Miljökonsekvensbeskrivning - Rabbalshede Kraft

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGPROJEKT LJUNGSKILE NORRAUPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, UDDEVALLA KOMMUNPÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT AB DECEMBER 2011LINDA ANDERSSON OCH BENJAMIN GRAHN-DANIELSON

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGPROJEKT LJUNGSKILE NORRAUPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, UDDEVALLA KOMMUNPÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT AB DECEMBER 2011LINDA ANDERSSON OCH BENJAMIN GRAHN-DANIELSONRIOKULTURKOOPERATIV

KontaktuppgifterRabbalshede Kraft AB (publ)Marknadsvägen 1457 55 RABBALHEDEOrganisationsnummer 556093-1874Växel: 0525-197 00Fax: 0525-197 99E-post: info@rabbalshedekraft.seHemsida: www.rabbalshedekraft.seKontaktperson:Martin PettersenTel: 0525-197 00martin.pettersen@rabbalshedekraft.seMiljökonsekvensbeskrivningProjekt Ljungskile NorraUppförande av vindkraftverk, Uddevalla kommunPå uppdrag av Rabbalshede Kraft december 2011Rapport 2011:29 Miljökonsekvensbeskrivning© Rio Kulturkooperativ 2011Projektnummer: 1002Projektansvarig: Anna LjunggrenProjektpersonal: Benjamin Grahn-Danielson och Linda AnderssonFörfattare: Benjamin Grahn-Danielson och Linda AnderssonOmslagsbild: Fotomontage över den planerade vindparken. Fotot är taget från Tofta. Avståndtill närmaste verk är 1,4 kilometer. Fotoriktning nordvästGrundkartor har tillhandahållits av beställarenKommun: UddevallaLän: Västra Götalands länBeställare: Rabbalshede Kraft ABRedigering och layout: Optimal PressTryck: Nordbloms Trycksaker ABSökord: Vindkraft, Västra Götalands län, Uddevalla kommun, LjungskileRio KulturkooperativEkelidsvägen 5457 40 FJÄLLBACKAwww.riokultur.serio@riokultur.se

INNEHÅLL:Sammanfattning 5Del 1: Projektbeskrivning 13Inledning 15Vindresurser och produktion 15Placering 15Tidplan 16Ekonomi 16Teknisk beskrivning 16Elanslutning 18Gällande planer och mål 19Planer 19Ljungskile Norra 20Riksintressen 23Övriga vindkraftsprojekt i området 23Del 2: Utredningsalternativ 25Huvudalternativ 27Alternativ utformning 28Tidigare studerad utformning / lokaliseringar 28Alternativ lokalisering 28Nollalternativ 32Del 3: Miljökonsekvenser 33Avgränsning 34Läsanvisning 35Miljökonsekvenser – Människors hälsa och säkerhet 36Ljud 36Skuggor 40Ljus 42Kemikalieanvändning 43Säkerhet 44Miljökonsekvenser – Landskap 46Visuell påverkan – Landskapsbild 46Friluftsliv och turism 50Kulturmiljö 54Naturmiljö 60Fåglar 67Fladdermöss och övrig fauna 73Miljökonsekvenser – Resurser 78Energi 78Luft och klimat 79Övriga riksintressen 80Markanvändning 80Transporter och material 82Avveckling 83Miljökonsekvenser – Miljömål och sammanfattade konsekvenser 85Miljömål 85Sammanfattning av miljökonsekvenser 86Skyddsåtgärder för natur- och kulturmiljö 87

Del 4: Kumulativa effekter 89Nulägesbeskrivning 91Effekter och konsekvenser 92Åtgärder 96Del 5: Samråd 97Tillståndsprövning 98Samråd 98Det fortsatta prövningsförfarandet 99Synpunkter 99Källor 101Bilagor 1051. Teknisk beskrivning2. Ljudberäkning3. Skuggberäkning4. Kemikalier5. Fotomontage6. Avstånd till fastigheter7. Skyddsåtgärder för natur- och kulturmiljö

SAMMANFATTNINGPROJEKTBESKRIVNING 1UTREDNINGSALTERNATIV 2MILJÖKONSEKVENSER 3KUMULATIVA EFFEKTER 4SAMRÅD 5KÄLLORBILAGOR

SammanfattningSammanfattning av kapitlet ProjektbeskrivningRabbalshede Kraft AB har för uppsikt att uppföra fem vindkraftverk cirka 3 kilometernordost om tätorten Ljungskile i Uddevalla kommun. Platsen har goda vindresurseroch är utpekat som riksintresse för vindbruk. Området ligger utanför detområde där kommunen inte vill se vindkraftsetableringar enligt deras senaste utställningshandlingtill vindbruksplan. Vindparken beräknas producera 36,5 GWhårligen. Verken kommer att ha en maximal tornhöjd om 170 meter Etableringeninnebär att nya vägdragningar sker i området. Anslutning av vindkraftverken tillelnätet planeras att göras vid befintlig transformatorstation i Forshälla.Sammanfattning av kapitlet AlternativLänsstyrelsen i Västra Götalands län har bedömt att projektet innebär betydandemiljöpåverkan. Alternativ utformning och alternativ lokalisering har föreslagitsoch jämförts med huvudalternativet under arbetet med denna miljökonsekvensbeskrivning(MKB). I en första fas studerades en omfattning av nio vindkraftverk.På grund av höga naturvärden i den östra delen av området minskades antal verki samrådshandlingen till sju. På grund av hänsynstagande till närboende har antaletverk minskats ytterligare vilket resulterat i huvudalternativet i denna MKB.Huvudalternativet innebär att fem vindkraftverk med en effekt om 17,5 MWetableras cirka 3 kilometer nordost om Ljungskile i Uddevalla kommun. Verkenkommer att ha en totalhöjd om maximalt 170 meter och generera en årlig elproduktionom 36,5 GWh.Den alternativa utformningen är den samma som huvudalternativet men verkenhar en maximal totalhöjd om 150 meter. Alternativet skulle ge en årlig energiproduktionom 31,5GWh, en minskning med 5 GWh jämfört med huvudalternativet.I gengäld skulle det bli lite mindre påverkan på landskapsbilden.Alternativ lokalisering innebär att sex vindkraftverk etableras inom ett områdevid Stenshult på gränsen mellan Uddevalla kommun och Lilla Edets kommun.Projektet skulle ge en årlig energiproduktion på 43,2 GWh. De motstående intressenai det här området är högre än för Ljungskile Norra. Området var längemed som förslag till område lämpligt för vindbruk i förarbetet till vindbruksplani Lilla Edets kommun men ströks på grund av Försvarsmaktens flygzoner.Nollalternativ har studerats för att jämföra med om inga vindkraftverk byggs.Nollalternativet skulle innebära att upp till 36,5 GWh el från förnyelsebara energikällorinte skulle produceras. Istället kan den elmängden produceras genom7

andra energikällor här eller på annan plats. Det skulle innebära att äldre fossilbaseradelproduktion inte kan fasas ut. Detta kan ge negativa miljökonsekvensereftersom utsläppen av bland annat koldioxid, svavel, kväveoxider och stoft inteminskar. Nollalternativet kan också innebära etablering av förnyelsebar energipå annan plats. Det nationella målet för vindkraftsproduktion får då uppfyllasgenom etablering på andra platser i landet.Sammanfattning av kapitlet MiljökonsekvenserLjud- och skuggberäkningar har tagits fram som visar vindkraftverkens påverkanpå omgivningarna. Ljudberäkningarna visar att Naturvårdsverkets riktlinjer följsavseende ljud och att inga bostäder kommer att få ljudnivåer över 40 dB(A).Skuggberäkningarna har utförts med ett ”verkligt fall”-beräkningar och visaratt rekommenderade värden riskerar att överskridas vid åtta bostadshus. Automatiskskuggreglering kommer att installeras som reglerar verken så att riktvärdet,maximalt 8 timmar skuggor per år, inte överskrids.Verken skall förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens bestämmelser.I huvudalternativet är verken över 150 meter och skall förses med blinkandehögintensivt vitt ljus.Riskerna för olyckor i anslutning till vindkraftverken är små. Vindkraftverkenär placerade långt från bostadshus och allmän väg. Risken för iskast förväntasvara mycket små och beräknade riskavstånd för att minimera olycksriskerna videventuella iskast uppfylls med god marginal. Vindkraftverken kommer att få regelbundenservice vilket minimerar risken för olyckor.Landskapsbilden kommer att förändras vid en etablering, men påverkan pålandskapsbilden bedöms generellt bli liten till måttlig. Landskapet är kuperatoch synbarheten varierar mycket. Det är framförallt i öppnare områden och i dalgångensöder om Ljungskile Norra, vid Kolbengtserödsjön, som påverkan blirstor. Fotomontage har tagits fram för att tydliggöra påverkan.Påverkan på friluftsliv och turism anses bli liten. Vindkraftverken planerasinom ett område som räknas som allmänt intresse för friluftslivet. Allmänhetenkommer ha tillgång till området och några avspärrningar planeras inte annat änför biltrafik vid infartsvägarna. Påverkan lokalt kan bli att man väljer att vistas iett annat område för närrekreation. Flera studier visar att vindkraftverk generelltsett inte påverkar turism negativt och inga åtgärder planeras.Kulturmiljön inom vindparken minner om ett historiskt utmarksbruk. Vägdragningaroch verksplatser påverkar ett fåtal fornlämningar men detaljjusteringkommer att göras. Om det inte går att undvika direkt påverkan på lämningarnakommer ansökan om ingrepp i fornlämning att skickas till länsstyrelsen.Kompensationsåtgärder för intrånget kan komma att genomföras efter samrådmed länsstyrelsen och hembygdsföreningen. Omkringliggande kulturmiljöer fåringen påverkan förutom visuellt, vilken bedöms som låg. Framförallt kulturmiljöernavid Forshälla och Resteröd kommer att få en visuell påverkan.Naturmiljön som påverkas är till största del produktionsskog med gran ochtall. En del mindre miljöer med visst naturvärde finns i närheten av de planeradevägarna och verksplatserna. Vid detaljprojekteringen kommer hänsyn till dessaatt tas så att påverkan blir så liten som möjligt. De områden sombedömts sommer värdefulla i biotopkarteringen har till stor del undvikits. Infartsvägen, somsamplaneras med vindpark Forshälla/delområde Sörskogen, passerar genom8

System för skyddsåtgärderRabbalshede Kraft är certifierad enligt miljö och kvalitetsledningssystemet ISO14001 och 9001 sedan våren 2010, vilket innebär att företaget dokumenteraravvikelser och jobbar med ständiga förbättringar. Krav på hänsynstagande kommeratt ställas på entreprenörer och underleverantörer.Innan exploateringen startar kommer arkeolog/ biolog att tillsammans medentreprenör gemensamt gå igenom skyddshänsyn på plats så att inga skador pånatur- eller kulturmiljö uppstår.Sammanfattning av kapitlet Kumulativa effekterLänsstyrelsen efterfrågade i samrådet att kumulativa effekter skulle belysasi MKB:n. De kumulativa effekterna avgränsades till att behandla de planeradevindparkerna Ljungskile Norra, Ljungskile Hoven, Stenshult och Forshälla (meddelområdena Sörskogen, Nybygget och Jättesås). Sammanlagt är det 30 vindkraftverksom planeras i södra delen av Uddevalla kommun.Etableringen av så många vindparker kommer att innebära att stora områdenpåverkas av ljud och skuggor. Ljus från vindkraftverken kan komma att upplevassom störande. Den kumulativa effekten av ökade säkerhetsrisker bedöms somliten, då de är beräknade som små i de enskilda projekten.Lokalt är de kumulativa effekterna på landskapsbilden relativt små men pånågra få platser blir de kumulativa effekterna medelstora eller stora.Samtliga planerade vindparker är belägna inom område för det allmänna friluftslivet.Det direkta friluftslivet i de boendes närområden är därför det områdesom får högst kumulativa effekter.Stor hänsyn tas till den lokala kulturmiljön och de kumulativa effekterna blir små.Den kumulativa effekten av att fler vindkraftverk och fler vägar anläggs inomsödra delen av Uddevalla kommun innebär en större förlust av naturmijöer totaltsett. Om all etablering i området sker med stor lokal hänsyn vid väganläggningvad gäller hydrologi och undvikande av av speciellt utpekade hänsynspunkter,bedöms det totala ingreppet som måttligt.Vindpark Ljungskile norra bedöms generellt ha liten påverkan på fåglfaunan.De kumulativa effekterna den bidrar till bedöms vara relativt små. De kumulativaeffekterna för fladdermusfaunan bedöms som relativt begränsade. Det finnsinga uppenbara migrationsstråk som knyter samman de olika vindparkerna ochförutsättningarna för gynnsamma fladdermuslokaler bedöms som låga i samtligavindparker.De kumulativa effekterna på energiproduktionen, luft och klimat blir positiva.Elproduktionen kan komma att uppgå till cirka 214 GWh per år. Det medför attUddevalla kommun kan producera en stor del av sin konsumerade el inom kommunenoch möjligheterna för att fasa ut äldre, fossilbaserade kraftverk ökar.Sammanfattning av kapitlet SamrådDenna MKB utgör underlag för prövning av vindkraftsprojektet enligt MB. Desynpunkter som framkommit under samrådet har beaktats i framtagandet avMKB:n. Samråd har skett med myndigheter, närboende och övriga sakägare,föreningar och allmänhet. En kort sammanfattning av samrådet presenteras iMKB:n. En utförligare beskrivning av de samråd som skett presenteras i den samrådsredogörelsesom bifogas ansökan för projektet.10

Om du har synpunkter på projektet eller denna handling, skall du lämna demtill projektören. Kontaktuppgifter finner du på sidan 2 i denna handling.11

SAMMANFATTNINGPROJEKTBESKRIVNING 1UTREDNINGSALTERNATIV 2MILJÖKONSEKVENSER 3KUMULATIVA EFFEKTER 4SAMRÅD 5KÄLLORBILAGOR

14Illustration 1. Översikt projekt Ljungskile Norra.

Del 1: InledningProjektbeskrivningDenna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) gäller projektet Ljungskile Norra.Rabbalshede Kraft AB har för avsikt att uppföra fem vindkraftverk vid Ljungskilei Uddevalla kommun. Vindområdet är beläget cirka 3 kilometer nordost omLjungskile tätort. I väster är det cirka 1 kilometer till E6:an, illustration 1. Med”vindområde” eller ”vindpark” avses det område som avgränsas av den beräknade/preliminära 40 dB(A)-kurvan.Vindresurser och produktionAnledningen till att platserna är intressanta för vindkraft är att:• platserna har goda vindresurser med öppet läge i förhärskande sydvästligvindriktning.• området ligger utanför de områden där Uddevalla kommun inte vill ha etableringav vindkraft.• området utgör riksintresse för vindbruk.• avståndet till närmast boende och fritidsbebyggelse är förhållandevis stort.• det finns tillgång till och kapacitet i kraftledningsnätet för distributionen.Årsmedelvinden på 72 meters höjd över nollplanet är 6,7-6,9 m/s och på 103meters höjd 7,5-7,7 m/s enligt MIUU’s vindkartering, vilket är fullt tillräckligt föratt området skall vara intressant för en vindkraftsetablering.Med fem vindkraftverk med en maxeffekt på 2,3 MW blir den installerade effektenupp till 11,5 MW. Det skulle ge en årlig elproduktion på upp till 36,5 GWh,vilket beräknas räcka till cirka 6 000 villors hushållsel (6 000 kWh), Energimyndigheten2009.PlaceringVal av platser för vindkraftverk i detta projekt utgår från följande riktlinjer:• cirka 500 meter mellan vindkraftverken.• platser som ligger högt i terrängen.• ljudnivå under 40 dB(A) hos kringboende.• skugga maximalt 8 h/år och max 30 min/dag hos kringboende.Placeringar i projektet redovisas på illustration 1.15

TidplanTidplanen för ett projekt av denna storlek är ungefärlig. Projekteringstiden beräknastill 2010-2012 och byggstarten till 2013-2014. Elanslutning och driftagningberäknas till 2014-2015.EkonomiFör att avgöra vilket verk som är den mest lönsamma är flera faktorer viktiga: lågtinköpspris i förhållande till förväntad produktion, lång livslängd utan haveriersamt låga service- och försäkringskostnader. Utöver själva vindkraftverket ingåräven fundament, vägar, projekteringskostnad, elanslutning med mera i investeringskostnaden.Maskinerna beräknas gå med 3150 fullasttimmar per år.Svensk Vindenergi har gjort beräkningar på hur många arbetstillfällen drift ochunderhåll av verken skulle kunna tillföra. Totalt beräknas en vindkraftsutbyggnadkunna ge 1,25 årsarbetstillfällen per vindkraftverk (2,5 MW) under driftstiden,Svensk Vindenergi 2009. Arbetstillfällen skapas framför allt för lokala entreprenörerinom byggnation och infrastruktur under byggperioden samt inom drift ochunderhåll så länge verken är i drift, cirka 20-25 år.Lokala entreprenörer kommer att erbjudas möjlighet till upphandling. Det lokalaelnätsbolaget Uddevalla Energi kommer att ansvara för en stor del av det elnätmed markkablar som behöver byggas. Vägunderhåll sköts med fördel av lokalentreprenör. Om flera vindparker etableras i södra Uddevalla finns det sannoliktbehov av drift/underhållspersonal som är stationerad med lokalkontor i området.Arrendeersättning från vindkraftverken kommer att fördelas till fastighetsägareinom 40 dB(A)-området vilket gynnar skogs- och jordbruket i området ochkan bidra till en levande landsbygd Rabbalshede Kraft kan erbjuda andelsverkför lokalt delägande om mer än en vindpark etableras i södra Uddevalla.Teknisk beskrivningVerkVindkraftverken kommer att ha en totalhöjd om maximalt 170 meter och en effektpå upp till 3,5 MW per maskin. Beroende på vilka maskiner som väljs blir tornetpå verken mellan 100-125 meter högt och rotordiametern 80-115meter. Allaberäkningar och bedömningar i denna MKB utgår ifrån verket Siemens SWT-2.3med en tornhöjd på 119,5 meter, rotordiametern 101 meter och en effekt på 2,3MW, vilket är ett av de vanligaste vindkraftverken på marknaden i dagsläget. Dentotala installerade effekten blir då 11,5 MW. Totalhöjden blir maximalt 170 meter.De vindkraftverk som uppförs i Sverige i dag har som krav att de skall varagodkända enligt Boverkets regler med ett typgodkännande av SP Sitac (ett ledandecertifieringsorgan i Sverige för produktcertifiering och personcertifieringinom bygg-, installations- och anläggningsområdet). Typgodkännandet innebärbland annat att verken skall tåla mycket höga vindhastigheter samt att de skallvara konstruerade för att hålla i minst 20 år. Den tekniska livslängden för helavindkraftverket brukar anges till mellan 20 och 30 år. I Rabbalshede Krafts kravspecifikationvid upphandling av vindkraftverk begärs att verksleverantörernapåvisar att turbinerna skall uppfylla alla tillämpbara CE-direktiv och standarder.Vilket fabrikat som kommer att väljas kan inte anges i detta skede. Detta för attkunna välja senaste och bäst tillgängliga teknik. För en allmän teknisk beskrivningav ett vindkraftverk, se bilaga 1.16

FundamentFörankringen av vindkraftverken i berget kan ske via tre olika metoder. De trealternativen är bergförankrat betongfundament, bergadapter och gravitationsfundament.De olika leverantörerna av vindkraftverk förordar olika metoder beroendepå storlek av verk för att uppfylla sina garantivillkor. För beskrivning avolika förankringsmetoder och fundament se bilaga 1. Bergförankrat betongfundamentär den typ som planeras att användas men definitivt val kan vi inte göraförrän leverantör valts och geoteknisk undersökning genomförts.Bergförankrat betongfundament är en relativt ny grundläggningsmetod. Dethar en diameter på cirka 9 meter och kan anläggas direkt på lämpligt berg. Fundamentetförankras i berget med 8 förankringsstag innehållande vardera 21 vajrartill ett djup av 12 meter. Denna metod är inte så känslig för sprickbildning. Beroendepå bergets beskaffenhet kan sprängning behövas utföras på ett sprängdjuppå upp till 2,5 meter. Till detta går åt cirka 180 m³ betong. Påverkad yta förfundamentet är cirka 100 m². Det är en bra lösning för att slippa gravitationsfundamentom berget inte håller för bergadapter. Bergförankrat betongfundamentär den variant exploatören helst vill använda, men bergadapter utesluts inte.Bergadapter gjuts med en liten betongplatta cirka 7 meter i diameter ovanpåberget, sprängning krävs endast i undantagsfall. Metoden bygger på en principmed en armerad betongkonstruktion fäst med långa förankringsstag ner i berget.Bergadapter ställer stora krav på bergets hållfasthet. Därför måste en geotekniskundersökning av bergförhållanden genomföras på aktuella platser föratt klargöra om berget klarar de krav som ställs. Vid avveckling tas bergadapternbort och området täcks med jord och/eller material från platsen. Det går åt cirka50 m³ betong, och påverkad yta för fundamentet är cirka 50 m². Bergadapterinnebär ett mindre ingrepp i naturmiljön än bergförankrat betongfundament ellergravitationsfundament.Gravitationsfundament är egentligen framtagna för att användas där berggrundsaknas. Fundamentens armering monteras i botten av gropen och däreftersker gjutningen av fundamenten med cirka 350 m³ betong, vilken transporterastill platsen från närmaste betongstation alternativt tillverkas på plats. För attminska lokal miljöpåverkan kan fundamentet gjutas i jämnhöjd med marknivåoch därefter täckas med jord och/eller material från platsen. Fördelen med dessafundament är att detta är en beprövad metod som inte är beroende av bergetskvalitet, samt att sprängstenen kan användas vid byggnationen av vägarna.Nackdelen är att det innebär ett betydligt större ingrepp i naturen än bergadaptereller bergförankrat betongfundament. För ett vindkraftverk på 2,5 MW är fundamentetcirka 20x20 meter stort och har 3 meters höjd i centrum, i ytterkant ärdet cirka 0,5 meter högt. Detta val av fundament kräver – om det grundläggs påberg – sprängning av gropar på drygt 22x22 meter och 3 meter djupa, och påverkaren sammanlagd markyta på cirka 500 m². De bergmassor som uppkommer isamband med sprängningen kan användas som fyllnadsmaterial vid byggnationav vägarna inom parken.Uppställnings- och kranytorI anslutning till varje verksplats kommer en uppställningsyta att anläggas. Dennaär cirka 40x25 meter stor (1 000 m² ). Planen anläggs genom att träd avverkas,vegetation och jordmassor schaktas bort och berget friläggs. Eventuella17

uppstickande bergtoppar sprängs bort för att höjden på planen skall kunnaanpassas till omgivningen. Fyllning utförs med bergkross, fraktion 0-150 mm,till en jämn yta med max lutning 1,5%. Slänter bekläds med jordmassor så attväxtlighet kan återkomma.I anslutning till verksytorna kommer en skogfri yta på upp till 150x15 meter(2 250 m² ) att behövas för montering av kran. Dessa kranytor utnyttjar delvisbefintligt röjda ytor, som vägar och verksytor. I tillägg till dessa kommer skog attavverkas för skapandet av en tillräckligt stor skogsfri yta så att kranen kan monteras.Beroende på vilken leverantör som väljs kan ytterligare monterings- och uppställningsytorkomma att krävas. Dessa kan då konstrueras som tillfälliga ytorvilka avlägsnas efter byggskedet.Vägar och transporterBefintliga skogsbils- och bruksvägar kommer att användas i så stor utsträckningsom möjligt. Dessa kan då behöva förstärkas, rätas och breddas. Området är idagi stort sett väglöst men kortare sträckor körvägar finns. I stort sett kommer helaparken att förses med nya vägar.Infarten till vindparken kommer att ske från norr. Huvudinfart till områdetkommer att vara från E6 i nordväst, vidare på väg 681 mot Forshälla. Infartsvägentill Ljungskile Norra kommer att gå ifrån Sörskogen (ett av delområdena inomvindpark Forshälla).4,5 kilometer nya vägar kommer att behöva anläggas mellan verken inom parkensamt för infartsvägen som ansluter till den befintliga vägen ifrån norr, cirka600 meter kommer att förläggas till befintliga skogskörvägar.Vägbanan kommer att ha en bredd av 3-4 meter och vägbotten 7-10 meterberoende på hur mycket material som behöver påföras, illustration 2. I de delarav vägen som går på berghällar behöver endast en liten utfyllnad för att jämna utvägbanan göras. Avverkning av skog sker i en korridor med 10-20 meters bredd.I slutet av byggfasen återförs jord på de påverkade markytorna intill vägbanan.Ytorna på vägar och verksplatser kommer att vara belagda med bergskrossmaterial.Sprängsten från fundamentplatserna kommer att användas för anläggningav vägar fram till vindkraftverken. Vid behov kompletteras detta med krossmaterialfrån närbelägna täkter. Eventuellt kan det bli aktuellt att söka tillstånd för nybergtäkt i närområdet, detta görs isåfall i separat ansökan. Vägdragningen hargjorts i samråd med markägarna och utformningen har anpassats efter biologiskinventering och arkeologisk utredning, viket beskrivs närmare i kapitlen Naturmiljörespektive Kulturmiljö.Transporter under byggtiden sker med lastbil, dumper och grävlastare. Krossmaterialtill vägbeläggningar samt färdig betong, alternativt cement, grus ochvatten, kommer att transporteras på lastbil. Aggregat och torn levereras i sektionersom transporteras på lastbil och reses med hjälp av mobilkran. Transporterunder driftstiden sker med lättare fordon för service och underhåll av vindkraftverken.Vid större reparationer kommer mobilkran att användas.ElanslutningNätägaren i området är Uddevalla Energi. Anslutning av vindkraftverken till elnätetplaneras att ske via en befintlig transformatorstation vid Forshälla. Det18

Illustration 2. Typskiss för vägkonstruktion i vindpark. Elkabel kommer att läggas vid sidan av vägen inom vindparken.Vägområdet som omfattar väg, slänter och kabeldike är normalt 7-10 meter brett. Vid sidan av vägen kommer träd att avverkaspå 3-4 meters avstånd för att långa och breda transporter under byggskedet skall komma fram.finns idag kapacitet på elnätet att ansluta på vindparken som då kan tas idriftutan vidare utbyggnad av överliggande elnät. Elnätet inom parken planeras medmarkförlagd 20 kV kabel i internt nät. Inom vindparken används markkabel vilkenförläggs i vägar där det är möjligt. Nätet mellan vindkraftverken kommeratt byggas och användas utan nätkoncession (IKN-nät). Ledningsdragning frånvindparken till anslutningspunkt planeras utföras som markkabel och förläggas ikanten av infartsvägen. Inga luftledningar planeras. Planerad ledningsdragningvisas på karta i bilaga 1.Gällande planer och målPlanerRiksdagen har beslutat att Sveriges energisystem i första hand skall baseras påförnyelsebar energi, och att landets vindenergiresurser måste tas till vara. Planeringsramenför vindkraft anger att vindkraften år 2020 skall producera 30 TWh,varav 20 TWh på land. Utifrån dessa planeringsmål har Energimyndigheten utpekatriksintresseområden för vindbruk och de flesta kommuner har ansett sigföranledda att ta fram vindplaner som komplement till sina översiktsplaner (ÖP).I och med detta beslutade Uddevalla kommun 2006 att arbeta fram ett komplementtill ÖP gällande utbyggnaden av vindkraft i kommunen. I ÖP nämnsenergi och miljö som ett övergripande miljömål:Användningen av miljöanpassad och förnyelsebar energi ska prioriteras.Ett första förslag dryftades av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under2008-2009 men återremitterades för vidare utredning. Ett förslag ställdes ut under19

sommaren och hösten 2010 men har sedan dess omarbetats inför en ny utställningsom skett under 2011, Uddevalla kommun 2011.Uddevalla kommun kommer under 2011/2012 fortsätta att omarbeta vindbruksplanen,bland annat kommer det en göras en landskapsanalys.Enligt det utställda förslaget skall nya verk samlas till sammanhållna gruppersom inte skadar riksintressen eller ligger alltför nära bostadsbebyggelse. I detsenaste förslaget till vindbruksplan pekar kommunen enbart ut områden somde inte anser lämpliga att bygga vindkraftverk inom. Det gäller de höglänta fjällmiljöernapå Herrestadsfjället och Bredfjället liksom kustområdena i kommunen.I de undantagna områdena finns stora motstridiga intressen, till exempel riksintressenför friluftsliv och kulturmiljövården, samt att de är viktiga områden förframtida bebyggelse.Under 2008 var den totala elförbrukningen i Uddevalla kommun 473 GWh,SCB 2008. Ett modernt vindkraftverk på 2-3 MW producerar cirka 5-6 GWh vilketinnebär att det måste byggas cirka 80 vindkraftverk för att täcka elförbrukningeni kommunen. År 2010 fanns i kommunen två vindkraftverk med en totaleffektom 865 kW, Energimyndigheten 2011. I förslaget till vindbruksplan nämns ingakvantitativa mål med utbyggnaden.Länsstyrelsen pekar i sin förutsättningsstudie för vindbruk i Västra Götalandslän på att vindkraften har lokaliseringsfördelar i redan störda områden, såsomutmed större vägar eller i anslutning till industrier. De områden som tas i anspråkför vindkraft skall också optimeras och utnyttjas på bästa sätt. Markanvändningeninom vindområdet domineras av skogsbruk och detta förväntas fortgå somtidigare. I och med att nya vägar etableras i området kommer det att underlättaför skogsbruket.Genom att vindkraften inte bidrar till utsläpp av miljöskadliga ämnen och därtillnegativ miljöpåverkan, bidrar den direkt eller indirekt positivt till att uppnåflera av de 16 nationella miljömålen. El som produceras med förnyelsebara energikällorersätter främst el som producerats med fossila bränslen, och kan därmedbidra till att minska utsläppen av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, metan ochandra miljöskadliga ämnen.Ljungskile NorraI ett av de tidigare förslagen till vindbruksplan som tagits fram av kommunenpekades området Ljungskile Norra ut som lämpligt för vidare studier inför etableringav vindkraft. I den senaste utställningshandlingen redovisade inte kommunennågra områden för utbyggnad av vindkraft men redogjorde för kommunensförutsättningar och de riksintressen för vindbruk som Energimyndighetenhar pekat ut. Området Ljungskile Norra ligger inom riksintresse för vindbruk ochutanför de områden där kommunen inte vill ha vindkraftsetableringar.Uddevalla kommuns ÖP från år 2010 anger inga särskilda rekommendationereller bestämmelser för det aktuella projektområdet utöver skyddade områdenenligt nedan. Enligt ÖP planeras inte heller någon omfattande utbyggnad avbostäder i närhet till vindparken. Den närmsta bebyggelse som planeras sker ianslutning till tätorten Ljungskile och regleras av en fördjupad ÖP över det området,Uddevalla kommun 2007.I ÖP anges utvecklingsmöjligheter i kommunen där en av punkterna är attUtveckla landsbygden på ett hållbart sätt. Odlingsmarkerna i de omgivande20

21Illustration 3. Kartan visar hur projektet ligger i förhållande till riksintresseområden för vindbruk, kulturmiljö, naturvård, det rörligafriluftslivet, Högexploaterad kust samt Natura 2000-områden.

Tabell 1. Utpekade riksintresseområden enligt miljöbalken (MB), inom 10 kilometer frånvindområdet.RIKSINTRESSE AVSTÅND RIKTNINGStora orörda områden (3 kap 2 §) 2,4 km OKulturmiljö (3 kap 6 §)Bredfjället 2,6 km SGustavsberg 5,6 km NNaturmiljövård (3 kap 6 §)Store mosse 300 m NMyr vid Lilla och Stora djup 2,1 km SBredfjället – Väktorområdet 3 km SBlåduven 3,0 km SOBratteforsån och Hällungen 4,4 km SVHavstensfjorden 7,3 km NVSund 7,5 km NVKuröd-Bräcke 9,5 km NFriluftsliv (3 kap 6 §)Bredfjället 2,7 km SDet rörliga friluftslivet (4 kap 2 §)>10 kmYrkesfiske (3 kap 5 §) 7,5 km NVÄmnen, material (3 kap 7 §)>10 kmEnergi, industri, vindbruk (3 kap 8 §)inom område för vindbrukTotalförsvaret (3 kap 9 §)>10 kmObruten kust (4 kap 3 §)>10 kmHögexploaterad kust (4 kap 4 §) 1,9 km VNatura 2000 (4 kap 7 §)Store mosse 400 m NBredfjället 3,6 km SOTjöstelsrödsbäcken 4,5 km SVBratteforsån 4,5 km SVGustavsberg-Korpberget 5,7 km NValdalssjön och Hagens småvatten 7 km SOValdalsbergen 7,8 km SOHavstensfjorden-Svälte kile 9,3 km NV22

dalgångarna är markerade som jordbruksmark med oförändrad markanvändning,Uddevalla kommun 2010.Vindområdet för Ljungskile Norra faller in under allmänt intresse för friluftslivetoch gränsar i söder till allmänt intresse för naturvården, Uddevalla kommun2010. Olika bevarandeområdet för kultur- och naturmiljön finns runt om områdetvilket redovisas nedan i Del 3 Miljökonsekvenser - Landskapet.RiksintressenProjekt Ljungskile Norra planeras inom ett område utpekat som riksintresse förvindbruk. Endast infartsvägen har en direkt påverkan på ett riksintresseområdeför naturvården. I övrigt berör inte projektet något annat riksintresseområde.Runt vindområdet finns Natura 2000-områden samt riksintresseområden förkulturmiljö, naturvård, rörligt friluftsliv och Högexploaterad kust, illustration 3.Avstånd till de riksintresseområden som finns inom en radie på 10 kilometer redovisasi tabell 1 och påverkan beskrivs närmare under respektive rubrik i Del 3Miljökonsekvenser.Övriga vindkraftsprojekt i områdetRabbalshede Kraft har sökt miljötillstånd för 15 verk vid Forshälla (fördelade pådelområdena Sörskogen, Nybygget och Jättesås), som närmast cirka 0,5 kilometernorr om Ljungskile Norra, samt fyra verk vid Ljungskile Hoven och sex verkvid Stenshult, knappt 1 kilometer syd respektive 3,5 kilometer ost om LjungskileNorra, illustration 4.Även Triventus AB studerar möjligheterna till att uppföra vindkraftverk i direktanslutning till projekt Ljungskile Hoven cirka 1 kilometer söderut.Närliggande projekt i andra kommuner innefattar Rabbalshede Kraft planeradevindpark vid Svenshögen i Stenungsunds kommun samt en befintlig vindparkom tre vindkraftverk uppförda av Eolus Vind AB i Orust kommun. Öster om deverk som byggts av Eolus Vind planerar Rabbalshede Kraft att uppföra ytterligaretvå vindkraftverk i projekt Kyrkeröd på Orust. I Lilla Edets kommun finns planerpå att uppföra ett vindkraftverk vid ”Fjället” ca 1,5 kilometer öster om vindparkStenshult.Effekterna och påverkan av projekt Ljungskile Norra och övriga vindkraftsprojektsom planeras i området redovisas i avsnittet Del 4 Kumulativa effekter.23

24Illustration 4. Kartan visar riksintresseområden för vindbruk, projekt Ljungskile Norra och andra närbelägna vindkraftprojekt isödra delen av Uddevalla kommun.

SAMMANFATTNINGPROJEKTBESKRIVNING 1UTREDNINGSALTERNATIV 2MILJÖKONSEKVENSER 3KUMULATIVA EFFEKTER 4SAMRÅD 5KÄLLORBILAGOR

Illustration 5. Utformning av huvudalternativ för projekt Ljungskile Norra.26

Del 2: UtredningsalternativI denna del redovisas de olika alternativ som studerats. Olika utformningar harstuderats under planering och projektering av vindparken. Detta har resulterat ihuvudalternativet nedan.En jämförelse och bedömning av de olika alternativens påverkan på miljöaspektersammanfattas i tabell 10.HuvudalternativHuvudalternativet är att etablering sker i området vid Ljungskile Norra enligtprojektbeskrivningen ovan. Berörda fastigheter är Forshälla 1:1 och Häljeröd1:44, Uddevalla kommun. Infartsvägen planeras vid fastigheterna Forshälla 2:3,Forshälla 2:4, Kyrkebacka 1:5 och Kyrkebacka 2:1. Placeringar för huvudalternativetframgår av illustration 5.Huvudalternativet ligger inom riksintresseområde för vindbruk utanför detområde där kommunen inte vill ha vindkraftsetableringar. I ett av de tidigareförslagen till vindbruksplan som tagits fram av kommunen pekades områdetLjungskile Norra ut som lämpligt för vidare studier inför etablering av vindkraft. Iden senaste utställningshandlingen redovisade inte kommunen några områdenför utbyggnad av vindkraft utan markerade i stället de områden i kommunen därvindkraftsetableringen inte är lämplig, Uddevalla kommun 2011.Infartsvägen till vindparken leder följer befintlig väg från Forshälla fram tillStore mosse, en våtmark skyddad som naturreservat, Natura 2000-område samtriksintresse för naturvården. För att inte påverka naturvärdena kommer infartsvägengå i skogen öster om Store mosse. Där kommer ny väg att anläggas. Vägenkommer att vara gemensam infartsväg för projekt Forshälla, delområde Sörskogen.Vindhastigheten på 103 meter över nollplanet är 7,5-7,7 m/s enligt MIUU:sberäkningar. Antalet verk är fem, med en sammanlagd effekt om 11,5 MW. Årsproduktionenberäknas bli cirka 36,5 GWh. Höjden på verken kommer att varamaximalt 170 meter.Den slutliga utformningen har planerats efter att områdets kultur- och naturvärdenhar utretts, för att minska påverkan på dessa värden. Antalet verk är ävenanpassat utifrån synpunkter från närboende, bland annat de boende vid Häljerödssjön.Fotomontage, ljud- och skuggberäkning för huvudalternativet finns påillustration 8- 9, 11-12och i bilagorna 2-3 och 5.27

Alternativ utformningEn alternativ utformning har studerats. Detta innebär att fem verk med maximalt150 istället för 170 meters totalhöjd etableras i området. Verken placeras på sammaplatser som i huvudalternativet och vägnätet inom parken blir det samma.Den sammanlagda effekten blir 11,5 MW och den totala årsproduktionen beräknastill cirka 31,5 GWh.Ljudberäkningar och skuggberäkningar för alternativet med 150 meters totalhöjd(tornhöjd 99,5 meter och rotordiameter 101 meter) finns i bilagorna 2-3.Beräkningarna visar att påverkan av ljud och skuggor i stort sett blir densamma.Till viss del minskar påverkan av skuggor med de lägre verken medan ljudpåverkanblir marginellt större. Eftersom skillnaden i ljud handlar om 0,1 dB(A) överenstämmerkartan med ljudutbredning för de båda alternativen, illustration 5.Alternativet innebär att 5 GWh mindre förnyelsebar el produceras jämfört medhuvudalternativet. Utsläppsreduceringen i jämförelse med huvudalternativetminskar därför med 4250 ton koldioxid, 1,9 ton svaldioxid, 13 ton kväveoxid och0,5 ton stoft, se nedan under rubriken Luft och klimatI och med att antalet verk och deras placeringar samt vägnätet inom parkeninte ändras blir påverkan på den lokala natur- och kulturmiljön densamma somför huvudalternativet. Jämfört med huvudalternativet kan den visuella påverkanblir något mindre eftersom verkens totalhöjd är lägre. Fotomontage som visarden visuella påverkan finns i bilaga 5.Genom att välja att etablera lägre vindkraftverk blir den visuella påverkan påomgivningarna lägre. Vid Häljeröd och Kolbengtserödsjön där påverkan är somstörst blir skillnaden liten. Påverkan är fortfarande stor vid val av lägre verk.I och med att det är olika krav på hinderbelysning ifall vindkraftverk är högre ellerlägre än 150 meter så skiljer sig hindersljusen mellan de olika alternativen. Vindkraftverkmed en totalhöjd upp till 150 meter har blinkade rött ljus medan vindkraftverkmed en totalhöjd över 150 meter skall förses med vitt, högintensivt ljus.Tidigare studerad utformning/lokaliseringarI en förstudie av projekt Ljungskile Norra diskuterades en etablering med niovindkraftverk, två öster om samt två väster om det aktuella huvudalternativet.De två östra verken utgick ur den fortsatta projekteringen på grund av att områdethade höga naturvärden.I den första samrådshandlingen för projekt Ljungskile Norra presenterades enetablering med sju vindkraftverk med en maximal totalhöjd på 180 meter. I ochmed samrådsprocessen reducerades antalet vindkraftverk till fem samt en minskadmaximal totalhöjd till 170 meter. De två verken i väster har strukits för attminska påverkan på bostäder och fritidshus i Häljeröd.Justeringar av verksplaceringar och vägdragningar har gjorts utifrån resultatetav den kulturmiljöutredning och naturvärdesbedömning som gjorts, Anderssonoch Grahn-Danielson 2011.Alternativa lokaliseringarEtt möjligt alternativ till en vindkraftsetablering vid Ljungskile Norra är att vindkraftverketableras i ett område nordost om den planerade vindparken Stenshult,väster om Öresjö på gränsen mellan Uddevalla och Lilla Edets kommuner.Placeringar för alternativ Stenshult NO finns på illustration 6.28

Platsen för etableringen är väl vald utifrån goda vindförutsättningar och möjligheternaatt placera verk på ett tillräckligt avstånd från bostäder. Vindhastighetenär 6,5 m/s enligt MIUU:s beräkningar. Alternativet innebär att sex verk medmaximalt 170 meters totalhöjd etableras i området. Den sammanlagda effektenär upp till 21 MW. Med sex stycken vindkraftverk á 2,3MW effekt beräknas årsproduktionenbli cirka 43,2 GWh.Alternativ Stenshult NO ligger inom riksintresseområde för vindbruk. Områdetpekades ut som lämpligt för vindkraftsetablering i ett tidigare förslag till vindbruksplanför Lilla Edets kommun, Lilla Edet kommun 2011. Efter yttrande frånFörsvarsmakten och Trollhättans flygplats utgick området från den vidare planeringeneftersom de militära flygplatserna och Trollhättans flygplats kräver ettvisst område fritt från hinder högre än en viss höjd.Inom projektområdet finns två fornlämningar i form av fyndplatser registrerade.På den ena platsen har det hittats bearbetad flinta och på den andra enstenåldersyxa. Båda platserna är registrerade som kulturhistoriska lämningar. Iprojektområdets omgivningar finns äldre bytomter och järnåldersgravar i formav stensättningar.Vid Ivarsbosjön finns en bro som är upptagen i kulturmiljövårdsprogrammetför Uddevalla kommun, Uddevalla kommun 2002.Kulturmiljöerna i området består framför allt av bytomter samt gravar frånjärnåldern och forntida boplatser. Bytomterna speglar hur bebyggelsen utvecklatsi historisk tid och de forntida gravarna och boplatserna visar på att människorbott och verkat i området under lång tid. Vid Djurhults kapell norr omvindområdet finns ett kapell och en forntida boplats samt tre bytomter, varav enär skriftligt belagd från 1650-talet.Koön med Öresbo är en kulturmiljö i form av ett välbevarat jordbrukslandskapvilket är utpekat i förslag till kulturarvsplan samt förslag till ny ÖP för Lilla Edetskommun, Lilla Edets kommun 2010.Vid Öresjö finns ett flertal bevarade boplatser från stenåldern. Den stora mängdenfornlämningar och deras karaktäristiska läge är pedagogiskt och illustrerartydligt hur man levt i området under förhistorisk tid.Inga forn- eller kulturhistoriska lämningar är belägna i direkt anslutning till depreliminära verksplaceringarna eller vägarna. Däremot kan lämningar och kulturmiljöerpåverkas visuellt av etableringen vilket kan förändra förståelsen avplatserna och därmed historien de beskriver.Riksintressen för naturvård enligt 3 kap 6 § MB finns i omgivningarna. Cirka 2kilometer norrut ligger Blåduven, som är ett representativt och tämligen orörtmosskomplex med ett värdefullt fågelliv. Mossen finns med i Naturvårdsverketsmyrskyddsplan. Söderut på cirka 3,5 kilometers avstånd ligger Bredfjället– Väktorområdet där flera naturreservat och Natura 2000-områden ingår.Området utgör en sjö- och barrskogsrik höjdplatå med stora delar äldre skog.Myrmark förekommer över hela området och utgör ett betydelsefullt inslagi landskapsbilden. Öster om Bredfjället tar riksintresset Göta och Nordre älvsdalgång vid. Detta ligger som närmast på cirka 5 kilometers avstånd från vindområdet.Ett naturvärdesobjekt finns registrerat centralt i vindområdet. Här ligger även enmosse som är utpekad både i våtmarksinventeringen och som sumpskogsobjekt.Ytterligare ett sumpskogsobjekt, två nyckelbiotoper och ett par bestånd som ingår29

30Illustration 6. Alternativ lokalisering vid Stenshult NO.

Illustration 7. Alternativ lokalisering Stenshult med utpekade naturmiljöer.i lövskogsinventeringen finns i den södra delen av området. Öresjö i öster omfattasav strandskydd. Strandskydd råder även kring de mindre sjöarna Stora Läresbovattnet,Lillevattnet, Lilla Källebergsvattnet, Stora Källebergsvattnet och Grävlingensom ligger helt eller delvis inom vindområdet. Ingen av verksplatserna är placeradinom utpekade värdefulla naturmiljöer eller strandskydd. Illustration 7.31

NollalternativNollalternativet skall ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projektinte genomförs. Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras idet föreslagna området. Inga nya vägar dras i projektområdet och inget kablageinstalleras.Området är utpekat som riksintresse för vindbruk och om inte projekt LjungskileNorra genomförs så är det ändå troligt att en annan vindpark etableras iområdet.Om ingen vindkraftsetablering kommer till stånd i området fortgår nuvarandemarkanvändning under förutsättning att ingen övrig exploatering tillkommer.Gällande ÖP och nytt förslag till ÖP anger inga övriga exploateringar av området.Rabbalshede Kraft har sökt miljötillstånd för 15 verk vid Forshälla. DelområdetSörskogen ligger knappt 1 kilometer norr om Ljungskile Norra (det är cirka1800 meter mellan verken i de två områdena). Dessutom planeras fyra verk vidLjungskile Hoven och sex verk vid Stenshult, knappt 1 kilometer söder respektive3,5 kilometer öster om Ljungskile Norra, illustration 4. Om dessa får tillstånd attetableras kommer nollalternativet ändå att innebära en förändring, bland annatgenom att landskapsbilden förändras. Närområdet kan även till viss del påverkasav ljud och skuggor.Nollalternativet kan innebära att 36,5 GWh elproduktion per år produceras påannat sätt än med vindkraft, vilket kan ge negativa konsekvenser, bland annati form av större utsläpp av koldioxid, svavel, kväveoxider och stoft. Nollalternativetkan också innebära etablering av förnyelsebar energi på annan plats. Detnationella målet för vindkraftsproduktion får då uppfyllas genom etablering påandra platser i landet.De förutsagda samordningsvinsterna med skogsbruket uppstår inte, och lokalaarbetstillfällen samt möjligheten till lokalt ägande av vindkraft uteblir.32

SAMMANFATTNINGPROJEKTBESKRIVNING 1UTREDNINGSALTERNATIV 2MILJÖKONSEKVENSER 3KUMULATIVA EFFEKTER 4SAMRÅD 5KÄLLORBILAGOR

Del 3: MiljökonsekvenserMiljökonsekvenserRedovisade miljökonsekvenser bygger på studier av tillgängligt kart- och arkivmaterial.Dessa har kompletterats med fältstudier, utredningar angående områdetsnatur- och kulturvärden samt kontakter med myndigheter, kommunen,övriga projektörer, privatpersoner och lokala föreningar.AvgränsningDen viktigaste positiva effekten av vindkraft är produktion av förnyelsebar energioch därmed minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar. Vindkraftenspositiva konsekvenser ligger på en nationell och global nivå, medan denegativa konsekvenserna begränsas till en lokal nivå.Den negativa miljöpåverkan som främst kan uppstå genom vindkraftsetableringär: förändrad landskapsbild, förändrade rekreationsupplevelser, påverkanpå biologisk mångfald och kulturmiljöer samt påverkan på människors hälsagenom att ljud och skuggor uppstår. Därför ligger fokus i denna MKB på dessamiljökonsekvenser.Eventuella störningar och olycksrisker behandlas i avsnittet Människors hälsaoch säkerhet. Visuell påverkan och upplevelsen av landskapet beskrivs och bedömsi avsnittet Visuell påverkan - landskapsbild. Fotomontage har tagits framför att åskådliggöra påverkan. Påverkan på friluftslivet behandlas i avsnittet Friluftslivoch turism. Kumulativa effekter har avgränsats till vindkraftsutbyggnaden isydöstra delen av Uddevalla kommun.En arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning har utförts, Anderssonoch Grahn-Danielson 2011. Dessa frågor behandlas i avsnitten Kulturmiljö ochNaturmiljö. I utredningsrapporten finns en bedömning natur- och kulturmiljösamt en biotopkartering av området. Sammanställningar av befintlig kunskapoch bedömning av påverkan gällande fåglar och fladdermöss har gjorts. Dettabehandlas i avsnitten Fåglar respektive Fladdermöss.Samråd med myndigheterUnder samråd med Uddevalla kommun och Länsstyrelsen i Västra Götalandlyftes frågor rörande bland annat vägdragningen invid strandskyddat område,fågel- och fladdermusinventering, fotomontage och kostnad för återställandeav området efter parkens driftslut. Länsstyrelsen efterlyste vidare påverkan påBredfjället både när det gäller friluftsliv, kulturmiljö och naturmiljön, redovisningav de kumulativa effekterna från de av Rabbalshede Kraft planerade parkerna i34

södra delen av Uddevalla kommun. Länsstyrelsen underströk också att de hydrologiskaaspekterna skall beaktas vid exploateringen, markavvattning av områdetär inte tillåtet. Länsstyrelsen informerade om att en vindkraftsetableringvid Ljungskile Norra bedöms innebära betydande miljöpåverkan. En sammanfattningav samrådet med myndigheter finns nedan i avsnittet Samråd. En merutförlig beskrivning lämnas in tillsammans med tillståndsanökan.Samråd med allmänhetenSamråd med fastighetsägare, berörda föreningar och allmänheten hölls i KulturensHus, Ljungskile. Här fanns under maj månad 2011 en utställning som tidvisvar bemannad med personal från Rio Kulturkooperativ och Rabbalshede Kraft.Utställningen bestod av bilder, kartor och allmän informativ text om vindkraft.Utställningen hölls gemensamt för projekten Ljungskile Norra och LjungskileHoven. Antalet besökande på utställningen var cirka 150 personer. En sammanfattningav samrådet med allmänheten finns nedan i avsnittet Samråd. En merutförlig beskrivning lämnas in i form av en samrådsredogörelse tillsammans medtillståndsanökan.LäsanvisningAvsnitten som följer kommer i tur och ordning att behandla: Människors hälsaoch säkerhet; Landskapet ur ett brett perspektiv, med landskapsbild, friluftsliv,natur- och kulturmiljö; Resurser, som vindenergi, klimat och övriga naturresurser;samt Miljömål och sammanfattande miljökonsekvenser, där miljömål beskrivsoch en bedömning av påverkan på de viktigaste miljöfaktorerna sammanfattasi tabellform. De sammantagna, kumulativa effekterna av samtliga vindprojekt inärområdet behandlas i Del 4: Kumulativa effekter.För ökad tydlighet finns under varje rubrik först en generell beskrivning ochsedan tre underrubriker som inriktar sig på det specifika projektet. I Nulägesbeskrivningredovisas hur det ser ut idag. Därefter beskrivs under Effekter och konsekvenservilken förändring projektet innebär. Slutligen presenteras Åtgärder föratt undvika, minska eller kompensera negativ miljöpåverkan.Med ”vindområde” eller ”vindpark” avses det område som avgränsas av denberäknade/preliminära 40 dB(A)-kurvan, illustration 5.35

Miljökonsekvenser – Människors hälsa och säkerhetI detta avsnitt beskrivs hälso- och säkerhetsaspekter. Hur vindkraftverk upplevsär till stora delar subjektivt. Pågående forskning visar att andelen människor somupplever sig störda av vindkraft varierar mellan olika delar av Sverige, Boverket2009. Inställningen till vindkraft påverkar också i vilken grad man upplever störning.Det närboende oroar sig för är främst det visuella intrånget och buller.Det finns två faktorer som är viktigare än andra för att vindkraftverk skall accepteras.Det ena är att verken är ”förankrade” i landskapet – att de uppfattassom en naturlig del av sin omgivning och inte som ett främmande objekt somplacerats ”ovanpå” landskapet. Det andra är att verken fungerar och levererar energi.Uppföljningar av vindkraftsetableringar indikerar att det är viktigt att informeraom produktionen och om varför vindkraftverken står stilla när de gör det.När verken väl är byggda är reaktionerna ofta mindre negativa än innan, Boverket2009.LjudStörsta delen av ljudet från ett vindkraftverk alstras då bladen passerar genomluften, det så kallade aerodynamiska ljudet. Det aerodynamiska ljudet uppfattasav människan som ett svischande ljud. Det uppstår även ett mekaniskt ljud frånsjälva aggregatet. Dagens moderna verk har utvecklats så att ljudnivån, framförallt de mekaniska ljuden, är lägre än tidigare i förhållande till storlek på verken.Vindkraftverken är utrustade med kylsystem (vätskekylda eller luftkylda) för attundvika att aggregatet överhettas. Används luftkylda system kan det vid speciellaväderleksförhållanden innebära att fläktarna går och därmed alstrar ljudäven vid tillfällen då vindhastigheterna är så låga att vindkraftverket inte startat.Vindkraftverk ger upphov till ljudnivåer som kan upplevas som störande inomett visst avstånd. Naturvårdsverkets ”Riktvärden för externt industribuller - allmännaråd”, rekommenderar den tillåtna ljudnivån också vad gäller vindkraftverk,Naturvårdsverket 1978 rev. 1983. Vid bedömningar har i de flesta fall nattvärdet40 dB(A) angetts som villkor av tillståndsmyndigheter.Om man befinner sig rakt under eller i omedelbar närhet av ett vindkraftverki full drift kan ljudnivån nå upp till cirka 55 dB(A). Det innebär att det går att föraett samtal i normal samtalston, 60-65 dB(A), rakt under ett verk i drift. I Naturvårdsverkets,Boverkets och Energimyndighetens gemensamma rapport ”Ljudfrån vindkraftverk” redovisas exempel på ljudnivåer från vardagslivet, tabell 2.Tabell 2. Ljudnivåer från vardagslivet. Uppgifter från Naturvårdsverket, Boverket ochEnergimyndigheten 2001.0 – 15 dB(A) Svagast uppfattbara ljud30 – 35 dB(A) Bakgrundsnivå i bostadsrum med mekanisk ventilation50 – 60 dB(A) Medelljudnivå på mycket tyst gata60 - 65 dB(A) Samtal på kort avstånd65 – 75 dB(A) Landande jetflygplan på 1000 meters höjd80 – 85 dB(A) Snälltåg med 100 km/h på 100 meters avstånd85 dB(A) Risk för hörselskada vid långvarig exponering90 – 95 dB(A) Startande långtradare på 5 – 10 meters avstånd120 – 130 dB(A) Smärtgräns36

Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.2011-11-03 14:08/2.7.473DECIBEL - Karta 8,0 m/sBeräkning: Ljudberäkning Södra uddevalla0 500 1000 1500 2000 mKarta: , Utskriftskala 1:27 500, Kartacentrum SWE99TM Öst: 320 849 Nord: 6 461 735Ljudberäkningsmodell: Svensk, Jan 2002, Land. Vindhastighet: 8,0 m/sLjudkänsligt områdeHöjd över havet från aktivt linjeobjektIllustration 8. De gröna symbolerna visar de planerade vindkraftverken och den röda linjen visar det område som enligtljudberäkningarn kan komma att få en ljudpåverkan med upp till 40 dB(A). Beräkningarna inkluderar planerade verk norrNytt vindkraftverk(Forshälla/Sörskogen) och söder (Ljungskile Hoven)om Ljungskile Norra.40,0 dB(A)Vindkraftverken hörs tydligare vid låga vindhastigheter eftersom det naturligabakgrundsljudet, vindbrus, lövprassel och annat, som i vissa fall maskerar ljudetfrån vindkraftverken är lägre vid dessa förhållanden. Ett vindkraftverk startarnormalt vid vindhastigheter på 3-4 m/s. Vid cirka 8 m/s blir bakgrundsljud somvindsus, lövprassel med mera högre än verkens eget ljud. Vindkraftverket hörstydligast inom ljudutbredningszonen vid vindhastigheter mellan 4 och 8 m/s.Berg och höjder kan dock ge lä, varvid den naturliga bakgrundsnivån blir lägreoch maskeringen försvinner.WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk37

Studier om störning från vindkraftverk visar att det inte bara är ljudnivån i sigsom har betydelse för om man störs av ljudet. Om verken syns eller inte från punktendär man vistas samt vilken uppfattning man har om påverkan på landskapethar betydelse. En enkätundersökning om upplevelsen av ljud från vindkraftverkutförd bland närboende visade att 80% av de boende märkte vindkraftsljud mellan37,5-40 dB(A). Vid ljudnivåer lägre än 37,5 dB(A) uppfattade endast 10% ljudetsom störande, Naturvårdsverket 2009.Risken för att närboende upplever störande ljud är ofta störst på kvällar ochnätter då bakgrundsnivåer från andra källor är låga och då markinversion kangöra att vindkraftverken går trots att det är vindstilla på marken. Även nattetidgäller riktvärdet 40 dB(A).ÅF-Ingemansson har gjort beräkningar av lågfrekvent ljud inomhus för verkmed effekter från 2 MW till 5 MW. Då har man funnit att man klarar Socialstyrelsensriktvärde för lågfrekvent ljud inomhus (SOSFS 2005:6) där man klarar 40dB(A) utomhus utom i några enstaka fall. Dessa fall med överskridande har rörtsig om vindparker med många verk. ÅF-Ingemanssons tumregel baserad på erfarenhetenhittills är: För en park med högst 100 vindkraftverk med effekter från2 MW till 5 MW är det troligt att man klarar Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekventljud inomhus om man klarar 40 dB(A) utomhus.Infraljud är inget problem för vindkraftverk, Möller och Pedersen 2010. Det sompåverkar ljudnivån inomhus vid låga frekvenser är vindkraftverkens ljudeffektnivåvid frekvenser i området 20-200 Hz, ljudutbredningsdämpningen i dettafrekvensområde och ljudisoleringen i bostaden mot ljud utifrån. Ljudeffektnivåni lågfrekvensområdet kan skilja sig något mellan olika tillverkare.Ljudutbredningsdämpningen i lågfrekvensområdet är normalt minst 6 dB peravståndsdubbling. Vid höga frekvenser är den normalt ännu större. Ljudisoleringeni hus är normalt dålig vid låga frekvenser och ökar mot högre frekvenser.Lågfrekvent vindkraftljud inomhus har studerats ingående i ett examensarbetevid KTH och ÅF, Lindkvist 2010.Man kan inte säga generellt att ett större vindkraftverk ger mer lågfrekvensljud.Däremot kan man säga att ett vindkraftverk med högre ljudeffektnivå i lågfrekvensområdetger mer lågfrekvensljud. Vid en beräkning med Nord2000 tarman automatiskt hänsyn även till lågfrekvensområdet. Det är ett mindre arbeteatt utöka resultatredovisningen med ljudnivån vid låga frekvenser och att beräknaljudnivån inomhus med ett schablonantagande om dålig ljudisolering ibyggnaden.Ultraljud är ljud med frekvenser över 20 000 Hz, det vill säga ljud över människanshörselområde. Ultraljud kan vara störande för till exempel hundar och fladdermösssom kan uppfatta högre frekvenser än människor. Det finns inte någradokumenterade fall där höga ultraljudsnivåer från vindkraftverk konstaterats.Tillståndet för verksamheten och angivna värden i bygglov reglerar hur mycketljud närboende skall behöva tåla, oavsett beräkningsresultat. Projektören har ettansvar inför den kommande ägaren av vindkraftverken att beräkningarna stämmermed verkligheten, och ägaren har ansvar inför kringboende att uppsattagränser inte överskrids. Generellt har beräkningarna visat sig stämma väl medkontrollmätningar som utförts efter att en park tagits i drift. Rabbalshede Krafthar utfört kontrollmätningar av ljudnivån på verk i vindparken Hud i Tanums kommunefter driftsättning. Dessa mätningarna visar att de ljudnivåer man beräknade38

i planeringsskedet överensstämmer med de mätvärden man uppmätt från verkeni drift.NulägesbeskrivningOmrådet ligger delvis inom bullerzonen från väg E6 samt den därintill löpandejärnvägen och det är inte omöjligt att ljudspår från dessa kommunikationslederskulle kunna avsättas i området vid gynnsamma förhållanden. Troligt är dock attstora delar av detta trafikbrus filtreras bort i den kuperade och skogiga miljön iområdet. Ett visst buller från överflygande flygplan finns i dag i området.De ljud som härrör från befintlig markanvändning och mänsklig aktivitet ärbegränsade och säsongsbetonade såsom jordbruk, skogsbruksåtgärder ellerjakt.Effekter och konsekvenserProjektet innebär att en ny typ av ljud tillkommer i området. I detta projekt harlokaliseringen av vindkraftverken utgått ifrån ett relativt stort avstånd till koncentreradbebyggelse, och påverkan bedöms därför bli liten.Ljudberäkningarna har gjorts enligt Naturvårdsverkets rekommenderade metodi ”Ljud från landbaserade vindkraftverk 2001”. Beräkningen är gjord i Wind-PRO (version 2.7) vilket är ett vanligt förekommande program i Sverige och fleraandra länder vid beräkning av ljudutbredning från vindkraftverk. I ljudberäkningentas ingen hänsyn till lä eller dämpande effekter från kuperad terräng ochträdvegetation. I verkligheten blir alltså ljudnivån troligen lägre än vad beräkningenvisar.Beräkningarna visar att riktvärdena för ljud inte överskrids vid något bostadshus.Beräknade ljudkurvor redovisas på illustration 8 samt bilaga 2. Se även Del 4,Kumulativa effekter.I bilaga 2 finns även beräkningar och ljudkurva för den alternativa utformningen,med verk som är 150 meter höga. Beräkningarna visar att skillnaden på ljudnivåerär liten beroende på höjd. Eftersom skillnaden i ljud handlar om 0,1 dB(A)överenstämmer kartan med ljudutbredning för de båda alternativen.Etableringen innebär att det under en begränsad period kommer att pågå anläggningsarbetensom kommer att öka ljudnivån och trafiken i området. Effektivbyggtid för hela vindkraftanläggningen beräknas till cirka två år, fördelat påtre till fyra etapper. Under denna period förekommer störningar främst genomtransporter vid vägbygge och vid byggnation av fundamenten. Tunga transporterförekommer också i samband med resning av kranar och vindkraftverk.Sprängning kommer att ske i anslutning till verksplatser och i begränsad omfattningvid anläggning av nya vägar.Åtgärder• De ljudstörningar som vindkraftverk ger upphov till, minskas i första handgenom att verken placeras på ett sådant avstånd från bebyggelse att den beräknadeljudnivån inte överskrider 40 dB(A). Verk med variabelt varvtal kananvändas så att ljudnivån blir lägre vid låga vindhastigheter, dock minskarproduktionen vid en sådan åtgärd. Om någon fastighet får för hög ljudnivå,kan det alltså lösas genom att ändra inställningarna för ett eller flera verk.39

40• Om det efter driftsättning av vindpark Ljungskile Norra uppstår misstankaratt bostadshus utsätts för ljudnivåer över 40 dB(A) kommer kontrollmätningav ljud med tillhörande utredning att göras. Om mätningar visar för högaljudnivåer så kommer ljudnivån på vindkraftverken minskas så att riktvärdetpå maximalt 40dB(A) följs.• Konsekvenserna av ljudstörningar under byggperioden begränsas genomatt undvika sprängning och vägbyggnad med tillhörande transporter underkänsliga perioder, till exempel storhelger och första älgjaktsveckan. Transportersom kan knytas till vindkraftsanläggningens drift och underhåll bedömsge en mycket begränsad störning och inga åtgärder föreslås.• Transporter som kan knytas till vindkraftsanläggningens drift och underhållbedöms ge en mycket begränsad störning och inga åtgärder föreslås.SkuggorVindkraftverk ger, när solen belyser de roterande rotorbladen, upphov till svepandeskuggor. Dessa skuggor kan uppfattas på ett avstånd om cirka 1,5 kilometer,men då bara som diffusa ljusförändringar. På 3 kilometers avstånd uppfattasingen skuggeffekt, Boverket 2009.Svepande skuggor kan upplevas som störande eller stressande. Hur kraftigastörningarna blir beror på väder, vindriktning, topografi med mera. Risken förstörning är som störst vid lågt stående sol under vinterhalvåret och då verkenplaceras sydost-sydväst om objektet. Stora vindkraftverk roterar långsammareän de mindre verk som är vanliga på land idag. En långsammare rotation kange ett lugnare intryck och ger förhållandevis färre svepande skuggor under dentidsperiod solen passerar aktuell plats.I Tyskland finns riktlinjer för skuggeffekter från vindkraftverk, vilka även blivitpraxis i Sverige. Enligt dessa riktlinjer bör vindkraftverk inte utsätta bostäder förmer än 8 timmars faktisk skuggtid per år, eller mer än 30 minuters skuggtid perdag. Ett faktiskt värde på 8 timmar om året motsvarar vanligen ett teoretiskt värdeom 30 timmar om året, Boverket 2009. Vid behov kan automatisk skuggregleringinstalleras så att ingen får mer än 8 timmar svepande skuggor per år. Underperioder då skuggor kan verka störande kan verken stängas av för att minskapåverkan.NulägesbeskrivningI dagsläget finns närmaste vindkraftverk vid Almag på östra Orust cirka 10 kilometerfrån området där vindkraftverken planeras. Skuggorna från dessa verk kaninte uppfattas på detta avstånd.Effekter och konsekvenserBeräkningar för att se hur hus i omgivningarna kommer att påverkas av skuggorfrån vindkraftverken har genomförts i programmet SHADOW (WindPRO 2.7),bilaga 3, utifrån verk med 2,3 MW effekt, en tornhöjd på 170 meter och en rotordiameterom 101 meter.Skuggberäkningarna utgår från ett ”Värsta fall”. Den typen av beräkning utgårfrån att solen lyser från soluppgång till solnedgång, att vingarna är vända så attde alltid kastar maximalt med skugga, och att verket alltid är i drift. I verklighetenblir påverkan lägre då faktorer som varierande vindhastighet, molnighet

Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.SHADOW - KartaBeräkning: Ljungskile Norra Huv.alt. 170 m totalhöjdBeräknat:2011-10-28 16:11/2.7.4860 250 500 750 1000mKarta: , Utskriftskala 1:20 000, Kartacentrum SWE99TM Öst: 320 348 Nord: 6 461 594Nytt vindkraftverk SkuggmottagareIsolinjer visar skugga i Timmar per år, verkligt fall4 8 12Illustration 9. Kartan visar de planerade verken och skuggberäkningen. Grön, röd respektive lila linje markerar de områden somkan få upp till fyra, åtta respektive tolv timmars svepande skuggor per år (”verkligt fall”). Beräkningarna inkluderar de planeradeverken i övriga parker i närområdet.WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dkoch vegetation tillkommer. Alla beräkningar inkluderar även verk vid LjungskileHoven, Stenshult och Forshälla och beskriver därmed den kumulativa effekten.Beräkningar för ett förväntat värde, ”verkligt fall”, har också gjorts för att få enuppskattning av en mer realistisk skuggtid. I ”verkligt fall” beräknas rimligt antaldrifttimmar utifrån vindmätningen och olika vindriktningar. Man tar även in datapå sannolikheten för solsken. I beräkningarna för Ljungskile Norra har vinddatafrån vindmätningsmast Råsseröd i Uddevalla samt uppgifter om soltimmar från41

väderstation i Göteborg använts. ”Verkligt fall”-beräkningen blir inte heller exaktmen ger en mycket bättre uppfattning om skuggreglering behövs eller ej. Ingenav beräkningarna tar hänsyn till att vegetation och berg kan skymma solen. Iverkligheten blir påverkan alltså ännu lägre.De planerade verken är belägna så att 29 bostadshus kan få diffusa skuggeffekter,enligt skuggberäkningen, illustration 10. Beräkningen (”verkligt fall”) visar attrekommenderade värden riskerar att överskridas vid åtta bostadshus, illustration9 och bilaga 3. I den grafiska kalendern kan man utläsa vilken tid på året och dygnetsom en fastighet riskerar att påverkas av svepande skuggor, bilaga 3. Beräkningarnavisar att fastigheter sydost om vindområdet, vid Toftan, kan påverkas avskuggor främst på kvällstid i april-september. Vid Myren, väster om vindområdet,kommer skuggor att kunna uppstå tidig morgon under maj-juni. Vid Häljeröd kansvepande skuggor uppstå på morgonen kortare perioder på vår och höst menriktvärdet överskrids inte vid någon av fastigheterna här enligt beräkningarna.ÅtgärderEftersom ”verkligt fall”-beräkning visar att åtta bostäder riskerar att få mer än 8timmars svepande skugger per år kommer automatisk skuggreglering att installerasså att detta riktvärde inte överskrids. Automatiken känner av vindhastighet,vindriktning och solljus. När förhållanden är sådana att rotorbladen ger upphovtill skugga, stängs vindkraftverket tillfälligt av för att det aktuella huset skall slippasvepande skugga.LjusVindkraftverk skall förses med hinderbelysning enligt särskilda bestämmelser iTransportstyrelsens författningssamling. Vindkraftverken skall vara målade medvit färg. Vindkraftverk med en höjd på upp till 150 meter skall vara markerademed blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker,men under dager behöver hinderbelysning ej vara tänd. Vindkraftverk högre än150 meter skall markeras med blinkande högintensivt vitt ljus under dager, gryningoch skymning. På natten får ljusintensiteten reduceras. Om det finns samladbebyggelse inom 5 kilometers radie skall högintensivt ljus regleras genomavskärmning så att det inte slår i markytan närmre än 5 kilometer från parken,LFS 2008:47.Det pågår för närvarande forskning om nya metoder för hinderbelysning.Inom en överskådlig framtid kommer ny teknik för hinderbelysning att finnastillgänglig på marknaden. Exempelvis pågår utprovning av en radarstyrd hinderbelysningsteknik,med lampor som tänds enbart när flygplan närmar sig.Vindkraftverken kan även ge upphov till reflexer som uppstår när solljus speglaspå rotorbladen och detta kan vara störande för närboende. Dagens vindkraftverkär antireflexbehandlade, så störande reflexer skall inte behöva uppstå.NulägesbeskrivningIdag finns inga större grupper av vindkraftverk i området. De ljuskällor som finnsidag utgörs av enstaka vindkraftverk och master för telekommunikation som ärförsedda med hinderbelysning. Det kuperade landskapet gör att närheten tillväg E6 inte påverkar ljusförhållandena i området. Området relativt litet påverkatav ljuskällor.42

Effekter och konsekvenserProjektet innebär att det tillkommer punktvis blinkande belysning i skogsområdeni denna del av landskapet. Höjden på vindkraftverken gör att de är klartsynliga ovan skogen.För huvudalternativet i detta projekt har maximal höjd på 170 meter angettsför samtliga vindkraftverk då det i dagsläget inte är slutligt bestämt vilket fabrikatsom kommer att upphandlas. Verken i parken kommer att förses med blinkandehögintensivt ljus som ställs ner i ljusstyrka nattetid.Den alternativa utformningen innebär att vindkraftverk som har en maximalhöjd på 150 meter används. Dessa verk skall vara markerade med blinkandemedelintensivt rött under skymning, gryning och mörker. Dagtid kan hindersbelysningenvara avstängd.Hur många av dessa ljuspunkter som är synliga beror på var i landskapet manbefinner sig. Befinner man sig på långt avstånd kan man se flera av ljusen, menom man befinner sig i närområdet kan ljusen bara ses från vissa platser. I närområdetfinns inte den överblick man kan få på håll och alla verk är inte synligasamtidigt från en och samma plats.Dagens vindkraftverk är antireflexbehandlade, så störande reflexer skall intebehöva uppstå.Åtgärder• Ljuset kommer troligen att avskärmas genom att belysningsteknik med ”inbyggd”avskärmning väljs. Det finns också möjlighet att montera avskärmningseparat.• Om tekniken med radarstyrd hinderbelysning utvecklas och blir tillåten, kanprojektören undersöka om det är en möjlig lösning för att minska ljuspåverkani området.KemikalieanvändningDe kemikalier som används vid drift av vindkraftverk är olja, smörjmedel ochbatterier. I verkens växellåda (vid val av sådant fabrikat), hydraulsystem och vridväxelfinns olja. De stora verken innehåller totalt cirka 700-800 liter olja i verkmed växellåda och cirka 300-400 liter i verk utan växellåda. Varje år tas ett oljeprovför att se om oljan är i behov av rening eller eventuellt byte. I största möjligamån renas oljan och byte undviks. Oljan byts cirka vart tredje år beroende påoljekvalitet och slitage. Förutom oljan i vindkraftverket används under löpandedrift mycket små mängder kemikalier. Normal årsförbrukning av de oljor och kemikaliersom används vid service finns beskrivet i bilaga 4 .NulägesbeskrivningOmrådet där vindparken planeras är skogsbevuxen mark som omges av odlingslandskapisöder. I dagsläget pågår ingen verksamhet i området som innebär användningav större mängder kemikalier. De kemikalier som kan komma ifrågahärrör från skogsbruket.Effekter och konsekvenserOljeläckage skulle kunna förorena intilliggande mark och grundvatten. Riskenför ett sådant läckage bedöms som mycket liten eftersom vindkraftverkets43

konstruktion är sådan att oljespill tas om hand inne i maskinhuset eller i tornet,och inte kan nå omgivningen. Bottnen i maskinhuset är en gjuten, tätkonstruktion. Om ett läckage inträffar, fungerar botten som ett kar vilket samlarupp oljan. Karet är stort nog att samla upp all olja vid ett eventuellt haveripå växellådan. Tornets nedre sektion sluter tätt mot fundamentet så även ommaskinhusets botten läcker är tornets nedre sektion tät.ÅtgärderÖversyn av verken sker löpande och service utförs två gånger per år. Läckage avolja leder till omedelbart driftsstopp, besök av servicepersonal och omhändertagandeav oljan. I övrigt bedöms den tekniska utrustningen vara tillräcklig för attminimera riskerna vid olyckor.SäkerhetRiskerna för olyckor i anslutning till vindkraftverken är små. Energimyndighetenoch Räddningsverket skriver i rapporten ”Nya olycksrisker i ett framtida energisystem”att kraftverken i sig knappast kan betraktas som riskabla, möjligen för deservicetekniker som i en framtid skall genomföra underhåll, Räddningsverket ochEnergimyndigheten 2007. Ett möjligt olycksscenario skulle kunna vara att kraftverketförstörs under en storm och att delar lossnar, men det bedöms som en osannolikhändelse. Olyckorna med personskador vid svenska vindkraftverk har hittillshandlat om säkerhetsvajrar som lossnat, klämskador och fall från ställningar.Det finns risk för isbeläggning och fallande is från vindkraftverkens rotorbladnär temperaturen ligger runt noll grader och luftfuktigheten är hög. Is bildas lättasti temperaturintervallet plus en grad till minus fyra grader. När temperaturenär lägre är även luftfuktigheten lägre och risken för isbildning minskar.Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem. Detta innebär att verkenstannar om till exempel temperaturen blir för hög och att verken automatisktstängs av vid för hög vindhastighet för att de inte skall utsättas för alltförstora påfrestningar. Risken för brand och haverier minimeras därmed. I vindkraftverkenfinns även åskledare installerade, vilket minskar skaderisken vid åska. Påstora verk finns en hiss upp till maskinhuset så risken som tidigare fanns vid klättringenpå stege upp genom tornen är borta.NulägesbeskrivningOmrådet där vindparken planeras är idag skogbevuxen mark som omges av ettodlingslandskap i dalgången söderut. De olycksrisker som föreligger idag är desammasom för alla områden där skogsbruk, jakt och friluftsliv bedrivs.Effekter och konsekvenserVindkraftverken är placerade relativt långt från bostäder (mer än 650 meter), varförrisken för skador till följd av haveri, isbildning med mera bedöms vara liten. Pågrund av klimatet i denna del av landet bör inte isbildning på rotorbladen uppståså ofta.Åtgärder• Regelbunden service och underhåll minskar risken för olyckor och kommeratt utföras enligt tillverkarens direktiv. Vindkraftverken är utrustade med44

övervakningssystem. Vid driftstopp larmas driftansvarig som undersökervindkraftverket innan det kan startas på nytt.• Ett avisningssystem kan också erbjudas på vissa fabrikat vilket framförallt reducerarproduktionsförlusterna vid produktionsstopp orsakade av isbeläggning.De tekniska lösningarna som nu är under framtagning varierar men detde har gemensamt är att man värmer upp rotorbladen i visst temperaturområde.Dessa system är fortfarande under utveckling och dess effekt är ännuinte fullt utredd.• För att minimera risken för skador på människor sätts varningsskyltar upp iverkens närområde för att på ett tydligt sätt upplysa allmänheten om risken.• Vägbom kommer att sättas upp vid infartsvägen.45

Miljökonsekvenser – LandskapetI denna del behandlas olika aspekter av landskapet: landskapsbild, naturmiljö,kulturmiljö och friluftsliv.Visuell påverkan – landskapsbildSynligheten i landskapet för vindkraftverk beror bland annat på avstånd ochtopografi. I ett fjällandskap, med stora höjdskillnader och låg vegetation, kanvindkraftverk vara synliga över stora avstånd. Detta varierar med var i landskapetman befinner sig. I dalar gör vegetation och topografi att synligheten minskar,men från höjder i omgivningarna kan verken vara väl synliga över flera milsavstånd, Naturvårdsverket 2005. I den rapport anses vindkraftverken dominerasynintrycket inom ett avstånd om cirka 2,5 kilometer. Utanför denna zon börjarverken uppfattas som objekt i landskapet. Vid ett avstånd på 1 mil inverkar väderoch ljus på verkens synlighet. Boverkets remissversion av ”Vindkraftshandboken”behandlar också vindkraftens inverkan på landskapsbilden. Där beskrivssynligheten indelad i olika zoner. I närzonen, 0-4,5 kilometer, kan verken bli ettdominerande element. I en mellanzon, 4,5-10 kilometer, varierar synbarhetenmed topografi och vegetation. Inom fjärrzonen, 10-16 kilometer, kan verken synastydligt i öppna landskap men i ett mer varierat och kuperat landskap minskargenerellt dominansen. Den yttre fjärrzonen, mer än 10-16 kilometer, påverkasgenerellt i låg grad av vindkraftverk. Verken kan ses som små företeelser vid horisonten,men kan vara svåra att skilja från andra element i landskapet. Siffrornagäller vindkraftverk med en höjd på upp till 150 meter, Boverket 2007.I ”Vindkraftshandboken” behandlas vindkraftens inverkan på landskapsbildenutifrån den europeiska landskapskonventionen. Den lyfter fram landskapets socialabetydelse och understryker vikten av att människor kan delta aktivt i värderingoch förvaltning av landskapet, Boverket 2009.I landskapet möts många olika slags värden – kulturhistoriska, ekologiska, estetiska,sociala och ekonomiska. Begreppet landskap används i olika skalor, frånden lokala bygden till det regionala, och omfattar såväl det anlagda som detursprungliga eller naturgivna. Hur landskapet uppfattas handlar om relationenmellan människa och plats. Upplevelser är inte bara visuella utan handlar ävenom ljud, lukt, känsla, minnen och associationer.Den 1 maj 2011 trädde Europeiska landskapskonventionen i kraft i Sverige,Riksantikvarieämbetet 2011. Konventionens intentioner är ännu inte införda i densvenska lagstiftningen. I och med att vi antagit Landskapskonventionen har viäven åtagit oss att skydda, förvalta och planera vårt landskap genom ökad medvetenhet,främjad delaktighet i beslutsprocesser och en hållbar förvaltning avlandskapets värden. Landskapskonventionen har stor påverkan i synen på kulturlandskapet.Upplevelsen av vindkraft är individuell och beror bland annat på hur områdetkring verken ser ut. Avståndet till verken, landskapet, vegetationen och placeringenav verken är viktiga faktorer för upplevelsen. Dagens stora verk roteraravsevärt långsammare än små verk och ger därför ett lugnare intryck. Det äromöjligt att på ett objektivt sätt värdera hur boende och besökare i områdetkommer att uppfatta vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden. Frågan omvisuell dominans får avgöras utifrån betraktarens plats i landskapet. Med positiv46

Ilustration 10. Karta med Synbarhetszoner.syn på vindkraft som energikälla uppfattas vindkraftverk ofta som vackra, men ärnyttan med vindkraft oklar uppfattas de ofta som störande inslag i miljön.NulägesbeskrivningVindpark Ljungskile Norra planeras i den mellersta delen av Bohuslän där landskapetframförallt består av ett brutet, kuperat landskap där jordbruk och bebyggelsedominerar i de uppodlade dalgångarna vilka bryts av mindre berg ellernågot större plåtåer, så kallade fjäll. I Uddevalla kommun finns två sådana platåer,Herrestadfjället och Bredfjället, varav det senare ligger öster om tätorten47

Ljungskile i närheten av vindpark Ljungskile Norra. I det här landskapsavsnittetär dalgångarna relativt trånga men markerna öppnar sig allt mer mot Forshällaoch nordväst därom.Området där vindparken planeras ligger mer än 100 meter över havet. Någratoppar i området är upp till 160 meter höga. Dalgångarna runt omkring liggerbetydligt lägre, mellan 50-80 meter över havet.De högre liggande markerna domineras i huvudsak av skogsbruk men på dehögsta punkterna finns hällmarkstallskogar och öppnare hällmarker. Bebyggelsensom inte har samlats i tätorter eller bostadsområden kryper ofta upp till kanternai det odlade landskapet och ligger vid övergången mot skogspartierna.Koncentrationer av bebyggelse i närområdet finns framförallt i tätorten Ljungskileoch Lyckorna samt utmed kusten mellan Ulvesund och Råssbyn. Avstånd tillnärbelägna bostäder redovisas i bilaga 6. Mindre bybildningar finns bland annatvid Häljeröd, Vassbovik och Köperöd. Vid Häljeröd, i den västra ändan av Häljerödssjönligger den närmsta bostadsfastigheten cirka 700 meter från närmstavindkraftverk.I en dalgång cirka 2 kilometer väster om vindområdet går motorvägen E6, lokalvägoch järnväg.Högre upp i skogsmarken, närmare vindområdet för vindpark Ljungskile Norra,går en 40 kV-kraftledning.I nuläget finns det inga vindkraftverk i den här delen av kommunen men tvåvindkraftverk är etablerade på Bokenäset i nordväst. De enda högre objekt somfinns i närområdet idag är telemaster som ger en viss påverkan på landskapsbildenmen som framförallt är synliga nattetid, se avsnittet Ljus.I södra delen av Uddevalla kommun finns ett fåtal områden med Landskapsbildsskydd.Det som ligger närmast beläget är ett bokskogsområde vid Toftan,öster om Kolbengtserödsjön cirka 500 meter från närmaste vindkraftverk.Öster om E6:an finns av länsstyrelsen utpekade fornlämningsmiljöer, vilka ävenfinns med i ”Uddevalla Natur- och Kulturguide”, Uddevalla Natur- och Kulturguide2007. Flera kulturmiljöer med bevarandevärd bebyggelse finns också i området.Delar av dalgångarna är även utpekade som bevarandevärda odlingslandskap.Vid Resteröd som är beläget väster om vindområdet finns en kommunalt utpekadbebyggelsemiljö med Resteröds kyrka och den gamla kyrkbyn som värdebildare.Avståndet till vindområdet är cirka 2 kilometer. Området är även enviktig fornlämningsmiljö och utpekat som bevarandevärt odlingslandskap, somnärmast cirka 1 kilometer från vindområdet.Större delen av Forshälladalen, cirka 1,5 till 2 kilometer från Ljungskile Norra,är också utpekat som bevarandevärt odlingslandskap och en kommunalt viktigbebyggelsemiljö. Den norra kanten av dalgången är utpekad som en viktig fornlämningsmiljödär man bland annat finner ett stort gravfält, RAÄ Forshälla 63.Riksintresse för kulturmiljövård finns vid Gustavsberg i norr och vid Bredfjälleti söder.Vid Bredfjället i söder och vid Herrestadsfjället i norr finns stora opåverkadeområden. Avstånden från vindområdet till dessa områden är 5 respektive 15 kilometer.Värdefulla miljöer i odlingslandskapet finns vid ett flertal platser runtvindområdet, bland annat vid Forshälla, Köperöd, Vassbovik och Resteröd. Runt1 kilometer sydost om vindområdet ligger bokskogen Toftan som omfattas avett landskapsskydd beslutat före 1975. Ytterligare cirka 5 kilometer åt sydväst48

Illustration 11. Fotomontage F09. Bilden är tagit vid Funneshult mot de planerade vindparken (motväst). Avstånd till närmaste verk är 2,3 kilometer. De två östra verken skyms härifrån av vegetationen.ligger erosionslandskapet vid Anfasteröd som ligger i riksintresset Bratteforsånoch Hällungen (naturvård). Området har en ”magnifik utformning och är av geovetenskapligtvärde”.Effekter och konsekvenserDelar av landskapsbilden kommer att förändras om den planerade etableringengenomförs. Den visuella påverkan kvarstår så länge vindkraftverken står på platsen.Den tekniska livslängden för ett verk är 20 till 30 år och därefter monteras dener. Alternativt görs en ny tillståndsansökan för att få förnya parken och fortsättadriften. Synbarheten kommer att variera beroende på topografi, vegetation ochavstånd samt var i landskapet man befinner sig.Med lokalt ägande, vilket eftersträvas, blir nyttan också mer påtaglig för dekringboende.Vid anläggandet av verksplatser kommer delar av höjderna där verken placerasatt ändra karaktär. För uppställning och vid montering av verken krävs enplan yta och ojämnheter kräver sprängning och utfyllnad. Detta ger en viss permanentförändring av landskapets form.För att åskådliggöra påverkan på landskapsbilden har fotomontage tagitsfram. Dessa visar hur verken kommer att se ut från olika platser, utifrån de förhållandensom är planerade i projektet. Exempel visas i illustration 11 samt på omslaget.Övriga fotomontage och en karta över varifrån fotona är tagna återfinns ibilaga 5.Platserna för fotomontagen har diskuterats under samrådet utefter de olikaönskemål som framkommit, och lämpliga platser har slutligen tagits fram tillsammansmed kommun, länsstyrelsen och allmänhet.Fotomontagen visar att en viss påverkan kommer att ske på landskapet. Generelltsett blir påverkan liten men vissa delar av landskapet får stor påverkan. Detgäller framförallt dalgången söder om Ljungskile Norra, vid Kolbengtserödsjön,Funneshultsjön samt vid Häljeröd nordväst om vindområdet.I både Resteröd och Forshälladalen är landskapets karaktär en viktig del för uppfattningenav områdena. Upplevelsen av landskapet kan bli påverkat i och meduppförandet av vindkraftverk i närområdet. Landskapet här är dock ingalunda49

opåverkat. Resteröd och den västra delen av Forshälladalgången är påverkat avbåde motorvägen, gamla E6:an och Bohusbanan och en större kraftledning gårigenom området. Mellan kulturmiljöerna och Ljungskile Norra finns högre höjdervilka bildar en barriär och minskar dominansen. I fotomontaget från Höggeröd sesinga vindkraftverk från gamla E6:an. Synbarheten i dalgången väster om LjungskileNorra kan därför ses som begränsad men varierar dock beroende på var manbefinner sig.De ovan nämnda miljöerna, bevarandevärda odlingslandskap och bebyggelsemiljöerfår till viss del en visuell påverkan men själva värdekärnorna påverkasej. Påverkan på kulturmiljöer beskrivs mer utförligt under Kultur.Genom att välja att etablera lägre vindkraftverk blir den visuella påverkan påomgivningarna lägre. Skillnaden i de områden där påverkan är som störst ärdock liten. En utformning med 150 meter höga vindkraftverk som anges i denalternativa utformningen skulle däremot ge en betydligt lägre energiproduktion.Åtgärder• Genom att välja att etablera färre stora verk blir den visuella påverkan pålandskapsbilden lägre än om man valt flera mindre verk för att utnyttja vindenergini området. Större verk roterar också långsammare än mindre verk.• I samrådet har flera synpunkter om den visuella påverkan på bostäder inkommit.För att minska den visuella påverkan har ett verk strukits ur planeringenefter synpunkter från närboende vid Häljeröd. Efter sympunkter frånnärboende har även totalhöjden minskats från 180 till 170 meter.Friluftsliv och turismFriluftslivet påverkas främst genom visuell påverkan och förändrad ljudnivå.Upplevelsen av landskapet kan påverkas på relativt stora avstånd från en vindpark.Hur en vindkraftsetablering påverkar upplevelsen av att vistas i ett områdeberor till stor del på målet med aktiviteten. Är man ute på en motionspromenadpåverkas man mindre av ljudet från vindkraftverk än om målet för promenadenär att stanna och njuta av stillheten på en viss plats. Så länge man är i rörelsehar ljudet från kläder, stegen, underlaget och ljud från omgivande växtlighet enmaskerande effekt som försvinner när man stannar.Under etableringsfasen av en vindpark kommer det under en begränsad periodatt pågå anläggningsarbeten som kommer att öka bullernivån och trafikeni området. Störningarna uppstår främst på grund av tunga transporter ochsprängningar.I områden människor nyttjar för friluftsliv och där tystnad är en viktig kvalitethar myndigheter angett att ljudnivåerna ej bör överstiga 35 dB(A). Här är alltsåkraven för acceptabel ljudpåverkan något högre än i andra områden.Påverkan på friluftsliv och turism har studerats i flera länder. Dessa studier kandelas in tre grupper. Den vanligaste typen av studier mäter förväntningarna avpåverkan på, exempelvis, turism före en etablering. En annan typ av undersökningmäter förmodad påverkan efter en etablering.I några fall finns det studier gjorda både före och efter en etablering. Dessaär speciellt intressanta då de visar på relationen mellan förväntad och faktisk50

upplevelse. En studie framtagen åt den skotska regeringen (the Scottish Government)har försökt att klargöra vindkraftens påverkan på turismen, GlasgowCaledonian University m fl 2008. Förutom de egna resultaten bygger studienpå en sammanställning av de undersökningar som gjorts, framförallt i Storbritannien,Danmark och Norge men även i bland annat Sverige och USA. Dekonstaterar att många av undersökningarna är gjorda av parter i planeringsprocessen,varför viss försiktighet måste iakttas vid användande av undersökningsresultaten.De gör därför en utvärdering av såväl metod som mål medstudien och hänvisar i sina resultat till de studier som uppfyller höga krav påobjektivitet. De studier som anses ha högst värde för att analysera besökarattityderoch förmodade återbesök är två studier utförda i Somerset 2002 respektiveSkottland 2002.Studien från Somerset visar att 91% av besökarna anser att deras turistvanorinte kommer att påverkas av vindkraftverk. Nära 4% anser att deras vilja till återbesökskulle förändras marginellt till starkt negativt, medan nästan 4% anser detskulle påverka dem positivt, Glasgow Caledonian University m fl 2008.Studien i Skottland visar att 86% ansåg att förekomsten av vindkraftverk intepåverkade eller påverkade positivt deras attityd till besök, medan 8% ansåg attdet påverkade negativt. På frågan om återbesök svarade 91% att det inte påverkadedem, 4% ansåg att det ökade deras önskan att återvända medan 2% tycktemotsatsen. Intressant att notera är att tre av fem intervjuade inte var medvetnaom förekomsten av vindkraftverk före intervjun, samt att majoriteten av de somvisste om vindkraftverken tyckte att de stärkte deras positiva upplevelse av området,Glasgow Caledonian University m fl 2008.Dessa resultat bekräftas också av The Cornwall Tourist Board. Under åren 1996till 2000 visar deras frågeenkät om attityder till återvändande efter ett besök iCornwall på resultat mellan 79% och 82%, med den högsta siffran för år 2000,Glasgow Caledonian University m fl 2008.En studie för Lake District utfördes speciellt för att utröna vindkraftens påverkanpå turismen i området. Studien är ovanlig eftersom den inte bara mätte turisternasattityder utan även turistorganisationernas. Undersökningen visade attöver 75% av besökarna var positiva till befintlig vindkraft och planerade vindkraftverk,medan bara 21% av turistorganisationerna var det. Vidare noteradesatt en majoritet av besökarna inte hade märkt vindkraftverken, Glasgow CaledonianUniversity m fl 2008.I Danmark har flera studier utförts och sammantaget visar dessa på en mycketpositiv attityd till vindkraft generellt. Trots det stora antalet vindkraftverk i Danmarkanser över 90% att vindkraften bör fortsätta att byggas ut. Inga studier harvisat att vindkraften har haft en generellt negativ inverkan på turism. Särskilttyska turister är intresserade av ekologisk turism och har en positiv inställning tillvindkraft, Glasgow Caledonian University m fl 2008.De norska resultaten som det relateras till i rapporten visar på att attityder föreoch efter en etablering av vindkraftverk tenderar att förändras till det positiva,Glasgow Caledonian University m fl 2008.Slutsatsen av undersökningen är att det finns en mindre grupp turister, under5%, som tror att de kommer att undvika områden med vindkraftverk. Detta kanleda till minskade lokala intäkter. Det finns dock inga studier som visar på en sådaneffekt. Vidare har flera av studierna visat att attityderna förändras; negativa51

farhågor inför uppförandet av vindkraftverk har ofta ersatts av positiva omdömenefter utbyggnad. Detta tillskrivs delvis själva planeringsprocessen där synpunkterpå projekten i samrådsfasen tas tillvara och leder till en god utformning,Glasgow Caledonian University m fl 2008.NulägesbeskrivningDet friluftsliv som bedrivs i närområdet är främst knutet till kustområdet ochBredfjället. Områden i och runt den planerade vindparken nyttjas av närboendeför vanlig närrekreation som promenader, ridning, svamp- och bärplockningmed mera. I ÖP för Uddevalla kommun är området utpekat som ”allmänt intresseför friluftslivet”.Bredfjället, beläget alldeles söder om den planerade vindparken, är utpekatsom riksintresse för friluftsliv. Bredfjället pekas också ut i ÖP som ett av de viktigasteområdena för det rörliga friluftslivet i kommunen. Här finns flera vandringsledersom går genom gammal kultur- och skogsmark. Orientering och skidåkningbedrivs av Ljungskile friluftsklubb (Ljungskile FK). I området finns elljusspåroch vintertid sköter föreningen skidspår. Orienteringstävlingar hålls här ochi området finns även en pulkabacke. Föreningen förfogar över en klubbstuga iett av de gamla torpen beläget på Norra Fjället, den norra delen av Bredfjället.Här finns även ett utkikstorn, Ljungskile FK 2011.Turismen i kommunen är av olika karaktär. Uddevalla kommun satsar på attstärka sin koppling till havet och den maritima turismen och vattenanknutnafriluftslivet i vilket de samarbetar med Västsvenska turistrådet. Kusten erbjudermånga möjligheter till havsbad och kommunen förvaltar själva 14 badplatser. Enkoncentration av badplatserna finns kring Uddevalla och Ljungskile. Strandskyddetär en viktig del för tillgången till stränder.I kommunen finns det flera småbåtshamnar och sommartid är båtlivet rikt.Sommartid trafikeras vattnen i Uddevalla av tre turistbåtar som bland annattransporterar människor från staden till badplatser vid till exempel Gustafsberg.Naturreservatet Tjöstelsrödsområdet ligger cirka 4,5 kilometer sydväst omnärmaste verk. De landskapliga värdena utgörs av det ravinlandskap samt enserie forsar och fall som utgör spektakulära inslag i landskapsbilden. NaturreservatenGustavsbergsområdet, Emaus och Korpberget, cirka 6 kilometer från vindområdet,är värdefulla områden för rekreation, turism och friluftsliv. De har landskapsvärdenkopplade till höga utsiktspunkter, där man har en god utsikt överBodeleåns dalgång och Byfjorden. Ekholmen och Lilla Hasselön är två öar somär naturreservat och ligger i Havstensfjorden. De har avsatts främst på grund avsina friluftsvärden och ligger cirka 6 respektive 8 kilometer från närmaste verk.För att lyfta fram det rörliga friluftslivet för turister har en natur- och kulturguidetagits fram av kommunen i samarbete med föreningar, organisationer med mera,Uddevalla Natur- och Kulturguide 2007. Denna lotsar besökare till olika natur- ochkulturområden. För vandrare går både kuststigen och bohusleden genom kommunen.För kulturturisterna finns ett av Sveriges mest välbesökta museum i Uddevalla:Bohusläns museum. Ett av de mest berömda besöksmålen i kommunen ärGustafsbergs badort, en av landets äldsta badorter med anor från 1700-talet.Som handelsort har Uddevalla en särskild plats i regionen. Köpcentret Torp ärett av Sveriges största och lockar en stor mängd shoppingturister, till och med frånNorge som med utbyggnaden av E6 till motorväg endast ligger en timme bort.52

Illustration 12. Fotomontage F18 från badplatsen vid Ulvön, cirka 1,5 kilometer väster om Ljungskile.Avståndet till närmaste planerade vindkraftverk är 5,9 kilometer.Effekter och konsekvenserOm den planerade etableringen vid Ljungskile Norra genomförs kommer landskapsbildenoch ljudbilden att förändras. Inga av vindkraftverken är placeradeinom riksintresse för friluftslivet men området är utpekat i ÖP som allmänt intresseför friluftslivet av Uddevalla kommun.Närområdet kring vindparken kan bli påverkat av ljud men så länge man är irörelse kommer ljudet från kläder, stegen, underlaget och ljud från omgivandeväxtlighet ge en maskerande effekt som försvinner när man stannar. I och medatt stora arealer tas i anspråk kan det komma att påverka det rörliga friluftslivet.Effekterna som vindparken avger kan få konsekvensen att människor väljer bortatt röra sig i närområdet och istället kanske ta bilen till mer orörda områden. Detär dock något som är väldigt oklart. De studier som har utförts visar inte på attområden med vindkraftverk undviks i någon större utsträckning.Av de rintressen för naturvård, Natura 2000-områden och naturreservat iomgivningarna med landskapliga och friluftslivsvärden är det riksintresseområdetBredfjället och naturreservatet Tjöstelrödsområdet som bedöms få envisuell påverkan. På Bredfjället kommer synligheten att variera beroende påvar i landskapet man befinner sig. Generellt är synbarheten väldigt låg eftersomfjället till större delen är skogsbeklätt men vid öppnare delar skulle detkunna gå att se verk eller delar av verk. I de övriga områdena kan möjligenvindkraftverken skymta bakom vegetation, och den visuella påverkan bedömsbli liten.Etableringsfasen innebär att det under en begränsad period kommer att pågåanläggningsarbeten som kommer att öka bullernivån och trafiken i området.Störningarna uppstår främst på grund av tunga transporter och sprängningar.Detta behandlas utförligare i avsnittet Ljud.I samband med anläggningsarbeten och uppförandet av vindkraftverken kandelar av området komma att spärras under en kortare tid.Påverkan på turism och friluftsliv i kustområdet uteblir eller blir väldigt liten.Den påverkan som sker är visuell. Någon påverkan på allmänna badplatser ellersmåbåtshamnar föreligger inte, illustration 12.53

Tabell 3. Områden med värden för friluftsliv och turism.Positiv påverkanStor Måttlig LitenNegativ påverkanStor Måttlig LitenIngen påverkanOMRÅDEAVSTÅND BEDÖMNING AV PÅVERKANRiksintresse för friluftsliv (3 kap 6 §)Bredfjället 2,7 km Liten visuell påverkan.Riksintresse för det rörliga friluftslivet (4 kap 2 §)>10 km Vindparken hindrar inte det rörliga friluftslivet.Områden utpekade i ÖPAllmänt intresse för 0 Vindparken ligger inom område utpekat i ÖP för Uddevalla kommun somfriluftsliv.....”allmänt intresse för friluftslivet”. Kan medföra att vistelse i området väljsundan.Motionsspår, vandringsleder och idrottsplatserBohusleden 2,5 km Vindkraftverken påverkar inte leden.Kuststigen 3 km Vindkraftverken påverkar inte leden.Lyckornas golfklubb 6 km Vindkraftverken påverkar inte möjligheterna till att spela golf.Norra fjället, skidspår 2,5 km Vindkraftverken påverkar inte skidspår eller motionsspår.Skarsjöleden 3,5 km Vindkraftverken påverkan inte leden.Skarsjövallen 4 km Vindkraftverken påverkar inte möjligheterna att använda Skarsjövallen.BadplatserBerg3,5 kmKungsparken5 kmLjungskile kallbadhus 4,5 kmSaxenhov5 kmVindkraftverken kommer inte påverka badplatserna.Sjötorp5,5 kmUlvön5,5 kmSmåbåtshamnarLjungskile 4,5 kmUlvön5 km Ingen påverkan på båthamnen eller möjligheterna till båtliv.Ingen påverkan sker på den så kallade shoppingturismen i kommunen.Bedömning påverkan på områden som är viktiga för friluftslivet finns i tabell3. De negativa effekter som vindkraftverken ger bedöms som små. Påverkan ärreversibel och försvinner när vindkraftverken monteras ner.Påverkan på natur- och kulturmiljöer redovisas mer utförligt under avsnittenKulturmiljö, Naturmiljö, Fåglar och Fladdermöss.ÅtgärderI en första utformning som studerades inför samrådet bestod projekt LjungskileNorra av nio vindkraftverk. På grund av höga naturvärden och med hänsyn tillnärboende har huvudalternativet om fem vindkraftverk utformats. Påverkan pådet allmänna friluftslivet blir mindre i och med att färre verk etableras.De hänsynsåtgärder som angivits under tidigare rubriker, främst Ljud och Landskapsbild,kan anses gälla även friluftsliv och turism då det handlar om upplevelseaspekter.Efter etableringen kommer området inte att vara avspärrat men vägbommarkommer att sättas upp vid infartsvägarna vilket görs i samråd med markägarna.Detta ger att vägarna inom parken kommer att vara öppna för allmänhetenenligt Allemansrätten men att fordonstrafiken i området kommer vara begränsad.Om intresse finns kan Rabbalshede Kraft sätta upp en informationsskylt som informerarom vindkraftverken. Detta kan samordnas med övriga projekt i Uddevallakommun. En lämplig placering kan till exempel vara rastplatsen vid Ljungskile.KulturmiljöKulturmiljön är en viktig del av kulturarvet och utgörs förutom av fysiska lämningar,landskap och miljöer, även av traditioner, idéer, och värden som vi medvetet54

eller omedvetet övertar från tidigare generationer. Vad som betraktas som kulturarvförändras över tiden och är ett uttryck för samhällets skiftande värderingar.I dagens samhälle diskuteras ofta kulturarvet som materiella- och immateriellalämningar. Materiella lämningar är till exempel gamla byggnader, kyrkor, fornlämningar,torpruiner och så vidare medan immateriella lämningar är traditioner,berättelser och idéer som ofta går att koppla till det materiella.Kulturvärden kan påverkas både direkt, genom att platser exploateras och attman därmed gör ingrepp på platser med till exempel fornlämningar och kulturlämningar,och indirekt, då en förändrad miljö kan leda till att upplevelsen ochförståelsen av en kulturhistorisk lämning förändras.Vindkraftverk kan bli konkurrenter om det visuella utrymmet med exempelviskyrkor, byggnadsminnen eller fornlämningar, och anläggandet av vägar ochverksplatser kan direkt skada fornlämningarna.Fornlämningar är skyddade enligt kapitel 2 i Lag om kulturminnen mm (KML).Till en fast fornlämning hör även ett skyddsområde som är till för att bevarandeoch upplevelse av lämningen skall vara möjlig (så kallat §2-område). Förutom fastafornlämningar finns även kategorin övriga kulturhistoriska lämningar. Dessa kanutgöras av till exempel gränsmarkeringar, stengärdesgårdar och torpruiner lägreålder. Övriga kulturhistoriska lämningar har inte ett lika starkt lagskydd i KML menskyddas av hänsynsparagrafer i Skogsvårdslagen och regeringens föreskrifter.Gränsmarkeringar i aktiva gränser får ej rubbas och skyddas av 4 kap 8 § brottsbalken.Byggnader kan även de skyddas av KML men det är framförallt i Plan och bygglagen(PBL) som kulturvärden i den bebyggda miljön ges ett stort utrymme.Planläggning enligt PBL skall ta hänsyn till bland annat natur- och kulturvärden.I miljöbalkens (MB) generella hänsynsregler läggs stor vikt vid hänsyn till kulturlämningaroch kulturmiljöer. I förordningen om MKB beskrivs det vad en MKBskall innehålla och i samband med samråd med myndigheter brukar det ställaskrav på att en utredning tas fram som beskriver påverkan på kulturmiljön.Efter ratificering trädde Europeiska landskapskonventionen i kraft i Sverige 1maj 2011. Konventionens intentioner är ännu inte införda i den svenska lagstiftningen.I och med att vi antagit Landskapskonventionen har vi även åtagit oss attskydda, förvalta och planera vårt landskap genom ökad medvetenhet, främjaddelaktighet i beslutsprocesser och en hållbar förvaltning av landskapets värden.Landskapskonventionen har stor påverkan i synen på kulturlandskapet. I dennaMKB behandlas framförallt landskapets värden i avsnittet Landskapsbild.Ansökan om ingrepp i fornlämningar lämnas till länsstyrelsen som beslutarom exploateringens samhällsvärde överstiger värdet av bevarandet av lämningarnaeller kulturmiljön.NulägesbeskrivningKulturlandskapet i södra delen av Uddevalla kommun är ett utpräglat jordbrukslandskap,starkt kuperat med uppodlade dalgångar mellan bergs- och skogsområden.Närheten till havet har påverkat levnadssätt och bebyggelsemönsteri kommunen. Vid kusten finns ett flertal välbevarade fiskelägen och skärgårdenvisar på ett levnadssätt där både hav och land har ingått som resursområden.Området har varit befolkat sedan tidigmesolitikum för cirka 10 000 år sedan, ochär mycket rikt på fornlämningar.55

Projektområdet är ett utpräglat utmarksområde, och utgörs av ett högläntskogs- och bergsområde som tillhört gårdarna Häljeröd, Forshälla, Nolmannerödoch Huvudtofta. Utmarken var under historisk tid ett resursområde för befolkningeni byar och gårdarna belägna i bygdernas dalgånger. De mer otillgängligautmarksområdena har under olika tidsepoker brukats mer aktivt och därför finnerman ofta lämningar av olika ålder.I närområdet finns flera fornlämningar som sträcker sig från brons- och järnåldertill medeltid och historisk tid. De medeltida/sentida lämningar som finnsi omgivningarna består av by- och gårdslämningar, kvarnlämningar samt områdenmed fossil åkermark. Från stenålder finns boplatser, fyndplatser för flinta,fyndplats för två skafthålsyxor. Väster om området finns tre fornborgar, härrörandefrån brons/ järnålder.Mindre än en kilometer från området finns två fasta fornlämningar som kan knytastill stenålder. I söder en hällkista kallad Kung Hackes grav (Ljung 94) och tangerandevindområdets nordöstra gräns ligger en fyndplats för en trindyxa (Forshälla308). Dessa lämningar pekar på att området har använts under stenåldern och såledeshar en långvarig mänsklig närvaro. Det finns även en övrig kulturhistorisklämning, Forshälla 385, som är en lämning efter torpbebyggelse, FMIS 2011.Inom området finns platser med fornlämningar som kan knytas till de tidigarehistoriska jordbruksfaserna. Dessa består av röjningsrösen samt en murrest. Enkälla med tradition (Resteröd 135) finns cirka 500 meter öster om vindområdet.Ljungskilebygdens hembygdsförening har genomfört en omfattande torpinventeringi socknarna och ett antal torpmiljöer har inventerats inom projektområdet.Fornlämningsbilden tyder på en diskontinuitet i användningen och områdetbrukas olika intensivt under historiens gång.Flera fornlämningsmiljöer i Uddevalla kommun har blivit utpekade som särskiltskyddsvärda av länsstyrelsen, illustration 13. Vid Forshälla, cirka 1,5 kilometer norrom projektområdet, finns en miljö bestående av flera gravområden med blandannat en hällkista, rösen och flera gravfält. Vid Råane, cirka 3 kilometer nordostom projektområdet, finns en gravmiljö bestående av stensättningar och högar.Vid Resteröd, cirka 1 kilometer väster om projektområdet, finns flera lokaler avskiftande karaktär, bland annat en hällkista, gravfält med fler stora högar ochstensättningar, fossil åkermark, ett antal stenåldersboplatser samt en fornborg.Värdefulla miljöer i odlingslandskapet finns vid ett flertal platser runt vindområdet,bland annat vid Forshälla, Köperöd, Vassbovik och Resteröd. Värdefulla bebyggelsemiljöerenligt Uddevalla kommuns kulturmiljövårdsprogram finns påett stort antal platser i kommunen, Uddevalla kommun 2002. Närmaste miljöerfinns i Forshälladalen och Grohed i norr, Bredfjällets torpmiljö i söder och Resterödskyrkomiljö i väster.En arkeologisk utredning har genomförts inom vindområdet, Andersson ochGrahn-Danielson 2011. Utredningen bedrevs i form av kart- och arkivstudier samten inventering av vägar och verksplatser. Under våren och sommaren 2011 utreddesverksplatser samt anslutningsvägar till dessa. Kompletteringar av utredningenhar genomförts under sommaren och hösten 2011. Det primära syftetmed utredningen av kulturmiljön var att utreda förekomsten av okända fornlämningaroch kulturhistoriska lämningar inom området.Under utredningen registrerades 17 fornlämningar inom projektområdet.De utgörs av gränsmärken, stengärdsgårdar och husgrunder efter torp och56

Illustration 13. Karta med kulturmiljöer.57

ackstugor samt en kvarnlämning. Samtliga har bedömts som övriga kulturhistoriskalämningar. Resultatet av utredningen bekräftar bilden av projektområdetsom ett historiskt brukat utmarksområde. Området har blivit koloniseratmed torpbebyggelse från 1700-talets slut. Torpbebyggelsen började övergesunder första halvan av 1900-talet då industriarbeten i städerna gav nya möjlighetertill inkomster och bättre livsvillkor. Flera av de äldre torpen har numeraförsvunnit (ruiner) eller används som sommarstugor.Rio Kulturkooperativ genomförde under 2009 och 2010 utredningar för vindkraftsprojekteni Forshälla, Andersson och Olsson 2010a och 2010b. Under sommaren2011 genomfördes en komplettering till tidigare utredningar. Vid kompletteringenblev ett fåtal stengärdsgårdar inmätta, Andersson och Grahn-Danielson2011.Effekter och konsekvenserPåverkan på kulturmiljön i närområdet kommer främst vara visuell. Visuell påverkanoch åtgärder diskuteras under avsnittet Landskapsbild. I och med anläggandetav vägar och verksplatser föreligger en viss risk att fornlämningar kan bli skadade.De gränsmärken som mätts in (kulturhänsynspunkt 12 och 15) ligger allanära planerade verksplatser. Vägdragningen från dalgången norr om vindområdetpasserar flera kulturhistoriskt intressanta miljöer och registrerade torplämningarsom kan ta viss skada av vägdragningen, bland annat den sedan tidigarekända lämningen Forshälla 385 (på kartan angiven som kulturhänsynspunkt 1).Om justeringar av vägdragningen inte går att genomföra kommer delar av detmaterialla kulturarvet att försvinna från området. Lämningarna är inte unika menvittnar om en äldre historisk struktur i området. Därför får det konsekvenser förförståelsen av kulturlandskapet ifall de försvinner.Vägdragningen möjliggör för flera människor att närma sig lämningarna utmedvägen.Bedömning av utpekade och skyddade kulturmijöer i omgivningarna finns itabell 4.ÅtgärderVerksplatser och vägar har anpassats efter den arkeologiska utredning som genomförts.Hänsyn har tagits till kulturmiljön vid arbetet med vindparken mendetaljjustering av verksplatser och vägar ses över för närvarande då åtgärder kanbehöva vidtas. Detaljerad hänsyn listas i bilaga 6 och 7.En skyddsåtgärd till en fornlämning kan bestå av bara markering (snitsel)föratt objektet skall synliggöras eller av ett tillfälligt skydd mot skador under byggarbetet.Med tillfälligt fysiskt skydd menas till exempel trefot, betongrör, stängseleller liknande som ställs runt ett objekt som skydd mot påkörning eller sprängning.Inför anläggningsfasen kommer arkeolog/biolog och entreprenör gemensamtgå ut i fält för att gå igenom behovet av markeringar och tillfälliga skydd såatt dessa skall bli lämpliga både ur kultur- och natursynpunkt samt tekniskt sett.Föreslagen markering/tillfälligt skydd kommuniceras med byggavdelningen påRabbalshede Kraft.58• Vid passage av stengärdsgårdar kommer stenarna lyftas åt sidan så att gärdesgårdenkan återställas vid en avveckling av parken.

Tabell 4. Utpekade områden med kulturmiljöer. Ljungskile NorraOMRÅDE AVSTÅND BEDÖMNING AV PÅVERKAN1. Riksintresse för kulturmiljöBredfjället2,6 kmGustavsberg5,6 km Ingen påverkan. Vindkraftverken kommer inte vara synliga från riksintressetsvärdekärnor.2. Kommunala kulturmiljöer (ÖP)Bro i form av 5,5 km Inga vindkraftverk är synliga från bron.stentrumma (Ivarsbo)Bredfjället 1,4 km Liten visuell påverkan från delar av området. Vindkraftverk kan vara synliga.Grinneröd 4,4 km Liten visuell påverkan från delar av området. Vindkraftverk kan vara synliga.Tätorten Ljungskile, 2,6 km Inga vindkraftverk är synliga inne i Ljungskile.gårdarna och LjungskilecentrumBackamo 7,3 km Visuell påverkan. Från delar av området kan vindkraftverk vara synliga.Kärr och Aspen 1,2 km Visuell påverkan. Från den nordligaste delen av området kommer upp till 5 verkatt synas.Resteröds kyrkomiljö 2 km Vindkraftverk och delar av vindkraftverk kan ses från kulturmiljöområdet.Avståndet mellan kyrkobyggnaden och närmsta vindkraftverk är 3,5 kilometer.Troligen föreligger inte någon risk för dominans över kyrkomiljön. Motorvägen,Bohusbanan och en högre höjd bildar en barriär mellan kyrkan ochvindkraftverken. Påverkan på Resteröds kyrkomiljö blir liten.Kuststräckan mellanUlvesund och3 km Visuell påverkan. Vindkraftverken kan vara synliga i de delar av landskapet somär öppnare och riktar sig österut. Detta gäller framförallt vid Strand och områdetRannebergnära Resteröds kyrkomiljö.Forshälladalen samtGrohed och Ödsmål1,6 km Visuell påverkan. Från den norra delen av området kan vindkraftverken varasynliga.Landsväg vid Åsen, 6,8 km Ingen påverkan.Stenvalvsbro ochstentrummaLjung, Anfasteröd och 4,2 km Ingen påverkan.LyckornaStillingsön7,8 km Visuell påverkan. Vindkraftverken kan vara synliga beroende på var i landskapetman är. Avståndet är relativt stort och dominans uppstår inte.Gustavsberg5,6 km Visuell påverkan. Vindkraftverken kan vara synliga beroende på var i landskapetman är. Avståndet är relativt stort och dominans uppstår inte.Sund 6,7 km Ingen påverkan.Syltenäs – Öberg 5,7 km Visuell påverkan. Vindkraftverken kan vara synliga beroende på var i landskapetman är. Avståndet är relativt stort och dominans uppstår inte.3. FornlämningsmiljöerBorråsen2 kmLiten visuell påverkan från delar av området. Vindkraftverk eller vingar frånvindkraftverk kan vara synliga i öppnare delar av Fjället.Påverkan blir visuell. Avståndet är relativt litet och dominanseffekter kanföreligga gentemot fornborgen. Dock bildar motorvägen, Bohusbanan ochhögre höjder som barriär mot vindkraftverken.Resteröd1 km Påverkan blir visuell. Avståndet är relativt litet och dominanseffekter kanföreligga gentemot delar av fornlämningsbilden. Motorvägen och Bohusbanangår genom området och miljön är idag splittrad.Sund 6,5 km Ingen påverkan.Forshälla2,5 km Påverkan blir visuell. Avståndet mellan närmaste verk och området är 3 km.Fornlämningsområdet är beläget på den norra kanten av Forshälladalgången.Fornlämningsrummet är riktat mot söder med utblick mot vindkraftverken.Påverkan blir liten till måttlig.Gustavsberg 5,3 km Ingen påverkan.Hogarna 3 km Ingen påverkan.4. KyrkorDjurhult kyrka 8 km Ingen påverkan.Grinneröds kyrka 7 km Ingen påverkan.Resteröd kyrka 3 km Avståndet mellan kyrkobyggnaden och närmsta vindkraftverk är 3,5 kilometer.Troligen föreligger inte någon risk för dominans över kyrkomiljön. Motorvägen,Bohusbanan och en högre höjd bildar en barriär mellan kyrkan ochvindkraftverken. Påverkan på Resteröds kyrka blir liten.Ljungs gamla kyrka 4,5 km Ingen påverkan.Ljungs kyrka 4,5 km Ingen påverkan.Å kyrka 5 km Ingen påverkan.Forshälla kyrka 2,3 km Ingen påverkan.Positiv påverkanStor Måttlig LitenNegativ påverkanStor Måttlig LitenIngen påverkan59

Illustration 14. Igenväxande hagmarksmiljö med torplämningar.60• I de fall kulturlämningar kan komma att påverkas av anläggningsarbetetkommer dessa att skyddas med markeringar eller tillfälligt fysiskt skydd.• Innan anläggnings- och byggarbetena startar går arkeolog/biolog och entreprenörgemensamt ut i fält för att komma överens om lämplig markeringeller skydd av de i tillståndsbeslutet ingående objekten. Föreslagen markering/tillfälligtskydd kommuniceras med byggavdelningen på RabbalshedeKraft.• Om detaljplanering visar att det inte går att genomföra projektet utan att tabort någon av de två gränsmärkena (kulturhänsynspunkt 12 och 15), ellerfysiskt påverka kulturhistoriskt intressanta miljöer med torplämningar, kommeren ansökan om borttagande att inlämnas till länsstyrelsen. En ansökanom ingrepp i fornlämning kommer då att lämnas in till Kulturmiljöenhetenpå Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Detta gäller de fornlämningar somdirekt berörs av vägdragningen, bilaga 7.• Som en kompensationsåtgärd för ett borttagande föreslås att ett arbete därtorplämningarna inom ett avgränsat område inventeras och anmäls till FMISsamt att medel avsätts till att röja sly och skylta vid torplämningarna, illustration14. Eventuella kompensationsåtgärder kommer att samrådas med Länsstyrelsenoch Ljungskilebygdens hembygdsförening.• I vissa fall kan exakta verksplaceringar och vägutformningar behövas reviderasi byggfasen när de tekniska förutsättningarna på varje individuell plats undersöks.I de fall detta innebär avsteg från den anpassning och hänsyn somangetts i tillståndet kommer varje förändring att samrådas med länsstyrelsen.NaturmiljöEn vindpark innebär att nya vägar och ytor för verksplatser anläggs. Hur detta påverkarnaturmiljön beror på karaktären på området, dess topografi, biotoper ochartsammansättning. Vindparker i Bohuslän planeras ofta på skogsklädda höjderdär skogsbruk bedrivs. I den moderna produktionsskogen finns sällan höga naturvärden.Skogsbruket skapar likartade skogsbestånd vilket leder till att mångatyper av livsmiljöer och substrat i skogen tas bort. Många djur- och växtarter som

är anpassade till naturskogsförhållanden försvinner för att lämna plats åt ett fåtalarter som gynnas av de nya förutsättningarna. Men även i produktionsskogar finnsofta inslag av biotoper/miljöer som kan vara viktiga för många djur och växter ochsom kräver detaljhänsyn vid exploatering. Till exempel kan enstaka grova träd avgran eller tall, ädellövträd, övriga lövträd, våtmarker, sumpskogar, blockbranteroch hällmarksmiljöer vara viktiga för den biologiska mångfalden i skoglig miljö.I andra skogsmiljöer utan tydlig påverkan av skogsbruk finns ofta områden ellerbiotoper som hyser högre naturvärden. I sådana skogar kan finnas områdensom inte alls bör exploateras eller där mycket noggrann planering av projektetkrävs för att undvika negativ påverkan på naturmiljön.Våtmarker, sumpskogar och hällmarker är vanligt förekommande inslag i skogsmiljöerna.De utgör viktiga miljöer för många växt- och djursamhällen och kanpåverkas negativt till exempel genom anläggning av vägar, vilket kan bidra tillfragmentering eller påverka hydrologin i området. Negativ påverkan på naturmiljöni vindkraftsprojekt belägna i skogsmiljö kan minskas genom att anpassaplacering av vägar och verksplatser så att miljöer med naturvärden bevaras.De djurgrupper som är mest känsliga för vindkraftesetablering är fåglar ochfladdermöss, varför dessa behandlas separat i kommande avsnitt. Kunskapernaom hur andra djurgrupper förutom fåglar och fladdermöss påverkas är mycketbegränsade, Widemo 2007. Det finns få studier gjorda som undersökt störningskänslighethos däggdjur i förhållande till vindkraftverk i drift. Det troliga är attmänsklig aktivitet kopplat till driften påverkar mer än vindkraftverket i sig.NulägesbeskrivningI detta avsnitt beskrivs naturmiljön inom och i närområdet av vindparken samtavstånd till omkringliggande miljöer med höga naturvärden. Fåglar och Fladdermössbehandlas under egna rubriker nedan. I det omgivande landskapet finnsett antal utpekade och skyddade områden med höga naturvärden, illustration 3och 15.Naturmiljön i vindområdet och det närmast omgivande landskapet dominerasav skogsmark. På bergsplatån där vindparken planeras bedrivs ett aktivt skogsbruk.Detta område domineras idag av produktionsskog med gran och tall samtett mindre inslag av hällmarktallskog, en del kalhyggen och några mindre myraroch sumpskogar.En översiktlig biotopkartering och naturvärdesbedömning har utförts inomområdet för vindkraftsutbyggnad, Andersson och Grahn-Danielson 2011. Syftetmed utredningen var att översiktligt inventera och bedöma naturmiljöerna inomoch i anslutning till vindparken, samt att utreda vilken påverkan som kan förväntasvid genomförandet av projektet. Hela området har studerats på satellitfotooch ett flertal områden har sedan besökts i fält. Information om utpekade områdenmed naturvärden som nyckelbiotoper, våtmarker, sumpskogar, naturvärden,riksintresse och dylik har hämtats från Länsstyrelsen 2011 och Skoggstyrelsen2011. Vägkorridorer och miljöer runt planerade verksplatser har detaljinventerats.I de fall en vägsträcka eller verksplats har bedömts som olämplig eller problematiskhar alternativ undersökts.Resultatet av biotopkarteringen visas på illustration 16. Planering av vägar ochverksplatser har gjorts så att endast ett fåtal av dessa berörs av projektet. De biotopersom berörs samt den hänsyn som kommer att tas för att minimera negativ61

Illustration 15. På kartan visas den planerade vindparken samt utpekade naturmiljöer i vindområdet och dess omgivning.påverkan på naturvärdena finns beskriven i bilaga 7. I bilaga 8 finns karta medtillhörande beskrivningar av den inmätta naturhänsyn som är aktuell för vindparkensslutliga utformning. För det kompletta utredningsresultatet hänvisas tillutredningsrapporten, Andersson och Grahn-Danielson 2011.Området i stort är påverkat av skogsbruk och domineras av yngre gran- ochtallskog. Under utredningen påträffades ett antal naturobjekt eller miljöer där särskildeller generell hänsyn krävs under anläggningsskedet. Inmätt naturhänsyninom vindområdet berör bland annat mindre sumpskogar och fuktstråk, passage62

Illustration 16. Karta med klassade områden från biotopkarteringen. Klass A är områden med höga naturvärden, klass B ärområden med naturvärde och klass C är område med vissa naturvärden. De områden som berörs av eller ligger nära planeradevägar eller verksplatser beskrivs i bilaga 7.vid kanten av en mosse, bestånd av äldre träd och torrakor samt en bäckravin.Infartsvägen passerar över Restebäcken som omfattas av strandskydd.Norr om vindområdet och väster om infartsvägen ligger Store mosse. Storemosse är skyddat som naturreservat och utpekat som riksintresse för naturvårdsamt Natura 2000-område, riksintresseområdet omfattar även Dyremosse ochdelar av Gunnarsmosse. Store mosse är ett komplex av myrar som domineras aven sluttande mosse. Mossen är glest bevuxen med tall. Runt mossen finns kärroch sumpskog med gran, tall och björk. Kärret i norr översvämmas vid högvatten.63

Tabell 5. Bedömning av projektets påverkan på utpekade områden med naturvärden. Bedömningarna är relaterade tillområdenas värdebeskrivningar som finns sammanfattade i bilaga 6. Påverkan på fågefaunan behandlas separat underavsnittet Fågel. Avstånd är främst angivna från vindområdet, undantag är med*, de avstånden är från närmaste planeradevindkraftverk.OMRÅDE AVSTÅND BEDÖMNING AV PÅVERKANRiksintresse för naturvård (3 kap 6 §)Store mosse300 mAnslutningsväg passerar genom den norra delen av riksintresseområdet. Inga av kärnvärdernapåverkas. Eventuell en liten temporär påverkan på hydrologi /vattenkvalitet.Myr vid Lilla och Stora djup 2,1 km Områdets hydrologi påverkas ej av projektet.Bredfjället – Väktorområdet 3 km Visuell påverkan varierar i området, se även kumulativa effekter.Blåduven3 kmBratteforsån och Hällungen 4,4 km Områdenas flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller dess hydrologi eller vattenkvalitet.Havstensfjorden7,3 kmSund 7,5 km De kvartärgeologiska värdena berörs inte av projektet.Kuröd - Bräcke 9,5 km Paleontologiskavärden och den unika floran berörs ej av projektet.Natura 2000Store mosse 400 m Inga av kärnvärderna påverkas. Eventuell en liten påverkan på hydrologi, se text.Bredfjället 3,6 km Visuell påverkan varierar i området, se även kumulativa effekter.Tjöstelsrödsbäcken4,5 kmBratteforsån4,5 kmOmrådenas flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller dess hydrologi eller vattenkvalitet.Gustavsberg-Korpberget 5,7 km Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller friluftslivet.Valdalssjön och Hagens7 kmsmåvattenOmrådets flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller dess hydrologi eller vattenkvalitet.Valdalsbergen 7,8 km Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet.Havstensfjorden-Svälte kile 9,3 km Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller dessr vattenkvalitet.Fågelskyddsområde5,9 -6-2 km Fiskeskär, Björkholmeskäret,Flatholmen, Lilla & Stora Kullholmen. Avståndet bedöms varatillräckligt för att inte påverka fågellivet.NaturreservatStore mosse 400 meter Inga av kärnvärderna påverkas. Eventuell en liten temporär påverkan på vattenkvalitet.Tjöstelsrödsområdet3,4 km Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller dess hydrologi eller vattenkvalitet.Friluftsslivet påverkas ej direkt men en visuell påverkan kan bli aktuell.Bredfjället (tre delomåden) 4,1 km Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet. Friluftsslivet påverkas ej direkt men reservatetkommer att få en visuell påverkan av varierande grad.Bratteforsån4,5 kmOmrådets flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller dess hydrologi eller vattenkvalitet.Gustavsbergsområdet 5,6 km Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller friluftslivet.Ekholmen 5,7 km Naturmiljön och friluftsslivet påverkas ej direkt men en visuell påverkan kan eventuellt bli aktuell.Korpberget6,2 km Områdetnas flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller friluftslivet. Ingen visuell påverkan blirEmaus6,4 km aktuell.Valdalssjön 6,8 km Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller dess hydrologi eller vattenkvalitet.Lilla Hasselön 7,5 km Naturmiljön och friluftsslivet påverkas ej direkt, men en visuell påverkan kan eventuellt bli aktuell.Ture dalar 7,6 km Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller dess hydrologi eller vattenkvalitet.Positiv påverkanStor Måttlig LitenNegativ påverkanStor Måttlig LitenIngen påverkanValdalsbergen 7,7 km Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet.Ramseröd8 km Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller dess hydrologi eller vattenkvalitet.Bäve ån nedre A och B9, 3 km Friluftslivet påverkas inte och ingen visuell påverkan blir aktuell.Havstensfjorden 9, 3 km Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller dess vattenkvalitet.StrandskyddRestebäcken och Häljerödsjön passeras Berörs av infartsvägen via Sörskogen. Hänsyn kommer att tas för att minimera påverkan på bäcken,se text.Kolbengtserödsjön 500 m* Inga vattendrag som mynnar ut i detta område berörs av projektet.BiotopskyddsområdeFinns ej inom vindområdetNyckelbiotoper 400-450 m* 2 st i södra utkanten av vindområdet. Områdenas naturvärden påverkas ej av projektet.NaturvärdesobjektTallskog 240 m* I sydvästra delen av vindområdet, berörs inte av vägar eller verksplaceringar.VåtmarksinventeringStore mosseInga av kärnvärderna påverkas. Eventuell en liten temporär påverkan på vattenkvalitet.Sumpskogar 100-450 m* 4 st inom vindområdet. De berörs ej av vägar eller verksplaceringar.Ängar och betesmarker 550* I södra utkanten av vindområdet, områdets naturvärden påverkas ej av projektet.NaturminnenSkyddsvärda trädLövskogsinventeringFinns ej inom vindområdet Finns ej inom vindområdet Finns ej inom vindområdet Finns ej inom vindområdetNaturvårdsavtalKommunalt utpekade områdenOmråde runt Kolbengtserödsjön,Funneshults-sjön och VassbosjönGränsar tillutkanten avvindområdetAllmänt intresse för naturvården. Gränsar till vindområdets södra del. Naturmiljöer i områdetpåverkas inte av projektet. Vindkraftverken kommer vara synliga från den sydliga delen av dalen.Vattendrag med lax och öringÅ väster om Häljerödssjön 1, 2 km Vattenkvaliten i Häljerödssjön bedöms inte påverkas av projektet.64

Myrvegetationen domineras av tuvsäv, klockljung och pors. I övrigt förekommerbland annat flera starrarter, myrlilja, vitag, brunag och småsileshår.Inom vindområdet finns fyra sumpskogsobjekt. I den södra kanten av vindområdetfinns två nyckelbiotoper, ett ängs-och hagmarksobjekt och ett naturvärdesområde.Nyckelbiotoperna är en brant med urskogsartad barrskog och enlövlik barrnaturskog med örtrikt bäckdråg. Naturvärdesområdet är en brant ochhöjdparti med ekkrattskog och tall med inslag av död ved.Naturmiljön kring den planerade vindparken är mer varierad än i vvindområdet.Vindområdets omgivning är förhållandevis rik på sjöar, med Häljerödsjön i norr, Kolbengtserödssjöni söder, Restevattnet i nordost och Funneshultssjön samt Vassbosjöni sydost. I söder finns öppet jordbrukslandskap. Söder om vindområdet, motdet öppna jordbrukslandskapet och Kolbengtserödssjön, finns ett större inslag avlövträd. Även runt den västra delen av Häljerödssjön finns ett öppnare landskap.Effekter och konsekvenserVid varje verksplats kommer cirka 1 hektar skog att avverkas för fundament ochuppställningsplats för lyftkran. Totalt kommer 4,5 kilometer ny väg att anläggasinom vindparken samt infartsväg. För vägarna behöver man i genomsnitt avverkaen 15 meter bred korridor. Vägarna, med vägkant, kabelnedläggning ochdiken kan bli upp till cirka 7-10 meter breda. Den förändrade markanvändningensammanfattas i tabell 6. Vindområdet är cirka 310 hektar stort och består tillstörsta del av skogsmark. Av denna yta kommer cirka 11,4 hektar behövas avverkas(då är även infartsvägen som ligger utanför vindområdet inräknad). Vidverksplatser och vägar kommer cirka 5,5 hektar att hårdgöras.I den utredning av områdets naturvärden som utförts, föreslås justeringar föratt minska påverkan på naturvärden. Dragning av vägar och slutlig placering avverk sker med anpassning till resultatet av naturinventeringen, Andersson ochGrahn-Danielson 2011. Kartor och tabell där den hänsyn som kommer att tasfinns i bilaga 7.Viss sprängning kommer att krävas vid väganläggning, detta sker begränsatoch med syftet att få en hållbar väg som följer landskapet och ger så små ingreppi fuktiga miljöer som möjligt. Vid planeringen av vägarna och verksplatserhar särskild hänsyn tagits för att undvika känsliga och värdefulla naturmiljöer.De störningar och skador på naturmiljön som kan uppkomma i samband medbyggskedet bedöms bli begränsade med de hänsynsåtgärder som planeras. DetTabell 6. Tabellen sammanfattar den markyta som påverkas av projektet. Detplaneras cirka 3,2 kilometer vägar inom vindområdet och ytterligar 1,3 kilometerväg som kan användas som infart även till delområdet Sörskogen i ProjektForshälla.MARKVÄNDNING AVVERKNING, YTA HÅRDGJORD YTAVerksplatser 5 hektar 1 hektarNya vägar 3,9 hektar 2,6 hektarBreddning av befintliga vägar 0,5 hektar 0,6 hektarInfartsväg 2 hektar 1,3 hektarTOTALT 11,4 hektar 5,5 hektar65

handlar främst om temporära bullerstörningar eller risk för körskador på markytorsom angränsar till verksplatser och vägar. Graden av störning beror i hög gradpå när anläggningsarbeten utförs. För att begränsa konsekvenserna för hydrologimed mera kan etableringsperioderna förläggas till lämpliga årstider, speciellti närheten av fuktiga marker eller på annat sätt känsliga biotoper. Sprängningari närheten av våtmarker undviks.För att minska påverkan på hydrologi används trummor och/eller silande vägbankvid passage av vattendrag eller våtmarksstråk. Trummor anpassas till beräknathögsta flöde. I de fall vattendrag har en värdefull bottenstruktur kommerstor trumma användas, så att botten kan täckas med sand- och grusmaterial.Bedömning av påverkan på utpekade och skyddade naturområden finns itabell 6. Endast naturvärden i Store mosse (riksintresse, naturreservat och natura2000-område, våtmarksinvneteringen) och Restebäcken bedöms kunnafå en liten eller måttlig påverkan av projektet. De övriga områdena (Bredfjället,Tjöstelrödsområdet) som bedömts få en liten påverkan, påverkas främstvisuellt. Naturvärden, hydrologi och vattenkvalitet i övriga omgivande riksintressenför naturvård, Natura 2000-områden och naturreservat påverkas ej avprojektet.En passage av Restebäcken, som omfattas av strandskydd, planeras. En ansökanom dispens från strandskydd kommer att lämnas in till länsstyrelsen efter atttillståndsansökan inlämnats. Hänsyn planeras att tas för att minska påverkan pånaturvärdena. Åtgärder inom strandskyddat område kommer inte att förändravattenföringen i Restebäcken. Det finns risk för en temporär påverkan av vattenkvaliten/grumlingi bäcken i samband med vägbyggnation. Inga verksplatserplaneras inom strandskyddat område. Inga objekt som omfattas av det generellabiotopskyddet påverkas av projektet.Infartsvägen som planeras gemensamt för projekt Ljunggskile Norra ochForshälla/delområde Sörskogen, passerar delvis genom riksintresseområde förnaturvård (Store mosse). Tidigare har ett alternativ som går i befintlig väg i utkantenav Store mossen utretts. Den befintliga vägen skulle behöva förstärkasoch breddas. Dessa åtgärder riskerar påverka hydrologin och naturvärden i Storemosse. I samrådet för projekt Forshälla ville länsstyrelsen att ytterligare möjligavägar utreddes. Det nu aktuella vägförslaget viker av mot öster, mot Sörskogen,strax norr om Store mosse och bedöms medföra en mycket liten risk för påverkanpå kärnvärdena för Store mosse. Vägen passerar ett flöde/dike som rinnerfrån Gunnarsmosse mot Store mosse. Troligen är det en liten bäck som rätats ochgrävts ur för att gynna skogsproduktionen. Vid passage kommer en vägtrummaanvändas som anpassas efter flödet för att minimera påverkan. Vägen passerardessutom i den södra kanten av Dyremosse. Här uppstår troligen en liten negativpåverkan lokalt. Detaljprojektering av passagen kommer dock att ta största möjlighänsyn för att minimera den negativa påverkan.Bedömning av påverkan på utpekade och skyddade naturområden i omgivningarnafinns i tabell 5.ÅtgärderHänsyn kommer att tas enligt nedan för att undvika ingrepp i känsliga biotoper.Hänsynen redovisas också på karta och i tabell i bilaga 7.66

• Verksplatser och vägar har justerats enligt resultatet av naturvärdesbedömningen.• Verksplatser och vägar kommer att detaljplaneras efter resultatet av naturvärdesbedömningenför att minimera negativ påverkan på naturvärden iområdet, rekommenderad hänsyn kommer att följas.• Större delen av den yta som behövs i samband med byggnation kommernär fundamenten är färdigbyggda att täckas med jord och/eller material frånplatsen, så att de efter byggskedet bättre smälter samman med den omgivandemiljön.• All befintlig död ved som ligger/står i de områden som skall avverkas kommeratt lämnas kvar i området. Utöver att den befintliga döda veden får liggakvar i området kommer minst tio träd per 500 meter avverkad vägkorridorlämnas kvar i området. Ålders- och trädslagfördelningen på den lämnadedöda veden skall överensstämma med fördelningen i den avverkade skogen.• En sammanställning kommer att göras av den hänsyn som gäller de vägaroch verksplatser tillståndet omfattar. Den är tänkt att fungera som en handledningoch detaljbeskrivning för de som kommer att arbeta med avverkningoch anläggningsarbete inom parken. Detta är ett sätt att säkerställa attbeskriven hänsyn som utgör underlag för tillståndet efterföljs av alla parteri byggfasen så långt det är möjligt. Sammanställningen kommer att omfattabeskrivning av generell och särskild hänsyn, inmätta hänsynpunkter med koordinateroch beskrivning till respektive punkt.• Inmätt naturhänsyn kommer inför anläggningsarbeten att märkas ut i fält isamråd med biolog. Detta sker lämpligen genom snitsling eller fysiska hinder.• I vissa fall kan exakta verksplaceringar och vägutformningar behövas reviderasi byggfasen när de tekniska förutsättningarna på varje individuell platsundersöks. I de fall detta innebär avsteg från den anpassning och hänsynsom angetts i tillståndet kommer varje förändring att samrådas med länsstyrelsen.• Rabbalshede Kraft kommer efter tillståndsgivning att framföra önskemål tillberörda markägare om att avstå skogsbruksåtgärder och avverkningar i direktanslutning till verk och vägar tills dess att parken är färdigställd. Detta föratt kunna urskilja och följa upp att de angivna åtgärder och hänsyn som ärkopplad till vindkraftsetableringen efterlevs.FåglarDe potentiella riskerna med vindkraftverk för fåglar kan delas in i:• Dödlighet genom kollisioner• Habitatförluster• Störning och barriäreffekterDe flesta av de publicerade vetenskapliga studier som behandlar vindkraftensrisker för fåglar har undersökt kollisionsrisken. Rovfåglar, hönsfåglar, måsar, trutaroch tärnor kolliderar oftare än andra fåglar i relation till till hur vanliga de67

är. Fåglar som häckar, rastar eller övervintrar, det vill säga tillbringar längre tidinom ett visst område, löper större risk att kollidera med vindkraftverk än de somenbart passerar området under flyttningen. Kollisionsfrekvensen i en vindparkminskar vanligen inte med tiden, vilket innebär att fåglar inte lär sig att hanterafaran. Generellt kommer risken för kollisioner att vara ett större problem för långlivadearter som blir könsmogna sent och som har en relativt långsam reproduktionstakt.Större rovfåglar är exempel på sådana arter.Vindkraftverkens omgivningar har stor betydelse för hur ofta kollisioner sker.Risken är ofta hög vid våtmarksområden och på kustlokaler samt på bergstoppar,bergskammar eller andra platser med stora höjdskillnader. I öppet jordbrukslandskapeller i andra miljöer är kollisionsfrekvensen betydligt lägre.Risken för kollision verkar generellt sett vara kopplad till hur fågeln reagerarnär den närmar sig ett vindkraftverks rotorblad. Gäss, änder och vadare är exempelpå fåglar som uppvisar starka beteenden att undvika verk och har visat sigha en relativt låg kollisionsfrekvens. Även rovfåglar samt trutar, måsar och tärnorvisar undvikandebeteenden men inte i lika hög grad som de ovan nämnda fåglarna.De utmärker sig ändå med relativt sett många dödsfall. Risken att dödasvid vindkraftverk förefaller vara större för stora och medelstora rovfåglar somsegelflyger mycket, som örnar, vråkar och glador. Mindre arter och sådana somflyger mer aktivt drabbas inte lika hårt.Det finns ingenting som tyder på att flyttande rovfåglar skulle drabbas särskilthårt av dödlighet vid vindkraftverk.Hönsfåglar har en relativt begränsad manövreringsförmåga och de kolliderarförhållandevis ofta med vindkraftverk. De har då antagligen snarare kollideratmed torn eller slungats till marken av turbulensen runt rotorbladen än kollideratmed dessa. Hönsfåglarna skiljer sig med detta kraftigt från andra arter.Nattskärror, samt även svalor och seglare, fångar insekter i fria luften. Dekan därför tänkas vara mer utsatta för kollisionsrisk än andra fåglar. Tättingar,den grupp dit de flesta av våra småfågelarter hör, hittas inte så ofta döda vidvindkraftverk som man kunde förvänta sig med tanke på att de utgör en klarmajoritet av alla fåglar. Antagligen dör betydligt fler tättingar än vad man kunnatobservera eftersom de flesta är små och relativt svåra att hitta på marken.De visar dock starka undvikandebeteenden och generellt låga kollisionsfrekvenseri relation till de stora populationer som finns av många arter. Nattflyttandefåglar, som många tättingarter, har man i olika sammanhang befaratvara känsliga för kollisioner med vindkraftverk, Rydell m fl 2011. De flesta fåglarsom flyttar på natten flyger dock högt ovanför de högsta vindkraftverkenoch generellt bör risken för kollision vara lägre för nattflyttande- än för dagflyttandearter, Green 2010. Varningsbelysningen på vindkraftverk attraherarinte flyttande småfåglar. En flyttande fågel passerar dessutom bara en vindparkvid ett tillfälle per säsong, till skillnad från fåglar som vistas en längre tidi ett område.Sammantaget varierar kollisionsrisken mycket mellan olika vindparker. I någrafå fall är antalet döda fåglar många, medan det i det flesta fall är mycket få. Medianvärdetför undersökta vindparker i Europa och Nordamerika är 2,3 döda fåglarper vindkraftverk och år.Den viktigaste åtgärden för att minimera negativ påverkan på fåglar är attidentifiera känsliga lägen i landskapet och undvika placering av vindkraftverk68

där. De största riskerna för kollision är där fåglar koncentreras, som vid våtmarkeroch vatten och i höjdlägen, som åsryggar och krön.Större delen av den framtida vindkraftsutbyggnaden i Sverige kommer antagligenatt ske i höjdlägen i barrskogsområden. Generellt sätt är sådana lägen intenågon riskabel miljö när det gäller fåglar. Kollisionsrisker från vindkraft utbyggdtill dagens nivå, eller till 30 TWh som planeras till år 2020, kommer sannolikt inteatt påverka någon fågelarts bestånd på nationell nivå. Örnar och andra störrerovfåglar samt vissa vadarfåglar kan möjligen komma att påverkas lokalt ellerregionalt, Rydell m fl 2011.Vindkraftverkens påverkan på häckningsplatser och födosöksområden, i synnerheti skogsmark, är mycket mindre utredd än kollisionsrisken. Större förlusterav livsmiljö på grund av förlorad attraktionskraft kan det bli om fåglar undvikeratt vistas i anslutning till vindkraftverk på grund av störningar från verken. Sannoliktär denna förlust viktigare än den direkta förlusten av livsmiljö vid bygge avvägar, verkplatser och andra anläggningar.En ökad mänsklig aktivitet i en vindpark och störningen som det innebär kanmycket väl ha betydelse. Nybyggda vägar kan leda till att exempelvis äldre skogsområdensom tidigare varit relativt otillgängliga blir åtkomliga för skogsbrukoch trafik. Mera troligt är att fåglar som på grund av störning lämnar ett områdetvingas till områden som redan är upptagna, med ökad konkurrens och sämreöverlevnad som följd. Detta leder i så fall till att populationen efterhand minskar.Störningsavstånden skulle också kunna öka efterhand. Detta är ett möjligt scenarioom gamla fåglar är så hemortstrogna att de inte överger lokalen, samtidigtsom unga fåglar undviker att etablera sig i området på grund av kraftverken. Efterhandsom gamla fåglar dör blir de observerade störningsavstånden då längre.Under häckningstiden har störningsavståndet vanligen visat sig vara litet ellerotydligt. Det är mer påtagligt för vadare än för andra fåglar. Störningsavståndetär större under andra årstider än häckningstiden och särskilt tydligt när det gällerfåglar som lever i flockar vid vatten, främst lommar, änder, gäss och vadare. Dekan då undvika kraftverk inom ett avstånd på 100 till 500 meter, Rydell m fl 2011.Sammantaget så är det utifrån de undersökningar som har gjorts svårt att segenerella mönster om hur vindkraftverk påverkar tätheten av fåglar och om störningsavståndenminskar eller ökar med tiden. Effekterna tycks variera beroendepå fågelart och mellan olika områden.Om man placerar kraftverken tätt eller på rad vinkelrätt mot fåglarnas sträckriktningkan det skapa en barriär som fåglarna tvingas flyga runt med ökad energiåtgångsom följd. Om avståndet blir för långt runt verken kan fåglarna försökaflyga rätt igenom med ökad kollisionsrisk som följd.Beteendet kan innebära allt från en liten ändring av flygriktningen med minimaltförhöjd energiförbrukning som följd, till att fåglarna i praktiken inte kananvända ett område ”på andra sidan” vindparken. Man har främst studerat sjöfåglarvad gäller barräreffekter. Flyttande sjöfåglar undviker som regel att flyganära vindkraftverk både dagtid och nattetid. På dagen ses tydliga förändringarav flygriktningen 1 – 2 km, ibland mer, från vindkraftverk. På natten sker sammasak men flygriktningen förändras på kortare avstånd från verken. Att undvika envindpark innebär lite förhöjd energiåtgång som har mycket liten betydelse förfågeln. Om det är många vindparker längs fåglarnas hela flyttväg kan det dockleda till negativa effekter.69

Positiv påverkanStor Måttlig LitenNegativ påverkanStor Måttlig LitenIngen påverkanTabell 7. Fågelarter som pekats ut som viktiga att uppmärksamma i samband medvindkraftsprojekt, LST 2010. Alla arter utom en ( *) är upptagna i artskyddsförordningenoch markerad med B i bilaga 1.ART RÖDLISTA FÖREKOMST I OMRÅDE BEDÖMNING AV PÅVERKANSmålom NT Häckar inte i denna del av landetStorlom - Häckar i en sjö i det närmastomgivande landskapet, se text.Sångsvan - Ingen lämplig häckningsmiljö Ingen påverkan.Bivråk VU Ingen lämplig häckningsmiljöRöd glada - Häckar inte i denna del av landetHavsörn NT Häckar inte i denna del av landetKungsörn NT Häckar inte i denna del av landetFiskgjuse - Häckar ej inom vindområdet.Pilgrimsfalk VU Ingen lämplig häckningsmiljöJärpe - Lämplig livsmiljö kan finnas. Ej Ingen påverkan.observerad under inventering.Orre - Lämplig häckningsmiljö Ingen påverkan förväntas.förekommer. Ej observerad underinventering.Tjäder - Lämplig häckningsmiljö Ingen påverkan förväntas.förekommer. Ej observerad underinventering, se text.Trana -Ingen lämplig häckningsmiljö iområdet.Ljungpipare - Ingen lämplig häckningsmiljö i Ingen påverkan.områdetSjöstranden ligger cirka 0,7 km frånnärmaste verk. Buffteravstånd om1 km till lämplig boplats uppfyllsinte.Lämplig livsmiljö finns i landskapetsöder om vindområdet. Brafödosöksmiljöer saknas inomvindparken.Buffertavstånd om minst 1 km frånverk till närmaste häckningsplatsuppfylls. Ingen påverkan.Buffertavstånd om minst 2 km tilllämplig häckningslokal uppfylls.Närmaste häckningslokal cirka 0,9km från verk.Grönbena - Häckar inte i denna del av landetBerguvNT Ingen lämplig häckningsmiljö i Buffertavstånd om minst 2 km tillområdethäckningslokal uppfylls.Sparvuggla - Ovanlig häckfågel i denna del av Ingen påverkan.landet. Lämplig livsmiljö kanfinnas. Ej observerad underinventering.Pärluggla - Sällsynt häckfågel i denna del av landet.Nattskärra NT Häckar inom vindparken, se text. Liten påverkan under förutsättningatt hänsyn tas under byggperiod.Spillkråka - Lämplig häckningsmiljö Ingen påverkan förväntas.förekommer. Observerad underinventering.TretåigNT Häckar inte i denna del av landethackspettNötkråka* NT Lämplig häckningsmiljö Ingen påverkan förväntas.förekommer. Ej observerad underinventering.Trädlärka - Lämplig häckningsmiljö Ingen påverkan förväntas.förekommer. Ej observerad underinventering.70

Generella rekommendationer är att man bör undvika vindkraftverk nära boplatsereller platser med regelbundna koncentrationer av rovfåglar. Man börundvika att placera vindkraftverk nära kolonier av måsar och tärnor eller platserdär dessa regelbundet koncentreras. För skogshönsen är det svårare att ge rekommendationermen man bör undvika verk nära tjäder- och orrlekplatser. Föratt undvika störningar på häckande vadare bör man undvika strandängar, myraroch fågelskär med höga tätheter av vadare, särskilt sådana med hotade arter.NulägesbeskrivningInventering av nattskärra genomfördes i juni 2011, Gerre 2011. Under inventeringenpåträffades två spelande hannar i vindområdet, illustration 17. Nattskärrornaförekom främst i den östra delen av området, på åsar med större partierhällmarkstallskogar.I slutet av april 2011 genomfördes inventering av skogshönsmiljöer, med särskiltfokus på tjäder, inom och närmast utanför vindområdet. Denna inventeringkombinerades med punkttaxering av häckande fåglar. I början av juni 2011 genomfördesen inventering av häckande fåglar genom kombinerad punkt- ochlinjetaxering inom och strax väster om vindområdet.Mindre partier med skogsmiljöer som vid inventering bedömdes som bra livsmiljöför tjäder finns i området. Små mängder tjäderspillning påträffades i dennorra delen av vindområdet. Öster om, vid myren Oxegiljan, finns ett större partimed bra tjädermiljö.Den häckande fågelfaunan i området består huvudsakligen av vanliga småochmellanstora fåglar, arter man kan förvänta sig i ett område som domineras avyngre, tätare produktionsskogar i sydvästra Sverige. Exempel på vanligt förekommandearter är bofink, lövsångare, rödhake, svarthätta, koltrast och ringduva.Storlom kan häcka regelbundet i Kolbengtserödsjön. Arten inventerades i sjönunder sommaren 2011. Häckning kan ha påbörjats 2011 men inga lommar observeradesi sjön under inventeringen. Storlommen matar sina ungar huvudsakligenmed insekter och fisk från den sjö de häckar men kan undantagsvis hämtafisk i närliggande sjöar. Lommar ses regelbundet i Vassbosjön, cirka 2,3 kilometernordost om Kolbengtserödsjön, men häckar inte här. Denna sjö kan vara en alternativfiskesjö för lommarna.På våren går ett sträckled genom dalgången söder om vindområdet, frånLjungskile, via dalgången vid Kärr och vidare upp genom Vassbodalen. Sträcketbestår främst av sångsvan tidigt på våren. Senare på våren, i april och maj, är detfrämst måsfåglar och storspov som flyttar över dalgången.Effekter och konsekvenserNattskärran är rödlistad och finns listad i Fågeldirektivets bilaga 1. Arten är relativtvanlig i glesa hällmarkstallskogar och liknande miljöer i Bohuslän. Man kännerinte till hur arten kan påverkas av vindkraftverk. Inga fåglar har påträffatsdöda vid verk. Det finns farhågor om att insekter, som under vissa väderföhållandenkan ansamlas vid maskinhus, i sin tur kan attrahera jagande nattskärror medförhöjd kollisionsrisk som följd. Ljud- och synintryck från verk nära häckningsplatsskulle kunna påverka negativt. Negativ påverkan på nattskärran lokalt kaninte uteslutas. I ett större regionalt perspektiv blir påverkan på nattskärrepopulationentroligen mycket liten.71

Illustration 17. Karta visar var de två spelande nattskärehannarna hördes och var lämpliga häckningsmiljöer för storlomfinns. Även de omården som rekommenders som hänsynsområden för nattskärra är utmärkta.72

I vindområdet påträffades lite tjäderspillning under inventeringen. Vindområdetdomineras av tätare yngre produktionskogar och en liten andel bra livsmiljöför tjäder. Tjäder förekommer i området men troligen är stammen liten. Påverkanpå tjäder bedöms bli liten.Storlommen finns listad i Fågeldirektivets bilaga 1. Det finns ett rekommenderatbuffertavstånd om 1 kilometer mellan boplats och verk som bygger mycketpå försiktighetsprincipen. Kunskapsläget är dåligt om hur arten påverkas avvindkraftverk vid häckningssjöar. Det kan finnas en kollisionsrisk eller att fåglarnakan störas av ljud- och synintryck från verk såpass att de lämnar häckningsplatsen.Storlommen brukar häcka på ön i Kolbengserödsjön men även vid dennorra stranden. Sjökanten ligger cirka 700 meter och ön cirka 1050 meter frånfrån närmaste verk. De två närmaste verken är placerade relativt högt, cirka 110meter ovan sjöytan, vilket bör minska risken för kollision. Lommarna behöverinte flyga genom vindparken för att nå Vassbosjön. Påverkan på arten bedömssammantaget bli liten.Flyttande fåglar är inte särskilt utsatta för kollision med vindkraftverk. Vårsträcketföljer främst Vassbodalen söder om parken. Påverkan på flyttande fåglarbedöms bli liten. Inga åtgärder för sträckande fåglar föreslås i rapporten.Bedömning av påverkan de fågelarter som pekats ut som känsliga för vindkrafteverksammanfattas i tabell 7.ÅtgärderFör nattskärra kommer hänsyn att tas under byggtiden enligt rekommendationerfrån inventeringen. Om storlommen återkommer som regelbunden häckfågeli Kolbengtserödsjön finns det möjlighet att öka kunskapen om vindkraftenspåverkan på arten. Detta kan genomföras genom att följa upp den aktuella häckningenefter att vindparken etablerats. För övriga arter planeras inga åtgärder.• Nybyggnation av väg och anläggning av verkplatser kommer ej att ske i dedelar av parken där nattskärran förekommer, under häckningsperioden från15 maj till och med augusti, illustration 17.• Om det av tillståndsgivande myndighet bedöms som nödvändigt kan storlommenshäckningsresultat komma att följas upp efter att vindparken haranlagts. Detta för att kunna bidra till ytterligare kunskap om hur arten kanpåverkas av vindkraftverk i närheten av häckningssjöar.FladdermössObservationer och studier vid landbaserade verk har visat att fladdermöss jagarinsekter runt vindkraftverk, vilket ibland leder till kollisioner och dödsfall. Riskenför att fladdermöss skall kollidera med verk är störst i insektsrika miljöer och vidkusten, Ahlén 2002. Risken ökar också med ökande totalhöjd på verken, Rydell m fl2011. I Nordamerika har studier funnit att antalet dödsfall tenderar att öka undersensommar och tidig höst vilket sammanfaller med tiden för migration. Detta harlett till att migrerande arter pekats ut som särskilt sårbara, Cryan & Barclay 2009.Studier i Europa tyder på att både migrerande och stationära arter drabbas ochatt risken snarare är kopplad till arternas jaktbeteende, Rydell m fl 2010a. De somlöper störst risk att drabbas är arter anpassade till att jaga i öppen luft och enhypotes är att dödsfallen av fladdermöss är kopplad till en migration av insekter73

under sensommaren som ansamlas runt kraftverken, Rydell m fl 2010b. En annanforskningsrapport visar även på att en trolig dödsorsak för fladdermöss är tryckförändringarrunt kraftverkets vingar, vilket skadar vävnader i andningsorganen,snarare än regelrätta kollisioner, Baerwald m fl 2008.Andra faktorer att ta hänsyn till vid etablering av vindparker är storleken påfladdermössens födoterritorier, vilket kan variera beroende på art, säsong ochbytestillgången, de Jong 1994. Till exempel kan de utnyttja sumpskogar tidigt undersäsongen när insektstillgången är god för att sedan övergå till födosök i andraområden senare. Kunskapen om fladdermössens födoterritorier är begränsad.Nordisk fladdermus tycks främst födosöka inom cirka 600 meter från kolonindå födotillgången är god, men kan vid behov flyga betydligt längre sträckor, deJong 1994, och barbastell fladdermus tycks nyttja områden på mellan 22-49 ha,Eriksson 2004.Etablering av vindparker bör sålunda ske i lågriskområden såsom öppen jordbruksslättutan linjeelement som vattendrag eller trädridåer eller i hårt exploateradeområden och miljöer som har biotoper som missgynnar fladdermöss. Högrisklägenkan hittas utefter kuster, grunda havsvikar och åsar eller bergbrantereller längs flyttstråk, Ahlén 2008. För att minska risken för kollisioner kan manstänga av verken under perioder med högre risk, Ahlén 2008.NulägesbeskrivningBedömning av etableringens inverkan på fladdermusfaunan grundar sig på enförberedande arkiv- och kartstudie av området samt fältbedömning och en fältinventeringav fladdermusfaunan, Pettersson 2011.Naturmiljön i vindområdet domineras av produktionsskog i varierande stadieroch är inte av den typ där man kan förvänta sig höga tätheter av vare sig individereller arter av fladdermöss. Odlingslandskapet strax söder om vindparken,mellan Kolbengtserödsjön och Toftan, är i detta avseende mer intressant. Områdetomfattar flera mindre nyckelbiotoper, naturvärdesklassade områden samtett lite större område med naturvårdsavtal vilka sammantaget omfattar bergsbranter,mindre ädellövområden, blandlöv, lövbryn, enstaka hålträd, byggnadersamt närhet till vatten. Alla dessa faktorer är gynnsamma för fladdermöss.Tre lokaler i området mellan Kolbengtseredsjön och Toftan har inventeratsmed handdetektor vid ett tillfälle. Ytterligare en lokal cirka 3 kilometer nordvästom vindområdet inventerades vid ett tillfälle. Sammanlagt sattes åtta boxar ut.Fyra boxar användes vid vardera två tillfällen, en respektive fyra nätter (sammanlagt20 boxnätter), illustration 18. Boxarna placerades inom, i anslutning till eller iliknande biotoper som vindområdet.Totalt påträffades åtta fladdermusarter inom inventeringsområdet, vilket gördet relativt artrikt. Aktiviteten var dock generellt låg och inga rödlistade arternoterades. Av de påträffade arterna är det endast den tidigare rödlistade artentrollfladdermus som kan betraktas som ovanlig. Den registrerades vid en boxvid ett tillfälle, illustration 19. Nordisk fladdermus dominerade och noterades vidtio av tolv lokaler, därefter kom mustasch/Brandts fladdermus och dvärgfladdermus.Nordisk fladdermus och dvärgfladdermus hör till landets vanligaste arteroch betraktas som högriskarter i förhållande till vindkraft, Rydell m fl 2010.Tre andra högriskarter noterades men endast sporadiskt och vid enstaka inspelningar.De långmigrerande arterna trollfladdermus och stor fladdermus noterades74

Illustration 18. Karta med lokaler för inventering av fladdemöss.vid ett respektive två tillfällen under det senare inventeringstillfället. Den lokalt migrerandearten gråskimlig fladdermus noterades i en box vid ett tillfälle. Fynden antyderviss migration genom området men det bedöms inte vara i någon större omfattning.Det finns inga uppenbara migrationsstråk som går genom vindområdet.Effekter och konsekvenserEn etablering av vindparken skulle kunna ha en inverkan på fladdermusfaunangenom ökad dödlighet. Dels genom påverkan på migrerande arter såsom storfladdermus och trollfladdermus, dels genom påverkan på mer stationära ellerlokalt migrerande högriskarter. Vägar in till kraftverken kan också öppna flygrutterför vissa arter som annars inte skulle ta sig till området.75

Illustration 19. Kända fladdermusinventerade lokaler i närheten av projektområdet. Storleken på cirklarna anger antalet registrerade arter vidrespektive inventerad lokal. Blå och röd cirkel anger högriskarter (nordisk fladdermus och dvärgfladdermus undantagna).Av de påträffade högriskarterna i området är det sannolikt nordisk fladdermusoch eventuellt dvärgfladdermus som drabbas av en vindkraftetablering. Nordiskfladdermus är landets vanligaste fladdermusart och finns i princip över hela landet.Inventeringen visar att andra högriskarter förekommer i närområdet men detförefaller vara i mindre omfattning och lågt individantal. När det gäller migrerande76

fladdermöss är bedömningen att det inte finns några uppenbara flyttstråk genomprojektområdet. Mer sannolikt är att mindre migrationsstråk följer dalen söder omvindområdet och att större stråk går via kusten väster om vindområdet.Det inventerade området visar på en relativt artrik om än individfattig fladdermusfauna.Enstaka individer av de migrerande högriskarterna stor fladdermus,trollfladdermus och gråskimlig fladdermus verkar passera genom området ochbidrar sannolikt till områdets höga artantal. Mest intressant ur fladdermussynpunktbedöms området mellan Kolbengtseredsjön och Toftan vara. Det är lokaltmosaikartat med gott om till exempel lövbryn, ädellövskog, byggnader och klippbranteroch bedöms vara av god kavlitet för fladdermöss. Den samlade bedömningenär dock att området inom den planerade vindparken har låga biotopvärdenoch låga förutsättningar för en hög artrikedom och/eller ett högt individantalav fladdermöss. Vidare finns det relativt lite som talar för att fladdermöss skullefödosöka i någon större utsträckning inom vindområdet med tanke på områdetskaraktär. En vindkraftsetablering i projektområdet skulle sannolikt inte påverkafladdermusfaunan negativt i någon större utsträckning.ÅtgärderInga åtgärder föreslås. Vid ett tillstånds beslut för vindpark Ljungskile Norra kankrav ställas på uppföljande inventering av fladdermöss efter att vindparken variti drift under cirka ett år.77

Miljökonsekvenser – ResurserI detta avsnitt beskrivs resurser ur ett brett perspektiv - vind, markutnyttjande,material, råvaror, vatten, luft och klimat, berörda riksintressen samt den fysiskamiljön i övrigt med infrastruktur och bebyggelse.EnergiRiksdagen har beslutat att Sveriges energisystem i första hand ska baseras på förnyelsebarenergi och att landets vindenergiresurser måste tas tillvara. Gällandeplaneringsmål som antagits anger en årlig produktionskapacitet på 10 TWh år2015. Det nya planeringsmål man arbetar efter anger att vindkraften år 2020 skastå för 30 TWh, varav 20 TWh landbaserad vindkraft. I dag producerar vindkrafteni Sverige cirka 2 TWh el. Det innebär att antalet vindkraftverk behöver ökafrån drygt 1 000 till 3 000 – 5 000 beroende på effekt, Energimyndigheten 2011.För att uppfylla riksdagens mål har Energimyndigheten pekat ut riksintresseområdenför vindbruk enligt 3 kap 8 § MB. Det huvudkriterium som använts för att lokaliseradessa områden är områden med en beräknad medelvind om lägst 6,5 m/spå 71 meters höjd över land och hav (nollplansförskjutningen) ut till territorialgräns.NulägesbeskrivningMöjligheterna att utnyttja vindenergin i området är god. Årsmedelvinden överstiger6,5 m/s på 71 meters höjd och 7,5 m/s på 103 meters höjd. Vindmätningarpågår för att verifiera denna siffra. Området ligger inom riksintresse för vindbruk.I dagsläget finns det två vindkraftverk i Uddevalla kommun med en gemensameffekt på 865 kWh.Lokal energiproduktion sker framförallt genom vattenkraft och värmekraftverksom ägs av Uddevalla energi, Uddevalla energi 2011. I Stenungsunds kommunäger Vattenfall ett oljeeldat kraftverk, Vattenfall 2011. Stenungsundsverketär ett av de största oljeeldade kraftverken i Europa och de två aktiva blocken iStenungsundsverket har tillsammans en effekt av 520 MW och ingår i den svenskaeffektreserven. Under vintern 2010 användes kraftverket för att kompenseraeffektbortfallet i och med att stora delar av de svenska kärnkraftverken stod stillaunder den kalla vintern. I anslutning till oljekraftverket i Stenungsund har Vattenfalläven installerat en 12 MW gasturbin.Effekter och konsekvenserVindkraften producerar elenergi utan utsläpp till luft eller vatten och bygger påflödande energi. Utsläpp som skulle ha uppstått vid elproduktion med andra energikällorkan undvikas.Efter cirka 8 månader har verket producerat lika mycket energi som det hargått åt för att tillverka det. Den totala energin som går åt för att bygga ett vindkraftverkmotsvarar med 20 års drifttid bara 3 procent av vindkraftverkets totalaelproduktion, Boverket 2009.Detta projekt innebär att 36,5 GWh vindkraftsel produceras och därmed bidrardet till att uppnå riksdagens direktiv om Sveriges omställning till miljövänligelproduktion och de mål som riksdagen har satt för vindkraftsproduktion. Elensom produceras i detta projekt motsvarar cirka 8 % av Uddevalla kommuns totalaelanvändning (473 GWh år 2008), SCB 2008.78

Enligt rapporten Energistatistik för småhus 2007, är den genomsnittliga förbrukningenav hushållsel i en villa cirka 6 000 kWh, Energimyndigheten och SCB2009. Detta projekt motsvarar då hushållsel för cirka 6000 villor. En årlig elproduktionom 36,5 GWh kan också jämföras med att 14 300 elbilar kan köra 1500mil/år (förbrukning 1,7 kWh/mil, uppgifter från Electroengine 2009).I takt med att fler vindkraftverk byggs och fler produktionskällor uppstår kandetta minska behovet att fossila energikällor såsom det oljeeldade reservkraftverketi Stenungsund.ÅtgärderEftersom de effekter vindkraften ger är positiva, planeras inga åtgärder.Luft och klimatVindkraften har många fördelar ur miljösynpunkt. De viktigaste positiva effekternaär minskningar av utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svaveldioxid och stoft.Därför bidrar vindkraften till en minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar.De begränsade utsläpp som genereras under ett vindkraftsverks livscykelär mycket små, Boverket 2009. Dessa sker främst i samband med tillverkning,montering, transport och anläggningsarbeten. Inga utsläpp uppstår underelproduktionen. Utsläppen av koldioxid har uppskattats till cirka 1 procent avmotsvarande emissioner från en naturgasbaserad elproduktionsanläggning, Naturvårdsverket2009. Jämfört med ett oljeeldat kraftverk som det i Stenungsundär miljöfördelarna ännu större för vindkraftverken.NulägesbeskrivningOmrådets luftkvalitet är främst påverkad av utsläpp som förs in med vindar frånandra områden. I övrigt bedöms miljön inte avvika gentemot andra glest bebyggdaskogs- och odlingslandskap.2 kilometer väster om vindområdet går motorvägen E6 som är starkt trafikeradav tung trafik. Stora delar av all Norges import transporteras med lastbil påE6. Lokala vägar runt området är inte särskilt belastade med trafik.I Stenungsund cirka 17 kilometer söderut finns en stor petrokemisk industri.Där finns även ett av Europas största oljeeldade kraftverk vilket var i drift undervintern 2010. Oljekraftverket tillför utsläpp av svavel, kväveoxider och stoft.Effekter och konsekvenserI takt med att fler vindkraftverk byggs och fler produktionskällor uppstår kandetta minska behovet att fossila energikällor såsom det oljeeldade reservkraftverketi Stenungsund vilket är mycket positivt för luftkvaliteten.I jämförelse med importerad kolkraft beräknas detta projekt i genomsnitt kunnaTabell minska 8. Utsläppsminskning utsläppen enligt per tabellen år för 36,5 nedan.Tabell 8. Utsläppsminskning per år för 36,5Tabell GWh. Beräknat 8. Utsläppsminskning enligt uppgifter per i år Wizelius för 36,5 GWh. Beräknat enligt uppgifter i WizeliusGWh. 2007. Beräknat enligt uppgifter i Wizelius 2007.2007. ÄMNEANTAL ÄMNE TONANTAL TONÄMNE Koldioxid ANTAL 31025 Koldioxid TON31025Koldioxid Svaveldioxid 31025 13,51 Svaveldioxid 13,51Svaveldioxid Kväveoxider 13,51 Kväveoxider 94,994,9Kväveoxider Stoft Stoft 94,9 3,653,65Stoft 3,6579

För den alternativa utformningen, som enligt beräkning skulle producera 31,5GWh per år, skulle den genomsnittliga minskningen av utsläpp bli mindre. Skillnadeni minskning blir 4250 ton koldioxid, 1,9 ton svaldioxid, 13 ton kväveoxidoch 0,5 ton stoft,De begränsade utsläpp som kommer att ske är i samband med tillverkning,montering och transport av vindkraftverket. Vid transport är det själva transportfordonensom orsakar utsläppen. Under verkets livstid kommer utsläpp att ske isamband med service och underhåll genom transporter till och från verken.ÅtgärderEftersom de effekter vindkraften ger är positiva, planeras inga åtärder.Övriga riksintressenRiksintressen är objekt, platser och mark- eller vattenområden som anses skyddsvärdaur nationell synvinkel. Riksintressen pekas ut i flera lagar bland annat miljöbalkenskapitel 3 och 4.Riksintresseområden för friluftslivet, kulturmiljövården och naturvården beskrivsovan i respektive avsnitt medan påverkan på övriga riksintressen beskrivs nedan.Det är upp till olika statliga myndigheter att peka ut riksintressen, till exempelhar Energimyndigheten pekat ut riksintressen för vindbruk enligt 3 kap 8 § MBsom skall göra det möjligt för en storskalig utbyggnad av vindkraften i Sverige.Riksintresseområden bildas med andra ord för att möjliggöra för statens politiskamål inom olika områden, till exempel energiproduktion, transporter (vägarav riksintresse med mera), kulturmiljövården, naturvården och så vidare.NulägesbeskrivningVindområdet ligger delvis inom riksintresseområde för vindbruk utpekat av Energimyndighetenenligt 3 kap 8 § MB. Inga andra riksintresseområden berörs direktav den tänkta exploateringen. 2 kilometer väster om Ljungskile Norra gårmotorvägen E6 samt Bohusbanan vilka är transportleder av riksintresse.Riksintresse för högexploaterad kust enligt 4 kap 4 § MB finns cirka 2 kilometerfrån vindområdet. Kusten är i sin helhet av riksintresse på grund av sina natur-och kulturvärden. Inom kustområdet och skärgården får fritidsbebyggelsekomma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse, omdet inte finns särskilda skäl.Effekter och konsekvenserProjektet innebär att riksintresset för vindbruk nyttjas för elproduktion. Avståndettill vägar och järnvägar av riksintresse är stort. Någon påverkan på riksintresseområdeenligt 4 kap 4§ MB föreligger inte.ÅtgärderProjektetet bedöms inte leda till några konsekvenser för områden av riksintressesom föranleder åtgärder eller hänsynstagande utöver de som tidigare beskrivits.MarkanvändningDen mark som ett verk påverkar är den yta där vägar, transformator, fundamentoch eventuella servicebyggnader står.80

Etablering av vindkraft är ett nytt sätt att nyttja skogsmarken, och kan ses somett nytt skede i brukningskontinuiteten av utmarken. De vägar som byggs kannyttjas i skogsbruket, och därmed underlätta skötsel och avverkning. Påverkanär reversibel, det vill säga vid en avveckling kan verken monteras ned, och platsenkan till stor del återställas till sitt tidigare tillstånd.Vindkraftverk kan förändra landskapsbilden och ljudnivån i området. Upplevelseaspektenvid jakt kan därför komma att förändras. Den problematik kringjaktfrågan och vindkraft som förs fram av jägarna handlar främst om tillgänglighetsfråganoch begränsningar i möjligheten att fritt nyttja sin mark. Kunskapernaom hur däggdjur påverkas är mycket begränsade. Man vet inte i vilkenutsträckning exempelvis hjortdjur störs av vindkraftverk, Widemo 2007. Det troligaär att mänsklig aktivitet kopplat till driften påverkar mer än vindkraftverketi sig.Projektörens erfarenheter från tidigare vindkraftsprojekt visar att viltet undvikerområdena under själva byggprocessen för att sedan återvända.NulägesbeskrivningProjektområdet är beläget i skogsmark och skogsbruk bedrivs idag på dessa ytor.De skogsvägar som finns i området är av varierande bredd och kvalitet. Markägarnabedriver jakt i området, framförallt älgjakten är av betydelse.Området är utpekat som riksintresse för vindbruk enligt 3 kap 8§ MB. Ingavindkraftverk finns idag på platsen eller i närområdet. De närmaste större vindkraftverkenär belägna i Stenungsunds kommun.Effekter och konsekvenserSkogsmark berörs av projektet genom att arealen skogsmark minskar då vägaroch verksplatser anläggs. Vissa befintliga vägsträckor är användbara utan justeringmedan andra kräver förstärkningsåtgärder eller behöver breddas. De vägarsom tillkommer möjliggör för ett effektivare skogsbruk och bättre förutsättningarför uttag av timmer.Jordbruksmark kommer inte att beröras förutom en liten del där väg anläggs ikanten av en igenväxt hage.Ljungskile Jaktvårdskrets har kontaktas under samrådet. men har inte svaratpå remissen. Jaktmöjligheterna kommer inte att påverkas av vindparken ifall anläggningsarbetenundviks under till exempel älgjakten.Området kommer troligen inte att detaljplaneras eftersom området finns medi kommunens ÖP och är av riksintresse för vindbruk. Kommunen har under samrådetinte indikerat att detaljplan skulle vara aktuellt och det finns inga motståendeintressen om marken. Lagstiftning kring planering av vindkraft har ocksåändrats så att detaljplan endast behövs när konkurrens om marken för olika syftenär stor, Regeringskansliet 2009.I samband med vägbyggnation och anläggandet av verksplatser kan sprängningbehöva ske. Det överskott av massor kommer att användas till byggandetväg och planbyggandet.ÅtgärderNär vindkraftverken är byggda och tagna i drift finns inget hinder för att användakringliggande mark för till exempel skogs- och jordbruk.81

Enligt kommunens planeringsunderlag för vindbruk kommer området inte attdetaljplaneras, och det är därför inte nödvändigt med några åtgärder för att underlättajakten.Bullerstörningar under byggperioden kan minskas genom att undvika sprängningoch vägbyggnad med tillhörande transporter under känsliga perioder, tillexempel under älgjakten.Under första veckan av älggjakten kommer inga arbeten att företas inom området.Transporter och materialUnder byggfasen krävs tunga transporter, dels av själva verken, dels av bergkrossoch annat material till verksplatser och vägar. Transport av vindkraftverken skertroligen med båt och lastbil inom Europa. De ökade transporterna under byggfasensker under en mycket begränsad tid i förhållande till vindparkens förväntadedriftstid, och de utsläpp som transporterna bidrar med är försumbara i förhållandetill den utsläppsminskning vindparken bidrar med genom produktion avförnyelsebar energi.Sprängsten som uppstår inom parken vid anläggningsarbeten kommer att användasför anläggning av vägar tillsammans med krossmaterial från bergstäkter.Det beräknas gå åt cirka 2500-3000 ton krossmaterial per verk. Till varje fundamentgår det åt cirka 350 m³ betong. Den jord som tas bort vid anläggning avvägar och verksplatser används sedan för att täcka vägslänter och delar av anläggningsytor.Överblivna jordmassor eller sprängsten beräknas inte uppstå, dåmaterialet behövs för anläggning.NulägesbeskrivningDe idag förekommande transporterna i området består av boendes och besökandesprivatbilism samt transporter kopplade till jord- och skogsbruk. En deltransporter kopplade till jakt och friluftsliv kan också förekomma.Det finns inga riksintressen för värdefulla ämnen och material i området. Detfinns heller inga täkter för grus, berg eller torv i närområdet.Effekter och konsekvenserFör krossmaterialet beräknas under byggtiden behövas cirka 165-200 lastbilstransporterför varje verk. Betongen till fundamenten motsvarar cirka 50 lastbilstransporterper verk. Vid monteringen av verken krävs 25 lastbilsekipage förtransport av kranen till och från projektplatsen samt för flytten mellan varje verk.Leveransen av själva verket motsvarar cirka 12 lastbilsekipage per verk.Transporter under driftstiden kommer att begränsas till lättare fordon för serviceoch underhåll av vindkraftverken. Endast vid större reparationer kommermobilkran att användas.Det finns inga täkter eller materialförekomster i närområdet vilket medför atttransporterna blir fler och längre.ÅtgärderVägdragningen har gjorts i samråd med markägarna och slutligen utformatsmed anpassningar efter gjorda utredningar. Befintliga skogsvägar kommer attanvändas i största möjliga mån. Vid dragning av de nya vägarna kommer särskild82

hänsyn tas till känsliga biotoper och kulturlämningar. De nya vägsträckningarnahar planerats så att ingrepp i våtmarker minimeras. De rekommendationer ochanvisningar som föreslås i den arkeologiska utredningen kommer att följas. Påvilket sätt intrång i känsliga miljöer kommer att undvikas är beskrivet punktvisunder Åtgärder i de tidigare kultur- och naturavsnitten. Sprängning kommer attske i begränsad omfattning och med syftet att få en hållbar vägbank som kanfölja landskapets former och undvika väganläggning på fuktig mark. Marken iområdet har god bärighet och stora delar av vägsträckningen kan ske på fastberg med mycket begränsade ingrepp eller utfyllnader. Jord från platsen somskalats av i vägkorridorerna under anläggningstiden placeras tillbaka på vägsläntenså att den åter kan bli beväxt.Material från sprängning vid fundamentplatser används vid anläggning avverksplatser och vägsträckor vilket minskar transportbehovet. De transportersom är kopplade till vindparkens anläggande och drift är begränsade.I och med avsaknaden av bergtäkter i närområdet utreds möjligheten att anläggalokala bergtäkter i anslutning till vindparken. Utredning om lokala bergtäktersker separat och redovisas inte i denna MKB.AvvecklingDen tekniska livslängden för ett vindkraftverk är cirka 20-25 år. Komponentersom rotorblad, växellåda, eller generator kan vid behov bytas ut eller renoverasoch det kan leda till förlängd livslängd.När vindkraftverk med tillstånd enligt miljöbalken har tjänat ut ligger det påverksamhetsutövarens ansvar att montera ner vindkraftsanläggningen.En eventuell ersättning med nya vindkraftverk istället för avveckling kräver enny tillståndsprövning eftersom miljötillstånden för en vindpark är tidsbegränsade.Tillståndsmyndigheten förespråkar att det ska finnas en ekonomisk säkerhetsom skall användas för de kostnader som uppstår vid vindparkens avveckling.Som underlag för att besluta om den ekonomiska säkerhetens storlek åliggerdet verksamhetsutövaren att ta fram en kostnadsberäkning utifrån de speciellaförhållanden som råder i varje enskild vindpark. Kostnadsberäkningen görs medutgångspunkt i dagens prisläge.Nulägesbeskrivning:I Sverige idag finns det få vindkraftverk som är äldre än 20 år och de som finnsär oftast av mindre storlek. I dagsläget finns det inte några vindkraftverk i södradelen av Uddevalla kommun.Effekter och konsekvenserUtgångspunkten vid avveckling är att ta till vara de komponenter som kan återanvändasoch återvinna så mycket som möjligt av det resterande materialet.Metaller kan tas om hand för återvinning. Betong kan återanvändas som fyllnadsmaterial.I dagsläget finns ingen etablerad återvinning av vingarnas ytskiktmen det kan förhoppningsvis uppstå till dess att det är aktuellt med avveckling.Markkabel/luftledning kan omhändertas för återvinning om så krävs eller anseslämpligt.Under avvecklingsskedet kommer det, liksom vid byggskedet att behövas ettantal transporter.83

Eftersom det i dagsläget är oklart vilka metoder som i framtiden kommer attfinnas tillgängliga för demontering och materialåtervinning, är det svårt att beskrivamiljökonsekvenserna.ÅtgärderVerksamhetsutövaren tar fram en kostnadsberäkning av nedmontering ochbortforsling utifrån dagens penningvärde som bifogas till tillståndsansökan.Avtal med fastighetsägare, krav från myndigheter och hänsyn till närboende ochmiljö reglerar vad som skall tas bort och hur en återställning ska ske.För att minska störningar i närområdet kan avveckling och återställande avmark med tillhörande transporter undvikas under känsliga perioder, till exempelstorhelger och älgjakten.84

Miljökonsekvenser – Miljömål och sammanfattade konsekvenserI avsnittet behandlas de nationella miljömålen samt projektets påverkan på målen.Slutligen presenteras en sammanfattning av de viktigaste miljökonsekvensernai tabellform.MiljömålAtt utveckla vindkraften bidrar på flera plan till möjligheten att uppnå flera avde 16 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen antagit. Genom att vindkrafteninte bidrar till utsläpp av miljöskadliga ämnen och därtill negativ miljöpåverkanbidrar den direkt eller indirekt positivt till att uppnå flera av målen. El som producerasmed förnyelsebara energikällor ersätter främst el som producerats medfossila bränslen, och kan därmed bidra till att minska utsläppen av koldioxid, svaveldioxid,kväveoxider, metan och andra miljöskadliga ämnen.De miljömål som kan komma att påverkas av etableringen på ett positivt ellernegativt sätt, och där en bedömning av påverkan bedöms relevant, sammanfattasi Tabell 9.En bedömning av övriga miljömål anses inte relevant för projektet.För att Sverige skall kunna uppnå målen bryts dessa ner till regionala mål ivarje län och därefter till lokala mål i varje kommun, Miljömålsportalen 2011.Västra Götalands läns egna mål handlar till största delen om att precisera ochkonkretisera de nationella målen regionalt. Det gör miljömålen mätbara ochmöjliga att följa upp. Exempel på länsegna mål som berörs av projektet är miljömålenBegränsad klimatpåverkan och Levande skogar. Inom ramen för miljömåletBegränsad klimatpåverkan finns ett delmål att utsläppen av växthusgaser i länetår 2010 ska ha minskat med 4 procent jämfört med 1990 och vara högst 12,2miljoner ton. I nuläget är detta mål uppnått genom att energi-, avfalls- och jordbrukssektorernaminskat sina utsläpp. Utsläppen från vägtrafik, arbetsmaskineroch industriprocesser ökar däremot och med gällande tillstånd för utsläppsökningarfinns risk för att delmålet ändå inte kan att nås år 2010. El från vindkraftsutbyggnadkan bidra till uppnå målet. Miljömålet Levande skogar berörs genomatt begränsade ytor skogsmark omvandlas till vägar. Ett av delmålen för länetär att öka mängden död ved i produktiv skogsmark. Genom att skapa död ved isamband med byggnation av vägar kan projektet bidra till att uppfylla delmålet.Uddevalla kommun har valt ut sex miljömål som de kommer att fokusera sinainsatser på; God bebyggd miljö, Hav i balans samt Levande kust och skärgård,Grundvatten av god kvalitet, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendragoch Begränsad klimatpåverkan. Uppförande av vindkraftverk vid Ljungskile Norraskulle bidra positivt till att uppnå målen God bebyggd miljö och Begränsadklimatpåverkan.Bedömningen av projektets förhållande till de regionala och kommunala målenär desamma som i tabellen ovan.Sammanfattning av miljökonsekvenserProjektets troliga påverkan på de mest betydelsefulla miljöaspekterna sammanfattasi Tabell 10.Av tabellen framgår att huvudförslaget kommer att ha en stor positiv inverkanpå klimatet genom att projektet är en del i omställningen till förnyelsebar85

Tabell 9. Projektets påverkan på de miljömål som är aktuella.MILJÖMÅL BIDRAR MOTVERKAR MOTIVERING1. BegränsadXProjektet syftar till att framställa elenergi, utanutsläpp av koldioxid, genom att utnyttja enklimatpåverkanförnyelsebar energikälla. Projektet innebär attmöjligheten att uppnå delmålet Utsläpp avväxthusgaser minskar regionalt och lokalt.2. Frisk luft XProjektet syftar till att framställa elenergi utanutsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och andraluftförorenande ämnen. Det innebär att projektetpåverkar flera av de regionala delmålen positivt.3. Bara naturligförsurningXProjektet syftar till att framställa elenergi utanutsläpp av svaveldioxid och kväveoxider.Projektet påverkar därmed de regionaladelmålen positivt.7. Ingen övergödning X12. Levande skogar X XProjektet syftar till att framställa elenergi utanutsläpp av kväveoxider. Projektet påverkardärmed de regionala och lokala delmålenpositivt.Projektet innebär att skogsmark omvandlas tillvägar och platser. Genom att nyskapa död ved isamband med vägbyggnation kan projektet bidratill att uppfylla ett av delmålen.Positiv påverkanStor Måttlig LitenNegativ påverkanStor Måttlig LitenIngen påverkan15. God bebyggd miljö X X16. Ett rikt växt- ochdjurlivXProjektet kan påverka boendemiljöerna iomgivningarna negativt genom visuell ochaudiell förändring. Genom de åtgärder somvidtagits bedöms denna påverkan somgodtagbar. Projektet kommer att påverka delmål1 d positivt då det tillför förnyelsebar energi. I delokala miljömålen uppfylls kravet ”Ge plats försol, vind och fjärrvärme”.Projektet innebär att arters livsmiljöer försämrasinom ett begränsat område. Etableringenbedöms innebära viss mindre biotopförändringför fågelfaunan i omgivningen.energiproduktion. Lokalt kommer främst en negativ påverkan på landskapsbilden,viss påverkan på friluftsliv, kulturmiljö, naturmiljön att ske.Jämfört med huvudalternativet kommer den alternativa utformningen till vissdel ge en lägre påverkan på landskapsbilden men kommer i sin tur att genereramindre el. I övrigt är påverkan densamma som för huvudalternativet.Medelvinden vid den alternativa lokalisering är något lägre än huvudalternativetrvilket medför att vindresurser inte utnyttjas lika väl. Den alternativa lokaliseringenger dock en större produktion av el på grund av att det är ett verk mer.Lokalt kommer främst en negativ påverkan på landskapsbilden, viss påverkan påfriluftsliv, kulturmiljö, naturmiljön att ske. Ett av verken ligger inom ett stort orörtområde, vilket medför att det område som kan uppfattas som ostört minskas.Sammanfattningvis bedöms den alternativa lokaliseringen ge en större påverkanpå motstående intressena jämfört med huvudalternativet.86

Tabell 10. Projektets påverkan på miljöaspekter.MILJÖASPEKTKlimatPÅVERKANHuvudförslagAlt. FörslagAlt. LokaliseringKOMMENTARFörnyelsebar energi produceras vilket bidrar tillminskade utsläpp av växthusgaser.NaturresurserVindresursen i riksintresseområde för vindbruktas till vara. Den alternativa utformningenuttnyttjar vindresurserna något mindre.LandskapsbildLandskapsbilden i omgivningarna förändras.Synbarheten varierar dock, beroende på avstånd.Den alternativa lokalisering ger troligen störrepåverkan.FriluftslivNaturmiljöPåverkan på friluftslivet bedöms som begränsad.Påverkan på naturmiljön bedöms som begränsaddå hänsyn tagits till känsliga miljöer. Verk harstrukits för att öka avståndet tillhäckningsplatser för känsliga fågelarter.Positiv påverkanStor Måttlig LitenNegativ påverkanStor Måttlig LitenIngen påverkanKulturmiljöVisuell påverkan på kulturlandskapet behandlasunder Landskapsbild.Ljud och andrastörningarLjud- och ljusmiljön kommer att förändras.Hänsyn har tagits till närboende genom atthuvudalternativet har minskats till fem verk.Ursprungligen planerades 9 verk.Skyddsåtgärder för natur- och kulturmiljöRabbalshede Kraft är certifierad enligt miljö- och kvalitetsledningssystemet ISO14001 och 9001 sedan våren 2010, vilket innebär att företaget dokumenterar avvikelseroch jobbar med ständiga förbättringar. Det innebär ett industriellt tänkandeoch industriella processer i verksamhetens alla led från förprojektering tilldrift och underhåll av vindparker.Rabbalshede Kraft AB arbetar efter en projektmanual som är ett levande dokumentmed kontinuerlig uppdatering och förbättring. Projektmanualen beskriverhela projektprocessen från initiering till drift. Systemet bygger på att alla viktigasteg i processen dokumenteras. För att ett projekt skall få tillåtelse att övergå frånen fas till en annan (till exempel från projekteringsfas till ansökningsfas) måstede uppsatta målen för respektive fas vara uppfyllda. Eventuella avvikelser tasupp och åtgärdas. Projektmanualen är uppbyggd och tar hänsyn till gällandekrav enligt ISO 9001:2000, ISO 14001:2004, AFS 2001:1 samt krav från myndigheter,ägare och kunder.Extern arkeolog och biolog kommer att anlitas där det behövs under hela projektprocessenfrån inledande kartstudier till färdigbygd vindpark. Arkeolog ochbiolog undersöker genom kart- och arkivstudier vilka skyddsvärda kultur ochnaturobjekt som finns både inom vindparken och i det omgivande landskapet.Grundliga fältstudier görs vid planerade verksplatser och längs planerade vägar.Alternativa placeringar/sträckningar arbetas fram gemensamt mellan arkeolog/87

iolog och Rabbalshede Kraft där det behövs. Det färdiga förslaget till vindparkbeskrivs utförligt i MKB som utgör beslutsunderlag för tillståndsmyndigheten.Innan anläggnings- och byggarbetena startar går arkeolog/biolog och entreprenörgemensamt ut i fält för att komma överens om lämplig markering ellerskydd av de i tillståndsbeslutet ingående objekten. Föreslagen markering/tillfälligtskydd kommuniceras med byggavdelningen på Rabbalshede Kraft. Entreprenörenerhåller skriftlig information om projektet genom miljökonsekvensbeskrivning,utredningar och övriga relevanta handlingar för entreprenörensarbetsuppgifter. Krav ställs på entreprenören vid upphandling att skyddsvärdanatur- och kulturobjekt som tas upp i handlingarna skall skyddas. RabbalshedeKraft har en kontinuerlig uppföljning av entreprenörens arbete. Erfarenhet frånanläggningsarbeten vid vindparken Töftedalsfjället har visat att samarbetet mellanentreprenör, arkeolog/biolog och Rabbalshede Kraft har fungerat bra och utfästelserom hänsynsåtaganden har kunnat hållas.En skyddsåtgärd kan bestå av bara markering (snitsel) för att objektet skallsynliggöras eller av ett tillfälligt fysiskt skydd mot skador under byggarbetet.Med tillfälligt fysiskt skydd menas till exempel trefot, betongrör, stängsel ellerliknande som ställs över/runt ett objekt som skydd mot påkörning eller sprängning.Arkeolog/ biolog och entreprenör går gemensamt ut i fält för att gå igenombehovet av markeringar och tillfälliga skydd så att markering/skydd ska bli lämpligtbåde ur kultur- och natursynpunkt samt tekniskt sett. Föreslagen markering/tillfälligt skydd kommuniceras med byggavdelningen på Rabbalshede Kraft.I bilaga 7 finns en tabell och karta med de skyddsåtgärder som RabbalshedeKraft har åtagit sig. Tabellen ger en tydlig överblick som är lätt att följa och kontrollera.

SAMMANFATTNINGPROJEKTBESKRIVNING 1UTREDNINGSALTERNATIV 2MILJÖKONSEKVENSER 3KUMULATIVA EFFEKTER 4SAMRÅD 5KÄLLORBILAGOR

Del 4: Miljökonsekvenser – kumulativa effekterKumulativa effekterLänsstyrelsen efterfrågade i samrådet att kumulativa effekter skulle belysasi MKB:n. De kumulativa effekterna avgränsades till att behandla de planeradevindparkerna Ljungskile Norra, Ljungskile Hoven, Stenshult och Forshälla (meddelområdena Sörskogen, Nybygget och Jättesås) Sammanlagt är det 30 vindkraftverksom planeras i södra delen av Uddevalla kommun.De kumulativa effekterna har avgränsats till att behandla människors hälsaoch säkerhet med påverkan av ljud, ljus, skuggor och säkerhet; Landskapet medpåverkan på landskapsbild, friluftsliv och turism, kulturmiljö och natur, fåglaroch fladdermöss och övrig fauna; Resurser med riksintressen, råvaror och energi,luft och klimat. Övriga miljöaspekter har inte ansetts skilja sig i högre grad frånbedömningarna som gäller enbart för vindpark Ljungskile Norra.Ju fler vindkraftverk som byggs inom ett område desto större kan påverkanbli. Området som påverkas av ljud, ljus och skuggor blir större och om vindparkernaär belägna nära varandra kan effekterna summeras så att påverkan ökar.Vissa effekter kan förstärkas när fler vindkraftverk etableras, till exempel kanpåverkan på landskapsbilden bli stor ifall de som rör sig i ett landskapsavsnitt helatiden kan se vindkraftverk i olika riktningar. Om boendemiljön omges av vindkraftverki flera väderstreck blir risken för störning högre. Detta beror mycket påhur bostäderna är belägna. Ligger de mellan flera vindparker blir påverkan större.Påverkan på landskapet är en fråga som är viktig att behandla när flera vindkraftsetableringarär aktuella inom ett område. Ofta har kommunerna tagit framsärskilda vindbruksplaner som tillägg till ÖP. I vindbruksplanerna görs landskapsanalyserdär påverkan studeras. Som ett resultat av en vindbruksplan brukar områdenpekas ut som lämpliga eller olämpliga för vindkraft.Kumulativa effekter kan ofta uppstå på till exempel friluftslivet, kultur- ochnaturmiljö. Om det sker många etableringar inom ett område kan de som villvistas i naturen välja bort den del som är mest påverkad. Om det då inte finnsnågra närliggande alternativ är risken att friluftsaktiviteter förläggs längre bortfrån hemmet än vad de annars hade gjort.Påverkan på kulturmiljön är oftast kopplad till landskapsbilden. Upplevelsenav fornlämningsmiljöer och andra kulturhistoriskt viktiga miljöer kan bli negativtpåverkade ifall landskapsavsnittet de är belägna i ändrar karaktär.För naturmiljön är risken för störningar stora ifall flera habitat inom ett områdeförsvinner eller påverkas. Påverkan på fågellivet är därför en viktig kumulativ effektsom bör studeras. Även fladdermöss kan påverkas negativt ifall flera vindparkeretableras inom ett område med medelhöga populationer.90

Positiva kumulativa effekter kan vara att man utnyttjar vindenergin i ett områdeeffektivt och att det uppstår synergieffekter vad gäller elanslutning, vägar ochså vidare. En större produktion av förnyelsebar el blir då möjlig. Genom att väljaatt bygga fler vindparker inom en del av en kommun och välja bort områden i enannan del blir påverkan på landskapsbilden lägre.NulägesbeskrivningVindparkerna Ljungskile Norra, Ljungskile Hoven, Stenshult och Forshälla (meddelområdena Sörskogen, Nybygget och Jättesås) planeras i södra Uddevallakommun i den mellersta delen av Bohuslän. Landskapet består framförallt av ettbrutet, kuperat landskap där jordbruk och bebyggelse dominerar i de uppodladedalgångarna vilka bryts av mindre berg eller något större platåer, så kallade fjäll.I Uddevalla kommun finns två sådana platåer: Herrestadfjället och Bredfjället,varav det senare ligger öster om tätorten Ljungskile. I det här landskapsavsnittetär dalgångarna relativt trånga men markerna öppnar sig allt mer mot Forshällaoch nordväst därom.De högre liggande markerna domineras i huvudsak av skogsbruk men på dehögsta punkterna finns hällmarkstallskogar och öppnare hällmarker. Bebyggelsensom inte har samlats i tätorter eller bostadsområden kryper ofta upp till kanternai det odlade landskapet och ligger vid övergången mot skogspartierna.Koncentrationer av bebyggelse i närområdet finns framförallt i tätorten Ljungskileoch Lyckorna samt utmed kusten mellan Ulvesund och Råssbyn. Avstånd tillnärbelägna bostäder redovisas i bilaga 6. Mindre bybildningar finns bland annatvid Häljeröd, Vassbovik och Köperöd.Motorvägen E6, lokalväg och järnväg går i nord-sydlig riktning i en dalgång iden västra delen av landskapsavsnittet. Den västra delen av det här landskapsavsnittetär därför påverkat av trafikbuller.Mellan vägarna och projektområdet för Ljungskile Norra finns det en 40 kVkraftledning.Nordost om området för Stenshult finns flera kraftledningar, blandannat en större 400 kV-krafledning som ingår i rikets stamnät.De områden där vindparkerna planeras ligger på nivåer högre än 80 meteröver havet. Några toppar i till exempel området där Ljungskile Norra planerasär upp till 160 meter höga. Från de högsta höjderna har man utsikt över detomkringliggande landskapet. Dalgångarna runt omkring ligger betydligt lägre,mellan 50-80 meter över havet, med kuperat, halvöppet, småskaligt odlingslandskapmed lövskogsdungar och mindre vattendrag. Delar av odlingslandskapet ärutpekat som bevarandevärt av länsstyrelsen.Riksintresseområden finns framförallt söder om Ljungskile Hoven, på Bredfjället(riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljön) men mindre riksintresseområdeför naturvården finns även vid Store mosse, intill delområde Sörskogeni Forshälla projektet, och öster om området för Ljungskile Hoven. Även nordöstom Forshälla-Nybygget, Forshälla Jättesås och Stenshult finns ett riksintresseområdeför naturvården. Framförallt i väster, närmare kustbandet finns det kommunalakulturmiljöer och utpekade fornlämningsmiljöer. En utpekad fornlämningsmiljöfinns även vid Köperöd beläget mellan de planerade vindparkerna.Bohusleden leder upp centralt mellan några av de planerade vindparkerna. Storadelar av de områdena där vindparkerna planeras omfattas av allmänt intresse förfriluftslivet och naturvården, enligt ÖP för Uddevalla kommun men de områden91

där vindparkerna planeras omfattas även helt eller delvis av riksintresse för vindbruk,Uddevalla kommun 2010.Effekter och konsekvenserKumulativa effekter - Människors hälsa och säkerhetJu fler verk som byggs desto större ljudpåverkan får omgivningarna. Placeringarnaav verken har anpassats så att omkringliggande fastigheter inte skall utsättasför ljudnivåer över 40 dB(A), se bilaga 2.Etablering av de fyra vindparkerna kommer att innebära att större sammanhängandeområden i södra delen av Uddevalla kommun kommer att hamnainom 35 dB(A) kurvan. Framförallt kommer områdena som är belägna mellande fyra planerade vindparkerna att påverkas. Dessa områden kommer alla att fåen medelstor ljudpåverkan, se bilaga 2. Vid Råane och Hogarna, beläget mellanvindpark Forshällas delområden Sörskogen, Nybygget och Jättesås kommer enmedelstor ljudpåverkan att erhållas i och med att här möts dessa tre delområdens35 dB(A) kurvor. Ljudpåverkan är densamma om verken är 150 meter eller170 meter. Nämnas bör att fyra av de planerade vindparkerna delvis ligger inombullerstört område. Dessa är Ljungskile Hoven, Ljungskile Norra, Sörskogen ochNybygget och dessa områden påverkas i dag av vägbuller från väg E6 och deni vissa fall intilliggande järnvägen. Bullerstörningen täcker även in hela det områdevid Råane och Hogarna som kommer vara mest utsatt av ljud från vindparkernai närheten.De kumulativa effekterna av sex vindparker medför även en ökad skuggbildningi området. Mellan vindparkerna Ljungskile Hoven och Ljungskile Norra samtmellan Ljungskile Norra och Sörskogen uppstår på enskilda platser kumulativaskuggeffekter. ”Verkligt fall”-beräkningar visar att inga fastigheter får skuggorsom överskrider gränsvärdena. Området mellan vindparkerna drabbas i högreutsträckning av skuggor men de kumulativa effekterna är sammantaget små, sebilaga 3.Fastigheter vid Nolmanneröd kan beröras av skuggor från både LjungskileNorra och den planerade vindparken Ljungskile Hoven men enligt beräkningarnaöverskrids inte några gränsvärden.Påverkan av ljus från vindkraftverkens hinderbelysning kan framförallt bli ettproblem för bostäder. Höjden på vindkraftverken som planeras har i samtligafall 170 meter som huvudalternativ medan det är 150 meter i de alternativautformningarna. Beroende på vilken höjd som byggs ställs det olika krav påhinderbelysning. I och med att fler vindparker etableras inom ett område såkan störningar uppstå. Det är inte särskilt många bostäder där man ser fleravindparker samtidigt och de kumulativa effekterna uteblir därför i de fallen.Däremot finns det vissa bostäder där man kommer kunna se vindparker i fleravädersträck. Där kan effekterna bli medelstora. Närområdet kommer dock attbli påverkat av flera ljuskällor och troligtvis är hinderbelysning från någon avvindparkerna alltid synlig. De kumulativa effekterna bedöms därför sammantagetsom måttliga.I och med att fler vindkraftverk byggs i området så kommer riskerna med tillexempel nedfallen is från torn och vingar att öka. Riskerna för detta bedömsdock generellt vara små i södra Sverige och de kumulativa effekterna är ringa.92

Kumulativa effekter - LandskapetLokalt är de kumulativa effekterna på landskapsbilden relativt små men på någrafå platser blir de kumulativa effekterna medelstora eller stora. Framförallt drabbasområdet vid Kolbengtserödsjön av visuell påverkan från vindkraftverken iprojekt Ljungskile Norra och Ljungskile Hoven, bilaga 5.Även området vid Råane och Hogarna kan komma att få en stor påverkan. Fotomontagenvisar dock att det framförallt är verken inom området Nybygget ochJättesås som ger en visuell påverkan men beroende på var i landskapsavsnittetman befinner sig kan fler vindkraftverk komma att vara synliga.Även om den lokala påverkan är liten kan de kumulativa effekterna bli störresett på hela landskapsavsnittet i den här delen av Uddevalla kommun. De enskildaverken kommer bara i undantagsfall ge stor påverkan men sammantagetblir det en medelstor kumulativ effekt på landskapsbilden i området.Samtliga planerade vindparker är belägna inom område för det allmänna friluftslivet.Det direkta friluftslivet i de boendes närområden är därför det områdesom får högst kumulativa effekter.Vindkraftverken i sig påverkar inte möjligheterna att vistas inom respektiveområde. Inga avspärrningar kommer att finnas, förutom vägbommar vid infartsvägarnamen stora delar av de här områdena skulle få ändrad karaktär. Blandannat den visuella påverkan och påverkan av ljud från vindkraftverken kan ledatill att man väljer bort att vistas i områdena. En konsekvens av detta kan bli attman väljer att ta bilen till exempelvis Bredfjället istället för att röra sig i sitt direktanärområde.Den visuella påverkan på riksintresse för friluftslivet på Bredfjället blir generelltlåg men vindkraftverk som planeras i området Ljungskile Hoven kommeratt vara synliga från friluftsgården Norra Fjället och från markerna kring Skarsjön.Flera vindkraftverk kommer även att vara synliga från utsiktstornet på Bredfjället.I de utredningar som beskrivs i Del 3 under rubriken Miljökonsekvenser – Friluftslivoch turism framkommer det att större delen av turisterna i de undersöktaområdena inte lade märke till vindkraftverken. Turismen i Uddevalla kommunär framförallt knuten till kusten och båtlivet samt till handelsområdet vid Torp,så kallad shoppingturism. Eftersom vindkraftverken inte planeras till kustområdetkommer det med stor sannolikhet inte att uppkomma några konflikter medden kustorienterade turismen. Inte heller förväntas några kumulativa effekter påshoppingturismen.Lokala ingrepp i kulturmiljön i södra delena av Uddevalla kommun kommer attöka ifall vindparkerna byggs. Samtliga parker planeras inom relativt likartade områdensom utgörs av skogsbeklädda höjder som är en del av de historiska utmarkerna.För samtliga områden har arkeologiska utredningar företagits. Verkplatseroch vägdragningar har ändrats för att minska påverkan på fornlämningar ochkulturmiljöer utifrån de rekommendationer som föreslås i utredningarna. Såledeshar stor hänsyn tagits till de lokala förutsättningarna. I den här delen av kommunenhar emellertid Ljungskilebygdens hembygdsförening genomfört en omfattandeinventering av torpmiljöer. I och med att ingrepp sker i de här miljöernakommer en viss påverkan att ske i ett större perspektiv. Påverkan behöver i siginte vara negativ. Flera av torplämningarna ligger idag avsides och i och med attvägar byggs i områdena så underlättas besök. En negativ effekt kan dock vara attupplevelsen av miljöerna blir påverkad när den ödsliga belägenheten försvinner.93

Den kumulativa effekten av att fler vindkraftverk och fler vägar anläggs inomsödra delen av Uddevalla kommun innebär en större förlust av naturmijöer totaltsett. Vägar och verksplatser kan lokalt utgöra barriärer för olika djur och växter.Den mark som tas i anspråk förändras vilket kan minska livsmiljöernas kvalitetinom området. Andel hårdgjord yta i skogsmark kommer att öka. Samtliga parkerplaneras inom relativt likartade områden som utgörs av skogsbeklädda höjder.Till största del är det produktionsskog med låga naturvärden som påverkas menen del miljöer med lite högre naturvärden berörs i viss mån. Om all etablering iområdet sker med stor lokal hänsyn vid väganläggning vad gäller hydrologi ochundvikande av av speciellt utpekade hänsynspunkter, bedöms det totala ingreppetsom måttligt.Store mosse, som är riksintresseområde för naturvård, kommer att påverkasfrämst av vindparkerna Ljungskile Norra och Forshälla/delområde Sörskogen.Planering av vägar har samordnats för vindparkerna för att minska påverkan påStore mosse. Även projekt Hoven kan nyttja denna infartsväg. De kumultaiva effekternaminskas genom att infartsvägarna samordnas mellan parkerna Forshälla/delområdeSörskogen, Ljungskile Norra och Ljungskile Hoven.Vindkraft etableras i flera områden där nattskärra förekommer. Främst kanman tänka sig att det är temporära störningar vid byggnation under häckningstidsom kan vara negativ för arten. För vindpark Ljungskile Norra och de andravindparkerna i Bohuslän kommer hänsyn att tas så att ingen byggnation sker iområden med häckande nattskärra under häckningsperioden. Nattskärra häckarrelativt allmänt i hällmarksmiljöer i Bohuslän. Den kumulativa effekten på artenbedöms bli begränsad.På våren sträcker fåglar genom Vassbodalen (som fungerar som en ledlinje genomlandskapet). Vindparken Ljungskile Hoven planeras söder om dalen. Det ärsom närmast cirka 2,2 kilometer mellan verk i Ljungskile Norra och Hoven. Verkenbyggs på åsarna, ej i omedelbar närhet till dalgången. Om båda parkerna byggskommer det att finnas vindkraftverk på båda sidorna om sträckleden. Avståndetmellan verk är såpass stort att påverkan på de sträckande fåglarna i Vassbodalenbedöms bli liten.Fiskgjusar som häckar längre inåt land kan flyga till havet för att födosöka.Vassbodalen kan då troligen fungera som en ledlinje då gjusarna passerar flerafiskesjöar på väg till havet. Inom de planerade vindparkområdena finns tjärnarsom sannolikt inte är några bra fiskevatten.Det planeras flera vindparker regionalt men de kumulativa effekterna för fladdermusfaunanbedöms ändå som relativt begränsade. Det finns inga uppenbaramigrationsstråk som knyter samman de olika vindparkerna och förutsättningarnaför gynnsamma fladdermuslokaler bedöms som låga i samtliga vindparker.Kumulativa effekter - ResurserVindenergiresurserna är mycket goda inom hela området. Vindparkerna tar vältillvara vindenergin i området. De 30 verk som planeras i dessa sex områdenkan tillsammans ge ett tillskott av förnyelsebar energi i en storleksordning omcirka 214 GWh per år. Genom att producera 214 GWh förnyelsebar el bidrarvindparkerna till regeringens mål om 50% förnyelsebar el till 2020. Vindparkernakommer tillsammans producera cirka 1% av det mål om 20 TWh el frånlandbaserad vindkraft år 2020 som Riksdagen har antagit. Den producerade94

Tabell 11. Kumulativa miljöeffekter.MILJÖASPEKT PÅVERKANHuvudförslag KumulativtBoendemiljöKOMMENTARLjud- och ljusmiljön kommer att förändras.Hänsyn har tagits till närboende.Positiv påverkanStor Måttlig LitenNegativ påverkanStor Måttlig LitenIngen påverkanLandskapsbildLandskapsbilden i omgivningarna förändras.Synbarheten varierar dock, störst blir påverkanvid Kolbengtserödssjön och Råane.KulturmiljöFriluftslivNaturmiljö ochFågellivNaturresurserPåverkan på kulturmiljön i form avkulturlandskapet behandlas under Landskapsbild.Påverkan på fornlämningar, kulturmiljöer ochkyrkor är generellt låg.Påverkan på friluftslivet för huvudalternativetbedöms som begränsad. De kumulativaeffekterna blir måttliga i och med att störreområden tas i anspråk för vindkraften.Påverkan på naturmiljön för huvudalternativetbedöms som begränsad med den hänsyn somtagits vid utformningen av parken. Vid enmaximal utbyggnad finns en viss risk att förnegativ påverkan på fågellivet.Vindresursen i riksintresseområden för vindbruktas tillvara.KlimatFörnyelsebar energi produceras vilket bidrar tillminskade utsläpp av växthusgaser. Kumulativtökar den positiva påverkan på klimatet.Användningen av lokala kraftverk som eldas medfossila bränslen kan minskas.elen täcker närmare hälften av den lokala elkonsumtionen i Uddevalla kommun.I relation till tidigare stycken angående elförbrukning kan det vara värt att noteraatt de sex vindparkerna tillsammans producerar elkraft motsvarande hushållselför cirka 35 500 villor (beräknat på en årlig förbrukning av hushållsel omcirka 6 000 kWh, Energimyndigheten och SCB 2009). Elproduktionen om 214 GWhkan också jämföras med att 84 000 elbilar kan köra 1 500 mil/år (beräknat på enförbrukning om 1,7 kWh/mil, Electroengine 2009).I jämförelse med importerad kolkraft beräknas de sex vindparkerna (med gemensamberäknad produktion om cirka 214 GWh per år) i genomsnitt kunnaminska de årliga utsläppen med cirka 181 900 ton koldioxid, 80 ton svaveldioxid,556 ton kväveoxider och 21 ton stoft. Detta utgör en inte obetydlig del i arbetetmed att minska utsläpp av växthusgaser och försurande ämnen.Den stora etableringen av vindkraftverk skulle göra det möjligt att fasa ut äldre,fossilbaserade kraftverk, till exempel det i Stenungsund. Den kumulativa effektensom flera vindparker etablerade inom riksintresse för vindbruk ger är positiv.95

De kumulativa effekterna på markanvändningen medför att en större arealerskogs- och hällmark tas i anspråk för vindkraften och att fler områden får enförändrad infrastrukturell karaktär. Fler vägar kommer att byggas i skogsmarkvilket underlättar för skogsbruket. Påverkan är reversibel, det vill säga vid en avvecklingkan verken monteras ned, och platsen kan till stor del återställas till sitttidigare tillstånd.Några kumulativa effekter på jakt förväntas inte uppstå.Under byggfasen kommer många tunga transporter genomföras både vadgäller vägbyggnation samt vid byggnation av verksplatser och resning av verken.Olägenheter vid byggnationerna kan till exempel bestå av bullerstörningaroch vid vissa tipunkter avstängning av vägavsnitt för skrymmande transporter.Sprängningsarbete och skogsavverkning är andra aktiviteter som kan kommaatt påverka. De kumulativa effekterna innebär att belastningen på de befintligavägnätet i området tidvis kommer att blir större och under vissa intensivabyggskeden hårt. Samordningsvinster kan göras mellan de olika vindparkernasamtidigt som detta kan medföras att vissa områden kommer bli mer belastademed störningar periodvis.Tabell 11 beskriver påverkan för huvudförslaget i projekt Ljungskile Norra jämförtmed de kumulativa effekterna av en större sammanhängande etablering enligtden pågående projekteringen i området.ÅtgärderDe kumulativa effekterna gör att vindkraftetableringen påtagligt förändrar miljöni närområdet. Både vad gäller landskap, boende, fågelliv och naturmiljö,område för det allmänna friluftslivet och naturvården kan de kumulativa konsekvensernamildras genom färre antal verk etableras.För att minska de kumulativa effekterna i den här delen av Uddevalla kommunkan någon vindpark strykas ur den fortsatta planeringen alternativt väljs lägrevindkraftverk.Om samtliga vindparker byggs blir ett stort område för det allmänna friluftslivetpåverkat. En av vindparkerna, Ljungskile Hoven påverkar även riksintresseområdeför friluftslivet på Bredfjället.Påverkan på friluftslivet mildras framförallt genom att något eller några områdenutgår ur planeringen. För kulturmiljön är det framförallt visuell påverkan ochde lokala intrången i miljöerna som ger negativa effekter. Den minskade påverkansom lägre verk ger är relativt liten, och det gäller även påverkan av skugga,ljus och ljud. För att minska påverkan av skuggor på fastigheter kommer verkenregleras så att skuggtider inte överskrider rekommenderade värden. Påverkanpå landskapsbilden blir lokalt ganska likvärdig med lägre vindkraftverk men setttill de kumulativa effekterna över hela området minskar synbarheten något.Att välja lägre verk får konsekvenser främst avseende energiproduktionen,som minskar. Detsamma gäller ifall något projekt stryks ur fortsatt planering. Utnyttjandegradenav riksintresse för vindbruk blir lägre.96

SAMMANFATTNINGPROJEKTBESKRIVNING 1UTREDNINGSALTERNATIV 2MILJÖKONSEKVENSER 3KUMULATIVA EFFEKTER 4SAMRÅD 5KÄLLORBILAGOR

Del 5: Tillståndsprövning och samrådTillståndsprövningDen verksamhet som planeras är tillståndspliktig enligt miljöbalken (MB). Prövningenomfattar en rad moment som syftar till att ge berörda parter möjlighetatt påverka kommande beslut.SamrådSamrådsprocessen ska genomföras innan ansökan upprättas och lämnas tilllänsstyrelsen. Under samrådet ska sökanden lämna upplysningar till berörda,så att de ges möjlighet att förbereda frågor och synpunkter. Synpunkter somframkommit under samrådet har beaktats i arbetet med framtagandet av MKBn.Avgränsningan MKBn har gjorts enligt det som redovisas i avsnittet Avgränsningi inledningen av kapitel 3: Miljökonsekvenser.Samråd med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Uddevalla kommun harhållits den 26 januari 2011. Samrådsutställning för allmänheten har hållits den13 – 21 maj 2011 i Kulturens Hus, Ljungskile. Inbjudan skickades till alla fastighetsägareinom 1,5 kilometer från vart och ett av de planerade vindkraftverkeninom vindpark Ljungskile Norra och Ljungskile Hoven, samt till berörda föreningari närområdet. Allmänheten får kännedom om projektet genom annons iBohusläningen och genom information på vår hemsida. Vid vissa tidpunkter varutställningen bemannad med personal från Rabbalshede Kraft.Remissförfrågan har skickats till Försvaret, Luftfartsverket, Trafikverket, TrollhättansFlygplats, Backamo Flygplats, Terracom, Telia Sonera, Tele2, Telenor, 3GIS,Post- och Telestyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen, Sjöfartsverket, Naturvårdsverket,Kammarkollegiet, Movab (kalkningsföretag), Turistbyrå och Bygdekooperativ.Även Bohusläns museum, Ljungskileortens Hembygdsförening, LjungskileLRF, Naturskyddsföreningen i Uddevalla, Ljungskile FK, Ljungskile Friluftsfrämjande,Ljungskile Jaktvårdskrets, Föreningen föryngra Funneshultsjön, SKF Härvanoch Ljungskile Företagarförening har inbjudits till samråd. Bohusläns Museumanser att noggranna förstudier, med fokus på fornlämningar, kulturmiljöeroch landskapet i ett större perspektiv är av vikt i MKB-arbetet. Ljungskile LRF villlyfta fram de positiva fördelarna med att vägar byggs i skogsmark med aktivtskogsbruk. Övriga tillfrågade föreningar har inte svarat.Hur samrådet i övrigt har genomförts framgår av samrådsredogörelsen somlämnas in tillsammans med tillståndsansökan för projektet. De synpunkter (frånremissinstanser och närboende) som framkommit i denna process har beaktats iarbetet med framtagandet av MKB:n. För en fullständig redogörelse av yttrandensom inkommit hänvisas till den samrådsredogörelse som lämnas in tillsammans98

med ansökan. Som exempel har bland annat en särskild inventering av områdetsfågel- och fladdermusfauna h genomförts och inarbetats i denna MKB. Antalverk har minskats med hänsyn till naturvärden och närboende. Fotomontagehar tagits fram för att visa exempel på hur landskapsbilden förändras.Det fortsatta prövningsförfarandetFör dem som är berörda av verksamheten är det viktigt att känna till hur tillståndsprövningenenligt miljöbalken går till fortsättningsvis. Här ges en kortfattadsammanfattning av denna process. För utförligare information kontakta länsstyrelsen.• Ansökan med bland annat miljökonsekvensbeskrivning och samrådsredogörelseinlämnas till länsstyrelsen.• Vid behov åläggs sökanden att komplettera ansökan.• Ansökan kungörs i ortspressen och allmänheten ges möjlighet att yttra sigtill länsstyrelsen. Om du har synpunkter är det viktigt att du skriftligen inkommermed dina synpunkter i detta skede. Det räcker inte med att du lämnatsynpunkter till sökanden i samrådsskedet.• Länsstyrelsen begär också in yttrande från kommunens miljönämnd medflera.• Inkomna yttranden granskas och sökanden ges möjlighet att bemöta dem.• Länsstyrelsens miljöskyddsenhet utformar ett beslutsförslag för verksamheten.I det fall det anses behövligt sänds beslutsförslaget till sökanden, kommunensmiljönämnd samt övriga som yttrat sig i ärendet för eventuellt bemötande.• Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation fattar beslut.• Om tillstånd ges kan beslutet överklagas av grannar och andra berörda.Överklagan inlämnas till länsstyrelsen.• Överklagan avgörs av Mark- och miljödomstolen.SynpunkterOm ni vill ha ytterligare information, ställa frågor eller framföra synpunkter ärni välkomna att kontakta projektören. Ni är också välkomna att lämna allmännaupplysningar om sådant som bör tas upp i den fortsatta planeringen. Kontaktuppgifterfinns på sida 2 i denna handling.99

SAMMANFATTNINGPROJEKTBESKRIVNING 1UTREDNINGSALTERNATIV 2MILJÖKONSEKVENSER 3KUMULATIVA EFFEKTER 4SAMRÅD 5KÄLLORBILAGOR

KällorLitteraturAhlén, Ingemar 2002Ahlén, Ingemar 2008Andersson, Linda och Grahn-Danielson,Benjamin2011Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Flora ochFauna 97 (3): 14-21. Refererad i Naturvårdsverket, 2006,Vindkraftverk på land, Branschfakta, utgåva 2.Vindkraft – ett hot för fåglar och fladdermöss? BiodiverseNr 1 2008, s 10-11. Centrum för biologisk mångfald.Projekt Ljungskile Norra. Arkeologisk utredning ochnaturvärdesbedömning. Rio Kulturkooperativ. I manus.Andersson, Linda och Olsson, KarinAndersson, Linda och Olsson, KarinBaerwald, Erin F; Dámours, GenevieveH; Klug, Brandon J; Barclay, Robert M R2010a2010b2008Projekt Forshälla, Uddevalla kommunArkeologisk utredning och naturvärdesbedömning.Kulturhistoriska rapporter 67. Rio Kulturkooperativ.Projekt ForshällaKompletterande arkeologisk utredning ochnaturvärdesbedöming. Rapport 2010:3. RioKulturkooperativ.Barotrauma is a significant cause of bat fatalities atwindturbines. Current Biologi Vol 18 No 16.Boverket 2007 Vindkraftshandboken. Remissversion 2007-08-31.Boverket 2009 Vindkraftshandboken. Planering och prövning avvindkraftverk på land och i kustnära vattenområden.Cryan P M; Barclay R M R 2009 Causes of Bat Fatalities at Wind Turbines: Hypotheses andPredictions. Journal of Mammalogy 90(6):1330-1340.de Jong, Johnny 1994 Habitat use, home-range and activitypattern of the northernbat, Eptesicus nilssoni, in a hemiboreal coniferous forest.Mammalia 58(4): 535-548.Energimyndigheten och SCB 2009 Energistatistik för småhus 2007. ES 2009:1.Eriksson, A 2004 Habitat selection in a colony of Barbastella barbastellus insouth Sweden. Examensarbete, SLU, Uppsala.Gerre, Lars 2011 Fåglar vid Ljungskile Norra. Inventering inför planerad vindpark.Rio Kulturkooperativ. I manus.Lilla Edet kommun 2002 Kulturhistoriskt viktiga miljöer, kulturarvsplan Lilla Edetskommun.Lilla Edet kommun 2010 Förslag till ÖP Lilla Edets kommun. Utställningshandling2011.Lilla Edet kommun 2011 Vindbruksplan Lilla Edets kommun. Antagandehandling2011.Lindkvist, Per 2010 Lågfrekvent buller från vindkraftverk. Mätning ochmodellering i bostadsrum med avseende på ljudutbredningoch ljudisolering."Möller, Henrik och Pedersen, Christian 2010 Lavfrekvent støj fra store vindmøller", Sektion for Akustik,SejerAalborg Universitet.Naturvårdsverket 1978 Riktvärden för externt industribuller. Råd och riktlinjer.1978:5. Omtryck 1983.Naturvårdsverket 2005 Val av plats för vindkraftsetableringar. Rapport 5513.Naturvårdsverket, Boverket,2001 Ljud från landbaserade vindkraftverk.EnergimyndighetenPettersson, Stefan 2011 Fladdermössr vid Ljungskile Norra och Hoven. Inventeringinför planerade vindparker. Rio Kulturkooperativ. I manus.Rydell J; Bach L, Duborg-Savage M-J; 2010a Bat mortality at wind turbines in nothwestern Europe. ActaGreen M; Rodriguese L; Hedenström AChiropterologica 12(2): 261-274.102

Rydell J; Bach L, Duborg-Savage M-J;Green M; Rodriguese L; Hedenström ARydell J; Engström H; Hedenström A;Kyed Larsen J; Pettersson J; Green MRäddningsverket ochEnergimyndigheten2010b20112007Mortality of bats at wind turbines links to nocturnal insectsmigration? European Journal of Wildlife Research 56(6):823:827.Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss. Ensyntesrapport. Rapport 6467. November 2011.Naturvårdsverket och Vindval.Nya olycksrisker i framtida energisystem. Nya olycksriskersom kan uppstå i ett framtida diversifieratenergiförsörjningssystem.Svensk Vindenergi 2009 Jobb i medvind – Vindkraftens sysselsättningseffekter.Transportstyrelsen 2010 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ommarkering av föremål som kan utgöra fara för luftfarten.Transportstyrelsens författningssamling. TSFS 2010:155.Uddevalla kommun 2002 Kulturmiljövårdsprogram Uddevalla kommun.Uddevalla kommun 2007 Fördjupad översiktsplan Ljungskile.Uddevalla kommun 2010 Översiktsplan Uddevalla kommun.Uddevalla kommun 2011 Riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk. Tillägg tillöversiktsplan för Uddevalla kommun. Utställningshandlingnovember 2007, reviderad april 2010 och juni 2011.Uddevalla Natur- och Kulturguide 2007 Uddevalla Natur- och Kulturguide. Bohusläns museumförlag.Widemo, Fredrik 2007 Värt att veta... Om vilt och vindkraft. Svenskajägareförbundet.Digitala källorSCB 2011 www.scb.se Besökt 2011-12-05Electroengine 2009 www.electroengine.se/docs/produktblad_Aero.pdfwww.electroengine.se/docs/produktblad_SportCombi.pdfEnergimyndigheten 2011 www.energimyndigheten.seBesökt 2011-12-05FMIS 2011 FMIS – Fornminnesinformationssystemet www.fmis.raa.seGlasgow Caledonian University;Moffatcentre; CogentsiLjungskile FK 2011Besökt december 20112008 Besökt november 2010Ljungskile friluftsklubbwww.ljungskilefk.seBesökt 2011-12-13Länsstyrelsen 2011 Länsstyrelsens GIS-tjänst, http://www.gis.lst.se/Besökt december 2011Miljömålsportalen 2011 www.miljomal.nuBesökt november 2011Regeringskansliet 2009 http://www.regeringen.se/sb/d/11629/a/127884Riksantikvarieämbetet 2011 Riksantikvarieämbetets information om Europeiskalandskapskonventionenhttp://www.raa.se/cms/extern/kulturarv/landskap.htmlBesökt december 2011Skogsstyrelsen 2011 Skogens pärlor, www.skogsstyrelsen.seBesökt december 2011Uddevalla Energi 2011 www.uddevallaenergi.se Besökt 2011-12-05.Vattenfall 2011 www.vattenfall.se Besökt 2011-12-05103

Muntliga källorGreen, Martin 2010 Forskare. Biologiska institutionen, Lunds Univeristet.104

SAMMANFATTNINGPROJEKTBESKRIVNING 1UTREDNINGSALTERNATIV 2MILJÖKONSEKVENSER 3KUMULATIVA EFFEKTER 4SAMRÅD 5KÄLLORBILAGOR

Bilaga 1. Teknisk beskrivningTechnicalspecificationsRotorDiameter101 mSwept area8,000 m2Rotor speed6-16 rpmPower regulation Pitch regulation with variable speedBladesTypeB49Length49 mAerodynamic brakeTypeFull-span pitchingActivationActive, hydraulicTransmission systemGearbox type3-stage planetary/helicalGearbox ratio 1:91Gearbox oil filtering Inline and offlineGearbox coolingSeparate oil coolerOil volumeApproximately 400 lMechanical brakeTypeHydraulic disc brakeGeneratorTypeAsynchronousNominal power2,300 kWVoltage690 VCooling systemIntegrated heat exchangerYaw systemTypeActiveMonitoring systemSCADA systemWebWPSRemote controlFull turbine controlTowerTypeCylindrical and/or tapered tubularHub height80 m or site-specificOperational dataCut-in wind speed 3-4 m/sRated power at12-13 m/sCut-out wind speed 25 m/sMaximum 3 s gust 55 m/s (standard version)60 m/s (IEC version)WeightsRotor62 tonsNacelle82 tonsTower for 80-m hub height 162 tons6106

14 5 6 7 8 9 10 1211132 314 15 16 17 18 19 20Sales power curveThe calculated power curve data are valid for standardconditions of 15 degrees Celsius air temperature, 1013 hPaair pressure and 1.225 kg/m 3 air density, clean rotor bladesand horizontal, undisturbed air flow. The calculated curvedata are preliminary.Power [kW]220020001800160014001200100080060040020000 5 10 15 20Wind [m/s]Nacelle arrangement1. Spinner2. Spinner bracket3. Blade4. Pitch bearing5. Rotor hub6. Main bearing7. Main shaft8. Gearbox9. Brake disc10. Coupling11. Generator12. Service crane13. Meteorologicalsensors14. Tower15. Yaw ring16. Yaw gear17. Nacelle bedplate18. Oil filter19. Canopy20. Generator fan1077

108

109BERGSFÖRANKRATBETONGFUNDAMENT

110

111

Ställverk, NätstationNätstation - E-gräns 588 mMätkioskKopplingskåpUddevalla Energi schaktarUddevalla Energi lägger kabelSörskogenRKAB schaktarUddevalla Energi lägger kabelIKN-nätVindkraftverkE-gräns - Mätkiosk Norra 3830 mLjungskile NorraMätkiosk NorraN 6466725E 1273925216534Mätkiosk Norra - Mätkiosk Hoven 3510 mMätkiosk HovenN 6464142E 1275320Ljungskile Hoven2341Godkänd av Blad 1Projekt Ljungskle Norra och HovenRitad av MJO Datum 2011-11-03Nätanslutning IKN-nätRitningsnr. Revision A112

Bilaga 2. LjudberäkningPå följande sidor visas resultatet av de ljudberäkningar som har utförts. Ljudberäkningarnagörs enligt Naturvårdsverkets rekommenderade metod i ”Ljudfrån landbaserade vindkraftverk 2001”. Beräkningen är gjord i WindPRO version2.7 vilket är ett vanligt förekommande program i Sverige och flera andra ländervid beräkning av ljudutbredning från vindkraftverk. För beräkningarna har uppgifterbaserade på verk utifrån verk Simens SWT-2.3-101-2 300 som har 2,3 MWeffekt, en tornhöjd på 119,5 meter och en rotordiameter om 101 meter. Alla beräkningarnainkluderar planerade verk vid Forshälla (3 delområden), LjungskileHoven och Stenshult och beskriver därmed de kumulativa effekterna. Uppgifterom dessa verk och dess ljudnivåer har erhållits från Siemens. I ljudberäkningentas ingen hänsyn till lä eller dämpande effekter från kuperad terräng och trädvegetation.Källjudet från vindkraftverken i ljudberäkningen varierar mellan 103-105dBberoende vad som bedömts optimalt och möjligt för området. Om vindparkernafår tillstånd att etableras kommer nya ljud och skuggberäkningar att göras föratt undersöka vad som är optimalt utifrån de vindkraftverk som då är aktuellaatt etablera. Källjudet från vindkraftverken kan då komma att ändras utifrån detsom angivits i denna MKB, oavsett källjud skall dock riktvärdet på 40dB(A) motnärboende inte överskridas. I ljudberäkningen har vindpark Ljungskile Hoven etthögre källjud på vindkraftverken eftersom det är längre avstånd till närliggandebostäder och fritidshus.De beräknade värdena bygger på att det blåser från alla håll samtidigt, vilketinnebär att ljudnivåerna i verkligheten blir lägre.Kartan på sidan 115 visar ljudutbredningen från vindkraftverken på Ljungskilenorra tillsammans med vindkraftverken på några av vindkraftverken vid Forshälla/sörskogenoch Ljungskile Hoven. Huvudresultatet för ljudberäkningen visaspå sidorna 116-117. Kartan på sidan 118 visar ljudutbredning för samtliga planeradeverk i södra Uddevalla kommun. På sidorna119-120 finns huvudresultatetför ljudberäkningarna för den alternativa utformningen.114

Ljudberäkning – HuvudalternativProjekt:Södra uddevallaBeskrivning:Kumulativ ljudberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk.Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler,170m totalhöjd.Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.DECIBEL - Karta 8,0 m/sBeräkning: Ljudberäkning Södra uddevallaWindPRO version 2.7.473 jun 2010Utskrift/Sida2011-11-03 14:13 / 1Användarlicens:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00Martin Pettersen / martin.pettersen@rabbalshedekraft.seBeräknat:2011-11-03 14:08/2.7.473Nytt vindkraftverk40,0 dB(A)0 500 1000 1500 2000 mKarta: , Utskriftskala 1:27 500, Kartacentrum SWE99TM Öst: 320 849 Nord: 6 461 735Ljudberäkningsmodell: Svensk, Jan 2002, Land. Vindhastighet: 8,0 m/sLjudkänsligt områdeHöjd över havet från aktivt linjeobjektWindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk115

Projekt:Södra uddevallaBeskrivning:Kumulativ ljudberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk.Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler,170m totalhöjd.Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.DECIBEL - HuvudresultatBeräkning: Ljudberäkning Södra uddevallaSVENSKA BESTÄMMELSER FÖR EXTERNT BULLER FRÅNLANDBASERADE VINDKRAFTVERKWindPRO version 2.7.473 jun 2010Utskrift/Sida2011-11-03 14:14 / 1Användarlicens:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00Martin Pettersen / martin.pettersen@rabbalshedekraft.seBeräknat:2011-11-03 14:08/2.7.473Beräkningen är baserad på den av Statens Naturvårdsverkrekommenderad metod "Ljud från landbaserade vindkraftverk", 2001(ISBN 91-620-6249-2)Råhetsklass: 1,5Råhetslängd: 0,055K: 1.0 dB/(m/s)Nytt vindkraftverkSkala 1:75 000Ljudkänsligt områdeVKVRN VKV typ LjuddataÖst Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd Gjord Namn Vindhastighet Status Navhöjd LwA,ref Rena Oktavdatanominell av tonerRN [m] [kW] [m] [m] [m/s] [m] [dB(A)]1 1 274 602 6 463 466 170,0 Ljungskile Hoven - verk nr 1 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 EMD Level 2 - Calculated - 05-2010 8,0 ExtraPolerad 119,5 104,9 Nej Ja *)2 1 274 534 6 463 945 160,0 Ljungskile Hoven - verk nr 2 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 EMD Level 2 - Calculated - 05-2010 8,0 ExtraPolerad 119,5 104,9 Nej Ja *)3 1 274 979 6 464 174 160,0 Ljungskile Hoven - verk nr 3 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 EMD Level 2 - Calculated - 05-2010 8,0 ExtraPolerad 119,5 104,9 Nej Ja *)4 1 275 465 6 464 049 143,8 Ljungskile Hoven - verk nr 4 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 EMD Level 2 - Calculated - 05-2010 8,0 ExtraPolerad 119,5 104,9 Nej Ja *)5 1 275 692 6 473 175 130,0 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja6 1 275 969 6 472 739 125,4 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja7 1 276 471 6 472 394 130,0 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja8 1 276 715 6 471 886 130,0 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja9 1 277 057 6 471 623 130,0 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja10 1 276 512 6 471 264 130,0 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja11 1 276 986 6 471 148 140,0 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja12 1 277 332 6 470 862 137,9 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja13 1 278 239 6 468 569 115,4 Forshälla - delområde Jättesås Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja14 1 277 513 6 468 582 132,0 Forshälla - delområde Jättesås Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja15 1 274 536 6 468 646 120,2 Forshälla - delområde Sörskogen Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja16 1 273 984 6 468 515 148,0 Forshälla - delområde Sörskogen Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja17 1 273 488 6 468 318 140,0 Forshälla - delområde Sörskogen Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja18 1 273 589 6 468 798 130,4 Forshälla - delområde Sörskogen Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja19 1 274 259 6 469 066 120,0 Forshälla - delområde Sörskogen Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja20 1 274 146 6 466 469 135,1 Ljungskile Norra - verk nr 1 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 103,0 dB 8,0 103,0 Nej Ja21 1 273 618 6 466 511 140,0 Ljungskile Norra - verk nr 2 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 103,0 dB 8,0 103,0 Nej Ja22 1 273 832 6 466 106 150,0 Ljungskile Norra - verk nr 3 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja23 1 273 425 6 465 896 150,0 Ljungskile Norra - verk nr 4 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 103,0 dB 8,0 103,0 Nej Ja24 1 273 156 6 466 249 140,0 Ljungskile Norra - verk nr 5 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja25 1 279 456 6 466 764 130,0 Stenshult - verk nr 1 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja26 1 279 002 6 466 585 125,0 Stenshult - verk nr 2 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja27 1 280 025 6 466 554 140,0 Stenshult - verk nr 3 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja28 1 279 470 6 466 272 135,0 Stenshult - verk nr 4 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja29 1 280 207 6 466 129 130,0 Stenshult - verk nr 5 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja30 1 280 826 6 465 935 130,0 Stenshult - verk nr 6 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja*)Observera: Ett eller flera ljuddata för detta VKV är allmänna värden eller inmatade av användarenBeräkning ResultatLjudnivåLjudkänsligt område RN Krav Ljudnivå Kraven uppfyllda ?No. Namn Öst Nord Z Imissionshöjd Ljud Från LjudVKV[m] [m] [dB(A)] [dB(A)]A Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (25) 1 272 146 6 466 820 60,0 1,5 40,0 35,0 JaB Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (26) 1 272 410 6 466 781 87,1 1,5 40,0 36,6 JaC Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (27) 1 272 497 6 466 890 70,0 1,5 40,0 36,8 JaD Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (28) 1 272 296 6 467 021 63,6 1,5 40,0 35,4 JaE Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (29) 1 272 210 6 467 350 71,1 1,5 40,0 34,6 JaF Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (30) 1 272 507 6 467 196 70,0 1,5 40,0 36,1 JaG Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (31) 1 272 558 6 467 630 90,0 1,5 40,0 36,0 JaH Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (32) 1 273 838 6 467 603 81,6 1,5 40,0 39,7 JaI Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (33) 1 274 140 6 467 209 100,0 1,5 40,0 39,6 JaJ Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (34) 1 274 637 6 465 962 77,3 1,5 40,0 39,3 JaK Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (35) 1 274 800 6 465 692 80,0 1,5 40,0 37,6 JaL Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (36) 1 274 549 6 465 417 52,9 1,5 40,0 38,1 JaFortsättning på nästa sida...WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk116

Projekt:Södra uddevallaBeskrivning:Kumulativ ljudberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk.Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler,170m totalhöjd.Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.DECIBEL - HuvudresultatBeräkning: Ljudberäkning Södra uddevallaWindPRO version 2.7.473 jun 2010Utskrift/Sida2011-11-03 14:14 / 2Användarlicens:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00Martin Pettersen / martin.pettersen@rabbalshedekraft.seBeräknat:2011-11-03 14:08/2.7.473...fortsättning från föregående sidaLjudkänsligt område RN Krav Ljudnivå Kraven uppfyllda ?No. Namn Öst Nord Z Imissionshöjd Ljud Från LjudVKV[m] [m] [dB(A)] [dB(A)]M Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (37) 1 274 168 6 464 887 51,3 1,5 40,0 38,5 JaN Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (38) 1 274 072 6 465 178 73,6 1,5 40,0 38,4 JaO Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (39) 1 273 654 6 465 227 60,0 1,5 40,0 39,2 JaP Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (40) 1 273 676 6 464 771 50,0 1,5 40,0 37,3 JaQ Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (41) 1 273 933 6 464 501 46,1 1,5 40,0 38,6 JaR Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (44) 1 272 524 6 465 145 110,0 1,5 40,0 35,1 JaS Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (45) 1 272 748 6 465 480 106,8 1,5 40,0 38,0 JaT Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (46) 1 272 740 6 465 644 111,6 1,5 40,0 39,2 JaAvstånd (m)VKV A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T1 4158 3975 4020 4237 4562 4279 4639 4207 3771 2496 2235 1951 1486 1792 2000 1600 1232 2671 2737 28662 3738 3544 3581 3804 4123 3832 4182 3723 3288 2020 1767 1472 1010 1317 1555 1190 819 2341 2355 24713 3877 3661 3680 3912 4214 3905 4220 3614 3149 1820 1528 1315 1080 1353 1693 1433 1096 2640 2585 26794 4324 4099 4109 4344 4636 4320 4613 3908 3426 2084 1772 1646 1544 1793 2161 1929 1597 3138 3071 31585 7277 7187 7050 7029 6786 6774 6369 5872 6165 7290 7536 7842 8427 8159 8205 8643 8850 8633 8239 80886 7046 6940 6802 6796 6570 6535 6143 5561 5825 6907 7143 7459 8056 7795 7860 8292 8486 8339 7941 77957 7055 6928 6789 6804 6603 6537 6165 5467 5685 6688 6907 7237 7852 7604 7701 8120 8291 8254 7852 77128 6822 6678 6538 6572 6393 6301 5949 5159 5339 6278 6483 6822 7448 7210 7329 7737 7891 7938 7535 74009 6869 6711 6572 6621 6461 6348 6015 5150 5291 6156 6346 6694 7330 7103 7245 7641 7777 7907 7503 737410 6230 6077 5937 5981 5816 5709 5370 4533 4698 5624 5829 6168 6794 6557 6679 7086 7238 7304 6901 676811 6493 6326 6187 6247 6102 5973 5655 4741 4860 5693 5878 6228 6866 6643 6794 7185 7314 7480 7077 695112 6575 6394 6257 6333 6210 6060 5765 4778 4851 5592 5757 6115 6761 6553 6729 7104 7212 7470 7069 695013 6339 6097 5982 6141 6151 5894 5758 4505 4319 4446 4484 4853 5489 5373 5674 5937 5923 6662 6300 622814 5649 5412 5294 5445 5444 5195 5046 3803 3642 3890 3964 4337 4984 4840 5113 5408 5428 6059 5685 560415 3008 2828 2691 2767 2662 2494 2224 1255 1491 2686 2966 3229 3777 3499 3531 3970 4188 4038 3636 349816 2500 2342 2203 2254 2122 1980 1678 924 1315 2635 2939 3149 3633 3338 3304 3757 4014 3673 3277 312817 2011 1877 1738 1761 1603 1490 1157 796 1287 2621 2936 3089 3498 3194 3095 3552 3843 3317 2933 277618 2448 2336 2198 2198 1999 1933 1558 1221 1682 3024 3334 3515 3954 3652 3571 4028 4311 3805 3423 326619 3083 2939 2800 2835 2672 2562 2226 1522 1861 3127 3417 3661 4180 3892 3886 4335 4576 4288 3891 374420 2031 1764 1702 1930 2127 1794 1967 1175 740 706 1016 1127 1582 1293 1336 1762 1979 2094 1712 163021 1504 1238 1184 1417 1639 1306 1542 1114 872 1158 1438 1437 1715 1408 1284 1741 2034 1750 1349 123322 1831 1575 1548 1788 2044 1716 1987 1497 1145 818 1053 995 1265 958 897 1344 1608 1623 1251 118523 1578 1347 1360 1594 1895 1592 1939 1756 1495 1214 1390 1222 1253 966 707 1153 1484 1173 794 73024 1161 917 920 1155 1452 1149 1505 1516 1375 1509 1736 1623 1697 1409 1137 1567 1913 1272 870 73425 7310 7046 6960 7164 7270 6963 6952 5680 5335 4885 4778 5089 5611 5613 6002 6114 5968 7119 6830 680926 6860 6595 6512 6720 6835 6524 6528 5263 4902 4409 4296 4604 5123 5127 5518 5626 5480 6636 6351 633227 7884 7619 7536 7743 7855 7546 7544 6275 5921 5420 5295 5593 6089 6110 6508 6594 6428 7632 7356 734128 7345 7079 7000 7213 7339 7025 7044 5787 5412 4843 4706 4995 5480 5508 5909 5985 5813 7037 6768 675929 8091 7825 7748 7961 8090 7774 7795 6537 6162 5572 5424 5703 6165 6209 6615 6670 6481 7746 7487 748330 8725 8459 8384 8599 8731 8415 8440 7184 6806 6189 6031 6299 6740 6797 7207 7244 7040 8340 8091 8091WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk117

Ljudberäkning – KumulativtProjekt:Södra uddevallaBeskrivning:Kumulativ ljudberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk.Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler,170m totalhöjd.Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.DECIBEL - Karta 8,0 m/sBeräkning: Ljudberäkning Södra uddevallaWindPRO version 2.7.473 jun 2010Utskrift/Sida2011-11-03 14:09 / 1Användarlicens:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00Martin Pettersen / martin.pettersen@rabbalshedekraft.seBeräknat:2011-11-03 14:08/2.7.473Nytt vindkraftverk35,0 dB(A) 40,0 dB(A)0 1 2 3 4 kmKarta: , Utskriftskala 1:70 000, Kartacentrum SWE99TM Öst: 323 448 Nord: 6 462 434Ljudberäkningsmodell: Svensk, Jan 2002, Land. Vindhastighet: 8,0 m/sWindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk118Höjd över havet från aktivt linjeobjekt

Ljudberäkning – AlternativProjekt:Södra uddevallaBeskrivning:Kumulativ ljudberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk.Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler,170m totalhöjd.Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler,Alternativ utformning med 150m totalhöjd.Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.DECIBEL - HuvudresultatBeräkning: Ljudberäkning alternativ utformning Ljungskile NorraSVENSKA BESTÄMMELSER FÖR EXTERNT BULLER FRÅNLANDBASERADE VINDKRAFTVERKWindPRO version 2.7.473 jun 2010Utskrift/Sida2011-11-03 14:41 / 1Användarlicens:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00Martin Pettersen / martin.pettersen@rabbalshedekraft.seBeräknat:2011-11-03 14:40/2.7.473Beräkningen är baserad på den av Statens Naturvårdsverkrekommenderad metod "Ljud från landbaserade vindkraftverk", 2001(ISBN 91-620-6249-2)Råhetsklass: 1,5Råhetslängd: 0,055K: 1.0 dB/(m/s)Nytt vindkraftverkSkala 1:75 000Ljudkänsligt områdeVKVRN VKV typ LjuddataÖst Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd Gjord Namn Vindhastighet Status Navhöjd LwA,ref Rena Oktavdatanominell av tonerRN [m] [kW] [m] [m] [m/s] [m] [dB(A)]1 1 274 602 6 463 466 170,0 Ljungskile Hoven - verk nr 1 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 EMD Level 2 - Calculated - 05-2010 8,0 ExtraPolerad 119,5 104,9 Nej Ja *)2 1 274 534 6 463 945 160,0 Ljungskile Hoven - verk nr 2 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 EMD Level 2 - Calculated - 05-2010 8,0 ExtraPolerad 119,5 104,9 Nej Ja *)3 1 274 979 6 464 174 160,0 Ljungskile Hoven - verk nr 3 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 EMD Level 2 - Calculated - 05-2010 8,0 ExtraPolerad 119,5 104,9 Nej Ja *)4 1 275 465 6 464 049 143,8 Ljungskile Hoven - verk nr 4 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 EMD Level 2 - Calculated - 05-2010 8,0 ExtraPolerad 119,5 104,9 Nej Ja *)5 1 275 692 6 473 175 130,0 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja6 1 275 969 6 472 739 125,4 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja7 1 276 471 6 472 394 130,0 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja8 1 276 715 6 471 886 130,0 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja9 1 277 057 6 471 623 130,0 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja10 1 276 512 6 471 264 130,0 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja11 1 276 986 6 471 148 140,0 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja12 1 277 332 6 470 862 137,9 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja13 1 278 239 6 468 569 115,4 Forshälla - delområde Jättesås Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja14 1 277 513 6 468 582 132,0 Forshälla - delområde Jättesås Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja15 1 274 536 6 468 646 120,2 Forshälla - delområde Sörskogen Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja16 1 273 984 6 468 515 148,0 Forshälla - delområde Sörskogen Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja17 1 273 488 6 468 318 140,0 Forshälla - delområde Sörskogen Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja18 1 273 589 6 468 798 130,4 Forshälla - delområde Sörskogen Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja19 1 274 259 6 469 066 120,0 Forshälla - delområde Sörskogen Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja20 1 274 146 6 466 469 135,1 Ljungskile Norra - verk nr 1 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 USER Level 103,0 dB 8,0 103,0 Nej Ja21 1 273 618 6 466 511 140,0 Ljungskile Norra - verk nr 2 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 USER Level 103,0 dB 8,0 103,0 Nej Ja22 1 273 832 6 466 106 150,0 Ljungskile Norra - verk nr 3 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja23 1 273 425 6 465 896 150,0 Ljungskile Norra - verk nr 4 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 USER Level 103,0 dB 8,0 103,0 Nej Ja24 1 273 156 6 466 249 140,0 Ljungskile Norra - verk nr 5 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja25 1 279 456 6 466 764 130,0 Stenshult - verk nr 1 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja26 1 279 002 6 466 585 125,0 Stenshult - verk nr 2 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja27 1 280 025 6 466 554 140,0 Stenshult - verk nr 3 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja28 1 279 470 6 466 272 135,0 Stenshult - verk nr 4 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja29 1 280 207 6 466 129 130,0 Stenshult - verk nr 5 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja30 1 280 826 6 465 935 130,0 Stenshult - verk nr 6 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 dB 8,0 104,0 Nej Ja*)Observera: Ett eller flera ljuddata för detta VKV är allmänna värden eller inmatade av användarenBeräkning ResultatLjudnivåLjudkänsligt område RN Krav Ljudnivå Kraven uppfyllda ?No. Namn Öst Nord Z Imissionshöjd Ljud Från LjudVKV[m] [m] [dB(A)] [dB(A)]A Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (25) 1 272 146 6 466 820 60,0 1,5 40,0 35,0 JaB Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (26) 1 272 410 6 466 781 87,1 1,5 40,0 36,6 JaC Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (27) 1 272 497 6 466 890 70,0 1,5 40,0 36,8 JaD Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (28) 1 272 296 6 467 021 63,6 1,5 40,0 35,5 JaE Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (29) 1 272 210 6 467 350 71,1 1,5 40,0 34,6 JaF Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (30) 1 272 507 6 467 196 70,0 1,5 40,0 36,1 JaG Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (31) 1 272 558 6 467 630 90,0 1,5 40,0 36,0 JaH Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (32) 1 273 838 6 467 603 81,6 1,5 40,0 39,7 JaI Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (33) 1 274 140 6 467 209 100,0 1,5 40,0 39,6 JaJ Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (34) 1 274 637 6 465 962 77,3 1,5 40,0 39,4 JaK Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (35) 1 274 800 6 465 692 80,0 1,5 40,0 37,7 JaL Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (36) 1 274 549 6 465 417 52,9 1,5 40,0 38,1 JaFortsättning på nästa sida...WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk119

Projekt:Södra uddevallaBeskrivning:Kumulativ ljudberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk.Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler,170m totalhöjd.Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler,Alternativ utformning med 150m totalhöjd.Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.DECIBEL - HuvudresultatBeräkning: Ljudberäkning alternativ utformning Ljungskile NorraWindPRO version 2.7.473 jun 2010Utskrift/Sida2011-11-03 14:41 / 2Användarlicens:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00Martin Pettersen / martin.pettersen@rabbalshedekraft.seBeräknat:2011-11-03 14:40/2.7.473...fortsättning från föregående sidaLjudkänsligt område RN Krav Ljudnivå Kraven uppfyllda ?No. Namn Öst Nord Z Imissionshöjd Ljud Från LjudVKV[m] [m] [dB(A)] [dB(A)]M Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (37) 1 274 168 6 464 887 51,3 1,5 40,0 38,4 JaN Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (38) 1 274 072 6 465 178 73,6 1,5 40,0 38,5 JaO Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (39) 1 273 654 6 465 227 60,0 1,5 40,0 39,2 JaP Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (40) 1 273 676 6 464 771 50,0 1,5 40,0 37,3 JaQ Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (41) 1 273 933 6 464 501 46,1 1,5 40,0 38,6 JaR Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (44) 1 272 524 6 465 145 110,0 1,5 40,0 35,1 JaS Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (45) 1 272 748 6 465 480 106,8 1,5 40,0 38,1 JaT Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (46) 1 272 740 6 465 644 111,6 1,5 40,0 39,3 JaAvstånd (m)VKV A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T1 4158 3975 4020 4237 4562 4279 4639 4207 3771 2496 2235 1951 1486 1792 2000 1600 1232 2671 2737 28662 3738 3544 3581 3804 4123 3832 4182 3723 3288 2020 1767 1472 1010 1317 1555 1190 819 2341 2355 24713 3877 3661 3680 3912 4214 3905 4220 3614 3149 1820 1528 1315 1080 1353 1693 1433 1096 2640 2585 26794 4324 4099 4109 4344 4636 4320 4613 3908 3426 2084 1772 1646 1544 1793 2161 1929 1597 3138 3071 31585 7277 7187 7050 7029 6786 6774 6369 5872 6165 7290 7536 7842 8427 8159 8205 8643 8850 8633 8239 80886 7046 6940 6802 6796 6570 6535 6143 5561 5825 6907 7143 7459 8056 7795 7860 8292 8486 8339 7941 77957 7055 6928 6789 6804 6603 6537 6165 5467 5685 6688 6907 7237 7852 7604 7701 8120 8291 8254 7852 77128 6822 6678 6538 6572 6393 6301 5949 5159 5339 6278 6483 6822 7448 7210 7329 7737 7891 7938 7535 74009 6869 6711 6572 6621 6461 6348 6015 5150 5291 6156 6346 6694 7330 7103 7245 7641 7777 7907 7503 737410 6230 6077 5937 5981 5816 5709 5370 4533 4698 5624 5829 6168 6794 6557 6679 7086 7238 7304 6901 676811 6493 6326 6187 6247 6102 5973 5655 4741 4860 5693 5878 6228 6866 6643 6794 7185 7314 7480 7077 695112 6575 6394 6257 6333 6210 6060 5765 4778 4851 5592 5757 6115 6761 6553 6729 7104 7212 7470 7069 695013 6339 6097 5982 6141 6151 5894 5758 4505 4319 4446 4484 4853 5489 5373 5674 5937 5923 6662 6300 622814 5649 5412 5294 5445 5444 5195 5046 3803 3642 3890 3964 4337 4984 4840 5113 5408 5428 6059 5685 560415 3008 2828 2691 2767 2662 2494 2224 1255 1491 2686 2966 3229 3777 3499 3531 3970 4188 4038 3636 349816 2500 2342 2203 2254 2122 1980 1678 924 1315 2635 2939 3149 3633 3338 3304 3757 4014 3673 3277 312817 2011 1877 1738 1761 1603 1490 1157 796 1287 2621 2936 3089 3498 3194 3095 3552 3843 3317 2933 277618 2448 2336 2198 2198 1999 1933 1558 1221 1682 3024 3334 3515 3954 3652 3571 4028 4311 3805 3423 326619 3083 2939 2800 2835 2672 2562 2226 1522 1861 3127 3417 3661 4180 3892 3886 4335 4576 4288 3891 374420 2031 1764 1702 1930 2127 1794 1967 1175 740 706 1016 1127 1582 1293 1336 1762 1979 2094 1712 163021 1504 1238 1184 1417 1639 1306 1542 1114 872 1158 1438 1437 1715 1408 1284 1741 2034 1750 1349 123322 1831 1575 1548 1788 2044 1716 1987 1497 1145 818 1053 995 1265 958 897 1344 1608 1623 1251 118523 1578 1347 1360 1594 1895 1592 1939 1756 1495 1214 1390 1222 1253 966 707 1153 1484 1173 794 73024 1161 917 920 1155 1452 1149 1505 1516 1375 1509 1736 1623 1697 1409 1137 1567 1913 1272 870 73425 7310 7046 6960 7164 7270 6963 6952 5680 5335 4885 4778 5089 5611 5613 6002 6114 5968 7119 6830 680926 6860 6595 6512 6720 6835 6524 6528 5263 4902 4409 4296 4604 5123 5127 5518 5626 5480 6636 6351 633227 7884 7619 7536 7743 7855 7546 7544 6275 5921 5420 5295 5593 6089 6110 6508 6594 6428 7632 7356 734128 7345 7079 7000 7213 7339 7025 7044 5787 5412 4843 4706 4995 5480 5508 5909 5985 5813 7037 6768 675929 8091 7825 7748 7961 8090 7774 7795 6537 6162 5572 5424 5703 6165 6209 6615 6670 6481 7746 7487 748330 8725 8459 8384 8599 8731 8415 8440 7184 6806 6189 6031 6299 6740 6797 7207 7244 7040 8340 8091 8091WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk120

Bilaga 3. SkuggberäkningPå kommande sidor finns en skuggberäkning för projektet. Beräkningen är gjordi WindPro version 2.7. Programmet kommer från EMD i Danmark och är det mestförekommande vid beräkning av skuggutbredning från vindkraftverk, både iSverige och flera andra länder. Beräkningarna är gjorda utifrån en horisontellyta på 5x5 m i växthusläge viket innebär att beräkningsytan adderar skuggorfrån alla riktningar. Skuggberäkningen utgår från ett så kallat ”värsta fall”, vilketinnebär att det alltid blåser, himlen alltid är molnfri och vindkraftverken alltidvända så de ger maximalt med skugga. I Boverkets Planering och prövning avvindkraftanläggningar, rekommenderas 30 timmar svepande skuggor per år somett gränsvärde för en ”värsta fall” beräkning. En ”verklig fall” beräkning kan ocksåatt göras, med inlagda data för vindriktningar och soltid, men utan hänsyn tillatt vegetation och berg kan skymma solen. En sådan beräkning ger en någotbättre uppskattning av den verkliga skuggtiden. Vid behov kommer automatiskskuggreglering att installeras så ingen får mer än 8 timmar svepande skuggorper år. Under perioder då skuggor kan verka störande kan verken stängas av föratt minska påverkan. Alla beräkningar inkluderar samtliga planerade vindparkeri södra Uddevalla kommun.Skuggkartan med rött-raster visar ett område som beräknas få skugga frånvindkraftverken under 8 timmar per år eller mer. Skuggkartorna med linjer visarområden som kan få skuggor under 4 timmar, 8 timmar respektive 12 timmarunder ett år.Kartan på sidan 123 visar den totala skuggbildningen för huvudalternativet,på sidorna 124-126 redovisas huvudresultatet. Grafen på sidan 127-131 visar närpå året och när på dygnet skuggorna kommer till respektive fastighet. Kartan påsidan 132 visar den kumulativa effekten av skuggor i södra Uddevalla.Kartan på sidan 133 visar den totala skuggbildningen för den alternativa utformingen,på sidorna 134-136 redovisas huvudresultatet.122

Projekt:2011-10-28Beskrivning:Kumulativ skuggberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk."Real case" -beräkning av verkligt fall skuggtimmar per år.Solstatistik från Göteborg och vindstatistik från vindmätningsmast Råsseröd, Uddevalla.Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler,170m totalhöjd.Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.SHADOW - KartaBeräkning: Ljungskile Norra Huv.alt. 170 m totalhöjdWindPRO version 2.7.486 jan 2011Utskrift/Sida2011-10-31 09:46 / 1Användarlicens:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00Eva Ahlström / eva.ahlstrom@rabbalshedekraft.seBeräknat:2011-10-28 16:11/2.7.4860 250 500 750 1000mKarta: , Utskriftskala 1:20 000, Kartacentrum SWE99TM Öst: 320 348 Nord: 6 461 594Nytt vindkraftverk SkuggmottagareIsolinjer visar skugga i Timmar per år, verkligt fall4 8 12WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk123

Projekt:2011-10-28Beskrivning:Kumulativ skuggberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk."Real case" -beräkning av verkligt fall skuggtimmar per år.Solstatistik från Göteborg och vindstatistik från vindmätningsmast Råsseröd, Uddevalla.Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler,170m totalhöjd.Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.SHADOW - HuvudresultatBeräkning: Ljungskile Norra Huv.alt. 170 m totalhöjdAntaganden för skuggberäkningarMaximalt avstånd för påverkanBeräkna endast när mer än 20 % av solen skyms av rotorbladetTitta i VKV tabellWindPRO version 2.7.486 jan 2011Utskrift/Sida2011-10-31 14:37 / 1Användarlicens:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00Eva Ahlström / eva.ahlstrom@rabbalshedekraft.seBeräknat:2011-10-28 16:11/2.7.486Minsta solhöjd över horisonten för påverkan 3 °Dag steg för beräkning1 dagarTidsteg för beräkning1 minuterSolsken sannolikhet S (Medelvärde soltimmar per dag) [GOTEBORG]Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec1,32 2,16 3,42 6,08 9,24 8,56 7,23 5,77 4,73 3,30 1,75 1,23Drifttimmar beräknas utifrån VKV i beräkningen och vindensfrekvensfördelning:Standard Meteodata beskrivningDriftl tidN NNO ONO O OSO SSO S SSV VSV V VNV NNV Totalt306 572 1 189 657 376 366 445 1 216 1 842 799 471 275 8 513Startvind för tomgång: Startvind från effektkurvaA ZVI (Zones of Visual Influence) calculation is performed before flickercalculation so non visible WTG do not contribute to calculated flickervalues. A WTG will be visible if it is visible from any part of the receiverwindow. The ZVI calculation is based on the following assumptions:Höjdkonturer används: Höjdlinjer: CONTOURLINE_ONLINEDATA_1.wpo (2)Hinder som inte används i beräkningenÖgonhöjd: 1,5 mSkala 1:125 000Nätupplösning: 10 mNytt vindkraftverk SkuggmottagareVKVSWE99TM VKV typ SkuggdataÖst Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd Beräkning RPMnominellavståndSWE99TM [m] [kW] [m] [m] [m] [RPM]1 321 935 6 459 097 170,0 Ljungskile Hoven - v... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,02 321 861 6 459 575 160,0 Ljungskile Hoven - v... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,03 322 303 6 459 809 160,0 Ljungskile Hoven - v... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,04 322 790 6 459 690 143,8 Ljungskile Hoven - v... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,05 322 908 6 468 812 130,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,06 323 190 6 468 379 125,4 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,07 323 696 6 468 041 130,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,08 323 945 6 467 536 130,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,09 324 290 6 467 277 130,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,010 323 750 6 466 912 130,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,011 324 225 6 466 802 140,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,012 324 574 6 466 520 137,9 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,013 325 508 6 464 240 115,4 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,014 324 782 6 464 244 132,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,015 321 807 6 464 272 120,2 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,016 321 257 6 464 135 148,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,017 320 763 6 463 932 140,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,018 320 859 6 464 413 130,4 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,019 321 525 6 464 689 120,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,020 321 443 6 462 092 135,1 Ljungskile Norra - ve... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,021 320 915 6 462 128 140,0 Ljungskile Norra - ve... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,022 321 134 6 461 726 150,0 Ljungskile Norra - ve... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,023 320 729 6 461 511 150,0 Ljungskile Norra - ve... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,024 320 456 6 461 860 140,0 Ljungskile Norra - ve... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,025 326 746 6 462 450 130,0 Stenshult - verk nr 1 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,026 326 294 6 462 266 125,0 Stenshult - verk nr 2 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,027 327 317 6 462 247 140,0 Stenshult - verk nr 3 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,028 326 766 6 461 959 135,0 Stenshult - verk nr 4 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,029 327 504 6 461 825 130,0 Stenshult - verk nr 5 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,030 328 125 6 461 638 130,0 Stenshult - verk nr 6 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk124

Projekt:2011-10-28Beskrivning:Kumulativ skuggberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk."Real case" -beräkning av verkligt fall skuggtimmar per år.Solstatistik från Göteborg och vindstatistik från vindmätningsmast Råsseröd, Uddevalla.Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler,170m totalhöjd.Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.SHADOW - HuvudresultatBeräkning: Ljungskile Norra Huv.alt. 170 m totalhöjdSkuggmottagare-IndataSWE99TMNo. Öst Nord Z Bredd Höjd Höjd Grader från Lutning Riktningslägeö mark syd cw fönster[m] [m] [m] [m] [°] [°]A 319 794 6 462 503 70,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"B 319 695 6 462 392 84,4 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"C 319 556 6 462 376 71,9 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"D 319 461 6 462 329 69,3 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"E 319 493 6 462 570 60,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"F 319 190 6 462 471 60,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"G 318 966 6 462 338 57,9 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"H 318 480 6 462 038 50,9 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"I 318 351 6 461 596 56,8 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"J 319 449 6 460 860 90,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"K 319 816 6 460 802 111,6 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"L 320 053 6 461 105 106,9 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"M 320 043 6 461 253 111,9 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"N 320 936 6 460 852 59,4 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"O 321 120 6 460 818 66,8 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"P 321 388 6 460 809 74,5 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"Q 321 486 6 460 513 51,8 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"R 321 859 6 461 049 53,3 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"S 322 213 6 461 096 65,6 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"T 322 106 6 461 329 80,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"U 322 039 6 461 511 80,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"V 321 939 6 461 599 76,4 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"W 323 148 6 461 900 71,1 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"X 322 892 6 462 565 114,8 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"Y 321 438 6 462 833 100,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"Z 321 123 6 463 227 81,4 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"AA 320 760 6 463 389 102,3 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"AB 319 928 6 463 167 86,7 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"AC 319 796 6 462 804 70,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"WindPRO version 2.7.486 jan 2011Utskrift/Sida2011-10-31 14:37 / 2Användarlicens:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00Eva Ahlström / eva.ahlstrom@rabbalshedekraft.seBeräknat:2011-10-28 16:11/2.7.486Beräkning ResultatSkuggmottagareSkuggor, värsta fallSkuggor, förväntade värdenNo. Skuggtimmar Skuggdagar Max skugga Skuggtimmarper år per år timmar per dag per år[t/år] [dagar/år] [t/dag] [t/år]A 32:11 85 0:38 4:32B 30:50 82 0:40 4:47C 14:09 52 0:24 2:23D 12:43 50 0:22 2:16E 19:12 70 0:31 2:48F 11:27 58 0:18 1:50G 6:39 37 0:16 1:14H 0:00 0 0:00 0:00I 0:00 0 0:00 0:00J 13:20 60 0:19 4:41K 0:00 0 0:00 0:00L 30:38 61 0:38 10:42M 64:04 88 1:03 22:18N 9:24 46 0:16 1:01O 19:18 90 0:18 2:01P 32:29 109 0:31 3:27Q 36:29 112 0:39 4:20R 49:48 144 0:35 8:11S 79:41 171 0:50 13:49T 62:15 191 0:33 12:03U 50:25 174 0:27 10:36V 50:52 173 0:31 12:05Fortsättning på nästa sida...WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk125

Projekt:2011-10-28Beskrivning:Kumulativ skuggberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk."Real case" -beräkning av verkligt fall skuggtimmar per år.Solstatistik från Göteborg och vindstatistik från vindmätningsmast Råsseröd, Uddevalla.Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler,170m totalhöjd.Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.SHADOW - HuvudresultatBeräkning: Ljungskile Norra Huv.alt. 170 m totalhöjd...fortsättning från föregående sidaSkuggor, värsta fallSkuggor, förväntade värdenNo. Skuggtimmar Skuggdagar Max skugga Skuggtimmarper år per år timmar per dag per år[t/år] [dagar/år] [t/dag] [t/år]W 3:35 18 0:15 0:52X 7:22 38 0:17 1:35Y 101:24 110 1:12 13:49Z 62:11 66 1:12 7:28AA 25:21 66 0:32 2:31AB 45:16 146 0:34 5:18AC 26:10 90 0:30 3:08WindPRO version 2.7.486 jan 2011Utskrift/Sida2011-10-31 14:37 / 3Användarlicens:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00Eva Ahlström / eva.ahlstrom@rabbalshedekraft.seBeräknat:2011-10-28 16:11/2.7.486Total skuggpåverkan hos skuggmottagare från enskilda vindkraftverkNo. NamnVärsta fall Förväntad[t/år] [t/år]1 Ljungskile Hoven - verk nr 1 25:31 2:332 Ljungskile Hoven - verk nr 2 60:15 6:283 Ljungskile Hoven - verk nr 3 64:49 7:194 Ljungskile Hoven - verk nr 4 30:16 3:195 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:006 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:007 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:008 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:009 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:0010 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:0011 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:0012 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:0013 Forshälla - delområde Jättesås 0:00 0:0014 Forshälla - delområde Jättesås 0:00 0:0015 Forshälla - delområde Sörskogen 0:00 0:0016 Forshälla - delområde Sörskogen 4:12 1:2917 Forshälla - delområde Sörskogen 0:00 0:0018 Forshälla - delområde Sörskogen 0:00 0:0019 Forshälla - delområde Sörskogen 0:00 0:0020 Ljungskile Norra - verk nr 1 118:45 20:4621 Ljungskile Norra - verk nr 2 132:56 23:4122 Ljungskile Norra - verk nr 3 148:20 34:2323 Ljungskile Norra - verk nr 4 140:58 34:1424 Ljungskile Norra - verk nr 5 118:31 17:5625 Stenshult - verk nr 1 0:00 0:0026 Stenshult - verk nr 2 0:00 0:0027 Stenshult - verk nr 3 0:00 0:0028 Stenshult - verk nr 4 0:00 0:0029 Stenshult - verk nr 5 0:00 0:0030 Stenshult - verk nr 6 0:00 0:00WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk126

127

128

129

130

131

Projekt:2011-10-28Beskrivning:Kumulativ skuggberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk."Real case" -beräkning av verkligt fall skuggtimmar per år.Solstatistik från Göteborg och vindstatistik från vindmätningsmast Råsseröd, Uddevalla.Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler,170m totalhöjd.Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.SHADOW - KartaBeräkning: Ljungskile Norra Huv.alt. 170 m totalhöjdWindPRO version 2.7.486 jan 2011Utskrift/Sida2011-10-31 09:36 / 1Användarlicens:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00Eva Ahlström / eva.ahlstrom@rabbalshedekraft.seBeräknat:2011-10-28 16:11/2.7.486Timmar per år,verkligt fall8 - 4850 - 150Nytt vindkraftverk0 1 2 3 4 kmKarta: , Utskriftskala 1:70 000, Kartacentrum SWE99TM Öst: 323 448 Nord: 6 462 434SkuggmottagareWindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk132

Projekt:2011-11-01Beskrivning:Kumulativ skuggberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk."Real case" -beräkning av verkligt fall skuggtimmar per år.Solstatistik från Göteborg och vindstatistik från vindmätningsmast Råsseröd, Uddevalla.Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler,170m totalhöjd.Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler,Alternativ utformning med 150m totalhöjd.Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.SHADOW - KartaBeräkning: Ljungskile Norra Alternativ utformning 150 m totalhöjdWindPRO version 2.7.486 jan 2011Utskrift/Sida2011-11-01 16:12 / 1Användarlicens:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00Eva Ahlström / eva.ahlstrom@rabbalshedekraft.seBeräknat:2011-11-01 15:39/2.7.4860 250 500 750 1000mKarta: , Utskriftskala 1:20 000, Kartacentrum SWE99TM Öst: 320 449 Nord: 6 461 594Nytt vindkraftverk SkuggmottagareIsolinjer visar skugga i Timmar per år, verkligt fall4 8 12WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk133

Projekt:2011-11-01Beskrivning:Kumulativ skuggberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk."Real case" -beräkning av verkligt fall skuggtimmar per år.Solstatistik från Göteborg och vindstatistik från vindmätningsmast Råsseröd, Uddevalla.Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler,170m totalhöjd.Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler,Alternativ utformning med 150m totalhöjd.Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.SHADOW - HuvudresultatBeräkning: Ljungskile Norra Alternativ utformning 150 m totalhöjdAntaganden för skuggberäkningarMaximalt avstånd för påverkanBeräkna endast när mer än 20 % av solen skyms av rotorbladetTitta i VKV tabellWindPRO version 2.7.486 jan 2011Utskrift/Sida2011-11-01 15:59 / 1Användarlicens:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00Eva Ahlström / eva.ahlstrom@rabbalshedekraft.seBeräknat:2011-11-01 15:39/2.7.486Minsta solhöjd över horisonten för påverkan 3 °Dag steg för beräkning1 dagarTidsteg för beräkning1 minuterSolsken sannolikhet S (Medelvärde soltimmar per dag) [GOTEBORG]Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec1,32 2,16 3,42 6,08 9,24 8,56 7,23 5,77 4,73 3,30 1,75 1,23Drifttimmar beräknas utifrån VKV i beräkningen och vindensfrekvensfördelning:Standard Meteodata beskrivningDriftl tidN NNO ONO O OSO SSO S SSV VSV V VNV NNV Totalt286 534 1 129 654 384 390 485 1 233 1 872 818 456 254 8 495Startvind för tomgång: Startvind från effektkurvaA ZVI (Zones of Visual Influence) calculation is performed before flickercalculation so non visible WTG do not contribute to calculated flickervalues. A WTG will be visible if it is visible from any part of the receiverwindow. The ZVI calculation is based on the following assumptions:Höjdkonturer används: Höjdlinjer: CONTOURLINE_ONLINEDATA_1.wpo (2)Hinder som inte används i beräkningenÖgonhöjd: 1,5 mSkala 1:125 000Nätupplösning: 10 mNytt vindkraftverk SkuggmottagareVKVSWE99TM VKV typ SkuggdataÖst Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd Beräkning RPMnominellavståndSWE99TM [m] [kW] [m] [m] [m] [RPM]1 321 935 6 459 097 170,0 Ljungskile Hoven - v... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,02 321 861 6 459 575 160,0 Ljungskile Hoven - v... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,03 322 303 6 459 809 160,0 Ljungskile Hoven - v... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,04 322 790 6 459 690 143,8 Ljungskile Hoven - v... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,05 322 908 6 468 812 130,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,06 323 190 6 468 379 125,4 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,07 323 696 6 468 041 130,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,08 323 945 6 467 536 130,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,09 324 290 6 467 277 130,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,010 323 750 6 466 912 130,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,011 324 225 6 466 802 140,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,012 324 574 6 466 520 137,9 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,013 325 508 6 464 240 115,4 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,014 324 782 6 464 244 132,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,015 321 807 6 464 272 120,2 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,016 321 257 6 464 135 148,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,017 320 763 6 463 932 140,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,018 320 859 6 464 413 130,4 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,019 321 525 6 464 689 120,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,020 321 443 6 462 092 135,1 Ljungskile Norra - ve... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 2 000 16,021 320 915 6 462 128 140,0 Ljungskile Norra - ve... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 2 000 16,022 321 134 6 461 726 150,0 Ljungskile Norra - ve... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 2 000 16,023 320 729 6 461 511 150,0 Ljungskile Norra - ve... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 2 000 16,024 320 456 6 461 860 140,0 Ljungskile Norra - ve... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 2 000 16,025 326 746 6 462 450 130,0 Stenshult - verk nr 1 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,026 326 294 6 462 266 125,0 Stenshult - verk nr 2 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,027 327 317 6 462 247 140,0 Stenshult - verk nr 3 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,028 326 766 6 461 959 135,0 Stenshult - verk nr 4 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,029 327 504 6 461 825 130,0 Stenshult - verk nr 5 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,030 328 125 6 461 638 130,0 Stenshult - verk nr 6 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk134

Projekt:2011-11-01Beskrivning:Kumulativ skuggberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk."Real case" -beräkning av verkligt fall skuggtimmar per år.Solstatistik från Göteborg och vindstatistik från vindmätningsmast Råsseröd, Uddevalla.Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler,170m totalhöjd.Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler,Alternativ utformning med 150m totalhöjd.Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.SHADOW - HuvudresultatBeräkning: Ljungskile Norra Alternativ utformning 150 m totalhöjdSkuggmottagare-IndataSWE99TMNo. Öst Nord Z Bredd Höjd Höjd Grader från Lutning Riktningslägeö mark syd cw fönster[m] [m] [m] [m] [°] [°]A 319 794 6 462 503 70,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"B 319 695 6 462 392 84,4 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"C 319 556 6 462 376 71,9 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"D 319 461 6 462 329 69,3 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"E 319 493 6 462 570 60,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"F 319 190 6 462 471 60,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"G 318 966 6 462 338 57,9 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"H 318 480 6 462 038 50,9 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"I 318 351 6 461 596 56,8 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"J 319 449 6 460 860 90,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"K 319 816 6 460 802 111,6 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"L 320 053 6 461 105 106,9 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"M 320 043 6 461 253 111,9 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"N 320 936 6 460 852 59,4 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"O 321 120 6 460 818 66,8 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"P 321 388 6 460 809 74,5 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"Q 321 486 6 460 513 51,8 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"R 321 859 6 461 049 53,3 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"S 322 213 6 461 096 65,6 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"T 322 106 6 461 329 80,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"U 322 039 6 461 511 80,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"V 321 939 6 461 599 76,4 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"W 323 148 6 461 900 71,1 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"X 322 892 6 462 565 114,8 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"Y 321 438 6 462 833 100,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"Z 321 123 6 463 227 81,4 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"AA 320 760 6 463 389 102,3 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"AB 319 928 6 463 167 86,7 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"AC 319 796 6 462 804 70,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge"WindPRO version 2.7.486 jan 2011Utskrift/Sida2011-11-01 15:59 / 2Användarlicens:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00Eva Ahlström / eva.ahlstrom@rabbalshedekraft.seBeräknat:2011-11-01 15:39/2.7.486Beräkning ResultatSkuggmottagareSkuggor, värsta fallSkuggor, förväntade värdenNo. Skuggtimmar Skuggdagar Max skugga Skuggtimmarper år per år timmar per dag per år[t/år] [dagar/år] [t/dag] [t/år]A 32:41 89 0:36 4:32B 25:03 61 0:40 4:01C 14:34 54 0:24 2:25D 12:52 49 0:22 2:14E 19:22 70 0:30 2:46F 11:44 60 0:18 1:52G 6:35 36 0:16 1:13H 0:00 0 0:00 0:00I 0:00 0 0:00 0:00J 10:57 48 0:19 3:55K 1:24 14 0:08 0:30L 36:29 68 0:42 12:45M 62:31 94 1:02 21:42N 9:24 46 0:16 1:01O 19:18 90 0:18 2:01P 32:29 109 0:31 3:27Q 36:29 112 0:39 4:20R 48:19 141 0:35 7:47S 81:24 178 0:50 14:12T 58:21 193 0:31 11:07U 48:01 164 0:27 9:52V 48:00 162 0:31 11:13Fortsättning på nästa sida...WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk135

Projekt:2011-11-01Beskrivning:Kumulativ skuggberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk."Real case" -beräkning av verkligt fall skuggtimmar per år.Solstatistik från Göteborg och vindstatistik från vindmätningsmast Råsseröd, Uddevalla.Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler,170m totalhöjd.Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler,Alternativ utformning med 150m totalhöjd.Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,Huvudalternativ med 170m totalhöjd.SHADOW - HuvudresultatBeräkning: Ljungskile Norra Alternativ utformning 150 m totalhöjd...fortsättning från föregående sidaSkuggor, värsta fallSkuggor, förväntade värdenNo. Skuggtimmar Skuggdagar Max skugga Skuggtimmarper år per år timmar per dag per år[t/år] [dagar/år] [t/dag] [t/år]W 3:34 20 0:14 0:52X 6:18 36 0:17 1:20Y 98:11 102 1:14 13:07Z 49:16 58 1:05 5:50AA 19:46 60 0:29 1:53AB 44:32 143 0:34 5:10AC 26:49 94 0:29 3:08WindPRO version 2.7.486 jan 2011Utskrift/Sida2011-11-01 15:59 / 3Användarlicens:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00Eva Ahlström / eva.ahlstrom@rabbalshedekraft.seBeräknat:2011-11-01 15:39/2.7.486Total skuggpåverkan hos skuggmottagare från enskilda vindkraftverkNo. NamnVärsta fall Förväntad[t/år] [t/år]1 Ljungskile Hoven - verk nr 1 25:31 2:332 Ljungskile Hoven - verk nr 2 60:15 6:283 Ljungskile Hoven - verk nr 3 64:49 7:194 Ljungskile Hoven - verk nr 4 30:16 3:195 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:006 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:007 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:008 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:009 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:0010 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:0011 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:0012 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:0013 Forshälla - delområde Jättesås 0:00 0:0014 Forshälla - delområde Jättesås 0:00 0:0015 Forshälla - delområde Sörskogen 0:00 0:0016 Forshälla - delområde Sörskogen 4:12 1:2917 Forshälla - delområde Sörskogen 0:00 0:0018 Forshälla - delområde Sörskogen 0:00 0:0019 Forshälla - delområde Sörskogen 0:00 0:0020 Ljungskile Norra - verk nr 1 115:52 19:4521 Ljungskile Norra - verk nr 2 121:50 21:5122 Ljungskile Norra - verk nr 3 134:56 32:0523 Ljungskile Norra - verk nr 4 151:04 38:1024 Ljungskile Norra - verk nr 5 116:42 17:2425 Stenshult - verk nr 1 0:00 0:0026 Stenshult - verk nr 2 0:00 0:0027 Stenshult - verk nr 3 0:00 0:0028 Stenshult - verk nr 4 0:00 0:0029 Stenshult - verk nr 5 0:00 0:0030 Stenshult - verk nr 6 0:00 0:00WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk136

Bilaga 4. Kemikalier 137

Bilaga 5. FotomontageÖversiktskartan visar fotopunkternas placering och fotoriktning. På fotomontagenvisas hur synliga de planerade vindkraftverken blir från respektive fotoplats.Topografi, vegetation och avstånd påverkar synligheten för vindkraftverken. Allafoton är tagna med normalobjektiv, det vill säga cirka 500 mm objektiv, inga fotomontageär vidvinkelvyer. Fotomontagen är framtagna av Bo Karlsson, på uppdragav Rabbalshede Kraft.Först presenteras de fotomontage på huvudalternativet, med vindkraftverksom är 170 meter höga. Därefter kommer fotomontage från samma ställen medden alternativa utformningen, med verk som är 150 meter höga. Samtliga fotomontagehar med de övriga vindparkerna som planeras i södra Uddevalla kommun.Översiktskarta med fotopunkter för fotomontage.138

Tabell med koordinater för fotopunkter. Koordinatsystemet är RT90 2,5 gon V.FotomontageLjungskile Norra RT 90 gon 25 V 2011-10-12Fotoplats Foto Plats Easting Northing Elevation Fotodatum Brännvidd FotografF01 F01 Båthamnen Ljungskile 1271498 6461971 2 2011-05-05 50 mm Bo KarlssonF02 F02 Rastplats Ljungskile E6 1271298 6462857 5 2011-05-05 50 mm Bo KarlssonF03 F03 Kolbengstserödsjön 1273667 6464399 43 2010-08-18 50 mm Bo KarlssonF09 F09 Funneshult 1276245 6465670 67 2010-08-18 50 mm Bo KarlssonF11 F11 Vassbo 1276964 6466786 52 2011-04-27 50 mm Bo KarlssonF12 F12 Häljeröd 1272361 6467174 72 2011-04-27 50 mm Bo KarlssonF13 F13 Höggeröd 1271101 6465134 32 2011-04-27 50 mm Bo KarlssonF14 F14 Myren 1272719 6465645 114 2011-10-12 40 mm Bo KarlssonF15 F15 Häljeröd S 1272170 6466799 64 2011-10-12 50 mm Bo KarlssonF15 F15 Häljeröd S 1272170 6466799 64 2011-10-12 50 mm Bo KarlssonF16a F16a Häljeröd N 1272166 6467459 83 2011-10-12 50 mm Bo KarlssonF16b F16b Häljeröd N 1272235 6467413 78 2011-10-12 50 mm Bo KarlssonF17 F17 Tofta 1274809 6465164 50 2011-10-12 50 mm Bo KarlssonF18 F18 Ulvön bad 1269710 6461320 3 2011-10-12 50 mm Bo KarlssonF19 F19 Ulvön bro 1269600 6461752 6 2011-10-12 50 mm Bo KarlssonF21 F21 Råane 1275978 6469734 72 2011-07-12 50 mm Bo Karlsson139

140

141

142

143

144

146

147

148

149

150

151

152

153

154

155

156

157

158

159

160

Bilaga 6.Tabellen anger avstånd mellan fastigheter och närmaste planerade vindkraftverk vidprojekt Ljungskile norra. Fastigheter som ligger mindre än 1 kilometer från ett planeratverk finns med.FASTIGHETAVSTÅND TILL VINDKRAFTVERK VID LJUNGSKILE NORRAHuvudtoftan 1:1 830Huvudtoftan 1:2 700Håvhålt 1:2 780Häljeröd 1:27 (Änghagen) 910Häljeröd 1:31 990Häljeröd 1:43 910Höggeröd 1:11 725Kyrkebacken 2:1 (Vestorp) 720Ljungs Kolbengtseröd 1:18 950Nolmanneröd 1:3 980Nolmanneröd 1:4 680Karta till bilaga 6 bifogas som separat blad i A3-format, längst bak i denna MKB.163

Bilaga 7. Skyddsåtgärder för natur- och kulturmiljöBilaga 7 består av kartor och tabeller med skyddsåtgärder för natur- och kulturmiljö.De bifogas som separata blad i A3 format, längst bak i denna MKB.164

RIOKULTURKOOPERATIVRAPPORT 2011:29 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING