10.07.2015 Views

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Den</strong> <strong>demografiska</strong> <strong>utvecklingen</strong> i <strong>kommunerna</strong> i <strong>Stockholms</strong> <strong>län</strong> 104Stockholmare bosätter sig i ÖsteråkerDet långsiktiga bosättningsmönstret bland stockholmare framgår av diagram 23.Flyttningsutbytet mot de andra <strong>kommunerna</strong> i <strong>län</strong>et har gett ett stort överskottutom mot två andra skärgårdskommuner – Norrtälje och Vaxholm 26 . De senasteårens flyttningsmönster följer den långsiktiga trenden (Diagram 20). Österåkerhar överskott mot i stort sett samtliga kommuner utom Norrtälje.Ungefär 2 av 3 av de boende i Österåker är födda i <strong>Stockholms</strong> <strong>län</strong>. Det är 10 procentenheteröver <strong>län</strong>ets värden. Sex kommuner har högre procenttal än Österåker.Med undantag av Vallentuna är alla kustkommuner. De andra fem är Norrtälje,Värmdö, Ekerö, Tyresö och Vaxholm.Fruktsamhet varierar mer än i <strong>län</strong>etTrots ett högt befolkningstal i Österåker varierar födelsetalet mellan åren (Diagram11). Det tycks vara så att när fruktsamheten går upp i <strong>län</strong>et är uppgångensnabbare i Österåker. När den vänder ner i <strong>län</strong>et är nedgången snabbare i Österåker.I några andra förortskommuner är <strong>utvecklingen</strong> snarlik den i Österåker.Det tycks finnas ett samband mellan antalet födda i <strong>län</strong>et och inflyttningen tillförortskommuner. När födelsetalet går upp ökar inflyttningen till förorts<strong>kommunerna</strong>och när födelsetalet går ner mattas inflyttningen av. Vid uppgången av födelsetaletökar antalet familjer med ett barn proportionellt mer i förorts<strong>kommunerna</strong>än i <strong>län</strong>et. Familjer med ett barn har högre benägenhet än andra familjer att födaytterligare ett barn. <strong>Den</strong> höga inflyttningen av barnfamiljer med ett barn bidrardärmed till att fruktsamhetstalet ökar mer i förorts<strong>kommunerna</strong> än i <strong>län</strong>et.När barnafödandet går ner i <strong>län</strong>et blir det enligt detta antagande en jämnare fördelningav familjer med ett barn i <strong>län</strong>et. Nedgången i fruktsamhet blir därmed merpåtaglig i förortskommuner än i <strong>län</strong>et som helhet.Hög medellivs<strong>län</strong>gdMedellivs<strong>län</strong>gden är hög bland de boende i Österåker (Diagram 12). Enligt SCB:ssammanställning över de 80 största <strong>kommunerna</strong> i landet ligger männen på 7:eplats uppifrån på listan medan kvinnorna ligger på 9:e plats. Bland männen är detbara förortskommuner som ligger högre placerade på listan. Bland kvinnor har tvåSmålandskommuner, Värnamo och Gislaved, bättre värden än Österåker. EnligtSCB:s lista har Lidingö, Täby och Sollentuna i <strong>Stockholms</strong> <strong>län</strong> högre medellivs<strong>län</strong>gdän Österåker. Utanför SCB:s lista faller Danderyd som torde ha den högsta medellivs<strong>län</strong>gdenav landets kommuner.Det finns flera andra indikatorer på god hälsa bland de boende i Österåker ochdet är hög förvärvsfrekvens, låg arbetslöshet, låga sjuktal och låg andel socialbidragstagare.26 Relationen Vaxholm – Österåker kompliceras av gränsjusteringen årsskiftet 1982/83. Personer som vidfödelsen åren 1947−82 blev folkbokförda på Bogesundslandet och därmed i Östra Ryds församling eller påResarö och därmed i Österåkers församling klassificeras fel i tabell 23. De klassificeras som födda i Österåkerskommun men får efter gränsjusteringen 1983 betraktas som födda i Vaxholm. Alla födda åren 1947−82 ochkvarboende 2006 redovisas felaktigt som flyttade till Vaxholm från Österåker. Vidare saknas i tabell 23 personerfödda åren 1947−82 på Bogesundslandet eller Resarö och som 2006 bodde i Österåkers kommun. M.a.o.är antalet utflyttade till Vaxholm för högt och antalet inflyttade från Vaxholm för lågt. Det är rimligt att antaatt utflyttning överskattas mer än inflyttningen underskattas. Nettot närmar sig därför noll eller kan t.o.m. blipositivt sett ur Österåkers perspektiv.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!