SÄLbladet 3 - Sveriges läkarförbund

SÄLBLADETNr 3 • 2013Legitimation=Förskrivningsrätt!?

Redaktören har ordet...Klarar sig Sverigeutan sina Äldre Läkare?Den tidigare norske statsministern Kåre Wiloch,84, intervjuades för en tid sedan i TV av FredrikSkavlan, som frågade: ”Är du vid din ålder fortfarandeaktiv inom politiken? Och svaret blev: ”Omman har uppnått en stor erfarenhet genom mångårigtarbete, så vore det väl synd att inte dela medsig”. Han fokuserade där på mentorskapet, en storoch väldigt försummad del av vad som borde varaäldre läkares uppgifter. När nu en stor del av läkarkåren,kanske ungefär en tredjedel, arbetar aktivtefter 65 års ålder, så kan detta i bästa fall innebärainte bara nödlösningar i uppenbara bristsituationer,t ex i primärvården, utan faktiskt en kvalitetsökningi den svenska sjukvården genom att erfarenhet omsättsbåde i arbete och i handledarfunktion.Läkarförbundet, där SÄL ingår, tills vidare somen intresseförening, har utan tvekan ett stort ansvarför att SÄLs medlemmar ska kunna fortsättaatt göra dessa samhällsnyttiga insatser utan onödigainskränkningar. Det gäller också alla de kollegor somgör akuta insatser på sin fritid och alla som utan att haanställning som formellt yrkesverksamma gör insatserav samma slag. Legitimationen som läkare gäller livetut eller tills den upphävs av särskilda skäl. En rättighetsom måste vara direkt kopplad till legitimationen är rättighetenatt förskriva läkemedel. I allt detta förväntar vioss fullt stöd från Läkarförbundet. Känner då alla äldreläkare att de har detta stöd? Som Christina Fabian skriveri detta nummer verkar förbundets fullmäktige varaen ”cementkloss”, i det närmaste omöjlig att rubba närdet gäller rimlig mandatfördelning och plats för egnaSÄL-mandat. En plats för SÄL i Centralstyrelsen kandäremot vara möjlig genom att enskilda och föreningarkan nominera lämpliga personer. Nu nominerar SÄLtillsammans med Stockholms läkarförening SÄLs ordförandeGunnar Sandberg till Centralstyrelsen. Det skullevara en viktig praktisk och även symbolisk framgång, somvi hoppas mycket på.Läkarförbundet har avvisat SÄLs begäran att förbundetska göra en kartläggning av hur många läkare över 65år som yrkesarbetar, i vilken omfattning och i vilka specialiteter.Det är svårt att förstå förbundets skäl till dennahållning. Från vår sida anser vi att kartläggningen är såviktig att vi är beredda att själva genom en enkel postenkätställa sådana frågor till ett representativt urval aväldre läkare och bearbeta svaren under förutsättning attförbundet står för portokostnaden. Genom att en ökandeandel idag yrkesarbetar och erlägger full medlemsavgifttill förbundet är en sådan begäran rimlig.Med detta SÄLblad följer vi upp föregående nummersfackliga innehåll om frivilliga läkarinsatser och tar ocksåupp den andra huvudfrågan som berör äldre läkaresarbetssituation – förskrivningsrätten. Här gör avgåendeordföranden i Läkarförbundets ”Råd för läkemedel, IToch medicinteknik” (RLIM) Mikael Rolfs, med erfarenhetav läkemedelsfrågor, i intervju på sid 16 en ganskanedslående bedömning när det gällerSocialstyrelsens och framför allt SKL:sinställning till förskrivningsrättenframöver, medan förbundsledningenhelhjärtat stödjer SÄLs linje (se t exintervju med Marie Wedin i SÄLbladetnr 3 2012). För SÄLs inställningredogör Gunnar Sandberg utförligt isin ledare i detta nummer.Men allt i SÄLbladet handlar nu inte om fackliga frågor.Vi har också inbjudan till SÄLs höstmöte i Borgholm medprogram och anmälningsblanketter. Och initiativtagarentill mötet, Anita Bråkenhielm, skriver nu också en tillbakablicksom hon kallar Mina SÄL-minnen. Och SÄLsverksamhetsrapport 2012 och bokrecension och klurigtkorsord och reserapport med underbara bilder. Och såpå Sista Sidan en rykande aktuell krönika av Sjukhusläkarensetterspruta Dr Snake. Kort sagt: ett nytt späckatnummer av SÄLbladet. När du läser detta har våren gjortsitt intåg, och vi har bara en vecka tills vi har chans attträffas på SÄL-mötet i Stockholm på Sophiahemmet.Bästa vårhälsningar från redaktionenIngvar Gustafsonredaktör för SÄLbladetStorängsgatan 3 A, 352 36 Växjö. 0470-295 70 / 07060-295 70ingvar.gustafson@comhem.seOBS: SÄLs sekreterare Lennart Rinder har ny e-postadress:lennart.rinder@gmail.comSÄLBLADETMedlemstidning för föreningen Sveriges Äldre Läkare(SÄL) - en delförening inom Sveriges Läkarförbund förläkare 65 år och äldre.Redaktion:Ingvar Gustafson, redaktör (ingvar.gustafson@comhem.se)Lennart Rinder, SÄLs sekreterare (lennart.rinder@gmail.com)Grafisk form: AB Norrmalmstryckeriet, P. ÅkessonTryck: AB Norrmalmstryckeriet, SollentunaFramsidan, foto: Jan-Michael BreiderSÄLbladet utkommer med fyra nummer per år.Prenumerationspris för andra än SÄL-medlemmar: 200 kr/år(kontakta redaktionen).SÄLs hemsida www.slf.se/sal (webbredaktör Ingvar Gustafson)2

Facklig informationvåren 2013Christina FabianI den rapport, som den av regeringentillsatta Framtidskommissionen nyligenoffentliggjorde, betonas behovet av äldrearbetskraft i den nära framtiden! Det finnsalltså starkt politiskt stöd för att läkareutövar sitt yrke även i högre åldrar. Dettainnebär enligt SÄL att ideella, frivilligaläkarinsatser bör kunna fortsätta inkluderanderätten att förskriva läkemedel.Idag arbetar många äldre läkare vidare efter 65. Vidmin egen 50 åriga kursträff i januari arbetade 19 av de28 närvarande! Denna trend medför att läkarförbundetkommer att få alltfler äldre läkare som aktiva medlemmar,och därmed krävs större fokus på frågor rörandeoss. Ett behov av att kartlägga antalet yrkesarbetandeäldre finns. Detta har vi bl a genom en motion uppmärksammatförbundet på.Vid ett möte som Gunnar och jag nyligen hade medförbundsledningen framgick att SÄL, som är en intresseföreningi förbundet, med stor sannolik inte kommer attfå egen representation i centralstyrelsen eller i fullmäktigei år. En ny organisationsutredning ska presenterasvid läkarförbundets fullmäktigemöte i vår, och liksomtidigare liknande utredningar förväntas inte heller dennakunna förändra den cementerade organisation somidag rådet. SÄL arbetar intensivt vidare med denna frågaoch på sikt kanske vi går från intresse- till yrkesförening?Tillsvidare kan vi agera via våra yrkes- eller lokalföreningarför att på så sätt ge SÄL mer inflytande centralt. Vikan också räkna med att kunna delta i relevanta arbetsgrupperinom förbundet.Vid mötet tog vi också upp behovet av fortbildningför oss äldre läkare. Kanske det nybildade LIPUS AB(tidigare IPULS) kan ordna utbildningar för oss äldrevare sig vi arbetar eller ej. Vi är ju läkare livet ut. Dessautbildningar bör naturligtvis betalas av arbetsgivare ellervara avdragsgilla! SÄL har svarat på läkarförbundetsremiss angående fortbildning: Fortbildning i dialog- enmetod att förstärka läkarnas möjligheter till god fortbildning.Se vårt remissvar på vår hemsida!En intressant fråga för förbundet och SÄL att bevakaär hur möjligheten ser ut för läkare inom olika specialiteteratt arbeta efter 65-67 år. Det ska inte bara vara inom”bristspecialiteterna” man har möjlighet att arbeta vidare.Vi måste tillvarata all den kompetens och erfarenhetsom finns inom vårt yrke för dem av oss som väljer attfortsätta arbeta! För att vi ska kunna stärka vårt inflytandei Läkarförbundet måste det vara naturligt för läkareefter 65 år att vara medlemmar i SÄL! Vi kanske skaha medlemmar från 60 år som ska kunna vara med ochutforma äldres möjlighet att stanna kvar i yrket? T.ex.andra arbetsuppgifter, deltidsarbete?För att ytterligare fokusera på de fackliga frågorna harSÄL tillsatt en facklig arbetsgrupp bestående av undertecknadsamt Henning Höjer och Marianne Ors. Hörgärna av er med synpunkter till oss! Hjälp till att spridainformation om SÄL! Rekrytera medlemmar!Christina Fabian,vice ordförande SÄL4

Sveriges Äldre Läkare – SÄLVerksamhetsberättelse för arbetsåret 2012År 2012 blev det första helåret för SÄL under namnetSveriges Äldre Läkare, men alltfort som intresseföreninginom Sveriges läkarförbund ochmed en starkare facklig profil än tidigare.Styrelsens ordförande har varit Gunnar Sandberg ochvice ordförande Christina Fabian, skattmästare HenningHöjer, sekreterare Lennart Rinder och redaktör IngvarGustafson. Övriga ledamöter har varit Marianne Ors(nyval vid årsmötet 2012) och Stephan Palmstierna.Reseansvarige i styrelsen Johan Waldenström avled den1 december 2012.Revisorer har varit Per G. Swartling, sammankallande,och Gitten Cederblad med Sven Lindgren som suppleantValberedning har varit Olof Edhag, sammankallande,Per-Henrik Magnusson (nyval vid årsmötet 2012) ochAnders Biörklund med Lars Hakelius som suppleant.Medlemsantalet var vid årets slut 2.527 (2011 2.450)varav 231 (193) är 85 + och därmed avgiftsbefriade. Dettainnebär ”all time high”, men samtidigt är det en tydligtendens att andelen nyblivna 65-åringar som väljer att bliSÄL-medlemmar sjunker, vilket dock inte kortsiktigt påverkatdet totala medlemsantalet.SÄL har två regionala avdelningar: Skåne-SÄL (ca 350medlemmar, ordförande Stephan Palmstierna, konstituerad2001) och Väst-SÄL (ca 250 medlemmar, ordförandeKarl-Henrik Leissner, konstituerad 2005), som bådabedriver en livlig verksamhet med föredrag och utflykterm.m. De regionala avdelningarnas ordföranden adjungerastill styrelsens reguljära sammanträden.Styrelsen har under året haft fem protokollförda sammanträden:10 januari i Stockholm, 3 maj i Malmö i anslutningtill vår-/årsmötet därstädes (och konstituerandesammanträde omedelbart efter årsmötet 5 maj), 24augusti i Marstrand i anslutning till höstmötet och etttelefonsammanträde 5 november. Styrelsen har i alltmerökande utsträckning löpande kontakter via e-post ochtelefon.Årsmötet hölls i Malmö 5 maj med ca 225 röstberättigadedeltagare i anslutning till vårmötet därstädes. - Tillnya hedersledamöter i SÄL kallades då mångåriga styrelsemedlemmenoch ordföranden Barbro Westerholm ochavgående skattmästaren Per-Henrik Magnusson.Vårmötet arrangerades i Malmö 4-6 maj med 301deltagare; organisationskommittén leddes av ChristerCarlsson. Höstmötet, ett sensommarmöte i Marstrand24-26 augusti, samlade 162 deltagare; arrangörsgruppenleddes av Karl-Henrik Leissner. Båda mötena höll sedvanligthögsta vetenskapligt-professionella klass – mycketgod fortbildning - (Nobelpristagaren Arvid Carlssonmedverkade som föreläsare vid Marstrandsmötet) ochypperlig socialt-kulturell nivå och var synnerligen uppskattadeav deltagarna.Medlemstidningen SÄLbladet har utkommit med sedvanligatvå enkelnummer och ett dubbelnummer. Redaktionenlägger ner ett omfattande arbete på att skapatidningens innehåll och layout.SÄL har som intresseförening inom Läkarförbundet enhemsida med adressen www.slf.se/sal, som nu utvecklatsväsentligt och erbjuder läsaren bred information omSÄLs roll och aktiviteter.SÄLs utlandsresor har även under 2012 lockat till enrad full- och ibland överbokade reseäventyr, t.o.m. sålångt bort som Sydamerika.Medlemsavgiften har oförändrat varit 200:-.Styrelsen har intensifierat medlemsrekryteringen ochmarknadsföringen genom att förbättra inbjudningsbrev,använda e-post, få in en uppmärksammad artikel om”äldre läkare” i Läkartidningen och en serie miniannonseri Läkartidningen och Sjukhusläkaren samt pröva attäven rikta sig till förbundsmedlemmar som fyllt 70 (utövergrupperna 65 och 68).Styrelsen har starkt ökat sina insatser vad avser fackligafrågor av betydelse för äldre läkare: den fria förskrivningsrätten,behoven av fortbildning (deltagande igrupperingar inom Läkarförbundet) och skrivelser tillCentralstyrelsen med krav på att SÄL erhåller mandati fullmäktige och adjungeras till CS och allmänt får detinflytande i förbundet som följer av den höga yrkesverksamhetsgradenefter 67. Enligt praxis har SÄL ettmandat från Sjukhusläkarföreningen i fullmäktige ochär genom sekreteraren adjungerat till Stockholms läkarföreningsstyrelse, och har därigenom t.ex. kunnat fåfram motioner i frågor som särskilt berör äldre läkare:anställningsvillkor inkl. fortbildningen, pensioner m.m.,som i regel mottagits positivt. Men SÄLs medverkan iförbundet måste således bli mycket tydligare genom egnamandat i fullmäktige etc.Stockholm den 14 januari 2013Gunnar Sandberg Christina Fabian Lennart Rinderordförande vice ordförande sekreterareHenning Höjer Ingvar Gustafson Marianne OrsskattmästareredaktörStephan Palmstierna5

DebattFrivilliga läkarinsatser– vad får man (inte) göra? – vad bör man göra?Ingvar GustafsonIförra numret av SÄLbladet tog vi upp den fråga,som hade aktualiserats sommaren 2012 av RödaKors-sjuksköterskan Kristian Åslund genom en artikeli Svenska Dagbladet 19 juli (”Frivilligt engagemangslås ut”). Socialstyrelsen hade då fastslagit att all legitimeradpersonal skall anses vara yrkesutövande även påsin fritid, varvid Röda Korset ansåg sig tvingade att stoppasina sjuksköterskor och läkare från att delta i olycksfallsberedskappå frivillig basis. RK ansåg att den statligamyndigheten diskriminerade legitimerad personal genomatt begränsa deras möjligheter att agera på sin fritid,och att samhället därigenom gick miste om de mångapersoner som vill engagera sig frivilligt. I repliken i SvD22 juli svarar Socialstyrelsen genom avdelningschef AndersPrintz genom att hänvisa till utredningen 2011, attalla sjukvårdsinsatser måste dokumenteras, medan enkla”första-hjälpen-insatser” inte hade det kravet och kundeutföras av både legitimerad och icke-legitimerad personal.Diskussioner har sedan dess pågått mellan RK ochSoc.styrelsen om var gränsen ska gå mellan vård och första-hjälpen,och RK har åter tillåtit sin personal att deltai olycksfallsberedskapen ”så länge de ägnar sig åt renförsta-hjälp och inte gör några medicinska bedömningarsom hör hemma inom vården” (Jonas Prawitz, enhetschefför beredskap och krishantering på Svenska RödaKorset).I SÄLbladet (nr 1-2 2013) ställde kirurgen Eibert Einarssonfrågan hur han som frivillig tävlingsläkare på ridtävlingarpåverkades av Socialstyrelsens regler. Fick han nubara sätta plåster, och hur skulle han kunna undvika attgöra medicinska bedömningar om en ryttare skadades?Eller skulle han bara stå och titta på tills ambulansenkom? SÄL inser att detta är en ytterst väsentlig fråga,inte bara för pensionerade läkare, inte heller bara föräldre läkare utan för läkare generellt, inte minst därföratt det i praktiken är helt orimligt att som läkare dra engräns mellan situationer där insatser kan göras utan attdet krävs medicinsk bedömning och situationer där detmedicinska kunnandet ska tas i anspråk. Vad ska en läkaregöra utan en medicinsk bedömning? Och LennartRinders intervju med juristen Anders Alexandersson gavdå det måhända något överraskande beskedet att det nästani samtliga konkreta exempel på situationer där läkarekan tillfrågas på fritiden krävs inte bara dokumentation (ibrandsäkert kassaskåp) utan ”Hela paketet”: Anmäla sigtill ett vårdgivarregister, skaffa sig ett dokumenterat kvalitetssystem,ha en patientförsäkring.Föga oväntat har ett antal Sälar ringt, mejlat och skrivitbrev till redaktionen sedan förra SÄLbladet. De flesta ärstarkt kritiska, inte minst till att lekmän (jurister) ansersig veta bättre hur man ska bedöma vård kontra förstahjälpen-insatser. Några menar att man bara ska struntai Socialstyrelsen och agera som vanligt. Att det intehar blivit en ”folkstorm” kan bero på att vår ordförandeGunnar Sandberg i sin ledare i någon mån avdramatiseradedet hela genom att framhålla att SÄL avser att arbetavidare i Läkarförbundet och att presentera förslag tillpragmatiska lösningar för Socialstyrelsen – och den nyatillsynsmyndigheten - och Socialdepartementet. Liksomtroligen de flesta läkare menar Gunnar att i en nödsituationär det de praktiska insatserna som är de viktiga ochatt de formella kraven blir mindre, men att vi får räknamed att bli granskade i efterhandNågra exempel på läsvärda reaktioner frånläsekretsen presenteras nedan.Kirurgen Anders Holmström i Lidingö, med bl a erfarenhetfrån fältarbete i Kambodja på 70-talet och i Afghanistanpå senare år, t.o.m. som 69-åring, skriver ochberättar att han redan i somras efter den ovannämndaVård eller första-hjälpen? (Afghanistan)artikeln i SvD skrev till Socialstyrelsen och berättade omett fall som hade inträffat högt uppe i Himalaya sammadag. Anders hade blivit uppringd på satellittelefon aven militär icke-legitimerad sjukvårdare som i sin grupphade en person som på drygt 4.000 m höjd drabbats avhöghöjdssjuka med illamående och huvudvärk (Till sakenhör att Anders själv hade varit expeditionsläkare påklätterexpeditioner i Himalaya). Sjukvårdaren ville haråd om hur han skulle hantera situationen. Vis av sin nyakunskap (trodde han) om att icke-legitimerad personal6

DEBATTfick utföra första-hjälpen-insatser gav han råd i telefon.Och så frågade han i brevet till Socialstyrelsen: Är det sådet ska gå till att man har en icke-legitimerad som språkrörnär man ger medicinska råd? Men svaret blev dettafrån Socialstyrelsens jurist:”Det finns ingen tydlig gränsdragning när det gäller svaretpå din fråga. Som princip bedömer jag att det finns ettvisst utrymme för dig som legitimerad att ge allmän informationom vilka medicinska åtgärder som vanligen brukartillämpas vid olika symtom, så länge informationen inte blirindividualiserad så att det blir en individuellt anpassad behandlingsåtgärdtill en enskild person med denna personsunika/personliga förhållanden. Var någonstans gränsen går,då den legitimerade kan anses ha gett en person en individualiseradinformation/råd/behandling, får bedömas frånfall till fall.Ur detta perspektiv har det inte heller någon avgörande betydelseom den allmänna informationen ges direkt till personeneller till ett ombud utan bedömningen får göras i ett ochsamma sammanhang.”Och Anders Holmström skriver nu till SÄLbladet:Igår damp SÄLbladet ner i brevlådan. Jag läste medmycket stort intresse både ledarspalten och intervjunmed juristen Alexandersson. Det upprörde mina känslorkraftfullt. Normalt sett är jag inte en som skickar inläggoch insändare, men i somras gjorde jag ett undantag medanledning av skriftväxlingen i Svenska Dagbladet 19 och22 juli.Det var spännande att läsa att en jurist ”bedömer att detfinns ett visst utrymme för dig som legitimerad att ge allmäninformation…så länge inte informationen blir individualiserad…”Det känns fantastiskt att få denne medicinske lekmanstillstånd att utöva mitt yrke som legitimerad läkare.Under min tid som läkare har jag lärt mig att ta ansvaroch fatta många gånger svåra beslut utan att någonsinhaft tanke på att rådfråga en jurist. I stället har jag rådfrågatmitt samvete och omdöme samt naturligtvis om såvarit möjligt råd från erfarna kollegor.Och i sitt brev skriver Socialstyrelsens jurist att var gränsernagår får bedömas ”från fall till fall”. Vem ska göradenna bedömning? Läkaren eller juristen? Det är enkärnfråga!- - - - - - - - - - - - -Infektionsspecialisten Stig Cronberg, artikelförfattareoch debattör i SÄLbladet, senast i nr 4-2012, har skrivitett långt inlägg under rubriken Frivilliga läkarinsatserär nödvändiga. En del av det långa brevet följer nedan:Senaste numret av Sälbladet innehåller en spännandeoch läsvärd diskussion om den pensionerade läkarensfrivilliga läkarinsatser. Den belyser motsatsen mellanden skriftlärde bokstavstroende och Dag Hammarsköldssträvan att lyfta blicken mot horisonten för att finna sinrätta väg när man vandrar i fjällen. Det är bra att veta vadregelverket föreskriver men det är viktigare att göra sittbästa i den situation man befinner sig.De läkarinsatser det gäller krävs av alla läkare och gällerinte enbart för dem som är pensionerade. Själv har jagav och till haft anledning att ingripa både i Sverige ochunder utlandsresor. Jag skall ta upp några av de senare.Turkisk kvinna får störtblödning på tåggenom TysklandBefinner mig på expresståg i Tyskland på genomresa fråninfektionsläkarkongress i Florens till Hamburg och tågbytedär till Köpenhamn och Sverige. Så kallar högtalarenpå tyska: ”Finns det någon läkare ombord, kom tillvagn 22.”Från min förstaklassvagn skyndar jag mig dit. En turkiskkvinna, bosatt i Danmark, har fått en störtblödningoch blivit svimfärdig. Maken berättar för mig på danskaatt hon är gravid och fått en kraftig blödning. Kvinnanär blek, kallsvettig och yr. Hon är mjuk i buken och harsnabb tunn puls. För maken berättar jag att jag misstänkermissfall och att hon bör komma till sjukhus för undersökning.Detta förklarar jag för konduktören på tyska.Han uppger att tåget ankommer Fulda om 25 minuter.Jag säger att det bör kunna klara sig till dess, men att manbör beställa ambulans till plattformen som kan köra hennetill sjukhus och att maken och de två barnen bör följamed så att familjen är samlad. Sittplatserna makas undanså att kvinnan inte behöver sitta utan kan läggas uppmed höjd fotända. Hon förbättras då. Tåget anländer tillFulda. Ambulansmännen kommer upp på tåget, men sernågot handfallna ut, då gången är belamrad med ryggsäckar,väskor och ungdomar. Båren går inte att användautan jag tar och lyfter upp den inte alltför tunga kvinnanoch bär henne med sänkt huvud balanserande med storasteg över alla hindren och ner på plattformen. Där läggerjag henne på båren och uppmanar ambulansmännenköra henne till Frauenklinik för störtblödning och troligenmissfall. Maken och de två barnen bör följa med såatt familjen hålls samman. Så måste jag skynda mig upppå tåget igen. I Tyskland är man alltid mycket punktlig.Så kör tåget igång igen och jag går och sätter mig på minbekväma sittplats. Någon journal blev det aldrig tillfälleför mig att skriva. Ingen visste riktigt vem jag var ochinte heller visste jag vad den turkiska kvinnan hette. Alltmåste ske så snabbt, men jag minns fortfarande idag varjedetalj och jag kände mig tillfredsställd när jag satte migpå min plats igen.Plötslig medvetandeförlust hos manomedelbart före flygavgång i ZimbabweJust satt mig på min plats på en jumbojet från Harare iZimbabwe för att flyga till London. Man kallar på läkare.Tar ett stort kliv över en somalisk kvinna som satt bredvid.En ung man ligger medvetslös på golvet. Flygvärdinnanplockade fram utrustning för hjärtåterupplivning.Jag konstaterar att den unge mannen är medvetslös menandas och har regelbunden puls. Dämpar ner paniken.Föreslår cerebral malaria, intoxikation eller epilepsi. Fårförfrågan om mannen skall tas ur planet eller om hankan flyga till London. Svarar att han inte får följa medtill London utan bör transporteras till sjukhus i Harare.Han hämtas och bärs ut. Sedan kör planet ut och lyfter.Senare när vi var i luften kom man och bad mig göra enanteckning om händelsen och meddela mitt namn ochadress. Samtidigt överräckte man en flaska champagnesom tacksamhet. Hade vi varit i luften tror jag knappastatt jag skulle vilja landa planet för att sätta av honomutan försökt klara 14-timmars flygningen till London.7

Fjorton timmars väntan på akuten är vad man får räknamed i Sverige, liksom vårdgarantins 3 månaders regelinnebär att den tänkta maximitiden för att få läkarbesöki praktiken också blivit minimitid, ungefär som att hastighetsbegränsningari praktiken blivit lägsta accepteradehastighet.DEBATT”En medalj för tapperhet i fält”I dessa fall och flera andra kände jag mig nöjd med attkunna ställa upp. För de inblandade lekmännen är detoerhört svårt att ta ställning. De har hela tiden känslaav att ha gjort för mycket eller för litet. För mig som läkarehandlar det enbart om erfarenhet och sunt förnuft.Naturligtvis ligger det i sakens natur att det kan bli felbedömningaroch att man saknar nödvändig utrustningeller medicinering, men som regel är det enkla åtgärdersom är det enda som behövs. Skulle man få en anmälanoch straffas är det endast att ta detta som en medaljför tapperhet i fält. Självklart kan man inte kunna allaolika länders lagstiftning i huvudet, men principerna ärde samma. Det märkvärdiga är att man med kort introduktionkan fungera som överläkare i Arabien och somprovinsialläkare på savannen.Stig CronbergEller som en annan vis manhar uttryckt det:Kan det egentligen sägas bättre?Förre barnhälsovårdsläkaren Göran Aurelius i Sollentunaberättar en liknande självupplevd historia med ”frivilligt”ingripande i en akutsituation:Drama i det blåEfter en vecka på Madeira har vi fem timmars flygresahem till Sverige. Avslappnad och litet morgontrött eftertidig incheckning njuter jag flygvärdinnans kaffe närplötsligt en uppfordrande röst i högtalaren gör mig klarvaken.-Finns det någon läkare på planet?I det läget kan man förhålla sig på olika sätt. En ung läkare,särskilt om han arbetar på en akutmottagning eller intensivvårdsavdelning,kan tänkas uppskatta möjlighetenatt få använda sina nyvunna kunskaper till att hjälpa ennödställd människa. Han trycker då genast på knappen”betjäning” ovanför sin sittplats, och en tacksam flygvärdinnaskyndar fram och för honom till den sjuka.Som barnläkare och pensionär sedan drygt tio år harmina kunskaper i vuxenmedicin passerat ”bäst-före-datum”för decennier sedan. Hörseln är skraltig och någonansvarsförsäkring har jag inte haft anledning behålla. Alltsammantaget övertygar mig om att jag skall se vad somhänder i förhoppningen att någon yngre träder fram.Under tiden surrar Hippokrates någonstans i mitt undermedvetna.”Läkaren måste i en nödsituation ge erforderligbehandling som en humanitär plikt, med mindre hanär säker på att andra kan och är villiga att ge sådan hjälp”.Alltså plikt och måste! Jag vet ju det. Dröjer ändå. Våndas.Jag ser mig om. Ingen har stigit upp längre fram i planet,ingen heller åt andra hållet. Längst bak rör sig kabinpersonalenoroligt kring en flygplansstol. Jag trycker påknappen.Bakom gruppen av upprörda flygvärdinnor finner jag envithårig dam. Hon sitter hopsjunken i stolen vid mittgångenoch andas tungt. När jag hälsar på henne reagerarhon inte. I blicken finns oro och ångest. Händerna farrunt på blusen, munnen, karmstödet.-Tack för att du kom, säger en åldrig make. -Det börjadestrax efter starten. Hon har haft en hjärtinfarkt ochhar medicin; tog en tablett Nitromex och en Sobril innanvi gick ombord.Jag tar hennes puls. Den verkar regelbunden. Med stetoskopetsom flygvärdinnan fått fram hör jag avlägsnahjärtljud men de drunknar i planets motorljud. Medkabinpersonalens hjälp lyckas jag anlägga en blodtrycksmanschettsom hon motsträvigt försöker dra bort. Detfår bli ett palpatoriskt blodtryck. Pulsen försvinner snälltoch återkommer runt 140 mmHg. Bra tryck alltså. Alltidnågot!Vi är nu omgivna av intresserade medpassagerare. Någrakommenterar verksamheten:-Behöver hon inte ligga ned?, -Hon måste få dricka något!-De borde inte ha följt med det här planet! Förstefter en vänlig men bestämd uppmaning från flygvärdinnornadrar sig gruppen tillbaka till sina platser.Det kan vara en infarkt igen, tänker jag, även om hon inteverkar ha ont. Mycket gamla kan visst reagera bara medandningsbesvär när de har infarkt. Men hon är så orolig,plockig och förvirrad. Vore det en infarkt borde manväl ändå få en viss kontakt med henne? Har hon en akutkonfusion? Utlöst av vad? Flygresan, miljöbytet, någonmedicin, en infektion? -Men hon har varit frisk på Madeira,säger maken!Vad skall jag göra? Måste vi vända om och få henne tillintensivvården i Funchal? Det är ett stort beslut och detär jag som måste ta det! Jätteknepigt! Timmars försening8

för alla som vill hem! Och kostnaden för flygbolaget!Och för resebyrån, om det blir ersättningskrav!Tankarna surrar i mitt huvud. -Jag måste bestämma mignu! Hur mycket skall jag säga till kabinpersonalen? Jagkan ju inte diskutera symtombild och möjliga diagnosermed dem. Och om jag ringer sjukhuset i Funchal ochdiskuterar med läkarna där blir det ändå till sist jag somhar avgörandet. Om vi istället fortsätter, måste vi klarahenne i tre timmar så att de kan hämta henne i ambulansnär vi kommer fram tillArlanda. Under tiden får viinrikta oss på hennes andningsbesvär.Jag måste ta sakeni egna händer och uppträdalugnt och vederhäftigtsom det anstår en läkare!-Få fram en syrgastub, berjag flygvärdinnan. Och till maken: - Ge Alice ytterligareen Nitromex och en Sobril.I planet finns fyra små syrgastuber. En i taget kopplasmed slang och ansiktsmask till Alice, som efter milt motståndaccepterar behandlingen. Efterhand blir hennesläppfärg bättre och hon verkar mindre orolig. Iblandtittar hon upp och svarar på tilltal. På min inrådan kontaktarstewarden Arlanda där man beställer en ambulans.Maken får en remiss till läkarna på akutmottagningenpå Karolinska med min rapport om händelserna och behandlingen.När planet landat har Alice återhämtat sig så pass att honkan ställa sig upp på vingliga ben. Vi hjälper henne övertill den väntande ambulansen. Flygvärdinnorna tackarDEBATT”Läkaren måste i en nödsituation ge erforderligbehandling som en humanitär plikt,med mindre han är säker på att andra kanoch är villiga att ge sådan hjälp”Hippokratesmig och trycker några vinflaskor i min famn..Det går en tid. Ingenting hörs vare sig från flygbolag,resebyrå eller från Alice. En månad senare ringer detpå dörren och ett bud överlämnar en blomsterbukett.Den är från sjuklingen på flygplanet. ”Hjärtligt tack förgod hjälp på flygresan! Alice och Bengt”. Blommornager mig anledning att ringa upp dem och fråga hur detgått. -Jodå, säger Bengt. På akuten tog de ekg och mångablodprover men allt var normalt. Läkarna sade att honkanske haft en infektion.Hon fick stanna på sjukhusetöver natten och har mått brasedan dess.Med den upplösningen pådramat, tänker jag när jaglagt på luren, hade det alltsett snyggt ut om jag hadebeordrat flygplanet tillbaka till Funchal!Lärdom: Till nästa flygtur skall jag ha förnyat min ansvarsförsäkring!Göran AureliusEn riktigt imponerande insats, tycker redaktören. Tilloch med journalföringen, som med ovanstående redogörelse+ den skrivna remissen måste tillfredsställa denmest inbitne paragrafryttare. Precis så ska man naturligtvisgöra: Skriva ner vad man har varit med om och vilkaåtgärder man har vidtagit.Inlägg från läsekretsen i denna och andra frågor är välkomnaoch kommer i mån av plats att publiceras i SÄLbladet.Erfarna, äldre läkare sökes!Ni är nu och i framtiden en viktig resursutan vilken Sveriges sjukvård haltar.Vi behöver många flera duktiga kollegor till våra uppdrag runtomi landet, både primärvård och sjukhus. Du kan göra en insatssamtidigt som Du kan se andra delar av landet, alltifrån enstakaveckor till längre uppdrag.Vi bokar för sommaren och hösten redan nu!Koncernen Skandinavisk Hälsovård,bemanningsföretagen med personlig service.Koncernen innefattar läkarbemanningsföretagenSkandinavisk Hälsovård AB, Doc Care ABoch Svensk Närsjukvård AB samt sköterskebemanningsföretagetOfelia Vård AB.Kontakta oss:Skandinavisk HälsovårdTelefon: 0243-945 00Maila: info@shvab.seDoc CareTelefon: 08-21 21 82Maila: info@doccare.se9

TillbakablickSÄL-minnenAnita BråkenhielmAnita Bråkenhielm, f. Ohlander, är specialist i obstetrik ochgynekologi och har efter en 20-årig verksamhet som läkarevarit politiker (6 år i landstinget i Jönköping, 9 år som riksdagsledamot)och ämbetskvinna (landshövding i Kristianstadslän 1990-1996 och i Kalmar län 1996-2002) Hon har haftmängder med förtroendeuppdrag och suttit i en lång rad styrelser,på senare tid bl a Sophiahemmet och Silviahemmet(tillsammans med bl a Drottning Silvia). Anita har i ett tidigarenummer av SÄLbladet (Medlemsblad) gjort en tillbakablickav sitt aktiva yrkesliv. Nu skriver hon om sina minnenfrån tiden i SÄLs styrelse (2004-2012) som nu avslutas medarrangerandet av SÄLs höstmöte 2013.År 2001 fick jag som landshövding i Kalmar län hälsavälkommen till SÄL-mötet i Kalmar. Det varmin första kontakt med SÄL. Kanske var det sommöjlig framtida SÄL jag fick äran? Men har vi förrestennågon annan gång haft landshövdingen som välkomsttalare?Det kanske var SÄL som ärades??Skämt åsido visste jag redan då att jag tänkte bli SÄLså fort jag fyllt 65. Slutat mitt aktiva yrkesliv som läkarehade jag gjort redan 1979 då jag ramlade in i politiken.Så länge jag satt i riksdagen kunde jag ta sommarvikariatpå min gamla tjänst som specialistläkare i gynekologivid Vetlanda Vårdcentral. Men när jag 1990, vid 53 årsålder, utnämndes till landshövding i Kristianstad blev detdefinitivt.I Kristianstad lärde jag känna Nils Tryding och hansfantastiska konstresor. Det var därför framförallt möjlighetenatt vara med på SÄL-resor som lockade när jag såsmåningom uppnådde pensionsåldern. Och det gjordejag i Kalmar, som blev något av en hemkomst till gamlajaktmarker sedan man avskaffat mina kära skånska län.Jag var ju från början obotlig smålänning och hade ettförflutet på Kalmar lasarett och en gammal klockarkärlektill staden.Och resor har det blivit. Min make och jag har medSÄL varit i Italien, Egypten, Schweiz och Tyskland,några gånger med Nils Tryding som oförliknelig guidetill ”det gottaste” på fascinerande museer. Men ocksåSÄL-mötena har varit mycket spännande. De har för migpå ett särskilt sätt återknutit kontakten med det gamlayrket. Efter tjugofem års uppehåll började jag åter läsaLäkartidningen och Dagens Medicin och skaffa mig enviss medicinsk allmänbildning – det fanns ju en gammalgrundkunskap att bygga på. SÄL gav ett nyväckt intresseför vad som rör sig inom den moderna läkekonsten.Då jag kom med hette ordföranden Hans Rundcrantz.Han hade satt sig i respekt redan 1962 i Växjö då hanspolade mina bihålor. Jag vet inte hur det gick till, menmycket snabbt hamnade jag i styrelsen. Jag hade ju onekligenmed min brokiga bakgrund betydande styrelsevana,om än inom andra områden. Det har varit myndigheteroch statliga utredningar allt från Räddningsverket, Fiskeriverket,Apoteksbolaget och utredningar om abortfrågan,veterinärväsendet och vapenexporten. Men ocksåstiftelser och ideella föreningar.På senare år har flera av uppdragenhaft medicinsk anknytning. Jag harvarit styrelseordförande i högskolestyrelsenpå Sophiahemmet, sedani sjukhusets styrelse och slutligen iden ideella förenigen Sophiahemmet.Samt vice ordförande i StiftelsenSilviahemmet och i det då nybildadeSvenskt demenscentrum. Sålite anknytning till det gamla yrkethar funnits i förtroendeuppdragen framför allt under senareår..Men i SÄL-styrelsen har det nog ändå varit allmännastyrelseerfarenheten som gjort att jag kunnat bidra mednågot. T.ex. i arbetet med de nya stadgarna och i diskussionernaom organisationsformer. Det har kanske ocksåvarit i egenskap av - som en ung man jag tycker mycketom en gång kallade mig- vis gumma med fötterna på jorden.Bland annat har jag, på förekommen anledning, stadigtkrävt att till de medicinskt bildande seminarierna och föreläsningsprogrammenanmälda bidrag ska vara sådanasom jag kan begripa. Inte för mycket egendomliga graferoch konstiga bokstäver eller ”nanoresonemang” avseddaför kvalificerade forskningsmiljöer. De medföljande sominte själva är Sälar ska ju också ha en chans. Och då harjag känt mig som en mittemellanfigur som kunnat bevakadetta. Det visserligen mycket nyttiga fortbildandet ska juockså vara nöjsamt – och begripligt för alla. Många lysandeföreläsningar, inte minst med anknytning till globalamänskliga problemområden, har det blivit. Men också10

TILLBAKABLICKvardagsnära medicinsk upplysning om nya förhoppningaroch nya vägar att bota och läka.Jag känner också att jag bidragit till att visa att SÄL-mötenkan man lägga ute i landet. Det går att arrangera trevligaprogram inte bara på de respektingivande universitetsorterna.Inte minst i mitt hemland Småland. Växjöoch Eksjö kändes lite som mina verk. Även om jag intebidrog med mer än att föreslå orterna och skaffa fram detrevliga människor som ordnade mötena. Att dessa sedanblivit närmast oumbärliga Sälar är ju ännu roligare. Vadvore SÄLbladet i dag utan Ingvar Gustafson, eldsjäl frånVäxjö? Och Eksjögänget hör numera till de trognastemötesbesökarna, även de som inte sopar tennisbanornamed sina motståndare!SÄL var ju från början framför allt en social och efterhandi allt högre grad fortbildande verksamhet. Men med allrierande medicine kandidaten Anita Ohlander. Men detfår bli en annan gång.Kommittén för SÄL-mötet i Borgholm med krafterfrån både Borgholm och Kalmar är i full gång sedan hösten2012 och vi har haft mycket trevligt under den tidvi planerat program, utflykter och underhållning. Ölandkan ju verkligen bjuda på mycket vad gäller fina utflyktsmåloch underhållande guider. Vetenskap och lärdomfinns både i Kalmar och hos engagerade sommarölänningarfrån andra håll. Kvalificerade konferensmöjligheterbjuds till i september gynnsamma eftersäsongspriser.Dessutom med havsutsikt och kajplats för den som vill tasegelbåten till SÄL-möte. Eller varför inte husbilen, denär också välkommen. Kommunen bjuder på tennishallenoch golfen kommer att spelas på en av Sveriges finastebanor.Ni hittar hela programmet och anmälningsblanketten påannat håll i tidningen! Välkomna!Efter dryga tio år som ”aktiv” SÄL ska jag sedan baraavnjuta programmen, resorna och gemenskapen. Underkanske tio år till, vem vet?Anita Bråkenhielmrätt har SÄLs uppgift alltmer blivit att bevaka de fackligafrågorna. Läkare är i allt större utsträckning yrkesverksamma,åtminstone på deltid, till och med efter de 67 årsom vår statsminister antytt som lämplig pensionsålder.Och det har blivit allt snårigare i djungeln av formaliaav ekonomisk och juridisk karaktär. Dessa frågor skötsmycket bättre av andra än av mig. Visserligen var jag engång aktiv i Läkarförbundet men det är fyrtio år sedan!Därför kändes det för mig rätt att lämna SÄLs styrelseSÄL vid Läkarförbundets fullmäktige30-31 majSom bekant är fullmäktige (FM) Läkarförbundetshögsta beslutande organ. Gunnar Sandberg är delegatpå vårt ”lånemandat” från Sjukhusläkarna.Möjligen kan någon mer ur styrelsen delta i ersättarposition.på vårmötet 2012 i Malmö.Nu får jag i alla fall avsluta det mera aktiva deltagandetmed att själv vara med om att arrangera ett SÄL-möte.Med särskild glädje kan jag därmed visa upp min nuvarandehemstad Borgholm. En ort där det, precis somvid det fina mötet i Arvidsjaur för ett par år sedan, inteens finns ett sjukhus, bara en vårdcentral! Detta sedanÖlandsbron för fyrtio år sedan gjorde det fina gamla odeladelasarettet i Borgholm umbärligt. Jag skulle kunnaberätta härliga historier om vad som hände i Borgholmnär kirurgkliniken i Kalmar 1961 hastigt besvarade ettnödrop från Borgholm med att skicka dit den unga vika-Nominering av Gunnar Sandberg som ledamot avCentralstyrelsen görs till valberedningen av SÄL ochStockholms läkarförening. Möjligen kan detta få stödunder själva mötet också av andra.Motion inlämnas av SÄL tillsammans med Stockholmsläkarförening med yrkande att förbundsledningenvidtar åtgärder för att bekämpa det byråkratiskakrånglet vid läkares ideella, frivilliga läkarinsatserpå vår fritid och av Stockholms läkarförening medyrkande att SÄL-representant adjungeras till Centralstyrelsen.11

HÖSTENS SÄLMÖTE I BORGHOLMVälkommentill höstljumma Öland6-8 september 2013Foto: stock.xchng ® (SXC)Kanske har du varit på Öland under denotroligt intensiva turistsommaren? Nu fårdu chans att uppleva det motsatta, och denöländska vackra hösten.Eller så har du kanske aldrig varit på solensoch vindarnas ö? Ta i så fall chansen nu!Vi håller höstens SÄL-möte på anrika Strand Hotellmed plats för upp till drygt 300 konferensgäster.Hotellet är centralt beläget vid hamnen iBorgholm och har 122 rum, många med underbar utsiktöver de vackra solnedgångarna i Kalmarsund. Naturligtvisfinns det även andra boendealternativ i Borgholm.Mer om det kan du läsa längre fram.Det blir ett par septemberdagar med möjlighet till härligtumgänge, innehållsrika föredrag, paneldebatt, mingel,flera utflykter, samt inte minst god mat och dryck!Strand HotellVidare ges sedvanligt tillfälle till både golf- och tennisturnering.Tennis i Borgholms tennishall och golf påEkerum Golf & Resort, en av landets allra främsta ochvackraste banor. Har du lust finns det även bra möjligheteratt komma en dag tidigare, eller stanna en dag efterhöstmötet. Hotellen erbjuder ofta extra billiga alternativom du förlänger din vistelse åt ena eller andra hållet!Bifogat i tidningen finns anmälningsblankett, utflyktsfaktaoch även mötesprogrammet. Låt oss nu i korthetberätta om vad dagarna kommer att innehålla.Fredag 6 septemberDet här är ankomstdagen för de flesta. De som väljertennis- eller golfturnering kommer naturligtvis tidigt påfredagen, eller t.o.m. dagen före, eftersom deras utmaningarbörjar redan kring lunchtid. Golfen har t.ex. förstastart redan kl. 12.20.Ska du inte tävla? Då checkar du bara in på ditt valdaboende i god tid före klockan 19.00, för då börjarnämligen minglet på Strand Hotell. Därefter går vi inoch avnjuter den så kallade ”Get together-buffén” medkvällsunderhållning.Lördag 7 septemberMötesdagen startar kl. 09.00 på Strand Hotell med välkomsttalav Borgholms kommunalråd Lisbeth Lennartsson.Därefter blir det under förmiddagen bl.a. föredragom Prostatasjukdomar, Läkemedel hos äldre och kåserikring Axel Munthes ögonsjukdomar.Därpå intas lunch och efter den blir det paneldiskussionkring ämnet ”Vart tog patienten vägen – och vembryr sig?” Diskussionen leds av den kände journalistenoch författaren Ulf Wickbom. Medverkande professionerär professor, överläkare, journalist/patient, socialchefoch landstingsråd. Diskussionen följs sedan av att utredarenJohan Assarsson redovisar Patientmaktutredningen.Mötesdagen avslutas med ett underhållande föredragav marinarkeologen Lars Einarsson med titeln: Sjunknaskepp i Öländska farvatten. Vi får nog höra en hel del omdet nyligen upptäckta fartyget Mars norr om Öland…Lördagen avrundas på kvällen kl.19.00 med bankettoch dans till levande musik.12

HÖSTENS SÄLMÖTE I BORGHOLMSöndag 8 septemberAvslutningsdagen kan du välja en av tre spännande ochguidade Öländska utflykter, inklusive avslutande lunch.Bussutflykterna beräknas vara åter senast kl. 15.00. Härnedan ser du alternativen.Utflykt 1En resa längs den Öländska stenkustenFölj med på en unik bussresa norrut, längs den lilla smalavästra kustvägen. Vi åker så att säga på ytterkanten avÖland, och guidas under resan av den underhållande,äter på Sandviks Fisk- och Hamnkök.Återfärden till Strand Hotell sker via ”stora vägen”, d.v.s.betydligt snabbare än den smala kustvägen...Vi har ett maximerat antal deltagare på 50 personer tillden här unika och guidade bussutflykten som startar kl.09.00 från Strand Hotell. Så först till kvarn...Anmälan via den bifogade anmälningsblanketten.Utflykt 2VIDA Museum och KonsthallDen här utflykten sker med eget fordon. Det vill säga dukör själv de tio kilometrarna längs väg 136 till museet,Stenkustenoch ytterst kunnige geologen Jan Mikaelsson med rötteri Linnéuniversitetet. Vi fascineras av Ölands anmärkningsvärdageologiska historia, lär oss allt om märkligaskurkvarnar och trilobiter… Vi kör på den smala ochurgamla kustvägen från Äleklinta via de gamla fiskelägenaDjupvik och Sandvik, som blivit mycket populärasommarvisten. Gammal bebyggelse kompletteras medibland spektakulära och nya dyra sommarparadis. ÖländskaTomas Buss lovar att vår stora buss ska kunna ta sigfram längs den bitvis gropiga grusvägen. Ingen fara, detgår inte fort!Vida Museum och Konsthalldär vi ses kl. 10.00 (riktning mot Ölandsbron). VIDA liggergranne med Halltorps Gästgiveri.På VIDA blir vi guidade av makarna Barbro och BörgeKamras som äger och driver museet som öppnades2001. Museet består av c:a 2 000 kvm golvyta fördelatpå fem konsthallar, varav två där man visar spännandeutställningar av samtida konst. De övriga tre är museiavdelningarmed verk av Ulf Trotzig och de båda världsberömdaglaskonstnärerna Ulrica Hydman-Vallien ochBertil Vallien.Efter guidningen får vi gå runt på fri hand i de stora hallarnaoch njuta av all konst.I entrén till VIDA finns också en mycket fin museibutik,där du bland annat kan handla glaskonst, grafik,smycken m.m. och Gunilla Ponténs kläder.När vi sett oss mätta på konsten hos VIDA tar vi entre minuters promenad över till grannhuset, HalltorpsGästgiveri, för lunch. Efter lunchen är det fri hemfärd.Maximerat antal deltagare 50.Anmälan sker via den bifogade blanketten.Skulle du inte ha eget fordon, men ändå gärna vill seVIDA, hör av dig i god tid så ordnar vi transport.Utflykt 3StadsvandringStartar från Strand Hotell kl. 09.00 och går genom Borgholmsvälordnade gatsystem som, enligt vår guide LeoBlåeld och Blå jungfrunVi avslutar den geologiska utflykten med att bussen fårtillstånd att köra ner i Gillberga stenbrott. Det är Ölandsstörsta kalkstensbrott som fortfarande är i drift. Där nereär det plant och inte ansträngande att röra sig till fots.Gillberga är möjligen också ett blivande Öländskt Dalhalla…Efter besöket i stenbrottet väntar lunchen på oss iSandviks hamn, som bara ligger några kilometer bort. ViDrottning Victorias vilohem13

HÖSTENS SÄLMÖTE I BORGHOLMEriksson, lär ha stått förebild för Manhattans gatusystemi New York … Nåja, hur det är med den saken, får duse och höra om du följer med på turen. Leo Eriksson ärBorgholms stadsarkitekt och tillika Sollidens slottsfogde.Salong i Drottning Victorias vilohemPromenaden sker i lugn takt, och vi bekantar oss blandannat med historien kring badortstidens Borgholm.På stadens torg väntar sedan en buss, som kör oss uppmot Drottning Victorias Vilohem som ligger två kilometerbort, uppe på den så kallade landborgskanten. Där gårvi först till den unika Vita Villan, som ägs av Vilohemmetoch sägs vara Ölands första sommarstuga. Den har renoveratsunder flera år via olika byggnadsvårdsläger ochmed hjälp av skickliga öländska hantverkare. På så sätthar sommarvillan återfått sin ursprungliga glans. Efterpromenaden blir det guidning och lunch på DrottningVictorias Vilohem.Efter lunchen går bussen tillbaka till Strand Hotell.Maximerat antal deltagare 40.Först till kvarn via anmälningsblanketten.Resa och boHär nedan följer nu lite hjälp inför planeringen av dinÖlandsresa och boendet på ön. Notera att vi har preliminärbokatrum på några ställen. Ska du boka till angivetpris måste det ske före angivet datum. Därefter släppsrummen fria för allmän bokning.Kortfakta kring att resa till ÖlandTar du din egen båt till Öland finns en finfin hamnanläggninghos Strand Hotell.Bil, glöm att ta bilfärjan! Den slutade gå när Ölandsbroninvigdes den 30 september 1972. OBS! Ingen broavgift.Tar du bilen, finns det gott om gratis parkeringsplatserkring Strand Hotell och övriga boendealternativ.Alternativet till egen bil är flyg till Kalmar Öland Airportfrån Arlanda eller Bromma.Tar du tåget kommer du till Kalmar C och därifrån gårbuss till Borgholms Resecentrum. Det är c:a 10 min promenadtill Strand Hotell om du bor där.Åker du från Stockholm finns ett billigt och enkelt bussalternativmed bekväma öländska Silverlinjen, som medflera avgångar dagligen direkttrafikerar sträckan Cityterminalen– Borgholms Resecentrum.Kortfakta kring boendealternativStrand Hotell122 rum med sammanlagt 320 bäddar.Del i dubbelrum inkl. frukostkost för två nätter kostar1244:- per person.Enkelrum 1916:-, också för två nätter. Kajplats för båt150:- per dygn.Rummen reserverade för SÄL t.o.m. 1 juli.Bokning: ring 0485-88 888 och uppge SÄL. www.strandborgholm.seVilla IngridBed and Breakfast, bekvämt gångavstånd till Strand. Har13 rum med dusch och WC. Dubbelrum inkl. frukost1200:- per natt, enkelrum 900:-Rum reserverade t.o.m. 1 juli.Hemsida och bokning: Ring 0485-109 23 och uppgeSÄL. www.villaingrid.seDrottning Victorias Hotell och VilohemLigger 2 km från Strand. Fördelaktigt för den som villkomma en dag tidigare. Dubbelrum inkl. frukost 1395per natt, enkelrum 1195. För den som vill komma redanpå torsdagkvällen erbjuds rum och frukost, oberoende avenkel- eller dubbelrum, för 395 kronor för den tillkommandenatten. Boka på www.dvh.seHalltorps GästgiveriLigger 10 km söder om Borgholm utefter huvudvägen136. Fördelaktigt för den som vill stanna en extra nattpå Öland.Dubbelrum och frukost 1195:- per natt. Enkelrum 895.För den som vill stanna en extra natt 8-9/9, 295:- perperson i dubbelrum, 495:- i enkelrum.Boka via www.halltorpsgastgiveri.seHotell BorgholmGångavstånd till Strand (700 m). Hotellet har rum i prisklasserna1335:- till 1885:- per natt, oberoende av om eneller två personer bor i rummet. I de minsta rummen ärdet kanske svårt att vara två. Boka gör du via www.hotellborgholm.comResetipsNu några ytterligare tips för att ta sig till Borgholm gällandeflyg, tåg och buss.Flyg till Kalmar Öland AirportSAS flyger Arlanda - Kalmar.Kalmarflyg flyger Bromma - Kalmar.Från Kalmar Öland Airport tar du dig sedan lämpligeni taxi till Kalmar Central. Därifrån KLT-buss (KalmarLänsTrafik) till Borgholm. Bussen till Borgholm går frånden allra närmaste hållplatsen på stationsområdet, settfrån stationen.Tåg till KalmarDet finns t.ex. flera direktförbindelser Malmö - Kalmarvia Öresundstågen och därefter tar du KLT-bussen enligttipset ovan gällande flyget. Via SJ:s webbsajt köper duenkelt biljett både på SJ, Öresundstågen och KLT:s buss.För resa från övriga orter längs stambanan Malmö -14

IntervjuDyster prognos för äldreläkares förskrivningsrättIntervju med Mikael RolfsSÄLbladets intervju med ansvarig jurist vidSocialstyrelsen i SÄLbladet 1-2 2013 blevganska nedslående och säkert för mångaöverraskande: även de enklaste medicinskainsatser anses kräva omfattande ”administration/byråkrati”.Läkarförbundet har - som beredande instans tillCentralstyrelsen - ”Rådet för läkemedel, IT ochmedicinteknik” (RLIM) med mycket kvalificeradkompetens. Avgående ordföranden i detta råd, MikaelRolfs, har lång erfarenhet av de frågor rådet hanterar (ochhar omvittnat skött sitt uppdrag på ett mycket drivandesätt) och SÄLbladet har fått möjlighet att ställa några frågortill Mikael.SB: Vilka risker tror Du finns för att det skulle kunnabli stora svårigheter för t.ex. äldre läkare utan egentligarbetsplats/arbetsgivare att på ett rimligt enkelt sätt bidramed frivilliga läkarinsatser? Avskaffas pappersrecept(”gulingarna”)? Telefonrecepten?MR: Jag tror att både huvudmän och myndigheter harsvårt att förstå hur mycket ”onödig” läkarbesökstid somdetta sparar in. Man bygger system för huvudmännen –inte för förskrivning, och risken är stor att man byggerbort förskrivningsrätten i samma veva.Pappersrecepten kan tänkas försvinna redan till 2016,men det är svårt att sia om detta. Någon form av telefonreceptkommer nog att finnas kvar längre eftersomdatorer kan krångla. Men kommer arbetsplatskoder iframtiden att delas ut till pensionärer??SB: Man anar att det skulle kunna bli orimligt kostsamtatt själv hantera IT-system etc. som myndigheten kanskekräver för att kunna dokumentera läkemedelsförskrivningoch konsultationer etc. Kan Läkarförbundet tänkas tillhandahållanågorlunda enkla (och gärna billiga) system/program för den som mera då och då gör frivilliga läkarinsatser?MR: Förbundet har inte möjlighet att köpa in och sedanlicensiera vidare programvaror. Dessutom ska det intebehövas: Genom smartphones och webblösningar börförskrivningsstöd tillhandahållas alla förskrivare i Sverige.Legitimationen är utfärdad av en myndighet så det ärett nationellt ansvar.SB: Har Du märkt någon ”njugg” inställning till exemplifieradefrivilliga, oftast obetalda läkarinsatser frånmyndigheter och SKL i RLIM:s kontakter med dessa?Finns det någon ”gravad hund” i sammanhanget?MR: Jag tycker att SKL gått från att vara direkt avogt inställdtill det som slarvigt kallas ”fritidsförskrivning” föratt nu istället driva på att IT-systemen ska vara utformadeså att de inte accepterar sådan förskrivning. Dvs sammainställning men ”en annan väg framåt”- tyvärr kan mankanske säga.........SB: Vilka åtgärder från förbundets sida tror Du är mestverksamma för att motverka överdriven formalism och byråkratiså att läkares samhällsnyttiga medicinska insatserpå sin fritid kan fortgå och gärna utvecklas?MR: Läkarförbundet och alla delföreningar måste visapå nyttan med att minska detta dokumentationsberg,det gäller både som anställd och på fritiden. Viktigast ärförstås att läkemedel förskrivs på rätt indikation till rättindivid på ett sätt som ändå är spårbart för den kollegasom senare ska kunna förstå varför individen har dessaläkemedel.- - - - - - - - - - - - -Det är alltså tämligen nedslående (men kanske inte heltöverraskande?) besked från Mikael. Men desto angelägnareatt SÄL och hela förbundet arbetar med sakliginformation och opinionsbildning för att bekämpa överdrivenbyråkrati och onödigt krångel i vården, inte minst”dokumentationsfascismen”, och för att vinna stöd förvåra frivilliga, samhällsnyttiga läkarinsatser.SÄLbladet tackar Mikael Rolfs för intervjun. Varför lämnardå Mikael RLIM, som hanterar för alla läkare, inteminst de äldre, så viktiga frågor? Jo, han är sedan 1 aprilsektionschef för barnanestesi-intensivvård vid AstridLindgrens barnsjukhus inom Karolinska i Stockholm(Solna) och måste därför lämna sina mångåriga fackligauppdrag. Men vi gratulerar till detta karriärsteg – säkerligeninte hans sista…..Intervjuare: Lennart Rinder16

Karl Gustaf Lennander - och uppsalakirurginkring sekelskiftet 1900Författare: Henry Johansson & Mats WestmanFörlag: Medicinhistoriska museet, Uppsala. För beställningkontaktas Eva Ahlsten, telefon 018-611 26 10,e-post: info@mhm.uu.se; 183 sidor, inbunden.ISBN 978-91-633-9943-5Recensent: Per G SwartlingFörfattarna är två mycket erfarnaoch medicinhistoriskt sktintresserade kirurger. Bokenhandlar främst om Lennan-nder,banbrytande kirurg i Upp-psalarunt sekelskiftet 1900 menger även en historisk återblickav den moderna kirurgins tidigautveckling både nationelltoch internationellt. Författarnahar gjort ingående litteraturstudieroch genomgångav Lennanders vetenskapligaskrifter och hans omfattandebrevsamling. Boken ger envärdefull översikt av narkosteknikens nikens utvecklingoch framväxten av aseptik och antiseptik vilket var avgrundläggande betydelse för tillkomsten av den modernakirurgin, inte minst bukkirurgin.Lennander blev redan vid 32 års ålder professor i kirurgioch obstetrik vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, därhan 1888 efterträdde professor Carl Benedict Mesterton.Obstetrik och gynekologi blev 1893 en egen specialitetoch följande år skedde samma sak med ögonsjukvården.Kirurgins subspecialisering hade börjat. Mesterton hadelett nybygget av Akademiska sjukhuset som blev klart1867 och då betraktades som ett av de modernaste i Nordenmed 150 vårdplatser fördelade på medicin och kirurgisom även innefattade ett kurhus för könssjukdomar.Medicinkliniken förestods av professor Samuel EberhardHenschen, framstående hjärnforskare och en av sin tidsledande neurologer. Han var ett värdefullt stöd för Lennanderdå denne för första gången i världen utförde enhjärnoperation 1897 med borttagande av en revolverkulai nackloben påvisad med röntgen, en teknik som nyligenintroducerats i Sverige. Sjukhistorien och den lyckadeoperationen finns beskrivet ingående.I boken ges en god inblick i olika förutsättningar förLennanders kirurgiska verksamhet såsom instrument,suturmaterial och operationssalar. Ett operationsbord avträ blev Lennanders favoritbord där han mer och meropererade sittande på en trätron p.g.a. sviktande krafter(hjärtfel med mitralisstenos). Bordet finns bevarat i Medicinhistoriskamuseet. Lennander hade en mycket bredkirurgisk verksamhet. Hans stora intresse låg i bukkirurgin,framför allt appendicit, ofta med peritonit. Operationsberättelsenav Lennanders första blindtarmsoperation1889 finns återgiven i boken. Andra ingrepp gälldeoperation av magsår, gallblåsa, bråck, njursten, traumatiskaskador, myom, kejsarsnitt, bröstcancer, knölstruma.Neurokirurgiska ingrepp gjordes i samarbete med denneurologiskt kunnige Henschen. Den moderna kirurginomfattade i början sålunda en imponerande radav ingrepp som numera handhas av olika subspecialister.Lennander blev tidigt nationellt och internationelltberömd för både sin kliniska skicklighet ochframstående forskning. Hans studier över bukhålansoch bukorganens känsel var enligt författarnadelvis epokgörande och han insåg betydelsen av atttillföra patienter vätska under operation. Han upprätthöllett betydande kontaktnät genom årliga utländskaresor i Europa. Lennander engagerade sigäven i undervisning av läkarstuderande som börjati Uppsala från mitten av 1800-talet. Emmy Rappesinsatser för den nystartade sjuksköterskeutbildningenskildras samtidigt.Jämsides med skildringen av Lennander ger boken kortaporträtt av en del samtida och tidigare läkare av betydelsei Uppsala såsom företrädaren kirurgprofessorn Mesterton,kirurgen Gunnar Nyström med en avhandling omLennanders material av akuta appendiciter och professorni gynekologi och obstetrik Axel Otto Lindfors. Iboken tar författarna även fram en del kritiska synpunkterom Lennanders verksamhet framförda av Nyström.Bl.a. var Nyström i efterhand kritisk till de långa vårdtiderna.Efter en okomplicerad blindtarmsoperation skullepatienterna ligga tre veckor till sängs vilket ökade riskenför blodpropp. Denna kritik väger dock lätt mot Lennanderssammantaget mycket uppskattade pionjärinsatserinom kirurginFörfattarna skildrar Lennanders epokgörande insatserinom kirurgin på ett lättläst och intresseväckande sättvarvat med den medicinhistoriska bakgrunden och samhällsutvecklingen.Boken är rikt illustrerad med fotografier,operationsberättelser och brev. Det är en bok somman gärna går tillbaka till och läser igen. Den rekommenderasvarmt till alla medicinhistoriskt intresserade.Per G Swartling17

SÄL-RESORRapport om1. Machu Picchu i PeruEn eländigt tidig och mörk morgon. På Arlanda halvsovanderesenärer framför incheckningsdiskarna. Men -mörkret lystes upp av Brasilienexpertens klargula bandrunt en del väskor. Aha, en medresenär! Och vi kunde såsmått börja bekanta oss med varandra. Ytterligare deltagareanslöt i Amsterdam och Galapagos. En tröttsamflygning från Amsterdam till Lima på nästan 13 timmar.Men väl där välkomnades vi med den typiska peruanskadrinken Pisco Sour - och så en efterlängtad säng.Upp i ottan förflyg till Cusco.Staden är utgångspunktförresor till MachuPucchu men ärockså i sig ensevärdhet - denvar inkariketshuvudstad ochhyser rika minnenfrån både Peruanskt handarbeteinkatiden ochde spanska qonquistadorerna. På eftermiddagen var tidavsatt för vila. Varför det, undrade några ivriga sight-seeare.Jo, det förstod vi snabbt efter att ha gått uppför deynka 20 stegen till första våningen på vårt hotell. Plötsligtkände man, att man verkligen tillhörde Sveriges äldreläkare - med betoning på äldre. Den höga höjden (3400m.ö.h.) påverkade oss nämligen rejält de första dygnen,trots att vi drack te på cocablad, vilket sades minska besvären.På kvällen middag med typisk peruansk panflöjtsmusik.Nästa dag inleddes med en promenad i långsamt tempotill ett inkamuseum och till inkas soltempel Coricancha.Väggarna på det senare var ursprungligen täckta av guld,men detta lade qonquistadorerna snabbt beslag på. Inkasbyggteknik var imponerande – man byggde väggarna inåtlutande,vilket medfört att dessa gamla byggnader klaratsig genom alla jordbävningar. Vi besökte också denpraktfulla spanska katedralen - där finns nu en stor del avguldet från soltemplet.På eftermiddagen en busstur till inkaborgen Sacsahuamán.Den är byggd av enorma stenblock, som formatsmed hjälp av stenverktyg (!). Trots de primitiva redskapenär passformen så perfekt, att man inte kan få in ettfinger mellan blocken. Sedan besök på ett ställe, där vikunde vi studera olika lamaarter (guanaca, alpacka ochvicuna) och inka-hantverk i praktfulla växtfärger.Dagen fyra varvi så redo förresans förstahöjdpunkt - ibåde bildlig ochbokstavlig bemärkelse- detmytomspunnaMachu Picchu.Dit kommerMachu Picchuman med tåg,som i makligttempo (30 km/tim) glider fram genom det vackra landskapet.Vagnarna är specialbyggda - fönstren når upp påtaket, så man fritt kan se upp längs de branta bergssidornaruntom.I byn Aguas Calientes väntar sedan buss uppför brantaserpentinvägar till själva Machu Picchu. Det är ett fantastisktställe! Staden byggdes ca 1450 - troligen somsommarresidens för inkahövdingarna. Den ligger högtuppe på ett berg, täcker ungefär en kvadratkilometer ochhar lämningar efter ca 200 boningar. Här fanns bostäder,bad, tempel och bevattnade terrassodlingar. Allt byggtenbart med hjälp av stenverktyg! Staden upptäcktes aldrigav spanjorerna och blev därför inte förstörd. Det varförst 1911, som arkeologen Hiram Bingham vägledd aven lokal pojke ”upptäckte” den och gjorde den känd föromvärlden. Nu anses staden tillhöra de sju nya underverkenoch är ett av de stora turistmålen i världen med 400000 besökare per år.I Machu Picchu vandrade vi runt bland ruinerna i fleratimmar under utmärkt ledning av vår kvinnliga guide,som var inkaättling. Det var solsken med hänförandeutsikter överstaden med Andernastopparsom vaktposterruntom. Medoförglömligaintryck på näthinnornakundevi sedan intamiddag nere ibyn - givetvisGuidning i Machu Picchuföregången aven Pisco Sour.Nästa dag var mulen med småregn, vilket gav en helt annanstämning, när vi åter besökte Machu Picchu. Fantasieggandemed molnen som kom och gick och bergtop-18

RAPPORT OM SÄLRESORSälar och sjölejon – visst ser man skillnad!parna runtom som ibland trädde fram som mäktiga jättarur diset. Gruppen delade sedan upp sig - några vandradelängs den gamla inkastigen upp till ett pass, andra besöktemuséet och ytterligare andra strövade runt blandruinerna på egen hand.Nästa dag flyg till Quito, där vi hann med en promenad igamla staden - också den ett världsarv.2. GalapagosOlle och Inger SjöbergPå den sjunde dagen var det sedan dags för kapitel två iprogrammet – Galapagos.Det unika med Galapagosöarna är naturen, sjölejonen,fåglarna, fiskarna,sköldpaddorna,ödlorna, att alladjur är så orädda,att det är så oförstörtav människor,att man försökerrestaurera tidigaretiders försyndelseroch……en massaandra saker.Vi flög ut tillögruppen som liggerca 90 mil ut iStilla Oceanen ochDarwinfinkinstallerade oss på M/Y Queen of Galapagos, en lyxigkatamaran med 16 hyttplatser.Galapagos är en stor ögrupp och den ena ön är inteden andra lik. En ö var som en bohuslänsk kal ö medblommande ljung, en annan såg ut som öknen i Arizonaoch en tredje, där vi besökte betande jättesköldpaddor,kändes som en äng hemma i Östergötland.Vi hann knappt ombord förrän det var tid för första utflykteni två gummibåtar s.k. pangas. Vi åkte till en ö medmassor med sjölejon. Det var helt overkligt att komma sånära dessa kolonier av djur. Man fick ha litet respekt förhannarna men annars kunde man nästan klappa dem ochvi fick kliva över dem. Det var för lustigt att de inte varrädda för människor; de lade sig på parksofforna, kundehoppa upp på durken på en båt eller låg bara kvar när vikom. Vet ni hur man ser skillnad på sälar och sjölejon?De sistnämnda har små söta öron.Blåfotad sula19

RAPPORT OM SÄLRESORFåglar, fåglar och åter fåglar av alla de slag. Galapagosär ett eldorado för ornitologer. Vi såg t.ex. darwinfinkar,fregattfåglar, som blåste upp sin röda ballong för att imponerapå honorna, albatross med unge på ett par metershåll, flamingosoch inte minstde blåfotade sulorna,som blevden charmigafavoriten.Lata damer – Inger Sjöberg och .....?Det var noga attpassa tiden vidTa det lungt - det gör jagutflykterna förannars blev manakterseglad. Det var ovant för en pensionär och jag kändemig som en skamsen skolflicka, när jag kommit för sentoch pangan fick vända om och hämta mig. Det var tidigpurrning i stort sett varje morgon antingen för att detinte skulle bli för varmt eller för mycket folk på just denön. Det var också noga att man höll sig till de utprickadestigarna. Gud nåde den som avvek för att få en bättrebild eller akut behövde gå bakom en buske. Det låg inteså mycket som ett pappersbit någonstans. Det var imponerandeoch braförstås för öarnaskulle annarsslitas för mycketav turisterna.Vädret var perfekt,lagomvarmt och ingetregn. Vattnetvar dock intevarmare än påvästkusten så”Sally Lightfoot”våtdräkt var skönt vid snorklingen.Snorkling ja. Jag trodde aldrig att jag skulle våga göradet men snart hade jag hela munderingen på med våtdräktoch allt.Det man såg varprecis som påtv - stim av olikfärgadefiskar,rockor, iblandnågon haj (ingenöver en metertror jag tackoch lov), sjöborrar,sjölejon,sköldpaddoroch en massaandra konstigavarelser.Jag hade litet svårt för ödlorna. Dessa urtidsdjur var jättestoraoch såg ut som lömska drakar. Jag väntade migatt de skulle spruta eld. De hade olika färger på olika öar,svarta på en ö med svart lava, gula där det fanns gula lavaroch röda på en ö med röd växtlighet. De låg i drivor, gärnapå stigarna och rörde sig inte ur fläcken för oss, särskiltpå morgnarna innan de värmt upp sig. Visserligengjorde de oss inget ont men tjugo, trettio i en hög var tooHavsleguanermuch för mig.Sköldpaddorsåg vi både i havetoch på land.Havssköldpaddorlägger sinaägg här på vissaöar och ärskyddade. Jättesköldpaddan,en landsköldpadda,är utrotningshotadmenhåller på att ökai antal även om det går sakta. De kan bli väldigt gamla.Den mest berömda ”Lonesome George” hade dött innanvi kom; man tror att han blev mer än 100 år gammal.Vi fick dagliga lektioner om allt vi sett av vår mycketkunnige guide och Darwin var med överallt. Det har hanvarit sedan 1835, när han anlände hit för första gångenpå HMS Beagle. Det fanns Darwin Research Station ochInterpretation Center, som beskrev det mesta om Galapagosöarnaalltsedan Charles Darwin var här och hittadepå allt det där om utvecklingsläran och så.Man håller på med mycket naturskydd; t.ex. att görasig av med tiotusentals vilda getter, råttor och andra djuroch växter, som människor tagit dit i sitt oförstånd, ovetandeom hur förödande verkan sådant kan ha på växteroch djur.Det är bara att konstatera att Galapagos infriade allamina - och tror jag övriga Sälars – förväntningar. Vi fickvara med om något som låg långt utanför vår tidigareföreställningsvärld. Om du är intresserad av natur, floraoch fauna av olika slag på vår jord, åk dit medan det finnskvar i någorlunda oförstört skick!Kerstin StrömlandAlla bilder från Machu Picchu och Galapagostagna av Olle Sjöberg3. Andalusien 2 - 9 april 2013.Drygt 30 personer deltog i resan till Andalusien. Vi lämnadeett kylslaget Sverige och flög till Malaga, men vibesökte dock inte denna stad, utan for direkt till Granadamed det undersköna Alhambra. Här märkte manså påtagligt spåren av den högtstående moriska/arabiskakulturen med dess uttalat estetiska ideal, som så hadepräglat denna plats. Begreppet ”Morens sista suck” kommerfrån det tillfälle, då Boabdil, den siste moriske härskaren,som år 1492 gråtande lämnade över Alhambrasnycklar till den kristne erövraren, vände sig om och sågsitt undersköna palats för sista gången. Hans mor lär dåha utbrustit: ”Gråt nu som en kvinna över det du intekunde försvara som en man”. Även i det spanska språketkunde man märka spår av denna kultur, då i stort sett allaord, som börjar på ”al” är låneord från arabiskan, någotsom saknar motsvarighet i övriga romanska språk. Ocksåmånga ortsnamn, som börjar på Al, är ett minne från dentiden.20

Så for vi till Cordoba med sin enorma moské, som dekristna hade tänkt riva, när de hade tagit över. Men denvar alltför stor, så man byggde i stället en stor katedralinuti moskén, där den bara upptog en liten del av utrymmet.Nu kunde vi glädjas åt att moskén hade lämnatskvar. Den är ett kulturminnesmärke av yppersta klass.RAPPORT OM SÄLRESORSedan for vi till Sevilla, som inspirerat till så många operalibretton:Barberaren i Sevilla och Carmen, för attnämna några. Sevilla förtjusade oss alla och här stannadevi 4 nätter. En kväll fick vi se en flamenco-föreställningmed både sång och dans. Den var imponerande med ettblixtrande fotarbete.En dag besökte vi Sanlúcar de Barrameda, där flodenGuadalquivir rinner ut i Atlanten, och därifrån en turmed båt till det fågelrika naturereservatet Doñana.Sista natten tillbringade vi i Ronda – en mindre stadmed ett hisnande läge uppe i bergen. Här besökte vi Spaniensäldsta tjurfäktararena, som invigdes 1785.Vi fick många goda måltider och goda viner – inteminst Manzanilla – en torr sherry, som måste mognai Sanlúcar de Barrameda för att få kallas så. Den skalldrickas kall, gärna med skinka (Pata negra) och ost (Manchega)som tilltugg.Att resan blev så särdeles lyckad berodde till stor del påvår guide – Catherine Urwitz, som var både kunnig, inspirerande,rolig och skicklig i att få allt att fungera klanderfritt.En dag, när vi for med bussen mellan två städer,tog hon oss med på en tjurfäktning. Ja, inte bokstavligen,men hon berättade med stor inlevelse, hur en tjurfäktninggår till. Man må tycka vad man vill om tjurfäktning, menCatherine ville göra klart för oss vad det faktiskt handlarom, att det är en mycket gammal tradition med mycketbestämda regler och inte alls det djurplågeri, som mångakanske har en förutfattad mening om, utan att egentligenveta vad det är fråga om.Arne WennbergAlhambraCordoba, moskén o antika bronSÄL-RESORKommandeOxford och Cambridge samt slott ochherresäten, 130908-130913 Se SÄLbladet 1-2Det finns fortfarande enstaka platser kvar. Anmälan tillSusanne Blidborg, Favorit Kultur och Temaresor AB,www.favoritresor.se; tel 08-6601800 Kontaktperson för SÄL Kerstin Strömland.Vinresa till Piemonte och Lago di Como130919-130925 Se SÄLbladet 1-2Det finns fortfarande enstaka platser kvar. För frågor angåenderesan kontakta Ewa Bjurström och för detaljprogramangående vinprovningarna Inger & Jimmy Stigh påtel. 0340-65 40 31, mobil 070-2465254.jimmy@winestone.sewww.winestone.se. Kontaktperson för SÄL Kerstin Strömland.Ansvarig för SÄLs resor är f.n. Kerstin Strömland medhjälp av Christina Berntsson christina.berntsson.cb@gmail.com.Om det beslutas om resor med kort varsel kommer vi attlägga ut dem på hemsidan www.slf.se/sal.För 2014 är inget helt klart ännu men vi planerar resa tillWarszawa-Krakow i april eller maj, och eventuellt tillWien. Önskemål har inkommit om resor till Argentinaoch Patagonien, Nordkap, Island och Irland.Vi är som vanligt väldigt tacksamma för förslag från medlemmarna.Kerstin Strömlandkerstin.stromland@telia.com21

Aktuellt frånSkåne-SÄLÄn dröjer vintern kvar i Skåne, med snöstorm och trafikvarningar,men våren kan inte betvingas: snödropparoch vintergäck blommar envist i frost och snöyra. Visom bor nära Danmark har kanske observerat att vintergäckpå danska är snödroppe på svenska och danskarna använderdet latinska namnet Erantis på det som vi kallar vintergäck.Litet skillnad skall det ju vara.Ett annat säkert vårtecken är att Skåne-SÄL har haft årsmöte.Kay Lundgren, som är en av Skåne-SÄLs stiftare, föredrogvalberedningens förslag: hela styrelsen omvaldes. I Skåne-SÄLtrivs man både i styrelsen och som medlem. Nu harvi 375 medlemmar. Våra företrädare i SÄLs styrelse informeradeom försöken att få en permanent representation i SLF:sfullmäktige. Vi hoppas att det går framåt, äldre läkarna villinte vara osynliga längre. Senaste SÄLbladet läste vi med vissoro: Som läkare utan arbetsplats får man i en nödsituation integöra annat än den vanlige svensken, kunskaperna och erfarenhetentill trots. Än så länge får äldre läkare i region Skåne utanordinarie arbetsplats skriva ut recept. Man behöver en arbetsplatskodoch den får man från regionens kontaktpersoner.(Jaghar telefonnummer).Efter vinmingel i den nyrenoverade Sångsalen i AkademiskaFöreningen lyssnade vi till två intressanta föredrag: MarianneOrs och Sven Lindberg: Cochleaimplantat. Det är ett teknisktunder att det går att ge ett dövt barn hörsel och därmed normaltalutveckling. Operationsfilmen om hur man inplanterarelektroden i cochlea visade ett hisnande mikroarbete utan darrpå handen. En stor nyhet är att nu kan också vuxna få implantat.Både i Sverige och förstås i USA finns erfarenheter avoperationsframgångar utan komplikationer.Nästa gång Skåne-SÄL har medlemsmöte skall vi ses i Helsingborg.Nils-Gunnar Toremalm, professor i otorhinolaryngologi,själv en gång helsingborgare, skall föreläsa omSmaken. Vi får pröva våra egna smaklökar och luktsinne på vinoch tilltugg. Mötet äger rum i det Medicinskhistoriska museetsom är en gammal barnklinik, en intressant byggnad med tvårunda vårdsalar som numera används för föreläsningar och utställning.Huset är emellertid under försäljning, museet skallin i en annan byggnad och det är nog sista gången Skåne-SÄLkan låna rum där. Utlokaliseringen är ett experiment. Fallerdet väl ut kan Skåne-SÄL hålla åtminstone ett av årets medlemsmötenutanför Lund.Höstens program är klara: den 10 september: Olof Buckard.Vad är friskt, vad är sjukt, vad är livsdugligt? Och den 8 oktober:Bengt Lindskog: Hur sjukdom hos stora politiker påverkathistorien. Den 8 november hoppas vi som vanligt påinvitation till föredrag och gåsmiddag från Sydsvenska MedicinhistoriskaSällskapet. Men innan dess skall vi ha en lång,solig och varm sommar.Av några SÄL-medlemmar har jag förstått att man tror sigvara automatiskt medlem i Skåne-SÄL om man bor i det härlandskapet. Så är det inte, men vi välkomnar fler medlemmari Skåne-SÄL. Sätt in 100:- till bg 413 5034 ange namn i meddelanderutanoch sänd mig en e-post eller ring.Till minnet avJohan WaldenströmSom kort meddelades i förra numret avSÄLbladet har förre överläkaren, docentJohan Waldenström avlidit.Medicinsk kemi blev den huvudsakliga inriktningen ihans yrkesliv. Johan blev ledamot av vår styrelse 2010 ochtog över ansvaret för reseverksamheten. Det var ingenlätt uppgift att efterträda Nils Tryding, vars mångårigakonstresor över hela världen hade uppskattats så mycket.Johan hann emellertid att ta nya grepp. Under sin sjukdomstidhade han stor glädje av att vara reseansvarig förSÄL. Han planerade resor som han själv skulle vilja åkapå – ända in i slutet. På ett kreativt sätt och med någranära förtrogna i Göteborg vidgade han resorna till attomfatta natur- och kulturupplevelser såväl ute i storavärlden som i Europa. Ett antal mycket uppskattade resorgenomfördes till Sydamerika, Frankrike och England.Glädjande nog hann Johan själv vara med på en resa tillNormandie. I förra SÄLbladet beskriver han resan på ettmycket inkännande och levande sätt. Mot bakgrund avEuropas historia av uppgång och nedgång blev krigsminnen,natur, mat, konst och umgänget med reskamraternaen stor upplevelse. Det blev Johans sista resa ut i världen.Tidigt planerade han en resa till Oxford och Cambridgesom också omfattar berömda slott och herresäten. Denkommer att genomföras i september 2013.Vi minns Johan med stor glädje ochtacksamhet.Gunnar Sandbergordförande i SÄLBirgitta Castor, sekr.castor.bringeus@telia.comTel 046-12085422

Sälkryss nr 52Vad då då?Ur den sluga ochförståndiga gubbens bokom huskurer hämtar vi ettförslag till bot mot ......Ja, vad då?Man fångar en gädda.Sen tittar man den stint iögonen en bra stund.Sen kramar man gäddantills hon gapar ordentligt,och andas sen flitigtner i fiskens hals.Så var det fixat!ÖMKANS-VÄRDFIGURSAMLADEBLOM-MORINTEHELTTYDLIGTFATTASITRALLENNORAFÖRLANGFUL FÅ- HÄMTASGEL I FELSOM MODETFLOCK BLEV ALLTSTARKARESTYRKAVALPARHÖRS DÅJAKTENÄR ÖVERHÄR KANMAN FÅNÅT ATTSITTA ILÄRSTOLTEN AV BADIN VIDTJECHOVSTRE SVENSKASYSTRAR HOVETÄR JUSVARTAPENGARSTAMLEDTUN, HARKANSKETUNLISTVERKEN RIKTIG TOKTOG ÖVERALEXANDER DENSTORES RIKEINTE RÄTTJURIDISKTSETTSTÄCKERVem då då?Vad kallas en personsom har en enaståendeförmågaatt i sitt minneframkalla en exaktbild av vad han ellerhon tidigare sett.Med tonvikt påexakt och medalla detaljer.HONVERKARSÖVANDEVARDAGS-TONFÖLJERSTUNDOMVANDRA-RENÅLLIKHÄLFTENAV GRANN-LÅTENSNASKENNATTENSDEMONMERÄN ENRANSONROCKYFÖDDOCHGÖDDGÖR MARTI-NIN DRYFÖREGÅRSKÖRDSälkryss nr 52Lösningen insändes till:Ingvar Gustafson, Storängsgatan 3a,352 36 Växjösenast 15 juli 2013.Kopiera gärna din lösning eller scanna och skicka till migsom bilaga med e-post, så slipper du klippa sönder tidningen.Insänt av:Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .ORENLIK-ARTATKOMMERMEDVÅRENLIGGERLÅGT BLANDTRALLAN-DE JÄNTORFÖRTROL-LANDEVÄSENBAKSLAGENTIDENSMANKAKA FRÅNJÄRNETPAUS IARBETETSTAD SOMFICK BREVFRÅNPAULUSKRYPVAR LITEBAKOMFLÖTETTAR SIGEN VARVi gratulerarföljande vinnare:Inga-Britt Bengtsson,GöteborgThomas Bolin,VemdalenSven Åke Hedström,FalkenbergINTETSÄGANDE VILDKATTSKICKOCHFASONMOTORDNORD-STRÖMSKTSNUSKVIGGMISSTÄNKTMARS-VÄSENÅSKASMEDIBLANDSOMMANORÄTTFÖRDELACKEKONST-NÄRLASS PÅVÄGMINNES-ORDPLATS VIDBRIDGE-BORDETSATTFÖRSJUTTONFÖR UPP-LYSNINGI TEMPLETRätt lösning för Sälkryss 51. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23

SISTA SIDANPRESSGRANNAR:Alla Sälar kanske inte får (eller läser) Sjukhusläkaren (nästan likaambitiös som SÄLbladet.) Men den är klart läsvärd, och skandalen kringdokumentationssystemet Pascal ger en obehaglig känsla av oöverstigligtkrångel vid t.ex. fritidsförskrivning.....Med tillstånd från Sjukhusläkaren återges här Dr Snakes kommentar,publicerad 19 februari 2013Pascal, ScandalSjukvården diskuteras ständigt. Man väntar sig intemycket och blir aldrig besviken, säger läkarna somnu för tiden väntar mest på pensionen.Historiskt sett har ju läkare aldrig velat sluta vara läkareutan bara levt för glädjen över att livslångt få bota, lindraoch trösta.Men icke, säger läkarna nu trosvisst, och påstår att efterpensionen kommer dom bara att vila och njuta. Mandrar till och med parallellen till den gamla tävlingshästensom på ålderns höst nöjt ligger i hagen utan att få nervöstsammanbrott för att nån idiot har tagit bort alla hinder.Då glömmer dom förstås att hästar inte ligger i nån hagelängre. Dom ligger i lasagne.Anledningen till läkarnas förändrade attityd är flera.En är paradoxalt nog att läkarnas makt fortfarande är fastoch orubbad. Eller rättare sagt, receptets ohotade ställningsom den största botgöraren lyfts dagligen i debattartiklarinte bara i obskyra tidskrifter utan även i riktigdagspress. Men den gula lappen ska numera absolut inteanvändas för tråkiga tabletter och sjukdomar, och framföralltinte för antibiotika, hu, fy, och skäms på den gammalmodigesom vågar skriva något sånt.Nej, på receptet skall istället förskrivas dosering av fysiskaktivitet, terapier mot rökning och nu till och medkultur och detta ska inspirera medborgaren till hälsa, evigungdom och ett långt och lyckligt liv!Läkarkåren som tyvärr har den tråkiga egenheten attvara bevandrade i såväl naturvetenskap som medicin ärförstås motsträviga och påpekar dystert att åldrandetbörjar i samband med befruktningen och att evig ungdombara innebär att man har alla besvikelser kvar. Senställer de sig surt frågan om de ens mot depression fårskriva ut något annan än en skrattsalva.Samma tanke ligger bakom införande av Pascal, nuförresten omdöpt till Scandal, ja, alltså inte att fler läkareska gå i pension vilket mer har setts som en bieffekt, utanatt systemet ska vara så omöjligt att använda så att manhelst inte skriver ut några läkemedel alls.Men då det finns många bakåtsträvare som anser attpatienter av och till behöver just läkemedel och gärna irätt dos, så har systemet inte mottagits stillatigande. Denupprörda kritiken från landets alla hörn har till och mednått det ansvariga departementet där man bekymrat noteratklagomålen och de upprörda känslorna på olika hålli landet.I ett försök att hitta möjliga lösningar på problemet skickadede därför välmenande ut en enkät till alla berörda ochansvariga med formuleringen: ”Säg din ärliga åsikt om enbra lösning på bristerna i Pascal i sjukvården”.Tyvärr blev resultatet av enkäten obegripligt. Den inhyrdakonsultfirman brydde länge och väl sina små grå iförsök att komma underfund med vad som var problemet.En noggrann efteranalys av de inkomna svaren visadeatt det berodde på flera faktorer som var och en för sig varnog så betydande för att komplicera faktainhämtningen.Det visade sig nämligen att alla respondenter hade betydandekunskapsluckor.• Ansvariga politiker visste inte vad ”ärlig” betydde.• Sjukhusledningarna förstod inte ordet ”åsikt”.• Administratörerna kände inte till formuleringen ”bralösning”.• Läkarna hade svårt att förstå ordet ”brist”.• Och de IT-ansvariga hade aldrig hört talas om ”sjukvården”Dr Snake24