementeraforskningsrön där byråkratiska hinder,underutvecklad sjukvårdsstruktur och rudi-I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 2 • 0 6

Scener ur ett vårmöte...mentära resurser är begränsade faktorer,sammanfattade han.SARS och fågelinfluensaNästa punkt på dagordningen innebar ettföreläsarbyte pga. förhinder. Mia Brytting,mikrobiolog på virologiska avdelningen påSmittskyddsinstitutet, berättade om arbetetmed SARS och fågelinfluensan.– SARS var en succéhistoria – sjukdomenstoppades på sju månader, förklarade Mia.Hon redogjorde för hur det gick till närSARS bröt ut. Ett fall ledde till 37 smittade– lösningen var basal vårdhygien.– Kineserna lade locket på och vi ficksmuggla ut prover till en början, avslöjadehon.Fågelinfluensan ansåg Mia dock inte varanågon succéhistoria.– Vi har känt till H5-viruset länge, meninte gjort något. Troligen beror det på att viansett att det var Kinas problem.Vattenlevande fåglar är lågpatogena,medan hönsfåglar är högpatogena. Tänk dåpå en hönsfarm med 250 000 höns – det bliren helt annan replikation, påpekade Mia.– Problemet nu är att man inte har slaktatut hönsen. Handeln med fåglar är ett stortproblem när det gäller smittspridning.”Vi kunde förr!”Nästa föredrag rörde sig också kring ämnetsmittspridning. Tuberkulos – nya vägval vidbehandling och uppföljning var rubriken påLars Olof Larssons, Karolinska Solna, föreläsning.– När är tbc farligt? – Jo, när man förståratt den sjuke har tbc, inledde Lars Olof, ochpåpekade att tbc kan smitta utan cavern.Han refererade till Wallgrens tidtabell ochpåpekade att olika tbc-former kan smittaolika fort.– Därför håller vi smittspårning i ett parår.Lars Olof uppmanade till att man skatänka dynamiskt och inte statiskt vid tbc.– Olika prover ger olika resultat olikadagar!Med hjälp av handouts fick åhörarna varamed och gradera smittsamhetsbedömningpå olika fall. Alternativen de hade att väljapå var Hög/Låg/Ingen.Han visade sedan en bild på det gamlaRenströmska sanatoriet i Göteborg ochkonstaterade:– Vi kunde förr! Här hade man inte baratbc-patienterna inlagda – hit kom de ocksåför att få mat, samtal etc. Vi hade ocksådispensärer – sköterskan där gick hem tillde dåliga patienterna och såg till att de ficksin medicin. Vi behöver lära oss allt det härigen, ansåg Lars Olof.Han avslutade med att påpeka att TNFalfahämmareväcker upp tbc-bakteriernaoch ”gör dem jättepigga”. Därför kan detkrävas att man ger profylax i samband medatt man sätter in dessa.En av deltagarna frågade då om manlättare kan bli smittad om man står på TNFalfahämmare.– Det är en mycket bra fråga, som forskningenännu inte har ett svar på. Men personligentror – observera ordet tror – jagdet, svarade Lars Olof.TBC i StockholmSmittskyddsläkare Ingela Berggren-Palmeberättade om smittspårning av TBC iStockholm. Fallet med de smittade barneni en förskola i Bromma i Stockholm väcktestor medial uppmärksamhet under slutetav 2005.– Det var en kvinna som arbetade påförskolan. Hon hade magrat och hade hosta,men eftersom hon hade en bekymmersamsituation rent allmänt tolkades hennes besvärsom psykosociala, berättade Ingela.Händelsekedjan gick snabbt när den väldrogs igång.På en onsdag gjordes lungröntgen och ettdirektprov togs. På fredagen samma veckavar kvinnan inlagd på lungklinik.På tisdagen nästa vecka hade man ettmöte med personalen på förskolan – detvisade sig då att ett av barnen hade ”oklarfeber”, vilket Ingela påpekade måste varamisstänkt i samanhanget. Dagen efter hademan sitt första föräldramöte och på fredagenfick man bekräftat att barnet hade TBC.Snabba åtgärder gav resultatFöljande måndag tog man prover på 17spädbarn – samtliga var misstänkt smittadeoch på nio av dessa visade lungröntgen förändringar.På onsdagen hade man ett nyttföräldramöte och samma dag fick media tagi uppgifterna. Man tog PPD på samtligabarn på fredagen (58 st.) och på måndagenvisade det sig att ytterligare 21 barn varsmittade. 11 av dessa visade förändringar pålungröntgen. Det innebar att man sammadag tog ytterligare 59 barn som haft sporadiskkontakt med de drabbade barnen. Påfredagen fick man besked om att inga avdessa 59 var smittade.Bland personalen visade det sig att av de51 man testade var 19 smittade. Av föräldrarnablev 101 bedömda, 46 visade sig ha10 I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 3 • 0 6

varit exponerade och av dessa var det sexsom sannolikt/möjligt var smittade.Den sannolika smittkällan var en väninnatill den kvinna som arbetade på förskolan.Stammen hon bar på var identifierbar.– Smittspårningen hade alltså inte fungerat,slog Ingrid fast.– Ändå måste man säga att allt gick bra.På tre veckor hade vi kartlagt smittan, undersöktalla och fått dem som behövde vård ibehandling!PristagareLars Ljungström från inf klin i Skövdepresenterade därefter en lägesrapport frånsepsisgruppen. Målsättningen är att gruppenska vara klara med riktlinjer för tidigtomhändertagande till vårmötet i Uppsala2007.– Denna målsättning känns mer som enfrom förhoppning, sa Lars.Därefter var det dags för prisutdelning.ST-läkare Gabrielle Holmgren – som befinnersig mitt i sin ST på Karolinska i Solna,fick motta ett pris på 18 000 kr för sin malariaforskningom malariaresistens.– Pengarna kommer väl till pass, berättadehon för Infektionsläkaren, eftersom jagplanerar att genomföra några fältstudier.Samma summa tilldelades också Åsa Mellgren,ST-läkare på inf klin i Borås. Hon fickpriset för sitt forskningsarbete om HIVspåverkan på centrala nervsystemet.– Det känns väldigt roligt, och är enväldig uppmuntran, tyckte Åsa, som söktförut men inte fått det.Micro-E-LitenDärmed var den vetenskapliga delen av vårmötetslut. Bengt Hill tackade sina medarbetare– doktorerna på kliniken – för all hjälpmed arbetet inför mötet. Han påpekade attSundsvall är en av de minsta infektionsklinikernai Sverige, och sammanfattade medorden ”Micro-E-Liten”!Han tackade också industrin för derasmedverkan och tackade alla som kommit– drygt ett 80-tal från hela landet, vilketvar fler än han hade väntat sig.Stämning och stämsångDärefter hölls Infektionsläkarföreningensårsmöte. Men även om det vetenskapligaprogrammet var slut, så var inte upplevelsernai Sundsvall det.Kvällen inleddes med ett besök på Kulturmagasineti Sundsvalls hamn. Där har manbyggt ihop fyra gamla hus och placerat ettmuseum, bibliotek, arkiv och mycket mer.Efter en stunds mingel med en drink dökKjell Lönnå upp tillsammans med några körsångare– närmare bestämt drygt 50 stycken!De sjöng så det stod härliga till och succénvar total. Efter en stund upptäckte vi ocksåatt Bengt Hill själv var en av sångarna.Efteråt var det en kort vandring upptill Stadshuset där middagen serverades isamma magnifika sal som mötet ägt rum.På vägen dit delades deltagarna upp i smågruppersom beledsagades av guider somunder promenaden berättade om stadenoch dess historia.Höga KustenVårmötets sista dag ägnades åt en guidadutflykt med buss ut på Höga Kusten. Detnatursköna området är sedan år 2000 upptagetpå Unescos världsarvlista.Det är det enda kuperade området runtÖstersjön och den kustnära delen har vild ochvacker karaktär och är i huvudsak obebyggd.Höga Kusten lockar årligen många besökare,både från Sverige och från utlandet.Det blev en dag med många minnesvärdaintryck som inleddes med ett stopp vidden nya Höga Kusten-bron, en av världensstörsta hängbroar.Överraskningar bakom knutenUnder eftermiddagen besökte vi Mannaminneutanför Nordinggrå – en mycketmärklig och spännande tummelplats sompå en och samma gång fungerar som konstutställning,museum om teknik, kusten ochjordbruket i regionen.Våren hälsades med stämsång.Det är konstnären Anders Åberg – somfaktiskt ursprungligen kommer från Stockholm– och hans hustru Barbro som till dagsdato iordningställt 54 (!) hus på platsen.Här trängs konstverk placerade i naturenoch inne i byggnader. Olika hustyper frånnärområdet i Norrland, och hela boningshusfrån andra sidan Östersjön finns representeradeoch varvas med teknik – bl.a.ett spårvagnsmuseum – och det blev enväldigt spännande och stimulerande upplevelseatt fritt vandra omkring och ta inalla intryck.När bussen till slut rullade in i Sundsvalligen var mötet helt avslutat.Det var ett mycket lyckat möte – ochBengt och hans få kollegor kunde pustaut och samtidigt konstatera att de bevisatsanningen i tesen ”Micro-E-Liten”.Per LundbladBengt Hill t.v. och hans kollega PeterWieslander pustar ut efter ett lyckat möte.I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 3 • 0 613

Svenska Läkaresällskapets RiksstämmaGöteborg 29 november – 1 decemberSvenska Läkaresällskapets Riksstämma hålls i år på Svenska Mässan, Göteborg.Teman för året är ”Rörelseorganens sjukdomar” och ”Medicinsk Forskning”.Preliminärt program:Tisdag 28/11Ungt Forum med tema ”Smittskydd i din kliniska vardag” (se separat inbjudan på www.infektion.net )Onsdag 29/1108.30-10.00 Fria föredrag.10.15-11.00 Fria föredrag.11.00-12.00 Justus Ström-föreläsningen.12.00-13.00 Lunchföreläsning (MSD): Invasiv Candida-infektion. Prof T Calandra.13.30-14.30 Elias Bengtsson-föreläsningen.14.30-16.00 Symposium Tropikmedicinsektionen: Vem har sagt att det skulle bli lätt?Att arbeta som läkare i tropikerna. Moderator Gunnar Holmgren.16.30-18.00 Symposium i samverkan med Kristna läkare och medicinare:Utmanande läkaretik vid pandemi. Moderator Bo-Eric Malmwall.18.30-19.30 Svenska Infektionsläkarföreningens årsmöte.ca 20.00-Årmötesmiddag på Världskulturmuseet.(OBS anmälan obligatoriskt senast 7/11 till bengt.wittesjo@telia.com)Torsdag 30/1108.30-18.00 Postersession.08.30-10.00 Symposium i samverkan med Klinisk Immunologi:Aktuell nationell forskning om immunbristtillstånd. Moderator Jan Andersson.10.00-12.00 Postervisning med författarna närvarande.12.00-13.00 Moderatorledd diskussion av utvalda postrar. SILF bjuder på lunchmacka.13.00- 14.30 Sektionssymposium Medicinsk Mikrobiologi: Humanpatogena mikrober i våra hav.Moderator: Åsa Melhus.14.30-16.00 Symposium: Ledprotesinfektioner. Moderator Bertil Christensson.16.30-18.00 Symposium i samverkan med Medicinsk Mikrobiologi: TNF-blockad och risk för infektion hospatienter med reumatisk sjukdom. Moderator Anna Rudin.Fredag 1/128.30-10.00 Symposium Medicinsk Mikrobiologi: Antisekretorisk faktor. Moderator Christin Wennerås.10.30-12.00 Sektionssymposium Medicinsk Mikrobiologi: Ny molekylärbiologisk diagnostik vidluftvägsinfektioner. Moderator Lena Grillner.12.00- 13.00 HIV-symposium (Abbot). Moderator M Gisslén. Utdelning av Abbotstipendium.Samtliga årets 56 symposier finns listade på www.sls.se där även ytterligare information om stämman samt länkför hotellreservationer kan hämtas.Med förhoppningar om en trevlig och givande riksstämma – Välkommen till Göteborg!Per FollinVetenskaplig SekreterareInbjudanSvenska Infektionsläkarföreningen inbjuder sina medlemmar till Årsmötesmiddagden 29/11 klockan 20.00 på Världskulturmuseet i Göteborg. Sydamerikansk buffé medvin/öl/vatten serveras (egenavgift 200:- betalas på plats).OBS! obligatorisk anmälan före 7/11 till bengt.wittesjo@telia.comI N F E K T I O N S L Ä K A R E N 3 • 0 615

Språket – ett verktyg att vårdaSven Monteliussven.montelius@hsf.gotland.seHur förkortar man Haemophilusinfluenzae typ B; HIB, Hib ellerhib? Får man hjälp för eller moten skada? Skall man på svenskaskriva dyspné, dyspne eller andfåddhet?Varför kallar sig läkare”doktor” utan att ha disputerat?Hur bör den svenska benämningenpå engelskans SIRS vara?Dessa och många andra frågorhar ställts till och besvarats avLäkaresällskapets språkkommitté.Det språk vi använder är ett viktigtverktyg i det dagliga arbeteti vården och lika viktigt är det förden vetenskapliga diskussionen. Budskapetmåste förstås av den det riktas till. Bådesändare och mottagare måste vara överensom vad ord och begrepp betyder. Ansvaretför att mottagaren förstår budskapet liggerfrämst hos talaren eller skribenten. Språketbör vara enkelt men det får samtidigt inteförlora i tydlighet. Språket får inte bli statisktutan måste ständigt förnyas och det gällerinte minst det medicinska språket. Densnabba utvecklingen på olika fronter inommedicinen kräver ett dynamiskt språk somförändras i samma takt.Läkaresällskapets språkkommittéLäkaresällskapets språkkommitté, som bildades1987, arbetar för ett levande, tydligtoch enhetligt medicinskt språk. Under 12år, fram till 2002, hade Svenska LäkaresällskapetHans Nyman anställd som språkrådgivare.Efter hans pensionering har maninte haft någon anställd på denna post.I den nuvarande kommittén finns blandandra representanter för Läkartidningen,Svenska språknämnden, Socialstyrelsen ochTerminologicentrum TNC.SpråkfrågedatabasenEn av kommitténs viktigaste uppgifter är attbesvara frågor om det medicinska språket.16 I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 3 • 0 6

Allmänna språkrådSpråkkommitténs råd till dig som använder medicinskt språk i tal ochskriftMan har också samlat frågor med allmänintressei den så kallade Språkfrågedatabasen. Den kanman nå via www.svls.se. Om man där inte finnersvar på det man vill fråga om kan man kontaktakommittén och ställa sin fråga. Kommittén hargivit ut allmänna språkråd som man finner påhemsidan ovan. Där finns också litteraturförslagoch länkar. En skrift som heter Medicinens språkhar kommittén tidigare givit ut och den hållernu på att revideras. Den nya upplagan beräknaskomma ut till årets läkarstämma.SpråkombudSom referensgrupp till kommittén finns språkombudsom representerar de olika sektionernainom Läkaresällskapet. Språkombuden får, dåoch då, frågor och förslag från språkkommitténdär man ombeds att yttra sig utifrån den erfarenhetman har inom sin specialitet. Själv harjag varit Infektionsläkarföreningens språkombudsedan 2002 då jag efterträdde Lars Hambraeus.Uppdraget kan inte sägas ha varit betungande.Hittills har jag fått två frågor att ge mina synpunkterpå. Dessutom har kommittén kallat ossombud till möten vid ett par tillfällen. Då harvi fått ta del av aktuella frågor och projekt somkommittén arbetar med.Hur och varför blir man språkombud?För min del blev jag tillfrågad av Lars Hambraeusom jag kunde tänka mig att ersätta honom.Jag svarade ja och sedan sanktionerades det avInfektionsläkarföreningen. Jag har ingen formellkompetens inom det språkliga, men är intresseradav språk och språkets betydelse som verktyg ochkommunikationsmedel. Visst finns det en litenspråkpolis inom mig men han har med tidenblivit mer tolerant. Språket är som sagt dynamisktoch måste fungera i en värld som snabbtförändras och utvecklas.Det är viktigt att vi intresserar oss för det medicinskaspråket och ibland ifrågasätter hur detanvänds. Jag hoppas att Språkfrågedatabasen fårnya besökare som vill ställa frågor och därigenombidra till att vårda detta viktiga redskap. Svenskanär fortfarande användbar i de flesta medicinskasammanhang! A. Råd för både muntlig och skriftlig kommunikation1. Språket är ett viktigt arbetsredskap och behandlingsinstrument. Försökkomma underfund med patientens kunskapsnivå och anpassaditt språk därefter. Att helt undvika latinska termer eller försvenskatlatin är till exempel ofta onödigt och onaturligt.2. Var säker på att det språk du riktar till medicinare är begripligt även fördem utanför din egen specialitet. Undvik till exempel alltför utprägladlokal jargong.B. Råd för skriftlig kommunikation1. Skapa dig en så klar bild som möjligt av din mottagare. Ansvaret föratt läsaren kan tillgodogöra sig texten ligger främst hos skribenten.2. Börja med det viktigaste för mottagaren, som snabbt bör kunna fåen uppfattning om textens budskap.3. Skriv inte för långa meningar. Använd sambandsmarkörer som därför,nämligen, emellertid, däremot, som synes osv. Dessa hjälper läsarenatt följa textens röda tråd.4. Förkortningar hejdar läsningen. Ransonera dem hårt. Varje förkortningsom inte är självklar och entydig i sammanhanget måste förklaras.5. Stava latinska termer i svensk text konsekvent enligt språkkommitténsförsvenskningsregler, som i korthet innebär: ae > e, oe > e, c(med k-uttal) > k, ch > k, ph > f, th > t, rh > r.6. Motivera användning av engelska termer. Ett skäl kan vara att svenskterm saknas. Alltså skall inte en engelsk term som t.ex. stroke användasför det svenska slaganfall.7. Undvik anglicismer, t.ex. särskrivning (sjuk sköterska, rök fritt!), plurals,apostrofgenitiv.8. För medicinska termer, tveka inte att konsultera ett medicinskt lexikonsom Medicinsk terminologi (Lindskog). Även språkråden i Medicinensspråk är användbara.9. I språkfrågor kan du även konsultera Svenska Läkaresällskapetsspråkkommitté, vars målsättning är att skapa ett tydligt och enhetligtmedicinskt språk.10. Svar på språkfrågor med medicinsk anknytning kan du söka i kommitténsdatabas. I allmänspråkliga frågor, konsultera Svenska skrivregler,utgivna av Svenska språknämnden, eller Skrivregler för svenska ochengelska från Terminologicentrum TNC.11. Låt gärna någon icke insatt i ditt ämne granska ditt manus. Man bliribland hemmablind.I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 3 • 0 617

Åke Åkesson – avgående ledare föromorganiserade infektionsklinikeni StockholmEfter två års förordnande som verksamhetschef för den nya infektionskliniken i Stockholm, har Åke Åkessonvalt att inte förlänga det. Orsaken är att det blir för tufft att veckopendla från Öland där han bor.Han tillträdde efter att man beslutat att slå ihop sjukhusen Huddinge och Karolinska – inklusive dessinfektionskliniker. Åkes första uppgift blev att lägga upp hur den nya kliniken skulle organiseras.I den nya organisationen såg Åke möjligheter – för en ny typ av delat ledarskap i en platt organisationoch ett tvärprofessionellt förhållningssätt.Samtidigt var han tvungen att hantera ett mycket tufft sparbeting.Under början av 2002 slutade ÅkeÅkesson som ledare för infektionsklinikeni Kalmar. I en intervju idenna tidning sade han då att ha skulle taen rejäl ledighet, läsa italienska m.m.Det blev dock inte så. Åke for på skidresatill Italien, och redan efter en dryg veckaringde det på hans mobiltelefon.– Det var från Medicinkliniken på Östrasjukhuset i Göteborg, minns Åke.– De beskrev de problem som de hadedär, och frågade mig om inte jag tyckte detvar en utmaning. Det underliga var att jagfaktiskt tyckte det…Chef på neurorehabDärför blev Åkes ledighet betydligt kortareän han hade tänkt sig. Han tog arbetet somverksamhetschef på Östra, ett uppdrag somfrån början tidsbestämdes till nio månader.Året därpå var han tillbaka på kliniken iKalmar igen under en vecka i månaden.– Sommaren 2003 fick jag ett erbjudandeom att bli verksamhetschef för neurorehabpå Danderyds sjukhus. Det var ett steg utfrån infektionsvärlden! Men jag hade redanpå Östra i Göteborg blivit glatt överraskadav det positiva bemötande jag fick av dedoktorer som arbetade där.– Jag har alltid varit intresserad av ledarskap,och det var en kul utmaning att fåpraktisera mina tankar och idéer på ettbolagiserat sjukhus – där jag dessutom intekunde ett dugg om själva specialiteten!Även här var det ett tidsbestämt uppdragÅke åtog sig. Från början var det sagt atthan skulle arbeta där ett år, men det blevförlängt till 15 månader.Uppmanad att sökaSedan blev då tjänsten som verksamhetschefför den nya enhetliga infektionskliniken iStockholm utlyst – man hade bestämt sig föratt slå ihop infektionsklinikerna i Huddingeoch Karolinska sjukhuset.Åke hävdar bestämt att han själv inte enskommit på idén att söka denna tjänst.– Nej, faktiskt inte. Jag hade tänkt varahemma och ta det lugnt ett tag igen. Menjag blev uppmuntrad av kollegor, bl.a. någrafackliga representanter, att söka, säger han.Nu gick tempot i en rasande fart.– Från det att jag skickade in min ansökanvar allt klart inom en vecka! Så jag han intetänka efter så mycket…Förlänger inte förordnandetÅkes förordnande löper på två år. När detgår ut den 30:e september i år kommer haninte att förlänga det.Han påpekar att det är av sociala skäl. Åkeär bosatt på Öland, och har under denna tidveckopendlat till Stockholm fyra dagar. Endag i veckan har han arbetat hemifrån.– Det har inte varit möjligt att ordnaarbete för min sambo i Stockholm, och minson går på gymnasiet i Kalmar och har ettår kvar där, förklarar han.SuperklinikÅke avslöjar att han i denna nyorganisationsåg den stora politiska utmaningen: Att skapaen tung klinik för infektionssjukdom.I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 3 • 0 619

Via vår organisation blir det fler läkare somfår ett begränsat chefsuppdrag. Då får de enmöjlighet att se den positiva chefsrollen, ochkanske vill de sedan fortsätta med den.Infektionskliniken i Stockholm är idagefter omorganisationen unik på så sätt attden är placerad på fyra sjukhus. Dessa ärSolna (alltså gamla Karolinska Sjukhuset),Huddinge, Södersjukhuset och Danderyd.– Danderyd och Södersjukhuset ärbolagiserade, men infektionsläkarna där äranställda av infektionskliniken Stockholm– som alltså kan beskrivas som en virtuellklinik med verksamhet på fyra olika sjukhus.Åke är högsta chef för denna klinik. Dethandlar totalt om c:a 100 doktorer, inklusive10 professorer.– Den här organisationen är bra för fortbildningm.m. – är det bara 4–5 doktorerpå en klinik blir det problem annars, sägerÅke.Tvärprofessionella teamAtt slå ihop de stora sjukhusen och därmedockså infektionsklinikerna var bestämt innanÅke tillträdde.– Min första uppgift blev att hitta enorganisationsform som innebar att allakände att de arbetade tillsammans, förklararÅke.Han fortsätter med att berätta att underalla de år han varit verksam som chef, harhan burit med sig en insikt: Att all sjukvård iframtiden kommer att bedrivas i tvärprofessionellateam.– Har man inte den insikten gör manbara en tempoförlust, slår han fast.Åke exemplifierar med att peka på HIVsidansom han anser har varit banbrytandemed detta arbetssätt.– Där arbetar man tillsammans med psykologer,kuratorer, sköterskor – och läkare.Det är idag så etablerat inom HIV-vårdenatt något annat inte är tänkbart!På slutenvårdssidan är det en bit kvarinnan man kommit dit, men synsättet ärändå på stark frammarsch, anser han.Tufft sparbetingFörutom att implementera denna helt nyaorganisation, hade Åke också ett besparingsuppdrag.28 miljoner kronor (!) skullesparas på två år.– Det var ett mycket tufft sparbeting.Vi klarade det – nästan. Men jag tror att vitänjde mer på gränserna än som egentligenvar möjligt, det finns en risk att kostnadernakommer att öka igen.Åke förklarar vad han menar med hjälp aven metafor om vad som hände när inlandsisensmälte undan – landet höjer sig långsamtefter att trycket minskat.Verksamhetschefens dilemmaRollen som verksamhetschef när det gälleratt hantera ekonomin är utsatt för tryck fråntvå håll, enligt Åke.– Avsaknaden av ekonomiska kontrollsystemleder till att man istället använder sig avett system med en ribba, förklarar han.– Denna ribba är utsatt för tryck fråntvå håll: Ett tryck uppåt, underifrån, frånverksamheten själv – och ett tryck uppifrån,i riktning nedåt, av beställarna. Idagär verksamhetschefens roll att ligga mittemellan, att vara denna ribba.– Doktorerna förstår i allmänhet intevarför den egna verksamhetschefen inte stårpå barrikaderna för att skaffa fler miljonertill den egna verksamheten. De förstår inteatt deras verksamhetschef ofta träffar andraverksamhetschefer som i så fall får släppatill de miljonerna. Systemet medger ju inte– under perioderna mellan valen – någotnytt inflöde av pengar.– Samtidigt är det så för verksamhetschefen,att neddragningar av verksamheten ärför denne som att amputera egna kroppsdelar.Det här är anledningen att det är svårtatt rekrytera verksamhetschefer, samt att såmånga av dem idag inte mår bra…– Så för att hantera det stora sparbetingetvi hade, sa jag att jag var tvungen att förstskaffa en organisation för att kunna göra justdet. Därför fick den nya organisationen tremånader på sig för att ”sätta sig”.En klinik – åtta enheterHur ser då denna organisation – som träddei kraft den 1/2 2005 – ut?Den består av totalt åtta enheter. På Huddingefinns två slutenvårdsenheter och enöppenvårdsenhet. Solna har en slutenvårdsenhetoch en öppenvårdsenhet.På Södersjukhuset finns en öppenvårdsavdelningsom ägs av KS–Venhälsan.Infektionsavdelningarna på Södersjukhusetoch Danderyd ägs inte av KS, utan av delandstingsägda bolag som driver sjukhusen.Men, som tidigare påpekats, är det KS infektionskliniksom tillhandahåller läkarna pådessa avdelningar.Till detta kommer en administrativ enhet(läkarsekreterare, kontorsassistenter m.fl.)samt en konsultenhet.Möjlighet att testaÅke ville utnyttja tillfället till att införa enny typ av ledning på mellannivå.– Jag ville införa ett delat ledarskap medgemensamt ansvar för olika yrkesgrupper– alltså inte läkare som är ledare för läkareoch sköterskor som är ledare för sköterskorosv. Därför finns det tre sektionschefer påvarje slutenvårdsenhet – det är två sjuksköterskoroch en läkare. De två sköterskorna,20 I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 3 • 0 6

och läkaren, som är sektionschefer har ettgemensamt ansvar för personal, produktionoch ekonomi.– På varje öppenvårdsenhet finns dettvå sektionschefer – en sköterska och enläkare.Det har varit ett dilemma att det funnitsså få chefspositioner på mellannivå där mankan pröva på vad det innebär att vara chefoch ledare, anser Åke.– Rollen som sektionschef ger en sådanmöjlighet! Via vår organisation blir det flerläkare som får ett begränsat chefsuppdrag.Då får de en möjlighet att se den positivachefsrollen, och kanske vill de sedan fortsättamed den.– Den här organisationen är visserligenfortfarande i sin linda – men jag är övertygadom att den också kommer att leda tillett ökat tvärprofessionellt förhållningssätti vården.Ställföreträdande verksamhetscheferInofficiellt kan man säga att även Åke haftett delat ledarskap i rollen som verksamhetschef.– På så sätt att jag har två ställföreträdandeverksamhetschefer – en för öppenvården,Ywonne Lindqvist, och en för slutenvården,Ros-Mari Lif. Vi arbetar tillsammansoch delar i realiteten på mitt jobb, avslöjarhan.– Jag tror på horisontella bollplank – attvarje chef har en jämbördig chefskollega.Formellt delat ledarskap får egentligen, enligtstatuter, inte förekomma på KS, men vi harändå fått en acceptans för detta från sjukhusledningen.Sektionscheferna var vanliga doktorersom arbetade kliniskt innan de tog sittuppdrag, så Åke skapade en ledningsgruppsom under det första halvåret träffades enförmiddag i veckan. Eftersom samtligasektionschefer sitter i ledningsgruppen,blir alla 500 anställda representerade där– via sin chef.– Efter ett halvår glesade vi ut träffarnatill var 14:e dag, fortsätter Åke.VisionerEn viktig uppgift för verksamhetschefenär att strategiskt arbeta för att infektionsklinikenoch dess läkare finns med där debehövs.– Ett sådant exempel är TBCentrum somstartar i höst. Där samlar vi alla som jobbarmed TBC – lungmedicin, barnmedicin,infektionsmedicin m.fl. Där har vi det tvärprofessionellaförhållningssättet igen!Åke har en vision.– Varje gång en patient på vårt sjukhussätts in på intravenös antibiotika skulle det”pingla en klocka” i journalsystemet. Frågorskulle ställas som: Vilken är diagnosen?Varför sätter du in detta? Har nödvändigaprover tagits?– Samtidigt skulle samma klocka pinglahos infektionskonsulten som – om det visarsig att det är allmänna orsaker som feber,högt CRP etc. som ligger bakom åtgärden– kan gå dit och ha en dialog om hur manbäst driver behandlingen vidare.– Vi infektionsläkare är bäst på att hittainfektioner, men vi är också bäst på att uteslutadem, förklarar han och tillägger:– Därför vore det bra med en högre närvaroav infektionsläkare i akutverksamhetenän vad det är idag.Information är viktigtStockholmskliniken är Sveriges största infektionsklinik.Därför kommer det som sker häratt ge visst avtryck inom infektionsspecialiteten,och det är orsaken som ursprungligenlockade Åke och fick honom att ta jobbet.– Ett exempel där vi lyckats är InfCareHIV. Det är ett HIV-register där alla HIVpatienteri Stockholm är registrerade, idagär det 2 300 personer.– Det ska nu gå ut nationellt. Senast 2007ska resten av landstingen vara anslutna,säger Åke.Information ut i verksamheten är ennödvändighet. Därför har man startat enwebbaserad interntidning – Influensen.– Det händer så mycket på den här klinikenatt man måste läsa den för att hållasig à jour med vad som sker. Förändringengår så snabbt!Därför gäller det att alla – framföralltcheferna – är väl informerade om vad somhar skett, ska ske – och framförallt varför.– Det är svårt att förklara något maninte förstår själv, och det är svårt att övertygaandra om det man inte tror på själv.Men tyvärr så förekommer det personersom försöker göra just det i den offentligasjukvården, sammanfattar Åke.Det är just i Influensen v 34/06 som mankan läsa att Åke inte förlänger sitt förordnande.– Infektionskliniken i Stockholm hargoda framtidsutsikter. Behovet av en starkinfektionsklinik är tydligare än på länge.Med den organisation vi har skapat är denväl rustad att möta kommande utmaningar,avslutar Åke Åkesson.Per LundbladUpprop!Infektionsläkarföreningens startar nu enny programgrupp: Virala meningiter ochencephaliter. Vi söker Dig som har kunskap,intresse och erfarenhet inom områdetoch som vill göra en extra insats förkollegor och patienter. Målet är att erhållaett dynamiskt dokument på vår hemsidasom regelbundet uppdateras av den ansvarigagruppen, och som visar hur vi ivår specialitet vill att en patient med viralmeningit/encephalit skall handläggas.Som en följd av föreningens ambition attprofilera vår specialitet med kvalitet ochprofessionalism som verktyg, har vi redanför flera områden skapat en gemensamkunskapsbas. Färdiga dokument finnsför endokardit, bakteriella infektioner iCNS, pneumoni samt led- och skelettinfektioner.Arbetet med urinvägsinfektioneroch sepsis pågår. Se vår hemsida www.infektion.netNi som tackar ja kommer att beredasmöjlighet att träffa varandra för att självadra upp de praktiska riktlinjerna för arbetet.Pengar finns avsatta för ändamålet.Hör av Dig snarast till vice ordförandeoch programgruppsansvarigBritt-Marie Eriksson!Adress:Infektionskliniken, Akademiskasjukhuset, 751 85 Uppsalae-mail:britt-marie.eriksson@akademiska.seSvensk-etiopisk kurs itropiska infektionssjukdomarKarolinska Huddinge 15/1–16/2, 2007Etiopien 12/3–30/3Syfte: Ge klinisk kunskap om de infektionssjukdomarsom är viktiga orsaker tillmortalitet/morbiditet i u-länder, särskiltmalaria och andra parasitsjukdomar, HIVoch TB.Målgrupp: Leg. läkareKursspråk: EngelskaV 1: Malaria och systemiska protozoerV 2: Parasiter och intestinala protozoerV 3: HIV och andra virusinfektionerV 4: TB och andra bakterieinfektionerV 5: Övrigt inkl. tentamenDet går att läsa enskilda veckorKursledare: Doc. Urban Hellgren,Inf klin, Karolinska universitetssjukhusetHuddinge, 141 86 Stockholm,urban.hellgren@ ki.seProf. Lars LindquistSista anmälningsdag 20/10 2006.För mer info och anmälan:www. karolinskaeducation.ki.seI N F E K T I O N S L Ä K A R E N 3 • 0 621

Om att vara chefPersonliga betraktelser av Lars Rombo – avgående verksamhetschefvid ”Klinikerna för infektions-, lung- och hudsjukdomar i Sörmland”Efter 11 år som verksamhetschef ärdet dags att lämna över stafettpinnentill någon med oförvanskad synoch friska krafter. Det är med blandadekänslor – samtidigt som det kommer attkännas oerhört skönt att slippa ansvaretför läkarbemanning av hud- och lungspecialiteternafinns en oro för vad som händersedan – kommer allting att ställas på ändeoch nya kvastar sopa bort också det som jagvarit stolt över att ha bidragit till?Redaktör Erik har bett mig skriva nertankar om hur man blir en bra chef och detleder omedelbart till en första reflektion omhur man vet om man är en bra chef ellerinte. Att fråga sina arbetskamrater rätt utduger inte – risken för att alla säger någotpassande är för stor. Att majoriteten tyckeratt man skall fortsätta är inte av stort värde– det kan både bero på att ”man vet vad manhar men inte vad man får” och en risk för attsjälv hamna i chefsposition om det blir ettbyte. För min del har jag valt återkommandeanonyma enkäter där en av frågorna har varithur man tycker att Lasse R sköter sitt jobboch prickat i ett av fem alternativ. Även ominte heller detta är invändningsfritt kan jagåtminstone få reda på om det är bättre ellersämre än förra året. Till stor del blir det ändåfråga om en magkänsla.Utan att gå in på om jag har varit en brachef eller bara en seg propp ger jag gärna minsyn på till en presumptiv verksamhetschefom vad som bör vara en vinnande häst:1. Håll dörren till ditt tjänsterum öppen såmycket som möjligt men stäng den när du harmedarbetarsamtal eller något annat känsligt.Alla ser att du finns på plats när dörren äröppen och alla respekterar att du är upptagennär den är stängd.2. Hälsa på alla varje dag – särskilt på städerskoroch annan kringpersonal som inte blirtillräckligt sedda.3. Förankra beslut i görligaste mån hos allasom berörs innan du formellt bestämmer dig.Det händer ganska ofta att det kommer framnya omständigheter som gör att beslutetförändras.4. Acceptera att många förändringar tar tid ochatt det tar tid att få med majoriteten på en nylinje. Vi skulle göra en gemensam expeditionför både lung- och infektionspersonal – dettog 3 år från start till att allt var klart.5. Ta fram (och berätta för alla) både om målmed jobbet på lång sikt och delmål. De förrakan mycket väl vara abstrakta men delmålenskall vara konkreta och fungera så att derimligen kan nås inom ett år.6. Lyssna på dina medarbetare och ta intryck– att vara chef är inget solospel.7. Stick inte under stol med dina misstag – allagör misstag.8. Knyt till Dig medarbetare med den kompetenssom du inte har själv. Min egen bristpå administrativ förmåga lider jag inte avså länge min klinikadministratör axlar denrollen.9. Var kommunikativ – se till att det skrivsminnesanteckningar från möten med klinikledningenoch att dessa är väl kända hosalla. Möt dina förstalinjechefer regelbundetoch ofta.10. Visa uppskattning av all personal – inteså lätt med ansträngd budget men oerhörtviktigt – vi har valt att använda pengar frånläkemedelsprövningar till gemensamma planeringsdagaretc.11. Alla behöver utbildning – inte bara läkareoch inte bara extern sådan utan också internmed patientgenomgångar och uppdateringav PM. ST-skrivningen är en utmärktutgångspunkt för diskussioner i läkargruppen.För din egen del behöver du ocksåträffa verksamhetschefer från andra infektionsklinikerpå det årliga mötet för attstämma av12. Se till patientnyttan! Undvik rutiner sominte gagnar patienten.13. Undvik administrativt dubbelarbete. Ersättepikriser med en hänvisning till ovanståendejournal + bedömning.Vi har fått ett elände med vår nya datajournaleftersom journaler för patienter frånandra kliniker måste skrivas om när patientenflyttar till oss – tidigare kunde vi heltenkelt diktera ”Var god se kopia på journalfrån NN-kliniken som nu utgör original påinfektionskliniken”. Men vi skall få till detså småningom!14. Gå balansgång mellan alla direktiv ochpåbud från Socialstyrelsen och sjukhusledningå ena sidan och tillämpningen i praktiken åandra sidan – du har visserligen det formellaansvaret för att alla regler och förordningarföljs till punkt och pricka (när kontrolleradedu senast att alla som använder tjänstebil harkörkort?) men du har också ansvar för attarbetet skall fungera i praktiken.Acceptera att du löper risk att få kritikför att du inte följer alla direktiv – riskenär låg och du har fått betalt för att stå tillsvars. Du bör fungera som ett såll somaccepterar vad du själv finner vettigt mensom inte för vidare allt annat från myndigheteretc.15. Undvik chefsåtagande som innebär ettreellt ansvar för andra kliniker och specialitetersom man inte behärskar – det är en sak attsitta som högre divisionschef och samordnamånga kliniker och en helt annan att varanära det dagliga arbetet. I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 3 • 0 623

STRAMA-initierad studieav kortare behandlingstid vid akut pyelonefritTorsten SandbergInfektionskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra, GöteborgGunilla SkoogSTRAMA, Smittskyddsinstitutet, SolnaDet finns fortfarande många obesvaradefrågor vad gäller optimalantibiotikabehandling av vanligainfektioner. Behandlingstidens längd baserasofta på klinisk erfarenhet och har frånsettakut cystit hos kvinnor sällan undersöktsi kontrollerade studier. Industrin är intesärskilt intresserad av att genomföra storastudier med ”gamla” etablerade preparat.Nätverket STRAMA ser som en angelägenuppgift att initiera kliniska studier för attoptimera såväl dosering av antibiotika sombehandlingstidens längd. Syftet är att försökaminska antibiotikaförbrukningen ochdärmed bromsa resistensutvecklingen, vilketäven torde bidra till lägre läkemedelskostnaderoch mindre risk för bieffekter hospatienten.Akut pyelonefrit är en vanlig infektion hoskvinnor i alla åldrar. Det är dokumenterati kontrollerade, jämförande studier att en2-veckors kur med en fluorokinolon ellertrimetoprim-sulfa ger hög (90–95%) bakteriologiskoch klinisk utläkning ett parveckor efter avslutad behandling. Det saknastillräckligt vetenskapligt underlag för attrekommendera kortare kurer. Beroende påinfektionens svårighetsgrad brukar 10–14dagars behandling ges. I en amerikanskstudie av kvinnor med mild till måttligtsvår akut pyelonefrit jämfördes effektenav ciprofloxacin 500 mg x 2 i 7 dagar medtrimetoprim-sulfametoxazol 160/800 mgx 2 i 14 dagar. Den kliniska utläkningen4–11 dagar efter avslutad behandling var96% respektive 83%. Skillnaden kundeförklaras av att en stor andel trimetoprimsulfa-resistentabakterier isolerades från urinoch blod hos dem som randomiseradestill behandling med trimetoprim-sulfa.Anmärkningsvärt nog exkluderades intepatienter med resistenta bakterier utan allafullföljde kuren!När utfallet av olika behandlingstider jämförsär det väsentligt att samma antibiotikumanvänds för att säkra slutsatser skall kunnadras. Det saknas sådana studier vid akutpyelonefrit. STRAMA beslutade därför attgenomföra en väl dimensionerad, randomiserad,dubbel-blind, placebo-kontrolleradstudie av akut pyelonefrit hos kvinnor sombehandlas med ciprofloxacin 500 mg x 2 i7 respektive 14 dagar. Första behandlingsveckanär studien öppen och alla patienterbehandlas med ciprofloxacin medan andraveckan är dubbel-blind och placebo-kontrollerad,vilket innebär att patienterna randomiserastill fortsatt behandling med antingenciprofloxacin eller placebo. Såväl initialtsjukhusvårdade som polikliniska patienterkan inkluderas i studien och det är tillåtetatt påbörja behandlingen med ciprofloxacin400 mg x 2 intravenöst när så bedöms lämpligt.Bakteriologisk och klinisk utvärderinggörs 10–14 dagar efter avslutad behandlingmed aktiv substans. En avslutande kontroll(långtidsuppföljning) görs 6–9 veckor efterstudiestart.Det krävs ungefär 90 patienter i varjebehandlingsgrupp för att upptäcka 10%-enheter sämre utläkning bland dem somfår 7-dagars behandling. I den här typen avstudier brukar man räkna med att 30% avrandomiserade patienter exkluderas av olikaskäl, vilket innebär att c:a 260 patienterbehöver rekryteras. Studien kommer attpågå under 2 år.Att starta en klinisk prövning krävermycket arbete och tålamod. Tiden från idétill inklusion av första studiepatient är lång,vanligtvis 1,5–2 år. Tanken att påbörja denhär studien väcktes inom STRAMA hösten2004. Vi ställde oss frågan om det är möjligtatt genomföra en stor klinisk studie utanfinansiering från industrin och utan ekonomiskersättning till deltagande kliniker ochprövare. Vi eftersträvade en enkel studiedesignoch minimal provtagning. STRAMAbekostar upprättande av en databas medinmatning av patientuppgifter, statistiskbearbetning, framtagande av patientformulär,ansökningsavgifter och monitorering.Då studien borde kunna stimulera dem somengagerar sig i det angelägna STRAMAarbetet,skickades under våren 2005 enförfrågan till verksamhetscheferna på landetsinfektionsklinker om intresse fanns attmedverka. Gensvaret blev fantastiskt bra. 20klinker ansåg att studien var intressant ochviktig att göra och hade dessutom resurser attdelta. Gunilla Skoog utsågs till projektledareoch Torsten Sandberg till koordinerandeprövare. En styrgrupp bildades och ett studieprotokollutarbetades.Eftersom bemanningen på STRAMAs kansliär begränsad anlitades UCR, Uppsala kliniskaforskningscentrum, för hjälp medplaneringen och genomförandet av studien.I oktober 2005 hölls ett möte med representanterfrån infektionskliniker som anmältsitt intresse att delta. Praktiska moment istudien diskuterades och resulterade i smärreändringar i studieprotokollet. I mitten avnovember skickades ansökan in till Läkemedelsverketoch Etikprövningsnämndeni Göteborg. Enligt de gemensamma EU-I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 3 • 0 625

eglerna för kliniska prövningar så skallLäkemedelsverket besvara en ansökan inom30 dagar medan Etikprövningsnämndenbrukar lämna besked inom 60 dagar. Studiengodkändes av båda instanserna i början avjanuari 2006.YngreläkarspaltenGunilla OckbornStyrelsens yngreläkarrepresentantgunilla.ockborn@vgregion.seUnder perioden januari till mars 2006genomfördes tillsammans med UCR ettså kallat initieringsbesök hos deltagandeinfektionskliniker och mikrobiologiska laboratorierför grundlig genomgång av studieprotokollet.Därefter gick startsignalen förinklusion av studiepatienter. Tidigare hadeen inventering gjorts av antalet kvinnor sombehandlas för akut pyelonefrit vid respektiveklinik. Ett sådant underlag är ovärderligt föratt dimensionera en studie avseende antaletdeltagande centra och hur länge den börpågå. Som nästan alltid är fallet när manstartar en klinisk prövning saknas plötsligtalla potentiella patienter.I slutet av augusti har 30 patienter inkluderatsoch vi hoppas nu på en ökad inklusionstaktunder hösten. Vi anmodar allamedverkande kliniker att försöka intensifierarekryteringen av lämpliga patienter viasjukhusets akutmottagningar, jourcentraleroch närliggande vårdcentraler. Icke-gravidakvinnor som är 18 år eller äldre och harmisstänkt akut pyelonefrit och som intebehandlas med antibiotika är presumtivastudiepatienter.Det här är den första stora kliniska prövningeni STRAMAs regi och om genomförandetfaller väl ut finns goda möjlighetertill ytterligare studier.Följande sjukhus deltar i studien: Falun, Helsingborg,Jönköping, Kalmar, Kristianstad,Linköping, Lund, Malmö, Sahlgrenska,Skövde, Sunderby, Sundsvall, Södersjukhuset,Uddevalla, Umeå, Uppsala, Visby,Västerås, Örebro och Östersund. STRAMAs pyelonefritstudie– patienter som kan inkluderas• Icke-gravida kvinnor ≥ 18 år med misstänktakut pyelonefrit• Feber ≥ 38.0 °C• Ingen antibiotikabehandling de senaste3 dygnen• Initialt sjukhusvårdade eller polikliniskapatienterGuldkant på vardagen är ett av knepensom framförs i ”lev gott, sunt och länge”-magasinen som fyller väntrum och gym.Ofta gäller det chokladprovningar, skrivarkurseroch konstig massage. Om duär modig, eller har tidsbrist, provar dunyheten chokladmassage.tt förgylla vardagen är speciellt viktigtunder kalla grå vintermånaderså där oktober till mars. Det villsäga under den del av året när man inteär upptagen av att klippa gräset, ligga ihängmattan eller vad man nu gör på sin”tänka efter tid” under de redan gyllenesommarmånaderna.Många människors guldkanter verkarvara sätt att få perspektiv på vardagen. Detär viktigt för att med glädje tina köttbullar,dammsuga och sortera posthögen.Skulle mera guldkant på arbetet få oss att”jobba sundare, bättre och längre”? Arbetsguldkantenbehöver inte vara dyr ellerimproduktiv. Vårens mest minnesvärdaarbetstimmar för mig var nog att skrivanytt pneumoni-pm med en av överläkarna.Tydligen hade vi så roligt att ljudnivån blevför hög. Min handledare hävdar att honstängde dörren för att diktaten skulle innehållaannat än skratt.Andra har säkert lika roligt i sin forskningsgrupp,när de planerar klinikfesteneller har vaccinationsmottagning.Svenska Infektionsläkarföreningen är enguldkant på både mitt arbetsliv och minvardag. Diskussionerna i styrelsen och SPUKär ofta intressanta och kreativa. Det kliniskaarbetet och min arbetsplats sätts i ett yttresammanhang och jag förstår oftare varförvi har de rutiner vi har och hur de bakomliggandebesluten fattas. Det är otroligthäftigt att höra alla verksamhetschefernagemensamt och enhälligt fatta beslut omvåra arbetssätt. Det är nästan lika häftigt,och ibland roligare, när de är oense. Allravärdefullast är nog ändå att, över en koppkaffe, prata med schyssta mänskor som hardelvis samma och ofta helt andra erfarenheterän jag själv.Och en sak är jag säker på; om jag gör STi infektion en gång till kommer uppläggetatt vara otroligt välplanerat och individanpassat.Under hösten pågår intensivt arbete förframtidens ST-utbildning. Målbeskrivningsarbetetär på randen mellan ”pannan i djupaveck-” och ”klipp och klistra”-stadierna.Den nya specialitetsindelningen medbas- och grenspecialiteter, och två tilläggsspecialiteter,(Akutsjukvård och Smärtlindring)trädde i kraft 060701. De nya målbeskrivningarnabörjar i praktiken gälla så fortde är skrivna och godkända. Läkare medlegitimation före halvårsskiftet kan ansökaom att få specialiseringstjänstgöring enligtgamla målbeskrivningen godkänd fram till20131231.I samband med omläggningen skapas inomSocialstyrelsen ett ”Nationellt råd för specialiseringstjänstgöring”.Ett rådgivande organsom ska befrämja kvaliteten på ST-utbildningen,bland annat utarbeta kriterier förutbildande enheter och främja utbildningenav handledare. Rådet ska också ”handläggafrågor gällande enskilda läkares kompetens iförhållande till fastställda målbeskrivningar”.Rådet består av 8 personer utsedda av blandandra förbundet, sällskapet och Högskoleverket.Förhoppningsvis blir arbetet i rådetnågons arbetsguldkant.Glöm inte Ungt Forum tisdagen den 28november på Infektionskliniken Sahlgrenska/Östra.Tema ”Smittskydd i din kliniskavardag”. Föreläsare är Anders Lindberg, PerFollin och Sofia Boqvist. Mera informationfinns på hemsidan. Hur ser dinguldkant ut?I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 3 • 0 627

FallbeskrivningPFAPA hos vuxna – finns det?erik sandholmInfektionsläkareKarlstadEn 25-årig kvinna insjuknar sommaren2004 med hög feber, generellmuskelvärk, kräkningar. Honsöker läkare som misstänker enlunginflammation och ordinerar antibiotikavarvid symtomen går över på några dagar.Efter några veckor får hon åter feber ochhögt CRP. Denna gång misstänks njurbäckeninflammationoch även denna gång gårbesvären över med antibiotika. Urinodlingtas inte.Sedan dess har patienten haft återkommandefeberepisoder. En omfattade utredninginitieras på hemortslasarettet. Patientenhar tidigare haft överviktproblematik ochbantat 30 kg med hjälp av Viktväktarna.Det finns inga tidigare sjukdomar av intresse.Ett syskon har besvär med aftösamunsår, annars inget anmärkningsvärt isläktanamnesen. Utredningen pågår underett halvt års tid och omfattar CT buk/thorax,benmärgsbiopsier, lymfkörtelextirpation,gastroskopi, ANA, ANCA, LPK, tpk, kardiolipinantikroppar,mitokondrieantikroppar,endomycieantikroppar, gliadinantikroppar,mykoplasmaserologi, upprepade blododlingar.En lätt B-12 brist konstateras, annarsär alla fynd normala. Det enda återkommandefyndet är en måttlig CRP-stegringi samband med feberattackerna.En typisk attack beskriver patienten somen relativt hastigt påkommande feber utanfrossbrytningar. Temperaturen stiger till40,5–41 grader och varar alltid fem dagar,varefter den spontant ger vika. Hon får isamband med den höga febern värk i helakroppen, stark sjukdomskänsla, kräkningaroch vid varje tillfälle får hon samtidigt etttiotal små aftösa munsår på insidan av kinderna,under tungan, på tungranden ochont i halsen. Lymfkörtlarna på halsen ömmaroch svullnar lätt. Hon får ingen snuva,hosta eller andra luftvägsbesvär. Normaltarmfunktion.Under hösten 2004 kom feberepisodernamed bara någon veckas mellanrum. Dehar sedan blivit mindre frekventa och desenaste månaderna har det varit 4–6 veckormellan dem. Även mellan attackerna harhon varit trött och sliten och inte klarat sittjobb som undersköterska på ett dagcenter.Utredningen i sig har även tröttat och oroatpatienten, liksom det faktum att läkarnainte kunnat fastställa någon diagnos. Honhar tidigare på eget initiativ tagit Magnecylutan någon påtaglig effekt. Nu insattpå Betapred i samband med feberdebuten.Uppföljning efter några månader visar attdetta varit effektivt. Hon har haft ytterligaretre attacker, men samtliga gick över på någondag genom 1–2 dagar Betapred 0,5 mg, 6tabletter per dag.Den sjukdomsbild patienten beskriver uppvisaralla symtom som ingår i syndromet PFAPA,dvs. periodisk feber, aftös stomatit, pharyngitoch adenit. Detta syndrom beskrevsförsta gången 1987 av Marshall et al ochkallades till en början Marshall’s syndrom.Det beskrevs som en pediatrisk sjukdommed okänd etiologi och hos alla patienter iden första rapporten hade symtomen börjatföre fem års ålder. Man konstaterade att entypisk feberepisod varade fem dagar och attvarken antibiotika eller NSAID hade någoneffekt. Däremot fick man dramatisk effektav en dos kortison på den enskilda episoden.Feberepisoderna hos dessa barn kom med2–12 veckors intervall.Sedan dess har det även kommit rapportersom visat en gynnsam effekt med tonsillektomihos flertalet av de studerade barnen.1999 beskrev Thomas et al en långtidsuppföljningdär barnen fortsatte att ha feberepisoderi medeltal 4,5 år, vissa så längesom 17 år. Episoderna kom däremot alltmer sällan med tiden. Även denna studievisade gynnsam effekt med steroider ochmed tonsillektomi. Även cimetidin hade enviss, men sämre effekt. En del senare observationertalar dock för att steroidbehandlingkortar av intervallen mellan feberepisoderna.Förloppet har även i sällsynta fall observeratshos vuxna.Syndromet har okänd etiologi. För en infektiösorsak talar möjligen det faktum atttillståndet är vanligare hos små barn och dengynnsamma effekten med tonsillektomi. Fören immunologisk orsak talar effekten medsteroider, avsaknaden av fall i omgivningenoch avsaknad av säsongsvariation samt detlångvariga förloppet.Eftersom PFAPA är en uteslutningsdiagnosså finns det ett antal andra diagnoser attöverväga. Till dessa hör cyklisk neutropeni,Behçets syndrom, juvenil rheumatoid artrit,det s.k. hyper-Ig D syndromet och hos patienterfrån östra medelhavsområdet ävenfamiljär medelhavsfeber.Referenser:Marshall GS, Edwards KM, Butler J, Lawton AR. Syndromeof periodic fever, pharyngitis, and aphthousstomatitis. J Pediatr 1987;110:43-46Thomas KT, Feder HM Jr, Lawton AR, Edwards KM.Periodic fever syndrome in children. J Pediatr1999;135:15-21.I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 3 • 0 629

FallbeskrivningKutan leishmaniasisJenny Nilsson och Urban HellgrenInfektionskliniken Karolinska Universitetssjukhuset, HuddingeTvå svenskar på icke-militärt uppdrag arbetadei Afghanistan juli 2005. De vistadesdär under åtta dagar, framförallt i Mazar-iSharif i norra delen av landet men även iKabul. De bodde delvis primitivt, mennoterade inga insektsbett.Två veckor efter hemkomsten upptäcktebåda två hudförändringar:den ena en förändring på insidanav överarmen, den andra fyrastycken i ansiktet och på halsen. Ingen avdem hade några andra symtom. De sökteinitialt på vårdcentral och behandlades medHeracillin utan effekt, varefter infektionsläkarekontaktades och misstanke om kutanleishmaniasis väcktes.Vid undersökning på infektionsklinikennoterades hos de bägge sår med vallartadkant, 5–15 millimeter i diameter. Inga lokalaadeniter kunde palperas. Blodstatus varnormalt.Skrapprov togs med skalpell från sårenskanter och botten, ströks på ett objektsglasoch fick torka innan det Giemsafärgades.Amastigoter av leishmania spp påvisades imikroskopi hos båda patienterna. Hudskraptogs även från den ena patientens sår förodling i specialmedium (RPMI transportmedium,beställes från SMI) och efter någonvecka svarades arten, L. major ut.Båda patienterna behandlades med intralesionellinjektion av Pentostam (antimonförening;pentavalent natrium stiboglukonat)vid fem tillfällen med en veckas mellanrum.Lösningen sprutades intradermalti kvaddlar med början perifert i lesionen,därefter successivt mer centralt tills hudenvitnade lokalt.Såren i ansiktet och på halsen hos denena patienten läkte helt med denna behandling.Såret på armen hos den andra patientenkrympte successivt under behandlingen.Kring det initiala såret uppkom dock cirkatio upp till fem millimeter stora follikulitliknandeförändringar. Prov för mikroskopifrån dessa visade också amastigoter och detolkades som satellitlesioner av leishmania.Med en ny fem-sprutors kur gick hudförändringarnaså småningom i regress. Bådapatienterna är nu helt återställda.DiskussionWHO uppskattar att cirka 1 500 000 människordrabbas av kutan leishmaniasis varjeår. 90% av de dessa fall inträffar i Afghanistan,Saudi-Arabien, Syrien, Iran, Pakistan,Algeriet, Brasilien och Peru (1).I Afganistan är såväl L. tropica som L.major endemiska. L. major anses spridaszoonotiskt (från djurreservoir till människa,via Phlebotomus sandmyggor) i de norradelarna av landet, medan L. tropica spridsfrån människa till människa, via sandmyggor,i de större städerna (2). Transmission avleishmania i Afghanistan äger rum mellanmaj och oktober. Sandmyggorna är sommest aktiva mellan skymning och gryning.Både L. major och L. tropica orsakarframförallt kutan leishmaniasis, men L.tropica kan också ge upphov till visceralleishmaniasis.År 2002 beräknade WHO att 200 000personer var drabbade av kutan leishmaniasis(L. tropica) enbart i Kabul (3). Dennaepidemi speglade troligen en hög transmissionsedan en längre tid, där politiskinstabilitet med flyktingströmmar, dåligabostäder och bristfällig vektorkontroll varbidragande faktorer.Flyktingar är särskilt drabbade, men äveninternationell personal har en ökad risk förleishmaniasis.Från USA har man 2002–2004 rapporteratdrygt femhundra parasitologisktkonfirmerade fall av kutan leishmaniasishos soldater som tjänstgjort i framföralltIrak (4). De fall som odlingsverifierats varsamtliga orsakade av L. major.Sverige bidrar sedan 2002 till den internationellasäkerhetsstyrkan (ISAF) i Afghanistan.Flertalet av de cirka 200 svenska soldaternaär stationerade i Mazar-i-Sharif. Detfinns även svenska hjälparbetare på plats iAfghanistan.Hudförändring på hals.Hudförändring på överarm.Hudförändring på överarm.30 I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 3 • 0 6

Enligt SMI har enstaka fall av kutan leishmaniasis diagnosticeratsde senaste åren bland svenskar som vistats iAfghanistan.De flesta sår orsakade av ”den gamla världens” leishmaniasisär självläkande, för L.major efter 2–4 månader, för L. tropicaefter 6–15 månader. De efterlämnar dock ärr, vilket kan varamycket stigmatiserande. Behandling ges för att påskyndaläkning, minska ärrbildning och förhindra recidiv.Behandling med natrium stiboglukonat (Pentostam)intralesionellt används vid kutan leishmaniasis orsakad avL. major, även om rekommenderade doser och intervallvarierar. Behandlingen är omständlig och kan orsaka lokalsmärta (om denna är uttalad kan man blanda lösningen medlokalanestetika). Vid multipla hudlesioner ges ofta Pentostamintravenöst eller intramuskulärt, vilket dock är förenat medrelativt många och potentiellt allvarliga biverkningar (kardiotoxicitet,nefrotoxicitet, pancreatit).I en prospektiv, randomiserad prövning i Kabul jämfördestermoterapi (108 patienter, som behandlades medradiofrekvensvågor, 50 grader i 30 sekunder vid ett tillfälle)med intralesionell (93 patienter) respektive intramuskulärinjektion (58 patienter, 21 dagars behandling med 20 mg/kg/dag) av Pentostam mot kutan leishmaniasis orsakad av L.tropica (5). Den behandlingsregim som användes i studienvar totalt fem injektioner med 2–5 ml intralesionellt, var 5:e till 7:e dag.Utläkning 100 dagar efter behandlingsstart sågs hos 69%(termoterapi), 75% (intralesionell) respektive 45% (intramuskulär)av patienterna. Författarnas slutsats var att termoterapiär en effektiv behandlingsform vid kutan leishmaniasis.Apparaten som användes i studien är dyr (23 450 US dollar),men kan enligt författarna ändå vara kostnadseffektiv ihögendemiska områden.Andra alternativ som provats, framför allt på L. major, ärbland annat flukonazol, lokalt paromomycin och kryoterapi.Små lesioner på icke känsliga ställen kan lämnas utanbehandling.KonklusionEftersom det rör sig om en självläkande sjukdom och intralesionellbehandling med Pentostam har uppvisat godabehandlingsresultat (>75% utläkning) anser vi det rimligtatt rekommendera denna terapi vid kutan leishmaniasis från”den gamla världen”.Parenteral behandling har ej bättre effekt men är förknippadmed större åtgång av sjukvårdsresurser och en relativtstor risk för allvarliga biverkningar.Referenser1. Murray HW et al. Advances in leishmaniasis. Lancet 2005;366:1561-77.2. Reithinger R. More background information on leishmaniasis inAfghanistan. 12 May 2002. (available at www.promedmail.org)3. WHO. Cutaneous Leismaniasis, Afghanistan. Weekly Epid Rec 2002;29: 2464. N Aronson et al. Update: Cutaneous Leishmaniasis in U.S. MilitaryPersonnel –Southwest/ Central Asia, 2002-2004. Morb Mortal WklyRep 2004; 53: 264-55. Reithinger R et al. Efficacy of thermotherapy to treat cutaneous leishmaniasiscaused by Leishmania tropica in Kabul, Afghanistan: a randomized,controlled trial. Clin Infect Dis 2005; 40 (8): 1148-55.HIV-infektion ur alla dess aspekterInfektionskliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset,Solna inbjuder till SK-kursIPULS har granskat och godkänt denna utbildning.Fullständig utbildningsbeskrivning finns på www.ipuls.se(IPULS-nr: 2006-0161)Tid: Vecka 49, 4–8 decKursen är också ackrediterad avSvenska InfektionsläkarföreningenPlats: Infektionskliniken, Karolinska Solna, Welandersalen.Kursledning: Veronica Svedhem Johansson, Anders Blaxhultoch Kjerstin Björkholm.Deltagare: 25 läkare under SK-utbildning eller färdiga specialistersom behöver ökad kunskap om HIV.Kursinnehåll: Virologi, immunologi, epidemiologi, klinik medtonvikt på behandling.Fallseminarier i slutet av varje kursdag.Program: Fullständig utbildningsbeskrivning finns påwww.ipuls.se (IPULS-nr: 2006-0161).Kursavgift: 5000:- + moms. I avgiften ingår förmiddagskaffe,lunch och kurskväll. Icke resa och logi!Anmälan: Till kurssekreterare kjerstin.bjorkholm@ki.seUppgifter: Om specialitet, fullgjorda SK mån/färdig specialist.Motiv att söka kursen samt HIV-situationen vid den klinik kurssökandearbetar på (antal patienter och antal kollegor engageradei HIV-vård), adress/mailadress.Sista ansökningsdag: 10 oktober 2006.Besked om kursplats 16 oktober.Övriga adresser: Veronica Svedhem@karolinska.seNya medlemmarSvenska Infektionsläkarföreningen välkomnar följandenya medlemmar som tagits in i föreningen:Fullvärdiga medlemmar:Hans Gaines Solna • Johan Hansson ÖstersundThomas Tängdén Uppsala •Anna Johansson KarlstadAssocierad medlem:Jonas Swanberg JönköpingOm ni inte får tidningen, inte finns med i matrikeln eller inte fårSJID var goda och kontakta vår kassör Bengt Wittesjö,Gefionvägen 1, 371 41 Karlskrona,e-mail: bengt.wittesjo@telia.com

Pfizers stipendium för forskning inom området infektionssjukdomarAktuell forskning inominfektionssjukdomar belönadPfizers stipendium för forskning inom infektionssjukdomarutdelades högtidligeni samband med Vårmötet i Sundsvall.Gabrielle Holmgren, infektionsklinikeni Solna, Åsa Mellgren vid infektionsklinikeni Borås och doktorand vid Göteborgsmedicinska fakultet, Henrik Eliasson, infektionsklinikeni Örebro samt Fredrik Sund,Infektionskliniken i Uppsala, fick dela på75 000 kronor.Infektionsläkaren gratulerar och hoppasfå återkomma med redogörelse av motsvarandeavhandlingar framöver.Pfizers stipendium för forskning inominfektionssjukdomar utdelas årligen. Detriktar sig främst till icke-disputerade, aktivtforskande medlemmar av vår förening.Stipendiaterna utsågs i år i konkurrensmellan många bra projekt.Här följer två av stipendiaternas egna presentationerav de belönade forskningsprojekten.I nästa nummer av Infektionsläkarenpubliceras de andra två.Påvisning av den cellförmedladeimmuniteten vid harpest för tidig diagnostikHenrik EliassonÖrebroHösten 1988, under min specialistutbildningi Falun, fick jag en patient från skogarnakring Malung inremitterad till mig.Han hade långdragen feber och sår på enahanden. Vid anamnestagning framkom attmannen hade jagat hare några dagar innaninsjuknandet. Den tredje haren han skötverkade så trött och hoppade så långsamt.Efter jakten hade han tagit vara på hararnaoch sedan insjuknat i vad som förstås visadesig vara harpest. Detta var min första kontaktmed denna fascinerande zoonos. Sedan1994 arbetar jag på Infektionskliniken iÖrebro, där harpest tidigare har varit enraritet, men sedan år 2000 har över 300fall av harpest diagnosticerats i Örebrolän. Denna påtagliga förändring väckteytterligare mitt intresse för sjukdomenoch min forskning omfattar epidemiologiska,kliniska och diagnostiska aspekterpå sjukdomen.BakgrundDen laboratoriemässiga diagnostiken avharpest baseras vanligtvis på metoder föratt påvisa förekomst av antikroppar. Andramöjliga diagnostiska metoder är odling ochPCR. Odling av Francisella tularensis innebärdock risk för laboratoriesmitta och kräversäkerhetslaboratorium, vilket gör det tillen opraktisk metod i rutindiagnostik. I etttidigare arbete har jag visat att PCR för Ftularensis på sårsekret vid ulceroglandulärtularemi har hög sensitivitet och specificitet,men harpest förekommer även i tyfösaoch pulmonella former där denna metodinte är tillämpbar. De antikroppsmetodersom förekommer, agglutinationsmetodenoch ELISA-metoden, har hög specificitetmen ger tyvärr ofta inte utslag förrän undertredje sjukdomsveckan, vilket begränsar denpraktiska nyttan. Immunsvaret vid tularemiär dessutom framförallt cellmedierat ochdet finns dokumenterade fall av harpestdär patienterna aldrig utvecklat påvisbaraantikroppsnivåer.Lymfocytstimuleringsom diagnostisk metodMan har vid lymfocytstimulering med klassiskametoder kunnat påvisa immunsvarvid tularemi betydligt tidigare än med antikroppsmetoder.Problemet är att gängse lymfocytstimuleringsmetoderär kompliceradeoch tidskrävande att utföra och lönar siginte alls för rutinbruk som diagnostikum.På senare år har dock en förenklad metod,den s.k. FASCIA-metoden, utvecklats, ochanvänds för en del infektionssjukdomar. Vihar valt att modifiera denna metod ytterligare,genom att enbart mäta cytokinproduktionsom ett mått på aktivering. Efter attha inkuberat patientblodprovet i värmeskåptillsammans med substrat och tularemiantigen,har vi tagit av supernatanten efter1, 2 och 3 dygn och analyserat halten avgamma-interferon som mått på lymfocytaktivering.Under förra årets tularemisäsonginkluderades 20-talet patienter med misstänkttularemi i en studie med provtagning2 gånger per vecka under 3 veckors tid. Deflesta patienter visade sig ha tularemi medanett fåtal hade andra åkommor.Preliminära resultat ser mycket lovande ut,med höga gammainterferonnivåer tidigt iförloppet hos patienter med tularemi, medanpatienter med annan sjukdom generellt setthade låga nivåer. De förhöjda interferonnivåernakunde iakttas redan efter ett dygnsstimulering, vilket ger förhoppningar omatt testet ska kunna användas i vår rutindiagnostikvid tularemi. Vi planerar nu att gåvidare med analyser av framförallt ytterligarekontroller i form av patienter med andraakuta infektionssjukdomar för att ytterligarestudera specificiteten. I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 3 • 0 633

Pfizers stipendium för forskning inom området infektionssjukdomarPlasmodium falciparum malariansresistensdynamik mot Amodiakin ochAmodiakin-ArtemisininGabrielle HolmgrenSolnaFortfarande dör närmare 2 miljoner människoroch minst 10 gånger fler insjuknari P. falciparum malaria varje år. Värstdrabbade är barn och gravida kvinnor itropiska Afrika. De medicinska, socialaoch ekonomiska konsekvenserna av dennamortalitet och morbiditet har ökat avsevärtde sista årtiondena på grund av den spriddaresistensen mot de basala antimalarialäkemedlenklorokin (CQ) och sulfadoxinpyrimethamin.För att försöka stoppa den ökanderesistensutvecklingen så rekommenderasnu istället artemisininbaseradkombinationsbehandling (ACT) (WHO2001). Dock är valet av partnerdrog tillartemisinin (ART) avgörande för att ACTska förbli effektiv och förhindra vidare resistensutveckling.Amodiakin (AQ) är en 4-amino-kinolinoch är besläktad med CQ och har använtsmot okomplicerad malaria i delar av Afrika imånga år. AQ omvandlas inom 6–12 timmartill den lika aktiva metaboliten desetyl-amodiakin(DEAQ), som kvarstannar i plasma10–14 dagar. Trots den potentiella risken förkorsresistens så har AQ till stor del behållitsin effektivitet. AQ är en av de viktigastepartnerdrogerna som nu rekommenderas,men flera av dess farmakodynamiska egenskaperär fortfarande okända och behöverstuderas.Aktuell forskning på den molekylära bakgrundentill malariaparasitens resistensutvecklinghar kunnat identifiera mutationeri vissa gener associerade med nedsatt känslighetför kinoliner.Genen pfcrt (P. falciparum CQ resistancetransporter) kodar för ett positivt laddatexportprotein i malariaparasitens digestionsvakuolmembran.Hos vildtypsparasiteransamlas CQ i denna vakuol och stör nedbrytningenav hemoglobin och malariaparasitendör av toxiska metaboliter. Parasitermed en K76T singelmutation har förloratden positiva laddningen i exportproteinetoch CQ kan transporteras ut ur vakuolenoch malariaparasiten blir därmed resistentmot läkemedlet.Genen pfmdr1 (P. falciparum multipledrug resistance 1) kodar för en ABC-transporthomolog till det humana P-glykoprotein1 (Pgh1) som associerats med diverseläkemedelsresistens. Malariaparasiter meden N86Y singelmutation har förändradkänslighet mot flera kinoliner. Mekanismenär ej helt klarlagd, men förändrat pH-värdeeller ”fitness” har diskuterats. En multikopieringav hela pfmdr1-genen, vilket ledertill en överproduktion av Pgh1 har i Sydostasienassocierats med nedsatt känslighetmot de mer avlägsna kinolinerna meflokin,halofantrin, kinin och möjligen även motden relativt nya substansen lumefantrin,liksom mot ART. Denna association harinte kunnat ses för CQ.Resultat från vår egen in vivo-studie på AQbehandlingi monoterapi i Kenya (Holmgrenet al. 2006) visade också på en signifikantselektion av pfcrt 76T bland reinfektionerna,vilket skulle kunna tyda på att denna mutationär associerad med nedsatt känslighetför DEAQ, medan pfmdr1 86Y signifikantselekterades bland återfallsinfektionerna,vilket skulle kunna tyda på att denna mutationär associerad med nedsatt känslighetför AQ. Dock var inte selektionen tillräckligtstark för att base-line-prevalensen av någonav dessa mutationer skulle kunna förutsägabehandlingsresultatet. Därför tror vi attytterligare kända eller hittills okända mutationereller andra mekanismer t.ex. regulatoriskapromotormutationer, multikopieringav hela gener, i dessa eller möjligen andragener t.ex. pfmrp (P. falciparum multidrugresistance-associated protein) är inblandadei AQ/DEAQ-resistens.En alternativ strategi för malariaparasitenskulle kunna vara att gå in i ett ”sovande stadium”,där den skulle vara okänslig för vissaantimalarialäkemedel. På detta sätt skulleparasiten kunna överleva det värsta läkemedelstrycket,för att sedan ”vakna upp” ochåtergå i normal proliferationscykel. Detta harbeskrivits i in vitro-studier med atovaquoneoch proguanil, men inte för AQ/DEAQeller ART. Dessa ”sovande parasiter” hadealla avstannat i schizontfas och en hypotes äratt malariaparasiten skulle kunna kontrollerauttrycket av vissa speciella cellcykelgenert.ex. DNA polymeras, histondeacetylas ochproteinkinas, under vissa omständighetersåsom läkemedelsexponering.Vi vill i vårt kommande forskningsprogramanalysera och beskriva molekylärdynamikenoch resistensmekanismerna förAQ/DEAQ i monoterapi och i kombinationmed ART för:1. en mer effektiv epidemiologisk monitorering,2. att optimera användandet av existerandeantimalarialäkemedel i olika regioner,3. att kunna utvärdera AQ som partnerdrogi ACT,4. en möjligen djupare förståelse av mekanismernabakom P.falciparums resistensutvecklingmot antimalarialäkemedlentillhörande kinolingruppen.ReferenserWHO (2001). Antimalarial Drug CombinationTherapy: Report of a WHO Technical Consultation.Geneva, 4-5 April 2001. WHO/CDS/RBM/2001.35Holmgren G, Gil JP, Ferreira PM, Veiga MI, ObonyoCO, Bjorkman A. Amodiaquine resistant Plasmodiumfalciparum malaria in vivo is associated withselection of pfcrt 76T and pfmdr1 86Y. InfectGenet Evol. 2006 Jul;6(4):309-14.I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 3 • 0 635

Kongresser & Möten 2006/20071 okt Internationella Hepatit C-dagen4-6 okt First International Conference on ”Collateral Effects ofAnti-infective Drugs”Bukarest, Rumänienhttp://www.chemotherapy.ro/4-7 okt XIIth Meeting of the European Society forImmunodeficiencies (ESID)Budapest, Ungernhttp://www.esid2006.com/5-6 okt Infektionsläkarföreningens Fortbildning: Endokrinologisk,Immunologisk och Nefrologisk Up-dateSteningevikwww.infektion.net/filer/fortbildning_silf_ht_2006.pdf12 okt Regionmöte Sydväst HIVGöteborg (SAS Radisson Hotel)torbjorn.stomberg@abbott.com25-28 okt 8th European Congress of Chemotherapy and Infection(ECC-8)Budapest, Ungern, ecc8@jcdconseil.com26-29 okt 23rd Annual Meeting of the SSACUppsala, http://www-conference.slu.se/ssac2006/27-31 okt 57th Annual Meeting of the American Association forthe Study of Liver Diseases (AASLD)Bostonhttps://www.aasld.org/eweb/DynamicPage.aspx?webcode=2006_AnnualMeeting5-7 nov Conference on Congenital CMV InfectionOrvieto, Italienhttp://www.congressteam.com/next_ev/orvieto/9-12 nov 1st International Meeting on Treatment of HumanBrucellosisIoannina, Greklandhttp://www.brucellosismeeting.gr/12-16 nov Eighth International Congress on Drug Therapy in HIVInfectionGlasgow, Storbritannien, http://www.hiv8.com/16 nov Infektionskonsulternas dagStockholmhttp://www.infektion.net/filer/infektionskonsulternas_dag_061116.pdf20 nov HIV-utbildningMalmöerik.svensson@bms.com28 nov Virologisymposiet 2006Göteborg, Roche AB29 nov- Riksstämman1 dec Göteborghttp://www.riksstammangoteborg.se/1 dec World AIDS Dayhttp://www.worldaidsday.org/3-6 dec 10th Western Pacific Congress of Chemotherapy andInfectious DiseasesFukuoka, Japanhttp://www.congre.co.jp/10wpccid/8-10 dec 1st International Congress on Exacerbations of AirwayDisease (ICEAD)San Juan, Puerto Ricohttp://www.themacraegroup.com/200716 jan- Svensk-Etiopisk kurs i Tropikmedicin15 feb Stockholmhttp://www.karolinskaeducation.ki.se/9 mars- Svensk-Etiopisk kurs i Tropikmedicin II30 mars Etiopienhttp://www.karolinskaeducation.ki.se/24 mars World TB Day31 mars- 17th ECCMID3 april München, Tysklandhttp://www.akm.ch/eccmid2007/11-15 april EASL 2007 - The 42nd Annual MeetingBarcelona, Spanienhttp://www.easl.ch/cong_annu.htm2-4 maj 25th Annual Meeting of the European Society forPaediatric Infectious Diseases – ESPIDPorto, Portugalhttp://www.kenes.com/espid2007/9-11 maj Infektionsläkarföreningens VårmöteUppsalahttp://www-conference.slu.se/varmoteinfektion07/index.html20-24 maj 10th Conference of the International Society of TravelMedicine (CISTM)Vancouver, Kanadahttp://www.istm.org/20-24 maj ASM 107th General MeetingTorontohttp://www.asm.org/meetings/25-29 maj 5th European Congress on Tropical Medicine andInternational HealthAmsterdamhttp://www.trop-amsterdam2007.com/14-17 juni 9th International Symposium on modern Concepts inEndocarditis and Cardiovascular InfectionsHeidelberg, Tysklandhttp://www.cardiocore.de/6-9 sept 24th SSAC meetingTampere, Finlandhttp://www.srga.org/SSAC/index.html17-20 sept 47th ICAACChicago, USAhttp://www.icaac.org/1 dec World AIDS Dayhttp://www.worldaidsday.org/Glöm inteatt meddela adressändring till vårskattmästareBengt WittesjöGefionvägen 1, 371 41 Karlskrona.bengt.wittesjo@telia.comDetta gäller särkilt alla medlemmarsom inte är medi Sveriges Läkarförbund!I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 3 • 0 637

§Protokollfört vid styrelsemöte, Svenska InfektionsläkarföreningenSvenska Läkaresällskapet, Stockholm 20 mars 2006Närvarande: Åsa Hallgårde, Britt-Marie Eriksson, Per Follin, Göran Günther, Bengt Wittesjö, Erik Sandholm,Karin Lindahl. Förhinder: Gunilla Ockborn§ 1Ordförande Å. H. öppnade mötet.§ 2Till protokolljusterare jämte ordförandenvaldes B.W.§ 3Dagordningen fastställdes.§ 4Föregående protokoll från styrelsemötet den17 januari 2006 granskades och fastställdes.Därefter lades protokollet till handlingarna.§ 5Rapport från facklige sekreteraren G.G.G.G. rapporterade från sammanträdemed lokal- och specialitetsföreningarnasrepresentantskap 7 februari 2006. Specialistföreningarnasrepresentantskapsmötenkommer under året att hållas 6 april och9 november.Det brev med begäran om att behålladen vedertagna benämningen Infektionssjukdomari stället för infektionsmedicin,som styrelsen beslutat sända, tillställs JohanCarlsson vid Socialstyrelsens NationellaRåd i frågor som rör specialiseringstjänstgöringen.Mats Erntell avgår som sammankallandei revisorsgruppen, men kvarstår som gruppmedlem.Styrelsen beslutade att utse TomasVikerfors till ny sammankallande.Föreningen beslutade att som representantför Sveriges läkarförbund i Socialstyrelsensreferensgrupp för översyn av Socialstyrelsensföreskrifter om vaccinationsverksamhet(SOSFS 1999:18) utse Marianne Jertborn.Som representant för Svenska läkaresällskapeti samma referensgrupp beslutadeföreningen att utse Lars Rombo.Styrelsen beslutade efter förnyat ställningstagandeatt inte besvara remissen frånSveriges läkarförbund angående revision avWMA-deklarationen: ”Proposed Resolutionon Tuberculosis”. Remissen besvarasav Smittskyddsläkarföreningen, vilket kananses som tillfyllest.Inkomna remisser: Från Socialdepartementet:”Skydd mot internationella hot motfolkhälsan (DS 2006:3)”. Styrelsen beslutadeatt inte besvara remissen. Från Sverigesläkarförbund: ”DepartementspromemorianGenomförande av EG-direktivet om mänskligavävnader och celler (DS 2005:40)”.Styrelsen beslutade att inte besvara remissen.Från Sveriges läkarförbund. ”Framtidensnärsjukvård –finansiering, styrningoch struktur (Sveriges läkarförbund 2006)”.Styrelsen beslutade att besvara remissen.§ 6 Rapport från vetenskaplige sekr. P.F.Programmet för årets rikstämma diskuterades.Styrelsen beslutade att Pfizer-sipendietdelas, med 18 750 kr vardera, mellan HenrikEliasson för påvisning av cellförmedladimmunitet för tidig diagnostik vid harpest,Gabrielle Holmgren för studier av farmakologiskbehandling av P. falciparum malaria,Åsa Mellgren för studier av HIV-infektion idet centrala nervsystemet –effekter av antiretroviralbehandling och Fredrik Sund förstudier av CMV-infektion hos immunsupprimeradepatienter.Styrelsen beslutade att tilldela MarianneAlanko Göran Sterners resestipendium om14 500 kr för presentation av resultat frånMalmös (UMAS) sprutbytesprojekt förHIV-prevention vid IHRAs konferens iVancouver, Kanada.Besvarade remisser: Från Sveriges läkarförbundoch Svenska läkaresällskapet:”Riksarkivet; Bevara eller gallra. Råd omlandstingens, regionernas och kommunernaspatientjournaler och övrig medicinskinformation (Dnr RA 240-2005/4239,SLS Dnr 2005/0089”. Gallringsråd nr 6andra omarbetade upplagan. Besvarad avAril Frydén.§ 7 Rapport från skattmästaren B.W.B.W. redogjorde för delårsbokslutet. Styrelsenfastslog att skattmästaren har styrelsensuppdrag att förvalta föreningens kapital påbästa sätt. Detta innefattar att välja den banksom erbjuder bästa ränta för föreningenskapital.Som nya ordinarie medlemmar i föreningenantogs:Marianne Alanko (Malmö), Oskar Ekelund(Karlskorna), Karin Holm (Lund),Fredrik Kahn (Lund), Hans Kulstad(Malmö), och Anna Lindblom (Uddevalla).Som ny associerad medlem i föreningenantogs: Marie Edvinsson (Uppsala).§ 8 Rapport från fortbildningsansv. K.L.K.L. rapporterade från deltagande i tvåmöten på Svenska läkaresällskapet. ”Attfinansiera efterutbildning med och utansponsring” 3 mars och ”Den nya specialitetsindelningen”8 mars.§ 9 Redaktörens ärenden E.S.Innehållet i Infektionsläkaren nr 2/06 föredrogsav E.S.§ 10 Frågor angående yngre läkare ochSPUKDen nya målbeskrivningen för ST förväntasvara klar 1 juli 2006 och träder då i kraft.Även om tidtabellen ej kan hållas helt förföreningens del fortskrider arbetet enligtplan. Styrelsen beslutade att utse Erik Johanssonoch Malin Vading till nya medlemmari SPUK.§ 11 Programgrupper B-M.E.Programgruppen Endokardit är nyligen uppdaterad.Sepsis-gruppen har inlett arbetet.§ 12Ordförande Å.H. avslutade mötet.Göran Günther, Facklig sekreterareÅsa Hallgårde, OrdförandeBengt Wittesjö, ProtokolljusterareI N F E K T I O N S L Ä K A R E N 3 • 0 639

Valutgången – en analys på förhandSå har då vårt folk fått framföra sin oförgripligamening via röstsedlarna – de enda sedlar som isamma utsträckning är tillgängliga för varje medborgarei vårt land.Vi har tidigare gjort prognostiska analyser av utgångenoch det är nu med stor tillfredsställelse – och kanskeockså en känsla av triumf – vi konstaterar att det gickprecis son vi förutsagt. Opinionsinstitutens frekventaoch många gånger motsägelsefulla resultat kan vi nulägga åt sidan som obsoleta. Ja, vi kan t.o.m. fråga ossom dessa återkommande prognoser – många gångerbeställda av kunder med intresse i själva valutgången– har någon funktion att fylla. Det statistiska underlagetär ofta bristfälligt, frågorna ytterligt förenklade och resultatetpåverkat av dagshändelser och utspel just vid tidenför enkätens genomförande. Man vet t.ex. att ett framgångsrikthöjdhopp av frk Bergkvist direkt kan avläsas iopinionsmätningarna som ett ökat stöd för den sittanderegeringen. Någon cm mer eller mindre kan alltså fåkonsekvenser långt bortom frk Bergkvists kontroll.Man har sedan en tid föreslagit att man av besparingsskälskulle ersätta själva valet med de valprognoser somopinionsinstituten levererar. Något ligger det häri, menkanske är det att driva sparnitet för långt.Vi sade redan tidigt att årets valresultat skulle bli avavgörande betydelse för hur vårt lands framtid skullete sig. En indikator härpå är som bekant börsens reaktioner,och vi kan konstatera att de svängningar i börskurserna,som kunnat avläsas sedan valet, bekräftaratt omvärlden upplever resultatet som relevant för denfortsatta ekonomiska utvecklingen. Den uppgång/nedgångpå aktiemarknaden som kunnat konstateras harvisserligen balanserats av en viss nedgång/uppgångpå fondmarknaden, men långa räntan står relativt oförändradjämfört med den korta. Den Svenska Kronansställning har följt penningutvecklingen, vilket kan vara ettobservandum på såväl kort som lång sikt.Vad kan vi då förutse mer konkret som resultat avvalutgången? Mycket är förstås beroende av den regeringsbildningsom oundvikligen måste ske och som i skrivandestund inte heller är genomförd (görs ju först eftervalet). Till många ministerposter finns inga självklarakandidater. Den allra största frågan under valkampanjenvar ju arbetslösheten, och redan dess omfattning vardiskuterad! Skälet härtill var inte oväntat att ”det berorpå hur man räknar”. Enighet rådde dock om att det skettförändringar mot lägre tal under innevarande år, oavsetträknemetod. (Man erinrar sig att hr Bylund föredrog atträkna med minus medan fru Olofsson föredrog plus ellergånger). Vi vågar förutsäga att den nya regeringen kommeratt ta krafttag mot arbetslösheten och därvid intedra sig för att använda samtliga tillgängliga räknesätt.Vad gäller skola och utbildning borde man kunna förutsägaen kraftig tillväxt i kunskap, om man får tro de vallöftensom frikostigt gavs. Nu har vi lärt oss att vallöfteninte alltid infrias, så en viktig kunskap är att ligga lågtoch avvakta hur man kommer att ställa sig till friskolorm.m. Får man bara etablera den nya gymnasieskolanmed inriktning på gestaltning, design och livsstil somplaneras, så är min bedömning att framtiden ser ljus ut.Med sommarens EM i friidrott i färskt minne inser nogvår nya regering att man måste ge idrotten ett starkarestöd än hittills i form av lotterier, bonusvillkor och skattefriatraktamenten till de aktiva, vilkas insatser är viktigaför hela nationens välbefinnande. Vi har sett hur traumatiseradden italienska nationen blivit sedan fotbollslagetJuventus berövats några av sina (självpåtagna) ekonomiskaförmåner. Viktigt är förstås också att byta ut hrLagerbäck mot en idrottsledare med vitalare mimik, såatt medborgaren förstår när hr Lagerbäck är glad och närhan är ledsen.Något som undandrar sig en expertbedömning är hurman från kanslihuset kommer att hantera frågan omPluto. Visserligen är detta inte en partiskiljande fråga,men den är utrikespolitiskt sprängstoff, och hur regeringenän hanterar den, kommer oppositionen att kommamed invändningar eftersom man kan hävda att frågan ärinte bara av global betydelse utan av ko(s)misk!Vad gäller infektionsspecialiteten slutligen, förutser vi inuvarande läge tack vare fågelinfluensan en välvillig inställningfrån myndigheterna, d.v.s. ett utökat antal vårdplatser,höjda löner, kortare arbetstider,höjd jourkompensation etc.Vi gratulerar således regeringsbildandeparti(er) till framgången och till dehär redovisade konsekvenserna avmakttillträdet.JOhan Lindberg40 I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 3 • 0 6