Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

More documents

Recommendations

Info

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 94VärmdöUtvidgades med Djurö och Gustavsberg år 1974Värmdö utvidgades med Djurö och Gustavsberg år 1974.Alla kommentarer i texten nedan avser Värmdö inkl. Djurö och Gustavsberg.Störst procentuell folkökning av landets kommunerSedan 1960-talets början har folkmängden ökat snabbt i Värmdö (Diagram 1).Några år i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet dämpades ökningstakten.Åren 1985−2007 har Värmdös befolkning ökat med i genomsnitt 3,0 procent per årvilket är betydligt mer än någon annan kommun i Sverige.Varje år sedan mitten av 1960-talet har Värmdö haft positivt flyttningsnetto. Detär unikt för länets kommuner.Enligt den officiella statistiken var det 36 870 personer bosatta i Värmdö den 31dec 2007.Överskott på barnfamiljer och 40-talisterDe flesta förortskommuner har överskott på barn i förskole- och skolåldern och i deåldrar man har barnen boende hemma. Så är det också i Värmdö (Diagram 2).I likhet med andra skärgårdskommuner har Värmdö dessutom överskott av 40-talister. De flesta förortskommuner har ett annat mönster. I åldrarna 45−70 år flyttarfler till än från Värmdö.Värmdö har underskott, en midja i befolkningspyramiden, i de åldrar man lämnarföräldrahemmet, studerar på högskolan, etablerar sig på arbetsmarknaden ochbildar familjer. Detta mönster är också ett kännetecken för förortskommuner. Enföreteelse som är gemensam för kommuner med snabb folkökning är låg andeläldre. Denna bild stämmer också väl med Värmdös åldersstruktur.Åldersstrukturen i Värmdö har störst likhet med förortskommunerna Österåker,Vallentuna, Ekerö, Sollentuna och Tyresö i nämnd ordning. Kommunerna Österåker,Ekerö och Tyresö är liksom Värmdö mer eller mindre omgivna av vatten. Ekerö,Vallentuna och Österåker återfinns tillsammans med Värmdö på tio-i-topplistanöver de snabbast växande kommunerna åren 1985−2007.Normal inflyttningMed hänsyn till Värmdös folkmängd ligger antalet inflyttade på normal nivå jämförtmed länets förortskommuner (Diagram 15). Åldersfördelningen på de inflyttadeavviker däremot mot den vanliga åldersstrukturen. Inflyttningen är hög av barnfamiljermed barn i förskoleåldrarna och föräldrar i åldrarna 34−42 år. En specifikföreteelse för skärgårdskommuner är den höga inflyttningen av personer i de åldrardå man har utflugna barn. I Värmdös fall är inflyttningen något högre än normalt iåldrarna 45−70 år. Låg inflyttning, t.o.m. mycket låg i några åldrar, förekommer iåldrarna 18−30 år.Trots att inflyttarnas åldersfördelning avviker signifikant från den normala blirdet sammantagna resultatet att inflyttningen till Värmdö ligger på normal nivå.
Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 95Normal utflyttningTar man hänsyn till köns- och åldersfördelningen i Värmdö finner man att utflyttningenfrån Värmdö ligger på en normal nivå (Diagram 16). Utflyttning av barnfamiljermed barn i åldrarna 0−3 år och föräldrar i åldrarna 27−40 år är låg. Högutflyttning förekommer i de åldrar då man lämnar föräldrahemmet, åldrarna 18-21år, och också bland familjer med utflugna barn. Sammantaget ger det en utflyttningsom ligger på normal nivå vid summering över hela åldersskalan.Normal inflyttning, normal utflyttning och ändåstor folkökningHur kan normal inflyttning och normal utflyttning ge ett flyttningsöverskott somkraftigt bidrar till att Värmdö har den största folkökningen av landets kommuner?Det är en berättigad fråga. Svaret på frågan är att migrationsmåttet som mäter inflyttningeninte är jämförbart med migrationsmåttet som mäter utflyttningen. Villman ha jämförbara mått på in- och utflyttning bör man använda ”inflyttade resp.utflyttade per 1 000 av medelfolkmängden” vilka presenteras i tabell 5 i Excelboken.Nedan presenteras ett utdrag från tabellen avseende Värmdö med tillägg avkolumnen ”flyttningsnetto”:Tablå 7Mittåret ifemårsperiodenInflyttade,per 1 000av medelfolkmängdenUtflyttade,per 1 000av medelfolkmängdenFlyttningsnettoper1 000 avmedelfolkmängden1994 74,3 50,5 23,81995 74,1 52,4 21,71996 75,7 53,3 22,41997 76,8 53,3 23,41998 77,7 52,6 25,11999 77,1 52,8 24,32000 74,2 54,7 19,42001 72,5 56,9 15,62002 71,9 57,2 14,72003 71,2 57,3 13,92004 70,2 56,9 13,3Källa: Egna beräkningar baserade på SCB:s befolkningsregister.Mittåret 2004 avser 2002−2006.En redovisning enligt ovan, kompletterad med födda, döda och födelseöverskott per1 000 av medelfolkmängden är ett bra underlag för analyser av folkmängdens förändringari en kommun. Av tabellen ovan framgår det att omflyttningen medför attfolkmängden ökar med 1,3 till 2,5 procent per år.I likhet med att allmänna födelsetalet (=födda per 1 000 av medelfolkmängden)är ett dåligt mått på fruktsamheten och att allmänna dödstalet (=döda per 1 000 avmedelfolkmängden) är ett dåligt mått på dödligheten är också allmänna utflyttningstalet(=utflyttade per 1 000 av medelfolkmängden) ett dåligt mått på utflyttningen.Fruktsamhet, dödlighet och migration har starka samband med kön ochålder. Köns- och åldersstruktur bör beaktas när mått avseende fruktsamhet etc.redovisas. Det summerade fruktsamhetstalet (TFR=total fertility rate) beräknas
Page 1:
Den demografiska utvecklingeni komm
Page 5 and 6:
InnehållInledning ................
Page 9 and 10:
Den demografiska utvecklingen i kom
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47: Den demografiska utvecklingen i kom
Page 108: Den demografiska utvecklingen i kom
show all

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?