Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 37Lägst utbildningsnivåBland länets kommuner har befolkningen i Norrtälje den lägsta utbildningsnivån(Diagram 30). Det stämmer väl överens med den generella bilden – befolkningen ikommuner nära Stockholms city har den högsta utbildningsnivån medan de boendei kommuner belägna i länets periferi har den lägsta.Medellivslängden som länetsSedan mitten av 1990-talet har medellivslängden för befolkningen i Norrtälje legatpå samma nivå som för hela länet och förändrats i samma takt som för länet (Diagram12). Trots låg utbildningsnivå bland de boende i kommunen överensstämmerNorrtäljes medellivslängd med länets. Ett relativt högt ohälsotal (Diagram 6) ärytterligare en negativ faktor. Det finns således plusfaktorer, som inte är så lätta attkvantifiera i Norrtäljes boendemiljö vilka kompenserar de negativa komponenterna.Låg andel invandrareAndelen invandrare är 10 procentenheter lägre i Norrtälje än i länet (Diagram 25).De goda kommunikationerna med Finland, färjeförbindelse från både Kapelskäroch Grisslehamn, bidrar till att antalet finländare är relativt högt i Norrtälje. Inflyttningenav finländare var som störst på 1960-talet men är numera av liten omfattningvilket gör att antalet unga finnländare blir färre och de äldre ökar i antal.Antalet invandrare från andra befolkningsgrupper är lågt i Norrtälje.Förvärvsfrekvensen har utvecklats bättre än i länetFörvärvsfrekvensen bland de boende i Norrtälje har utvecklats bättre än i länet(Diagram 4). År 1985 var förvärvsfrekvensen 2 procentenheter lägre än i länet.Under åren 2002−05 var den nästan 5 procentenheter över länets nivå. Det är uniktför Norrtälje. I de flesta kommuner har förvärvsfrekvensen utvecklats som i länet –genomgående någon eller några procentenheter över/under länets nivå. Utvecklingenhar gått i motsatt rikting för Huddinge och Sundbyberg.Det bör påpekas att förvärvsfrekvensen har fallit i nästan samtliga kommunersom en följd av den ekonomiska krisen under 1990-talet. Nedgången har inte varitjämt fördelad bland länets kommuner. Utvecklingen har varit bäst i de periferadelarna – i Nykvarn med en uppgång på 1 procentenheter 11 från 1985 till 2005, iÖsteråker en nedgång med 1 procentenhet samt Norrtälje, Vallentuna och Salemmed 3 procentenheter vardera. Förvärvsfrekvensen har fallit mest i de centralt belägnakommunerna och kommuner med hög andel invandrare. I Botkyrka föll förvärvsfrekvensenfrån 1985 till 2005 med 13 procentenheter, i Danderyd och Huddingemed 11 procentenheter samt Sundbyberg med 10.Svagare folkökningUnder 20-årsperioden 1985−2005 ökade folkmängden i Norrtälje med drygt 12 000personer. Snabbast var folkökningen åren 1987-93. Enligt en framskrivning sombygger på de demografiska mönster som observerats åren 2002−06 och befolkningensköns- och åldersstruktur 31 dec 2006 kommer Norrtäljes folkmängd att ökamed endast 5 500 åren 2005−25 och beräknas uppgå till 60 000 år 2025 (Diagram34).11 Procenttalen är korrigerade för tidsseriebrotten i sysselsättningsstatistiken åren 1993 och 2003.