Klicka här för att ladda ned handledningen. - Skola.jonkoping.se ...

ETT SAMARBETE MELLAN JÖNKÖPING ENERGI OCH UPPTECH FÖR ÅR FEMENERGIJAKTEN2012/2013

Om EnergijaktenVi använder energi hela tiden i vår vardag -men varifrån kommer den, och hur kan vi som användare bidra tillmer hållbar användning?Jönköping Energi erbjuder i samarbete med Upptech alla elever i år 5 i Jönköpingskommun att kostnadsfritt delta i Energijakten. Genom Energijakten vill vi få elevernaatt fundera kring energins ursprung, hur vi använder den och hur den kan användas iframtiden.Energijakten består av två delar:12Energijakten på skolanNi arbetar med Energijakten på skolan. Vi har tagit fram ett unikt arbetsmaterial förbåde lärare och elever, med särskilt fokus på energi i Jönköping. I det finns spännandediskussionsfrågor, experiment och teori kring temat energi – allt uppdaterat utifrånLgr -11.Energijakten på UpptechNi som kan och vill gör ett temabesök på Upptech, som bygger på det arbete ni gjort iskolan. Där blir det stationer med olika experiment och diskussioner som varvasunder 1,5 timmar. Om ni har möjlighet kan ni sedan stanna kvar och upptäcka vidarepå Upptäckartorget.BRA ATT VETAUnder veckorna 5, 6, 8 och 9, 2013, genomförs Energijakten på Upptech. Antalettillfällen på Upptech är begränsat, så anmäl ert deltagande så fort som möjligtDet är viktigt att ni har arbetat med Energijakten i skolan innan ni kommer tillUpptech för del två, samt att den pedagog som är med har varit delaktig itemat.Energijakten bekostas av Jönköping Energi – ingen kostnad tas ut för varken materialeller temabesök. För privata skolor tillkommer en avgift om de vill ta del avUpptäckartorget efter temabesöket.Lärarhandledningen till Energijakten, liksom elevhäftet, har tagits fram i samarbetemellan Jönköping Energi och Upptech.Mer information och anmälan till temabesök:Kontakta Maria Sparf på Upptech:Maria.sparf@jonkoping.se, 036-10 24 23www.upptech.se1

KällorSom källor för denna handledning har vi använt de webbsidor som finns underavsnittet Läs mer /Bra länkar. Vi har också använt litteratur som:Energi - möjligheter och dilemman, Kungliga Vetenskapsakademin (IVA2011),Energins mysterier, Håkan Borgström, (Borgströms förlag 2011)Hur funkar det? Din guide till vardagsteknikenFörsök med fysik, Hans Persson (Almqvist & Wiksell 2001).Beställa materialVill du beställa material till de experiment som finns i denna handledning?Vi rekommenderar följande företag:Heraco, se www.heraco.seSagitta, se www.sagitta.seLGR-11Arbetet med Energijakten kan direkt kopplas till det centrala innehållet i LGR-11 för flera av grundskolans olika ämnen. Här följer exempel på två av ämnena:Undervisningen i fysik ska behandla följande centrala innehåll i årskurs4–6Fysiken i naturen och samhället• Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan påmiljön samt energianvändningen i samhället.Fysiken och vardagslivet• Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverkaenergiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering.• Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas ivardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor.Fysikens metoder och arbetssätt• Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.• Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel ifaktatexter och tidningsartiklar.Undervisningen i kemi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4-6Kemin i vardagen och samhället• Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan påklimatet.2

Vad är energi? ....................................................................................... 5Olika energiformer .............................................................................................................................. 5Solen - den stora energikällan ............................................................................................................. 5Att utvinna energi ................................................................................................................................ 6Att använda energi .............................................................................................................................. 6Frågeställningar kring energi .............................................................................................................. 6Gör en energiraket............................................................................................................................... 7Att utvinna energi .................................................................................. 9Strålningsenergi ................................................................................................................................... 9Blir färger olika varma? ..................................................................................................................... 10Rörelseenergi ..................................................................................................................................... 12Vem blir snurrigast? Tillverka vindsnurror ……………………………………………………………………………………17Den trasiga vattenflaskan ................................................................................................................. 18Kärnenergi ......................................................................................................................................... 19Energi från förbränning ..................................................................................................................... 21Mer om avfall och energi i Jönköping ............................................... 23Rätt sak på rätt plats ......................................................................................................................... 23Matavfall blir energi och gödning ..................................................................................................... 24Att använda energi .............................................................................. 25Elnätet tar elen hem till dig ............................................................................................................... 26Elen du köper ..................................................................................................................................... 26Belysning ........................................................................................................................................... 27Batterier............................................................................................................................................. 28Så här värmer vi våra bostäder ......................................................................................................... 28Elektrisk trolldeg……………………………………………………………………………………………………………………………30Pet-flaska som termos, funkar det?...................................................................................................31Räkna med energi! .............................................................................. 32Energi och effekt hänger ihop ........................................................................................................... 32Var energismart i din vardag ............................................................................................................. 35Läs mer och bra länkar ....................................................................... 374

Vad är energi?Detta avsnitt ger en bakgrund till begreppet energi och beskriver kortfattat olika former av energisom vi använder till en mängd olika saker. Vad menas med energiprincipen?3snabbaSant eller falskt – vad tror du?● Ordet energi kommer från det grekiska ordet ergon sombetyder arbete.● När du cyklar nedför en backe omvandlas lägesenergitill rörelseenergi.● Energi försvinner hela tiden i olika sammanhang.Olika energiformerRätt svar: sant, sant, falsktVårt moderna samhälle använder mycket energi. Det krävs energi för att värma upp våra hem,laga och frysa mat, köra bil, duscha, tända lampor, surfa på datorn och titta på tv. Det krävs ocksåenergi för att tillverka de saker vi använder till vardags. Vår kropp behöver energi, för att orkahålla igång och växa! Det finns flera olika former av energi, gemensamt för dem alla är att de kanuträtta arbete.Solen - den stora energikällanNästan all energi på jorden har sitt ursprung ur solen. Detskulle inte finnas något liv på jorden och det skulle varahelt mörkt och kallt utan den. Vår mat är ett exempel därenergin från början kommer från solen. Genomfotosyntesen i växterna bildas proteiner och kolhydratersom vi behöver. Både vi och djuren äter av växterna, sånär vi äter kött så kommer även den energin från växternasom från början fick sin energi från solen. Energin imaten är kemisk energi som i vår kropp omvandlas tillbland annat rörelseenergi och värmeenergi.Energin som binds i träd som växer kan också omvandlas till värme genom att eldaträ. Det går egentligen inte att tillverka energi utan bara omvandla energin mellanolika former. Energi kan heller inte försvinna, bara omvandlas till former som ärsvårare att utnyttja.5

Att utvinna energiDet är solen som är källan bakom (nästan) all energi men vi brukar ju ändå säga att vihar olika energikällor.I kommande avsnitt beskrivs de energikällor som används mest i Sverige. Man brukarskilja på förnybara energikällor, de kommer inte att ta slut, och icke förnybaraenergikällor, sådana som förr eller senare kommer att ta slut.Sol, vind, vatten och biobränsle är förnybara energikällor. Kol, olja och naturgas ärexempel på fossila och icke förnybara energikällor, när man eldar dem så bildas alltidkoldioxid och vattenånga. Ofta bildas även giftiga gaser som svavel- och kväveoxider.Uran används som bränsle i kärnkraftverk och är också en icke förnybar energikälla.Några olika former av energi är:• Strålningsenergi är t.ex. ljuset från solen• Kemisk energi finns i t.ex. mat, olja, bensin• Rörelseenergi när saker (eller du) rör sig• Elektrisk energi använder vi oss av dagligen för att få alla apparater att fungeraAtt använda energiEftersom många sätt att producera energi påverkar miljön har vi alla ett stort ansvaratt försöka minska utsläpp och miljöförstöring och använda energin på ett effektivtsätt.Genom elektricitet kan energi flyttas. Vi måste alltså inte använda den där dentillverkas, så som man behövde göra i t.ex. en väderkvarn. Elektricitet kan utvinnassom till exempel kärnkraft eller vindkraft och sedan flyttas via ledningar genom helalandet. Sedan kan elektriciteten omvandlas igen, till exempel bli värmeenergi i en spis.Även värmeenergi kan flyttas, men inte lika långt. Om du exempelvis har en panna ikällaren så värmer den upp vatten som sedan pumpas runt till husets alla element.Det finns också stora pannor som kan pumpa ut varmt vatten i ledningar till helastäder. Det är det som kallas för fjärrvärme. I Jönköping tillverkar bland annat kraftvärmeverketTorsvik fjärrvärme som levereras ut i ett ledningsnät som täcker bådeJönköping och Huskvarna.Frågeställningar kring energiExempel på frågeställningar som kan användas både som inledning och avslutning påarbetsområdet energi och energiomvandlingar:● Vilka energiformer var vanliga att använda förr i tiden?● Vilka energiformer är vanliga att använda idag?● Vilka energiformer tror du kommer att bli vanliga i framtiden?● Hur skall vi lösa framtidens energibehov?● Hur skall vi göra energianvändningen hållbar?● På vilka sätt har användningen av energi påverkat samhällsutvecklingen?6

!TESTA ETT EXPERIMENTGör en energiraketDu behöver:• Tom filmburk eller annan liten burk med tättslutande lock• Bakpulver alternativt brustablett, t.ex. c-vitamin• Ljummet vatten• Högt, smalt dricksglas el. liknandeGör så här1. Fyll burken till 1/4 med vatten2. Lägg i ca 1 tsk pulver (eller en fjärdedels brustablett) ochsätt snabbt på locket.3. Placera "raketen" med locket nedåt, gärna i ett högt smalt glas.4. Vänta och se. Tänk på att inte hålla ansiktet över!Variation Det går att variera "raketens" flygförmåga genom att pröva olikakombinationer av mängden vatten och mängden brustablett. Det är ävenmöjligt att pröva olika sorters "raketbränslen", olika burkar samt vid vilkenuppskjutningsvinkel "raketen" flyger bäst. Det kan vara så att vissa burkars locksitter åt så hårt att flygturen uteblir.Vad händer? När brustabletten upplöses av vattnet sker en kemisk reaktion ochgasen koldioxid bildas. Gasen tar mycket större plats än de ursprungligaingredienserna. Detta leder till att det blir "trångt" inne i burken och det bildas ettövertryck. När övertrycket blir större än kraften som håller fast locket, så lossnarlocket och trycket mot burkens botten får burken (raketen) att flyga iväg. Denkemiska energin som från början var lagrad i tabletten och vattnet har över gått tillrörelseenergi.7

Fler tips på experiment med kemisk energiPå bland annat youtube hittar du många roliga exempel på kemisk energi. Vissa avexperimenten kan ni säkert göra på skolan.Vad händer när man lägger vanliga mentostabletter i cola light? Kolla här!http://www.youtube.com/watch?v=hKoB0MHVBvMFörklaring:När man tillverkar läsk tillsätter man under stort tryck koldioxid till drycken. På grund avövertrycket borde koldioxiden avgå som gasbubblor, men detta har svårt för att ske av sig självtdå koldioxiden binds till vattenmolekylerna, det krävs extra energi för att det ska gå fort. Mentostabletternakatalyserar (underlättar en reaktion) bildningen av mikroskopiskt små bubblor. Närdessa väl bildats växer de vidare av egen kraft. Den kraftiga gasbildningen får läsken att sprutasom en fontän.Kan man använda en citron som batteri? Jajamensan!http://www.youtube.com/watch?v=hYmiwJ38oc4&feature=relatedFörklaring finns med i klippet.8

Att utvinna energiStrålningsenergiMed solenergi menar vi oftast att man utnyttjar den direkta solstrålningen. Solenergi kanomvandlas till el med hjälp av solceller eller till värme i solfångare. I länder där solstrålningen ärstörre än hos oss kan det snart vara möjligt att i större skala använda solceller för att producera el.Det är fortfarande ganska dyrt alternativ så i Sverige är det mest effektiva sättet att användasolstrålningen för uppvärmning, framförallt under sommarhalvåret.3snabbaSant eller falskt – vad tror du?● Det fungerar att steka ägg på en het motorhuv på en bil.● Solen ger ifrån sig mer energi på 1 sekund än vad allamänniskor på jorden tillsammans har förbrukat på hela den tidsom vi människor har funnits på jordklotet.● Värmen i ökenområden kan omvandlas till el som går attanvända långt, långt därifrån om det finns långa ledningar.En solfångare kan användas för att värma upp hus. Ofta sittersolfångaren på ett hustak som är riktat mot söder.Genom svarta rör som monteras på taket pumpasvatten som värms av solen. Det varma vattnetpumpas sedan genom husets värmeelement ochvärmer rummen. När solen inte skiner behövs det enannan värmekälla som hjälper till att värma uppbostaden.Solceller kan användas till att tillverka elektricitet.Solceller används bland annat till att driva miniräknare ochutomhusbelysning. Solceller omvandlar solljus direkt till eli form av likström. De skiljer sig från solfångare, därsolstrålningen används för att producera varmt vatten.Omvandlingen av solenergi till elektrisk energii en solcell sker utan några rörliga delar, utan attnågot bränsle behövs och utan att ge några utsläpp.Rätt svar: sant, sant, santSolfångare används för att omvandlasolstrålning till värme.9

!TESTA ETT EXPERIMENTBlir färger olika varma?Tips! Detta experiment bör utföras en solig dag för bästa resultat. Alternativet är attanvända en lampa med högt watt-tal.Du behöver:• Två plattor av exempelvis glas, metall eller kakel, en vit och en svart.• Starkt solljus eller en stark lampaGör så här:1. Känn på plattorna, känns de lika varma?2. Låt plattorna ligga i ”solen” i några minuter och känn på dem igen. Känns det någonskillnad nu?3. Pröva att ställa/lägga plattorna i en annan vinkel i förhållande till ”solen”. Märker ninågon skillnad? Vid vilken vinkel absorberas mest värme hos plattorna? (Kyl ner plattornaen stund i mellan varje försök)FörklaringSolljus är energi. När solljuset träffar något vitt studsar det mesta ljuset tillbaka: det är detstudsande (reflekterande) ljuset som når vårt öga så att det ser vitt ut! I det som är svart"fastnar" det mesta solljuset: inget studsar och det ser därför svart ut. Det ljus (denenergi) som fastnar (absorberas) blir till värme. Så visst blir svart varmare.10

Concept cartoonPå skolverkets hemsida finns det möjlighet att ladda ner ett flertalconcept cartoons som diskussionsunderlag för elever. Blandannat bilden ovan.Följ länken för att kunna skriva ut i full storlek.Concept cartoon11

RörelseenergiI detta avsnitt beskriver vi hur energin hos strömmande luft och vatten tas tillvara. Hur fungerarett vind- eller vattenkraftverk? Vilka är de viktiga delarna inuti? Var någonstans i vår omgivningfinns vindkraftverk?Sant eller falskt – vad tror du?4snabba● Ett vindkraftverk snurrar snabbare om det har flerrotorblad.● En stor del av all energi som används i Sverige kommerfrån vindkraftverk.● I Sverige kommer nästan hälften av all elenergi frånvattenkraft.VindkraftVind uppstår på grund av skillnader i temperaturoch lufttryck på olika platser. Detta får luften attröra sig från ett ställe till ett annat. I alla tider hardetta använts av människan för att driva olikatyper av utrustning som kvarnar, pumpar ochbåtar.I ett vindkraftverk tar man vara på vindens energi– en helt förnybar energikälla, för vinden tar juinte slut. Det byggs mycket vindkraftverk både iSverige och i övriga världen.Här i trakten har det nyligen byggts 13vindkraftverk på Grännaberget. JönköpingEnergi äger och driver tre av dem. Vindkraftverken ställersjälva in sig efter vinden för att göra så mycket el sommöjligt. De kan ta vara på energin även vid svagavindar, men gör mest el när det blåser ca 10 m/s.● Den svenske uppfinnaren Christopher Polhem kom påsmarta sätt att använda vattenkraft på.Rätt svar: falskt, falskt. sant, santEtt av de vindkraftverk som finns på Grännaberget.Det är 150 m från marken till högsta vingspetsen.Om det blåser alltför mycket så stänger de av sig genom att vrida vingarna ur vind. Den el somproduceras i ett sådant verk under ett år räcker till ungefär 6-7000 hushåll.Vindkraft är ett av de renaste sätten att producera energi och är tillgänglig i alla världsdelar.Eftersom det inte alltid blåser lika mycket behöver den ibland kompletteras med andraenergikällor.Ett vindkraftverk ger inga utsläpp men de stora rotorbladen kan ställa till problem lokalt. Fåglarkan skadas när de kommer i närheten och störande ljud uppstår när de stora rotorbladen snurrar ivinden. När man bestämmer var ett vindkraftverk ska ligga tittar man på allt som kan blipåverkat, eller påverka, innan man bestämmer sig.12

VattenkraftPå sätt och vis är det solen som driver även vattenkraften.Solens strålar värmer ytvattnet i hav och sjöar så att detavdunstar som vattenånga. När vattenångan stiger kyls den avoch bildar moln som ger snö och regn.Vattenmassorna som forsar fram i älvar och åar på sin vägtillbaka mot hav och sjöar kan användas till att drivavattenkraftverk. Vattenkraften är förnybar och ger inga utsläpptill miljön. Däremot blir den lokala miljön, djur och växterpåverkad när det byggs kraftverk, dammar ochregleringsmagasin.I Sverige finns det ungefär 1 800 vattenkraftverk, både storaoch små. Vattenkraft har använts för elproduktion i mer än100 år och är fortfarande den viktigaste källan för förnyelsebarelproduktion. Tillsammans producerar vattenkraftverkenungefär hälften av den el vi använder i landet.Huskvarnafallen, ett av de vattendragsom används för produktion av el genomvattenkraft. Foto: Christina LindqvistI ett vattenmagasin lagras lägesenergi. En sjö kan ha energi lagratgenom att ligga högre beläget än sin omgivning. Denna energi omvandlas till rörelseenergi närman låter det strömma ner genom en vattenkraftsturbin. Turbinen kopplas till en generator ochdå kan rörelseenergin omvandlas till elektricitet.I norra Sverige finns gott om älvar där rörelseenergin kommer till användning. Direkt när detbehövs mer elektricitet någonstans i Sverige släpps mer vatten ut från dammarna. Då tillverkasmer elektrisk energi i vattenkraftverken.Visste du att...... världens största vattenkraftverk finns i Kina? I Sverige finns det största vattenkraftverket iHarsprånget i Luleälven. Vattenkraftverket i Kina har en installerad effekt som är cirka 22 gångerstörre än det i Harsprånget.… vattenkraften brukar ibland kallas det vita kolet, eftersom det betraktas som en ren energikällajämfört med när elektricitet framställs genom att använda olja, kol och naturgas.13

Så här utvinns rörelseenergiI vatten och vindkraft omvandlar man rörelseenergi till elektricitet.Då man utvinner vattenkraft är det vatten som får driva en turbin. Vatten samlas i dammar ochförs ner via en turbin som snurrar av vattnets kraft. Rörelseenergin blir el i en generator, som ärkopplad till turbinen. I ett vindkraftverk snurrar vinden en propeller med stora rotorblad, som ärkopplad till en generator. Vindens rörelseenergi blir el.• Vattnets rörelse får turbinen(1) att snurra.• Från turbinen leds rörelsenvidare till generatorn (2).• I generatorn omvandlasvattnets rörelseenergi tillelektricitet.• I transformatorn (3) höjsspänningen och transporterasut i ledningsnätet.• Vinden får rotorbladen (1) att snurra.• Rörelseenergin från vinden omvandlas igeneratorn (2) till elektricitet.• Genom transformatorn som höjer spänningentransporteras elektriciteten ut till kunderna.12Språkdetektiver! Det blir många nyaord att läsa, lära sig och prata kring.Använd gärna dem som ”Veckansord”. Lek, gör frågesporter o s v föratt underlätta inlärningen.generera=göra, transformera=omvandla14

Detta är en bild på Huskvarnafallen i Huskvarna. Sjöarna som Huskvarnaån rinner mellanfungerar som magasin. Vid sjöarnas utlopp finns dammluckor som gör att vi kan välja om manvill släppa ut mycket eller lite vatten ur sjöarna. På så sätt kan vi ”spara energi” under en tid, ochsläppa ut det senare, när det behövs mera el. Det är också viktigt att planera så att det ryms vatteni sjöarna när det regnar mycket. Annars kan det bli översvämning runt ån och sjöarna.Från Ebbesdammen leder en ståltub ner till kraftstationen, där vattnet gör el. I vanliga fall serman därför ganska lite vatten i själva Huskvarnafallen. När det är Fallens dag i augusti varje år, såsläpps lite mer vatten i fallet istället för att leda det genom tuben. Det vatten som kommer ivattenfallet blir det inte någon el av.På bilden här nedanför ser du hur det ser ut inuti ”den vita lådan” – själva turbinhuset - på devindkraftverk som finns i Gränna. Där finns en turbin med en rotoraxel. När den snurrar drivsgeneratorn, precis som i vattenkraftstationen.15

Frågor att diskutera i skolanVi kommer också att ta upp dessa i samband med temabesöket.• På vilket sätt förändrar vindkraft eller dammbyggen/ vattenkraft människors möjligheter tillnaturupplevelser?• Finns det skillnader i hur ett energiföretag, en lärobok och en miljöorganisation beskriver förochnackdelar med vindkraft? Använd olika hemsidor och jämför information.• Hur kan rotorbladen ge elektricitet när de snurrar?• Hur skulle du reagera om man ville bygga ett vindkraftverk i närheten av där du bor?16

!TESTA ETT EXPERIMENTVem blir snurrigast? Tillverka vindsnurror.Material:Papper, olika tjocklekarPennaLinjalSaxBlompinneNålEv. lim, tejp eller liknande.FläktNi ska göra tre vindsnurror. Diskutera fram hur ni vill forma de olikavingarna. Vilket sätt ni tror fungerar bäst och varför?Några tips på vägen:Börja med att klippa ut en kvadrat ur ett papper.Hitta mitten på pappret och gör ett litet hål.Klipp, vik och forma sedan pappret på det sätt ni tror blir bäst för att fånga vinden.Efter att ni format pappret enligt de sätt ni tror är bäst så sätter ni fast snurran längst ut på en blompinnemed en nål.Håll snurran en bit ifrån fläkten, eller gå ut i vinden, och pröva nu vilken som fungerar bäst. Räkna hurmånga varv den snurrar per minut.17

!TESTA ETT EXPERIMENTDen trasiga vattenflaskanDu behöver:• En petflaska• Syl• VattenTänk på att det kan bli blött, arbeta vid en diskbänk.Gör så här:1. Gör fyra hål flaskan. Hålen ska vara på rad ovanförvarandra. Var försiktigt med sylen, den är vass.2. Fundera vad du tror händer när du fyller flaskanmed vatten.3. Fyll flaskan och se om det du trodde stämmer.testa att hålla flaskan lodrätt, vågrätt och lite snett.Vad händer?Det sprutar mest från hålet längst ner. Det hålet har mest vatten ovanför sig och eftersomvatten väger så trycker det på uppifrån. Det är därför människor förr satte vattenhjul vidvattenfall för att kunna utnyttja den naturliga fallhöjden, och få ut mer kraft.Idag samlar vi ofta vattnet i stora dammar för att kunna välja när energin ska produceras.18

KärnenergiI Sverige använder vi en del kärnkraft för att få tillräckligt mycket elektrisk energi till industrinoch hushållen. I Sverige finns tre kärnkraftverk i drift som tillsammans har tio reaktorer;Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Titta på en karta var dessa ligger!Sant eller falskt – vad tror du?3snabba● Solen slår ihop atomkärnor medan kärnkraft delaratomkärnor.● 2011 skadades ett japanskt kärnkraftverk allvarligt efter entsunami som orsakades av en jordbävning.● Att lagra resterna av bränslet Uran som använts i ettkärnkraftverk är riskfritt.Rätt svar: sant, sant, falskt.Så här utvinns el i kärnkraftverkGrundämnet uran bildades samtidigt som jorden bildades och har alltså inte fått sin energi frånsolen. På 1930-talet upptäcktes att massor av energi frigörs när urankärnor klyvs. Det kallasfission och är den teknik som används för att producera el i ett kärnkraftverk.Uran är mycket energirikt – ett kilo uran ger 50 000 kWh el.Det räcker till att värma upp två villor i ett helt år!Innan bränslet används i en reaktor avger det mycket lågstrålning och kan hanteras utan särskild skyddsutrustning.Efter att det har använts i reaktorn är det mycket radioaktivtoch behöver lagras på ett säkert ställe i flera tusen år.19

I reaktorn (1) klyvs atomkärnorna, den kemiska energin omvandlas till värme.• Värmen värmer vattnet (2) som omger reaktorn.• Ångan som bildas får en turbin (3) att snurra, värmeenergi blir till rörelseenergi.• I generatorn (4) omvandlas rörelsen till elektricitet.• Värmen kyls (5) bort t.ex. mot havsvattnet.Frågor att diskutera i skolan.• Varför är det bra/dåligt med kärnkraft?• Varför tar man inte vara på värmen som bildas?• I Tyskland har man beslutat att lägga ner mycket kärnkraft. Hur tror ni det påverkar andraländer?20

Energi från förbränningSant eller falskt – vad tror du?3snabba● Vi tankar dinosaurieblod i bilen.● Det går att köra bil från Jönköping till Gränna med hjälpav bananskal.● Hugger vi ner skog för att elda upp veden bör vi ocksåplantera ny skog, eftersom det tar lång tid för träden attväxa upp.Rätt svar: falskt, sant, santOlja – ett fossilt bränsleGenom att elda olja eller fasta bränslen av olika slag kan man utvinna energi. Kemisk energi somfinns lagrad i bensin, diesel eller fordonsgas omvandlas exempelvis till rörelseenergi i motorn.Man kan också göra om bränslets energi till värme och el.Olja är ett fossilt bränsle. Under högt tryck och temperaturhar växter och andra organismer, som innehåller kol,omvandlats till olja. Det är en process som tagit mångamiljontals år. Oljan finns djupt under markytan under bådehav och land.I Sverige förädlas oljan till bensin, dieselolja ochflygbränsle för transportsektorn. En del används föruppvärmning i t.ex. villapannor eller för att producera eloch fjärrvärme till många samtidigt. Ett kilo olja innehållerca 10 kWh energi.Olja innehåller många ämnen som är skadliga för miljön.När man förbränner den bildas koldioxid, svavel- ochkväveföreningar som kommer ut i luften. Det är därförman försöker hitta alternativ till olja både somfordonsbränsle och för energiproduktion. Ett viktigtsådant alternativ är biobränsle.BiobränsleBiobränsle är förnybart, och därför ett bättre alternativ än olja. Eftersom växterna tar upp solensenergi när de växer, kan vi utvinna energi genom att elda biobränslen. Det bildas koldioxid dåockså, men den koldioxiden har ju tagits upp ur luften när träden växte. Det blir alltså inte merkoldioxid i luften.Det går att värma sitt eget hus med biobränslen i en vedkamin eller pelletspanna, men oftaanvänds biobränslen även i stora anläggningar. Då kan man göra både fjärrvärme och el i ettkraftvärmeverk.21

AvfallEtt annat vanligt fast bränsle för kraftvärmeverk äravfall, det vill säga sopor från hushåll och industri. Enstor del av det är förnybart biobränsle, på så sätt att detavfallet innehåller papper, trä med mera. En del ärfossilt bränsle i form av exempelvis plast.Du som bor i Jönköping har säkert åkt förbi Torsvik,där våra sopor omvandlas till el och värme. Ungefärhälften av fjärrvärmen i Jönköping kommer fråneldning av avfall.En fördel med att elda i stora gemensammaanläggningar är att man kan göra kraftvärme, det villsäga värme och el samtidigt. Det gör man på Torsvikgenom att använda en ångpanna:12 34• När avfallet eldas i ångpannan (1) bildas het rök. Värmen tas upp av vatten som finns irör inne i pannan, och vattnet kokar till ånga.• Ångan driver runt en turbin (2) och i generatorn (3) omvandlas rörelsen tillelektricitet.• I nästa steg, kondensorn (4), kyls ångan med fjärrvärmevatten. Ångan återgår till vattenoch går tillbaka in i pannan. Fjärrvärmevattnet värms upp och kan pumpas ut tillkunderna.22

Mer om avfall och energi i JönköpingSom tur är förknippas sopor inte längre bara med att vår miljö skräpas ner. Vi kananvända soporna till att tillverka värme och el. och matavfall blir till biogas, somdriver bilar, och biogödsel, som används i jordbruket.3snabbaSant eller falskt – vad tror du?● Biogas kallas de pruttar som besökare på bio släpper ut undertiden de ser en film.● Biogas kan skapas av matrester med hjälp av mikroorganismer● Världens största batteri är större än en fotbollsplan och hartillverkats av ett svenskägt företag.Rätt svar: falskt, sant, santRätt sak på rätt platsAvfallssortering har en hel del med energi att göra, det innebär också att sakerhamnar där de gör minst skada och mest nyttaAllra viktigast är att inte lägga farligt avfall i soporna. Det kan ställa till detordentligt både vid förbränning och vid biologisk behandling. Farligt avfall kan tillexempel vara batterier och elektriska apparater. Allt sådant ska lämnas påsortergården.Nästa steg är att sortera bort metall, den kan ju varken brinna eller behandlasbiologiskt. En metall som aluminium ställer till stora problem i kraftvärmeverketeftersom det smälter och kladdar fast. Det är mycket bättre att återvinna värmeljus,folie mm, genom att sortera det som metallförpackningar.Även tidningar och pappers-, plast- och glasförpackningarhar egna insamlingssystem för återvinning, där de blir till nyaförpackningar. Vi är duktiga på återvinning i Sverige.Till sist har du bara det kvar som kan delas på brännbart avfalloch matavfall. Här i Jönköping lägger vi matavfallet i brunapapperspåsar. Om du bor i villa har du en soptunna med olikafack för brännbart och matavfall. I flerfamiljshus är det heltolika kärl för brännbart och matavfall.Sopbilarna som hämtar vårt avfall har en vägg i mitten avlastrummet, så matavfall och brännbart hålls isär. Soporna körsut från Jönköping, söderut på motorvägen till Torsvik, därbrännbart och matavfall tas omhand på olika sätt.23

Matavfall blir energi och gödningAvfall och energi hänger alltså nära ihop numera, eftersom man kan på olika sätt oftautnyttjar energin i avfallet.Matavfallet blir biogas och biogödsel.FörbehandlingBiogasRötningBiogödselFlödesschema för den biologiska matavfallsbehandlingen i Jönköping.Första steget, förbehandlingen, innebär att avfallet mals ner och hettas upp, för attbli lätt att behandla biologiskt. Dessutom försvinner oönskade bakterier.Sedan körs materialet, som nu är en tjock gröt, med tankbil till en rötkammare vidavloppsreningsverket på Simsholmen. I rötkammaren sker själva rötningen närmatavfallet bryts ner av bakterier. Detkan jämföras med vad som sker i dinegen mage…Vid nedbrytningen bildas gasen metan,som är detsamma som biogas. Detkan användas istället för bensin. IJönköping finns en hel del biogasbilaroch många bussar, sopbilar och andratransportbilar körs på biogas.24

Det som sedan är kvar av matavfallet kallas biogödsel. Det innehåller en hel delnäringsämnen och annat nyttigt. Genom att använda biogödsel i jordbruket så slippervi använda konstgödsel, som ofta utvinns långt bort och som faktiskt är en ändligresurs.25

Att använda energiI detta avsnitt tar vi upp en del om hur vi använder energin i vår vardag, till exempel el ochbatterier till belysning, hushållsmaskiner, apparater etc. Vi berättar också om hur energin kommertill dig och hur man kan värma upp sitt hus.Elnätet tar elen hem till digElektrisk energi kan tillverkas på en plats och användas senare på en helt annan plats. Elentransporteras i ledningar runt om i Sverige. Numera går de allra flesta elledningar i marken, såman ser dem inte. På så sätt är de mindre känsliga för till exempel stormar. Sådana oväderdrabbar inte elnätet lika hårt numera.Sverige är indelat i ett antal elnätområden. I Jönköping är det Jönköping Energi som har hand omelnätet. I Bankeryd däremot, är det Vattenfall.Elen du köperMan kan inte välja vilket elnät man vill tillhöra – det beror helt på var man bor. Däremot kanman välja från vilket företag man köper sin el. De olika elhandelsföretagen får nämligen sälja el ivarandras elnät. Därför kan du köpa el från Jönköping Energi även om du inte bor i Jönköping!Man handlar med el på en marknad, där elproducenter och elhandlare agerar. Om det är ont omel för att till exempel flera kärnkraftverk har driftproblem, blir elen på den här marknaden dyrare.Om det snöar mindre än vanligt, blir det ont om vatten i vattenmagasinen i Norrland, vilketockså får priset att stiga. Det blir mer konkurrens om elen.26

Sant eller falskt – vad tror du?3snabba● Det är sättet att framställa el på som påverkar miljön, inteelektriciteten i sig.● El kan flyttas många mil från där den tillverkas tills det att vianvänder den.●Elektricitet är egentligen plusladdningar som rör sig.ocBelysningRätt svar: sant, sant, falsktGlödlampan lyser lika mycket i alla riktningar. Tända glödlamporbidrar till att värma upp bostaden.Sverige beräknas förbudet mot glödlampor att spara tio procent avden el som används i hushållen. Från och med hösten 2009 börjadeglödlampan fasas ut. De lampor som finns i butik får fortfarandesäljas och användas i hemmen tills de tar slut. Om man byter ut allaglödlampor mot lågenergilampor finns det mycket energi (ochpengar) att spara.En 60 W glödlampa byts normalt ut mot en 11W lågenergilampasom ger ungefär samma ljusstyrka.En 40 W glödlampa byts normalt ut mot en 7 W lågenergilampa somger motsvarande ljusstyrka.Lågenergilampan heter egentligen lysrörslampa ochkan beskrivas som ett tunt lysrör som vikts ihop fleragånger. Lågenergilampor kan ersätta matta glödlampor,men inte glödlampor där det verkligen krävs en klarlampa. Lågenergilamporna behöver inte bytas lika oftasom glödlamporna. Alla lågenergilampor innehåller enliten mängd kvicksilver. Tänk på att slänga lågenergilamporpå sortergården som elavfall. Om enlågenergilampa går sönder hemma behöver rummetvädras ut ordentligt. Du bör använda handskar när du samlar upp materialet och läggaalltsammans i en burk med lock. Använd inte dammsugare utan torka upp med en trasa och slängtrasan i samma burk som den trasiga lampan. Märk burken med innehåller kvicksilver och lämnatill miljöåtervinningen.LED-belysning, lysdioder, ger ungefär samma energibesparingar som lågenergilampor men utanmiljöfarliga ämnen. LED är en förkortning av Light Emitting Diode. De har tio gånger längrelivslängd än lågenergilamporna, vilket är en anledning till att de används ibland annattrafiksignaler. LED-lampor är dyrare i inköp än lågenergilampor. LED-ljuset är riktat och passarbra som punktbelysning27

HalogenspotlightsEn del lampor drar ström även när de är släckta. Det gäller halogenlampornas transformator, denlilla lådan som sitter på stickproppen. Dra ut kontakten när du släcker lampan eller koppla den tillvägguttaget via ett grenuttag med strömbrytare.Fråga att diskutera i skolan:Lågenergilampor använder inte lika många watt som de gamla glödlamporna för att få sammabelysning. Vilken skillnad kan du märka på en glödlampa och en lågenergilampa som lyser?BatterierEtt batteri lagrar energi i form av kemisk energi. De kan se ut på många olika sätt.Det första batteriet tillverkades av italienaren Alessandro Volta.Mängder av föremål hemma hos dig kräver batterier för att fungera. Har du tänkt påatt de ser olika ut i storlek och form? Världens största batteri finns i Alaska, USA.Det är större än en fotbollsplan och tillverkades av ett svenskt/schweiziskt företagsom heter ABB.Hur fungerar ett batteri?Alla batterier har två olika ändar, eller polersom de kallas. Det finns en minuspol och enpluspol. Om du tittar på ett batteri hittar duofta dessa tecken utanpå. Mellan de bådapolerna finns en spänningsskillnad, eftersomde har olika många elektroner. Spänning mätsi Volt. Om batteriet kopplas in i en krets kanelektroner vid minuspolen ta sig genomkretsen till pluspolen för att utjämna skillnaden ispänning. När spänningsskillnaden är för låg harvi inte användning för batteriet. Vissa batterier äruppladdningsbara.Bränsleceller fungerar ungefär som ett batteri sominte behöver laddas med el. Det drivs av vätgassamt syre från luften. Elektricitet frånbränsleceller kan användas till att driva fordonselmotorer. I Stockholm drivs bussar med hjälp avdenna teknik.Väte är universums vanligaste men också minstagrundämne och det kan ge lösningen på ett av mänsklighetens stora problem, nämligen utsläppenfrån den ständigt ökande trafiken. För när väte och syre reagerar med varandra utvecklas storamängder energi. Slutprodukten är vanligt rent vatten.Så här värmer vi våra bostäderDe vanligaste sätten att värma upp hus i Sverige är med fjärrvärme, med värmepump (bergvärmeeller luftvärme) eller med en egen el-, olje- eller biobränslepanna. Vilka alternativ som finns beroren del på hur och var du bor. Exempelvis finns fjärrvärme bara i tätorter, eftersom den kräver ettledningsnät.28

En värmepump drivs med el, men tar tillvara energi från luften (luftvärmepump) eller marken(jord- eller bergvärme). Ungefär en tredjedel av den energi du behöver för att värma huset, tillfördu som el.Fjärrvärme finns på många håll i landet och går ut på att många hushåll värms av varmvattenfrån en eller flera stora värmeverk. Värmen kan göras av till exempel biobränsle, avfall eller så kanden vara överskottsvärme från exempelvis ett pappersbruk. Man kan alltså ta vara på mångavärmeflöden som annars skulle gå till spillo. Fjärrvärme är därför ett resurssnålt uppvärmningsalternativ.Fjärrvärmevattnet pumpas ut i ett ledningsnät, och lämnar av sin värme i en fjärrvärmeväxlare ivarje hus. Sedan går det tillbaka till värmeverket för att värmas upp igen. Hos kunden värmerfjärrvärmen upp både vatten till elementen och varmvattnet i kranen.Röd färg betyder varmvatten. Blå färg betyder kallare, använt vatten.Att diskutera i skolan, är det här smart?• ”Det är för varmt inne, vi öppnar frysen och låter dörren stå öppen en timme.”• ”Jag tinar de frusna bullarna till fikat i kylskåpet.”: falskt, sant,Ta reda på! Fråga hemma!• Vilket bränsle använder ni till er bil, om ni har någon?• Hur värmer ni upp er bostad?29

!TESTA ETT EXPERIMENTElektrisk trolldegSladdar och glödlampor i all ära här kan ni pröva att undersöka elektriska kretsar medhjälp av trolldeg, modellera och lysdioderFör instruktioner och förklaringar följ länken: Elektrisk trolldegMaterial:• Trolldeg• Modellera• Lydioder (5 eller 10 mm i storlek)• AA-batterier med batterihållare, minst två per gruppRecept på ledande deg:• 1 dl vatten• 1,5 dl vetemjöl• 0,25 dl salt• 3 msk vinsyra (finns i kryddhyllan)• 1 msk matolja• ev. karamellfärgBlanda allt i en kastrull - vill du färga degen häll i karamellfärg också.Seriekoppling och sluten kretsOm du sätter fler lysdioder i serie kommer de att lysa svagare eftersom resistansen i kretsen harblivit större – då går det mindre ström.Värm på medeltemperatur så att smeten tjocknar till en klump. Låtklumpen svalna något innan ni knådar den tills den blir sval. Förvaraden i en påse om du vill spara den till en annan dag.Lamporna i en julljusstake eller en julgransslinga är seriekopplade - skruvar man ur en slocknaralla. Ström kan inte gå om man inte har en sluten krets - alltså från batteriet, genom något, ochtillbaka till batteriet. Om du tar loss en av dioderna så slocknar de andra eftersom kretsen inte ärsluten längre (ingen ström går).ParallellkopplingDioderna lyser lika starkt även om du sätter i fler – det tyder på att strömmen genom en viss diodinte ändras även om vi sätter i fler dioder. Strömmen kan gå från batteriet, genom en diod, ochtillbaka till batteriet utan att behöva passera mer än en diod. Detta skiljer sig från seriekopplingendär vi tvingade strömmen att passera flera dioder, alla med sitt elektriska motstånd.Lampor och andra elektriska apparater i hemmet är parallellkopplade - skruvar man ur en lampaeller stänger av en apparat så fungerar de andra fortfarande.Ström tar lättaste vägenStröm tar lättaste vägen, vilket betyder att mer ström går den väg där det elektriska motståndet(resistansen) är minst. Om du för ihop trolldegskorvarna/klumparna eller lägger en tredje klump ikontakt med de två andra (antingen i en parallellkoppling eller seriekoppling), så ger du strömmenen alternativ väg att gå, som innebär att den inte behöver passera lysdioden.30

!TESTA ETT EXPERIMENTPet-flaska som termos, funkar det?Du behöver:• Små pet-flaskor• Termometer• Vattenkokare• Klocka eller tidtagarur• Olikfärgade tyger, papper, aluminiumfolie, plast, tejp, gummiband mmGör så här:1. Fundera ut hur ni bäst kan isolera er petflaska till en termos. Tillverka termosen efter eraidéer.2. Koka vatten i vattenkokaren. Fyll er termos. Mät temperaturen. Skriv upp resultatet. Efteren halvtimme kan ni avläsa sluttemperaturen, notera3. Jämför ert resultat med andra grupper. Vad fungerade bäst?Vad händer?”Kläder” med mycket luft i har bevarat värmen bäst, luften leder värmen dåligt och denstannar därför kvar i termosflaskan. Titta gärna på hur isoleringen i ett hus ser ut. Fluffigtmaterial som håller värmen inne.Vita eller blanka ”kläder” håller också värmen bra. Värmen reflekteras (studsar tillbaka) ini burken av det vita eller blanka. Kolla i en termos får du se hur blank den är inuti.Mörka ”kläder” suger åt sig (absorberar) värmen från vattnet och kyler det ganska snabbt.Snabbast kyls vattnet om man använder blöta ”kläder”. Vatten leder värme bättre än luftoch dessutom tas det energi från det varma i burken när vattnet i de blöta klädernaavdunstar.Utveckla genom att diskutera hur vi behåller kyla, använd till exempel en snöboll och låtden smälta inomhus. Diskutera vattnets kretslopp ännu en gång. Snö kan också isolera.En del djur lever under snötäcket på vintern. Hur vi klär oss en varm sommardag?31

Räkna med energi!I detta avsnitt får du lära dig mer om vad det kostar att använda elektrisk energi. Testa gärna atträkna ut några kluriga uppgifter tillsammans. Vilken information finns på en elräkning?Du kan börja med en hemuppgift hemma hos dig och din familj. Fråga gärna någon vuxen ompersonen kan visa dig vart ert säkringsskåp finns hemma hos er.3snabbaSant eller falskt – vad tror du?● 200 g chips innehåller samma mängd energi som krävsför att värma upp 10 liter nollgradigt vatten till kokpunkten,+100grader Celsius.● I Europa används ca 6 ggr mer energi per invånare än iAfrika.● Det behövs minst 4 jordklot till att försörja hela jordensbefolkning om alla skulle leva som vi svenskar gör idag.Energi och effekt hänger ihopRätt svar: sant, sant, santGrundenheten för energi är 1 Joule, som motsvarar en ganska liten energimängd (en sockerbitinnehåller ca 50 Joule). Energi mäts därför oftast i kilowattimmar, kWh, som är en betydligtstörre energimängd.Effekt är den energi som går åt under en viss tid. Effekten mäts i Joule per sekund (J/s), meneftersom joule är en så liten enhet så mäter man oftast i watt (W) eller kilowatt, kW.Energimängd = effekt * tidMultiplicerar du effekten (i kilowatt) med hur länge till exempel en lampa är tänd får du framförbrukningen av energi i kilowattimmar. 1 kilowattimme motsvarar den kemiska energin i endeciliter olja eller ett halvt kilo färsk björkved.10kWh10 kWh motsvaras av 1 liter olja eller 5 kg ved.32

I mat mäts energi fortfarande i kalorier, cal. 1 kalori ärdetsamma som 4,19 Joule. 1 kalori är den energimängd sombehövs för att värma 1 gram vatten 1 grad.Energiförbrukningen för ett barn är per dag ungefär 8400-9800 kJ (tusen joule) eller 2000-2300 kcal (tusen kalorier).Det är viktigt att vi får i oss energi från olika sorters mat.Socker och fett ger mycket energi men inte så mycket näringsom kroppen behöver. Får vi i oss för mycket energiomvandlas det till fett på kroppen. Läs gärna påförpackningar och jämför hur mycket kalorier du får i dig av en påse chips och en läsk istället fören tallrik flingor med mjölk.Vad kostar det att ha en lampa tänd i en timma?På all elutrustning anges effekten i watt eller kilowatt (1 000 watt). Multiplicerar du effekten(i kilowatt) med hur länge lampan är tänd får du fram förbrukningen av energi i kilowattimmar.För enkelhetens skull räknar vi med att 1kWh kostar 1 kr.Exempel:Lampan är på 40 watt. En kilowattimme kostar 1 kr.Vad kostar det att ha lampan tänd i en timme?40/1 000 x 100 öre = 4 öreSvar: 4 öreHur länge räcker en krona?Vill du veta hur länge lampan kan lysa för en krona dividerar du en kilowattimme (1 000 watt)med 40 watt.Exempel:1000/40 = 25 timmar.Svar: För en krona har du ljus i 25 timmar.1 kWh el räcker till att få en lågenergilampa att lysa i 111 timmar medan en glödlampa bara lyser i25 timmar.Det går att spara pengar genom att sänka sin elförbrukning. Duscha några minuter kortare ellerlite svalare, undvik standby, stäng av det som inte används för tillfället som TV eller dator, dra urladdaren till mobilen eller eltandborsten.Vill du kanske få lite högre månadspeng? Se till att ni sänker temperaturen hemma lite grand. Omni sänker från 22° C till 21° C så kan din familj spara 500 kronor på ett år om ni värmer husetmed el. En grad svalare märks inte och det går ju att ha en extra tröja på sig när man till exempelsitter still och gör läxorna.33

Energijakten hemuppgiftVilka material sorterar ni ut bland eravanliga sopor? Rita eller skriv exempel.Hur många transformatorer ochbatteriladdare är inkopplade?Det kan vara mobiltelefonsladdare,transformatorer till halogenlampor mm(Transformator är en bullig grej som sitterpå kontakten eller sladden till lampor,laddare mm.)ANTAL:____Hur många apparater står påstand-by?Räkna antalet apparater som står på standby(viloläge), alltså inte är helt avstängda.Det kan vara datorn, skrivaren, stereon,TVn, m.m. Titta efter displayer ochsmålampor. Räkna inte dem du räknade iförra uppgiften.Hur mycket vatten kommer det iduschen?Ta fram ett litermått. Sätt på duschen såkraftigt som du brukar duscha. Räkna hurmånga sekunder det tar för att fyllalitermåttet.ANTAL:____SVAR:_____sekunderHur länge brukar du duscha? ________Hur varmt vatten vill du helst ha när duduschar? __________Hur ofta skjutsas du till skolan ochandra aktiviteter under en vecka?Hur varmt har ni det hemma?Mät temperaturen med en termometer i derum ni använder mest.Kan du ensam eller tillsammans med envuxen gå eller cykla istället för att ta bilen tillnågon eller några av aktiviteterna?SVAR:_______°C34

Var energismart i din vardagTranformatorer/batteriladdareSå fort en transformator och de flesta batteriladdare är inkopplade i kontakten så drar de ström.Det kan man känna genom att de ofta är varma.Hur mycket de drar är lite olika, räkna med 5 W och det blir mycket som kan sparas genom attdra ur sin laddare.Använder ni vattenkokare? Tips! Om man värmer 1 liter vatten i vattenkokare istället för på enspis med vanliga plattor går det åt ungefär hälften så mycket energi. Ett bra sätt att spara energinär du ska koka upp pastavatten! Om du använder kastrull – använd lock!Apparater på stand-byPå nya tv-apparater finns det ofta angivet hur mycket energi den drar i ”stand-by”-läge, detbrukar vara mellan 1 och 5W. Det kanske inte verkar så mycket men om du räknar ihop allaapparater som står på så hela dagarna så kan det bli ganska mycket.Vatten i duschenRäkna ut hur mycket vatten det går åt i klassen när ni duschar.Hur ofta och länge duschar ni om ni lägger ihop tiden för en dag? En vecka?Om man duschar fem minuter varje dag gör man av med ca 20 000 liter varje år. Det finnssparmunstycken att montera på duschhandtaget, då kan man minska förbrukningen till ca 14 000liter. Om du sänker temperaturen på vattnet lite så finns det ännu mera energi att spara.En person förbrukar i genomsnitt 75-100 liter vatten varje dygn. Hur många liter vatten blir detpå en vecka?Visste du att nästan en fjärdedel av ett hushålls energianvändninggår åt till att värma vatten.InnetemperaturenOm man sänker temperaturen med 1 grad, i ett hus som värms medel, så minskar kostnaden för uppvärmning med cirka 500 kronor påett år.Mät innetemperaturen på en plats i köket, dels på morgonen när duprecis har vaknat, dels på kvällen innan du går och lägger dig. Blirdet någon skillnad? I så fall, vad kan det bero på?Morgonen kl _______________ Kvällen kl ______________35

Att diskutera i skolan• Hur påverkar olika val jag gör i min vardag/ i min familjs vardag vår ekonomi?• Har alla människor rätt att leva ett lika bekvämt liv som vi gör i Sverige?• Vilken framtid tycker du skall skapas av er att ge vidare till era barn?• Hur påverkar dina val i vardagen klimatet på jorden?• Kan ni komma på några olika sätt att ta vara på energi som annars går till spillo?Hur blir det i framtiden? Vad tror ni?Tänk er in i framtiden om ca 30 år när ni själva är vuxna och har familj och kanske egna barn i erålder. Ska den utrustning som ni har i hemmen när ni är vuxna användas på liknande sätt somidag eller finns det nya användningsområden? Kan ni komma på nya uppfinningar? Tänk påvilken påverkan uppfinningen har på miljön då den tillverkas och används och hur uppfinningenkan återvinnas.Gör en nyhetssändning från framtiden där ni gör olika reportage och inslag kring• energikällor• framtidens bilar – vad drivs de med? Hur ser de ut?• framtidens kök• framtidens badrum• framtidens spel• resor med familjenKan ni komma på några olika sätt att ta vara på energi som annars går till spillo?Har ni någon gång gått igenom en svängdörr som snurrar? Sådana entréer finns ibland vid hotelleller varuhus, dörrarna sitter i kors och är av glas. Tänk på om man kunde ta tillvara den energinfrån den snurrande dörren?Nu utvecklas teknik för att ta tillvara energin från människor som tränar. När vuxna tränar pågym används ofta maskiner av olika slag. Det går att koppla in utrustning på de träningsredskapsom rör sig. Man hoppas kunna lägga ett speciellt golv i träningslokalerna som känner av trycketfrån människornas fötter. I Kina testade forskare att lägga en kvadratmeter stor yta på en trottoarmed tryckkänslig teknik. Tusentals människor passerade trottoaren varje dag. Enligt forskarnaskulle den lilla testytan kunna ge elektrisk energi för att driva 422 Tv-apparater i en timme.Forskare vill använda den här tekniken i trappor vid tunnelbanestationer, diskon, i järnvägsrälsmed mera. Tänk så många olika möjligheter det finns att ta vara på energi!Skicka gärna in era idéer om framtiden till oss så får vi veta vad ni har kommit på! Ni kan också tamed er planscher eller texter när ni kommer till Upptech på temabesök.maria.sparf@jonkoping.seOm ni har frågor som ni söker svar på eller undrar över kan ni skicka era frågor till Upptech´sfrågelåda så kanske svaren kommer i tidningen Jönköpingsposten. Gå in på Upptech´s hemsidawww.upptech.se så hittar ni ”frågelådan Nyfiken på”. Det går också att lämna en lapp med erfråga i brevlådan på Upptech i samband med ert temabesök.36

Vi ses på Upptech, välkomna till ett temabesök om energi och energiomvandlingar!Läs mer och bra länkarPå nätet finns det mycket material om energi som är anpassat för grundskolan. Här följer någrabra länkar med en kort beskrivning.www.sli.seMediacenter - här finns bland annat Evas funkarprogram om energi.www.energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/Energimyndighetens webb med mycket fakta, spännande notiser och tips till lärare inom energi,klimat och miljö. Man hittar också bra och enkla beskrivningar om hur t.ex. kraftverk fungerar.Textmassorna är delvis ganska svårlästa, kanske snarare bakgrundsmaterial för lärare än föreleverna. En översiktsbild över ”Energisystemet” är lite spännande – visar hur bränslen/resurser,omvandling och distribution/användning hänger ihop!www.svenskenergi.seSvensk Energi är elnät- och elhandelsbranschens intresseorganisation. På deras skolsidor hittar duinformations- och undervisningsmaterial anpassade för grundskolan. Bland annat kan du laddahem och skriva ut ”Energikällor”, ett häfte som bra beskriver olika energikällor. Här finns ocksåen bildbank.www.svk.seSvenska kraftnät är en myndighet som ansvarar för kraftbalansen i elnätet.www.energiboken.nuEn bra bok om energiwww.skolenergi.seEnergi i Skolan var ett samarbetsprojekt mellan Energimyndigheten och energibranschen varssyfte var att ge elever grundläggande kunskaper om och en helhetsbild av energi. Projektet är nuavslutat men på nätet finns det kvar. Där kan du ladda hem materialet ”Energi, människa ochsamhälle”.www.energicentrum.seLokalt i Jönköping finns Energicentrum som ligger vid A6 där finns utställningar om energi frånlokala företag.www.avfallsverige.seAvfall Sverige är branschorganisationen inom avfallshantering och återvinningwww.kjell.comKjell & Co - via länken ”fråga Kjell” finns det möjlighet att exempelvis gå in och söka på el medflera underrubriker.http://experimentbanken.kc.lu.seMånga tips och idéer om mer experiment anpassade för barn hittar du i Luleås universitetsexperimentbank.37

www.batteriinsamlingen.seHos Batteriinsamlingen finns ”Sopskolan” – flera små spel där man sorterar sopor rätt, gissar hurmycket energi återvinningen motsvarar, och läser om hur olika material återvinns. Riktigtlättsamma! Här kan man beställa material för olika åldersgrupper, Bamse för de små och Trazanoch Banarne för de lite större. Gratis!www.ftiab.seDetta är Förpackningsinsamlingen. Även här finns Bamse för de minsta. Det finns också en delbilder.www.symbiocity.orgEn spännande sajt som Exportrådet ligger bakom. Den marknadsför svensk miljöteknikutomlands. På sajten finns en bra filmsnutt (What is Symbiocity) och ett simuleringsspel ”PlaySymbiocity Scenarios”, där man får lösa miljöproblem i en egen stad. Hela sajten är på engelska,och passar nog i första hand från högstadiet och uppåt. Den lilla filmen kan mycket väl körasutan ljud och ge en känsla för att vi redan idag har en massa bra koncept i Sverige som vi kanutveckla vidare och sprida till omvärlden. Klassisk svensk kommunalteknik innehåller myckethållbarhet!www.eon.seMaterial för skola – filmer, virtuell utställning, klimatskola mm under Om Eon.http://www2.fysik.org/Fysiklärarnas resurscentrum där vi bland annat hämtat iden om elektrisk trolldeg.http://www.liu.se/cetis/Centrum för tekniken i skolanwww.jonkopingenergi.seJönköping Energi ligger tillsammans med Upptech bakom Energijakten.Läs mer om kraftvärmeverket på Torsvik och hur fjärrvärmesystemet fungerar.Tack för att du har prioriterat att arbeta med Energijakten!Välkommen på temabesök på Upptech!Tveka inte att höra av dig om du har frågor!38