10.07.2015 Views

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Den</strong> <strong>demografiska</strong> <strong>utvecklingen</strong> i <strong>kommunerna</strong> i <strong>Stockholms</strong> <strong>län</strong> 92Hög fruktsamhet sedan 1990Under den starka tillväxtperioden sedan 1990 har fruktsamheten bland kvinnornabosatta i Vaxholm varit ca 20 procent högre än i <strong>län</strong>et (Diagram 11). Hög inflyttningav barnfamiljer ger hög fruktsamhet. Fruktsamheten i Vaxholm är efterVärmdö den högsta i <strong>län</strong>et.Medellivs<strong>län</strong>gden som i <strong>län</strong>etNär folkmängden är 10 000 blir det årliga antalet dödsfall få och varierar mellanåren beroende på slumpen (Diagram 33). Osäkerheten i skattningen av medellivs<strong>län</strong>gdenär därför stor. Avvikelser mellan <strong>län</strong>ets och Vaxholms medellivs<strong>län</strong>gd påupp till ±2 år är normala (Diagram 12). Som regel är skillnaden mellan <strong>län</strong>ets ochVaxholms värden mindre än 2 år. Man kan således konstatera att medellivs<strong>län</strong>gdenför de boende i Vaxholm inte signifikant avviker från <strong>län</strong>ets.Efter Ekerö <strong>län</strong>gst andel invandrareAndelen invandrare i Vaxholm är 11 procentenheter lägre än i <strong>län</strong>et (Diagram 25).Det är bara Ekerö som har lägre andel invandrare av <strong>län</strong>ets kommuner. Det är fåinvandrare från <strong>län</strong>der varifrån det kommer flyktingar och anhöriga till tidigareinvandrare d.v.s. från Asien och Afrika. Det är också få från Finland, de tio nya EU<strong>län</strong>dernaoch Turkiet.Hög förvärvsfrekvensVid högkonjunkturen i slutet på 1980-talet var förvärvsfrekvensen bland de boendei Vaxholm 2−3 procentenheter över <strong>län</strong>ets (Diagram 4). Under krisen blev nedgångeninte lika djup bland de boende i Vaxholm. Efter krisen har återhämtningenvarit bättre och förvärvsfrekvensen var 5−6 procentenheter över <strong>län</strong>ets åren 2004-05. Vaxholm faller väl in i den generella bilden att kommuner med perifert läge ochlåg andel invandrare har hög förvärvsfrekvens.Vaxholm har i likhet med flera andra förortskommuner låga sjuktal (Diagram 6),låg andel arbetslösa (Diagram 5) och låg andel socialbidragstagare (Diagram 9).Äldre förstföderskor gör att de inflyttadebarnfamiljerna blir äldreInflyttningen till Vaxholm domineras av barnfamiljer. Sedan 1980-talets början harmedelåldern på förstföderskor i <strong>Stockholms</strong> <strong>län</strong> stigit med 4 år. Åldersstrukturen påde inflyttade har som följd av högre medelålder på förstföderskor ändrats. Sedan1990-talets mitt har inflyttningen av personer i åldern 20−24 avtagit. Sedan millennieskiftethar inflyttningen av personer i åldrarna 25−29 år också avtagit. I åldrarna30−39 år finns dock inga tecken på en nedåtgående trend utan den uppåtgåendetrenden fortsätter.Färre i de barnafödande åldrarna<strong>Den</strong> höga utflyttningen från Vaxholm gör att åldersfördelningen får en djup midjasom sträcker sig över nästan 10 åldrar. Midjan har blivit bredare sedan millennieskiftet.Bakgrunden till att midjan sträcker sig över fler åldrar är den minskadeinflyttningen i åldrarna 20−29 år.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!