Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

More documents

Recommendations

Info

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 88Flyttningsnettot – positivt för barnfamiljer, negativt förungdomarVallentunas flyttningsnetto med redovisning efter ålder har de drag som är utmärkandeför en förortskommun med hög andel bostäder i småhus (Diagram 17):överskott i förskoleåldrarna±0 i skolåldrarnaunderskott i åldrarna 18−24 åröverskott i åldrarna 25−44 årsmå underskott i åldrarna 45−70 år.Vallentuna – attraktiv för StockholmareDiagram 23 visar effekterna av omflyttningen av Stockholmare födda 1947 ochsenare avseende Vallentuna. Kommunen har överskott mot nästa alla av länetskommuner utom Norrtälje, Värmdö och Österåker. De tre uppräknade kustkommunernatillsammans med Vaxholm och Vallentuna är de mest attraktiva bosättningskommunernaför Stockholmare.Det finns inga tecken på avvikelser från den långsiktiga trenden. Under åren2002−06 hade Vallentuna bara flyttningsunderskott mot Norrtälje och Österåker iStockholms län (Diagram 20).Hög fruktsamhetDet finns en tendens att fruktsamheten i förortskommunerna ovanifrån närmar siglänets nivå. Den utvecklingen kan man inte se i Vallentuna. Fruktsamheten blandkvinnorna i Vallentuna är ca 15 procent högre än i länet (Diagram 11). Troligenberor den höga fruktsamheten i Vallentuna på att kommunen har ett stort flyttningsöverskotti de barnafödande åldrarna. Det migrationsmönster som tidigaregällde för flertalet förortskommuner är fortfarande giltigt i Vallentuna.Hög medellivslängd bland männen på 1980- och 1990-talenPå 1980- och 1990-talen var medellivslängden för männen i Vallentuna 2−3 år längreän i länet (Diagram 12). Efter millennieskiftet har männens medellivslängdminskat. Bland kvinnorna kan observeras en liknande utveckling – dock ingen nedgångmen en stagnation. I det underlag som föreligger här finns inga andra teckenpå försämrad hälsa bland de boende i Vallentuna. Arbetslösheten är låg (Diagram5), sjuktalen låga (Diagram 6) och få är beroende av socialbidrag (Diagram 9).Alla dessa tre indikatorer har under de senaste 10 åren förändrats på ungefär sammasätt i Vallentuna som i länet. Orsakerna till den ogynnsamma utvecklingen avmedellivslängden bland de boende i Vallentuna återstår att undersöka.Låg andel invandrareAndelen invandrare är 9 procentenheter lägre i Vallentuna än i länet (Diagram25). Jämfört med länets fördelning är det få invandrare framförallt från ländervarifrån det kommer flyktingar och anhöriga till tidigare invandrade personerm.a.o. få invandrare från Asien, Afrika och Turkiet.
Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 89Högst förvärvsfrekvens efter NykvarnNäst efter Nykvarn har Vallentuna den högsta förvärvsfrekvensen i länet (Diagram4). Befolkningen i Vallentuna klarade 1990-talets ekonomiska kris bäst i länet. Fråntoppåret 1988 till krisåret 1993 minskade förvärvsfrekvensen med bara 7 procentenheterjämfört med 11 i hela länet. Andra kommuner med nästan lika låg nedgångvar Österåker, Nykvarn, Täby, Vaxholm och Ekerö. Alla de uppräknade kommunernautom Täby har en hög andel bostäder i småhus.Under återhämtningsperioden 1993−2002 ökade förvärvsfrekvensen med 5 procentenheteri Vallentuna vilket är 1 procentenhet mer än i länet. Det var bara 4kommuner i länet som hade en bättre utveckling 1993-2002. Det var Nykvarn, Salem,Norrtälje och Upplands-Bro – alla kommuner med ett perifert läge i länet.Fortsatt tillväxt men i något långsammare taktÅren 1986−2005 ökade Vallentunas folkmängd med 400 i genomsnitt per år (Diagram34). Enligt en framskrivning baserad på det demografiska mönstret 2002−06och befolkningens köns- och åldersfördelning 31 dec 2006 kommer folkmängden attöka med drygt 300 personer årligen under perioden 2006−2025 och uppgå till33 800 år 2025.Utflyttningen kommer att öka de närmaste åren beroende på att de stora födelsekullarnafrån 1988-94 når de flyttintensiva åldrarna (Diagram 32). Enligt framskrivningenkommer också inflyttningen att öka men i långsammare takt än utflyttningen.Det gör att det årliga inflyttningsnettot kommer att halveras från drygt 200i början av perioden till knappt 100.Antalet födda kommer enligt framskrivningen att stiga från 350 till 400 per år(Diagram 33). Antalet avlidna kommer också att öka och i snabbare takt än födda.Bakgrunden är fler äldre. Det årliga födelseöverskottet minskar från ca 200 till 150.Låg andel 65+Vallentunas åldersfördelning gör att andelen 65+ är låg i kommunen – bara 12 procentår 2005 jämfört med 14 i länet (Tabell 7). Under de kommande 15−20 årenökar andelen 65+ men kommer att vara 1-2 procentenheter lägre än i länet.Lägre andel barn i förskole- och skolåldern menfler till antaletDen stora inflyttningen av barnfamiljer medför att Vallentunas befolkning är ung –hela 29 procent av befolkningen var 2005 i åldrarna 0−18 år. Det är bara 4 kommunersom har lika hög eller högre andel nämligen Nykvarn, Värmdö, Salem och Ekerö.Enligt framskrivningen kommer mönstret att kvarstå. År 2015 kommer andelen0−18 år att utgöra 27 procent av befolkningen, en nedgång med 2 procentenheter på10 år. Beroende på stark folkökning växer dock gruppen 0−18 år med ca 470 personerfrån 2005 till 2015 och beräknas år 2015 uppgå till 8 300. När folkmängdenändras kan procenttalen bli vilseledande.
Page 1:
Den demografiska utvecklingeni komm
Page 5 and 6:
InnehållInledning ................
Page 9 and 10:
Den demografiska utvecklingen i kom
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41: Den demografiska utvecklingen i kom
Page 108: Den demografiska utvecklingen i kom
show all

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?