LUM Nr 4 - Humanekologi Lunds universitet

InnehållIXL UNDS UNIVERSITETMEDDELAR-------------------------------Lunds universitets tidskrift LUM utkom förstagången 1968. Den når i dag samtliga anställda ochnästan lika många utanför universitetet. LUM har enupplaga på 12.300 ex och utkommer med 11 nr per år.LUM erhöll 1999 och 2001 hedersomnämnanden itävlingen Sveriges bästa personaltidning.Adress: LUMInformationsenheten Lunds universitetBox 117, 221 00 LundFax: 046-222 47 11Internpost: Hs 31E-post: LUM@info.lu.seLUM på nätet: www.lu.se/info/lum/Lum.htmlRedaktion:Britta Collberg, redaktör046-222 31 58, Britta.Collberg@info.lu.seMaria Lindh, insidesredaktör och layout insidor046-222 95 24, Maria.Lindh@info.lu.seChrister Hjort, ansvarig utgivare046-222 70 08, Christer.Hjort@info.lu.sePetra Francke, journalist och layout färgsidor046-222 03 16, Petra.Francke@info.lu.seJimmie Kristensson, forskningsjournalist,naturvetenskap och teknik (vik)046-222 94 58, Jimmie.Kristensson@info.lu.seGöran Frankel, forskningsjournalist (tjl)Solveig Ståhl, forskningsjournalist046-222 70 16, Solveig.Stahl@info.lu.seIngela Björck, forskningsjournalist, medicin046-222 76 46, Ingela.Bjorck@info.lu.seUlrika Oredsson, journalist046-222 70 28, Ulrika.Oredsson@info.lu.seAnnonser:tomat annonsbyrå, tel 046-13 74 00/02www.tomat.sefax 046-5400150e-post PC: info@tomat.see-post Mac: material@tomat.sePrenumerationer, notiser, meddelanden:Eva Mattisson: 046-222 70 10e-post: Eva.Mattisson@info.lu.seAnställda vid LU får LUM gratis.Enskilda abonnenter – 190 kr/11 nr. Inbetalas påpostgirokonto 15650-5 med angivande av”Prenumerationsavgift för LUM” samt namn & adress.Adressändring:Anställda anmäler ändringar till katalogansvariga vidinstitutionen (motsv). Övriga skickar ändringsuppgiftertill LUM, gamla adressrutan bifogas.Tryck: Wallin & Dalholm Boktryckeri AB, LundNästa LUM: 16 maj. Manusstopp: 5 maj.ISSN: 0345-7354Omslag: Religionshistorikern Tord Olsson.Foto: Kennet Ruona.IIIII Mäter synfel bättreDoktoranden Jörgen Gustafsson påCERTEC har utvecklat en ny metod attgöra synundersökningar, som i kombinationmed nya hjälpmedel har förbättratnästan blinda Margareta Gülichssyn.VI Deltar i riternaReligionshistorikern Tord Olsson hargått från teoretiska textstudier till praktisktfältarbete. Han studerar ritualer iolika delar av världen och deltar själv idem för att få den rätta förståelsen.IX Det Bjuva livetI Bjuv har folk nästan alltid kunnat fåjobb i den lokala industrin. Därför finnsdet ingen tradition av högre studier påorten, något som Lunds universitet nuvill ändra på.Göran och Peterute och cyklarRektor Göran Bexell ochuniversitetsdirektör PeterHoneth strålade ikapp medvårsolen när de tog täten vidpremiärturen med universitetetsnya tjänstecyklar infören församlad världspress.Och visst är cyklarna iuniversitetets färger stiliga,liksom de matchandehjälmarna. Sextiofyra cyklarhar köpts in i första omgången,i en kombinerad miljöochfriskvårdssatsning.XIIIVIXIII Forskningens villkor• Forskningsintresserade läkare får alltsvårare att hinna med sin forskning.Barnläkaren Kristina Thorngren-Jerneckdisputerade dock nyligen på en avhandlingom att förutsäga risken för CP-skadorhos nyfödda fullgångna barn. Mendå hade hon hållit på med avhandlingeni tolv år.• Immunologen William Agace har fåttstora anslag till sin forskning, och beskrivssom ett framtidslöfte. Bristen påtjänster för yngre forskare gör dock attdet inte är säkert att han kan stannakvar i Lund.XVI Hallå Leif Salford…… som har fått stor internationell uppmärksamhetefter fyndet att strålningfrån mobiltelefoner kan döda hjärncelleri stora delar av hjärnan.FOTO: KENNET RUONA

I powerrefraktorn kanJörgen Gustafssonundersöka svårt synskadademänniskor och se om deförutom sitt centralasynbortfall även harbrytningsfel i det periferaseendet.SynbarskillnadFör två år sedan hörde synskadade MargaretaGülich talas om ett inslag på nyheterna. Dethandlade om optiker Jörgen Gustafssonsarbete med att utveckla en ny synmätningsmetodpå CERTEC i Lund.Idag är hon en av hans försökspersoner ochden nya mätmetoden har i kombination mednya hjälpmedel förbättrat hennes syn.LUM följde henne under några av undersökningarnapå det nya synlaboratoriet, LowVision Enabling, LVE.III

Med specialslipade glassom ger en kraftigförstoring försökerMargareta Gülich läsa entext som håller ungefärsamma storlek som i envanlig dagstidningsartikel.”Det var min morsom en dag upptäckteatt jag intelängre kunde läsa.”Margareta Gülich rör sig obehindratoch säkert. Hon hälsar med ett fasthandslag på Jörgen Gustafsson ochberättar samtidigt att hon nysskommit hem från en skidresa. Bortsett från atthon använder glasögon kan ingen vid första intryckettro annat än att hon har perfekt syn.Men hon är svårt synskadad. Riktar hon blickenrakt fram ser hon nästan inget, tittar hon åthöger kan hon urskilja konturer och rörelser. Föratt uppfatta någons mimik måste hon gå mycketnära personen.Efter att hon hört talas om Jörgen Gustafssonsforskning skrev hon till honom.– Jag drömde inte om att kunna se igen, utantyckte att forskningen i Lund lät intressant ochspännande, säger hon.Hon antogs som försöksperson och besökteJörgen Gustafsson första gången 2001. Då hadehan mätutrustningen på sitt kontor på Fysicum.Idag, vid hennes tredje besök, görs undersökningeni det nya synlaboratoriet, Low Vision Enablinglaboratory, LVE, på Ingvar Kamprad Designcentrum.Här är lokalerna större och undersökningsmöjligheternafler.Förändringar i gula fläcken,makuladegenerationGula fläcken, makula, är ett kvadratmillimeterstort område centralt iögats näthinna. Det är i gula fläcken som bilden hamnar när vifokuserar på något. Näthinnan finns längst bak i ögat och innehållersyncellerna stavar och tappar. Tapparna är koncentrerade till gulafläcken och används för att uppfatta detaljer och färger i bra ljus.Stavarna finns framförallt utanför gula fläcken och används vidmörkerseende. När tapparna av någon anledning förstörs kallar mandet för degeneration. Flera sjukdomar kan orsaka centrala synbortfall,men den vanligaste är åldersförändringar i gula fläcken. Deflesta som drabbas av åldersförändringar i gula fläcken behållersidoseendet och därmed också ledsynen.Margareta Gülich blev synskadad i slutet av50-talet när hon var fjorton år. Sjukdomsförloppetgick mycket snabbt.– Allt hände under en sommar. Eftersom jaghade lov läste jag inga läxor och märkte inte attsynen blev sämre. Det var min mor som en dagupptäckte att jag inte längre kunde läsa.Det konstaterades att hon led av obotliga förändringari gula fläcken – det ställe i ögat därsyncellerna för det tydliga seendet sitter. Sjukdomenkallas makuladegeneration och drabbar oftastgamla. Hennes syster hade fått samma sjukdomnågra år tidigare. På den tiden fanns inga avdagens moderna hjälpmedel.– Våra föräldrar ansåg att utbildning var endavägen till ett bra jobb och far läste läxorna högtför oss varje kväll, minns hon.Läste i LundFöräldrarnas envisa arbete gav resultat och MargaretaGülich tog så småningom en fil.pol.magvid Lunds universitet, med tyngdpunkt på statistikoch ekonomi.– Jag klarade mig med en bandspelare underföreläsningarna. Dessutom tog jag anteckningaroch lärde mig lyssna och memorera.Efter examen flyttade hon till Stockholm ochbörjade arbeta med datorer – de senaste femtonåren på Länsförsäkringar. På arbetet läser honmed hjälp av förstoringsprogram på datorn.Synlaboratoriet, LVE, är en avdelning på CER-TEC, Centrum för rehabiliteringsteknisk forskning,vid LTH, och fokuserar på forskning kringhjälpmedel för synskadade. Jörgen Gustafsson,som både är leg. optiker och doktorand, leder arbetet.– Runt en procent av befolkningen är synskadad.Det innebär att de som bäst ser 0,3, det villsäga de tre översta raderna på en vanlig synprovningstavla.Det är klart under gränsen för att fåköra bil och de klarar sig knappt enbart med hjälpav glasögon, säger han.Ögat korrigerar dåligtFör två år sedan presenterade Jörgen Gustafssonen uppmärksammad licentiatavhandling. Den visaratt synnedsättningen i ögon med förlorad centralsyn inte behöver enbart bero på skador pånäthinnan, utan kan orsakas av ögats egen optik.Ögat är dåligt på att korrigera brytningsfel somfinns långt ut i synfältet och det kan påverka synfunktionenom det finns synbortfall centralt i näthinnan.– Vi kallar det excentrisk korrektion för atttydliggöra skillnaden mot när friska ögon korrigerarbrytningsfel, central korrektion.För att mäta dessa perifera brytningsfel använ-IV

Jörgen Gustafsson och examensarbetaren Ivonne Fetchenheuer från Berlin kontrollerar Margareta Gülichs synbortfall. Det kartläggs genom att en ljusfläckflyttas runt i en cirkel på en stor skärm. När Margareta Gülich ser fläcken signalerar hon. På så vis kan synfältet kartläggas och var i synfältet bristerna finns.der Jörgen Gustafsson ett specialkonstruerat instrumentsom kallas powerrefraktor.– De traditionella synmätningsinstrumentenmäter rakt in, centralt i ögat och är anpassadeefter friska personers sätt att se. Men synskadademed bortfall i gula fläcken ser på ett annat vis.Powerrefraktorn mäter snett in i ögat och ger eni princip korrekt mätning.Kan återfå synresterOm det finns ett brytningsfel kan det sedan korrigerasmed hjälp av specialslipade glasögon. Detinnebär att svårt synskadade kan återfå vissa synrester.Jörgen Gustafsson berättar att powerrefraktorninte är färdigutvecklad, utan kräver mer forskning.Han samarbetar för närvarande med synforskargrupperpå KTH i Stockholm och har även kontaktmed forskargrupper i Spanien och USA.– Tidigare har forskarna sagt att excentriskkorrektion inte spelar någon roll. Men våra mätningarvisar att den gör det, och att den går attkorrigera på vissa grupper av synskadade.Trots framgångarna har det inte varit lätt attfå forskningsmedel och de flesta av LVE:s finansiärerär privata donatorer.– Vår största finansiär är Berit och Carl-JohanWettergrens stiftelse. Vi har sökt pengar ihop medKTH från de stora vetenskapliga finansiärerna treår i rad utan att få anslag, trots att ansökningarnafår bra betyg, säger Jörgen Gustafsson.För Margareta Gülich har kontakten med JörgenGustafsson inneburit att hon fått nya hjälpmedel,bland annat specialslipade glasögon.– När felet korrigerades såg jag lite bättre. Nurör jag mig lättare och har fått bättre ledsyn. Jaguppfattar omvärlden annorlunda.Träning viktigJörgen Gustafsson påpekar att det inte bara ärhjälpmedlet som sådant som åstadkommer förbättringarna.Det är viktigt att den synskadade tränaroch får hjälp med sin träning så att hjälpmedletanvänds på rätt sätt. Margareta Gülich håller med.Hon har under åren provat många typer av hjälpmedeloch menar att de blir bättre och bättre:– Tekniken har verkligen bidragit till att synskadadeidag kan göra vad de vill och bli i principvad de vill. Det är helt fantastiskt!TEXT: JIMMIE KRISTENSSONFOTO: KENNET RUONADjupt koncentrerad försökerMargaretha Gülich, medhjälp av glasögon och genomatt vända blicken åt sidan,läsa stora bokstäver på endatorskärm fyra meterframför henne.V

Fr v: Schamanen FilanyKoninba Diarra offrar tillsin fetisch i samband medtillverkningen av magiskaamuletter, Tord Olssontillsammans med sångarenoch jägaren LamineTraoré, samt Tord Olssoniförd skydd mot denafrikanska solen. Samtligabilder är från Mali.Lärlingi riternas värld”Så småningomfår man ettoerhört sug efterkött och börjartitta snett pågetterna.”Han har dansat och deltagit i det rituella mässandeti turkiska sufiordnar, och varit med i västafrikanskabesatthetsritualer där ett mediumblir besatt av en djinn. I den lilla by i Mali därhan bott tror somliga att han själv är en djinn.För mig som med-svensk ser professorn i religionshistoriaTord Olsson inte så mycket ut som endjinn (ande). Men han har onekligen blå ögon,vilket djinner anses ha. Och för en del av bybornai Gwanyebugu är andeskapet den enda möjligaförklaringen till att denne vite man gång efterannan besöker deras enkla by för att delta i dessvardagliga och rituella liv.Tord Olssons väg till Gwanyebugu i Mali ochtill de sufiska dervischerna i Turkiet har varit långoch slingrande. Från början var han, som de flestareligionshistoriker, inriktad på teori och textstudiersnarare än fältarbete. Hans avhandling ”Lévi-Strauss och totemismens teoretiker”, om denfranske antropologen Claude Lévi-Strauss, höllsig på en hög teoretisk nivå.Radikalt miljöombyteMen luften på dessa intellektuellt förfinade höjderkändes så småningom för tunn. I en radikalmiljöväxling bytte Tord Olsson biblioteksdammetmot kodynga under fotsulorna och började studeramuntligt religiöst berättande hos massajerna,ett herdefolk i Kenya.Under sin tid i Kenya delade han helt och fulltmassajernas liv.– Jag bodde inneboende i en lerhydda och liv-närde mig som alla andra på surmjölk morgon,middag och kväll, berättar han.– Så småningom får man ett oerhört sug efterkött och börjar titta snett på getterna. Och närnågra getter till slut slaktas, så äter man inälvornaråa med lite salt.– Efter den långa mjölkdieten smakar det faktisktbra. Men när jag försökte med rå lever härhemma så gick det inget vidare...Från teori till praktikEfter massajperioden höll sig Tord Olsson av familjeskälhemma i Lund ett antal år, då han blandannat lärde sig arabiska, persiska och turkiska.Efter det har han tillbringat långa perioder i blandannat Turkiet, Syrien, Gambia och Mali. Samtidigthar forskningens fokus allt mer förskjutitsfrån texter till ritualer och från teori till praktik:han studerar ritualer genom att själv delta i dem.– Metoden kan kallas för ”insikt genom deltagande”.För en religionshistoriker är insikten detviktigaste, och den vinner man bäst genom egetutövande, menar han.Jag intervjuar Tord Olsson i hans vardagsrumsom är fullt av minnen från hans resor. På en vägghänger vackert snidade skåpsluckor i mörkt trä:dörrar till sädesmagasin hos det västafrikanskadogonfolket. Trädörrarna flankeras av turkiskasufi-trummor med ornamentala mönster.Väggen mittemot upptas av en pampig schamanskrudfrån Mali prydd med 2860 amuletter.Varje amulett utgörs av ett litet skinnfodral innehållandeen träbit med magiska tecken, ritadeVI

▲med de förkolnade benen från en speciell fågel.Tord Olsson har fått skruden av en schamanvid namn Filany Koninba Diarra, känd som rådgivaretill presidenterna i både Mali och Elfenbenskusten.Betalningen var den symboliska summanen franc.– Fast lädermakaren och hans familj fick förståsen hygglig peng för arbetet. Och KoninbaDiarra fick senare en oxe och en bagge i motgåva,säger han innan jag hunnit muttra något omexploatering av afrikansk arbetskraft.Deltagare och lärlingExploatering är nu inte Tord Olssons stil. Tillskillnad från de västerlänningar som dimper nerpå kortbesök i tredje världen, knäpper några filmrullaroch drar hem igen med bagaget fullt avexotiskt hantverk till underpris, så gör han sig tilldeltagare och lärling i de samhällen han besöker.– Lärlingskapet är en fantastiskt bra metod justi religionsforskning, menar han.– De flesta människor är stolta över sin religion.Ändå låser de sig lätt om en intervjuare kommermed penna och papper. Men om man kommermed en ödmjuk attityd och frågar om man fårdelta som lärling, så går det bra.Att ta aktiv del av religiösa riter kan vara påfrestande.”Studier av ritualer är en obekväm sysselsättningsom kräver ansträngande fältarbete.Knäna värker och fötterna svullnar”, skriver TordOlsson i en artikel. Men det är ett oöverträffat sättatt få insikt i den kroppsliga, andliga och känslomässigaerfarenhet som förmedlas i en viss ritual.Forskarens eget ursprung bör dock sätta hinderi vägen, kan man tycka. Hur kunde TordOlsson till exempel som icke-muslim bli upptageni en dervischorden?– Jamen jag är ju muslim! säger han med storsjälvklarhet, och tillägger som en sorts ursäkt:– Det där med religionstillhörighet har aldrigvarit min starka sida!Utövande religionHär kommer jag av mig och intervjun förvandlastill en allmän diskussion om religiös tro, hyckleri,fundamentalism, jungfrufödsel och K G Hammar.Så småningom förstår jag följande: eftersomTord Olsson ser religion som en fråga mer omutövande än om dogmer, så tycker han inte det ärfel att delta i ett respektfullt utövande när hanblivit inbjuden. Han går också ibland i svenskakyrkan och tar till och med nattvarden.– Till kyrkan kommer både kristna, ateisteroch new age-troende. Ritualerna betyder olikasaker för var och en, menar han.Religionstillhörighet är för övrigt, enligt dagensreligionsantropologer, något specifikt för denkristna, judiska och muslimska dogmen. För deflesta andra människor i världen är religion intenågot man tillhör eller tror på, utan något manBakom Tord Olsson hänger en pampigschamanskrud från Mali prydd med2860 amuletter. Varje amulett utgörs avett litet skinnfodral innehållande enträbit med magiska tecken, ritade medde förkolnade benen från en speciellfågel. FOTO: KENNET RUONAVII

▲Sufiska ritualer. Tord Olsson är både sheikh (mästare) i Melami-orden och dervisch (medlem) i Halveti-Cerrahi-orden.”Inom varje sufiorden intar dhikr en central plats. Riterna följer i allmänhetsamma grundmönster, men intensiteten och det estetiska uttrycket varierar.Akten kan ta sig ljudliga och våldsamma uttryck, som bland ”de tjutandedervischerna” hos min vän Raik Baba och hans Rifai-orden. Samma hänförelsehar jag mött hos de högljudda Quadiri-dervischerna när vi sjungit under natthimleni Västafrika. Mest gripen har jag blivit när jag suttit i Naqshbandi-dervischernaskrets, där dhikr-bönen utövas under tystnad, och när jag bevittnat Mevleviordensvärdiga ceremoni som äger rum till tystnad och musik”.Förkortat utdrag ur en artikel av Tord Olsson om sufiordnar i Turkiet.gör. Handlingarna, den religiösa sedvänjan, ärhuvudsaken. Därför kan byborna i Mali blandamuslimska och animistiska inslag i sina ritualer,medan döpta afrikaner på annat håll rådfrågarsina fetischer, och hinduer kan ge allmosor åtbuddhistiska munkar.När det gäller Tord Olssons muslimska identitet,så hör det också till saken att den är knutentill sufismen. Sufierna räknas som islams mystiker,en gren av islam som ägnar sig mer åt meditationän åt aggressiv fundamentalism, och därGud inte ses som en despotisk härskare utan somen mystisk kraft i allas hjärtan. Därför har TordOlsson ägnat många år åt sufismen, och kommitatt bli både sheikh (mästare) i Melami-orden ochdervisch (medlem) i Halveti-Cerrahi-orden.Vad är sufismen för dig idag? undrar jag.– Det är svårt att beskriva... men det handlarom att se vilka värden i livet som är centrala. Vänskapoch familj, det är viktigt, och vördnad förallt liv, säger han och blir för första gången i vårtsamtal lite trevande.Avigsidan med det intensiva med-levandetmåste väl vara att det är svårt att ta farväl? frågarjag till slut. Jo, det är ett känslomässigt ochmoraliskt problem, som bara kan lösas genomregelbundna brev- eller telefonkontakter. TordOlssons värd i Mali, byskolläraren Sungo Traoré,åkte nyligen motorcykel i flera timmar för attnå en telefon och inbjuda honom till en viktig ritual,där han skulle bli initierad i ett av jägarnasbrödraskap.– Tyvärr var jag tvungen att säga nej. Jag ärinte riktigt bra från min malaria ännu, berättarhan.Malariaattacken i höstas var av den livshotandesorten. Efter intensivvården kunde Tord Olssonlänge bara stappla fram korta sträckor medkäpp. Enda skillnaden på honom och andra sjuklingarvar att han inte använde en aluminiumkäppfrån landstinget, utan en fint snidad dogon-käppmed djursymboler på kryckan. Fast nu har käppenställts tillbaka i ett hörn av hallen, så Tord ärsnart frisk nog för nya resor.INGELA BJÖRCKAnnonsVIII

INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNAPrestigefullt pris tilldiabetesforskare i LundPatrik Rorsman, fysiologiprofessoroch diabetesforskare,får ett av årets eftertraktadeGöran Gustafssonpris –100.000 kronor som personligtpris och 4,5 miljoner kronorför sin forskning. De skGG-prisen är de största nationellaprisen för naturvetenskapligforskning och mycketprestigefyllda.Pristagarna fick ta emot sinautmärkelser ur kungens hand påKVAs högtidssammanträde den31 mars. LUM gratulerar PatrikRorsman som ser pojkaktigtbelåten ut, både för det personligapriset och för att han fåttlite andrum i ansökningshetsen.Han berättar att det är hansdiabetesforskning som harrenderat honom priset. …”försina studier av membranprocesserhos insulinproducerandeceller i bukspottkörteln”som det står i motiveringen.Patrik Rorsman får det prestigefyllda priset för sin diabetesforskning.Elektriska signalerNär Patrik Rorsman kom tillLU för fem år sedan satte hanupp en teknik att studera denelektriska aktiviteten i cellmembran.Tekniken har nu blivit ettredskap i forskningen ombetacellernas funktion. Liksomhos nervceller vilar en spänningöver membranen hos dessa celler.– Beta-celler använder elektriskasignaler för att kopplaförändringar i blodsockernivån.När spänningen sänks så stimulerasfrisättningen av insulinsom sänker blodsockret. Omregleringen av membranspänningenstörs så fungerarinte insulinfrisättningen somden ska. Blodsockret blir förhögt och diabetessjukdomen ärett faktum, berättar han.Patrik Rorsman och hansgrupp sysslar uteslutande medtyp 2 diabetes. Den anses i förstahand vara en vällevnadssjukdomsom sammanhängermed att människor äter förmycket och rör sig för lite. Typ2 diabetes ökar i hela världen,framförallt i utvecklingsländerna.– Men det finns också en genetiskförklaring. Tidigare varforskarna mycket hoppfulla ochtrodde att med molekylärbiologiskteknik skulle det varamöjligt att hitta diabetesgenen.Men nu vet vi att det är bara enprocent av all typ 2 diabetessom beror på störning i en gen.Jag tror att det finns en storsamling anlag och möjliga kombinationersom kan utlösa sjukdomenoch att det samverkarmed miljöfaktorer som ålder,fetma och brist på motion.– Nu kan vi studera hela förloppeti beta-cellen och jag trorvi kommer att hitta anlag och dåkan vi också identifiera riskprofiler,säger Patrik Rorsman.Diabetesforskning är ett avLUs profilområden. I gruppeningår både genetiker, molekylärbiologer,fysiologer, epidemiologeroch kliniker och de harfått stora anslag från bland annaten amerikansk forskningsstiftelse.Göran Gustafssonprisen utdelasårligen sedan 1991 inomområdena matematik, fysik,kemi, molekylärbiologi ochmedicin av Göran Gustafssonsstiftelse för naturvetenskapligoch medicinsk forskning. Landetsuniversitet och högskolornominerar pristagare som sedanväljs ut av Kungl iga Vetenskapsakademien.Medicinforskarna i Lund harvarit särskilt framgångsrika.Anders Björklund, Björn Dahlbäck,Lars Björck och ReinhardFässler hör till de tidigare pristagarna.SOLVEIG STÅHLINSIDORNAEn andrakarriär ibiomedicinsid 6Unga forskarevill förenklateknikensid 14Teknolog.kåren emotnytt programsid 171

Dags för val tillforskningsrådenI maj sker valen av elektorer tillVetenskapsrådets tre ämnesråd,samt till Forskningsrådet för arbetslivoch socialvetenskap, FASoch Forskningsrådet för miljö,areella näringar och samhällsbyggande,FORMAS. Elektorernaväljer sedan i sin tur de forskarrepresentanter,som ska ingåi de fem råden.Lunds universitet ansvarar enligtförordningen för genomförande avvalet i valkrets 2 som omfattarLunds universitet, Växjö universitet,Blekinge tekniska högskola,Högskolan i Halmstad, Högskolani Kalmar, Högskolan i Kristianstadsamt Malmö högskola. Valprocessenbereds genom att en för valkretsengemensam valberedningutses. Den har i uppdrag att föreslåordinarie ledamöter och personligaersättare i de fem valen. Förslagenska vara rangordnade.ValberedningRektor har utsett professor Bengt EY Svensson till ordförande i valberedningen.Efter förslag från respektivelärosäte har följande ledamöterutsetts: Lunds universitet:prof Björn Wittenmark och profRosmari Eliasson-Lappalainen.Växjö universitet: docent MargaretaPetersson med prof AndersBaudin som ersättare.Blekinge tekniska högskola:prof Lena Trojer med univ lektorAnders Hederstierna som ersättare.Högskolan i Halmstad: docentKerstin Malmqvist med prof UllaTebelius som ersättare.Högskolan i Kalmar: univ lektorPäivi Jokela med univ lektorTommy Claesson som ersättare.Högskolan i Kristianstad: Univlektor Gustav Helldén med univlektor Carola Aili som ersättare.Malmö högskola: prof BjörnFryklund med FD Peter Lutherssonsom ersättare.Valberedningens förslag skavara klart senast 23 april. Valetgenomförs sedan genom poströstningoch sker mellan 5 och 22 maj.Röstsammanräkning äger rum vidLunds universitet den 26 maj.Ny modell för fördelningav nya forskningsresurserSveriges universitet och högskolor harenats om en modell för hur tillkommanderesurser för forskning ska fördelas. Detär ett viktigt steg för att kunna möta kommandeutmaningar både vad gäller denegna utvecklingen och för uppfyllandetav regeringens mål. Förslaget har tagitsfram inom SUHF, Sveriges universitetsochhögskoleförbund.Inför den forskningspolitiska proposition2004 betonar alla Sveriges universitet ochhögskoloratt långsiktiga resurser måsteavsättas direkt till lärosätena för att deforsknings- och utbildningspolitiska målenska kunna uppfyllas. Kraven baseras på enanalys av resursutvecklingenför forskningoch forskarutbildningde senaste årtiondena,som SUHF redovisade imars 2002.Det finns behov aven årlig förstärkning påminst tre miljarder kronortill den årliga forskningsbudgetenför attsäkerställa att all högreutbildning kan utvecklas på vetenskapliggrund.Sveriges universitet och högskolor föreslårgemensamt att statsmakterna fördelar de tillkommanderesurserna enligt en modell somriktar en tredjedel av tillkommande resursertill en bred kunskaps- och forskningsbas medkoppling till grundutbildningen samt tvåtredjedelar till programsatsningar för excellens.Bas för grundutbildningenEn ny resurs för forskning kopplas till ersättningenper helårsstudent i grundutbildningen.Detta ger en tryggare bas föratt vid samtliga lärosäten säkerställa ett visstutrymme för forskning för lärarna. Alla lärosätenhar samma kvalitetskrav att leva upptill när det gäller grundutbildning och för attklara detta behövs en bred forskningsanknytning.En tredjedel av tillkommandemedel föreslås fördelas på detta sätt.Programsatsningarna för excellens ska säkerställaatt Sverige fortsätter att utvecklaforskningsmiljöer av hög internationell vetenskapligkvalitet.Tillskotten bör bygga på lärosätenas ansvarför profilering och forskningsstrategier.”En tredjedel av tillkommanderesurser ska riktas till en bredkunskaps- och forskningsbas medkoppling till grundutbildningensamt två tredjedelar till programsatsningarför excellens.”Modellerna har inspirerats av konkreta erfarenheterfrån Irland och Kanada. En tredjedelav nya resurser fördelas till lärosätena iproportion till de bidrag de fått från forskningsrådmed kollegial granskning avanslagsansökningar under de tre senasteåren.De universitet och högskolor som harmindre än en procent av anslagen fråndessa finansiärer delar, med sammakvalitetskriterier som för övriga rekryteringsprogram,på några procent av dessaresurser. Den sista tredjedelen av tillkommanderesurser fördelas direkt till lärosätenai konkurrens efter kvalitetsgranskningav internationella kolleger avprogramförslag sompresenteras av lärosätena.Förslagen skabygga på lärosätenasegna strategier för långsiktigkunskapsutveckling.Kriteriernaför urval kan utöver vetenskapligkvalitetockså vara att premierasamverkan över ämnesgränseroch mellanlärosäten liksom regionalsamverkan.Resursförstärkningarna är viktiga somdelar i en nationell innovationsstrategi förekonomisk tillväxt. De behövs för att säkraen grundfinansiering av en vetenskapligbas för såväl grundutbildning som långsiktigforskning. Genom en sådan förstärkningläggs också den grund som krävs föratt lärosätena ska kunna konkurrera omexterna medel i internationell konkurrens.FOTNOT: SUHFs uttalande i sin helhet finnstillgängligt på www.suhf.seVR satsar på unga forskareVetenskapsrådet ska fortsätta att prioritera stödtill unga forskare och ökar därför resurserna kraftigttill unga forskare under 2003. Satsningen påunga forskare märks särskilt inom medicin. Meden budget på ca två och en halv miljarder kr perår är Vetenskapsrådet den största enskilda statligafinansiären av svensk grundforskning – inomalla områden. Satsningen på 26 excellenta forskareär ett sätt att lyfta fram skickliga forskareoch bidra till att konkurrenskraftiga forskningsmiljöerbyggs upp runt dessa personer. Årsredovisningenfinns på nätet www.vr.se2

”Ingen intern konkurrensi jakten på externa pengar”Nu hårdnar konkurrensen om de externapengarna. Vid allt fler universitet ochhögskolor etableras fundraisingverksamhetoch bara i Lund pågår fundraisingpå Ekonomihögskolan, LTH och påcentral nivå. Men när centrala fundraisernCarina Skoglund presenterade riktlinjernaför sin verksamhet försäkradehon att det inte är tal om någon internkonkurrens.Carina Skoglund anställdes i höstas ochhar efter drygt ett halvår i tjänsten lärtkänna verksamheten vid Lunds universitet,gått utbildningar i USA och Storbritanniensamt medverkat till att skrapa ihop 4,5miljoner kronor till universitetet. Men hennesverksamhet, som sorterar under rubrikenexterna kontakter/fundraising, handlarinte bara om pengar. Det var både CarinaSkoglund och rektor Göran Bexellnoga med att poängtera när de berättadeom verksamheten vid en presskonferens islutet av mars. Därför har man inte hellersatt upp något mål för hur mycket pengarfundraisern ska dra in varje år.– Det handlar om att visa på möjligasamarbetsområden för näringsliv, privatpersoneroch stiftelser, säger Carina Skoglundsom inte tror att tiderna är sådana attnågon ger pengar till universitetet bara föratt man gillar det.Chalmers och Handelshögskolan varförst med fundraising i Sverige och närnu allt fler lärosäten ger sig in i speletfungerar de som svenska förebilder.Men grunderna kommer från USA ochvid Chalmers anlitade man en amerikanskfundraiser för att bygga uppverksamheten. Idag har man tio anställdasom drar in ca 25-30 miljoner kronorom året.– Vi började vår fundraising med en såkallad ”capital campaign”, berättar PeterAlehammar som har titeln alumnikordinator.Kampanjen gick ut på att samlapengar till ett nytt kårhus och genom attringa runt till 14 000 alumni lyckades manskrapa ihop 60 miljoner kronor. Hela 35procent av alumni bidrog med allt från1000 kronor till tio miljoner.Det talas ibland om att det skulle varaEn del av det nya fundraisingpaketethar man valt att kalla Lunds universitetsvänner. Detta koncept vänder sig till företagsom mot en avgift på ungefär 100 000kronor får ett slags årligt abonnemang påolika aktiviteter inom universitetet.Företagsledningar kan förlägga sina sammanträdentill universitetets lokaler och isamband med detta få sig en intressant föreläsningtill livs.Olika ”besökspaket” ska utformas såatt företagen får en bättre inblick i vad somhänder vid universitetet och företagsledningarkommer att bjudas in till speciellaseminarier. Etik, filosofi, retorik ochorganisationsteori är ämnen man tror intresserarföretagen.– Det stämmer inte att företag inomexempelvis teknik bara är intresserade avteknikforskning, säger Carina Skoglund.I sina kontakter med näringslivet tyckerhon sig tvärtom ha märkt att företagen oftahar ett bildningssug inom områden somligger långt ifrån deras kärnverksamhet.Därför finns en punkt i vänprogrammetsom kallas Högutbildad – men inte bildad?Här är det tänkt att litteraturvetare ochfilosofer ska hålla kurser om ”böcker manbör ha läst”.Abonnemangsavgiften för Lunds universitetsvänner ska placeras i en Framtidsfond.Chalmers och Handels svenska förebildersvårt att arbeta med fundraising i Sverigeeftersom donationer inte är avdragsgillahär. Men det håller inte Peter Alehammarmed om.– Min erfarenhet är att man donerar föratt man känner en samhörighet med sittgamla lärosäte. Det är känslan man vädjartill och då spelar inte avdragsregler någonstörre roll.Men helt oviktiga kan ändå inteavdragsreglerna vara för när Chalmers nuska dra igång en andra ”capital campaign”så gör man det på andra sidan Atlanten.US friends for Chalmers heter kampanjen.Man tänker vända sig till Göteborgsföretagsom även finns i USA och genomatt donationen görs där så blir den avdragsgill.– Det har blivit en trend bland europeiskasponsorraggare att göra så, berättarPeter Alehammar.UOCarina Skoglund har medverkat till att skrapa ihop4,5 miljoner till Lunds universitet.Lunds universitets vänner har redan enmotsvarighet i Ekonomihögskolans Partnerskapmen Carina Skoglund försäkraratt det inte ska bli någon intern konkurrensom företagen.– Men det är naturligtvis viktigt att denene vet vad den andre gör och att vi harmycket samverkan, säger Carina Skoglund.En annan viktig bit av Carina Skoglundsarbete handlar om stiftelsevård. Underåret kommer stiftelser bjudas in för attfå olika forskningsprojekt presenterade försig. Universitetet vill medverka till attstiftelser knyter nätverk sinsemellan och påså sätt går ihop och samfinansierar forskning.Till sin hjälp i fundraisingverksamhetenska Carina Skoglund ha en extern rådgivandekommitté som består av framgångsrikaföre detta lundastudenter. Hittills ingårMichael Treschow, styrelseordförandei Ericsson, Allan Larsson, före detta finansministeroch styrelseordförande för SVToch Maria Schottenius, kulturråd vidsvenska ambassaden i London. Tanken äratt den rådgivande kommittén ska bestå avsju-åtta personer som ska fungera somdörröppnare för universitetet i olika sammanhang.ULRIKA OREDSSONMichael Treschownostalgisk vid lundabesök– Vid den här tiden för 30 år sedan gick manochväntade på att magnolian skulle slå ut istället föratt läsa det man borde, inledde MichaelTreschow sitt föredrag vid Partnerskapetskontaktkonferens på Ekonomihögskolan.Ericssons styrelseordförande pratade just omstyrelsens betydelse för företagets utveckling,men dessförinnan hade han träffat GöranBexell och Carina Skoglund, och berättade föråhörarna vid konferensen att han var mycket positivtill att hjälpa Lunds universitet med att drain externa medel.Det var dock kemi och inte ekonomi somMichael Treschow studerade vid LU.3

Pedagogiskkraftsamling– Förändringstakten inom högskolevärldenär så långsam att det skullebehövas en geolog för att mäta den.Det hävdade Torgny Roxå vid UCLUnär han hälsade deltagarna till SwEdnet-konferensenvälkomna till årsmötetsom hölls i Lund.SwED-net är ett nätverk för personer somjobbar med högskolepedagogiska frågor.Under två dagar samlades ett sextiotalpersoner från 23 lärosäten för att diskuterapedagogisk utveckling.Anders Fransson inledde med att geen historisk tillbakablick över de trettio årsom har gått sedan universiteten ochhögskolorna för första gången fick öronmärktapengar för att anställa pedagogiskakonsulter. Han berättade om en radmisslyckade pedagogiska satsningar somi vissa fall ledde till att studenten lärde sigmindre när hon eller han fick aktivt stöd.Efter många misslyckanden på 70-talet tröttnade regeringen på att gepengar till förnyelse inom pedagogikensområde.Enligt Anders Fransson följde sedanen 20-årig nedgångsperiod för den pedagogiskanydaningen inom högskolan.Räddningen blev, absurt nog, 90-taletsekonomiska kris. Regeringens medicinvar nämligen att Sverige skulle komma urkrisen genom att höja kompetensen.Högskolans utbyggnad mynnade ut i nyasatsningar på pedagogik och lärosätenafick krav på sig att redogöra för dessa isina årsredovisningar.Anders Fransson framhöll vikten av attlärosätena samarbetade med pedagogiskafrågor och pläderade för ett starktSwED-net som samtalspartner för Rådetför högre utbildning.Efter Anders Franssons anförandedelade konferensdeltagarna upp sig iolika diskussionsgrupper.Bland annatdiskuterades de pedagogiskapilotprojektsom startats i Lund sedanuniversitetet fick3,9 miljoner kronor ipropositionen om denöppna högskolan.ULRIKAOREDSSONAnders Fransson.”Infernalisk statlig styrningdrabbar grundutbildningen”Forskningen har förtroendet att bedömasin egen kvalitet. Det är bland annatden kollegiala granskningen som gettforskningen den prestige den har idag.Varför får inte grundutbildningen sammaförtroende? Denna fråga ställde sigAnna Bjuremark från Linköpings universitetpå Högskoleverkets kvalitetskonferensi Malmö.Hon menade att konferensen kunde sessom ett tecken i tiden: grundutbildningenmåste ges särskilt stöd eftersom akademinpå egen hand inte anses klara av att garanterakvaliteten.– Idag styrs vi av ett kalkylerande tänkesättsom i vår värld kommer till uttrycki form av ”HÅSAR” och ”HÅPAR”*. Menvill vi värna om en kritisk kollegialitetockså när det gäller grundutbildningen ärdet dags att göra det nu, sade AnnaBjuremark.Man nämner ofta högskolereformenfrån 1993 som en reform som gav mer frihetåt högskolan. Den statliga regelstyrningenersattes av en mer målinriktadstyrning, där lagar och regler byttes ut motpolicyprogram av olika slag.– Det uppmärksammades inte såmycket att resurstilldelningssystemet gavstaten ett starkare styrmedel, trots att detinnebar ett ifrågasättande av det professionellaförtroende man tidigare haft förgrundutbildningen, sade Anna Bjuremark.Positivt laddade ordStaten styr numera genom positivt laddadeord som kvalitet, effektivitet och ett starktoch tydligt ledarskap. Anna Bjuremarkmenar att det kan ses som en”infernaliskstyrningsstrategi”– för vem kan argumenteramot sådana honnörsord?I den nya styrningens spår följer en officiellretorik som förkastar universitetensstyrning och den kritiska kollegialiteten.Det brukar låta ungefär så här: Universitetenbör öppnas och konfronteras med samhället.Det finns ingen anledning att tro attförnyelse ska komma inifrån. Universitetenär inte själva förmögna att hålla koll påkvaliteten.–Universitetslärare uppmanas att”rycka upp sig ur bekvämlighetsfållan”och hotas med att skattebetalarna reagerarom inte samhällets förväntningar på högskolanoch resultaten står i samklang medvarandra, sade Anna Bjuremark.Anna Bjuremark efterlyste mer diskussionom hur verksamheter vid universitetenska styras och ledas framöver.– Att leva i den här tiden är som att varaen död fisk i strömmen, sade hon. Alltingtycks ofrånkomligt och ödesbestämt. Vikan liksom inte tänka på styrning annat äni form av i mål- eller utvärderingstermer.Pris för massutbildningenNär det blev dags att släppa in publikensfrågor påpekade en kvinna från Sverigesnätuniversitet att Anna Bjuremark inte togtillräcklig hänsyn till universitetens expansionunder de senaste tio åren när hon kritiseradedagens målstyrning.– Den lilla akademiska idyllen som kanlåta sig styras kollegialt finns inte längre.Anna Bjuremark menade att man måstediskutera mer vilket pris man är beredd attbetala för massutbildningen.– Vi måste diskutera om utbildningen avkritiskt tänkande individer ska offras pågenomströmningens altare eller om vi kantänka och handla på annorlunda sätt än vimöjligen tvingas till idag.Bättre idag?När inte ens publiken från konferensenhade något särskilt att invända mot AnnaBjuremarks beskrivning av statens nyastyrsätt som ”infernaliskt”, såg sig moderatornJana Hejzlar från Högskoleverkettvungen att komma med moteld:– När jag pluggade vid universitetet för25 år sedan träffade jag aldrig en disputeradlärare. En tre-betygsuppsats tog tre åratt skriva och en doktorsavhandling minsttio, sade Jana Hejzlar. Är det inte bättreidag?Anna Bjuremark menade att det är viktigtatt man värnar om det akademiskasättet att tänka kring kunskap och lärande,om kritisk kollegialitet och respekt för detannorlunda tänkandet.– Det finns andra sätt att värdera än detrent monetära. Gör vi det inte ”inifrån”akademin så kan vi inte förvänta oss attnågon annan gör det heller.ULRIKA OREDSSONFOTNOT: HÅS betyder helårsstudent ochHÅP betyder helårsprestation.4

”Innovationer viktigast för tillväxt”– I Sverige har man inte utvecklat någonoffentlig innovationspolitik, konstateradeden nytillträdde innovationsprofessornCharles Edquist vid ett tillväxtseminariumpå Ideon. En sådan behövs,men bara i de situationer där marknadenoch företagen misslyckats med attuppnå sina mål. En innovationspolitikhör inte heller hemma i mogna branscher,utan inom områden med storosäkerhet , dvs nya, spirande verksamheter.Däremot har en akademisk teori lett till enny myndighet, vilket är ganska ovanligt,menade Charles Edquist. Och det är denrelativt nya teorin om innovationssystemsom givit namn åt VINNOVA, Verket förinnovationssystem.– Innovationssystem har vi inominnovationsforskningen talat om sedanbörjan av 1990-talet. Det går inte att preciseraett optimalt system – man kan barajämföra med andra existerande system.Den nye innovationsprofessorn var förstetalare på det första jubileumsseminarietpå Ideon som fyller 20 år i år. Det blir totaltfyra tillväxtseminarier och detta haderubriken ”Makro” med fokus på vad somenligt aktuell forskning skapar tillväxt.Charles Edquist var mycket tydlig på denpunkten.– Det är innovationer och de kan delasupp i produkt- och processinnovationer.Produktinnovationer skapar flest nya jobbeftersom de ger upphov till nya verksamheter.Och det ska helst vara högteknologiskaprodukter, eftersom dessa kännetecknasav snabb tillväxt i produktiviteten. Harman stor produktion inom högteknologiskasektorer har man även hög tillväxt.Vad är då en innovation, frågade sigCharles Edquist och svarade att det är antingenen nyskapelse av ekonomiskt värdeeller nya kombinationer av redan existerandekunskap.Andra faktorerDet finns även andra faktorer som spelarroll vid tillväxt, exempelvis humankapitaloch fysiskt kapital, dvs bättre utbildningsamt mer maskiner och utrustning.– Men att bara utveckla ny kunskap,inom exempelvis universitetet, räcker inte.Den måste också föras in i företagen ochdet sker genom innovationer. Det är alltsåmycket viktigt hur existerande företag kanta emot det nya – eller att ny kunskap blirbas för skapande av nya företag.För övrigt har Charles Edquist anpassatsig väl till Lund och LTH. Han tillträddesin tjänst den 1 februari och har startat enegen avdelning vid Institutionen för designvetenskaperi det nya Ingvar KampradDesigncentrum.Doktorander under vårenI september ska avdelningen ha utökats tilltio personer och verksamheten ska då varaigång med grundutbildning, forskarutbildningoch forskning. Doktorander kommeratt antas under våren. Redan nu har hansällskap med forskare från Kanada, Frankrikeoch Turkiet.Charles Edquist tycker att han blivitmycket väl mottagen i Lund.– Här verkar man ta innovationer påallvar. Det är inte bara ord utan man satsarverkligen resurser också, säger han ochsyftar bland annat på Innovationsforum(se artikel intill).MARIA LINDHCharles Edquist - en vän av innovationer.F AKTA – CHARLES EDQUISTCharles Edquist föddes 1947 i trakten kringBorås. Han studerade i Lund och disputerade1981 i ekonomisk historia på ”socioekonomiskaaspekter av teknisk förändring”. Han har ävenen mastersexamen från Berkeley-universitet iKalifornien. Sedan 1987 har Charles Edquist varitprofessor i innovationsekonomi vid Linköpingsuniversitet och 1 februari tillträdde han”Ruben Rausings professur i innovationsteknik”vid LTH. Forskningsmässigt har han arbetat medatt utveckla begreppet innovationssystem ochhan har också skrivit om relationerna mellaninnovationer å ena sidan och tillväxt och sysselsättningå den andra. På uppdrag av Näringsdepartementethar Charles Edquist skrivit rapporten”Innovationspolitik för Sverige – mål,skäl, problem och åtgärder” publicerad av VIN-NOVA 2002.Fler ansluter till InnovationsforumNu ansluter sig Region Skåne, Teknikbrostiftelsenoch Ideon till nätverket Innovationsforumsom Lunds universitet har initierat(se LUM nr 1, 2003). Målet är att bidratill samordningen kring hanteringen avforskningsidéer vid universitetet och därmedöka tillkomsten av nya produkter ochföretag. Den gemensamma satsningenhandlar i pengar omkring 30 miljoner kronorper år.Per-Olof Hegg, universitetets näringslivschefvälkomnar det utökade samarbetet.– En samordning av aktörerna som arbetarmed näringslivsfrågor runt Lunds universitetkommer att skapa ett innovationssystem på högstainternationella nivå, säger han.Inom Region Skåne tycker man att förutsättningarnaför lyckade kombinationer mellanstarka forskningsresurser och effektivainnovationssystem är goda.– Genom denna samverkansform tar vi nuförsta steget till en ny näringslivspolitik ochtillväxtprogram för Skåne, säger Hans Henecke,näringslivschef på Region Skåne.Gertrud Bohlin, VD för Ideon Center AB,menar att den lundensiska forskningsbyn ståttförebild för de flesta av landets övriga 31forsknings- och teknikparker. Hon ser bildandetav Innovationsforum som ännu en god förebild.– Att det sker just nu i samband med Ideons20-års jubileum känns alldeles utmärkt, tyckerhon.På Teknikbrostiftelsen ser man Innovationsforumsom en kraftsamling kring Skånes industriellauktveckling.– Att vi nu får ett samordnat regionalt perspektivpå näringslivsfrågorna innebär att vi kanvisa upp en starkare front gentemot den nationellanäringslivspolitik som bedrivs i Stockholm,säger stiftelsens VD SvenThore Holm.5

6Kort-nyttTvå av världens bästaelektronmikroskopDen 10 april hade det NationellaCentrumet för högupplösande elektronmikroskopi,nCHREM, all anledning attfira. Då invigdes såväl nya lokaler somtvå nya elektronmikroskop.Elektronmikroskopen är två av världensbästa, värda 35 miljoner kronor ochbekostas av Knut och Alice Wallenbergsstiftelse samt av Swegene.De nya lokalerna har byggts i denföre detta livsmedelshallen på Kemicentrum,kostar 4,5 miljoner kronor ochbetalas av LTH samt Kemicentrum.Det Nationella Centrumet för högupplösandeelektronmikroskopi,nCHREM, är en del av Lunds universitetoch Lunds tekniska högskola och harfunnits sedan 1987. I samband med invigningenarrangerades även ett symposium.LTH startar tremasterprogramLTH startar till hösten tre nya masterprogramsom alla ges på engelska.Waterlu, Water resources, fokuserarpå en av dagens viktigaste frågor: hurklarar vi att ge rent dricksvatten till den1,1 miljarder människor, som enligt FNsaknar det idag? Kursen utlovas täckaett brett område och ger studenternamöjlighet till specialisering.System-on-chip, Socware, fokuserarpå mikroelektronik och system på kretskort.Bland annat erbjuds studenternaatt lära sig integrera trådlös och trådbundenkommunikation.Programmet Bio- and Food Technologyhandlar om moderna metoderinom livsmedelsindustri och bioteknik. Iutbildningen får studenterna lära sigidentifiera problem och lösa dem medavseende på miljöeffekter, hållbarhet,livsmedelssäkerhet och näringsämnen.LU får godkäntRiksrevisionsverket har granskat universitetetsårsredovisning för år 2002 ochbedömer att den i allt väsentligt är rättvisande.LU får således godkänt betyg.Fysikern som gjordeny karriär i biomedicinTeoretisk fysik + biologi + medicin=sant.Åtminstone när det gäller professorCarsten Peterson, som nyligen fick VetenskapsakademiensEdlundska pris för”sin tillämpning av komplexa matematiskaanalysmetoder på biologiska ochmedicinska problem”.Carsten Peterson började sin bana som traditionellteoretisk fysiker. Men hans arbetehar från mitten av 80-talet och framåtkommit att handla om ganska otraditionellaproblemställningar: schemaläggningav flygplansbesättningar, proteinveckning,mönsterigenkänning för EKGsignalermed mera. De senaste åren harhans inriktning mot biologi och medicinblivit allt tydligare. Han samarbetar numycket med cancerforskaren Åke Borg,som använder s k microarray för att studerabland annat bröstcancer. Microarrayteknikeninnebär att man tar ut RNA (enkopia av arvsmassans DNA) ur en cell föratt se vilka gener som är aktiva och vilkasom inte är det.Både Åke Borg och Carsten Peterson ingårnu i Swegene (se notis under), vilket betyderatt deras kunnande och deras utrustningär tillgängliga även för andra forskareinom i första hand Lunds och Göteborgsuniversitet samt Chalmers tekniska högskola.Carsten Peterson ingår också i Stamcellscentrum,ett lundensiskt ”center of excellence”stött av Stiftelsen för strategiskforskning.– Det är roligt att ha kunnat göra enandra karriär! Jag har fått lära mig mycketom biologi, som jag inte alls kunnat tidigare,säger Carsten Peterson. Han tyckeratt både institutionen och fakulteten visathonom och hans kollegor stor generositetÖppet hus hos Swegene i LundDen 1 april var det nästan exakt tre år sedanWallenbergstiftelsen donerade 300 miljoner kr tillSwegene, ett nytt program för så kallad funktionellgenomik. Därför passade den lundensiska delen avSwegene på att ordna ett öppet hus. Swegeneutgör ett konsortium med Lunds universitet, Göteborgsuniversitet och Chalmers som medlemmar.– Konsortiets pengar används inte till forskningsprojektutan till utrustning och personal somkan utnyttjas av många forskare. Än så länge ärvåra taxor låga, eftersom de delvis är subventionerade.Ska ni använda våra resurser, så ska ni därförnär det gällermöjligheten attge sig in på nyaområden.Dessa nyaområden handlaralltså mycketom medicin ochbiologi. Petersonsavdelningför komplexasystem gerbland annat enkurs i teoretiskbiofysik, somhandlar om evolutionenoch omprinciperna Carsten Petersonbakom formoch storlek på både mikro- och makroskopisknivå i naturen, från proteiner tillelefanter. Kursen har blivit mycket uppskattadinte minst bland utbytesstudentersom vill läsa något annorlunda under sintid i Lund.Proteiner och elefanter är ganska långtfrån teoretisk fysik, kan man tycka. Detfysiken fortfarande bidrar med är enligtCarsten Peterson förmågan att göra enklamatematiska modeller. Denna vill han nuutnyttja för att bygga upp modeller för hurproteinerna växelverkar i cellen. På dettaområde finns mycket molekylärbiologiskkunskap, men en kunskap som aldrig formuleratsi form av ekvationer. Kan mangöra matematiska beräkningar av de cellbiologiskaskeendena, så kan det ge nyamöjligheter att tolka både microarrayteknikensresultat och data från andramätningar.INGELA BJÖRCKgöra det nu! sa Swegenes forskningsdirektör StureForsén till doktorander och andra besökare.Sju av Swegenes 14 enheter ligger i Lund. Vartoch ett av dessa så kallade resurscentra har sin egenutrustning och personal. Två enheter, inriktade påproteomik och s k mikroarraystudier, har redan varitigång ett tag är. Enheterna för bioinformatik, kryoelektronmikroskopi,genomisk ekologi, flergenssjukdomaroch DNA-mikroarray öppnar i dagarnaeller under de närmaste månaderna.IB

Svårt med ÖresundsvisionAtt universiteten runt Öresund ska kunnadra nytta av varandras resurser ochkunskaper låter som en självklart braidé. Men praktiska svårigheter som skiljaktigaregler och brist på informationsätter käppar i hjulet för visionerna. Detframgick vid ett symposium om forskarutbildningi Öresundsregionen, anordnatav Øresundsuniversitetet.Øresundsuniversitetet, startat 1997, är ettsamlingsnamn på tolv universitet och högskolori Öresundsregionen och deras ökadesamarbete. Detta har hittills mest gälltgrundutbildningen, där det finns en hel delgemensamma kurser, bland annat i åretssommaruniversitet. Symposiet i Köpenhamnvar tänkt som startskottet till ettökat samarbete också inom forskarutbildningen.Varierande ambitionsnivåEn del sådana nysatsningar finns redan.Tre av dem, med varierande ambitionsnivå,beskrevs vid symposiet. Det varMedicon Valley Academys stipendier tillindustridoktorander (pengar till båda sidorav Sundet, men inga gemensamma arrangemang),en nanoteknologisk doktorandkursorganiserad av Danmarks TekniskaHögskola, Ørstedinstitutet i Risö ochfasta tillståndets fysik i Lund, och en nystartadforskarskola kallad Receto därLunds universitet också ingår.Recetos områden är miljökemi och ekotoxikologi.Nio av tio deltagande enheterär danska; den tionde är Lund genom institutionernaför analytisk kemi och kemiskekologi. Här finns ambitiösa planerpå att utveckla nya gemensamma doktorandkurseroch hålla gemensamma workshopsoch seminarier under året.Receto är alltså ett fint exempel på ettforskarutbildningssamarbete över Öresund.Ändå är det kanske symtomatiskt attdenna aspekt inte alls nämns på forskarskolanswebbsidor. Att Receto skulle hamed Øresundsuniversitetet att göra verkarinte ha fallit någon in.– Vi visste inte ens förrän helt nyligen attReceto var på väg att starta, säger BengtStreijffert från Øresundsuniversitetet.Men han tycker inte det gör så mycket.Øresundsuniversitetets mål är inte att sättasin stämpel på allt dansk-svenskt samarbete,utan att möjliggöra samarbeten genomatt minska hinder och underlättamöten.– Vi ser till att människor träffas, ochhoppas att det leder till något. Ibland händeringet, ibland händer något efter två år,ibland händer något helt annat än det mantänkt sig... säger Bengt Streijffert i en luttradmen hoppfull ton.Informationsmässigt har ØU en nästanomöjlig uppgift. Om det är svårt nog för ettenda universitet att erbjuda aktuell ochlättfattlig utbildningsinformation, så blirdet ännu svårare när det gäller 12 universitetoch högskolor med två olika språkoch olika regelsystem.– Målet är att en doktorand från tillexempel Lund ska få tillgång till hela regionensutbildningsutbud. Det är viktigtför inte minst de smala ämnena, och skullekunna vara en regional konkurrensfördel,sa prorektor Ann Numhauser-Henning.– Men där är vi inte ännu på långt när.Vi vet inte ens, åtminstone inte i Lund, hurmycket danskt-svenskt samarbete som redanfinns. Det handlar ju ofta om informellanätverk och om individuella ”gränsgångare”,som inte blir bokförda som sådana.Goda erfarenheterAnn Numhauser-Henning har goda erfarenheterfrån sin egen institution, den juridiska.Där finns ett regelbundet samarbeteLund-Köpenhamn inom grundutbildningen,och gemensamma kurser ikomparativ rätt på doktorandnivå.– Men det måste bli lättare att skaffa siginformation om vad som erbjuds på deandra lärosätena. Varje student ska intebehöva uppfinna hjulet på nytt genom attsöka sig fram på egen hand, menade hon.På grundutbildningens område är ensådan gemensam portal för studieinformationpå väg. Den kallas ØresundUniversity Study Gateway och är en avØresundsuniversitetets prioriterade uppgifterdet här året. Lyckas man med detta”gigantiska projekt”, som Bengt Streijffertkallar det, så hoppas man senare kunnagöra något liknande för forskarutbildningen.INGELA BJÖRCKBengtStreijffert -luttrad menhoppfull.Plan för bredarerekrytering spikadUniversitetet har en strategiskplan, en mångfaldsplan och sedanden 11 april även en planför breddad rekrytering. Bakgrundenär regeringspropositionenDen öppna högskolan däralla lärosäten uppmanades attupprätta en handlingsplan föratt komma till rätta med snedrekryteringentill högskolan.– På längre sikt hoppas jag att maninte ska behöva sådana här planer,säger rekryteringssamordnareEiwor Acosta. Men jag hoppas attplanen för breddad rekrytering skaleda till att högskolans studenterbättre speglar samhället i övrigt.Under perioden 2003-2005 skaLunds universitet arbeta aktivt medatt bredda snedrekryteringen medavseende på etnicitet, social bakgrund,funktionshinder och kön.Särskilda insatserMen den totala rekryteringen skaockså öka och målet är uppsatt avregeringen: 50 procent av varje årskullska ha påbörjat högskolestudierföre 25 års ålder. Dessutom slårhandlingsplanen fast att särskildainsatser ska göras för att öka rekryteringentill naturvetenskap, språkoch vissa tekniska utbildningarsamt kurser inom S- och HT-området.Den generella utbyggnaden avLunds universitet kommer främstske inom Campus Helsingborg ochnätuniversitetet.Rekryteringsarbetet kommer enligtplanen att bedrivas enligt trehuvudsakliga riktlinjer – generelltökad synlighet, riktade åtgärder försärskilda grupper samt en förbättradintroduktion och uppföljning iutbildningen.För att genomföra detta arbetehar universitetet avsatt 12 miljonerkronor för en treårsperiod. En delprojekt och aktiviteter finansierasav den centrala rekryteringsdelegationen.Mer om rekrytering och olikaåtgärder kan man läsa om påwebben: www.lu.se/info/intra/rekryteringUO7

Forskningens frihet som ledstjärna bygger på den amerikanske vetenskapsteoretikernThomas Kuhns analys av vetenskapens utveckling inom paradigm,skriver professor Håkan Hydén. Men om det handlar om att formuleranya problemställningar, måste man gå utanför befintliga paradigm och sökaefter nya grundprinciper för etablerandet av en neodigmatisk utveckling.GästkrönikanForskningens frihet – fara för forskningen?DEN AMERIKANSKE vetenskapsteoretikernThomas S. Kuhn beskriver iboken The Structure of Scientific Revolutionhur vetenskapen utvecklas från ett stadiumav normalvetenskap till förvetenskaptill flervetenskap tillbaka till en ny normalvetenskap.Drivkraften för denna förändringsprocessär att vetenskapen efterhandinte längre förmår att ge svar på de nyafrågor som ställs. Pusslet är färdiglagt.Paradigmet är fullt helt enkelt. Detta gerupphov till en kris. Normalvetenskapenförsöker täcka in och ge svar på de nyafrågorna men klarar inte av det utan attgöra sig skyldig till motsägelser som skaparbehov av en utveckling av vetenskapen.Så läggs grunden för nya paradigm. Vetenskapenspecialiseras och delas upp på olikaproblem och frågeställningar.KUHN HAR BESKRIVITdenna processinifrån vetenskapens perspektiv. Han gerdärmed inte svar på vad det är som fungerarsom utlösande faktorer, m a o vad detär som driver fram de nya frågorna. Fördetta ändamål måste vi vända våra blickarmot samhället och/eller naturen. Så längesamhället utvecklas linjärt utmed en utvecklingskurvaskapas nya paradigm i taktmed att de gamla blir utslitna och intelängre förmår att driva utvecklingenframåt. Det leder till en reduktionistiskvetenskaplig strategi. Genom reduktionenförfinas kunskapen. Men när samhälletförändras, när det går från ett utvecklingsstadiumtill ett annat, skapas istället behovav att se helheter. Man måste börja om pånytt och förstå de nya villkor som gäller församhället och/eller vår syn på naturen.Detta ställer krav på en syntetiserande vetenskap,en som förmår att sätta sammankunskap på ett nytt sätt. Där är vi idag.I DETTA LÄGE kan vi tala om förändringav paradigm istället för utveckling av nya.Vi kan tala om att det uppstår en ny utvecklingslinjeutefter vilken nya paradigmkan växa fram. Det handlar om en övergångtill en annan tematik och inte om enny vetenskaplig struktur, som var Kuhnsutgångspunkt. Den utlösande faktorn fördenna övergång är således att samhälletförändras och att det därmed skapas behovav nya sätt att tänka och betrakta världen.SAMHÄLLETS FÖRÄNDRADE koderställer krav på en ny tematik, en förändringsom inledningsvis kännetecknas av enövergång från specialisering till syntetisering.När vi lämnar ett övermoget industrisamhällealltmer bakom oss och ett nytt(informations)samhälle är på väg att växafram, har detta också konsekvenser för vetenskapen.Vi måste börja om från börjanoch sätta samman på nya sätt den sönderstyckadekunskap som det övermogna(industri)samhället lämnar efter sig.TROTS ATT VETENSKAPEN idag intesvarar upp mot de problem som pockar pålösning är benägenheten att etablera enadekvat tematik för vetenskapen mer ellermindre obefintlig. Begrepp t ex som ”hållbarutveckling” kräver en helt annan ansatsän vad befintliga vetenskapliga paradigmkan bestå med. Många talar om det.Man strider om det skall heta mång-, flerellertvärvetenskap. Men inget händer. Dethjälper inte med att utveckla existerandeparadigm. Vetenskapen måste i grundenförändras. Frågan är hur denna processkan tänkas gå till. Vilka är drivkrafternaoch förändringsfaktorerna?FORSKNINGENS FRIHET som ledstjärnabygger på Thomas Kuhns analys avvetenskapens utveckling inom paradigm.Men om det handlar om formulerandet avnya problemställningar, måste man gå utanförbefintliga paradigm och söka efternya grundprinciper för etablerandet av enneodigmatisk utveckling. Forskning ochutbildning måste då vara en del i en dialogi det omgivande samhälle, där förändringarnaäger rum. Här hamnar jag som forskarei ett dilemma.Som samhällsvetare uppfattar jagdenna analytiska utgångspunkt att forskningensfrihet blir dysfunktionell. Den bidrartill att förblinda. Vetenskapen blir alltmeresoterisk, där förmågan att förhålla sigtill etablerade teorier blir viktigare än devetenskapliga resultaten. Ju mer internationelltsamarbete, desto större behov av abstraktateorier för att slippa att besväras avde eljest nödvändiga kontextuella belastningarsom samhällsvetenskapen aldrigkommer ifrån. De rätta frågorna visavi desamhälleliga behoven ställs aldrig. De förutsätteristället en annan tematisk utgångspunkt,där begrepp som adekvans och relevansvisavi praktiska problem blir viktigautgångspunkter. När forskarna själva fårbestämma och peer review dominerar vilkasom får forskningsmedel händer inte dettaoch då stagnerar vetenskapen. Detta ser viinom samhällsvetenskapen i vid mening,inkluderande rätts- och beteendevetenskap.DEN INOMVETENSKAPLIGA dominansenblir med denna analytiska utgångspunktett hinder istället för en möjlighet.Givet att analysen är riktig, ställer man sigfrågan hur det kan fortgå. Här finns förmodligenmånga tänkbara svar. Ett är attforskare, trots en devalvering under senaredecennier, alltjämt har en stark ställning isamhället som gör att de förmår att motsättasig externt inflytande över sin verksamhet.Ett annat svar skulle kunna varaatt finansiärer av forskning egentligen intevill ha en forskning som lägger grunden församhällsförändring. Åtminstone skulledetta kunna gälla för finansiering av detallmänna vars representanter tillhör detgamla samhällets institutionella maktstrukturer.En tredje förklaring kan vara attman helt enkelt inte ser behovet av en förändradvetenskap. Det gör förmodligeninte heller läsekretsen i LUM. Varför skulleden det? Kanske är den vetenskapliga analysenfelaktig och problemet därförobefintligt. Men om det inte är så, om denär sann, vad gör vi då?HÅKAN HYDÉNPROFESSOR I RÄTTSSOCIOLOGI10

Forskningsskutanallt mer tungrodd– Dekaner och rektorer har en allt störreskuta att styra, och ett allt mindreroder att styra den med!Den drastiska bilden gav LTHs föredetta rektor Thomas Johannesson viden debatt om universitetens styrning,anordnad av Studieförbundet Näringslivoch Samhälle.Utgångspunkten var det välkända problemetmed att forskningens statliga finansieringkrymper medan den externa finansieringenökar. Risken är att universiteten förvandlastill en sorts forskarhotell därforskargrupper tar in för att bedriva ett arbetebetalat av olika utomstående, menadeThomas Johannesson.Hur påverkar då detta forskningens frihet,och har en sådan någonsin funnits?Ända sedan Kopernikus har omvärlden alltidförsökt påverka forskningen och dessresultat, framhöll rektor Göran Bexell.Han såg den akademiska friheten som merrelativ än den akademiska integriteten.Denna – friheten att säga vad man vill ochpublicera det man fått fram oavsettfinansiärens åsikter – måste enligt hansåsikt värnas till varje pris.Ta betalt av studenternaPå medicinens område ligger friheten imöjligheten att välja bland olika anslagsgivare.Det finns också en ganska stor frihetäven hos en viss finansiär: ”cancer” ärju exempelvis ett brett område. F d dekanusför medicinska fakulteten Per Belfragesåg det ändå som rätt skamligt att statenfrånhänt sig så mycket av ansvaret för denmedicinska forskningen. Inte ens en veckasuniversitetsforskning kan bedrivas på enbartde statliga medlen, framhöll han. Ochprofessorn i medicin Åke Nilsson pekadepå problemet med ogjord forskning:läkemedelsföretagen betalar för forskningom nya avancerade läkemedel, inte omenkla, billiga vardagslösningar.Ta betalt av studenterna och företagen,släpp in fler intressenter, uppmanade docenteni nationalekonomi och riksdagsledamotenAnne-Marie Pålsson (m). Skapavinn-vinn-situationer där alla ser att de vinnerpå ett samarbete, menade f d Findus-VDn och insamlingsspecialisten ChristerDenrell. Det gäller också staten:– Det borde gå att få mer statliga anslagom man bara har rätt argument. Det haruniversiteten tydligen inte haft, eftersom niinte fått det ni behöver!INGELA BJÖRCKNaturtekniskt basår på nätetSedan förra hösten ger Ingenjörshögskolani Helsingborg naturteknisktbasår via Internet.– Jag tror vi måste hitta flexibla lösningarsom passar olika individer, sägerhögskoleadjunkten och läraren AndreiaBalan.Utbildningen innebär att studenterna undertvå terminer läser matte, kemi, fysik,biologi och teknik. Efter utbildningen fårde samma behörighet att söka till högskolansom om de gått natur- eller teknikprogrammetpå gymnasiet. Studenternabedriver i princip allt skolarbete hemifrån.– De är i skolan på introduktionsdagenoch under två laborationshelger per termin,säger Andreia Balan.Lektionerna sker via Internet ochgratisprogrammet Netmeeting. Lärarenskriver på en platta med en elektroniskpenna och studenterna kan samtidigt följamed hemma på sina datorer. Under lektionernakan studenterna ringa upp lärareneller skriva sina frågor.– De studenter som inte kan vara medpå lektionerna får materialet upplagt på ensärskild hemsida. Där finns även sammanfattningarav laborationer, gamla tentoroch ett bibliotek, säger Andreia Balan.Hon påpekar att det är en speciell studieformoch att utbildningen främst riktarI Helsingborg håller en ny flexibel collegeutbildningpå att ta form. Det är Folkuniversitetetsom tillsammans medCampus Helsingborg försöker prövanya former för att lotsa studenterna tillhögre studier.– Målet med större flexibilitet är attundanröja så många mentala och kunskapsmässigahinder som möjligt påvägen till högskolan, säger rektorn vidFolkuniversitetet Thomas Jahn.När man började planera för en collegeutbildningvar det universitetet i Umeå mansneglade mot. Där varar collegeutbildningeni ett år. Halva tiden på Komvux ochhalva tiden på universitetet.Thomas Jahn är projektledare för dennya utbildningen som startade i höstas ochsom under tre års tid stöds av den nationellarekryteringsdelegationen. Han menaratt ett års studier med studiemedel kankännas som ett stort hinder om studiernainte direkt kan tillföras en yrkesutbildningAndreia Balan tror på flexibla lösningar.sig till studenter med självdisciplin ochstudiemotivation:– Eftersom studenterna inte får sammasociala samvaro som i en vanlig skolklassgäller det att de engagerar sig i undervisningenoch att vi lärare engagerar oss idem, säger hon och tillägger:– Studenterna är nöjda. De flesta ärinte från Helsingborg. Nu kan de studerahemifrån och kanske arbeta samtidigt.JIMMIE KRISTENSSONNy collegeutbildning i Helsingborgeller en examen. Därför startade man vidFolkuniversitetet i Helsingborg ett flexibeltsystem med kursstarter var fjärde veckaoch där collegestudierna varierar från tretill elva månader.Gymnasiedelen ska ge behörighet ochsamtidigt vänja eleverna vid studier sompåminner om högskolans. Ungefär en gångi månaden deltar eleverna i föreläsningaroch seminarier vid Campus Helsingborg.Det enda inslaget i collegeutbildningensom inte har flexibel kursstart är den vetenskapligagrundkursen på 5 poäng som gesi LU´s regi. Den är inte obligatorisk ochThomas Jahn tror att endast en liten del avhans elever kommer att välja att gå den.Collegeutbildningen ger ingen platsgarantivid universitetet och det är helleringet som Thomas Jahn strävar efter.– Erfarenheterna säger att platsgarantinkan vara problematisk på olika sätt. Blandannat har lärosätena ofta svårt att infriasina löften.ULRIKA OREDSSON11

HUMANISTDAGARNAÅrets humanistdagar anordnas samtidigt vid universiteten i Lundoch Köpenhamn och vid Malmö högskola. Den 25 till 27 april kanden som vill låta sig bussas runt mellan de olika lärosätena och väljamellan runt 100 olika föreläsningar.Lukas Moodyssonfår årets humanistprisDet Rausingska humanistpriset går i årtill filmregissören Lukas Moodyssonsom håller Rausingföreläsningeni universitetshusetsaula. Enligt prismotiveringenhar Lukas Moodysson kommitatt bli en av de viktigaste personligheternai den moderna svenska kulturen.– Moodysson har gett viktiga bidrag tillsamhällsdebatten genom att i sina filmerbehandla grundläggande existensiellaoch samhällspolitiska frågor, skriverpriskommittén.Humanistdagar anordnades vid Lundsuniversitet för första gången 1985 och dåvar det övergripande temat Humanioraöver gränserna. Liksom i år hade man valtatt visa på bredden inom humaniora genomett svensk-danskt samarbete. I år anordnashumanistdagar samma veckoslut iKöpenhamn, Lund och Malmö och eninhyrd buss kommer att köra mellan deolika lärosätena.Skiljer sig från tidigare årProgrammet för årets humanistdagar, somanordnas av den språk- och litteraturvetenskapligasektionen skiljer sig ävenfrån tidigare år genom att föreläsningarnakommer att hållas i lokaler runt omuniversitetsplatsen istället för ute på institutionerna.Under fredagen i Lund kommer femolika föreläsare att sig an det övergripandetemat Språket och litteraturen i den Modernakulturen och för att belysa att ämnenaär komplexa och kan angripas frånolika håll har kommentatorer bjudits in.För allmänhetens del avslutas fredagenmed en paneldiskussion i ”Fråga-Lundstil”där olika forskare diskuterar och svararpå frågor om språk och litteratur. Personalenvid den humanistiska fakultetenkan fortsätta kvällen med litteraturbar därNiklas Thörnlund och Merete Mazzarellaunderhåller. Biljetter krävs.Dessutom kommer studenter, doktoranderoch forskare att hålla parallellaföreläsningar både fredagen och lördagen.Filmregissören Lukas Moodysson får priset för sinaviktga bidrag till samhällsdebatten.FOTO: Stig-Åke Jansson/Sydsvenskan BildI Köpenhamn firar Det HumanistiskeFakultet (KUA) invigningen av fakultetensnya byggnader med mer än 60 arrangemangi form av föreläsningar, utställningar,debatter, högläsningsbrunch och en historiskmiddag.Språk och politikI Malmö ligger uppmärksamheten på frågorsom tvingar humanisten att ta ett stegutanför humaniora och att söka sambandmed andra vetenskapsområden. Det är tillexempel frågor om hur språkforskning ochpolitik har gripit in i vartannat hos någraryktbara individer eller om hur den visuellakulturen påverkar och påverkas av ekonomioch teknologi. Även Malmö högskolahar en expertpanel som svarar påfrågor om Malmös historia (Fråga Malmö)och sedan bjuds publiken på rundvandringi staden.ULRIKA OREDSSONUppsvinget so– För ungefär tio år sedan fanns detenorma förväntningar bland oss språklärare,berättar professorn i spanskaInger Enkvist. 90-talet skulle bli språkensdecennium och vi som undervisari språk skulle äntligen bli viktiga! Menuppsvinget uteblev och vissa språk komav sig och språkundervisningen befinnersig idag i kris. Under humanistdagarnaska Inger Enkvist förklara vad detvar som hände.Språkmänniskorna trodde på ljusare tidernär Berlinmuren föll. Tyskan skulle återintasin plats bland storspråken och närSverige sedan gick med i EU skulle Brysselsoch Strasbourgs centrala betydelse för EUöka intresset för franska. Andra EU-språkskulle också efterfrågas. Ryskan och asiatiskaspråk antogs också öka kraftigt.Men förändringarna i omvärlden leddeinte till en ökad efterfrågan och IngerEmkvist tror att betygsystemet och reglernaför antagning till högskolan är ärbovarna i dramat.– Eftersom det antas vara svårare att fåbra betyg i språk gör eleverna taktikval,säger Inger Enkvist. Detta får till följd attäven teoretiskt lagda elever väljer enklare,praktiska ämnen för att få högre betyg.Regeringens avsikt med det nya betygssystemetvar att utjämna skillnader mellan”Nya svenskanI Rinkeby, Rosengård, Hjällbo och Gårdstenväxer en ny sorts svenska fram.Den har slentrianmässigt förknippatsmed bruten eller ”dålig” svenska. MenLena Ekberg, docent i nordiska språk,hävdar att den nya svenskan på mångspråkiggrund är det mest spännandesom händer med det svenska språketjust nu.– Ungdomsspråket i Malmö, Göteborg ochStockholm har många gemensamma dragäven om det givetvis också har inslag frånde lokala dialekterna, säger Lena Ekberg.Språkmelodin är annorlunda, språket låterlite stötigt och ordgränserna markeras i-bland tydligare än i annan svenska.– Dessutom skiljer sig språkbruket:många uttryck är till exempel direktöversattafrån andra språk. Att säga Jagsvär vid min mammas grav eller Jag skadöda dig har inte alls samma laddning som12

m kom av sigolika elevgrupper, men förändringen ficktill följd att gymnasisterna lämnar skolanmed försämrade kunskaper, till exempel ispråk.De som studerar språk vid högskolanidag har lämnat skolan med sämre baskunskaperoch när man dessutom sänker kravenpå ämneskunskaper i lärarutbildningenså har vi hamnat i en ond cirkel,menar Inger Enkvist.– Vi har haft en mycket bra språklärarutbildningi Sverige, säger Inger Enkvist.Idealet har varit en kommunikativ pedagogik,men den kräver att läraren har godakunskaper och lätt och ledigt kan kommunicerapå det främmande språket. Riskenfinns att de språklärare som utbildas idagtar ett steg tillbaka i utvecklingen.Hur ska man komma ur den ondacirkeln?– Betygssystemet måste ändras så atteleverna uppmuntras att välja de kvalificeradekurserna på gymnasiet, säger IngerEnkvist. Det är ett slöseri med tid näreleverna måste komplettera alltmer påKomvux för att få behörighet att läsa vidarepå högskolan.ULRIKA OREDSSONFOTNOT: Fredagen den 25 april klockan12.00 föreläser Inger Enkvist på Palaestra. Efterföreläsningen kommer professorn i allmänspråkvetenskap Sven Strömqvist att ge sinakommentarer.i ”vanlig” svenska, säger hon.Lena Ekberg medverkar i ett stort forskningsprojektdär 15 forskare från Lund,Göteborg och Stockholm försöker kartläggaordförråd, grammatik, språkbrukoch fonetik i ungdomsspråket i flerspråkigastorstadsmiljöer.”Dialekten” låter mycket ”utländsk”men det inte rör sig ändå inte om en brytningeftersom ungdomarna lätt kan växlatill ”vanlig”svenska beroende på vem detalar med. Dessutom återfinns dennaspråkvariant även hos ungdomar utan utländsktpåbrå.– Den som talar den nya svenskan markerartvå tillhörigheter, säger Lena Ekberg.Man väljer att tala svenska även om manhar ett annat gemensamt språk och manväljer att tala denna särskilda variant avsvenska för att markera samhörighet meddem som har utländskt ursprung.E ru bängaloi balooban?Mycket slang är hämtat från hemligspråken,det vill säga språk som taladesframför allt av kringflackande gruppersom ville kunna kommunicera med varandrautan att någon oinvigd skulle förstådem.På kontinenten talades rotwelsch –tiggares och tjuvars latin – som är ett hopkokav bland annat tyska, romani, latinoch jiddisch.I Sverige var det största hemligspråketmånsingen, knallarnas yrkesjargong medanor från 1600-talet.– Eftersom språken aldrig blivit nedtecknadei någon större utsträckning handlardet om språkliga undergroundområdensom är mycket svåra, men intressanta, attspåra, säger Gerd Carling.Svenskan lånade in många ord från romaniunder andra delen av 1800-talet.det mest spännande just nu”ULRIKA OREDSSON– Slangens vokabulär innehåller en mängd konstigaord som ofta verkar påhittade av någon extraordinärtfyndig och lustig person. Men så är det inte,säger Gerd Carling från Institutionen för lingvistik.Hon har kartlagt ord från romani, rotwelsh och månsingi svenskt talspråk och föreläser om detta underhumanistdagarnaLena Ekberg föreläser om den nya svenskan.FOTNOT: Den som vill veta mer om svenskamed mångspråkig grund kan höra Lena Ekbergföreläsa i Palaestra fredagen den 25 april kl15.00. Petra Hansson, doktor i fonetik ska kommenteraföredraget.Gerd Carling talar om hemligspråken.Exempel på dessa är tjej, jycke, bast, biraoch puffra. Även om många ord sedan långtid tillbaka finns i svenska akademins ordlistaså behåller orden sin vardagliga klang.Bira och puffraIbland har orden ett tyskt ursprung somexempelvis bira och puffra som ursprungligenkommer från tyskans Bier och Puffert.Men de ord som används i slangen hardå tagit omvägen förbi romani. Intressantär att formen puffert också finns isvenskan. Man menar då ett speciellt slagsskjutvapen och i det här fallet har ordetimporterats direkt från tyskan.– Det är ovanligt med slangord från tyskanoch engelskan, säger Gerd Carling.Man vill inte använda sig av ord som vemsom helst kan förstå, och då är romani somhar sina rötter i hindi ett idealiskt lånespråk.Idag hämtas en del slang från arabiskanoch turkiskan.Slangord som härstammar från romanihar funnits i svenskan i över 100 år. Romersom kommit till Sverige på senare tider harinte lämnat samma spår i svenskan. Iställetär det ofta de gamla uttrycken som ändrarform, blir omoderna, försvinner ochkommer igen!ULRIKA OREDSSONFOTNOT: Mer om romani, rotwelsch ochmånsing i svenskt talspråk kan man få vetaom man går och lyssnar på Gerd Carlingsföreläsning fredagen den 25 april klockan15.00 i universitetshuset, sal LU 217Program och busstiderDet kompletta programmet för Humanistdagarnafinns med som bilaga i detta LUM. Detfinns även på nätet www.lu.se/info/humanistdagTidtabell för ”humanistbussarna” mellan Lund,Malmö och Köpenhamn finns på sidan 22 i dettaLUM.13

Fossila käkarlockar geologGeologen Mats Eriksson vid LU reser islutet av maj till Ohio i USA. Där ska hanforska på mikroskopiska käkar (s.k. skolekodonter)från fossila maskar. Ett projektsom förra året rankades högst avVetenskapsrådet.Havsborstmaskar lever i haven och finns ienorm artrikedom. De kan variera i storlekfrån mikroskopiskt små till flera meterlånga. Djurgruppen har framgångsrikt överlevtmiljoner år av evolution.Det finns en handfull forskare i världensom är specialiserade på fossila havsborstmaskar.Mats Eriksson, forskarassistent påGeologiska institutionen vid LU, är en avdem:– I likhet med dagens havsborstmaskarhade många utdöda former kraftiga käkarför att fånga in bytesdjur. Det är i principbara käkarna som bevaras som fossil och definns i stora mängder i bergarter som bildatsav gammal havsbotten, säger han och tillägger:– För att ta reda på den evolutionärahistorien, och förstå den nutida faunan,måste vi även känna till den fossila historien.Mats Erikssons ansökan till en forskarassistenttjänstrankades förra året högstav Vetenskapsrådet och sedan januari i år finansierarde hans forskning. Han har tidigaregästforskat under ett år vid The OhioState University i Columbus och återvändernu dit för ytterligare två månaders arbete.– I USA är geologi som ämne mycketstörre. Där finns ett annat allmänintresse.Syftet med Mats Erikssons resa ärbland annat att jämföra den fossila faunanpå den amerikanska kontinenten med faunani Europa. Han ska ta prover av omkring440 miljoner år gamla bergarter, vilka ärmycket väl blottade i Ohio och angränsandestater.– Eftersom vivet när vissa arterav havsborstmaskarlevde kande användas till atttidsbestämmabergarten somfossilen återfinns i,säger Mats Eriksson.JIMMIEKRISTENSSONMats ErikssonProgramvarugruppen brestår av fr v Björn Regnell, Thomas Thelin, Martin Höst och Per Runeson.De vill förenkla vardagenMånga av våra vanligaste föremål innehålleravancerad programvara – iblandlite för avancerad. Det kan försvårabåde för kunden som ska hantera produktenoch för företaget som ska vidareutveckladen.På LTH finns en grupp unga forskareinom programvarusystem. De undersökerhur teknik, organisation, arbetsmetodikoch ekonomi samspelar inomområdet – och hur de kan förbättras.Datorer, mobiltelefoner, mikrovågsugnaroch bilar är bara några exempel på vardagsföremålsom är fulla av programvara.Det händer inte sällan att programvaran ärlite för generöst utformad och förser användarenmed tekniska funktioner sominte efterfrågas.– Hur mycket av finesserna i till exempelen mobiltelefon används egentligen?,säger docent Per Runeson.Forskargruppen inom programvarusystembestår, förutom Per Runeson, avlektorerna Thomas Thelin, Martin Höstoch Björn Regnell och hör till Institutionenför telekommunikationssystem vid LTH.Empiriska studierGruppens forskning baseras till stor del påempiriska studier av hur företag eller organisationerutvecklar programvarusystem.Gruppen försöker sedan, om det behövs,förbättra arbetsmetodiken.– Vi vill förstå mekanismerna bakomutvecklandet av ett bra programvarusystem,säger Per Runeson.När gruppen utför undersökningar skerdet genom kartläggningar, fallstudier ochexperiment.– Forskningsmetodiken inom områdethåller på att utvecklas. Vi är en av de fågrupper som finns i världen som arbetarmed att utforma sådana metoder, säger PerRuneson.Även den industriella praxisen är omogen.Forskargruppen menar att även omdatorerna blir allt snabbare och teknikenkring att utveckla hårdvaror bättre så harsjälva programvaran inte följt sammasnabba utveckling:– Företag investerar ofta i teknik ochmer sällan i metodik, säger Björn Regnelloch får medhåll av Martin Höst som samtidigttycker sig se en förändring:– Företagen har blivit mer medvetnaidag om att arbetsmetodiken är viktig. Detär ett sätt att öka konkurrenskraften, sägerhan.Gruppen handleder idag åtta doktorander– samtliga är på något vis knutnatill industrin – och intresset bland företagenär stort.– Vi har arbetat målmedvetet medforskarutbildningen. Vårt område expanderarinte bara inom industrin utan äveninom utbildningen, säger Per Runeson.Från och med i år är en kurs i programvarusystemobligatorisk inom utbildningarnai datateknik och informationsochkommunikationsteknik.– Vi kan använda vår forskning till attgöra en mer slagkraftig grundutbildningsom sedan kan påverka industrin, säger PerRuneson.JIMMIE KRISTENSSON14

Människorättsaktivistfrån Argentina i LundLunds universitet har haft besök av historikern,journalisten och människorättsaktivistenOsvaldo Bayer från Argentina.Inför en spansktalande publikbjöd han på en odyssé över Argentinas1800- och 1900-talshistoria, samtidigtsom han passade på att kritisera landetstraditionella historieskrivning.Ett stort problem i dagens Argentina är,enligt Osvaldo Bayer, att man aldrig hargjort upp med sitt förflutna.– Våra nationalhjältar är de militärersom utrotade indianer på 1800-talet, sägerhan och berättar att hela landets geografifortfarande bär namn efter dessa personer.General Sarmiento som var med om attkolonialisera landet och utrota ursprungsbefolkningenhade egentligen helst sett attdet enorma territoriet blev befolkat mednordeuropeer eftersom de allmänt ansågsvara dugligt folk.– Men när nordeuropeerna uteblev fickhan nöja sig med spanjorer och italienare,berättar Osvaldo Bayer och den spanskättadepubliken fnissar förtjust.När den spanska och italienska massinvandringentog fart i början av 1900-taletfylldes landet av arbetare med politiskaåskådningar som låg långt ifrån ledarskiktets.Första-maj demonstrationerna i BuenosAires var enorma jämfört med i deeuropeiska storstäderna, berättar OsvaldoBayerBlodig diktaturI den moderna historien har argentinarnafått uppleva ett brett register av politiskaregimer: Perons populistiska styre på 50-talet, diverse statskupper, 70-talets börjantill inbördeskrig som följdes av en blodigdiktatur med 30 000 försvunna, Falklandskrigeti början av 80-talet, införandet av demokratioch slutligen90-talet som präglats avpolitisk och ekonomiskkollaps.Men Osvaldo Bayeroch många med honomvill ändå senågot positivtmed dagensutveckling:Krisen harmedförtOsvaldo Bayeratt nya folkrörelser och intressanta formerav grannsamverkan har vuxit fram.Med på seminariet fanns även två argentinskalektorer i socialt arbete. De komfrån universitetet i Lanus i Buenos Airesoch befann sig i Lund under en månad genomett så kallat Linnaeus-Palme utbyte.De berättade att deras telefon på universitetethar gått varm de senaste åren.– Människor som slutit sig samman föratt exempelvis starta soppkök och matsalarbehöver hjälp och råd om hur de rentpraktiskt ska gå tillväga, säger RaquelCastronovo som är prefekt för institutionenför Socialt arbete. Hon berättar ocksåatt i ett läge då nästan 50 procent av befolkningenlever under fattigdomsstrecketoch 48 procent är undersysselsatta har frågorom fattigdom och arbetslöshet förflyttatsfrån den privata till den offentliga sfären.ULRIKA OREDSSONSuccé för teknikdagarNärmare 4500 gymnasieungdomar besökteårets naturvetenskap- och teknikdagar vidLunds universitet. Det fem dagar långa arrangemangetblev återigen en succé.Naturvetenskap- och teknikdagarna har anordnatssedan 1998 och blivit en tradition för många avde besökande skolorna. I år deltog 60 skolor ochrunt 4500 ungdomar med 220 medföljande lärare.Huvudsyftet med dagarna är att på ett lättillgängligtsätt visa upp den forskning som bedrivsinom naturvetenskap och teknik vid LU och LTH,med en förhoppning att i förlängningen rekryterastudenter.– Det är svårt att avgöra hur många studentersom rekryteras genom dagarna, säger Anna-Maj Balsberg Påhlsson, lektor på Ekologiska institutionenoch drivkraften bakom arrangemanget,och tillägger:– Men Lunds universitet har inte sett sammaminskade intresse för naturvetenskap och tekniksom andra universitet och högskolor.I år fick skolorna välja mellan 100 föreläsningarsom handlade om allt från universums expansioni det oändliga till att slöjda med atomer.Föreläsningarna ägde rum över hela norrauniversitetsområdet och i stort sett samtliga institutioneroch forskningsavdelningar inom Naturvetenskapligafakulteten och LTH var engagerade.JKBeslut omESS dröjerDen europeiska forskningsanläggningenESS blir, om denbyggs, världens kraftfullaste i sittslag. Anläggningen har en livslängdpå 40 år. När den ska avvecklasbehöver runt 30 ton delvisradioaktivt kvicksilver förvaras.Hur och var är inte löst.Det framkom på ett informationsmöteom ESS i regi av IVA SYD påIdeon.I nuläget konkurrerar Storbritannien,Tyskland och Skandinavienom rollen som värdland föranläggningen. Beslutet drar troligenut på tiden på grund av det kärvaekonomiska läget i Europa. Tidigastkan det fattas i slutet av året.– De första neutronerna kan iså fall produceras runt 2010. Anläggningenär sedan färdig för användningomkring 2012, sa LarsBörjesson, professor i fasta tillståndetsfysik på Chalmers tekniskahögskola och ordförande i ESSScandinavia.Fördelar med LundHan ser många fördelar med attESS-anläggningen byggs i Lund.– Här finns en stark vetenskapligbas. Landskapet är platt och braatt bygga på. Kommunikationernamed resten av världen är goda ochLund är, ur ett socialt och ekonomisktperspektiv, ett bra ställe attleva på.ESS har en livslängd på 40 år.Var och hur det delvis radioaktivakvicksilvret ska förvaras när anläggningentas ur bruk är, enligtPatrik Carlsson, vetenskaplig projektledarepå ESS Scandinavia, inteexakt bestämt.– Tanken är att man ska kunnaseparera radioaktivt kvicksilverfrån icke radioaktivt och sedan förvaradet. Det finns metoder för slutförvaringav radioaktivt materialfrån t ex sjukhus och kärnkraftverk.Någon av de metoderna kommeratt användas för kvicksilvretfrån ESS, sa Patrik Carlsson.JIMMIE KRISTENSSON15

Kort-nyttPlanetariet stängeri väntan på ny lokalPlanetariet läggs ned på obestämd tid.Astronomiska institutionen ser ingenmöjlighet att hålla igång sina uppskattadeastronomishower längre än vårterminenut. Lokalerna i gamla vattentornetär opraktiska och arbetsförhållandenaför personalen är besvärliga.Men universitetet lovar hjälpa till atthitta nya lokaler.Sedan starten 1978 i Observatorieparkenhar Planetariet haft ca 300.000besökare – från pensionärer till förskolebarn.Genom planetarieshowerna harde fått en underhållande introduktion tillastronomi och naturvetenskapligt tänkande.Planetariet har också varit ett attraktivtinslag på Kulturnätter. När institutionenflyttade till det nybyggdaAstronomihuset vid Sölvegatan sattesPlanetariet upp i Vattentornet.– Det har varit ett provisoriskt arrangemangoch nu kan vi inte fortsättalängre. Det är krångligt att slussa besökareut och in ur visningslokalen och itornbyggnaden blir det inte dräglig temperaturens under sommaren, säger professorLennart Lindegren.– Men tillsammans med naturvetenskapligafakulteten försöker vi hitta nyalokaler för Planetariet, helst inom universitetsområdet.Universitetsdirektör Peter Honethhoppas att stängningen av Planetarietbara ska bli tillfällig.– Verksamheten är angelägen och viska försöka hitta nya lokaler som är ändamålsenligaoch ekonomiskt möjliga.SSArbetsskadorna ökarAntalet arbetsskador vid LU har ökatnågot om man jämför mellan 2001 och2002. Det totala antalet arbetsskadorunder 2002 var 58 stycken (jfr 52stycken 2001) varav 16 var arbetsolyckorsom ledde till sjukfrånvaro, samt 24arbetssjukdomar. Lokalvårdarna var denpersonalgrupp som drabbades av flestarbetsskador.Halkolyckor, färdolycksfall och fallolyckorvar vanligast av de arbetsolyckorsom ledde till sjukfrånvaro medanbelastningsskador och psykosociala faktorervar vanligast bland arbetssjukdomarna.Plan för bättre beredskapvid kriser och katastroferNu finns det en kris- och katastrofplanför Lunds universitet. Den är framtagenför att öka handlingsberedskapen ochdärmed minimera konsekvenserna aven olycka eller annan kris.Planen gäller endast vid allvarliga händelser,dvs sådana ”som kräver omedelbaraoch samordnande åtgärder inom myndigheten”.Det ska röra sig om ”en svår, hastigtuppkommen situation med personella,materiella eller etiska och förtroendemässigaskador eller med överhängade faraför att skador skall uppstå, alternativt ensvår situation som uppkommer genom ettsmygande förlopp.”När en händelse av det slaget inträffatkontaktas LUs beredskapsgrupp via larmnumret222 07 00 och de avgör om dencentrala ledningsgruppen ska kopplas in.Beredskapsgruppen ska alltid vara bereddoch medlemmarna i den växlar – den är”Nya Orfi förenklar”Ett hundratal Orfi-användare köade ochträngdes under glatt samspråk en kvarti trappan till aulan i LTHs kårhus. Det varEkonomienheten som bjudit in till informationom den kommmande uppdateringenoch tagit lite fel på tiden. EkonomichefAnn-Kristin Mattsson ursäktadetrappkaoset med förhoppningen att devar bättre på att uppgradera ekonomisystemän att ordna stormöten ochboka lokal.Och nog verkade det så vid genomgångenav nya Orfi som lovades ge säkrare rapporteroch mindre konsultberoende. Bättreprojektuppföljning och ett webbaseratgränssnitt. Det blir också lättare att görabokslut och andra avstämningar.Den nya versionen ska tas i bruk 1 januari2004 men den gamla kommer att finnasmed ett tag in på nästa år som stöd.Ann-Kristin Mattsson uppmanadeadministratörerna att ta tillfället i akt ochstäda ut gammalt och ”tänka nytt”. Enmer grundläggande utbildning i den nyaversionen kommer att ske under hösten.MLtänkt att fungera som en jourgrupp.Den centrala ledningsgruppen består avcheferna för Byggnadsenheten, Personalenheten,Informationsenheten samt avförvaltningschefen, säkerhetschefen och enföreträdare för det område där krisen uppstått.Nu finns planen utlagd på nätetwww.lu.se/bygg/Kris katastrofplan.pdfMen en hel del arbete kvarstår innankris- och katastrofplanen kan tas i bruk,berättar LUs säkerhetschef Per Nordén.– De som ska sitta i beredskapsgruppenoch ledningsgruppen ska tränas och utbildas.Planen måste också kompletteras medchecklistor och mallar. Och informationska gå ut till institutioner och enheter. Änså länge är planen mest att se som ettpolicydokument.Arbetet med LUs kris- och katastrofplaneringfortsätter nu under våren.MARIA LINDHAvtal med AlnarpLunds universitet och SLU (Statens lantbruksuniversitet)i Alnarp har tecknat ett nytt samarbetsavtalinom livsmedelsområdet. Anledningenär att livsmedelsforskarna vid dessa lärsosätenhar kompletterande kompetenser och ambitionenatt vidareutveckla en konstruktiv samverkankring projekt och andra aktiviteter som kangynna respektive organisations prestation ochutveckling, och förstärka den totala potentialenför livsmedelsforskning i regionen.Exempel på områden där man tänker sig ettsamarbete är skapandet av nya tvärvetenskapligaforskningsprojekt, samverkan i olika regionalaprojket och samverkan i ansökningar till EU ochandra forskningsfinansiärer.För närvarande har man redan tre samarbetsprojektigång.Det nya avtalet ersätter delvis ett tidigare s kkonsortialavtal mellan LU , SLU och Ideon AgroFood.RÄTTELSELUs pedagogiske pristagare Bo-Anders Jönssonheter just Bo-Anders i förnamn och inget annat.LUM beklagar misstaget i förra numret.16

Nytt magisterprogramkritiseras av teknologerLTH Ingenjörshögskolan vid CampusHelsingborg har beslutat att starta enmagisterutbildning i industriellt byggandemed design till hösten. Men teknologkårenreserverar sig mot beslutetoch riktar skarp kritik mot utbildningen.–Förslaget till styrelsen höll dåligkvalitet och kan inte accepteras, skriverstudentrepresentanterna i LTH:s styrelsei sin reservation.– Programmet ger studenterna nyamöjligheter, försvarar prefekt ChristerSärnstrand beslutet.Studentrepresentanterna vänder sig särskiltmot att målbeskrivningar för det nya programmetgenomgående saknades i förslagettill styrelsen.Christer Särnstrand som är prefekt påIngenjörshögskolan i Helsingborg hållermed om att det första förslaget till styrelsenvar magert.– Men på det aktuella mötet hade vi ettnytt förslag som studenterna kanske inteläst innan de skrev sin reservation.Christer Särnstrand kan förstå att studenternakänner sig överkörda.– Jag tror inte vi haft den här kritikenom vi informerat dem bättre och varit utei lite bättre tid med bakgrundsmaterial,säger han.Första magisterprogrammetDen planerade utbildningen är Ingenjörshögskolani Helsingborgs första magisterutbildning.Programmet är en påbyggnadsutbildningom 60 poäng. Den riktar sigfrämst till högskoleingenjörer inom byggteknik.Programmet har stöd från byggbranschengenom Forum för industriellt byggande,FIND. Branschens önskemål medprogrammet är att skapa framtidens projektledare.Efter avslutad examen lovarföretagen att erbjuda provanställningar.– Industrin anser att det finns brist påpersonal med den kompetens som erbjudsgenom den nya utbildningen, säger ChristerSärnstrand.Studentrepresentanterna skriver attFIND är kända för att ställa hårda krav omde ger pengar till något, och studenternabefarar att programmet kommer att liknaen traditionell uppdragsutbildning:– Det är inte något som LTH ska uppmuntra,skriver de och efterlyser samtidigtChrister Särnstrand hållermed om att informationenkunde varit bättre,men försvarar själva programmet.formella bindningar gällande företagensskyldighet att infria sina löften om praktikplatser.Christer Särnstrand håller med om attFIND ställer krav. De har identifierat attdet finns ett behov av utbildat folk.– Men det här är en generell utbildning,säger han och tillägger:– Vi kommer eventuellt att behöva adjungeraen lärare från industrin eftersom visaknar den typen av kompetens. FIND hari princip lovat att i gengäld bekosta tvådoktorandtjänster för att bygga upp vårkompetens inom området.– Något formellt avtal om provanställningefter genomgången utbildning finnsinte men ett starkt löfte, säger ChristerSärnstrand.Konkurrerar med LundEn annan aspekt som lyfts fram av studentrepresentanternaär att industriellt byggandemed design kommer att konkurreramed LTH:s befintliga verksamhet i Lund.Det finns redan, menar studenterna, enavkortad civilingenjörsutbildning (100 p)och inom den kan studenterna läsa kursersom motsvarar minst 90 procent av de föreslagnakurserna i LTHs nya utbildning iHelsingborg. Christer Särnstrand påtalaratt det inte går att jämföra utbildningarnamed varandra:– Programmen i Lund påverkas inte avdet här. Lärare från Lund kommer att undervisai Helsingborg, men utbildningarnahar inte samma budget. Vårt program ärett komplement till den avkortadecivilingenjörsutbildningen. Industrielltbyggande med design har en helt annaninriktning med en stark och specifikindustrianknytning. Studenter som väljervårt magisterprogram behöver dessutomendast läsa 60 p mot den avkortadecivilingenjörsutbildningen på 100 p.JIMMIE KRISTENSSONAvstressande påEkonomihögskolanEtt stresseminarium för studenteroch personal har nyligen hållits påEkonomihögskolan. Det var Hjärtoch Lung-fonden tillsammans medförbundet Civilekonomerna som arrangeradedet för att på sikt ökahälsan och få ner sjukskrivningarnai Sverige.– Många av våra studenter blir jumorgondagens chefer varför detgäller att göra dem uppmärksammapå stress så att de kan hantera sinpersonal på ett bra sätt, sägerstudievägledare Gerd Bucht somsamordnade och själv deltog i seminariet.Det var dock mer personal än studentersom besökte seminariet som var uppdelati två pass. Ett 30-tal studenter på förmiddagenoch ett drygt 40-tal personalpå eftermiddagen. De fick lyssna på ÅkeNygren, professor i personskadepreventionoch Marie Åsberg, professor ipsykiatri – båda från Karolinska Instituteti Stockholm.Marie Åsberg talade om utmattningssyndromistället för utbrändhet,och lite fniss och skratt blev det blandåhörarna när hon pekade på de teckensom leder dit.– Det är ju sådant som vi alla lider avlite till mans, menar Gerd Bucht. Såntsom svårt att sova ibland, glömska ochliknande.Men publiken lugnades med att dettar oftast fem år av stark stress för attutveckla ett utmattningssyndrom.Gerd Bucht lärde sig också att det ärviktigt att man själv tar ansvar för hurman mår och lär sig tyda sina egnatecken på stress.– Ingen annan kan ju veta hur detkänns i min kropp, säger hon.Och varför kom inte studenterna?– Antingen måste det vara någotsom ingår i en kurs som ska tentas aveller så ska det v ara en mycket känd personsom håller föredrag för att de skakomma, säger Gerd Bucht och får medhållav Fredrik von Hoffsten som äransvarig för studiesociala frågor påLundaEkonomernas studentkår.– Studenterna uppfattar inte attstress är så viktigt. Jag tror att man måstefå in det i utbildningen som ett obligatorisktmoment, säger han.MARIA LINDH17

InsändareKränkande mailEn ny dag med spännande arbete väntar.Startar datorn för att ta del inkomnamail från in- och utländska kontakter.Förträffligt sätt att snabbt och utan hinderav avstånd, tidsskillnader etc. kunnahålla igång internationella nätverk. Kandock aldrig förlika mig med att processenmåste åtföljas av en personlig kränkning.Just det, kränkt känner jag mig dåjag, som anställd vid Lund universitetoch på mitt viktigaste arbetsverktyg,dagligen måste befatta mig med snuskoch lurendrejeri - oönskad reklam förallt från penisförlängare och bröstförstoraretill casinovarianter.Jag har klagat hos LDC och fått ettvänligt men intetsägande svar med tekniskaförslag. Svaret missar dock minhuvudpoäng: jag vill inte bli kränkt påmin arbetsplats och jag håller min arbetsgivareansvarig för att så ej sker.Tanken på allt det rensningsarbetesom rimligtvis dagligen utförs på universitetetstusentals datorer ger svindlandeperspektiv. Varför centraliseras t ex intedenna rensningsfunktion? Här om någonstansfunnes väl stordriftsfördelar atttjäna. De tekniska aspekterna på dettaär dock sin sak och får inte drunkna i denviktigaste frågan. Jag och mina arbetskamraterinom universitetet skall intebehöva uppleva olust och förolämpningvarje dag och det är ledningens ansvaratt se till att så ej sker. Åtgärder krävsoch det nu!LENNART THÖRNQVISTPROFESSOR I ENERGIHUSHÅLLNINGRäddning på vägLUM (som är lika irriterad som insändarskribenten)har talat med Björn Weidegård,chef på LDC, som lovar snar räddning.Redan i höst kan de som önskar,genom ett enkelt handgrepp, slippaskräpmailen. En central rensningsteknikär på väg från LDC, liksom en centralviruskontroll.Förutsättningen för att slippa deoönskade mailen är dock att man är anslutentill den centrala mailservern vilket70 procent av alla LU-anställda är. De institutionersom inte är centralt anslutnahar själva valt en annan mailserver, sägerBjörn Weidegård.LU-utbildning för kineser?Nu vill universitetsbolaget LU Educationsälja utbildningar från Lunds universitettill Kina. Och kineserna är intresserade.På senare tid har man fått förfrågningarom uppdragsutbildning från kinesiskaföretag och myndigheter till ett uppskattatvärde av 20 miljoner kronor.Det har blivit tuffare att sälja uppdragsutbildningpå hemmaplan pga nedgångeni konjunkturen. Samtidigt har det kommiten ny förordning om uppdragsutbildningsom innebär att det går bra att sälja utbildningutanför EES-området. På LUEducation har man därför börjat vändablickarna mot Kina, som utgör en enormpotentiell marknad och där Lunds universitetdessutom har många upparbetadekontakter.Nyligen for vd Detlef Clöwe och projektledareRichard Stenelo på en tolv dagarsresa till bl a Shanghai och Peking.– Resan gav oss så mycket kontakter attvi går på knäna för att hinna behandla allaförfrågningar som kommer in. Vi har bl aHSV-UTVÄRDERINGARSocialhögskolan rosasLunds socionomprogram och forskarutbildningi socialt arbete överöses medlovord av Högskolverkets bedömare.Enda molnet på Socialhögskolans himmelär att många studenter tycker attkraven är för låga.Lärargruppen bedöms som väl sammansvetsad,utbildningen beskrivs som prägladav tradition och kontinuitet och man serdet som ett plus i kanten att den äger rumi en genuin universitetsmiljö i centralaLund. Samtidigt berömmer utredarna detinnovativa program som institutionen harutvecklat på Campus Helsingborg, mednära relationer mellan praktisk och teoretiskutbildning.Kurslitteraturen, som i många fall harproducerats vid Socialhögskolan, bedömssom mycket god och utvärderarna lyftersärskilt fram docent Anna Meeuwisse ochprofessorerna Hans Svärd och SuneSunessons grundböcker som idag användsvid alla socionomutbildningar i landet.Även forskarutbildningen lovordas ochbeskrivs som ett föredöme i Sverige.UOkontakt med Bank of China och Cosco,som är ett av världens största shippingföretag,berättar Detlef Clöwe.Frågorna är ofta väldigt specifika ochrör allt från treåriga utbildningsprogramtill kortare kurser på 2-3 veckor. Främsthandlar det om utbildningar inom det tekniskaoch naturvetenskapliga området.– När det gäller de längre utbildningarnavill kineserna komma hit till Lund.Kortare utbildningar efterfrågas både häroch på plats i Kina, säger Detlef Clöwe.Det finns dock hinder. All undervisningmåste vara på engelska, och det är svårt attordna boende i Lund under längre perioder.– Sedan har vi ytterligare ett bekymmer,kapaciteten att leverera. Vi har fått förfrågningartill ett värde av 20 miljoner kronor.Men vi kommer inte att klara att levereradet. Fast vi skulle kanske kunna sälja föruppemot 10 miljoner till Kina nästa år. Vifår se – att säga att man vill köpa är en sak,att skriva kontrakt en annan.PETRA FRANCKESlaviska har problemAtt slaviska språk är stora invandrarspråki Sverige och viktiga av utrikespolitiskaskäl avspeglas inte högskolan.Språken har få studenter och knapparesurser och räddas ofta av hårt arbetandeoch engagerade lärare.Högskoleverkets bedömare efterlyser ennationell strategi och framhåller Institutionenför Öst- och Centraleuropakunskapsom ett gott exempel på hur olika ämnenkan korsbefrukta varandra.De granskade utbildningarna i Lund,Göteborg, Stockholm och Uppsala hållergod kvalitet, men lider av typiska småspråksproblem.Medan antalet nybörjare i ryska harökat med 48 procent så dalar intresset förövriga ämnen vid lundainstitutionen liksomäven vid övriga lärosäten.HSV ser positivt på flytten till Språkoch Litteraturcentrum och hoppas att detska innebära en ökad användning av IToch språklaborationer i undervisningen.Granskarna rekommenderar Lund attbygga ut samarbetet med Köpenhamn.FOTNOT: Läs mer om Högskoleverkets utvärderingar på HSVs hemsida www.hsv.seUO18

Doktorand i informationsteknologi.Ref nr 545, ans 16 april. Info 046-2224937.Utbildningsbidrag i kemi, inriktningmot kemisk fysik. Ref nr 191, ans20 april. Info 046-2229666.Doktorand i kemi, inriktning motfysikalisk kemi. Ref nr 1595, ans20 april. Info 046-2228159.Högskolesekreterare vid Konsthögskolani Malmö. Dnr K E 36344/2003, ans 22 april. Info 040-325706.Doktorand i reglerteknik, en ellerflera. Rer nr 579, ans 22 april.Info 046-2228778.Doktorand i värmeöverföring vidinstitutionen för värme- och kraftteknik.Ref nr 626, ans 23 april. Info046-2228605.Doktorand i förbränningsfysik. Refnr 581, ans 23 april. Info 046-2229757.Forskarassistent i medicinskstrålningsfysik/Radiofysik. Ref nr1488, ans 7 maj. Info 046-173116.Forskarassistent i synkrotronljusinstrumentering.Ref nr 1780, ans7 maj. Info 046-2223099.17 april:Maria Berggren Söderlund i kliniskkemi: ”The informational valueand usefulness of serum retinoidmeasurements. Studies on biologicalvariation, including infancy andpregnancy, and influence of fasting,antiepileptic drugs and ethanol”. Kl09.00 i Segerfalksalen, WallenbergNeurocentrum, Lund.22 april:Martin Stridh i signalbehandling:”Signal Characterization of AtrialArrhythmias using the Surface ECG”.Kl 10.15 i hörsal E:1406, E-huset, LTH,Lund.23 april:Mustafa Fincan i livsmedelsteknik:“Pulsed Electric Field Treatmentof Plant Tissue”. Kl 10.30 i sal A, KC,Lund. Susanne Thede i nationalekonomi:“Essays on Endogenous TradePolicies”. Kl 10.15 I sal EC3:211, Lund.24 april:Morten Hemmingsson i industriellautomation: “Power Oscillations –Detection, Estimation & Control”. Kl10.15 i sal M:B, M-huset, LTH. LisbethLindell i sociologi: “Mellan frisk ochsjuk. En studie av psykiatrisk öppenvård”.Kl 10.15 i Kulturens Hörsal,Lund. Robert Roth i biokemi:”NADH:quinone oxidoreductase: theblack box fo the respiartory chain”.Kl 10.30 I hörsal B, KC, Lund.25 april:Anita Lundqvist i medicinsk etik:“When birth turns to loss and grief.Experiences, views, and care in neonatalend-of-life practice”. Kl 13.00 Segerfalksalen,Wallenberg Neurocentrum,Lund. Anton Cervin i reglerteknik:“Integrated Control and Real-TimeScheduling”. Kl 10.15 I sal M:B, M-huset, LTH. Per Janson i statsvetenskap:“Den huvudlösa idén.Medborgarlön, välfärdspolitik och enblockerad debatt”. Kl 10.15 i Edenshörsal, Lund. Karin Trulsson i socialtarbete: ”Konturer av ett kvinnligtfält. Om missbrukande kvinnors möteni familjeliv och behandling”. Kl 10.15i Edebalksalen, Bredgatan 26, Lund.Annika Rejmer i rättssociologi:”Vårdnadstvister. En rättssociologiskstudie av tingsrättens funktion vidhandläggning av vårdnadskonfliktermed utgångspunkt från barnets bästa”.Kl 13.15 i Carolinasalen, Kungshuset,Lund. Anna Svensson i fysikaliskkemi: ”Phase Equilibria and Structuresof Oppositely Charged Polymers andSurfactants in Water”. Kl 10.30 i hörsalC, KC, Lund. Niclas Andersson ibyggnadsekonomi: “AMesoeconomic Analysis of theConstruction Sector”. Kl 10.15 i salV:D, V-huset, LTH, Lund.26 april:Klas Öberg i ekonomisk historia:”Pharmacy Regulation in Sweden. ANew Institutional EconomicPerspective”. Kl 11.15 i Crafoordssalen,Lund.28 april:Joakim Jeppsson i bärande konstruktioner:”Reliability-basedAssessment Procedures for ExistingConcrete Structuers”. Kl 13.15 i salV:C, V-huset, LTH, Lund.13 maj:Ann Larsdotter Persson i neurovetenskap:“Muscle Tenderness inWomen. Pressure Pain Thresholds inthe Trapezius and Deltoid Musclesat Rest, after Muscle Exertion andafter Noxious Stimulation”. Kl 09.15i aulan, Centralblocket, universitetessjukhuset,Lund.16 maj:Lennart Viberg och MargaretaViberg i psykologi: “Nallen i psykologin.En prospektiv studie medfokus på barns användning avövergångsobjekt”. Kl 10.15 Kulturensauditorium, Tengersplatsen, Lund.Följande disputation har ägt rum:Lars-Erik Necking i handkirurgi:”Vibration-induced muscle injury inthe hand. Experimental and clinicalstudies”. Malin Nilsson i experimentellortopedi: “Injectable calciumsuphate and calcium. Phosphate bonesubstitutes”. Jonas Lidfeldt i allmänmedicin:“Health in middle-agedwomen with emphasis on featuresof the metabolic syndrome and relatedmarkers for diabetes”. Gunilla Nilssoni kirurgi med inriktning vårdforskning:“Laparoscopic or openantireflux surgery – a comparativestudy with speical reference to thepatient´s perspective”. Linda Eliassoni mikrobiologi: “Infectious pancreaticnecrosis virus (IPNV) structural studiesand methodology”. Barbro Boströmi anestesiologi och intensivvård:“Acute postoperative and cancerrelated pain management.Patients´experiences and perceptionsin relation to health-related qualityof life and the multidimensionalityof pain”. Jens Lerbom i historia:“Mellan två riken. Integration, politiskkultur och förnationella identiteterpå Gotland 1500-1700”. JeanaJarlsbo i franska med inriktningpå franskspråkig litteratur ochfiktion: ”Écriture et altérité dans troisromans de J.M.G.Le Clézio. Désert,Onitsha et La quarantaine”. Per Johanssoni humanekologi: ”The Lureof Origins: An Inquiry into Human-Environmental Relations, Focused onthe ”Neolithization” of Sweden”. MikaelRosén i zoologisk ekologi:“Birds in the flow: flight mechanics,wake dynamics and flightperformance”. Mikkel Sander i kvartärgeologi:Climatic signals andfrequencies in the Swedish Time Scale,River Ångermanälven, CentralSweden”. Gustav Habraeus i mikrobiologi:“Stability determinantsand decay of Bacillus subtilis mRNAs”.Patric Lindahl i radiofysik: “Studieson Long-lived Radionuclides in theEnvironment with Emphasis on 99 Tc,Annons19

237Np and Pu Isotopes”. Torny Erikssoni biokemi: “Degradation ofwood polysaccharides by fungalglycoside hydrolases”. Björn Nilssoni kärnfysik: “High-ResolutionMeasurement of the 4 He (g ,n). Reactionin the Giant Resonance Region. MarioZetino Duarte i sociologi: “Vi kanskekommer igen, om det låser sig. Kvinnorsoch mäns möte med familjerådgivning”.Peter Snoer Jensen i fysik:”Measurement of Trace Componentsin Aqueous Solutions with Near andMid Infrared Fourier TransformSpectroscopy”. Michael Gottschalki fysikalisk kemi: “Magnetic RelaxationStudies of Self-Associating andMembrane Proteins”. Agnes NordinMwaiselage i arkitektur, särskiltutlandsbyggande: “Organised Chaos– Water and Sanitation Systems inHousing Areas in Dar es Salaam,Tanzania”. Jesper Jansson i datalogi:“Consensus Algorithms for Trees andStrings”. Åsa Conway i franska: “Lepréambule en francais parlé. Avecune attention particulière portée auxproductions dune apprenantesuédophone avancée”. MikaelFredenfalk i mekanisk teknologimed inriktning mot robotteknik:”Development of Intelligent RobotSystems Based on Sensor Control”.Utvecklingskonferens.Rådet för högre utbildning ochHögskolan i Gävle arrangerarutvecklingskonferensen ”Den professionellauniversitetsläraren – praktikoch teori” den 26-28 november.Konferensen ska vara en mötesplatsför utbyte av idéer och erfarenhetermellan dem som arbetar med attutveckla högre utbildning. För merinformation, www.hgur.se/utvecklingskonferenseneller 046-2227722.E-post: ingrid.jarnefelt@uclu.lu.seInbjudan till PBL – Startpaket 11-13 juni. Kursen ger en grundlig inblicki PBL som pedagogisk idé och konkretmetod. Huvudsyftet är att deltagarnaskall få en tillräcklig grundatt stå på vid diskussioner huruvidaPBL är något som kan tillämpas påden egna enheten. Arr UCLU(Utvecklingscentrum för lärande ochundervisning). Info 046-2224459.Ansökningsblanketter finns att hämtapå www.uclu.lu.se.16/4 Fakultetsklubben. Carl GöranSvedin, professor i barn- och ungdomspsykiatri:”Barn som far illa”. Kl 12.00-13.00 AF, nya fest, Lund. Info 046-2223965.16/4 Teknik- och naturvetarcirkeln.”Nyttan av äppelpaj – om kokkonstensbetydelse för fysiken”, Hans- UnoBengtsson, Inst för teoretisk fysik, LU.Kl 19.30-21.00 Palaestra hörsal, Lund.21/4 Lunchseminarium. Rolf Atterströmoch Nikos Mattheos: PBL via nätet itandläkarutbildningen. Kl 12.15-13.00sem.rum, Tornav. 9b, Lund. Anmälanvia www.uclu.lu.se22/4 Föreläsning. Prof Robert Benewick,univeristy of Sussex: ”Eight Grannieswith them: community and citizenshipin Urban China”. Kl 14.15-16.00 Asien-Centrum, Alfa 1, Scheelevägen 15, Lund.22/4 Den nya filosoficirkeln. “Omkaos och harmoni i existensen”, BernhardGabé. Kl 19.30 universitetsaulan, Lund.23-24/4 Konferens. Medicon Valleydagarnapå Axelborg i Köpenhamn.Arr Medicon Valley Academy. För merinformation, www.mva.org.23/4 Lunchseminarium: Att lära språkvia IT. Coralia Ditvall – Att lära språkvia IT – uppslag från rumänska påA-, B-, C-, D-nivå. Kl 12.15-13.00 UCLUsseminarierum, Tonrnav. 9b, Lund.23/4 Teknik- och naturvetarcirkeln.”Tekniken i köket – fungerer, fungererikke”, Urban Girhammar, KY- läke- ochlivsmedelsteknik, FU. Kl 19.30-21.00Palaestra hörsal, Lund.24-26/4 4th International Conferenceon FrontoTemporal Dementias, StarHotel, Lund. Info 046-177909. Se ävenwww.psykiatr.lu.se/FTDconf2003/24/4 Minisymposium. “Gör dagenslivsmedel oss feta?”. Kl 13.00-16.30Ideon, Knut Wicksells rum, Lund. ArrSNF Swdeish Nutrition Foundation. Info046-2862282.24/4 Föreläsning. Tema: Miljö, kulturoch utveckling. Kristian Gerner, professori historia: ”Socialism och miljö. Detsovjetiska exemplet”. Kl 18.00-19.00Samarkand, AF, Lund.25/4 Forskningsseminarium. Lärareoch forskare vid LTH inbjuds tillsammansmed Ideonföretag till gemensammaluncher med spännandeföredrag. Hilding Elmqvist – DynasimAB – som berättar om simuleringsverktygetDymola etc. Anmälantill:lisbeth.wester@kansli.lth.se ellerewa.lundh@center.ideon.se. Kl 11.30Ideon, Gästmatsalen, Lund.25/4 Seminarium. ”Femalemasculinity”, Judith Halberstam, associateprofessor, Dept of Literature, Universityof California, San Diego. Kl 14.15-16.00sal 3, Centrum för genusvetenskap,Lund.25/4 Seminarium. “Negotiations ofEnvironmental Treaties”, Elisabeth Corell,The Swedish Institute of InternationalAffairs, Stockholm. Kl 15.15-16.30MICLU, St Algatan 4, Lund. Se även:www.miclu.lu.se.27-28/4 Symposium. ”Lund-Medeltidakyrkometropol”. Info Anna Minara Ciardi,Teologiska institutionen, Lund.28/4 Studentafton. Sveriges justitieministerThomas Bodström talar ombl.a det svenska rättssystemets utvecklingoch framtid. Förköp av biljetter 046-384900. Kl 19.00 Akademiska Föreningen,Lund.29/4 Föreläsning. Den globala energikrisen– lösningar för en hållbar försörjning.Thomas B Johansson, professor,FN:s främste energiexpert. Kl19.00 Miljövetenskapligt Centrum, St,Stora Alg. 4, Lund.5/5 Teknik- och naturvetarcirkeln.”Genväg till bättre fruktträdgrundstammar”,Margareta Welander, Instför växtvetenskap, SLU, Alnarp. Kl 19.30-21.00 Palaestra hörsal, Lund.7/5 Lunchseminarium. Undervisningsom processmakeri. Kl 12.15-13.00UCLUs seminarierum, Tornav 9b, Lund.Anmälan till Eva Åkesson, UCLU.7/5 Studentafton. ”En kväll med RobertBroberg – nya sånger under arbete…..!”Roberg Broberg framträder med ettknippe material som aldrig tidigareframförts på scen. Förköp av biljetter046-384900. Kl 19.00 AF, Lund.Annons20

8/5 Medicinskt månadsmöte. Kl 16.30-17.30, aulan, blocket, universitetssjukhuset,Lund.8/5 Föreläsning. Tema: Miljö, kulturoch utveckling. Bill S Hansson, professori kemisk ekologi: ”Dofternas språk.Doftkommunikation hos människa ochdjur”. Kl 18.00-19.00 Samarkand, AF,Lund.12/5 Handikappforskningens dag.HAREC, Cenrum för handikapp- ochrehabiliteringsforskning, inbjuder tillsammansmed De HandikappadesSamarbetskommitté (DHS) till Handikappforskningensdag. Plats: Dunker Kulturhusi Helsingborg. Info 042-136970. Seäven: www.harec.lu.se13/5 Seminarium. ”Den nationellamodern. Moderskap i konstruktionenav nationell gemenskap under 1900-talets första hälft”. Charlotte Tornbjer,historiska institutionen, LU. Kl 14.15-16.00 Konf.rummet, Centrum förgenusvetenskap, Lund.14/5 Föredrag. ”Historiekulturer ochhistorieförmedling på Grönland”, LektorLars Berggren, historiska institutionen,LU, och lektor Roger Johansson, Lärarutbildningen,Malmö högskola. Kl16.15-18.00 Kulturen, Lund. Infowww.hist.lu.se/dkstud/index.htm.14/5 Teknik- och naturvetarcirkeln.”Hovmästaren! Kan jag få ett plåster?Såsen har skurit sig”, Bo Furuhagen,Charlotte Håkansson, LTH-ingenjörshögskolan,YTH-livsmedel. Kl 19.30-21.00 Palaestra hörsal, Lund.16/5 Idéseminarium: Lightening theLoad but Increasing the Learning”, ChrisRust, Oxford Centre. Seminarium medworkshop-karaktär: examination i focus.Chris Rust är chef för Oxford Centrefor Staff and Learning Development.Kl 13.15-16.00 UCLUs utbildningslokal,Tornavägen 11, Lund.21/5 Lunchseminarium. PBL via näteti tandläkarutbildningen. UCLUs seminarierum,Tornavägen 9b, Lund. RolfAttström och Nikos Mattheos.Juridiska fakulteten vid Lunds universitetinbjuder till installationsföreläsningden 25 april kl 14.15i Telaris (vån 1). Den förste innehavarenav Torsten och Ragnar Söderbergsstiftelsers professur till minnet av SamuelPufendorf, professor Aleksander Peczenikföreläser över ämnet ”Juridikens allmännaläror”. Info 046-2221095.Nordiska Afrikadagar i Uppsala 3-5 oktober. Nordiska Afrikainstitutetinbjuder härmed till Nordiska Afrikadagar,vilka kommer att struktureras runtföreläsningar med internationellt kändaföreläsare och arbetsgrupper ledda avforskare knutna till Nordiska Afrikainstitutet.Inbjudan riktar sig till studenteroch forskare i de nordiska länderna.För mer information, 018-562200.Se även www.nai.uu.seNordiska Afrikainstitutet utlyserstudiestipendier. Studiestipendier tillstuderande vid universitet och högskolori de nordiska länderna samt tilljournalister och läromedelsförfattare.Stipendierna täcker reskostnaderna tilloch från Uppsala samt logi. Ansökangörs på blankett som rekvireras frånwww.nai.uu.se eller Nordiska Afrikainstitutet,P.O. Box 1703, 751 47 Uppsala.Info 018-562200, e-mailSusanne.Hagstrom@nai.uu.seResestipendier för forskning i Afrika.Nordiska Afrikainstitutet utlyser ett antalresestipendier för forskning eller förberedelseav forskningsprojekt i Afrika.Ansökan görs på blankett somrekvireras från www.nai.uu.se ellerNordiska Afrikainstitutet, P.O.Box 1703,751 47 Uppsala.För mer information,018-562200 eller e-mailIngrid.Andersson@nai.uu.seFöreningsstämma.Pensionsföreningen mellan yngre lärareoch tjänstemän vid Lunds universitetkallas till ord.föreningsstämma onsdagenden 21 maj 2003, kl 17.00 på Historiskainstitutionen, Magle St Kyrkogatan 12A, rum 206, Lund.13-15 maj: Rikskonferens i Gävle,“Skola & Arbetsliv – I samarbete förväxande kvalitet”. Info www.gavle.se/ssa/konferens26-27 maj: Konferens ”Highereducation and globalisation.Knowledge, what are the issues forthe future?”. Brest, Bretagne. Infowww.enst-bretagne.fr/ESM2003-04-072-4 juni: Nordisk kulturlandskapskonferensI Ulvik I Hordaland, Norge.”Landskapet som resurs!. Mer informationfinns på: www.nordiskkulturlandskap.noAv utrymmesbrist har LUM inte någoninformation om stipendier & forskningsanslag.Aktuella listor hittas däremotpå www.eken.lu.se/stipendier ochwww.lu.se/intsek/EU:eu.htmlAnnons21

Det händer vid Lunds universitetLäkemedelcentrum visar KCs forskningDen 24-25 april arrangerar Läkemedelscentrumett symposium. Syftetär att ge en bild av den forskningsom bedrivs på Kemicentrum i Lundför att utveckla och producera framtidensläkemedel.Läkemedelscentrum bildades vidårskiftet, har sin bas på Kemicentrumoch är en del av Lunds universitetoch Lunds tekniska högskola.Det är en sammanslutning avlärare och forskargrupper med ettgemensamt intresse för utvecklingav den kemi och teknik som användsvid framställning och använd-Neurovetenskapens Dag i majDen 8 maj anordnar Medicinska fakultetenårets NeurovetenskapensDag med föredrag av kända internationellaforskare, som i år kommerfrån Berlin, München, London ochOxford. I anslutning till arrangemangethålls också årets Segerfalkföreläsninganordnad av Thorstenoch Elsa Segerfalks Stiftelse.Planerad Segerfalks-talare förning av nya läkemedel.Verksamheten omfattar grundutbildninginom både kemi- ochteknikområdet samt forskarutbildning.Ett 30-tal forskare och läraresamt ett 100-tal doktorander medverkari centret.Symposiet den 24-25 april ägerrum på Kemicentrum Sal A och ärLäkemedelscentrums första arrangemang.Det blir något av ett informelltstartskott för verksamheten.Både forskare och allmänhet ärvälkomna att närvara.året är professor V S Ramachandranfrån San Diego, vars föredraghar titeln ”What neurologycan tell us about human nature”.Ramachandran utsågs för några årsedan av Newsweek till medlem iCentury Club, tidskriftens lista överde hundra personer som är mestvärda att hålla ögonen på under detnya århundradet.Bussavgångar under HumanistdagarnaFredag 25 april9.30 avgång från Köpenhamns humanistiska fakultet (KUA)10.30 ankomst till Lund (Domkyrkan)13.00 avgång från Lund (Domkyrkan)14.00 ankomst till från Köpenhamns humanistiska fakultet (KUA)Lördag 26 april9.00 avgång från KUA10.00 ankomst till Lund (Domkyrkan)10.00 avgång från Lund (Domkyrkan)11.00 ankomst från Köpenhamns humanistiska fakultet (KUA)14.00 avgång från Köpenhamns humanistiska fakultet (KUA)15.00 ankomst till Lund (Domkyrkan)15.00 avgång från Lund (Domkyrkan)16.00 ankomst till Köpenhamns humanistiska fakultet (KUA)Söndag den 27. april9.30 avgång från Köpenhamns humanistiska fakultet (KUA)10.15 ankomst Malmö högskola10.15 avgång från Malmö högskola11.00 ankomst till Köpenhamns humanistiska fakultet (KUA)12.00 avgång från Köpenhamns humanistiska fakultet (KUA)13.45 ankomst till Malmö högskola18.00 avgång från Malmö högskola18.45 ankomst till Köpenhamns humanistiska fakultet (KUA)Bussen är gratis och kan ta upp till 50 passagerare. Principen först-till-kvarn gäller,vilket kan innebära att man får ta tåget hem.Klart med utbildningeni mänskliga rättigheterI höst kör den nya utbildningeni mänskliga rättigheterigång. Det är en tvärvetenskapligutbildning där lärare ietik, historia, statsvetenskapoch juridik tillsammans kommeratt ha huvudansvaret förundervisningen.Undervisningen ska äga rum påRaoul Wallenberginstitutet,som har ett av Europas störstabibliotek inom ämnesområdet.Raoul Wallenberginstitutet harredan idag en utbildning imänskliga rättigheter, men denvänder sig bara till jurister. Tankenär att den nya utbildningenska ge en bredare belysningmed fler infallsvinklar. Förutomhuvudämnena kommer detDen 25 april klockan 12.00 invigsArkivcentrum Syd på Gastelyckan iLund. Då får Lunds universitet38.000 nya hyllmeter att till sitt förfogande.Sammanlagt kommerLunds universitet, Region Skåne,Landsarkivet och Länspolismyndighetenatt dela på 85.000 hyllmeter.Inflyttningen till de nya lokalernahar tjuvstartat, och på plats finns redande centrala och historiska arkiven.– Häromdagen tog vi emotLunds universitets fundationsbrev,berättar platschef Adam Hidestål.250 personer är bjudna till invigningensom kommer att förrättas avrektor Göran Bexell, landshöv-även att finnas inslag av bl aidé- och lärdomshistoria, genusvetenskapoch rättssociologi.I första hand startar kurserupp till 60 poängsnivå, men påsikt följer magisterutbildningoch även forskarutbildning iämnet.Utbildningen vänder sig tillstudenter från alla fakulteteroch man tror att särskilt lärare,journalister och människor somarbetar i internationell tjänstkommer att vara intresserade.Man kan även tänka sig att exempelvispolis och vårdpersonalintresserar sig för fort- och vidareutbildningi ämnet.Enda grundkravet är att mantidigare har läst 20 poäng påhögskolan.Arkivcentrum Syd klart för invigningTre resestipendier utlottas i enuppsatstävling på temat ”Entre-Sverige”. Tävlingen är öppen för allasom skriver uppsats om entreprenörskapoch småföretagande på minst10 poäng på c- eller d-nivå inomförljande ämnesområden: ekonomiskhistoria, företagsekonomi, historia,juridik, kulturgeografi, litteraturvetenskap,nationalekonomi, pedagogik,psykologi, socialantropologi,sociologi, statistik eller teknik.Arkivcentrum Syds glasade ingång.dingen, länspolismästaren, regiondirektörenoch kommunstyrelsensordförande.UOUppsatstävling för entreprenörerUppsatsen ska vara framlagd och hafått betyget väl godkänt under läsåret2002/03 och skickas in senast27 juni 2003.Tävlingen arrangeras av bla VIN-NOVA och Institutet för entreprenörskaps-och småföretagsforskning,ESBRI.Information och anmälan:tobias.dalhammar@esbri.se ellerwww.esbri.se22

Känsligt medflygplatserÖkande terrorhot och Schengenavtaletställer nya krav på utformningenav flyggplatser. Påett seminarium i Lund diskuteradeshur framtidens flygplatserska byggas för att tillgodose varaktighet,utveckling och framtidaförnyelse.Seminariet ordnades av nätverketNordic Airport Architecture ochlockade ett fyrtiotal personer.– Ur vår synpunkt som arkitekterär flygplatser inte alltid en skönvärld, säger arrangemangets huvudmanMats Edström, professor påAvdelningen för Bebyggelsevård vidLTH.– Flygplatser är en känslig miljö.Våra uppgifter som arkitekter är attskapa nya strukturer och få flödet påflygplatsen att fungera. God arkitekturkan genom sin utformning vägledaresenärerna genom terminalenutan många skyltar och informationspersonal.TerrordådenDet är inte ovanligt att flygplatser ärstökiga och svåra att orientera sig i.– Det kan vara skyltar som ärsvåra att upptäcka eller buller somgör att resenärerna inte uppfattarhögtalarmeddelanden, säger BrianEdwards, professor från Herriot-Watt University i Edinburgh och enav två huvudföreläsare.Brian Edwards påtalar att terrordådenden 11 september har ökatkraven på säkerhet och att flygplatsarkitekturenjust nu genomgår enförändring.Det är inte bara de ökade säkerhetskravensom gör att flygplatsernai framtiden måste planeras annorlunda.Även EU:s Schengenavtalställer nya krav.– Avtalet innebär att helt nyatyper av terminaler behöver byggas.Passagerarna ska separeras direktefter ankomst utan att säkerhetsproblemeller köer uppstår, sägerden danske arkitekten och huvudföresläsarenPeter Leuchensring,mannen bakom utbyggnaden avArlanda.JIMMIE KRISTENSSONHÄNTJING LIU, doktorand på Avdelningenför bioteknik har fått Teknikbrostiftelsensidéstipendium på100.000 kronor. Han har utvecklatett biosensorsystem som kan övervakaoch styra biologiska processervid rening av avloppsvatten eller produktionav biogas.ETT VERITABELT PRISREGN harfallit över Historiska institutionen,skriver institutionens infoblad Hilma.Bland annat har Rune Bokholmfått det Letterstedska litteraturprisetför sin bok Tisdagsklubben. Omglömda antinazistiska sanningssägarei svenskt 30- och 40-tal.Anna Lindberg har fått pris frånKungliga Vitterhetsakademin för sinavhandling om cashewarbetare iKerala i Indien.PROFESSOR Inger Björck vid LTHfrån Institutionen för näringslärahar tilldelats Druvans Guldpris på500.000 kronor. Druvans Guldprishar delats ut till förmån för medicinskforskning sedan 1920.LUNDASTUDENTERNA JohanLindström, Gustav Lindström ochToivo Henningsson har vunnit Teknik-SM.Finalen i Linköping hadesamlat 1300 teknologer från helalandet.KARIN OLSSON efterträder HedvigLohm som redaktör för tidningenLundagård.LO GORTON, professor i analytiskkemi i Lund, är en av nio nya ledamöteri Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin,IVA.ANDERS HÅKANSSON har fått detnordiska priset på 100 000 kronorav den danske donatorn SvendAage Friedrichs. Anders Håkanssonblev professor i allmänmedicin iMalmö i år och har mödrars ochbarns hälsa som en av sina huvudinriktningar.Priset utdelas ”som enanerkendelse for en stor indsats foralmen medicinsk forskning”.KATARINA SAND-GREN, Barnkliniken iLund och IngridHedenfalk, Avd förexp patologi i Malmödelar på Anna GretaCrafoords pris förKatarinabästa avhandling2002 vid Medicinska fakulteten.Sandgren har studerat rubbningari tarmfunktionen vidHirschsprungs sjukdom, som är enmedfödd störning av tarmrörligheten.Hon visar bl.a. att det går attodla friska nervceller och medmikrokirurgi transplantera demtill de sjuka tarmavsnitten. Detta kani förlängningen leda till effektivareoch mindre stympande behandlingHedenfalk har utnyttjatkraftfulla genanalysmetoder,s.k.vävnads-microarrayteknik, för att identifieragenetiska förändringari bröst-Ingridcancer från patienteri familjer med förekomst av bröstcancer.Pristagarna fick dela på summan34.000 kronor och fick 17.000 vardera.Marssolen lyste generöst när rektorGöran Bexell hade samlat Politikerforumtill en första träff. Bland deltagarnafanns representanter försåväl regering som riksdag, Lundskommun och EU-parlamentet. Gö-SUNE SVANBERG, professor iatomfysik vid LTH, har kreerats tillhedersdoktor vid universitetet iLiège. Motiveringen är ett flerårigtsamarbete inom laserspektroskopiav atomer och joner av astrofysikalisktintresse. Arbetet har resulterati ett stort antal gemensammapublikationer. Vid promotionen iLiège var Sune Svanberg prydd med”Liège-regalierna”, en talar från LUoch doktorshatten från 1993 närMedicinska fakulteten i Lund gjordehonom till sin hedersdoktor.Första träffen med PolitikerforumI främre ledet: statsrådet Morgan Johansson (s), Karin Svensson Smith (v), UlfHolm(mp), Göran Bexell, vice-rektor Eva Åkesson, Tobias Billström(m). Bakre:Anne-Marie Pålsson (m), Lars Lindblad (m) Peter Honeth, Lennart Prytz,kommunstyr.ordf (s),Bo Bernhardsson (s), Ulf Nilsson (fp), EU-parlamentarikerOlle Schmidt (fp) och vice-rektor Björn Wittenmark.ran Bexell och Peter Honeth presenteradeLU i siffror, ord och bilder,berättade om universitetets olikauppgifter, dess glädjeämnen och bekymmer,ambitioner och önskemål.23

INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNANy På bok gång om lundasonenCharles Nelsons äventyrslivEtt spännande livsöde möteross i boken om Charles E. Nelson,sjöfarare, entreprenör,etnograf och pionjär i NyaZeeland. Efter ett äventyrligtliv ombord på valfångare ochslavfartyg slår han sig ned iNya Zeeland, där han bl aupptas som medicinman "AWhite Tohunga" bland de inföddamaorierna.Carl Esaias Nilsson (han kalladessig senare Charles E. Nelson),föddes 1829 och var sontill lärdomsgiganten, lundaprofessornSven Nilsson. Boken,utgiven på engelska, ärskriven av förre LTH-professornGunnar Kullberg tillsammansmed hustrun Peggy, därtilljurist. Den är resultatet avdrygt fem års forskning blandkällor i Nya Zeeland och härhemma.Tyska valfångarenJacob Wallenbergs ”Min son pågalejan” lockade på den tidenunga män att gå till sjöss. CharlesNelson lämnar Lund vid 16års ålder för att söka lyckan påhaven. Han tillbringar 12 årombord på amerikanska ochtyska valfångare i Atlanten ochStilla Oceanen med mellanspelsom navigatör på slavfaryglängs Östafrikas kust.KOSTSAMT I KRISTIANSTADFör omväxlings skull är det i Kristianstadsom skandalerna duggar tätt.Såväl kommunen som kyrkan och statenär inblandade.Först var det ett kommunaltentreprenadbolag som skrev blufffakturor.Sedan avslöjades det att enkyrklig funktionär tömt fonderna till behövandepå ansenliga belopp. Och nusenast har en jurist, anlitadsom föreläsare,häktats för misstanke om att halurat ekonomiinstitutionen vid högskolanpå miljonbelopp.Nu utreds härvan, där oklar redovisningav lärarnas arbetstid samt otydligakontrakt 24 med konsulter och externaHan återvänder till Sverigeunder ett par sejourer och avläggerstyrmansexamen HÄNT och sedankaptensdito vid Navigationsskolani Malmö. Dessutomskaffar han sig en gedigenspråkutbildning och lär sigockså jiddisch ombord på fartygen,förutom hebreiska somCharles Nelsons föräldrar och syskon. Modern Cecilia stickar och fadern Sven läser.Osså vi på sladdenföretag, också ingår.Högskolan kämpar dock vidare ocherbjuder som första? lärosäte i landetsina studenter gratis barnpassningunder kvällskurser på tisdagar, onsdagaroch torsdagar.För att fylla på tomma utbildningsplatserrekryterar man kineser, vilket lärräcka en bra stund och kan ses som ennära nog oändlig resurs.Så det finns flera anledningar till attfolk i Kristianstad numera tittar ensmula snett på varandra.GLAD PÅSK önskas alla vänner högreutbildning och av etik i synnerhet!han kunde förut. Han hade ärvtfaderns etnologiska intresse ochbörjar därför skriva ner sinaobservationer av skeppskamraterna.Tidigt får Charles Nelsonkontakt med maorier, ett uppskattatbåtfolk som deltar i jaktenpå valar och sälar i Söderhavet.Han lär sig deras språkoch går iland i Auckland förstagången 1852 för att sedanstanna i Nya Zeeland för gottfrån 1858. Från Hauraki Gulffraktar han timmer till de polynesiskaöarna Raotonga, Tongaoch Fiji och lär sig dialekterna.Charles Nelson hamnar sedani Kaiparadistriktet. Fadernuppmanar honom att bosättasig där och sänder 1700 pundsom hjälp och vill att han skaskicka hem maoriaartefakter.Få vita bor i distriktet. Exploateringenav skogen har justbörjat och sågverk byggs vidflodmynningarna. Charles Nelsonhjälper till med timmertransporternaända bort tillAustralien. Det är här han träffarsin blivande hustru IhaperaStanaway, dotter till Kaiparashamnkapten J. J. Stanaway ochhans maorihustru Henipapa.De gifter sig 1864 och byggerett hem och det första hotellet iHelensville.Iland för gottEfter en fartygsförlisning underhans kommando går CharlesNelson iland för gott för att arbetasom tolk, lantmätare ochinköpare av maoriland till staten.Hans giftemål och arbeteför honom i nära kontakt medMaorierna och han undervisasav deras präster, Tohunga, i derasriter och seder. När en avdem dör får han inta dennesplats och utöva ceremoniernavid begravningen. Det var enära som ingen annan ”pakeha”dvs vit man hittills vederfarits.Charles Nelson har nu samlatin ett ordförråd på 2000-3000 ord som inte fanns i någotlexikon. Paret Nelson får tvåCharles E Nelsondöttrar och två söner, flyttar tillAuckland, där Charles fortsättersina bokliga studier medhjälp av ett stipendium frånguvenören. Hustrun Ihaperaavlider endast 35 år gammal.Charles gifter sig 1885 medden sjuksköterska han anställtunder hustruns sjukdom, MaryHeavy O´Connor. Mary sombara är 19 år, ägnar hela sittvuxna liv åt Charles familj.Charles påverkas starkt avfaderns död 1883 och vill publicerasitt insamlade material ommaorierna till hans ära. Menprojektet rinner ut i sanden. Detmesta av materialet har gått förlorat,men 29 värdefulla brevförvaras i Turnbullbiblioteket iWellington. Hans samling avmaoriord finns bevarade i H.Williams Maori Dictionary.Under 1890-talet övertarhan ett hotell i Rotorua, somhan gör till en internationell turistattraktion.Han låter ocksåbygga ett möteshus, Rauru, eftermaiorernas skyddshelgonför snidning. Det invigs underflera dagars festligheter med representanterför maiorernasparlament närvarande. Husetavyttrades 1904 och återuppfördessenare i Museum fürVölkerkunde i Hamburg, därdet än idag finns för påseende.Charles Nelson och hansunga hustru bosatte sig 1906 påen farm utanför Auckland, därhan slutar sina dagar 1909.CHRISTER HJORTOsså vi på sladdenFOTNOT: Boken Charles E. Nelson”A White Tohunga” utges avförlaget IK Foundation & Company,Whitby, UK. ISBN 1-904145-01-9. Pris: £ 22 Medlemmar iLunds universitetshistoriska sällskapkan köpa boken med 25 % rabattdvs för 260 kronor inkl frakt(info per tel 046-2227008).

▲Bjuv är enindustriort där detär hyfsat lätt att fåjobb utan högreutbildning. Andelenhögskoleutbildadeär också låg.BJUV– ett vetenskapligtfrälsningsobjektBjuv är en av de kommuner som har lägst utbildningsnivåi landet. Endast 13 procent av invånarnahar någon form av eftergymnasial utbildning.Med stora arbetskraftsslukande industrierhar Bjuvsborna inte behövt läsa vidare –jobb har funnits ändå.Nu vill Lunds universitet dock intresseraBjuvsborna för universitetsstudier genom ettprojekt för högstadielever. I mars drog dessutomett antal lundaforskare till Bjuv under VetenskapensDag. LUM hängde med.Vetenskapens Dag är ett återkommande arrangemangsom har anordnats sedan 1996. Fem kommunerfår besök av lundaforskare under varsindag, då skolungdom och allmänhet får ta del avpopulärvetenskapliga föreläsningar.I Ängelholm, Landskrona, Eslöv och Ystad hardelar av programmet varit förlagda till gymnasieskolor.Med sina 13.700 invånare är emellertidBjuv för litet för att ha ett eget gymnasium. Manhar däremot ett livaktigt komvux, och det är därVetenskapens Dag äger rum. Komvux Futurumheter det och är förutom ett vanligt komvux ocksåett lokalt lärcentrum där man kan få hjälp att läsahögskolekurser via Internet och videokonferenser.Välkomnande orkesterLokalerna ligger mitt i ett bostadsområde. Vidingången står dagen till ära en blåsorkester i rödauniformer och klämmer i med ”Rock Around theClock”. Vissa av musikerna är mycket unga, menlyckas hyggligt med sin uppgift. Orkestern passarbra eftersom blåsmusik är rätt stort i Bjuv. Detfinns hela tre musikkårer, som har sina rötter ikommunens gruvhistoria. Den sista stenkolsgruvanlades visserligen ner 1979, men gruvarbetarnasblåsorkestrar lever vidare.Bjuvs framtid. Kommer LU månne att inspirera dessa ungdomar att läsa vidare?IX

▲”Våra ungdomar har en förkärlek för att väljayrkesprogram på gymnasiet. Det ser vi inte minstpå notan till kommunen – de väljer de dyrareicke-teoretiska programmen.”Downtown Bjuv.I entrén på Komvux Futurum har studievägledarefrån Studentservice och Medicinska fakultetensamt tre studentambassadörer bullat upp utbildnings-och anmälningskataloger till höstens utbildningarvid LU. Trots att det är ganska trångt i denlilla entrén har lundafolket inte alltför mycket attgöra. Alla är på väg till föreläsningarna.Dagens program är prydligt uppsatt på en centralanslagstavla. I sal 101 ska det bli något somheter ”Att leva i universitetet. En svensk, en invandrareoch en kvinna kom in på Lunds universitetoch glömde att gå hem”. Ett trettiotal personerväljer att ta reda på vad som döljer sig bakomrubriken. De får sig en intressant stund medastronomiprofessorn Arne Ardeberg, historikernoch mångfaldssamordnaren Sanimir Resic samtsociologen Eva Kärfve. Lundaforskarna berättarpersonligt om hur det kom sig att de började plugga,varför de valde att bli forskare och hur det gårtill när man forskar. Tonen dem emellan är hjärtligoch publiken skrattar flera gånger, inte minstnär Arne Ardeberg beklagar sig över hur dåligtkonstruerad människan är för att studera rymden– våra ögon är helt enkelt för små.– Om vi tittar på varandra så ser vi att det finnsplats för mycket mer ögon!Hyfsat med folkDet kommer 25–30 personer på de flesta föreläsningarnaunder dagen, med ett par undantag.Komvux Futurums rektor Anders Fagerström ärganska nöjd, även om det kom fler förra året dåVetenskapens Dag arrangerades i Bjuv för förstagången.– Men Vetenskapens Dag är en öppning, manfår en kick när det kommer hit människor frånuniversitetet, säger han över lunchen som komvuxbjuder lundafolket på i Findus personalmatsal.Uppenbarligen är det här man äter lunch i Bjuv,vare sig man tillhör de 1200 anställda på Finduseller inte. På väg in passerar två hungriga poliserlundagänget och hälsar på Anders Fagerström.Även kocken, som står bakom dagens medelhavsbuffé,känner rektorn.– Han har gått hos oss på komvux, meddelarAnders Fagerström stolt.Det är överhuvudtaget ganska många som läserpå komvux i Bjuv – just nu har man 440 eleveri åldrarna 18 till 55 år.– Man kan läsa in ett helt gymnasieprogramhos oss på fyra terminer. Fast många väljer baraenstaka ämnen. Det kan vara t ex vara företagsom skickar hit sina anställda för att förbättraengelskan när det har blivit koncernspråk, berättarAnders Fagerström.Få går vidare till högskolanEn del läser dock för att bli behöriga till högskolestudier.Och det behövs om man ska få uppandelen högskoleutbildade i kommunen. Idag ärdet endast 17,1 procent av ungdomarna i Bjuvsom inom fyra år efter gymnasiet har påbörjat enhögskoleutbildning. Det är långt ifrån de 50 procentav en årskull som utbildningsminister Östrosvill se läsa vidare.– Att så få ungdomar går vidare till högre studierhar med traditioner att göra. I Bjuv har detaldrig varit svårt att få jobb, påpekar Per Ek, somär ADB-lärare på komvux.Förr arbetade folk i gruvan, sedan har tillverkningsindustrintagit över. Idag finns det ca 550 företagi kommunen men det är främst stora industriersom har präglat samhället. Höganäsbolaget,som tillverkat eldfast tegel, och livsmedelsföretagetFindus är några. Själv tillhör Per Ek de mångaBjuvsbor som har sommarjobbat på Findus, ochhan berättar målande om hur företagets berömdaärtor styckfryses i luften på en kall luftström.Högutbildade bor vid kustenMan kan möjligen tycka att alla dessa företagborde kräva en hel del arbetskraft med högre utbildning.Och det gör de. På Findus hemsida presenterastvå mönsteranställda – båda med högskoleutbildning.Men de är talande nog inte föddai trakten och de bor dessutom i Helsingborg.– Jo, det stämmer att många högutbildade somarbetar i Bjuv inte bor i kommunen, säger kommunalrådetStefan Svalö (s), när LUM ringer uppett par dagar efter besöket i Bjuv.– Det är finare att bo nära kusten, i Helsingborg,Höganäs och Ängelholm. Och det är ju baraX

Programsamordnaren Martha Ullerstam vidLU kontrollerar programmet.Studentambassadören David Granquist delar ututbildningskataloger och svarar på frågor.Föreläsningarna lockar ca 25–30 personer.Komvux Futurum ligger mitt i ett bostadsområde.Komvux rektor Anders Fagerström vill bo vid kusten.några mil bort. Vi har 2000 personer som pendlarin i kommunen dagligen och de är nog mesthögutbildade.En av dem är rektor Anders Fagerström, sombara skulle kunna tänka sig att flytta till Bjuv omhan fick havsutsikt…Stefan Svalö påpekar också att de som väl åkeriväg och läser på högskola sällan flyttar tillbakatill lilla Bjuv. Så där får Bjuvsungdomarna inteheller några akademiska förebilder. Man lever i envärld där det gäller att gå direkt ut från gymnasietoch tjäna pengar.Väljer yrkesprogram– Våra ungdomar har en förkärlek för att väljayrkesprogram på gymnasiet. Det ser vi inte minstpå notan till kommunen – de väljer de dyrare icketeoretiskaprogrammen, berättar Stefan Svalö.En som oroar sig över utbildningsnivån i Bjuvär Carl Sundberg. Han tillhör själv de Bjuvsborsom aldrig flyttade tillbaka sedan han börjat plugga.Nu är han teologie doktor och projektledarepå Sekretariatet för fortbildning, vidareutbildningoch distansutbildning vid LU. Nyligen har hanfått pengar från regeringens rekryteringsdelegationför ett projekt som han kallar BJUniVeristetet.Avsikten är att ”uppnå attitydförändringar tillhögskolestudier bland högstadieungdomar i ettindustrisamhälle”, som det står i projektansökan.Det ska man bl a göra genom att låta 18 etnologistudenterfara till Bjuv och under en vecka ihöst genomföra en undersökning om attityder tillutbildning. De kommer att få hjälp med arbetetav sex–åtta praoelever från Varagårdsskolanshögstadium i Bjuv.– Det vore intressant att redan på högstadietvisa att forskning inte bara görs långt bort. Detkanske också väcker frågor om universitetet, sägerCarl Sundberg.Prao vid universitetetHögstadieeleverna erbjuds också att komma ochpraoa vid universitetet i Lund. Därtill finns detplaner på en miniutbildningsmässa samt en temadagför skola, komvux och allmänhet där studentambassadöreroch Bjuvsbor som har läst i Lundtalar om sina erfarenheter av Lunds universitet.– Detta är ett angeläget projekt som ligger migvarmt om hjärtat, säger kommunalrådet StefanSvalö.– Jag är själv byggnadssnickare och har jobbatutonhus i femton år och känner hur min kropphar påverkats av det. Det är ett hederligt yrke ochinget att skämmas för, men det är viktigt för denpersonliga utvecklingen att visa ungdomarna attman kan göra andra val. Om man inte har någoni sin närhet som har erfarenhet av akademiskastudier vet man inte vad det kostar eller hur detgår till. Man har ingen att bolla det med. Därförär det här projektet viktigt.TEXT: PETRA FRANCKEFOTO: KENNET RUONAArne Ardeberg, Eva Kärfve ochSanimir Resic berättar om varförde blev forskare.XI

▲FORSKNINGENS VILLKORDoktorsavhandling – livsverk eller lärlingsprojekt? Är doktorsexamen en säkerbiljett till en akademisk karriär eller en osäker merit på arbetsmarknaden?LUM ska belysa villkoren för forskarstuderande och nydisputerade, och börjarmed en avhandling i klinisk medicin – och med ett exempel på hur kärvt dethåller på att bli för etablerade medicinska forskare utanför läkarprofessionen.Forskningsintresseradeläkare fått svårare att hinnamed. Tempot har höjts ochdet har blivit allt mersjukvård i det kliniskaarbetet. BarnneurologenKristina Thorngren-Jerneckdisputerade dock nyligen.Men då hade hon varitdoktorand sedan 1991.FOTO: KENNET RUONA.Tid och moröttersaknas för kliniska forskareMer tid, sammanhängande tid… Det är tidvistufft att jobba som läkare på dagarna och försökaforska på helger och kvällar. Och det behövsnågon mer morot för att satsa på forskningän tillfredsställa sin nyfikenhet.Det säger Kristina Thorngren-Jerneck, barnläkarevid Universitetssjukhuset i Lund, som nyligendisputerat på en avhandling om att förutsägarisken för CP-skador hos nyfödda fullgångnabarn. Hon tycker det är ett självklartkrav att läkarna på en universitetsklinik ocksåska ha tid att forska.– Många läkare tar lång tid på sig för att få fram enavhandling. Se på mig – jag registrerade mig somdoktorand redan 1991. Det var svårt att få forskningstidoch svårt att göra något meningsfullt på envecka då och då. Mitt yngsta barn var sex år när jagbörjade så min fritid var ganska intecknad.Många slitsamma år och inget självklart klivpå karriärstegen – och ingen lönebelöning… Såhar också de kliniska avhandlingarna blivit färre.Vad är då drivkraften?– Nyfikenhet. Det har drivit mig ända sedanjag började läsa medicin. Sen blev jag skakad överdet jag ibland såg som barnläkare – hur barn somvarit till synes fullt friska hela tiden i moderlivetkunde få bestående skador på grund av syrebristunder förlossningen. Jag ville försöka ta reda påvad som hände i hjärnan vid syrebrist och om detkunde finnas möjligheter att förebygga CP-skadorna,berättar Kristina Thorngren-Jerneck.Trots att doktorandtiden blivit lång och att detvar kärva arbetsvillkor i början så känner sigKristina Thorngren-Jerneck ändå gynnad. Delshar hon haft både Nils Svenningsen och KarelMarsal som inspirerande handledare, dels fickhon så småningom en klinisk doktorandtjänst ochkunde forska på heltid några år. Samtidigt har detvarit en fördel att hålla på så länge som jag gjortför jag har fått en gedigen forskarutbildning ochkänner mig självständig som forskare.XIII

▲FORSKNINGENS VILLKOR– Jag fick gå ner i lön men det var det värt.Utan den tjänsten hade jag inte kunnat delta i destudier jag gjort tillsammans med forskare frånandra discipliner och jag hade inte kunnat resa utoch träffa andra forskargrupper. Det borde finnasfler sådana tjänster för kliniker och de ekonomiskavillkoren borde vara bättre.Men istället har forskningsintresserade läkarefått svårare att hinna med. Tempot har höjs ochdet har blivit allt mer sjukvård i det kliniska arbetet.Tidigare fanns det mer luft i systemet. Ochdetta fenomen är inte begränsat till Lund. Vidandra medicinska fakulteter, både inom och utomSverige, har de ansvariga med oro noterat att alltfärre läkare väljer att doktorera.Det saknas både morot och piska. Den vetenskapliganyfikenheten har sitt pris – en medicinedoktorsexamen ger inte automatiskt högre lön.Och det är inte längre en given merit att ha disputerat.Det finns välbetalda överläkartjänster isjukvården utanför universitetssjukhusen – utankrav på en fullgjord avhandling.– På en universitetsklinik måste det finnasforskande läkare och forskningen måste premieras.Vi måste ha tid för att föra en dialog med denprekliniska forskningen och överföra de frågeställningarsom vi ser i det kliniska arbetet, sägerKristina Thorngren-Jerneck.– Och det räcker inte med tid för själva avhandlingsarbetet.Vi behöver tid efteråt också –till exempel för att hinna att läsa och ta till osskunskap som kan omsättas i bättre sjukvård. Annarskommer ju inte forskningen patienterna tillgodo. Universitetsklinikerna ska ju vara förebilderinom sjukvården – det är här som vi förväntasha också den nya kunskapen och kunna användade nya metoderna.– Sjukhuset hade åtminstone kunnat belöna ossmed ett eget rum. Bara det hade varit en morot,säger hon och se sig lite hjälplöst omkring i densmutt som hon delar med en kollega.– Och hur ska vi kunna entusiasmera yngrekollegor att börja forska om de inte ser att sjukhusetuppskattar att vi bygger upp och utnyttjarny kunskap i vårt arbete med patienterna?SOLVEIG STÅHLTre av tusen nyfödda barnfår skador för livet pgasyrebrist i samband medförlossningen. (Barnet påbilden har inget medartikeln att göra.)FOTO: HAGBLOM FOTO.Risk för CP-skada kan förutsägasGår det att förebygga hjärnskador hos nyföddasom drabbas av syrebrist vid förlossningen?I sin avhandling har Kristina Thorngren-Jerneckstuderat några olika metoder att bedöma riskenför CP, dvs cerebral pares, hos dessa barn.Hennes resultat har bland annat resulterat i attkejsarsnitt är på väg att bli praxis vid sätesförlossningar.Av 1000 nyfödda barn är det åtta som drabbas av syrebristi samband med förlossningen och av dessa är det tresom blir så påverkade att de får skador för livet.– Mina studier handlar bara om fullgångna barn. Mångatror att CP-skador främst drabbar barn som föds för tidigt,men två tredjedelar av alla CP-barn har fötts i normal tid,säger Kristina Thorngren-Jerneck. Riskfaktorer kan vara attmoderkakan lossnar, att barnet föds med navelsträngenrunt halsen, att barnet är stort eller att det föds med sätetförst. Dessutom är det fler pojkar än flickor som får skadorav syrebristen. Efter vårt fynd om att sätesförlossningökar risken för syrebrist har man ändrat rutinerna på förlossningsklinikernaoch förlöser med kejsarsnitt i sådana fall.I Kristina Thorngren-Jernecks stora registerstudie på enmiljon barn finns det också många fall av CP-skador därorsaken är okänd.I samarbete med radiofysiker har Kristina Thorngren-Jerneck mätt omsättningen av socker i hjärnan med PETteknik(positronemissionstomografi). Tekniken innebär attradioaktivt märkt socker sprutas in i blodbanan och sedanavläser PET-”kameran” hur sockret tas upp i hjärnan. Forskarnavisade att barn som drabbats av syrebrist vid förlossningenoch senare utvecklar CP-skador, har en lägreomsättning av socker i hjärnan vid tio dagars ålderEEG befanns också vara en bra metod att förutsägaCP-skador (EEG innebär att man med hjälp av många småelektroder på hjässan mäter den elektriska aktiviteten ihjärnan). En annan bedömningsmetod är att mäta halternaav ett kalciumbildande protein som kallas S100. Detaktiveras av en viss typ av nervceller i hjärnan. Barn somhaft svår syrebrist och barn som senare utvecklar CP harhöga halter av proteinet S100. Ju högre värden desto allvarligarevar barnens skador. Dessa mätningar gjordes direktefter förlossningen.För att få mer kunskap om vad som händer i en nyföddshjärna som utsatts för syrebrist har forskargruppen har gåttvidare och utvecklat en djurmodell med lammfoster.– Vi tror att det precis som vid stroke, som också ledertill syrebrist, finns ett tidsfönster när det går att påverkaförloppet och minimera skadorna. Det pågår t ex försök, idjurmodell, på andra håll att behandla nyfödda som är iriskzonen efter syrebrist, med en typ av läkemedel somanvänds just vid stroke. Man vet också att kyla kan minskarisken genom att energibehovet sänks. En sådan behandlingprövas nu i en internationell studie. Direkt efter förlossningenkyls barnets huvud ner med en kylmössa somfår sitta på några dygn. Vi följer den studien med stortintresse, säger Kristina Thorngren-Jerneck som har blivitinvald i nätverket European Neonatal Brain Club.XIV

FORSKNINGENS VILLKORTjänstebrist hotarframtidslöfteImmunologiforskaren William Agace har nyligenfått ett stort anslag från Stiftelsen för strategiskforskning SSF. Han har också anslag frånandra ansedda bidragsgivare som Vetenskapsrådetoch Cancerfonden, och prefekten för hansinstitution, Ingemar Carlstedt kallar honom för”ett av våra framtidslöften”. Ändå är det intesäkert att William Agace kan bli kvar i Lund.William Agace har haft en av Vetenskapsrådetsforskarassistenttjänster, men den löper ut nu tillsommaren. Efter det hoppas han få en av rådets forskartjänster.Om inte, kan han kanske få sin tidigareforskarassistenttjänst vid LU förlängd på två år.– Men efter de två åren verkar det inte finnasnågra möjligheter kvar här. Därför kommer jagatt söka alla tjänster som erbjuds, även om jagmåste flytta, förklarar han.Agaces forskning handlar om kroppens immunsystemoch dess samverkan med sjukdomari tarmslemhinnan. SSF-projektet går ut på att studerade processer som får bakterier i tarmen attorsaka reaktioner från immunsystemet med ettinflöde av vita blodkroppar. Den här immunreaktionenär positiv när den utgör ett försvar motfrämmande sjukdomsframkallande bakterier,men negativ när den går överstyr och orsakarinflammationer som i tarmsjukdomarna ulceröskolit och Crohns sjukdom.Högst rankade ansökningenProjektet är ett samarbete mellan finska ochsvenska forskare, där William Agace står somledare. Han har också fått tre miljoner kr till densvenska delen av projektet, som var bland dehögst rankade av 96 ansökningar till SSF och bedömdessom ”outstanding”, lysande.Agaces Cancerfondsprojekt gäller immunförsvareti samband med tjocktarmstumörer, och detVetenskapsråds-finansierade projektet gäller enviss sorts immunförsvarsceller i tolvfingertarmen.I samtliga fall handlar det om grundforskning,men en grundforskning med tydliga tillämpningsmöjligheterför behandling av eller vaccineringmot sjukdomar.Forskningens värde verkar det inte råda någottvivel om, däremot om den kommer att bedrivasi Lund även i framtiden. Det är en osäkerhet somgäller inte bara William Agace utan många andrai hans generation. Som LUM redovisade i förranumret har bara tre tjänster för yngre lundaforskareutannonserats sedan 2001.– Det var över 40 personer som sökte dessa tretjänster. De som fick dem var seniora forskaresom stått i tur i många år, säger Agace.Dystert lägeHan tycker läget ser dystert ut. När Medicinskafakultetens ledning nyligen besökte Institutionenför cell- och molekylärbiologi, gavs inte mångaljuspunkter. På den kliniska sidan blir en del tjänsterlediga ganska snart på grund av pensionsavgångar,men på den prekliniska sidan dröjer detsex–sju år innan några vakanser är att vänta.– Vi kände oss mycket nedslagna när vi gickfrån mötet. Många har bara något eller några årkvar på sina tjänster, och måste söka sig någonannanstans ganska snart. Då finns det kanske intenågra yngre forskare kvar när de framtida vakansernainfaller, säger William Agace.Fakultetens dekanus Jan Nilsson bekräftarAgaces bild av bristen på vakanser de närmasteåren. Dock lovar fakulteten att ge fasta anställningartill de yngre forskare som får seniora forskartjänsterpå Vetenskapsrådet eller Cancerfonden.Hur många det blir får framtiden utvisa.TEXT & FOTO: INGELA BJÖRCKImmunologen WilliamAgaces bedriver framståendeforskning. Det ärdock osäkert om den kanbedrivas i Lund i framtiden,eftersom det knapptfinns några tjänster föryngre forskare.”På den prekliniskasidandröjer det sex–sju år innannågra vakanserär att vänta.”XV

Posttidning ALunds universitetBox 117221 00 LundXVIHallå!... Leif Salford, professor i neurokirurgi,som i djurförsök funnit delsatt hjärnans skyddande så kalladeblod-hjärnbarriär påverkas av mikrovågornafrån en mobiltelefon, delsatt samma strålning också kan dödanervceller i stora delar av hjärnan.Dig ska man inte alls säga hallå till i mobiltelefon?– Nej, jag använder mobil så lite sommöjligt. En påslagen mobil ligger ju alltidoch sänder. Måste jag tala i en mobil, såanvänder jag en handsfree-modell och hållersamtalen så korta som möjligt. Det göralla i den tvärvetenskapliga grupp av fysiker,tekniker och medicinare som jag ingår i.Er senaste studie, den om hjärnceller somdog sedan råttorna utsatts för mikrovågsstrålningi bara två timmar, väckte storuppmärksamhet?– I alla fall internationellt. Så fort vår studievar publicerad i den vetenskapliga tidskriftensnätupplaga blev jag och de andrai forskargruppen nedringda från hela världen,av både journalister och vetenskapsmän.Det är bara Skandinavien som av någonanledning visat ett mer måttligt intresse.Tycker du det finns skäl för föräldrar att försökafå sina barn och ungdomar att minskamobilpratandet?– Absolut! Även om våra studier inte bevisaratt den mänskliga hjärnan tar skada,så tycker jag de manar till försiktighet, särskiltnär det gäller de yngre. Dels är den växandehjärnan extra känslig, dels kommer deunga att använda mobiltelefoner undermycket flera år än vi som nu är vuxna. Dessutomhade vi medvetet valt försöksdjur i enålder som motsvarade mänskliga tonåringar,och våra råttor blev ju klart påverkade.Du har kallat det som pågår för ”världensstörsta biologiska experiment”, vad menardu då?– En fjärdedel av jordens befolkning utgörfrivilliga försökspersoner i ett experimentsom går ut på att de trycker en litenmikrovågsalstrande maskin mot sitt huvud.Detta stora experiment omfattar dessutominte bara mobiltelefoner, utan också sladdlösatelefoner och andra sladdlösa apparatersom kommunicerar via mikrovågor. Jagtycker faktiskt utvecklingen är mycket oroande.Tycker du att myndigheterna borde gå inmed regler för att minska användandet avde här apparaterna?– Det är nog omöjligt – de har ju samtidigten stor praktisk nytta. Det man kangöra är att så snabbt som möjligt försöka fåfram forskningsresultat som visar om användandetär farligt eller ofarligt.Och när blir det?– Vi är snart klara med en ny studie medfler försöksdjur, och har dessutom fått pengartill en treårig långtidsstudie på flera hundraråttor. Flera forskargrupper på andra hålli världen arbetar också med liknande studier.Därför tror jag att bilden kommer attklarna betydligt om bara något eller några år.INGELA BJÖRCKFOTO: KENNET RUONA