10.07.2015 Views

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Den</strong> <strong>demografiska</strong> <strong>utvecklingen</strong> i <strong>kommunerna</strong> i <strong>Stockholms</strong> <strong>län</strong> 71SödertäljeSödertälje utvidgades 1963, 1967 och 1971 –år 1999 bröts Nykvarn ut ur SödertäljeSödertälje utvidgades år 1963 med Östertälje, år 1967 med Enhörna och år 1971 medTuringe, Järna, Hölö och Taxinge. Enhörna, Hölö och Taxinge tillhörde före utvidgningenSödermanlands <strong>län</strong>. Taxinge var en församling inom dåvarande Mariefredskommun.År 1999 bröts Taxinge och Turinge församlingar ut ur Södertälje stad och bildadeNykvarns kommun.Texten behandlar Södertälje enligt indelningen som gäller fr.o.m. 1999 d.v.s.inkl. Östertälje, Enhörna, Järna och Hölö men exkl. Nykvarn (församlingarnaTuringe och Taxinge).Stark folkökning under 1960-talet – stagnation1973–93 – därefter tillväxtBefolknings<strong>utvecklingen</strong> i Södertälje har under efterkrigstiden likheter med mångaav <strong>län</strong>ets förortskommuner trots att Södertälje knappast kan klassificeras som ensådan. Södertälje hade stark tillväxt under 1950-talet och i synnerhet under 1960-talet då svensk industri 21 hade som mest sysselsatta (Diagram 1). Södertälje har enunik näringsstruktur i <strong>län</strong>et. Fortfarande finns en stor efterfrågan på arbetskraftinom tillverkningsindustrin. I Södertälje var hela 38 procent av de förvärvsarbetandeår 2006 sysselsatta inom tillverkningsindustrin jämfört med bara 9 procent i<strong>län</strong>et (Källa: RAMS SCB:s statistikdatabas). Redan under 1960-talet minskade antaletsysselsatta inom industri. År 1973 kom en oljekris som följd av oktoberkrigetvilket kylde av ekonomin. Från 1973 till 1993 låg Södertäljes folkmängdssiffror kvarpå ungefär samma nivå.I mitten av 1990-talet vände <strong>utvecklingen</strong>. Åren 1995−2002 var det negativaflyttnettot bland inrikes födda så lågt som 150 per år jämfört med 675 årligen1986−94 (Tablå 3). Några år senare ökade flyttnetto bland de utrikes födda – åren1998−2005 var det i genomsnitt 660 per år. Åren 2006 och 2007 har flyttnettotbland utrikes födda varit 1 500 resp. 2 000. Det negativa flyttnettot bland inrikesfödda nådde åren 2003−07 åter nästan samma nivåer som åren 1986−94. Svenskarnaflyttar från Södertälje medan invandrarna flyttar dit. Från 1995 till 2007 har deutrikes födda ökat med 7 400, deras barn med 3 100 (personer födda i Sverige medbåda föräldrarna födda utomlands) medan personer med svensk bakgrund minskatmed 1 900 (personer födda i Sverige med en eller båda föräldrarna födda i Sverige).Enligt den officiella statistiken var det 86 378 personer bosatta i Södertälje den 31dec 2007.21 Mellan åren 1960 och 1965 var det som mest sysselsatta inom tillverkningsindustrin i Sverige. År 1960 vardet 1 050 000 sysselsatta och år 1965 var det 1 046 000 (minst halv normal arbetstid). Källa: TidseriehäfteFörvärvsarbetande Folk- och bostadsräkningarna 1910−1985, SCB.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!