Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 18Normal utflyttningBeaktar man köns- och åldersfördelningen i Ekerö vid beräkningen av kommunensutflyttningsmått finner man att den ligger mycket nära den normala för länets förortskommuner.Det ensidiga bostadsbeståndet som riktar sig mot barnfamiljer göratt utflyttningen blir extremt hög i åldrarna 20−25 år. Samtidigt är utflyttningen lågbland barnfamiljer. Sammantaget ger det att utflyttningen från Ekerö ligger på ennormal nivå jämfört med länets förortskommuner.Starka band med Stockholms stadEkerö har bara en fast vägförbindelse med omvärlden. Den går via Lovön och Kärsöntill Nockeby i Stockholms stad. Det ger ett klart och tydligt utslag i flyttströmmarnatill och från kommunen. Drygt 50 procent av de inflyttade kommer frånStockholms stad (Diagram 20). Adderar man flyttarna från Solna och Sundbybergtill inflyttarna från Stockholm finner man att drygt 60 procent av de inflyttade tillEkerö kommer från tre närliggande kommuner. Från Botkyrka som ligger söder omEkerö kommer bara 1 procent av inflyttarna. Sedan 1993 finns en bilfärja som gårmellan Jungfrusund och Slagsta i Botkyrka kommun.Nästan 50 procent av utflyttarna från Ekerö bosätter sig i Stockholms stad medanbara 1 procent bosätter sig i grannkommunen söderut, Botkyrka. Färjeförbindelsentycks inte påverka flyttströmmen. En annan tänkbar förklaring till det lågaflyttutbytet kan vara att kommunerna är olika varandra.Fruktsamheten hög men konjunkturkänsligFruktsamheten bland kvinnorna bosatta i Ekerö kommun ligger ca 20 procent överlänets nivå vilket är något mer än vad som är normalt för länets förortskommuner(Diagram 11). Siffrorna ligger dock väl i nivå med inflyttningen som domineras avbarnfamiljer.I Sverige varierar fruktsamhet med konjunkturen med största sannolikhet beroendepå konstruktionen av föräldraförsäkringen. Vid dåliga tider går barnafödandetner och vid goda tider går det upp men i det senare fallet med viss eftersläpning.Variationen är störst bland förstföderskor. När efterfrågan på arbetskraft är lågdrabbas unga människor hårt. Saknar man arbete blir föräldrapenningen låg. Deflesta väntar därför med barn till dess de är fast förankrade på arbetsmarknaden.Märkligt nog varierar barnafödandet kraftigare bland befolkningen i Ekerökommun än bland befolkningen i Stockholms län. Längre fram kommer vi att se attsysselsättningsnivån bland Ekeröborna varierar mindre än bland befolkningen ilänet vilket talar för ett omvänt beteende. När sysselsättningsnivån var som högståren runt 1990 var barnafödandet också som högst i länet. Åren 1989−92 överträffadekvinnorna i Ekerö länets höga siffror med drygt 25 procent. Åren 1997−99 varbarnafödandet lågt i länet. Åren 1997−98 var barnfödandet lika lågt i Ekerö kommunsom i länet för att sedan stiga redan 1999.Hög medellivslängdEnligt de senaste uppgifterna, för perioden 2002−06, var medellivslängden ca 2,5 århögre för befolkningen i Ekerö än i länet (Diagram 12). Kurvan är taggig beroendepå slumpvisa variationer. De årliga variationerna måste tolkas med försiktighetberoende på att konfidensintervallet är ± 1,2 år (95 procentnivån) runt medelvärdet.Tidigare var konfidensintervallet något större – i mitten av 1970-talet ± 1,6 år.