Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

More documents

Recommendations

Info

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 36på och vid 10 årsåldern vänds underskottet till överskott jämfört med länets fördelning.Till skillnad mot de flesta förortskommuner har Norrtälje positiva flyttnetton iåldrarna 45−70 år. På sikt medför det att andelen 65+ blir hög.Minst avvikelse gentemot Norrtäljes åldersstruktur har Nynäshamn. Åldersfördelningarnaöverensstämmer i åldrarna 10−30 år och 45−70 år. Norrtälje har färreförskolebarn, färre i föräldraåldrarna och fler ålderspensionärer än Nynäshamn.Låg inflyttningJämfört med övriga kommuner i Stockholms län har Norrtälje låg inflyttning (Diagram15). I förhållande till kommunens folkmängd är inflyttningen 36 procentlägre än genomsnittet för länets förortskommuner. I åldrarna 20−35 år är inflyttningenlåg medan den är hög i åldrarna 57−66 år.Låg utflyttningLåg inflyttning ger som regel också låg utflyttning. Norrtälje kommun är inget undantag.Tar man hänsyn till köns- och åldersfördelningen i Norrtälje finner man attutflyttningen från kommunen är 31 procent lägre än genomsnittet för länets förortskommuner(Diagram 16).I förhållande till folkmängden har Norrtälje lägst inflyttning och lägst utflyttningav kommunerna i Stockholms län.Positivt flyttnetto varje år sedan 1971Norrtälje har varje år sedan 1971 haft positivt flyttnetto. Det är bara Värmdö kommuni länet som kan uppvisa något liknande. I medeltal per år är det ca 450 flerpersoner som flyttar till Norrtälje än från (Diagram 13).Positivt flyttnetto mot alla StockholmskommunerStorstadsområdenas expansion sker bl.a. genom utflyttning från de centrala delarnatill periferin. För Norrtäljes del har flyttningsutbytet gett överskott mot samtligakommuner i länet (Diagram 23). Andra kommuner med nästan lika hög ranking ärkustkommunerna Värmdö, Österåker och Vaxholm.Andelen Stockholmare störst i NorrtäljeStor inflyttning från andra delar av länet har gett som resultat att Norrtälje harhögst andel Stockholmare av alla kommuner. Hela 72 procent av de boende i Norrtäljeär födda i Stockholms län. Värmdö (70 procent), Ekerö (68), Vallentuna (68),Tyresö (66), Vaxholm (66) och Österåker (66) har också hög andel Stockholmare.Gemensamt för kommunerna är närheten till vatten och en relativt småskalig bebyggelse.Lågt antal födda – normal fruktsamhetUnderskottet på kvinnor och män i de barnafödande åldrarna och en relativt högandel äldre medför att Norrtälje som regel får vidkännas födelseunderskott (Diagram33). Det är en unik situation bland länets förortskommuner.Sedan mitten av 1990-talet har fruktsamhet bland de boende i Norrtälje legat påsamma nivå som i länet (Diagram 11). Från slutet av 1970-talet till mitten av 1990-talet var fruktsamhetsnivån bland de boende i Norrtälje ca 20 procent högre än ilänet.
Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 37Lägst utbildningsnivåBland länets kommuner har befolkningen i Norrtälje den lägsta utbildningsnivån(Diagram 30). Det stämmer väl överens med den generella bilden – befolkningen ikommuner nära Stockholms city har den högsta utbildningsnivån medan de boendei kommuner belägna i länets periferi har den lägsta.Medellivslängden som länetsSedan mitten av 1990-talet har medellivslängden för befolkningen i Norrtälje legatpå samma nivå som för hela länet och förändrats i samma takt som för länet (Diagram12). Trots låg utbildningsnivå bland de boende i kommunen överensstämmerNorrtäljes medellivslängd med länets. Ett relativt högt ohälsotal (Diagram 6) ärytterligare en negativ faktor. Det finns således plusfaktorer, som inte är så lätta attkvantifiera i Norrtäljes boendemiljö vilka kompenserar de negativa komponenterna.Låg andel invandrareAndelen invandrare är 10 procentenheter lägre i Norrtälje än i länet (Diagram 25).De goda kommunikationerna med Finland, färjeförbindelse från både Kapelskäroch Grisslehamn, bidrar till att antalet finländare är relativt högt i Norrtälje. Inflyttningenav finländare var som störst på 1960-talet men är numera av liten omfattningvilket gör att antalet unga finnländare blir färre och de äldre ökar i antal.Antalet invandrare från andra befolkningsgrupper är lågt i Norrtälje.Förvärvsfrekvensen har utvecklats bättre än i länetFörvärvsfrekvensen bland de boende i Norrtälje har utvecklats bättre än i länet(Diagram 4). År 1985 var förvärvsfrekvensen 2 procentenheter lägre än i länet.Under åren 2002−05 var den nästan 5 procentenheter över länets nivå. Det är uniktför Norrtälje. I de flesta kommuner har förvärvsfrekvensen utvecklats som i länet –genomgående någon eller några procentenheter över/under länets nivå. Utvecklingenhar gått i motsatt rikting för Huddinge och Sundbyberg.Det bör påpekas att förvärvsfrekvensen har fallit i nästan samtliga kommunersom en följd av den ekonomiska krisen under 1990-talet. Nedgången har inte varitjämt fördelad bland länets kommuner. Utvecklingen har varit bäst i de periferadelarna – i Nykvarn med en uppgång på 1 procentenheter 11 från 1985 till 2005, iÖsteråker en nedgång med 1 procentenhet samt Norrtälje, Vallentuna och Salemmed 3 procentenheter vardera. Förvärvsfrekvensen har fallit mest i de centralt belägnakommunerna och kommuner med hög andel invandrare. I Botkyrka föll förvärvsfrekvensenfrån 1985 till 2005 med 13 procentenheter, i Danderyd och Huddingemed 11 procentenheter samt Sundbyberg med 10.Svagare folkökningUnder 20-årsperioden 1985−2005 ökade folkmängden i Norrtälje med drygt 12 000personer. Snabbast var folkökningen åren 1987-93. Enligt en framskrivning sombygger på de demografiska mönster som observerats åren 2002−06 och befolkningensköns- och åldersstruktur 31 dec 2006 kommer Norrtäljes folkmängd att ökamed endast 5 500 åren 2005−25 och beräknas uppgå till 60 000 år 2025 (Diagram34).11 Procenttalen är korrigerade för tidsseriebrotten i sysselsättningsstatistiken åren 1993 och 2003.
Page 1: Den demografiska utvecklingeni komm
Page 5 and 6: InnehållInledning ................
Page 9 and 10: Den demografiska utvecklingen i kom
Page 88 and 89:
Den demografiska utvecklingen i kom
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108:
show all

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?