Miljökonsekvensbeskrivning - Rabbalshede Kraft

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGPROJEKT SÖGÅRDSFJÄLLETUPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, TANUMS KOMMUNPÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT NOVEMBER 2009LINDA ANDERSSON OCH ANNIKA ÖSTLUNDRIOKULTURKOOPERATIV

Källor 71Bilagor 751. Ljudberäkningar2. Skuggberäkningar3. Fotomontage4. Teknisk beskrivning5. Kemikalierna6. Ledningsdragning

SAMMANFATTNINGINLEDNING 1UTREDNINGSALTERNATIV 2MILJÖKONSEKVENSER 3TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 4KÄLLORBILAGOR

Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras inom området förprojekt Sögårdsfjället. Då Sögårdsfjället är utpekat i Tanums kommuns förslagtill ny vindplan, och inga invändningar har inkommit under samrådsskedet, ärdet troligt att det kommer till stånd en vindkraftsetablering av något slag påSögårdsfjället.Sammanfattning av kapitlet MiljökonsekvenserDen miljöpåverkan som främst kan uppstå genom vindkraftsetablering är: förändradlandskapsbild; förändrade rekreationsupplevelser; påverkan på biologiskmångfald och kulturmiljöer; samt påverkan på människors hälsa genom att bulleroch skuggor uppstår. Därför ligger fokus i denna MKB på de ovan nämndamiljökonsekvenserna.Den viktigaste positiva effekten av vindkraft är produktion av förnyelsebar energioch därmed minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar. Vindkraftenspositiva konsekvenser ligger på en nationell och global nivå, medan denegativa konsekvenserna begränsas till en lokal nivå.Preliminära decibelberäkningar visar att parken inte kommer att generera bullerhögre än 40 dB(A) för närboende. Om någon fastighet trots detta får för högljudnivå, ska det lösas genom att ändra inställningarna för ett eller flera verk såatt ljudnivån inte överstiger tillståndsgivna värden.Några fastigheter ligger över rekommenderade gränsvärden för skuggbildningenligt gjord modellberäkning. För att begränsa skuggpåverkan på närliggandefastigheter kan skuggreglerande automatik installeras. Under perioder dåskuggor kan verka störande eller riskerar att överskrida tillståndsgivna värdenkan verken stängas av för att minska påverkan.Vindkraftverk ska förses med hinderbelysning enligt särskilda bestämmelser.Vindkraftverk med en höjd på upp till 150 meter ska vara målade med vitfärg och markerade med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning,gryning och mörker. Under dagen behöver hinderbelysning ej vara tänd.Vindkraftverk högre än 150 meter ska markeras med blinkande högintensivtvitt ljus under dager, gryning och skymning. På natten får ljusintensitetenreduceras. Vingarna är antireflexbehandlade så att störande reflexer inte skauppstå.Olycksriskerna är generellt små för vindkraft. De kemikalier som används viddrift av vindkraftverk är olja, smörjmedel och batterier. Vindkraftverken är utrustademed övervakningssystem. Regelbunden service och underhåll kommer attutföras enligt tillverkarens direktiv.Under etableringsskedet kommer störningar att ske i form av ökade transportersamt sprängningsarbeten.Landskapsbilden i området kommer att förändras när vindparken etableras.Synligheten varierar beroende på var i landskapet man befnner sig. Verken ärplacerade i ett höjdområde beläget öster om sprickdalslandskapet kring NorraBullaresjön. Från vissa utblickspunkter kommer de att vara dominerande, medandet från andra närbelägna platser är begränsad sikt. Parken kommer att vara synligfrån riksintresseområdena i anslutning till Norra Bullaresjön, men landskapetsstorskalighet kan rimma väl med vindparken. Den visuella påverkan är reversibeloch upphör när vindkraftverken monteras ner. Fotomontage har tagits fram föratt illustrera den visuella påverkan.8

Friluftslivet påverkas främst genom visuell påverkan och förändrad ljudnivå.Den största påverkan på friluftslivets värden i detta projekt är närheten till sjösystemenväster och sydost om parken, där det förekommer fritidsfiske och kanoting.På grund av områdets topografi och växlighet, och avstånden till sjöarna,bedöms påverkan som låg. En kort sträcka av Bohusleden passerar vindparken,i nära anslutning till väg 164.Inom området för parken berörs ingen lokalt eller nationellt utpekad kulturmiljö.Däremot finns kulturmiljön Sögård väster om parken, och ytterligare kulturmiljöeri väster, sydväst och sydöst.Påverkan på kulturlandskapet kan bli positiv eftersom det krävs ekonomiska incitamentför ett fortsatt öppet odlingslandskap. Vindparken kan bidra till detta.En utredning av områdets kulturmiljövärden har utförts. Med den hänsyn somplaneras till det som framkommit i utredningen blir projektets påverkan på denlokala kulturmiljön liten.Inga av de riksintressen för naturvård som finns inom kommunen bedöms påverkasi någon högre grad. Detsamma gäller de naturvärden som finns i och runtom parken. Norr och väster om parken finns riksintressen för naturvården. Inomområdet finns ett antal våtmarksobjekt samt ett sumpskogsobjekt. I övrigt finnsinga registrerade värdefulla skogliga biotoper. Med den detaljhänsyn som planerasefter rekommendationer i naturvärdesbedömningen bedöms påverkan avatt anlägga vägar och platser för vindkraftverken som acceptabel.Ingen aktiv spelplats för tjäder har kunnat konstaterats. Enstaka eller få orrarspelar utspritt på de mindre våtmarksytorna. Påverkan på skogshöns och nattskärrakan begränsas genom att inte utföra anläggningsarbete under parningsochhäcktidperioder i de aktuella områdena. Eftersom avgränsningen av vindparkenåt öster innebär ett visst intrång i våtmarksområdet Orremossen, ochäven påverkar potentiella spelplatser för orre och tjäder, har Tanums kommunframfört önskemål om kompensationsåtgärder. Exempel på kompensationsåtgärdär inlösen av mark och inrättande av ett långsiktigt skydd i något område inärheten.Ingen inventering av fladdermöss i området är gjord. Utifrån de biotoper somfinns i området kan man vänta sig att det finns ett fåtal arter och individer i området,och troligen förekommer ingen av de rödlistade arterna. Påverkan på fladdermusfaunanbedöms utifrån detta bli liten.Vindkraften har många fördelar ur miljösynpunkt. En vindkraftetablering bidrartill möjligheten att uppnå flera av de nationella miljömålen. Det gäller blandannat Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, och Bara naturlig försurning. I jämförelsemed importerad kolkraft beräknas den energimängd projekt Sögårdsfjälletbidrar med, kunna minska utsläppen med 78 200 ton koldioxid, 34 ton svaveldioxid,239 ton kväveoxider och 9 ton stoft. Projekt Sögårdsfjället innebär attvindresursen inom området tas till vara.9

12Ill. 1. Översiktskarta över projekt Sögårdsfjället. Preliminär 40dB(A)-kurva redovisas.

Del 1: InledningProjektbeskrivningDenna Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) gäller projektet Sögårdsfjället. RabbalshedeKraft AB och Conceptor Renewable Energy and Technology AS har tillsammansför avsikt att uppföra 14 vindkraftverk i ett område öster om NorraBullaresjön i Tanums kommun. Placeringar av verk och planerade vägar har utarbetatsi samarbete mellan bolagen. Om tillstånd erhålls för vindparken kommerbolagen även fortsättningsvis samarbeta kring etablering, elanslutning, drift ochunderhåll i projektet. Bolagen har för avsikt att etablera 14 verk på fastigheternaNaverstads-Sögård 1:2, 1:4, 1:5, 1:13 och Koxeröd 3:12. Denna MKB med beräkningaroch bedömningar gäller parken som helhet.Vindresurser och produktionAnledningen till att platserna är intressanta för vindkraft är att:• platserna har goda vindresurser med öppet läge i förhärskande sydvästligvindriktning;• avståndet till närmast boende och fritidsbebyggelse är förhållandevis stort;• området har som helhet blivit utpekat som vindkraftsområde i Tanums kommunsförslag till ny vindplan, område A:1, Tanums kommun 2009b.Enligt Uppsala universitets vindkartering (MIUU) är årsmedelvinden på 72 metershöjd över nollplanet är cirka 6,3 m/s, på 103 meters höjd över nollplanet ärårsmedelvinden cirka 7,0 m/s. Vindmätning med 100 meter hög vindmätningsmasthar pågått i området sedan juni 2009. Vindkraftverken kommer att ha entotalhöjd om max 180 meter, tornhöjd på cirka 120 meter, rotordiameter på 80-110 meter och en maximal effekt på 3,5 MW.Uppskattningar om produktionen har gjorts utifrån befintliga vindmätningaroch produktionsberäkningar på Sögårdsfjället och Töftedalsfjället. Efter ett årsvindmätning på Sögårdsfjället (sommaren 2010) kan noggrannare utvärderingoch produktionsberäkningar genomföras för att välja den typ av vindkraftverksom genererar bäst produktion. Det är dock redan tydligt att en tornhöjd på 120meter istället för cirka 100 meter skulle ge en betydligt högre produktion, minst10% högre.13

Beräkningarna i huvudalternativet utgår ifrån verk med en totalhöjd på 170,5meter, tornhöjd på 120 meter, en rotordiameter på 101 meter och effekt på 2,3MW. Huvudalternativet uppskattas då ge en produktion på cirka 6,6 GWh perverk. Med 14 maskiner blir den installerade effekten upp till 32,2 MW. Det skullege en årlig elproduktion på cirka 92 GWh. Projektet motsvarar ungefär 18 % avden totala energiförbrukningen i Tanums kommunPlaceringVal av platser för vindkraftverk i detta projekt utgår från följande riktlinjer:14• minst 450 meter mellan vindkraftverken;• platser som ligger högt i terrängen;• platser som är förhållandevis lätt att dra väg till;• placeringar av verk som ligger inom område A:1 i Tanums kommuns förslagtill vindplan;• ljudnivå under 40 dB(A) hos kringboende;• skugga max 8 h/år och max 30 min/dag hos kringboende.Placeringar i projektet redovisas på illustration 1.TidplanTidplanen för ett projekt av denna storlek är ungefärlig. Projekteringstiden beräknastill 2009-2012. Miljötillstånd kan erhållas under sommaren 2010, geologiskundersökning kan genomföras hösten 2010, och byggstart planeras till våren2011. Driftstart och elanslutning beräknas till vintern 2012.EkonomiFör att avgöra vilken maskin som är den mest lönsamma är flera faktorer viktiga:lågt inköpspris i förhållande till förväntad produktion, lång livslängd utan haveriersamt låga service- och försäkringskostnader. Utöver själva vindkraftverketingår även fundament, vägar, projekteringskostnad, elanslutning med mera i investeringskostnaden.Maskinerna beräknas gå med 2 400 fullasttimmar per år.Teknisk beskrivningVerkDe vindkraftverk som uppförs i Sverige i dag har som krav att de ska vara godkändaenligt Boverkets regler med ett typgodkännande av Svenska Sitac. Typgodkännandetinnebär bland annat att verken ska tåla mycket höga vindhastighetersamt att de ska vara konstruerade för att hålla i minst 20 år. Den tekniska livslängdenför hela vindkraftverket brukar anges till mellan 20 och 30 år. Vilket fabrikatsom kommer att väljas kan inte anges i detta skede. Detta för att kunna välja senasteoch bäst tillgängliga teknik. Efter slutförd vindmätning kan produktionsberäkningargöras för att beräkna vilken typ utav vindkraftverk som lämpar sig bästför området. För en allmän teknisk beskrivning av ett vindkraftverk, se bilaga 4.FundamentFörankringen av vindkraftverken i berget kan ske via två olika metoder. De tvåalternativen är gravitationsfundament och bergadapter. De olika leverantörerna av

vindkraftverk förordar olika metoder beroende på storlek av verk för att uppfyllasina garantivillkor. I projekt Sögårdsfjället planeras att endast använda bergsadapter.Placeringarna av verken är valda utifrån lämpliga platser för bergsadapter.Gravitationsfundament är egentligen framtagna för att användas där berggrundsaknas. För ett vindkraftverk på 2,5 MW har fundamentet cirka 20 metersdiameter och cirka tre meters höjd i centrum, och i ytterkant är det cirka0,5 meter högt. Detta val av fundament kräver sprängning av gropar med cirka21 meter diameter och cirka tre meters djup. De bergmassor som uppkommeri samband med sprängningen används som fyllnadsmaterial vid byggnation avvägarna. Fundamentens armering monteras i botten av gropen och därefter skergjutningen av groparna med cirka 350 m³ betong, vilken transporteras till platsenfrån närmaste betongstation, alternativt tillverkas på plats. För att minskamiljöpåverkan kan fundamentet gjutas i jämnhöjd med marknivå och däreftertäckas med jord och/eller material från platsen. Fördelen med dessa fundamentär att detta är en beprövad metod som inte är beroende av bergets kvalitet, samtatt sprängstenen kan användas vid byggnationen av vägarna. Nackdelen är attdet innebär ett betydligt större ingrepp i naturen än bergadapter.För ett vindkraftverk med 120 meters torn har bergsadapterfundamentet cirka13,5 meters diameter. För bergsadapter brukar man planspränga en yta förfundamentet, men det är inte alltid nödvändigt. Metoden är under utvecklingoch bygger på en princip med en armerad betongkonstruktion fäst med långaförankringsstag ner i berget. Metoden kommer med all sannolikhet att vara färdigutveckladtill byggstarten av detta projekt. Bergadapter ställer stora krav påbergets hållfasthet. Därför måste en geoteknisk undersökning av bergförhållandengenomföras på aktuella platser för att klargöra om berget klarar de krav somställs. Vid avveckling tas bergadaptern bort och området täcks med jord och/eller material från platsen.Vägar och transporterBefintliga skogsvägar kommer att nyttjas i så stor utsträckning som möjligt, menflera nya vägar kommer att byggas inom parken. Befintliga vägsträckor behöverförstärkas, rätas och breddas. Vägbanan kommer att ha en bredd av fyra till femmeter, och vägbotten cirka åtta till tio meter, beroende på hur mycket materialsom behöver påföras. I de delar av vägen som går på berghällar behöver endasten liten utfyllnad för att jämna ut vägbanan göras. En del vägsträckor och passagerkommer att anläggas i våtmark. I de fall vägdragning i eller i anslutning tillvåtmark inte går att undvika, konstrueras vägen på så vis att våtmarkens statuskan skyddas, det vill säga så att det inte sker någon uppdämning eller avvattning.Detta beskrivs närmare i Del 3 Miljökonsekvenser, i avsnittet Vägar och ledningsdragning.Avverkning av skog sker i en korridor på cirka 10 till 20 meters bredd. I slutet avbyggfasen återförs jord på de påverkade markytorna intill vägbanan. Hårdgjordamarkytor på vägar och platser kommer att vara belagda med bergskrossmaterial.Sprängsten som uppstår inom parken vid anläggningsarbeten kommer attanvändas för anläggning av vägar. I första hand rör sig detta om sprängsten frånverksplatser, och endast i mindre utsträckning - med ett undantag – om sprängstenfrån vägdragning. Undantaget utgörs av en passage där man vid anläggandetav vägen planerar att spränga i sådan omfattning att det bergkross som då15

16Ill. 2. Karta med riksintresseområden i vindparkens närhet, samt områden med strandskydd. Preliminär 40dB(A)-kurva redovisas.

lir resultatet kommer att räcka till resten av parken. Vägdragningen har gjorts isamråd med markägarna och utformningen har anpassats efter biologisk inventeringoch arkeologisk utredning. Hänsyn och väganläggning beskrivs närmare iDel 3 Miljökonsekvenser, i avsnitten Kulturmiljö, Naturmiljö, Transporter och materialsamt Vägar och ledningsdragning.Transporter under byggtiden sker med lastbil, dumper och grävlastare. Krossmaterialtill vägbeläggningar samt färdig betong, alternativt cement, grus ochvatten, kommer att transporteras på lastbil. Aggregat och torn levereras i sektionersom transporteras på lastbil och reses med hjälp av mobilkran. Transporterunder driftstiden sker med lättare fordon för service och underhåll av vindkraftverken.Vid större reparationer kommer mobilkran att användas.ElanslutningVattenfall planerar en ny stamstation som ska anslutas till 400 kV-ledningen österom Sögårdsfjället. Denna beräknas vara färdig 2012. Elanslutningen kommersannolikt att göras på denna nya station. Den exakta placeringen av stamstationenär ännu inte känd, varför ledningsdragningen dit inte kan redovisas i dennaMKB.Inom vindparken används markkabel som förläggs i eller längs vägarna. Tilltvå verk, verk 13 och 14, föreslås dock isolerad hängkabel (mindre luftledning)som alternativ, detta för att undvika att lägga markkabel i annars orörd mark. Enplan för produktionsnätet inom vindparken finns i bilaga 6.För att det ska vara ekonomiskt och tekniskt möjligt att ansluta vindparken tillelnätet krävs det en grupp på cirka 12 vindkraftverk.Gällande planerI omgivningarna kring Sögårdsfjället finns områden av riksintresse för naturvård,friluftsliv och kulturmiljövård, illustration 2. Norra Bullaresjön, Södra Kornsjönoch Flötemarken är av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Höjaremyren ärav riksintresse för naturvården. Flötemarken är även av riksintresse för kulturmiljövården.De flesta större sjöar och vattendrag har strandskydd.Större delen av Tanums kommuns östra delar är utpekat som opåverkat område,undantaget större vägar med tillhörande mindre samhällen. Sögårdsfjälletingår som helhet i detta stora opåverkade område. De områden av vildmarkskaraktärsom framhålls särskilt, är Kynnefjäll och skogsområdena österom Bullaresjöarna samt skogsområdena runt Bolsjöarna. Tanums kommun2002.Området vid Sögårdsfjället pekades i mars 2008 ut som utredningsområdeför vindkraft i Tanums kommuns arbete med vindkraftsplaneringen, Tanumskommun 2008. Området avgränsas i väster av vägen mellan Fagerhult ochVassbotten, i söder av väg 164, och i öster av ett våtmarksområde. I norr avgränsasområdet av buffertavstånd till bebyggelse, samt av strandskyddsbestämmelserför Lilla och Stora Öretjärnen. Tanums kommun 2009b. Det aktuellaförslaget på vindpark Sögårdsfjället är helt anpassat efter detta planförslag.Rabbalshede Kraft AB och Conceptor Renewable Energy and Technology AS17

har samordnat placeringar i området för att utnyttja området så energieffektivtsom möjligt.Att peka ut en del av ett stort opåverkat område som lämpligt för vindkraft,motiveras i förslaget till ny vindplan med att området till viss del redan är bullerstörtav väg 164; att endast en mindre del av det stora opåverkade områdetberörs; och av att landskapets storskalighet bedöms kunna tåla en vindkraftsetableringbättre än många andra delar av kommunen. Kommunen menar atten etablering av storskalig vindkraft inom detta område kommer att innebäraatt avgränsningen för det stora opåverkade området till viss del behöver omprövasvid en revidering av ÖP 2002, och att intrånget stärker betydelsen av attbevara övriga delar av de stora opåverkade områdena. Tanums kommun 2009b.Inom område A:1 finns ett sumpskogsobjekt och Orremossen som är upptaget ivåtmarksinventeringen. Utöver detta finns inga utpekade värden inom området.Eventuell påverkan på Höjaremyren beskrivs under Landskap - Naturmiljö.Övriga vindkraftsprojekt i områdetEnligt Tanums kommun finns det 37 befintliga verk i kommunen idag, med entotal effekt på drygt 39 MW. Dessutom finns bygglov på ytterligare två verk, avvilka det ena är överklagat. Under den pågående vindkraftsplaneringen i kommunenhar inga nya verk beviljats, Tanums kommun 2009b.Enligt Tanums kommuns utställningshandling för vindkraftsplanen kan cirka45-65 verk rymmas i de sex områden som är utpekade i kommunen enligt huvudalternativet,med en samlad effekt på cirka 100-200 MW. Sögårdsfjället utgörett av dessa områden, område A:1. Vid en fullt utbyggd plan skulle antal verkuppgå till mellan 80 och 100. Närmaste vindkraftsområden som föreslås i utställningshandlingenshuvudalternativ är område A:2, Tormoserödsfjället, som liggerpå åtta kilometers avstånd från Sögårdsfjället, respektive område A:4, Mungseröd/Gurseröd/Skaveröd,som ligger på 12 kilometers avstånd, Tanums kommun2009b.Enligt Dals-Eds kommun finns inga uppförda vindkraftverk i kommunen. Deenda tillståndsgivna verken planeras på Töftedalsfjället, där tillståndet gäller 25verk. Inga andra ansökningar har inkommit, Johansson muntligen 2009. I Dalslandsförslag på vindplan föreslås ett större område kring Töftedalsfjället, områdeF, innehållande tre delområden av vilka Töftedalsfjället är ett, Dalslandskommunernaskommunalförbund 2009. Område F ligger som närmast fem kilometerfrån Sögårdsfjället.Enligt Strömstads kommun finns det endast ett befintligt verk i kommunen,vid Björneröd över två mil från Sögårdsfjället. Närmaste tillståndsgivna verkplaneras på Tolvmanstegen, drygt tio kilometer bort. I kommunen som helhetfinns tillstånd för 27 verk och cirka 160 intresseanmälningar, Strömstads kommun2009.Närmaste befintliga verk i Munkedals kommun ligger 26 kilometer söder omSögårdsfjället. Detta är ett av tre befintliga verk i kommunen. Även närmaste tillståndsgivnaverk ligger 26 kilometer från Sögårdsfjället. Tillstånd finns för sammanlagt16 verk i kommunen. Ansökningar finns för ytterligare 12, av vilka denärmaste planeras 20 kilometer från Sögårdsfjället. Dessa uppgifter gällde 25februari 2009. Munkedals kommun 2009.18

SAMMANFATTNINGINLEDNING 1UTREDNINGSALTERNATIV 2MILJÖKONSEKVENSER 3TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 4KÄLLORBILAGOR

Del 2: UtredningsalternativOlika utformningar har studerats under planering och projektering av vindparken,illustration 3. Detta har resulterat i huvudalternativet nedan. Justeringar avverksplaceringar och vägdragningar har gjorts dels utifrån kommunens förslagpå vindplan, Tanums kommun 2008, 2009a och 2009b, dels utifrån resultatet avden kulturmiljöutredning och naturvärdesbedömning som gjorts, Andersson,Gerre och Östlund 2009.Under kommunens arbete med planen har vissa förändringar av områdesavgränsningenav A:1 skett. Hänsyn har tagits till Norra Bullaresjön i väster och våtmarkeroch fågelliv i öster. Enligt kommunen skulle verk som placeras i närhetenav branterna ner mot Norra Bullaresjön riskera att påtagligt visuellt påverka deriksintresseområden som berör Norra Bullaresjöns dalgång, riksintresse för naturvårdrespektive friluftsliv. Området avgränsas i söder av väg 164, och ett erforderligtskyddsavstånd till vägen ska hållas vid placering av verk. I omedelbar anslutningtill östra delen av området finns ett våtmarksområde som bedöms sommindre lämpligt för vindkraft. Då kommunens förslag på avgränsning av A:1 åtöster innebär ett visst intrång i våtmarksområdet, har önskemål om kompensationsåtgärderframförts av kommunen. I norr avgränsas område A:1 av buffertavståndtill bebyggelse på cirka 400 meter, samt av strandskyddsbestämmelser förLilla och Stora Öretjärnen. Tanums kommun 2009b.Initialt i projektet övervägdes placeringar av två verk även söder om väg 164,men dessa ströks redan före utredningsskedet, då detta område inte fanns medi kommunens förslag på vindkraftsplan, Tanums kommun 2008.Den utformning av parken som utreddes i det första skedet överensstämdemed det område som då pekades ut av Tanums kommun, Tanums kommun2008. I senare versioner av planförslaget, Tanums kommun 2009a och b, har detutpekade området snävats in i väster och öster. Då projektörerna ville anpassasitt huvudalternativ till kommunens aktuella planförslag, gjordes en del justeringari utformningen av parken. De största skillnaderna består i att verk 1 och11 har strukits. Verk 1 planerades väster om vägen mellan Fagerhult och Vassbotten,och har strukits ur kommunens plan på grund av närheten till NorraBullaresjön. Verk 11 planerades norr om verk 7, och har strukits för att hållaavstånd till strandskyddade områden och skyddade våtmarker norr om området.Kommun och Länsstyrelse framförde också krav på att de båda projektörernaverksamma i området, Rabbalshede Kraft och Conceptor, skulle samordna sina20

Ill. 3. Utformningen av vindpark Sögårdsfjället har genomgått förändringar under arbetets gång pågrund av hänsynstaganden till olika intressen. På denna karta redovisas samtliga placerings- ochvägförslag.projekt. Detta har lett till att verk 13-16 tillkommit. Arbetet med att optimeraparken har även lett till att verk 12 tillkommit.HuvudalternativHuvudalternativet är att etablering av 14 vindkraftverk sker i området vid Sögårdsfjälletenligt projektbeskrivningen ovan. Rabbalshede Kraft AB och Conceptor RenewableEnergy and Technology AS har tillsammans för avsikt att uppföra 14 vindkraftverkpå fastigheterna Naverstads-Sögård 1:2, 1:4, 1:5, 1:13 och Koxeröd 3:12.Placeringar för huvudalternativet finns på illustration 4.Platsen för projektet är väl vald utifrån goda vindförutsättningar och möjligheternaatt placera verk på ett tillräckligt avstånd från bostäder. Huvudalternativetfinns i sin helhet med bland lämpliga områden i kommunens förslag till vindplan,Tanums kommun 2009b. Antalet verk är maximerat utifrån planområdet,och med hänsyn till att ljudnivåerna för närboende ska kunna hållas under 40dB(A). Rabbalshede Kraft AB och Conceptor Renewable Energy and TechnologyAS har samordnat vägar, elanslutning och placeringar av verk så att områdetutnyttjas optimalt och så energieffektivt som möjligt.Vindhastigheten är cirka 6,3 m/s enligt MIUU:s beräkningar. Huvudalternativetinnebär totalt 14 verk med en totalhöjd om max 180 meter, tornhöjd på cirka 120meter, rotordiameter på 80-110 meter och en maximal effekt på 3,5 MW, dettaför att maximera uttaget av vindenergi med tillgänglig teknik.Beräkningarna i huvudalternativet utgår ifrån verk med en totalhöjd på 170,5meter, tornhöjd på 120 meter, en rotordiameter på 101 meter och effekt på 2,3MW. Huvudalternativet uppskattas då ge en produktion på cirka 6,6 GWh perverk. Med 14 maskiner blir den installerade effekten upp till 32,2 MW. Det skullege en årlig elproduktion på cirka 92 GWh.21

Ill. 4. Kartan visar planerad utformning av vindpark Sögårdsfjället, med vägar, 14 verk samt preliminär40dB(A)-kurva.I anslutning till verk 4 har två vägalternativ utretts, illustration 5. Båda dessaingår i huvudalternativet. Det finns för- och nackdelar med bägge alternativen,och de beskrivs vidare i avsnittet Vägar och ledningsdragning.Den slutliga utformningen har anpassats efter att områdets kultur- och naturvärdenhar utretts, för att minska påverkan på dessa värden. Bland annat harvägsträckningar och placeringen av verk justerats, vilket beskrivs i avsnittet Del3 Miljökonsekvenser. För att åskådliggöra den visuella påverkan har fotomontagetagits fram. Fotomontage, decibelberäkning och skuggberäkning för huvudalternativetfinns på illustration 8 och i bilagorna 1, 2 och 3. Miljökonsekvenser förhuvudalternativet beskrivs i avsnittet Del 3 Miljökonsekvenser.Alternativ utformning av huvudalternativetBeräkningarna för alternativ utformning utgår ifrån verk med en totalhöjd på150 meter, tornhöjd på 99,5 meter, rotordiameter 101 meter och effekt på 2,3MW. Alternativ utformning med en tornhöjd på 99,5 meter och 101 meter rotordiameteruppskattas ge en produktion på cirka 5,8 GWh per verk och cirka 81GWh för hela parken. Jämfört med huvudalterantivet så är detta en minskning avårsproduktionen med 11 GWh.Denna minskning i elproduktion motsvaras av minskade positiva effekter påmiljön. Under rubriken Del 3: Miljökonsekvenser – Resurser - Luft och klimat påsidan 57 beskrivs hur projektet (i jämförelse med importerad kolkraft) beräknaskunna minska utsläppen av koldioxid, kväveoxider, svaveldioxid och stoft.En alternativ utformning som genererar 81 GWh per år, kommer exempelvis attminska utsläppen av koldioxid med 9 350 ton mindre än huvudalternativet.22

Det är i dagsläget tveksamt om en produktion på 5,8 GWh per verk är lönsamtför att kunna genomföra en etablering. Uppskattningar om produktionen hargjorts utifrån befintliga vindmätningar och produktionsberäkningar på Sögårdsfjälletoch Töftedalsfjället. Det ska dock påpekas att mer exakta produktionsberäkningarför Sögårdsfjället kan göras först efter ett års vindmätning i området(sommaren 2010).Placeringarna av dessa verk är de samma som för verken i huvudalternativet,vilket innebär att de flesta miljökonsekvenser är jämförbara med de som redovisasför huvudalternativet i avsnittet Del 3 Miljökonsekvenser. Ingreppen i naturenär de samma som för huvudalternativet. Även utbredningen av ljud från verkenär i stort sett den samma vid båda alternativen, varför inga ljudberäkningar gjortsför den alternativa utformningen.För den utpekade kulturmiljön vid Sögård kommer den visuella upplevelseninte att skilja sig så mycket åt mellan huvudalternativet och den alternativa utformningen.Samma verk kommer att vara synliga i bägge utformningarna. Detvå västligaste verken, verk 2 och 3, kommer att vara klart synliga från de öppnamarkerna centralt i den kommunala kulturmiljön. Närmare gården Sögård, någotåt öster, kommer verken att vara mer dolda av topografi och vegetation. Denstörsta skillnaden mellan alternativen består i att endast rotorbladspetsarna påytterligare tre till fyra verk kan komma att synas över trädtopparna.Även de lägre verken kommer att vara klart synliga från Bullaresjöns västrasida, men på grund av avståndet kommer höjdskillnaden inte att spela någonstörre roll. För en beskrivning av den visuella påverkan från verken i huvudalternativethänvisas till avsnittet Del 3 Miljökonsekvenser – Landskapet.Ill. 5. Detaljkarta som visar omgivningarna kring verk 4, med de två alternativa vägförslag som bådaingår i huvudalternativet. Vägarnas bredd på kartan motsvarar 10 meter i verkligheten.23

Samma förhållande gäller påverkan från skuggor – de båda alternativen skiljersig ytterst lite åt. För tre av de sex fastigheter som riskerar att få för mycket skuggorär värdena högre i den alternativa utformningen än i huvudalternativet.Påverkan av ljus skiljer sig åt eftersom krav på hinderbelysning skiljer sig åtberoende av hur höga verken är. De 150 meter höga verken i alternativet behöverinte ha blinkande högintensivt vitt ljus. Det räcker med att förse verken medmedelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker.För att åskådliggöra skillnaderna i visuella påverkan mellan huvudalternativetoch alternativ utformning, har fotomontage tagits fram. Fotomontage ochskuggberäkning för alternativ utformning finns på omslaget, i illustration 8 och ibilagorna 2 och 3.Alternativ lokaliseringAlternativ lokalisering föreslås med 14 verk söder om väg 164, mellan Fagerhult,Koxeröd och Hiråskullen, illustration 6. Det finns intresse hos markägarna för envindkraftsetablering i området.Enligt Uppsala universitets vindkartering (MIUU) är årsmedelvinden på 72 metershöjd över nollplanet cirka 6,4-6,5 m/s. På 103 meters höjd över nollplanetär årsmedelvinden cirka 7,2-7,3 m/s. Den alternativa lokalisering kan således hanågot bättre vindförutsättningar än huvudalternativet. En mer exakt beräkningav vindförutsättningarna i området kan göras först efter ett års vindmätning iområdet (sommaren 2010).Om den alternativa lokaliseringen söder om väg 164 har de bättre vindförutsättningarsom vindkarteringen (MIUU) visar, kan följande uppskattning avproduktionen göras. Beräkningarna baseras på samma typ av vindkraftverk somanvänts till beräkningarna för huvudalternativet, det vill säga verk med totalhöjdpå 170,5 meter, tornhöjd på 120 meter, en rotordiameter på 101 meter och effektpå 2,3 MW. Den alternativa lokaliseringen uppskattas då ge en produktionpå cirka 6,8 GWh per verk. Med 14 maskiner blir den installerade effekten upptill 32,2 MW. Det skulle ge en årlig elproduktion på cirka 95 GWh, vilket är 3 GWhmer än för huvudalternativet.Området är inte utpekat som vindkraftsområde i Tanums kommuns förslag tillny vindplan. Området blir inte lika samlat som på Sögårdsfjället, eftersom det ärmer kuperat och det finns en del våtmarker i området. Terrängen kommer ävenatt göra vägdragning besvärligare. En etablering med färre än 12 verk är troligtvisinte lönsam, med hänsyn till elanslutning. En jämförelse med huvudalternativetvad gäller miljökonsekvenser för anläggning av väg är svår att göra utan utredningi fält, men kartstudier tyder på att fler ingrepp i våtmarksmiljöer krävs.Områdets östra del gränsar till riksintressen för friluftslivet och naturvården.Häri ingår Södra Kornsjön och Flötemarken. I sin södra del angränsar området tillett riksintresse för kulturmiljövården, Flötemarken. Området ingår i sin helhet iriksintresse enligt 4 kap 6 § MB, vattendrag som ej får regleras.I områdets östra del finns ett antal våtmarker upptagna i våtmarksinventeringen.Det finns sjöar och våtmarker inom området som kalkas. Det finns inga nyckelbiotopereller andra av Skogsstyrelsen utpekade naturvärden inom området.Inom området finns ett antal fornlämningar och kulturlämningar registrerade.Det rör sig om gravar i form av tre rösen och en stensättning, en boplats samt ettantal kolningslämningar.24

Ill. 6. Denna karta visar den alternativa lokaliseringen, med 14 vindkraftverk söder om väg 164. Ävenriksintressen och objekt upptagna i våtmarksinventeringen visas. Preliminär 40dB(A)-kurva redovisasockså.Den alternativa lokaliseringen kommer närmare riksintressena vid Kornsjönoch Flötemarken, men längre från riksintressena vid Bullaresjöarna och längrefrån kulturmiljön vid Sögård.Alternativ utformning av alternativ lokaliseringAlternativ utformning av alternativ lokalisering utgår ifrån verk med en totalhöjdpå 150 meter, tornhöjd på 99,5 meter, rotordiameter 101 meter och effekt på 2,3MW. Alternativ utformning av alternativ lokalisering uppskattas då ge en produktionpå cirka 6,0 GWh per verk och cirka 84 GWh för hela parken. Detta är ennågot bättre produktion än vid den alternativa utformningen av huvudalternativet.Den alternativa utformningen av den alternativa lokaliseringen förhåller sig tillden alternativa lokaliseringen på samma vis som är fallet med huvudalternativet.Detta innebär att påverkan på naturmiljö blir den samma i båda alternativen,liksom ljudpåverkan. Den visuella påverkan kommer att skilja sig något åt, ochpåverkan från skuggor kommer troligtvis att variera på liknande vis som var falleti förhållandet mellan huvudalternativ och alternativ utformning av huvudalternativet.25

NollalternativNollalternativet ska ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projektinte genomförs. Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras idet föreslagna området. Inga nya vägar dras i projektområdet och inget kablageinstalleras.Om ingen vindkraftsetablering kommer till stånd i området fortgår nuvarandemarkanvändning under förutsättning att ingen övrig exploatering tillkommer.Sögårdsfjället är utpekat i Tanums kommuns förslag till ny vindplan, och ingainvändningar har inkommit under samrådsskedet. Därför är det troligt att detkommer till stånd en vindkraftsetablering av något slag på Sögårdsfjället.Nollalternativet kan innebära att 92 GWh elproduktion per år produceras påannat sätt än med vindkraft, vilket kan ge negativa konsekvenser, bland annati form av större utsläpp av koldioxid, svavel, kväveoxider och stoft. Nollalternativetkan också innebära etablering av förnyelsebar energi på annan plats. Detnationella målet för vindkraftsproduktion får då uppfyllas genom etablering påandra platser i landet. De förutsagda samordningsvinsterna med skogsbruketuppstår inte, och lokala arbetstillfällen uteblir. Svensk Vindenergi har gjort beräkningarpå hur många arbetstillfällen drift och underhåll av verken skulle kunnatillföra. Totalt beräknas en vindkraftsutbyggnad kunna ge 1,25 årsarbetstillfällenper vindkraftverk (2,5 MW) under driftstiden, Svensk Vindenergi 2009.26

SAMMANFATTNINGINLEDNING 1UTREDNINGSALTERNATIV 2MILJÖKONSEKVENSER 3TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 4KÄLLORBILAGOR

Del 3: MiljökonsekvenserRedovisade miljökonsekvenser bygger på studier av tillgängligt kart- och arkivmaterial.Dessa har kompletterats med fältstudier, utredningar angående områdetsnatur- och kulturvärden samt kontakter med myndigheter, kommunen,nätägare, övriga projektörer, privatpersoner och lokala föreningar.AvgränsningDen miljöpåverkan som främst kan uppstå genom vindkraftsetablering är: förändradlandskapsbild; förändrade rekreationsupplevelser; påverkan på biologiskmångfald och kulturmiljöer; samt påverkan på människors hälsa genom att bulleroch skuggor uppstår. Därför ligger fokus i denna miljökonsekvensbeskrivning(MKB) på de ovan nämnda miljökonsekvenserna.Den viktigaste positiva effekten av vindkraft är produktion av förnyelsebar energioch därmed minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar.Vindkraftens positiva konsekvenser ligger på en nationell och global nivå,medan de negativa konsekvenserna begränsas till en lokal nivå.LäsanvisningAvsnitten som följer kommer i tur och ordning att behandla: Människors hälsaoch säkerhet; Landskapet ur ett brett perspektiv, med landskapsbild, friluftsliv,natur- och kulturmiljö; Resurser, som vindenergi, klimat och övriga naturresurser;samt Miljömål och sammanfattande miljökonsekvenser, där miljömål beskrivsoch en bedömning av påverkan på de viktigaste miljöfaktorerna sammanfattasi tabellform.För ökad tydlighet finns under varje rubrik tre underrubriker. Först beskrivs iNulägesbeskrivning hur det ser ut idag. Därefter beskrivs under Effekter och konsekvenservilken förändring projektet innebär. Slutligen presenteras Åtgärder föratt undvika eller minska miljöpåverkan.Med ”vindområde” eller ”vindpark” avses det område som avgränsas av denberäknade/preliminära 40 dB(A)-kurvan.28

Miljökonsekvenser – Människors hälsa och säkerhetI detta avsnitt beskrivs hälso- och säkerhetsaspekter. Hur vindkraftverk upplevsär till stora delar subjektivt. Studier om störning från vindkraftverk visar att detinte bara är ljudnivån i sig som har betydelse. Pågående forskning visar att andelenmänniskor som upplever sig störda av vindkraft varierar mellan olika delarav Sverige, Boverket 2009. Inställningen till vindkraft påverkar också i vilken gradman upplever störning. Det närboende oroar sig för är främst det visuella intrångetoch buller.Det finns två faktorer som är viktigare än andra för att vindkraftverk ska accepteras.Det ena är att verken är ”förankrade” i landskapet – att de uppfattas som ennaturlig del av sin omgivning och inte som ett främmande objekt som placerats”ovanpå” landskapet. Det andra är att verken fungerar och levererar energi. Uppföljningarav vindkraftsetableringar indikerar att det är viktigt att informera omproduktionen och om varför vindkraftverken står stilla när de gör det. När verkenväl är byggda är reaktionerna ofta mindre negativa än innan.LjudNulägesbeskrivningDe ljud som härrör från befintlig markanvändning och mänsklig aktivitet är begränsadeoch säsongsbetonade såsom jordbruk, skogsbruksåtgärder eller jakt.Delar av parken ligger jämförelsevis långt från vägar, men alla delar av parken ärpåverkat i olika grad av skogsbruket.Omedelbart söder om området går väg 164, och trafiken härifrån hörs inomdelar av parken. Riksdagen har i frågan om vägbuller beslutat och angett riktvärdenangående ny eller väsentligt ombyggd väg. Riktvärden för störande bullerinvid husvägg anges till 55 dB(A) och till uteplats i anslutning till bostad 75 dB(A),Vägverket 2009. Riktvärdena för vägbuller är alltså betydligt högre än de riktvärdensom gäller för vindkraftverk.Området är inte utpekat som Tyst område i ÖP. Däremot framhålls bland annatKynnefjäll och skogsområdena öster om Bullaresjöarna som större opåverkadeområden av vildmarkskaraktär, Tanums kommun 2002Effekter och konsekvenserProjektet innebär att en ny typ av ljud tillkommer i området. Vindkraftverk gerupphov till ljudnivåer som kan vara störande inom ett visst avstånd. NaturvårdsverketsRiktvärden för externt industribuller rekommenderar den tillåtna ljudnivånockså vad gäller vindkraftverk, Naturvårdsverket 1978. Vid bedömningar har i deflesta fall nattvärdet 40 dB(A) angetts som villkor av tillståndsmyndigheter. Under2009 har det dock kommit domar från Miljööverdomstolen som kan kommaatt innebära förändrad praxis när det gäller användningen av riktvärden i villkorför verksamheter.Största delen av ljudet från ett vindkraftverk alstras då bladen passerar genomluften, det så kallade aerodynamiska ljudet. Det aerodynamiska ljudet uppfattasav människan som ett svischande ljud. Det uppstår även ett mekaniskt ljud frånsjälva aggregatet. Dagens moderna verk har utvecklats så att ljudnivån, framförallt de mekaniska ljuden, är lägre än tidigare i förhållande till storlek på verken.Vindkraftverken är utrustade med kylsystem (vätskekylda eller luftkylda) för att29

undvika att aggregatet överhettas. Används luftkylda system kan det vid speciellaväderleksförhållanden innebära att fläktarna går och därmed alstrar ljud ävenvid tillfällen då vindhastigheterna är så låga att vindkraftverket inte startat.Om man befinner sig rakt under eller i omedelbar närhet av ett vindkraftverki full drift kan ljudnivån nå upp till cirka 55 dB(A). Det innebär att det går attföra ett samtal i normal samtalston, 60-65 dB(A), rakt under ett verk i drift. I Naturvårdsverkets,Boverkets och Energimyndighetens gemensamma rapport Ljudfrån landbaserade vindkraftverk 2001 redovisas exempel på ljudnivåer från vardagslivet,tabell 1.Tabell 1: Ljudnivåer från vardagslivet.Tabell 1: Ljudnivåer från vardagslivet0 – 15 dB(A) Svagast uppfattbara ljud30 – 35 dB(A) Bakgrundsnivå i bostadsrum med mekanisk ventilation50 – 60 dB(A) Medelljudnivå på mycket tyst gata60 - 65 dB(A) Samtal på kort avstånd65 – 75 dB(A) Landande jetflygplan på 1000 meters höjd80 – 85 dB(A) Snälltåg i 100 km/h på 100 meters avstånd85 dB(A) Risk för hörselskada vid långvarig exponering90 – 95 dB(A) Startande långtradare på 5 – 10 meters avstånd120 – 130 dB(A) SmärtgränsVindkraftverken hörs tydligare vid låga vindhastigheter eftersom det naturligabakgrundsljudet, vindbrus, lövprassel och annat, som i vissa fall maskerar ljudetfrån vindkraftverken är lägre vid dessa förhållanden. Ett vindkraftverk startarnormalt vid vindhastigheter på 3-4 m/s. Vid cirka 8 m/s blir bakgrundsljud somvindsus, lövprassel med mera högre än verkens eget ljud. Vindkraftverket hörstydligast inom ljudutbredningszonen vid vindhastigheter mellan 4 och 8 m/s.Berg och höjder kan dock ge lä, varvid den naturliga bakgrundsnivån blir lägreoch maskeringen försvinner.Studier om störning från vindkraftverk visar att det inte bara är ljudnivån i sigsom har betydelse för om man störs av ljudet. Om verken syns eller inte frånpunkten där man vistas samt vilken uppfattning man har om påverkan på landskapethar betydelse. Som tidigare nämnts påverkar också inställningen till vindkraft,synen och förväntningarna på landskapet och i vilken del av landet manbefinner sig i vilken grad man upplever störning, Pedersen 2007.Risken för att närboende upplever störande buller är ofta störst på kvällar ochnätter då bakgrundsnivåer från andra källor är låga och då markinversion kangöra att vindkraftverken går trots att det är vindstilla på marken. Även nattetidgäller riktvärdet 40 dB(A).Ljudberäkningarna görs enligt Naturvårdsverkets rekommenderade metod iLjud från landbaserade vindkraftverk, 2001. Beräkningen är gjord i WindPRO version2.6 vilket är ett vanligt förekommande program i Sverige och flera andraländer vid beräkning av ljudutbredning från vindkraftverk. I ljudberäkningen tasingen hänsyn till lä eller dämpande effekter från kuperad terräng och trädvegetation.Beräkningarna i denna MKB utgår ifrån verk med en totalhöjd på 170meter, tornhöjd på 120 meter, en rotordiameter på 101 meter och effekt på 2,3MW. Beräknade ljudkurvor redovisas i bilaga 1.Angivna värden i tillståndet för verksamheten reglerar hur mycket ljud närboendeska behöva tåla, oavsett beräkningsresultat. Projektören har ett ansvar införden kommande ägaren av vindkraftverken att beräkningarna stämmer med30

verkligheten, och ägaren har ansvar inför kringboende att uppsatta gränser inteöverskrids.I detta projekt har lokaliseringen av vindkraftverken utgått ifrån ett relativtstort avstånd till koncentrerad bebyggelse, och påverkan bedöms därför bli liten.Rekommenderade ljudnivåer vid bostadshus uppfylls vid båda utformningsalternativen.Etableringen innebär att det under en begränsad period kommer att pågå anläggningsarbetensom kommer att öka bullernivån och trafiken i området. Effektivbyggtid för hela vindkraftanläggningen beräknas till cirka två år, fördelat påtre till fyra etapper. Under denna period förekommer störningar främst genomtransporter vid vägbygge, vid byggnation av fundamenten samt transport avverken. Tunga transporter förekommer också i samband med resning av kranaroch vindkraftverk. Vindkraftverken transporteras i delar och transportekipagenär långa, vilket kan innebära kortvariga störningar för övrig trafik i närområdetunder monteringsperioden. Resningen av ett vindkraftverk tar normalt två tilltre dagar i anspråk, sedan ytterligare en dag att flytta lyftkranen till nästa plats.Sprängning kommer att ske i anslutning till verksplatser, och i mycket begränsadomfattning vid anläggning av nya vägar – med ett undantag, beskrivet i avsnittetResurser - Transporter och material nedan. Transporter som kan knytas tillvindkraftsanläggningens drift och underhåll beräknas ske vid några tillfällen perår.ÅtgärderDe bullerstörningar som vindkraftverk ger upphov till, minskas i första hand genomatt verken placeras på ett sådant avstånd från bebyggelse att den beräknadeljudnivån inte överskrider 40 dB(A). Verk med variabelt varvtal kan användasså att ljudnivån blir lägre vid låga vindhastigheter.Verken går att reglera till en lägre ljudnivå; dock minskar produktionen vid ensådan åtgärd. Om någon fastighet får för hög ljudnivå, ska det lösas genom attändra inställningarna för ett eller flera verk.Konsekvenserna av bullerstörningar under byggperioden kan minskas genomatt undvika sprängning och vägbyggnad med tillhörande transporter underkänsliga perioder, till exempel under den mest intensiva häckningsäsongenkänsliga fågelarter.Transporter som kan knytas till vindkraftsanläggningens drift och underhållbedöms ge en mycket begränsad störning och inga åtgärder föreslås.Ljudberäkning för projektet finns i bilaga 1. Även 30 och 35 dB(A)-kurvor redovisashär.SkuggorNulägesbeskrivningI dagsläget finns närmaste vindkraftverk vid Mungseröd, cirka 14 kilometer sydvästom det område där vindkraftverken planeras på Sögårdsfjället. Skuggornafrån dessa verk kan inte uppfattas på detta avstånd.Effekter och konsekvenserVindkraftverk ger, när solen belyser de roterande rotorbladen, upphov till svepandeskuggor. Dessa skuggor kan uppfattas på ett avstånd om cirka 1,5 kilometer,31

Ill. 7. Redovisning av de bostäder som enligt worst case-beräkningarna kommer att få mer svepandeskuggor än vad som rekommenderas av Boverket. En worst case-beräkning tar inte hänsyn till vindriktning,hur ofta det blåser och sannolikheten för att solen lyser. Därför brukar man generellt utgå ifrånatt värden i en worst case-beräkning ska minskas till 1/3 för att bli mer rättvisande. Skuggregleringkommer att installeras om det krävs för att de rekommenderade värdena inte ska överskridas. Se ävenbilaga 2.men då bara som diffusa ljusförändringar. På tre kilometers avstånd uppfattasingen skuggeffekt, Boverket 2009.Dessa svepande skuggor kan upplevas som störande eller stressande. Hur kraftigastörningarna blir beror på väder, vindriktning, topografi med mera. Riskenför störning är som störst vid lågt stående sol under vinterhalvåret och då verkenplaceras sydost till sydväst om objektet. Stora vindkraftverk roterar långsammareän de mindre verk som är vanliga på land idag. En långsammare rotation kange ett lugnare intryck och ger förhållandevis färre svepande skuggor under dentidsperiod solen passerar aktuell plats.Det finns inga fastställda svenska normer när det gäller hur mycket svepandeskuggor en närboende ska behöva utstå. I Tyskland finns riktlinjer för skuggeffekterfrån vindkraftverk, vilka används vid bedömningar även i Sverige. Enligtdessa rekommendationer bör vindkraftverk inte utsätta bostäder för mer än åttatimmars faktisk skuggtid per år, eller mer än 30 minuters skuggtid per dag. Ettfaktiskt värde på åtta timmar om året motsvarar vanligen ett teoretiskt värde om30 timmar om året, Boverket 2009. Vid behov kan automatisk skuggreglering installerasså ingen får mer än åtta timmar svepande skuggor per år. Under perioderdå skuggor kan verka störande kan verken stängas av för att minska påverkan.Beräkningar av skuggpåverkan för projekt Sögårdsfjället har genomförts i programmetSHADOW (WindPRO 2.6). Beräkningarna i huvudalternativet utgår frånverk med en totalhöjd på 170,5 meter, tornhöjd på 120 meter, en rotordiameterpå 101 meter och effekt på 2,3 MW. Sex fastigheter överskrider gränsvärden enligt32

modellberäkningen, bilaga 2. I WindPRO finns även möjlighet att ta fram en grafiskkalender som visar när fastigheter kan få skuggor. Den visar att de som får mestskuggor får dessa från tidig morgon till efter lunchtid, från augusti-september tillmars-april, tider som i vanliga fall inte uppfattas som så känsliga. En fastighet fåristället sina skuggor under eftermiddag från februari till maj, bilaga 2. Skuggberäkningenutgår från ett så kallat ”worst case” vilket innebär att solen lyser från soluppgångtill solnedgång, att vingarna är vända så att de alltid kastar maximalt medskugga, och att verket alltid är i drift. I verkligheten blir påverkan lägre då faktorersom varierande vindhastighet, molnighet och vegetation tillkommer. Efter ett årsvindmätning i området kan även en ”real case”-skuggberäkning göras. Utförligarebeskrivningar av skuggberäkningarna finns i bilaga 2.ÅtgärderVid behov kommer automatisk skuggreglering att installeras så inga närboendefår mer än åtta timmar svepande skuggor per år. Automatiken känner av vindhastighet,vindriktning och solljus. När förhållanden är sådana att rotorbladenger upphov till skugga, stängs vindkraftverket tillfälligt av för att det aktuellahuset ska slippa svepande skugga. Skuggberäkningar för projektet finns i bilaga2.LjusNulägesbeskrivningIdag finns inga större grupper av vindkraftverk i området. De ljuskällor som finnsidag utgörs av en mast för telekommunikation som är försedd med hinderbelysning.I övrigt är området relativt litet påverkat av ljuskällor. Området liggerrelativt långt från större samhällen. Till Östad är det sju kilometer, och till Dals Edär det 17 kilometer.Effekter och konsekvenserProjektet innebär att det tillkommer punktvis blinkande belysning i denna delav landskapet. Höjden på vindkraftverken gör att de är klart synliga ovan skogen.Vindkraftverken kan även ge upphov till reflexer som uppstår när solljus speglaspå rotorbladen och detta kan vara störande för närboende. Rotorbladen är påmoderna verk antireflexbehandlade, varför några störande reflexer inta ska behövauppstå.Vindkraftverk ska förses med hinderbelysning enligt särskilda bestämmelseri Transportstyrelsens (tidigare Luftfartsstyrelsen) författningssamling. Vindkraftverkenska vara målade med vit färg. Vindkraftverk med en höjd på upp till 150meter ska vara markerade med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning,gryning och mörker, men under dager behöver hinderbelysning ej varatänd. Vindkraftverk högre än 150 meter ska markeras med blinkande högintensivtvitt ljus under dager, gryning och skymning. På natten får ljusintensiteten reduceras.I en vindpark ska samtliga vindkraftverk som utgör parkens yttre gränsmarkeras enligt ovan. Övriga verk kan markeras med lågintensivt rött fast ljus omTransportstyrelsen inte beslutar om ytterligare markering i det enskilda ärendet,Transportstyrelsen 2008.För samtliga vindkraftverk i detta projekt har en maximal höjd på 180 meterangetts, då det i dagsläget inte är slutligt bestämt vilket fabrikat som kommer att33

upphandlas. De inre verken i parken kommer då att förses med fast lågintensivröd belysning och de yttre med blinkande högintensivt ljus som ställs ner i ljusstyrkanattetid.Hur många av dessa ljuspunkter som är synliga beror på var i landskapet manbefinner sig. Befinner man sig på långt avstånd kan man se flera av ljusen, menom man befinner sig i närområdet kan ljusen bara ses från vissa platser. I närområdetfinns inte den överblick man kan få på håll och alla verk är inte synligasamtidigt från en och samma plats.Tidigare har vindkraftverken kunnat ge upphov till reflexer genom att solljusspeglas på rotorbladen. Dagens vindkraftverk är antireflexbehandlade, så störandereflexer ska inte behöva uppstå.ÅtgärderOm det finns samlad bebyggelse inom fem kilometers radie ska högintensivt ljusavskärmas så att det inte slår i markytan närmre än fem kilometer från parken,Transportstyrelsen 2008.Ljuset från hinderbelysningen på verken kommer att skärmas av vid behov.Från försök med högintensiv belysning på Hud i Tanums kommun har framkommitatt man inte behöver skärma av, då belysningens konstruktion motverkar attljusstrålarna når marken inom fem kilometer.Problem med reflexer kommer sannolikt inte att uppstå, eftersom rotorbladenpå moderna verk är antireflexbehandlade. Inga åtgärder föreslås.KemikalieanvändningNulägesbeskrivningI dagsläget pågår ingen verksamhet i området som innebär användning av störremängder kemikalier. De kemikalier som kan komma ifråga härrör från skogsbruket.Effekter och konsekvenserDe kemikalier som används vid drift av vindkraftverk är olja, smörjmedel ochbatterier. I verkens växellåda (vid val av sådant fabrikat), hydraulsystem och vridväxelfinns olja. De stora verken innehåller totalt cirka 700-800 liter olja i verkmed växellåda och cirka 300-400 liter i verk utan växellåda. För vilka oljor ochandra kemikalier som används vid service av verken, se bilaga 5.Oljeläckage skulle kunna förorena intilliggande mark och grundvatten. Riskenför ett sådant läckage bedöms som mycket liten eftersom vindkraftverkets konstruktionär sådan att oljespill tas om hand inne i maskinhuset eller i tornet, ochinte kan nå omgivningen. Bottnen i maskinhuset är en gjuten, tät konstruktion.Om ett läckage inträffar, fungerar botten som ett kar, som samlar upp oljan. Karetär stort nog att samla upp all olja vid ett eventuellt haveri på växellådan. Tornetsnedre sektion sluter tätt mot fundamentet.ÅtgärderÖversyn av verken sker löpande och service utförs två gånger per år. Läckage avolja leder till omedelbart driftsstopp, besök av servicepersonal och omhändertagandeav oljan. I övrigt bedöms den tekniska utrustningen vara tillräcklig för attminimera riskerna vid olyckor.34

OlyckorNulägesbeskrivningOmrådet där vindparken planeras är idag skogbevuxen mark. De olycksriskersom föreligger idag är desamma som för alla områden där skogsbruk, jakt ochfriluftsliv bedrivs.Effekter och konsekvenserRiskerna för olyckor i anslutning till vindkraftverken är små. Energimyndighetenoch Räddningsverket skriver i rapporten Nya olycksrisker i ett framtida energisystematt kraftverken i sig knappast kan betraktas som riskabla, möjligen för deservicetekniker som i en framtid ska genomföra underhåll, Räddningsverket ochEnergimyndigheten 2007. Ett möjligt olycksscenario skulle kunna vara att kraftverketförstörs under en storm och att delar lossnar, men det bedöms som enosannolik händelse. Olyckorna med personskador vid svenska vindkraftverk harhittills handlat om säkerhetsvajrar som lossnat, klämskador och fall från ställningar.Allmänt bedöms nedisning och risk för iskast vara den mest påtagliga säkerhetsrisken.Nedisning uppträder främst i kallt klimat och ofta på högre höjder,men kan även inträffa i samband med speciella väderförhållanden som dimma/hög luftfuktighet följt av frost samt vid underkylt regn. För att minimera riskerför att allmänhet och egendom ska komma till skada är det lämpligt att det finnsett riskavstånd mellan ett vindkraftverk och platser där människor ofta vistas.Inom ett EU-forskningsprogram (WECO) om vindkraftsproduktion i kallt klimathar riskavstånd för iskast beräknats. Beräkningsmetoden ger ett avstånd på cirka350 meter vid en maximal vindhastighet om 25 m/s, vilket ligger under de rekommenderadevärdena för avstånd till bostäder på grund av buller, Boverket 2009.Riskbedömning bör göras lokalt bland annat utifrån de nedisningsförhållandensom kan förväntas på den aktuella platsen, hur ofta människor kan tänkas vistasvid verken och om det finns egendom som är särskilt känslig för skador. Inomforskningsprogrammet Vindval pågår nu studier i Jämtland om nedisningsproblematikunder svenska förhållanden. För att minska risken för iskast kan vindkraftverkutrustas med issensorer, avisningssystem eller signaler som varnar närverket startar.Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem. Detta innebär att verkenstannar om till exempel temperaturen blir för hög och att verken automatisktstängs av vid för hög vindhastighet för att de inte ska utsättas för alltförstora påfrestningar. Risken för brand och haverier minimeras därmed. I vindkraftverkenfinns även åskledare installerade, vilket minskar skaderisken vid åska. Påstora verk finns en hiss upp till maskinhuset så risken som tidigare fanns vid klättringenpå stege upp genom tornen är borta.Vindkraftverken är placerade relativt långt från bostäder, varför risken för skadortill följd av haveri, isbildning med mera bedöms vara liten.Bohusleden går som närmast 160 meter från de två sydostligaste verken. Ikommunens förslag till vindplan hänvisas till Boverkets remissversionen av vindkraftshandbokengällande säkerhetsavstånd, Tanums kommun 2009b. Enligtinternationella rekommendationer bör ett skyddsavstånd på 1,5 x totalhöjdentillämpas på platser där isbildning sker regelbundet och allmänheten rör sig frekvent.35

ÅtgärderRegelbunden service och underhåll minskar risken för olyckor och kommer attutföras enligt tillverkarens direktiv. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem.Vid driftstopp larmas driftansvarig som undersöker vindkraftverketinnan det kan startas på nytt.Vid infartsvägarna till vindkraftverken samt vid den del av Bohusleden sompasserar parken kommer informationsskyltar att sättas upp. I övrigt föreslås intenågon specifik åtgärd. Kommunen ansvarar för att bedöma behovet av riskavståndoch om någon särskild riskanalys behöver göras. Vägverket föreskriver ettskyddsavstånd motsvarande totalhöjden på verken till alla allmänna vägar, menställer inga krav på avisningssystem eller liknande.36

Miljökonsekvenser – LandskapetI denna del behandlas olika aspekter av landskapet: landskapsbild, naturmiljö,kulturmiljö och friluftsliv.Visuell påverkan – landskapsbildNulägesbeskrivningSjälva Sögårdsfjället och områdena norr och söder härom utgörs av en tämligenflack platå. Inom delar av parken, företrädesvis i den sydvästra delen, är landskapetutan större ingående höjdskillnader. Uppstickande mindre höjder ochbart berg avlöses av mindre och större fuktiga partier, i högre utsträckning i dennordöstra delen av parken. Området består av skogs- och våtmark, med endastmindre öppna partier med bebyggelse och jordbruksmark i norr, väster och söder.Från Sögårdsfjället sluttar terrängen påtagligt ner mot Norra Bullaresjön iväster.Några områden med landskapsbildsskydd finns inte i omgivningarna. De förturismen utpekade områdena, till exempel Bullaresjöarna och Kynnefjäll, beskrivssom ”orörda” och av ”vildmarkskaraktär”. Det finns tre riksintressen förnaturmiljövården i de närmaste omgivningarna. Höjaremyrarna har inga betonadelandskapliga värden. Bullaresjöarna med omgivande branter beskrivs som”vackra” och ”mäktiga”. Landskapsbilden vid Kynnefjäll med Kynne älv beskrivssom ”storslagen”. Se vidare under rubriken Naturmiljö.Objekt i landskapet av liknande karaktär som vindkraftverk är en mast för telekommunikation,belägen söder om området vid väg 164.Effekter och konsekvenserSynligheten för vindkraftverk i landskapet beror bland annat på avstånd och topografi.I till exempel ett fjällandskap, med stora höjdskillnader och låg vegetation,kan vindkraftverk vara synliga över stora avstånd. Synligheten varierar medvar i landskapet man befinner sig. I dalar gör vegetation och topografi att synlighetenminskar, men från höjder i omgivningarna kan verken vara väl synliga överflera mils avstånd, Naturvårdsverket 2005.I Naturvårdsverkets utförda landskapsbildsanalys anses vindkraftverk dominerasynintrycket inom ett avstånd om cirka 2,5 kilometer. Utanför denna zonbörjar verken uppfattas som objekt i landskapet. Vid ett avstånd på en mil inverkarväder och ljus på verkens synlighet, Naturvårdsverket 2005.Boverkets remissversion av Vindkraftshandboken behandlar också vindkraftensinverkan på landskapsbilden. Där beskrivs synligheten indelad i olika zoner.I närzonen 0-4,5 kilometer kan verken bli ett dominerande element. I en mellanzon,4,5-10 kilometer varierar synbarheten med topografi och vegetation. Inomfjärrzonen, 10-16 kilometer, kan verken synas tydligt i öppna landskap men iett mer varierat och kuperat landskap minskar generellt dominansen. Den yttrefjärrzonen, mer än 10-16 kilometer, påverkas generellt i låg grad av vindkraftverk.Verken kan ses som små företeelser vid horisonten, men kan vara svåra attskilja från andra element i landskapet. Siffrorna gäller vindkraftverk med en höjdpå upp till 150 meter, Boverket 2007.I Vindkraftshandboken behandlas vindkraftens inverkan på landskapsbildenutifrån den europeiska landskapskonventionen, vilken lyfter fram landskapets37

Ill. 8. Fotomontage taget från de öppna markerna kring kulturmiljön Sögård, med 170-meters vindkraftverk.De två västligaste verken kommer att synas över trädtopparna. För övriga fotomontage sebilaga 3.sociala betydelse och understryker vikten av att människor kan delta aktivt i värderingoch förvaltning av landskapet, Boverket 2009.Upplevelsen av vindkraft är individuell och beror bland annat på hur områdetkring verken ser ut. Avståndet till verken, landskapet, vegetationen och placeringenav verken är viktiga faktorer för upplevelsen. Dagens stora verk roteraravsevärt långsammare än små verk och ger därför ett lugnare intryck. Det äromöjligt att på ett objektivt sätt värdera hur boende och besökare i områdetkommer att uppfatta vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden. Frågan omvisuell dominans får avgöras utifrån betraktarens plats i landskapet. Med positivsyn på vindkraft som energikälla uppfattas vindkraftverk ofta som vackra, menär nyttan med vindkraft oklar uppfattas de ofta som störande inslag i miljön.Vindparken kan ge en positiv bild av Tanums kommun som miljökommun.Omgivningarna kring Sögård har utpekade värden av kulturlandskapskaraktär.Från Sögård kommer dock parken på grund av topografin att synas mycketlite. De två västligaste verken, verk 2 och 3, kommer att vara synliga, och på ytterligarefyra verk kommer rotorbladen att synas över trädtopparna. Terrängensluttar starkt från fjället ner mot Norra Bullaresjön, och markerna är öppna. Dengivna betraktelsriktningen är neråt, västerut över sluttningen och sjön, inte österutupp mot skogen och verken. Bedömningen är att vindparken kommer attha liten visuell påverkan på kulturmiljön kring Sögård.Även ett område på västra stranden av Norra Bullaresjön, mellan Skrammestadoch Hovsäter, har utpekade värden av samma typ. Området ligger på ett avståndfrån vindparken av mellan tre och 5,5 kilometer, vilket innebär att det befinner sigi gränsen mellan när- och mellanzon. Vindparken kommer att vara väl synlig överBullaresjön från Västeröd, liksom från många ställen längs Norra Bullaresjöns västrasida, men kommer knappast att dominera synintrycket. Topografin i området istort, med sina bitvis dramatiska höjdskillnader mellan fjäll och sjö, kan i sig betraktasha en relativt stor tålighet mot en vindkraftsetablering. Synbarheten kommeratt variera beroende på var man befinner sig, och hur man rör sig i landskapet.Inga boendemiljöer i närheten kommer att omges av verk i flera riktningar.38

Vid anläggandet av verksplatser kommer delar av höjderna där verken placerasatt ändra karaktär. För uppställning och vid montering av verken krävs enplan yta och ojämnheter kräver sprängning och utfyllnad. Detta ger en viss permanentförändring av landskapets form.Landskapsbilden kommer att förändras om den planerade etableringen genomförs.Den visuella påverkan kvarstår så länge vindkraftverken står på platsen.Den tekniska livslängden för ett verk är 20 till 30 år och därefter monteras dener. Alternativt görs en ny tillståndsansökan för att få förnya parken och fortsättadriften.För att åskådliggöra påverkan på landskapsbilden har fotomontage tagitsfram. Dessa visar hur verken kommer att se ut från olika platser, utifrån de förhållandensom är planerade i projektet. Exempel visas i illustration 8 samt på omslaget.Övriga fotomontage samt illustration över varifrån fotona är tagna återfinnsi bilaga 3.ÅtgärderGenom att välja att etablera färre stora verk blir den visuella påverkan på landskapsbildenlägre än om man valt flera mindre verk för att utnyttja vindenergin iområdet. Dessa större verk roterar också långsammare än mindre verk.Tanums kommun har i sitt förslag till vindplan undantagit området söder omväg 164, vilket innebär att den som färdas på vägen endast kommer att ha vindkraftverkpå sin ena sida. Kommunen har även valt att inte ha några verk västerom vägen mellan Fagerhult och Vassbotten, för att minska den visuella påverkanpå Norra Bullaresjön.FriluftslivNulägesbeskrivningDet friluftsliv som bedrivs i närområdet är främst knutet till fiske, och i viss månkanoting, i de större sjöarna. Bohusleden passerar söder och öster om området.Den planerade vindparken, och området runt den planerade vindparken, är områdensom kan nyttjas av närboende för vanlig närrekreation som promenader,svamp- och bärplockning med mera.Hela vindparken ligger inom utpekat stort opåverkat område, tillsammansmed hela området mellan Bullaresjöarna och Kornsjöarna.Området ingår i sin helhet i område med särskilda hushållningsbestämmelserenligt MB 4 kap. Bestämmelserna innebär stor restriktivitet mot exploatering.Kring Bullaresjöarna anses bestämmelserna framför allt vara till gagn för fritidsfisket,Tanums kommun 2002. Nästan alla större sjöar och vattendrag i närområdetutgör fiskevårdsområden. Det närmaste av dessa är Norra Bullaresjön.Bullarelandskapet och Södra Kornsjön är av riksintresse för det rörliga friluftslivet,liksom Kynnefjäll i söder. Bullaresjöarna beskrivs erbjuda ”möjligheter tillkanotfärder utmed orörda stränder och rika tillfällen till fritidsfiske.” På Kynnefjällframhålls de goda möjligheterna till långvandringar med tillfällen till bär- ochsvampplockning, fiske och naturstudier, Tanums kommun 2002.Effekter och konsekvenserFriluftslivet påverkas främst genom visuell påverkan och förändrad ljudnivå. Upplevelsenav landskapet kan påverkas på relativt stora avstånd från en vindpark.39

Påverkan på friluftsliv och turism har studerats i flera länder, men man kan intedra några entydiga slutsatser.En studie i Härjedalens kommun behandlar fjällturisters attityder till vindkraft,Hörnsten 2002. Det friluftsliv och den turism som i Härjedalsstudien visade sigvara mest känslig för vindkraft var vandring och turskidåkning. I undersökningensvarade 10-20% av turisterna att de säkert skulle undvika västra Härjedalen omvindkraften byggdes ut enligt de fotomontage som följde med enkäten. Ytterligare20% svarade att de troligen skulle undvika området. Om man inte såg verkenmen visste att de fanns i området uppgav 80-90% att de skulle vara positivaeller neutrala till att turista där det finns vindkraftverk.En annan studie utfördes 2002 i Skottland, i områdena Argyll och Bute där detredan fanns utbyggd vindkraft. De besökande tillfrågades om varför de besökteområdet, om de hade sett eller var medvetna om vindkraftverken i omgivningen,och om de kunde tänka sig att besöka området igen. Nästan hälften (48%)av de svarande sade att de hade kommit till området på grund av dess vackralandskap. På frågan om vilka aspekter hos området de uppskattade svarade 83%landskapsbilden. Man fick också svara på vad som var oattraktivt, och 71% svaradeatt det inte fanns någonting de reagerade negativt på, medan 3% svarade”nedskräpning”, Mori Scotland 2002.Två av fem personer som medverkade i den skotska studien visade sig varamedvetna om vindparkerna, medan tre av fem inte var det. Av de som var medvetnakunde drygt hälften inte komma ihåg var de hade sett verken. De som varmedvetna om vindparkerna fick också svara på vilken inverkan vindkraftverkenhade på deras uppfattning om Argyll som besöksmål. Två av fem (43%) tyckteatt vindkraftverken hade en positiv effekt, och lika många ansåg att effekten varbåde positiv och negativ. Färre än en av tio (8%) ansåg att effekten var enbart negativ.När besökarna tillfrågades om vindkraftverken i Argyll påverkade huruvidade skulle återbesöka området, svarade 91% att det inte hade någon betydelse.Majoriteten (80%) svarade också att de skulle vara intresserade av att besökavindparkerna om de gjordes tillgängliga för allmänheten med hjälp av ett besökscenter,Mori Scotland 2002.Om den planerade etableringen genomförs kommer landskapsbilden ochljudbilden att förändras. Hur detta påverkar upplevelsen av att vistas i områdetberor till stor del på målet med aktiviteten. Är man ute på en motionspromenadpåverkas man mindre av ljudet från vindkraftverk än om målet för promenadenär att stanna och njuta av stillheten på en viss plats. Så länge man är i rörelsehar ljudet från kläder, stegen, underlaget och ljud från omgivande växtlighet enmaskerande effekt som försvinner när man stannar.Etableringsfasen innebär att det under en begränsad period kommer att pågåanläggningsarbeten som kommer att öka bullernivån och trafiken i området.Störningarna uppstår främst på grund av tunga transporter och sprängningar.Detta behandlas utförligare i avsnittet Ljud.Bohusleden går som närmast 160 meter från de två sydostligaste verken i parken.Leden går inom preliminär 40 dB(A)-kurva under en sträcka av två kilometer,men i denna del går den även i omedelbar anslutning till väg 164, och är alltsåredan påverkad av buller.Campingplatsen vid Vassbotten ligger över 4,5 kilomer från närmaste vindkraftverk,det vill säga på gränsen mellan när- och mellanzon. Campingen och40

adplatsen är dock belägna omedelbart norr om Hogsnäset, som delvis är ganskahögt. Topografi och växtlighet kommer att dölja verken till största del, ochpåverkan från vindparken på campingplatsen bedöms som mycket begränsad.Däremot kommer större eller mindre delar av parken att vara synlig från självaBullaresjön, vilket skulle kunna ha påverkan på båtlivet som bedrivs. Från detvästligaste verket är det 1,5 kilometer till närmsta strandkant, och mellan fyraoch fem kilometer till syd- respektive nordspets av Norra Bullaresjön. På NorraBullaresjön kommer ljudnivåerna att underskrida 30 dB(A), vilket är mindre änbakgrundsljudet i ett bostadsrum med mekanisk ventilation. Bedömningen görsatt parken kommer att ha liten påverkan på båtlivet, detta på grund av karaktärenpå det storskaliga landskapet och på avståndet till parken.Tanums kommun menar att utpekat område vid Sögårdsfjället till viss del redanär bullerstört av väg 164; att endast en mindre del av det stora opåverkadeområdet berörs; och att landskapets storskalighet bedöms kunna tåla en vindkraftsetableringbättre än många andra delar av kommunen, Tanums kommun2009b.ÅtgärderKommunen har justerat området i planförslaget, det västligaste verket är borttagetoch parken sträcker sig därmed inte väster om vägen mellan Fagerhult ochVassbotten. Därigenom minskas den visuella påverkan på Norra Bullaresjön.De hänsynsåtgärder som angivits under tidigare rubriker, främst Ljud ochLandskapsbild, kan anses gälla även friluftsliv och turism då det handlar om upplevelseaspekter.Fotomontage har tagits fram i samråd med Länsstyrelse och kommun för attvisa visuell påverkan på miljöerna vid campingplatsen vid Vassbotten, samt frånHöjaremyren norr om området, bilaga 3.KulturmiljöNulägesbeskrivningDe kulturmiljöer som är utpekade och uppmärksammade kring Sögårdsfjället äri huvudsak kopplade till den äldre bebyggelsestrukturen och jordbrukslandskapeti Bullarebygden och runt Kynnefjäll, illustration 9. I Tanums kommun finns iområdet fem kulturmiljöer som är kommunalt utpekade som skyddsvärda. Dettagäller gårdsbebyggelserna vid Sögård, Flötemarken respektive Västeröd; Fagerhultskapell; samt Västra Bullarestranden. Kulturmiljöer i Munkedals och Dals-Edskommuner i relativ närhet till Sögårdsfjället utgörs av Keddebo vid Södra Kornsjöni Munkedals kommun, samt dalgången Töftedal-Gesäter i Dals-Ed kommun.I dessa områden finns även regionalt värdefulla odlingslandskap utpekade avLänsstyrelsen i Västra Götaland, och dessa överensstämmer i stort med de kommunalakulturmiljöerna.I Tanums kommuns Kulturminnesvårdsprogram från 1984 pekas Sögård, Västerödoch Flötemarksön ut. Samma områden är även utpekade som värdefullaodlingslandskap. Själva byn Sögård, en kilometer väster om vindparken, finnsomnämnd på 1500-talet. Miljön kring Västeröd ligger 4,5 kilometer sydväst omvindparken. Namnet Västeröd stammar troligen från tidig medeltid, men kringBullaresjöarnas stränder finns mängder av fornlämningar, bland annat gravar,som visar att människor bott kring sjöarna även långt innan dess. Miljön på41

42Ill. 9. Registrerade kulturmiljöer i närområdet kring Sögårdsfjället. Även bevarandevärt odlingslandskap och utpekade ängs- och hagmarker visas på kartan. Preliminär 40dB-kurvaredovisas.

Flötemarksön, som ligger cirka 4,5 kilometer sydöst om vindområdet, stammartroligen från 17- eller 1800-tal. Tanums kommun 1984. Flötemarksön är även avriksintresse för kulturmiljövården, och beskrivs som en välbevarad torpmiljö påutmark till medeltida kolonisationsgårdar. Västra Bullarestranden, cirka sju kilometersydväst om vindområdet, är av riksintresse för kulturminnesvården pågrund av att det är ett sammansatt område med lång kontinuitet. Jordbruksbygdenoch bebyggelsen vid kulturmiljön Keddebo i Munkedals kommun liggersom närmast sex kilometer från vindparken.Områdena vittnar om hur skogsbygderna har nyttjats under äldre tider ochhur gårds- och bymiljöerna har utvecklats från medeltid fram till idag. Sögårdoch Västeröd är byar som ligger centralt i bygderna, medan Flötemarken är enutmarksmiljö. Den västra stranden av Bullaresjön utgörs av ett sammanhängandeodlingslandskap med äldre bebyggelse, fornlämningar och kulturmiljöer.Detsamma gäller för Töftedal-Gesäter i Dals-Ed, som närmast belägen 7,5 kilometerfrån Sögårdsfjället.Avståndet till huvudkyrkan i Naverstad socken ledde till att människorna iskogsbygden på Bullaresjöns östra sida reste en egen kyrkobyggnad på 1920-talet;Fagerhults kapell. Kapellet ligger drygt 800 meter söder om det närmasteverket, strax söder om väg 164, Tanums kommun 1984.Inom och i anslutning till projektområdet fanns endast ett fåtal forn- och kulturhistoriskalämningar registrerade före utredningen. En fångstgrop och ett röjningsrösestärker bilden av det typiska utmarkslandskapet, medan till exempelgravar i form av rösen berättar om ett annat brukande av området.Rio Kulturkooperativ har på uppdrag av Rabbalshede Kraft utfört en arkeologiskutredning och naturvärdesbedömning för projekt Sögårdsfjället, Andersson,Gerre, Östlund 2009. Under april och september-oktober 2009 utreddesverksplatser och anslutningsvägar till dessa. Det primära syftet med utredningenav kulturmiljön var att utreda förekomsten av okända fornlämningar och kulturhistoriskalämningar inom området, samt utgöra grund för detaljutformningenav parken.Under utredningen har Rio Kulturkooperativ inom projektområdet registrerat36 forn- och kulturlämningar. De utgörs av 32 gränsmärken, en vägmarkering, enhusgrund, en stensättning och ett stenbrott. 25 av gränsmärkena samt stensättningenbedömdes som fasta fornlämningar, resterande som övriga kulturhistoriskalämningar. Andersson, Gerre, Östlund 2009.Landskapet inom och i anslutning till utredningsområdet präglas av sin brukningshistoria.Forn- och kulturlämningarna visar att området nyttjats av människorfrån metalltid och framåt. Flertalet av lämningarna är från historisk tid ochger antydningar om den viktiga resurs som utmarken varit för gårdarna.Effekter och konsekvenserPåverkan på de utpekade kulturmiljöerna kommer att begränsas till en visuell,tidsbegränsad och reversibel påverkan. Den visuella påverkan kommer att varieraberoende på var i området betraktaren befinner sig.Riksintressena Flötemarksön och Västra Bullarestranden kommer troligtvisatt påverkas i liten utsträckning. Topografi och växtlighet kring miljön på Flötemarksönkommer troligen att göra att verken kommer att synas i låg grad. MiljönVästra Bullarestranden har en karaktär som påminner mer om miljön kring43

Väseröd, men ligger på ett mycket större avstånd från parken. Blickfånget kommertroligtvis att utgöras av Södra Bullaresjön i öster, snarare än av vindparkenmer än sju kilometer åt nordnordost.De kommunala kulturmiljöerna kommer att påverkas visuellt i olika grader. Pågrund av landskapets karaktär, och beroende på hur betraktaren rör sig i landskapet,kommer vindkraftverken att variera från dominerande till osynliga. Ävendenna påverkan är tidsbegränsad och reversibel. De delar av Sögård som ärbelägna närmast vindparken ligger 600 meter från denna. Genom att en gårdSögård, belägen inom en kulturmiljö, får ekonomisk ersättning genom vindkraftetableringen,kommer möjligheterna för ett fortsatt öppet jordbrukslandskapatt utgöra en positiv påverkan på kulturmiljön.Påverkan på fornlämningar och kulturlämningar kommer att vara liten. Lokalpåverkan på kulturvärden undviks genom att verksplatser och vägar har anpassatsefter genomförd kulturmiljöutredning. Hänsyn har tagits enligt Åtgärdernedan. Lämningarna utgör ingen konflikt med huvudalternativet.Fornlämningar är skyddade enligt kapitel 2 i Lag om kulturminnen mm (KML)och genom miljöbalkens (MB) generella hänsynsregler, där stor vikt läggs vidhänsyn till kulturlämningar och kulturmiljöer. Ansökan om ingrepp i lämningarlämnas till Länsstyrelsen.ÅtgärderVerksplatser och vägar har anpassats efter den kulturmiljöutredning som genomförts.Hänsyn har tagits enligt nedan. Detta redovisas också på illustration 10.44• Verksplats 12 har justerats för att undvika påverkan på lämning 17, en täkt iform av ett litet stenbrott.• Väg söder om verksplats 4 justeras för att undvika påverkan på lämning 5, envägmarkering, och lämning 6, ett gränsmärke.• Vägdragning öster om verk 6 förläggs norr om och nedanför lämning 3, ettgränsmärke.• Verksplats 10 har justerats för att undvika påverkan på lämning 23, ett gränsmärke.• Vägen söder om verksplats 7 dras öster om lämning 11, ett gränsmärke.• Verksplats 7 justeras söderut, för att undvika påverkan på lämning 24, ettgränsmärke.• Verksplats 8 har justerats åt sydväst, för att undvika påverkan på lämning 15,en stensättning. Även lämning 14, ett gränsmärke, aktas från påverkan.• Verksplats 9 justeras för att undvika påverkan på lämning 2 och 16, två gränsmärken.• Verksplats 13 justeras åt nordost, för att undvika påverkan på lämning 37, ettgränsmärke.• Verksplats 14 har justerats för att undvika påverkan på lämningarna 27-36,gränsmärken och vägmarkeringar.• Väg väster om verksplats 16 justeras åt norr för att undvika påverkan på lämning25, ett gränsmärke.Området har som helhet blivit utpekat som vindkraftsområde i Tanums kommunsförslag till ny vindplan, Tanums kommun 2009b. Planen innebär i sin nuvarande

45Ill. 10. Kartan redovisar resultaten från den arkeologiska utredning som gjorts. Hänsyn tas till alla inmätta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Utredningsområdeoch preliminär 40dB-kurva redovisas också.

utformning bland annat att en tidigare västligare utsträckning strukits. Dettainnebär i sin tur att det verksförslag som tidigare låg en kilometer öster om NorraBullaresjöns östra strand har utgått, vilket innebär lägre visuell påverkan på NorraBullaresjön och framförallt dess västra strand.Fotomontage har tagits fram i samråd med Länsstyrelse och kommun för attvisa visuell påverkan på kulturmiljöerna vid Sögård och Västeröd, se omslaget,illustration 8 samt bilaga 3.NaturmiljöNulägesbeskrivningRio Kulturkooperativ har på uppdrag av Rabbalshede Kraft utfört en naturvärdesbedömninginom området för vindkraftsutbyggnad. Syftet med naturvärdesbedömningenvar att översiktligt inventera och bedöma naturmiljöerna inom ochi anslutning till vindparken.Området utgörs av skogsmark som är högt beläget. På höjderna växer hällmarkstallskogaroch i de lägre delarna finns våtmarkskomplex. Området dominerasav produktionsskogar.Dokumenterade naturvärden i vindområdet består av sumpskogar och våtmarker.I den östra delen av vindområdet finns ett våtmarkskomplex, Orremossen,som är utpekat i Länsstyrelsens våtmarksinventering. Det har naturvärdesklass2, höga naturvärden, med svag lokal hydrologisk påverkan. Inga andra känsligabiotper finns utpekade i området, Länststyrelsens och Skogsstyrelsens GIS-tjänster2009.Strandskydd inom eller i anslutning till vindområdet gäller i norra delen ochösterut, vattenflödena mellan Möretjärn, Bocketjärn respektive Lilla Öretjärntill Norra Bullaresjön, samt Stora Öretjärn. De är även utpekade som ekologisktkänsliga i Tanums översiktsplan, Tanums kommun2002.Odlingslandskap av högt bevarandevärde med värdefulla ängs- och hagmarkerfinns vid Sögård;i ett område nordväst om vindområdet; samt Flötemarksön, cirka fem kilometersydost om vinområdet. Påverkan på dessa landskap är endast visuell och tas därförupp i avsnittet Landskapsbild.I vindparkens omgivningar finns fyra riksintresseområden för naturvård, varavett är Höjaremyrarna (NRO 14018), detta sammanfaller delvis med vindområdetsnordöstra del. Höjaremyrarna är ett mosaikartat våtmarkskomplex medett högt värderat kärr och ett antal sumpskogar. Förutsättningar för bevarandeär att hydrologin inte förändras genom exempelvis avverkning av sumpskogaroch dikning. Kommunen föreslår att området skyddas genom naturreservatsbildning.Vindområdets västra del angränsar till Bullaresjöarna (NRO 14017) vars värdenär dess geologiska särart, unika laxstam och rika fågelliv. Här finns rikt medrovfågel och korp, häger är en karaktärsfågel. De variationsrika stränderna utgörfina sträckmiljöer. För att bevara värdena riksintresset bör åtgärder som påverkarvattenkvaliteten och hydrologin negativt undvikas.Kynnefjäll med Kynne älv (NRO 14024) är beläget cirka 2,5 kilometer sydöst omvindområdet. Det är ett stort skogsområde med varierade miljöer, som mossar,fukthedar och ljunghedar. Fågellivet är rikt. Arter som orre, fiskgjuse, kricka, nattskära,storlom och mycket ugglor förekommer spritt i området. För att säkerställa46

värdena bör skogsbruk bedrivas med naturvårdshänsyn och vattenkvalitetenbevaras.Bredmossarna (NRO 140 23), cirka fyra kilometer söder om vindområdet, utgörsav en stor öppen myr som är tämligen opåverkad och ingår även i Natura2000-nätverket.Höjaremyren i norr samt Bullaresjöarnas riksintresseområde för naturvård täcksäven av område med Särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap MB.De föreslagna vägsträckningarna sammanfaller till viss del med befintligaskogsvägar eller skotarspår. Skotarspåren går delvis i fuktiga passager och är påvissa ställen så djupa att områdets hydrologi påverkats.Effekter och konsekvenserIngreppen i naturmiljön blir cirka 0,5 ha per vindkraftverk i form av nya vägar,fundament samt uppställningsplats för lyftkran. Vegetation inom den sammanlagdaytan för vägar, platsen för byggandet av vindkraftverken, arbets- och körytorkommer att avlägsnas i samband med etableringen. Efter uppförandet placerasvegetationen tillbaka på vägkanter, runt fundament och på mobilkranensuppställningsyta för att minska ingreppet i naturmiljön. Val av förankringsmetodpåverkar till viss del hur stora markingreppen blir. Etableringsplatserna krävercirka 350 m² till fundament och ytterligare cirka 2 000 m² som uppställningsytaför varje verk i samband med montering. Etableringsplatsen är den yta som behövsvid monterandet av verket, den yta som utgör verksplats kommer att varamindre när verken väl är uppförda. När fundamenten är färdigbyggda kommerde att täckas med jord och/eller material från platsen, så de kommer bara att varasynliga under byggskedet.Viss sprängning kommer att krävas vid väganläggning, men detta sker, medett undantag beskrivet i avsnittet Resurser - Transporter och material, mycket begränsat.Syftet är att få en hållbar väg som följer landskapet och ger så små ingreppi fuktiga miljöer som möjligt. Vid dragning av de nya vägarna kommersärskild hänsyn att tas för att undvika ingrepp i känsliga biotoper.De registrerade sumpskogarna som ligger i vindområdet ligger som närmast100 meter från närmaste verk, söder om verk 12. Den södra av de befintliga infartsvägarnapasserar också denna sumpskog. De ingrepp som kommer att görasi sumpskogen begränsar sig till viss rätning och breddning av den befintligavägen. I den naturvärdesbedömning som har utförts görs bedömningen att projektetinte kommer att påverka denna sumpskog, med de hänsynsåtgärder somplaneras vid anläggning och breddning av vägar.Vägdragningar passerar vattendrag och fuktstråk inom det utpekade våtmarksobjektetOrremossen på två ställen mot verk 7 och 8, se illustration 11.Vägpassager vid mindre fuktsråk förekommer även på ett antal ställen utanförvåtmarksobjektet. Stor hänsyn vid anläggandet av vägar planeras för att undvikaavvattning och påverkan på områdets hydrologi. Hänsyn till vattendrag ochfuktstråk i området redovisas under avsnittet Åtgärder nedan.Riksintresset Höjaremyrarna sammanfaller delvis med den norra delen avvindområdet. Inga verksplaceringar eller vägar kommer att anläggas i riksintresset.Om de hänsynsåtgärder som beskrivs i naturvärdesbedömningen följsbör inte projektet påverka Höjaremyrarna och dess hydrologi. Hänsyn vid passagerav våtmarker och fuktstråk redovisas under avsnittet Åtgärder nedan. Inga47

Ill. 11. Vy över den del av Orremossen där vägen är tänkt. Vägen ska dras från den punkt fotografen står,till den uppstickande bergklack som syns till vänster i bild. Detta innebär passage på det smalaste stället.Foto mot nordost.strandskyddade vattendrag berörs av vägar eller verksplatser. Visuell påverkanpå Höjaremyrarna beskrivs under rubriken Landskapsbild.Riksintresset Bullaresjöarnas värden är starkt knutna till strandmiljöerna meddess rika fågelliv och den unika laxstammen. Närmaste verk ligger 1,5 kilometerfrån strandmiljöerna och det kan ses som tillräckligt skyddsavstånd för fågelarternai riksintresset. Projektets inverkan på övriga naturvärden i riksintressetbedöms som låg. Avståndet till riksintressena Kynnefjäll med Kynne älv ochBredmossarna är 2,5 respektive 4 kilometer. Då projektet endast innebär en vissvisuell påverkan och inte medför några åtgärder i eller i anslutning till riksintressena,bedöms projektets inverkan på dem som låg.I den utredning av områdets naturvärden som utförts, föreslås justeringar föratt undvika påverkan på naturvärden, Andersson, Gerre och Östlund 2009. Dragningav vägar och slutlig placering av verk sker med anpassning till resultatet avnaturinventeringen.De störningar och skador på naturmiljön som kan uppkomma i samband medbyggskedet bedöms bli begränsade med de hänsynsåtgärder som planeras. Dethandlar främst om temporära bullerstörningar eller risk för körskador på markytorsom angränsar till verksplatser och vägar. Graden av störning beror i hög gradpå när anläggningsarbeten utförs. För att begränsa konsekvenserna för hydrologimed mera kan etableringsperioderna förläggas till lämpliga årstider, speciellti närheten av fuktiga marker eller på annat sätt känsliga biotoper.ÅtgärderVerksplatser och vägar har justerats enligt resultatet av naturvärdesbedömningen.Hänsyn kommer att tas enligt nedan för att undvika ingrepp i känsliga biotoper.Hänsynen redovisas också på illustration 12.1) Västra infartsvägen mot verk 12 passerar ett litet grustag. Vägen justeras föratt undvika grustaget.2) och 3) utgörs båda av grov, äldre tall. Dessa ska undvikas vid vägdragning.48

49Ill. 12. Redovisning av resultaten av den genomförda naturvärdesbedömningen, samt den hänsyn till naturvärden som kommer att tas vid byggnationen av parken. De gröna ochröda markeringarna i vägdragningen ska ses som ungefärliga upplysningar. Även den vägsträcka där det planeras utökad sprängning för att åstadkomma bergkross till hela parkenär markerad. Naturhänsynen finns listad under Naturmiljö – Åtgärder. De blå punkterna visar partier där väg planeras över blöta eller fuktiga partier. Här tas generell hänsyn ävenbeskriven under Resurser – Vägar och ledningsdragning. Strax norr om verk 8 passerar vägen avrinningar från Orremossen, där åverkan skett genom både dikning och körning medskogsmaskin. Här planeras restaurerande åtgärder vid vägbygge.

4) Vid verksplats 4 ska markarbeten undvikas närmare branten i nord ochnordväst än 10-15 meter. Linjen på detaljkarta illustration 5 är inritad i kanten avbranten.5) Infartsväg från söder mot verk 12 utgörs av en befintlig väg. Denna passeraren registrerad sumpskog. Breddning och rätning av detta vägparti görs medhänsyn för att ej påverka områdets hydrologi negativt.6) Planerad väg söder om verk 4 passerar nära en brant och en våtmark. Hänsynska tas till båda.7) Väg mot verk 7 planeras här på en smal rygg med fuktiga partier på ömsesidor. Skyddsavstånd ska hållas till våtmarken, ingen sprängning ska utföras, ochavverkning minimeras.8) Verk 10 ska stå på fast mark, och våtmarken i norr ska aktas vid anläggningsarbeten.9) Väg till verk 6 passerar en brant över en våtmark. Branten söder om vägenska aktas. Vid den utfyllnad som ska utföras här vid vägdragning, får inga massorrasa ner i våtmarken.10) Nordväst till nordöst om verk 14 finns en våtmark, denna ska aktas vidmarkarbeten.När det gäller vägdragning som berör våtmark ska generell hänsyn tas enligtnedan. Se även avsnitt Resurser – Vägar och ledningsdragning nedan. Hänsynspunkternaredovisas på illustration 12. Vägdragningar har justerats för att undvikaeller minimera påverkan på våtmarkskomplex och dess hydrologi. Sprängningari närheten av våtmarker undviks. På de platser där vägsträckningar passerarmindre vattenflöden, bäckar och diken används trumma, eller vid behovhalvtrumma. Anläggning av väg över våtmark görs med markduk och genomsläppligvägkropp. Anläggningsarbeten i närheten av fuktiga marker förläggstill torr- eller frostperioder. Restaurering av de befintliga skogsvägarna planeras,främst gäller detta vid två ställen vid väg norr om verk 8, i kanten av Orremossen.Med vidtagna åtgärder beräknas markavvattning inte uppstå, och skador påvåtmarker och vattendrag kan undvikas.Generell hänsyn kommer även att tas vid byggnation så att äldre träd och dödved lämnas så långt möjligt.Större delen av den yta som behövs i samband med byggnation kommer närfundamenten är färdigbyggda att täckas med jord och/eller material från platsen,så de efter byggskedet bättre smälter samman med den omgivande miljön.Ett antal faktorer finns att överväga vid slutlig utformning av parken. Dessa utgörsav hänsyn till våtmarker/hydrologi i den nordöstra delen av området; hänsyntill Höjaremyren norr om området; samt hänsyn till skogshöns i området. Ävendet redan bullerstörda området norr och söder om väg 164 bör beaktas. Allt dettasammantaget gör att en utformning av parken där de två nordostligaste verken(verk 7 och 8) utgår, och två verk söder om väg 164 tillkommer, skulle vara attföredra från naturhänsynspunkt. Då denna utformning ej stämmer överens medkommunens plan, har huvudalternativet emellertid inte fått detta utseende.Detta att för vindbruk ta i anspråk redan störda områden är även något Tanumskommun framhåller som en bland flera grundläggande planeringsprinciper.Ingenstans i planen finns någon motivering till varför en avgränsning förområdet söderut har lagts längs väg 164, Tanums kommun 2009b.50

Fåglar, fladdermöss och övrig faunaNulägesbeskrivningDe närmaste fyndlokalerna på Artportalen när det gäller rödlistade fågelarterär Mörehogen, precis väst om vindområdet, där nattskärra och sidensvans observerats.I övrigt resulterade sökning på fynd av rödlistade fågelarter för åren2006-2008 i Artportalen endast i ett fåtal observationer cirka fem kilometer frånvindområdet; bland annat kungsörn, nattskärra och sånglärka har noterats.En fågelinventering i området har gjorts på uppdrag av Tanums kommun föratt få en bedömning av området med avseende på ett antal fågelarter som kanvara känsliga för vindkraftsetablering, Tanums kommun 2008 (BioDivers Naturvårdskonsult).Inventeringen konstaterar att det finns stora populationer av tjäderoch orre samt miljöer vilka anses som gynnsamma för nattskärra. Dessa trearter är upptagna i EU:s fågeldirektiv bilaga 1. Enligt BioDivers bedömning avlekplatser för skogshöns i området finns det en möjlig tjäderlekplats på en tallmosseoch två möjliga orrlekplatser på små öppna mossar inom den östra delenav kommunens nya utredningsområde för vindkraft, illustration 13. Dessutombedömdes att ytterligare två möjliga orrlekplatser kan finnas 0,5-1 kilometer utanförutredningsområdet i norr och öster. Denna bedömning gjordes efter fältbesökpå hösten. Inventeringen pekar också ut ett flertal mindre områden somhar lämpliga miljöer för nattskärra.Länsstyrelsen har efterfrågat information och hänvisningar till studier påskogsfågel i MKB:n. För att få en tydligare bild av områdets betydelse för skogshönshar ytterligare inventering gjorts under året, Andersson, Gerre och Östlund2009. Inget tjäderspel eller tjädrar observerades vid inventering under speltidvid den plats som pekats ut som tjäderlekplats. Dock tyder riklig förekomst avspillning på att tjädern uppehåller sig i området. Enstaka orrar hördes spela vidmindre våtmarksytor spritt i den sydöstra delen av vindområdet. Flera orrar hördespå långt avstånd spela söder om väg 164, österut, samt norr om vindområdetrunt Höjaremyrarna. Illustration 13. Det är möjligt att det finns lika bra ellerbättre skogsmiljöer för fåglarna i det omgivande landskapet. Skogsmiljön i områdetbedöms som mindre bra livsmiljö för orre och tjäder, bland annat på grundav att det är sparsamt med äldre tallskog och blåbärsris.Ingen inventering av fladdermöss har gjorts i vindområdet och dess närmstaomgivning. På Artportalen finns inga observationer av fladdermöss registreradei eller i närheten av vindområdet. Vid Länsstyrelsens inventering av fladdermössvid Flötemarksön, fyra kilometer från vindområdet, observerades inga rödlistadefladdermusarter. Naturmiljön i vindområdet är präglad av barrskog och hällmarkeroch är inte av den typ där man kan förvänta sig höga tätheter av fladdermöss.Dock finns en del våtmarker i vindområdet som skulle kunna fungera somfödosökslokaler. Odlingslandskapen runt om vindparken är i detta avseende merintressant. En bedömning av områdets betydelse för fladdermöss gjordes i sambandmed naturinventeringen av området, Andersson, Gerre och Östlund 2009.Effekter och konsekvenserI en litteraturöversikt gjord av Fredrik Widemo, Uppsala Universitet, på uppdragav Sveriges Ornitologiska förening, Widemo 2007a, sammanfattas de potentiellariskerna för fåglar i tre punkter: störning och barriäreffekter; dödlighet genomkollisioner; och habitatförstöring.51

Ill. 13. Kartan visar resultat från inventeringen av skogshöns, Andersson, Gerre och Östlund 2009. Inventeringen gjordesför att se om det förekom spelande hannar på de platser som tidigare utpekats som möjliga spelplatser, BioDivers2008. Inga tjädrar observerades under inventeringen. Några enstaka orrar spelade spritt i området. Spillning visar attbåde tjäder och orre förekommer i området.Kollisioner är den effekt som är mest studerad hittills. Widemo konstateraratt de flesta studierna drar slutsatsen att landbaserade vindparker innebär småeller försumbara problem för flyttfåglar, med undantag för enstaka fall då vindkraftverkplacerats i områden med höga tätheter av flyttande fåglar eller födosökandetermikflygare som örnar och gamar, Widemo 2007a. Svenska studierav havsbaserad vindkraft har visat att flyttande sjöfåglar tenderar att väja förvindkraftverk till havs, vilket minskar risken för kollisioner. Vid små förändringari flyttväg utgör detta inget stort problem, men om det leder till stora omvägarkan dock energiåtgången för fåglarna bli så stor att fler misslyckas med sinflytt, Pettersson 2005. Vid en systematisk studie av fallvilt under vindkraftverkbefanns att de fyra grupper som var mest talrika när det gällde kollisioner varmåsfåglar, svalor och tornseglare, ormvråk samt trastar. En orsak till att fåglarnauppehåller sig kring verken är att de jagar insekter som samlas runt dessa,Ahlén 2002. Hur vindkraftverk bör fördelas i rummet för att minimera kollisionsriskerkan variera mellan olika arter; täta grupperingar kan vara önskvärda föratt minska risken för födosökande och rastande individer, medan glesa raderparallellt med sträckriktningen kan vara att föredra för flyttande individer. Rovfåglarhar i studier visat sig flyga över konvexa landskapskonturer som kullaroch åsar i fösta hand, men undviker gärna konkava strukturer i form av dalaroch raviner. De rör sig också oftare på vind- än läsidan av åsar. Genom att tahänsyn till den förhärskande vindriktningen och välja att placera vindkraftverklängre in på kullar och åsar bör risken för fågelkollisioner kunna minskas, Widemo2007a.52

Vindkraftverkens inverkan på fåglarnas häckningsplatser och födosöksområdenär betydligt mindre utredda. Habitatförstöring innebär att den mark vindkraftverktar i anspråk minskar i kvalitet som häckningsbiotop. Det beror delspå att naturområden exploateras, men också på att fåglarna kan störas av bulleroch rotorbladens rörelser. Detta innebär att häckningar kan misslyckas eller atthäckande fåglar får söka sig till andra områden. Effekter på fåglar när det gällerbullerstörning har framför allt studerats i vägtrafiksammanhang, och visar påsänkta populationstätheter hos många fågelarter inom bullerpåverkade områden.Det finns studier som visar att etablering av landbaserade vindparker kanmedföra minskande antal fåglar, i de fall där man verkligen samlat in bra data påfågelförekomster innan och efter etableringen, men det saknas i stor utsträckningundersökningar där inventeringar utförts både före och efter etablering,samt undersökningar där vindparker jämförs med kontrollområden. Gäss, änderoch i viss utsträckning vadare verkar vara mer känsliga grupper, Widemo 2007a.En undersökning genomförd i England visar att småfåglar under vintern inte verkarstöras av att vistas i vindparker, Devereux m fl 2008. Skogshöns hör till de artersom kan vara känsliga för en vindkraftsetablering även om kollisionsrisken fördessa arter är låg. I en undersökning från Skottland, har man som planeringsverktygutarbetat en känslighetskarta för olika fågelarter och angivit olika känslighetsgraderoch rekommenderade buffertavstånd, Bright m fl 2008.De långtidsstudier som utförts i områden där vindparker etablerats visar attnegativa effekter på individ- och artrikedom snarare ökar än minskar med tiden;det förekommer sällan någon nyetablering vid vindparker. Då större vindparkerär en relativt ny företeelse finns det därmed en risk att vi ännu inte sett de negativaeffekterna. Hur landbaserade vindkraftverk stör fåglar varierar kraftigt mellanarter, platser och tider på året. Störning sker både genom ljud och synintryck underdrift samt genom mänskliga aktiviteter i samband med underhåll. Det finnsfå heltäckande studier av störningskänslighet för olika arter och olika miljöer.Det finns flera studier som visar på störningseffekter på upp till 600 meter ochi något fall upp till 800 meter från dagens medelstora verk på 1,5 MW; dennasiffra ligger nära de som anges som indirekta arealkrav för högsta bullernivå av40 dB(A). En försiktighetsåtgärd skulle därmed kunna vara att avståndet mellankänsliga fågelområden och vindparker bör vara desamma som för vindparkeroch bebyggelse. I den skotska studien rekommenderas till exempel ett buffertavståndpå 1,5 kilometer runt spelplatser för skogshöns.Ingen aktiv spelplats för tjäder har kunnat konstaterats. Enstaka eller få orrar spelarutspritt på de mindre våtmarksytorna. Det gör det svårt att föreslå justeringar avparken och hänsynsåtgärder kopplade till en viss plats. Spelande orre hördes ocksåfrån flera andra platser utanför utredningsområdet. Det är möjligt att det finns likabra eller bättre skogsmiljöer för fåglarna i det omgivande landskapet.Fladdermöss kolliderar ibland med vindkraftverk. Studier på landbaserade verkhar visat att fladdermössen jagar insekter runt verken. Troligen är det värmestrålningsom gör att verken attraherar insekter. Störst risk för fladdermöss att kollideramed vindkraftverk uppstår troligen i insektsrika miljöer, särskilt på hösten,Ahlén 2002, refererad i Naturvårdsverket, 2006. Lågriskområden kan vara öppenjordbruksslätt utan element som vattendrag, eller redan exploaterade områdensom industriområden. Högrisklägen kan hittas utefter kuster, grunda havsvikaroch åsar eller bergbranter. För att minska risken för kollisioner kan man stänga av53

verken under perioder med högre risk, Ahlén 2008. En annan forskningsrapportvisar på att en trolig dödsorsak för fladdermöss är tryckförändringar runt vingarna,vilket skadar vävnader i andningsorganen, snarare än regelrätta kollisioner,Baerwald m fl 2008.Man vet inte säkert hur nattskärror påverkas av vindkraftverk. I en brittisk studerekommenderar man ett skyddsavstånd på en kilometer runt spelande hanar.Rekommendationerna i studien bygger på försiktighetsprincipen och på hurfåglar rör sig i sina revir, Bright m fl 2008.Ingen inventering av fladdermöss i området är gjord. Utifrån de biotoper somfinns i området kan man vänta sig att det finns ett fåtal arter och individer i områdetoch troligen förekommer ingen av de rödlistade arterna. Påverkan på fladdermusfaunanbedöms utifrån detta bli liten.Kunskaperna om hur andra djurgrupper förutom fåglar och fladdermöss påverkasär mycket begränsade, Widemo 2007b.Etableringen innebär att det under en begränsad period kommer att pågåanläggningsarbeten som kommer att öka bullernivån och trafiken i området.Störningar på djurlivet kan begränsas genom att anläggningsarbeten inte utförsunder känliga perioder som lekperioder eller häckningstider för känsliga arter.Påverkan på skogshöns och nattskärra kan begränsas genom att inte utföraanläggningsarbete under parnings- och häcktidperioder i de aktuella områdena,se Åtgärder nedan.ÅtgärderInom vindparken planeras huvudsakligen markburen kabel, med undantag förtvå sträckor där det kan bli aktuellt med isolerad hängkabel (mindre luftledning).Att ledningarna förläggs i mark gör att riskerna för kollisioner till följd av projektetminskar.Då orrar spelar utspritt i utredningsområdet, och inte samlat till en plats, är detsvårt att föreslå justeringar av parken och hänsynsåtgärder kopplade till en vissplats inom området. Eventuellt ligger de två verken (verk 7 och 8) i nordost välnära bra platser för tjäder, det bästa för fåglarna hade varit att flytta verken söderom Ormelund (vid infarten) eller söder om landsvägen. Dessa alternativa platserhamnar då utanför planområdet.Eftersom avgränsningen av område A:1 åt öster innebär ett visst intrång i våtmarksområdetOrremossen, och även påverkar potentiella spelplatser för orreoch tjäder, har Tanums kommun framfört önskemål om kompensationsåtgärder.Exempel på möjliga kompensationsåtgärder som anges, är inlösen av mark ochinrättande av ett långsiktigt skydd. Detta skulle kunna vara i form av ett naturreservateller biotopskydd för ett i närområdet förekommande våtmarksområde, tillexempel Höjaremyrarna eller Höjaremyren, och/eller ett annat skogsområde medmotsvarande naturvärden, Tanums kommun 2009b. Projektörerna ställer sig positivatill att som kompensation ge långsiktigt skydd för en nyckelbiotop eller ett naturvärdesobjekti närområdet. Diskussion har påbörjats med Skogsstyrelsen, ochfortsatt diskussion med kommun, Länsstyrelse och Skogsstyrelse kommer att ske.Anläggningsarbeten och sprängning kommer att undvikas i den östra delenav vindparken under skogshönsens mest aktiva lek- och häckningsperiod, frånapril till och med juni.54

Anläggningsarbeten kan även undvikas under nattskärrans häckningssäsong,från mitten av maj till och med augusti, om det bedöms lämpligt. Projektörenär öppen för att inventera förekomsten av nattskärra i området och undvika anläggningsarbeteunder spel- och häckningsperiod i de områden som arten förekommer.55

Miljökonsekvenser – ResurserI detta avsnitt beskrivs resurser ur ett brett perspektiv - vind, markutnyttjande,material, råvaror, vatten, luft och klimat, samt berörda riksintressen.RiksintressenNulägesbeskrivningDe riksintressen för naturvården, friluftslivet och kulturmiljövården som finns inärområdet beskrivs och konsekvensbedöms under respektive rubrik tidigare imiljökonsekvensavsnittet.Området ingår i sin helhet i riksintresse enligt 4 kap 6 § MB, och utgörs av ettområde kring Bullaresjöarna och Kynnefjäll (Enningdalsälven med tillhörandekäll- och biflöden), och omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser. Vattenkraftverksamt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål ärinte tillåten i detta område, Tanums kommun 2002.Effekter och konsekvenserProjektet bedöms inte påverka riksintresse enligt 4 kap 6 § MB.ÅtgärderProjektetet bedöms inte leda till några konsekvenser för områden av riksintressesom föranleder åtgärder eller hänsynstagande utöver de som tidigare beskrivits.EnergiNulägesbeskrivningMöjligheterna att utnyttja vindenergin i området är god. Årsmedelvinden är cirka6,3 m/s på 72 meters höjd. Vindmätningar pågår sedan juni 2009 för att verifieradenna siffra.Området ligger inte inom riksintresse för vindbruk.Effekter och konsekvenserVindkraften producerar elenergi utan utsläpp till luft eller vatten och bygger påflödande energi. Utsläpp som skulle ha uppstått vid elproduktion med andra energikällorkan undvikas. Riksdagen har beslutat att Sveriges energisystem i förstahand ska baseras på förnyelsebar energi och att landets vindenergiresurser måstetas tillvara. Gällande planeringsmål som antagits anger en årlig produktionskapacitetpå 10 TWh år 2015. Det nya planeringsmål man arbetar efter angeratt vindkraften år 2020 ska stå för 30 TWh, varav 20 TWh landbaserad vindkraft.I dag producerar vindkraften i Sverige cirka 2 TWh el. Det innebär att antaletvindkraftverk behöver öka från drygt 1 000 till 3 000 – 6 000 beroende på effekt,Naturvårdsverket 2009.Detta projekt innebär att 92 GWh vindkraftsel produceras och därmed bidrar dettill att uppnå riksdagens direktiv om Sveriges omställning till miljövänlig elproduktionoch de mål som riksdagen har satt för vindkraftsproduktion. Tanums kommunhade 2007 en befolkning om 12 246 personer och den totala energiförbrukningenvar drygt 515 GWh, inklusive industrin. I Tanums kommun står transporter följt avhushåll för den största energianvändningen, SCB 2009. Elen som produceras i dettaprojekt motsvarar 18% av Tanums kommuns totala energianvändning.56

Enligt rapporten Energistatistik för småhus 2007, är den genomsnittliga förbrukningenav hushållsel i en villa cirka 6 000 kWh, Energimyndigheten och SCB2009. Detta projekt motsvarar då hushållsel för cirka15 400 villor. En årlig elproduktionom 92 GWh kan också jämföras med att 54 000 elbilar kan köra 1 000mil/år (förbrukning 1,7 kWh/mil, uppgifter från Electroengine 2009). Efter cirkaåtta månader har verket producerat lika mycket energi som det har gått åt föratt tillverka det. Den totala energin som går åt för att bygga ett vindkraftverkmotsvarar med 20 års drifttid bara 3% av vindkraftverkets totala elproduktion,Boverket 2009.ÅtgärderEftersom de effekter vindkraften ger är positiva, planeras inga åtgärder.Luft och klimatNulägesbeskrivningOmrådets luftkvalitet är främst påverkad av utsläpp som förs in med vindar frånandra områden. I övrigt bedöms miljön inte avvika gentemot andra glest bebyggdaskogs- och odlingslandskap. Väg 164 är frekvent trafikerad av tung trafik.Effekter och konsekvenserVindkraften har många fördelar ur miljösynpunkt. De viktigaste positiva effekternaär minskningar av utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svaveldioxid och stoft.Därför bidrar vindkraften till en minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar.De begränsade utsläpp som genereras under ett vindkraftsverks livscykelär mycket små, Boverket 2009. Dessa sker främst i samband med tillverkning,montering, transport och anläggningsarbeten. Inga utsläpp uppstår under elproduktionen.Utsläppen av koldioxid har uppskattats till cirka 1% av motsvarandeemissioner från en naturgasbaserad elproduktionsanläggning, Naturvårdsverket2009. I jämförelse med importerad kolkraft beräknas detta projekt i genomsnittkunna minska utsläppen enligt tabellen nedan.aell 2 tläinnin er r fr 92 .Tabell 2: Utsläppsminskning per år för 92 GWh Beräknat enligt uppgifter i'eränat enlit (ifter i .Wizelius, 2007.KoldioxidSvaveldioxidKväveoxiderStoft78 200 ton34 ton239 ton9 tonÅtgärderEftersom de effekter vindkraften ger är positiva, planeras inga åtärder.Mark- och vattenanvändningNulägesbeskrivningProjektområdet är beläget i skogsmark och skogsbruk bedrivs idag på dessa ytor.De skogsvägar som finns i området är av varierande bredd och kvalitet.57

Markägarna bedriver jakt i området.Marken används inte för vindbruk idag. Närmaste befintliga vindkraftverkfinns vid Mungseröd i Tanums kommun, 14 kilometer åt sydväst.Stora Öretjärn (1052) nordost om området kalkas. Tolv mindre våtmarker inomområdet kalkas.Effekter och konsekvenserDen mark som ett verk påverkar är den yta där vägar, transformator, fundamentoch eventuella servicebyggnader står. Skogsmark berörs av projektet genom attarealen skogsmark minskar då vägar och verksplatser anläggs. Vissa befintligavägsträckor är användbara utan justering medan andra kräver förstärkningsåtgärdereller behöver breddas. Etablering av vindkraft är ett nytt sätt att nyttja skogsmarken,och kan ses som ett nytt skede i brukningskontinuiteten av utmarken.De vägar som byggs kan nyttjas i skogsbruket, och därmed underlätta skötseloch avverkning. Påverkan är reversibel, det vill säga vid en avveckling kan verkenmonteras ned, och platsen kan till stor del återställas till sitt tidigare tillstånd.Jordbruksmark kommer inte att beröras. Inga verk verk eller vägar är placeradepå jordbruksmark.Hur jaktmöjligheterna påverkas av vindkraft är osäkert. Om detaljplan upprättasför en vindkraftsetablering innebär det vissa konsekvenser för jakten. Inomdetaljplanerat område krävs personligt skottlossningstillstånd för att få jaga,Widemo 2007. Det är dock inte aktuellt med detaljplan i detta område, Tanumskommun 2009b. Kraven på detaljplan har ändrats så att det krävs endast där efterfråganpå mark är stor, Regeringskansliet 2009, och detta är en anledning tillatt Rabbalshede Kraft och Conceptor sammarbetar i detta projekt. Projektörenserfarenheter från tidigare vindkraftsprojekt visar att viltet undviker områdenaunder själva byggprocessen för att sedan återvända.Ingen av de tolv våtmarker inom området som kalkas berörs av vägar ellerverksplatser. Möjligheterna att kalka Stora Öretjärn nordost om området bedömsinte påverkas av projektet.ÅtgärderNär vindkraftverken är byggda och tagna i drift finns inget hinder för att användakringliggande mark för till exempel skogsbruk. Inga åtgärder föreslås.Enligt Tanums kommuns utställningshandling för vindkraftsplan kommer områdetinte att detaljplaneras, Tanums kommun 2009b, och det är därför inte nödvändigtmed några åtgärder för att underlätta jakten.Bullerstörningar under byggperioden kan minskas genom att undvika sprängningoch vägbyggnad med tillhörande transporter under känsliga perioder, tillexempel under älgjakten. Under första veckan av älgjakten kommer inga planeradearbeten att företas inom området.Transporter och materialNulägesbeskrivningDe idag förekommande transporterna i närområdet består av boendes och besökandesprivatbilism samt transporter kopplade till jord- och skogsbruk.I anslutning till en skogsväg finns i västra delen av området en mindre grus-/sandtäkt, troligtvis för gårdsbehov. Norr om området finns en pågående täktverk-58

samhet med berg för krossning. Att ta berg härifrån till vindparken skulle innebäralånga transporter på små vägar. Söder respektive väster om vindparken finnstvå områden med Naturgrus Klass II, av ”stort värde för naturvården” som kräver”särskild uppmärksamhet vid prövning av täkt”, Tanums kommun 2002.Effekter och konsekvenserUnder byggfasen krävs tunga transporter, dels av själva verken, dels av bergkrossoch annat material till verksplatser och vägar. Transport av vindkraftverken skertroligen med båt och lastbil inom Europa. De ökade transporterna under byggfasensker under en mycket begränsad tid i förhållande till vindparkens förväntadedriftstid, och de utsläpp som transporterna bidrar med är försumbara i förhållandetill den utsläppsminskning vindparken bidrar med genom produktion avförnyelsebar energi.Sprängsten som uppstår inom parken vid anläggningsarbeten kommer attanvändas för anläggning av vägar. Det rör sig om sprängsten från verksplatseroch endast i mindre utsträckning, med ett undantag, om sprängsten från vägdragning.Vid en passage kommer vid anläggandet av vägen sprängning att skei sådan omfattning att det bergkross som då blir resultatet kommer att räcka tillresten av parken. Detta förfarande bidrar till att uppnå massbalans inom projektet,och kommer att göra projektet självförsörjande med bergkrossmaterial.Dessutom behövs en större plan inom parken för uppställning av fordon, bodaroch delar till verken. Detta behov kan samordnas med denna plats, vilket innebäratt inget ytterligare område behöver tas i anspråk. Detta bedöms vara ett bättrealternativ än att samma mängd material tas ut och fraktas från bergtäkt belägenutanför området, eller att att man tar ut mer berg i vägsträckning spritt över helaparken. Vid ett sådant alternativ behöver man också iordningställa en extra ytasom arbetsplan i anslutning parken.Området som planeras för detta utökade uttag framgår av illustrationerna 5och 12. Naturmiljön här utgörs av hällmark bevuxen med gles tallskog, och omgesav våtmarker både i norr och söder. Inga kulturvärden finns inom detta område.Det behövs ungefär 6-8 000 m² berg till anläggandet av vägar och platser. Detberäknas gå åt cirka 2 500-3 000 ton krossmaterial per verk. Till varje fundamentgår det åt cirka 350 m³ betong. Den jord som tas bort vid anläggning av vägar ochverksplatser används sedan för att täcka vägslänter och delar av anläggningsytor.Överblivna jordmassor eller sprängsten beräknas inte uppstå, då materialetbehövs för anläggning är cirka 12 lastbilsekipage per verk.För krossmaterialet beräknas under byggtiden behövas cirka 165-200 lastbilstransporterför varje verk. Om ett utökat uttag sker inom parken enligt ovan, kandessa transporter till största delen ske lokalt inom parken. Betongen till fundamentenmotsvarar cirka 50 lastbilstransporter per verk. Vid monteringen av verkenkrävs 25 lastbilsekipage för transport av kranen till och från projektplatsensamt för flytten mellan varje verk. Leveransen av själva verket motsvarar cirka 12lastbilsekipage per verk.Transporter under driftstiden kommer att begränsas till lättare fordon för serviceoch underhåll av vindkraftverken. Endast vid större reparationer kommermobilkran att användas.59

ÅtgärderMaterial från sprängning vid fundamentplatser och vägsträckor används vid anläggningav verksplatser och vägar, vilket minskar transportbehovet. Även planeratutökat uttag minskar transportbehovet radikalt. De transporter som är koppladetill vindparkens anläggande och drift är begränsade. Inga åtgärder föreslås.Planerat utökat uttag ska göras utan att skada hydrologin i omgivande våtmarksmiljöer.Sprängning kommer inte att ske ända ut till kanten av våtmarken,och inte lägre ner än cirka två meter över våtmarkernas yta så att en nivåskillnadbibehålls. Den jord som finns inom det område avlägsnas före sprängning, lagrasinom parken, och återförs på ytan när uttaget av berg är klart. På den södra sidanåterförs jord så att en sluttning mot våtmarken skapas, detta för att återställa enså naturlig trädbevuxen slänt som möjligt på lång sikt. Alla sprängytor utanförvägen kommer att täckas över med jord efter byggtiden.Den jord som tas bort i vägkorridoren lagras inom parken tills den kan återföraspå slänterna när vägen är färdig. Inga transporter av jordmassor krävs dådessa lagras inom parken.Vägar och ledningsdragningNulägesbeskrivningTre skogsvägar av skiftande kvalitet leder in ett stycke i området. Utöver dettafinns endast spår efter traktorer och skotare i området. Inga luftledningar finnsinom området. Närmaste luftledning går väster om området.Effekter och konsekvenserDe befintliga vägarnas skiftande kvalitet innebär att man behöver göra en delåtgärder för att kunna använda dessa. De befintliga skogsvägarna behöver förstärkas,breddas och rätas. Det handlar om mindre justeringar och vägarna kommerfortsatt att följa dagens vägsträckningar.Cirka sex kilometer nya vägar kommer att behöva anläggas till vindkraftverken,och befintliga skogsvägar till en sammanlagd längd av drygt en kilometerbehöver förstärkas. För varje verk åtgår cirka 0,5 ha markyta för vändplan ochväg. Vägbanan kommer att ha en bredd av fyra till fem meter och vägbottencirka åtta till tio meter, beroende på hur mycket material som behöver påföras. Ide delar av vägen som går på rena berghällar behöver endast en liten utfyllnadför att jämna ut vägbanan göras. Avverkning av skog sker i en korridor på cirka10-20 meters bredd.Innan byggnationen påbörjas skalas växttäcket och en del jordmassor bort.I slutet av byggfasen återförs jord på de påverkade markytorna intill vägbanan.Hårdgjorda markytor på vägar och platser kommer att vara belagda medbergskrossmaterial. Sprängsten från fundamentplatserna och från utökadsprängning vid en vägpassage, kommer att användas för anläggning av vägarfram till vindkraftverken.En del vägsträckor och passager kommer att anläggas i våtmark. Dessa hålls såkorta och raka som möjligt. I de fall vägdragning i eller i anslutning till våtmarkinte går att undvika, konstrueras vägen på så vis att våtmarkens status kan skyddas,det vill säga så att det inte sker någon uppdämning eller avvattning.En viss lokal påverkan genom att marken och miljön förändras kan förväntas.Miljön påverkas också av att träden i anslutning till vägen avverkas.60

I anslutning till verk 4 har två vägalternativ utretts, illustration 5. Båda dessaingår i huvudalternativet. Det finns för- och nackdelar med bägge alternativen.Den väg som markerats med grått på detaljkartan illustration 5, innebär att en heldel utfyllnad behöver göras söder om verk 4 för att anlägga väg över en svacka.Lämning 5 kommer troligtvis inte att påverkas. Den vägsträckning som markeratsmed gult på kartan innebär en planare vägdragning som ganska naturligtkommer att följa terrängen. Den gulmarkerade vägdragningen innebär möjligtvisatt den sammalagda vägdragningen blir längre, men det kan uppvägas av attingreppen i naturmiljön blir mindre än vid grå vägdragning.Vattenfall planerar en ny stamstation som ska anslutas till 400 kV-ledningenöster om Sögårdsfjället, och elanslutningen kommer sannolikt göras på dennanya station. Den exakta placeringen av stamstationen är ännu inte känd, varförledningsdragningen dit inte kan redovisas i denna MKB.Inom vindparken används i huvudsak markkabel som förläggs i eller längs vägarna.Att ledningar förläggs i eller anslutning till vägar minskar påverkan tillföljd av markingrepp. Till två verk kan det bli aktuellt med isolerad hängkabel(mindre luftledning) som alternativ, detta för att undvika att lägga markkabel iannars orörd mark. En plan för produktionsnätet inom vindparken finns i bilaga6.ÅtgärderVägdragningen har gjorts i samråd med markägarna och slutligen utformatsmed anpassningar efter gjorda utredningar. Befintliga skogsvägar kommer attanvändas. Vid dragning av de nya vägarna kommer särskild hänsyn tas till känsligabiotoper och kulturlämningar. De nya vägsträckningarna har planerats såatt ingrepp i våtmarker minimeras. De rekommendationer och anvisningar somföreslås i den arkeologiska utredningen och naturvärdesbedömningen kommeratt följas. På vilket sätt intrång i känsliga miljöer kommer att undvikas är beskrivetpunktvis under Åtgärder i de tidigare kultur- och naturavsnitten.Sprängning kommer att ske i begränsad omfattning, med syftet att få en hållbarvägbank som kan följa landskapets former, och för att undvika eller minimeraväganläggning på fuktig mark. Marken i området har god bärighet, ochstora delar av vägsträckningen kan ske på fast berg med begränsade ingrepp.Ett undantag från detta har beskrivis ovan i avsnittet Transporter och material, därextra sprängning kommer att utföras för att få sprängsten nog till hela parken.Utfyllnad kommer i övrigt att tillämpas i första hand, vilket minimerar irreversiblaingrepp. Jord från platsen som skalats av i vägkorridorerna under anläggningstidenplaceras tillbaka på vägslänten så att den åter kan bli beväxt.Vid passager av fuktstråk mellan bergryggarna kommer trummor att användasför att bibehålla hydrologin i området. Vid korta passager av mindre våtmarksområdenkommer förutom trummor, avskiljande markduk/geoduk att användasinnan vägmaterial påförs. Inga diken kommer att anläggas i våtmarker för attundvika markavvattning. Dessa passager görs så raka som möjligt så att vägkorridorendär träd behöver avverkas kan hållas på ett minimum.En del vägsträckor och passager kommer att anläggas i våtmark. I de fall vägdragningi eller i anslutning till våtmark inte går att undvika, konstrueras vägenpå så vis att våtmarkens status kan skyddas, det vill säga så att det inte sker någonuppdämning eller avvattning. Det ska heller inte läcka ut material från vägen till61

våtmarker. Detta undviks genom att använda avskiljande dukar i kombinationmed trummor, och genom att inte köra med arbetsfordon i eller gräva i våtmarken.Vägdragning genom våtmark kan ske enligt följande. I botten läggs genomsläppligtmaterial, till exempel ris, stockar eller grovt stenkrossmaterial, alternativtlämplig kombination av dessa material, detta för att möjliggöra för vatten attrinna under och genom vägkroppen. Ovanpå läggs markduk/vägduk/geoduk/geotextil. Ovanpå duken läggs ett tunnare lager av samma material som användstill ytskiktet av vägen, detta för att det grova stenkrossmaterialet som utgör huvuddelenav vägkroppen inte ska göra hål på duken. Grovt stenkrossmateriallägges till en ungefärlig tjocklek av cirka en meter. I det fall området är mycketblött, läggs med fördel mycket grovt stenkross, för att vatten lättare ska kunnapassera genom vägkroppen. Överst läggs ett skikt av mindre grovt material. Juhögre vikter vägen ska bära, och ju mindre stabil marken är, desto bredare måsteden göras. Man kan även använda flera avskiljande dukar mellan olika fraktionerav krossmaterial för att förhindra sättningar.Jordarmering kan göras med hjälp av vass, gräs eller grenar. Idag kan manäven använda sig av olika typer av armerande geosynteter eller geonät. Medhjälp av sådan kan man minska på överfyllnadshöjden på vägar – vilket innebärmindre mängder grus - utan att förlora bärighet, eller om man användersamma överbyggnadshöjder får man en vägkonstruktion med högre hållbarhet.För att inte hindra vattenflödet kan det vara nödvändigt att även lägga trummorunder vägen. Här ska projektören sträva efter att inte ändra de förhållandensom råder på platsen. I det fall en bäck eller ett flöde ska passeras läggs med fördelen större trumma precis på detta ställe. Om våtmarken bara är allmänt blöt,läggs hellre fler och mindre trummor, detta för att det inte ska ske större avvattningän förut, och för att undvika att leda vattnet nya vägar. I fuktiga områdenkan det ibland även vara bättre att anlägga väg utan trumma, då denna annarsriskerar att öka dräneringen och torka ut den omgivande miljön.Det är också viktigt att undvika påverkan på omkringliggande ytor. Detta innefattarbland annat att inte köra i området utanför vägen, att inte gräva eller dika,och att inte avverka mer än absolut nödvändigt.Om alternativet med hängkabel till verk 13 och 14 väljs, kommer det att innebäraviss påverkan på naturmiljön. Det rör sig dock om en mindre luftledning,och dragning kan ske med stor naturhänsyn.AvvecklingNulägesbeskrivningEtt vindkraftverk beräknas ha en teknisk och ekonomisk livslängd på drygt 20 år,men den kan förlängas genom att vissa komponenter, såsom rotorblad, växellådaoch generator, byts ut eller renoveras. Vindkraftsanläggningar är enkla attavveckla eller vid behov ersätta med nya.Effekter och konsekvenserVid avveckling nedmonteras verken och endast fundament och vägar kvarstår.Fundamenten kan täckas med jord. Om det bedöms som önskvärt kan ävenandra ytor täckas.62

Eftersom det i dagsläget är oklart vilka metoder som i framtiden kommer attfinnas tillgängliga för demontering och materialåtervinning, är det svårt att beskrivamiljökonsekvenserna till följd av avvecklingen. Utgångspunkten är attalla delar som kan återvinnas (exempelvis delar av stål) ska återvinnas, och attarbetet ska utföras på ett sådant sätt att miljöpåverkan av avvecklingen blir acceptabel.De ingående beståndsdelarna i ett vindkraftverk utgörs till stor del avmaterial som i dagsläget är av högt värde för återvinning och kommer troligenatt vara attraktiva som återvunnet material även om 30 år. Markkabel omhändertasför återvinning om så krävs eller anses lämpligt. Det är också möjligt att låtakablarna ligga kvar i marken; de tätas då i ändarna och kan återanvändas senare.Ägaren av vindparken är ansvarig för avvecklingsprocessen.En eventuell ersättning med nya verk istället för avveckling kommer att prövasenligt vid aktuell tidpunkt gällande lagstiftning.ÅtgärderVindkraftverken kommer, efter avslutad drift, att monteras ner. Fundamentsdelarovan mark avlägsnas och ett jordtäcke påförs så att den naturliga vegetationeni omgivningarna kan breda ut sig. Markkabel omhändertas för återvinning ellertillåts ligga kvar i marken.Under de första årens drift av parken betalar ägaren av vindkraftverken pengartill en återvinningsförsäkring som täcker kostnaderna för nedmontering ochåterställande av mark. Denna återvinningsförsäkring följer med vindkraftverkenoberoende av ägarförhållanden.För att minska störning kan avveckling och återställande av mark med tillhörandetransporter undvikas under känsliga perioder, till exempel storhelger ochälgjakt.63

Miljökonsekvenser – Miljömål och sammanfattade konsekvenserI avsnittet behandlas de nationella miljömålen samt projektets påverkan på målen.Slutligen presenteras en sammanfattning av de viktigaste miljökonsekvensernai tabellform.MiljömålAtt utveckla vindkraften bidrar på flera plan till möjligheten att uppnå flera av de16 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen antagit.Genom att vindkraften inte bidrar till utsläpp av miljöskadliga ämnen och därtillnegativ miljöpåverkan bidrar den direkt eller indirekt positivt till att uppnåflera av målen. El som produceras med förnyelsebara energikällor ersätter främstel som producerats med fossila bränslen, och kan därmed bidra till att minska utsläppenav koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, metan och andra miljöskadligaämnen.De miljömål som kan komma att påverkas av etableringen på ett positivt ellernegativt sätt, och där en bedömning av påverkan bedöms relevant, sammanfattasi Tabell 3.Tabell 3: Påverkan på miljömål.Tabell 3: Påverkan på miljömålMål Bidrar Motverkar Motivering1 Begränsad Xklimatpåverkan2 Frisk luft X3 Bara naturligförsurning7 Ingenövergödning11 Myllrandevåtmarker12 Levandeskogar13 Ett riktodlingslandskap15 God bebyggdmiljö16 Ett rikt växtochdjurlivXXXXXXXXXProjektet syftar till att framställa elenergi utan utsläpp avkoldioxid.Projektet syftar till att framställa elenergi utan utsläpp avsvaveldioxid, kväveoxider och andra luftförorenandeämnen.Projektet syftar till att framställa elenergi utan utsläpp avsvaveldioxid och kväveoxider.Projektet syftar till att framställa elenergi utan utsläpp avkväveoxider.Projektet kan medföra en lokal påverkan då vägarpasserar över Orremossen och andra fuktiga områden.Med föreslagen hänsyn och justeringar som är gjordabedöms påverkan liten.Lokalt har projektet en viss inverkan på skogsmarken.Med hänsynsåtgärder innebär det dock en liten påverkan.Död ved kommer lämnas kvar i området och därmedbidra positivt till målet. Genom miljövänlig elproduktionkan negativ påverkan från försurning av skogsmarkergenerellt minskas.Projektet påverkar ingen odlingsmark. Genom lokaltförankrad elproduktion tillförs brukarna ekonomiskaresurser vilka kan hjälpa till en långsiktig lösning.Projektet kan påverka boendemiljöerna i omgivningarnanegativt genom visuell och audiell förändring. Projektetkommer att påverka delmål 1 d positivt då det tillförförnyelsebar energi.Projektet innebär att arters livsmiljöer försämras inom ettbegränsat område. Etableringen bedöms innebära en visspåverkan på fågelfaunan i omgivningen. Produktion avmiljövänlig el bedöms generellt vara positiv för att uppnåmålet.64

En bedömning av övriga miljömål anses inte relevant för projektet.För att Sverige ska kunna uppnå målen bryts dessa ner till regionala mål i varjelän och därefter till lokala mål i varje kommun, Miljömålsportalen 2009. Länsstyrelseni Västra Götalands län har också tagit fram länsegna mål inom ramen förde nationella målen.Västra Götalands länsegna mål handlar till största delen om att precisera ochkonkretisera de nationella målen regionalt. Det gör miljömålen mätbara ochmöjliga att följa upp. Exempel på länsegna mål som berörs av projektet är miljömålenBegränsad klimatpåverkan och Levande skogar.Inom ramen för miljömålet Begränsad klimatpåverkan finns ett delmål att utsläppenav växthusgaser i länet år 2010 ska ha minskat med 4% jämfört med1990, och vara högst 12,2 miljoner ton. I nuläget är detta mål uppnått genomatt energi-, avfalls- och jordbrukssektorerna minskat sina utsläpp. Utsläppen frånvägtrafik, arbetsmaskiner och industriprocesser ökar däremot, och med gällandetillstånd för utsläppsökningar finns risk för att delmålet ändå inte kan att nås år2010. El från vindkraftsutbyggnad kan bidra till uppnå målet.Miljömålet Levande skogar berörs genom att begränsade ytor skogsmark omvandlastill vägar. Ett av delmålen för länet är att öka mängden död ved i produktivskogsmark. Genom att skapa död ved i samband med byggnation av vägarkan man bidra till att uppfylla delmålet.Sammanfattning av miljökonsekvenserProjektets troliga påverkan på de mest betydelsefulla miljöaspekterna sammanfattasi Tabell 4 på nästa sida.Av tabellen framgår att huvudförslaget kommer att ha en stor positiv inverkanpå klimatet genom att projektet är en del i omställningen till förnyelsebar energiproduktion.Lokalt kommer en negativ påverkan på naturresurser, friluftsliv ochlandskapsbild att ske.65

Tabell Tabell 4: 4: Projektets påverkan påverkan på på miljöaspekter.miljöintressenMiljöaspekt Påverkan KommentarHuvudförslag AlternativutformningKlimatFörnyelsebar energi produceras vilket bidrar tillminskade utsläpp av växthusgaser. Huvudalternativetinnebär mer produktion av förnyelsebar energi ochdärmed större minskning av utsläppNaturresurserVindresursen i ett område med god vindenergi tas tillvara. Inverkan på riksintressen bedöms bli begränsadegenom att parkens utformning anpassats utifrån närhettill riksintresse för naturmiljö. Huvudalternativet tarbättre tillvara på vindenergin.LandskapsbildLandskapsbilden i omgivningarna förändras.Synbarheten varierar dock, störst påvekan blir vidBullarelandskapet. Ett verk i ett tidigare förslag harutgått för att minska denna påverkan.FriluftslivPåverkan på friluftslivet bedöms som begränsad dåhänsyn tagits vid utformningen av parken. Ett verknärmast Norra Bullaresjön har utgått. Bohusledenpasserar i utkanten av vindområdet, som närmast 150meter från ett verk.NaturmiljöPåverkan på naturmiljön bedöms som begränsad dåhänsyn tagits till känsliga miljöer som Orremossen vidutformning av parken. Skogshöns finns i området,kompensation för intrång planeras. Projektets påverkanpå naturmiljön bedöms bli måttlig.KulturmiljöPåverkan på kulturmiljön i form av kulturlandskapetbehandlas under landskapsbild. Påverkan påkulturmiljön lokalt i parken bedöms som liten då hänsyntagits vid utformandet av parken.Ljud, ljus ochandra störningarLjud- och ljusmiljön kommer att förändras. Ljudpåverkanär samma för huvudalternativ och den alternativautformningen. Huvudalternativet innebär en lite störrepåverkan av skuggor. Ljuspåverkan skiljer sig åt. Hänsynhar tagits till närboende. Åtgärder kommer att vidtas.PositivStor Måttlig LitenNegativStor Måttlig Liten66

SAMMANFATTNINGINLEDNING 1UTREDNINGSALTERNATIV 2MILJÖKONSEKVENSER 3TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 4KÄLLORBILAGOR

Del 4: Tillståndsprövning och samrådTillståndsprövningDen verksamhet som planeras är tillståndspliktig enligt miljöbalken (MB). Prövningenomfattar en rad moment som syftar till att ge berörda parter möjlighetatt påverka kommande beslut.SamrådSamrådsprocessen ska genomföras innan ansökan upprättas och lämnas tillLänsstyrelsen. Under samrådet ska sökanden lämna upplysningar till berörda, såatt de ges möjlighet att förbereda frågor och synpunkter.Samråd med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Tanums kommun harhållits den 9 mars 2009. Samråd med allmänheten har skett genom att projektörenskickat ut brev med information och möjlighet att lämna synpunkter tillalla fastighetsägare som äger en fastighet inom 1 500 meters avstånd från varjeverk. Inga synpunkter har inkommit, förutom två fastighetsägare som önskadeverk på sina marker utanför kommunens planområde. Under december 2009 harRabbalshede Kraft även varit i kontakt med och skickat information en fastighetsägarei närområdet som är boende i Norge, och som inte hade erhållit dettidigare utskicket på grund av felaktig adress.Remissförfrågningar har skickats till Försvaret fmtm, Försvaret hkv, Teracom, TeliaSonera, Tele 2, Telenor, Luftfartsverket, Transportstyrelsen, Banverket, Vägverket,3G is, Naturvårdsverket och Kammarkollegiet. En redovisning av de remissersom skickats och svar som inkommit kommer att bifogas tillståndansökan.Samråd pågår med Bohusläns ornitologiska förening. Deras synpunter redovisasi samrådsredogörelsen som bifogas tillståndansökan.I samband med arbetet med ny vindplan har Tanums kommun samrått medett antal olika myndigheter och remissinstanser, varigenom dessa fått tillfälla attyttra sig om hela planförslaget. Eftersom Sögårdsfjället varit utpekat som vindkraftsområdeunder hela tiden för processen med vindplanen, har förnyad kontaktinte tagits med dessa remissinstanser i detta specifika projekt. Det gäller exempelvisNaturskyddsföreningen i Tanum, Naturrum Tanum och Tanum IF, vilkasamtliga yttrat sig under samrådstiden för Tanums Vindplan utan att ha åsiktereller yttranden som berör område A:1 - Sögårdsfjället. Det gäller även Dals-Edskommun, vilka inte hade något att erinra mot något område i planen.Avgränsningen av MKB:n har gjorts efter vad som framkommit i samrådet. Desynpunkter som framkommit i samrådsprocessen har beaktats i arbetet medframtagandet av MKB:n.68

Under samrådet med kommun och Länsstyrelse betonades att skillnader iproduktion och visuell påverkan när det gäller verkens totalhöjd skulle belysas.Skillnader i produktion vad gäller verkens totalhöjd diskuteras under rubrikenAlternativ, och fotomontage som visar visuell påverkan har tagits fram från deplatser som önskats. Dessa redovisas i bilaga 3. Även konsekvenser av buller ochskuggor skulle redovisas. Buller- och skuggberäkningar diskuteras under rubrikernaLjud och Skuggor, samt redovisas i bilaga 1 och 2.Synpunkter på maximalt utnyttjande av området framfördes under samrådet.Samordning har skett med Conceptor Renewable Energy and Technology AS avseendeplaceringar, vägar och elanslutning. Även beskrivning av vägdragning ivåtmark och eventuell påverkan på vattenföringen skulle belysas. Beskrivningav elanslutning samt vägdragning i våtmark finns under rubriken Vägar och ledningsdragning.Vidare skulle påverkan på närliggande riksintresseområden för natur och friluftsliv,stort opåverkat område samt kulturmiljöer; påverkan på flora och fauna,fågellivet, biotopskyddade miljöer, sumpskog, urskog samt fridlysta och hotadeväxter beskrivas. Påverkan på närliggande riksintresseområden för natur och friluftsliv,stort opåverkat område samt kulturmiljöer redovisas under respektiverubrik. Bedömning av påverkan på sumpskog och våtmarker har gjorts, och redovisasunder rubriken Naturmiljö.Behov av inventering av fågel och fladdermus skulle utredas. En mindre utredningav områdets fågelfauna avseende skogshöns har genomförts och inarbetatsi denna handling. En bedömning utifrån naturtyp har gjorts avseende förekomstav fladdermöss i området, och resultatet av denna har också inarbetats i MKB:n.Dessa resultat återfinns under rubriken Fåglar, fladdermöss och övrig fauna. Dessutomefterfrågades mer information och hänvisningar till studier på skogsfågel.Kompensationsåtgärder för intrång i området skulle tas upp, och detta diskuterasvidare med kommun, Länsstyrelse och Skogsstyrelse.Verksplaceringar har justerats så att inga verk eller vägar planeras inom strandskyddatområde.För en fullständig redogörelse av remisser och yttranden som inkommit, hänvisastill den samrådsredogörelse som lämnas in tillsammans med ansökan.Det fortsatta prövningsförfarandetFör dem som är berörda av verksamheten är det viktigt att känna till hur tillståndsprövningenenligt miljöbalken går till fortsättningsvis. Här ges en kortfattadsammanfattning av denna process. För utförligare information kontaktaLänsstyrelsen.• Ansökan med bland annat miljökonsekvensbeskrivning och samrådsredogörelseinlämnas till Länsstyrelsen.• Vid behov åläggs sökanden att komplettera ansökan.• Ansökan kungörs i ortspressen och allmänheten ges möjlighet att yttra sig tillLänsstyrelsen. Om du har synpunkter är det viktigt att du skriftligen inkommermed dina synpunkter i detta skede. Det räcker inte med att du lämnatsynpunkter till sökanden i samrådsskedet.• Länsstyrelsen begär också in yttrande från kommunens miljönämnd medflera.69

• Inkomna yttranden granskas och sökanden ges möjlighet att bemöta dem.• Länsstyrelsens miljöskyddsenhet utformar ett beslutsförslag för verksamheten.I det fall det anses behövligt sänds beslutsförslaget till sökanden, kommunensmiljönämnd samt övriga som yttrat sig i ärendet för eventuellt bemötande.• Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation fattar beslut.• Om tillstånd ges kan beslutet överklagas av grannar och andra berörda.• Överklagan avgörs av Miljödomstolen.SynpunkterOm du har synpunkter på projektet eller denna handling, ska du lämna dem tillprojektören. Kontaktuppgifter finner du på sidan 2 i denna handling.

SAMMANFATTNINGINLEDNING 1UTREDNINGSALTERNATIV 2MILJÖKONSEKVENSER 3TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 4KÄLLORBILAGOR

KällorKällorLitteraturAhlén, Ingemar 2002Ahlén, Ingemar; Bach, Lothar;Baagøe, Hans J.; Pettersson,Jan2007Ahlén, Ingemar 2008Andersson, Linda; Gerre, Larsoch Östlund, Annika20092008Electroengine 2009 www.electroengine.se/docs/produktblad_SportCombi.pdfElectroengine 2009 www.electroengine.se/docs/produktblad_Aero.pdfEnergimyndigheten 2009 www.energimyndigheten.seHörnsten 2002Länsstyrelsen 2009a Länsstyrelsernas GIS-tjänst, www.gis.lst.se2008Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Flora och Fauna 97(3): 14-21. Refererad i Naturvårdsverket, 2006, Vindkraftverk påland, Branschfakta, utgåva 2.Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade i södraSkandinavien. Rapport 5748. Naturvårdsverket.Vindkraft – ett hot för fåglar och fladdermöss? Biodiverse Nr 1 2008,s 10-11. Centrum för biologisk mångfald.Vindkraft på Sögårdsfjället, Tanums kommun. Arkeologisk utredningoch naturvärdesbedömning. Kulturhistoriska rapporter 62. RioKulturkooperativ.Artportalen 2009 www.artportalen.seBaerwald, Erin F; Dámours, 2008 Barotrauma is a significant cause of bat fatilities at windturbines.Genevieve H; Klug, Brandon J;Current Biology, Vol 18 No 16Barclay. Robert M.R.BioDivers Naturvårdskonsult 2008 Bedömning av skogar med avseende på skoghöns, ljungpipare ochnattskärra i två utredningsområden för vindkraft. Tanums kommun2008.Boverket 2009 Vindkraftshandboken. Planering och prövning av vindkraftverk påland och i kustnära vattenområden.Boverket 2008 Manus till Vinkraftshandboken. 2008-05-30Boverket 2007 Vindkraftshandboken. Remissversion 2007-08-31.Boverket 2003 Prövning och planering av vindkraftsanläggningar.Bright, J; Langston, R;Map of bird sensitivities to windfarms in Scotlans: A tool to aidBullman, R; Evans, R;planning and conservation. Science Direct.Gardner, S; Pearse-Higgins, JBullarens Gymnastik och Feb 2009 www.bullarensgoif.seIdrottsföreningDals-Eds kommun 2008 Vindkraft på Töftedalsfjället och Buråsen. Fördjupning och tillägg tillöversiktsplanen. Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-18.Dalslandskommunernas 2009 Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed,kommunalförbundFärgelanda, Mellerud och Åmål. Planförslag. Samrådshandling. 09-04-16Devereux, C. L.; Denny. M. J.H.; Whittingham, M. J.Länsstyrelsen VästraGötaland”Minimal effects of windturbines on the distribution offarmland birds.” Journal of Applied Ecology, Vol 45, Issue 6, pp 1689-1694. Brittish Ecological Society.Turisters attityder till vindkraftverk i fjällen. Hållbar utveckling avvindkraft – metodutveckling för fjällområdena.Fladdermöss i Orust, Strömstad och Tanums kommuner sommaren2007. Rapport 2008:04.72

Mori Scotland 2002Tourist Attitudes towards Wind Farms. Research Study Conducted forScottish Renewables Forum & the British Wind Energy Association.Munkedals kommun 2009NaturvårdsverketNaturvårdsverket, Boverket,Energimyndigheten2001 Ljud från landbaserade vindkraftverk.Naturvårdsverket 2005 Val av plats för vindkraftsetableringar. Rapport 5513.Naturvårdsverket 2006 Vindkraftverk på land. Branschfakta Utgåva 2Naturvårdsverket 2009 www.naturvardsverket.se/Verksamheter-medmiljopaverkan/Energi/Vindkraft/Pedersen, Eja 2007 Human respons to wind turbine noise. Perception, annoyance andmoderating factors. Göteborgs universitet, Occupational andEnvironmental Medicine, Department of Public Health andCommunity Medicine, The Sahlgrenska Academy.Pettersson, Jan 2005 Havsbaserade vindkraftverks inverkan på fågellivet i södraKalmarsund. Lunds Universit och Energimyndigheten.Regeringskansliet 2009 http://www.regeringen.se/sb/d/11629/a/127884Riksantikvarieämbetet1983(1978)Dec 2008 FMISVindbruk – planeringsunderlag. Munkedals kommun.Samrådshandling 25 februari 2009.Riktvärden för externt industribuller. Råd och riktlinjer. 1978:5.Omtryck 1983.Räddningsverket ochEnergimyndigheten2007 Nya olycksrisker i framtida energisystem.SCB 2009 http://www.h.scb.se/scb/mr/enbal/guide2/en_frame.htmSkogsstyrelsen 2009 Skogens pärlor, http://www.skogsstyrelsen.seStrömstads kommun 2009 MKB – Vindkraft. Miljöbedömning och konsekvensbeskrivning.Strömstads kommun 2009-02-26.Strömstads kommun 2009 Vindkraftsplan. Nuläge, mål och förslag. Strömstads kommun 2009-02-26.Svensk Vindenergi 2009 Jobb i medvind – Vindkraftens sysselsättningseffekter.Sveriges Natura 2000- 2009a http://w3.vic-metria.nu/n2k/jsp/main.jspområdenTanums kommun 1984 Tanum. Kulturminnesvårdsprogram för Tanums kommun.Tanums kommun 2002 Tanums kommuns översiktsplan.Tanums kommun 2008 Planprogram för vindkraftsplanering – Tanum 2008.Tanums kommun2009a Tillägg till ÖP 2002 på temat vindkraft. Tanums kommun.Samrådshandling 2009-02-26.Tanums kommun2009b Tillägg till ÖP 2002 på temat vindkraft. Tanums kommun.Utställningshandling 2009-06-24.Tanums kommunTransportstyrelsen 2008Nov 2009 http://www.tanum.se/Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering avbyggnader, master och andra föremål; beslutade den 3 september2008. Transportstyrelsens författningssamling, LFS 2008:47.Vägverket http://www.vv.se Besökt 09-10-15Widemo, Fredrik2007aVindkraftens inverkan på fågelpopulationer – kunskap,kunskapsbehov och förslag till åtgärder. Sveriges ornitologiskaförening.73

Widemo, Fredrik 2007b Värt att veta... Om vilt och vindkraft. Svenska jägareförbundet.Wizelius, Tore 2007 Vindkraft i teori och praktik. Upplaga 2:1Muntliga källorCatharina Johansson09-11-09 Plan- och Byggkontoret, Dals-Eds kommun74

SAMMANFATTNINGINLEDNING 1UTREDNINGSALTERNATIV 2MILJÖKONSEKVENSER 3TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 4KÄLLORBILAGOR

Bilaga 1. LjudberäkningarProject:Description:SögårdsfjälletTornhöjd 120mRotordiameter 101mWindPRO version 2.6.1.252 Jan 2009Printed/Page2009.11.17 09:50 / 1Licensed user:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00DECIBEL - Sögårdsfjället FKCalculation: Ljudberäkning Sögårdsfjället Fil: 235630_2052_Sögårdsfjället.jpgCalculated:2009.11.17 09:33/2.6.1.252Nytt VKV40,0 dB(A)0 250 500 750 1000mMap: , Print scale 1:25 000, Map center Rikets Net (SE) Ost: 1 258 100 Nord: 6 532 300Noise calculation model: Swedish, Jan 2002, Land. Vindhastighet: 8,0 m/sLjudkänsligt områdeHöjd över havet från aktivt linjeobjektWindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk77

Project:SögårdsfjälletDescription:Tornhöjd 120mRotordiameter 101mWindPRO version 2.6.1.252 Jan 2009Printed/Page2009.11.17 09:42 / 1Licensed user:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00DECIBEL - HuvudresultatCalculation:Ljudberäkning SögårdsfjälletSVENSKA BESTÄMMELSER FÖR EXTERNT BULLER FRÅNLANDBASERADE VINDKRAFTVERKCalculated:2009.11.17 09:33/2.6.1.252Beräkningen är baserad på den av Statens Naturvårdsverkrekommenderad metod "Ljud från landbaserade vindkraftverk", 2001(ISBN 91-620-6249-2)Råhetsklass: 1,5Råhetslängd: 0,055K: 1.0 dB/(m/s)WTGsNytt VKVSkala 1:75 000Ljudkänsligt områdeRN VKV typ LjuddataOst Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Type-generator Power, Rotor Navhöjd Upphovsman Namn Vindhastighet LwA,ref Rena Oktavdatarated diameter tonerRN [m] [kW] [m] [m] [m/s] [dB(A)]1 1 257 350 6 532 203 140,0 2 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 120,0 USER Level 102,0 dB 8,0 102,0 No Ja2 1 257 793 6 532 005 165,0 3 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 120,0 USER Level 102,0 dB 8,0 102,0 No Ja3 1 258 298 6 532 186 184,0 4 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 120,0 USER Level 102,0 dB 8,0 102,0 No Ja4 1 258 702 6 532 439 180,0 5 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 120,0 USER Level 102,0 dB 8,0 102,0 No Ja5 1 258 484 6 532 903 170,0 6 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 120,0 USER Level 102,0 dB 8,0 102,0 No Ja6 1 259 429 6 533 377 169,0 7 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 120,0 USER Level 102,0 dB 8,0 102,0 No Ja7 1 259 541 6 532 813 164,0 8 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 120,0 USER Level 103,0 dB 8,0 103,0 No Ja8 1 259 138 6 532 594 170,0 9 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 120,0 USER Level 102,0 dB 8,0 102,0 No Ja9 1 258 996 6 533 023 165,0 10 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 120,0 USER Level 102,0 dB 8,0 102,0 No Ja10 1 257 820 6 531 562 160,0 12 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 120,0 USER Level 103,0 dB 8,0 103,0 No Ja11 1 258 305 6 531 698 175,0 13 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 120,0 USER Level 103,0 dB 8,0 103,0 No Ja12 1 258 770 6 531 907 185,0 14 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 120,0 USER Level 103,0 dB 8,0 103,0 No Ja13 1 259 212 6 532 061 183,0 15 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 120,0 USER Level 103,0 dB 8,0 103,0 No Ja14 1 259 611 6 532 286 177,0 16 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 120,0 USER Level 103,0 dB 8,0 103,0 No JaBeräkningsresultatLjudnivåLjudkänsligt område RN Krav Ljudnivå Uppfylls kraven ?Nej Namn Ost Nord Z Imission Ljud From WTGs Ljudheight[m] [m] [dB(A)] [dB(A)]A Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (1) 1 257 798 6 532 976 133,0 1,5 40,0 39,7 JaB Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (2) 1 257 694 6 532 978 130,0 1,5 40,0 39,0 JaC Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (3) 1 257 236 6 533 008 130,3 1,5 40,0 37,0 JaD Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (4) 1 257 892 6 533 336 144,7 1,5 40,0 38,3 JaE Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (5) 1 257 470 6 533 210 126,4 1,5 40,0 36,9 JaF Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (6) 1 256 456 6 532 032 81,8 1,5 40,0 34,8 JaG Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (9) 1 256 236 6 532 316 77,2 1,5 40,0 33,2 JaH Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (10)1 256 960 6 530 716 111,2 1,5 40,0 33,8 JaI Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (11)1 257 434 6 531 076 150,0 1,5 40,0 39,0 JaJ Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (12)1 260 337 6 532 974 163,0 1,5 40,0 37,9 JaK Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (13)1 258 074 6 530 882 150,8 1,5 40,0 38,7 JaL Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (14)1 258 066 6 530 740 145,4 1,5 40,0 37,2 JaWindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk78

Project:SögårdsfjälletDescription:Tornhöjd 120mRotordiameter 101mWindPRO version 2.6.1.252 Jan 2009Printed/Page2009.11.17 09:42 / 2Licensed user:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00DECIBEL - HuvudresultatCalculation: Ljudberäkning SögårdsfjälletAvstånd (m)VKV A B C D E F G H I J K L1 894 848 813 1257 1015 910 1120 1537 1130 3085 1507 16292 971 978 1147 1335 1248 1337 1588 1535 996 2722 1158 12943 935 996 1343 1220 1317 1848 2066 1988 1406 2186 1323 14644 1051 1143 1572 1209 1453 2282 2469 2450 1861 1720 1679 18145 690 793 1252 733 1059 2207 2323 2666 2107 1854 2062 22036 1679 1780 2224 1537 1966 3263 3364 3630 3045 993 2839 29687 1750 1854 2313 1730 2108 3182 3342 3325 2730 812 2425 25448 1393 1494 1946 1450 1778 2740 2915 2876 2282 1258 2016 21419 1199 1302 1760 1147 1537 2726 2849 3077 2496 1342 2331 246510 1415 1422 1560 1776 1685 1443 1754 1206 620 2886 726 85811 1375 1419 1691 1690 1727 1879 2159 1665 1070 2399 848 98712 1445 1518 1888 1677 1841 2317 2567 2167 1573 1896 1239 136313 1684 1773 2191 1835 2087 2756 2987 2623 2032 1449 1638 174914 1940 2038 2482 2014 2332 3165 3375 3081 2490 1000 2081 2185Calculated:2009.11.17 09:33/2.6.1.252WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk79

Project:SögårdsfjälletDescription:Tornhöjd 120mRotordiameter 101mWindPRO version 2.6.1.252 Jan 2009Printed/Page2009.11.17 09:54 / 1Licensed user:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00DECIBEL - Sögårdsfjället TKCalculation: Ljudberäkning Sögårdsfjället Fil: sögård tk.tifCalculated:2009.11.17 09:33/2.6.1.2520 500 1000 1500 2000 mMap: , Print scale 1:50 000, Map center Rikets Net (SE) Ost: 1 258 100 Nord: 6 532 300Noise calculation model: Swedish, Jan 2002, Land. Vindhastighet: 8,0 m/sNytt VKVHöjd över havet från aktivt linjeobjekt40,0 dB(A) 35,0 dB(A) 30,0 dB(A)WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk80

Project:Sögårdsfjället alt områdeDescription:Tornhöjd 120mRotordiameter 101mWindPRO version 2.6.1.252 jan 2009Printed/Page2009-12-09 14:04 / 1Licensed user:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00Calculated:2009-12-09 13:00/2.6.1.252DECIBEL - Sögårdsfjället Södra TKCalculation: Ljudberäkning Sögårdsfjället Södra - alternativ område Fil: sögårdsfjället södra tk.tif0 500 1000 1500 2000 mMap: , Print scale 1:50 000, Map center Rikets Net (SE) Ost: 1 259 500 Nord: 6 529 000Noise calculation model: Swedish, Jan 2002, Land. Vindhastighet: 8,0 m/sNytt VKVHöjd över havet från aktivt linjeobjekt40,0 dB(A) 45,0 dB(A) 35,0 dB(A) 30,0 dB(A)WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk81

Bilaga 2. SkuggberäkningarPå kommande sidor finns skuggberäkningar för projektet. Beräkningarna ärgjorda i WindPro version 2.6. Programmet kommer från EMD i Danmark och ärdet mest förekommande vid beräkning av skuggutbredning från vindkraftverk,både i Sverige och flera andra länder.Beräkningarna är gjorda utifrån en horisontell yta på 5 x 5 meter i ”Green housemode” viket innebär att beräkningsytan adderar skuggor från alla riktningar.Skuggberäkningen utgår från ett så kallat ”worst case”, vilket innebär att det alltidblåser, himlen alltid är molnfri och vindkraftverken alltid vända så de ger maximaltmed skugga. I Boverkets Planering och prövning av vindkraftanläggningar,rekommenderas 30 timmar svepande skuggor per år som ett gränsvärde för en”worst case” beräkning.En ”real case” beräkning kan också att göras. Den ger en bättre uppskattningav den verkliga skuggtiden, eftersom data för vindriktningar och soltid läggs in.Den tar dock inte hänsyn till att vegetation och berg kan skymma solen. I verklighetenblir påverkan alltså ännu lägre, då faktorer som varierande vindriktning,vindhastighet och molnighet tillkommer. En ”real case” beräkning kommer attgöras när det finns fullständiga vindmätningar, och när beslut tagits om vilkentyp av verk som ska användas i området. Då kan sedan verken skuggreglerasom det behövs, så att rekommendationerna på 8 timmar/år och 30 minuter/daguppfylls.Vid behov kommer automatisk skuggreglering att installeras så att ingen fårmer än åtta timmar svepande skuggor per år. Under perioder då skuggor kanverka störande kan verken stängas av för att minska påverkan.Grafen på sidan 89-90 visar när på året och när på dygnet skuggorna kommertill respektive fastighet, och kartan på sidan 87 visar den totala skuggspridningeni huvudalternativet.83

Project:SögårdsfjälletDescription:Tornhöjd 120mRotordiameter 101mWindPRO version 2.6.1.252 Jan 2009Printed/Page2009.11.17 10:08 / 1Licensed user:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00SHADOW - HuvudresultatCalculation:Skuggberäkning SögårdsfjälletAntaganden för skuggberäkningMaximum distance for influenceCalculate only when more than 20 % of sun is covered by the bladePlease look in WTG tableCalculated:2009.11.17 10:01/2.6.1.252Minsta solhöjd över horisonten för påverkan 3 °Dag steg för beräkning1 dagarTidssteg för beräkning1 minuterBeräknade tider är för "värsta fall" utifrån följande antaganden:Solen skiner hela dagen, från soluppgång till solnedgångRotorplanet är alltid vinkelrätt mot linjen mellan VKV och solenVindkraftverket är alltid i driftTo avoid flicker from WTGs not visible a ZVI calculation is performedbefore the flicker calculation. The ZVI calculation is based on the followingassumptionsHeight contours used: Höjdlinjer: CONTOURLINE_ONLINEDATA_0.wpo (1)Obstacles used in calculationÖgonhöjd: 1,5 mGrid resolution: 10 mSkala 1:75 000Nytt VKVSkuggmottareWTGsRN VKV typ Shadow dataOst Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Type-generator Power, Rotor Navhöjd Calculation RPMrated diameter distanceRN [m] [kW] [m] [m] [m] [RPM]1 1 257 350 6 532 203 140,0 2 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 120,0 1 460 16,02 1 257 793 6 532 005 165,0 3 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 120,0 1 460 16,03 1 258 298 6 532 186 184,0 4 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 120,0 1 460 16,04 1 258 702 6 532 439 180,0 5 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 120,0 1 460 16,05 1 258 484 6 532 903 170,0 6 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 120,0 1 460 16,06 1 259 429 6 533 377 169,0 7 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 120,0 1 460 16,07 1 259 541 6 532 813 164,0 8 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 120,0 1 460 16,08 1 259 138 6 532 594 170,0 9 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 120,0 1 460 16,09 1 258 996 6 533 023 165,0 10 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 120,0 1 460 16,010 1 257 820 6 531 562 160,0 12 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 120,0 1 460 16,011 1 258 305 6 531 698 175,0 13 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 120,0 1 460 16,012 1 258 770 6 531 907 185,0 14 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 120,0 1 460 16,013 1 259 212 6 532 061 183,0 15 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 120,0 1 460 16,014 1 259 611 6 532 286 177,0 16 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 120,0 1 460 16,0Skuggmottare-IndataRNNej Ost Nord Z Bredd Höjd Höjd Grader från Lutning Direction modeö.m. syd medurs fönster[m] [m] [m] [m] [°] [°]A 1 260 338 6 532 972 162,9 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"B 1 260 764 6 531 890 154,4 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"C 1 258 078 6 530 879 150,6 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"D 1 257 438 6 531 073 150,0 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"E 1 256 968 6 530 712 111,8 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"F 1 256 454 6 532 034 81,7 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"G 1 256 236 6 532 323 77,5 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"H 1 257 244 6 533 015 130,4 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"I 1 257 801 6 532 970 133,1 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"J 1 257 891 6 533 340 144,8 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"K 1 257 701 6 532 980 130,0 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"L 1 257 464 6 533 214 126,1 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"M 1 256 006 6 532 928 93,1 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"N 1 256 397 6 533 346 134,2 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"O 1 256 535 6 533 766 145,0 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"P 1 257 269 6 533 784 123,7 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"Q 1 257 765 6 534 102 131,5 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"Continued on next page...WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk84

Project:SögårdsfjälletDescription:Tornhöjd 120mRotordiameter 101mWindPRO version 2.6.1.252 Jan 2009Printed/Page2009.11.17 10:08 / 2Licensed user:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00SHADOW - HuvudresultatCalculation: Skuggberäkning Sögårdsfjället...continued from previous pageRNNej Ost Nord Z Bredd Höjd Höjd Grader från Lutning Direction modeö.m. syd medurs fönster[m] [m] [m] [m] [°] [°]R 1 257 185 6 534 158 124,2 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"Calculated:2009.11.17 10:01/2.6.1.252BeräkningsresultatSkuggmottareSkuggor, värsta fallNej Skuggtimmar per år SkuggdagarMax skuggtimmar per dagper år[t/år] [dagar/år] [t/dag]A 55:24 153 0:41B 7:36 30 0:20C 0:00 0 0:00D 0:43 10 0:05E 0:00 0 0:00F 25:32 91 0:27G 7:32 28 0:21H 56:36 137 0:45I 121:54 211 1:08J 69:43 167 0:45K 105:48 182 1:10L 50:34 115 0:44M 0:00 0 0:00N 0:00 0 0:00O 0:00 0 0:00P 0:00 0 0:00Q 8:11 36 0:18R 0:00 0 0:00Total amount of flickering on the shadow receptors caused by each WTGNej Namn Worst case[t/år]1 2 133:462 3 88:143 4 49:564 5 19:105 6 59:096 7 13:327 8 13:298 9 15:149 10 19:3910 12 11:1411 13 24:2112 14 5:3513 15 5:4314 16 19:22WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk85

Project:SögårdsfjälletDescription:Tornhöjd 120mRotordiameter 101mWindPRO version 2.6.1.252 Jan 2009Printed/Page2009.11.17 10:09 / 1Licensed user:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00SHADOW - Sögårdsfjället TKCalculation: Skuggberäkning Sögårdsfjället Fil: sögård tk.tifCalculated:2009.11.17 10:01/2.6.1.252Nytt VKV15 300 500 1000 1500 2000 mMap: , Print scale 1:35 000, Map center Rikets Net (SE) Ost: 1 258 041 Nord: 6 532 318SkuggmottareIsolinjer som visar skuggor i Skuggtimmar per år. Beräkning för värsta fall.WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk87

Project:Sögårdsfjället alt 2Description:Tornhöjd 99,5mRotordiameter 101mWindPRO version 2.6.1.252 Jan 2009Printed/Page2009.11.17 10:23 / 1Licensed user:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00SHADOW - HuvudresultatCalculation: Skuggberäkning Sögårdsfjället - alternativ 2Antaganden för skuggberäkningMaximum distance for influenceCalculate only when more than 20 % of sun is covered by the bladePlease look in WTG tableCalculated:2009.11.17 10:19/2.6.1.252Minsta solhöjd över horisonten för påverkan 3 °Dag steg för beräkning1 dagarTidssteg för beräkning1 minuterBeräknade tider är för "värsta fall" utifrån följande antaganden:Solen skiner hela dagen, från soluppgång till solnedgångRotorplanet är alltid vinkelrätt mot linjen mellan VKV och solenVindkraftverket är alltid i driftTo avoid flicker from WTGs not visible a ZVI calculation is performedbefore the flicker calculation. The ZVI calculation is based on the followingassumptionsHeight contours used: Höjdlinjer: CONTOURLINE_ONLINEDATA_0.wpo (1)Obstacles used in calculationÖgonhöjd: 1,5 mGrid resolution: 10 mSkala 1:75 000Nytt VKVSkuggmottareWTGsRN VKV typ Shadow dataOst Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Type-generator Power, Rotor Navhöjd Calculation RPMrated diameter distanceRN [m] [kW] [m] [m] [m] [RPM]1 1 257 350 6 532 203 140,0 2 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 1 462 16,02 1 257 793 6 532 005 165,0 3 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 1 462 16,03 1 258 298 6 532 186 184,0 4 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 1 462 16,04 1 258 702 6 532 439 180,0 5 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 1 462 16,05 1 258 484 6 532 903 170,0 6 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 1 462 16,06 1 259 429 6 533 377 169,0 7 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 1 462 16,07 1 259 541 6 532 813 164,0 8 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 1 462 16,08 1 259 138 6 532 594 170,0 9 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 1 462 16,09 1 258 996 6 533 023 165,0 10 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 1 462 16,010 1 257 820 6 531 562 160,0 12 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 1 462 16,011 1 258 305 6 531 698 175,0 13 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 1 462 16,012 1 258 770 6 531 907 185,0 14 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 1 462 16,013 1 259 212 6 532 061 183,0 15 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 1 462 16,014 1 259 611 6 532 286 177,0 16 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 1 462 16,0Skuggmottare-IndataRNNej Ost Nord Z Bredd Höjd Höjd Grader från Lutning Direction modeö.m. syd medurs fönster[m] [m] [m] [m] [°] [°]A 1 260 338 6 532 972 162,9 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"B 1 260 764 6 531 890 154,4 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"C 1 258 078 6 530 879 150,6 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"D 1 257 438 6 531 073 150,0 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"E 1 256 968 6 530 712 111,8 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"F 1 256 454 6 532 034 81,7 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"G 1 256 236 6 532 323 77,5 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"H 1 257 244 6 533 015 130,4 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"I 1 257 801 6 532 970 133,1 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"J 1 257 891 6 533 340 144,8 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"K 1 257 701 6 532 980 130,0 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"L 1 257 464 6 533 214 126,1 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"M 1 256 006 6 532 928 93,1 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"N 1 256 397 6 533 346 134,2 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"O 1 256 535 6 533 766 145,0 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"P 1 257 269 6 533 784 123,7 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"Q 1 257 765 6 534 102 131,5 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"Continued on next page...WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk91

Project:Sögårdsfjället alt 2Description:Tornhöjd 99,5mRotordiameter 101mWindPRO version 2.6.1.252 Jan 2009Printed/Page2009.11.17 10:23 / 2Licensed user:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00SHADOW - HuvudresultatCalculation: Skuggberäkning Sögårdsfjället - alternativ 2...continued from previous pageRNNej Ost Nord Z Bredd Höjd Höjd Grader från Lutning Direction modeö.m. syd medurs fönster[m] [m] [m] [m] [°] [°]R 1 257 185 6 534 158 124,2 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode"Calculated:2009.11.17 10:19/2.6.1.252BeräkningsresultatSkuggmottareSkuggor, värsta fallNej Skuggtimmar per år SkuggdagarMax skuggtimmar per dagper år[t/år] [dagar/år] [t/dag]A 54:15 151 0:40B 7:29 30 0:20C 0:00 0 0:00D 8:58 35 0:19E 0:00 0 0:00F 24:38 87 0:27G 7:23 26 0:21H 53:54 132 0:44I 127:45 205 1:10J 63:49 161 0:46K 106:58 173 1:11L 41:45 110 0:42M 0:00 0 0:00N 0:00 0 0:00O 0:00 0 0:00P 0:00 0 0:00Q 9:01 40 0:18R 0:00 0 0:00Total amount of flickering on the shadow receptors caused by each WTGNej Namn Worst case[t/år]1 2 125:172 3 77:203 4 52:264 5 19:545 6 59:006 7 12:477 8 13:388 9 14:449 10 18:4610 12 4:2011 13 37:0412 14 5:5113 15 5:3914 16 20:05WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk92

Project:Sögårdsfjället alt 2Description:Tornhöjd 99,5mRotordiameter 101mWindPRO version 2.6.1.252 Jan 2009Printed/Page2009.11.17 10:25 / 1Licensed user:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00SHADOW - Sögårdsfjället TKCalculation: Skuggberäkning Sögårdsfjället - alternativ 2 Fil: sögård tk.tifCalculated:2009.11.17 10:19/2.6.1.252Nytt VKV15 300 500 1000 1500 2000 mMap: , Print scale 1:35 000, Map center Rikets Net (SE) Ost: 1 258 041 Nord: 6 532 318SkuggmottareIsolinjer som visar skuggor i Skuggtimmar per år. Beräkning för värsta fall.WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk93

Bilaga 3. Fotomontage98Ill. 14. Sögård. Huvudalternativ.

99Ill. 15. Höjaremyren. Huvudalternativ. Då parken till största del skyms av vegetationen, visas verken som symboler.

100Ill. 16. Camping Vassbotten. Huvudalternativ. Då vindparken till största del är dold av topografin, visas verken som symboler på bilden.

101Ill. 17. Västeröd. Huvudalternativ.

102Ill. 18. Sögård. Alternativ utformning.

103Ill. 19. Västeröd. Alternativ utformning.

F031255000 1260000F02F01104F04500 mIll. 20. Sögårdsfjället. Fotoplatser.

Bilaga 4. Teknisk beskrivningTechnicalspecificationsRotorDiameter101 mSwept area8,000 m2Rotor speed6-16 rpmPower regulation Pitch regulation with variable speedBladesTypeB49Length49 mAerodynamic brakeTypeFull-span pitchingActivationActive, hydraulicTransmission systemGearbox type3-stage planetary/helicalGearbox ratio 1:91Gearbox oil filtering Inline and offlineGearbox coolingSeparate oil coolerOil volumeApproximately 400 lMechanical brakeTypeHydraulic disc brakeGeneratorTypeAsynchronousNominal power2,300 kWVoltage690 VCooling systemIntegrated heat exchangerYaw systemTypeActiveMonitoring systemSCADA systemWebWPSRemote controlFull turbine controlTowerTypeCylindrical and/or tapered tubularHub height80 m or site-specificOperational dataCut-in wind speed 3-4 m/sRated power at12-13 m/sCut-out wind speed 25 m/sMaximum 3 s gust 55 m/s (standard version)60 m/s (IEC version)WeightsRotor62 tonsNacelle82 tonsTower for 80-m hub height 162 tons6106

14 5 6 7 8 9 10 1211132 314 15 16 17 18 19 20Sales power curveThe calculated power curve data are valid for standardconditions of 15 degrees Celsius air temperature, 1013 hPaair pressure and 1.225 kg/m 3 air density, clean rotor bladesand horizontal, undisturbed air flow. The calculated curvedata are preliminary.Power [kW]220020001800160014001200100080060040020000 5 10 15 20Wind [m/s]Nacelle arrangement1. Spinner2. Spinner bracket3. Blade4. Pitch bearing5. Rotor hub6. Main bearing7. Main shaft8. Gearbox9. Brake disc10. Coupling11. Generator12. Service crane13. Meteorologicalsensors14. Tower15. Yaw ring16. Yaw gear17. Nacelle bedplate18. Oil filter19. Canopy20. Generator fan1077

Bilaga 5. KemikalierExempel på kemikalieanvändning per årsiffrorna gäller vindkraftverk av modellen N-90 (2,5 MW)källa: NordexOljor och fett: Mobil SHC 460WT ~ 32 kg per år och TurbinMobilgear XMP 320 ~ 20 l per år och TurbinCeplattyn BL ~ 5 kg per år och TurbinKlüberplex BEM ~ 4 kg per år och TurbinMobile DTE 24 ~ 5 l per år och TurbinKylvätskor: Varidos FSK ~ 10 l per år och TurbinRostskyddsmedel: Multi- Wax ~ 6 spraybehållare per år och TurbinRengöring: Brake cleaner ~ 20 spraybehållare per år och TurbinVP- 24 ~ 8 l per år och Turbin109

Bilaga 6. LedningsdragningGenomförandebeskrivning vindkraftpark SögårdsfjälletParken består av 14 st vindkraftverk och produktionsnätet har dimensioneratsefter 2.5 MW per verk. Kabeltypen är 24 kV AXCEL (3-ledarkabel ) och AXCESUniversalkabel.Längsgående jordlina Cu 50 förläggs längs alla kablar i mark inom parken. Därflera kablar ligger i samma schakt förläggs dock endast en längsgående lina.Mottagningsstationen A är en standard nätstation i plåt för distributionsnätmed lastfrånskiljare för inkommande och utgående kablar. Stationen är ocksåutrustad med mätfack.Kopplingsskåpen är av typen Quicksec där frånskiljning av kabel kan göras.Grupp 1:Från A förläggs AXCEL 240 längs vägen fram till K1. Från K1 förläggs AXCEL 50 tillverk 6.Från K1 förläggs AXCEL 150 till verk 10 och från 10 förläggs AXCEL 50 till K2.Från K2 förläggs AXCEL 50 till verk 7 och till verk 8. I stationen vid verk 10 måstelastfrånskiljare finnas för kabel mot K2.Grupp 2:Från A förläggs AXCEL 150 längs vägen fram till verk 9. Från verk 9 förläggs AXCEL50 till K3. Från K3 förläggs AXCEL 50 till verk 15 och till verk 16. I stationen vid verk9 måste lastfrånskiljare finnas för kabel mot K3.Grupp 3:Från A förläggs AXCEL 150 längs vägen fram till K4. Från K4 förläggs AXCEL 50 tillverk 3.Från K4 förläggs AXCEL 50 till verk 12 och från 12 förläggs AXCEL 50 till verk 2.I stationen vid verk 12 måste lastfrånskiljare finnas för kabel mot verk 2.Grupp 4:Från A förläggs AXCEL 150 längs vägen till verk 5. Från verk 5 byggs luftledningAXCES 70 till verk 14.Från verk 5 förläggs också AXCEL 50 till verk 4. Från verk 4 förläggs AXCEL 50fram till S1 där luftledning AXCES 70 fortsätter till verk 13.I stationen vid verk 5 måste lastfrånskiljare finnas både för kabel mot verk 14och mot verk 4 och i stationen vid verk 4 måste lastfrånskiljare finnas för kabelmot verk 13.111

Ill. 21. Karta Sögårdsfjället.112

NätschemaSögårdsfjälletK110K27330m300m440m390m500m6390m89K315A180m450m380m16290mK41221450m280m1450m240m35 4S1 13370m630m350m290mAXCES 3x70/16580m14AAXCES 3x70/16Mottagningsstation / mätningStation vindkraftverkKoppl.station / kabelskåp113

RIOKULTURKOOPERATIVRAPPORT 2009:34 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING