Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Den demografiska utvecklingeni kommunerna i Stockholms länBilaga till Rapport 2:2007Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet

Den demografiska utvecklingeni kommunerna iStockholms län”Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet”med fokus på kommunerna

InnehållInledning .............................................................................. 4Botkyrka ............................................................................... 7Danderyd ........................................................................... 11Ekerö ................................................................................. 17Haninge .............................................................................. 20Huddinge ............................................................................ 23Järfälla ................................................................................ 26Lidingö ............................................................................... 29Nacka ................................................................................. 33Norrtälje ............................................................................. 35Nykvarn .............................................................................. 39Nynäshamn ........................................................................ 43Salem ................................................................................. 47Sigtuna ............................................................................... 50Sollentuna .......................................................................... 53Solna ................................................................................. 56Stockholm .......................................................................... 63Sundbyberg ....................................................................... 67Södertälje ........................................................................... 71Tyresö ................................................................................. 76Täby ................................................................................. 78Upplands Väsby ................................................................. 81Upplands-Bro ..................................................................... 84Vallentuna.......................................................................... 87Vaxholm ............................................................................. 90Värmdö ............................................................................... 94Österåker ......................................................................... 102

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 4InledningRegionplane- och trafikkontoret (RTK) ansvarar för Landstingsstyrelsensuppdrag att producera befolkningsprognoser för olika områdesindelningar. I olikarapporter och bilagor publiceras resultaten av studier och analyser av de demografiskakomponenterna i prognosen. På Regionplane- och trafikkontorets hemsidaunder rubriken Statistik/Migration finns excelböcker med uppgifter om migration,fruktsamhet, dödlighet, försörjning och en framskrivning av befolkningen till 2025för Stockholms läns kommuner. Det viktigaste uppgifterna hämtade från excelböckernasammanfattas i texten nedan men först några inledande kommentarer.FörortskommunerAlla kommuner i länet utom Stockholm stad har i tabeller och text definierats somförortskommuner. Resultaten av analysen visar att denna definition inte är sålyckad. Det finns anledning att ifrågasätta klassificeringen av både några centraltbelägna kommuner som Solna och Sundbyberg, och några perifert belägna somNorrtälje, Nynäshamn, Södertälje och Nykvarn. De jämförelser som görs mellankommuner i länet störs emellertid inte av den något tveksamma klassificeringen.Solna och Sundbyberg har en åldersstruktur som är typisk för de centrala delarnai storstadsområden. Båda kommunerna har betydligt högre rörlighet, både in- ochutflyttning, än övriga kommuner i länet. Solna och Sundbyberg har mer gemensamtmed Stockholms stad än övriga kommuner i länet och bör tillhöra samma kategoriav kommuner – Stockholms läns centrala del.När det gäller klassificeringen av de perifera kommunernas tillhörighet är kriteriernaför grupptillhörighet inte lika uppenbara. Med några exempel visas hur deperifera kommunerna avviker från övriga kommuner i länet.Norrtälje och Södertälje har lägst resp. näst lägst in/utflyttning av länetskommuner. Norrtälje har påfallande lägre tal än övriga kommuner i länet.Norrtälje och Nynäshamn har en befolkningsutveckling som är lik utvecklingeni Stockholms grannlän. När det är högkonjunktur ökar utflyttningenfrån länet till grannlänen samtidigt som inflyttningen minskar. Vid lågkonjunkturökar inflyttningen från grannlänen medan utflyttningen avtar.Norrtälje och Nynäshamn har starkare tillväxt när det är högkonjunktur ännär det är lågkonjunktur.Södertälje har ett helt annat flyttningsomland än övriga kommuner i länet.Bara en tredjedel av de inflyttade kommer från Stockholms län. Det normalaför kommunerna i länet är att ca två tredjedelar av de inflyttadekommer från en annan kommun i länet. Undantag är en annan gränskommun,Sigtuna, med bara 45 procent inflyttade från Stockholms län.Stockholm stad har också samma andel.Nykvarn måste betraktas som en förortskommun men inte till Stockholm/Solna/Sundbybergutan till Södertälje. Hälften av de inflyttadekommer från Södertälje och hälften av de utflyttade från Nykvarn flyttartill Södertälje.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 7BotkyrkaBotkyrka utvidgades med Grödinge 1971 och med Salem1974 – Salem blev åter egen kommun 1983Botkyrka kommun utvidgades 1971 med Grödinge kommun och 1974 med Salemskommun. År 1983 blev Salem åter en självständig kommun. Alla kommentarer ochredovisningar här avser Botkyrka enligt indelningen 1983 d.v.s. exklusive Salemmen inklusive f.d. Grödinge kommun.Botkyrkas folkmängd ökade med 50 000 på 20 år – en såsnabb folkökning är Botkyrka ensam omBotkyrka kommun expanderade mycket kraftigt under 1960- och 1970-talen – meddrygt 50 000 personer till 65 000 år 1980. Folkökningen var extremt stark åren1971−75 då folkmängden ökade med drygt 30 000 personer. Ca 16 000 lägenheter,flertalet i flerfamiljshus, blev klara åren 1970−75 i Botkyrka. Områdena Fittja, Alby,Hallunda och Norsborg byggdes då. Den röda T-banelinjen kom till Fittja i oktober1972 och till Alby, Hallunda och Norsborg i januari 1975.En så snabb folkökning som den i Botkyrka hade under första hälften av 1970-talet saknar motstycke i Sverige.Från 1975 har kommunens folkmängd fortsatt att öka i en takt som varit normalför länets kommuner. I slutet av 2007 var 79 031 personer bosatta i Botkyrka kommunenligt den officiella statistiken (Diagram 1).Åldersstrukturen är en följd av bostadsbeståndet och utbildningsnivånBefolkningens åldersstruktur i ett storstadsområde har starkt samband med bostadsbeståndet– fördelningen på flerfamiljshus och småhus samt åldern på bostäderna.Jämfört med länet är det ett överskott i befolkningen i Botkyrka i åldrarnaupp till 25 år. I åldrarna 26−38 har kommunen ett underskott. Från 40 år till 70 årsammanfaller Botkyrkas åldersfördelning med länets medan i åldrarna däröver harBotkyrka ett underskott (Diagram 2). Kommuner i länet med liknande åldersfördelningarär Haninge, Huddinge, Södertälje, Sigtuna, och Upplands Väsby. Ungefärtvå tredjedelar av bostadsbeståndet i dessa kommuner utgörs av bostäder i flerfamiljshus.Det är inte bara bostadsbeståndet som påverkar åldersstrukturen utan också densocioekonomiska strukturen som kan mätas med hjälp av utbildningsnivån. Lidingöhar samma fördelning på flerfamiljshus och småhus men en helt annan åldersstruktur.Utbildningsnivån i Lidingö är betydligt högre än i Botkyrka. Personer med högutbildningsnivå har hög benägenhet att flytta.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 8Höga födelsetal – normal in- och utflyttningInflyttningen till Botkyrka har både normal åldersfördelning och ligger på normalnivå jämfört med förortskommunerna i länet. Utflyttningen från Botkyrka har ocksåbåde normal åldersfördelning och ligger på en normal nivå jämfört med förortskommunernai länet. Överskottet i barn- och ungdomsåren kan bara förklaras av attkvinnorna i Botkyrka har ca 20 procent högre fruktsamhet än kvinnorna i Stockholmslän (Diagram 11, 15 och 16).Medelålder på förstföderskor tre år lägreFörstföderskorna i Botkyrka är tre år yngre än genomsnittet för länet. Kvinnor somfår barn tidigt har större möjlighet att få ett andra och tredje barn än de som startarsent. Det är en förklaring till den höga fruktsamheten bland kvinnor bosatta i Botkyrka(Diagram 35).Utbildningsnivån och medelåldern på förstföderskor har ett starkt samband.Kvinnor med förgymnasial utbildning får sitt första barn i genomsnitt tre år tidigareän kvinnor med gymnasial utbildning som i sin tur får sitt första barn två år tidigareän kvinnor med eftergymnasial utbildning.En annan förklaring till det höga barnafödandet är den stora inflyttningen tillBotkyrka av utrikes födda. Omkring en tredjedel av befolkningen i Botkyrka är föddutomlands. Hela 50 procent av de nyfödda i Botkyrka föds i en familj där mammanhar invandrat. Fruktsamhetstalet bland kvinnor födda utomlands är 30−40 procenthögre än bland kvinnor med svensk bakgrund.Låg fruktsamhet bland kvinnor födda i Sverige med utländskbakgrundKvinnor födda i Sverige med utländsk bakgrund (d. v. s. med båda föräldrarna föddautomlands) har låg fruktsamhet – endast 1,5 barn per kvinna (Tabell 5). Enhypotes är att de låga fruktsamhetstalen kan bero på svårigheter med etablering ivuxenlivet – att få fotfäste på arbetsmarknaden, få en egen bostad, bilda familj.Några forskningsresultat inom detta område tycks inte finnas.Medellivslängden lägre än i länetEfter millennieskiftet har medellivslängden för kvinnorna i Botkyrka legat i medeltal1,2 år under länets värde. För männens del är skillnaden något mindre – i medeltal0,6 år under länets värden (Diagram 12 och tabell 5). Befolkningen i Botkyrkahar höga sjuktal (Diagram 6). Den låga medellivslängden torde ha ett sambandmed de höga sjuktalen.Kvinnorna i Botkyrka har åren 2002−06 den lägsta medellivslängden i länet.Överlevnaden bland kvinnorna i Botkyrka ligger på den nivå som gällde för kvinnornai hela landet runt 1990.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 10Den ekonomiska krisen under 1990-talet slog hårt och under lång period mot befolkningeni Botkyrka. I slutet av 1980-talet var drygt 80 procent av befolkningen iåldern 20-64 år förvärvsarbetande. När krisen fått sitt fulla genomslag blev förvärvsfrekvensernaså låga som 65 till 68 procent med det lägsta värdet 1996. Därefterhar förvärvsfrekvenserna utvecklats som i länet men på en lägre nivå. Befolkningeni Botkyrka har lägst förvärvsfrekvens åren 1985−2005 i länet. Befolkningen iSödertälje som också har hög andel utrikes födda, 27 procent 31 dec 2006, har liksombefolkningen i Botkyrka låg förvärvsfrekvens men hela fyra procentenheterhögre än befolkningen i Botkyrka (Diagram 4).Den ekonomiska krisen slog hårdast mot de som inte var etablerade på arbetsmarknadeneller just hade fått fotfäste där. De mest utsatta grupperna var invandraremed kort bosättningstid i Sverige och ungdomar 1 . Botkyrka har både hög andelinvandrare och en ung befolkning.Ökat beroende av välfärdssystemenNär arbetsmarknaden vek ökade beroendet av välfärdssystemen inte bara i Botkyrkautan i hela länet. Eftersom befolkningen i Botkyrka drabbades extra hårt blev flerberoende av välfärdssystemen än i andra kommuner i länet.Andelen sjukskrivna/förtidspensionerade låg redan före krisen 2 procentenheterhögre än genomsnittet för länet. Efter millennieskiftet är andelen sjukskrivna/förtidspensionerade10 procent i åldern 20−64 och ligger därmed tre procentenheteröver länets genomsnitt (Diagram 6).Före krisen var antalet arbetslösa lågt – färre än 1 procent av befolkningen i -åldern 20−64 år fick sin försörjning via A-kassa eller arbetsmarknadsåtgärder.Redan 1993 var 7 procent av befolkningen i Botkyrka beroende av A-kassa ellerarbetsmarknadsåtgärder. I Botkyrka nåddes kulmen 1996, två år efter länets pik.Under högkonjunkturen 2001−02 var andelen arbetslösa 1 procentenhet högre ängenomsnittet för länet. Den efterföljande lågkonjunkturen 2004−05 medförde attandelen med A-kassa eller arbetsmarknadsstöd ökade till 5 procent vilket var2 procentenheter över länets genomsnitt (Diagram 5). Befolkningen i Botkyrka ärmer känslig för variationer i efterfrågan på arbetskraft sannolikt beroende på attbefolkningen är ung, har låg utbildningsnivå och andelen nyanlända invandrare ärhögre än i någon annan Stockholmskommun.Redan 1990 var fler beroende av socialbidraget för sin försörjning än i länet.I Botkyrka slog 1990-talets lågkonjunktur kraftigare än i någon annan kommun ilänet. Åren 1996−97 var 6 procent av befolkningen i åldern 20−64 år i Bokyrkaberoende av socialbidrag – 3 procentenheter mer än genomsnittet för länet. Därefterhar utvecklingen vänt och år 2005 var det bara 2 procent som var beroende avsocialbidrag för sin försörjning – samma nivå som gällde för länet.1 Se ”Invandrarnas sysselsättningsnivå” i Efterkrigstidens invandring och utvandring, Demografiska rapporter2004:5, SCB.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 11DanderydDanderyd utvidgades med Djursholm 1971År 1971 utvidgades Danderyd med Djursholm. Alla kommentarer här avserDanderyd enligt indelningen efter utvidgningen 1971.Låg tillväxtUnder 1950- och 1960-talen ökade folkmängden i Danderyd i samma takt som ilänet. Därefter har tillväxten varit svagare än i länet (Diagram 1). Till skillnad motövriga förortskommuner har Danderyd inte haft någon expansionsperiod underefterkrigstiden. Under åren 1965−2006 har fler personer flyttat från Danderyd äntill kommunen. Det sammanlagda flyttningsunderskottet uppgår till ca 500 personer.Hög andel barn och äldre – få ungdomarÅldersstrukturen i kommunerna i Stockholms län påverkas starkt av migrationen,bostadsbeståndets sammansättning och i vilken takt utbyggnaden skett. Drygt 40procent av bostäderna i Danderyd innehåller fem rum eller fler jämfört med 16procent i länet (Diagram 28). Det är framför allt 2:or och 3:or som saknas i Danderydjämfört med länets lägenhetsfördelning.Som regel brukar åldersstrukturen i förortskommunerna ha en markerad midja iåldrarna 20−35 år (Diagram 2). Men i Danderyd finns en markerad midja ändaupp till 40 år beroende på att föräldrarna i de barnfamiljer som flyttar till Danderydär några år äldre än genomsnittet. De har därför vid inflyttningen inte bara barn iförskoleåldern utan också i skolåldern (Diagram 15). I åldrarna 40−60 år sammanfallerDanderyds åldersfördelning ganska väl med länets. I åldrarna över 64 århar Danderyd högre andel äldre än samtliga kommuner i länet utom Norrtälje(Tabell 7).Det finns ingen kommun i länet som har en åldersstruktur som är lik Danderyds.Lidingös och Täbys åldersstrukturer har dock minst avvikelse gentemot Danderyds.En gemensam nämnare för det tre kommunerna är att utbildningsnivån är hög(Diagram 30). Befolkningen i de tre kommunerna har den högsta utbildningsnivåni länet.Hög omflyttningDanderyds bostadsbestånd gör att det blir få enpersonshushåll i kommunen ochrelativt stor andel barnfamiljer och sammanboende par utan barn. En sådan sammansättningav hushållen borde medföra låg omflyttning. Men så är det inte förbefolkningen i Danderyd. Näst efter Solna och Sundbyberg har befolkningen i Danderydden högsta rörligheten i Stockholms län. Det är förvånande, men närheten tillregionens kärna, Stockholm city, bidrar antagligen till den höga omflyttningen.Bostadsområden med högst rörlighet är de delar av Danderyd som ligger runtMörby T-banestation och stationerna på Roslagsbanan som ligger närmastSolna/Stockholm.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 12Hög inflyttningInflyttningen till Danderyd var 17 procent högre än vad som var normalt åren2002−06 för en förortskommun av Danderyds storlek. De familjer som flyttar tillkommunen är något äldre än brukligt för förortskommuner. Fler inflyttare än normalthar Danderyd i åldrarna 32−45 år och 0−13 år (Diagram 15). Normalt brukarförortskommuner ha låg inflyttning i åldrarna 20−30 år. I åldrarna 21–29 år liggerinflyttningen till Danderyd under den normala men är inte uppseendeväckande låg.Det är bara Solna och Sundbyberg bland länets kommuner som har högre inflyttningän Danderyd. Med hänsyn till åldersstruktur och bostadsbestånd är det högsttvivelaktigt att klassificera Solna och Sundbyberg som förortskommuner. De bådakommunerna har större likheter med Stockholms stad än övriga förortskommuner.Anser man att Solna och Sundbyberg tillsammans med Stockholms stad utgörlänets centrum blir Danderyd den förortskommun som har högst inflyttning.Mycket hög utflyttningDanderyd har nästan 50 procent högre utflyttning än vad som är normalt för enförortskommun med den köns- och åldersfördelning som Danderyd har (Diagram16). Benägenheten att flytta från Danderyd är hög i alla åldrar. Mycket hög benägenhet,mer än 50 procent över det normala, observeras i åldrarna 23−39 år samt iåldrarna strax över 65 år.Flyttvinster bland barnfamiljer –flyttförluster bland ungdomarTrots ganska hög inflyttning i åldrarna 20−29 år har Danderyd flyttförluster i deåldrarna beroende på extremt hög utflyttning. I förskoleåldern är flyttvinsten ca 160barn per år och i åldrarna 32−44 ca 180 personer per år. I åldrarna över 45 år harDanderyd flyttförluster – med drygt 100 personer per år.SkenskrivningarI den kommun man är folkbokförd 2 den 1 november betalar man kommunalskattnästkommande år. Man kan misstänka att den höga in- och utflyttningen till/frånDanderyd förklaras av skenskrivningar, d.v.s. personer folkbokför sig i Danderydberoende på den låga kommunala skattesatsen, utan att bosätta sig där. Med skenskrivningarmenas här att personerna folkbokför sig i Danderyd före den 1 november,utan att flytta, för att efter det datumet åter folkbokföra sig på den adress därman bor. Senaste året som Danderyd hade den lägsta kommunalskatten var år2002. Därefter har en eller flera kommuner haft lägre skattesats än Danderyd. Detär således enbart skenskrivningar t.o.m. år 2001 som borde kunna påverka migrationsstatistiken.Migrationsmåtten här är beräknade på flyttningarna åren 2002-06varför måtten inte borde ha påverkats av ev. skenskrivningar. Det tycks dock varaen viss systematisk påverkan på folkmängdsiffrorna före och efter den 1 november iDanderyd. Denna påverkan har blivit mindre under de senaste åren vilket framgårav nedanstående tablå.2 Tidigare skedde mantalsskrivning en gång per år hos Skatteverket. Mantalsskrivningen låg till grund för varbeskattningen skulle ske. Begreppet mantalsskrivning har upphört. Idag är det de uppgifter som finns ifolkbokföringen den 1 november som styr var beskattningen ska ske.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 13Tablå 1År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007Folkökning januari- oktober 425 172 213 89 283 310Folkökning november - december −151 −97 −47 −5 −11 −12Källa: Egna beräkningar baserade på SCB:s statistikdatabas.De regelmässiga förändringarna kan delvis förklaras av säsongsvariationer i födelseroch dödsfall. Antalet födda är högst under vår- och sommarmånaderna medan antaletdöda är högst under vintermånaderna. Säsongsmönstret åren 2005−07 kan sannoliktbero på säsongsvariationerna i födelser och dödsfall medan säsongsmönstretåren 2002−04 sannolikt har påverkats av hur man anmäler flyttning. Men det behöverinte vara skenskrivningar som är den bakomliggande orsaken. Istället kan detvara så att personer som flyttar till Danderyd i november från en högskattekommunanmäler flyttning före den 1 november d.v.s. man anmäler flyttningen innan den ägtrum. Personer som flyttar från Danderyd under oktober kanske anmäler flyttningförst efter den 1 november och behåller därmed Danderyds skattesats ytterligare ettår.Om det är fråga om att flyttdatum manipuleras påverkas inte mobilitetsmåtten.Däremot överskattas migrationen om personer skenskriver sig. För närvarande gårdet inte att avgöra om det är skenskrivningar eller manipulerade flyttdatum somgett den märkliga säsongsvariationen i Danderyd åren 2002−04.Något högre fruktsamhet än länetsFruktsamhetsnivån bland kvinnorna bosatta i Danderyd ligger 5−10 procent överlänets nivå (Diagram 11). Förortskommuner brukar ha en nivå som ligger10−15procent över länets nivå. Det är ganska naturligt att nivån är något lägre i Danderydän i andra förortskommuner beroende på att många familjer redan har 1 eller 2 barnnär de flyttar till Danderyd och därför inte önskar sig så många fler barn.Mycket hög medellivslängdMännen i Danderyd har nästan 4 år högre medellivslängd än männen i länet. Blandkvinnorna i Danderyd är försprånget nästan 3 år (Diagram 12). Sannolikt finnsdet ingen kommun i Sverige där befolkningen har högre medellivslängd än i Danderyd.För att åskådligöra hur hög medellivslängden är i Danderyd kan man användaantagandena i SCB:s befolkningsprognos 2006−2050 (Demografiska rapporter2006:2). Enligt SCB:s antaganden kommer det att dröja ca 25 år innan männen iSverige når den nivå som observerades i Danderyd åren 2002−06. För kvinnornasdel dröjer det hela 35 år innan kvinnorna i Sverige når den nivå som uppmättes iDanderyd åren 2002−06. Befolkningen i Danderyd har således en mycket hög livslängd.Som framgår av diagram 12 har befolkningen i Danderyd under lång periodhaft betydligt högre livslängd än befolkningen i länet.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 14Invandrarna kommer från Nordamerika ochde gamla EU-ländernaAndelen invandrare i Danderyd var 13 procent i slutet av 2006. Det är 6 procentenheterlägre jämfört med länet (Diagram 25). Danderyd har större inslag av invandrarefrån Nordamerika, de gamla EU-länderna (EU15 utom Norden), Danmark ochNorge än vad som gäller för hela länet. Jämfört med länet är antalet invandrare fåfrån Asien, Finland, Afrika, Sydamerika och Turkiet.Normal förvärvsfrekvens, låg arbetslöshet, mycket lågasjuktal och hög andel studerandeI välmående förortskommuner brukar förvärvsfrekvensen vara högre än länsgenomsnittets.Åren 1993−2000 var förvärvsfrekvensen 3−4 procentenheter högre änlänets genomsnitt (Diagram 4). Både åren före och efter denna period har förvärvsfrekvenseni Danderyd legat på samma nivå som länets. Det är förvånande attförvärvsfrekvensen inte är högre med tanke på den höga utbildningsnivån sombefolkning har i Danderyd.Arbetslösheten är låg i Danderyd – ungefär hälften av länets nivå (Diagram 5).Sjuktalen är mycket låga i Danderyd, mellan 50 och 60 procent under länets nivå(Diagram 6). Befolkningens goda hälsa ger den mycket höga medellivslängden förbåde kvinnor och män i Danderyd. Få är beroende av socialbidrag (Diagram 8).Sedan millennieskiftet har nivån legat 80 procent under länets. Andelen studerandeär hög.Fel i folkbokföringen?Redovisningen av förvärvsarbetande, arbetslösa etc. bygger på SCB:s klassificeringav befolkningen efter aktivitet. Som nästan alltid blir det vid sådana klassificeringaren restgrupp som SCB i detta fall kallar för ”övriga ej förvärvsarbetande”. Dennagrupp utgjorde redan 1985 drygt 7 procent 3 av personerna i åldern 20−64 år folkbokfördai Danderyd. Andelen har ökat kontinuerligt och uppgick år 2005 till hela14 procent. Det är 6 procentenheter mer än länsgenomsnittet. Gruppen består avpersoner som försörjer sig via pension (t.ex. avtalspension men ej förtidspension),föräldrapenning, kapitalinkomst, ersättning till värnpliktiga och personer som fårsin försörjning av annan familjemedlem 4 samt personer som enligt inkomststatistikensaknar försörjning. Den senare gruppen – de som saknar försörjning – hartredubblats i Danderyd från 1995 till 2005 och bidrar till uppgången från 7 till 14procent. Hela uppgången bland de som saknar försörjning faller på utrikes födda (setablån nedan). Mycket talar för att det är fråga om personer som har lämnat Sverigemen som står kvar i folkbokföringen. I en SCB-rapport 5 visas att det är vanligastbland personer från Nordamerika, Storbritannien och Frankrike att flytta från Sverigeutan att underrätta folkbokföringsmyndigheten. En förklaring är att återflyttningentill dessa länder är hög. En annan är att USA, Storbritannien och Frankrikesaknar befolkningsregister likt det svenska folkbokföringssystemet. Det är ingetunikt för dessa tre länder. Flertalet länder saknar befolkningsregister 6 . Det finns3 Vid beräkning av procenttalen väger varje åldersklass lika mycket.4 Familjemedlem boende i samma hushåll.5 Greijer, Å: Övertäckningen i RTB – en studie av postreturer (Metodrapport från BoR-avdelningen, 1996:3)6 Det är betydligt fler länder som kan redovisa statistik över immigranter än över emigranter beroende på attimmigranter som regel behöver någon form av tillstånd för att bosätta sig i landet. Att emigrera står i deflesta fall var och en fritt varför underlag saknas för att sammanställa statistik över emigranter.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 15därför ingen tradition bland flertalet av invandrarna att anmäla utflyttning ur landettill folkbokföringsmyndigheten.Tablå 2Personer utan försörjning i åldern 20−64 år folkbokförda i Danderyd fördelade efterfödelselandSamtligaDärav efter födelseland/grupp av födelseländerEU15 utomAsien utomÅrNordamerikaNordenSverigeOSS-länderna1995 152 14 41 44 211996 179 20 41 50 171997 216 51 40 53 171998 268 74 51 72 221999 272 84 47 62 272000 322 102 62 66 322001 354 126 68 58 372002 379 142 62 66 392003 442 163 70 77 482004 470 216 65 69 362005 528 265 64 66 52Källa: Specialbearbetningar av SCB:s befolkningsregister.Konsekvenser av fel i folkbokföringenDet är inte enbart i Danderyd det kan finnas fel i folkbokföringen men det tycks varamer frekvent i Danderyd än i andra kommuner i länet. I Solna tycks också felen varaav samma omfattning som i Danderyd.Mycket tyder på att det fanns ett ackumulerat fel i folkbokföringen avseendeDanderyd. År 2006 avregistrerades 309 personer som utvandrade (jämfört med 48personer år 2005) från Danderyd i åldern 20−64 år och som saknade försörjning. Avdessa var 236 födda i Nordamerika, 26 födda i EU15 utom Norden och 15 var frånAsien utom OSS-länderna. Fr.o.m. 2006 är felet nere på en försumbar nivå.I antalsuppgifter och måtten som redovisas i Excelboken om Danderyd har därförfrån mitten av 1990-talet till 2005 smugit sig in fel som undan för undan blivitstörre. Uppgifter avseende år 2006 torde vara korrekta. Nedan ges ett antal exempelpå fel och i vad mån nuvarande uppgifter underskattar eller överskattar förhållandenai Danderyd.Folkmängden justeras nedMåttet på inflyttning justeras uppåtHur måttet på utflyttning ska justeras är osäkert eftersom det troligen ärfel både i nämnaren och täljarenFruktsamhetstalen justeras uppåt men bara marginellt eftersom andelenkvinnor är lågt i gruppen

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 16Dödsriskerna justeras uppåt vilket medför att medellivslängden justerasnedåt. Justeringarna blir störst för männen.Förvärvsfrekvensen ska justeras uppåt (vilket verkar rimligt). Måtten försjuktal, arbetslöshet och socialbidragsberoende ska också justeras uppåt.Andelen invandrare justeras ned.Folkökning 2005−25 fördubblad jämfört med 1985−2005Enligt framskrivningen, som baseras på det demografiska mönstret 2002−06,kommer Danderyds folkmängd att öka med drygt 3 000 personer under 20-årsperioden 2005−25 jämfört med 1 500 under föregående 20-årsperiod.(Diagram 34). Inflyttningsöverskottet är något större än födelseöverskottet(Diagram 32 och 33).

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 17EkeröUtvidgades med Färingsö 1971Ekerö utvidgades med Färingsö år 1971. Alla kommentarer i texten avser Ekerö inkl.Färingsö.Jämn och snabb folkökningTill skillnad mot de flesta förortskommuner har Ekerö inte haft perioder med intensivtbostadsbyggande och kraftig folkökning. Bostadsbyggandet har varierat ganskaobetydligt mellan åren (Diagram 14). Åren 1965−71 och 1982−92 var bostadsbyggandetnågot mer intensivt vilket medförde att folkmängden ökade snabbt. Generelltkan man påstå att Ekerö har haft en jämn och snabb folkökning sedan mittenav 1970-talet (Diagram 1). Enligt den officiella statistiken uppgick folkmängden till24 687 den 31 dec år 2007.Barnfamiljer flyttar till Ekerö – de unga lämnarEfter Nykvarn har Ekerö den mest extrema åldersfördelningen av länets kommuner.Ekerö har ett stort överskott på barn i förhållande till folkmängden. Ungefär 30 procentav befolkningen i är i åldern 0−18 år. Därefter vidtar den för förortskommunernakarakteristiska midjan i åldersfördelningen som är mycket accentuerad i åldrarna23−29 år i Ekerö. Fr.o.m. åldrarna 36 t.o.m. 48 är det ett överskott i befolkningenjämför med länet dock inte lika stort som bland barn och ungdomar. Det tyder på attbarnfamiljerna är stora bland de boende i Ekerö kommun (Diagram 2).Det är barnfamiljer som flyttar till Ekerö. När det blir dags för de unga att lämnaföräldrahemmet lämnar de också kommunen. Utbudet av bostäder är anpassat tillbarnfamiljernas behov medan det finns få ettor och tvåor som är lämpliga för ungdomaratt flytta till (Diagram 28).Det finns ingen kommun i länet som har en åldersfördelning som är lik Ekerös. Detunika för Ekerö är den stora andelen barn och ungdomar i åldrarna 14−18 år och denmycket låga andelen personer i åldrarna 20−30 år. De kommuner som har mest likhetermed Ekerös åldersfördelning är Värmdö, Tyresö, Vallentuna och Österåker.Gemensamt för de fem kommunerna är att det finns ett stort utbud av lägenheter somär anpassade till barnfamiljernas behov medan det finns få ettor och tvåor.Låg inflyttningI förhållande till Ekerös folkmängd är inflyttningen låg – 10 procent lägre än genomsnittetför förortskommuner (Diagram 15). I åldrarna 20−30 år är omflyttningenhög men personer som är i de åldrarna flyttar i liten omfattning till Ekerö.Det gör att inflyttningen blir låg. Ekerö har få bostäder som är lämpliga för ungamänniskor.Barnfamiljer flyttar till Ekerö. Inflyttningen är hög i åldrarna 35−40 år och i förskoleåldrarna.I förskoleåldrarna har Ekerö ett inflyttningsöverskott på drygt 100barn årligen (Diagram 17).

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 18Normal utflyttningBeaktar man köns- och åldersfördelningen i Ekerö vid beräkningen av kommunensutflyttningsmått finner man att den ligger mycket nära den normala för länets förortskommuner.Det ensidiga bostadsbeståndet som riktar sig mot barnfamiljer göratt utflyttningen blir extremt hög i åldrarna 20−25 år. Samtidigt är utflyttningen lågbland barnfamiljer. Sammantaget ger det att utflyttningen från Ekerö ligger på ennormal nivå jämfört med länets förortskommuner.Starka band med Stockholms stadEkerö har bara en fast vägförbindelse med omvärlden. Den går via Lovön och Kärsöntill Nockeby i Stockholms stad. Det ger ett klart och tydligt utslag i flyttströmmarnatill och från kommunen. Drygt 50 procent av de inflyttade kommer frånStockholms stad (Diagram 20). Adderar man flyttarna från Solna och Sundbybergtill inflyttarna från Stockholm finner man att drygt 60 procent av de inflyttade tillEkerö kommer från tre närliggande kommuner. Från Botkyrka som ligger söder omEkerö kommer bara 1 procent av inflyttarna. Sedan 1993 finns en bilfärja som gårmellan Jungfrusund och Slagsta i Botkyrka kommun.Nästan 50 procent av utflyttarna från Ekerö bosätter sig i Stockholms stad medanbara 1 procent bosätter sig i grannkommunen söderut, Botkyrka. Färjeförbindelsentycks inte påverka flyttströmmen. En annan tänkbar förklaring till det lågaflyttutbytet kan vara att kommunerna är olika varandra.Fruktsamheten hög men konjunkturkänsligFruktsamheten bland kvinnorna bosatta i Ekerö kommun ligger ca 20 procent överlänets nivå vilket är något mer än vad som är normalt för länets förortskommuner(Diagram 11). Siffrorna ligger dock väl i nivå med inflyttningen som domineras avbarnfamiljer.I Sverige varierar fruktsamhet med konjunkturen med största sannolikhet beroendepå konstruktionen av föräldraförsäkringen. Vid dåliga tider går barnafödandetner och vid goda tider går det upp men i det senare fallet med viss eftersläpning.Variationen är störst bland förstföderskor. När efterfrågan på arbetskraft är lågdrabbas unga människor hårt. Saknar man arbete blir föräldrapenningen låg. Deflesta väntar därför med barn till dess de är fast förankrade på arbetsmarknaden.Märkligt nog varierar barnafödandet kraftigare bland befolkningen i Ekerökommun än bland befolkningen i Stockholms län. Längre fram kommer vi att se attsysselsättningsnivån bland Ekeröborna varierar mindre än bland befolkningen ilänet vilket talar för ett omvänt beteende. När sysselsättningsnivån var som högståren runt 1990 var barnafödandet också som högst i länet. Åren 1989−92 överträffadekvinnorna i Ekerö länets höga siffror med drygt 25 procent. Åren 1997−99 varbarnafödandet lågt i länet. Åren 1997−98 var barnfödandet lika lågt i Ekerö kommunsom i länet för att sedan stiga redan 1999.Hög medellivslängdEnligt de senaste uppgifterna, för perioden 2002−06, var medellivslängden ca 2,5 århögre för befolkningen i Ekerö än i länet (Diagram 12). Kurvan är taggig beroendepå slumpvisa variationer. De årliga variationerna måste tolkas med försiktighetberoende på att konfidensintervallet är ± 1,2 år (95 procentnivån) runt medelvärdet.Tidigare var konfidensintervallet något större – i mitten av 1970-talet ± 1,6 år.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 19Trots osäkerheten kan man påstå att medellivslängden är högre bland befolkningeni Ekerö än i länet. Det finns flera bakomliggande orsaker till att medellivslängden ärhög. Sjuktalen är låga (Diagram 6), arbetslösheten är låg (Diagram 5), socialbidragsberoendetlågt (Diagram 9), hög andel boende i småhus och hög andelsammanboende.Lägst andel invandrareEkerö har lägst andel utrikes födda av länets kommuner – endast 8 procent jämförtmed 19 i länet (Diagram 25). Det är bara andelen danskar och norrmän som överensstämmermed länets nivå. I övrigt ligger nivåerna mycket under de normala förlänets kommuner.Hög förvärvsfrekvensFörvärvsfrekvensen är hög bland de boende i Ekerö kommun, bland de högsta ilänet. Det är bara fyra kommuner som har högre, nämligen Nykvarn, Vallentuna,Salem och Österåker – alla kommuner som domineras av småhusbebyggelse.Under slutet av 1980-talet låg förvärvsfrekvensen ca 5 procentenheter högrebland befolkningen i Ekerö än i länet (Diagram 4). Den ekonomiska krisen sloginte lika hårt mot befolkningen bosatt i kommunen som i länet. Hög utbildningsnivåbrukar vara en tillgång när efterfrågan på arbetskraft viker. Utbildningsnivån ärdock inte speciellt hög bland de boende i Ekerö (Diagram 30). Andelen sammanboendetorde vara hög bland befolkningen i Ekerö vilket främjar en hög förvärvsfrekvens.Sedan Folk- och bostadsräkningarna upphörde 1990 finns det bara knapphändigaunderlag om befolkningens familjeförhållandena på kommunnivå. Statistikenom barnens familjeförhållanden visar att andelen barn som lever med bådaföräldrarna är hög i Ekerö. 78 procent av barnen boende i Ekerö kommun levertillsammans med båda föräldrarna. Det är bara Danderyd (83 procent) och Täby(81) som har högre andel av länets kommuner. Uppgifterna kan bara tolkas som attandelen sammanboende är hög i nämnda kommuner. De sammanboende har högförvärvsfrekvens och därmed god förankring på arbetsmarknaden.När krisen var som djupast, 1993−97, var förvärvsfrekvensen 10 procentenheterhögre bland de boende i Ekerö kommun än bland länets befolkning.Fortsatt folkökning men i långsammare taktDe stora födelsekullarna födda 1989−96 på Ekerö når snart de åldrar när flyttningenblir intensiv. Det gör att utflyttningen från Ekerö kommer att öka under de närmasteåren (Diagram 32). Enligt framskrivningen som bygger på det demografiskamönstret åren 2002-06 och befolkningsstrukturen i slutet av år 2006 kommer antaletfödda att minska något under de närmaste åren för att därefter öka (Diagram33). Som i de flesta förortskommunerna blir antalet äldre fler i Ekerö vilket medföratt antalet dödsfall ökar. Födelseöverskottet kommer därför att minska från ca 150till 100 per år. Sammantaget ger detta en folkökning under 20-årsperioden 2005−25med nästan 4 000 jämfört med 7 500 under 20-årsperioden 1985−2005 (Diagram34). Enligt framskrivningen blir Ekerös folkmängd 28 000 år 2025.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 20HaningeÖsterhaninge och Västerhaninge blev Haninge 1971.Österhaninge och Västerhaninge bildade Haninge kommun 1971. Alla kommentareri texten avser Haninge kommun enligt indelningen 1991.Folkökning med 40 000 från 1955 till 1974I likhet med flera andra förortskommuner söder om Stockholm hade Haninge enomfattande utbyggnad under slutet av 1950-talet, hela 1960-talet och de första årenunder 1970-talet. Områden som Handen, Jordbro, Västerhaninge byggdes ut. Haningesfolkmängd ökade från ca 11 000 år 1955 till 50 000 år 1974 (Diagram 1). Dens.k. gröna vågen bromsade upp länets folkökning redan 1972. I Haninge pågickutbygganden fortfarande i snabb takt i början på 1970-talet. År 1972 färdigställdes1 400 lägenheter och de efterföljande åren 1 300 resp. 1 000 (Diagram 14). År1973 vände flyttströmmarna för Haninge – fler flyttade från än till. Födelseöverskottetvar dock så stort att folkmängden ökade både 1973 och 1974. Epoken medden snabba folkökningen var dock till ända.Minskad inflyttning, ökad utflyttning och hög bostadsproduktion medförde attantalet tomma lägenheter blev fler och fler. År 1976 var antalet outhyrda lägenheterså högt som 2 500. Från år 1976 till 1977 ökade inflyttningen med mer än 1 000personer samtidigt som utflyttningen minskade med 1 000 personer. Inflyttningenlåg kvar på samma höga nivå ytterligare ett år och utflyttningen låg kvar på den låganivån två år till. Folkmängden ökade med nästan 7 000 åren 1977−79. År 1980 varlägenhetsöverskottet borta.Sedan 1980 har folkmängden ökade något snabbare i Haninge än i länet. Enligtden officiella statistiken var 73 698 invånare bosatta i Haninge den 31 dec år 2007.Åldersstrukturen överensstämmer ganska väl med länetsÅldersfördelningen på befolkningen i Haninge överensstämmer ganska väl medlänets (Diagram 2). Den för förortskommuner så karakteristiska midjan i åldrarna20−35 år är bara rudimentär i Haninge. Däremot har Haninge som alla förortskommunerett överskott av barn och ungdomar jämfört med länet. Den stora inflyttningenunder 1960-talet ger fortfarande avtryck i åldersfördelningen. Antaletpersoner i åldrarna 55−70 år är hög.Andra kommuner som har ungefär samma åldersfördelning som Haninge ärUpplands Väsby, Botkyrka, Sigtuna och Järfälla. Gemensamt för de fem kommunernaär att drygt 60 procent av bostadsbeståndet utgörs av lägenheter i flerfamiljshus.Med undantag av Järfälla ligger kommunerna i andra eller tredje ringen runtStockholm d.v.s. de har en eller två förortskommuner mellan sig och Stockholmsstad.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 21Ganska låg inflyttningI förhållande till Haninges folkmängd är inflyttningen ganska låg – ca 10 procentunder genomsnittet för förortskommuner av Haninges storlek. Andra kommunersom har samma nivå på inflyttningen är Sollentuna, Nykvarn, Nynäshamn ochSigtuna.Åldersfördelningen på de inflyttade avviker något från vad som är det vanliga förförortskommuner. Inflyttningen av barnfamiljer är lägre än normalt medan inflyttningeni åldrarna 17−22 år är hög (Diagram 15). Campus Haninge som är en del avKTH drar till sig unga människor. I Haninge finns också studentbostäder.Normal utflyttningUtflyttningen från Haninge ligger på en nivå som är normal för länets förortskommuner.Andra kommuner som har samma nivå på utflyttningen är Upplands Väsby,Järfälla, Sigtuna och Vallentuna.Åldersfördelningen på de utflyttade överensstämmer väl med den fördelning somär normal för länets förortskommuner (Diagram 16).Flyttnetto – nära noll i alla åldrarDe flesta förortskommuner har stora positiva flyttnetton bland barnfamiljer d.v.s. iförskoleåldrarna och åldrarna 30−35 år samt stora negativa netton i de åldrar därman studerar på högskolan, etablerar sig på arbetsmarknaden och bildar familj. Såär det emellertid inte i Haninge. Framförallt är flyttnettot i åldrarna 20−30 avvikande– bara obetydligt negativt (Diagram 17). I åldrarna 45−70 år har dock Haningenegativa netton vilket är vanligt bland förortskommunerna.Fruktsamheten något över länets nivåI förortskommunerna brukar fruktsamheten vara ca 10 procent över länets nivå.Sedan millennieskiftet har fruktsamheten bara varit några procent över länets(Diagram 11). Det finns en trend mot större likformighet mellan länets kommuner.Det har blivit allt vanligare att personer i de barnafödande åldrarna bor kvar iStockholms stad. Koncentrationen av barnfamiljer till förortskommunerna hardärmed blivit något mindre. Jämfört med länets fruktsamhetstal har Stockholmsstads fruktsamhetstal underifrån närmat sig länets nivå medan förortskommunernastal har ovanifrån har genomgått samma process.Låg medellivslängden bland kvinnorMedellivslängden bland kvinnor i Haninge har sedan millennieskiftet varit drygt 1år lägre än för kvinnorna i länet (Diagram 12). Männens medellivslängd överensstämmeri stort sett med länets nivå. Som regel brukar avvikelserna mellan länetsoch en kommuns medellivslängd vara större bland män än bland kvinnor. Så är detdock inte bland de boende i Haninge. Ett likadant mönster finns bland befolkningeni Botkyrka.Sjuklighet och dödlighet samvarierar bl.a. med utbildningsnivå och boende. Befolkningensutbildningsnivå är låg i Haninge samtidigt som andelen boende i flerfamiljshusär hög (Diagram 30). Båda faktorerna torde bidra till de höga sjuktalenoch den kort medellivslängden.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 22Utrikes födda – samma andel som länetAndelen utrikes födda är 19 procent i Haninge – samma andel som i länet (Diagram25). Andelen invandrare från Finland, Turkiet och Sydamerika är större iHaninge än i länet medan det är lägre andelar från Asien, Afrika och EU15 utomNorden.Förvärvsfrekvens som länetsFörvärvsfrekvensen bland befolkningen i Haninge har sedan 1985 legat på i detnärmaste samma nivå som länets. Som regel har den legat något över länets utomunder lågkonjunkturåren 1995−98 då den låg något under (Diagram 4). Som regelbrukar befolkningen i förortskommunerna ha något högre förvärvsfrekvens än länet.Under den ekonomiska krisen var andelen arbetslösa högre i Haninge än i länettroligen beroende på att utbildningsnivån är låg bland de boende i kommunen(Diagram 5). Andelen studerande är fortfarande låg trots att Campus Haningeetablerats (Diagram 7).Personer med utländsk bakgrund svarar förden framtida folkökningenUnder 20-årsperioden 1985-2005 ökade folkmängden i Haninge med 10 700 personer.Enligt en framskrivning som bygger på det demografiska mönstret 2002−06och befolkningens köns- och åldersfördelning 31 dec 2006 kommer folkmängden iHaninge att öka med 9 600 personer under 20-årsperioden 2005−25 och uppgå till81 500 år 2025. De utrikes födda ökar med ca 5 000 personer och personer födda iSverige med utländsk bakgrund med ca 4 000. Den något mindre folkökningenunder den andra 20-årsperioden beror på att antalet äldre blir fler i Haninge ochdärmed blir antal dödsfall fler som i sin tur reducerar det årliga födelseöverskottetmed ca 130 personer från 2007 till 2025.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 23HuddingeDelning av Huddinge?Inom Huddinge kommun pågår en diskussion om att den östra kommundelen -Trångsund, Skogås och Länna – ska brytas ut ur Huddinge och bilda egen kommun.Alla uppgifter som redovisas här avser Huddinge kommun enligt indelningen år2008 d.v.s. inklusive Trångsund, Skogås och Länna.Huddinge är efter Stockholms stad denstörsta kommunen i länetI likhet med andra förortskommuner var folkökningen i Huddinge snabb undersenare delen av 1950-talet, hela 1960-talet och början av 1970-talet. Flemingsberg,Trångsund, Skogås och Vårby är bostadsområden som byggdes under den expansivaperioden. Åren 1995-2001 ökade också folkmängden snabbt i Huddinge (Diagram1). Efter Stockholms stad är Huddinge den största kommunen i länet med 91 827invånare 31 december 2007 enligt den officiella statistiken. Södertälje var tidigare –innan Nykvarn år 1999 blev egen kommun − den näst största kommunen i länet.Åldersstrukturen överstämmer ganska väl med länetsHuddinges åldersfördelning överstämmer ganska väl med länets. Den kraftiga”midjan” i åldrarna 20−30 som är så typisk för länets förortskommuner är inte allslika markerad i Huddinges åldersfördelning som i många andra förortskommuner.Det beror på att Huddinge har lika stor in- och utflyttning i åldrarna 20−25 år (Diagram2). De bakomliggande orsakerna till den höga inflyttningen är bl.a. att Södertörnshögskola, KI-Syd och KTH Syd dra till sig unga människor.Jämfört med länets åldersfördelning har Huddinge ett överskott i åldrarna0−22 år och 37−52 år. I övriga åldrar har Huddinge underskott jämfört med länet.Andra Stockholmskommuner med liknande åldersfördelning är Nacka och Botkyrka.I åldrarna 20−30 år är dock skillnaderna ganska stora. Nackas åldersfördelninghar en mer markerad midja i intervallet än Huddinge. Jämförelsen mellan Botkyrkaoch Huddinge går i motsatt rikting. Botkyrkas åldersfördelning har mindre indrag imidjan än Huddinge.Hög inflyttningInflyttningen till Huddinge är hög i åldersintervallet 0−50 år (Diagram 15). Det ärsåledes både ungdomar och barnfamiljer som flyttar till kommunen. Det är unikt förlänets förortskommuner. Traditionellt är det barnfamiljernas flytt till förortskommunernasom sätter sin prägel på flyttarnas åldersmönster. Karolinska institutet,Norum och Södertörns högskola i Flemingsberg bidrar till att ungdomar dras tillHuddinge.Åren 2002−06 var inflyttningen till Huddinge 11 procent högre än vad som ärnormalt för en förortskommun av Huddinges storlek.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 24Hög utflyttningHög inflyttning ger normalt hög utflyttning (Diagram 16). Den tumregeln gällerför Huddinge. Trots att utflyttningen är hög har Huddinge inget flyttningsunderskotti åldrarna 20−30 år vilket är det vanliga för länets förortskommuner (Diagram17). I åldrarna från 45 och däröver har dock Huddinge flyttningsunderskott.Så det ser ut för de flesta av länets förortskommuner. I de åldrarna är det vanligt attutomlänsbor återvänder.Flyttvinster mot centrum – flyttförluster mot periferinResultaten av omflyttningen under en längre period kan man se i diagram 23.Huddinge har i stort sett bara flyttvinst mot Stockholms stad. Med några få undantag(Solna, Södertälje, Lidingö, Sundbyberg) har Huddinge flyttförluster mot övrigaStockholmskommuner. Mot närliggande kommuner söderut och österut har Huddingeflyttförluster men även mot kommuner norr om Mälaren som t.ex. Norrtälje.Det är en god illustration av det som ibland kallas för regionförstoring 7 . Befolkningstrycketmot centrum gör att en del väljer att bosätta sig i periferin.Hög fruktsamhetMedelåldern på förstföderskor i Huddinge är knappt 1 år lägre än vad som gäller förhela länet (Diagram 35). Intressant är att den uppåtgående trenden bröts 2005. År2006 minskade medelåldern bland förstföderskorna. Är det ett bestående mönsterbör antalet födda öka de närmaste åren. Så länge som medelåldern stiger senareläggerkvinnorna sitt barnafödande vilket medför låga födelsetal. Sjunker medelålderntidigareläggs barnafödandet vilket medför högre födelsetal.I likhet med många andra förortskommuner är fruktsamheten 10−15 procenthögre bland kvinnorna bosatta i Huddinge än genomsnittet för länet (Diagram 11).Medellivslängden har nått länets nivåUnder 1970-talet var kvinnornas medellivslängd 1−2 år lägre än för kvinnorna i helalänet. Skillnaden har blivit mindre och mindre och efter millennieskiftet har kvinnornai Huddinge nått samma nivå som gäller för kvinnorna i länet (Diagram 12).Som regel brukar männen ha större avvikelse mot länets värden när det gäller medellivslängdän vad kvinnorna har. Märkligt nog är det inte så i Huddinge. Underperioden 1975−90 hade männen i Huddinge något lägre medellivslängd, i genomsnitt0,7 år, än männen i länet. Sedan 1990 har medellivslängden för männen iHuddinge legat på samma nivå som i länet.Hög andel invandrareDet finns 4 procentenheter fler invandrare i Huddinge än i länet. Jämfört medlänets fördelning finns det fler invandrare i Huddinge från Asien, Finland, Turkiet,de nya EU-länderna, Sydamerika och forna Jugoslavien (Diagram 25). Högskoleutbildningeni Flemingsberg och forskningsmiljön vid Novum medför att studerandeoch forskare från utlandet bosätter sig i Huddinge.7 NUTEK definierar regionförstoring som den process där tidigare separata lokala arbetsmarknader knyts ihoptill en ny och större region genom ökad pendling. Här definieras regionförstoring eller mer korrekt regiontillväxtsom att en regions influensområde vidgas. Befolkningstrycket mot regionens centrum gör att personerlämnar centrum för att bosätta sig i de petrifiera delarna. Förenklat kan man se regionförstoringen/tillväxtensom att nya årsringar med bebyggelse fogas till de gamla på samma sätt som i ett träd när det växer.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 25Var tredje person som flyttar till Huddinge är född utomlands (Tablå 3) och varfjärde person som lämnar kommunen är född utomlands. Omflyttningen ger Huddingeett tillskott på ca 600 utrikes födda årligen och ett underskott på ca 100 inrikesfödda.Förvärvsfrekvensen som länetsHur befolkningen i åldern 20−64 år försörjer sig med fördelning på förvärvsarbete,stöd från A-kassa/arbetsmarknadsåtgärder, sjukpenning/förtidspension, studier,socialbidrag etc. visas i diagram 4−10. Huddinge är vad gäller försörjning Stockholmslän i ett nötskal. De små skillnader som tidigare fanns mellan Huddinge ochlänet har under de senaste åren försvunnit.100 000 invånare 2020Enligt framskrivningen, som baseras på det demografiska mönstret 2002−06,kommer Huddinge att passera 100 000-strecket år 2020 (Diagram 34). Det ärfödelseöverskottet som i stort sett genererar den framtida folkökningen (Diagram33). Enligt framskrivningen blir födelseöverskottet drygt 600 per år medan inflyttningsöverskottettill en början är 400 för att därefter avta (Diagram 32).Enligt framskrivningen kommer Huddinges befolkning att öka med 14 500 under20-årsperioden 2005−25 vilket är 4 000 mindre än vad kommunen ökade från1985−2005.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 26Järfälla40 000 i folkökning på knappt 20 årLikt flera förortskommuner expanderade Järfälla kommun snabbt under andrahalvan av 1950-talet, hela 1960-talet och de första åren på 1970-talet. Folkmängdenökade från ca 12 000 år 1955 till ca 52 000 år 1973 (Diagram 1). Gröna vågen sattetillfälligt stopp år 1972 för länets expansion. I Järfälla anpassades bostadsbyggandetsnabbt till den minskade efterfrågan. År 1972 blev ca 800 lägenheter färdiga förinflyttning, året därpå 400 för att år 1974 vara så få som drygt 200 (Diagram 14).Sedan 1970-talets mitt har folkmängden i Järfälla utvecklats i samma takt somlänets.Enligt den officiella statistiken var 63 427 personer bosatta i Järfälla 31 dec 2007.Åldersstrukturen överensstämmer ganska väl med länetsDen kraftiga folkökningen 1955−73 har satt sina spår i åldersstrukturen (Diagram2). Järfälla har en stor andel av befolkningen i åldrarna 60−75 år jämfört med länet.Järfälla har bara ett blygsamt överskott av barn och ungdomar i åldrarna 5−20 år.Det underskott som de flesta förortskommuner har i de åldrar då man lämnar föräldrahemmet,bedriver högskolestudier, etablerar sig på arbetsmarknaden ochbildar familj går ovanligt högt upp i åldrarna – ända upp till 40-årsåldern i Järfälla.I åldersintervallet 40−60 är det en god överensstämmelse mellan Järfällas åldersfördelningoch länets. Det kan bara tolkas som att inflyttningen av barnfamiljer ärav lägre omfattning än till andra förortskommuner.De förortskommuner som har en åldersfördelning som liknar Järfällas är UpplandsVäsby, Södertälje, Haninge och Sigtuna i nämnd ordning. Ett gemensamtkännetecken för dessa kommuner är att något mer än 60 procent av bostadsbeståndetutgörs av lägenheter i flerfamiljshus.Låg inflyttningDe kommuner som gränsar till Stockholms stad har som regel hög inflyttning. Mendet gäller inte för Järfälla. Avståndet mellan Järfälla och Stockolm city är dock merjämförbart med Täbys och Tyresös än med de andra kranskommunernas avståndtill Stockholms city. Det var bara 4 kommuner i länet som i förhållande till sin folkmängdåren 2002−06 hade lägre inflyttning än Järfälla. Det var Norrtälje, Södertälje,Upplands Väsby och Täby varav de tre förstnämnda har ett perifert läge i länet.Jämför man åldersprofilen på de inflyttade till Järfälla med den som gäller för länetsförortskommuner finner man att inflyttningen är låg i alla åldersklasser (Diagram15). Speciellt låg var inflyttningen i de åldrar som är typiska för barnfamiljer.Sammantaget var inflyttningen 13 procent lägre än vad som är normalt för en förortskommunav Järfällas storlek.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 27Normal utflyttningUtflyttningen från Järfälla ligger på en normal nivå i förhållande till andra förortskommuner(Diagram 16). Detta påstående gäller över alla åldrar.Flyttningsunderskott sedan 1973Trots att nästan 10 000 lägenheter färdigställts åren 1973−2006 i Järfälla har kommunenhaft ett flyttningsunderskott med nästan 5 000 under samma period. Folkmängdenhar dock ökat med drygt 10 000 beroende på ett födelseöverskott på ca15 000 åren 1973−2006 (Diagram 1 och 13). Ingen kommun i länet, utom möjligenSödertälje 8 , har haft ett så stort flyttningsunderskott som Järfälla.Fruktsamhet som länetsSedan mitten av 1980-talet har fruktsamheten bland kvinnor bosatta i Järfälla legatpå samma nivå som i länet och förändrats på likartat sätt (Diagram 11). Som regelbrukar fruktsamheten bland kvinnor boende i länets förortskommuner vara ca 10procent över länets nivå.Medellivslängden som länetsSedan 1980-talets slut har medellivslängden för kvinnor och män bosatta i Järfällaöverstigit länets nivå något (Diagram 12). Avvikelserna är så små att man inte görnågot våld på sanningen när man påstår att Järfällas medellivslängd överensstämmermed länets.En procentenhet fler invandrare än i länet20 procent av befolkningen i Järfälla är född utomlands. Det är en procentenhetmer än i länet (Diagram 25). Det finns procentuellt fler invandrare från Asien,Finland och Sydamerika än i länet medan procentandelen är lägre för invandrarefrån Afrika och forna Jugoslavien än i länet.Hög förvärvsfrekvensFörvärvsfrekvensen bland de boende i Järfälla har under åren 1985−2005 i genomsnittvarit 3 procentenheter högre än i länet (Diagram 4). Under de senaste årenhar förvärvsfrekvensen närmat sig länets nivå samtidigt som andelen sjukskrivna/förtidspensionäreröverstigit länets nivå (Diagram 6).Åldrande befolkningDen kraftiga utbyggnaden åren 1955−73 har bl.a. medfört att Järfälla har en storandel av befolkningen i åldrarna 60−75 år. Redan 2010 kommer 17 procent av Järfällasbefolkning att vara 65 år eller äldre. Det är 2 procentenheter mer än vad somgäller för länet. År 2025 kommer 65-plussarna att uppgå till 20 procent av befolkningenvilket fortfarande är 2 procentenheter mer i länet (Tabell 7).8 SCB:s flyttningsstatistik redovisar Södertälje och Nykvarn tillsammans t.o.m. år 1998. Hade Södertälje redovisatsexkl. Nykvarn under hela perioden är det sannolikt att också Södertälje haft lika stort flyttningsunderskottsom Järfälla.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 28Fortsatt folkökning tack vare invandringenFramskrivningen som baseras på de demografiska mönstren 2002−06 och befolkningenssammansättning 31 dec 2006 visar att folkmängden kommer att öka med6 500 under 20-årsperioden 2005−25 jämfört med 5 700 under föregående 20-årsperiod 1985−2005. Personer med svensk bakgrund kommer att minska meddrygt 3 000 medan personer födda i Sverige med utländsk bakgrund ökar med4 600 och utrikes födda med 5 100 (Diagram 32, 33, 34 och tabell 6).Födelseöverskottet bidrar under framskrivningens första år med ca 300 per år.Allteftersom fler av Järfällas invånare blir äldre ökar antalet dödsfall vilket gör attfödelseöverskott avtar och blir ca 200 åren 2020−25. Inflyttningen ökar något beroendepå att fler invandrare flyttar från andra kommuner till Järfälla.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 29LidingöLidingös befolkningsutveckling som länetsUnder 1950-talet och början på 1960-talet ökade folkmängden snabbare i Lidingöstad än i länet (Diagram 1). Därefter har folkökningen i Lidingö och länet i stortsett förändrats i samma takt. De år då länet har vidkänts inrikes flyttningsunderskotthar underskotten drabbat Lidingö proportionellt mer än länet antagligenberoende på att inrikes flyttningarna betyder mer för Lidingö än för länet. Så var detunder perioderna 1970−73, 1978−81 och åren 1988−92. Den första perioden,1970−73, kännetecknades av omfattande byggnation av småhus samtidigt som utflyttningenökade och inflyttningen minskade från/till storstadsområdena. När detråder högkonjunktur i Sverige är inflyttningen till länet låg från övriga landet samtidigtsom utflyttningen är hög. Runt 1990 var efterfrågan på arbetskraft exceptionellthög och arbetslösheten mycket låg m.a.o. stark högkonjunktur. Lidingös storaflyttunderskott åren 1989−91 torde ha ett starkt samband med flyttströmmarna tilloch från länet (Diagram 13).Enligt den officiella statistiken var 42 710 personer bosatta i Lidingö stad den 31dec 2007.Hög andel ålderspensionärer – låg andel ungaTillsammans med Norrtälje har Lidingö den äldsta befolkningen i länet. I åldrarna80−90 år finns det ett stort överskott av personer jämför med länets åldersfördelning.Så tidigt som 1995 var 19 procent av Lidingös befolkning 65 år eller äldre(Tabell 7). Det var 4 procentenheter mer än i länet.Den för förortskommuner så karakteristiska midjan i de åldrar då man studerarvid högskolan, etablerar sig på arbetsmarknaden och bildar familj täcker ovanligtmånga åldersklasser i Lidingös befolkning. Den börjar som sig bör i 20-årsåldernoch sträcker sig ända upp i 40-årsåldern (Diagram 2) vilket tyder på en ganska låginflyttning av barnfamiljer och/eller hög utflyttning av unga.Det finns bara två kommuner i länet som har en åldersfördelning som är någorlundalik Lidingös och det är Täby och Danderyd. Fr.o.m. 70 års ålder är det mycketgod överensstämmelse mellan Lidingös och Danderyds åldersfördelning. Gemensamtför de tre kommunerna är bl.a. hög utbildningsnivå och hög medellivslängd.Bostadsbeståndets sammansättning är dock annorlunda i Lidingö stad jämfört medTäby och Danderyd. Nästan två tredjedelar av lägenheterna i Lidingö stad är bostäderi flerfamiljshus medan det är knappt hälften i Täby och Danderyd.Endast en landförbindelse ger ett begränsatflyttningsomlandLidingö är en av Stockholms stads kranskommuner. Närheten till Stockholms citymedför i de flesta fall både hög inflyttning och utflyttning. Lidingö har emellertidnormal inflyttning medan utflyttningen, med hänsyn till köns- och åldersfördelningen,är hög. Den låga inflyttningen i förhållande till andra kranskommuner tordebero på att Lidingö bara har en landförbindelse och den är med Stockholm. Upp-

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 30tagningsområdet för inflyttare blir därmed begränsat. Ekerö med liknande förutsättningarhar proportionellt sett lägre inflyttning än Lidingö.Nästan varannan (47 procent) av de inflyttade åren 2002−06 kom från Stockholmsstad och fyra av tio (39 procent) av de utflyttade bosatte sig i Stockholms stad(Diagram 20). Det är ungefär samma bild som i Ekerö kommun.Normal inflyttningInflyttningen till Lidingö är 3 procent lägre än vad som är normalt för en förortskommunav Lidingös storlek (Diagram 15). Åldersprofilen på de inflyttade överensstämmerganska väl med den som gäller för förortskommuner.Hög utflyttningI likhet med de flesta kranskommuner till Stockholm är utflyttningen från Lidingöhög. Den höga utflyttningen i åldersintervallet 21−33 år drar upp Lidingös värden(Diagram 16). I åldrarna därunder och däröver ligger utflyttningen från Lidingöpå en för förortskommuner normal nivå.Barnfamiljer flyttar till Lidingö – personer i åldrarna 18–28och 50–65 år lämnarLidingös flyttnetto visar att barnfamiljer flyttar till Lidingö. I förskoleåldrarna är detett överskott på 135 barn årligen och i föräldraåldrarna 31−42 ett överskott på drygt200 personer (Diagram 17). Ett underskott med ca 100 personer vardera observerasi de båda åldersklasserna 18-28 och 50-65 år.Fruktsamhet som i andra förortskommunerI de flesta förortskommunerna är fruktsamheten ca 10 procent över länets. Sedanmitten av 1990-talet är det också så i Lidingö stad (Diagram 11). Tidigare överensstämdelänets och Lidingös nivåer.Mycket hög medellivslängdNäst efter Danderyd har de boende i Lidingö stad den högsta medellivslängden ilänet (Diagram 12). I Livslängden i Sverige 2001−2005 (Demografiska rapporter2007:1) redovisar SCB livslängden åren 2001−05 för de 80 största kommunerna 9 iSverige. Männen i Lidingö har den högsta medellivslängden och kvinnor i Kungsbackaoch Lidingö har högsta medellivslängden av de boende i de 80 största kommunerna.(Danderyd föll utanför redovisningen eftersom kommunen då låg på 81:aplats storleksmässigt.) Andra kommuner som ligger högt upp på listan är blandkvinnor i Falkenberg, Täby och Värnamo samt bland män i Vellinge, Täby, Lerumoch Kungsbacka.Troligen har befolkningen i Danderyd den högsta medellivslängden i Sverige ochi Lidingö stad den näst högsta. En bakgrundsfaktor med hög förklaringsgrad ärutbildningsnivå. Kommuner där befolkningen har hög utbildningsnivå har samtidigthög medellivslängd. Andra förklaringsfaktorer är boende och familjeförhållanden.Boende i småhus har högre medellivslängd än boende i flerfamiljshus medhyresrätt. Sammanboende har högre medellivslängd än ensamstående.9 Tyvärr kom inte Danderyd med i SCB:s redovisning. Danderyd låg under åren 2001−05 på 81:a plats blandlandets kommuner. SCB brukar anse att det bör vara minst 30 000 invånare i ett område för att få säkraskattningar av medellivslängden. Det hade alla de 80 kommunerna utom Gislaved som låg på 80:e plats.Danderyds genomsnittliga folkmängd under perioden var 29 855.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 31Utbildningsnivån bland de boende i Lidingö stad är efter Danderyd den högsta ilänet (Diagram 30). I avsaknad av den familje- och lägenhetsstatistik som Folkochbostadsräkningarna redovisade t.o.m. år 1990 finns knappast några uppgifteralls på kommunnivå. Från rapporten Barn och deras familjer i Stockholms län år2005/2006 (Statistik om Stockholms län och region 2007:2 utgiven av RTK) kanman dock få uppgifter om andelen barn 0−17 år som lever med båda sina föräldrar.I Stockholms län är andelen högst i Danderyd, Täby, Ekerö, Sollentuna och Lidingö.Tolkningen av dessa uppgifter är att andelen sammanboende är högt i de uppräknadekommunerna. Det är också de kommunerna tillsammans med Salem (som har ca15 000 invånare och därmed en skattning av medellivslängden som är behäftad medslumpfel) som har högst medellivslängd i länet.Låg andel invandrareAndelen invandrare är 6 procentenheter lägre än i länet (Diagram 25). Jämförtmed länets fördelning är det få invandrare från Asien, Afrika, Turkiet och Finland. Åandra sidan finns det något fler från Nordamerika, OSS-länderna, Danmark, Norgeoch EU-15 utom Norden. Sammanfattningsvis är andelen invandrare låg från ländervarifrån det kommer flyktinginvandrare medan den är hög från länder varifrån detkommer arbetskraftsinvandrare eller anhöriga som bildat familj med svenskar.Låga sjuktal och låg arbetslöshetBefolkningens höga utbildningsnivå borde ge goda förutsättningar för en hög förvärvsfrekvens.Förvärvsfrekvensen bland Lidingöborna är som regel bara 1−2 procentenheteröver länets genomsnitt (Diagram 4). Under 1990-talskrisen drabbadesinte befolkningen i Lidingö stad lika hårt som i länet. Då var förvärvsfrekvensen3−4 procentenheter över länets.Andelen sjukskrivna/förtidspensionerade och arbetslösa/i arbetsmarknadsåtgärderär låg. Nivåerna är genomgående tre femtedelar av de som observerats förlänet (Diagram 5 och 6). Än lägre är nivån för personer som får sin försörjning viasocialbidrag. Här ligger Lidingös nivå på två femtedelar av länets (Diagram 9).När man konstaterat att förvärvsfrekvens bara är något över den normala nivån,att sjuktalen är låga och att arbetslösheten är låg då frågar man sig vilka grupper harhöga värden bland Lidingös befolkning? Andelen studerande är något högre än ilänet men det är bara en delförklaring (Diagram 7). Restgruppen ”övriga ej förvärvsarbetande”är ovanligt stor i Lidingös befolkning (Diagram 10). Gruppenbestår av personer som försörjer sig via pension (t.ex. avtalspension men ej förtidspension),föräldrapenning, kapitalinkomst, ersättning till värnpliktiga och personersom får sin försörjning av annan familjemedlem 10 samt personer som enligt inkomststatistikensaknar försörjning. Här finns antagligen en felkälla beroende påatt en del personer är folkbokförda i Sverige utan att vistas i landet. Knappt en tiondelav gruppen ”övriga ej förvärvsarbetande” kan vara felaktigt folkbokförda i Sverigevarför ev. fel inte förklarar vare sig den höga nivån eller förändringarna övertiden. Istället torde det vara så att fler får försörjning via kapitalinkomster och/ellerolika försäkringssystem.Ett liknande men mer artikulerat mönster finns också i Danderyds kommun.10 Familjemedlem boende i samma hushåll.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 32Ökad tillväxtFör att vara en kommun i ett expanderande storstadsområde har befolkningstillväxtenvarit svag under 20-årsperioden 1985−2005. Befolkningen ökade med 3 600personer. Enligt framskrivningen som bygger på det demografiska mönstret2002−06 och befolkningens sammansättning den 31 dec 2006 kommer Lidingösbefolkning att öka med 5 200 personer under 20-årsperioden 2005−25 (Diagram34). Födelseöverskottet kommer även i framtiden att bli lågt – i genomsnitt ungefär100 per år (Diagram 33). Andelen äldre är hög bland befolkningen i Lidingö vilketger många dödsfall trots hög medellivslängd. Enligt framskrivning kommer flyttningsöverskottatt bli ca 150 per år – mer till en början och mindre i slutet av perioden.Andelen äldre, 65 år eller mer, minskade något från 1995 till 2005 – med 1 procentenhettill 18 procent. Enligt framskrivningen ökar andelen äldre till 20,4 procentår 2015 och till 21,1 procent år 2025 (Tabell 7). Ungefär samma andel äldrekommer också Täby och Vaxholm att få år 2025 om det demografiska mönstret från2002−06 blir bestående. Två kommuner, Norrtälje och Nynäshamn, kommer att fåbetydligt högre andelar, 29 resp. 25 procent, beroende på de båda kommunerna harinflyttningsöverskott i åldrarna 50−65 år. De flesta kommuner i länet har flyttningsunderskotti det åldersintervallet vilket gör att antalet äldre ökar relativt långsamt ide flest av länets kommuner.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 33NackaNacka utvidgades med Boo och Saltsjöbaden 1971Nacka utvidgades år 1971 med Boo och Saltsjöbaden. Alla kommentarer här avserNacka kommun enligt indelningen 1971 d. v. s. inklusive Boo och Saltsjöbaden.Snabb folkökningNacka har under hela efterkrigstiden haft en snabbare folkökning än länet (Diagram1). Enligt den officiella statstiken var det 84 303 personer bosatta i Nackaden 31 dec 2007.Åldersfördelningen som i länets förortskommunerNackas åldersfördelning har ungefär samma utseende som övriga förortskommuner(Diagram 2). Barnfamiljer bosätter sig i Nacka vilket gör att det finns ett överskottav barn t.o.m. 17 års ålder och vuxna i åldrarna 35–50 år jämfört med länets åldersfördelning.Ungdomarna flyttar från Nacka men inte i lika stor omfattning som frånandra förortskommuner som ligger nära Stockholm stad. Den snabba folkökningeni Nacka har medfört att andelen äldre är låg i Nacka.Av länets kommuner har Sollentuna och Huddinge en åldersfördelning som mestär lik Nackas. Huddinge har ungefär samma fördelning av lägenheter i flerfamiljshusoch småhus som Nacka. Befolkningen i Sollentuna och Nacka har samma utbildningsnivå(Diagram 30).Hög inflyttningInflyttningen till Nacka är hög. Det är bara tre kommuner i länet som har högreinflyttning än Nacka och det är Solna, Sundbyberg och Danderyd – alla gränskommunertill Stockholm stad.Den stora inflyttningen av personer i åldern 30−40 år och av förskolebarn gör attflyttströmmen till Nacka blir kraftig (Diagram 15). Den största flyttströmmen tillNacka kommer från Stockholms stad. Ungefär 50 procent av de inflyttade kommerdärifrån (Tabell 3o4). Åren 2002−06 var Nacka den förortskommun som drog tillsig flest utflyttare från Stockholms stad (Diagram 20 i Stockholms stads excelbok).Hög utflyttning – unga lämnarAlla kommuner som gränsar till Stockholms stad har hög utflyttning utom Tyresö(1 procent över genomsnittet för förortskommunerna) och Järfälla (3 procent över).Nacka tillsammans med Lidingö har trots allt en förhållandevis låg utflyttning – 15procent högre än länets förortskommuner. Solna (65 procent över), Sundbyberg (63procent över) och Danderyd (47 procent över) har i förhållande till sin ålders- ochkönsstruktur betydligt högre utflyttning.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 34Det är i åldrarna 20−35 år som utflyttningen är hög (Diagram 16) m.a.o. det ärunga människor som lämnar Nacka. De unga i Nacka flyttar till Stockholms stadmen migrationsströmmen går också i den andra riktningen mot Värmdö. Barnfamiljermed föräldrar i åldern 25−40 år och med barn i förskoleåldern lämnarNacka för att bosätta sig på Värmdö.Hög fruktsamhetBarnfamiljer flyttar till Nacka. Familjer som har ett eller två barn är de som är mestbenägna att föda ytterligare ett barn. Det är därför inte så märkligt att fruktsamhetenär 10−15 procent högre än i länet totalt.Medellivslängden något högre än för hela länetMedellivslängden för män i Nacka är 0,5−1,0 år högre än den som beräknats förmän i hela länet. För kvinnorna i Nacka är medellivslängden 0,1−0,5 år högre än förlänets kvinnor (Diagram 12). Det brukar vara den socioekonomiska statusen somförklarar variationerna i medellivslängden. För männens del ger som regel densocioekonomiska gradienten större utslag på medellivslängden än för kvinnor. Såtycks det också vara i Nacka.Lägre andel invandrare16,5 procent av befolkningen 31 dec. 2006 var födda utomlands jämfört med 19,2procent i hela länet. Jämfört med länets fördelning har Nacka förhållandevis fåinvandrare från Asien, Afrika och Turkiet.Hög förvärvsfrekvensRelativt låga sjuktal (Diagram 6) och låg andel socialbidragstagare (Diagram 9)gör att en större andel av befolkningen i Nacka än i länet försörjer sig genom arbete(Diagram 4). Före krisen på 1990-talet var förvärvsfrekvensen 1−2 procentenheterhögre än länets genomsnitt (Diagram 4). Åren 2003−05 har förvärvsfrekvensenvarit 3 procentenheter högre än för hela länet.100 000 invånare år 2025Sedan 1980-talets mitt har inflyttningen till Nacka ökat med ca 100 procent. Utflyttningenhar också ökat i ungefär samma omfattning. Flyttningsnettot har naturligtvisvarierat över åren men ändå legat nära medelvärdet på drygt 600. Enligtframskrivningen blir flyttnettot något mindre de kommande åren (Diagram 32).Folkmängden kommer ändå att öka med ca 1 000 personer årligen tack vare detstora födelseöverskottet som enligt framskrivningen kommer att uppgå till drygt500 per år (Diagram 33). Fortsätter den demografiska utvecklingen som den observerades2002−06 kommer Nackas invånarantal att nå 100 000 år 2025 (Diagram34). Under 20-årsperioden 1985−2005 ökade Nackas befolkning med 20 600personer. Enligt framskrivningen kommer befolkningen i Nacka att öka med 20 300personer under 20-årsperioden 2005−25.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 35NorrtäljeÅr 1971 utökades Norrtälje med sju kommuneroch en församlingÅr 1971 utökades Norrtälje med Väddö, Häverö, Rimbo, Lyhundra, Frötuna, Blidöoch Roslags-Länna kommuner samt med Edsbro församling som tidigare tillhördeKnutby kommun. Alla kommentarer i texten nedan avser Norrtälje inklusive de år1971 utökade områdena.Befolkningsutvecklingen i Norrtälje som i länets grannkommunerNorrtälje kommun är den till landarealen största kommunen i länet och upptarnästan en tredjedel av länets landareal. Det är också den kommun i länet som liggerlängst från Stockholms city. Avståndet mellan Norrtälje tätort och Stockholms cityär ca 70 km. Mellan Nynäshamns tätort och Stockholms City är det ungefär 60 km.Läget och ytan gör att Norrtälje skiljer sig från andra kommuner i länet och iställethar likheter med kommuner i Uppsala och Södermanlands län som ligger på ungefärsamma avstånd från Stockholms stad.När flertalet förortskommuner hade en kraftig folkökning under 1950- och 1960-talen minskade folkmängden under 1950-talet i Norrtälje för att under 1960-taletöka i lugn takt (Diagram 1).Vid högkonjunkturen åren runt 1990 ökade utflyttningen från Stockholms län tillgrannlänen. Många av utflyttarna hade kvar sitt arbete i länet och blev därmedinpendlare till länet. Norrtäljes utveckling har likheter med kommunerna i Uppsalaoch Södermanlands län. Under 7-årsperioden 1987−93 ökade Norrtäljes folkmängdmed nästan 7 000 – en folkökning som i förhållande till Norrtäljes folkmängd varbetydligt kraftigare än länets. Åren därefter har tillväxten varit ungefär densammasom i länet vilket för Norrtäljes del har medfört en tillväxt med något mer än 400personer årligen.Enligt den officiella befolkningsstatistiken var det 55 225 personer bosatta iNorrtälje den 31 dec 2007.ÅldersstrukturNorrtälje har högst andel ålderspensionärer i länet − 20,6 procent av befolkningenår 2007 jämfört med 14,2 för länet. Sett ur ett nationellt perspektiv är Norrtäljesandel inte uppseendeväckande hög. I Pajala är andelen ålderspensionärer 30,2procent. Det finns ytterligare 130 kommuner som har högre andel än Norrtälje.Åldersfördelningen i Norrtälje är unik för Stockholms län med underskott i åldrarna0−9 år och 21−49 år samt överskott i åldrarna 10−20 år och 50+ (Diagram 2).Speciellt stora är överskotten i åldrarna 60−70 år. Som nästan alltid beror avvikelseri åldersstrukturen på in- och utflyttarnas åldersprofiler. De flesta förortskommunerhar inflyttningsöverskott i förskoleåldern. Norrtälje har inflyttningsöverskott både iförskole- och skolåldern med sammanlagt ca 125 barn per år (Diagram 17). Delåga födelsetalen ger Norrtäljes befolkningspyramid en smal bas. Inflyttningen fyller

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 36på och vid 10 årsåldern vänds underskottet till överskott jämfört med länets fördelning.Till skillnad mot de flesta förortskommuner har Norrtälje positiva flyttnetton iåldrarna 45−70 år. På sikt medför det att andelen 65+ blir hög.Minst avvikelse gentemot Norrtäljes åldersstruktur har Nynäshamn. Åldersfördelningarnaöverensstämmer i åldrarna 10−30 år och 45−70 år. Norrtälje har färreförskolebarn, färre i föräldraåldrarna och fler ålderspensionärer än Nynäshamn.Låg inflyttningJämfört med övriga kommuner i Stockholms län har Norrtälje låg inflyttning (Diagram15). I förhållande till kommunens folkmängd är inflyttningen 36 procentlägre än genomsnittet för länets förortskommuner. I åldrarna 20−35 år är inflyttningenlåg medan den är hög i åldrarna 57−66 år.Låg utflyttningLåg inflyttning ger som regel också låg utflyttning. Norrtälje kommun är inget undantag.Tar man hänsyn till köns- och åldersfördelningen i Norrtälje finner man attutflyttningen från kommunen är 31 procent lägre än genomsnittet för länets förortskommuner(Diagram 16).I förhållande till folkmängden har Norrtälje lägst inflyttning och lägst utflyttningav kommunerna i Stockholms län.Positivt flyttnetto varje år sedan 1971Norrtälje har varje år sedan 1971 haft positivt flyttnetto. Det är bara Värmdö kommuni länet som kan uppvisa något liknande. I medeltal per år är det ca 450 flerpersoner som flyttar till Norrtälje än från (Diagram 13).Positivt flyttnetto mot alla StockholmskommunerStorstadsområdenas expansion sker bl.a. genom utflyttning från de centrala delarnatill periferin. För Norrtäljes del har flyttningsutbytet gett överskott mot samtligakommuner i länet (Diagram 23). Andra kommuner med nästan lika hög ranking ärkustkommunerna Värmdö, Österåker och Vaxholm.Andelen Stockholmare störst i NorrtäljeStor inflyttning från andra delar av länet har gett som resultat att Norrtälje harhögst andel Stockholmare av alla kommuner. Hela 72 procent av de boende i Norrtäljeär födda i Stockholms län. Värmdö (70 procent), Ekerö (68), Vallentuna (68),Tyresö (66), Vaxholm (66) och Österåker (66) har också hög andel Stockholmare.Gemensamt för kommunerna är närheten till vatten och en relativt småskalig bebyggelse.Lågt antal födda – normal fruktsamhetUnderskottet på kvinnor och män i de barnafödande åldrarna och en relativt högandel äldre medför att Norrtälje som regel får vidkännas födelseunderskott (Diagram33). Det är en unik situation bland länets förortskommuner.Sedan mitten av 1990-talet har fruktsamhet bland de boende i Norrtälje legat påsamma nivå som i länet (Diagram 11). Från slutet av 1970-talet till mitten av 1990-talet var fruktsamhetsnivån bland de boende i Norrtälje ca 20 procent högre än ilänet.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 37Lägst utbildningsnivåBland länets kommuner har befolkningen i Norrtälje den lägsta utbildningsnivån(Diagram 30). Det stämmer väl överens med den generella bilden – befolkningen ikommuner nära Stockholms city har den högsta utbildningsnivån medan de boendei kommuner belägna i länets periferi har den lägsta.Medellivslängden som länetsSedan mitten av 1990-talet har medellivslängden för befolkningen i Norrtälje legatpå samma nivå som för hela länet och förändrats i samma takt som för länet (Diagram12). Trots låg utbildningsnivå bland de boende i kommunen överensstämmerNorrtäljes medellivslängd med länets. Ett relativt högt ohälsotal (Diagram 6) ärytterligare en negativ faktor. Det finns således plusfaktorer, som inte är så lätta attkvantifiera i Norrtäljes boendemiljö vilka kompenserar de negativa komponenterna.Låg andel invandrareAndelen invandrare är 10 procentenheter lägre i Norrtälje än i länet (Diagram 25).De goda kommunikationerna med Finland, färjeförbindelse från både Kapelskäroch Grisslehamn, bidrar till att antalet finländare är relativt högt i Norrtälje. Inflyttningenav finländare var som störst på 1960-talet men är numera av liten omfattningvilket gör att antalet unga finnländare blir färre och de äldre ökar i antal.Antalet invandrare från andra befolkningsgrupper är lågt i Norrtälje.Förvärvsfrekvensen har utvecklats bättre än i länetFörvärvsfrekvensen bland de boende i Norrtälje har utvecklats bättre än i länet(Diagram 4). År 1985 var förvärvsfrekvensen 2 procentenheter lägre än i länet.Under åren 2002−05 var den nästan 5 procentenheter över länets nivå. Det är uniktför Norrtälje. I de flesta kommuner har förvärvsfrekvensen utvecklats som i länet –genomgående någon eller några procentenheter över/under länets nivå. Utvecklingenhar gått i motsatt rikting för Huddinge och Sundbyberg.Det bör påpekas att förvärvsfrekvensen har fallit i nästan samtliga kommunersom en följd av den ekonomiska krisen under 1990-talet. Nedgången har inte varitjämt fördelad bland länets kommuner. Utvecklingen har varit bäst i de periferadelarna – i Nykvarn med en uppgång på 1 procentenheter 11 från 1985 till 2005, iÖsteråker en nedgång med 1 procentenhet samt Norrtälje, Vallentuna och Salemmed 3 procentenheter vardera. Förvärvsfrekvensen har fallit mest i de centralt belägnakommunerna och kommuner med hög andel invandrare. I Botkyrka föll förvärvsfrekvensenfrån 1985 till 2005 med 13 procentenheter, i Danderyd och Huddingemed 11 procentenheter samt Sundbyberg med 10.Svagare folkökningUnder 20-årsperioden 1985−2005 ökade folkmängden i Norrtälje med drygt 12 000personer. Snabbast var folkökningen åren 1987-93. Enligt en framskrivning sombygger på de demografiska mönster som observerats åren 2002−06 och befolkningensköns- och åldersstruktur 31 dec 2006 kommer Norrtäljes folkmängd att ökamed endast 5 500 åren 2005−25 och beräknas uppgå till 60 000 år 2025 (Diagram34).11 Procenttalen är korrigerade för tidsseriebrotten i sysselsättningsstatistiken åren 1993 och 2003.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 38Enligt framskrivningen kommer inflyttningsöverskottet att bli drygt 400 per år(Diagram 32). Eftersom gruppen äldre ökar kommer dödsfallen att öka från ca600 till drygt 700 år 2025. Enligt framskrivningen kommer antalet födda att uppgåtill drygt 500 årligen. Födelseunderskottet ökar därför från ca 100 till 200 år 2025(Diagram 33). Det växande födelseunderskottet medför en svagare tillväxt.Stor ökning av de äldreAndelen 65+ har under ganska lång tid pendlat runt 19 procent i Norrtälje. De stabilatalen beror på att Norrtälje åren 1987−93 hade en kraftig inflyttning. Enligt framskrivningenkommer andelen 65+ att öka snabbt under de kommande 10−20 åren.År 2015 kommer 26 procent av befolkningen att tillhöra gruppen 65+ för att därefteröka till 29 procent år 2025 (Tabell 7). Alla kommuner i länet har en uppgång iandelen äldre. Uppgången bland länets kommuner är dock störst i Norrtälje ochutgår från den högsta nivån. Nynäshamn är den kommun som har störst likhet medNorrtälje. År 2005 var andelen 65+ 3 procentenheter lägre i Nynäshamn än Norrtäljeoch enligt framskrivningen kommer andelen 65+ inte att öka lika snabbt iNynäshamn som i Norrtälje.I huvudsak är det två faktorer som orsakar den snabba ökningen av äldre i Norrtälje.Inflyttningsöverskottet blir enligt framskrivningen drygt 400 per år jämförtmed ca 900 åren 1987−93. Färre unga flyttar in i kommunen än under den expansivaperioden 1987−93. Den andra orsaken är åldersprofilen på in- och utflyttarna iNorrtälje. Flyttningsöverskott i åldrarna 30−75 med speciellt stora överskott i intervallet57−66 år ger ett tillskott av äldre. De flesta förortskommuner har flyttningsunderskotti åldrarna 45-75 år vilket bidrar till en långsammare tillväxt av de äldre.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 39NykvarnNykvarn blev egen kommun år 1999År 1999 bröts Taxinge och Turinge församlingar ut ur Södertälje kommun och bildadeNykvarns kommun.Tyvärr är det statistiska underlaget för Nykvarn knapphändigt åren före 1999.I SCB:s befolkningsregister finns uppgifter om församling varför det inte föreliggernågra tekniska svårigheter att revidera statistiken avseende Nykvarn och Södertäljei SCB:s databaser. I det uttag som RTK beställt från SCB redovisas Nykvarn ochSödertälje var för sig.Kommentarerna i texten avser Nykvarn enligt indelningen år 1999.Snabb folkökning på 1970-taletNykvarn ligger i länets periferi och har i likhet med andra kommuner i periferin haften ganska måttlig folkökning fram till 1970 (Diagram 1). Åren 1974−82 ökad folkmängdenmed ca 2 000 personer vilket med hänsyn till Nykvarns folkmängd var enkraftig ökning. Därefter har folkmängden ökat i samma takt som i länet utom2006−07 då ökningstakten var dubbelt så hög som i länet.Den 31 dec 2007 var 8 926 personer bosatta i Nykvarn enligt den officiella statistiken.Nykvarn är länets minsta kommun. Före 1999 var Waxholm länets minstakommun.Extrem åldersfördelningÅldersfördelningen på befolkningen i Nykvarn avviker extremt mycket från länets(Diagram 2). Det är inte så förvånande att åldersfördelningen avviker från länets.Små områden med en likartad bebyggelse kan t.ex. dra till sig barnfamiljer ochdärmed blir åldersfördelningen särartad.I tre åldersintervall har Nykvarn överskott jämfört med länet och det är i åldrarna2−18 år, 36−45 år och 58−68 år. Överskotten i barnaåldrarna och föräldraåldrarnaåterfinns i de flesta förortskommuner och har samband med att barnfamiljersöker sig till förortskommuner. Överskottet i åldrarna 58−68 år är en följd av bostadsbyggandeti Nykvarn åren 1976−82 och därmed sammanhängande inflyttning.Den för förortskommunerna karakteristiska midjan i åldrarna 19−35 år är extremtdjup i Nykvarn. Orsaken är den mycket höga utflyttningen i åldrarna 19−22 år(Diagram 16).Ingen annan kommun i länet har en åldersfördelning som överensstämmer medNykvarns. Minst avvikelse mot Nykvarn har Österåker, Salem och Värmdö. Österåkeroch Värmdö har nästan lika låg andel bostäder i flerfamiljshus som Nykvarn.Taggiga kurvor i små kommunerAlla demografiska händelser som födelser, dödsfall, migration har ett samband medålder och kön. Ju mindre folkmängden är i ett område desto svårare är det att sedemografiska mönster och trender eftersom ”de stora talens lag” blir urholkad ochistället får slumpen ett större spelrum. Ett illustrativt exempel är diagram 11 som

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 40visar det summerade fruktsamhetstalet (TFR = total fertility rate). I genomsnittvarierar fruktsamhetstalet i Nykvarn med 0,35 barn mellan åren. Det 95-procentigakonfidensintervallet för TFR i en kommun av Nykvarns storlek är ca ±0,4. De årligavariationerna beror således i de flesta fall på naturliga slumpmässiga variationer.I diagram 12 redovisas återstående medellivslängd för femårsperioder iställetför ettåriga tal för att reducera slumpvariationen. Trots att undersökningsperiodenutökats till 5 år blir det 95-procentiga konfidensintervallet ca ±2 år för en kommunav Nykvarns storlek. De avvikelser som finns mellan Nykvarn och länet är barasignifikanta för några få år.Nykvarn har störst flyttningsutbyte med SödertäljeDet kan tyckas märkligt att Nykvarn med sitt perifera läge i länet har en inflyttningsom bara ligger 8 procent under genomsnittet för förortskommunerna i länet (Diagram15). Beaktar man köns- och åldersfördelningen i Nykvarn finner man attutflyttningen överstiger den för förortskommuner normala nivån med 8 procent(Diagram 16). Övriga förortskommuner har sitt största flyttningsutbyte medStockholm stad. Men det gäller inte för Nykvart som istället har sitt största utbytemed Södertälje (Diagram 20 och 23). Hela 51 procent av de inflyttade åren2002−06 kom från Södertälje mot bara 12 procent från Stockholms stad. Fördelningenpå de utflyttade är snarlik – 48 procent flyttade till Södertälje medan bara9 procent flyttade till Stockholms stad.I förhållande till Södertälje har Nykvarn ett centralt läge. Nykvarns höga omflyttningberor således på det korta avståndet mellan Södertälje och Nykvarn.Nykvarn har lika starka band med Södertälje som Ekerö och Lidingö har medStockholms stad.Utflyttning till SödermanlandNykvarn och Södertälje utgör länets gränskommuner mot Södermanlands län. Bådakommunerna har negativt flyttnetto mot Södermanlands län. Hälften av de utflyttadefrån Nykvarn till Södermanland bosätter sig i Nykvarns grannkommun Strängnäs.Det är vanligt att man klassificera utflyttningen från storstadsområdena till närliggandeområden som regionförstoring. När det gäller flyttningarna från Nykvarntill Strängnäs torde det istället vara fråga om den klassiska migrationen från enmindre tätort till större d.v.s. migrationsflöde uppåt i ortshierarkin.FlyttnettotEftersom Nykvarn har en låg folkmängd varierar flyttnetto mellan åren. I genomsnittär det något under 100 per år (Diagram 13). Åldersfördelningen på flyttnettotär annorlunda än den gängse för förortskommuner (Diagram 17). Ett tydligt negativtnetto finns bara i åldrarna 19−22 år. I de flesta förortskommuner är det ett negativtflyttnetto ända upp till 30−35 års ålder. Flertalet av de unga som har för avsiktatt flytta från Nykvarn har redan gjort det vid 23 års ålder vilket är tidigt jämförtmed andra kommuner. En förklaring kan vara att de som studerar vid universitetoch/eller högskolor inte bor kvar i Nykvarn utan lämnar kommunen för att bosättasig på studieorten (Diagram 7 och 8). Här kan mönstret skilja sig från kommunersom ligger centralt i länet.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 41Fruktsamheten som i andra förortskommunerSom framgår av diagram 33 varierar antalet födda mellan åren. Det gör att fruktsamhetstalenockså varierar. Jämnar man ut värdena över tiden finner man attfruktsamhetsnivån bland kvinnorna boende i Nykvarn ligger ungefär 10 procentöver länets nivå. Det är normalt för förortskommuner.Låg utbildningsnivåI likhet med andra förortskommuner i länets periferi är utbildningsnivån låg blandde boende i Nykvarn. Kommunen ligger i ett bälte med kommuner i södra delen avlänet där utbildningsnivån är låg. Andra kommuner i bältet är Södertälje, Botkyrka,Nynäshamn, Haninge och Huddinge.Medellivslängden som i länetDe i diagram 12 redovisade uppgifterna om medellivslängden varierar mellanåren. Det är få värden som avviker mer än 2 år från länets uppgifter vilket gör attman kan dra slutsatsen att medellivslängden bland de boende i Nykvarn är densammasom i länet. Låg utbildningsnivå borde påverka livslängden negativt men detfinns andra positiva faktorer som hög förvärvsfrekvens, den högsta i länet, och lågtberoende av socialbidrag bland de boende i NykvarnLåg andel invandrare – de flesta från FinlandAndelen invandrare är 9 procentenheter lägre i Nykvarn än i länet (Diagram 25).I Södertälje, som Nykvarn tidigare tillhört, är andelen invandrare 8 procentenheterhögre än i länet.Hela 60 procent av invandrarna bosatta i Nykvarn kommer från Finland. I Södertäljefinns det också många finnar. Under 1960-talet då industrin efterfrågadearbetskraft flyttade finnar till bruk och industriorter i Sverige. Av de boende ochförvärvsarbetande (nattbefolkning) i Nykvarn och Södertälje är ca 25 procent sysselsattainom industrin vilket är betydligt högre än i andra kommuner i länet. Det ärdärför ganska naturligt att det fortfarande finns avtryck från arbetskraftsinvandringensepok i Södertälje och Nykvarn.Högst förvärvsfrekvens och bäst utveckling i länetÅr 2005 var förvärvsfrekvensen bland de boende i Nykvarn hela 9 procentenheteröver länsgenomsnittet − den högsta i länet (Diagram 4). År för år under 20-årsperioden 1985−2005 har förvärvsfrekvensen för de bosatta i Nykvarn förbättratsjämfört med länets. Förvärvsfrekvensen var år 2005 högre än 1985 – den utvecklingenär Nykvarn ensam om i länet.När andelen förvärvsarbetande ökar bör andra grupper minska. Sedan 1990-talets mitt har sjuktalen (sjukskrivna och förtidspensionerade, se diagram 6)minskat. Gruppen ”övriga ej förvärvsarbetande” som består av avtalspensionärer,kapitalinkomsttagare och personer utan inkomster och bidrag har i stort sett varitoförändrad i Nykvarn men ökat i länet (Diagram 10). En annan bidragande orsaktill de höga förvärvsfrekvenserna kan vara att personer som studerar vid universitetoch högskolor inte bor kvar i Nykvarn utan bosätter sig i anslutning till studieorten.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 42FramskrivningUnder 20-årsperioden 1985−2005 ökade folkmängden i Nykvarn med ca 1 600personer. Enligt framskrivningen som bygger på det demografiska mönstret2002−06 och befolkningens köns- och åldersfördelning 31 dec 2006 kommer folkmängdenatt öka med 1 500 personer under 20-årsperioden 2005−25 (Diagram34). Flyttningsöverskottet kommer enligt framskrivningen att uppgå till ca 30 personerper år (Diagram 32). Födelseöverskottet minskar från ca 50 till 25 i slutet avperioden (Diagram 33). Antalet äldre ökar vilket ger fler dödsfall i framtiden ochdärmed reduceras födelseöverskottet.Andelen 65+ var åren 1985−2000 så lågt som mellan 7 och 9 procent av befolkningen.Under de kommande åren ökar andelen snabbt. En del av de personer somflyttade in under 1970-talet och bor kvar har redan nått pensionsåldern. År 2015 harflertalet av de inflyttade under 1970-talet passerat 65-årsdagen. Andelen 65+ kommerdå att uppgå till 18 procent för att år 2025 nå 20 procent. Det är en snabb förändring.Omkring 10 av länets kommuner kommer år 2025 att ha lika hög ellerhögre andel 65+ som Nykvarn.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 43NynäshamnUtvidgades år 1974 med Sorunda och ÖsmoÅr 1974 utvidgades Nynäshamns kommun med Sorunda och Ösmo. Alla kommentareri texten avser Nynäshamn inkl. Sorunda och Ösmo.Jämn folkökningBefolkningstalet i Nynäshamn har ökat i ungefär samma takt som i länet sedan1950-talet. Små gradvisa skillnader finns (Diagram 1). De kan sammanfattas somatt när länet ökar i långsam takt går det något bättre för Nynäshamn och när länetökar snabbt är folkökningen något långsammare i Nynäshamn. Exempel på periodernär folkökningen varit snabbare i Nynäshamn är 1970-talet och de första årenpå 1980-talet, åren 1987−91 och 2000−02. Åren 1983−86, 1992−99 och 2003−05 harutvecklingen varit svagare i Nynäshamn än i länet.Befolkningsutvecklingen i Nynäshamn har likheter med den i Norrtälje. Periodernär befolkningen flyttar från länet vilket under de senaste 20 åren sammanfalletmed högkonjunkturer har folkmängden ökat snabbt i de båda kommunerna. Närdet har varit hög inflyttning till länet har utvecklingen varit något långsammare iNynäshamn och Norrtälje. Det perifera läget i länet gör att Nynäshamn har likhetermed kommunerna i Södermanlands och Uppsala län.Låg pendling beroende på litet omland ochdåliga kommunikationerNynäshamn är omgivet av vatten i tre vädersträck och har bara landförbindelse inorr mot Botkyrka och Haninge. Kommunikationerna norrut är inte de bästa. Nynäsbanansöder om Västerhaninge har dålig kapacitet som endast medger halvtimmestrafikpå pendeltågen och länsväg 73 från Nynäshamn mot Stockholm klararinte av trafikvolymen 12 . Arbetspendlingen från Nynäshamn begränsas både av detgeografiska läget och undermåliga kommunikationer. Ungefär 50 procent av deförvärvsarbetande boende i Nynäshamn (den s.k. nattbefolkningen) har sin arbetsplatsi kommunen. Normalt för länets förortskommuner är att bara en tredjedel deförvärvsarbetande boende i kommunen har sin arbetsplats i hemkommunen. Näringslivetsutveckling i kommunen påverkar därför befolkningstalet mer än i de flestaav länets förortskommuner. Ett exempel på detta samband ser man år 2005. Antaletförvärvsarbetande med arbetsplats i Nynäshamn minskade med 374 från slutet av2004 till slutet av 2005 bl.a. beroende på Ericssons nedläggning. År 2005 minskadefolkmängden något i Nynäshamn.Enligt den officiella statistiken var det 25 353 personer bosatta i Nynäshamn den31 dec 2007.12 Under sommaren 2008 förbättrar Banverket Nynäsbanan genom att bygga fler mötesspår och genom attförlänga plattformarna. Vägverket bygger om sträckan Älgviken−Fors på väg 73. Ombyggnaden beräknasvara klar 2009.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 44ÅldersstrukturenNynäshamns åldersstruktur präglas av två företeelser – en djup och långsträcktmidja i åldrarna 20−40 år och en hög andel personer i åldrarna 50−80 år (Diagram2). Lågt antal personer i de barnafödande åldrarna ger lågt antal födda. I förskoleåldrarnahar därför Nynäshamn ett underskott av barn jämfört med länets fördelning.En inflyttning av barnfamiljer gör att underskottet förändras till ett överskott iskolåldrarna. Därefter vidtar den för förortskommunerna karaktäristiska utflyttningenav ungdomar som först i 30-årsåldern uppvägs av inflyttningen av föräldrar ibarnfamiljerna. De flesta förortskommuner har fr.o.m. 45 års ålder ett underskott iflyttningarna. Nynäshamn har i likhet med Norrtälje ett överskott vilket under årenslopp ackumuleras till ett betydande överskott av personer i åldrarna 50−80 år.Redan 2010 kommer andelen 65+ att uppgå till 19 procent – 4 procentenheter överlänets värde. Efter Norrtälje kommer då Nynäshamn att ha den näst högsta andelen65+ i länet. Lidingö och Danderyd kommer också att ha ungefär samma andel somNynäshamn år 2010.Det år ingen kommun i länet som har en åldersfördelning som liknar Nynäshamn.Minst avvikelse från Nynäshamns åldersfördelning bland Stockholmskommunernahar Täby, Norrtälje och Järfälla i nämnd ordning. Den djupa ochlångsträckta midjan i åldrarna 20−40 är snarlik den som finns i Norrtälje, Täby ochLidingö. Av länets kommuner är det bara Norrtälje som har högre andel 40-talisterän Nynäshamn.Ganska hög inflyttningTrots sitt perifera läge har Nynäshamn ganska hög inflyttning (Diagram 15). Medhänsyn till kommunens storlek finner man att Nynäshamn har 8 procent lägre inflyttningän vad som är normalt för länets kommuner.Inflyttningen är lägre än normalt i förskoleåldrarna och i åldrarna 20−40 år. Iskolåldrarna och i åldersintervallet 45−75 är inflyttningen högre än normalt i enförortskommun av Nynäshamns storlek.Hög utflyttningUtflyttarnas åldersprofil överensstämmer väl med den man kan förvänta sig medhänsyn till Nynäshamns köns- och åldersfördelning utom i åldrarna 19−22 år (Diagram16). I detta intervall är utflyttningen högre än normalt. Den höga utflyttningenkan bero på att unga personer som studerar vid universitet och högskolor intebor kvar i Nynäshamn utan bosätter sig på studieorten. Likhet i detta avseendefinns med Nykvarns kommun som också ligger i en perifer del av länet.Barnfamiljer och äldre flyttar in – ungdomar lämnarDen traditionella bilden för förortskommunerna är att barnfamiljer flyttar in och attungdomar flyttar ut (Diagram 17). Den stämmer också på Nynäshamn. De flestaförortskommuner har dock ett flyttningsunderskott i åldrarna 45−75 år. För Nynäshamnär det tvärt om. Kommunen har ett överskott bland medelålders och ungapensionärer. Här finns uppenbara likheter med Norrtälje. Norrtälje har trolighenhaft detta mönster en längre tid än Nynäshamn. Det finns flera likheter mellankommunerna – avstånden till Stockholms city är ganska lika, närheten till vatten,ett betydande bestånd av fritidhus som rustas upp och blir permanentbostäder.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 45Omvandling av fritidshus till permanenta bostäderI ett storstadsområde anses ibland att bostadsmarknaden är gemensam för helaområdet. I sådana fall bör det finnas ett samband mellan bostadsbyggande ochinflyttning. Detta samband blir ibland svårt att påvisa beroende på att antalet outhyrdalägenheter varierar över tiden. I kommuner med ett stort bestånd av fritidsbostädertillkommer ytterligare ett osäkerhetsmoment – omvandlingen av fritidsbostädertill permanenta bostäder. Av diagram 14 är det svårt att se något sambandmellan nybyggda bostäder och inflyttningsöverskottet i Nynäshamn. Olika regressionsmodeller(Tablå 1 o 2) lyckas inte heller fastställa något samband mellanbostadsbyggande och inflyttningsöverskott i Nynäshamn. Självklart har bostadsbyggandetbetydelse för utvecklingen i Nynäshamn men de årliga variationerna iflyttningsöverskottet samvarierar inte med bostadsbyggandet i Nynäshamn enligtregressionsmodellerna.Fruktsamhet något över länetsFruktsamheten bland kvinnorna i Nynäshamn har genomgående legat något överlänets nivå (Diagram 11). Under de senaste åren har den närmat sig länets nivå.De skillnader som tidigare fanns mellan de centrala och perifera delarna i länet haravtagit vilket också kan konstateras i Nynäshamn.Åren 1989−93 var fruktsamheten hög i länet och än högre i Nynäshamn. Några årtidigare, 1987−91, var flyttningsöverskottet stort. Det är inte ovanligt att hög inflyttningger höga födelsetal ett par år senare. Runt 1990 var det ett vanligt förekommandefenomen i länet.Kvinnornas medellivslängd som länets –männens lägre än länetsMedellivslängden för kvinnorna i Nynäshamn har förbättrats i samma takt som förkvinnorna i länet och ligger på samma nivå (Diagram 12). Under perioden 1999-2004 har männens medellivslängd varit 1 år lägre än för männen i länet. I en kommunav Nynäshamns storlek är avvikelser mindre än 1,0 år inte signifikanta varförman kan påstå att männens medellivslängd i Nynäshamn inte avviker från länetsnivå.Utbildningsnivån är låg bland de boende i Nynäshamn (Diagram 30). Det finnsockså tecken på att andelen sammanboende är låg i Nynäshamn. Bara 67 procent avbarnen i åldern 0−17 år bor tillsammans med sina föräldrar och det är 4 procentenheterlägre än i hela länet. Det är bara Sundbyberg som har lägre procenttal avlänets kommuner.Låg utbildningsnivå och hög andel ensamstående brukar dra ned medellivslängden.Sjuktalen var i slutet av 1980-talet under länets nivå (Diagram 6). Under1990-talets mitt passerades länets nivå och därefter har sjuktalen i långsam taktöverskridit länets nivå. Det finns således flera faktorer som drar ner medellivslängden.Nynäshamn – Mälardalens port mot Gotland och BaltikumNynäshamns båtförbindelse med Gotland och med hamnar på andra sidan Östersjönger tydliga utslag i migrationsmönstret. Gotlänningar bosätter sig i Nynäshamn.Av utomlänsborna (= födda i Sverige men utanför Stockholms län) är gotlänningarnaden största gruppen i Nynäshamn (Diagram 24).

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 46Av de utrikes inflyttningarna åren 2002−06 kom en ovanligt stor andel från de 10nya EU-länderna som bl.a. består av Polen och de baltiska länderna (Diagram 22).Då bör man betänka att det bara under 2 år och 8 månader av 5-årsperioden somdet varit möjligt för medborgare i de 10 nya EU-länderna att åtnjuta EU:s bestämmelserom fri rörlighet.Låg andel invandrareAndelen invandrare är 8 procentenheter lägre än i länet (Diagram 25). Jämförmed länets fördelning är antalet invadrar lågt från Asien, Afrika, Sydamerika, Turkietoch EU15 utom Norden.Hög förvärvsfrekvensFörvärvsfrekvensen bland de boende i Nynäshamn ligger genomgående några procentenheteröver länets tal. Den ökning av förvärvsfrekvensen som inträffade i länet1998−2001 kom 2 år tidigare i Nynäshamn. År 2005 föll förvärvsfrekvensen mer iNynäshamn än i länet bl.a. beroende på nedläggningen av Ericssons verkstäder.Lägre tillväxtUnder 20-årsperioden 1985−2005 ökade Nynäshamns befolkning med 3 800 personer.Enligt en framskrivning som bygger på det demografiska mönstret åren2002−06 och befolkningens köns- och åldersfördelning kommer folkmängden attöka med 2 600 under 20-årsperioden 2005−25 (Diagram 34). Flyttningsöverskottetkommer att uppgå till drygt 100 personer per år (Diagram 32). Det positivafödelseöverskottet kommer i slutet av perioden att bli negativt. Antalet äldre ökarvilket medför att dödsfallen blir fler än antalet nyfödda.Åldrande befolkningAndelen 65 + har pendlat runt 15 procent åren 1985−2000 (Tabell 7). Inflyttningsöverskotti åldrarna 45−75 år medför att andelen äldre kommer att öka i Nynäshamnfrån 16 procent år 2005 till 19 procent år 2010. Därefter fortsätter ökningentill 22 procent år 2015, till 24 procent år 2020 och 25 procent år 2025.År 2005 var andelen 65+ bara 2 procentenheter högre i Nynäshamn än i länet.Eftersom Nynäshamn i likhet med Norrtälje har ett annat flyttmönster än de övrigakommunerna i länet ökar diskrepansen mellan utvecklingen i länet och i de bådakommunerna Nynäshamn och Norrtälje. År 2015 kommer andelen 65+ att överstigalänets med 6 procentenheter och 2025 med 7 procentenheter i Nynäshamn.Norrtälje kommer enligt framskrivningen att få en ännu kraftigare ökning av andelenäldre. År 2015 kommer andelen 65+ i Norrtälje att överstiga länets med9 procentenheter och år 2025 med 11 procentenheter.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 47SalemSalem tillhörde Botkyrka kommun åren 1974-1982År 1974 blev Salem en del av Botkyrka kommun. Nio år senare blev Salem åter enegen kommun.Alla kommentarer i texten nedan avser Salem exkl. Botkyrka.Folkmängden femdubblades från 1965 till 1971Åren 1966−71 färdigställdes 3 250 lägenheter i Salem. Folkmängden ökade meddrygt 10 000 vilket i det närmaste är fem gånger mer än 1965 års folkmängdssiffrasom bara uppgick till 2 766 personer (Diagram 1). Under 26-årsperioden 1971−96pendlade Salems folkmängdssiffra mellan 12 000 och 13 000 personer. Fr.o.m. 1997har folkmängden i Salem ökat i snabbare takt än i länet.Den 31 dec 2007 var det 15 065 personer bosatta i Salem enligt den officiella statistiken.Många i skolåldrarna – få i de familjebildande åldrarnaDet omfattande bostadsbyggandet 1966−71 ger avtryck i åldersstrukturen trots ettpågående generationsskifte (Diagram 2). Ca 40 år efter inflyttningen finns detfortfarande överskott av 40-talister vilka var de som tog de nyproducerade bostädernai anspråk. När det var dags för 50-talisterna att flytta till förortskommunernavar få bostäder lediga i Salem. Det är få 50-talister bosatta i Salem. Som i andraförortskommuner finns det en midja i åldersklasserna 21−34 år i Salem. Jämförtmed länets åldersfördelning finns det stora överskott i skolåldrarna beroende påinflyttning av barnfamiljer. Unikt för Salem är det stora överskottet i åldrarna 15−18år som beror på det höga barnafödandet i Salem runt 1990 (Diagram 33).Det är ingen kommun som i hela åldersskalan har likheter med Salem. Tyresöoch Österåker har likheter med Salem i åldrarna 20−30 år. Midjan är extremt smalför alla tre kommunerna. Österåker har liksom Salem hög andel 40-talister.Sett över hela åldersskalan har Salem störst likheter med Tyresö, Österåker,Vallentuna, Nykvarn och Sollentuna i nämnd ordning. Vallentuna och Salem harsamma fördelning av bostäder i flerfamiljshus – småhus. Tyresö och Salem hadebåda en snabb folkökning på 1960-talet. Därefter har folkökningen varit ganskamåttlig.Ganska hög inflyttningInflyttningen till Salem ligger ungefär på samma nivå som inflyttningen till Upplands-Brooch Lidingö. Jämfört med andra förortskommuner är inflyttningen 5procent lägre än vad som är normalt för en kommun av Salems storlek (Diagram15).Åldersmönstret på de inflyttade till kommunen har de drag som är vanliga blandkommuner som attraherar barnfamiljer. Överskott av barn i förskoleåldern ochunderskott i åldrarna 20−30 år. I övriga åldrar är mönstret normalt.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 48Hög utflyttningUtflyttningen från Salem ligger 8 procent över den normala för en förortskommunmed den köns- och åldersfördelning som kommunen har (Diagram 16). Andrakommuner som ligger på ungefär samma nivå på utflyttningen är Nykvarn ochNynäshamn. Den höga utflyttningen i åldrarna 18−23 drar upp migrationsmåttet förSalem. Här finns likheter med både Nynäshamn och Nykvarn vilka också har högutflyttning i samma åldersintervall. Tolkningen är att personer som studerar vidhögskolor och universitet lämnar Salem och bosätter sig på studieorten. Andelenstuderande i Salem är nämligen låg (Diagram 7 och 8).Överskott mot centrum – underskott mot resten av SverigeFör förortskommuner gäller generellt att kommunerna har överskott mot centrum(Stockholm, Solna och Sundbyberg) i storstadsområdet. För Salems del är situationennågot annorlunda. Salem har enligt huvudregeln flyttningsöverskott mot Stockholmsstad men har också överskott mot gränskommunerna Södertälje och Botkyrka(Diagram 20).Vidare har förortskommunerna som regel underskott mot perifera delar av länetoch övriga landet. Flyttningsutbytet mellan Salem och det närliggande Södermanlandslän ger stora underskott (Diagram 21). I första hand är det Strängnäs somdrar till sig flyttare från Salem och därefter Nyköping.23 år med negativt flyttningsnettoEn vanlig uppfattning är att förortskommunerna årligen har fler inflyttare än utflyttare.Men den föreställningen stämmer inte med verkligheten. Under åren 1968-2007 (40 år) har kommunerna i länet haft flyttningsunderskott i genomsnitt 12 år.Salems kommun har hela 23 år med underskott. Andra kommuner med underskottunder många år Järfälla (22 år), Södertälje 13 (22 år), Upplands Väsby (21 år) ochBotkyrka (20 år). Flera av de uppräknade kommunerna hade en mycket stark expansionsperiodi samband med miljonprogrammets genomförande. De efterföljandeåren blev en konsolidering och återhämtning med bara ringa bostadsbyggande.Under Salems stagnationsperiod 1972−96 färdigställdes det ändå ca 50 lägenheterper år. Det årliga negativa flyttnettot blev i genomsnitt 110 personer per år trotsbostadsbyggandet.Fruktsamheten 10 procent högre än i länetSom i de flesta förortskommuner är fruktsamheten bland kvinnorna bosatta i Salemca 10 procent högre än jämfört med länet (Diagram 11). Bostäderna i Salem drartill sig familjer som är i reproduktionsfasen d.v.s. till Salem flyttar familjer somkanske redan har ett barn och har planer på fler barn. De höga fruktsamhetstalen ibörjan på 1970-talet är belägg för påståendet. Babyboomen runt 1990 framträddetydligare i kommuner med en sådan bostadsstruktur som finns i Salem.Männens medellivslängd högre än i länetSedan 1980-talet har männens medellivslängd legat ca 2 år över länets (Diagram12). Kvinnornas medellivslängd ligger på samma nivå som i länet. De årliga avvikel-13 SCB redovisar Södertälje tillsammans med Nykvarn t.o.m. 1998. Hade Södertälje redovisats exkl. Nykvarn ärdet troligt att Södertälje haft underskott ytterligare något år. En stor del av Nykvarns expansion har skettgenom att personer flyttat från Södertälje till Nykvarn (Diagram 23). T.o.m. år 1998 behandlar SCB flyttningarnamellan Södertälje och Nykvarn som flyttningar inom kommunen.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 49serna mellan nivån i Salem och länet för kvinnorna ligger inom det 95-procentigakonfidensintervallet.Hög förvärvsfrekvens (Diagram 4), låga sjuktal (Diagram 6) och förhållandevishög utbildningsnivå (Diagram 30) torde vara de bakomliggande förklaringarnatill männens höga medellivslängd.Låg andel invandrareI likhet med andra kommuner med småhusbebyggelse är andelen invandrare låg iSalem. Andelen i Salem är 6 procentenheter lägre än i länet (Diagram 25). Jämförtmed länets fördelning är det få invandrare från Asien, Afrika och Turkiet. Däremotär andelen finländare hög vilket sannolikt har samband med arbetskraftsinvandringenunder 1960-talet till industri- och bruksorter. Till industrierna i närbelägnaSödertälje rekryterades arbetskraft från flera länder i Europa.Hög förvärvsfrekvensDet är bara 2 kommuner i länet som har högre förvärvsfrekvens än Salem och det ärNykvarn och Vallentuna. Alla de tre kommunerna har småhusbebyggelse.Intressant är att förvärvsfrekvensen i Salem har haft en betydligt bättre utvecklingän i länet som helhet (Diagram 4). Under slutet av 1980-talet var förvärvsfrekvenseni Salem 3 procentenheter över länets nivå och åren 2003−05 hela 7 procentenheter.Det är numera bara kommuner i perifera lägen som har så höga förvärvsfrekvenseri länet. Ett undantag är Ekerö med hög förvärvsfrekvens och centaltläge men ändå isolerat med bara en landförbindelse till omvärlden.Jämfört med länet är andelen socialbidragstagare låg sedan mitten av 1990-talet(Diagram 9). Sjuktalen är också låga (Diagram 6) men en uppgång noteras från2003.Något snabbare folkökningUnder 20-årsperioden 1985−2005 ökade folkmängden i Salem med ca 2 000 personerberoende på att antalet födda översteg antalet döda. Flyttningsöverskottet var idet närmaste lika med ±0. Enligt en framskrivning som bygger på det demografiskamönstret åren 2002−06 och befolkningens köns- och ålderfördelning i slutet av år2006 kommer folkmängden att öka med 2 400 åren 2005−25 (Diagram 34). Trotsen stor utflyttning under de kommande åren beroende på att kullarna födda runt1990 lämnar kommunen visar framskrivningen på ett flyttningsöverskott årligenfram till 2025. Åren 2012−15 förväntas utflyttningen kulminera med obetydligaflyttningsöverskott (Diagram 32). Födelseöverskotten som hittills varit drivkrafteni folkökningen kommer att bli mindre i framtiden (Diagram 33). Antalet föddaförväntas ligga kvar på dagens nivå medan dödsfallen stiger beroende på att antaletäldre ökar i kommunen.Andelen 65+ var mycket låg i Salem till millennieskiftet – under 10 procent. Från2000 till 2015 förväntas andelen 65+ öka från 10 procent till 18 procent för att sedanligga kvar på den nivån till 2025 (Tabell 7). Ökningen sker snabbt i kommunenmen den nivå som Salem når 2015 överskrider länets nivå med bara 1−2 procentenheter.Som regel fortsätter procenttalen för 65+ att stiga efter 2015 men inte i Salem.Bakgrunden till denna utveckling är den låga inflyttningen till Salem av personerfödda på 1950-talet och början av 1960-talet.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 50SigtunaUtvidgades med Märsta år 1971Sigtuna kommun utvidgades år 1971 med Märsta.Alla kommentarer i texten nedan avser Sigtuna inkl. Märsta.Kraftig folkökning på 1960-taletI likhet med många andra förortskommuner ökade folkmängden snabbt i Sigtunaunder 1960-talet (Diagram 1). Åren 1965−74 byggdes 5 300 lägenheter i Sigtuna(Diagram 14). Folkmängden ökade från 10 700 år 1960 till 27 400 år 1971. År 1972minskade inflyttningen till Sigtuna jämfört med 1971 med drygt 1 000 personer(Diagram 13). 1960-talets bostadsbrist var över i länet. Redan 1971 avtog inflyttningentill länet samtidigt som utflyttningen tilltog. Länets folkmängd minskade1972 och 1973. För Sigtunas del medförde det lägre migrationstrycket mot länet attfolkmängden minskade åren 1973−75. Därefter har folkmängden ökat årligen i Sigtunabortsett från åren 1980−82.Den 31 dec 2007 var det 37 793 personer bosatta i Sigtuna enligt den officiellastatistiken.ÅldersstrukturenÅldersstrukturen i Sigtuna överensstämmer ganska väl med länets (Diagram 2).De avvikelser som finns mot länet är de normala för förortskommuner men är avganska liten omfattning. Fler barn och ungdomar i åldrarna 3−22 år, färre personeri åldrarna 23−36 år, fler personer i åldrarna 38−44 och 65−72 år jämfört med länetsåldersfördelning.Den för förortskommuner karakteristiska midjan går i Sigtunas fall ända upp till36 år. Det finns förhållandevis få personer i de barnafödande åldrarna vilket medföratt det blir få nyfödda i Sigtuna i förhållande till folkmängden storlek.Den stora inflyttningen under 1960-talet ger fortfarande avtryck i åldersfördelningen.Personer födda under senare delen av 1930-talet och början av 1940-taletflyttade till de nybyggda bostäderna i Sigtuna. En del av dem bor kvar.Sigtunas åldersfördelning överensstämmer med den som finns i kommunernaHaninge, Södertälje, Upplands Väsby, Huddinge och Järfälla i nämnd ordning.Gemensamt för kommunerna, utom Södertälje, är att ca 60 procent av bostädernaär lägenheter i flerbostadshus. Nyproduktionen av bostäder var omfattande i deuppräknade kommunerna under miljonprogramsepoken.Förhållandevis hög inflyttningInflyttningen till Sigtuna är förhållandevis hög (Diagram 15). Jämfört med samtligaförortskommuner var inflyttningen 2002−06 nio procent lägre än genomsnittet.Flera andra norrortskommuner som Upplands Väsby, Täby, Järfälla och Österåkerhar lägre inflyttning. Sigtuna med Arlanda flyplats och ett geografiskt läge mellanStockholm och Uppsala drar till sig flyttare.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 51Inflyttningen till Sigtuna är lägre än normalt i åldrarna 20−40 år. För förortskommunerär det vanligt att inflyttningen är låg i de åldrar då man studerar på högskolan,etablerar sig på arbetsmarknaden och bildar familj. Men Sigtuna har också låginflyttning av barnfamiljer vilket ger låg inflyttning av barn i åldrarna 0−2 år ochvuxna i åldrarna 30−40 år.I åldrarna 10−17 år brukar antalet flyttare vara lågt. Inflyttningen till Sigtuna ärnågot högre än normalt i dessa åldrar. En bidragande orsak till de förhöjda talenkan vara att ensamkommande flyktingbarn folkbokförs i Sigtuna.Normal utflyttningUtflyttningen från Sigtuna ligger på normal nivå när man beaktar köns- och åldersfördelningeni kommunen (Diagram 16). I åldrarna 20−27 år är utflyttningen lägreän vad som är brukligt i förortskommuner. Det gör att Sigtunas ålderfördelning intefår en så djup midja i åldrarna 25−30 år. Samtidigt är utflyttningen något högre ännormalt i åldrarna 55−65 års ålder.Stort flyttningsutbyte med Uppsala länVar sjätte person som flyttar från Sigtuna bosätter sig i Uppsala län (Diagram 21).Nästan hälften av de som flyttar till Uppsala län bosätter sig i Uppsala stad. Det ärockså populärt att flytta till närbelägna Knivsta. Ungefär en fjärdedel av flyttarna tillUppsala län väljer Knivsta som sin bostadsort.Gemensamt för länets förortskommuner är de har lägre inflyttning från övrigaSverige (= Sverige utom Stockholms län) än utflyttning d.v.s. förortskommunernahar flyttningsunderskott mot övriga Sverige. För kommuner vid länsgränsen blirdetta mönster extra tydligt. Speciellt tydligt blir det mot grannlänet – i Sigtunas fallUppsala län. Antalet inflyttade från Uppsala län till Sigtuna är i genomsnitt ca 30personer färre per år än flyttarna i motsatt rikting.Fruktsamheten – obetydligt högre än i länetSom regel brukar fruktsamhet i förortskommunerna vara ca 10 procent över länetsnivå (Diagram 11). I Sigtuna är den bara omkring 5 procent över länets nivå. Troligenberor de relativt låga talen på att inflyttningen av barnfamiljer är låg.Till förortskommunerna flyttar i stor omfattning familjer som kanske redan harett barn och som har planer på att få ytterligare barn m.a.o. det blir en koncentrationav familjer med barn och familjer som har planer på att få barn. Sigtuna avvikerfrån detta mönster med relativt få personer i de barnafödande åldrarna och förförortskommuner låg fruktsamhet.Männens medellivslängd lågKvinnornas medellivslängd ligger på samma nivå som i länet (Diagram 12). Männensmedellivslängd är signifikant lägre än i länet. Nivån på arbetslöshet (Diagram5) och socialbidrag (Diagram 9) avviker bara marginellt från länets nivåer och kanknappast bidra med någon förklaring till den låga medellivslängden bland män.Sjuktalen har ökat i Sigtuna sedan slutet av 1990-talet (Diagram 6). Det är justsedan slutet av 1990-talet som medellivslängden för männen i Sigtuna har förbättratsi långsammare takt än i länet. Den låga utbildningsnivån bland de boende iSigtuna kan vara en bidragande orsak till den låga medellivslängden (Diagram30).

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 52Det är bara tre kommuner i länet som har lägre medellivslängd bland männen. Detär Sundbyberg, Södertälje och Nynäshamn. Kännetecknade för Sigtuna, Nynäshamnoch Södertälje är att utbildningsnivån är låg i de tre kommunerna.Var femte person invandrareVar femte person i Sigtuna är invandrare. Andelen invandrare är något högre än ilänet – 1 procentenhet högre (Diagram 25). Jämfört med länets fördelning finnsdet i Sigtuna fler invandrare från Finland och Asien och färre från EU-länderna.Norrlänningar bosätter sig norr om MälarenAv diagram 24 kan man se ett bosättningsmönster som återkommer i flera norrortskommunernämligen att norrlänningar fördrar att bosätta sig i förortskommunernanorr om Stockholm. Jämfört med länets fördelning finns det ett överskott avutomlänsbor från Gävleborgs, Västernorrlands, Norrbottens och Jämtlands län. Detfinns också ett överskott från de nordliga länen i Svealand som Dalarnas och Västmanlandslän samt det närbelägna Uppsala län. Mot de län som ligger i jämnhöjdmed Mälaren eller söder om Mälaren har Sigtuna ett underskott jämfört med länetsfördelning.Förvärvsfrekvens som länetsFörvärvsfrekvens för de boende i Sigtuna är något över länets nivå (Diagram 4).De flesta av länets förortskommuner har dock högre förvärvsfrekvens än Sigtuna.Åren 2003−05 har förvärvsfrekvensen sjunkit något i länet. I Sigtuna är nedgångenstörre än i länet.5 000 i folkökning fram till 2025Under 20-årsperioden 1985−2005 ökade folkmängden i Sigtuna med 7 400 personer.Enligt en framskrivning som baseras på de demografiska mönstren åren2002−06 och befolkningens köns- och åldersfördelning 31 dec 2006 kommer folkmängdenatt öka med 5 100 under 20-årsperioden 2005−25 (Diagram 34). Antaletdödsfall ökar årligen beroende på att det blir fler äldre (Diagram 33) medan antaletfödda kommer att variera mellan 470 och 500 per år. Födelseöverskottet kommeratt minska från ca 200 till 150 årligen. Flyttningsöverskottet kommer enligtframskrivningen att variera mellan 50 och 60 per år utom de första åren då det ärdrygt 100.Snabb ökning av 65-plusare från 2000 till 2010Under 10-perioden 2000 till 2010 ökar andelen 65+ från 11 procent till 15 procentav Sigtunas befolkning. Sigtuna når därmed den andel som gäller för länet. Från2010 till 2025 förändras andelen 65+ som i länet d.v.s. från 15 till 18 procent.Den snabba ökningen av andelen 65+ från 2000 till 2010 är en följd av expansionenunder 1960-talet med många personer födda 1934−41. Däremot är det få personerfödda under resten av 1940-talet och 1950-talet. Kommunen har flyttningsunderskotti åldrarna 45−70 år vilket också bidrar till den måttliga tillväxten av 65+arefr.o.m. 2010. Förändringarna av 65+arna har samband med utvecklingen i kommun30−40 år tillbaka i tiden.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 53SollentunaEgnahem, villor och stora lägenheterEgnahem och villor byggdes i Sollentuna i början av 1900-talet. Förutsättningarnaatt pendla till Stockholm var goda tack vare stationer vid norra stambanan. År 1950uppgick folkmängden till nästan 20 000 personer (Diagram 1). Efter andra världskrigetbörjade också flerfamiljshus byggas i kommunen. I likhet med många andraförortskommuner ökade folkmängden i Sollentuna snabbt under 1950-talet, 1960-talet och början av 1970-talet. Därefter har folkmängden ökat i ungefär samma taktsom i länet. Enligt den officiella statistiken var det 61 387 personer bosatta i Sollentuna31 dec. 2007.Barnfamiljer bosätter sig i Sollentuna – de unga lämnarTrots att det är ungefär lika många lägenheter i småhus som i flerfamiljshus är deten övervikt på stora lägenheter i Sollentuna. Barnfamiljer bosätter sig därför i Sollentunavilket påverkar åldersstrukturen. I barn- och ungdomsåldrarna t.o.m. 19 årfinns det ett överskott i befolkningen jämfört med länets fördelning (Diagram 2).När det blir dags att flytta hemifrån väljer många att lämna Sollentuna. I åldrarna20−35 har kommunen ett stort underskott jämfört med länets fördelning. Från 35till 50 års ålder har kommunen ett litet överskott av personer i förhållande till länet.I åldrarna däröver är det ganska god samstämmighet mellan länets och kommunensfördelning – något fler i Sollentuna i åldrarna 60−80 och något färre däröver.Kommuner i länet med liknade åldersfördelning är Nacka, Vallentuna, Tyresö,Huddinge och Täby. Tyresö har samma fördelning mellan småhus och flerfamiljshussom Sollentuna. Nacka har 40 procent av bostäderna i småhus medan Vallentunahar hela 2/3 av bostadsbeståndet i småhus.Ganska låg inflyttningI förhållande till Sollentunas folkmängd är inflyttningen förhållandevis låg – 6−7procent lägre än normalt för en förortskommun av Sollentunas storlek . Det är endasti åldrarna 33−38 och 0−4 år som Sollentuna har hög inflyttning. I övriga åldrarär den låg, d.v.s. det är familjer med förskolebarn som flyttar till Sollentuna. I deflyttintensiva åldrarna 17−27 år är inflyttningen låg. Inflyttningen är också låg iåldrarna över 50 år. Sollentuna drar till sig barnfamiljer men tycks inte vara sålockande för unga människor i de familjebildande åldrarna eller för par med utflugnabarn.Hög utflyttningTar man hänsyn till köns- och åldersfördelningen i Sollentuna finner man att utflyttningenligger 13 procent över det normala för förortskommuner i länet. Det ärframförallt den höga utflyttningen i åldrarna 20−35 som ger ett sådant utslag. Menäven i åldrarna 50 år och däröver är utflyttningen högre än genomsnittet för länetsförortskommuner.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 54Flyttvinster mot centrum – flyttförluster mot periferinDe långsiktiga effekterna av den s.k. regionförstoringen kan men se i diagram 23för en förortskommun som är centralt belägen i ett storstadsområde. Sollentunaligger ca 15 km från Stockholms centrum.Diagram 23 visar dels de boende i Sollentuna fördelade efter födelsekommun ilänet dels de som är födda i Sollentuna fördelade efter boendekommun i länet. Uppgifternaavser personer födda 1947−2006.Diagrammet visar att Sollentuna har stor inflyttning från Stockholms stad, Solnaoch Sundbyberg d. v. s. de centrala delarna av storstadsområdet. Gentemot de centralakommunerna har Sollentuna ett överskott på nästan 3 000 personer. Flyttningsströmmarnamot de mer perifera kommunerna Upplands Väsby, Vallentuna,Österåker, Norrtälje och Värmdö ger ett underskott på ca 1 700 personer.Diagram 20 med uppgifter om migrationen 2002−06 ger samma bild. De senasteårens migrationsmönster följer etablerade trender. Sollentuna har vinster motcentrum men förluster mot periferin. Samma mönster observeras också bland delångväga flyttningarna inom Sverige (över länsgräns). Sollentuna har nämligenflyttunderskott mot i stort sett samliga landsortslän.Mycket förenklat kan man beskriva migrationsmönstret som att unga ensamståendepersoner flyttar från landsorten till Stockholms stad, Solna eller Sundbyberg.Sedan bildar de familj och får sitt första barn där. Därefter flyttar de vidare till enförortskommun och får ytterligare ett eller två barn där. När barnen blir mogna attflytta hemifrån lämnar de sin uppväxtkommun. En del par med utflugna barn flyttarfrån länet.Nybyggnation = Inflyttning?I Sollentuna finns det på kort sikt inte något samband mellan antalet färdigställdalägenheter och inflyttningsöverskottets storlek. Trots bostadsbyggande kan det bliså att det är fler som flyttar från kommunen än till. Så var det t.ex. 2004. Det berorpå att i Sollentuna finns ett stort bostadsbestånd – ca 25 000 lägenheter – där utbudetanpassas till efterfrågan med en viss eftersläpning. Är inflyttningen stor tilllänet så tränger man ihop sig. När det byggs många lägenheter kan det blir någotfärre boende per lägenhet. På lång sikt är det dock ett klart samband mellan antaletbostäder och befolkningstalet. År 1990 var det i genomsnitt 2,39 boende per lägenheti Sollentuna. År 2006 gällde samma genomsnitt. Däremellan har det dock varitvariationer. Högt bostadsbyggande och låg inflyttning medförde att genomsnittetsjönk till 2,34 år 1994 för att därefter öka till 2,41 åren 1998 och 1999 beroende påhög inflyttning och lågt bostadsbyggande åren däremellan.Hög fruktsamhetFruktsamheten bland de boende i Sollentuna är drygt 10 procent högre än genomsnittetför länet (Diagram 11). Den bakomliggande orsaken torde vara den storainflyttningen av familjer med småbarn. Familjer med barn i åldern 2−3 är mestbenägna att föda ytterligare ett barn.Hög medellivslängdMännens medellivslängd ligger 2 år över genomsnittet för länet och kvinnornas 1,2år (Diagram 12). Sjuktalen är låga i Sollentuna (Diagram 6). Hög utbildningsnivå(Diagram 30) tillsammans med hög andel sammanboende och god bostadsstan-

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 55dard (Diagram 28) brukar anges som bakomliggande orsaker till hög medellivslängd.Lägre andel invandrareSollentuna har 2 procentenheter lägre andel invandrare än genomsnittet för länet(Diagram 25). Jämfört med länets fördelning finns det färre invandrare från Afrika,Finland och forna Jugoslavien samt fler från Sydamerika. Var fjärde person somflyttar till Sollentuna är född utomlands (Tablå 3) och var femte person som lämnarkommunen är född utomlands. Omflyttningen ger Sollentuna ett tillskott på ca200 utrikes födda årligen och ett underskott på ca 100 inrikes födda.Hög förvärvsfrekvensFörvärvsfrekvensen bland befolkningen i åldern 20−64 år har legat 2−4 procentenheterhögre än genomsnittet för befolkningen i länet (Diagram 4). Effekterna avkrisen i mitten på 1990-talet blev inte lika svår för befolkningen i Sollentuna somför hela länets befolkning. Under andra halvan på 1990-talet var förvärvsfrekvensen4 procentenheter högre än i länet. Sollentunas försprång har minskat och var år2005 nere i 3 procentenheter.Låga sjuktal och få beroende av socialbidragDen höga förvärvsfrekvensen beror i första hand på de låga sjuktalen (Diagram 6)men också på att få är beroende av socialbidrag. I Sollentuna ligger sjuktalen 20−25procent under länets. Samtidigt som länets sjuktal har minskat något åren 2003−05har sjuktalen ökat något i Sollentuna. Beroendet av socialbidrag har också varitmycket lägre i Sollentuna än i länet som helhet. Under perioden 2003-05 har dockskillnaden mellan länet och Sollentuna avtagit. Något fler har således blivit beroendeav välfärdssystemet för sin försörjning åren 2003−05.Få i de förvärvsarbetande åldrarnaDen kraftiga utflyttningen av ungdomar ger Sollentunas befolkningspyramid entydlig midja i åldersintervallet 20−35 år (Diagram 2). Det medför att Sollentunahar 4 procent färre i de förvärvsarbetande åldrarna jämfört med länets fördelning.Sollentunas överskott återfinns i åldrarna 0−18 år medan andelen 65+ är densammai kommunen som i länet. Enligt framskrivningen (Tabell 7) till 2025 kommeråldersfördelningen i Sollentuna att förändras i likhet med utvecklingen i länet –d.v.s. 3 procentenheter fler i åldersklassen 65+, 3 procentenheter färre i de förvärvsarbetandeåldrarna och ingen förändring bland 0−18 år.Befolkningen ökar tack vare invandringenEnligt en framskrivning av befolkningen i Sollentuna vilken bygger på de demografiskamönstren från 2002−06 kommer kommunen att öka med 8 000 personerunder 20-årsperioden 2005−2025 att jämföra med ökningen under föregående 20-årsperiod då ökningen var 11 000. Det är födelseöverskottet och inflyttningen avutrikes födda som åstadkommer folkökningen. Enligt framskrivningen kommer deutrikes födda att öka med 4 500 från 2005 till 2025 − något mer än åren 1985−2005.Personer med utländsk bakgrund och födda i Sverige (båda föräldrarna födda utomlands)kommer att öka med 3 300 från 2005 till 2025 medan antalet personer medsvensk bakgrund blir oförändrat.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 56SolnaSolna och Sundbyberg liknar StockholmAv Stockholms stads grannkommuner torde Solna tillsammans med Sundbybergvara de kommuner som i demografiskt avseende har störst likheter med Stockholmsstad.Folkminskning åren 1967–84 – därefter folkökning i sammatakt som i länetUnder senare delen av 1960-talet, när folkmängden flerdubblades i flera förortskommuner,stagnerade utvecklingen i Solna. Fr.o.m. 1967 till 1984, med undantagav år 1973, flyttade årligen fler människor från än till Solna. Det sammanlagda flyttningsunderskottetunder de 18 åren uppgick till 12 000 personer (Diagram 13).Utvecklingen i Solna var en upprepning av den som börjat i Stockholms stad redan1961 med stagnerande befolkningsutveckling. För Stockholms stad kom vändningen1982 medan det dröjde till 1985 i Solna. Sedan 1985 har folkmängden i Solna ökat iungefär samma takt som i länet (Diagram 1).Den 31 dec 2007 var 63 318 personer bosatta i Solna enligt den officiella statistiken.En stad med unga i åldern 20–35 årÅldersfördelningen på befolkningen i Solna är extrem. Inflyttningen av personer iåldrarna 20-30 år är 2-3 gånger högre än vad som är normalt för förortskommunernai länet. Samtidigt är utflyttningen av barnfamiljer mer än 2 gånger den normalaför länets förortskommuner. Den mycket speciella strukturen på både in- ochutflyttade ger den extrema åldersfördelningen.Effekterna av det specifika migrationsmönstret är, jämfört med länets fördelning,ett överskott av nyfödda, stora underskott i förskole- och skolåldrarna, stora överskotti de åldrar då man studerar på högskolan, etablerar sig på arbetsmarknaden,bildar familj och får sitt första barn (20−35 år), underskott i åldrarna 40−65 år ochöverskott i åldrarna 65+ (Diagram 2). Överskotten i åldrarna 65+ är koncentreradetill åldrarna 80−86 år och torde vara en följd av stadens expansion under efterkrigsåren.Solnas åldersfördelning skiljer sig från andra kommuner i länet. Ingen kommunhar så låg andel barn som Solna. Ingen kommun har så hög andel unga människor.Ingen kommun har så låg andel personer i de åldrar då många är föräldrar medbarn i skolåldern.De kommuner som har störst likheter med Solnas åldersfördelning är Sundbybergoch Stockholms stad.Karolinska institutet (KI) och Karolinska sjukhuset (KS) är båda belägna i Solna.KI bedriver en omfattande utbildning och forskning med stort inslag av internationellaforskare. KS är ett universitetssjukhus som vårdar patienter, bedriver utbildningoch forskning. Både KI och KS drar till sig unga människor. Andelen studerandeär också hög (Diagram 8 och 9).

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 57Högst rörlighet av kommunerna i länetI Stockholms län är det två kommuner som har extremt hög inflyttning nämligenSolna följt av Sundbyberg. Högst utflyttning har också Solna följt av Sundbybergoch Danderyd. Dessa tre kommuner är grannkommuner till Stockholms stad. Solnaoch Sundbyberg har ett bostadsbestånd med hög andel smålägenheter vilka är åtråvärdaför unga människor att flytta till (Diagram 28). De tre kommunerna liggernära Stockholms city.Hög inflyttning av vuxnaSolnas speciella läge och bostadsbeståndets struktur ger ett underlag för både högin- och utflyttning. Beaktar man befolkningens storlek finner man att inflyttningentill Solna är 77 procent högre än vad som är normalt för förortskommuner i länet. Iåldrarna under 17 år är inflyttningen lägre än normalt. I åldrarna 21−31 år är inflyttningen2−3 gånger högre än normalt. I övriga åldrar, med undantag av personeräldre än 75 år, är inflyttningen 1−2 gånger högre än normalt.Hög utflyttningEn vedertagen regel är att hög inflyttning ger hög utflyttning. I Solnas fall torde detdock vara mer korrekt att påstå att hög utflyttning bäddar för hög inflyttning. Menpåståendet har bara haft bärighet sedan 1990-talet vad gäller Solna.Tar man hänsyn till köns- och åldersfördelningen i Solna finnar man att utflyttningenär 65 procent över det som är normalt för förortskommuner i Stockholmslän (Diagram 16). I åldrarna 32−41 och 0−8 är utflyttningen 2,0−2,5 gånger överden normala. I övriga åldrar är utflyttningen 1−2 gånger över den normala. Utflyttningenär således hög i alla åldrar men framförallt är det barnfamiljer som lämnarSolna.Överskott av unga och underskott av barnfamiljerDe olika åldersfördelningarna på in- och utflyttade kan sammanfattas i nedanståendetablå över nettoflyttningen – genomsnitt för åren 2002−06.Tablå 3Åldersintervall0−15Flyttnetto−31616−29 1 17630−46−32247−75 16676+ −14Samtliga 689Källa: Sammanfattning av diagram 17.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 58Skenskrivningar på grund av låg skattI den kommun man är folkbokförd 14 den 1/11 betalar man kommunalskatt nästkommandeår. Man kan misstänka att den höga in- och utflyttningen till/från Solnaskulle kunna bero på skenskrivningar, d.v.s. personer folkbokför sig i Solna beroendepå den låga kommunala skattesatsen, utan att bosätta sig där. Åren 2003−07hade Solna lägst kommunalskatt av länets kommuner. Med skenskrivningar menashär att personerna folkbokför sig i Solna före den 1 november, utan att flytta, för attefter det datumet åter folkbokföra sig på den adress där man bor. Migrationsmåttenhär är beräknade på flyttningarna åren 2002−06 varför måtten kan ha påverkats avev. skenskrivningar. Att det föreligger en systematisk variation i Solnas folkmängdsiffrorframgår tydligt av nedanstående tablå.Tablå 4År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007Folkökning januari - oktober 785 616 1 091 1 583 1 163 1 834Folkökning november - december −153 −207 13 −106 −21 −233Hela året 632 409 1 104 1 477 1 142 1 601Källa: Egna beräkningar baserade på SCB:s statistikdatabas.De regelmässiga förändringarna kan delvis förklaras av säsongsvariationer i födelseroch dödsfall. Antalet födda är högst under vår- och sommarmånaderna medan antaletdöda är högst under vintermånaderna. Högskattekommuner som t.ex. Värmdövisar dock ett helt annat mönster. En femtedel av folkökningen i Värmdö observerasunder månaderna november och december medan det en sker folkminskning undersamma period i lågskattekommuner som Solna. Det torde vara obestridligt att nivånpå kommunalskatten påverkar migrationsstatstiken. Men det behöver inte varaskenskrivningar som är den bakomliggande orsaken. Istället kan det vara så attpersoner som flyttar till Solna i november från en högskattekommun anmäler flyttningföre den 1 november d.v.s. man anmäler flyttningen innan den ägt rum. Personersom flyttar från Solna under oktober kanske anmäler flyttning först efter den 1november och behåller därmed Solnas skattesats ytterligare ett år.Om det är fråga om att flyttdatum manipuleras påverkas inte mobilitetsmåtten.Däremot överskattas migrationen om personer skenskriver sig. För närvarande gårdet inte att avgöra om det är skenskrivningar eller manipulerade flyttdatum somgett den märkliga säsongsvariationen i Solna 15 .Lägst andel StockholmareDe flesta kommuner i länet har underskott i flyttningarna mot övriga Sverige (Sverigeutom Stockholms län). För Solna är bilden annorlunda med ett årligt överskottpå ca 250 personer mot övriga landet (Diagram 21). Unga inflyttade från landsortenbosätter sig gärna i Solna. Hög inflyttning från övriga Sverige och utlandet ochhög utflyttning från Solna ger som resultat att andel infödda Stockholmare (= föddai Stockholms län) blir lågt (49 procent)– lägst andel av samtliga kommuner i länet.14 Tidigare skedde mantalsskrivning en gång per år hos Skatteverket. Mantalsskrivningen låg till grund för varbeskattningen skulle ske. Begreppet mantalsskrivning har upphört. Idag är det de uppgifter som finns ifolkbokföringen den 1 november som styr var beskattningen ska ske.15 Utifrån en analys av SCB:s flyttningsregister kan man fastställa i vilken omfattning det förekommer skenskrivningaroch hur utbrett det är att senarelägga eller tidigarelägga anmälan om flyttdatum till folkbokföringen.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 59Andra kommuner med låg andel Stockholmare är Botkyrka och Sundbyberg (50procent vardera).Låg fruktsamhetI avsaknad av hushålls- och familjestatistik som tidigare redovisades i Folk- ochBostadsräkningarna kan man bara spekulera om familjernas och hushållens sammansättningpå kommunnivå. Men det är troligt att andelen enpersonshushåll fortfarandeär hög med tanke på den stora andelen smålägenheter i Solna och den högaandelen studerande bland de boende i Solna (Diagram 28 och 29). Det är därförganska naturligt att fruktsamheten bland de boende i Solna är ca 10 procent lägreän i länet (Diagram 11).Familjer med ett barn har högst benägenhet att föda ytterligare ett barn 16 . Denstora utflyttningen av barnfamiljer bidrar också till att fruktsamheten blir låg iSolna.Normal medellivslängd för kvinnorMedellivslängden för kvinnor ligger på normal nivå medan männens ligger någotunder länets nivå.Hög andel invandrareAndelen invandrare i Solna överstiger länets nivå med 2 procentenheter (Diagram25). Jämfört med länets fördelning finns det fler invandrare från Asien och EUländernautom Norden och lägre andel från Finland.Låg förvärvsfrekvensLägst förvärvsfrekvens av länets kommuner har de som har hög andel invandrare ochsom har centralt läge i länet. Solna uppfyller båda kriterierna. Det är bara Botkyrka,Södertälje och Stockholms stad som har lägre förvärvsfrekvens än Solna. Förvärvsfrekvensi Solna understiger länets nivå med 2 procentenheter (Diagram 4).Fel i folkbokföringen?Får man inte sin försörjning genom förvärvsarbete måste man livnära sig genomnågon annan försörjningskälla. De försörjningskällor bland befolkningen i Solnasom är mer frekventa än vanligt är studier (Diagram 7) och ”Övriga ej förvärvsarbetande” enligt SCB:s nomenklatur (Diagram 10). I den sistnämnda gruppeningår personer med avtalspension, föräldralediga, kapitalinkomsttagare, värnpliktigaoch personer som är utan försörjning (inga bidrag, inga inkomster). ”Övriga ejförvärvsarbetande” utgör en restgrupp med personer som inte kan föras till degängse grupperna. När man får ovanligt många personer i restgruppen bör manvara misstänksam och ifrågasätta resultatet. Det finns ett annat diagram som styrkermisstankarna om befolkningsregistrets tillförlitlighet. Av diagram 22 framgåratt ovanligt många har flyttat till ”Övriga världen”. I denna grupp ingår i första handpersoner som folkbokföringsmyndigheten har funnit inte längre är bosatta i Sverigeutan avförts ur befolkningsregistret som emigranter.16 Se ”Hur många barn får jag när jag blir stor? Barnafödandet ur ett livsperspektiv” Demografiska rapporter2002:5 (SCB).

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 60Av de folkbokförda i Solna saknar ca 1 000 personer i åldern 20−64 år försörjningvia inkomster eller bidrag enligt inkomststatistiken. Eventuella familjmedlemmar 17saknar också inkomster och bidrag.I Solna finns forskning och utbildning som attraherar både svenska och utländskastudenter. Det är rimligt att anta en del studenter får sitt uppehälle via stipendier,föräldrar eller direkt från hemlandet vilket inte ger några avtryck i inkomststatistiken.En specialbearbetning av 2006 års uppgifter visar att ca 10 procent av desom saknade inkomster och bidrag enligt inkomststatistiken var inskrivna vid universiteteller högskolor hösten 2006. Även efter denna korrigering tycks det varauppenbart att det finns felaktigheter i folkbokföringen vad avser Solna vilket illustrerasi tablån nedan.Tablå 5Personer utan försörjning enligt inkomststatistiken i åldern 20−64 år folkbokförda i Solnafördelade efter födelselandÅr Samtliga Därav efter födelseland/grupp av födelseländerAsienAfrikautomOSSländernaEU15utomNordenNordamerikaSverigeDe tio nyaEUländerna1985 588 24 119 127 29 147 301990 590 36 145 122 34 107 201995 810 50 195 163 54 135 411996 877 64 221 150 53 152 421997 935 62 237 158 58 159 581998 1 010 70 249 168 55 197 521999 960 58 246 144 57 220 492000 919 59 257 128 53 187 562001 964 64 252 134 57 204 532002 1 029 59 266 165 62 206 552003 987 49 258 157 56 220 602004 1 120 58 337 192 60 203 672005 1 230 65 364 208 65 219 792006 1 178 58 379 235 30 220 82Därav inskrivna vid universitet eller högskola hösten 2006 (procent)11 4 26 8 3 2 0Källa: Specialbearbetningar av SCB:s befolkningsregister.17 Försörjning via släktingar boende utanför bostadshushållet går inte att härleda i statistiken. De brister somfinns i SCB:s familje-/hushållsstatistik torde bara ha marginell betydelse här. SCB kan inte redovisa samborutan (gemensamma) barn korrekt i registerstatistiken. De blir redovisade som ensamstående. Andelen samborär emellertid låg bland utrikes födda.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 61Folkbokföringsmyndigheten tycks ha blivit varse kvalitetsproblemen genom attfr.o.m. 2006 i större omfattning än tidigare avföra personer som emigranter frånbefolkningsregistret vilket framgår av följande tablå.Tablå 6Personer i åldern 20-64 år utflyttade från Solna till utlandet och som var utan försörjningåret före utflyttningenLand/grupp av länder År 2004 År 2005 År 2006 År 2007Samtliga 73 70 284 244Därav efter födelseland/grupp av födelseländerAfrika 6 2 16 17Asien utom OSS-länderna 14 18 102 96EU15 utom Norden 8 8 33 43Nordamerika 4 37 9Sverige 14 14 23 17De tio nya EU-länderna 4 4 4 18Källa: Specialbearbetningar av SCB:s befolkningsregister.Kommentar: Ur det underlag som RTK beställt från SCB kan man inte utläsa att emigranternasom redovisas i ovanstående tabell har avförts som emigranter på initiativ av folkbokföringsmyndighetenmen man kan på goda grunder anta att så har skett.Ett fortsatt aktivt arbete från folkbokföringsmyndighetens sida krävs för att reducerafelen i befolkningsregistret. Effekten av att 284 personer avfördes år 2006 var atttillväxten av de felaktigt folkbokförda hejdades.Konsekvenser av fel i folkbokföringenDet är inte enbart i Solna det finns fel i folkbokföringen men felen tycks vara frekventai Solna. I Danderyd tycks också felen vara av samma omfattning som i Solna.Mycket tyder på att det fanns ett ackumulerat fel i folkbokföringen avseende Solna.I antalsuppgifter och måtten som redovisas i Excelboken om Solna har därför frånmitten av 1990-talet till 2005 smugit sig in fel som undan för undan blivit större.Nedan ges ett antal exempel på fel och i vad mån nuvarande uppgifter underskattareller överskattar förhållandena i Solna.Folkmängden överskattas och bör justeras nedMåttet på inflyttning underskattas och bör justeras uppåtHur måttet på utflyttning ska justeras är osäkert eftersom det troligen ärfel både i nämnaren och täljarenFruktsamhetstalen underskattas och bör justeras uppåt men bara marginellteftersom andelen kvinnor är låg i gruppenDödsriskerna underskattas och bör justeras uppåt vilket medför att medellivslängdenjusteras nedåt. Justeringarna blir störst för männen.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 62Framskrivningar och befolkningsprognoser får större osäkerhet beroendepå att skattningarna av startfolkmängd och tre av de fyra förändringskomponenterna(fruktsamhet, dödlighet, utflyttning) innehåller fel.Förvärvsfrekvensen underskattas och bör justeras uppåt (vilket verkar rimligt).Måtten för sjuktal, arbetslöshet och socialbidragsberoende ska ocksåjusteras uppåt.Antal och andelen invandrare överskattas och bör justeras ned.Snabbare folkökningEn framskrivning bygger på observerade demografiska mått, här genomsnitt föråren 2002−06, och befolkningens köns- och åldersfördelning 31 dec 2006. Somframgår av föregående avsnitt finns det tveksamheter om både de demografiskamåttens tillförlitlighet och folkmängdens storlek i Solna. Vidare pågår en omfattandenybyggnation av bostäder i Solna. I en framskrivning utgår man från att de förändringarav bostadsbeståndet som inträffade under åren (här 2002−06) då förändringskomponenternaskattades består i framtiden.Med beaktande av reservationerna ovan ger dock framskrivningen några intressantaresultat. Åldersstrukturen på Sveriges befolkning påverkar inflyttningen tillkommuner med ett migrationsmönster som Solna. De stora födelsekullarna frånåren kring 1990 kommer enligt framskrivningen att medföra en ökad inflyttning till2017 (Diagram 32). Därefter kommer de små födelsekullarna födda 1996−2005 attge lägre inflyttning. Många av inflyttarna drar efter några år vidare. Utflyttningennår därför sitt maxvärde 5 år senare. Flyttnettot avtar i stort sett årligen och övergårtill att bli negativt år 2021.Som regel brukar antalet dödsfall öka i kommunerna i Stockholms län. I Solnahar antalet dödsfall varit konstant under lång tid och kommer så att förbli fram tillåtminstone 2025 (Diagram 33). Inflyttningen av unga personer kommer ge flerfödda fram till 2022. Födelseöverskottet kommer också att öka fram till 2022 och geett betydande bidrag till folkökningen. Under 20-årsperioden 2005−25 kommerfolkmängden enligt framskrivningen att öka med 13 300 jämfört med 10 900 under20-årsperioden 1985−2005 (Diagram 34).GenerationsväxlingDen omfattande inflyttningen har föryngrat Solnas befolkning. Från 1990 till 2005har andelen 65+ minskat med 4 procentenheter till 17 procent samtidigt som befolkningeni åldersgruppen 20−64 år ökat med lika många procentenheter (Tabell7). Utvecklingen i Solna går mot strömmen. Från 2010 till 2025 kommer andelen65+ att öka med måttliga 2 procentenheter vilket är en liten ökning jämfört medandra Stockholmskommuner.Utvecklingen i Solna är emellertid inte unik. I Stockholms stad kom vändningentidigare och har varit mer accentuerad.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 63StockholmStockholms stad är unikStockholms stad är en unik kommun beroende på bl.a. den stora befolkningen. Detkan illustreras på många olika sätt – här presenteras två.Länen utanför storstadsområdena har i genomsnitt 250 000 invånare. Stadensbefolkning kan således jämföras med befolkningen i tre län.Den genomsnittliga folkmängden i länets kommuner, Stockholms stad undantagen,är drygt 46 000 invånare. Stadens folkmängd kan också jämföras med summanav 17 genomsnittskommuner i länet. Antalet stadsdelsnämnder i staden är nästanlika många. Hade underlaget tillåtit en redovisning per stadsdelsnämnd kunde detha blivit en mer nyanserad beskrivning med jämförelser mellan stadsdelar i Stockholmsstad och övriga kommuner i länet.När man jämför Stockholms stad med länet bör man tänka på att stadens folkmängdutgör ca 40 procent av länets och därmed starkt påverkar länets egenskaperoch/eller fördelning. Före den stora folkminskningen i början av 1970-talet bodde50 procent av länets befolkning i Stockholms stad. Ännu tidigare, omkring 1950, vartvå av tre länsbor bosatta i Stockholms stad.Jämförelsetalen för migrationsmåtten i diagram 15 och 16 baseras på flyttningarnaför 25 av länets 26 kommuner. Flyttningarna till/från Stockholms stadingår inte. När migrationsmått beräknas bör man helst kunna behandla flyttningarmellan likstora områden. De likstora områdena kan vara geografiska under förutsättningatt befolkningstätheten inte varierar för mycket mellan områdena. Varierarbefolkningstätheten mellan områdena kan man tänka sig bilda likstora områdenavseende någon annan variabel, t.ex. antal bostäder. För att få områden som ärnågorlunda homogena har flyttningar till och från Stockholms stad uteslutits närjämförelsemåtten för kommunerna har beräknats.Folkminskning på 1960- och 1970-talen – sedan 1982 årligfolkökningÅr 1960 nådde Stockholms stad sin hittills högsta folkmängdssiffra – 808 000(Diagram 1). Därefter minskade folkmängden i drygt 20 år med sammanlagt161 000 personer. Under samma period d.v.s. åren 1960−81 ökade folkmängden ilänets övriga kommuner med 426 000. Regionförstoringen pågick i snabb takt under1960- och 1970-talen. Årsring lades till årsring runt Stockholms stad.Sedan 1980, med undantag av år 2004, har staden haft ett inflyttningsöverskott(Diagram 13). Den officiella folkmängdssiffran för Stockholms stad den 31 dec2007 var 795 163 som är ungefär densamma som 1956 års notering för staden − 4 årföre toppnoteringen.Radikalt ändrad åldersstrukturÅldersstrukturen i Stockholms stad har sådana egenskaper som är specifika förcentra i en storstadsregion (Diagram 2). Men kännetecknen har förändrats övertiden. Under 1960- och 1970-talen med avtagande folkmängd i staden urholkades

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 64befolkningspyramiden i åldrarna 25−40 år och fick i början på 1970-talet en strukturliknande glesbygdkommunernas. Men i slutet av decenniet vände utvecklingen.Befolkningen föryngrades med stora flyttningsöverskott i åldersklassen 20−24 årsom sedan på 1990-talet åtföljdes av stora överskott även bland 25−29 åringar.Stadens åldersstruktur har ändrats radikalt med stor tillväxt i åldrarna 0−19 och25−49 och en kraftig reduktion i åldrarna 55−79 år.Överskott på unga människor – få barnJämfört med länets åldersfördelning fanns det år 2006 ett överskott i de åldrar manstuderar vid högskola, etablerar sig på arbetsmarknaden, bildar familj och får barn(21-37 år). I åldrarna 26−32 år bor mer än 50 procent av länets befolkning i Stockholmsstad. Även i de högsta åldrarna, 86 år och äldre, bor mer än 50 procent avlänets befolkning i staden. Den höga andelen äldre är en effekt av att flyttströmmarnatill länet t.o.m. 1950-talet företrädesvis gick till Stockholms stad. Andelenbarn i förskole- och skolåldrarna är lågt i Stockholms stad. Ett underskott finnsockså av 40-talister.Åldersstrukturen i Stockholms stad är således spegelvänd jämfört med åldersfördelningeni förortskommunerna.Åldersfördelningen i Stockholms stad och Sundbyberg har mycket god överensstämmelse.Viss överensstämmelse finns också med Solnas åldersstruktur. Solnahar dock än mer specifika egenskaper för centra i storstadsregioner – färre barn,fler unga människor och färre personer i de åldrar när man har barn i förskole- ochskolåldern.Hög inflyttning i åldrarna 22–29 år – i övriga åldrar lågInflyttningen till Stockholm stad är hög i åldrarna 22−29 år medan den i övrigaåldrar är låg (Diagram 15). Barnfamiljer flyttar i liten utsträckning till Stockholmsstad. Speciellt låg är således inflyttningen i förskole- och skolåldrarna och i åldrarna35−50 år.Jämför man inflyttningen till Stockholms stad med inflyttningen till förortskommunernaoch samtidigt tar hänsyn till stadens folkmängd finner man att inflyttningenär 10 procent lägre än vad som är normalt för förortskommunerna ilänet. Det kan tyckas förbryllande. Dilemmat är här att omflyttningen inom stadensolika delar inte ingår i måttet.Hög utflyttning av barnfamiljer – låg bland ungdomarBarnfamiljer lämnar Stockholms stad medan unga människor har låg benägenhetatt flytta från staden. Beaktar man köns- och åldersfördelningen finner man attutflyttningen är 8 procent lägre än vad som är normalt för förortskommuner i länet(Diagram 16). Återigen finns problemet med att flyttningarna mellan stadsdelarinom staden inte ingår i beräkningarna. I Stockholms stad finns drygt 400 000lägenheter vilket motsvarar ca 45 procent av samtliga lägenheter i länet. Personersom flyttar från en bostad i Stockholms stad bosätter sig i högre omfattning inomden egna kommunen än vad som är fallet när en person flyttar från en bostad i enförortskommun. Jämförelserna haltar tyvärr.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 65Flyttnettot spegelvänt jämfört med förortskommunernasStockholms stad har stora överskott bland flyttare i åldrarna 20−29 och stora underskotti förskoleåldrarna och i åldrarna 31−42 år (Diagram 17). Här är åldersmönstretspegelvänt jämfört med förortskommunerna.Stockholms stad – magneten som drar inflyttare till länetDet är inte bara åldersmönstret som är specifikt för inflyttarna till centra i storstadsområden.Det geografiska upptagningsområdet är betydligt större än för förortskommunerna.I runda tal bosätter sig 50 procent av inflyttarna till länet i Stockholmsstad trots att staden bara har ca 40 procent av länets befolkning. Staden hadeåren 2002−06 överskott mot alla län utom Södermanlands och Gotlands län (Diagram21).Vidareflyttning till förortskommunernaStockholms stad har stora underskott mot övriga kommuner i Stockholms län. Åren2002−06 var de årliga underskotten 3 600 personer. Utflyttningen är störst till denärbelägna kommunerna Nacka, Solna och Huddinge. Störst underskott har Stockholmsstad mot Nacka med 850 personer per år.Diagram 23 ger en bild av migrationen mellan Stockholms stad och övrigakommuner i länet. De flesta förortskommuner har haft större inflyttning frånStockholms stad än utflyttning till staden. Speciellt gäller det för Nacka, Huddinge,Värmdö, Tyresö, Haninge, Täby, Österåker och Norrtälje. Några intressanta undantagfinns också. Migrationen från Södertälje till Stockholms stad har varit större än imotsatt rikting. Det kan tolkas som att Södertälje inte uppfattas som en förortskommuntill Stockholms stad. Mellan Solna och Sundbyberg å ena sidan och Stockholmsstad å den andra sidan väger strömmarna i det närmaste jämnt. Det kantolkas som att Solna och Sundbyberg tillsammans med Stockholms stad tillhörstorstadsområdets centrum.Storstadsbeteende avtar och närmar sig länets nivåEn mycket intressant förändring har skett bland de boende i Stockholms stad. Ibörjan på 1970-talet flyttade barnfamiljer och familjer som planerade att föda barnfrån staden. Fruktsamhet var låg – ca 20 procent lägre än i länet. Från mitten av1970-talet har en gradvis förändring inträffat. Skillnaden mellan stadens nivå ochlänets nivå har blivit mindre och mindre för att under de senaste åren bara vara 5procent lägre än i länet (Diagram 11). Storstadsbeteendet med låg fruktsamhet harlångsamt avtagit bland de boende i Stockholms län.Någon enkel förklaring till det ändrade beteendet finns inte. Rent demografisktkan man konstatera att åldersklasserna 25−29 år ökat med 30 procent i Stockholmsstad sedan mitten av 1970-talet till 2007, åldersklassen 30−34 med 60 procent ochåldersklassen 35−39 med 100 procent. Stora åldersklasser har en förmåga att brytademografiska beteenden. Ett klassiskt exempel är att det var de stora födelsekullarnafrån 1940-talet som introducerade samboförhållandena i slutet av 1960-talet.Lägre medellivslängdI de centrala delarna av ett storstadsområde brukar medellivslängden vara lägre än inärliggande områden. Det brukar också vara större skillnad bland männen än blandkvinnorna mellan centrum och omgivningen. Den bilden stämmer för Stockholm.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 66Den klassiska förklaringen är olikheter i hushållsstrukturen. Det finns en överviktav små hushåll i storstadsområdens kärna. Personer boende i enpersonshushåll harhögre dödlighet än boende i hushåll med två eller flera boende (Diagram 12).Storstadsbeteendet med hög dödlighet i de centrala delarna gäller fortfarande.Högre andel invandrareAndelen invandrare är 1 procentenhet högre än i länet (Diagram 25). Jämfört medlänets fördelning är det fler invandrare från Afrika och Asien och färre från Finland.Låg förvärvsfrekvensFörvärvsfrekvensen i Stockholms stad är 2−3 procentenheter lägre än i länet (Diagram4). Det är i överensstämmelse med mönstret att kommuner som ligger centralti länet eller har hög andel invandrare har låg förvärvsfrekvens. De andra försörjningskällorna– arbetslöshetsersättning, sjukpenning/förtidspension, studier,socialbidrag och övrigt – överstiger länets nivå något (Diagram 5-9).Även vad gäller Stockholms stad finns det anledning att misstänka att det föreliggerfel i folkbokföringen vilket bl.a. medför att statistiska mått skattas fel. Felentorde vara något mindre frekventa i Stockholms stad än i Solna.Fortsatt stark tillväxtStadens befolkningsstruktur med stort antal personer i de barnafödande åldrarnaoch få äldre medför att man kommer att få ett betydande födelseöverskott i framtiden.Enligt framskrivningen som baseras på det demografiska mönstret åren2002−06 och befolkningens köns- och åldersfördelning 31 dec 2006 kommer födelseöverskottettill en början att uppgå till ca 5 000 per år för att i slutet av periodenöverstiga 6 000 per år (Diagram 33). Färre äldre gör att antalet dödsfall minskar.Samtidigt kommer inflyttningen att öka till 2016 när de stora födelsekullarna frånåren kring 1990 når den ålder när de är mest benägna att flytta till Stockholm (Diagram32). Därefter avtar inflyttningen något. Ökad inflyttning ger fler födda. Ökadinflyttning ger också större utflyttning men med några års eftersläpning. Inflyttningsöverskottetavtar för att bli negativt fr.o.m. år 2020.Under 20-årsperioden 1985−2005 ökade stadens folkmängd med 112 000 personer.Enligt framskrivningen kommer folkmängden att öka med 130 000 personeråren 2005−25 (Diagram 34).En stad med låg andel gamlaTack vare en kraftig inflyttning av unga från slutet av 1970-talet har folkmängdenökat och åldersstrukturen förändrats. År 1985 var 22 procent av stadens befolkning65 år eller äldre och var därmed den kommun som hade högst andel 65+ i länet(Tabell 7). 20 år senare hade andelen 65+ minskat till 15 procent och låg nära genomsnitteti länet. Fram till 2025 kommer andelen 65+ att öka mycket långsamt till17 procent – 2 procentenheter under länets värde 2025. Endast tre kommuner ilänet, Botkyrka, Huddinge och Sundbyberg, kommer enligt framskrivningen halägre andel 65+ än Stockholms stad.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 67SundbybergKommunen med minst ytaSundbyberg är till ytan Sveriges minsta kommun med endast 8,7 km 2 landareal ochhar ett högt antal boende per km 2 – i slutet av år 2007 ca 4 000 per km 2 . Av landetskommuner är det bara Stockholms stad som har högre, men bara något högre, antalboende per km 2 .Stadens ringa yta påverkar migrationsmåtten. En kort flyttning på några kilometerbrukar för det mesta ske inom kommunens gränser. Flyttningar på några kilometeri Sundbyberg eller dess närhet passerar nästan alltid kommungränsen. Detborde finnas en metod för att korrigera migrationsmåtten med hänsyn till områdetsareal men mig veterligen finns det ingen sådan.Befolkningsutvecklingen som i länetSundbyberg torde vara den kommun som följt länets befolkningsutveckling bäst avlänets kommuner. Det finns också likheter med utvecklingen i Stockholms stad ochSolna stad. Utflyttningen till förortskommunerna påverkade Sundbybergs utvecklingnegativt åren 1967−81. För Stockholms del började den negativa utvecklingenredan 1961 och varade också till 1981. I Solna började den negativa utvecklingenockså 1967 men varade några år längre – till 1984.Befolkningsutvecklingen i Sundbyberg har ett ganska starkt samband med länetsutveckling. När inflyttningen till länet är stor ökar folkmängden i Sundbyberg. Närmigrationstrycket mot länet är lågt ökar folkmängden långsamt eller rentav minskar(Diagram 1). Bostadsbyggandet har självklart stor inverkan på utvecklingen. Under1980-talet byggdes ca 3 300 lägenheter samtidigt som folkmängden ökade med5 750 personer (Diagram 14).Många i 20- och 30-årsåldrarna – få barnSundbyberg har den åldersstruktur som finns i storstadsområdenas centrala delar(Diagram 2). Jämfört med länet är det överskott på personer i åldrarna 21−39 åroch underskott i åldrarna 1−20 år. I åldrarna över 40 år är det ett underskott utombland de allra äldsta. Bakgrunden till den skeva åldersfördelningen är den storainflyttningen i åldrarna 20−34 år och den stora utflyttningen i åldrarna 1−2 år och26−38 år.Sundbybergs och Stockholms stads åldersfördelningar har god överensstämmelse.Vissa likheter finns mellan Sundbybergs och Solnas åldersfördelningar.Hög inflyttningSundbyberg har hög inflyttning i förhållande till folkmängden med 54 procent övergenomsnittet för länens förortskommuner - det näst högsta procenttalet bland länetskommuner (Diagram 15). Som tidigare nämnts drar kommunens ringa ytaupp talet vilket gör att jämförbarheten försvåras.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 68Åldersstrukturen på de inflyttade är den typiska för storstadsområdens centraladelar med hög andel inflyttade i åldrarna 20−34 år. Sundbyberg har en stor andelsmå lägenheter som är åtråvärda för unga människor (Diagram 28).Hög utflyttningEfter något år lämnar många av de inflyttade Sundbyberg. Utflyttningen blir hög(Diagram 16). Tar man hänsyn till köns- och åldersfördelningen på befolkningen iSundbyberg finner man att utflyttningen ligger 63 procent över förortskommunernasnivå. Som högst är utflyttningen i åldrarna 26−40 år och i förskoleåldrarna.Barnfamiljer lämnar Sundbyberg.Flyttnettot – spegelvänt mot förortskommunernaI likhet med Stockholms stad och Solna har Sundbyberg positivt flyttnetto i de åldrarman studerar vid högskolor, etablerar sig på arbetsmarknaden, bildar familj ochkanske också får sitt första barn (Diagram 17). I övriga åldrar har Sundbyberg ochStockholms stad underskott medan Solna har överskott i åldrarna 47−75.Lågt kvarboendeAndelen kvarboende i Sundbyberg är låg. Vid 4-årsåldern har 50 procent av defödda i staden redan flyttat. I de åldrar då det är normalt att ha småbarn är det bara10 procent av de födda i Sundbyberg som bor kvar.Fruktsamheten något lägre än i länetFruktsamheten är lägre än i länet men har närmat sig länets nivå (Diagram 11).Den varierar mer än i länet. Vid nedgång blir svackan djupare i Sundbyberg och viduppgång når fruktsamheten i Sundbyberg i det närmaste länets nivå. Den bakomliggandeorsaken torde vara variationerna i förvärvsfrekvensen. Förvärvsfrekvenseni Sundbyberg är högre än i länet när efterfrågan på arbetskraft är stor och lägre än ilänet när efterfrågan är liten.I Sverige varierar fruktsamheten med konjunkturen med största sannolikhet beroendepå konstruktionen av föräldraförsäkringen. Vid dåliga tider går barnafödandetner och vid goda tider går det upp men i det senare fallet med viss eftersläpning.Variationen är störst bland förstföderskor. När efterfrågan på arbetskraft är lågdrabbas unga människor hårt. Saknar man arbete blir föräldrapenningen låg. Deflesta väntar därför med barn till dess de är fast förankrade på arbetsmarknaden.I Sundbyberg är andelen förstföderskor hög – år 2007 var andelen 52 procent jämförtmed 46 för hela länet 18 .Den lägsta medellivslängden i länetBefolkningen i Sundbyberg har den lägsta medellivslängden i länet och förmodligenen av de lägsta i landet (Diagram 12). Av landets 80 största kommuner har männeni Sundbyberg den lägsta och kvinnorna ligger 3:a från botten.Dödligheten för män i åldrarna 20−90 år är signifikant högre än för män i helaSverige. Dödligheten bland kvinnor i åldrarna 20−64 år är också signifikant högreän för kvinnor i hela Sverige i samma åldersklass. Överdödligheten i Sundbyberghar troligen ett samband med den höga koncentrationen av enpersonshushåll i18 Uppgifter erhållna från Lotta Persson, SCB.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 69staden 19 som i sin tur beror på en hög andel små lägenheter. Höga sjuktal indikerarockså att hälsan inte är så god bland de boende i Sundbyberg (Diagram 6).Hög andel invandrareAndelen invandrare är 3 procentenheter högre än i länet. Två invandrargrupper,personer födda i Asien och Afrika, är mer frekventa än i länet. I övrigt är fördelningensom i länet.Förvärvsfrekvensen som i länetSom regel är förvärvsfrekvensen lägre i kommuner med hög andel invandrare och ikommuner belägna i de centrala delarna av ett storstadsområde. Men förvärvsfrekvensenbland de boende i Sundbyberg är ungefär som i länet (Diagram 4). Närdet är hög efterfrågan på arbetskraft är den något över länets nivå och när det är lågefterfrågan något under länets nivå.Svagare tillväxtUnder 20-årsperioden 1985−2005 ökade folkmängden i Sundbyberg med 5 500personer. Under perioden 2005−25 kommer folkmängden att öka med 4 400 enligten framskrivning baserad på de demografiska mönstren i Sundbyberg åren2002−06 och befolkningens köns- och åldersfördelning 31 dec 2006 (Diagram34). Inflyttningen kommer enligt framskrivningen att öka till 2017 då de stora kullarnafödda omkring 1990 är som mest benägna att flytta till storstadsområdenascentrala delar (Diagram 33). Därefter avtar inflyttningen. Utflyttningen kommerockså att öka som en följd av den ökade inflyttningen ytterligare några år för att år2021 nå maxvärdet och därefter avta. Under hela perioden kommer utflyttningenvara något större än inflyttningen. Sundbybergs tillväxt genereras helt och hållitfrån födelseöverskottet. Till en början kommer födelseöverskottet att uppgå till ca200 per år för att omkring år 2020 öka till ca 300 per år. Uppgången beror till likadelar av fler födda och färre döda.Invandrarna svarar för folkökningenDet är de utrikes födda som i stor omfattning svarar för länets tillväxt. Åren 1985-2005 har de utrikes födda direkt (inflyttning − utflyttning – dödsfall) svarat för43procent av länets folkökning och indirekt (i Sverige födda barn) svarat för ytterligare21 procent av folkökningen. I områden med hög andel invandrare som t.ex.Sundbyberg blir procenttalen högre. I Sundbyberg har invandrarna, direkt ochindirekt, svarat för 85 procent av folkökningen 1985−2005 (Tabell 6). Under perioden2005−25 kommer enligt framskrivningen antalet invandrare att öka med3 900 personer och deras barn med 2 500 personer medan personer med svenskbakgrund 20 minskar med 2 000 personer. Från 2005 till 2025 ökar andelen invandraremed 8 procentenheter i Sundbyberg.GenerationsväxlingStockholms stad, Solna och Sundbyberg har alla genomgått en stark generationsväxlingunder de senaste decennierna. Den stora utflyttningen under 1960-talet ochbörjan av 1970-talet urholkade åldersklasser födda på 1930- och 1940-talen i de tre19 Livslängden i Sverige 2001−2005, Livslängdstabeller för riket och länen. Demografiska rapporter 2007:1,SCB.20 Svensk bakgrund = personer födda i Sverige med en eller båda föräldrarna födda i Sverige.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 70städerna. Från 1970-talets senare del har inflyttningen av ungdomar i åldern 20−24år och från 1990-talet även i åldern 25−29 år ändrat åldersstrukturen. Andelen äldrehar minskat från 18 procent år 1990 till 14 procent år 2005 i Sundbyberg (Tabell 7)medan andelen i åldrarna 19−64 ökat med 4 procentenheter. Består detta migrationsmönstermed inflyttning av unga människor och utflyttning av barnfamiljerkommer andelen äldre att öka långsamt i de tre kommunerna. För Sundbybergs delkommer andelen 65+ att öka med endast 2 procentenheter från 2005 till 2025.Enligt framskrivningen kommer Sundbyberg att år 2025 ha hela 65 procent av befolkningeni åldern 19−64 år − den högsta andelen i länet.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 71SödertäljeSödertälje utvidgades 1963, 1967 och 1971 –år 1999 bröts Nykvarn ut ur SödertäljeSödertälje utvidgades år 1963 med Östertälje, år 1967 med Enhörna och år 1971 medTuringe, Järna, Hölö och Taxinge. Enhörna, Hölö och Taxinge tillhörde före utvidgningenSödermanlands län. Taxinge var en församling inom dåvarande Mariefredskommun.År 1999 bröts Taxinge och Turinge församlingar ut ur Södertälje stad och bildadeNykvarns kommun.Texten behandlar Södertälje enligt indelningen som gäller fr.o.m. 1999 d.v.s.inkl. Östertälje, Enhörna, Järna och Hölö men exkl. Nykvarn (församlingarnaTuringe och Taxinge).Stark folkökning under 1960-talet – stagnation1973–93 – därefter tillväxtBefolkningsutvecklingen i Södertälje har under efterkrigstiden likheter med mångaav länets förortskommuner trots att Södertälje knappast kan klassificeras som ensådan. Södertälje hade stark tillväxt under 1950-talet och i synnerhet under 1960-talet då svensk industri 21 hade som mest sysselsatta (Diagram 1). Södertälje har enunik näringsstruktur i länet. Fortfarande finns en stor efterfrågan på arbetskraftinom tillverkningsindustrin. I Södertälje var hela 38 procent av de förvärvsarbetandeår 2006 sysselsatta inom tillverkningsindustrin jämfört med bara 9 procent ilänet (Källa: RAMS SCB:s statistikdatabas). Redan under 1960-talet minskade antaletsysselsatta inom industri. År 1973 kom en oljekris som följd av oktoberkrigetvilket kylde av ekonomin. Från 1973 till 1993 låg Södertäljes folkmängdssiffror kvarpå ungefär samma nivå.I mitten av 1990-talet vände utvecklingen. Åren 1995−2002 var det negativaflyttnettot bland inrikes födda så lågt som 150 per år jämfört med 675 årligen1986−94 (Tablå 3). Några år senare ökade flyttnetto bland de utrikes födda – åren1998−2005 var det i genomsnitt 660 per år. Åren 2006 och 2007 har flyttnettotbland utrikes födda varit 1 500 resp. 2 000. Det negativa flyttnettot bland inrikesfödda nådde åren 2003−07 åter nästan samma nivåer som åren 1986−94. Svenskarnaflyttar från Södertälje medan invandrarna flyttar dit. Från 1995 till 2007 har deutrikes födda ökat med 7 400, deras barn med 3 100 (personer födda i Sverige medbåda föräldrarna födda utomlands) medan personer med svensk bakgrund minskatmed 1 900 (personer födda i Sverige med en eller båda föräldrarna födda i Sverige).Enligt den officiella statistiken var det 86 378 personer bosatta i Södertälje den 31dec 2007.21 Mellan åren 1960 och 1965 var det som mest sysselsatta inom tillverkningsindustrin i Sverige. År 1960 vardet 1 050 000 sysselsatta och år 1965 var det 1 046 000 (minst halv normal arbetstid). Källa: TidseriehäfteFörvärvsarbetande Folk- och bostadsräkningarna 1910−1985, SCB.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 72Åldersstrukturen överensstämmer med länetsAv länets kommuner är det Södertälje som har bäst överensstämmelse med länetsåldersfördelning (Diagram 2). Under 1970- och 1980-talen hade Södertälje ettmigrationsmönster typiskt för större städer (t.ex. Västerås, Örebro) med inflyttningav ungdomar och utflyttning av barnfamiljer – m.a.o. flyttningsöverskott i åldrarna15−24 och underskott i övriga åldrar. Befolkningens åldersstruktur präglades av fåbarn, många ungdomar och få personer i de åldrar man har barn i skolåldern.I och med att flyttnettot i Södertälje sedan mitten av 1990-talet har påverkatsmer av migrationen av utrikes födda har också flyttnettots åldersstruktur förändratsoch därmed åldersstrukturen i Södertälje. I stort sett alla åldrar från 5 år till 60 århar fått tillskott beroende på migrationen. Ålderfördelningen i Södertälje har numerabara små avvikelser från länets. I åldrarna 5−25 år finns det ett överskott på barnoch ungdomar bl.a. beroende på ett annat bosättningsmönster bland utrikes födda.Jämfört med länets ålderfördelning finns det också överskott i åldrarna 65−80 årberoende på den starka expansionen under 1950- och 1960-talen. I de mellanliggandeåldrarna, 26−64 år, är det som regel underskott vilka är effekter av utflyttningenunder 1970- och 1980-talen samt början av 1990-talet.Flera kommuner i länet har en åldersfördelning som är lik Södertäljes. De kommunersom ligger närmast är Järfälla, Sigtuna, Botkyrka, Haninge och UpplandsVäsby i nämnd ordning. Flera av dessa kommuner har hög andel invandrare ochhög andel bostäder i flerfamiljshus.Låg inflyttning och låg utflyttningSödertälje ligger i periferin av Stockholms län på gränsen till Södermanland. Stadenhar låg inflyttning och låg utflyttning i likhet med andra kommuner som ligger iutkanten av länet. I förhållande till Södertäljes folkmängd är inflyttningen 21 procentlägre än genomsnittet för länets förortskommuner (Diagram 15). Det baraNorrtälje som har lägre inflyttning av länets kommuner. Norrtälje har också ettperifert läge i länet.Beaktar man Södertäljes köns- och åldersfördelning finner man att utflyttningenfrån staden är 14 procent lägre än det normala för länets förortskommuner (Diagram16). I detta fall är det också bara Norrtälje av länets kommuner som har lägreutflyttning.Låg inflyttning av barnfamiljerFörortskommuner har traditionellt en hög inflyttning av barnfamiljer. Åldersfördelningenpå de inflyttade till Södertälje skiljer sig från förortskommunernas. Det är fåbarn under 10 år och det är få personer i åldrarna 23−42 år. Det är bara i åldrarna10−21 som inflyttning ligger på den nivå som är normal för förortskommuner. Detär således jämförelsevis få barnfamiljer som bosätter sig i Södertälje. Det är ocksårelativt få som flyttar till Södertälje när de är i etableringsfasen i livet – får fotfästepå arbetsmarknaden, bildar familj, får första barnet.Låg utflyttning av ungdomarUtflyttningen från Södertälje är låg i de åldrar när det är vanligt att man flyttar. Omdet för förortskommuner rådande åldersmönstret gällde i Södertälje skulle ytterligareca 500 personer lämnar Södertälje årligen. Den låga utflyttningen leder till att

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 73kvarboendet (=födda och kvarboende i Södertälje / födda i Södertälje) blir tämligenhögt (Diagram 26).Flyttnettot – överskott på skolbarn och ungdomar ochunderskott av unga barnfamiljerÅldersstrukturen på Södertäljes flyttnetto är ganska märkligt (Diagram 17). I skolåldrarnabrukar flyttnettot vara obetydligt men Södertälje har överskott av barn iskolåldrarna och ungdomar i gymnasieåldrarna. Vidare har Södertälje överskott iåldrarna t.o.m. 26 år. Bland unga barnfamiljer har Södertälje ett litet underskottvilket belyses av de negativa siffrorna i åldrarna 28−32 och 0−5 år i diagram 17.I övrigt finns det inga klara åldersmönster utom att Södertälje i likhet med de flestakommuner i länet har ett underskott i åldrarna 60−69 år.Låg inflyttning från Stockholms länDiagram 23 visar de långsiktiga effekterna av omflyttningen inom länet. Av diagrammetkan man se att betydligt fler flyttar från Södertälje till andra kommuner ilänet än i motsatt riktning. Som regel brukar alla kommuner i länet ha ett överskottmot Stockholms stad men Södertälje har ett underskott. Diagram 20 visar migrationsrörelsernaunder 5-årsperioden 2002−06. Bilden är ungefär densamma –underskott mot de flesta kommunerna. Undantag är de närbelägna kommunernaBotkyrka, Huddinge och Haninge mot vilka Södertälje hade överskott.Många år med negativt flyttnettoEfter 1950- och 1960-talens kraftiga expansion har Södertälje haft många år mednegativt flyttnetto. Under de 37 år som har gått sedan 1970 har Södertälje haft negativtflyttnetto under 22 år (Diagram 13). Det är inte unikt för länets kommuner.Salem har haft negativt netto under 23 år och Järfälla under 22 år. Den starka folkökningenunder 1950- och 1960-talen medförde att länet fick en ung befolkningvilket genererade stora födelseöverskott som för det mesta medförde folkökningtrots flyttningsunderskotten.Strängnäs, Gnesta och Trosa populärast i SödermanlandDrygt 600 personer flyttar årligen från Södertälje till Södermanland. De tre grannkommunernaSträngnäs, Gnesta och Trosa är populärast. Något mer än en fjärdedelbosätter sig i Strängnäs medan en femtedel väljer Gnesta. Lika stor andel bosättersig i Trosa.Fruktsamhet – något högre än i länetUnder den senaste 10-årsperioden har fruktsamheten bland de boende i Södertäljevarit 5−10 högre än i länet (Diagram 11). Fruktsamheten bland kvinnor medsvensk bakgrund (födda i Sverige med en eller båda föräldrarna födda i Sverige)skiljer sig inte från länets nivå (Tabell 5). Det är kvinnorna i Södertälje med utländskbakgrund som drar upp fruktsamheten. Deras fruktsamhet har sedan millennieskiftetlegat 15−20 procent högre än bland samtliga kvinnor med utländskbakgrund i länet. Nyanlända invandrare har högre fruktsamhet än de som har varitbosatta en tid i Sverige. I Södertälje har under de senaste åren bosatt sig nyanländainvandrare.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 74Låg medellivslängdMedellivslängden är låg bland de boende i Södertälje (Diagram 12). I SCB:s redovisningav medellivslängden för landets 80 största kommuner kommer männen pånäst sista platsen och kvinnorna på fjärde platsen nerifrån. Går vi tillbaka till 1980-talet finner vi att det var små skillnader mellan länets och Södertäljes medellivslängd.Många som invandrar kommer från länder där det råder förtryck eller inbördeskrigvilket påverkar hälsan. Sjuktalen (Diagram 6) är höga i Södertälje ocharbetslösheten (Diagram 5) är också hög − faktorer som påverkar medellivslängdennegativt.Hög andel invandrareAndelen invandrare är 8 procentenheter högre än i länet (Diagram 25). Det ärbara Botkyrka kommun som har högre andel av länets kommuner. Jämfört medlänets fördelning har Södertälje betydligt fler invandrare från Asien, Finland ochTurkiet och färre från Afrika.Stora inflyttningsöverskott av utrikes födda jämsides med stora underskott av inrikesfödda ger som resultat att andelen invandrare ökar ganska snabbt.Låg förvärvsfrekvensDen allmänna bilden är att kommuner som ligger i periferin har hög förvärvsfrekvensoch kommuner som har hög andel invandrare och/eller ligger centralt i länethar låg förvärvsfrekvens. Södertälje ligger i länets periferi men har trots det lågförvärvsfrekvens på grund av den höga andelen invandrare. Södertälje har den nästlägsta förvärvsfrekvensen av alla kommuner i länet (Diagram 4). Botkyrka medhögre andel invandrare, 8 procentenheter, har 4 procentenheter lägre förvärvsfrekvens.Andel socialbidragstagare högst i länetNäst efter Botkyrka har Södertälje de högsta sjuktalen (Diagram 6) och den högstaandelen arbetslösa (Diagram 5) i länet. Jämfört med andra kommuner i länet harSödertälje betydligt högre andel socialbidragstagare (Diagram 9). Andelen socialbidragstagareär dubbelt så hög som i länet och är stigande.Fler med utländsk bakgrund – färre med svenskUnder 20-årsperioden 1985−2005 har folkmängden i Södertälje ökat med 7 600personer (Diagram 34). Inflyttning av utrikes födda har bidragit med 6 200. Antaletpersoner med utländsk bakgrund födda i Sverige har ökat med 4 700 medanpersoner med svensk bakgrund minskat med 3 300. Under 20-årsperioden2005−25 kommer folkmängden att öka med 13 600 personer enligt en framskrivningsom bygger på de demografiska mönstren 2002−06 och befolkningens könsochålderfördelning 31 dec 2006. Under perioden 2005−25 fortsätter ökningen avpersoner med utländsk bakgrund medan de med svensk minskar. Enligt framskrivningenkommer de utrikes födda att öka med 10 900 och personer med utländskbakgrund födda i Sverige att öka med 7 400. Samtidigt minskar antalet personermed svensk bakgrund med 4 700. I slutet av perioden kommer de utrikes födda attutgöra 33 procent av befolkningen, personer med utländsk bakgrund födda i Sverige17 procent och personer med svensk bakgrund 50 procent. Det är ungefär den fördelningsom fanns i Botkyrka 2006.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 75Enligt framskrivningen kommer födelseöverskottet att ge det största bidraget tillfolkökningen – i genomsnitt 430 personer årligen (Diagram 33). Inflyttningsöverskottetger bara drygt 200 i bidrag varje år (Diagram 32).Det bör observeras att framskrivningen visar det framtida utvecklingen underförutsättning att de mönster som observerats år 2002−06 i Södertälje blir beståendeoch att SCB:s antagande om de framtida trenderna vad gäller fruktsamhet, dödlighet,invandring och utvandring kommer att uppfyllas. En avvikelse har redan observerats.Inflyttningsöverskottet var år 2007 ungefär 1 000 större än vad framskrivningenvisade.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 76TyresöPå 1960-talet tredubblades folkmängdenFolkmängden ökade mycket snabbt i Tyresö under 1960-talet från 6 000 personer1960 till 21 000 år 1970 (Diagram 1). Stadsdelen Bollmora färdigställdes underden perioden. Efter 1960-talets starka expansion har Tyresös folkmängd ökat i någotsnabbare takt än länets. I slutet av år 2007 uppgick Tyresös folkmängd till42 047 enligt den officiella statistiken.Barnfamiljer flyttar in – ungdomar lämnarI likhet med andra förortskommuner har Tyresö en inflyttning av barnfamiljer ochen utflyttning av ungdomar i de åldrar då man lämnar föräldrahemmet (Diagram2). Migrationen ger tydliga avtryck i kommunens åldersstruktur. Fortfarande kanman avläsa effekterna av 1960-talets kraftiga utbyggnad i åldersstrukturen. Jämförtmed länets åldersfördelning finns det i Tyresö ett överskott av personer i åldrarna61-74 d.v.s. personer som var i de familjebildande åldrarna under 1960-talets expansion.Samtidigt finns det ett underskott av personer i åldrarna 50−60 år vilketkan vara en effekt av den låga inflyttningen till Tyresö under 1970-talet.Förutom i åldrarna 61−74 år har Tyresö jämfört med länets åldersfördelningöverskott i åldrarna 1−20 år och 35−49 år m.a.o. av barnfamiljer.De Stockholmskommuner som har mest likheter med Tyresös åldersfördelningär Vallentuna, Sollentuna, Österåker och Värmdö i nämnd ordning. Befolkningensutbildningsnivå (Diagram 30) är ungefär densamma i de uppräknade kommunernautom i Sollentuna där den är något högre. Tyresö och Sollentuna har dock sammafördelning av bostadsbeståndet på flerfamiljs- och småhus. Österåker, Värmdöoch Vallentuna har större andel småhus än Tyresö.Låg inflyttningI förhållande till folkmängden har Tyresö kommun låg inflyttning – 13 procent lägreän vad som är normalt för länets förortskommuner (Diagram 15). I förskoleåldrarnaär dock inflyttningen hög. Det är barnfamiljer som flyttar till Tyresö. I åldrarnaöver 6 år ligger inflyttningen nära den normala nivån eller under. I de åldrar,19−29, där man bedriver högskolestudier, etablerar sig på arbetsmarknaden ellerbildar familj är inflyttningen låg. Låg inflyttning noteras också i de åldrar (45+) närbarnen börjar lämna eller har lämnat föräldrahemmet.Normal utflyttningTar man hänsyn till köns- och åldersstrukturen i Tyresö finner man att utflyttningenfrån kommunen ligger på en för förortskommunerna normal nivå (Diagram 16).Visserligen är utflyttningen hög i åldrarna 17−28 år men samtidigt är utflyttningenlåg bland barnfamiljer. Sammantaget ger det en normal nivå.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 77Högt barnafödandeUnga människor i åldern 25−35 år bosätter sig gärna i Tyresö. En del har fått sittförsta barn och förväntar sig att få ytterligare ett eller två barn medan andra får sittförsta barn efter inflyttningen. Genomgående är därför barnafödandet högre iTyresö än i länet som genomsnitt (Diagram 11).Livslängden något över länets genomsnittUnder de senaste 20 åren har livslängden för Tyresös befolkning legat på ungefärsamma nivå som länets och förbättrats i samma takt som i länet. För kvinnorna iTyresö är livslängden 0,5 år högre än för kvinnorna i länet. För männen är livslängdennästan 1 år högre än för männen i länet (Diagram 12).Låg andel invandrare – hög andel StockholmareAndelen invandrare är 6 procentenheter under länets genomsnitt. Jämfört medlänets fördelning är det få invandrare i Tyresö från Asien, Afrika och Turkiet (Diagram25). Andelen landsortsbor är också låg i Tyresö – endast 20 procent motnormalt 24 procent i Stockholmskommunerna (Diagram 24). Det är Stockholmaresom har bosatt sig i Tyresö. Två tredjedelar av de boende i Tyresö är födda i Stockholmslän. Det är 10 procentenheter mer än genomsnittet. Andra kommuner medlika hög eller högre andel är Österåker, Vaxholm, Vallentuna, Ekerö, Värmdö ochNorrtälje. Kommuner med hög andel småhus i bostadsbeståndet och närhet tillvatten drar till sig Stockholmare.Hög förvärvsfrekvensBefolkningen i Tyresö har hög förvärvsfrekvens – 4 procent högre än genomsnittetför länet (Diagram 4). Andelen som är beroende av socialbidrag för sin försörjningär lägre än genomsnittet för länet (Diagram 9). Sedan millennieskiftet har andelenstuderande varit låg i Tyresö (Diagram 7). Jämfört med hela länet är det få personeri åldern 20−64 år som tillhör gruppen utan förvärvsarbete men är pensionär,kapitalinkomsttagare eller utan både inkomster och bidrag. I denna grupp ingårpersoner som har avtalspension, lever på kapital, försörjs av någon annan, lever påsvarta inkomster eller har lämnat Sverige men kvarstår i befolkningsregistret.Låg folkökning i framtidenInflyttningsöverskottet har under åren 2002−06 varit i genomsnitt 120 per år medanfödelseöverskottet uppgått till nästan 300 årligen (Diagram 32 o 33). Enligtframskrivningen kommer födelseöverskottet att ge störst bidrag till folkökningenfram till 2025. Trots att antalet födda förväntas bli i det närmaste konstant fram till2025 minskar födelseöverskottet beroende på att antalet dödsfall kommer att öka.Den stora inflyttningen under 1960-talet medförde att Tyresö då fick en mycket ungbefolkning. Allteftersom tiden har gått har befolkningen i Tyresö åldrats (Tabell 7)vilket gör att antalet döda har ökat och också kommer att göra det under de kommandeåren. Enligt framskrivningen kommer folkmängden att öka med ca 5 000under 20-årsperioden 2005−2025 jämfört med 9 000 under föregående 20-årsperiod (Diagram 34).

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 78TäbyJämn och kraftig folkökning till 1980-talets mittFrån 1950-talet till mitten av 1980-talet ökade folkmängden snabbt i Täby och iförhållandevis jämn takt. Sedan mitten av 1980-talet har tillväxten varit långsam ijämförelse med länets utveckling (Diagram 1). Den 31 dec. 2007 uppgick Täbysfolkmängd till 61 633 enligt den officiella statistiken.Barnfamiljer dras till Täby – de unga lämnarBostadsbeståndet med få små lägenheter och många stora lägenheter (Diagram28) gör att Täby drar till sig barnfamiljer men inte kan behålla de unga när de flyttarhemifrån. Jämfört med länets åldersfördelning finns det ett överskott på barn iåldrarna 2-18 år (Diagram 2). I de åldrar man bedriver högskolestudier, etablerarsig på arbetsmarknaden och bildar familj är det ett stort underskott i Täbys befolkning.Åldrarna 30-40 år fylls på med inflyttade småbarnsföräldrar. I 40- och 50-årsåldrarna finns det ett litet överskott i Täby jämfört med länets åldersfördelning.Den stora inflyttningen från mitten av 1950-talet och 30 år framåt i tiden har medförtatt kommunen har ett överskott i åldrarna 60−85 år. Redan 2010 kommer andelenpersoner i åldrarna 65+ att uppgå till 18 procent – 3 procentenheter mer änför länets befolkning (Tabell 7).Kommuner som har ungefär samma åldersfördelning som Täby är Lidingö ochSollentuna.Låg inflyttningInflyttningen till Täby ligger ca 15 procent under den nivå som är normal för enkommun av Täbys storlek (Diagram 15). I åldrarna 11-31 år observeras en inflyttningsom är 15-35 procent lägre än vad som är genomsnittet för länets förortskommuner.Även i åldrarna 45−60 år är inflyttningen låg. Det är bara i åldersintervallet32−43 år som antalet inflyttade är normalt i förhållande till Täbys folkmängd.Många av de som flyttar söker en större bostad eftersom de har ett barn i åldern 1−2år och antagligen väntar eller räknar med att få fler barn.Hög utflyttningI förhållande till Täbys åldersfördelning är utflyttningen 12 procent högre än normaltför länets förortskommuner (Diagram 16). I åldrarna 22−31 år är utflyttningen20−38 procent högre än genomsnittet för förortskommunerna. Många kommuneri länet har förhållandevis hög utflyttning i åldrarna 50−65 år. Det gäller i änhögre grad för befolkningen i Täby. I de åldrarna är det ganska vanligt att inflyttadelandsortsbor lämnar länet.200 lägenheter per årDet behöver byggas ca 200 lägenheter per år i Täby för att för att kommunens flyttnettoska pendla runt noll enligt den regressionsmodell som redovisas i Tablå 2.Sedan millennieskiftet har det årliga antalet färdigställda lägenheter varit ca 150. En

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 79nybyggd lägenhet i Täby ger i genomsnitt ett tillskott med 2,3 personer. En annanslutsats som kan dras av beräkningarna är att bostadsbyggandet i andra delar avlänet inte påverkar flyttningar till och från Täby. Med andra ord – Täbys bostadsmarknadär attraktiv.Något högre barnafödandeMedelåldern på förstföderskor är nästan 1 år högre än vad som är genomsnittet förlänet (Diagram 35). Hög medelålder minskar möjligheterna att få ytterligare barnoch bör därför ge låg fruktsamhet men så är det inte i Täby. Fruktsamheten är ca 5procent högre än länets genomsnitt (Diagram 11). Antalet barn vid 45 års ålder ärungefär 10 procent högre bland kvinnorna i Täby jämfört med länet. Det kan tyckasparadoxalt med hög medelålder vid första barnets födelse och hög fruktsamhet.Förklaringen är enkel. Drygt 40 procent (44 procent år 2006 i hela landet) av debarn som föds har paritet 1 (moderns först nedkomst) men bland barnen i Täby vardet 33 procent. En stor andel av mödrarna i Täby har fått sitt första barn före inflyttningenoch ingår därför inte i beräkningen av medelålder av förstföderskor iTäby.Hög medellivslängdHög utbildningsnivå, hög andel boende i småhus och hög andel sammanboende gerhög medellivslängd. Det är förutsättningar som finns i Täby. År 2002−06 hademännen i Täby 2,3 år högre medellivslängd än genomsnittet för länet. Det dröjer ca15 år, enligt SCB:s befolkningsprognos, tills hela den manliga befolkningen i Sverigenår lika hög medellivslängd som männen hade i Täby 2002−06.Kvinnorna i Täby har också hög medellivslängd – 1,4 år högre än länet. De liggerockså ca 15 år före landets kvinnliga befolkning – enligt SCB:s antagande om denframtida utvecklingen.Låg andel invandrareTäby har en ganska låg andel invandrare – 14 procent jämför med 19 i hela länet.Jämfört med länets fördelning har Täby förhållandevis få invandrare från Asien ochAfrika.Svag befolkningstillväxtFortsätter den svaga tillväxten som observerats 2002−06 bestämmer födelseöverskottetfolkökningen under de kommande åren eftersom inflyttningsöverskottetkommer att ligga nära noll. Enligt framskrivningen som bygger på den demografiskautvecklingen 2002−06 kommer födelseöverskottet att halveras fram till 2015 ochdå uppgå till 125 personer per år. (Diagram 32 och 33)Hög förvärvsfrekvensPå 1980-talet låg förvärvsfrekvensen 2−3 procentenheter över genomsnittet förlänet. Befolkningens höga utbildningsnivå i Täby medförde att den ekonomiskakrisen inte slog så hårt mot förvärvsfrekvensen. Efter millennieskiftet är förvärvsfrekvensenbland befolkningen i Täby 5 procentenheter högre än genomsnittet förlänet. (Diagram 4)

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 80Låg arbetslöshet och låga sjuktalAndelen arbetslösa är låg bland de boende i Täby (Diagram 5). I förhållande tillbefolkningens storlek är det få som är beroende av sjukpenning eller förtidspensioni Täby (Diagram 6). Andelen ligger ungefär 40 procent lägre än genomsnittet förlänet. De låga sjuktalen är en av förklaringarna till den höga medellivslängden iTäby. Andelen som är beroende av socialbidrag är också låg.Åldrande befolkningÅr 1985 var bara 9 procent av befolkningen i åldern 65 år och äldre medan år 2005hade procenttalet stigit till 15. Enligt framskrivningen kommer 21 procent av Täbysbefolkning år 2025 vara 65 år eller äldre (Tabell 7). År 2025 kommer bara Norrtäljeoch Nynäshamn att ha högre andel 65+ bland länets kommuner. För Norrtäljesoch Nynäshamns del förutsätter framskrivningen att den stora inflyttningen avpersoner i åldersintervallet 50−65 år kommer att fortsätta.Under hela perioden 1990−2025 är andelen barn och ungdomar konstant. Andelenpersoner i åldersgruppen 19−64 har minskat med 4 procentenheter från 1985 till2005. Enligt framskrivningen fortsätter antalet personer i de förvärvsarbetandeåldrarna att minska med ytterligare 5−6 procentenheter till 2025. Täby kommerdärmed att tillsammans med Norrtälje, Danderyd, Vaxholm och Lidingö ha denlägsta andelen av befolkningen i de förvärvsarbetande åldrarna av länets kommuner.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 81Upplands VäsbySnabb tillväxt 1960-90Under 1960-, 1970- och 1980-talen var tillväxten snabbare i Upplands Väsby än ilänet. (Diagram 1). Efter 1990 har Upplands Väsby fått vidkännas en långsammarefolkökning än länet. Redan 1978 kan man se början till en svagare tillväxt. Underåren 1978−2007 har Upplands Väsby bara haft flyttningsöverskott 8 år av 30 (Diagram13). Utflyttningen har överskridit inflyttningen med 2 300 under de 30 åren.Ett stort födelseöverskott, 9 400, har genererat en folkökning med 7 100 under 30-årsperioden.Enligt den officiella statistiken var det 38 055 personer bosatta i Upplands Väsbyden 31 dec 2007.Åldersstrukturen nästan som länetsSom regel brukar förortskommuner ha en markerad midja i åldrarna 20−35 år ochett stort överskott av barn i skolåldrarna och i de åldrar då man har barn i skolåldern.I Upplands Väsby är under- och överskotten jämfört med länets åldersfördelningsmå (Diagram 2). I åldrarna 35−50 år är det god överensstämmelse mellanåldersfördelningen i Upplands Väsby och länet. Inflyttningen under 1960- och 1970-talen ger avtryck i åldersfördelningen som överskott av personer i åldrarna 55−70år.Flera kommuner i länet har en åldersfördelning som har stora likheter med UpplandsVäsbys. Störst likheter har Haninge, Järfälla, Sigtuna, Södertälje och Upplands-Broi nämnd ordning. Det finns fler likheter mellan kommunerna. Andelenbostäder i flerfamiljshus är ca 60 procent. Kommunerna har som regel ett avståndtill city på 20−30 km i likhet med Upplands Väsby. Andelen invandrare ligger ganskanära länets nivå. Södertälje avviker dock från de andra 5 kommunerna beroendepå större andel lägenheter i flerfamiljshus, större avstånd till city och högre andelinvandrare.Låg inflyttningI jämförelse med andra förortskommuner har Upplands Väsby låg inflyttning (Diagram15). Relaterar man inflyttningen till folkmängden finner man att inflyttningenär 16 procent lägre än den normala för länets förortskommuner. Förutom låginflyttning i åldrarna 20−25 år har också kommunen låg inflyttning av barnfamiljer.Normal utflyttningTar man hänsyn till köns- och åldersfördelningen i Upplands Väsby finner man attutflyttningen är 4 procent högre än genomsnittet bland länets förortskommuner(Diagram 16). I samtliga åldrar utom 20−25 år är utflyttningen av normal omfattningeller något över den normala nivån för förortskommuner. I åldrarna 20−25 ärden lägre än normalt. Ett snarlikt mönster observeras också i grannkommunenSigtuna.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 82Underskott i åldrarna 50-70Upplands Väsby har små flyttunderskott i de flesta åldersklasser utom i åldrarna50−70 år där underskottet är mer påtagligt (Diagram 17). Underskott i åldrarna50−70 år är inte unikt för Upplands Väsby utan så är det i de flesta förortskommuneri länet.Flyttningarna går från centrum till periferinDiagram 23 illustrerar på ett pedagogiskt sätt länets tillväxt med uppgifter frånUpplands Väsby. Från de mer centrala delarna som Stockholms stad, Sollentuna,Solna, Järfälla och Sundbyberg har det flyttat fler till Upplands Väsby än i motsattriktning.Till de mer perifera kommunerna Sigtuna, Vallentuna och Norrtälje har det flyttatfler från Upplands Väsby än i motsatt riktning. Mönstret från centrum mot periferinbryts av kustkommunerna vid Östersjön och Mälaren. Upplands Väsby harunderskott mot nästan alla kommuner i länet som har kontakt med Östersjön ellerMälaren.Fruktsamheten som i länetSå länge som Upplands Väsby hade ett positivt flyttningsöverskott var fruktsamheteni kommunen ca 20 procent över länets nivå (Diagram 11). Låg inflyttning avbarnfamiljer har troligen bidragit till att fruktsamheten sedan mitten av 1990-taletlegat nära länets nivå.Medellivslängden som i länetDe små avvikelserna som finns mellan medellivslängden i Upplands Väsby och länetär av slumpmässig natur eftersom de genomgående ligger inom det 95-procentigakonfidensintervallet som är ±0,9 år för en kommun av Upplands Väsbys storlek.Högst andel finnarDet finns en uppfattning att antalet invandrare stiger år för år. Men det tankesättetär korrekt bara så länge som invandringsnettot är större än antalet dödsfall. FrånFinland var invandringen hög under 1950- och 1960-talen men har sedan legat påen låg nivå. Sedan mitten av 1980-talet har antalet finnar minskat i Upplands Väsby.Trots en nedgång på drygt 1 000 personer hade Upplands Väsby år 2007 högstandel finnar av länets kommuner.Andelen invandrare är 2 procentenheter högre i Upplands Väsby än i länet (Diagram25). Förutom att andelen finnar är hög är också andelen invandrare frånAsien högre än i länet. Jämfört med länets fördelning är det låg andel invandrarefrån andra delar av världen.Hög förvärvsfrekvensI likhet med andra kommuner som ligger utanför de centrala delarna av länet harUpplands Väsby hög förvärvsfrekvens (Diagram 4). En hög andel invandrare bordedra ner frekvensen kan man tycka. En tredjedel av invandrarna i Upplands Väsbyär finnar som varit bosatta länge i Sverige vilket gör att de har en god förankring isamhället.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 83Lägre tillväxtUnder 20-årsperioden 1985−2005 ökade Upplands Väsbys befolkning med 3 700personer. Enligt en framskrivning baserad på det demografiska mönstret 2002−06och befolkningens köns- och åldersfördelning 31 dec 2006 kommer folkmängden ikommunen att öka med 3 000 personer under 20-årsperioden 2005−25 (Diagram34). Den lägre tillväxten beror på att födelseöverskottet halveras från 200 till ca 100år 2025. Fler äldre medför att antalet dödsfall stiger (Diagram 33). Enligt framskrivningenkommer inflyttningen att öka fram till 2016 för att sedan ligga kvar påsamma nivå (Diagram 32). Utflyttningen ökar också till 2016 men i långsammaretakt för att därefter avta något. Det negativa flyttnettot övergår mot slutet av periodentill att bli positivt.Andelen 65+ ökar snabbt från 2000 till 2015Expansion på 1960- och 1970-talen gav som resultat att ovanligt många i kommunenär födda under senare delen av 1930-talet, 1940-talet och början av 1950-talet.År 2000, innan de stora födelsekullarna nådde 65-årsåldern, var andelen 65+ så lågsom 10 procent i Upplands Väsby – en av de lägsta noteringarna i länet (Tabell 7).15 år senare, 2015, har de flesta av de stora födelsekullarna nått 65 år. Då har andelen65+ ökat till 18 procent – 2 procentenheter över länets genomsnitt.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 84Upplands-BroUpplands-Bro flyttades från Uppsala län år 1971Upplands-Bro överflyttades år 1971 från Uppsala län till Stockholms län.Alla kommentarer i texten, tabeller och diagram avser indelningen efter den 1 jan1971 både vad gäller Upplands-Bro och Stockholms län.Folkmängden tredubblades från 1965 till 1985Från 1967 till 1985 ökade folkmängden snabbt i Upplands-Bro (Diagram 1). Underperioden färdigställdes 6 000 lägenheter. Därefter följde en 10-årsperiod med långsammaretillväxt än i länet. Från mitten av 1990-talet har folkmängden åter ökatnågot snabbare än i länet.Under expansionsperioden färdigställdes drygt 300 bostäder per år. Sedan 1980-talets mitt har knappt 70 bostäder per år blivit klara.Enligt den officiella statistiken var 22 221 personer bosatta i Upplands-Bro den31 dec 2007.Många tonåringar och 40-talisterBefolkningens åldersstruktur präglas fortfarande av det omfattande bostadsbyggandet1969−71 då 5 000 bostäder blev klara (Diagram 14). I Upplands-Bro finnsdet stora överskott av personer födda 1944−50 d.v.s. i åldrarna 56−62 år 2006 (Diagram2). Det höga barnafödandet i Upplands-Bro runt 1990 har medfört överskotti åldrarna 14−20 år. I åldrarna 25−35 har Upplands-Bro i likhet med flertaletförortskommuner ett underskott. Kommuner med växande befolkning har låg andeläldre. Så gäller också för Upplands-Bro.Den höga andelen unga 40-talister är unik för Upplands-Bro. I övrigt finns likhetermed åldersfördelningen i flera andra kommuner i länet. Störst är likheterna medHaninge, Sigtuna, Upplands Väsby, Botkyrka och Järfälla i nämnd ordning.Ganska hög inflyttningUpplands-Bro ligger norr om Mälaren på gränsen till Uppsala län och har såledesett ganska perifert läge i Stockholms län. Ju större avståndet är till Stockholm city julägre brukar inflyttningen vara. Trots det perifera läget är inflyttningen bara 5 procentunder den normala för länets förortskommuner (Diagram 15).Inflyttningen av barn i förskole- och skolåldrarna ligger på en normal nivå för enförortskommun av Upplands-Bros storlek. Något märkligt är mönstret med relativtfå inflyttade i åldrarna 25−35 år och något fler än vanligt i åldrarna 42−48. Tolkningenblir att det är fler barn per inflyttad familj än brukligt och att de inflyttadeföräldrarna är äldre än inflyttade till andra förortskommuner.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 85Hög utflyttningUtflyttningen från Upplands-Bro är 13 procent över den normala för en förortskommunmed den köns- och åldersfördelning som finns i kommunen (Diagram16). Några specifika särdrag finns inte i utflyttarnas åldersfördelning utom att utflyttningenav familjer med barn i skolåldern är högre än normalt.15 år med negativt flyttnettoUnder 26-årsperioden 1982−2007 har Upplands-Bro haft 15 år med negativt flyttnetto.Under de 26 åren har de utflyttade överstigit de inflyttade med 1 400 personer.Trots det har folkmängden ökat med 3 000 personer beroende på positivtfödelsenetto på 4 500. Under de 26 åren har det färdigställts 2 100 lägenheter d.v.s.i genomsnitt ca 80 årligen (Diagram 14). Enligt en enkel sambandsanalys mellanflyttnetto och färdigställda lägenheter i Upplands-Bro baserad på åren 1980−2006fordras en nyproduktion av minst 166 bostäder per år för att undvika negativt flyttnettot(Tablå 1).Var sjätte utflyttad bosätter sig i Uppsala länUngefär var sjätte person som flyttar från Upplands-Bro bosätter sig i Uppsala län.Grannkommunen Håbo drar till sig ca 120 personer årligen medan 40 bosätter sig iEnköping och 30 i Uppsala.Hög fruktsamhet till 1990 – sedan som i länetFram till 1990 var fruktsamheten bland kvinnorna i Upplands-Bro 20−30 procenthögre än i länet (Diagram 11). Den höga fruktsamheten kan ha ett samband medatt bostadsbeståndet är väl anpassat till barnfamiljernas behov. Det finns, jämförtmed länet, en högre andel bostäder med 4 rum eller fler (Diagram 28).Sedan 1990 har skillnaderna i fruktsamhet mellan länets kommuner blivit mindreoch mindre. Upplands-Bro faller väl in i det mönstret. En förklaring till detta ärutvecklingen i Stockholms stad. Fler personer i de barnafödande åldrarna väljer attbo kvar i staden. Det gör att fler bor kvar i Stockholms stad när de får sitt förstabarn. Fruktsamheten bland de boende i Stockholms stad närmar sig underifrånlänets värden medan förortskommunernas värden ovanifrån närmar sig länets nivå.Medellivslängden som i länetDe avvikelser som finns mellan medellivslängden i Upplands-Bro och länet är avslumpmässig natur. För en kommun av Upplands-Bros storlek är det 95-procentigakonfidensintervallet för livslängden beräknad på femåriga data ±1,1 år för de senasteåren. I mitten på 1970-talet var det ±2,0 år. Det är därför korrekt att påstå attmedellivslängden i Upplands-Bro överensstämmer med länets (Diagram 12).Andel invandrare som i länetAndelen invandrare understiger länets nivå med 0,6 procentenheter d.v.s. skillnadenär obetydlig (Diagram 25). Däremot är fördelningen på ländergrupper annorlundai Upplands-Bro jämfört med länet. Andelen finnar är betydligt högre i Upplands-Brojämfört med länet medan andelen invandrare från andra ländergrupperär lägre utom från forna Jugoslavien.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 86Hög förvärvsfrekvensEnligt det allmänna mönstret är förvärvsfrekvensen hög i kommuner som ligger ilänets perifera delar och har normal eller låg andel invandrare. Upplands-Bro passarin i den beskrivningen. Förvärvsfrekvensen är högre än i länet.Jämfört med utvecklingen i länet har förvärvsfrekvensen förbättrats fram till millennieskiftet.Därefter har den legat 2−3 procentenheter över länets men år 2005bröts trenden. Förvärvsfrekvensen avtog samtidigt som sjuktalen gick upp. Uppgifterför år 2006 visar dock att Upplands-Bro har återgått till den tidigare trenden.Ökad tillväxtUnder 20-årsperioden 1985−2005 ökade Upplands-Bros befolkning med 1 400personer. Den blygsamma tillväxten beror bl.a. på stora negativa flyttnetton 1986-94 på ca 2 000 personer. Enligt framskrivningen som bygger på det demografiskamönstret åren 2002−06, med bl.a. små negativa flyttnetton, och kommunens könsochåldersfördelning 31 dec 2006 kommer folkmängden att öka med 2 500 personerunder 20-årsperioden 2005−25 (Diagram 34).Utflyttningen kommer enligt framskrivningen att öka till 2013 för att sedan stabiliseraspå den nivån (Diagram 32). Inflyttningen kommer också att öka något framtill 2018 och sedan ligga kvar på samma nivå. Flyttnettot kommer enligt framskrivningenatt vara negativt 2009−15 med några 10-tal per år för att sedan bli positivt isamma omfattning.I likhet med de senaste decennierna kommer födelseöverskottet i Upplands-Broatt generera kommunens folkökning (Diagram 33). Enligt framskrivningen fortsätterantalet födda att öka långsamt fram till 2020. Fler blir äldre vilket gör attantalet dödsfall fortsätter att öka i en snabbare takt än födda. Födelseöverskottetkommer därför att minska något. Enligt framskrivningen kommer folkmängden attöka med i genomsnitt 100 personer årligen.Fler äldreDen kraftiga inflyttningen 1969−71 har lett till att Upplands-Bro har ovanligt mångaunga 40-talister. De blir 65+ de närmast åren. Andelen 65+ kommer därför att ökamed 6 procentenheter från 2005 till 2015 och uppgå till 18 procent av folkmängden.En mycket snabb ökning under en relativt kort tid. Jämfört med länet kommerandelen 65+ år 2015 inte att vara uppseendeväckande hög – bara 1 procentenhetöver länets värde.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 87VallentunaUtvidgades med Össeby 1971Vallentuna utvidgades med Össeby år 1971 22 .Alla kommentarer i texten avser Vallentuna inkl. Össeby.Snabb folkökningVallentuna har sedan 1960 haft en snabb och jämn folkökning (Diagram 1). Folkmängdenhar tredubblats. Bara tre år med flyttningsunderskott har noterats sedan1965 (Diagram 13). Det är bara Värmdö och Norrtälje som har haft färre år medflyttningsunderskott.Enligt den officiella statistiken var 28 382 personer bosatta i Vallentuna den 31dec 2007.Många barn – få i de familjebildande åldrarnaÅldersfördelningen i Vallentuna har de särdrag som återfinns i förortskommunermed hög andel bostäder i småhus - en hög andel barn i förskole- och skolåldrarna,en låg andel personer i de åldrar man bedriver studier på högskolan, etablerar sig påarbetsmarknaden och får sitt första barn samt en hög andel i de åldrar man har barni skolåldern (Diagram 2). Från 50 år till 75 år är det en god överensstämmelsemellan Vallentunas och länets åldersfördelning tack vare att utbyggnaden av kommunenhar genomförts i en jämn takt.Flera kommuner i länet har en åldersfördelning som liknar Vallentunas. Störstlikhet med Vallentunas åldersfördelning har Tyresö och Sollentuna följt av Nacka,Österåker och Värmdö. Gemensamt för de sex kommunerna är de har haft en jämnoch stabil folkökning.Inflyttning av barnfamiljerAntalet inflyttade till Vallentuna, i förhållande till kommunens folkmängd, ligger påen normal nivå – bara 3 procent under genomsnittet för länets förortskommuner(Diagram 15). Åldersfördelningen på de inflyttade avviker från den normala.Bland inflyttarna är det fler barn i förskoleåldern och färre unga människor i åldern20−29 år. I åldrarna över 30 år är åldersfördelningen den brukliga.Hög utflyttning av unga – barnfamiljerna stannarAntalet utflyttade från Vallentuna ligger på en normal nivå vid beaktande av könsochåldersfördelningen i kommunen (Diagram 16). Utflyttningen är hög i åldrarna18−24 år vilket är vanligt i förortskommuner med flest bostäder i småhus. Låg utflyttningförekommer i de åldrar där det finns familjer med förskolebarn.22 I den använda källan, MiS 1985:5 (SCB), redovisas två olika år för sammanslagningen. Dels anges underÖsseby att Össeby år 1971 (sid 10) uppgick i Vallentuna vilket överensstämmer med SCB:s statistikredovisning.Dels anges under Vallentuna att Vallentuna utvidgades 1967 (sid 9) med Össeby vilket enligt andra källor ären felskrivning.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 88Flyttningsnettot – positivt för barnfamiljer, negativt förungdomarVallentunas flyttningsnetto med redovisning efter ålder har de drag som är utmärkandeför en förortskommun med hög andel bostäder i småhus (Diagram 17):överskott i förskoleåldrarna±0 i skolåldrarnaunderskott i åldrarna 18−24 åröverskott i åldrarna 25−44 årsmå underskott i åldrarna 45−70 år.Vallentuna – attraktiv för StockholmareDiagram 23 visar effekterna av omflyttningen av Stockholmare födda 1947 ochsenare avseende Vallentuna. Kommunen har överskott mot nästa alla av länetskommuner utom Norrtälje, Värmdö och Österåker. De tre uppräknade kustkommunernatillsammans med Vaxholm och Vallentuna är de mest attraktiva bosättningskommunernaför Stockholmare.Det finns inga tecken på avvikelser från den långsiktiga trenden. Under åren2002−06 hade Vallentuna bara flyttningsunderskott mot Norrtälje och Österåker iStockholms län (Diagram 20).Hög fruktsamhetDet finns en tendens att fruktsamheten i förortskommunerna ovanifrån närmar siglänets nivå. Den utvecklingen kan man inte se i Vallentuna. Fruktsamheten blandkvinnorna i Vallentuna är ca 15 procent högre än i länet (Diagram 11). Troligenberor den höga fruktsamheten i Vallentuna på att kommunen har ett stort flyttningsöverskotti de barnafödande åldrarna. Det migrationsmönster som tidigaregällde för flertalet förortskommuner är fortfarande giltigt i Vallentuna.Hög medellivslängd bland männen på 1980- och 1990-talenPå 1980- och 1990-talen var medellivslängden för männen i Vallentuna 2−3 år längreän i länet (Diagram 12). Efter millennieskiftet har männens medellivslängdminskat. Bland kvinnorna kan observeras en liknande utveckling – dock ingen nedgångmen en stagnation. I det underlag som föreligger här finns inga andra teckenpå försämrad hälsa bland de boende i Vallentuna. Arbetslösheten är låg (Diagram5), sjuktalen låga (Diagram 6) och få är beroende av socialbidrag (Diagram 9).Alla dessa tre indikatorer har under de senaste 10 åren förändrats på ungefär sammasätt i Vallentuna som i länet. Orsakerna till den ogynnsamma utvecklingen avmedellivslängden bland de boende i Vallentuna återstår att undersöka.Låg andel invandrareAndelen invandrare är 9 procentenheter lägre i Vallentuna än i länet (Diagram25). Jämfört med länets fördelning är det få invandrare framförallt från ländervarifrån det kommer flyktingar och anhöriga till tidigare invandrade personerm.a.o. få invandrare från Asien, Afrika och Turkiet.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 89Högst förvärvsfrekvens efter NykvarnNäst efter Nykvarn har Vallentuna den högsta förvärvsfrekvensen i länet (Diagram4). Befolkningen i Vallentuna klarade 1990-talets ekonomiska kris bäst i länet. Fråntoppåret 1988 till krisåret 1993 minskade förvärvsfrekvensen med bara 7 procentenheterjämfört med 11 i hela länet. Andra kommuner med nästan lika låg nedgångvar Österåker, Nykvarn, Täby, Vaxholm och Ekerö. Alla de uppräknade kommunernautom Täby har en hög andel bostäder i småhus.Under återhämtningsperioden 1993−2002 ökade förvärvsfrekvensen med 5 procentenheteri Vallentuna vilket är 1 procentenhet mer än i länet. Det var bara 4kommuner i länet som hade en bättre utveckling 1993-2002. Det var Nykvarn, Salem,Norrtälje och Upplands-Bro – alla kommuner med ett perifert läge i länet.Fortsatt tillväxt men i något långsammare taktÅren 1986−2005 ökade Vallentunas folkmängd med 400 i genomsnitt per år (Diagram34). Enligt en framskrivning baserad på det demografiska mönstret 2002−06och befolkningens köns- och åldersfördelning 31 dec 2006 kommer folkmängden attöka med drygt 300 personer årligen under perioden 2006−2025 och uppgå till33 800 år 2025.Utflyttningen kommer att öka de närmaste åren beroende på att de stora födelsekullarnafrån 1988-94 når de flyttintensiva åldrarna (Diagram 32). Enligt framskrivningenkommer också inflyttningen att öka men i långsammare takt än utflyttningen.Det gör att det årliga inflyttningsnettot kommer att halveras från drygt 200i början av perioden till knappt 100.Antalet födda kommer enligt framskrivningen att stiga från 350 till 400 per år(Diagram 33). Antalet avlidna kommer också att öka och i snabbare takt än födda.Bakgrunden är fler äldre. Det årliga födelseöverskottet minskar från ca 200 till 150.Låg andel 65+Vallentunas åldersfördelning gör att andelen 65+ är låg i kommunen – bara 12 procentår 2005 jämfört med 14 i länet (Tabell 7). Under de kommande 15−20 årenökar andelen 65+ men kommer att vara 1-2 procentenheter lägre än i länet.Lägre andel barn i förskole- och skolåldern menfler till antaletDen stora inflyttningen av barnfamiljer medför att Vallentunas befolkning är ung –hela 29 procent av befolkningen var 2005 i åldrarna 0−18 år. Det är bara 4 kommunersom har lika hög eller högre andel nämligen Nykvarn, Värmdö, Salem och Ekerö.Enligt framskrivningen kommer mönstret att kvarstå. År 2015 kommer andelen0−18 år att utgöra 27 procent av befolkningen, en nedgång med 2 procentenheter på10 år. Beroende på stark folkökning växer dock gruppen 0−18 år med ca 470 personerfrån 2005 till 2015 och beräknas år 2015 uppgå till 8 300. När folkmängdenändras kan procenttalen bli vilseledande.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 90VaxholmVaxholm och Österåker var en kommun 1974-1982Rent formellt utvidgades Vaxholm år 1974 med Österåkers kommun. Nio år senarebröts f.d. Österåkers kommun, med några undantag, ut ur Vaxholm. I praktiken vardet tvärt om. På Vaxholms kommuns hemsida står det bl. a. ”1983 blev Vaxholmåter en egen kommun”.Vid ändringen av kommunindelningen 1983 ändrades gränsen mellan Vaxholmoch Österåker. Bogesundslandet och Resarö, vilka före kommunsammanslagningen1974 tillhört Österåkers kommun tillfördes vid kommundelningen 1983 Vaxholmskommun. Bogesundslandet och Resarö var inga egna församlingar varför det i detnärmaste är omöjligt att revidera statistiken före kommundelningen. För år 1981har dock SCB reviderat folkmängdssiffrorna med hjälp av nyckelkodsindelningen.I text och diagram (utom diagram 1) redovisas Vaxholm exkl. Bogesundslandetoch Resarö fram till 1982. Därefter ingår Bogesundslandet och Resarö i uppgifternaom Vaxholm.Enligt SCB var det 1 099 personer som bodde på Bogesundslandet och Resaröden 31 dec 1982 och utgjorde därmed 18 procent av den nybildade kommunensfolkmängd som den 31 dec 1982 uppgick till 6 061 personer.Snabb folkökning sedan 1980-taletUnder 1950-, 1960- och 1970-talen förändrades folkmängden i Vaxholm i sammatakt som i länet (Diagram 1). Folkmängden började växa snabbare än i länet under1980-talet för att fr.o.m. 1990 öka kraftigt. Från 1981 till 2007 har folkmängden iVaxholm ökat med 78 procent. Det är bara Värmdö av alla kommuner i landet somvuxit snabbare. En annan förortskommun och tillika kustkommun, Kungsbacka, harhaft nästan lika stor folkökning nämligen med 62 procent. På tio-i-topp listan övertillväxtkommuner 1981−2007 är alla förortskommuner eller ligger på gränsen tillstorstadsområden (Håbo). Åtta av kommunerna har kustläge. Förortskommuner ikustläge är således attraktiva.Enligt den officiella folkmängdsstatstiken var det 10 600 personer bosatta i Vaxholmden 31 dec 2007.Överskott av barn och 40-talisterDen snabba folkökningen och särpräglade åldersprofilen på inflyttade har medförtatt Vaxholms åldersstruktur avviker från den normala för förortskommuner (Diagram2). Som regel brukar förortskommuner ha stora överskott av tonåringar. Denkraftiga folkökningen av andra födelsekullar gör att barnen födda runt 1990 utgören allt mindre andel av Vaxholms befolkning. I stället är det stora överskott av barni förskoleåldern beroende på inflyttningen av barnfamiljer. Till skärgårdskommunerflyttar inte bara barnfamiljer utan också personer i 55−65-årsåldern. Vaxholm hardärför överskott av 40-talister.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 91Ett kännetecken har Vaxholm gemensamt med de flesta förortskommunerna ochdet är en djup midja i åldrarna i åldrarna 20−35 år beroende på den höga utflyttningenav ungdomar.Det är ingen kommun i länet som har en åldersfördelning som är lik Vaxholms.Minst avvikelse från Vaxholms åldersfördelning återfinns i grannkommunen Österåkerföljt av Värmdö, Sollentuna, Ekerö och Täby. De sex kommunerna har haft enjämn och kontinuerlig folkökning, dock i olika takt, under de senaste decennierna.Barnfamiljer och familjer med utflugna barn flyttar tillVaxholmAntalet inflyttare är 5 procent över det normala för en förortskommun av Vaxholmsstorlek (Diagram 15). Åldersprofilen på de inflyttade till Vaxholm avviker från denför förortskommunerna typiska. Det är fler barn i förskoleåldern, fler i åldrarna30−40 år och fler i åldrarna 50−65 år. I de flyttintensiva åldrarna 20−30 är det ettunderskott på inflyttare.Hög utflyttningTrots att utflyttningen redovisas under en femårsperiod i diagram 16 blir kurvanhackig beroende på att folkmängden bara uppgår till ca 10 000 personer i Vaxholm.Oaktat hackigheten kan man ändå se vissa mönster. Utflyttningen är 10 procenthögre än normalt för en förortskommun med den köns- och åldersfördelning sombefolkningen har i Vaxholm.Positivt flyttningsnetto årligen sedan 1981Sedan 1981 har Vaxholm haft positivt flyttningsnetto årligen med i genomsnitt 130personer (Diagram 13). Perioden 1965−80 karakteriseras av några enstaka år medstora positiva netton och de övriga åren med negativa netton.Åldersprofilen på flyttnettot avviker något från det typiska för förortskommunerna.I skolåldrarna brukar nettot vara mycket nära noll men Vaxholm har ettnegativt netto som dock inte är uppseendeväckande stort (Diagram 17). I åldrarna45−70 år har de flesta förortskommuner negativa netton. Vaxholm har emellertidpositiva netton i åldersintervallet 55−70 år. Liknande mönster finns i andra kommunermed skärgård. Därutöver har Vaxholms flyttnetto egenskaper som finns imånga andra förortskommuner med positiva netton i förskoleåldrarna och i åldrarna30−40 år och negativa netton i åldrarna 20−25 år.Skärgårdskommuner attraktivaSkärgårdskommunerna är attraktiva. Vaxholm har ett stort inflyttningsöverskott avStockholmare födda 1947 och senare (Diagram 23). Det är bara mot tre andraStockholmskommuner som Vaxholm har underskott 23 . Två av de kommuner somVaxholm har underskott mot är också skärgårdskommuner nämligen Norrtälje ochVärmdö.23 Relationen Vaxholm – Österåker kompliceras av gränsjusteringen årsskiftet 1982/83. Personer som vidfödelsen åren 1947-82 blev folkbokförda på Bogesundslandet och därmed i Östra Ryds församling eller påResarö och därmed i Österåkers församling klassificeras fel i tabell 23. De klassificeras som födda i Österåkerskommun men får efter gränsjusteringen 1983 betraktas som födda i Vaxholm. Alla födda åren 1947−82 ochkvarboende 2006 redovisas felaktigt som flyttade till Vaxholm från Österåker. Vidare saknas i tabell 23 personerfödda åren 1947−82 på Bogesundslandet eller Resarö och som 2006 bodde i Österåkers kommun. M.a.o.är antalet utflyttade till Österåker för lågt och antalet inflyttade från Österåker för högt. Det är rimligt attanta att inflyttning överskattas mer än utflyttningen underskattas. Nettot närmar sig därför noll eller kant.o.m. bli negativt sett ur Vaxholms perspektiv.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 92Hög fruktsamhet sedan 1990Under den starka tillväxtperioden sedan 1990 har fruktsamheten bland kvinnornabosatta i Vaxholm varit ca 20 procent högre än i länet (Diagram 11). Hög inflyttningav barnfamiljer ger hög fruktsamhet. Fruktsamheten i Vaxholm är efterVärmdö den högsta i länet.Medellivslängden som i länetNär folkmängden är 10 000 blir det årliga antalet dödsfall få och varierar mellanåren beroende på slumpen (Diagram 33). Osäkerheten i skattningen av medellivslängdenär därför stor. Avvikelser mellan länets och Vaxholms medellivslängd påupp till ±2 år är normala (Diagram 12). Som regel är skillnaden mellan länets ochVaxholms värden mindre än 2 år. Man kan således konstatera att medellivslängdenför de boende i Vaxholm inte signifikant avviker från länets.Efter Ekerö längst andel invandrareAndelen invandrare i Vaxholm är 11 procentenheter lägre än i länet (Diagram 25).Det är bara Ekerö som har lägre andel invandrare av länets kommuner. Det är fåinvandrare från länder varifrån det kommer flyktingar och anhöriga till tidigareinvandrare d.v.s. från Asien och Afrika. Det är också få från Finland, de tio nya EUländernaoch Turkiet.Hög förvärvsfrekvensVid högkonjunkturen i slutet på 1980-talet var förvärvsfrekvensen bland de boendei Vaxholm 2−3 procentenheter över länets (Diagram 4). Under krisen blev nedgångeninte lika djup bland de boende i Vaxholm. Efter krisen har återhämtningenvarit bättre och förvärvsfrekvensen var 5−6 procentenheter över länets åren 2004-05. Vaxholm faller väl in i den generella bilden att kommuner med perifert läge ochlåg andel invandrare har hög förvärvsfrekvens.Vaxholm har i likhet med flera andra förortskommuner låga sjuktal (Diagram 6),låg andel arbetslösa (Diagram 5) och låg andel socialbidragstagare (Diagram 9).Äldre förstföderskor gör att de inflyttadebarnfamiljerna blir äldreInflyttningen till Vaxholm domineras av barnfamiljer. Sedan 1980-talets början harmedelåldern på förstföderskor i Stockholms län stigit med 4 år. Åldersstrukturen påde inflyttade har som följd av högre medelålder på förstföderskor ändrats. Sedan1990-talets mitt har inflyttningen av personer i åldern 20−24 avtagit. Sedan millennieskiftethar inflyttningen av personer i åldrarna 25−29 år också avtagit. I åldrarna30−39 år finns dock inga tecken på en nedåtgående trend utan den uppåtgåendetrenden fortsätter.Färre i de barnafödande åldrarnaDen höga utflyttningen från Vaxholm gör att åldersfördelningen får en djup midjasom sträcker sig över nästan 10 åldrar. Midjan har blivit bredare sedan millennieskiftet.Bakgrunden till att midjan sträcker sig över fler åldrar är den minskadeinflyttningen i åldrarna 20−29 år.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 93I en beräkningsmodell som skriver fram befolkningen från 2006 till 2025 har migrationsmönstretfrån 2002−06, fruktsamheten och dödligheten för samma periodlagts in. De observerade förändringarna i migrationsmönstret (att de inflyttadebarnfamiljerna blir äldre) har inte beaktats. Medelåldern på förstföderskorna iStockholms län har varit i stort sett konstant åren 2004−07 vilket skulle kunnaantyda att den åldersfördelning som observerats de senaste åren på inflyttade barnfamiljerinte ändras så mycket i framtiden.Framskrivningen visar att en inflyttning enligt mönstret 2002−06 inte är tillräckligför att bibehålla åldersstrukturen i de barnafödande åldrarna. Om migrationsmönstretfrån 2002−06 blir bestående kommer kvinnor i åldersklassen 25−29 attligga under den nivå de hade under större delen av 1990-talet de kommande tvådecennierna. Kvinnorna i åldersklassen 30−34 fortsätter också att minska fråntoppnoteringen år 2003 tio år framåt för att sedan öka. Åldersklassen 35−39 kommeratt gå igenom en likartad utveckling men med ytterligare fem års fördröjning.Enligt framskrivningen kommer födelsetalet gå ner till 2015 för sedan åter öka(Diagram 33). Andelen äldre ökar snabbt i kommunen vilket medför fler dödsfall.Födelseöverskottet kommer att minska fram till 2015 för att därefter förbli konstant.Enligt framskrivningen kommer utflyttningen att öka med nästan 100 personerfram till 2025 medan inflyttningen ökar med bara 35 vilket gör att flyttnettotminskar till drygt 50 år 2025.Fler äldreÖkad medellivslängd medför att andelen äldre ökar. I de flesta förortskommunermildras denna utveckling genom en större utflyttning än inflyttning i åldrarna45−70 år. Skärgårdskommunerna har som regel större inflyttning än utflyttning idet åldersintervallet. Andel 65+ ökar därför snabbt i Vaxholm (Tabell 7). År 2005var andelen 65 år och äldre 13 procent av befolkningen i Vaxholm vilket var en procentenhetlägre än i länet. Redan 2010 kommer Vaxholm att ha något högre andelän länet nämligen 16 procent – 1 procentenhet högre. Enligt framskrivningen kommerandelen 65+ i Vaxholm år 2025 att uppgå till 21 procent vilket är 3 procentenheterhögre än i länet.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 94VärmdöUtvidgades med Djurö och Gustavsberg år 1974Värmdö utvidgades med Djurö och Gustavsberg år 1974.Alla kommentarer i texten nedan avser Värmdö inkl. Djurö och Gustavsberg.Störst procentuell folkökning av landets kommunerSedan 1960-talets början har folkmängden ökat snabbt i Värmdö (Diagram 1).Några år i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet dämpades ökningstakten.Åren 1985−2007 har Värmdös befolkning ökat med i genomsnitt 3,0 procent per årvilket är betydligt mer än någon annan kommun i Sverige.Varje år sedan mitten av 1960-talet har Värmdö haft positivt flyttningsnetto. Detär unikt för länets kommuner.Enligt den officiella statistiken var det 36 870 personer bosatta i Värmdö den 31dec 2007.Överskott på barnfamiljer och 40-talisterDe flesta förortskommuner har överskott på barn i förskole- och skolåldern och i deåldrar man har barnen boende hemma. Så är det också i Värmdö (Diagram 2).I likhet med andra skärgårdskommuner har Värmdö dessutom överskott av 40-talister. De flesta förortskommuner har ett annat mönster. I åldrarna 45−70 år flyttarfler till än från Värmdö.Värmdö har underskott, en midja i befolkningspyramiden, i de åldrar man lämnarföräldrahemmet, studerar på högskolan, etablerar sig på arbetsmarknaden ochbildar familjer. Detta mönster är också ett kännetecken för förortskommuner. Enföreteelse som är gemensam för kommuner med snabb folkökning är låg andeläldre. Denna bild stämmer också väl med Värmdös åldersstruktur.Åldersstrukturen i Värmdö har störst likhet med förortskommunerna Österåker,Vallentuna, Ekerö, Sollentuna och Tyresö i nämnd ordning. Kommunerna Österåker,Ekerö och Tyresö är liksom Värmdö mer eller mindre omgivna av vatten. Ekerö,Vallentuna och Österåker återfinns tillsammans med Värmdö på tio-i-topplistanöver de snabbast växande kommunerna åren 1985−2007.Normal inflyttningMed hänsyn till Värmdös folkmängd ligger antalet inflyttade på normal nivå jämförtmed länets förortskommuner (Diagram 15). Åldersfördelningen på de inflyttadeavviker däremot mot den vanliga åldersstrukturen. Inflyttningen är hög av barnfamiljermed barn i förskoleåldrarna och föräldrar i åldrarna 34−42 år. En specifikföreteelse för skärgårdskommuner är den höga inflyttningen av personer i de åldrardå man har utflugna barn. I Värmdös fall är inflyttningen något högre än normalt iåldrarna 45−70 år. Låg inflyttning, t.o.m. mycket låg i några åldrar, förekommer iåldrarna 18−30 år.Trots att inflyttarnas åldersfördelning avviker signifikant från den normala blirdet sammantagna resultatet att inflyttningen till Värmdö ligger på normal nivå.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 95Normal utflyttningTar man hänsyn till köns- och åldersfördelningen i Värmdö finner man att utflyttningenfrån Värmdö ligger på en normal nivå (Diagram 16). Utflyttning av barnfamiljermed barn i åldrarna 0−3 år och föräldrar i åldrarna 27−40 år är låg. Högutflyttning förekommer i de åldrar då man lämnar föräldrahemmet, åldrarna 18-21år, och också bland familjer med utflugna barn. Sammantaget ger det en utflyttningsom ligger på normal nivå vid summering över hela åldersskalan.Normal inflyttning, normal utflyttning och ändåstor folkökningHur kan normal inflyttning och normal utflyttning ge ett flyttningsöverskott somkraftigt bidrar till att Värmdö har den största folkökningen av landets kommuner?Det är en berättigad fråga. Svaret på frågan är att migrationsmåttet som mäter inflyttningeninte är jämförbart med migrationsmåttet som mäter utflyttningen. Villman ha jämförbara mått på in- och utflyttning bör man använda ”inflyttade resp.utflyttade per 1 000 av medelfolkmängden” vilka presenteras i tabell 5 i Excelboken.Nedan presenteras ett utdrag från tabellen avseende Värmdö med tillägg avkolumnen ”flyttningsnetto”:Tablå 7Mittåret ifemårsperiodenInflyttade,per 1 000av medelfolkmängdenUtflyttade,per 1 000av medelfolkmängdenFlyttningsnettoper1 000 avmedelfolkmängden1994 74,3 50,5 23,81995 74,1 52,4 21,71996 75,7 53,3 22,41997 76,8 53,3 23,41998 77,7 52,6 25,11999 77,1 52,8 24,32000 74,2 54,7 19,42001 72,5 56,9 15,62002 71,9 57,2 14,72003 71,2 57,3 13,92004 70,2 56,9 13,3Källa: Egna beräkningar baserade på SCB:s befolkningsregister.Mittåret 2004 avser 2002−2006.En redovisning enligt ovan, kompletterad med födda, döda och födelseöverskott per1 000 av medelfolkmängden är ett bra underlag för analyser av folkmängdens förändringari en kommun. Av tabellen ovan framgår det att omflyttningen medför attfolkmängden ökar med 1,3 till 2,5 procent per år.I likhet med att allmänna födelsetalet (=födda per 1 000 av medelfolkmängden)är ett dåligt mått på fruktsamheten och att allmänna dödstalet (=döda per 1 000 avmedelfolkmängden) är ett dåligt mått på dödligheten är också allmänna utflyttningstalet(=utflyttade per 1 000 av medelfolkmängden) ett dåligt mått på utflyttningen.Fruktsamhet, dödlighet och migration har starka samband med kön ochålder. Köns- och åldersstruktur bör beaktas när mått avseende fruktsamhet etc.redovisas. Det summerade fruktsamhetstalet (TFR=total fertility rate) beräknas

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 96med beaktande av köns- och åldersfördelningen i befolkningen. På likartat sätt görsnär återstående medellivslängd beräknas. Det SMR-tal 24 som redovisas för utflyttadei diagram 16 beaktar köns- och åldersfördelningen i resp. kommun.Hur kan Värmdö ha normal inflyttning, normal utflyttning och samtidigt ha såstort flyttningsnetto? Vi börjar med inflyttningen. Av diagram 16 framgår att utflyttningenär något högre än normalt i åldrarna 18-21 och i enstaka åldrar från 45till 60 år. I åldrarna 28−37 är utflyttningen låg. En summering över alla åldrar geren normal utflyttning. Åldersfördelningen på de utflyttade från Värmdö är dockmärklig. I åldrarna 22−30 år borde det vara betydligt fler utflyttade eftersom benägenhetenatt flytta är hög i dessa åldrar. Den tidigare omtalade midjan gör att detfinns så få personer i åldrarna 22−30 att antalet utflyttade blir lågt trots att benägenhetenatt flytta bland de boende i Värmdö ligger nära den normala nivån t.o.m.26 års ålder.Svaret på frågan blir att med hänsyn till Värmdös åldersfördelning är utflyttningennormal men Värmdös åldersfördelning har få personer i de åldrar där benägenhetenatt flytta är stor vilket gör att antalet utflyttade blir lågt.Nu till inflyttningen. Någon sofistikerad demografisk metod att mäta inflyttningenfinns veterligen inte. Det är svårt att se vilket samband de inflyttade har medbefolkningen i det område vartill de flyttar. Migrationen underlättas naturligtvis avnätverk mellan den inflyttade och redan boende i området men det är kompliceratoch kan vara integritetskränkande att samla in uppgifter om nätverken och sedankomprimera uppgifterna till ett mått. Tills vidare får man därför nöja sig med detallmänna inflyttningstalet (=inflyttade per 1 000 av medelfolkmängden). Måttet kansynas trubbigt. När man använder måttet för jämförelse av inflyttningen till närbelägnakommuner är jämförbarheten god eftersom närbelägna kommuner i stort setthar samma flyttningsomland.Det sammanfattande svaret blir: Inflyttningen till Värmdö ligger på normal nivå.Befolkningens benägenhet att flytta från Värmdö ligger också på normal nivå. Antaletutflyttade från Värmdö blir lågt beroende på att det finns så få personer i deflyttintensiva åldrarna 20−30 år. Indirekt är det Värmdös åldersfördelning som gerdet stora flyttningsöverskottet. Den märkliga åldersfördelningen bland befolkningenförklaras av den specifika åldersprofilen på de inflyttade med låg inflyttning iåldrarna 18−30 år.Flyttnetto – positivt för barnfamiljer –negativt för 18–25-åringarVärmdös flyttningsnetto är till stora delar en god illustration hur flyttningsnettot serut för förortskommuner (Diagram 17). Nettot är större än vad som är vanligt mendet gör att det blir klart och tydligt. I förskoleåldern är det ett positivt netto som ärstörst bland 1-åringar. I skolåldrarna ligger nettot nära noll. Nettot är negativt i deåldrar man flyttar hemifrån och genomgår de olika faserna till dess man bildar familj.För Värmdös del är nettot negativt i åldrarna 18−25 år men kan för andrakommuner sträcka sig högre upp i åldersskalan. Därefter kommer ett överskottberoende på inflyttningen av föräldrar i åldrarna 28−40 år. I åldrarna 45−70 brukarförortskommunerna ha svaga underskott men eftersom Värmdö är en skärgårdskommunhar Värmdö istället överskott i det åldersintervallet.24 SMR-talet kan uttolkas som Standard Migration Rate och är beräknat på samma sätt som Standard MortalityRate. Om metoden se avsnittet ”Låg inflyttning, normal utflyttning och ändå positivt flyttningsnetto?” iInledningen.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 97Hög kommunalskattI den kommun man är folkbokförd den 1 november betalar man kommunalskattnästkommande år. Skattereglerna påverkar flyttningsstatstiken på olika sätt. Ganskalätt är det att konstatera att en del flyttare anpassar det flyttdatum som anmälstill folkbokföringen till den tidpunkt som är förmånligt för den flyttande. Flyttarman till en lågskattekommun efter den 1 november anmäler en del att de har flyttatföre den 1 november. Flyttar man från en lågskattekommun före den 1 novemberanmäler en del flyttningen efter den 1 november. Solna är en lågskattekommun ochhar stor folkökning under årets första 10 månader och som regel folkminskningunder årets 2 sista månader. Mönstret med att tidigare/senarelägga flyttdatumframgår tydligt av den tabell som redovisas på sidan 54 i avsnittet om Solna. Liknandemönster ser man när det gäller Danderyd som också är en lågskattekommun.Värmdö är en högskattekommun. År 2003 hade Värmdö den högsta kommunalskatteni länet och 2002 och 2004−07 den näst högsta. I Värmdö ser vi ett helt annatmönster än i Solna och Danderyd. Ungefär en femtedel av folkökningen inträffarunder de 2 sista månaderna under året.Tablå 8Folkökningen fördelad på januari−oktober och november−december i Värmdö 2002−07År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007Folkökning januari - oktober 424 356 735 699 683 869Folkökning november - december 144 114 160 205 187 198Hela året 568 470 895 904 870 1 067Källa: Egna beräkningar baserade på SCB:s statistikdatabas.Antalet födda är som regel lägst i november och december. Antalet döda är högstunder vinterhalvåret. Fördelar man de födda och döda i Värmdö enligt det säsongsmönstersom gäller för hela riket och därefter härleder flyttningsöverskottetfinner man att 26 procent av flyttningsöverskottet faller på november och decemberåren 2002−07. Personer som flyttar till Värmdö före den 1 november har en tendensatt senarelägga det anmälda flyttdatumet medan personer som flyttar från Värmdöefter den 1 november har en tendens att tidigarelägga sitt anmälda flyttdatum.Utöver senare-/tidigareläggning av flyttdatum kan det också förekomma skenskrivningar.Med skenskrivningar avses här att personer folkbokförda i Värmdöanmäler en ny adress (t.ex. i Solna) till folkbokföringsmyndigheten före den 1 novemberutan att flytta för att sedan efter den 1 november anmäla till folkbokföringsmyndighetenatt man flyttat tillbaka till den adress där man bor. Det är oklarthur vanligt skenskrivningar är. I den mån det förekommer snedvrider det flyttningsstatistiken25 eftersom antalet flyttningar överskattas.25 I sådana fall som en person anmäler ”tillbakaflyttningen” under november och december har sådanaflyttningar rensats bort i RTK:s specialuttag om flyttningar från SCB:s befolkningsregister. I den officiellaflyttningsstatistiken ingår flyttningar i samband med skenskrivningar. I fotnot 15 beskrivs en metod som kanklarlägga omfattningen av tidigare- eller senareläggning av flyttdatum och omfattningen av skenskrivningar.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 98Skärgårdskommuner attraktivaSkärgårdskommunerna är attraktiva. Värmdö har ett stort inflyttningsöverskott avStockholmare födda 1947 och senare (Diagram 23). Det är bara mot två andraStockholmskommuner som Värmdö har underskott. Båda kommuner som Värmdöhar underskott mot är också skärgårdskommuner, nämligen Norrtälje och Österåker.Stor inflyttning av barnfamiljer = hög fruktsamhetDet finns ett klart samband mellan stor inflyttning av barnfamiljer och hög fruktsamhet.Utvecklingen i Värmdö stödjer det påståendet (Diagram 11). En intressantiakttagelse är att den något långsammare folkökningen i början på 1980-talet leddetill tämligen låga fruktsamhetstal åren 1983−84.Den höga inflyttningen av barnfamiljer medför att Värmdö har högst fruktsamhetav länets kommuner (Tabell 5). Efter millennieskiftet är fruktsamhetsnivån iVärmdö ca 25 procent högre än i länet.Medellivslängden som i länetDe skillnader som finns mellan länets och Värmdös medellivslängd är så små att deberor på slumpvisa variationer och inte kan betraktas som några systematiska avvikelser(Diagram 12). Det finns därför ett gott underlag för att påstå att medellivslängdenför de boende i Värmdö inte signifikant avviker från länets.Låg andel invandrare – hög andel StockholmareAndelen invandrare i Värmdö understiger länets andel med 9 procentenheter (Diagram25). Andelen invandrare från Finland är högre än i länet medan andeleninvandrare är låg från länder varifrån det kommer flyktingar och anhöriga till tidigareinvandrare.Andelen utomlänsbor är också låg i Värmdö (Diagram 24) nämligen 5 procentenheterlägre än i länet. Den återstående kategorin, Stockholmare, blir då av naturligaskäl hög – 14 procentenheter högre än i länet. Näst efter Norrtälje är Värmdöden kommun som har högst andel Stockholmare.Hög förvärvsfrekvensFörvärvsfrekvensen är hög i förortskommuner som ligger i andra eller tredje ringenrunt Stockholms stad. Ett annat kännetecken på kommuner med hög förvärvsfrekvensär hög andel boende i småhus. En tredje egenskap är låg andel invandrare.Värmdö passar väl in i mönstret. Förvärvsfrekvensen föll inte lika kraftigt underkrisen på 1990-talet för de boende i Värmdö jämfört med utvecklingen i länet (Diagram4). Återhämtningen har varit bättre bland de boende i Värmdö än för helalänets befolkning. Åren 2003−05 har förvärvsfrekvensen i Värmdö varit 6 procentenheterhögre än i länet.Andelen av befolkningen som fått sin försörjning via arbetslöshetsunderstöd ellerarbetsmarknadsåtgärder har förändrats som i länet utom åren 2002−05 då utvecklingenvar mer positiv i Värmdö än i länet (Diagram 5). Utvecklingen har varitlikartad för sjuktalen (Diagram 6). Här inträffade förbättringen redan under slutetav 1990-talet. Andelen socialbidragstagare ligger väsentligt under länets nivå (Diagram9).

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 99Första barnet kommer senare – de nyinflyttadeföräldrarna äldreFrån 1970 till 2007 har medelåldern på förstföderskor i Stockholms län ökat meddrygt 5 år. När barnafödandet senareläggs blir följderna av en sådan process bl.a.låg fruktsamhet. Åren 1985−90 ökade dock medelåldern på förstföderskor mycketlångsamt – från 26,8 till 27,0 år. Samtidigt ökade fruktsamheten från 1,6 till 2,0barn per kvinna. Barnfamiljerna ökade snabbt under perioden.Åren 2004−07 har medelådern på förstföderskor i Stockholms län i det närmastevarit konstant. Minst två tolkningar kan man göra av denna utveckling. Den ena äratt den biologiska gränsen har nåtts för hur hög medelåldern kan bli. Ökningen haremellertid planat ut i samtliga län – även i län där medelåldern ligger ett par årlägre än i Stockholms län. Den andra tolkningen som är mer trolig är att fruktsamhetenär inne i en uppåtgående fas. Början av en sådan har redan konstaterats –från 2003 till 2007 har fruktsamheten ökat med 0,16 barn per kvinna.Utvecklingen av barnafödandet har betydelse för kommuner vartill barnfamiljerflyttar. Värmdö är typexemplet på en sådan kommun. Åldersfördelningen på deinflyttade vuxna påverkas av hur medelåldern på förstföderskorna utvecklas. Inflyttningav personer i åldersgruppen 25−29 har ökat från bottenåren i början på1980-talet till millennieskiftet med en dalgång några år i början på 1990-talet. Eftermillennieskiftet har antalet minskat. Tecken finns på att minskningen planar ut.Inflyttningen av personer i åldersgruppen 30−34 år har ökat kontinuerligt sedan ibörjan av 1980-talet men i långsammare takt efter millennieskiftet. Sedan slutet på1990-talet är inflyttare i åldern 30−34 år den dominerande åldersgruppen. Inflyttarei åldersgruppen 35−39 år har ökat snabbt sedan 1980-talets slut och torde inomnågot år vara fler än i den nu näst största gruppen 25−29 år.Inflyttningen av barn i åldern 0−4 år har följt antalet inflyttade i åldern 25−29 årfram till mitten av 1990-talet. Därefter har sambandet varit starkare med utvecklingeni åldersgrupperna 30−34 och 35−39 än med gruppen 25−29.Födelsetalets variationer påverkar inflyttningenInflyttningen till Värmdö har klara samband med födelsetalets variationer i Stockholmslän. Födelsetalet var högt i länet runt 1970 och då var inflyttningen tillVärmdö hög. Under 1970-talet minskade antalet födda och så gjorde också inflyttningentill Värmdö. År 1983 var bottennoteringen för antalet födda i länet och år1984 nåddes botten på antalet inflyttade till Värmdö. Antalet födda ökade till toppåren1990−92 och så gjorde också inflyttningen.År 1993 minskade inflyttningen, sannolikt beroende på den ekonomiska krisen,medan födelsetalen föll i långsammare takt. Födelsetalens uppgång från slutet av1990-talet åtföljs av en uppgång i inflyttningen.Det finns tecken på att födelsetalet kommer att öka mer under de närmaste årenän vad SCB antog i prognosen 2006−50. Det är därför troligt att inflyttningen fortsätteratt öka till Värmdö och andra kommuner som är attraktiva för barnfamiljer.Framskrivning av befolkningen med de demografiskamönstren från 2002–06En framskrivning av befolkningen enligt observerad fruktsamhet, dödlighet ochmigration är ett enkelt analysinstrument för den demografiska utvecklingen. Närman fryser de demografiska mönstren under längre tid, i vårt fall nästan 25 år,

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 100klarläggs vilka effekter som den gångna utvecklingen får om den fortsätter. De demografiskamönstren från 2002−06 har matats in en räknemodell samtidigt somtrendjusteringar gjorts av fruktsamheten och dödligheten. Fruktsamheten har justeratsupp enligt det antagande som SCB har i prognosen för riket åren 2006−50.Dödsriskerna har justerats ner enligt SCB:s antagande i samma prognos. Uppgifternaom invandringen har också hämtas från SCB:s prognos för riket. Den andel somVärmdö hade av invandringen åren 2002−06 appliceras på SCB:s antagande ominvandringen till riket åren 2007−25. Det observerade migrationsmönstret åren2002-06 är fryst under åren 2007−25.Resultatet av framskrivningen visar bl.a. attåldersgruppen 25−29 år, som minskat sedan 1990-talets början, under denärmaste åren kommer att pendla mellan 1 200 och 1 300åldersgruppen 30−34 år, som uppgått till ca 2 500 sedan 1997, kommer attminska till ca 2 000 under de närmaste åren åldersgruppen 35−39, som pendlat mellan 3 100 och 3 200 sedan 2002,kommer att minska åren 2011 till 2016 för att plana ut på nivån 2 700åldersgrupperna 40−44 och 45−49 kommer att ha likartade förlopp somåldersgruppen 35−39 men med 5 resp. 10 års förskjutning åldersgruppen 65−79, som fördubblats från 1985 till 2007, ökar från 3 300år 2007 till 5 000 år 2014 för att därefter öka i långsammare takt.Svagheten i framskrivningen är att den inte tar hänsyn till de ändringar som sker iåldersprofilen på de inflyttade. Det är en knepig bedömningsfråga som ligger inomramen för en befolkningsprognos. Frågor som man måste besvara är ”I vilken omfattningkommer åldersstrukturen på de inflyttade att förändras i framtiden?” och”Hur länge kommer förändringen att pågå?”.Framskrivningen beaktar inte förändringar över tiden i benägenheten att flytta -de köns- och åldersspecifika riskerna är konstanta. I de flesta fall förändras befolkningeni en kommun i ungefär samma takt som i hela landet. Då är det i sin ordningatt riskerna är konstanta över tiden. Värmdö har hittills haft en betydligt kraftigarefolkökning. En befolkningsprognos bör därför ha en parameter som justerar benägenhetenatt flytta till expansiva kommuner som Värmdö.Vad är den rimliga utvecklingen?Utan att göra några kalkyler är det rimligt att räkna med att åldersgruppen 25−29kommer att vara oförändrad till dess de stora födelsekullarna födda runt 1990 nårdenna ålder. Runt 2012 kommer åldersgruppen att öka. Åldersgruppen 30−34 kanockså minska men inte i den omfattning som framskrivningen visar. En vändningkommer också här när de stora födelsekullarna från åren kring 1990 når 30-årsåldern. Om tendenserna med stigande ålder på de inflyttade kvarstår är det rimligtatt räkna med att åldrarna över 35 år kommer att öka.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 101Resultat av framskrivningenFramskrivningen visar att antalet födda kommer att minska under de närmaste årenberoende på att antalet kvinnor i barnafödande åldrar avtar som i sin tur beror påändrade åldersmönster bland de inflyttade (Diagram 33). Antalet äldre blir flervilket gör att dödsfallen ökar.I framskrivningen ligger inflyttningen kvar på den nivå som observerades åren2002−06 (Diagram 32). Utflyttningen fortsätter att öka ytterligare något år beroendepå den tidigare uppgången i inflyttningen. Fr.o.m. 2015 ökar utflyttningenbara långsamt.Enligt framskrivningen blir tillväxten mindre under 20-årsperioden 2005−25 än1985−2005 (Diagram 34). Åren 1985−2005 ökade folkmängden med 15 800 personermen enligt framskrivningen kommer folkökningen att stanna vid 9 200 under20-årsperioden 2005−25.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 102ÖsteråkerÖsteråker och Vaxholm var en kommun åren 1974–1982Österåker utvidgades år 1967 med Roslags-Kulla församling (i Roslags-Lännakommun) och Ljusterö kommun.Rent formellt utvidgades Vaxholm år 1974 med Österåkers kommun. Nio år senarebröts f.d. Österåkers kommun, med några undantag, ut ur Vaxholm. I praktikenvar det tvärt om. Kommunledningen fanns även åren 1974−82 i Åkersberga somligger i Österåker kommun.Vid ändringen av kommunindelningen 1983 ändrades gränsen mellan Vaxholmoch Österåker. Bogesundslandet och Resarö, vilka före kommunsammanslagningen1974 tillhört Österåkers kommun tillfördes vid kommundelningen 1983 Vaxholmskommun. Bogesundslandet och Resarö var inga egna församlingar varför det i detnärmaste är omöjligt att revidera statistiken före kommundelningen. För år 1981har dock SCB reviderat folkmängdssiffrorna med hjälp av nyckelkodsindelningen.I text och diagram (utom diagram 1) redovisas Österåker inkl. Bogesundslandetoch Resarö fram till 1982. Därefter ingår Bogesundslandet och Resarö i uppgifternaom Vaxholm.Enligt SCB var det 1 099 personer som bodde på Bogesundslandet och Resaröden 31 dec 1982. Överföringen av de båda områdena till Vaxholm medförde attÖsteråker minskade med 4,2 procent. Efter gränsjusteringen uppgick Österåkersfolkmängd till 25 039 den 31 dec 1982.Snabb tillväxtI likhet med flera andra skärgårdskommuner har Österåker haft en mycket snabbfolkökning sedan 1950-talet (Diagram 1). I slutet av 1960-talet och nästan hela1970-talet var folkökningen mycket snabb. Sedan 1980-talets början har tillväxten idet närmaste varit linjär med en ökning på ca 500 personer årligen.På 10-i-topplistan över tillväxtkommuner 1982−2007 ligger Österåker på 5:eplats med en årlig tillväxt med 1,7 procent. Tre av de kommuner som haft störretillväxt är också skärgårdskommuner i storstadsområden. Den f.d. kommundelenVaxholm är en av de tre skärgårdskommunerna.Enligt den officiella statistiken var 38 286 personer bosatta i Österåker den 31dec 2007.Barnfamiljer och 40-talister bor i ÖsteråkerBarnfamiljer bosätter sig i Österåker medan unga människor flyttar därifrån (Diagram2). Kommunen har överskott av barn i förskole- och skolåldrarna och i deåldrar man har barnen boende hos sig. Överskottet av 40-talister torde i första handvara en effekt av den snabba expansionen under 1960- och 1970-talen och inte av eninflyttning av blivande pensionärer till Österåker.Ett kännetecken för förortskommuner är underskott i åldrarna när man flyttarfrån föräldrahemmet, studerar på högskolan, etablerar sig på arbetsmarknaden,bildar familj och får barn. Österåker har underskott i åldrarna 21−33 år.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 103Snabbt växande kommuner har låg andel äldre. I Österåker är andelen personer 75år och äldre låg.Åldersfördelningen i Österåker överensstämmer tämligen väl med åldersstruktureni andra skärgårdskommuner och i snabbt växande kommuner som Värmdö,Tyresö, Vallentuna, Sollentuna och Vaxholm i nämnd ordning.Låg inflyttningTrots att Österåker har en snabb folkökning är inflyttningen låg. Inflyttningen tillÖsteråker är 13 procent lägre än vad som är normalt för förortskommuner av Österåkersstorlek (Diagram 15).Inflyttningen ligger på en normal nivå i nästan hela åldersskalan med ett klartundantag. I åldrarna 18−31 är inflyttningen betydligt under den normala nivån. I tvååldersintervall är inflyttningen något högre än normalt – dels bland förskolebarndels bland blivande pensionärer.Låg utflyttningUtflyttningen från Österåker är också låg – 7 procent under den normala för enförortskommun med den köns- och åldersfördelning som Österåker har (Diagram16). Det är bara i ett kort åldersintervall, 21−25 år, som utflyttningen är högre ännormalt. Utflyttningen av barnfamiljer är låg vilket ger låga utflyttningstal i åldrarna0−8 år och 26−40 år. I övriga åldrar ligger utflyttningen på en normal nivå förförortskommuner.Flyttnetto på ca 250 per årFå personer i de åldrar där benägenheten att flytta är hög gör att utflyttningen blirlägre än inflyttningen och att Österåker får ett flyttningsöverskott på ca 250 personerper år (Diagram 17). Åldersprofilen på flyttningsnettot överensstämmer ganskaväl med den gängse för förortskommuner:stora överskott i förskoleåldrarna och bland de yngsta i skolåldernsmå underskott i åldrarna 11−16 år – i regel brukar det vara ±0 i det åldersintervalletunderskott i åldrarna 18−25 åröverskott i åldrarna 26−40 åri åldrarna över 40 år är nettot ±0 – de flesta förortskommuner har underskotti intervallet 45−70 år medan flera skärgårdskommuner har ett överskotti detta intervall.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 104Stockholmare bosätter sig i ÖsteråkerDet långsiktiga bosättningsmönstret bland stockholmare framgår av diagram 23.Flyttningsutbytet mot de andra kommunerna i länet har gett ett stort överskottutom mot två andra skärgårdskommuner – Norrtälje och Vaxholm 26 . De senasteårens flyttningsmönster följer den långsiktiga trenden (Diagram 20). Österåkerhar överskott mot i stort sett samtliga kommuner utom Norrtälje.Ungefär 2 av 3 av de boende i Österåker är födda i Stockholms län. Det är 10 procentenheteröver länets värden. Sex kommuner har högre procenttal än Österåker.Med undantag av Vallentuna är alla kustkommuner. De andra fem är Norrtälje,Värmdö, Ekerö, Tyresö och Vaxholm.Fruktsamhet varierar mer än i länetTrots ett högt befolkningstal i Österåker varierar födelsetalet mellan åren (Diagram11). Det tycks vara så att när fruktsamheten går upp i länet är uppgångensnabbare i Österåker. När den vänder ner i länet är nedgången snabbare i Österåker.I några andra förortskommuner är utvecklingen snarlik den i Österåker.Det tycks finnas ett samband mellan antalet födda i länet och inflyttningen tillförortskommuner. När födelsetalet går upp ökar inflyttningen till förortskommunernaoch när födelsetalet går ner mattas inflyttningen av. Vid uppgången av födelsetaletökar antalet familjer med ett barn proportionellt mer i förortskommunernaän i länet. Familjer med ett barn har högre benägenhet än andra familjer att födaytterligare ett barn. Den höga inflyttningen av barnfamiljer med ett barn bidrardärmed till att fruktsamhetstalet ökar mer i förortskommunerna än i länet.När barnafödandet går ner i länet blir det enligt detta antagande en jämnare fördelningav familjer med ett barn i länet. Nedgången i fruktsamhet blir därmed merpåtaglig i förortskommuner än i länet som helhet.Hög medellivslängdMedellivslängden är hög bland de boende i Österåker (Diagram 12). Enligt SCB:ssammanställning över de 80 största kommunerna i landet ligger männen på 7:eplats uppifrån på listan medan kvinnorna ligger på 9:e plats. Bland männen är detbara förortskommuner som ligger högre placerade på listan. Bland kvinnor har tvåSmålandskommuner, Värnamo och Gislaved, bättre värden än Österåker. EnligtSCB:s lista har Lidingö, Täby och Sollentuna i Stockholms län högre medellivslängdän Österåker. Utanför SCB:s lista faller Danderyd som torde ha den högsta medellivslängdenav landets kommuner.Det finns flera andra indikatorer på god hälsa bland de boende i Österåker ochdet är hög förvärvsfrekvens, låg arbetslöshet, låga sjuktal och låg andel socialbidragstagare.26 Relationen Vaxholm – Österåker kompliceras av gränsjusteringen årsskiftet 1982/83. Personer som vidfödelsen åren 1947−82 blev folkbokförda på Bogesundslandet och därmed i Östra Ryds församling eller påResarö och därmed i Österåkers församling klassificeras fel i tabell 23. De klassificeras som födda i Österåkerskommun men får efter gränsjusteringen 1983 betraktas som födda i Vaxholm. Alla födda åren 1947−82 ochkvarboende 2006 redovisas felaktigt som flyttade till Vaxholm från Österåker. Vidare saknas i tabell 23 personerfödda åren 1947−82 på Bogesundslandet eller Resarö och som 2006 bodde i Österåkers kommun. M.a.o.är antalet utflyttade till Vaxholm för högt och antalet inflyttade från Vaxholm för lågt. Det är rimligt att antaatt utflyttning överskattas mer än inflyttningen underskattas. Nettot närmar sig därför noll eller kan t.o.m. blipositivt sett ur Österåkers perspektiv.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 105Låg andel invandrare från Asien och AfrikaAndelen invandrare är 8 procentenheter lägre än i länet (Diagram 25). Jämförtmed länets fördelning är det få invandrare från Asien, Afrika, Turkiet och de tio nyaEU-länderna.Förvärvsfrekvensen blir bättre och bättre iförhållande till länetFrån 1985 till 2005 har förvärvsfrekvensen fallit med 9 procentenheter i länet (Diagram4). I förortskommuner med perifert läge och låg andel invandrare har falletvarit betydligt lägre. Österåker har haft den näst bästa utvecklingen av länets kommuner.Förvärvsfrekvensen har bara fallit med 2 procentenheter från 1985−2005.Jämfört med andra kommuner i länet är förvärvsfrekvensen hög i Österåker. År2005 var den 6 procentenheter över länets nivå. Under högkonjunkturen i slutet av1980-talet var förvärvsfrekvensen i Österåker bara 1 procentenhet över länets nivå.Andelen arbetslösa är lägre än i länet, sjuktalen är lägre än i länet och andelen socialbidragstagareär lägre än i länet (Diagram 5,6 och 9).Framskrivning av befolkningen med de demografiskamönstren från 2002–06En framskrivning av befolkningen enligt observerad fruktsamhet, dödlighet ochmigration är ett enkelt analysinstrument av den demografiska utvecklingen. Närman fryser de demografiska mönstren under längre tid, i vårt fall nästan 25 år,klarläggs vilka effekter som den gångna utvecklingen får om den fortsätter. En räknemodellmatas med de demografiska mönstren från 2002−06 samtidigt som någraanpassningar görs till allmänna trender. Fruktsamheten justeras upp något enligtdet antagande som SCB har i prognosen för riket åren 2006−50. Dödsriskerna justerasner enligt SCB:s antagande i samma prognos. Uppgifterna om den framtidainvandringen hämtas också från SCB:s prognos för riket. Den andel som Österåkerhade av invandringen åren 2002−06 appliceras på SCB:s antagande om invandringentill riket åren 2007−25. I övrigt behålls Österåkers migrationsmönster från åren2002−06 i framskrivningen avseende åren 2007−25 (de köns- och åldersspecifikautflyttningsriskerna från Österåker och de köns- och åldersspecifika utflyttningsriskernafrån övriga Sverige till Österåker är konstanta).Resultatet av framskrivningen visar bl.a. att nedgången av 25−29 åringarna som pågått sedan början av 1990-talet planarut för att 2011 öka till år 2019 då de stora födelsekullarna födda runt1990 har nått åldersintervalletåldersgruppen 30−34, som nådde sitt högsta värde 2004 kommer attminska till år 2013 för att sedan nå en ny topp efter 2020åldersgruppen 35−39 har en utveckling som är snarlik 30−34-åringarnasmen med en eftersläpning på 5 år åldersgruppen 65−79 kommer att växa snabbt fram till 2015 och efter 2020minska någotåldersgruppen 80+ ökar långsamt till 2015 för att sedan nästan dubblerastill 2025.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 106Framskrivningen visar bl.a. att det blir färre personer i de barnafödande åldrarnafram till perioden då de stora födelsekullarna från 1990-talet når de barnafödandeåldrarna. Framskrivningen visar också en svag nedgång av antalet födda till 2012(Diagram 33). Födelseöverskottet halveras nästan fram till 2025 beroende på fleräldre som ger en uppgång i antalet dödsfall.Inflyttningen ligger kvar på den nivå som observerats åren 2000−06 medan utflyttningenfortsätter att öka i samma takt som den gjort de senaste åren (Diagram32). Inflyttningen ökar något när födelsekullarna från 1990 når de åldrar, 25−35 år,när benägenheten att flytta till Österåker är störst. Inflyttningsöverskottet somunder första året uppgår till ca 250 minskar till ca 125 åren 2024−25.Långsammare tillväxt enligt framskrivningenEnligt framskrivningen kommer folkmängden att öka med 7 600 under 20-årsperioden 2005−25 jämfört med 11 000 under 20-årsperioden 1985−2005(Diagram 34).Inflyttningen bestämmer befolkningsutvecklingenHur stor folkökningen kommer att bli fram till 2025 kommer i första hand att avgörasav det framtida antalet inflyttare. Här är osäkerheten störst. Benägenheten attflytta från Österåker kommer sannolikt att förändras i framtiden men troligen inte iså stor omfattning.Historiskt sett kan man se att barnafödandet har varierat kraftigt. Variationernahar under den senaste 20-årspeioden varit en följd av konjunkturutvecklingen. Densvenska föräldraförsäkringen premierar de som förvärvsarbetar före nedkomsten.Vid lågkonjunktur minskar barnafödandet och ökar vid högkonjunktur men medviss eftersläpning. På senare år har både penningpolitiken och finanspolitiken varitframgångsrik i att jämna ut konjunktursvängningarna. Lyckas man med det ävenunder de kommande åren bör barnafödandet få en jämn utveckling i framtiden.De reduktioner i dödsriskerna som SCB har tillämpat sedan mitten av 1990-talethar hittills haft en god förmåga att förutse nedgången i dödligheten. Utifrån denerfarenhet som finns är det troligt att antalet äldre och antalet dödsfall under dekommande åren kommer att prognostiseras väl.Sammanfattningsvis kan man påstå att inflyttningens omfattning bestämmerfolkmängdsutvecklingen i Österåker. Utflyttning och födda kan ses som en funktionav folkmängdens storlek medan antalet döda under de närmaste 10−15 åren i stortsett bestäms av den åldersstruktur som dagens befolkning har.

RTN 9609-0159