Skolinspektionens rapport - Skola.jonkoping.se - Jönköpings kommun

Inspektionsrapportfrån Skolverket53-2007:3295Utbildningsinspektion iJönköpings kommunBes lutKommunrapportS kolrapporter

InnehållBeslutKommunrapportFörskoleverksamhetSkolbarnomsorgSärskolanSkolrapporterOmråde SöderBarnarpsskolanBrodalsskolanFlahultsskolanGräshagsskolanGrästorpsskolanHovslättskolanLjungarumsskolanMånsarpsskolanNorra MoRåslättsskolanSlättenskolanStadsgårdsskolanStrömsbergsskolanTabergskolanTaheskolanOmråde ÖsterAnna och Alfred DahlinskolanEkhagsskolanHakarps rektorsenhetKaxholmens rektorsenhetKumlabyskolanKungsängsskolanLekeryds rektorsenhetNorrängenOxhagenRibbaskolanSödergårdsskolanÖlmstads rektorsenhetÖsterängsskolanÖxnehagaskolan

Område VästerAttarps rektorsenhetBymarkens rektorsenhetDalviksskolanJunedalsskolanKålgårdens skolaNyarpsskolanRosenlundsskolanTalavids rektorsenhetTenhult och Ödestugu rektorsenhetTorpaskolanGymnasieskolor och vuxenutbildningBäckadalsgymnasietErik DahlbergsgymnasietPer BrahegymnasietSandagymnasietVuxenutbildningenBilaga

BeslutJönköpings kommun551 89 Jönköping2008-06-111 (5)Dnr 53-2007:3295Genomförd utbildningsinspektion i Jönköpings kommunSkolverket har genomfört inspektion i Jönköpings kommun av förskoleverksamhetenoch skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnaslärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter den 22 januari2008 till den 14 mars 2008.Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten gerförutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå denationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer omkommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten.Utbildningsinspektionen behandlar tre områden Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Inspektionsrapporten syftar dock inte till attge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunktenutan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna.Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finnspublicerade på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se).Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats ochhur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna.Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten,skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporterom varje kommunalt rektorsområde eller verksamhet i kommunen.Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivåsom kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisasområden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändigaåtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen).I skol- och verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseendekvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetetansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommertill stånd.Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 11 september2008 ska Jönköpings kommun redovisa till Skolverket, enheten i Lund,vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister påskol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamhetersom berörs.Postadress: Gasverksgatan 1, 222 29 LundBesöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 LundTelefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-527 336 90skolverket@skolverket.se www.skolverket.se

Beslut2008-06-112 (5)Dnr 53-2007:3295Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna avinspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå.Skolverkets beslut med anledning av inspektionenDet finns en politisk vilja i kommunen att ge skolor, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorggoda förutsättningar för att bedriva en verksamhet i enlighet med denationella målen. Detta sker bland annat genom en medveten styrning och ledning,god personaltäthet särskilt bland de yngre barnen och eleverna samt en hög utbildningsnivåhos personalen. Det finns flera skolor som i många avseenden kan betraktassom föredömen men också några grundskolor där verksamheten inte bedrivspå sätt som i alla delar överensstämmer med läroplaner och kursplaner. Förskoleverksamhetenhåller en god, i många avseenden mycket god kvalitet. I skolbarnsomsorgenerbjuds en bred och varierad verksamhet men det statliga uppdragetär inte på samma tydliga sätt som i förskolan utgångspunkten för planeringen avinnehållet.Elevernas resultat i grundskolorna i Jönköping ligger i nivå med eller någotunder genomsnittet i riket. Det finns skillnader i elevernas resultat mellan skolorna,särskilt vad gäller andelen elever med fullständiga slutbetyg, och denna skillnad harunder senare år ökat. Detta är en indikation som visar att likvärdigheten kan ifrågasättasoch att ytterligare kompensatoriska insatser från kommunen kan behövas. IJönköpings grundskolor finns tendenser till en treämnesskola som i huvudsak fokuserarpå matematik, svenska och engelska. Detta visar sig t.ex. genom att uppföljningenoch utvärderingen av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målenför årskurs 5 är outvecklad och att särskilt stöd i huvudsak ges i ämnena svenska,engelska och matematik. I kommunen finns många grundskoleelever placerade isärskilda undervisningsgrupper. Effekterna och ändamålsenligheten i detta särskildastöd utvärderas inte och kommunen saknar en samlad bild av i vilken mån insatsernaleder till ökad måluppfyllelse för eleverna. Begränsade möjligheter till stöd i andraämnen och brist på utvärdering av vilka effekter insatta stödåtgärder ger är faktorersom troligen påverkar kommunens samlade kunskapsresultat.Eleverna i kommunens gymnasieskolor och studerande inom vuxenutbildningennår generellt kunskapsresultat i nivå med riksgenomsnittet. Det finns i dessa verksamheterett medvetet kvalitetsarbete som riktas mot en ökad måluppfyllelse i förhållandetill de nationella målen.Strävansmålen utgör på många grund- och gymnasieskolor i Jönköpings kommunutgångspunkten för undervisningen. Eleverna där får i hög grad pröva på uttryckför olika kunskapsformer och tillämpa olika arbetssätt. Men det finns några grundskolordär nuvarande läroplan och kursplaner inte mer än marginellt utgör utgångspunktenför undervisningen, särskilt gäller detta i de lägre årskurserna. Ikommunen finns en ambition att få kontinuitet i undervisningen i ett 1 till 20-årsperspektiv. Men ännu finns behov av att utveckla samverkan mellan förskola

Beslut2008-06-113 (5)Dnr 53-2007:3295och förskoleklass, mellan årskurser inom grundskolan, mellan obligatorisk särskolaoch gymnasiesärskola samt mellan grundskola och gymnasieskola.Det finns i så gott som samtliga skolor behov av att utveckla elevernas inflytandeoch ansvar, särskilt över undervisningens innehåll. Elevernas inflytande på det inrearbetet och över den sociala miljön i skolan behöver också stärkas bland annat genomatt eleverna i högre utsträckning får arbeta med arbetsplaner, kvalitetsredovisningaroch likabehandlingsplaner.Intervjuer och observationer som gjorts i granskningen, ger en bild av övervägandegoda förhållningssätt och ett aktivt generellt förebyggande arbete för att skapa studierooch trygghet för barnen och eleverna. I kommunen uppmärksammas genomenkäter och andra kontinuerliga kartläggningar elevernas arbetsmiljö, dessa ger indikationerom att brister trots allt finns. Dessa uppgifter måste noggrant utvärderasoch det främjande arbetet för att öka elevernas tolerans och respekt för alla människorslika värde förbättras och systematiseras.Rektorerna är ofta väl förtrogna med den dagliga verksamheten. Det är också tydligtatt kommunen har förstått vikten av att ha rektorer som utövar ett aktivt pedagogisktledarskap och som har en god kännedom om de nationella målen och kraven.Inspektionen visar att det i kommunen finns många goda exempel på rektorersom tar ansvar för att utveckla verksamheten.I Jönköpings kommun pågår i skolor och förskolor ett utvecklings- och kvalitetsarbetesom är inriktat mot de nationella målen och kraven. Elevernas och verksamheternasresultat följs i viss mån upp och utvärderas, ofta efter en ”beställning” frånkommunen. De kommunalt initierade utvärderingarna av verksamheternas måluppfyllelsegrundar sig emellertid i hög grad på personalens självvärderingar och ger enalltför begränsad bild av måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen. Uppföljningaroch utvärderingar kring effekterna av de särskilda stödinsatserna somkommunen och skolorna satsar stora resurser på saknas och elevernas resultat iförhållande till läroplaner och kursplaner sammanställs i för liten utsträckning påskolnivå, detta leder till att en samlad kommunal bild saknas. Dessa brister i utvärderingarnamedför svårigheter på alla nivåer att identifiera i vilka avseenden förbättringaroch insatser måste göras och innebär också att insatta åtgärder riskeraratt bli för oprecisa och ibland verkningslösa.Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas.- Kommunen gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernaskunskapsresultat i alla ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs5, särskolan och gymnasieskolans individuella program (1 kap. 12 § skollagen, 2kap. 6 § grundskoleförordningen, 2 kap. 2 § särskoleförordningen, 1 kap. 6 §gymnasieförordningen och 1 kap. 6 § gymnasiesärskoleförordningen).- Beslut om anpassad studiegång för eleverna i de kommunövergripande särskildaundervisningsgrupperna fattas inte (5 kap. 10 § grundskoleförordningen).

Beslut2008-06-114 (5)Dnr 53-2007:3295- De kommunövergripande så kallade förberedelseklasserna för nyanlända elevererbjuder inte eleverna alla ämnen och betyg sätts inte i enlighet med författningarna(2 kap. 2 § och 7 kap. 3 § grundskoleförordningen).- Styrelsen fattar inte beslut om elevens val samt mottagande och placering i gymnasiesärskolan(2 kap. 20 § grundskoleförordningen och 6 kap. 9 § skollagen).- Barn till arbetslösa eller föräldralediga erbjuds inte en verksamhet som är i överensstämmelsemed författningen (2 a kap. 6a och b §§ skollagen).- De studerande i särvux erbjuds inte tillräckligt med undervisning för att skollagenssyfte ska kunna uppnås (12 kap. 1a § skollagen ).I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå sommåste åtgärdas.Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser.- Kommunen bör analysera orsakerna till skillnaderna i kunskapsresultat mellanskolorna samt skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat i syfte att identifieraadekvata åtgärder för en likvärdig utbildning och en ökad måluppfyllelse ikommunen.- Kommunen bör utvärdera effekterna av insatta stödåtgärder samt vidta nödvändigaåtgärder för att öka elevernas möjligheter till ett särskilt stöd i grundskolansalla ämnen.- Kommunen bör säkerställa att skolorna stärker elevernas inflytande, särskiltöver undervisningens innehåll.- Kommunen bör tydliggöra rektorsansvaret för eleverna i de kommunövergripandesärskilda undervisningsgrupper som kallas resursskolor.- Kommunen bör göra ytterligare ansträngningar för att öka likvärdigheten i bedömningoch betygsättning inom alla skolformer och i alla ämnen.- Kommunen bör utvärdera de indikationer om elevers arbetsmiljö som framkommiti syfte att sätta in relevanta och effektiva åtgärder.- Kommunen bör utveckla det systematiska kvalitetsarbetet så att uppföljningaroch utvärderingar ger ett säkrare underlag för beslut om åtgärder i syfte att ökamåluppfyllelsen.- Kommunen bör förbättra elevernas möjligheter till en kontinuerlig kunskapsutvecklinggenom samverkan inom och mellan skolformer.- Kommunen bör utöka de studerandes möjligheter inom svenskundervisning förinvandrare (sfi) till språkpraktik eller annan språkträning på en arbetsplats så attdenna möjlighet omfattar alla elever någon gång under utbildningen.

Beslut2008-06-115 (5)Dnr 53-2007:3295På Skolverkets vägnarMarie-Hélène AhnborgAvdelningschefPeter EkborgUndervisningsrådI ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Björn Persson,undervisningsråden Cecilia Hanö, Helene Roslund, Per-Ingvar de la Motte ochAgneta Ericsson samt avdelningsjurist Alf Johansson.Kopia tillEnligt fastställd sändlistaBilagaFörteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

Bilaga61 (16)Följande brister vid respektive skola eller verksamhetmåste åtgärdasFörskoleverksamheten- Barnen och föräldrarna erbjuds inte möjlighet att vara delaktiga i arbetet medförskolornas kvalitetsredovisningar (4 § förordningen om kvalitetsredovisninginom skolväsendet m.m.).- Barn till arbetslösa eller föräldralediga erbjuds inte en verksamhet som är i överensstämmelsemed författningen (2 a kap. 6a och b §§ skollagen).- Likabehandlingsplanerna för förskolorna och familjedaghemmen uppfyller intede krav som ställs på en sådan plan (6 § lagen om förbud mot diskrimineringoch annan kränkande behandling av barn och elever, 2 § förordningen om barnsoch elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan).Skolbarnsomsorgen- Barn och föräldrar erbjuds inte möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen(4 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).- Likabehandlingsplanerna uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever, 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet meden likabehandlingsplan).Särskolan- Ekhagsskolan och Sandagymnasiet upprättar inte åtgärdsprogram enligt förordningen(5 kap. 1 § särskoleförordningen, 8 kap. 1a § gymnasiesärförordningen).- Elevens val erbjuds inte enligt förordningen på Rosenlundsskolan(2 kap. 7 § särskoleförordningen).- De studerande i särvux erbjuds inte tillräckligt med undervisning för att skollagenssyfte ska kunna uppnås (12 kap. 1a § skollagen ).- Samtliga särskoleformer genomför inte en systematisk uppföljning och utvärderingav resultaten i förhållande till de nationella målen (Lpo 94 avsnitt 2.8,Lpf 94 avsnitt 2.6).

Bilaga2 (16)Område SöderBarnarp- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernaskunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen(4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 iläroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).- Alla elevers behov av särskilt stöd tillgodoses inte (5 kap. 1 och 2 §§ grundskoleförordningen).- Alla elever i behov av studiehandledning på modersmålet får inte detta behovtillgodosett (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).- Elevens val ges inte i enlighet med förordningen (2 kap. 19 och 20 §§ grundskoleförordningen).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).Brodalsskolan- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernaskunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen(4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 iläroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).- Skolan ger inte eleverna förutsättningar att nå målen i hem- och konsumentkunskapi årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordning, kursplanen för hem- och konsumentkunskap).- Elevens val ges inte i enlighet med förordningen (2 kap. 19 och 20 §§ grundskoleförordningen).Flahultsskolan- Företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare har inte medverkat vid utarbetandetav skolans ordningsregler (6 kap. 8b § grundskoleförordningen).- Skolan vidtar disciplinära åtgärder som inte är förenliga med författningarna(6 kap. 9 och 10 §§ grundskoleförordningen).

Bilaga3 (16)- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever, 2 § förordning om barns och elevers deltagande i arbetet meden likabehandlingsplan).- Skolan har lokalt konkretiserade betygskriterier som inte enbart utgår från dekunskaper som enligt kursplanerna krävs för respektive betyg (7 kap. 8 § grundskoleförordningen).- Betyg sätts inte i alla ämnen i slutet av varje termin i årskurs 8 i ämnen och ämnesblocksom inte har avslutats (7 kap. 4, 7 och 12 §§ grundskoleförordningen).- Språkval erbjuds inte enligt förordningen (2 kap. 17 § grundskoleförordningen).- Skolan saknar en arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).- Eleverna medverkar inte och elevernas vårdnadshavare ges inte möjlighet attdelta i arbetet med kvalitetsredovisningen (4 § förordningen om kvalitetsredovisning).Gräshagsskolan- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernaskunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen(4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 iläroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever och 2 § förordningen om barns och elevers delaktighet i arbetetmed en likabehandlingsplan).- Företrädare för eleverna har inte medverkat vid utarbetandet av skolans ordningsregler(6 kap. 8b § grundskoleförordningen).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).Grästorpsskolan- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever och 2 § förordningen om barns och elevers delaktighet i arbetetmed en likabehandlingsplan).

Bilaga4 (16)Hovslättsskolan- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernaskunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen(4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 iläroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6§ lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barnoch elever).- Elevens val ges inte i enlighet med förordningen (2 kap. 19 och 20 §§ grundskoleförordningen).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).Ljungarumsskolan- Språkval erbjuds inte enligt förordningen (2 kap. 17 och 18 §§ grundskoleförordningen).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).Månsarpsskolan- Skolan följer inte upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen (avsnitt2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernaskunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen(4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 iläroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).- Företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare har inte givits möjlighet attmedverka vid utarbetandet av skolans arbetsplan eller kvalitetsredovisning(2 kap. 23 § grundskoleförordningen, 4 § förordningen om kvalitetsredovisning).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever, 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet meden likabehandlingsplan).- Skolan anordnar inte svenska som andraspråk så att det motsvarar kraven igrundskoleförordningen och kursplanen för ämnet (2 kap. 15 och 16 §§ grundskoleförordningenoch grundskolans kursplaner)

Bilaga5 (16)- Språkval erbjuds inte enligt förordningen (2 kap. 17 och 18 §§ grundskoleförordningen).- Elevens val ges inte i enlighet med förordningen (2 kap. 19 och 20 §§ grundskoleförordningen).- Utbildningen är inte i alla delar avgiftsfri (4 kap. 4 § skollagen).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).Norra Mo- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernaskunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen(4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 iläroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever, 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet meden likabehandlingsplan).- Skolan ger inte eleverna förutsättningar att nå målen i hem - och konsumentkunskapi årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordning, kursplanen för hem - ochkonsumentkunskap).- Skolan saknar en arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).Råslättsskolan- Alla elevers behov av särskilt stöd tillgodoses inte (5 kap. 1 och 2 §§ grundskoleförordningen).- Skolan saknar en arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).- Kvalitetsredovisningen utarbetas inte under medverkan av elever (4 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever

Bilaga6 (16)Slättenskolan- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernaskunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen(4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 iläroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).- Företrädare för elevernas vårdnadshavare ges inte möjlighet att delta i arbetetmed kvalitetsredovisningen (4 § förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendetm.m.).- Eleven och dennes vårdnadshavare ges inte alltid möjlighet att delta när åtgärdsprogrammenutarbetas (5 kap. 1 § grundskoleförordningen).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever).- Skolan ger inte eleverna förutsättningar att nå målen i hem- och konsumentkunskapi årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordning, kursplanen för hem- och konsumentkunskap).Stadsgården- Elevens val ges inte i enlighet med förordningen (2 kap. 19 och 20 §§ grundskoleförordningen).- Betyg sätts inte i alla ämnen i slutet av varje termin i årskurs 8 i ämnen och ämnesblocksom inte har avslutats (7 kap. 4, 7 och 12 §§ grundskoleförordningen).- Utbildningen är inte i alla delar avgiftsfri (4 kap. 4 § skollagen).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).Strömsbergsskolan- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever, 2 § förordning om barns och elevers deltagande i arbetet meden likabehandlingsplan).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Bilaga7 (16)Tabergskolan- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernaskunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen(4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 läroplanenför det obligatoriska skolväsendet).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever, 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet meden likabehandlingsplan).- Skolan ger inte eleverna förutsättningar att nå målen i hem - och konsumentkunskapi årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordning, kursplanen för hem - ochkonsumentkunskap).- Språkval erbjuds inte enligt förordningen (2 kap. 17 och 18 §§ grundskoleförordningen).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (2 och 3 §§ förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).Taheskolan- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever, 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet meden likabehandlingsplan).Område ÖsterAnna och Alfred Dahlinskolan- Betyg sätts inte i alla ämnen i slutet av varje termin i årskurs 8 i ämnen och ämnesblocksom inte har avslutats (7 kap. 4, 7 och 12 §§ grundskoleförordningen).- Alla elever i behov av studiehandledning på modersmålet får inte detta behovtillgodosett (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Ekhagsskolan- Alla elever i behov av studiehandledning på modersmålet får inte detta behovtillgodosett (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).

Bilaga8 (16)- Skolan anordnar inte svenska som andraspråk så att det motsvarar kraven igrundskoleförordningen och kursplanen för ämnet (2 kap. 15 och 16 §§ grundskoleförordningenoch grundskolans kursplaner).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).Ekhagsskolan- Alla elever som behöver studiehandledning på sitt modersmål får inte det(5 kap. 2 § grundskoleförordningen).- Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap. 15–16 §§ grundskoleförordningen).- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningen omkvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).Hakarps rektorsenhet- Alla elever i behov av studiehandledning på modersmålet får inte detta behovtillgodosett (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).- Rektorsenhetens likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på ensådan plan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandlingav barn och elever).- Rektorsenheten ger inte eleverna förutsättningar att nå målen i hem - och konsumentkunskapi årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordning, kursplanen förhem - och konsumentkunskap).- Rektorsenheten anordnar inte svenska som andraspråk så att det motsvarar kraveni grundskoleförordningen och kursplanen för ämnet (2 kap. 15 och 16 §§grundskoleförordningen och grundskolans kursplaner).- Rektorsenhetens kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).Kaxholmens rektorsenhet- Rektorsenhetens likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på ensådan plan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandlingav barn och elever).- Rektorsenhetens kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Bilaga9 (16)Kumlabyskolan- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever, 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet meden likabehandlingsplan).- Skolan ger inte eleverna förutsättningar att nå målen i hem- och konsumentkunskapi årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordning, kursplanen för hem- och konsumentkunskap).Kungsängsskolan- Skolan ger inte tillräckliga förutsättningar för alla elever att nå målen i utbildningeni årskurs 9 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 Kunskaperi läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmetLpo 94).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever).- Språkval erbjuds inte enligt förordningen (2 kap. 17 och 18 §§ grundskoleförordningen).- Alla elever i behov av studiehandledning på modersmålet får inte detta behovtillgodosett (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).- Betyg sätts inte i grundskolans alla ämnen i slutet av varje termin (7 kap. 4 §grundskoleförordningen).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).Lekeryds rektorsenhet- Rektorsenheten gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernaskunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen iårskurs 5 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmetLpo 94).- Rektorsenhetens likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på ensådan plan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandlingav barn och elever).- Rektorsenhetens kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Bilaga10 (16)Norrängen- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernaskunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs5 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 läroplanenför det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmetLpo 94).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever).- Skolan anordnar inte svenska som andraspråk så att det motsvarar kraven igrundskoleförordningen och kursplanen för ämnet (2 kap. 15 och 16 §§ grundskoleförordningenoch grundskolans kursplaner).Oxhagen- Alla elever i behov av studiehandledning på modersmålet får inte detta behovtillgodosett (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever, 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet meden likabehandlingsplan).- Skolan ger inte eleverna förutsättningar att nå målen i teknik i årskurs 5 (2 kap.6 § grundskoleförordning, kursplanen för teknik).- Språkval erbjuds inte enligt förordningen (2 kap. 17 och 18 §§ grundskoleförordningen).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 och 3a §§ förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).Ribbaskolan- Företrädare för eleverna har inte medverkat vid utarbetandet av skolans ordningsregler(6 kap. 8b § grundskoleförordningen).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever, 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet meden likabehandlingsplan).- Språkval erbjuds inte enligt förordningen (2 kap. 17 och 18 §§ grundskoleförordningen).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 och 3a §§ förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Bilaga11 (16)Södergårdsskolan- Alla elever i behov av studiehandledning på modersmålet får inte detta behovtillgodosett (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).Ölmstads rektorsenhet- Rektorsenheten gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernaskunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen iårskurs 5 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmetLpo 94).- Rektorsenhetens likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandlingav barn och elever).- Rektorsenheten ger inte eleverna förutsättningar att nå målen i hem - och konsumentkunskapi årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordning, kursplanen förhem - och konsumentkunskap).- Rektorsenhetens kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).Österängsskolan- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).- Alla elever i behov av studiehandledning på modersmålet får inte detta behovtillgodosett (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).Öxnehagaskolan- Skolan har inte lyckats skapa en trygg miljö för alla elever och arbetet med attförebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling sker inte itillräcklig utsträckning (1 kap. 2 § skollagen, 7 § lagen om förbud mot diskrimineringoch annan kränkande behandling av barn och elever).

Bilaga13 (16)Junedalsskolan- Skolan sätter inte betyg enligt förordningen (7 kap. 4 § grundskoleförordningen).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).Nyarpsskolan- Skolan följer inte upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen (avsnitt2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskolklassen och fritidshemmet).- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernaskunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs5 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 läroplanenför det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmetLpo 94).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).Rosenlundsskolan- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernaskunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen.(4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 läroplanenför det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).- Språkval erbjuds inte enligt förordningen (2 kap. 17 och 18 §§ grundskoleförordningen).- Skolan sätter inte betyg enligt gällande kursplanemål och betygskriterier (Lpo 94,2.7 Bedömning och betyg, 7 kap. 8 § grundskoleförordningen).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever).Talavidskolan- Skolan följer inte upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen (avsnitt2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

Bilaga14 (16)- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernaskunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs5 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 läroplanenför det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmetLpo 94).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever)- Skolan ger inte eleverna förutsättningar att nå målen i hem- och konsumentkunskapi årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordning, kursplanen för hem- och konsumentkunskap).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).Tenhult och Ödestugu rektorsenhet- Rektorsenheten följer inte upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen(avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen ochfritidshemmet).- Rektorsenheten gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernaskunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen iårskurs 5 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmetLpo 94).- Rektorsenhetens likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på ensådan plan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandlingav barn och elever).- Språkval erbjuds inte enligt förordningen (2 kap. 17 § grundskoleförordningen).- Rektorsenhetens kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).Torpaskolan- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Bilaga15 (16)Gymnasieskolor och vuxenutbildningBäckadalsgymnasiet- Skolan saknar en gemensam arbetsplan som utarbetats under medverkan avlärarna och representanter för eleverna (1 kap. 13 § gymnasieförordningen).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever).- En del av skolans lokala kurser uppfyller inte gymnasieförordningens krav(2 kap. 14 § gymnasieförordningen).- Utrymmet för valbara kurser motsvarar inte de nationella programplanerna(5 kap. 1 och 17 §§ gymnasieförordningen samt SKOLFS 2000:1).Erik Dahlbergsgymnasiet- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever).- Det specialutformade programmet Jönköpings internationella näringslivsutbildningär inte utformat i överensstämmelse med den poängsumma som gäller förnationella och specialutformade program (5 kap. 4 a § skollagen).- På det specialutformade programmet Jönköpings internationella näringslivsutbildningerbjuds inte eleverna individuella val enligt den poängplan som gällerför nationella och specialutformade program (Bilaga 2 skollagen).Per Brahegymnasiet- Skolan ger inte alla elever ett utvecklingssamtal varje termin under alla tre årenoch vårdnadshavare till omyndiga elever delges inte alltid den information somges under utvecklingssamtalet (7 kap. 19 § gymnasieförordningen).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever).- Utrymmet för valbara kurser motsvarar inte de nationella programplanerna(5 kap. 1 och 17 §§ gymnasieförordningen samt SKOLFS 2000:1).- En del av skolans lokala kurser uppfyller inte gymnasieförordningens krav(2 kap. 14 § gymnasieförordningen).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 a § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Bilaga16 (16)Sandagymnasiet- Skolan tillgodoser inte behoven för alla elever som är i behov av studiehandledningpå modersmål (8 kap. 1 och 5 §§ gymnasieförordningen).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever).- Utrymmet för valbara kurser motsvarar inte de nationella programplanerna påalla program (5 kap. 1 och 17 §§ gymnasieförodningen samt SKOLFS 2000:1).- Skolan erbjuder inte individuellt val enligt bestämmelserna på alla program(5 kap. 19 § gymnasieförordningen, kursplaner för gymnasieskolan).- Arbetsplanen är inte utarbetad under medverkan av representanter för eleverna(1 kap 13 § gymnasieförordningen).Vuxenutbildningen- Verksamhetens likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådanplan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandlingav barn och elever samt 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetetmed en likabehandlingsplan).

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunTDnr 53-2007:3295TUtbildningsinspektion i Jönköpings kommunInnehållTUInledningUT ....................................................................................................................1TUnderlagUT.....................................................................................................................1TUVerksamhetens omfattning och organisation vid inspektionenUT.........................2TUSammanfattande bedömningUT...................................................................................3TUBedömning av måluppfyllelse och resultatUT............................................................5TUBedömning av styrning och kvalitetsarbeteUT ....................................................... 13InledningSkolverket har granskat förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningenoch vuxenutbildningen i Jönköpings kommun.Skolverket sände den 25 oktober 2007 skriftlig information till kommunen om attverksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande.Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtligaskolor har besökts under perioden den 22 januari till 14 mars 2008. De ansvarigainspektörerna framgår i slutet av denna rapport.Inspektionen avser att bedöma kommunens ansvarstagande för verksamheterna.Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheterna uppfyller statens krav görsutifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendetoch övriga verksamheter. De rekommendationer och krav på åtgärder sominspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledningav inspektionen. Inspektionen av de kommunala skolorna, förskoleverksamheten,skolbarnsomsorgen, särskolan och vuxenutbildningen redovisas i separatarapporter.Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörernatill företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen ochverksamheterna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer,intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan informationom kommunen och verksamheterna från exempelvis Skolverkets nationellauppföljningssystem. I Jönköpings kommun genomfördes intervjuer med representanterför den politiska ledningen. Vidare genomfördes intervjuer med ledningenför skol- och barnomsorgsförvaltningen, grundskolans områdeschefer samt dencentrala enheten för barn- och elevhälsa. Samtliga grundskolor, gymnasieskolor och1

SKOLVERKETvuxenutbildningen har besökts, men varken förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgenhar besökts. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningensamt med representanter för elever, personal och föräldrar. Vidare har intervjuergenomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamhetenoch skolbarnsomsorgen från i stort sett samtliga förskolor och fritidshem.I familjedaghemmen har föreståndarna intervjuats.Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkterpå sakuppgifterna i rapporten.Verksamhetens omfattning ochorganisation vid inspektionenVerksamhetsformAntal barn/elever/studerandeFörskoleverksamhet 5 495Skolbarnsomsorg 4 266Förskoleklass 1 244Grundskola 12 059Obligatorisk särskola 174Gymnasieskola 5 484Gymnasiesärskola 80Kommunal vuxenutbildning 1 800Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) 70Svenskundervisning för invandrare (sfi) 500Källa: Jönköpings kommunJönköpings kommun har drygt 123 000 invånare och är en kommun där befolkningenökar med cirka 1 000 personer per år. Kommunen har för närvarande enkraftig minskning av antalet elever i grund- och gymnasieskolan medan antalet barni förskola och antal studerande inom sfi ökar i antal.Arbetslösheten i kommunen är låg och utbildningsnivån hos kommunmedborgarnaär i nivå med riksgenomsnittet. Här finns också en högskola med cirka9 000 studenter oTch Jönköping är residensstad samt administrativt centrum i regionen.Kommunens skolverksamhet styrs av två nämnder. Skol- och barnomsorgsnämndenhar ansvar för förskola, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola och obligatorisksärskola. Gymnasienämnden har ansvar för gymnasieskola, gymnasiesärskola,kommunal vuxenutbildning, sfi och särvux. Alla dessa verksamheter leds genom engemensam skol- och barnomsorgsförvaltning med en skoldirektör som chef. Inomförvaltningen finns centrala funktioner som forsknings- och utvecklingsenhet samten enhet för barn- och elevhälsa som bland annat organiserar ett centralt resursteammed psykologer och specialpedagoger. Den verksamhet som är skol- ochbarnomsorgsnämndens ansvarsområde indelas i tre geografiska områden som varderaleds av en områdeschef.I kommunen finns också en rektorsenhet för flerspråkighet där ansvaret för modersmålsundervisning,studiehandledning på modersmålet för grundskolan och denobligatoriska särskolan och de kommunövergripande särskilda undervisningsgruppernaför nyanlända elever finns samlat. Kommunen har också en rektorsenhet2

med nio kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper som kallas resursskolorför elever i behov av särskilt stöd, i dessa finns cirka 70 elever.I Jönköpings kommun finns 89 kommunala och 27 enskilda förskolor. Därtill finns100 familjedaghem som totalt tar emot 440 förskolebarn och en mindre grupp barninom skolbarnsomsorgen. Skolbarnsomsorgen i övrigt erbjuds i form av fritidshemför barn i åldrarna 6–12 år och som komplement öppen fritidsverksamhet för barni åldrarna 10–12 år. Fritidshemmen är oftast är integrerade i grundskolorna, oftamed gemensamma lokaler. Kommunen har 51 kommunala grundskolor varav åttahar årskurs 7–9 verksamhet och fyra stora gymnasieskolor som sammantaget erbjuder15 nationella program. Den obligatoriska särskolan finns vid åtta enheter,därutöver är cirka 30 särskoleelever integrerade i grundskolan. Gymnasiesärskolanfinns vid två av gymnasieskolorna och vid en av landstingsskolorna. Kommunensvuxenutbildning leds genom centrum för vuxenutbildning (CVU) som driverkommunal vuxenutbildning, sfi och särvux dels genom det kommunala vuxengymnasietoch dels genom 11 olika entreprenörer som genomför delar av den gymnasialavuxenutbildningen och sfi.Inom kommunen finns fyra fristående gymnasieskolor och två fristående grundskolorsamt Grennaskolan riksinternat. De fristående skolorna har inspekterats i anslutningtill inspektionen av kommunens skolor medan riksinternatet inspekterasvid ett senare tillfälle. Inom Jönköpings läns landsting finns trenaturbruksgymnasier som inspekterats i samband med denna inspektion. För såvälfristående skolor som landstingsskolorna har särskilda huvudmannarapporter skrivits.Sammanfattande bedömningDet finns en politisk vilja i kommunen att ge skolor, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorggoda förutsättningar för att bedriva en verksamhet i enlighet med denationella målen. Detta sker bland annat genom en medveten styrning och ledning,god personaltäthet särskilt bland de yngre barnen och eleverna samt en hög utbildningsnivåhos personalen. Det finns flera skolor som i många avseenden kan betraktassom föredömen men också några grundskolor där verksamheten inte bedrivspå sätt som i alla delar överensstämmer med läroplaner och kursplaner. Förskoleverksamhetenhåller en god, i många avseenden mycket god kvalitet. I skolbarnsomsorgenerbjuds en bred och varierad verksamhet men det statliga uppdragetär inte på samma tydliga sätt som i förskolan utgångspunkten för planeringen avinnehållet.Elevernas resultat i grundskolorna i Jönköping ligger i nivå med eller någotunder genomsnittet i riket. Det finns skillnader i elevernas resultat mellan skolorna,särskilt vad gäller andelen elever med fullständiga slutbetyg, och denna skillnad harunder senare år ökat. Detta är en indikation som visar att likvärdigheten kan ifrågasättasoch att ytterligare kompensatoriska insatser från kommunen kan behövas. IJönköpings grundskolor finns tendenser till en treämnesskola som i huvudsak fokuserarpå matematik, svenska och engelska. Detta visar sig t.ex. genom att uppföljningenoch utvärderingen av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målenför årskurs 5 är outvecklad och att särskilt stöd i huvudsak ges i ämnena svenska,engelska och matematik. I kommunen finns många grundskoleelever placerade isärskilda undervisningsgrupper. Effekterna och ändamålsenligheten i detta särskildastöd utvärderas inte och kommunen saknar en samlad bild av i vilken mån insatsernaleder till ökad måluppfyllelse för eleverna. Begränsade möjligheter till stöd i and-SKOLVERKET3

SKOLVERKETra ämnen och brist på utvärdering av vilka effekter insatta stödåtgärder ger är faktorersom troligen påverkar kommunens samlade kunskapsresultat.Eleverna i kommunens gymnasieskolor och studerande inom vuxenutbildningennår generellt kunskapsresultat i nivå med riksgenomsnittet. Det finns i dessa verksamheterett medvetet kvalitetsarbete som riktas mot en ökad måluppfyllelse i förhållandetill de nationella målen.Strävansmålen utgör på många grund- och gymnasieskolor i Jönköpings kommunutgångspunkten för undervisningen. Eleverna där får i hög grad pröva på uttryckför olika kunskapsformer och tillämpa olika arbetssätt. Men det finns några grundskolordär nuvarande läroplan och kursplaner inte mer än marginellt utgör utgångspunktenför undervisningen, särskilt gäller detta i de lägre årskurserna. Ikommunen finns en ambition att få kontinuitet i undervisningen i ett 1 till 20-årsperspektiv. Men ännu finns behov av att utveckla samverkan mellan förskolaoch förskoleklass, mellan årskurser inom grundskolan, mellan obligatorisk särskolaoch gymnasiesärskola samt mellan grundskola och gymnasieskola.Det finns i så gott som samtliga skolor behov av att utveckla elevernas inflytandeoch ansvar, särskilt över undervisningens innehåll. Elevernas inflytande på det inrearbetet och över den sociala miljön i skolan behöver också stärkas bland annat genomatt eleverna i högre utsträckning får arbeta med arbetsplaner, kvalitetsredovisningaroch likabehandlingsplaner.Intervjuer och observationer som gjorts i granskningen, ger en bild av övervägandegoda förhållningssätt och ett aktivt generellt förebyggande arbete för att skapa studierooch trygghet för barnen och eleverna. I kommunen uppmärksammas genomenkäter och andra kontinuerliga kartläggningar elevernasarbetsmiljö, dessa ger indikationerom att brister trots allt finns. Dessa uppgifter måste noggrant utvärderasoch det främjande arbetet för att öka elevernas tolerans och respekt för alla människorslika värde förbättras och systematiseras.Rektorerna är ofta väl förtrogna med den dagliga verksamheten. Det är också tydligtatt kommunen har förstått vikten av att ha rektorer som utövar ett aktivt pedagogisktledarskap och som har en god kännedom om de nationella målen och kraven.Inspektionen visar att det i kommunen finns många goda exempel på rektorersom tar ansvar för att utveckla verksamheten.I Jönköpings kommun pågår i skolor och förskolor ett utvecklings- och kvalitetsarbetesom är inriktat mot de nationella målen och kraven. Elevernas och verksamheternasresultat följs i viss mån upp och utvärderas, ofta efter en ”beställning” frånkommunen. De kommunalt initierade utvärderingarna av verksamheternas måluppfyllelsegrundar sig emellertid i hög grad på personalens självvärderingar och ger enalltför begränsad bild av måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen. Uppföljningaroch utvärderingar kring effekterna av de särskilda stödinsatserna somkommunen och skolorna satsar stora resurser på saknas och elevernas resultat iförhållande till läroplaner och kursplaner sammanställs i för liten utsträckning påskolnivå, detta leder till att en samlad kommunal bild saknas. Dessa brister i utvärderingarnamedför svårigheter på alla nivåer att identifiera i vilka avseenden förbättringaroch insatser måste göras och innebär också att insatta åtgärder riskeraratt bli för oprecisa och ibland verkningslösa.I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå och brister påskol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden).Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och4

vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen).I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skolochverksamhetsnivå avseende kvaliteten.Bedömning av måluppfyllelse och resultatInspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklasoch når de nationella målen för kunskaper, normer och värden, särskiltangivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet(Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanernaoch programmålen. Vidare granskas utvärdering av lärandet, individanpassning ochsärskilt stöd, bedömning och betygssättning liksom arbetet med normer och värden.Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanernaoch andra författningar för det offentliga skolväsendet.Kunskaper, utveckling och lärandeResultat och utvärdering av lärandetFörskoleverksamhetens uppgift är enligt skollagen att genom pedagogisk verksamheterbjuda barn fostran och omvårdnad. Skolbarnsomsorgens uppgift är att kompletteraskolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Ihuvuddelen av förskolorna pågår en medveten, målinriktad verksamhet som tar sinutgångspunkt i läroplanen för förskolan. I skolbarnsomsorgen erbjuds en bred ochvarierad verksamhet men det statliga uppdraget är inte på samma tydliga sätt utgångspunktenför planeringen av innehållet. Båda verksamheterna utgår i hög gradfrån barnens behov och förutsättningar.Verksamheten i kommunens förskoleklasser bedöms generellt ha en god balansmellan skolförberedande inslag och lek samt att verksamheten på ett bra sätt anpassastill de enskilda barnens behov och förutsättningar. Samtidigt visar inspektionenatt de skolförberedande inslagen får ett alltför stort utrymme på bekostnad av lekeni några av förskoleklasserna, detta förhållande har även uppmärksammats i kommunensegen kvalitetsredovisning.Kommunens uppgift som skolhuvudman är enligt de statliga styrdokumenten att gealla elever förutsättningar att nå målen. Denna uppgift omfattar dels att alla elevernår motsvarande lägst betyget Godkänt i samtliga ämnen eller kurser och dels attalla elever ges förutsättningar att nå de mål i respektive läroplan som inte är bundnatill ämnen eller kurser. Ett viktigt mått på skolans förmåga att ge alla elever förutsättningaratt nå målen är andelen elever som nått målen i alla ämnen.SKOLVERKET5

TPPT MeritvärdetPTSKOLVERKETTabell 1. Elevernas kunskapsresultat i grundskolan (kommunens grundskolor medårskurs 9)Anna och AlfredDahlinskolanGenomsnittligtmeritvärdeTP1Andel (%) behörigatill nat. programAndel (%) somnått målen i allaämnen2007 2006 2005 2007 2006 2005 2007 2006 2005200,2 199,3 206,9 84 86,5 89,1 68 80 82,5Attarpsskolan 209,8 209,8 213,2 88,7 91,1 92,1 77,4 85,2 81,0Flahultsskolan 206,3 203,3 198,8 88 89,9 86,3 74,6 75,2 77,6Junedalsskolan 226,1 239,6 229,5 92,9 97,6 95,9 88,7 92,8 87,3Kungsängsskolan 192,3 193,7 193,6 79,6 81,8 76,2 56,6 61,3 62,9Ljungarumsskolan 200,4 205,0 204,7 87,6 88,7 88,1 78,4 77,4 78,6Ribbaskolan 218,2 205,9 208,7 96,1 91,7 87,9 87 79,2 77,4Rosenlundsskolan 193,4 197,8 207,3 85,4 91,9 87,9 65,8 65,4 73,4Sanda grundskola 222,5 199,7 195,7 91,4 85,3 83,8 85,2 73,3 57,4Stadsgårdsskolan 190,2 197,9 198,3 81,1 88,8 86,1 68,1 66,9 72,8Kommunen 205,9 207,5 207,6 87,1 89,6 88,1 75,3 76,9 77,0Riket 207,3 206,8 206,3 89,1 89,5 89,2 76,1 76,0 75,5Källa: Skolverkets statistikOvanstående sammanställning visar att kommunens samlade kunskapsresultat liggernära riksgenomsnittet samt att de tre variabler som redovisas varit relativt stabilaöver treårsperioden. Alla tre variabler visar dock en svagt negativ trend underperioden jämfört med riksgenomsnittet. Kommunen genomför så kallad sommarskoladär elever i årskurs 9 ges möjlighet att läsa in de moment som saknas för attnå upp till kraven för betyget Godkänt i matematik, svenska eller engelska. Kommunenredovisar att andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationellaprogram ökade med 4 procentenheter efter sommarskolan 2007. Dessa värdenfinns inte med i tabellen eftersom ett nationellt jämförelsematerial saknas.Kunskapsresultaten i kommunens grundskolor uppvisar en relativt stor variation.Ett exempel på denna variation är att några grundskolor har betydligt sämre kunskapsresultatän övriga grundskolor i kommunen. De sammantagna resultaten pådessa skolor visar dessutom en tydligare negativ trend än kommunens sammantagnaresultat under perioden. Under inspektionen har en av skolorna bedömts geeleverna otillräckliga förutsättningar att nå målen i årskurs 9 vilket visar sig i oacceptabeltlåga kunskapsresultat. En analys av kommunens betygsresultat visar attskillnaden mellan skolorna har ökat under perioden avseende andelen elever somnått målen i alla ämnen. Ett annat exempel på variation i kunskapsresultaten ärskillnaden mellan pojkars och flickors resultat. Differensen mellan pojkar och flickorär i kommunen 24,5 meritpoäng vilket är högre än riksgenomsnittet. Kommunenmåste analysera orsakerna till skillnaderna i kunskapsresultat mellan skolornasamt skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat i syfte att vidta adekvata åtgärderför en likvärdig utbildning och en ökad måluppfyllelse i kommunen.Enligt kommunens egen redovisning når cirka 90 procent av eleverna målen i matematik,svenska och engelska i årskurs 5. Denna andel har varit stabil under senas-1utgör summan av elevens betygsvärden i de 16 bästa betygen från elevens slutbetygi grundskolan.6

te treårsperioden och variationen mellan ämnena är endast en procentenhet 2007.Även här finns variationer mellan skolor. Skolverkets statistik visar att de elever iJönköpings kommuns skolor som har utländsk bakgrund presterar kunskapsresultatsom ligger under kommungenomsnittet i alla de redovisade variablerna men dennaskillnad är mindre i Jönköping än i riket, särskilt när det gäller andelen elever somär behöriga till nationellt program i gymnasieskolan. Kommunen har i viss månvidtagit åtgärder för att stärka denna grupps kunskapsutveckling men inspektörernavill påtala vikten av att kommunen även fortsatt arbetar för att minska dessa skillnader.Kommunen saknar en sammanställning av kunskapsresultaten för särskolanselever vilket gör att inspektörerna inte kan bedöma i vilken utsträckning dessa elevernår de nationella målen.Uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat är viktiga redskap för attge eleverna en progression i kunskapsutvecklingen samt för att kunna bedöma närstödinsatser behöver sättas in. Inspektörerna har under sina besök i kommunensgrundskolor konstaterat att kunskapsuppföljningen fungerar väl i de senare årskursernadär betyg sätts eller där ett ämneslärarsystem tillämpas. Kunskapsuppföljningeni de tidigare årskurserna fungerar väl i svenska, matematik och engelska ochinsatser för att stärka kunskapsuppföljningen i alla ämnen görs på flera av de skolorsom har elever i de tidigare årskurserna. Det finns dock många skolor där kunskapsuppföljningeni de tidigare årskurserna inte täcker alla ämnen och såväl skolornasom kommunen saknar en helhetsbild av kunskapsresultaten i andra ämnenän matematik, svenska och engelska. Inspektörerna bedömer att kommunen måstefölja upp elevernas kunskapsresultat i alla ämnen i förhållande till de nationella måleni årskurs 5 samt i särskolan.Tabell 2. Betygsresultat och nationella prov för grundskolan i Jönköpings kommun.MatematikEngelskaGenomsnittlig betygspoängAndel elever (%) somej uppnådde målen2007 2006 2005 2007 2006 2005Betyg 12,9 13,1 12,7 7,6 7,1 7,8Nationellt prov 12,3 12,6 12,2 16,0 6,1 2,6Betyg 13,9 13,8 13,8 7,0 5,1 6,3Nationellt prov 13,7 13,7 13,8 5,4 2,2 3,2Betyg 13,3 13,6 13,5 5,1 4,0 4,1SvenskaNationellt prov 13,1 13,6 13,2 4,1 1,9 2,7Källa: Skolverkets statistikDe nationella proven syftar bland annat till att stödja en likvärdig och rättvis bedömningoch betygssättning. Resultaten bör användas som ett riktmärke vid diskussionenav nivån på lärarens, lärarlagets, skolans och kommunens bedömningoch betygsättning men ska för den enskilde eleven endast ses som en del i underlagetinför betygssättning. Ovanstående tabell visar att grundskolans betygssättning imatematik, svenska och engelska i stort sett överensstämmer med resultaten på denationella proven i respektive ämne. Andelen elever som inte når målen i matematikpå de nationella proven har dock ökat betydligt under de senaste tre åren medanbetygssättningen varit stabil under samma period, detta kan vara en indikation påatt betygssättningen inte är likvärdig.SKOLVERKET7

SKOLVERKETTabell 3. Elevernas kunskapsresultat i gymnasieskolan (kommunens gymnasieskolor)Andel elever (%)som fullföljer utbildningenmedslutbetyg efterfyra årAndel elever (%)med grundläggandebehörighettill högskolan avelever med slutbetygGenomsnittligbetygspoäng2007 2006 2005 2007 2006 2005 2007 2006 2005Jönköping 82 81 80 86 90 89 14,1 14,2 14,0Riket 75 75 76 89 89 89 14,1 14,1 14,1Källa: Skolverkets statistikOvanstående sammanställning för kommunens gymnasieutbildning visar att kommunensresultatnivå ligger nära riksgenomsnittet avseende andel elever som är behörigatill högskolan och genomsnittlig betygspoäng. Andelen elever som fullföljerutbildningen med slutbetyg är dock betydligt högre i kommunen än i riket. Resultatenvarierar mellan skolorna i en jämförelse med riksgenomsnittet för respektiveprogram. På en av gymnasieskolorna är genomsnittlig betygspoäng och andel behörigatill högskolan för avgångseleverna 2007 bättre än riksgenomsnittet på alla programmedan resultaten på de andra tre skolorna varierar mellan olika program därnågra är över och andra under riksgenomsnittet. Generellt är dock andelen eleversom fullföljer utbildningen högre än riksgenomsnittet på alla skolor. Skolornas egengranskning av överensstämmelsen mellan nationella prov och satta betyg visar, enligtkvalitetsredovisningarna, på en relativt god överensstämmelse med en viss tendenstill att betygen ligger något högre än resultaten på de nationella proven.Kommunens gymnasieelever som går individuella program finns i huvudsak samladepå Bäckadalsgymnasiet och Sandagymnasiet. Skolverkets statistik visar att andelenelever i kommunen som efter ett år på individuellt program bytt till andra programvar 36 procent i kommunen vilket är i nivå med riksgenomsnittet. En merdetaljerad uppföljning av eleverna på de individuella programmen saknas dock bådepå skolnivå och på kommunnivå.TKunskapsresultaten inom kommunens vuxenutbildning visar att resultaten inomden gymnasiala delen är i nivå med eller bättre än riksgenomsnittet. Andelen eleversom inte når målen för betyget Godkänt i den grundläggande vuxenutbildningen ärhög. Andelen sfi-studerande som godkänts i kurs D två år efter påbörjad utbildningvar läsåret 2005/2006 30 procent vilket är något under riksgenomsnittet och harsjunkit under den senaste treårsperioden.TEnligt läroplanerna ska skolan utveckla elevernas förmåga att arbeta i demokratiskaformer och läraren ska se till att alla elever får ett verkligt inflytande över arbetssätt,arbetsformer och innehåll i undervisningen. Motsvarande krav finns för skolbarnsomsorgenoch förskoleverksamheten. Skolornas arbete med formella demokratiskainflytandeformer som elevråd, klassråd och skolkonferens fungerar i allmänhet väl.En förutsättning för att eleverna ska kunna få ett verkligt inflytande över undervisningensinnehåll och arbetsformer är att eleverna har god kännedom om målen förutbildningen. Inspektionen visar att elevernas kännedom om målen varierar mellanskolor och enskilda lärare samt att den behöver utvecklas på flera av kommunensgrundskolor. Genomförda intervjuer visar också att eleverna inom kommunensskolor ofta ges möjlighet att påverka arbetssätt och redovisningsformer medaninflytandet över ämnets innehåll är begränsat. Hur stort detta inflytande är varierar8

mellan olika lärare och upplevs i hög grad vara upp till den enskilda läraren. Detfinns även tendenser till att eleverna inte ges ett ökat inflytande med stigande ålderoch mognad. Inspektörerna bedömer att kommunen bör säkerställa att skolornastärker elevernas inflytande, särskilt över undervisningens innehåll.Kommunen har en tydlig ambition att stärka samarbetet med barnens och elevernasföräldrar. Denna ambition syns till exempel i att det finns former för aktivsamverkan mellan skola och föräldrar. Inspektionen visar att samverkan med föräldrarnafungerar väl bland de yngre barnen i alla verksamheter. Utvecklingssamtalenfungerar i allmänhet väl i kommunens skolor och individuella utvecklingsplaner(IUP) upprättas på alla skolor. Dessa planer behöver dock utvecklas på flertalet avskolorna.Individanpassning och särskilt stödKommunens centrala insatser för barn i behov av särskilt stöd har utökats kraftigtdels genom en satsning på ytterligare specialpedagoger ute på grundskolorna ochdels genom ett centralt resursteam med åtta specialpedagoger och tio psykologersom riktas mot förskola, förskoleklass, fritidshem, särskolan och grundskola. Dettateam arbetar i huvudsak med handledning och stöd på begäran av de olika skolornaoch förskolorna. I gymnasieskolorna finns ingen kommungemensam stödresursutan dessa behov löses av den enskilda skolan medan det i vuxenutbildningen finnsen resurs avsatt för centrala stödinsatser riktade till både vuxengymnasiet och deexterna entreprenörerna. Inspektörerna bedömer att kommunen genom dessa satsningarhar skapat förutsättningar för ett stöd av god kvalitet till de barn och eleversom är i behov av särskilt stöd.Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen ska enligt skollagen utgå från varjebarns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd isin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Förskolornaoch skolbarnsomsorgen i Jönköping anpassar sin verksamhet efter barnens behovoch förutsättningar. Förutsättningarna är goda när det gäller att ge förskolebarn ibehov av särskilt stöd den omsorg som deras speciella behov kräver.Individanpassning är ett centralt område för att en kommun ska kunna ge varje eleven möjlighet att utvecklas utifrån sin fulla potential och för att reducera behovet avsärskilt stöd. Kommunens skolor anpassar i många fall undervisningen till varjeelevs behov och förutsättningar. Både i grund- och gymnasieskolan finns det fleraskolor som visar goda exempel på hög grad av anpassning till den enskilde elevensförutsättningar och behov av utmaningar. Detta sker till exempel genom varieradearbetssätt, anpassning till olika lärstilar och användning av differentierat materiel.Även på detta område finns dock en variation mellan skolorna och de enskildalärarnas förmåga att individanpassa undervisningen.Av skollagen, läroplanerna och skolformsförordningarna framgår att hänsyn ska tastill elever i behov av särskilt stöd. I grundskolorna ges detta stöd ges framförallt isvenska, matematik och engelska medan kommunens gymnasieskolor har hittatsystem för stöd som täcker in en stor del av gymnasieskolans ämnen. En god individanpassningkombinerat med olika typer av pedagogiska stödinsatser ger på huvuddelenav skolorna eleverna goda möjligheter att nå de nationella målen. Detfinns dock ett litet antal skolor där stödinsatserna behöver förbättras för att möjliggöraen högre grad av måluppfyllelse. Det är viktigt att kommunens grundskoleeleverges dessa stödmöjligheter i alla ämnen, särskilt på de grundskolor där andelenelever som når målen i alla ämnen är låg. De åtgärdsprogram som ska utgöra grun-SKOLVERKET9

SKOLVERKETden för arbetet med dessa elevers stöd behöver också förbättras på flera av kommunensskolor.Principen i skollagstiftningen är att elever i behov av särskilt stöd bör delta i denordinarie undervisningen, i den närmaste skolan och så långt möjligt i sin ordinarieklass. Avsteg från denna huvudprincip får endast göras av särskilda skäl. I Jönköpingskommun finns det för grundskolan ett antal kommunövergripande grupperför elever i behov av särskilt stöd som är att betrakta som särskilda undervisningsgrupper.Det finns dessutom särskilda undervisningsgrupper på huvuddelen av degrundskolor som har de högre årskurserna. I kommunen finns det totalt nio kommunövergripandesärskilda undervisningsgrupper som kallas resursskolor för eleveri behov av särskilt stöd. Dessa tar emot elever från hela kommunen och har olikainriktningar. För dessa elever är placering i särskild undervisningsgrupp en åtgärdsom tas till när andra åtgärder som har prövats på elevens hemskola visat sig otillräckliga.Verksamheten har fokus på lärandeuppdraget och präglas av stort engagemangför eleverna, god variation och en god individanpassning. Värdegrundsarbetetär mycket aktivt och enligt intervjuerna upplevs verksamheten på ett positivtsätt bidra till elevernas sociala och kunskapsmässiga utveckling. Vem som har rektorsansvaretför den enskilde elevens utbildning under placeringen är däremototydligt och det görs justeringar i elevernas utbildning som borde föranleda formellabeslut om anpassad studiegång, men dessa beslut tas inte alltid. Inspektörernabedömer att det finns goda pedagogiska förutsättningar för verksamheten i dessagrupper men rektorsansvaret för varje elev bör tydliggöras.I kommunen finns också så kallade förberedelseklasser för elever som nyligen anlänttill Sverige och som inte behärskar det svenska språket. Dessa klasser är lokaliseradetill Rydbergsskolan Genomförda intervjuer visar att utbildningen är av godkvalitet och drivs genom en varierad och stimulerande undervisning som möterelevernas skilda kunskapsnivåer på ett bra sätt. Eleverna upplever sig väl omhändertagnaoch upplever trygghet under tiden i skolan. Verksamheten erbjuder dockinte eleverna alla ämnen och betyg sätts inte i enlighet med författningarna. Inspektörernabedömer att utbildningen i dessa klasser är av god kvalitet men kommunenmåste säkerställa att eleverna erbjuds alla ämnen samt att betyg sätts i enlighet medförfattningarna.För alla de kommunövergripande särskilda undervisningsgrupperna visar inspektionenatt uppföljningarna av elevernas kunskaper och färdigheter varierar i omfattningoch kvalitet mellan de olika grupperna. Det finns inte heller några uppföljningareller utvärderingar av effekterna av det särskilda stödet som ges i dessa undervisningsgrupper,varken på kommunnivå eller på gruppnivå. Inspektörerna finnerdet anmärkningsvärt att kommunen med en sådan omfattande verksamhet idessa grupper, vilket utgör ett avsteg från principen om att grundskoleeleverna skaha en i huvudsak gemensam studiegång, saknar kunskap om effekten av dessa föreleverna ingripande åtgärder. För alla grupperna gäller också att beslut om anpassadstudiegång saknas när justeringar har gjorts i elevernas utbildning. Inspektörernabedömer att kommunens uppföljning och utvärdering av dessa stödinsatser börförbättras samt att beslut om anpassad studiegång måste fattas för elever som harsådan anpassning.Enligt grundskoleförordningen och gymnasieförordningen är det rektornsansvar att tillse att alla elever som behöver studiehandledning på sitt modersmål fårtillgång till sådan. Stöd i form av studiehandledning på modersmålet hanteras tillstor del av enheten för flerspråkighet och rektorerna på kommunens grundskolorkan äska resurser för detta stöd genom enheten. Förutom enhetens resurser för10

studiehandledning på modersmålet finns det möjlighet för rektorerna i kommunensskolor att fördela delar av skolans budget till detta stöd. Inspektionsbesöken visaratt stödet genom studiehandledning på modersmålet varierar i omfattning mellankommunens skolor samt att detta stöd är otillräckligt på flera av skolorna. Det ärockså vanligt att skolornas rektorer ser de resurser som äskas från enheten för flerspråkighetsom den enda möjligheten att ge detta stöd vilket begränsar elevernasmöjligheter till studiehandledning på skolor som inte använder del av sina egnaresurser för denna insats.Trots goda förutsättningar i form av resurser för särskilt stöd i kommunen saknasen bild av elevernas samlade stödbehov på kommunal nivå. En kartläggning avstödbehoven görs ofta på skolnivå men denna kunskap samlas inte till en heltäckandekommunal bild. Detta i kombination med en bristande kunskapsuppföljning igrundskolans tidigare årskurser gör att kommunens underlag för beslut om stödinsatserär bristfälligt. Någon uppföljning och utvärdering av vilka effekter de insattastödåtgärderna har finns inte vilket kan leda till att det insatta stödet inte får optimaleffekt. Inspektörerna bedömer att kommunen även här bör utvärdera effekternaav insatta stödåtgärder samt vidta nödvändiga åtgärder för att öka elevernasmöjligheter till ett särskilt stöd i grundskolans alla ämnen.Bedömning och betygssättningKommunen genomför centrala insatser för att öka likvärdigheten i bedömning ochbetygssättning inom grund- och gymnasieskola. En sådan insats är de kommunövergripandeämnesgrupper som regelbundet träffas och bland annat diskuterar bedömningsfrågoroch normering av betyg. Även om insatser för en ökad likvärdigheti bedömning och betygssättning görs både på skol- och kommunnivå visar inspektionenatt det finns behov av ytterligare satsningar för att stärka likvärdigheten.Även i kommunens kvalitetsredovisning identifieras detta som ett område i behovav förbättring. En indikation på oklarheter i betygssättningen är den diskrepans,som tidigare beskrivits, som finns mellan resultat på nationella prov och betyg iårskurs 9 i ämnet matematik. Inspektörerna bedömer att kommunen bör göra ytterligareansträngningar för att öka likvärdigheten i bedömning och betygssättninginom alla skolformer och i alla ämnen.Normer och värdenFörskolan, skolan liksom fritidshemmen ska enligt läroplanerna aktivt och medvetetstimulera barn och elever att omfatta samhällets gemensamma värderingar ochlåta dem komma till uttryck i vardaglig handling. Ett led i detta arbete är den nyabarn- och elevskyddslagen som gäller från den 1 april 2006. Lagen stadgar ett uttryckligtförbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ochelever. Lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön,etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinderoch att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebyggaoch förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandlingliksom vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidtaåtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Kommunen är skyldig att bedrivaett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och ett led i detta arbete är delikabehandlingsplaner som ska utarbetas i varje skola, förskola eller fritidshem. Likabehandlingsplanenska följas upp varje år och tydligt redovisa konkreta åtgärderför varje verksamhet, åtgärder som grundar sig på en kartläggning av de olika verksamheternasbehov.SKOLVERKET11

SKOLVERKETDet sociala klimatet i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg är enligt de intervjuersom genomförts gott och värdegrundsarbetet framstår som gediget och medvetet.I intervjuer och observationer i inspektionen har framkommit att värdegrundsklimatetgenerellt är gott. Å andra sidan har i kommunens egen enkätundersökningsom besvarats av en majoritet av eleverna, framkommit allvarliga uppgifter om attrelativt stora grupper upplever en oacceptabel oro och otrygghet i skolmiljön. Iinspektionen har intervjuer genomförts i skolorna med närmare 2 500 elever ochföräldrar samt lärar-, skollednings- och elevvårdspersonal. I varje sådan intervju haringående frågor ställts kring studiero, trygghet och förekomsten av diskriminering,trakasserier och annan kränkande behandling. Inspektörerna har också med intervjugruppernadiskuterat hur man arbetar med värdegrundsfrågor på skolan ochjämfört svaren med de likabehandlingsplaner och kartläggningar som gjorts. Förhållningssättenmellan elever och personal inom alla verksamheter har framståttsom övervägande gott och intervjuade elever har vittnat om att kränkningar visserligenförekommer men att personalen är uppmärksam på och ingriper i den mån defår signaler om att någon elev upplever sig vara utsatt. Dessa utsagor stöds i huvudsakav de iakttagelser som gjorts vid besöken på lektioner, skolgårdar, korridorerm.m.Våren 2007 genomförde kommunen en enkätundersökning kring trygghet och studiero,ordning och reda, samt kring grundskolornas och den obligatoriska särskolansarbete utifrån likabehandlingsplanerna. Alla elever i grundskolan fick tillfälle attdelta och svarsfrekvensen var hög. Enkäten visade att omkring 2/3 av eleverna iårskurs 4–9 upplevde att det alltid eller för det mesta var god stämning mellan eleveroch personal. Cirka 15 procent av eleverna i årskurs 2–3 angav att de var räddaför andra barn på skolan och att det fanns någon i klassen som är mobbad. Drygtvar tionde elev hade blivit slagna och knuffade i skolan den senaste månaden ochungefär en lika stor andel ansåg att de hade blivit retade av andra på ett elakt sätt.Enligt enkäten upplevde en större grupp elever osäkerhet om personalen visstevilka elever som var utsatta för mobbning och vilka som kränkte andra. Skol- ochbarnomsorgsnämnden har bestämt att månadsvisa kartläggningar ska genomförasunder våren 2008 för att klarlägga vilka förhållanden som ligger bakom elevernassvar. Man kommer också att anställa en särskild ombudsman för eleverna somkommer att få uppgifter i förhållande till barn- och elevskyddslagen.I denna och andra enkätundersökningar framkommer också att en större grupp avde äldre grundskoleeleverna liksom hälften av gymnasieeleverna ofta eller alltidkänner sig stressade i skolan. I gymnasieskolan tar enligt en undersökning 2007 treprocent av eleverna helt avstånd från påståendet att de känner sig lugna och trygga iskolan. I självvärderingar som genomförts sedan 1999 har ”elevernas arbetsmiljö”under alla år varit det område som har visat sämst resultat. I kommunens senastekvalitetsredovisning har uppmärksammats att dessa resultat måste analyseras på ettfördjupat sätt.Inspektörerna konstaterar att vad gäller det sociala klimatet i grundskolan har tvådelvis motsägelsefulla bilder framträtt. Mot bakgrund av att det i skolorna enligtbarn- och elevskyddslagen ska råda nolltolerans mot kränkningar och diskrimineringsamt att lagen förbjuder vuxna i barnomsorg och skola att diskriminera, trakasseraeller på annat sätt kränka barn och elever, är det viktigt att kommunen utvärderari vad mån resultaten från självvärderingar och enkäter i realiteten grundar sig inågon form av kränkande behandling. Inspektörerna noterar med tillfredsställelseatt kommunen har tagit indikationerna om brister i elevernas arbetsmiljö på allvar12

och förutsätter att de fördjupade utvärderingar som nu beslutats fullföljs och attrelevanta och effektiva åtgärder genomförs.Varje rektorsenhet samt varje familjedaghemsområde i Jönköping har i dag likabehandlingsplaner.Planerna gäller i flera fall alla verksamheter inom rektorsområdet,alltså även fritidshemmen och förskolorna. Planerna visar det som också kunnatkonstateras i inspektionen, nämligen att det i alla verksamheter pågår ett kontinuerligtarbete mot kränkande behandling och för att skapa trygghet. Detta arbete skergenom t.ex. antimobbningsteam, kuratorer, kamratstödjare på skolorna och påmånga håll genomförs också moment som ger barnen och eleverna tillfälle att reflekterakring normer och värderingar i samhället och i sina relationer. På mångaskolor genomförs kontinuerligt kartläggningar av elevernas trivsel och trygghet.Inspektörerna har emellertid kunnat konstatera att det utöver detta kontinuerligaarbete genomförs alltför begränsade främjande insatser som grundar sig på en aktuellkartläggning och som syftar till att utveckla elevernas tolerans och respekt föralla människors lika värde. Detta kan gälla frågor om jämställdhet, rasism, funktionshinderoch annat som har koppling till alla människors lika värde. Arbetet påvissa skolor liksom likabehandlingsplanerna där saknar också rutiner för hur diskriminering,trakasserier eller annan kränkande behandling ska hanteras när vuxnakränker elever och barn.Eleverna har inte överallt har varit delaktiga i upprättandet av likabehandlingsplanernaoch av kommunens egen utvärdering framgår att planerna bara är kända aven mindre del av grundskoleeleverna, något som dock förändrats på senare tid.Beträffande förskolorna och fritidshemmen utgår planerna inte från de specifikaförhållanden som dessa verksamheter arbetar under och har också i övrigt de bristersom beskrivits ovan beträffande skolorna.Sammantaget behöver de främjande insatserna för att utveckla elevernas toleransoch respekt för alla människors lika värde förstärkas. Hur detta planerade arbeteska se ut måste framgå av verksamheternas likabehandlingsplaner. Detta områdebehandlas i respektive skol- och verksamhetsrapport.Bedömning av styrning och kvalitetsarbeteInspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och kvalitetsarbetet i kommunen(inklusive kvalitetsredovisningen). Inspektionen tar här även upp tillgångentill likvärdig utbildning samt materiella och personella resurser.Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanernaoch andra författningar för det offentliga skolväsendet.KvalitetsarbeteI Jönköpings kommun har skol- och barnomsorgsnämnden respektive gymnasienämndendet yttersta ansvaret för att kommunens utbildningsverksamhet bedrivs ienlighet med skollag, läroplaner, kursplaner och andra författningar. De nationellamålen är således givna och de ansvariga på olika nivåer måste därför genom uppföljningar,utvärderingar och annan kontroll skaffa sig kännedom om i vilken månverksamheten lever upp till dessa nationella mål och krav. I de fall måluppfyllelseninte är tillfredsställande ska kommunen liksom verksamheterna rikta insatser, ekonomiskaeller andra, dit de bäst behövs.SKOLVERKET13

TPPT ISKOLVERKET2Kommunen skaffar sig kännedom om kvalitetenTP PT i verksamheterna framförallt genomde kvalitetsredovisningar som upprättas för verksamheterna och genom attpersonalen inom all verksamhet värderar sin verksamhets måluppfyllelse i förhållandetill ett antal kommungemensamma prioriterade områden. I kommunengenomförs i liten utsträckning andra övergripande utvärderingar och inspektörernakonstaterar att kommunen på flera väsentliga områden saknar en välgrundad ochjämförbar bild av verksamheternas måluppfyllelse i förhållande till flera väsentliganationella mål och krav. Till exempel saknas det på kommunal nivå tillräcklig kännedomom de yngre elevernas kunskapsresultat i alla ämnen, vilka effekter de särskildastödinsatserna har för elevernas måluppfyllelse och hur elevernas ansvar ochinflytande ser ut. I flera väsentliga avseenden saknas också kunskap om kopplingenmellan verksamheternas och elevernas resultat och det arbete som bedrivs. Kommunenbör i syfte att måluppfyllelsen ska kunna förbättras, utveckla det systematiskakvalitetsarbetet så att uppföljningar och utvärderingar ger ett säkrare underlagför beslut om åtgärder.Samtliga skol- och förskoleenheter upprättar årligen skriftliga kvalitetsredovisningar.Verksamheten i skolbarnsomsorgen bedöms i rektorsenheternas kvalitetsredovisningar.På en del håll upplevs att kommunen i för hög grad styr vad som skaföljas upp och utvärderas i kvalitetsredovisningarna. Detta medför, menar man, attredovisningarna inte alltid behandlar de områden som är mest angelägna för denspecifika skolan eller förskolan. Många redovisningar ger emellertid en relativt godbild av förskolornas och skolornas måluppfyllelse och tycks fungera som ett verktygför att självkritiskt granska den egna verksamheten. Men flera av redovisningarbehöver i högre grad bedöma de uppmätta resultaten i förhållandet till de nationellamålen. För det fall en sådan analys skulle visa att måluppfyllelsen är otillfredsställande,bör i högre utsträckning konkreta åtgärder för förbättring beskrivas. Generelltfinns också behov av att bredda bedömningarna av elevernas kunskapsresultattill att omfatta även andra ämnen än svenska matematik och engelska. Barnens ochelevernas liksom deras vårdnadshavares medverkan i arbetet med kvalitetsredovisningenbehöver på många håll förstärkas.Varje nämnd upprättar en kommunal kvalitetsredovisning som identifierar styrkoroch svagheter i verksamheterna, bedömer måluppfyllelse på ett antal centrala områdenoch anger åtgärder för förbättring som kommunen avser att vidta. Eftersomanalyserna, som ovan beskrivits, ibland bygger på en otillräcklig kännedom omresultaten och om hur arbetet och förutsättningarna ser ut, kan det dock ifrågasättasom de förbättringsåtgärder som föreslås är tillräckligt precisa och konkreta.Kvalitetsredovisningen ger också en begränsad bild av måluppfyllelsen i särskolanvilket beror på att det saknas sammanställningar av elevernas resultat och andrautvärderingar av verksamheten. Inspektörerna bedömer dock sammantaget att dekommunala kvalitetsredovisningarna uppfyller förordningens krav.Styrning och ledningDen kommunala styrningen av utbildningsverksamheten i Jönköping är, såväl politisktsom bland förvaltningens tjänstemän, aktiv och medveten. Inom den gemensammaförvaltningen finns en forsknings- och utvecklingsavdelning som praktisktstödjer skolor, förskolor och fritidshem på olika sätt, t.ex. med kompetensutveck-2dessa sammanhang avses med begreppet kvalitet en bedömning av i vilken mån verksamheternauppfyller de nationella målen och kraven och om verksamheterna kännetecknas av ensträvan till en ständig förbättring.14

lingsinsatser, centrala enkätmaterial samt stöd- och policymaterial i en stor mängdfrågor. I kommunen planeras verksamheterna genom bland annat skolplaner, somomfattar all utbildningsverksamhet. På senare år har kommunen satt kunskapsutvecklingeni fokus och kommunfullmäktige har antagit en vision ”Vi ska klara allaelever”.Ett av de prioriterade målen i skol- och barnomsorgsnämndens skolplan berör rektornsuppdrag som pedagogisk ledare. Centrala insatser har gjorts bl.a. för att ökarektorernas kännedom om de nationella målen och kraven. Inspektörerna har beträffandeflertalet skolor bedömt att rektorerna idag har goda insikter i författningarna,att beslut fattas enligt bestämmelserna och att de arbetar för att utveckla skolornai riktning mot de nationella målen. Några rektorer i kommunen har bedömtsmycket väl uppfylla sitt rektorsansvar, särskilt som pedagogiska ledare. Men detfinns några grundskolor där behovet av en tydligare pedagogisk ledning är uppenbareftersom utbildningen där i allt för liten grad bedrivs utifrån de nu gällandekursplanerna och läroplanen. Att uppföljningen och utvärderingen av skolans resultatinte, såsom beskrivits ovan, är tillräckligt systematisk faller dock tillbaka på rektorerna,som enligt läroplanerna har det övergripande ansvaret för detta.Kännedomen om förskoleverksamhetens och skolbarnsomsorgens uppdrag ochhur den fungerar i Jönköping är jämförelsevis god på nämndnivå och det finns entydlig politisk vilja att säkerställa en god kvalitet. På senare år har ledningen förförskolorna på ett framgångsrikt sätt drivit utvecklingsfrågor och också involveratpersonalen i detta förbättringsarbete. Även i familjedaghemmen tar föreståndarnaett tydligt ansvar för att utveckla verksamheterna medan det varierar en del när detgäller rektorernas ansvarstagande för att driva utvecklingsfrågor i fritidshemmen.Gymnasienämndens kännedom om verksamheternas resultat och utvecklingsbehovär god på nämndsnivå med undantag för gymnasiesärskolan och de individuellaprogrammen som tidigare beskrivits. Verksamheten styrs bland annat genom skolplanenoch kommunens gymnasieskolor bildar tillsammans en genomtänkt struktursom erbjuder gymnasieeleverna ett brett utbud av nationella program. Kommunensvuxenutbildning har under de senaste åren byggt upp en fungerande infrastrukturför vuxnas lärande som ger kommunens invånare möjligheter till ett brett och varieratutbud av utbildningar och kurser som kontinuerligt anpassas till behov ochefterfrågan. Kommunen tar inom vuxenutbildningen även ansvar för uppföljningoch utvärdering av de vuxenutbildningar som är entreprenadsatta.Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet anger att skolan ska samverka medgymnasieskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektivsamt med utgångspunkt i de nationella målen. Enligt läroplanen för de frivilligaskolformerna ska gymnasieskolan fördjupa och utveckla elevernas kunskapermed den obligatoriska skolan som grund. Inspektionen har visat att det finns tydligabehov av förbättringsinsatser i övergången mellan grundskola och gymnasieskolanär det gäller den ömsesidiga dialogen och kunskapen om de olika skolformernasmål, innehåll, pedagogiska arbetssätt och metoder. Liknande problem finns vidövergångar mellan förskola och förskoleklass, obligatorisk särskola och gymnasiesärskolasamt mellan grundskolans olika årskurser och skolor. Inspektörerna bedömeratt kommunen bör förbättra elevernas möjligheter till en kontinuerlig kunskapsutvecklingi övergångar inom och mellan skolformer.Inspektionen har visat att kommunens delegation av beslut behöver ses över pånågra punkter. Enligt skollagen ska styrelsen fatta beslut om mottagande och placeringi gymnasiesärskolan. Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen fatta beslutSKOLVERKET15

SKOLVERKETom urvalet av ämnen inom elevens val. Inspektionen har emellertid visat att trotsavsaknad av delegation från styrelsen fattas besluten av särskolesamordnare ochrektorer. Inspektörerna bedömer att detta strider mot författningarna. Kommunenhar infört så kallade lokala styrelser med föräldramajoritet i alla förskolor ochgrundskolor. Dessa styrelser är dock inte en del i den försöksverksamhet som åsyftasi förordningen om försöksverksamhet med lokala styrelser inom grundskolanoch den obligatoriska särskolan. Inspektörerna vill påtala vikten av att de så kalladelokala styrelserna inte handhar frågor där ansvaret enligt författningarna ligger påstyrelsen eller rektor.Tillgång till likvärdig utbildningEnligt skollagen har barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga rätt tillförskoleverksamhet minst tre timmar per dag eller 15 timmar per vecka. Rätten tillvistelse gäller hela året och kan inte begränsas såsom i Jönköping till skolans läsår.Inspektörerna konstaterar att kommunen måste tillgodose denna rättighet.Kommunens utbildningsverksamhet präglas generellt av goda förutsättningar förden pedagogiska verksamheten i form av välutbildade lärare, pedagogiskt ändamålsenligalokaler och god tillgång till läromedel. Det finns dock brister när detgäller elevernas tillgång till utbildning på några punkter som följer i texten nedan.Tillgången till utbildning för elever i kommunens grundskolor brister i några avseendenpå flera av skolorna. Ett exempel på brist är organiseringen av elevens valavseende allsidigt urval av ämnen för breddning och fördjupning. Ett annat exempelär otillräcklig undervisning för att eleverna ska kunna nå målen för årskurs 5 ihem- och konsumentkunskap.Enligt grundskoleförordningen har elever och vårdnadshavare rätt att, förutomfranska, spanska och tyska, önska en rad andra alternativ som språkval. En kommunär skyldig att anordna undervisning i ett språk som har erbjudits eller önskatsom minst fem elever i kommunen väljer språket. För att vårdnadshavare och eleverska kunna nyttja denna rätt att önska ett språkval krävs det att skolan informerarom de möjligheter som finns. Inspektionen har visat att flera av kommuns skolorinte informerar om de möjligheter som kan erbjudas.Gymnasieförordningen anger att utbudet av valbara kurser ska vara allsidigt ocherbjuda en möjlighet till breddning och fördjupning. Av samma förordning följeratt de valbara kurserna ska vara förenliga med programmålen för respektive program.Ytterligare regleringar kring valbara kurser finns i Skolverkets föreskriftersamt allmänna råd om kurser i gymnasieskolans nationella program. På kommunensgymnasieskolor har flera av programmen starkt reducerade möjligheter tillvalbara kurser.För sfi-verksamheten anger skollagen att kommunen i samarbete med arbetsförmedlingenska verka för att de studerande ges möjligheter att öva det svenska språketi arbetslivet. För en del av de studerande som uppbär introduktionsersättningerbjuds språkpraktik medan övriga studerande sällan erbjuds denna möjlighet. Totaltges cirka hälften av de studerande möjlighet till språkträning i arbetslivet. Denspråkpraktik som genomförs ger, enligt genomförda intervjuer, god språkträningför några studerande medan andra studerande placeras på arbetsplatser där det gesmycket begränsade möjligheter att träna det svenska språket. Inspektörerna bedömeratt kommunen bör utöka de studerandes möjligheter till språkpraktik eller annanspråkträning på en arbetsplats så att denna möjlighet omfattar alla elever någongång under utbildningen.16

Enligt skollagen ska särvux syfta till att ge kunskaper och färdigheter motsvarandeden obligatoriska särskolan och nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskolan.Särvux i Jönköping bedrivs på nivåer som motsvarar grundsärskolanoch gymnasiesärskolan. Inspektörernas bedömning är att utbildningen snarare harkaraktären av en verksamhet som underhåller de studerandes kunskaper än ambitionenatt genomföra nationella kurser. Kommunen hade vid inspektionstillfälletinte satt några betyg inom denna skolform eftersom hela kurser aldrig avslutats. Destuderande deltar cirka 3 timmar per vecka i verksamheten, en tidsomfattning somär alltför begränsad för att möjliggöra en undervisning som uppfyller skollagenssyfte. Inspektörerna bedömer att kommunen inte erbjuder de studerande den undervisningstidsom krävs för att nå utbildningsmålen och utbildningen uppfyllerdärmed inte skollagens syfte.Enligt skollagen ska utbildningen i grund- och gymnasieskolan vara avgiftsfri ochundantag medges endast för enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnadför eleverna. Kommunen har centralt beslutat om riktlinjer för avgifter som ligger ilinje med skollagen men inspektionerna visar att dessa riktlinjer inte följs fullt ut påalla skolor i kommunen. Det finns några få exempel på skolor som systematiskt tarut regelbundna avgifter och skolor som tar ut för höga avgifter för enstaka inslag iutbildningen.I vissa av kommunens skolor finns det skolpräster som deltar i olika moment i undervisningenoch det finns andra beröringspunkter till kyrkans verksamhet. Inspektionenhar inte visat att detta har lett till några negativa konsekvenser i verksamheterna.Kommunen bör dock uppmärksamma frågan om ett regelbundet deltagandei skolan av företrädare för utvalda religiösa samfund går att förena med läroplanensskrivning om att alla föräldrar med samma förtroende ska kunna skicka sina barntill skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för denena eller andra åskådningen.ResurserEn analys av kommunens ekonomiska resurser inom olika skolformer i jämförelsemed riksgenomsnittet visar att Jönköpings kommun satsar 10 till 20 procent mer änriksgenomsnittet inom förskola och skolbarnsomsorg. Grundskolans ekonomiskaresurser är någon procentenhet under riksgenomsnittet medan gymnasieskolansresurser ligger cirka 10 procent under. Det är tydligt att kommunen genom dennafördelning väljer att satsa resurserna på barn och elever i de lägre åldrarna med enförhoppning om att dessa insatser ska ge effekt på måluppfyllelsen genom helaskolsystemet.Kommunens resurser i form av personal som har utbildning för den undervisningde i huvudsak bedriver visar värden som ligger över riksgenomsnittet. Andelen medpedagogisk utbildning ligger mycket över riksgenomsnittet i förskola och skolbarnsomsorgsamt över i grundskola och gymnasieskola. Förskolegruppernas storlekär genomsnittligt i nivå med riket men varierar kraftigt inom kommunen.Gruppstorlekens effekter i relation till de nationella målen i de större barngruppernahar inte utvärderats. Inte heller i fritidshemmen görs några utvärderingar avgruppstorlekens effekter på verksamhetens kvalitet. En jämförelse av lärartätheten igrund- och gymnasieskola i relation till riket visar även den att satsningarna görstidigt i skolsystemet, grundskolan ligger nära riksgenomsnittet medan gymnasieskolanligger cirka 10 procent under.Kommunens resursfördelning till grundskolorna grundar sig i huvudsak på antalinskrivna elever men det finns även en kompensatorisk resurs grundad på socioe-SKOLVERKET17

SKOLVERKETkonomiska faktorer som andel elever med utländsk bakgrund och vårdnadshavarnasutbildningsbakgrund. Denna resurs är tänkt som ett redskap för att möjliggöraen högre grad av likvärdighet mellan skolorna. Dessutom finns det inom grundskolanen områdesresurs att fördela till de skolor som har störst behov. Resurserna förkommunens gymnasieskolor fördelas per elev och program. Resursfördelningenstyr på detta sätt resurserna till de skolor som kan antas ha högst andel elever i behovav särskilda stödinsatser. Inspektörerna menar dock att resursfördelningen ihögre grad bör grunda sig på en uppföljning och utvärdering av vilka kunskapsresultatinsatta stödåtgärder ger vilket tidigare har beskrivits.DatumOrt2008-06-11 LundPeter EkborgLars BerglundPer-Ingvar de la MotteAgneta EricssonLena GodinLennart HanssonBirgitta HeneckeMonika IvarssonPer-Joel JarlungerMartin JärnekBirgitta Knutsson RohdinTommy MånssonRoger NiklewskiBirgitta NilssonHelena Olivestam ToroldMartin PerssonNils PihlsgårdHelena PlantinHelene RoslundCecilia RösténiusEbba Svartz18

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunFörskoleverksamhetenDnr 53-2007:3295FörskolaFamiljedaghemUtbildningsinspektion av förskoleverksamhetenInledningSkolverket har granskat förskoleverksamheten i Jönköpings kommun under periodenjanuari till april 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga förutbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer ochvärden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hurväl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga,för verksamheten gällande, författningar.Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats(www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverketsbeslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästa inspektionstillfälle.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är intervjuer och dokument. Dokumentensamlas in från kommunen och förskoleverksamheten. Även annan information omkommunens förskoleverksamhet från Skolverkets nationella uppföljningssystem, ellersom finns publicerad på annat sätt, har använts.I Jönköpings kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, utvecklingsledare,representanter från centrala stödlaget och forsknings- och utvecklingsavdelningensamt ansvarig ledningspersonal från samtliga kommunens förskoleenheteroch familjedaghem. Dessutom genomfördes intervjuer med personal- och föräldrarepresentanterfrån kommunens alla förskolor. Inga förskolor besöktes.FörskoleverksamhetenBeskrivning av verksamhetenAntal barnFörskola i kommunal regi 5054Förskola i enskild regi 985Familjedaghem 441Källa: Kommunens uppgifter1

SKOLVERKET2 (16)Förskoleverksamheten i Jönköpings kommun bedrivs i form av förskola, familjedaghemoch öppen förskola. I kommunen finns 89 kommunala förskolor och 28 somdrivs i enskild regi. Här finns en förskola för nyanlända barn och resursavdelningar förbarn som är i behov av särskilt stöd, bland annat finns en avdelning för autistiska barn.I kommunen finns cirka 100 dagbarnvårdare som tar emot cirka 440 förskolebarn och60 skolbarn i den egna bostaden. För barn i kommunen som behöver omsorg på nätteroch helger erbjuder kommunen detta i så kallade ”vikarielägenheter”, som är en del avfamiljedaghemsverksamheten I kommunen finns också 17 öppna förskolor varav 8ingår i så kallade familjecentraler där förskoleverksamhet, socialtjänst och barnavårdcentralfinns samlade på ett ställe.Enligt Skolverkets statistik var 2006 cirka 78 procent av barnen i åldern 1–5 år inskrivnai förskola, och cirka 6 procent i familjedaghem. Enligt kommunens siffror ökadeandelen i förskolan till 82 procent hösten 2007, varav 16 procent var barn inskrivna ienskilda förskolor. Gruppstorlekarna i kommunens förskolor är i nivå med övriga riket,det vill säga i genomsnitt 17 barn per avdelning. Personaltätheten är något högreän i riket, men antalet barn per årsarbetare har ökat de senaste åren, från 4,6 barn perårsarbetare till 4,8. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning är 72 procent,vilket är betydligt högre än genomsnittet i riket som är 51 procent. I familjedaghemmensbarngrupper fanns det år 2006 cirka 4,6 barn per dagbarnvårdare. Dennasiffra har, enligt kommunens egen statistik, ökat till 4,9 barn per grupp i oktober 2007.Förskolorna ingår organisatoriskt i de olika rektorsenheterna och ledningen utgörs avenhetens rektor eller en av de biträdande rektorerna. Ledningens ansvarsområde serolika ut i kommunen, det finns rektorer som enbart har ansvar för några av rektorsenhetensförskolor medan andra har ansvar för både skola, fritidshem och förskola. Familjedaghemmenär organiserade i fyra grupper och i ledningen för varje grupp finnsen familjedaghemsföreståndare.Jönköpings kommun är inne i ett expansivt skede och det byggs många bostäder runtom i kommunen. Detta har inneburit att efterfrågan på barnomsorg har ökat ochtrycket är mycket stort i vissa delar av kommunen.HelhetsbedömningJönköpings kommun tar sitt ansvar för förskoleverksamheten på ett sätt som innebäratt verksamheten håller god, i många avseenden mycket god, kvalitet.I kommunens planer och utvärderingar av olika slag finns en uttalad satsning på verksamheternaför de yngsta barnen och det görs medvetna prioriteringar av resurserna.Detta märks bland annat i den höga andelen personal i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning,personaltätheten och de förstärkningar av specialpedagogiska resursersom skett ute i rektorsenheterna. Kommunen satsar också långsiktigt och brett på olikaformer av kompetensutveckling.För kommunens förskolor och familjedaghem finns en verksamhetsledning som tar etttydligt ansvar för att driva utvecklingen framåt. I förskolorna finns också pedagogisktansvariga förskollärare som har ett särskilt uppdrag att vara ett stöd i utvecklingsprocesserna.Samarbetet mellan förskolorna och förskoleklass, fritidshem och skola inomrektorsenheterna varierar, men generellt är det ganska sporadiskt och bör förbättras för2

SKOLVERKET3 (16)att det ska utvecklas en gemensam syn på barnens utveckling och lärande. Det finnsdock fungerande planer och rutiner för barnens övergång till förskoleklass och fritidshem.I Jönköpings förskolor finns en verksamhet av god, i många avseenden mycket god,pedagogisk kvalitet. I huvuddelen av förskolorna finns en medveten, målinriktad verksamhetsom tar sin utgångspunkt i de nationella målen i förskolans läroplan. Här finnsutrymme för att ge barnen både god omsorg och medvetna pedagogiska inslag somsyftar till att utveckla barnens förmågor inom olika områden. Det pågår ett aktivt värdegrundsarbetei förskolorna, där barnen trivs, utvecklar förmåga till empati och lär sigmöta varandra med respekt för olikheter. Många av de likabehandlingsplaner som finnsi förskolorna och, områdesvis, för familjedaghemmen uppfyller dock inte lagens kravoch måste därför revideras.Förskolornas verksamhet är i hög grad individanpassad och tar tillvara barnens behov,intressen och åsikter. Varje förskola gör en arbetsplan inför varje verksamhetsår ochvarje barn har en individuell utvecklingsplan som fokuserar på barnets intressen ochhur verksamheten ska utformas för att ta tillvara dessa. Det finns en hög kompetens ipersonalgrupperna och på de flesta håll förs det aktiva diskussioner om hur verksamhetenska utformas och utvecklas utifrån läroplanens krav. Man har goda möjligheteratt ge barn i behov av särskilt stöd den omsorg som deras speciella behov kräver. Detfinns dock en variation när det gäller det medvetna, planerade pedagogiska arbetet iförskolorna. Inte i alla förskolor pågår det pedagogiska diskussioner som främjar utvecklingenutifrån de nationella målen i läroplanen. Kommunen bör därför se till attdet skapas likvärdiga förutsättningar så att det i alla förskolor finns en verksamhet somuppfyller de krav som ställs i läroplanen.Kommunen följer upp och utvärderar verksamheten genom att ta fram olika former avnyckeltal, enkäter till föräldrarna, enkäter där personalen gör självvärderingar och genomatt samla in kvalitetsredovisningarna från rektorsenheterna. Varken förskolornaseller kommunens kvalitetsredovisningar presenterar resultat i verksamheten på ett sådantsätt att någon analys av måluppfyllelsen blir möjlig. Redovisningarna behandlarfrämst vad verksamheten har genomfört och eftersom analysen i stort bygger på desjälvvärderingar personalen gjort, blir de ett ganska osäkert underlag för att identifieraåtgärder för utveckling. Kommunens analys av dokumenten utmynnar sedan i olikaförbättringsinsatser av mera allmän, övergripande karaktär, exempelvis kring barnsspråkutveckling och förmåga att förstå matematik och naturvetenskapliga fenomen.Varken barn eller föräldrar erbjuds möjlighet att vara med i arbetet med att upprättakvalitetsredovisningarna i förskolorna, vilket krävs enligt förordning.Kommunen erbjuder plats i förskoleverksamheten enligt de regler som finns i skollagenutom när det gäller rätten för barn till arbetslösa och föräldralediga. För dessa barnmåste kommunen se över och förändra barnens tillgång till förskoleverksamhet.Kommunen har de senaste åren haft en ökande efterfrågan på platser i förskoleverksamheten,vilket inneburit att antalet barn i grupperna har ökat. Antalet barn i gruppernaför barn i åldern 3–5 år har i de flesta förskolor ökat till att 20–23 inskrivna barn.Varken ledning eller personal upplever att de har någon större möjlighet att påverkagruppstorleken, som styrs av efterfrågan och kommunens ekonomi. Kommunen göringen konsekvensutredning inför beslut som påverkar barngruppernas storlek ochsammansättning och det har inte gjorts någon utvärdering av gruppstorlekarnas effek-3

SKOLVERKET4 (16)ter på barnen och verksamheten. Det har inte heller gjorts några utvärderingar av hurbarnen påverkas i de så kallade storarbetslagen, där grupperna kan omfatta 30–45 barn.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Barnen och föräldrarna erbjuds inte möjlighet att vara delaktiga i arbetet med förskolornaskvalitetsredovisningar (4 § förordningen om kvalitetsredovisning).- Barn till arbetslösa eller föräldralediga erbjuds inte förskoleverksamhet i enlighetmed bestämmelserna (2 a kap. 6a,b §§ skollagen).- Likabehandlingsplanerna för förskolorna och familjedaghemmen uppfyller inte förordningenskrav (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandlingav barn och elever, 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetetmed en likabehandlingsplan).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följandeområden:- Kommunen bör se till att samarbetet mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshemutvecklas.- Kommunen bör göra konsekvensutredningar och utvärderingar av den effekt gruppernasstorlek och sammansättning har på verksamhetens kvalitet.- Kommunen bör se till att finna metoder så att kvalitetsarbetet i förskoleverksamheteni större utsträckning utgår ifrån ett underlag som visar verksamhetens måluppfyllelsei förhållande till de nationella målen och kvalitetsredovisningarna blir ett verktygför att utveckla verksamheten.4

SKOLVERKET5 (16)BedömningsområdenNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskala enligtföljande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav.1 UTVECKLING OCH LÄRANDEInom detta område bedöms om kommunen tar sitt ansvar för förskoleverksamhetengenom att se till att varje barn erbjuds en verksamhet som är i enlighet med de nationellamålen i läroplanen. Här bedöms om verksamheten erbjuder barnen såväl omsorg,fostran som lärande och om verksamheten har ett innehåll som stimulerar till ett lustfylltlärande och en allsidig utveckling. Inspektörerna granskar också om barnen harinflytande och om verksamheten tar sin utgångspunkt i barnens intressen, behov ochåsikter. Vidare granskas vilka förutsättningar kommunen ger verksamheten för attkunna arbeta mot de mål som anges i läroplanen.1.1 Omsorg och lärandeInom detta bedömningsområde har granskats:• om kommunens förskolor har en verksamheten som är målinriktad och planerad,• om verksamheten i kommunens förskolor främjar leken, kreativiteten och stimulerartill ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling i enlighet med läroplanen,• om verksamheten i kommunens förskolor utgår ifrån barnens intressen, behovoch åsikter,• om kommunens förskolor arbetar för att barnen ska utveckla förmåga och viljaatt påverka och ta ansvar,• om kommunens förskolor erbjuder en säker miljö,• om kommunens förskolor samarbetar med förskoleklass, skola och fritidshemför att stödja barnens allsidiga utveckling i ett långsiktigt perspektiv,• om det finns ett förtroendefullt och nära samarbete med vårdnadshavarna somockså ges möjlighet att påverka verksamheten i kommunens förskolor,• om kommunens förskolor arbetar så att de medverkar till att barn med annatmodersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som detsvenska språket.5

SKOLVERKET6 (16)Bedömning av området Omsorg och lärande:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:I huvuddelen av förskolorna finns en medveten, målinriktad verksamhet som tar sinutgångspunkt i de nationella målen i förskolans läroplan. I dokument och intervjuerframkommer att här finns ett utrymme för att ge barnen både god omsorg ochmedvetna pedagogiska inslag som syftar till att utveckla barnens förmågor inomolika områden. Aktiviteter för att utveckla barnens språk och matematiska tänkandehar, enligt de intervjuade grupperna ökat, men medvetenheten hos pedagogernavarierar mellan förskolorna. Detta har inneburit att arbetet med dessa områden iläroplanen utvecklats olika mycket på förskolorna. Denna variation finns också närdet gäller arbetet för att motverka traditionella könsroller. Inspektörerna vill påpekaatt det är kommunens ansvar att se till att det ges likvärdiga förutsättningar för barneni förskolorna när det gäller den pedagogiska verksamhetens innehåll.Verksamheten i förskolorna och familjedaghemmen bygger i stor utsträckning påbarnens behov och intressen. Alla barn i förskolan har en individuell utvecklingsplansom ytterligare satt fokus på barnet som individ. Den gemensamma mallen somfinns för planen fokuserar på barnets kompetenser och barnets intressen samt förskolansansvar för att stödja och stimulera.Enligt läroplanen ska förskolan stödja barn med annat modersmål än svenska så attde utvecklar såväl sitt modersmål som det svenska språket. Kommunen har satsat påatt kunna erbjuda stöd till förskolebarnens utveckling av modersmålet genom atterbjuda modersmålstränare. Detta stöd ges främst till de äldre barnen och modersmålstränarendeltar i varierande grad i verksamheten. Det finns en medvetenhet hospersonalen om detta uppdrag men det framkommer också i intervjuerna att fråganinte diskuteras så aktivt vilket lett till att stödet till barnet i att utveckla modersmåletmest har kommit att handla om tillgången till modersmålstränare. På något områdehar det dock anställts tvåspråkiga förskollärare. Inspektörerna vill påpeka att det ärförskolans uppdrag att utforma sin verksamhet så att den stödjer barnens utvecklingav såväl modersmålet som det svenska språket. Detta är inte ett uppdrag vars genomförandefår vara helt beroende av eventuell tillgång till modersmålstränare.Samverkan med hemmen fungerar mycket väl och de intervjuade föräldrarna uppgeratt de är mycket nöjda, de upplever att de kan påverka verksamheten och får godinformation om både det egna barnet och om verksamheten. Hur väl förskolan informerarom verksamhetens innehåll och målsättning i förhållande till läroplanenvarierar dock och på någon förskola efterlyser föräldrarna föräldramöten. På allarektorsenheter finns gemensamma råd, kallade lokala styrelser, och på en del förskolorfinns dessutom föräldraråd.Ett område som bör förbättras är:Samarbete med förskoleklass, skola och fritidshemEnligt läroplanen för förskolan ska förskolan sträva efter att nå ett förtroendefullt6

SKOLVERKET7 (16)samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnensallsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv.Samarbetet mellan förskolorna och förskoleklass, skola och fritidshem fungerar tillfredsställandepå en del håll, men sämre på andra. Det finns goda exempel, exempelvishar en del rektorsenheter startat processgrupper i olika ämnen där personalingår i ett 1–16-årsperspektiv. Hur samarbetet har utvecklats tycks vara beroende avden geografiska närheten men även av, enligt den intervjuade personalen, rektorernasprioriteringar. Inspektörerna bedömer att kommunen bör finna former för ochse till att ett samarbete, så som det formuleras i förskolans läroplan, kommer tillstånd.1.2 Individanpassning och särskilt stödInom detta bedömningsområde har granskats:• om barn som behöver särskilt stöd i kommunens förskoleverksamhet får denomsorg som deras speciella behov kräver,• om kommunens förskoleverksamhet är till för alla barn och arbetet präglas avett inkluderande syn- och arbetssätt.Bedömning av området Individanpassning och särskilt stöd:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetMycket godkvalitetXMotivering:I Jönköpings kommuns förskoleverksamhet finns goda möjligheter att ge barnenden omsorg deras speciella behov kräver. I kommunens olika rektorsområden finnsanställda specialpedagoger som också är resurser för förskolan. De kan ge handledning,vara en resurs i gruppen eller för ett enskilt barn. För barn i familjedaghemanvänds den centrala stödresursen.Det finns en tydlig inställning bland såväl personal i förskolorna som ledningen attett det ska finnas ett inkluderande synsätt vid placering av barn och fördelning avresurser till förskolan. Man har valt att ha specialavdelningar för barn med vissafunktionshinder när barnets behov har krävt speciella arrangemang i lokaler, ställtkrav på gruppen som inte kunnat tillgodoses i ordinarie verksamhet eller ställt kravpå speciell kompetens hos pedagogerna. Dessa så kallade resursavdelningar har ettfärre antal inskrivna barn och i grupperna finns både barn som är i behov av särskiltstöd och de som inte behöver ett sådant.7

SKOLVERKET8 (16)2 NORMER OCH VÄRDENInom detta område bedöms om kommunen tar sitt ansvar för förskoleverksamhetengenom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingaroch för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga till empati och omtankeom andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar ochlevnadssätt.2.1 Normer och värden i samvaronInom detta bedömningsområde har granskats:• om kommunens förskoleverksamhet erbjuder en miljö där barnen är trygga ibarngrupperna,• om förskoleverksamheten bygger på en värdegrund som främjar barnens förmågaatt känna empati, respektera varandra och hantera konflikter,• om det i kommunens förskoleverksamhet pågår ett målinriktat arbete mot diskrimineringoch kränkningar och för att förankra värden som alla människorslika värde, jämställdhet, solidaritet med svaga och utsatta,• om kommunens förskolor arbetar för att motverka traditionella könsmönsteroch könsroller och att arbetet är integrerat och ingår som en naturlig del i verksamhetensinnehåll och arbetsformer,• om det i varje förskola och familjedaghem finns en likabehandlingsplan.Bedömning av området Normer och värden i samvaron:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:I alla intervjugrupper framförs att det råder ett gott klimat i förskolorna och att detfinns ett förhållningssätt som präglas av värderingar som allas lika värde och respektför olikheter. Det goda och medvetna värdegrundsarbete som sker i det dagligamötet med barnet och gruppen lyfts också fram i intervjugrupperna. I intervjuernamed ledningen för familjedaghemmen framförs att klimatet i barngrupperna är positivtoch att värdegrundsarbetet har stort utrymme i verksamheten. I genomfördaenkäter har föräldrar med barn i familjedaghemmen också lyft fram detta områdeoch gett mycket positiva omdömen.Denna bild överensstämmer med de utvärderingar som kommunen gjort, i form avsjälvskattningar från personalen och enkätfrågor till föräldrarna.Ett medvetet arbete för att motverka traditionella könsmönster pågår på en del förskoloroch i några områden. Inom några rektorsenheter pågår projektet JIC - jämställdheti centrum som, enligt personalen har det lett till både till en ökad medvetenhetoch förändringar i verksamheten. I detta projekt deltar också dagbarnvårdarei området.8

SKOLVERKET9 (16)Kommunen måste emellertid vidta åtgärder avseende:LikabehandlingsplanEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmerse till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinderoch att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Iplanen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över.Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplanska likabehandlingsplanen upprättas, följas upp och ses över under medverkanav barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningenoch omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassasefter deras ålder och mognad.Förskolorna i kommunen har upprättat likabehandlingsplaner. Inspektörerna hartagit del av några goda exempel men de flesta av planerna är upprättade för all verksamheti ett rektorsområde och är oftast allmänt hållna och inte anpassade till deolika verksamheternas förutsättningar. Det saknas konkreta åtgärder för kommandeår och barnen har inte varit delaktiga i upprättandet av planen. För familjedaghemmenfinns områdesgemensamma planer som är övergripande och inte innehållerkonkreta insatser under kommande år. Inspektörerna bedömer att huvuddelen avde likabehandlingsplaner som finns inte uppfyller författningarnas krav.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta område bedöms om kommunen tar sitt ansvar för förskoleverksamhetennär det gäller tillgången till plats samt för verksamhetens ledning och personal, barngruppernasstorlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet. Inspektionengranskar också ledningens ansvarsstagande för kvalitet och utveckling och vilkaeffekter kommunens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten i förskoleverksamheten.3.1 Personalens utbildning och erfarenhetInom detta bedömningsområde har granskats:• om personalen i kommunens förskoleverksamhet har lämplig utbildning ellererfarenhet,• om kommunen erbjuder kompetensutveckling av personalen med utgångspunktfrån verksamhetens behov.Bedömning av området Personalens utbildning och erfarenhet:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetMycket godkvalitetX9

SKOLVERKET10 (16)Motivering:På detta område har kommunen gjort medvetna satsningar. Statistiska uppgiftervisar att 2006 hade 70 procent av personalen i förskolorna pedagogisk högskoleutbildning.Förvaltningen har fått i uppdrag att ta fram underlag för beslut om att vidnyanställningar i första hand anställa förskollärare och det har också skett långsiktigasatsningar på att vidareutbilda barnskötare till förskollärare. När satsningen slutförs2009 kommer 250 barnskötare att ha genomgått denna vidareutbildning. Avkommunens dagbarnvårdare har 20 stycken genomgått en 10 veckors utbildningunder det senaste året vilket innebär att idag har samtliga dagbarnvårdare, som intehar minst en barnskötarutbildning, genomgått denna grundutbildning. Den centraltplacerade forsknings- och utvecklingsenheten (FoU-enheten) arbetar med utvärderingsuppdragoch kompetensutvecklingsinsatser. Här har också rektorerna och familjedaghemsföreståndarnamöjlighet att beställa olika former av insatser för sinaenheter. Även den enskilde medarbetaren kan här diskutera och få stöd när detgäller behov av kompetensutveckling. De intervjuade personalgrupperna framhållerdenna funktion som mycket viktig i arbetet med att utveckla verksamheten.I de intervjuer som genomförts har både personal och ledning uttalat sig positivtom de insatser som görs av kommunen för att höja kompetensen bland personalenoch särskilt lyfter man fram erbjudandet att vidareutbilda barnskötare till förskollärare.Andra satsningar har gällt barns språkutveckling och förmåga att förstå matematikoch naturvetenskapliga fenomen. Riktad kompetensutveckling har också erbjuditsdagbarnvårdarna. Många av insatserna sker i samarbete med Högskolan iJönköping och representanter från förvaltningen och verksamheterna och ingårockså i olika nätverk och projekt som drivs av Myndigheten för skolutveckling.Det sker också satsningar på arbetet med jämställdhet, bland annat i form av projektetJIC – Jämställdhet i Centrum.Förutom de centrala satsningarna upplever både ledning och intervjuad personal attdet finns goda möjligheter för både arbetslag och individer att få behoven av kompetensutvecklingtillgodosedda på olika områden.3.2 Ledningens och huvudmannens ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om verksamhetsledningen har goda kunskaper om förskolepedagogik och omförskolans nationella mål och uppdrag,• om verksamhetsledningen är förtrogen med det dagliga arbetet i förskoleverksamheten,• om huvudmannen har god kunskap om verksamhetens måluppfyllelse utifrånde nationella målen,• om registerkontroll alltid genomförs innan personal anställs i kommunens förskoleverksamhet.10

SKOLVERKET11 (16)Bedömning av området Ledningens/huvudmannens ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Vid intervjuer med representanter för den politiska nivån i kommunen framkommeratt de har god kunskap om verksamhetens uppdrag och hur verksamheten fungerari kommunen. Detta gäller i ännu högre grad både förvaltningen och den direktaverksamhetsledningen för förskolor och familjedaghem, som har god kännedomom verksamheten. I intervjuerna med personalrepresentanterna från förskolornaframförs att det skett ett positiv utveckling i de olika rektorsenheterna och att ledningenför förskolorna i områdena idag tar ett tydligt ansvar för att driva utvecklingenframåt. Det finns också pedagogiskt ansvariga i förskolan, förskollärare medsärskilt ansvar för att tillsammans med rektorn arbetar för att förankra utvecklingsarbetet.Det finns system för att se till att lagen om registerkontroll följs.3.3 Tillgång till platsInom detta bedömningsområde har granskats:• om kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efteranmälan),• om barn till arbetslösa och föräldralediga erbjuds en vistelse som omfattarminst 3 timmar per dag eller 15 timmar per vecka,• om kommunen ger tydlig information om rätten till allmän förskola för 4- och5-åringar samt erbjuder sådan plats,• om kommunen har en uppsökande verksamhet i syfte att ta reda på vilka barnsom behöver anvisas plats i förskolan för att de har behov av särskilt stöd i sinutveckling.Bedömning av området Tillgång till plats:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Alla barn som ansöker om en plats i kommunens förskoleverksamhet får en sådaninom fyra månader. På grund av att efterfrågan inte är jämnt fördelad i kommunenhänder det dock att man inte kan tillgodose föräldrarnas önskemål om plats på enbestämd förskola eller familjedaghem.Kommunen värnar om att det ska finnas hög servicegrad i förskoleverksamheten11

SKOLVERKET12 (16)och nyligen fattades beslut om utökade öppettider i förskolorna som i fortsättningenska ha öppet kl. 06:00–19:00 om det finns barn som har behov av omsorg pådessa tider.Erbjudande om allmän förskola sker i enlighet med bestämmelserna. Kommunenerbjuder fyra timmar per dag under skolans läsår.Kommunens uppsökande verksamhet sker genom ett gott samarbete med BVC ochförvaltningens tjänstemän uppger att de genom denna kontakt får god kunskap ochkontakt med familjer och barn som kan vara i behov av barnomsorg.Ett område där kommunen inte följer författningarna är:Plats för barn till föräldralediga eller arbetslösaEnligt skollagen har barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga enligt föräldraledighetslagenrätt till förskoleverksamhet. Verksamheten ska omfatta minst tretimmar per dag eller 15 timmar i veckan. Rätten till vistelse gäller hela året och kaninte begränsas till skolans läsår.I Jönköpings kommun erbjuds barn till arbetslösa eller föräldralediga förskoleverksamhetenbart under skolans läsårstider. Inspektörerna bedömer att kommunenmåste erbjuda förskoleverksamhet i enlighet med skollagen.3.4 GrupperInom detta bedömningsområde har granskats:• om barngrupperna i kommunens förskoleverksamhet är lämpligt stora,• om det vid sammansättning av grupperna tas hänsyn till barnens ålder, behovav särskilt stöd, personalens kompetens och lokalernas ändamålsenlighet,• om kommunen gör konsekvensutredningar inför beslut som påverkar gruppernasstorlek/sammansättning,• om kommunen vid behov gör utvärderingar av gruppernas storlek och sammansättningoch ser till att det finns förutsättningar att bedriva en verksamhet ienlighet med läroplanen.Bedömning av området Grupper:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Kommunens förskolor har alla ett fastställt antal platser fördelade per avdelning, ettså kallat grundtal. Grundtalet fastställs, enligt uppgift från förvaltningen, av rektornoch personalen som har att ta hänsyn till faktorer som barnens ålder och närvarotider.Av intervjuerna med rektorer och personal framgår dock att de styrande faktorernaär ekonomin, det gäller att finansiera personal så att det finns tillfredsställandevuxennärvaro under öppettiden, och att tillgodoses den efterfrågan som finns. På12

SKOLVERKET13 (16)grund av ökad efterfrågan har antalet barn i förskolegrupperna ökat under de senasteåren och det fastställda grundtalet som finns för varje avdelning har i praktikenändrats genom en överinskrivning på tio procent som idag upplevs som permanenti de flesta områden. Eftersom utökningen av förskolornas öppettider och förändringari personalens arbetstidsavtal (som bland annat inneburit mera tid för planering)ska genomföras utan resurstillskott har detta bidragit till att personaltätheten igrupperna minskat.Gruppernas storlek varierar en del beroende på barnens ålder. Grupper som innehåller1-åringar har 14-15 inskrivna barn medan en del av grupperna för barn i åldern2–5 år har 20-22 barn.Inom detta bedömningsområde bör åtgärder vidtas avseende:Konsekvensutredningar inför beslutEnligt Skolverkets allmänna råd och kommentarer Kvalitet i förskolan bör kommunengenomföra konsekvensutredningar innan beslut fattas som påverkar förskolorspersonaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning. Utredningarna bör behandlabåde ekonomiska och pedagogiska konsekvenser.Inför de förändringar som gjorts, bland annat utökat antal barn i grupperna, längreöppethållande, nytt arbetstidsavtal för personalen och införandet av så kallade storarbetslag,har inga konsekvensutredningar gjorts. Inspektörerna bedömer att sådanutredningar bör görasUtvärdering av gruppsammansättningenEnligt Skolverkets allmänna råd och kommentarer Kvalitet i förskolan bör kommunenåterkommande följa upp och utvärdera vilken betydelse personaltätheten samtbarngruppernas storlek och sammansättning har i förhållande till möjligheten attbedriva en god pedagogisk verksamhet i enlighet med läroplanen.Barngrupperna i kommunens förskolor har påverkats genom ökat antal barn igrupperna och personaltätheten har påverkats genom olika åtgärder (se ovan underkonsekvensutredningar inför beslut). Inga av de förändringar som genomförts harföranlett kommunen att följa upp och utvärdera huruvida kvaliteten i verksamhetenpåverkats.I kommunen finns 39 så kallade storarbetslag. I dessa grupper finns mellan 24 och37 inskrivna barn. Detta sätt att organisera barngrupperna innebär att varje barn harett stort utbud av aktiviteter, lokaler och pedagoger. Det innebär också att varjebarn möts av ett stort antal relationer varje dag. Arbetssättet och hur organisationenpåverkar barn i olika åldrar har inte utvärderats av kommunen som nu bygger samtliganya förskolor för ett sådant arbetssätt. Enligt kommunen kommer det att ske enutvärdering under 2008.Inspektörerna bedömer att kommunen återkommande bör följa upp och utvärderavilken betydelse personaltätheten samt barngruppernas storlek och sammansättninghar i förhållande till möjligheten att bedriva en god pedagogisk verksamhet i enlighetmed läroplanen.13

SKOLVERKET14 (16)3.5 LokalerInom detta bedömningsområde har granskats:• om kommunens förskoleverksamhet bedrivs i ändamålsenliga lokaler.Bedömning av området Lokaler:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Kommunens förskolelokaler har olika standard och enligt intervjuade rektorer ochpersonal är de inte överallt helt ändamålsenliga. De förskolor som byggts på senareår har hög standard, är påkostade, har gott om utrymmen och bedöms av de intervjuadegrupperna som ändamålsenliga, det vill säga möjliggör ett pedagogiskt innehålli enlighet med förskolans läroplan.En del av de äldre lokalerna är, enligt personal och ledning, inte avpassade till barngruppernasstorlek och i en del avseenden är de också dåligt underhållna. Enligtkommunen finns det en underhållsplan.3.6 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om såväl kommunen som kommunens förskolor bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete,det vill säga planerar, följer upp och utvärderar verksamheten samttar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om varje förskola liksom kommunen dokumenterar det systematiska kvalitetsarbetei en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken månde nationella målen för förskoleverksamheten nåtts och en redogörelse för vilkaåtgärder som man avser att vidta för att öka måluppfyllelsen,• om kommunen utövar tillsyn av de enskilda förskolorna.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Det pågår ett kvalitetsarbete i kommunens förskoleverksamhet, såväl på kommunnivåsom på de olika förskolorna. Förskolorna planerar sin verksamhet utifrån läroplanenoch följer upp verksamheten, främst i form av att reflektera kring självagenomförandet. Utvärderingar, i form av att bedöma verksamhetens måluppfyllelse14

SKOLVERKET15 (16)i förhållande till de nationella målen och dokumentera detta, sker dock i olika utsträckningi förskolorna. Inspektörerna har sett utmärkta exempel på utvärderingarsom byggt på förskolans läroplan, konkretiserad i en arbetsplan som utvärderatsgenom att pedagogerna bedömt de avtryck verksamheten gjort när det gällt attstödja och stimulera barnen i deras utveckling (ett utmärkt exempel är bland annat”Arbetsplan och kvalitetsutveckling” från Vintergrönans förskola).Kommunens tillsyn av de förskolor som drivs i enskild regi sker främst genom attman årligen tar del av kvalitetsredovisningarna. Förvaltningen gjorde en mera systematisktillsyn 2004, då man begärde in förskolornas samlade dokumentation,främst i form av gjorda utvärderingar. Under 2008 kommer tillsyn att ske genom attkommunen begär in förskolornas samlade dokumentation och förvaltningen kommerockså att genomföra besök i verksamheten. Inspektörerna bedömer att kommunenstillsyn av förskolorna i enskild regi fungerar tillfredsställande.Det kvalitetsarbete som pågår i kommunen bör utvecklas avseende:Systematiskt kvalitetsarbeteEnligt Skolverkets allmänna råd och kommentarer Kvalitet i förskolan är det angelägetatt kommuner och förskolor har system för uppföljning och utvärdering avmåluppfyllelse och kvalitet för att veta om och hur verksamheten uppfyller de nationellabestämmelserna i skollag och läroplan. Därefter måste en bedömning görasoch ställning tas till vilka åtgärder som behövs för att förbättra kvaliteten i förskolan.Det är viktigt att det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras som ett stöd iarbetet med kvalitetsutvecklingen och för att synliggöra verksamhetens måluppfyllelsesamt behov av utveckling.Kommunens kvalitetsarbete när det gäller förskoleverksamheten bygger på de självskattningar,enkätundersökningar och kvalitetsredovisningar som görs i förskoleverksamheten.Eftersom det i många avseenden saknas analyser från verksamhetennär det gäller graden av måluppfyllelse bygger inte heller kommunens kvalitetsarbetepå någon djupare resultatanalys. De insatser som tas fram riskerar att bli generellaoch mera anpassade till tidsandan än till respektive verksamhets eventuella behovav utvecklingsinsatser.I syfte att kunna rikta adekvata utvecklingsinsatser bör kommunen därför se till attdet i alla kommunens förskolor utvecklas ett systematiskt kvalitetsarbete som utgårifrån verksamhetens måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen.KvalitetsredovisningArbetet med kvalitetsredovisning ska främja kommunernas och förskolornas kvalitetsarbeteoch därigenom bidra till att förverkliga de nationella målen. Kvalitetsredovisningarnaska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationellamålen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder verksamheten ochhuvudmannen avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Barnen och deras vårdnadshavareska ges möjlighet att delta i arbetet.Såväl förskolornas som kommunens kvalitetsredovisningar saknar till stor del analysav måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. I kommunens förskolorär föräldrarna delaktiga genom att lämna underlag i form av enkätsvar och dyliktmen erbjuds inte möjlighet att medverka vid upprättandet i övrigt. Inspektörerna15

SKOLVERKET16 (16)bedömer att både förskolornas och kommunens kvalitetsredovisningar bör utvecklasför att bli ett verktyg i kvalitetsarbetet och att barnen och deras vårdnadshavareska ges möjlighet att medverka i förskolornas framtagande av redovisningarna.2008-06-11 LundAgneta EricssonTommy MånssonCecilia Röstenius16

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunSkolbarnsomsorgenDnr 53-2007:3295Utbildningsinspektion av skolbarnsomsorgenSkolbarnsomsorgInledningSkolverket har granskat skolbarnsomsorgen i Jönköpings kommun under periodenjanuari till april 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvarigaför utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normeroch värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvalitetenoch av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanensamt övriga, för verksamheten gällande, författningar.Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats.(www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är intervjuer och dokument. Dokumentensamlas in från kommunen och skolbarnsomsorgen. Även annan informationom kommunens skolbarnsomsorg från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerat på annat sätt, har använts.I Jönköpings kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal ochansvarig ledningspersonal från samtliga rektorsenheter i kommunen. Dessutomgenomfördes intervjuer med representanter för personal och vårdnadshavare frånkommunens samtliga fritidshem. Inga organiserade besök gjordes i fritidshemmen.SkolbarnsomsorgenBeskrivning av verksamhetenAntal barnFritidshem (oktober 2007) 4 266Öppen fritidsverksamhetFinnsSkolbarn i familjedaghem 64Källa: Kommunens uppgifter1

SKOLVERKET2 (14)Jönköpings kommun erbjuder skolbarnsomsorg främst i form av fritidshem förbarn i åldern 6–12 år. Som ett komplement finns också öppen fritidsverksamhet förbarn i åldern 10–12 år som drivs av fritidsförvaltningen/fritidsnämnden på 8 fritidsgårdar.Det två fristående grundskolorna i kommunen har också fritidshem.Dessutom finns ett 60-tal skolbarn i kommunens familjedaghem. Enligt Skolverketsstatistik för 2006 är andelen inskrivna barn i åldern 6–9 år i nivå med genomsnitteti riket, 78 procent, medan andelen barn i åldern 10–12 år är högre, 15 procentatt jämföra med 11 procent i riket. I familjedaghemmen fanns 1 procent avbarnen i åldern 6–9 år.Personaltätheten i kommunens fritidshem är cirka 14 barn per årsarbetare, vilketkan jämföras med siffrorna för riket som är cirka 19 barn per årsarbetare och storlekenpå grupperna är i genomsnitt cirka 26 barn, vilket är lägre än i riket där dengenomsnittliga gruppstorleken är cirka 32 barn.Huvuddelen av fritidshemmen finns integrerade i skolans lokaler och personalenarbetar i förskoleklass och årskurserna 1–3 under den del av dagen som är skoltid.Några fritidshem finns i egna lokaler som ligger i nära anslutning till skolorna.Ledningen för fritidshemmen består av rektor eller biträdande rektor i rektorsenheten.Familjedaghemmen är organiserade i fyra områden och varje område leds av enfamiljedaghemsföreståndare.HelhetsbedömningVerksamheten i kommunens fritidshem har god kvalitet. Kommunen har medvetetsatsat på att ge verksamheten goda förutsättningar. I synnerhet är detta tydligt närdet gäller personalens kompetens. I stort sett alla som arbetar i fritidshemmen harpedagogisk högskoleutbildning och under det senaste året har också ett flertalkompetensutvecklingsinsatser riktats till personalen i fritidshemmen för att utvecklaverksamheten.Alla fritidshem har arbetsplaner där pedagogerna beskriver arbetet under det kommandeåret. Av arbetsplanerna, andra planeringsdokument och de genomfördaintervjuerna framgår att innehållet i verksamheten är både brett och varierat. Härbeskrivs framför allt mycket av skapande inslag och inslag i form av fysisk aktivitetoch utevistelse. Man utnyttjar också de tillgängliga resurserna i närmiljön i stor utsträckning,exempelvis idrotts- och simhallar och naturen. I intervjuerna lyfter personalenfram barnens intressen och åsikter som den faktor som främst styr innehålleti verksamheten. Planeringen av verksamheten kan dock tydligare utgå ifrån detuppdrag som finns formulerat i skollagen att komplettera skolan, stödja barnen ideras utveckling och ge en meningsfull fritid. Eftersom det inte formuleras tydligamål för verksamheten blir inte utvärderingarna relaterade till någon form av måluppfyllelse.På flera enheter har man emellertid nu påbörjat ett arbete för att finnametoder för att utvärdera verksamhetens måluppfyllelse i förhållande till det nationellauppdraget. Detta arbete bör fortsätta och utvecklas så att det genomsyrar allaenheter i syfte att ytterligare utveckla verksamheten.I alla intervjugrupper framhålls det medvetna och gedigna värdegrundarbete somsker i fritidshemmen. Personalen är väl medveten om sitt uppdrag att förankrasamhällets värderingar hos barnen och få barnen att omfatta värderingar som allaslika värde, det värdefulla i olikheter och respekten för människor och miljö. Man2

SKOLVERKET3 (14)arbetar med konfliktlösning och vidtar åtgärder i de situationer som uppstår på ettbra sätt. I värdegrundsarbetet finns ett nära och positivt samarbete mellan skolornaoch fritidshemmen. Fritidspedagogerna arbetar under skoltid med uppgifter utifrånsin kompetens, är oftast engagerade i just värdegrundsarbetet i skolorna, men devärnar också om att prioritera verksamheten i fritidshemmet utanför skoltid. Delikabehandlingsplaner som finns för fritidshemmen behöver dock utvecklas ochanpassas till varje fritidshems förutsättningar och verksamhet.Den politiska ledningen har kunskap om verksamhetens uppdrag och uttalar attman nu är angelägen om att finna metoder för att utvärdera verksamheten, synliggöraden i dokumentationen och identifiera områden som bör förbättras. Den ledningsom finns i rektorsenheterna har i huvudsak god kunskap om verksamhetensuppdrag men ansvartagandet för att utveckla verksamheten varierar mellan de olikaenheterna. På en del håll prioriterar ledningen både tid och resurser främst för densamverkan som sker mellan fritidshemmens personal och skolan under skoltid. Ettsamarbete mellan förskolor och fritidshem som främjar utvecklingen av en gemensamsyn på barns utveckling och lärande är också ett område som kan utvecklas.Huvuddelen av fritidshemmen finns i skolans lokaler och de upplevs inte alltid somändamålsenliga. De är oftast utformade för en undervisningssituation och ger intealltid utrymme för exempelvis fri lek, skapande eller aktiviteter i smågrupper. Dettalyfts som ett problem, främst i de verksamheter där grupperna är stora. I de intervjuersom genomfördes under inspektionen framfördes samstämmigt att de storabarngrupperna, som finns i en del av fritidshemmen, på många håll ger sämre förutsättningarför att erbjuda en verksamhet med hög kvalitet. Detta gäller i synnerheti de fritidshem där samtidigt lokalerna inte upplevs som ändamålsenliga.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Likabehandlingsplanerna uppfyller inte förordningens krav (6 § lagen om förbudmot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 2§ förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan).- Barnen i fritidshemmen medverkar inte i arbetet med kvalitetsredovisningenoch deras vårdnadshavare erbjuds inte möjlighet att delta. (4 § förordningen omkvalitetsredovisning).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Kommunen bör se till att det kommer till stånd ett samarbete mellan förskoloroch fritidshem som främjar utvecklingen av en gemensam syn på barns utvecklingoch lärande.- Kommunen bör se till att det på alla enheter finns en ledning som också sersom sitt uppdrag att leda och utveckla skolbarnsomsorgen.3

SKOLVERKET4 (14)- Kommunen bör göra konsekvensutredningar inför beslut som påverkar barngruppernaoch utvärdera gruppstorlekarnas effekter på verksamheten.- Kommunen bör göra en översyn av fritidshemmens lokaler och se till att de ärändamålsenliga.- Kommunen bör se till att kvalitetsarbetet i fritidshemmen i större utsträckningutgår ifrån en tydlig målsättning och utvärdering av måluppfyllelsen och attkvalitetsredovisningarna blir de verktyg för verksamhetsutveckling som avsetts.4

SKOLVERKET5 (14)BedömningsområdenNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 UTVECKLING OCH LÄRANDEInom detta granskningsområde bedöms om kommunen tar sitt ansvar för skolbarnsomsorgengenom att se till att verksamheten kompletterar skolan och erbjudervarje barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Här granskas om skolbarnsomsorgenär säker, om samverkan med förskolan och skolan liksom medhemmen fungerar för att ge barnen kontinuitet i tillvaron samt om barn som behöversärskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som de har rätt till.1.1 Omsorg och lärandeInom detta bedömningsområde har granskats:• om kommunens skolbarnsomsorg kompletterar skolan tids- och innehållsmässigt,• om kommunens skolbarnsomsorg erbjuder barnen en meningsfull fritidsom är varierad och utgår från barnens behov och intressen samt stödjerderas utveckling,• om personalen i kommunens skolbarnsomsorg arbetar för att barnen skautveckla förmåga och vilja att påverka och ta ansvar,• om det i kommunens skolbarnsomsorg finns möjlighet att ha god uppsiktöver barnen och om det finns goda rutiner för säkerheten,• om samarbete mellan kommunens skolbarnsomsorg, förskola, förskoleklassoch skola bidrar till att ge barnen kontinuitet i tillvaron,• om det i kommunens skolbarnsomsorg finns ett förtroendefullt och närasamarbete med vårdnadshavarna.Bedömning av området Omsorg och lärande:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet5

SKOLVERKET6 (14)Motivering:Det pågår ett arbete av god kvalitet i kommunens fritidshem. Här finns utrymme försåväl omsorg om det enskilda barnet som olika aktiviteter. Dokument och intervjuerpekar på en verksamhet med ett innehåll som är både brett och varierat. Här finnsframför allt mycket av skapande inslag och inslag i form av fysisk aktivitet och utevistelse.Innehållet utgår i stor utsträckning ifrån barnens intressen och åsikter. Inågon föräldraintervju framförs dock att de stora barngrupperna innebär att kvalitetenpå verksamheten inte blir så hög och att personalen inte har tillräcklig uppsiktöver barnen.Barnen deltar i stor utsträckning i samtal kring planering och utvärdering av verksamheten.Samverkan med hemmen fungerar mycket bra. Övervägande delen av föräldrarnauttrycker, både i intervjuerna och i kommunens egna enkäter, att de är nöjda medden information de får både vid utvecklingssamtalen och i övrigt.Ett område som bör förbättras är:Samarbete med förskola, förskoleklass och skolaEnligt läroplanen ska samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshemutvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. I Skolverketsallmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem lyfter kommentarerna fram attläroplanen betonar vikten av samarbete mellan förskola, förskoleklass, skola ochfritidshem. Ett nära samarbete mellan olika verksamheter främjar utvecklingen av engemensam syn på barns utveckling och lärande.Samarbetet mellan fritidshemmen och förskolorna är inte så utvecklat. Det finnsplaner och rutiner för hur övergången ska ske för det enskilda barnet, men inspektörernabedömer att samarbetet för att utveckla en gemensam syn bör förbättras.1.2 Särskilt stödInom detta bedömningsområde har granskats:• om de barn inom kommunens skolbarnsomsorg som av fysiska, psykiskaeller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling, ges den omsorg somderas speciella behov kräver.Bedömning av området Särskilt stöd:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:De barn som är i behov av särskilt stöd ska i fritidshemmen ges den omsorg derasspeciella behov kräver. Förutsättningarna för detta varierar mellan de olika enheter-6

SKOLVERKET7 (14)na. I intervjuerna framkommer att det ibland är svårt att få gehör för att det krävsresurser för barn som är i behov av särskilt stöd, på andra håll tycks det fungera bra.Inspektörerna vill påpeka att det är kommunens ansvar att se till att det finns likvärdigamöjligheter för barnen i verksamheten att få omsorgsbehovet tillgodosett.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta område bedöms om kommunen tar sitt ansvar för skolbarnsomsorgengenom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt samhälles demokratiskavärderingar och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga till empati och omtankeom andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningaroch levnadssätt.2.1 Normer och värden i samvaronInom detta bedömningsområde har granskats:• om kommunens skolbarnsomsorg har trygga miljöer som utvecklar barnensförmåga att känna empati, respektera varandra och hantera konflikter,• om det i kommunens skolbarnsomsorg pågår ett medvetet arbete mot diskrimineringoch kränkningar och för att förankra värden som alla människorslika värde, jämställdhet, solidaritet med svaga och utsatta,• om det inom kommunens skolbarnsomsorg finns en likabehandlingsplanför varje verksamhet.Bedömning av området Normer och värden i samvaron:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Det sociala klimatet i fritidshemmen framstår, i samtliga intervjuer, som gott. Barnentrivs, det uppstår sällan allvarligare konflikter och personalen arbetar aktivt föratt förankra de värderingar som ska råda i vårt samhälle. Värdegrundsarbetet bestårav både akuta ingripanden vid incidenter och förebyggande insatser i arbetet medgrupperna.Inom detta område brister det dock när det gäller:LikabehandlingsplanEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmerse till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinderoch att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I7

SKOLVERKET8 (14)planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över.Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplanska planen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barneneller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningenav barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder ochmognad.De likabehandlingsplaner som inspektörerna har tagit del av är gemensamma förrektorsenheterna och utgår inte från fritidshemmets specifika förutsättningar ochstruktur. Här saknas också kartläggning, analys och planerade åtgärder för kommandeår. Barnen i fritidshemmen har inte heller varit delaktiga i arbetet med att tafram planen.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta område bedöms om kommunen tar sitt ansvar för skolbarnsomsorgennär det gäller tillgången till plats, verksamheternas ledning och personal, barngruppernasstorlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet. Inspektionengranskar också ledningens ansvarsstagande för kvalitet och utveckling och vilkaeffekter kommunens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten i skolbarnsomsorgen.3.1 Personalens utbildning och erfarenhetInom detta bedömningsområde har granskats:• om personalen inom kommunens skolbarnsomsorg har utbildning eller erfarenhetsom bidrar till en god omsorg och pedagogisk verksamhet,• om kommunen erbjuder kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov.Bedömning av området Personalens utbildning och erfarenhet:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetMycket godkvalitetXMotivering:Kommunen satsar medvetet både på personalens grundutbildning och kompetensutveckling.Det finns ett politiskt beslut att personalen i fritidshemmen ska ha adekvatpedagogisk högskoleutbildning och enligt Skolverkets statistik från 2006 hade94 procent av personalen sådan utbildning. Enligt kommunens egna uppgifter harandelen ökat under 2007 och är nu 99 procent. Under de senaste åren har kommunenockså prioriterat kompetensutvecklingsinsatser för personalen i fritidshemmen.Det har skett både genom generella, centralt styrda insatser riktade mot fritidshemsverksamhetenoch genom individuella satsningar. I samarbete med Högskolan iJönköping har kompetensutvecklingsinsatser genomförts under 2007 som riktatsdirekt till fritidspedagogerna.8

SKOLVERKET9 (14)3.2 Ledningens och huvudmannens ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om verksamhetsledningen i kommunens skolbarnsomsorg är förtrogenmed verksamheten,• om verksamhetsledningen liksom huvudmannen har god kunskap om skolbarnsomsorgensuppdrag och om kvaliteten i kommunens skolbarnsomsorg,• om registerkontroll alltid genomförs innan personal anställs i kommunensskolbarnsomsorg.Bedömning av området Ledningens/huvudmannens ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Vid intervjuer med förvaltning och politisk ledning framkommer att det finns kunskapom verksamhetens uppdrag och att man nu är angelägen om att finna metoderför att utvärdera verksamheten, synliggöra den i dokumentationen och identifieraområden som bör förbättras. Kommunen har fungerande system för att se till attlagen om registerkontroll följs.Ledningen för fritidshemmen har i huvudsak god kunskap om verksamhetens uppdragmen förbättringar bör ske avseende:Ledningens förtrogenhetLedningens ansvar för att utveckla verksamheten upplevs olika i de intervjuadegrupperna och det framkommer uppfattningar att ledningen för en del av fritidshemmeninte har kunskap eller intresse av frågor som handlar om det inre arbetet ifritidshemmet. Enligt intervjuerna med ledningen och personalrepresentanter finnsdet inte tillräckligt med utrymme för att prioritera fritidshemmens utvecklingsfrågori ledningsarbetet. Det som prioriteras är den samverkan som sker mellan fritidshemmenspersonal och skolan under skoltid. Inspektörerna bedömer att kommunenbör se till att det på alla enheter finns en ledning som också ser som sitt uppdragatt leda och utveckla skolbarnsomsorgen.3.3 Tillgång till platsInom detta bedömningsområde har granskats:• om kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efteranmälan),• om skolbarnsomsorg erbjuds till barn till och med barnet är 12 år, p.g.a.föräldrars arbete, studier eller barnets eget behov,9

SKOLVERKET10 (14)• om kommunen har en uppsökande verksamhet i syfte att ta reda på vilkabarn som behöver anvisas plats i fritidshem för att de har behov av särskiltstöd i sin utveckling.Bedömning av området Tillgång till plats:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetMycket godkvalitetXMotivering:Kommunen erbjuder omgående plats till alla barn som behöver en sådan. Platserbjuds till och med 12 års ålder i form av fritidshem eller öppen fritidsverksamhet.Den uppsökande verksamheten sker dels genom att skola och fritidshem samarbetaroch dels genom samarbete med socialtjänsten.3.4 GrupperInom detta bedömningsområde har granskats:• om barngrupperna i kommunens skolbarnsomsorg är lämpligt stora ochom det vid sammansättning av grupperna tas hänsyn till bl.a. barnens ålder,behov av särskilt stöd, personalens kompetens och lokalerna,• om kommunen utvärderar effekter av gruppsammansättningar,• om kommunen gör konsekvensutredningar innan beslut fattas som påverkarfritidshemmens gruppstorlek och gruppsammansättning samt personaltäthet.Bedömning av området Grupper:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:I kommunens fritidshem finns i genomsnitt cirka 26 inskrivna barn per grupp, enligtskolverkets statistik för 2006. Detta är lägre än genomsnittet i riket, som under2006 var cirka 32 barn per grupp. Det finns dock en stor variation när det gällergruppstorlekarna. Det finns avdelningar med 15 inskrivna barn och det finns fritidshemdär barnen inte delas upp i avdelningar utan alla barn, 90–100 stycken,finns i en grupp. Gruppen delas sedan upp utifrån olika aktiviteter. Enligt personalensoch föräldrarnas uppfattning är kvaliteten på verksamheten i de största barngruppernamera beroende av lokalernas utformning än det totala antalet inskrivnabarn. Personalens uppfattning är också att antalet vuxna i grupperna är tillfredsstäl-10

SKOLVERKET11 (14)lande.Översyn bör ske när det gäller:Utvärdering av gruppsammansättningI de intervjuer som genomfördes under inspektionen framfördes samstämmigt attde stora barngrupperna, som finns i en del av fritidshemmen, ger sämre förutsättningarför att erbjuda en verksamhet med hög kvalitet. Detta gäller främst i de fritidshemdär lokalerna inte upplevs som ändamålsenliga. I kommunens egna utvärderingar,i form av personalens självvärderingar och föräldraenkäter, framkommerockså negativa synpunkter på gruppstorlekarna i fritidshemmen. Det görs emellertidinga analyser eller åtgärder med anledning av de synpunkter som framkommit.Inspektörerna bedömer att kommunen bör utvärdera gruppstorlekarnas effekter påverksamhetenKonsekvensutredningar inför beslutI Skolverkets allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem anges att kommunenbör genomföra dokumenterade konsekvensutredningar innan beslut fattassom påverkar fritidshemmens personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning.Utredningarna bör omfatta såväl ekonomiska som pedagogiska konsekvenser.Jönköpings kommun gör inga sådana konsekvensutredningar vilket inspektörernabedömer bör ske.3.5 LokalerInom detta bedömningsområde har granskats:• om kommunens skolbarnsomsorg bedrivs i ändamålsenliga lokaler.Bedömning av området LokalerEj godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Fritidshemmens verksamhet bedrivs oftast i lokaler som skolan använder för undervisningunder övrig tid.Översyn bör ske när det gäller:Lokalernas ändamålsenlighetEnligt skollagen ska fritidshemmens lokaler vara ändamålsenliga. I Skolverkets allmännaråd och kommentarer Kvalitet i fritidshem sägs att kommunen bör se till attfritidshemmets lokaler bland annat är utformade så att de möjliggör en god pedagogiskverksamhet som stödjer barns lärande och utveckling såväl enskilt som igrupp och är utformade så att både ute- och innemiljö gör det möjligt för personalenatt ha uppsikt över de barn de ansvarar för.Huvuddelen av fritidshemmen i kommunen har sin verksamhet i skolans lokaler11

SKOLVERKET12 (14)som i stor utsträckning är utformade för undervisningsändamål. I en del av fritidshemmenbegränsas, enligt de intervjuade, såväl ledning, personal som föräldrar,personalens möjligheter att erbjuda utrymmen för fri lek, skapande aktiviteter, uppdelningav barngruppen i små grupper och utbud av olika aktiviteter.Kommunen konstaterar det samma i sin kvalitetsredovisning för 2007 där det också,som en åtgärd för utveckling, nämns att det under 2008 ska ske en översyn avlokalerna i vissa områden.Inspektörerna bedömer att kommunen bör göra en översyn av fritidshemmenslokaler och se till att de är ändamålsenliga.3.6 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om såväl kommunens fritidshem som kommunen bedriver ett systematisktkvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar verksamhetensamt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättramåluppfyllelsen,• om varje fritidshem liksom kommunen dokumenterar det systematiska kvalitetsarbetei en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilkenmån de nationella målen för skolbarnsomsorgen nåtts och en redogörelseför vilka åtgärder som man avser att vidta för att öka måluppfyllelsen,• om kommunen utövar tillsyn över enskilda fritidshem.Bedömning av området KvalitetsarbeteEj godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Verksamheten i kommunens fritidshem planeras oftast med utgångspunkt i barnensintressen men planering och utvärdering i form av att bedöma måluppfyllelse medutgångspunkt i fritidshemmets uppdrag att komplettera skolan, stödja barnen i derasutveckling och ge en meningsfull fritid görs sällan.Enligt uppgifter från kommunen sker tillsyn av fritidshemmen i de friståendegrundskolorna med viss systematik. Under 2008 kommer kommunen att begära indokumentation och förvaltningen kommer även att besöka verksamheterna.Kvalitetsarbetet i kommunens fritidshem bör förbättras när det gäller:Systematiskt kvalitetsarbeteVarken av dokument eller intervjuer framgår att det sker någon systematik, dokumenteradutvärdering av måluppfyllelsen i fritidshemmens verksamhet. Enligt intervjuernagörs utvärderingarna genom att personalen diskuterar i termer av vadbarnen tyckte om aktiviteterna och hur de fungerade rent praktiskt. I kommunens12

SKOLVERKET13 (14)årsredovisning och kvalitetsredovisningar finns inte någon djupare analys av verksamheteni fritidshemmen och här anges också att kommunen och fritidshemmenbehöver utveckla metoder för att fånga resultaten.I både dokument och intervjuer uttalas att det, från kommunens sida, finns en tydligambition att synliggöra fritidshemmens verksamhet och förstärka kvalitetsarbetet.I syfte att utvärdera resultaten i fritidshemmen har kommunen bland annat genomförtfokusintervjuer och analyser av personalens självvärderingar av ett antalkvalitetsområden, studerat enheternas kvalitetsredovisningar och tagit fram olikanyckeltal. Detta har utmynnat i ett uppdrag till Forsknings- och utvecklingsenhetenatt utvärdera fritidshemsverksamhetens kvalitet och göra kvalitetsbedömningar i 12av kommunens fritidshem.Ett annat inslag för att utveckla kvaliteten i fritidshemmen är att en av utvecklingsledarnapå förvaltningen ingår i ett kvalitetsnätverk som leds av Myndigheten förskolutveckling.Inspektörerna bedömer att kommunen bör fortsätta arbetet med att utveckla kvalitetsarbeteti fritidshemmen så att verksamhetens måluppfyllelse utifrån de nationellamålen tydliggörs samt att analyser av måluppfyllelsen leder till adekvata insatserför att utveckla verksamheten.KvalitetsredovisningEnligt förordningen om kvalitetsredovisning ska varje kommun, varje skola somingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varjekommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisningsom ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten.Kommunens kvalitetsredovisning ska omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhetsom kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Arbetetmed kvalitetsredovisning ska främja kommunernas, skolornas, förskolornas ochfritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnasnationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information omverksamheten och dess måluppfyllelse.Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska barn i fritidshemmen medverka iupprättandet av kvalitetsredovisningen och deras vårdnadshavare ges möjlighet attdelta i arbetet med kvalitetsredovisningen.Kommunen har i tidigare kvalitetsredovisningar påtalat behovet av att synliggörafritidshemmens verksamhet i enheternas kvalitetsredovisningar. Genom beslut skulledetta ändras från och med 2007 års redovisning då fritidshemmens redovisningskulle separeras för att bli tydlig. Detta har lett till att det, i en del redovisningar,finns tydliga skrivningar eller separata avsnitt som behandlar fritidshemmens verksamhet.I de kvalitetsredovisningar som inspektörerna tagit del av saknas fortfaranderedovisningar av resultat i form av måluppfyllelse i förhållande till de nationellamålen. Det finns väldigt lite som handlar om måluppfyllelse eller analys utan detmesta handlar om organisation och lokaler. I kommunens fritidshem är föräldrarnadelaktiga genom att lämna underlag i form av enkätsvar och dylikt men erbjuds intemöjlighet att medverka vid upprättandet i övrigt.Kommunen bör se till att de kvalitetsredovisningar som upprättas, innehåller enredovisning av verksamhetens måluppfyllelse, analyser och åtgärder för utveckling13

SKOLVERKET14 (14)så att de främjar fritidshemmens kvalitetsarbete. Kommunen måste se till att barnmedverkar och vårdnadshavare erbjuds möjlighet att medverka i arbetet med attupprätta kvalitetsredovisningarna.Lund 2008-06-11Agneta EricssonTommy MånssonCecilia Röstenius14

Utbildningsinspektion i Jönköping kommunObligatoriska särskolan, gymnasiesärskolan ochvuxenutbildning för utvecklingsstörda.Dnr 53-2007:3295Utbildningsinspektion i obligatoriska särskolan, gymnasiesärskolansamt vuxenutbildning för utvecklingsstörda iJönköpingInledningSkolverket har granskat verksamheten i den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolanoch besökt verksamheterna vid de tillfällen som grundskolor, gymnasieskolorsamt vuxenutbildningen besökts. I slutet av denna rapport framgår vilkasom varit ansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochintervjuer med föräldrar, ledning och personal, dels den information som samlats inunder besöken. Även information från kommunen och verksamheterna, i Skolverketsnationella uppföljningssystem eller publicerad på annat sätt, har använts.I Jönköping kommun intervjuades ansvariga för samordning av särskolorna, ansvarigarektorer, lärare, föräldrar samt elever. Inspektörerna besökte även lektioner isamtliga särskoleformer. Även andra iakttagelser i miljön och studier av dokumentsom finns i verksamheten utgör underlag för bedömningen.Särskolesamordnaren har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter påsakuppgifter i rapporten.1

SKOLVERKET2 (16)SärskolanBeskrivning av verksamhetenAntal studerandeObligatoriska särskolan, träningsskolan 68Obligatoriska särskolan, grundsärskolan 100Elever som är inskrivna i särskolan och får sinundervisning i grundskolanGymnasiesärskolan, nationella och specialutformadeprogramGymnasiesärskolan, individuellt program 41Studerande vid Särvux 83Källa: Jönköpings kommunDen obligatoriska särskolan i Jönköping finns placerad på Junedalsskolan, Rosenlundsskolan,Kungsängsskolan, Ekhagsskolan, Ceciliaskolan och Österängsskolan.Dessutom finns det integrerade särskoleelever på ett antal grundskolor i kommunen.Gymnasiesärskolans verksamheter finns för närvarande vid tre skolor. Förutomindividuella programmet erbjuder kommunen endast ett nationellt program försärskolan. Naturbruksprogrammet är placerat på Tenhults naturbruksgymnasiumsom drivs av landstinget och beskrivs i separat skolrapport. Individuella programmetär placerat på Sandagymnasiet. Det finns också två specialutformade programsom består av omvårdnad och hotell samt park, industri och fordon. Omvårdnadoch hotell finns på Bäckadalsgymnasiet och park, industri och fordon finns på Sandagymnasiet.Vuxenutbildningen för utvecklingsstörda (särvux) finns inom organisationen förvuxenutbildningen i Jönköping.Ledningsansvaret för den obligatoriska särskolans verksamheter har de rektorersom leder respektive grundskolor. Rektorer vid gymnasieskolorna har ansvar försärskoleprogrammen som är placerade vid deras skolor. Särvux leds av rektorn förvuxengymnasiet.Kommunen har en särskolesamordnare på förvaltningsnivå som har ett samordningsansvarför all särskoleverksamhet och har det övergripande ansvaret vid mottagandetav nya elever i särskolan.HelhetsbedömningAll särskoleverksamhet i Jönköping präglas av en engagerad och välutbildad personalsom har elevernas bästa i fokus. Generellt sett är personaltätheten hög i verksamheternaoch detta gör att eleverna kan få en individanpassad undervisning somutgår från varje elevs förutsättningar och behov.27552

SKOLVERKET3 (16)Särskoleverksamheten utgår från de nationella styrdokument som gäller för respektiveskolform. Läroplanernas strävansmål genomsyrar verksamheten medan uppnåendemåleni kursplanerna inte har samma prioritet. Eleverna har individuella utvecklingsplanereller studieplaner. Uppföljning av dessa planer kan dock innebäraproblem då målen många gånger är svåra att utvärdera. Uppföljning av kunskapsutvecklingenför den enskilda eleven bedöms överlag som god. En mer övergripandeuppföljning av resultaten saknas dock och det gör det svårt för skolorna attutvärdera och analysera resultaten på skolnivå samt att komma fram till eventuellaförändringar för att öka måluppfyllelsen.Mottagandet till den obligatoriska särskolan bedöms genomföras med god kvalitet,dock finns det frågetecken avseende intagning och placering av elever i gymnasiesärskolansom snarast måste utredas.Tillgång till utbildning bedöms som huvudsakligen god i den obligatoriska särskolan.Gymnasiesärskolan erbjuder förutom individuella programmet endast ettnationellt program och två specialutformade program. Inspektörerna har av intervjuermed föräldrar och elever fått höra att det finns ett stort önskemål om att detskall införas ett mer teoretiskt inriktat programval i gymnasiesärskolan. I dessa intervjuerframkom även att det skiljer sig mycket mellan den obligatoriska särskolanoch gymnasiesärskolan. Många intervjuade tyckte att eleverna inte har lika storautmaningar i gymnasiesärskolan som i den obligatoriska särskolan.Lokalerna bedöms som i huvudsak ändamålsenliga, dock har inspektörerna sett attvid vissa skolor är lokalerna mycket styrande till var eleverna ska gå och hur verksamheternaorganiseras. Detta visar sig inte minst vid placering av elever i verksamhetsträningeller yrkesträning vid Sandagymnasiet.Verksamheten vid särvux genomförs med god pedagogisk kvalitet och stor viktläggs vid att de studerande trivs och mår bra den korta tid de genomför sin utbildning.Ingen studerande hade vid inspektionstillfället fått något betyg och detta beroddepå att ingen kurs hade avslutats. De studerande går endast tre timmar pervecka i snitt och en tillräcklig tillgång till undervisning är en av förutsättningarna attkunna ha möjlighet att nå målen. Tiden är otillräcklig för att skollagens syfte att gekunskaper och färdigheter motsvarande den obligatoriska särskolan och de nationellaprogrammen eller specialutformade programmen uppfylls.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Ekhagsskolan och Sandagymnasiet upprättar inte åtgärdsprogram enligt förordningarna(5 kap. 1 § särskoleförordningen, 8 kap. 1 a § gymnasiesärförordningen).- Elevens val erbjuds inte enligt förordningen på Rosenlundsskolan (2 kap. 7 och10 §§ särskoleförordningen).- Särvux organiseras inte så att eleverna kan nå utbildningsmålen. (12 kap. 1a §skollagen ).3

SKOLVERKET4 (16)- Samtliga särskoleformer genomför inte en övergripande uppföljning och utvärderingav resultaten i förhållande till de nationella målen. Detta är rektorns ansvaratt så sker (Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet 94 avsnitt2.8/Läroplan för de frivilliga skolformerna 94 avsnitt 2.6).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Samverkan mellan den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan bör förbättras.- Ekhagsskolan bör utveckla innehållet i de individuella utvecklingsplanerna.- Sandagymnasiet bör fortsätta att utveckla uppföljningen och utvärderingen avde individuella studieplanerna och att dessa kopplas mer till de nationella målen.- Sandagymnasiet bör utveckla arbetet med elever i behov av särskilt stöd.- Den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan bör förbättra arbetet medordningsreglerna och göra det möjligt för vårdnadshavarna och elever att medverkavid utarbetandet och uppföljning av ordningsreglerna.- Samtliga särskoleformer bör tillse att likabehandlingsplanen blir känd hos elevernai särskolorna.- Bäckadalsskolan bör tillse att eleverna har större möjlighet att genomföra sinaindividuella val.- Särskolans verksamhet bör tydligare beskrivas i skolornas kvalitetsredovisningar4

SKOLVERKET5 (16)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas den obligatoriska särskolans och gymnasiesärskolanskunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationellamålen för lärandet uttryckta i skollag, läroplaner och kursplaner samt i programmålför gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program. Vidare granskasvilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanernas och kursplanernasmål samt till programmålen för gymnasiesärskolans nationellaoch specialutformade program.Kommentar:Det finns ingen samlad bild av kunskapsresultaten på skolnivå och detta bedöms ikommande punkter. Det inspektörerna har konstaterat vid intervjuer med eleveroch deras föräldrar är att det finns en god kännedom om kursplanemålen och programmålför den utbildning som bedrivs. Alla intervjuade känner att dessa målsätts i fokus och att eleverna ges stora möjligheter att nå målen. Vid intervjuer medpersonal och rektorer bekräftas detta. Vid särvux har inga betyg satts. Detta berorenligt intervjuer med personal och rektorn på att inga kurser vid inspektionstillfälletvar avslutade.1.2 Uppföljning och kommunikation av resultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna fortlöpande följer upp resultaten av verksamheten i särskolan såatt undervisningsmål och metoder kan prövas och utvecklas i förhållandetill styrdokumentens krav,5

SKOLVERKET6 (16)• om kunskapsutvecklingen för varje elev följs upp kontinuerligt i samtligaämnen, kurser eller ämnesområden,• om lärarna genom samtal som utgår från en individuell utvecklingsplan elleren individuell studieplan informerar eleven och hemmet om elevens skolsituationsamt främjar elevens kunskapsmässiga och sociala utvecklingBedömning av området uppföljning och kommunikation av resultat:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Uppföljning och kommunikation av resultaten genomförs med god kvalitet på individnivå.Elever och föräldrar är väl insatta i hur eleverna ligger till i förhållande tillmålen för undervisningen.1.3 Bedömning och betygssättningInom detta bedömningsområde har granskats:• om läraren gör avstämning, utvärdering eller bedömning av elevens kunskaperi olika ämnen och ämnesområden i den obligatoriska särskolan medutgångspunkt från elevens individuella förutsättningar och kursplanernasmål,• om läraren vid betygssättning i gymnasiesärskolan utnyttjar all tillgänglig informationom elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen ochgör en allsidig bedömning av dessa kunskaper,• om betyg sätts och intyg samt studieomdömen utfärdas enligt författningarnaskrav,• om betygskatalog förs enligt bestämmelserna.Bedömning av området Bedömning och betygssättning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:I den obligatoriska särskolan sätts betyg enligt gällande betygskriterier. Föräldrar ochelever är informerade om att de har rätt till betyg och i annat fall skrivs det omdömen.Gymnasiesärskolorna sätter betyg efter varje avslutad kurs och man arbetarmed att utveckla bedömning och betygssättning på de båda gymnasieskolorna somhar elever i gymnasiesärskolan.6

SKOLVERKET7 (16)Särvux har inte satt några betyg då man vid inspektionstillfället inte hade avslutatnågon kurs. Detta behandlas under kommande punkter.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om mål i läroplanerna och kursplanerna samt, inom gymnasiesärskolans nationellaoch specialutformade program, även programmålen anger inriktningen försärskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om alla elever ges möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformasoch till att påverka, vara delaktiga och ta ansvar,• om särskolan stävar mot att varje elev utvecklar sitt eget sätt att lära och tillit tillsin egen förmåga i den obligatoriska särskolan och sin självkännedom och sinförmåga till individuell studieplanering i gymnasiesärskolan,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i särskolan samverkar för att göra skolan till en god miljöför utveckling och lärande,• om skolan samverkar med elevens vårdnadshavare, arbetslivet och samhället iövrigt,• om varje elev har en individuell utvecklingsplan i den obligatoriska särskolaneller en individuell studieplan i gymnasiesärskolan.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Mötet mellan elev och lärare präglas av en god pedagogisk kvalitet. De nationellastyrdokumenten ligger till stor del till grund för genomförandet av utbildningen.Elevernas delaktighet är stor och det ges möjligheter för eleverna att kunna påverkasin situation.God miljö för lärandeFör att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolanenligt läroplanen också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolansamt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till.Inspektörerna kunde vid besöken se exempel på god samverkan mellan lärare inomsärskolan och även med de grundskolor och till viss del gymnasieskolor särskolorna7

SKOLVERKET8 (16)ingick i.Dock framkommer det i några intervjuer med lärarna i grundsärskolan att det blandannat saknas en uppföljning på hur det går för eleverna i gymnasiesärskolan. Föräldrarnauppger också att det inte finns en kontinuitet för eleverna när de övergårtill gymnasiesärskolan. Föräldrarna uppger att eleverna många gånger får börja omfrån början och känner sig understimulerade.Inspektörerna bedömer att samverkan mellan den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolanbör förbättras.Individuell utvecklingsplan eller studieplanEnligt särskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en framåtsyftandeindividuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för atteleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen förläroplanen och kursplanerna.Lärare och föräldrar uppger vid intervjuerna att det finns en utvecklingsplan i denobligatoriska särskolan och en individuell studieplan i gymnasiesärskolan för varjeelev. Det skiljer dock åt mellan skolorna avseende kvaliteten på de individuella utvecklingsplanerna.Inspektörerna har bland annat granskat de individuella utvecklingsplanernavid Ekhagsskolan och finner att mål och metoder blandas ihop.För att den individuella utvecklingsplanen ska bli det framåtsyftande dokument somdet är tänkt bör Ekhagsskolan utveckla innehållet i de individuella utvecklingsplanerna.Intervjuer med rektorn för Sandagymnasiet visar att skolan genomför utvärderingarav de individuella studieplanerna men att dessa inte alla gånger är kopplade mot denationella målen.Inspektörerna bedömer att Sandagymnasiet bör fortsätta att utveckla uppföljningenoch utvärderingen av de individuella studieplanerna och att dessa kopplas mer till denationella målen.1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov,• om skolan uppmärksammar och hjälper elever i behov av särskilt stöd,• om elever får studiehandledning på modersmålet när det behöver det,• om åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav alltid upprättas vidbehov av särskilda stödinsatser.Bedömning av området Anpassning av verksamheten och särskilt stöd:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitet8

SKOLVERKET9 (16)Motivering:Personalen försöker se till varje elevs behov. Elevens individuella behov står i centrumnär personalen planerar undervisningen.Elever i behov av stödEnligt gymnasiesärskoleförordningen ska stödundervisning anordnas för eleversom har behov av extra stöd i skolarbetet under en begränsad tid. För elever sombehöver särskilt stöd får specialundervisning anordnas. Rektorn är ansvarig för attbehoven utreds.Vid intervjun med rektorn vid Sandagymnasiet framkommer att skolan inte är heltklar över sitt ansvar att stödja elever som av olika anledningar inte kommer till skolan.Vidare framkommer att skolan endast en gång under läsåret har en uppföljningav alla elever avseende behov av särskilt stöd.Inspektörerna bedömer att Sandagymnasiet bör utveckla arbetet med elever i behovav särskilt stöd.ÅtgärdsprogramEnligt särskole och gymnasiesärskoleförordningarna ska rektorn se till att en elevsbehov av särskilda stödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöversärskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmetska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna skaföljas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet attdelta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Eleven och, om eleven inte fyllt 18 år ochinte heller ingått äktenskap, elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta näråtgärdsprogrammet utarbetas.Vid intervjuer med lärare i obligatoriska särskolan framkommer att vissa lärare anseratt alla elever i särskolan är elever i behov av särskilt stöd och att undervisningenär anpassad till dessa individuella behov och att åtgärdsprogram därav inte ärnödvändiga. Vid intervjuer på Sandagymnasiet framkommer att det saknas rutinerför hur åtgärdsprogrammen ska upprättas.Inspektörerna bedömer att skolorna måste upprätta åtgärdsprogram enligt förordningarna.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas särskolans arbete för att påverka ochstimulera eleverna att både omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar ochlåta dessa komma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,9

SKOLVERKET10 (16)• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har ordningsregler enligt förordningarna,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarnaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Vid intervjuer med föräldrar och elever framkommer inget som pekar på att arbetetmed värdegrunden inte skulle hålla en hög kvalitet. Elever trivs till stora delarmycket bra på särskolorna och detta bekräftas av föräldrarna. Vissa skolor harkommit långt med integrering av särskolans verksamhet i övrig verksamhet. Inspektörernakunde också vid inspektionstillfällena konstatera att studiemiljön och samvaronmellan eleverna höll en god kvalitet.OrdningsreglerEnligt särskoleförordningen ansvarar rektorn för att det finns ordningsregler förvarje skola. Ordningsreglerna ska utarbetas och följas upp under medverkan av lärareoch övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare.Enligt gymnasiesärskoleförordningen ansvarar rektorn för att det finns ordningsreglerför varje skola. Ordningsreglerna ska utarbetas och följas upp under medverkanav lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna.Det skiljer sig mycket åt hur skolorna upprättar och arbetar med ordningsregler.Vissa skolor tar fram gemensamma ordningsregler som gäller både för grundskolanoch grundsärskolan. Vid andra skolor tar särskolan fram egna ordningsregler.I någon skola sitter det elevrepresentanter från skolan i det gemensamma elevrådet.I detta fall får eleverna till viss del möjlighet att påverka ordningsreglerna. I andraskolor har inte eleverna denna möjlighet. Vid intervjun med föräldrar var det ingensom kunde säga att de hade fått möjlighet att kunna påverka ordningsreglerna.Inspektörerna bedömer att skolorna bör förbättra arbetet med ordningsreglerna ochgöra det möjligt för vårdnadshavarna och elever att medverka vid utarbetandet ochuppföljningen av ordningsreglerna.LikabehandlingEnligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplanska likabehandlingsplanen upprättas, följas upp och ses över under medverkanav barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningenoch omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassasefter deras ålder och mognad.Särskolornas likabehandlingsplaner är integrerade i grundskolornas och gymnasie-10

SKOLVERKET11 (16)skolornas likabehandlingsplaner. Denna punkt behandlas i respektive grund- ochgymnasieskolas skolrapporter. Vid intervjuer med elever framkommer dock att likabehandlingsplaneninte var känd hos alla elever.Inspektörerna bedömer att särskolorna bör tillse att likabehandlingsplanen blir kändhos eleverna vid särskolorna.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och om kommunen och särskolan följer de nationellabestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektorsoch personalens ansvarstagande för särskolans målinriktning och myndighetsutövningsamt hur kommunens och särskolans kvalitetsarbete fungerar för att säkraoch förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om särskolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och om denerbjudna undervisningstiden kan redovisas,• om elever som i den obligatoriska särskolan har slutfört årskurs 9 kan få fortsattutbildning i årskurs 10,• om kommunen erbjuder elever inom gymnasiesärskolan ett urval av olika programoch om antalet platser på programmen anpassas med hänsyn till elevernasönskemål,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter, elevens val i den obligatoriska särskolansamt valbara kurser och individuella val i gymnasiesärskolan, i enlighetmed författningarna,• om berättigade elever har tillgång till modersmålsundervisning,• om eleverna får undervisning i övergripande kunskapsområden som sex ochsamlevnad, trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andradroger,• om eleverna får studie- och yrkesorientering och förberedelse för arbete, boendeoch fritid i vuxenlivet,• om eleverna får praktisk arbetslivsorientering respektive arbetsplatsförlagd utbildning,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för enstaka inslagsom kan föranleda en obetydlig kostnad för eleven.11

SKOLVERKET12 (16)Bedömning av området Tillgång till utbildning:Ej godtagbarkvalitetXMindre godkvalitetGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att tillgången till utbildning är av ej godtagbar kvalitet dåbåde tidsomfattningen vid särvux, mottagning och placering i gymnasiesärskolangör att elever och studerande inte får den utbildning de har rätt till.Mottagande enligt bestämmelsernaEnligt skollagen har ungdomar rätt att efter skolpliktens upphörande tas emot igymnasiesärskolan om styrelsen för särskolan i hemkommunen bedömt att de intekan gå i gymnasieskolan därför att de är utvecklingsstörda.Enligt skollagen avgör styrelsen för utbildningen om en elev i gymnasiesärskolanska gå på ett nationellt eller ett specialutformat program eller ett individuellt program.Styrelsen avgör vidare om eleven inom det individuella programmet ska fåyrkesträning eller verksamhetsträning.Vid placering och inskrivning av särskoleelever Jönköping kommun finns ett särskiltstödlag till hands. Laget består av specialpedagoger, kurator, psykolog och talpedagogoch leds av en särskolesamordnare. Inspektörerna bedömer att den obligatoriskasärskolan tar emot elever enligt bestämmelserna.Vid intervjuer med personal vid Bäckadalsgymnasiet framkommer att det finns enelev på gymnasiesärskolan som inte är mottagen i gymnasiesärskolan. Eleven hartrots detta gått i gymnasiesärskolan i tre år. Detta bekräftar rektorn vid Bäckadalsgymnasiet.Även särskolesamordnaren bekräftar detta men betonar även att detfinns särskilda skäl för denna placering.Vid Sandagymnasiet framkommer vissa frågetecken kring elevernas placering. Rektornuppger att på grund av organisatoriska och lokalmässiga skäl finns elever placeradei yrkesträning som borde vara placerade i verksamhetsträning enligt begåvningsnivån.Särskolesamordnaren bekräftar även detta.Inspektörerna bedömer att mottagning och placeringen i gymnasiesärskolan måsteförbättras. Se vidare punkt 3.3.Valmöjligheter enligt författningarnaEnligt särskoleförordningen anges i timplanen för grundsärskolan ett visst antaltimmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevenskunskaper i ett eller flera ämnen.Vid intervjuer med lärare framkommer att elever i grundsärskolan och i träningsskolanpå Rosenlundsskolan inte erbjuds elevens val.Inspektörerna bedömer att elevens val måste erbjudas på Rosenlundsskolan.Enligt gymnasiesärskoleförordningen ska eleverna som individuellt val erbjudasvarje kurs som förekommer på ett nationellt program i kommunen. Även moders-12

SKOLVERKET13 (16)målsundervisning och svenska som andraspråk kan förekomma som individuelltval.Vid intervjuer med lärare på Bäckadalsgymnasiet framkommer att tiden för elevernasindividuella val inte är tillräckligt.Inspektörerna bedömer att Bäckadalsskolan bör tillse att eleverna har bättre möjlighetatt genomföra sina individuella val.SärvuxEnligt skollagen ska särvux syfta till att ge kunskaper och färdigheter motsvarandeden obligatoriska särskolan och nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskolan.Särvux i Jönköping bedrivs på nivåer som motsvarar grundsärskolanoch gymnasiesärskolan. De studerande läser dock endast delar av kurser som pågrund av ett fåtal undervisningstimmar per vecka blir utspridda under lång tid.Inspektörernas bedömning är att utbildningen snarare har karaktären av en verksamhetsom underhåller de studerandes kunskaper än ambitionen att genomföranationella kurser. Skolan erbjuder endast teoretiska kurser och ingen yrkesinriktadkurs. Skolan har vid inspektionstillfället inte satt några betyg inom denna skolformeftersom hela kurser aldrig avslutats. De studerande deltar cirka 3 timmar per veckai verksamheten. Denna tidsomfattning är alltför begränsad för att möjliggöra enundervisning som uppfyller skollagens syfte för särvux. Inspektörerna bedömer attden verksamhet som bedrivs är av god pedagogisk kvalitet för den enskilde studerande.Inspektörerna bedömer dock att kommunen inte erbjuder de studerande denundervisningstid som krävs för att nå utbildningsmålen och utbildningen uppfyllerdärmed inte skollagens syfte att ge kunskaper och färdigheter som motsvarar denobligatoriska särskolan och nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskolan.3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utveckling och kompetens:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet13

SKOLVERKET14 (16)Motivering:Personalen som arbetar inom samtliga särskoleformer är välutbildad och överlaginsatta i de styrdokument som styr särskoleverksamheten. Ett stort engagemangfinns hos personalen där elevens individuella behov sätts i fokus.Besöken och intervjuer vid grundsärskolorna visar på att rektorerna vid grundsärskolornatill huvuddelen har goda pedagogiska insikter i verksamheten. Vid intervjuermed lärare vid Bäckadals gymnasiesärskola framkommer dock att skolledningentill del saknar insikt i gymnasiesärskolans verksamhet. Vid intervjun med särskolesamordnarenframkommer att rektorn är nytillträdd. Inspektörerna påpekar viktenav att ge rektorn tillfälle att sätta sig in i de styrdokument som styr särskoleverksamheten.3.3 Styrelsens ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om styrelsen fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Styrelsens ansvar:Ej godtagbarkvalitetXMindre godkvalitetGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Det finns brister i mottagande och placering av elever i gymnasiesärskolan. Då dettaär styrelsens ansvar bedömer inspektörerna att kvaliteten inte är godtagbar.Enligt skollagen avgör styrelsen för utbildningen om en elev i gymnasiesärskolanska gå på ett nationellt eller ett specialutformat program eller ett individuellt program.Styrelsen avgör vidare om eleven inom det individuella programmet ska fåyrkesträning eller verksamhetsträning.Ovanstående beslut är inte vid inspektionstillfället delegerade. Vid intervju medsärskolesamordnaren framkommer att hon i nuläget beslutar i dessa frågor men attdet samtidigt genomförs en översyn av delegationsordningen för särskoleverksamheten.Inspektörerna bedömer att styrelsen inte fattar beslut enligt skollagen, detta berörsmer i kommunrapporten.3.4 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan,• om rektorn som pedagogisk ledare tar ansvar för verksamhetens utveckling,14

SKOLVERKET15 (16)• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna kan efter besöken konstatera att rektorerna har i olika grad varit verksammainom särskolans verksamhet. Rektorernas erfarenhet gör att förtrogenhetenskiljer sig åt. Uppföljning och utvärdering sker på individnivå men måste förbättrasenligt nedanstående punkt.Rektors ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultatEnligt läroplanen ansvarar rektorn för att skolans resultat följs upp och utvärderas iförhållande till de nationella målen.Lärarna följer upp den enskilda elevens kunskapsutveckling, dock uppger lärarna pånågra skolor att det inte sker någon sammanställning av resultaten. Detta gör att detkan vara svårt att utvärdera resultaten och därefter pröva nya metoder. Vid intervjuermed lärarna på Bäckadalsgymnasiet säger lärarna att det inte genomförs någrakursutvärderingar även om man diskuterar kurserna med den enskilda eleven. Lärarnavid Bäckadalsgymnasiet uppger vidare att de inte vet vem man ska rapporteraresultaten till.Inspektörerna bedömer att samtliga särskoleformer måste förbättra den övergripandeuppföljningen på skolnivå och utvärderingen av resultaten i förhållande till denationella målen.3.5 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om särskolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar,följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i kvalitetsredovisningar som innehåller bedömningarav i vilken mån de nationella målen för respektive utbildning nåttsoch redogörelser för vilka åtgärder särskolan avser att vidta för att öka måluppfyllelse,• om det, för genomförande av de fastställda målen, finns en arbetsplan somuppfyller författningarnas krav.15

SKOLVERKET16 (16)Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Kvalitetsarbetet bedöms i respektive skolors skolrapporter.KvalitetsredovisningSärskolorna kvalitetsredovisningar ingår i grundskolornas och gymnasieskolornaskvalitetsredovisning. Dessa behandlas och bedöms i skolornas respektive skolrapporter.Det har dock framkommit att särskolornas verksamhets endast till liten delbehandlas i kvalitetsredovisningarna.Inspektörerna bedömer att särskolornas verksamhet tydligare bör beskrivs i respektiveskolas kvalitetsredovisning.2008-06-11 LundPer Joel JarlungerLars BerglundPeter EkborgLennart HanssonMonika IvarssonEbba Svartz16

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunBarnarpsskolanDnr 53-2007:3295FörskoleklassUtbildningsinspektion i BarnarpsskolanGrundskola årskurserna 1–6InledningSkolverket har granskat verksamheten och besökt Barnarpsskolan den 5-7 mars2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochBarnarpsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annaninformation om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Barnarpsskolan intervjuades skolledningen, representanter för elever, lärare, övrigpersonal och föräldrar. Inspektörerna besökte även lektioner i förskoleklassen ochsamtliga årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokumentsom finns i rektorsområdet utgör underlag för bedömningen.BarnarpskolanBeskrivning av skolanAntal eleverFörskoleklass 39Grundskola 256Källa: Skolans egna uppgifterBarnarpsskolan ligger i södra delen av Jönköpings kommun, 10 kilometer från Jönköpingscentrum. Upptagningsområdet har blandad bebyggelse med i huvudsaksmåhus. Förutom eleverna från samhället Barnarp kommer också elever med skolbusseller reguljär buss från den omgivande landsbygden.

SKOLVERKET2 (14)Skolan består av flera byggnader där förskoleklassen och de tidigare skolåren ärsamlokaliserade i samma eller näraliggande byggnader. Årskurserna 4, 5 och 6 bestårav vardera två klasser. Klasserna inom varje årskurs är lokaliserade intill varandra,för att samverkan inom årskursen ska kunna utvecklas. Till rektorsområdethör också förskola. Förskolan och skolbarnsomsorgens verksamhet bedöms ur ettkommunövergripande perspektiv i en särskild rapport.Skolan ingår i försöksverksamhet med lokal styrelse inom grundskolan. Skolan deltari försöksverksamheten med utbildning utan timplan.Skolans ledning har tidigare bestått av en rektor och två biträdande rektorer. Vidinspektionstillfället var rektorn ledig från sitt uppdrag och den för grundskolanansvariga biträdande rektorn också förordnad som rektor i rektorsområdet.HelhetsbedömningInspektörerna bedömer att Barnarpsskolan är en i huvudsak väl fungerande skolamed kompetent personal som ger goda möjligheter till lärande. Förskoleklassernaerbjuder en verksamhet som är väl avvägd mellan lek och kunskapsförberedandemoment, i former som engagerar flera sinnen och som är ägnad att hos barnenskapa lust och nyfikenhet. Här finns en god individuell uppföljning av barnens utveckling.I förskoleklassen introduceras utvärdering av verksamheten i enkla formersom utgör en god grund för fortsatt progression när det gäller barns och eleversinflytande i verksamheten. I samlingar och samtal bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete.Samverkan mellan förskoleklassen, årskurs 1 och skolbarnsomsorgen är välutvecklad och personalen tar ett gemensamt ansvar och utnyttjar varandras kompetens.Ett exempel på detta är att barnen redan i förskoleklassen får syssla med teknikoch göra experiment. Verksamheten för eleverna i följande årskurser bygger istort vidare på den goda grund som lagts men i vissa avseenden finns utvecklingsmöjligheteroch brister.Det aktiva värdegrundsarbetet fortsätter genom alla årskurser. Inspektörerna ser ettpositivt förhållningssätt såväl elever sinsemellan som i förhållandet till de vuxna.Atmosfären i klassrummen präglas av arbetsro och en inriktning mot lärande.Ordningsregler finns och när incidenter inträffar blir de föremål för omedelbarainsatser. Den likabehandlingsplan som finns är starkt inriktad på åtgärder och rutinermen behöver kompletteras, bland annat för att det ska stå klart för alla vad somär lagens utgångspunkt i form av rätt till frihet från diskriminering och för att planenska bli ett effektivare verktyg för utvecklingsarbete. Planen bör dessutomgrundas på en aktuell kartläggning av risker i verksamheten. En genomförd kartläggningborde ha visat på det som elever och föräldrar framfört, att busshållplatseroch delar av skolgården skulle behöva mer vuxentillsyn för att ytterligare förebyggaincidenter.Kunskapsresultaten är goda, så långt de kan bedömas av de nationella proven iårskurs 5 och den mätning skolan gjort av läsutvecklingen i årskurs 3 . Enligt intervjuernafinns ännu inte någon tillförlitlig rutin att följa kunskapsutvecklingen isamtliga ämnen, de uppgifter som redovisats i kvalitetsredovisningen är osäkra ochendast grova uppskattningar. Inspektörerna har därmed inget underlag för en merfullständig bedömning. Det är angeläget att uppföljningen systematiseras över tidoch i alla ämnen på ett sådant sätt att rektorn har en samlad bild av elevernas kun-

SKOLVERKET3 (14)skapsutveckling och kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen, på aggregeradnivå för skolan. Detta skulle ge ett underlag för prioriteringar i undervisningenäven i andra ämnen än matematik, svenska och engelska.Skolans kvalitetsarbete har sin tyngdpunkt i ett stort antal arbetsplaner. Det finnsgemensamma arbetsplaner för skolan, men varje arbetslag väljer sedan prioriterademål och gör egna handlingsplaner utifrån dessa. Därigenom blir många delaktiga iarbetet. Intervjuerna bekräftar dock bilden av att det saknas en gemensam processmed utgångspunkt från kursplanemålen som kunde skapa kontinuitet i lärandet iperspektivet F–6. En gemensam vision och färdriktning som består över en längretid efterfrågas av pedagogerna i de olika intervjuerna. Kvalitetsredovisningen för år2007 saknar i huvudsak åtgärder för fortsatt utveckling och blir också en bekräftelsepå den aktuella situationen.Den vid inspektionstillfället förordnade rektorn är enligt inspektörernas bedömningförtrogen med den pedagogiska verksamheten. Skolans medarbetare uttrycker dettai intervjuerna och knyter stora förhoppningar till rektorns förmåga att sätta igångett gemensamt arbete med att formulera över tiden stabila utvecklingsstrategier.Detta bör starta med en förstärkt uppföljning och utvärdering av skolans resultat iförhållande till nationella målSkolan redan uppnått mycket att bygga vidare på. Undervisningen utan timplan harutnyttjats till att förändra innehåll och schemaläggning i riktning mot helhet ochsammanhang och undervisningen tar sin utgångspunkt i strävansmålen.Goda exempel på inflytande i undervisningen finns i årskurserna 4–6, där elevernagenom representanter kan ge synpunkter på stoff och arbetsformer när nya arbetsområdenoch teman introduceras. Eleverna utvärderar också temat, såväl de arbetsformersom prövats som vad man lärt sig. Metodiken börjar i årskurs 4 för att blifullt utvecklad i årskurs 6. Även om det finns exempel på motsvarande inslag i tidigareårskurser bedömer inspektörerna att elevernas inflytande i undervisningen börstärkas i årskurserna som ligger mellan F–1 och 4–6, för att inte kedjan av progressionsom beskrivs i läroplanen ska brytas.Den individuella uppföljningen av elevernas resultat återspeglar en fokusering på detre ämnena svenska, matematik och engelska, liksom elevernas sociala utveckling.Av granskade individuella utvecklingsplaner framgår att de alltför ofta saknade anknytningtill kursplanemål och i stället lyfte fram enstaka moment av beteendekaraktär.Genom tidigare och tydligare anknytning av utvecklingssamtalen till kursplanemålenskulle föräldrarnas möjligheter att stödja elevernas lärande förbättras.Det skulle också öka elevernas egna möjligheter att ta ansvar sitt eget lärande ochatt utöva inflytande på undervisningen.Av dokumentation, intervjuer och besök i klassrummen framgår att skolan arbetarmed att anpassa undervisningen till elevernas förutsättningar och behov, bland annatgenom att aktivt arbeta med flexibla grupperingar. Dock framgick att inte allaelever som är i behov av särskilt stöd får detta då resurserna inte anses vara tillräckliga.

SKOLVERKET4 (14)Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Barnarpskolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernaskunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i års kurs 5 i samtligaämnen (4 kap. § 1 skollagen, 2 kap 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt2.8 i läroplan för det obligatoriska skolväsendet , förskoleklassen och fritidshemmet).- Alla elever i behov av särskilt stöd får inte sådant (4 kap. 1 § andra stycket skollagen).- Elever i behov av studiehandledning på modersmålet får inte sådant (5 kap. 2 §grundskoleförordningen).- Elevens val ges inte i enlighet med förordningen (2 kap. 19-20 §§ grundskoleförordningen).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever).- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningen omkvalitetsredovisning).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Rektors arbete med uppföljning och utvärdering av skolans resultat gentemotnationella mål bör förstärkas.- Skolan bör utveckla kvaliteten på de individuella utvecklingsplanerna.- Skolan bör ägna uppmärksamhet åt att analysera hur strävansmålen ytterligarekan utnyttjas för att styra undervisningen.- Inflytandet bör stärkas för eleverna i årskurserna 2–3. Genomgående bör ocksåmålen för utbildningen ytterligare tydliggöras för eleverna i syfte att främja inflytandet.- Samverkan bör stärkas inom skolan för att skapa sammanhang och progressioni lärandet i de olika årskurserna.- Skolan bör utreda i vilken utsträckning eleverna har behov av att läsa svenskasom andraspråk och i förekommande fall anordna sådan.

SKOLVERKET5 (14)-BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Tabell 1. Nationella ämnesproven i årskurs 52005 2006 2007Andel (%) somminst uppnått resultatetG i svenskaAndel (%) somminst uppnått resultatetG i matematikAndel (%) somminst uppnått resultatetG i engelskaKälla: skolans uppgifter93 93 9380 91 8893 91 90Kommentar:Resultaten på de nationella ämnesproven i matematik, engelska och svenska iårskurs 5 för år 2005 visade att en stor andel elever hade svårigheter att nå målen imatematik. Detta föranledde en satsning i ämnet matematik. Resultaten har därefterförbättrats. Runt 90 procent av eleverna har de senaste två åren nått målen i matematik,svenska och engelska.I årskurs 3 redovisas hur stor andel av eleverna som kan läsa enligt ett s.k. Läsut-

SKOLVERKET6 (14)vecklingsschema nivå 15. År 2007 nådde samtliga elever detta mål.Inga påtagliga skillnader i resultat har noterats mellan pojkar och flickor.I skolans övriga ämnen finns ingen systematiserad och samlad bild över Barnarpsskolanskunskapsresultat, vilket gör att inspektörerna inte kan bedöma detta. I kvalitetsredovisningenför år 2007 redovisas att 77 procent av eleverna nådde målen isamtliga ämnen, men lärarna och rektorn uppger att det är en så osäker uppskattningatt den inte kan läggas till grund för en bedömning.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigtkan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetPå Barnarpsskolan har resultaten vid gjorda uppföljningar i flera fall medfört attundervisningsmetoderna omprövats och utvecklats. Det har till exempel gjorts kraftfullasatsningar på praktisk matematik och skönlitteratur för att förbättra resultaten.Det finns ett fungerande system för utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplanerupprättas för alla elever. Förbättringar bör göras avseendeUppföljning av alla ämnenLärarna ska enligt läroplanen utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera elevernaskunskapsutveckling. Barnarpsskolan följer i sin kvalitetsredovisning främst upp elevernaskunskapsutveckling i ämnena svenska, matematik och engelska. I årskurs 5görs en bedömning om andelen elever som nått målen i övriga ämnen, men denanses vare sig av rektorn eller intervjuade lärare bygga på så tillförlitliga data att denkan ligga till grund för seriösa överväganden. Inspektörerna bedömer att skolanmåste fortsätta att utveckla sin uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaperutifrån kursplanernas krav i samtliga ämnen.Individuell utvecklingsplanAv grundskoleförordningen framgår att läraren vid utvecklingssamtalet skriftligt i enframåtsyftande individuell utvecklingsplan ska sammanfatta vilka insatser som be-

SKOLVERKET7 (14)hövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inomramen för läroplanen och kursplanerna. Vid Barnarpsskolan upprättas individuellautvecklingsplaner vid utvecklingssamtalen. I de individuella utvecklingsplaner inspektörernatagit del av görs dock sällan någon koppling till målen i läroplan ochkursplaner. Målen är ofta inriktade på beteendeaspekter eller enstaka moment avmera trivialt slag. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla kvaliteten på deindividuella utvecklingsplanerna.1.3 BedömningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling,• om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna.Bedömning av området Bedömning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Elevernas kunskaper bedöms bland annat med hjälp av läromedlens diagnoser, denationella ämnesproven och portfolio.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans undervisning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.

SKOLVERKET8 (14)Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Genomförandet av utbildningen bedöms som helhet vara av god kvalitet. Förskolklassensverksamhet är väl avvägd mellan lek och mera kunskapsförberedandemoment. Olika kunskapsformer är företrädda i undervisningen som i årskurs 6 tillstor del präglas av tematiskt arbetssätt med goda möjligheter till inflytande för eleverna.Elevernas inflytande i verksamheten genom olika råd är gott. Samverkanmed närsamhället finns och undervisningen är allsidig och saklig.Förbättringar bör göras när det gäller följande:Läroplan/kursplaner anger inriktningen för undervisningenMål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De anger därmed en önskadkvalitetsutveckling i skolan. I Barnarpsskolan finns ett antal goda exempel påatt strävansmålen styr undervisningen. Dokumentationen, liksom intervjuerna medrektor och lärarna, visade dock att läroplanens strävansmål inte var så välbekantaoch diskuterade hos alla lärare att de kan förväntas fungera som en utgångspunkt,så som läroplanen avser. Inspektörerna bedömer därför att rektorn och lärarna gemensamtbör ägna uppmärksamhet åt att analysera hur strävansmålen ytterligarekan utnyttjas för att styra undervisningen.Inflytande och ansvarstagande för egna lärandetSkolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka kravskolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavarehar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen ochfå välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga attutöva inflytande och ta ansvar. Av intervjuer med elever och lärare på Barnarpskolan,liksom av iakttagelser i samband med klassrumsbesök framgår att det finnsexempel på utvärdering av verksamhet och undervisning redan från förskoleklassenoch årskurs 1. I årskurserna 4–6 ges eleverna gradvis ökande möjligheter att, i vartfall genom representanter, påverka innehåll och arbetssätt i teman redan i inledningsskedetav dessa. Även här görs utvärderingar. I årskurserna 2–3 uppfattadeinspektörerna inte att man på samma tydliga sätt byggde vidare på den grund somlagts när det gäller inflytande för eleverna. Genomgående bör också kursplanemålenytterligare tydliggöras för att främja inflytandet.Samverkan inom skolanLäraren ska enligt läroplanen samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen.Trots en rad exempel på god samverkan i olika andra avseenden noteradeinspektörerna i dokumentationen och vid intervjuerna med lärare och rektoratt arbetslagen inte tillräckligt analyserat och samordnat undervisningen utifrån engemensam utgångspunkt i kursplanemålen, i syfte att skapa ett samband och progressiongenom årskurserna. Inspektörerna bedömer att en sådan process börgenomföras på skolan.

SKOLVERKET9 (14)1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid upprättas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att anpassningen av verksamheten till elevernas behov somhelhet håller god kvalitet. En tidig och noggrann identifikation av barn och elever ibehov av särskilt stöd är säkerställd genom individuell uppföljning redan från detatt barnen lämnar förskolan. Personal med god specialpedagogisk kompetens ochstor erfarenhet finns på skolan och dessa kan verka genom såväl individuellt riktadeinsatser som genom handledning och stöd till andra lärare. De samlade behoven ärföremål för regelbunden uppföljning av rektor och elevvårdsteam. Insatserna föreleverna präglas av stor flexibilitet och individuell anpassning. Åtgärdsprogrammenär av god kvalitet.Brister föreligger inom följande område:Elever i behov av särskilt stödI skollagen föreskrivs att särskilt stöd ska ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.I intervjuer med lärare och rektorn framför dessa att alla elever som harbehov av stöd inte får sådant, då de anser att det saknas resurser.Enligt grundskoleförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmålom eleven behöver det. Vid intervjuer med lärare och rektor framkom att en elevsom är i behov av stöd genom studiehandledning på modersmålet inte får det. Inspektörernabedömer att dessa två beskrivna brister måste avhjälpas.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,

SKOLVERKET10 (14)• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med bestämmelsernaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Barnarpsskolan utgör en trygg miljö. Ett aktivt värdegrundsarbete i flera formerskapar förutsättningar för arbetsro och kunskapsinhämtande. Skolans medarbetareingriper vid behov och tar initiativ till konfliktlösning av sådant slag som också fåren förebyggande karaktär. Det framfördes av elever och föräldrar att busshållplatseroch delar av skolgården tidvis skulle behöva mer vuxentillsyn för att förebygga incidenter.Inspektörerna bedömer att en brist föreligger på följande punkt:LikabehandlingsplanenFrån och med den 1 april 2006 råder ett utryckligt förbud mot diskriminering ochannan kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagens ändamål är attfrämja barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion ellerannan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga ochförhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig attbedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till attdet upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I planen ska åtgärderredovisas och den ska följas upp varje år.På Barnarpsskolan finns en likabehandlingsplan som enligt kvalitetsredovisning2007 togs fram under år 2006. Planen beskriver utförligt rutiner för åtgärder i olikasituationer liksom det omfattande värdegrundsarbete som stadigvarande bedrivs påskolan. Det står i planen att kartläggning ska göras årligen. Ingen sådan redovisasför år 2007. Därmed saknas också konkreta förebyggande åtgärder som kunde varaen följd av en sådan kartläggning och nulägesanalys. I planen omnämns inte de diskrimineringsgrundersom lagen omfattar och definitioner saknas av väsentliga begreppsom diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Fenomenet attvuxen kan kränka elev berörs inte tydligt i planen.Inspektörerna bedömer att planen måste förbättras.

SKOLVERKET11 (14)3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektorns och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolansuppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.Bedömning av området Tillgång till utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Barnarpsskolan ger i huvudsak tillgång till utbildning enligt författningarna.Inspektörerna bedömer dock att det föreligger brister på följande punkt:ValmöjligheterI timplanen för grundskolan anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningensyftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen.Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med målen iden kursplan eller de kursplaner som regeringen fastställt för det ämne eller de ämnensom utgör elevens val. På Barnarpsskolan förekommer elevens val med ettinnehåll som är förenligt med författningen endast i årskurs 6. Inspektörerna bedömeratt elever även i tidigare årskurser ska erbjudas elevens val.Garanterad undervisningstidUndervisning i svenska som andraspråk ska om det behövs anordnas för eleversom har annat språk än svenska som sitt modersmål. På Barnarpsskolan läser 23elever svenska som andraspråk i blandade grupper under 1 tim/vecka som kom-

SKOLVERKET12 (14)plement och stöd till ordinarie undervisning i svenska. Läraren saknar utbildning isvenska som andraspråk. Inspektörerna bedömer att skolan bör utreda i vilken utsträckningeleverna har behov av att läsa svenska som andraspråk och i förekommandefall anordna sådan.3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektorn genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utveckling och kompetensutveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver och befintlig kompetens nyttjas flexibelt. Den kompetensutveckling somsker är grundad på skolans behov. Rektorn har genom erfarenhet och utbildningförvärvat pedagogisk insikt, samt insikt i lagar och förordningar som gäller för skolområdet.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektorn som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET13 (14)Motivering:Den vid inspektionstillfället tjänstgörande rektorn bedöms av samtliga intervjuadevara väl förtrogen med skolans verksamhet. Lärarna uttalar samfällt tillförsikt närdet gäller rektorns förmåga att fungera som pedagogisk ledare och skapa nödvändigstruktur i utvecklingsarbetet. Verksamheten är i en rad avseenden klart inriktad motde nationella målen enligt läroplanen, vilket framgår av kvalitetsredovisningen redanför 2006.Inspektörerna har funnit ett område för förbättring:Rektorns ansvar för uppföljning av skolans resultatSom pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorndet övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå denationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för attskolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och tillmålen i skolplanen och den lokala arbetsplanen.Kvalitetsredovisningen för år 2007 saknade till stor del den omfattande uppföljningoch de utvärderande resonemang som fanns år 2006. Uppföljning av elevernas samladekunskapsresultat på skolnivå saknades båda åren, utom för ämnena matematik,svenska och engelska. Den uppgift om måluppfyllelse i samtliga ämnen som återgavsvar inte tillräckligt grundad på ämnesspecifika uppföljningar för att kunna betraktassom tillförlitlig.Inspektörerna bedömer därför att uppföljningen av skolans resultat måste förbättras.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolan bedriver ett kontinuerligt utvecklingsarbete som redovisas i en kvalitetsredovisning.Det finns för skolan som helhet och varje arbetslag arbetsplaner ochhandlingsplaner inom ett stort antal områden. Det framgår av ett antal exempel att

SKOLVERKET14 (14)de olika arbetslagen med utgångspunkt från det tidigare läsårets resultat prioriteratnya mål, omvärderat metoder, och kommit fram till nya åtgärder för att nå bättremåluppfyllelse. Tyngdpunkten i arbetet förefaller att ligga på respektive arbetslag.Ingen samlad och tydlig bild för skolan som helhet har redovisats.Inspektörerna bedömer att det finns ett område som måste förbättras:KvalitetsredovisningKvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning denationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilkaåtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidtaför ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar,arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Barnarpskolanskvalitetsredovisning för år 2007 saknade i huvudsak redogörelser förvilka åtgärder skolan avsåg att vidta för att öka måluppfyllelsen. Inspektörerna bedömerdärför att kvalitetsredovisningen måste förbättras.2008-06-11Roger NiklewskiBirgitta Henecke

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunBrodalskolanDnr 53-2007:3295FörskoleklassUtbildningsinspektion i BrodalskolanGrundskola årskurserna 1–6InledningSkolverket har granskat verksamheten i Jönköpings kommun och besökt Brodalskolanden 10–12 mars 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varitansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochBrodalskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annaninformation om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.På Brodalskolan intervjuades skolledningen, representanter för elever, lärare, övrigpersonal och föräldrar. Inspektörerna besökte även lektioner i förskoleklassen och isamtliga årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokumentsom finns i rektorsområdet utgör underlag för bedömningen.Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter irapporten.BrodalskolanBeskrivning av BrodalskolanAntal eleverFörskoleklass 26Grundskola 134Källa: Skolans egna uppgifter

SKOLVERKET2 (13)Brodalskolan ligger 10 kilometer söder om Jönköpings centrum. Upptagningsområdethar blandad bebyggelse med såväl småhus som flerfamiljshus. Brodalens tidigareprägel av industrisamhälle är stadd i förändring, med framväxt av nya företag.Under senare år har andelen elever med annat modersmål än svenska ökat, avgrundskolans 134 elever har nu 18 annat modersmål än svenska.Förskoleverksamhet med 115 barn och skolbarnsomsorg med tre avdelningar ingårockså i rektorsområdet. Dessa verksamheter bedöms ur ett kommunövergripandeperspektiv i separata rapporter.Skolan ingår i försöksverksamhet med lokal styrelse.Undervisningen är organiserad i fyra arbetslag, F–1, årskurs 2, årskurs 3-4 ochårskurs 5–6.Skolledningen består av en rektor och en biträdande rektor.HelhetsbedömningInspektörernas bedömer att Brodalskolan erbjuder en utbildning av god kvalitetoch att rektorn tar ansvar för att utveckla verksamheten mot de nationella målen.Rektorn är enligt lärarna drivande i utvecklingsarbetet, vilket innebär att metoderomprövas och förändras med behoven. Föräldrarna anser att rektorn visat storförmåga att marknadsföra skolan på ett positivt sätt, såväl externt som internt, ochatt Brodalskolan därigenom fått ett gott rykte i bygden.Värdegrundsarbetet har en starkt framträdande plats och bedrivs i former som ärägnade att skapa god sammanhållning på skolan och förebygga alla former avkränkningar. Enligt samtliga intervjuade är Brodalskolan en trygg skola. På någrapunkter behöver skolans likabehandlingsplan förbättras. Konkreta årliga förebyggandeinsatser bör tillföras i framtiden och vuxenperspektivet behöver tydliggöras.Skolans resultat i de nationella ämnesproven visar att de flesta eleverna når målen iårskurs 5 i svenska, matematik och engelska. Det har framgått att de elever somriskerar att inte göra detta ges stöd, vilket i de flesta fall också blir framgångsrikt.Anpassningen av undervisningen till elevernas behov är liksom det särskilda stödetflexibelt och av god kvalitet. Då resurspedagoger arbetar vid sidan av klasslärarna ide förhållandevis små undervisningsgrupperna möjliggörs en hög grad av individualiseringav undervisningen. Undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskapär inte schemalagt. Här krävs därför en komplettering så att eleverna kan nå målen iårskurs 5. Även när det gäller elevens val föreligger en brist som måste åtgärdas. Iövriga ämnen har inspektörerna sett goda exempel på bredd och variation när detgäller att ge utrymme åt olika kunskapsformer. Bedömningen är ändå att det finnsutrymme att öka variationen. Inspektörerna ser också ett behov av att ökat utrymmeges för elevernas aktiva påverkan på stoff och arbetsformer, till exempel i sambandmed tematiskt arbete. Större gemensamma satsningar görs på skolan när detgäller läsning och utomhuspedagogik. Medarbetares olika kompetens tas tillvara påett bra sätt, till exempel när det gäller ämnet teknik.I skolans dokumentation finns ett sammanfattande procenttal för vilken andel sombedömes nå målen i årskurs 5 i samtliga ämnen. Även om lärarna gjort ett seriöst

SKOLVERKET3 (13)försök att göra denna bedömning så korrekt som möjligt borde den för att varatillförlitlig grundas på mera systematiskt och kontinuerligt framtaget underlag änvad som nu är fallet. Inspektörerna anser därför att den fortlöpande uppföljningenoch utvärderingen av elevernas kunskaper bör utvecklas så att de kommer att omfattaockså andra ämnen än svenska, matematik och engelska. Den bearbetning avkursplanemålen i samtliga ämnen som tidigare gjorts på skolan bör kunna vara ettstöd för en bredare kunskapsuppföljning. Den bör också vara användbar i utvecklingssamtaloch för att tydligare än nu knyta individuella utvecklingsplaner till kursplanemålen.Skolan har en hög ambition när det gäller att ta vara på innehållet i deindividuella utvecklingsplanerna.Kursplanemålen skulle kunna möjliggöra en breddningav de individuella planeringarna i en enklare form än det material som nu användsi bland annat svenska.Kvalitetsarbetet är förankrat bland lärarna och på skolan som helhet. Kvalitetsredovisningenbör enligt inspektörernas bedömning bli tydligare i analysen när detgäller samband mellan bedömd måluppfyllelse, förslag på åtgärder kommande läsåroch förväntat resultat av dessa. Också i detta sammanhang kan kursplanemålenutgöra en viktig grund för arbetet. De kan dessutom bidra till att göra processenmer konkret och begriplig för elever och föräldrar som ska vara delaktiga såväl närdet gäller arbetsplan som kvalitetsredovisning.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Brodalskolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernaskunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i års kurs 5 i samtligaämnen (4 kap. § 1 skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt2.8 i läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).- Eleverna får inte undervisning i hem- och konsumentkunskap så att de kan nåmålen i årskurs 5. (2 kap 6 § grundskoleförordningen).- Elevens val ges inte i enlighet med förordningen (2 kap. 19–20 §§ grundskoleförordningen).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Elevinflytandet bör förbättras.- Kvalitetsredovisningen bör förbättras genom att kopplingen mellan bedömningaroch åtgärder beskrivs tydligare.- Likabehandlingsplanen bör förbättras så att vuxenperspektivet framkommeroch att planerade åtgärder kommande verksamhetsår tydligare redovisas.

SKOLVERKET4 (13)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Tabell 1. Nationella ämnesproven i årskurs 52005 2006 2007 )Andel (%) som minstnått målen i svenskaAndel (%) som minstuppnått målen i matematikAndel (%) som minstuppnått målen i engelskaKälla: skolans uppgifter69 93 8269 81 8277 81 78Kommentar:Resultaten på de nationella ämnesproven i matematik, engelska och svenska iårskurs 5 för år 2005 visade att en stor andel elever hade svårigheter att nå målen imatematik och svenska. Resultaten har i dessa ämnen förbättrats under åren 2006och 2007. I ämnet engelska ligger andelen som når målen stadigt runt 80 procent.Det förhållandevis låga antalet elever i årskursen, mellan 23 och 31 elever, gör pro-

SKOLVERKET5 (13)centuella redovisningar vanskliga att lägga till grund för generell bedömning. Deelever som enligt proven inte når målen blir föremål för stödinsatser och får möjlighetatt göra dem i årskurs 6 också, varvid så gott som samtliga lyckas.I årskurs 3 redovisas hur stor andel av eleverna som kan läsa enligt ett s.k. Läsutvecklingsschemanivå 15. År 2007 nådde 83 procent av eleverna detta mål.I skolans övriga ämnen finns ingen systematiserad och samlad bild över Brodalsskolanskunskapsresultat, vilket gör att inspektörerna inte kan bedöma detta. I kvalitetsredovisningenför år 2007 redovisas att 77 procent nådde målen i alla ämnen. Siffranbygger på uppskattningar av lärarna vid ett tillfälle och måste bedömas som förhållandevisosäker.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoderständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:På Brodalskolan har resultaten vid gjorda uppföljningar i flera fall medfört att undervisningsmetodernaomprövats och utvecklats. För att förbättra måluppfyllelsen iämnet svenska har det i skolan gjorts en satsning på läsning, där även skolbiblioteketär på väg att få en viktig roll. Idrott och matematik är ämnen där utvecklingsinsatserockså gjorts. Det finns fungerande system för utvecklingssamtal och individuellautvecklingsplaner upprättas. Förbättringar bör göras avseendeUppföljning av alla ämnenLärarna skall enligt läroplanen utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera elevernaskunskapsutveckling. På Brodalskolan följer lärarna systematiskt främst upp elevernaskunskapsutveckling i ämnena svenska, matematik och engelska. I årskurs 5görs en bedömning av andelen elever som nått målen i övriga ämnen. Av intervjuer-

SKOLVERKET6 (13)na med lärare och skolledning framgår att underlaget för denna bedömning inte ialla ämnen kan anses vara tillräckligt stabilt. Inspektörerna bedömer att skolan börfortsätta att utveckla sin uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållandetill de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen.1.3 BedömningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning,• om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna.Bedömning av området Bedömning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Det har inte framkommit annat än att lärarna gör en allsidig bedömning av elevernaskunskaper. Tills sin hjälp har lärarna de nationella ämnesproven, portfolio ochett särskilt hjälpmedel i form av stegblad, där elevernas kunskapsutveckling i svenska,engelska och matematik kan följas, liksom den sociala utvecklingen.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,

SKOLVERKET7 (13)• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Genomförandet av utbildningen bedöms som helhet vara av god kvalitet. Förskoleklassensverksamhet har bra balans mellan lek och kunskapsförberedande moment.Kursplanerna och läroplanen används medvetet för att styra verksamheten.Olika kunskapsformer är företrädda. En satsning på utomhuspedagogik har inlettsi syfte att öka variationen i undervisningen och för att bättre tillgodose olika lärstilar.Elevernas ansvarstagande för det egna lärandet utvecklas genom tidig introduktionav veckoarbetsschema. Elevinflytande förekommer i olika former. Åldersblandadefaddergrupper ges ibland självständiga uppgifter, lärarna ger ibland elevernamöjlighet att påverka stoff och arbetsformer inför nya teman eller arbetsområden.Elevutvärderingar av olika slag genomförs. Samverkan med närsamhället finns ochundervisningen är allsidig och saklig. Förbättring bör göras när det gäller:Inflytande och ansvarstagande för egna lärandetEnligt läroplanen ska läraren se till att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökarmed stigande ålder och mognad. Rektorn har ett särskilt ansvar för att skolans arbetsformerutvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. Som beskrivits förekommerdet att elever till exempel ges möjlighet att utöva inflytande på val av stoffoch arbetsformer, men i intervjuerna med elever och lärare framkommer förhållandevisfå exempel på att så sker, även om eleverna upplever att lärarna rent allmäntär lyhörda för deras synpunkter. Inspektörerna bedömer att elevinflytandet börökas i detta avseende.I varje klass eller undervisningsgrupp skall eleverna ges tillfälle att tillsammans medläraren behandla frågor som är av gemensamt intresse för eleverna. Den närmareutformningen skall anges i arbetsplanen. På Brodalskolan är barns och elevers möjlighetatt ha ett reellt inflytande ett prioriterat mål enligt arbetsplanen för läsåret2007/2008. I arbetsplanen beskrivs en rad frågor som skall behandlas i bland annatelevråd och klassråd. Enligt vad som framkom vid intervjuer med elever och lärarefungerar beskrivna klassråd i huvudsak som avsett. I en klass förekom inga regelbundnasamrådstillfällen. Inspektörerna bedömer att elevinflytandet bör förbättrasså att samtliga elever ges tillfälle att behandla frågor av gemensamt intresse.

SKOLVERKET8 (13)1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att anpassningen av verksamheten till elevernas behov är avgod kvalitet. Tidig identifikation av elever i behov av särskilt stöd är säkerställd genominformationsutbyte och samverkan mellan förskola, förskoleklass och årskurs1. En flexibel anpassning av undervisningen sker sedan i samtliga årskurser, såvälnär det gäller val av stoff och läromedel som gruppindelningar och individuellainsatser. I arbetslagen finns resurslärare som bidrar till att undervisningen kan individualiseras,också för dem som tidigt blir klara med gemensamma uppgifter. Skoldagenär delvis flexibel på så sätt att eleverna i årskurs 5 och 6 kan börja tidigareoch/eller sluta senare. Detta öppnar också för extra stöd. Enligt samstämmiga intervjueromfördelar rektorn vid behov resurser inom skolan så att elever i behov avsärskilt stöd garanteras sådant. Åtgärdsprogram av god kvalitet upprättas vid behov,utifrån en samlad bedömning av elevens förutsättningar, med aktivt deltagande avföräldrar och elever.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,

SKOLVERKET9 (13)• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarnaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Brodalskolan utgör en trygg miljö. I skolan bedrivs ett aktivt förebyggande värdegrundsarbetei en rad former. Ett faddergruppsystem innebär att elever från förskoleklasstill och med årskurs 6 regelbundet genomför samarbetsövningar, värderingsövningaroch temaarbeten, vilket är ägnat att skapa trygga sociala relationer och enkänsla av samhörighet. Vuxna finns tillgängliga på platser som enligt erfarenhetutgör problematiska miljöer, till exempel idrottshallens omklädningsrum. Extra personalfinns på skolgården. Ett trygghetsteam med bred sammansättning ur olikapersonalkategorier arbetar under rektorns ledning förebyggande med hjälp av kamratstödjare.I fall av konflikt eller kränkning ingriper vuxna omedelbart. Ordningsreglernaär väl kända och har utarbetats under medverkan av elever och föräldrar.Studiemiljön är inriktad på lärande. I följande avseende bedömer inspektörernadock att det föreligger ett behov av förbättring:LikabehandlingsplanenFrån och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering ochannan kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagens ändamål är attfrämja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion ellerannan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga ochförhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig attbedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till attdet upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I planen skall åtgärderredovisas och den ska följas upp varje år.Brodalskolans likabehandlingsplan är i huvudsak av god kvalitet och innehåller rikligtbakgrundsmaterial samt ett flertal bilagor som beskriver ett väl strukturerat arbeteför att bland annat välja kamratstödjare, hålla kontakt med hemmen när detgäller trivselregler, och genomföra regelbundna trivselenkäter. Rutiner för ingripandenfinns och rektors ansvar lyfts fram. Planen antogs i början av läsåret 06/07, ikvalitetsredovisning för år 2007 inleddes utvärderingen av den. En mera omfattandeutvärdering blev sedan klar i början på hösten 2007, varefter likabehandlingsplanenreviderades i september. På skolan pågår en rad förebyggande insatser, vilka i sig ärägnade att identifiera tänkbara uppdykande problem. Inspektörerna bedömer ändåatt likabehandlingsplanen bör förbättras så åtgärder som skolan planerar att genom-

SKOLVERKET10 (13)föra under året tydligare redovisas. Dessa insatser bör kopplas till de behov somframkommit vid kartläggningen. Detta skulle bättre överensstämma med lagen.Dessutom bör vuxenperspektivet explicit beröras, vilket nu inte är fallet.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektorns och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.Bedömning av området Tillgång till utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Brodalskolan erbjuder i huvudsak tillgång till utbildning enligt författningarna. Inspektörernabedömer dock att det föreligger brister i följande avseenden:ValmöjligheterI timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar tillatt fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningenska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med målen i den kursplan ellerde kursplaner som regeringen fastställt för det ämne eller de ämnen som utgör elevensval.På Brodalskolan förekommer inte i någon årskurs elevens val med ett innehåll somär förenligt med författningen. Då inspektörerna i intervjuerna på Brodalskolan

SKOLVERKET11 (13)frågar skolledningen och lärarna om elevens val beskriver de olika pass som antingenerbjuder möjlighet att göra klart uppgifter som inte hunnits med, arbeta meduppgifter de väljer själva eller delta i fysisk aktivitet inom ramen för skolans satsningpå sådan. Inspektörerna bedömer att eleverna måste erbjudas elevens val.Garanterad undervisningstidAv intervjuerna med elever, lärare och skolledning framkommer att det på Brodalskolaninte förekommer undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap,även om vissa moment kan uppträda inom ramen för andra ämnen.Inspektörerna bedömer att undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskapmåste anordnas så att eleverna kan nå målen i årskurs 5.3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver. Den kompetensutveckling sker som är grundad på skolans behov. Internkompetens utnyttjas flexibelt inom till exempel musik och teknik. Rektor har genomerfarenhet och utbildning förvärvat pedagogisk insikt, samt insikt i lagar ochförordningar som gäller för skolområdet. Av intervjuerna framgår att läroplansmålenär väl kända och styrande för verksamheten.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektorn som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,

SKOLVERKET12 (13)• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Av intervjuerna med föräldrar, elever och lärare framgår att rektorn är förtrogenmed det dagliga arbetet. Lärarna uppfattar rektorn som drivande i skolans utvecklingsarbeteoch beskriver en stark ambition att pröva nya metoder. Föräldrarna anseratt rektorns förmåga att lyfta fram skolan i offentligheten och att ordna uppskattadearrangemang har gett skolan ett mycket gott anseende i bygden.Dock måste rektorns ansvarstagande för uppföljning och utvärdering av skolansresultat i förhållande till de nationella målen förbättras.Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultatEnligt läroplanen ansvarar rektorn för att skolans resultat följs upp och utvärderas iförhållande till de nationella målen (Lpo 94 avsnitt 2.8). Som framgår av avsnitt 1.2följs inte elevernas kunskapsutveckling upp i samtliga ämnen. Det medför att skolaninte heller har en samlad bild av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationellamålen för årskurs 5. Rektorn arbetar för att verksamheten inriktas på att nåde nationella målen och för att utveckla utbildningen. Dock måste uppföljning ochutvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen iårskurs 5 förbättras.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET13 (13)Motivering:På skolan bedrivs ett kontinuerligt utvecklingsarbete som redovisas i en kvalitetsredovisning.Därutöver finns arbetsplaner som beskriver hur personalen ska arbetaför att nå fyra mål som prioriterats inför läsåret 2007/2008. I intervjuerna framkommeratt skolutvecklingsgruppen har en central roll i utvecklingsarbetet. Elevernaoch representanter för vårdnadshavarna är involverade, om än i begränsad omfattning.Det framgår av ett antal exempel att årliga utvärderingar som gjorts tidigareföranlett olika satsningar i form av bland annat metodutveckling för att förbättramåluppfyllelsen. Detta talar för att processen fungerar. Varje arbetslag skriver enkvalitetsredovisning som ligger till grund för den sammanställning rektorn gör.Inspektörerna har funnit ett förbättringsområde:KvalitetsredovisningenKvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationellamålen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärderkommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta förökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar,arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. En jämförelsemellan Brodalskolans kvalitetsredovisning för år 2006 och år 2007 antyder en utvecklingi riktning mot en mer ytlig redovisning av faktiska åtgärder och mindre avförsök till analys av vilket resultat de var för sig har medfört eller kan förväntasmedföra i form av bättre måluppfyllelse. Detta kan på sikt underminera grundenför utvecklingsarbetet. På Brodalskolan har läroplanens strävansmål en framträdandeposition, vilket är bra. Däremot har kursplanemålen kommit att hamna i bakgrunden,trots att det på skolan tidigare har bedrivits ett aktivt arbete kring dem.Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen kan förbättras genom att måluppfyllelseni förhållande till de nationella målen får ett större utrymme i kommandekvalitetsredovisningar.2008-06-11Roger NiklewskiHelena Olivestam Torold

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunFlahultsskolanDnr 53-2007:3295Utbildningsinspektion i FlahultsskolanGrundskola årskurserna 7–9InledningSkolverket har granskat verksamheten i och besökt Flahultsskolan den 19–20 februari2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochFlahultsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annaninformation om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Flahultsskolan intervjuades rektorn och företrädare för pedagoger, elevvårdspersonal,elever och föräldrar. Inspektörerna besökte även lektioner i samtliga årskurser.Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolanutgör underlag för bedömningen.FlahultsskolanBeskrivning av skolanAntal eleverGrundskola 427Källa: Skolans uppgifterFlahultsskolan är en 7–9 skola med 427 elever. Skolan är belägen i Norrahammar iden södra delen av Jönköpings kommun, cirka en mil utanför stadskärnan. Till skolananländer i årskurs 7 elever från fyra olika F–6 skolor, Brodal, Månsarp, Slättenoch Taberg.

SKOLVERKET2 (20)Skolans arbetslag är organiserade årskursvis, dvs. en grupp lärare tar emot en gruppelever i årskurs 7 och följer dem sedan till årskurs 9. En lagledare för vart och ett avde tre arbetslagen bildar tillsammans med rektorn och biträdande rektorn skolansledningsgrupp.I rektorsområdet ingår även en förskola och en öppen förskola/familjecentral, somleds av den biträdande rektorn. Denna verksamhet granskas på en kommunövergripandenivå och bedömningarna redovisas i en separat rapport.Flahultsskolan byggdes 1967 och har en planlösning som i viss mån begränsar möjligheternatill utveckling av den pedagogiska verksamheten. Lokalerna är dessutomslitna och utdömda av arbetsmiljöverket. En totalrenovering ska enligt kommunensplaner vara genomförd hösten 2009.Skolan ingår i försöksverksamheten med utbildning utan timplan i grundskolan ochförsöksverksamheten med lokala styrelser inom grundskolan.HelhetsbedömningFlahultsskolan har under den senaste femårsperioden påtagligt förändrat karaktär ipositiv riktning, enligt intervjuade skolledare och pedagoger samt föräldrar somhaft barn på skolan tidigare. Skolan har enligt deras beskrivningar tidigare kännetecknatsav bristande arbetsro, frekventa kränkningar elever emellan och låga studieresultat.I lokalpressen har skolan pekats ut som en av kommunens ”sämsta”.Skolans nuvarande rektor, som tillträdde för fem år sedan, har i sin utvecklingsstrategivalt att i första hand prioritera ett arbetsklimat som präglas av trygghet ochomsorg om den enskilde eleven, nolltolerans mot kränkningar liksom en studiemiljösom präglas av ordning och reda, med en tydlig struktur i undervisningen ochdistinkta krav på ansvarstagande från elevernas sida. Rektorns utvecklingssträvandenhar även inneburit att pedagogerna ålagts krav på ökad måluppfyllelse och fått iuppgift att reflektera över åtgärder som kan leda till förbättrade kunskapsresultat.Som en följd av detta har framför allt en rad organisatoriska förändringar skett. Tilldessa hör bland annat skapandet av horisontella eller årskursbaserade arbetslag,schemalagd läxläsning, blockläsning av natur- och samhällsorienterande ämnen,specialpedagogisk kompetens i varje arbetslag och små undervisningsgrupper i fleraämnen, vilket bland annat möjliggjort utvidgade individanpassade stödinsatser inomundervisningsgruppens ram.Inspektörerna kunde vid besöket iaktta ett i huvudsak gott förhållande mellan personaloch elever, där en betydande social omsorg om eleverna som regel framträdde.I stort sett alla elever inspektörerna talade med uppgav att de trivdes på skolan.En god arbetsro och fokus på lärande kännetecknade vidare de flesta av de lektionerinspektörerna besökte, även om enskilda undantag som präglades av motsatsenkunde noteras. Skolledningen var dock medveten om förhållandena och om attkontinuerliga insatser krävs för att upprätthålla ett konstruktivt studieklimat.De lektioner som inspektörerna besökte gav i de flesta fall exempel på en av lärarenväl strukturerad ämnesundervisning med bas i läromedlen och en faktaorienteradförmedlingspedagogik. Däremot gavs inte något exempel på att eleverna fick möjlighetatt problematisera eller analysera, självständigt utforska och kritiskt granska

SKOLVERKET3 (20)fakta och förhållanden, träna sig att nå fram till och argumentera för egna ställningstaganden.För inspektörerna framstod det som tveksamt, utifrån lektionsbesökoch intervjuer, om skolan tog fasta på och i sin undervisning skapade en godbalans mellan de olika kunskapsformer som läroplanen värnar om. Elevernas inflytandeöver undervisningens innehåll, arbetssätt och arbetsformer framstod vidaresom marginellt och tog sig främst uttryck i val av ordning för genomförande avgivna arbetsuppgifter och val av redovisningsform. I intervjuerna med elevernaframträdde detta som en mer generellt giltig bild. Elevernas medverkan i planeringoch utvärdering av verksamheten var begränsad. Deras kännedom om de nationellamålen för utbildningen var dessutom låg, något som är en given förutsättning förderas möjligheter till inflytande. Däremot var eleverna väl medvetna om lokalt gällandebetygskriterier, något som de redan konfronteras med i årskurs 7, trots attbetyg enligt grundskoleförordningen först ska sättas i årskurs 8. Enligt intervjuernaförekom viss ämnesövergripande undervisning i syfte att skapa helhet och sammanhangi elevernas lärande, om än relativt sparsamt. Konkreta planer finns emellertidpå att utöka de tematiska inslagen då skolans lokaler byggts om och de lokalmässigaförutsättningarna förbättrats.Utifrån den nationella betygsstatistiken kan konstateras att Flahultsskolans resultatår 2007 är i nivå eller strax över genomsnittet för Jönköpings kommun och i stortsett i nivå med riksgenomsnittet. Över tid har det genomsnittliga meritvärdet i elevernasslutbetyg och andelen med behörighet till gymnasieskolan successivt ökat.Den senare utvecklingen tycks emellertid ha skett på bekostnad av andelen elevermed fullständiga slutbetyg, en andel som istället minskat över tid. Det gäller i synnerhetpojkarna. I slutbetyget år 2007 saknade mer än var tredje pojke betyg i etteller flera ämnen. Pedagogerna förklarar det med en låg studiemotivation hos pojkarna,något som i sin tur beskrivs som en följd av en bruksmentalitet och faktiskamöjligheter att få arbete i närsamhället utan längre studier. Skolan kan emellertidinte kapitulera för sådana faktorer, utan har istället till uppgift att utmana elevernasföreställningar och att sträva efter att utvidga deras framtida möjligheter. En annanförklaring till en ökad andel elever med ofullständiga betyg är, enligt intervju medelevvårdsteamet, att skolan i sina stödinsatser tydligt prioriterat de tre behörighetsgivandeämnena, engelska, matematik och svenska. Åtgärdsprogrammen är utöversociala stödinsatser genomgående begränsade till att omfatta dessa tre ämnen. Isammanhanget finns anledning att framhålla det mönster som framträder i de individuellautvecklingsplaner och åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av, nämligenatt de i första hand utpekar elevens, och i vissa fall föräldrarnas, ansvar förelevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Det finns härvidlag anledning att istörre utsträckning förtydliga skolans ansvar och möjliga stödinsatser.De olika arbetslagen har tilldelats ett betydande ansvar för utveckling av den dagligapedagogiska verksamheten, framför allt avseende kunskapsuppdraget. Enligt inspektörernasbedömning bör rektorn framöver ta ett ökat ansvar för att verksamheteni sin helhet utvecklas i enlighet med de nationella målen och tillse att strävansmålenbildar utgångspunkt för undervisningens inriktning. Ett mer systematisktkvalitetsarbete behöver likaså utvecklas, som tar sin utgångspunkt i de nationellamålen och som utifrån en analys av resultaten anger åtgärder för utveckling i enlighetmed dessa mål.

SKOLVERKET4 (20)Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare har inte medverkat vid utarbetandetav skolans ordningsregler (6 kap. 8 b § grundskoleförordningen).- Skolan vidtar disciplinära åtgärder som inte är förenliga med författningarna(6 kap. 9 och 10 §§ grundskoleförordningen).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever, 2 § förordning om barns och elevers deltagande i arbetet meden likabehandlingsplan).- Skolan har lokalt konkretiserade betygskriterier som inte enbart utgår från dekunskaper som enligt kursplanerna krävs för respektive betyg (7 kap. 8 § grundskoleförordningen).- Betyg sätts inte i alla ämnen i slutet av varje termin i årskurs 8 i ämnen och ämnesblocksom inte har avslutats (7 kap. 4, 7 och 12 §§ grundskoleförordningen).- Eleverna erbjuds inte språkval i enlighet med grundskoleförordningen (2 kap. 17§ grundskoleförordningen).- Skolan saknar en arbetsplan som anger hur de nationella målen ska nås och somutarbetats under medverkan av representanter för eleverna och deras vårdnadshavare(2 kap. 23 § grundskoleförordningen).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningenom kvalitetsredovisning).- Eleverna medverkar inte och elevernas vårdnadshavare ges inte möjlighet attdelta i arbetet med kvalitetsredovisningen (4 § förordningen om kvalitetsredovisning).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Kunskapsresultaten bör i högre grad ligga till grund för en utvärdering och utvecklingav de undervisningsmetoder som tillämpas. Inte minst bör skolan analyseraskillnaderna i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor och vidta åtgärderför ökad måluppfyllelse.- Utvecklingssamtalen bör utvecklas så att informationen om elevens kunskapsutvecklingdels regelbundet omfattar alla ämnen, dels relateras till läroplanensoch kursplanernas mål. Även de individuella utvecklingsplanerna bör utvecklasså att individuella mål och insatser relateras till de nationella målen för utbildningen.

SKOLVERKET5 (20)- Läroplanens och kursplanernas strävansmål bör i högre utsträckning ange inriktningenför undervisningens inriktning och variationen i arbetssätt bör öka såatt utrymme ges för olika kunskapsformer.- Skolan bör utveckla elevernas inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningensinnehåll. Eleverna bör få ökade möjligheter att delta i planeringoch utvärdering av den pedagogiska verksamheten och utveckla sin förmåga attarbeta i demokratiska former. Att målen för utbildningen klargörs för elevernaär en viktig förutsättning för deras möjligheter till inflytande.- Rektorn bör tillse att alla elever i behov av särskilt stöd får sina behov tillgodoseddaoch att åtgärdsprogram upprättas oavsett i vilket ämne stödbehovenfinns.- Skolans personal bör ges möjlighet till fördjupade insikter i nationella riktlinjeroch föreskrifter för utbildningen.- Rektorn bör i det pedagogiska utvecklingsarbetet starkare markera det nationellauppdraget så att detta utgör utgångspunkten för arbetet på skolan.

SKOLVERKET6 (20)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Tabell 1: Resultatmått för elever i årskurs 9 i Flahultsskolan, Jönköpings kommun respektiveriket.Skolan Kommunen Riket2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007Meritvärde 198,8 203,3 206,3 207,6 207,5 205,9 206,3 206,8 207,3Andel (%)behöriga tillnationelltprogram86,3 89,9 88 88,1 89,6 87,1 89,2 89,5 89,1Andel eleversom nåttmålen i allaämnen.Källa: Skolverkets statistik77,6 75,2 74,6 77,0 76,9 75,2 75,5 76,0 76,1

SKOLVERKET7 (20)Kommentar:På Flahultsskolan har det genomsnittliga meritvärdet i elevernas slutbetyg successivtökat under de tre senaste åren. År 2007 var det i stort sett i nivå med kommunsnittetmen något lägre än rikssnittet. Den positiva resultattrenden är emellertid framför alltett utslag av en resultatförbättring bland flickorna. Skillnader i meritvärde mellanpojkar och flickor har ökat under den senaste treårsperioden och uppgick år 2007 till33 betygspoäng. Flickornas genomsnittliga meritvärde var då 222,3 medan pojkarnasgenomsnitt var 189,4.Enligt Skolverkets analysverktyg Salsa, som innebär att hänsyn tas till skolans elevsammansättning,framträder att elevernas genomsnittliga meritvärde har varit lägreän det modellberäknade värdet under samtliga de tre åren 2005 – 2007. Skillnadenhar dock stegvis minskat.Andelen elever med behörighet till nationellt program har varierat något under detre senaste åren och uppgick år 2007 till 88 procent, vilket var något över kommunsnittetoch strax under rikssnittet. Pedagogerna beskrev i intervjuerna att skolanunder senare tid tydligt prioriterat stödinsatser i de tre behörighetsgivande ämnena,engelska, matematik och svenska.Andelen elever som uppnådde målen i ett eller flera ämnen har samtidigt minskatunder de tre senaste åren och var år 2007 74,6 procent, vilket var något under såvälkommunsnittet som rikssnittet. Framför allt är det en allt större andel pojkar på Flahultsskolansom inte får fullständigt slutbetyg. År 2007 gällde det mer än en tredjedelav pojkarna. Enligt Salsa var andelen elever som inte uppnått målen på Flahultskolannågot större än modellberäknat värde utifrån elevsammansättning och skillnadenmellan modellberäknat och faktiskt utfall har ökat sedan år 2005.Med undantag för de könsrelaterade resultatskillnaderna, är skillnaderna mellan Flahultsskolansresultat och genomsnittet i såväl Jönköpings kommun som riket sammantagetrelativt begränsade, utifrån de ovan nämnda resultatmåtten.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigtkan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.

SKOLVERKET8 (20)Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Lärarna följer kontinuerligt upp elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen utifrånobservationer, elevarbeten, prov och diagnostiska tester. Resultaten kommunicerasregelbundet med elever och föräldrar. En utveckling behövs dock i följande avseenden:Uppföljning av resultatenEnligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställdamål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs uppoch utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måsteske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt medsåväl hemmen som det omgivande samhället.Utifrån analyser av kunskapsresultaten på skolnivå har åtgärder vidtagits för ökadmåluppfyllelse. Åtgärderna har dock främst varit av organisatorisk karaktär och imindre grad inneburit en utveckling av lärarnas undervisningsmetoder. Kunskapsresultatenbör följaktligen i högre grad även ligga till grund för en utvärdering ochutveckling av de undervisningsmetoder som tillämpas, för att utröna om de gynnarönskvärda läroprocesser i förhållande till styrdokumentens krav. Inte minst bör skolananalysera skillnaderna i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor och vidta åtgärderför ökad måluppfyllelse.UtvecklingssamtalEnligt grundskoleförordningen ska läraren fortlöpande informera eleven och elevensvårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång varje termin ska läraren,eleven och elevens vårdnadshavare samtala om hur elevens kunskapsutveckling ochsociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet bör grundasig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen ochkursplanerna.Inför de terminsvisa utvecklingssamtalen som hålls på Flahultsskolan får varje elev,utifrån sin gällande individuella utvecklingsplan, beskriva sina ambitioner och eventuellahinder i engelska, matematik och svenska samt i tre valfria ämnen. Undervisandelärare kommenterar sedan elevens beskrivning varefter planen skickas medeleven hem för diskussion mellan elev och föräldrar. Skolans rutiner innebär enligtsamtliga intervjuade att utvecklingssamtalet ofta blir väl förberett av alla parter ochatt ett bra underlag finns för att fastställa en ny individuell utvecklingsplan. Skolansrutiner medför dock att informationen om elevernas kunskapsutveckling inte omfattaralla ämnen, något flera elever och föräldrar uttrycker att de önskar och också harrätt till. Av intervjuer med elever och föräldrar framgår vidare att informationen omelevernas kunskapsutveckling inte på ett tydligt sätt relateras till kursplanernas eller

SKOLVERKET9 (20)läroplanens mål. Utvecklingssamtalen bör följaktligen utvecklas så att informationenom elevens kunskapsutveckling dels regelbundet omfattar alla ämnen, dels relaterastill målen för utbildningen.Individuell utvecklingsplanEnligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en framåtsyftandeindividuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövsför att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramenför läroplanen och kursplanerna.I likhet med utvecklingssamtalen saknas i de exempel på individuella utvecklingsplanersom inspektörerna tagit del av en tydlig koppling till läroplanens eller kursplanernasmål. Även de individuella utvecklingsplanernas kvalitet bör följaktligen utvecklasi detta avseende.1.3 Bedömning och betygssättningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning,• om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen ikursplanerna och från betygskriterierna,• om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevenskunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna,• om betyg sätts enligt författningarnas krav,• om betygskatalog förs enligt bestämmelserna.Bedömning av området Bedömning och betygssättning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Vid inspektionen framkom inte annat än att lärarna gör en allsidig bedömning avelevernas kunskaper utifrån den undervisning som bedrivs, beaktar all tillgängliginformation, såväl muntliga som skriftliga bevis på kunskaper och använder de nationellaproven som stöd vid betygsättningen. Bedömningsdiskussioner förs mellanlärare som undervisar i samma ämne och över ämnesgränserna inom arbetslagen.Lärarna samarbetar även i vissa fall vid bedömning av provresultat. För att ytterligaresäkerställa en likvärdig bedömning och betygsättning har ett samarbete inlettsmed andra skolor i kommunen. Behov av utveckling finns dock i följande avseende:

SKOLVERKET10 (20)Utgångspunkt vid bedömning och betygssättningLärarna ska vid bedömning och betygssättning utgå från de nationella målen i kursplanernaoch från de nationellt fastställda betygskriterierna. Flahultsskolan har utformatlokalt konkretiserade betygskriterier som i vissa fall omfattar beteende- ochaktivitetsaspekter. Inspektörerna vill framhålla att betygskriterier i enlighet mednationella riktlinjer enbart ska utgå från uppnådda kunskapskvaliteter.Betygssättning enligt författningarnas kravBetyg ska enligt grundskoleförordningen sättas i slutet av varje termin i årskurs 8och i slutet av höstterminen i årskurs 9. När betyg sätts innan ett ämne eller ett ämnesblockhar avslutats, ska de kunskaper bedömas som eleven inhämtat i ämneteller ämnesblocket fram till och med den aktuella terminen. I inspektionen framkomatt elever inte erhåller betyg i samtliga ämnen i årskurs 8. Skolan måste följaktligenfinna former för hur betygssättningen kan hanteras så att betyg kan sättas isamtliga ämnen.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitet

SKOLVERKET11 (20)Motivering:Undervisningen på Flahultsskolan bedrivs i stor utsträckning ämnesuppdelat. Vissaexempel finns dock på samverkan mellan lärare och på tematiska, ämnesövergripandeinslag i syfte att skapa helhet och sammanhang. Planer finns också på utökadet ämnesövergripande arbetet då skolans lokaler byggts om. Ett arbete pågår förnärvarande med att utveckla samverkan med avlämnande skolor så att en bättrekontinuitet i elevernas grundskoleutbildning kan utvecklas. Skolan har etablerat enväl fungerande samverkan med arbetsliv och samhälle, dels genom studiebesök ochpraktisk arbetslivsorientering, dels genom ett nära samarbete med närpolis och socialtjänst.Vid inspektionen framkom för övrigt inte annat än att undervisningen påFlahultsskolan är allsidig och saklig. Vid en bedömning av det här området som enhelhet finns det dock ett antal områden som inte fungerar tillfredsställande.Utbildningens inriktningEnligt läroplanen anger mål att sträva mot inriktningen på skolans arbete. De angerdärmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Av läroplanen framgår vidare attkunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet ochförtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måsteinriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande därdessa former balanseras och blir till en helhet. Läraren ska likaså enligt läroplanensvara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer.I intervjuer med lärarna och rektorn framkom att det är uppnåendemålen snarareän strävansmålen som styr undervisningen, även om en viss variation finns mellanlärare och ämnen. Enligt de intervjuade eleverna var variationen i arbetssätt ocharbetsformer begränsad och undersökande arbetssätt ovanliga. Inslag i syfte attträna problemlösning, förmågan att kritiskt granska fakta och förhållanden och attbedöma konsekvenser var enligt eleverna mindre vanligt förekommande. Med någraundantag gav lektionsbesöken en liknande bild. Inspektörerna bedömer att undervisningenbehöver ses över så att den i högre utsträckning tar sin utgångspunkt isträvansmålen och eleverna i högre grad ges utmaningar och möjligheter att få prövaolika arbetssätt och utveckla olika kunskapsformer.Inflytande och ansvarstagande för egna lärandetLäraren ska enligt läroplanen se till att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,arbetsformer och undervisningens innehåll och detta inflytande ska öka medelevernas stigande ålder och mognad. Rektorn ska se till att arbetsformerna utvecklasså att elevinflytande gynnas.Vid elevintervjuerna framkom att elevernas inflytande över undervisningens arbetsformeroch innehåll varierade beroende på lärare och ämne. Enligt såväl lärare somelever var dock inflytandet som regel begränsat till val av i vilken ordning givnaarbetsmoment skulle genomföras eller val av redovisningsform samt val av grupp iämnen med nivågruppering.En viktig förutsättning för elevernas möjligheter till inflytande är att målen för ut-

SKOLVERKET12 (20)bildningen klargörs. På Flahultsskolan informerar lärarna som regel om målen ikursplanerna vid terminens början, i vissa fall genom att hänvisa till de lokalt konkretiseradekursplaner som finns på skolans hemsida. Däremot anknyter lärarnasällan kontinuerligt till målen inför olika undervisningsmoment och de elever inspektörernatalade med var genomgående ovissa om undervisningens syfte ellervilka kursplanemål som skulle nås.Elevinflytandet behöver följaktligen utvecklas så att eleverna, utifrån en förbättradmålkännedom, får ett ökat inflytande över såväl arbetssätt, arbetsformer som undervisningensinnehåll.Arbetssätt som utvecklar elevernas förmåga att arbeta i demokratiska formerEnligt läroplanen ska skolan sträva efter att varje elev har kunskap om demokratinsprinciper och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Läraren skatillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen och förberedaeleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter sompräglar ett demokratiskt samhälle.Vid intervjuer med skolledning, lärare och elever framkom att eleverna i begränsadutsträckning deltar i planering och utvärdering av undervisningen. De ges inte hellermöjlighet att delta i framtagandet av skolövergripande planer och utvärderingar. Ettelevråd finns på skolan, men såväl dess representanter som andra elever på skolan,uppgav att detta främst behandlar frågor som gäller skolans materiella utrustning,exempelvis papperskorgar och skolklockor, och sällan frågor som berör den pedagogiskaverksamheten. Liknande gäller klassråden, som för övrigt hålls med varieranderegelbundenhet beroende på klass.Skolan bör följaktligen i ökad utsträckning ge eleverna möjligheter att delta i planeringoch utvärdering av den pedagogiska verksamheten och på olika sätt utvecklasin förmåga att arbeta i demokratiska former.1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid upprättas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitet

SKOLVERKET13 (20)Motivering:För att möjliggöra en individanpassad undervisning har Flahultsskolan skapatmindre undervisningsgrupper i flera ämnen, vilket i vissa fall inneburit att en motivations-och kunskapsmässig nivågruppering skett. Grupperna skiljer sig åt framförallt vad gäller arbetstakt, arbetsmaterial och möjligheter till individuellt stöd.Gruppindelningen tycks emellertid vara flexibel, intervjuade elever och lärare vittnarom frekventa gruppbyten och hävdar att grupperingen inte medför några ”fastlåsningseffekter”.Inspektörerna vill ändå framhålla vikten av att skolan är observantpå att nivågrupperingen inte leder till för lågt ställda förväntningar på elevernai vissa grupper. Utifrån skolans faktiska resultat gäller det i synnerhet förväntningarpå pojkarnas kunskapsutveckling. Skolan erbjuder även eleverna möjligheter tillstöd genom läxläsning under handledning i skolan och under loven assisterar fritidsledareoch elevassistent elever som vill ägna tiden åt skolarbete. För elever somhar nått längre i sin kunskapsutveckling erbjuds bland annat möjligheter till att läsain gymnasiekurser. Behov av utveckling finns dock i följande avseenden:Särskilt stödEnligt läroplanen har skolan ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningarhar svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningenaldrig utformas lika för alla. Skollagen anger att särskilt stöd ska ges till elever somhar svårigheter i skolarbetet. Rektorn ska se till att behovet utreds, om det genomuppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sättframkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder.På Flahultsskolan identifieras elever i behov av särskilt stöd tidigt dels genom överlämnandekonferensermed avlämnande skola, dels genom tester och lärarnas observationeri årskurs 7. I årskurs 7 tillgodoses elevernas stödbehov i första hand genomanpassat arbetsmaterial och eventuella hjälpmedel som anvisats av arbetslagetsspecialpedagog. Vid behov kompletteras detta med individuell stödundervisning avspecialpedagogen i årskurs 8 och 9 i ämnena engelska, matematik och svenska. Enligtelevvårdsteamet får alla elever i behov av stöd någon form av stöd, men intealltid tillräckligt med stöd för att nå målen. Skolan bör följaktligen förbättra arbetetmed särskilt stöd så att adekvata stödåtgärder alltid sätts in när det framkommer atten elev riskerar att inte nå målen för ett ämne.ÅtgärdsprogramEnligt grundskoleförordningen ska, som nämnts ovan, rektorn se till att en elevsbehov av särskilda stödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöversärskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmetska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna skaföljas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet attdelta när åtgärdsprogrammet utarbetas.På Flahultsskolan upprättas åtgärdsprogram i enlighet med förordningen om enelev är i behov av sociala stödåtgärder eller riskerar att inte nå målen i ämnena engelska,matematik och svenska. I övriga ämnen, i vilka en elev riskerar att inte nå

SKOLVERKET14 (20)målen, upprättas istället skriftliga överenskommelser mellan lärare och elev. Dessaöverensstämmer dock inte till fullo med författningarnas krav. Arbetet med åtgärdsprogrambör följaktligen utvecklas så att rektorn kan säkerställa att sådanafinns upprättade för alla elever i behov av särskilt stöd oavsett i vilket ämne stödbehovföreligger.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med bestämmelsernaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Flahultsskolans arbete med normer och värden är i flera avseenden mycket väl utvecklatoch verksamheten präglas av en påtaglig omsorg om den enskildes elevensvälbefinnande och utveckling. I de fall tendenser till kränkningar eller trakasserieruppdagas agerar personalen snabbt och konsekvent. Värdegrundsarbetet framstårsom integrerat i den vardagliga praktiken och de elever inspektörerna talat meduppger att de trivs och känner sig trygga. Skolan har även utvecklat ett nära samarbetemed hemmen och flera exempel ges i intervjuerna på att skolan utgjort ett betydelsefulltstöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling.Arbetsron på skolan har genom tydliga normer och regler förbättrats och studiemiljönblivit mer inriktad på lärande under senare tid, men det finns fortfarande vissaundantag från denna generella bild. Skolledningen är dock medveten om att fortsattainsatser krävs. Brister föreligger i följande avseenden:

SKOLVERKET15 (20)OrdningsreglerRektorn ansvarar enligt grundskoleförordningen för att det finns ordningsregler förvarje skola. Ordningsreglerna ska utarbetas och följas upp under medverkan av lärareoch övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Flahultsskolansordningsregler är kända av eleverna, men eleverna eller deras vårdnadshavarehar inte varit med i utarbetandet och deltar inte heller i en kontinuerliguppföljning av dessa regler. En bredare medverkan, och därmed förankring, krävsenligt grundskoleförordningen.Enligt grundskoleförordningen är de disciplinära åtgärder som kan vidtas, om enelev uppträder olämpligt eller gör sig skyldig till förseelser av olika slag, begränsadetill utvisning från undervisningslokalen under pågående undervisningspass eller tillatt låta eleven under uppsikt stanna i skolan högst en timme efter skoldagens slut.Inspektörerna kan konstatera att Flahultsskolan genom sina normer och regler visaren tydlig strävan efter ordning och reda. För att motverka nedskräpning och skadegörelsehar exempelvis alla elever i allmänpreventivt syfte ålagts att på schemalagdtid delta i skötseln av skolans lokaler. Skolan har också markerat att eventuella förseelser(från för sen ankomst till skadegörelse) får tydliga konsekvenser, i paritetmed felstegens vikt. Det innebär bland annat att elever som gör sig skyldiga till skadegörelsekan få tjänstgöra som vaktmästarens medhjälpare under ett antal lovdagar.Även om denna påföljd vilar på en så kallad frivillig överenskommelse mellan skolanå ena sidan och elev och vårdnadshavare å andra sidan kan inspektörerna konstateraatt den som disciplinär åtgärd överskrider det som skolförfattningarna tillåter.LikabehandlingsplanEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmerse till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinderoch att förebygga trakasserier och annan kränkande behandling. I planen skaplanerade åtgärder redovisas. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande iarbetet med en likabehandlingsplan ska planen upprättas, följas upp och ses överunder medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planengäller.Flahultsskolans likabehandlingsplan återger en vision, mål för och allmänna inslag iden förebyggande verksamheten, rutiner för informationsspridning liksom rutineroch ansvarfördelning vid eventuella händelser. Inspektörerna kan konstatera attplanen är känd bland personal och elever och till stor del utgör ett ”levande dokument”som återspeglas i verksamheten. Planen vilar emellertid inte på en aktuellkartläggning av risker eller kritiska områden i verksamheten och den saknar konkretaåtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året i förhållande till dessa. Detgäller även konkreta åtgärder om personal kränker elev. Dessutom har eleverna integivits möjlighet att delta i planens upprättande eller årliga uppföljning. Flahultsskolanmåste följaktligen utveckla likabehandlingsplanen och arbetet med denna i

SKOLVERKET16 (20)nämnda avseenden.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektorns och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad.Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetxMycket godkvalitetMotivering:Flahultsskolan tar emot elever enligt bestämmelserna, erbjuder eleverna en mängdvalmöjligheter och en god studie- och yrkesorientering. De smärre avgifter somförekommer är rimliga och utbildningen kan betraktas som avgiftsfri. Enligt skolledningenär det något oklart om eleverna totalt sett får den garanterade undervisningstidenunder sin grundskoletid. En samverkan har inletts med avlämnande skolorbland annat för att klara ut hur det förehåller sig i detta avseende. Som tidigarenämnts är skolans lokaler undermåliga men en totalrenovering ska enligt kommunensplaner vara genomförd hösten 2009. Inspektörerna bedömer att följande börses över:ValmöjligheterEnligt grundskoleförordningen ska som språkval erbjudas minst två av språkenfranska, spanska eller tyska. Som alternativ till detta språkval ska erbjudas det språksom eleven har rätt till modersmålsundervisning i, svenska som andraspråk för eleversom i övrigt får undervisning i detta ämne, svenska för elever som i övrigt fårundervisning i detta ämne, engelska eller teckenspråk. Det senare gäller om eleven

SKOLVERKET17 (20)och elevens vårdnadshavare önskar det och minst fem elever väljer aktuellt alternativ.På Flahultsskolan erbjuds eleverna möjlighet att läsa franska, spanska eller tyska.Som ett alternativ erbjuds stödundervisning i svenska, engelska och matematik.Inspektörerna bedömer att skolan måste informera eleverna och deras vårdnadshavareom de valmöjligheter som finns inom ramen för språkvalet enligt grundskoleförordningensamt erbjuda alternativ i enlighet med denna förordning. Skolan måsteuppmärksamma att språksvalsalternativen inte får ersätta behövlig stödundervisningi ett ämne samt att matematik inte inryms inom möjliga alternativ.3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Rektorn har genomgått den statliga rektorsutbildning och har lång erfarenhet sombåde pedagog och skolledare. Personalen har utbildning för den undervisning de ihuvudsak bedriver och får kontinuerligt kompetensutveckling. Det som tidigareframkommit vad avser uppföljning av resultaten, utbildningens inriktning samt bedömningoch betygsättning på Flahultsskolan visar dock att personalen bör gesmöjlighet till fördjupade insikter i nationella riktlinjer och föreskrifter för utbildningen.

SKOLVERKET18 (20)3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektorn som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Rektorn är enligt inspektörernas bedömning förtrogen med verksamheten, tar ansvarför att verksamheten utvecklas och fattar de beslut som ankommer på rektorn.Behov av utveckling finns dock i följande avseenden:Rektor som pedagogisk ledareSkollagen anger att det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklasoch läroplanen anger att rektorn har det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen. Enligt läroplanen har rektorn dessutomett särskilt ansvar för bland annat elever i behov av särskilt stöd, utveckling av elevinflytandeoch ämnesintegration. Som framkommit tidigare finns vissa behov avutveckling i dessa avseenden. Rektorn på Flahultsskolan har enligt intervjun medvetetprioriterat arbetet med de sociala frågorna i syfte att skapa ett gynnsamt studieklimat.Samtidigt har rektorn givit arbetslagen i uppgift att arbeta för en högre måluppfyllelseoch enligt rektorn är det först nu tid för en tydligare ledning av den pedagogiskaverksamhetens utveckling. Inspektörerna instämmer i att det behövs entydligare ledning från rektors sida av skolans arbete med kunskapsuppdraget för atttillse att det utvecklas mot de nationella målen.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,

SKOLVERKET19 (20)• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Av intervjuerna framgår att personalen kontinuerligt arbetar med att följa upp ochutvärdera verksamheten på olika sätt, men att detta underlag inte ställs samman ochanalyseras på skolnivå eller relateras till de nationella målen på något systematisktsätt. Därmed saknas ett tillfredsställande underlag för en prioritering av åtgärderför ökad måluppfyllelse. Behov av utveckling finns därför i följande avseenden:Systematiskt kvalitetsarbeteEnligt grundskoleförordningen ska varje skola ha en arbetsplan för genomförandetav de fastställda målen för utbildningen. Arbetsplanen ska utarbetas under medverkanav lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare.Flahultsskolan saknar en arbetsplan och därmed en betydelsefull hörnsten i skolanskvalitetsarbete. En kortfattad vision för skolans utveckling finns, med mål som tillstor del överensstämmer med de nationella, men ingen arbetsplan som anger hur denationella målen ska nås och som den kontinuerliga utvärderingen av verksamhetenkan ta sin utgångspunkt i. Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsarbete måsteutvecklas genom att en arbetsplan upprättas. Arbetsplanen måste dessutom utarbetasunder medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna ochderas vårdnadshavare.KvalitetsredovisningEnligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisningfrämja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnasnationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information omverksamheten och dess måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetensförutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisasoch likaså en uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen. Förutom enbedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligatsska kvalitetsredovisningen även innehålla en redogörelse för vilka åtgärderskolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen ska utarbetasunder medverkan av lärare, övrig personal och elever och elevernas vårdnadshavareska ges möjlighet att delta i arbetet.Flahultsskolans kvalitetsredovisning för läsåret 2006/07 ger en bild av skolans verksamhetoch återger vissa väsentliga pedagogiska resultat. Redovisningen av kun-

SKOLVERKET20 (20)skapsresultaten är dock mycket begränsad och resultatanalysen knapphändig. Inspektörernabedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller förordningenskrav. Analysen av måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen bör utvecklasoch de åtgärder som föreslås för att förbättra måluppfyllelsen bör ha en tydligarekoppling till uppnådda resultat. Dessutom måste elever vara delaktiga och vårdnadshavareges möjlighet att delta vid upprättandet av kvalitetsredovisningen.2008-06-11 LundBirgitta HeneckeNils Pihlsgård

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunGräshagsskolanDnr 53-2007:3295FörskoleklassUtbildningsinspektion i GräshagsskolanGrundskolan årskurs 1–6InledningSkolverket har granskat verksamheten i och besökt Gräshagsskolan den 23 januari2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochGräshagsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annaninformation om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I skolan intervjuades skolledningen, representanter för pedagogisk personal, eleveroch föräldrar, skolsköterska samt specialpedagog. Inspektörerna besökte även lektioneri olika ämnen och årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studierav dokument som finns i skolan utgör underlag för bedömningen.GräshagsskolanBeskrivning av skolanAntal eleverFörskoleklass 37Grundskola 162Källa: GräshagsskolanGräshagsskolan ligger på gränsen mellan land och stad och är belägen i sydvästradelen av kommunen. I enheten ingår även Gräshagens och Tokarps förskolor. Skolanär organiserad i tre arbetslag; F–1, 2–3, och 4–6. Skolan följer timplanen. Delarav skolan, såsom kök, toaletter och korridorer är i behov av uppfräschning. Bebyggelsenbestår av småhusområden, hyreshus och bostadsrätter.

SKOLVERKET2 (10)HelhetsbedömningInspektörerna upplevde en lugn och trygg miljö på Gräshagsskolan där lärandet vari fokus. Den bilden bekräftas av lärare, föräldrar och elever under samtal och intervjuer.Det bedrivs ett förebyggande värdegrundsarbete med olika inslag på skolanmen man bör förtydliga vilket arbete som görs och systematisera det. Vidare börelevernas delaktighet vid framtagande av likabehandlingsplan och ordningsreglerförstärkas.Elevernas kunskapsresultat uttryckt i andel elever som nått målen i matematik,svenska och engelska har förbättrats gentemot föregående år. Skolan redovisar ingaandra ämnen separat vilket inspektörerna påpekat. Skolan redovisar dock en ökningav andelen elever som nått samtliga mål för årskurs 5. Elever och föräldrar är i stortsett nöjda med de utvecklingssamtal som ges men det går inte att utifrån de individuellautvecklingsplanerna utläsa vilka åtgärder som ska sättas in för ökad måluppfyllelse.Skolledningen har stor legitimitet bland elever, personal och föräldrar och rektornanses väl förtrogen med verksamheten av samtliga grupper på skolan. Det kvalitetsarbetesom bedrivs är gott på många sätt men skolans kvalitetsredovisning saknaren samlad bild av elevernas kunskapsresultat och åtgärder för ökad måluppfyllelsekopplat till en analys av resultaten.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Skolans likabehandlingsplan motsvarar inte i alla delar lagens krav (6 § lagen omförbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och eleveroch 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan).- Eleverna har inte deltagit i framtagandet av skolans ordningsregler (6 kap. 8b §grundskoleförordningen).- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernaskunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen(4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 iläroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte de krav som ställs på en sådan (3 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Skolan bör utveckla de individuella utvecklingsplanerna så det framgår vilkainsatser som behövs för att eleven ska nå målen.- Skolan bör systematisera och förtydliga det förebyggande värdegrundsarbetet.

SKOLVERKET3 (10)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Kommentar:I kvalitetsredovisningen redovisar skolan måluppfyllelsen och skriver att 97 procentav eleverna nått målet i svenska i årskurs 5, 90 procent i matematik och 90 procent iengelska samt att pedagogerna gjort bedömningen att 80 procent av eleverna harnått målen i alla ämnena i årskurs 5. Bedömningen stöds enligt skolans kvalitetsredovisningav resultaten på de nationella proven. Detta är i jämförelse med föregåendeårs kvalitetsredovisning en förbättring. På de nationella proven har de senasteåren över 90 procent nått målen i matematik, svenska och engelska förutom i matematik2005 där resultatet var avsevärt lägre. Skolan redovisar också att 91 procentav eleverna uppnår punkt 15 på det så kallade Läsutvecklingsschemat i årskurs 3.Inga andra ämnen redovisas.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigtkan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,

SKOLVERKET4 (10)• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna gör bedömningen att man på skolan följer upp undervisningen i syfteatt pröva och utveckla sina metoder i förhållande till styrdokumenten. Skolan följerupp elevernas kunskapsutveckling på individnivå i alla ämnen och intervjun medföräldrarna tyder på att de uppskattar utvecklingssamtalen även om olika lärare arbetarpå olika sätt med genomförandet. Dock behövs förbättring i följande avseende.Individuell utvecklingsplanIndividuella utvecklingsplaner ska upprättas vid utvecklingssamtalet för att sammanfattavilka framåtsyftande insatser som är aktuella för att eleven ska nå målen och gåvidare i sin utveckling och sådana dokument upprättas för alla elever på Gräshagsskolan..Det framkom också att lärarna arbetar på olika sätt med framtagandet avplanerna. En del föräldrar fick hem material som förberedde för den individuellautvecklingsplanen medan andra inte fick veta något innan utvecklingssamtalet. Deindividuella utvecklingsplaner inspektörerna tagit del av presenterar elevernas kunskapsutvecklingpå ett grafiskt, tydligt sätt men planerna anger inte vilka insatsersom ska göras för ökad måluppfyllelse och beskriver inte eventuella överenskommelsermellan lärare, elev och vårdnadshavare.Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla de individuella utvecklingsplanernaså det framgår vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen.1.3 BedömningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning,• om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna ochfrån betygskriterierna.Bedömning av området Bedömning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET5 (10)Motivering:Lärarna på skolan gör allsidiga bedömningar av elevernas kunskaper. Nationellaämnesprov och andra prov, tester, diagnoser och diskussioner i arbetslagen är exempelpå verktyg som används men som beskrivits i avsnittet ovan bör skolan utvecklasina metoder för att säkerställa att korrekta och allsidiga bedömningar skakunna göras avseende elevernas hela kunskapsutveckling.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna gör bedömningen att läroplanen ligger till grund för planeringen avundervisningen på Gräshagsskolan. Eleverna informeras kontinuerligt och är delaktigai framtagandet av kortsiktiga och mer långsiktiga mål för undervisningen medutgångspunkt från kursplanerna. Inspektörerna gör vidare bedömningen att undervisningenär allsidig och saklig och det finns ett fungerande system för att ge elevernamöjlighet att utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Klassrådoch elevråd är aktiviteter som genomförs regelbundet. Samverkan sker inom skolansåväl som med det omgivande samhället. I förskoleklassen förekommer såväl leksom förberedelser för framtida skolgång.

SKOLVERKET6 (10)1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid upprättas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Gräshagsskolan har goda förutsättningar att anpassa verksamheten efter elevernasbehov. Det sker till exempel genom användningen av olika typer av pedagogisktmaterial och genom arbete i mindre grupper. Man har goda möjligheter att upptäckastödbehov, åtgärdsprogram upprättas när stödinsatser sätts in och stödinsatsernatillgodoser elevernas behov.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med bestämmelsernaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitet

SKOLVERKET7 (10)Motivering:Såväl elever som föräldrar intygar att skolan utgör en trygg miljö och en studiemiljösom präglas av lärande. Det finns alltid rastvakter och även rektorn är ute på vissaraster. Under de senaste åren har skolan inte haft något allvarligare fall av mobbningeller kränkning. De småbråk som dyker upp tas direkt om hand av personalen. Detframkommer av intervjuer och samtal att förebyggande värdegrundsarbete förekommerpå skolan men trots det behövs förbättringar i följande avseenden.Det förebyggande värdegrundsarbetetEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska huvudmannen för verksamheten se till att det bedrivs ett målinriktatarbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskrimineringpå grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,sexuell läggning eller funktionshinder och motverka annan kränkande behandling.Av dokumentation från skolan och genom intervjuer och samtal framgår att skolansatsar mycket på att få systemet med kamratstödjare att fungera. Förutom detnämns bara samtal kring kompisrelationer som förebyggande värdegrundsarbete.Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla och systematisera det förebyggandevärdegrundsarbete som bedrivs.OrdningsreglerEnligt grundskoleförordningen ansvarar rektorn för att det finns ordningsregler förvarje skola. Ordningsreglerna ska utarbetas och följas upp under medverkan av lärareoch övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare.Gräshagsskolan har ordningsregler som tagits fram i samverkan med skolans föräldrarådmen eleverna har inte varit med och utarbetat dem.Inspektörerna bedömer att eleverna måste delta i utarbetandet av ordningsreglerna.LikabehandlingsplanenEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmerse till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinderoch att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Iplanen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över.Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplanska likabehandlingsplanen upprättas, följas upp och ses över under medverkanav barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningenoch omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassasefter deras ålder och mognad.Gräshagsskolans likabehandlingsplan innehåller ingen beskrivning av vilka åtgärdersom ska sättas in och avslutas under det år planen gäller. Den saknar redovisning avverksamheternas behov utifrån en aktuell kartläggning och rutiner för uppföljningoch dokumentation. Dessutom kan man i planen inte urskilja de olika verksamheterna(förskola, skolbarnomsorg, skola). Planen har inte upprättats under medver-

SKOLVERKET8 (10)kan av barn och elever.Inspektörerna bedömer att Gräshagsskolan måste upprätta och utforma sin likabehandlingsplani enlighet med författningarna.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektorns och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.Bedömning av området Tillgång till utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna gör bedömningen att elever tas emot enligt bestämmelserna och attde får den undervisningstid de är garanterade. Elevens val erbjuds enligt grundskoleförordningen.Eleverna väljer språk i årskurs 6 efter att ha provat på tyska, franskaoch spanska vid några tillfällen. Skolan saknar grupprum och en del lokaler är i behovav uppfräschning, men bedöms trots detta vara ur pedagogisk synvinkel ändamålsenliga,och den tekniska utrustningen är av god kvalitet med bland annat interaktivaWhiteboard i några klassrum. Utbildningen är avgiftsfri och förskoleklassenomfattar minst 15 timmar i veckan.

SKOLVERKET9 (10)3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektorn genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver samt insikter i de föreskrifter som styr verksamheten. De har goda förutsättningaratt få kompetensutveckling. Rektorn har genomgått den statliga rektorsutbildningenoch har lång erfarenhet av skolledning.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektorn som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolans rektor är väl förtrogen med verksamheten på skolan och utövar ett tydligtpedagogiskt ledarskap. Beslut fattas i enlighet med författningarna men förbättringarbehövs i följande avseende.

SKOLVERKET10 (10)Rektorns ansvar för uppföljning av skolans resultatEnligt läroplanen ansvarar rektorn för att skolans resultat följs upp och utvärderas iförhållande till de nationella målen.Gräshagsskolan saknar en samlad bild av elevernas resultat vilket gör att man harsvårigheter följa upp resultaten i förhållande till de nationella målen.Inspektörerna bedömer att rektorn måste ta ett ökat ansvar för att skolans resultatföljs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Det kvalitetsarbete som bedrivs är gott på många sätt. Skolan följer upp, utvärderaroch vidtar åtgärder för ökad måluppfyllelse, men detta sker framför allt på individnivå.Förbättring behövs i följande avseende.KvalitetsredovisningEnligt förordningen om kvalitetsredovisningen ska kvalitetsredovisningen innehållaen bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen harförverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökadmåluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet iverksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas.Gräshagsskolans kvalitetsredovisning innehåller en del beskrivningar av hur mantänker arbeta under kommande läsår och förutsättningar för detta arbete. Det finnsdock ingen bedömning av elevernas kunskaper vilket i den mån måluppfyllelsenskulle vara otillräcklig skulle kunna ge en grund för åtgärder för ökad måluppfyllelseinom kunskapsområdet. Endast ett fåtal av läroplanernas mål finns beskrivna.Inspektörerna bedömer att skolan måste förbättra sin kvalitetsredovisning så attden presenterar en samlad bild av resultaten samt åtgärder för ökad måluppfyllelsekopplat till en analys av resultaten.2008-06-11Nils PihlsgårdLars Berglund

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunGrästorpsskolanDnr 53-2007:3295FörskoleklassÅrskurs 1–3Utbildningsinspektion i GrästorpsskolanInledningSkolverket har granskat verksamheten i och besökt Grästorpsskolan den 22 januari2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan informationom kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.Under besöket i skolan intervjuades rektorn och skolsköterskan samt representanterför lärare, elever och föräldrar. Inspektörerna besökte även lektioner. Även andraiakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlagför bedömningen.GrästorpsskolanBeskrivning av skolanAntal eleverFörskoleklass 21Grundskola 44Källa: Grästorpsskolan

SKOLVERKET2 (11)Grästorpsskolan är en liten enhet belägen strax utanför huvudorten. Enheten bestårav en förskola med fem avdelningar och en liten skolenhet med 65 barn i förskoleklassoch grundskola upp till årskurs tre. Skolan är organiserad i två åldersintegreradeklasser. Huvuddelen av barnen kommer från skolans närområde sombestår av villor och radhusområden. Skolan deltar i försöksverksamheten medundervisning utan timplan.HelhetsbedömningGrästorpsskolan är en liten enhet med 65 elever från förskoleklass till årskurs 3organiserade i två åldersintegrerade klasser. Ett flertal pedagoger arbetar runt varjeklass och undervisning sker såväl åldersintegrerat som årskursvis beroende på vadman arbetar med. De estetiska inslagen är många på Grästorpsskolan. Inspektörernafick vid besöket se fina exempel på elevarbeten om van Gogh, höra elever ochpedagoger berätta om en musikal man planerar som handlar om hur man ska varamot varandra samt uppleva vacker sång och musik. De estetiska inslagen är en rödtråd i skolans verksamhet och man lyckas väva in såväl värdegrundsfrågor somolika kursmål.På Grästorpsskolan bedrivs undervisning av god kvalitet. Pedagogiken utvecklasgenom att pedagogerna följer upp och utvärderar undervisningen kontinuerligt.Man vidtar åtgärder i syfte att öka måluppfyllelsen. Personalen uppger också attman når goda resultat, vilket indikeras av att samtliga elever når punkt 15 i läsutvecklingsschemati årskurs 3, vilket är det enda målet man har satt upp för årskurs3. Kunskaperna följs upp och kommuniceras i samband med utvecklingssamtalvarje termin. Då skrivs också en individuell utvecklingsplan för varje elev. Grästorpsskolanselever går vidare till Råslättsskolan där det finns möjlighet att stämmaav elevernas resultat på till exempel de nationella proven i årskurs 5, något somskolan ännu inte gjort. Men man har indikationer på att eleverna når goda resultat iårskurs 9. Elevernas inflytande över undervisningen är dock begränsat och därmedderas möjlighet att ta ett större ansvar för sitt lärande i takt med ålder och mognad.Hög personaltäthet, bra lokaler och god tillgång på material och teknisk utrustning,bland annat interaktiva whiteboard i två klassrum, lägger grunden till skolans finastudiemiljö och goda resultat. Skolans elever säger att det inte finns en bättre skolaatt gå på. Föräldrar och pedagoger säger dock att kränkningar har förekommit menatt skolan blivit bättre på att agera när något inträffar. Skolans likabehandlingsplansaknar vuxen-elevperspektiv och en beskrivning av planerade åtgärder grundat påen aktuell kartläggning. Eleverna har inte varit delaktiga i framtagandet. Det råderdock ett gott värdegrundsklimat på skolan och man har olika former av förebyggandeverksamhet såsom samtal kring relationer, kamratstödjare mm.Skolans rektor är relativt ny på skolan och har ägnat mycket tid åt att ta fram enarbetsplan och att skapa bra arbetsförhållanden för fritidspedagoger och förskolläraresamt att utveckla elevhälsoarbetet. Skolans lärare upplever dock inte rektornsom pedagogisk ledare för verksamheten medan rektorn själv ser sig som mer pedagogiskän administrativ chef.

SKOLVERKET3 (11)Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Eleverna har inte deltagit i framtagandet av skolans ordningsregler (6 kap. 8b §grundskoleförordningen).- Skolans likabehandlingsplan är inte utformad och upprättad i enlighet med författningarna(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkandebehandling av barn och elever och 2 § förordningen om barns och elevers delaktigheti arbetet med en likabehandlingsplan).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Skolan bör förbättra elevernas möjlighet till inflytande över planering och utvärderingav den dagliga undervisningen.- Skolan bör förbättra åtgärdsprogrammen så att det framgår hur de ska följasupp och utvärderas.

SKOLVERKET4 (11)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Kommentar:I och med att skolan inte har elever över årskurs 3 finns inga betyg eller resultat avnationella prov att tillgå. Personalen uppger också att man når goda resultat och hargjort en bedömning att alla eleverna uppnår punkt 15 på det så kallade Läsutvecklingsschemati årskurs 3. Det innebär att de kan läser flytande och obehindrat, t. ex.kapitelböcker med god förståelse samt föredrar att läsa tyst.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigtkan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,

SKOLVERKET5 (11)• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Lärarna på Grästorpsskolan följer ständigt upp och utvärderar undervisningen i förhållandetill styrdokumenten. Man har en god bild av elevernas kunskaper, vilketdiskuteras i kollegiet varje vecka och dokumenteras i en individuell utvecklingsplan isamband med utvecklingssamtal varje termin.1.3 BedömningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning,• om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna ochfrån betygskriterierna.Bedömning av området Bedömning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Det har inte framkommit annat än att lärarna på Grästorpsskolan gör allsidiga bedömningarav elevernas kunskaper.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,

SKOLVERKET6 (11)• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Läroplaner och kursplaner styr verksamheten vid Grästorpsskolan. Utrymme gesför olika kunskapsformer. Eleverna ges dock begränsade möjligheter till inflytandeoch därmed begränsad möjlighet att ta ansvar för sitt eget lärande. Skolan har formellademokratiska funktioner som klassråd och elevråd. Undervisningen är allsidigoch saklig och samverkan inom skolan fungerar bra tack vara integrationen frånförskoleklass till årskurs 3. Skolan samverkar även med samhället i form av besök ikyrkan, på museet, experimenthuset ”Upptech” i Jönköping mm. Inspektörernafick även exempel på när föräldrar varit på skolan och berättat om sina arbeten,vilka eleverna även besökt. I förskoleklassen fick inspektörerna se goda exempel påsåväl skolliknande arbetsformer som estetiska uttrycksformer och lek. Förbättringbehövs avseende:Inflytande och ansvarstagande för egna lärandetEnligt läroplanen är det inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap omgrundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiskaarbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Denska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planeringoch utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, temanoch aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skaomfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter attde tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de fårett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det allasom arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer.På Grästorpsskolan säger såväl elever som föräldrar att undervisningen till stor delstyrs av lärarna och att eleverna har små möjligheter att påverka undervisningensupplägg och innehåll. Lärarna på skolan säger att eleverna är delaktiga i bland annat

SKOLVERKET7 (11)planeringen av teman, men att de inte får styra hur som helst.Inspektörerna bedömer att Grästorpsskolan bör förbättra elevernas möjlighet tillinflytande över planering och utvärdering av den dagliga undervisningen.1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid upprättas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Personalen på Grästorpsskolan har goda möjligheter att anpassa undervisningenefter varje elevs förutsättningar, vilket man också gör. Detta bekräftas av såväl eleversom föräldrar. Elever i behov av särskilda stödåtgärder får hjälp i tillräcklig omfattningoch åtgärdsprogram skrivs då man sätter in särskilda stödåtgärder. Vid inspektionsbesöketfanns ingen specialpedagog på skolan men en sådan skulle börjanågon vecka senare. Förbättringar behövs avseende:ÅtgärdsprogramAv åtgärdsprogrammen ska det enligt grundskoleförordningen framgå vilka behovenär, hur de ska tillgodoses samt hur de ska följas upp och utvärderas.Åtgärdsprogrammen på Grästorpsskolan saknar beskrivning av hur de ska följasupp och utvärderas.Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra åtgärdsprogrammen så att detframgår hur de ska följas upp och utvärderas.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.

SKOLVERKET8 (11)2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med bestämmelsernaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Samtliga personer inspektörerna pratat med på Grästorpsskolan säger att det är entrygg miljö på skolan och att man har en bra studiemiljö. Vilket även inspektörernaupplevde vid besöket på skolan. Man bedriver ett aktivt värdegrundsarbete och harordningsregler av god kvalitet. Föräldrar och pedagoger säger dock att kränkningarhar förekommit men att skolan blivit bättre på att identifiera och åtgärda kränkningar.Eleverna har inte varit delaktiga i framtagandet av skolans ordningsregler. Ejhellre av skolans likabehandlingsplan. Planen saknar även vuxen-elevperspektivet.Förbättringar behövs avseende:OrdningsreglerEnligt grundskoleförordningen ska skolans ordningsregler utarbetas och följas uppunder medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna ochderas vårdnadshavare.På Grästorpsskolan framgår av intervjuer med såväl elever som föräldrar och personalatt eleverna inte varit delaktiga i framtagandet av skolans ordningsregler.Inspektörerna bedömer att Grästorpsskolan måste förstärka elevernas deltagande iarbetet med att utforma skolans ordningsregler.LikabehandlingsplanEnligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplanska skolans likabehandlingsplan upprättas, följas upp och ses över undermedverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet planen gäller. Det är viktigtatt ledningen och personalen är uppmärksam på om barn eller elever upplever sigkränkta av någon vuxen i verksamheten.

SKOLVERKET9 (11)På Grästorpsskolan framgår av intervjuer med såväl elever som föräldrar och personalatt eleverna inte varit delaktiga i framtagandet av skolans likabehandlingsplan.Likabehandlingsplanen saknar även vuxen-elevperspektivet.Inspektörerna bedömer att Grästorpsskolan måste tillse att likabehandlingsplanenupprättas i enlighet med författningarna.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.Bedömning av området Tillgång till utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Mottagning av elever till förskoleklass och skola på Grästorpsskolan sker i enlighetmed skollagen och grundskoleförordningen. Den garanterade undervisningstidenberäknas i samverkan med mottagande skola efter årskurs 3. På skolan finns inslagav tematiskt arbetssätt och elevens val erbjuds i form av luncharbeten där elevernavarje dag har goda möjligheter att själva välja arbetssätt och innehåll. Utbildningenär avgiftsfri och skolan är väl försedd med utrustning och material för en tidsenligundervisning av god kvalitet. Förskoleklassens verksamhet omfattar ca 20 timmar iveckan.

SKOLVERKET10 (11)3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektorn genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utveckling och kompetens:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Grästorpsskolan har personal med god utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver. De har goda insikter i de författningar som styr och bra förutsättningarför kompetensutveckling. Rektorn har relevant utbildning och flera års erfarenhetav skolledning.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektorn som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Grästorpsskolan har en relativt ny rektor som inte av personal och föräldrar upplevssom helt närvarande i verksamheten. Rektorn tar dock sitt ansvar för att följa upp

SKOLVERKET11 (11)skolans resultat och beslut fattas i enlighet med grundskoleförordningen. Vidare harrektorn under sin tid på skolan arbetat mycket med förskollärarnas och fritidspersonalensarbetsförhållande och arbetsformer i skolarbetet samt med framtagande aven arbetsplan. Rektorn har också utvecklat elevhälsoarbetet på skolan.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:På Grästorpsskolan bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete av god kvalitet. Manplanerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet i syfte att öka måluppfyllelsen påpunkter som insatser för barn i behov av särskilt stöd, utvecklingssamtalens kvalitet,barns och elevers inflytande mm. På samtliga punkter bedömer man resultatetsom bra eller mycket bra. Arbetet redovisas i en, i enlighet med författningen utformad,kvalitetsredovisning.2008-06-11 LundNils PihlsgårdLars Berglund

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunHovslättskolanDnr 53-2007:3295FörskoleklassUtbildningsinspektion i HovslättsskolanGrundskola årskurs 1–6InledningSkolverket har granskat verksamheten i och besökt Hovslättsskolan den 6 mars2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan informationom kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Hovslättsskolan intervjuades skolledning, skolsköterska, pedagogisk personal,elever och föräldrar. Inspektörerna besökte även lektioner i olika årskurser. Ävenandra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgörunderlag för bedömningen.Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter irapporten.HovslättsskolanBeskrivning av skolanAntal eleverFörskoleklass 43Grundskola 250Källa: HovslättsskolanSkolan ligger i det lilla samhället Hovslätt strax söder om Jönköping. Hovslätt är ettgammalt järnvägssamhälle i Tabergsdalen, omgivet av skog. Här finns förutomskolan en aktiv idrottsförening, en hembygdsförening och tre kyrkor. Hovslätts

SKOLVERKET2 (11)rektorsenhet består av tre förskolor (Hagens, Humlans och Kolbäckens), en öppenförskola som är lokalintegrerad i Humlans förskola samt Hovslättsskolan.HelhetsbedömningInspektörerna fick på Hovslättskolan uppleva en lugn och trygg miljö där lärandetsatts i fokus. Samarbete mellan årskurs 1 och förskoleklassen och samarbete mellanskola och skolbarnomsorg kring trafik och rörelse är exempel på engagemang sominte bara understödjer lärandet utan även stärker tryggheten på skolan. Skolanssatsning på datorer i kombination med bibliotek och mindre studierum är ocksåexempel på en medveten satsning på lärande.Skolan redovisar elevernas kunskapsresultat i matematik, svenska och engelska, ochi de ämnena når skolan goda resultat. Vidare redovisar man läsförmågan i årskurs 3och andelen elever som nått samtliga mål i årskurs 5. En mer nyanserad bild avelevernas kunskapsresultat måste dock komma till stånd. Inspektörerna upplevdeett lugnt och tryggt klimat trots att det finns ganska många elever på skolan. Detfinns ett utvecklat samarbete mellan förskoleklass och årskurs 1 och för de äldrebarnen finns ett samarbete mellan skola och skolbarnomsorg.Skolans välutbildade personal har goda möjligheter till fortbildning och säger attskolledningen alltid ställer upp på initiativ från personalen. Skolutveckling harbland annat skett genom lärgrupper som jobbat med olika områden. Skolledningenhar stor legitimitet bland elever, personal och föräldrar men skulle själv vilja ha mertid ute i verksamheten något som stöds av att personalen ser rektorn mer som administratörän som pedagogisk ledare.Skolans elever är väl insatta i de mål som gäller för utbildningen och lärarna är lyhördaför förslag från eleverna. Detta borde vara en bra grund för eleverna att självavälja områden att bredda eller fördjupa sig i. Elevens val är dock inte utformatpå ett sådant sätt utan eleverna får endast välja inom området rörelse och hälsa.En förutsättning för en ökad måluppfyllelse är att skolan skapar ett system för uppföljningav elevernas kunskaper inte bara i grundskolans ämnen utan även i områdensom beskrivs i läroplanen. Detta i kombination med ett systematiskt kvalitetsarbetedär resultaten analyseras och, i de fall måluppfyllelsen är otillräcklig, åtgärderför förbättring vidtas kommer att höja kvaliten på skolans verksamhet.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Verksamhetens likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandlingav barn och elever).- Elevens val genomförs inte i enlighet med grundskoleförordningen (2 kap. 19och 20 §§ grundskoleförordningen).- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernaskunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen(4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 iläroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

SKOLVERKET3 (11)- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte de krav som ställs på en sådan (3 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Skolans kvalitetsredovisning bör förbättras så att den innehåller en bedömningav i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligatsoch en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse.

SKOLVERKET4 (11)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Kommentar:I kvalitetsredovisningen redovisas inga resultat av nationella prov men man skriveratt 94 procent av eleverna nått målet i svenska i årskurs 5, 92 procent i matematikoch 96 procent i engelska samt att 84 procent av eleverna har nått målen i alla ämnenai årskurs 5. Den sista uppgiften är en bedömning som all personal gemensamtgjort. Man skriver också att 67,5 procent av eleverna i årskurs 3 nått steg 15 i ett såkallat läsutvecklingsschema. Resultaten överensstämmer med resultaten på de nationellaproven. Inga andra ämnen redovisas.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoderständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,

SKOLVERKET5 (11)• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Lärarna arbetar mycket med målen för utbildningen tillsammans med eleverna föratt göra dem konkreta och följer upp elevernas kunskapsutveckling på individnivå.Man utvärderar i syfte att utveckla undervisningen. Portfolio är ett verktyg i dettaarbetet. Utvecklingssamtal och IUP ses av såväl lärare som föräldrar som mycketviktiga funktioner för elevernas utveckling.1.3 BedömningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling,• om lärarna vid bedömning och utgår från de nationella målen i kursplanerna.Bedömning av området Bedömning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Lärarna på skolan gör allsidiga bedömningar av elevernas kunskaper. Nationellaämnesprov och andra prov, tester, diagnoser och diskussioner i arbetslagen är exempelpå verktyg som används för att kunna göra sådana, men som beskrivits i avsnittetovan bör skolan utveckla sina metoder för att säkerställa att korrekta ochallsidiga bedömningar ska kunna göras avseende elevernas hela kunskapsutveckling.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,

SKOLVERKET6 (11)• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Personalen planerar undervisningen utifrån läroplanens strävansmål och ger elevernamöjlighet att arbeta med olika former av kunskap. Genom dokumentation, utvärderingar,förslagslådor m.m. ges eleverna möjlighet att få inflytande över arbetssätt,arbetsformer och undervisningens innehåll i syfte att ta ansvar för det egnalärandet. Genom klass- och elevråd får de dessutom möjlighet att påverka andrafunktioner på skolan. Undervisningen är allsidig och saklig och samverkan skersåväl inom skolan som med det omgivande samhället i syfte att ge undervisningenmening och sätta in den i ett större sammanhang. Arbetet i förskoleklassen bestårbåde av lek och förberedelser för skolan.1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET7 (11)Motivering:Skolan har goda möjligheter genom grupperingar och olika material att anpassaundervisningen efter elevernas behov, förutsättningar m.m. Särskilt stöd ges i tillräckligomfattning och åtgärdsprogram av god kvalitet skrivs när särskilda stödåtgärdersätts in.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarnaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolan utgör en trygg miljö och lärandet är centralt i skolans verksamhet. Det skerett omfattande förebyggande värdegrundsarbete och skolans ordningsregler är upprättadei enlighet med grundskoleförordningen. Skolan behöver dock förbättra sigavseende:LikabehandlingsplanenEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmerse till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinderoch att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Iplanen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över.Hovslättsskolans likabehandlingsplan beskriver ingående det generella förebyggande

SKOLVERKET8 (11)värdegrundsarbetet men det saknas beskrivning av vilka främjande insatser som skagenomföras under det år planen omfattar grundat på behov som påvisats genom enaktuell kartläggning och några sådana åtgärder genomförs inte heller på årsbasis.Inspektörerna bedömer att skolan måste utforma sin likabehandlingsplan i enlighetmed författningen.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Mottagandet av elever sker så vitt inspektörerna kan bedöma enligt bestämmelserna.Eleverna får den undervisningstid de är garanterade och språkval erbjuds enligtförordningen. Utbildningen är avgiftsfri och skolan är väl försedd med lokaler ochteknisk utrustning. Förskoleklassen omfattar de 15 timmar som bestämmelsernaanger samt mer tid för slöjd och idrott. Förbättringar behövs inom området:ValmöjligheterEnligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda eleverna ett allsidigt urval avämnen som elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevenskunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktningvara förenlig med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för

SKOLVERKET9 (11)det ämne eller ämnen som utgör elevens val.Elevens val på Hovslättsskolan är inte utformat i enlighet med dessa bestämmelser.Enligt uppgifter från skolans lärare får eleverna endast välja något som har medrörelse att göra. Elever på skolan uppger också att inte alla elever omfattas av elevensval.Inspektörerna bedömer att skolan måste ändra utformningen av elevens val så attdet motsvarar förordningen.3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Personalen är välutbildad och har insikter i de författningar som styr verksamheten.De har goda möjligheter till kompetensutveckling och rektorn har utbildning ocherfarenhet som givit pedagogisk insikt och därmed goda förutsättningar att ledaskolarbetet.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna,• om lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola ochskolbarnsomsorg följs.

SKOLVERKET10 (11)Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Rektorn på skolan är förtrogen med det dagliga arbetet och kan ses som pedagogiskledare, men personalen skulle uppskatta större närvaro i verksamheten. Beslut fattasav rektorn i enlighet med författningarna. Förbättring behövs dock avseende:Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultatEnligt läroplanen ansvarar rektorn för att skolans resultat följs upp och utvärderas iförhållande till de nationella målen.Hovslättsskolan saknar en samlad bild av elevernas resultat vilket gör att man harsvårigheter följa upp resultaten i förhållande till de nationella målen.Inspektörerna bedömer att skolan måste utarbeta ett system för uppföljning av elevernaskunskaper i samtliga ämnen.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:På Hovsättskolan bedrivs ett kvalitetsarbete som är gott inom flera områden menförbättring behövs i följande avseende.KvalitetsredovisningEnligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningen innehållaen bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen harförverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökadmåluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet iverksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. I kvalitetsredovisningenska också uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas.Hovslättsskolans kvalitetsredovisning saknar en samlad bild av elevernas kunskaps-

SKOLVERKET11 (11)resultat och en analys av dessa. Detta skulle kunna ge en grund för åtgärder förökad måluppfyllelse inom kunskapsområdet.Inspektörerna bedömer att skolan måste förbättra sin kvalitetsredovisning så attden omfattar elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen ikursplaner och läroplan.2008-06-11 LundNils PihlsgårdRoger Niklewski

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunLjungarumsskolanDnr 53-2007:3295FörskoleklassUtbildningsinspektion i LjungarumsskolanGrundskola årskurserna 1–9InledningSkolverket har granskat verksamheten och besökt Ljungarumsskolan den 21 till den23 januari 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga förutbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochLjungarumsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annaninformation om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Ljungarumsskolan intervjuades skolledningen, representanter för elever, lärare,övrig personal och föräldrar. Inspektörerna besökte lektioner i samtliga årskurseroch ämnen. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument somfinns i skolan utgör underlag för bedömningen.LjungarumsskolanBeskrivning av skolanAntal eleverFörskoleklass 24Grundskola 701Källa: Skolans uppgifterLjungarumsskolan ligger i södra delen av Jönköpings kommun. Upptagningsområdethar blandad bebyggelse med både småhus och flerfamiljshus. Till årskurs 4kommer elever från Strömbergsskolan. Till årskurs 7 tillkommer elever från Bott-

SKOLVERKET2 (14)naryd, Ryd, Norra Unnaryd, Hovslätt och Gräshagen. Detta innebär att stor andelav eleverna i årskurserna 7–9 åker skolskjuts till och från skolan.Skolan består av två huvudbyggnader som tidigare var två skolor. I den ena byggnadenbedrivs verksamhet i förskoleklass, årskurserna 1–6 och skolbarnsomsorg. Iden andra byggnaden bedrivs verksamhet i årskurserna 7–9. Till rektorsområdethör också förskola. Förskolans och skolbarnsomsorgens verksamhet bedöms i separatarapporter ur ett kommunövergripande perspektiv.Skolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan i grundskolan.HelhetsbedömningLjungarumsskolan bedriver övervägande en verksamhet av god kvalitet. I de flestaklassrum råder en studiemiljö som är inriktad på lärande och skolan arbetar aktivtför att individualisera undervisningen. Skolan präglas av ett mycket gott förhållningssättmellan personal och elever. Elevernas trivsel och trygghet är övervägandegod, trots att det emellanåt förekommer oönskade beteenden. Skolan arbetar dockaktivt för att motverka uppkomsten av kränkningar och diskriminerande beteendeoch agerar kraftfullt i alla de situationer som kommer till skolans kännedom.Trots den goda verksamheten ligger skolans resultat avseende meritvärden ochandel elever som är behöriga till nationellt program i gymnasieskolan något undersnittet i riket och i kommunen. Framför allt är det stora skillnader mellan flickorsoch pojkars resultat. Det är också i vissa ämnen förhållandevis få elever som får delav de högre betygen. Skolan har uppmärksammat detta vilket föranlett en kompetensutvecklingsinsatsde senaste åren avseende betyg och bedömning för hela skolan.Denna insats har fått positiva effekter bland annat genom att eleverna i ökadutsträckning blivit medvetandegjorda om målen med utbildningen. Däremot harskolans fokus på att alla elever ska bli godkända lett till att många lärare i årskurserna7–9 planerar undervisningen utifrån kursplanens mål att uppnå i stället för målenatt sträva mot, vilket innebär en risk att elever inte stimuleras till att nå en högremåluppfyllelse.Under många års tid har skolan arbetat fram ett system för att utveckla verksamhetenså att pedagogiska diskussioner kan föras inom arbetslagen, inom ämnen, överårskursgränserna och mellan ämnen. Det finns också några exempel på att skolanuppmärksammat ett bristande resultat i ett ämne och att det lett till årskursövergripandeträffar där man diskuterat hur man bör undervisa för att nå högre måluppfyllelse.Arbetet kan ytterligare förbättras genom att diskussionerna i högre utsträckningtar sin utgångspunkt i uppföljningar av elevernas utveckling i förhållande tillde nationella målen.

SKOLVERKET3 (14)Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Språkval erbjuds inte enligt förordningen (2 kap. 17–8 §§ grundskoleförordningen).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningenom kvalitetsredovisning).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Skolan bör identifiera orsaker till variationer i betygsresultaten, dels mellanflickor och pojkar, dels mellan betyg och nationella ämnesprov, och analyseradessa för att pröva de metoder skolan använder i undervisningen.- Skolan bör utveckla sin uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper iförhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen.- Skolan bör utveckla kvaliteten på de individuella utvecklingsplanerna så att informationeni högre grad relateras till kursplanernas mål och nationella betygskriterier.- Skolans arbete, framför allt i årskurserna 7–9 bör i högre grad präglas av mål attsträva mot i läroplan och kursplaner.- Skolan bör utveckla arbetet med att öka elevernas inflytande över undervisningensinnehåll och arbetsformer så att det ökar i takt med elevernas stigandeålder och mognad.- Rektorn bör säkerställa att eleverna ges den garanterade undervisningstiden ochges förutsättningar för att nå målen i samtliga ämnen i årskurs 5 och 9.

SKOLVERKET4 (14)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Tabell 1: Resultatmått för elever i årskurs 9, jämfört med riksgenomsnittet 2005-2007LjungarumsskolanRiket2005 2006 2007 2005 2006 2007Meritvärde 204,7 205,0 200,4 206,3 206,8 207,3Andel (i procent) behörigatill nationellt programAndel (i procent) medfullständigt slutbetygKälla: Skolverkets statistik- Flickor 215,6 224,9 218,7 217,3 218,3 218,8- Pojkar 197,5 186,1 183,8 195,8 195,7 196,588,1 88,7 87,6 89,2 89,5 89,178,6 77,4 78,4 80,7 81,0 76,1

SKOLVERKET5 (14)Tabell 2: Jämförelse mellan betyg och nationella ämnesprovSvenska Matematik Engelska2006 2007 2006 2007 2006 2007Andel (i procent) som intenått målen i ämnetAndel (i procent) som intenått målen i nationellaämnesprovKälla: Skolverkets statistik4,9 9,7 7,1 5,9 6,0 6,52,1 5,7 6,8 5,7 2,9 4,0Kommentar:Av Ljungarumsskolans kvalitetsredovisning framgår att elevernas läskunnighet iårskurs 3 ökat år 2007 jämfört med tidigare år. I de nationella ämnesproven förårskurs 5 var det år 2007 omkring 92 procent av eleverna som nådde målen för godkänti svenska samt 95 procent i engelska och matematik. Dessa resultat innebär enförbättring jämfört med tidigare års resultat, framför allt i matematik. Av skolanskvalitetsredovisning framgår vidare att 92 procent av eleverna i årskurs 5 bedöms hanått målen i alla ämnen.Tabell 1 visar att Ljungarumsskolan under åren 2005–2006 närmat sig riksgenomsnittetbåde avseende genomsnittligt meritvärde för eleverna i årskurs 9 och andelelever med behörighet till gymnasieskolan. År 2007 försämrades dock resultaten ochskolan ligger under riksgenomsnittet. Det är drygt 20 procent av eleverna som intefår betyg i alla ämnen.Tabell 1 visar vidare att skillnaden mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärdeår 2006 och år 2007 var större än skillnaden i riket.Tabell 2 visar att det är en större andel elever som inte får betyg i ämnena svenska,matematik och engelska än andelen elever som inte når målen i de nationella ämnesproveni motsvarande ämnen i årskurs 9. Enligt Skolverkets statistik är det relativtfå elever som får del av de högre betygen i ämnena biologi, engelska, fysik, idrottoch hälsa, kemi, matematik, språkval och musik. Skolans måluppfyllelse och meritvärdeunder åren 1999–2007 i förhållande till modellberäknat värde enligt SALSA 1visar att skolan ligger under det modellberäknade värdet i stort sett varje år. Vissa årligger skolan mycket under det modellberäknade värdet.Inspektörerna bedömer att skolan bör identifiera orsaker till variationer i betygsresultaten,dels mellan flickor och pojkar, dels mellan betyg och nationella ämnesprov,och analysera dessa för att pröva de metoder skolan använder i undervisningen.1 Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser. I denna databas tar man hänsyn tillolika bakgrundsfaktorer till exempel föräldrars utbildningsbakgrund, andelen elever som ärpojkar och andelen elever med utländsk bakgrund.

SKOLVERKET6 (14)1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoderständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolan har det senaste året utvecklat uppföljningen av elevernas kunskapsresultat.Trots detta är det fortfarande mest fokus på uppföljningen av resultaten i ämnenasvenska, engelska och matematik. De uppföljningar som görs föranleder skolanslärare att vid brister i måluppfyllelsen ompröva och utveckla sina metoder. Skolanhar utvecklat fungerande system som gäller för hela skolan kring utvecklingssamtal.Förbättringar bör göras avseendeUppföljning av alla ämnenEnligt läroplanen ska läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varjeelevs kunskapsutveckling. Ljungarumsskolan följer främst upp de yngre elevernaskunskapsutveckling i ämnena svenska, matematik och engelska. I årskurs 5 görs ensammanfattande bedömning av andelen elever som nått målen i övriga ämnen, detvar dock vid besöket oklart om denna bedömning gjordes utifrån kursplanernas måli alla ämnen. Lärarna håller däremot på att utveckla metoder för att följa elevernasutveckling i alla ämnen. Inspektörerna bedömer att lärarna bör fortsätta att utvecklasin uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationellamålen i årskurs 5 i samtliga ämnen.Individuell utvecklingsplanEnligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en framåtsyftandeindividuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövsför att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramenför läroplanen och kursplanerna. Vid Ljungarumsskolan upprättas individuella utvecklingsplanervid utvecklingssamtalen. I de individuella utvecklingsplaner inspek-

SKOLVERKET7 (14)törerna tagit del av är dock kopplingen till målen i läroplan och kursplaner otydlig. Istället formuleras insatserna som till exempel att eleven ”inte ska störa andra”, ”skaarbeta bättre för att nå G”. Intervjuade lärare och rektorn menar att lärarna haftsvårigheter att förstå skillnaden mellan åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner,varför skolan planerar att genomföra en kompetensutveckling kring detta.Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla kvaliteten på de individuella utvecklingsplanernaså att de i högre utsträckning har koppling till målen i läroplan ochkursplaner.1.3 Bedömning och betygssättningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning,• om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen ikursplanerna och från betygskriterierna,• om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevenskunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna,• om betyg sätts enligt författningarnas krav,• om betygskatalog förs enligt bestämmelserna.Bedömning av området Bedömning och betygssättning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolan har de senaste åren genomfört satsningar i form av gemensamma diskussionerkring området betyg och bedömning ur perspektiv för långsiktigt lärande i syfteatt förbättra likvärdigheten i bedömningarna. Betygen anses av skolledningen varasatta utifrån kraven i kursplanerna och eleverna uppfattar att lärarna överlag ger braförklaringar till de satta betygen, samt att betygen är rättvisa. Inspektörerna haruppmärksammat en skillnad mellan betygen och resultaten på nationella ämnesprovsom skolan bör analysera orsakerna till. Skolan följer bestämmelserna kring betygssättningoch betygskatalog.

SKOLVERKET8 (14)1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Det finns på Ljungarumsskolan en grundläggande ambition att planera och genomförautbildningen utifrån läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot. Utbildningenger överlag utrymme för olika kunskapsformer och erbjuder eleverna enstor variation i arbetssätt. Samverkan inom skolan och med omgivande samhällefungerar tillfredsställande. Utbildningen i förskoleklasserna stimulerar barnens utvecklingoch bedöms ligga till grund för fortsatt skolgång. Förbättring behövs avseendeUtbildningens inriktningEnligt läroplanen ska mål att sträva mot ange inriktningen på skolans arbete. Deanger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. I intervjuer med elever ochlärare vid Ljungarumsskolan kommer det fram att en del lärare i årskurserna 7–9fokuserar så mycket på att alla elever ska nå målen för godkänt att de i allt för högutsträckning tar sin utgångspunkt i kursplanernas mål att uppnå när de planerar sinundervisning. Undervisningen tenderar också att bli mer styrd av att allt stoff i läromedletska hinnas med än av att läraren tillsammans med eleverna planerar undervisningenutifrån läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot. Många läraredelar konsekvent upp elevernas arbetsuppgifter i ”g, vg och mvg-uppgifter”. Detta

SKOLVERKET9 (14)innebär en risk att elever inte stimuleras till högre måluppfyllelse. Dock visar skolanpå några goda exempel där eleverna stimuleras i sin kunskapsutveckling och tillhögre måluppfyllelse. Detta sker dock i högre grad beroende på vilken lärare elevenhar än på att skolan som helhet har en gemensam kunskapssyn. Inspektörerna bedömeratt mål att sträva mot i läroplan och kursplaner i högre grad bör ange inriktningenpå skolans arbete.Inflytande och ansvarstagande för egna lärandetSkollagen och läroplanen anger att eleverna i takt med stigande ålder och mognadsuccessivt ska ha ett ökat inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan.Rektorn är ytterst ansvarig för att läraren utvecklar sina arbetsformer så attelevernas inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer gynnas. VidLjungarumsskolan visar skolans dokument och intervjuer att det läggs en god grundför elevernas inflytande i förskoleklassen och i de lägre årskurserna. I takt med atteleverna blir äldre blir dock inflytandet beroende på lärare och ämne. Även omlärarna presenterar mål och betygskriterier, är dessa inte klargjorda för eleverna påett sådant sätt att de alltid aktivt kan delta i planeringen av undervisningen. Det gesunder intervjuerna exempel på arbetsområden som läggs upp tillsammans med elevernautifrån målen. Det är dock företrädesvis arbetsformerna och när i tid olikamoment ska genomföras som eleverna har inflytande över. Intervjuade elever gerexempel på klasser där eleverna inte vill ha inflytande varför läraren står för all planering.Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla arbetet med att öka elevernasinflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer så att det ökar i taktmed elevernas stigande ålder och mognad.1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid upprättas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Ljungarumsskolan organiserar sin undervisning i förhållandevis små undervisningsgrupperför att det ska finnas utrymme för lärarna att individualisera undervisningenoch för att kunna ge stöd till elever med svårigheter i skolarbetet. Personalen

SKOLVERKET10 (14)samverkar framför allt inom arbetslagen, men har även ambitionen att inom skolanhitta flexibla lösningar för att skapa en god grund för ett långsiktigt lärande hoseleverna. Inspektörerna såg goda exempel på individanpassning och särskilt bra ärskolan på att anpassa undervisningen till elever med funktionshinder. Skolans vanligastesätt att anpassa undervisningen för eleverna är dock genom att ge vad skolankallar för minikurser till eleverna. Dessa minikurser fokuserar på kursplanernasuppnåendemål och bidrar alltså till att undervisningen inte planeras efter strävansmåleni kursplanen, vilket beskrivits i avsnitt 1.4. Skolan har och arbetar med attutveckla relevanta rutiner för arbetet med att identifiera och sätta in åtgärder förelever i behov av särskilt stöd. Arbetet leds av rektorn och åtgärdsprogram upprättasalltid för elev som riskerar att inte nå målen.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarnaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Överlag råder trygghet och god trivsel bland eleverna på skolan. Det finns dockklasser med sämre sammanhållning och det kan förekomma vissa rasistiska uttryckpå skolan. Det finns också vuxna som inte på samma goda vis som majoriteten klararav att vara föredömen i värdegrundsarbetet och skapa en studiemiljö som ärinriktad på lärande i klassrummen. Skolan bedriver ett mycket aktivt värdegrundsarbetemed förebyggande inslag som genomförs av alla. Exempelvis har skolan utsettnågra lärare som tar särskilt ansvar för att kunna möta de rasistiska uttryck som

SKOLVERKET11 (14)förekommer med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Skolan hanteraralla incidenter som kommer till deras kännedom på ett adekvat sätt. Skolan sammanställerdäremot inte resultaten av värdegrundsarbetet för hela skolan. Dettaleder till att skolan har vag uppfattning av hur verkningsfulla deras insatser är. Skolansarbete beskrivs konkret i skolans likabehandlingsplan som bygger på en aktuellkartläggning av de risker som finns på skolan.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektorns och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.Bedömning av området Tillgång till utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Ljungarumsskolan ger i huvudsak tillgång till utbildning enligt författningarna, menbrister avseendeGaranterad undervisningstidAv intervjuer med rektorn och lärarna framgår att det är oklart huruvida deltagandeti försöksverksamhet med utbildning utan timplan inneburit att skolan organiserarundervisningstiden för eleverna utifrån att alla elever ska ha getts möjlighet attnå målen i alla ämnen, eller om skolans timplan från år 2003 är den som styr under-

SKOLVERKET12 (14)visningstiden. Lärarna i årskurserna 1–6 uppfattar att de inte är med i försöksverksamheten,men att de undervisar som om de vore det. Lärarna i årskurserna 7–9 ärmedvetna om att de är med i försöksverksamheten, men har uppfattningen att deföljer timplanen. Timplanen är dock inte längre helt aktuell eftersom skolan genomförtförändringar sedan den upprättades, bland annat i form av profilklasserna. Lärarnai årskurserna 1–6 har själva uppmärksammat att de naturorienterade ämnenaoch teknik ges mindre tid i undervisningen. Med tanke på att måluppfyllelsen iårskurs 9 brister i några av dessa ämnen finner inspektörerna att rektorn bör säkerställaatt eleverna ges den garanterade undervisningstiden och ges förutsättningarför att nå målen i samtliga ämnen i årskurs 5 och 9.ValmöjligheterEnligt grundskoleförordningen ska som språkval erbjudas minst två av språkenfranska, spanska och tyska. Som språkval kan i stället, om eleven och elevens vårdnadshavareönskar det, erbjudas det språk som eleven har rätt till modersmålsundervisningi, svenska som andraspråk för elever som i övrigt får undervisning isvenska som andraspråk, svenska för elever som i övrigt får undervisning i svenska,engelska, eller teckenspråk. I Ljungarumsskolan erbjuds endast förstärkt svenskaoch engelska för de elever som inte läser tyska, franska eller spanska. Skolan måstetillse att förordningens bestämmelser avseende språkvalen följs.3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektorn genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utveckling och kompetensutveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver och får den kompetensutveckling som de behöver för att kunna utföra sinaarbetsuppgifter på ett professionellt sätt. Rektorn har genom erfarenhet och utbildningförvärvat pedagogisk insikt.

SKOLVERKET13 (14)3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektorn som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna,• om lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola ochskolbarnsomsorg följs.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Rektorsenheten har en rektor med det övergripande ansvaret för hela verksamheten.Dessutom finns två biträdande rektorer som har det operativa ansvaret förverksamheterna. Indelningen av deras ansvarsområden har förändrats under de senasteåren, framför allt har F–6 upplevt en brist på kontinuitet avseende ledning.Nu har skolledningen minskats med en tjänst och ansvarsfördelningen har gjortsutifrån att ytterligare kunna arbeta samman skolan i ett F–9 perspektiv. Även omelever, vårdnadshavare och personal vet vem som är rektor ser de också den som äroperativt ansvarig som en rektor. Rektorn framhåller själv att området är för stortför att han fullt ut ska kunna fungera som pedagogisk ledare. Inspektörerna bedömerdock att rektorn med hjälp av sina biträdande rektorer håller sig förtrogen medden dagliga verksamheten och som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaretför att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.

SKOLVERKET14 (14)Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolan planerar, följer upp och utvärderar kontinuerligt sin verksamhet. Detta arbetesker främst inom arbetslagen, men samlas ihop på en skolövergripande nivå avskolledningen. Arbetet beskrivs i skolans arbetsplan och kvalitetsredovisning. Arbetetleder i många fall till att behov identifieras, vilket leder till förändringar i arbetssättoch kompetensutvecklingsinsatser. Förbättring behövs avseendeKvalitetsredovisningEnligt förordningen om kvalitetsredovisningen ska kvalitetsredovisningen innehållaen bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen harförverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökadmåluppfyllelse. Ljungarumsskolans kvalitetsredovisning innehåller en bra beskrivningav skolan. Som resultat för årskurs 9 redovisas enbart genomsnittligt meritvärdeoch andel elever som är behöriga till gymnasiet. Resultaten analyseras heller intevilket leder till en bristfällig bedömning av måluppfyllelse. De åtgärder för utvecklingsom skolan kommer fram till går i stort sett inte att härleda till de redovisaderesultaten utan framstår mer som önskningar om allmän förbättring. Inspektörernabedömer därför att skolans kvalitetsredovisning inte lever upp till förordningenskrav.2008-06-11 LundHelena Olivestam ToroldRoger Niklewski

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunMånsarpsskolanDnr 53-2007:3295FörskoleklassUtbildningsinspektion i MånsarpsskolanGrundskola årskurserna 1–6InledningSkolverket har granskat verksamheten i och besökt Månsarpsskolan den 5 mars2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochMånsarpsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annaninformation om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Månsarpsskolan intervjuades rektorn, representanter för pedagoger, elevvårdspersonal,elever och föräldrar. Inspektörerna besökte även lektioner i samtliga årskurser.Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolanutgör underlag för bedömningen.MånsarpsskolanBeskrivning av skolanAntal eleverFörskoleklass 29Grundskola 124Källa: Skolans uppgifterMånsarpsskolan är en F–6 skola med ca 150 elever, belägen i den södra delen avJönköpings kommun. Antalet elever har minskat kraftigt under ett antal år, menförväntas vara stabilt under de närmaste åren. Efter årskurs 6 fortsätter majoritetenav eleverna sin skolgång på Flahultsskolan.

SKOLVERKET2 (15)Förskoleklassen och årskurs 1 är åldersintegrerade i två spår. I övrigt är undervisningsgruppernaåldershomogena, med en klass för varje årskurs. Skolan består avtvå olika byggnader, varav en har tjänat som skola sedan 1896 och i denna återfinnsnu årskurserna 2 och 3. En annan byggnad tillkom 1977 och huserar årskurserna4–6 samt förskoleklassen och årskurs 1, de senare i en tillbyggnad från 2004. Skolanspersonal är organiserad i fyra arbetslag, varav ett arbetslag för förskoleklassenoch årskurs 1, ett för årskurserna 2–3 respektive 4–6 samt ett arbetslag med servicefunktioner.I rektorsområdet ingår även förskoleverksamhet och fritidsverksamhet. Dennaverksamhet granskas på en kommunövergripande nivå och bedömningarna redovisasi en separat rapport.HelhetsbedömningInspektörernas bedömning är att Månsarpsskolan erbjuder barn och elever en stimulerandepedagogisk miljö. Skolan präglas av ett positivt och kreativt arbetsklimat,enligt intervjuer med personal, elever och föräldrar, och en strävan att väckaoch tillvarata elevernas nyfikenhet och lust att lära. Undervisningen är varierad, gerutrymme för olika kunskapsformer och goda förutsättningar för en bredd i elevernaskunskapsutveckling. I syfte att skapa helhet och sammanhang i elevernas lärandebedrivs undervisningen ofta tematiskt och ämnesövergripande. Det tematiskaarbetet tar som regel sin utgångspunkt i elevernas erfarenheter och frågor och elevernages möjlighet att delta i såväl planering som utvärdering av undervisningen. Iden övriga undervisningen kan dock elevernas möjligheter till inflytande utvecklasytterligare, så att en progression framträder i förhållande till elevernas ålder ochmognad.På Månsarpsskolan anpassar lärarna undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar.Elever som utvecklas snabbt får relevanta utmaningar och elever somhar svårigheter i skolarbetet får särskilt stöd. Aktiva stödinsatser ges av såväl klasslärare,speciallärare som specialpedagog. De senare används emellertid endast förundervisning enskilt eller i mindre grupp i ämnena engelska, matematik och svenska.Inspektörerna vill påpeka att elevernas behov av specialpedagogiskt stöd i andraämnen och lärarnas behov av specialpedagogisk handledning kan förtjäna störreuppmärksamhet.Månsarpsskolan är sammantaget en väl fungerande och utvecklingsinriktad skola.Personalen på Månsarpsskolan följer regelbundet upp och utvärderar verksamhetenpå olika sätt. Diskussioner förs ständigt om den pedagogiska verksamheten ocholika processkvaliteter, utvecklingsidéer prövas och ett kontinuerligt utvecklingsarbetebedrivs. Det som saknas är en bredare medverkan i utvecklingsarbetet frånelevernas och vårdnadshavares sida, liksom en tydlig utgångspunkt i uppnådda resultati förhållande till nationella mål för utbildningen. Det gäller inte minst uppnåddakunskapsresultat i förhållande till kursplanemålen i årskurs 5, då underlag fören samlad bild för närvarande saknas. En tydligare mål- och resultatstyrning avverksamheten och ett mer systematiskt kvalitetsarbete behöver följaktligen utvecklas.För detta bör i synnerhet rektorn ta ett distinktare ansvar.

SKOLVERKET3 (15)Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Skolan följer inte upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen(avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen ochfritidshemmet).- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernaskunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen(4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 iläroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).- Företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare har inte givits möjlighet attmedverka vid utarbetandet av skolans arbetsplan eller kvalitetsredovisning(2 kap. 23 § grundskoleförordningen, 4 § förordningen om kvalitetsredovisning).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever, 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet meden likabehandlingsplan).- Skolan anordnar inte undervisning i svenska som andraspråk så att det motsvararkraven i förordningen och kursplanen för ämnet (2 kap. 15 – 16 §§ grundskoleförordningenoch grundskolans kursplan för svenska som andraspråk).- Eleverna erbjuds inte språkval i enlighet med grundskoleförordningen (2 kap. 18§ grundskoleförordningen).- Elevens val erbjuds inte enlighet med grundskoleförordningen (2 kap. 19 §grundskoleförordningen).- Utbildningen är inte i alla delar avgiftsfri (4 kap. 4 § skollagen).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningenom kvalitetsredovisning).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Kvaliteten i de individuella utvecklingsplanerna bör utvecklas så att individuellamål relateras till läroplansövergripande mål eller kursplanemål.- Skolan bör eftersträva att i större utsträckning ta tillvara personalens ämneskompetensför undervisningen.- Kvaliteten på skolans arbetsplan bör utvecklas så att den kan fungera som ettaktivt styrdokument för verksamheten.

SKOLVERKET4 (15)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Kommentar:Skolans sammanställning av resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5visar att 84–95 procent av eleverna nådde målen i engelska, matematik och svenskaår 2007. Året innan nådde 94–97 procent av eleverna målen. Skolan följer även uppelevernas läsutveckling i årskurs 3 och år 2007 nådde 90 procent av eleverna eftersträvadnivå (LUS 15). År 2006 gällde det 100 procent av eleverna. För övriga ämnensaknas underlag för en samlad bild av elevernas måluppfyllelse. Den uppgiftsom finns i skolans kvalitetsredovisning om andelen elever som nått målen i samtligaämnen saknar därmed substans.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigtkan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,

SKOLVERKET5 (15)• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:I Månsarpsskolan följer lärarna regelbundet upp elevernas kunskapsutveckling påindividnivå genom observationer, bedömningar av elevernas arbeten, diagnostiskatester och prov och genom samtal med eleverna. Ett urval av elevernas arbeten samlasdessutom i en portfolio som används för gemensamma reflektioner mellan lärareoch elever kring kunskapsutvecklingen. Väl förberedda utvecklingssamtal genomförsoch individuella utvecklingsplaner upprättas för samtliga elever.Lärarna på Månsarpsskolan för regelbundet diskussioner och utbyter erfarenheterom den pedagogiska verksamheten. Lärarna reflekterar följaktligen ständigt översina undervisningsmål och metoder men det bör enligt inspektörernas bedömningske mer systematiskt i förhållande till styrdokumentens krav. Behov av utvecklingfinns i följande avseenden:Uppföljning av alla ämnenLärarna ska enligt läroplanen följa elevernas kunskapsutveckling utifrån kursplanernaskrav i samtliga ämnen. Av intervjuer och dokumentation framgår att lärarna iMånsarpsskolan genomför en målrelaterad uppföljning av elevernas kunskapsutvecklingi engelska, matematik och svenska. Däremot brister kunskapsuppföljningeni övriga ämnen. Inspektörerna bedömer att skolan måste följa upp elevernas kunskapsutvecklingi samtliga ämnen.Individuell utvecklingsplanEnligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en framåtsyftandeindividuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som krävs föratt eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen förläroplanen och kursplanerna.På Månsarpsskolan upprättas individuella utvecklingsplaner med framåtsyftande målför alla elever i samband med utvecklingssamtalen och under dialog mellan lärare,elev och vårdnadshavare. Eleverna visade i intervjuerna att de var medvetna omuppställda mål och det framkom att eleverna regelbundet gavs utrymme för att underskoltid arbeta med behövliga moment i syfte att nå målen. De planer inspektörernatog del av innehöll dock genomgående mål som antingen var beteenderelateradeeller var relaterade till ämnena engelska, matematik eller svenska. Den ämnes-

SKOLVERKET6 (15)mässiga begränsningen kan bero på den bristande uppföljning av kunskapsutvecklingeni övriga ämnen som berördes ovan, något lärarna följaktligen bör vara uppmärksammapå. I de flesta fall saknade dessutom individuellt uppställda mål en anknytningtill läroplans- eller kursplanemål. Enligt inspektörernas bedömning börkvaliteten på de individuella utvecklingsplanerna utvecklas i detta avseende.1.3 BedömningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling,• om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna.Bedömning av området:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Vid inspektionen har inte framkommit annat än att lärarna gör en allsidig bedömningav elevernas kunskaper där hänsyn tas till olika uttryck för kunskap. Vidareanvänder lärarna de nationella ämnesproven för att bedöma elevernas kunskapsutveckling.Som framgår av avsnitt 1.2 behöver dock lärarna utveckla sina bedömningarså att de i alla ämnen utgår från kursplanemålen på ett tydligare sätt.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,

SKOLVERKET7 (15)• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Personalen visar på en medvetenhet om strävansmålens betydelse och lektionsbesökenvittnar om att de tydligt präglar undervisningens inriktning. Undervisningenär varierad och tematiska inslag förekommer regelbundet. Det ämnesövergripandearbetet präglas av undersökande och upplevelsebaserade arbetssätt, där elevernaarbetar både självständigt och i åldersblandade grupper och med såväl informationstekniksom med estetiska uttrycksformer som drama, bild och form. Barnen iförskoleklassen deltar också i det tematiska arbetet och verksamheten i förskoleklassenger även i övrigt en mycket god grund för elevernas fortsatta skolgång.Sammantaget är inspektörernas bedömning att Månsarpsskolan erbjuder barn ochelever en stimulerande pedagogisk verksamhet som är allsidig och saklig och somger utrymme för en mångsidig kunskapsutveckling.Intervjuer och iakttagelser visar att lärarna har ett demokratiskt förhållningssättgentemot eleverna. Eleverna ges möjligheter till inflytande över undervisningensinnehåll, arbetssätt och arbetsformer, synnerhet i det tematiska arbetet. Inspektörernakunde iaktta utmärkta exempel på detta redan i förskoleklassen och årskurs 1.Månsarpsskolan har därtill väl fungerande elevråd, klassråd och biblioteksråd däreleverna kan utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Dessa forumborde dock i större utsträckning kunna nyttjas för medverkan i skolans arbete medolika kartläggningar och planer, inte minst där skolförfattningarna ställer krav påelevmedverkan.Inom Månsarps rektorsenhet finns en väl fungerande samverkan mellan förskola,förskoleklass, grundskola och fritidshem. Samverkan finns även med mottagandeskola, liksom med närsamhälle och arbetsliv. Skolan erbjuder praktisk arbetslivsorienteringredan i årskurs 5.1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,

SKOLVERKET8 (15)• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid upprättas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna gör utifrån intervjuer och iakttagelser bedömningen att lärarna påMånsarpsskolan överlag förverkligar läroplanens intentioner om att anpassa undervisningentill varje elevs behov och förutsättningar. Lärarna varierar arbetssätt ocharbetsformer, delar upp eleverna i mindre grupper för att möjliggöra mer individuelltstöd, använder sig av differentierat arbetsmaterial, ger eleverna möjligheter attarbeta i olika takt och försöker ge utmaningar till elever som bedöms klara meravancerade uppgifter. Elever i behov av stöd erbjuds från årskurs 2 även läxhjälpefter skoltid vid några tillfällen varje vecka.Inspektörerna bedömer att skolan har goda rutiner för att identifiera stödbehov ochvidtar åtgärder för att möta elever i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram upprättasför de elever som riskerar att inte nå målen och de åtgärdsprogram inspektörernatagit del är av god kvalitet. Programmen uppmärksammar såväl elevernasstyrkor som svagheter, anger konkreta mål och åtgärder liksom en tydlig ansvarsfördelning.Enligt intervjuer med elevvårdsteamet finns rutiner för regelbundenuppföljning och utvärdering, då åtgärdernas effekter prövas och nya vägar kan sökas.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,

SKOLVERKET9 (15)• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med bestämmelsernaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna kan utifrån intervjuer och besök i verksamheten konstatera att skolankännetecknas av ett positivt arbetsklimat, med engagerade lärare och elever ochpåfallande god arbetsro. I såväl föräldra- som elevintervjuer framkom också attMånsarpsskolan upplevs som en trygg och trivsam miljö, att relationerna mellanelever och mellan vuxna och elever är goda överlag och att skolan bedriver ett aktivtvärdegrundsarbete. Personalen har utvecklat ett gemensamt förhållningssätt ochagerar snabbt och resolut vid eventuella brott mot skolans normer. Månsarpsskolanhar ordningsregler som är kända av eleverna och deras föräldrar. Ordningsreglernaföljs upp och revideras med lärarna och fastställs därefter tillsammans med föräldrarepresentanteri lokala styrelsen inför varje nytt läsår.Ett arbete har samtidigt påbörjats på Månsarpsskolan för att utveckla värdegrundsarbetetytterligare och bland annat involvera eleverna mer i framtagandet av skolansplaner inom detta område. Inspektörerna bedömer att behov av utveckling finns iföljande avseende:LikabehandlingsplanEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmerse till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinderoch att förebygga trakasserier och annan kränkande behandling. I planen skaplanerade åtgärder redovisas. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande iarbetet med en likabehandlingsplan ska planen upprättas, följas upp och ses överunder medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planengäller.Månsarpsskolans likabehandlingsplan återger en vision, mål för och allmänna inslagi den förebyggande verksamheten, rutiner för informationsspridning liksom ansvarsfördelningvid eventuella händelser. Inspektörerna kan konstatera att planen ärkänd bland personal och elever och till stor del utgör ett ”levande dokument” somåterspeglas i verksamheten. Planen vilar emellertid inte på en aktuell kartläggning avrisker eller kritiska områden i verksamheten och den saknar konkreta åtgärder somska påbörjas eller genomföras under året i förhållande till dessa. De förebyggandeinsatser som nämns i planen är alltför allmänt hållna och av mer organisatorisk äninnehållslig karaktär. Dessutom har eleverna inte givits möjlighet att delta i planens

SKOLVERKET10 (15)upprättande eller i samband med uppföljning och utvärdering av planen. Månsarpsskolanmåste följaktligen utveckla likabehandlingsplanen och arbetet med denna inämnda avseenden.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektorns och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Månsarpsskolan tar emot elever enligt bestämmelserna. För att säkerställa att elevernaerbjuds den garanterade undervisningstiden genomfördes en översyn införläsåret 2006/2007, i samband med kompletterande mål om minst 30 minuters fysiskaktivitet per dag. Översynen ledde till en viss utökning av undervisningstiden igrundskolan. Verksamheten i förskoleklassen omfattar mer än 15 timmar än vecka.Lokalerna är inbjudande och funktionella och eleverna har tillgång till de läromedelsom behövs för en tidsenlig utbildning. Datortillgången är god, en särskild ITpedagogfinns och eleverna får lära sig att använda informationsteknik som ettverktyg för kunskapssökande, liksom för presentationer och redovisningar. För attuppfylla kraven på en likvärdig utbildning måste dock följande ses över:

SKOLVERKET11 (15)Garanterad undervisningstidAv grundskoleförordningen framgår att undervisning i svenska som andraspråk skaanordnas om det behövs, för elever med ett annat modersmål än svenska. Undervisningenska anordnas i stället för undervisning i svenska och ska följa kursplanenför ämnet. På Månsarpsskolan får elever som bedöms ha behov av ämnet svenskasom andraspråk stödundervisning vid något eller några tillfällen i veckan. Undervisningeni svenska som andraspråk ges således som ett komplement till undervisningeni svenska och betraktas inte av skolan som ett eget ämne som ska anordnas istället för ämnet svenska. Stödundervisningen bedrivs dessutom av en lärare somsaknar utbildning i ämnet. Skolan måste utreda om eleverna verkligen har behov avundervisning i svenska som andraspråk och om så är fallet anordna undervisning iöverensstämmelse med kraven i grundskoleförordningen och kursplanen för ämnet.ValmöjligheterEnligt grundskoleförordningen ska som språkval erbjudas minst två av språkenfranska, spanska eller tyska. Som alternativ till detta språkval ska erbjudas det språksom eleven har rätt till modersmålsundervisning i, svenska som andraspråk för eleversom i övrigt får undervisning i detta ämne, svenska för elever som i övrigt fårundervisning i detta ämne, engelska eller teckenspråk. Det senare gäller om elevenoch elevens vårdnadshavare önskar det och minst fem elever väljer aktuellt alternativ.På Månsarpsskolan erbjuds eleverna i årskurs 6 möjlighet att läsa franska, spanskaeller tyska och undervisningen bedrivs av lärarna på Flahultsskolan. Som en grundför elevernas språkval erbjuds så kallade prova-på veckor i alla de tre språken iårskurs 6. Som ett alternativ till nämnda språkval erbjuds undervisning i engelska,något som lärarna på Månsarpsskolan ansvarar för. Inspektörerna bedömer attMånsarpsskolan i samarbete med mottagande skola måste informera elever ochvårdnadshavare om samtliga alternativ och erbjuda undervisning om minst femelever väljer alternativet.Enligt grundskoleförordningen är syftet med elevens val att fördjupa och breddaelevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll ochsin inriktning vara förenlig med målen i kursplanerna. Styrelsen för utbildningen skaerbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val.På Månsarpsskolan har eleverna i årskurserna 3–6 tidigare givits möjlighet att väljabreddning och fördjupning i olika ämnen som elevens val. Under innevarande läsårhar detta inslag ersatts med så kallat eget planerat arbete, under två timmar pervecka. Tiden används av eleverna i huvudsak till att avsluta arbetsuppgifter inomveckans beting eller att arbeta med en av läraren föreslagen uppgift. Även om lärarenkan erbjuda olika alternativ uppfyller inte detta inslag som helhet syftet medelevens val enligt grundskoleförordningen.AvgifterEnligt skollagen ska utbildningen i förskoleklassen och grundskolan vara avgiftsfriför eleverna. De ska utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och

SKOLVERKET12 (15)andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dockförekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för elevernaRektorn uppger att skolan i detta avseende följer riktlinjerna från Jönköpings kommun,nämligen att enskilda avgifter för studiebesök etc. inte får överskrida 80 kr pertillfälle och att sådana avgifter får tas ut några gånger per läsår. Månsarpsskolanslokala styrelse har tolkat några gånger som högst tre gånger per läsår. Enligt föräldrarnahar detta fått till följd att klassföräldrarna vid föräldramöten regelmässigt samlarin 240 kr per läsår och elev. Insamlade medel används sedan till en skolresa.Föräldrarna uppger att det är en frivillig avgift men som regel betalar ändå alla föräldrarin denna. I övrigt tar skolan enligt rektorn inte ut några avgifter. Enligt Skolverketsbedömning är dock en schablonmässig avgift som regelbundet tas ut, oavsettfrivillighet, inte att betrakta som en obetydlig kostnad vid enstaka tillfällen. Inspektörernabedömer därför att utbildningen vid Månsarpsskolan inte i alla delar äravgiftsfri.3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektorn genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Personalen har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver, nödvändigainsikter i styrdokumenten och får kontinuerligt kompetensutveckling i förhållandetill verksamhetens behov. Rektorn har förskollärarutbildning, mångårig erfarenhetav pedagogiskt ledarskap och genomgått olika ledarskapsutbildningar, dock inte denstatliga rektorsutbildningen. Behov av utveckling finns i följande avseende:Personalens utbildningEnligt skollagen är kommunen skyldig att för undervisningen använda lärare, förskollärareeller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisningde i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildninginte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till

SKOLVERKET13 (15)eleverna.På Månsarpsskolan finns lärare med utbildningsinriktning såväl mot svenska ochsamhällsorienterande ämnen som mot matematik och naturorienterande ämnen. Tillföljd av att lärarna huvudsakligen arbetar som klasslärare utnyttjas emellertid derasspecifika kompetens i begränsad utsträckning. Skolan bör enligt inspektörernas bedömningeftersträva att i större utsträckning ta tillvara personalens ämneskompetens.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektorn som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Av intervjuerna framgår att rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet, isamverkan med personalen tar ansvar för verksamhetens utveckling och fattar beslutenligt bestämmelserna. Behov av utveckling finns dock i följande avseenden:Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultatEnligt läroplanen ansvarar rektorn för att skolans resultat följs upp och utvärderas iförhållande till de nationella målen. Som framgår av avsnitt 1.2 följs inte elevernaskunskapsutveckling upp i samtliga ämnen. Det medför att skolan inte heller har ensamlad bild av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen förårskurs 5. Inspektörerna bedömer att uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultati förhållande till de nationella målen i årskurs 5 måste förbättras.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,

SKOLVERKET14 (15)• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Av intervjuerna framgår att personalen på Månsarpsskolan ständigt för diskussionerom den pedagogiska verksamheten, att utvecklingsidéer prövas, att uppföljning ochutvärdering sker och att ett kontinuerligt utvecklingsarbete bedrivs. Det som saknasär emellertid en bredare medverkan i utvecklingsarbetet och en tydlig utgångspunkti uppnådda resultat i förhållande till nationella mål för utbildningen. Behov av utvecklingfinns därför i följande avseenden:Systematiskt kvalitetsarbeteEnligt grundskoleförordningen ska varje skola ha en arbetsplan för genomförandetav de fastställda målen för utbildningen. Arbetsplanen ska utarbetas under medverkanav lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare.Månsarpsskolan har en arbetsplan men denna har inte utarbetats undermedverkan av företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Möjligheter fördetta måste följaktligen skapas i samband med den årliga utvärdering som förordningenlikaså ställer krav på.Månsarpsskolans arbetsplan utgör, utöver kommunalt prioriterade målområden,utgångspunkten för den utvärdering av verksamheten som arbetslagen genomförvarje termin. Utvärderingen begränsas dock av att arbetsplanen i mindre utsträckninganger hur de nationella målen ska nås, i synnerhet vad avser kunskapsuppdraget.De dokument som inspektörerna har tagit del av visar också att utvärderingen ibegränsad utsträckning leder till en revidering av arbetsplanen, som möjligen skullevara behövlig utifrån en analys av resultaten i förhållande till nationella mål. Kvalitetenpå skolans arbetsplan bör följaktligen utvecklas så att den kan fungera som ettaktivt styrdokument för verksamheten.KvalitetsredovisningEnligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisningfrämja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnasnationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information omverksamheten och dess måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetensförutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisasoch likaså en uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen. Förutom enbedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligatsska kvalitetsredovisningen även innehålla en redogörelse för vilka åtgärderskolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen ska utar-

SKOLVERKET15 (15)betas under medverkan av lärare, övrig personal och elever och elevernas vårdnadshavareska ges möjlighet att delta i arbetet.Månsarpsskolans kvalitetsredovisning för läsåret 2006/07 har en tydlig koppling tillskolans arbetsplan och ger en beskrivning av genomförd verksamhet, rubrikmässigti enlighet med förordningen. Den innehåller dessutom en summarisk bedömning avmåluppfyllelse utifrån kommunens prioriterade mål, nyckeltal och utifrån dessaskolans pedagogiska resultat. Utöver beskrivningar av verksamheten och genomfördaaktiviteter, saknas emellertid analyser av hur uppnådda resultat överensstämmermed nationella mål. Varför föreslagna åtgärder - som i första hand handlar omfortsatt arbete i enlighet med arbetsplanen - är nödvändiga för ökad måluppfyllelseframgår följaktligen inte.Enligt inspektörernas bedömning uppfyller inte skolans kvalitetsredovisning förordningenskrav. Redovisningen och analysen av kunskapsresultaten måste omfattafler ämnen än engelska, matematik och svenska. De utvecklingsåtgärder som föreslåsbör likaså ha en tydligare koppling till konstaterade brister i skolans måluppfyllelse.Dessutom måste elever vara delaktiga och vårdnadshavare ges möjlighet attdelta vid upprättandet av kvalitetsredovisningen.2008-06-11 LundBirgitta HeneckeHelena Olivestam-Torold

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunNorra MoDnr 53-2007:3295FörskoleklassUtbildningsinspektion i Norra Mo rektorsenhetGrundskolan årskurs 1–6InledningSkolverket har granskat verksamheten i och besökt Norra Mo rektorsenhet den 11och 12 mars 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga förutbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochskolorna, dels den information som samlats in under besöket. Även annan informationom kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Norra Mo rektorsområde intervjuades skolledning, skolsköterska, pedagogiskpersonal, elever och föräldrar. Inspektörerna besökte även lektioner i olika årskurser.Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i rektorsområdetutgör underlag för bedömningen.Norra UnnarydBeskrivning av rektorsområdetAntal eleverFörskoleklass 2Grundskola årskurs 1–2 12Källa: Norra Mo rektorsenhet

SKOLVERKET2 (12)RydAntal eleverFörskoleklass 6Grundskola årskurs 1, 3 43Källa: Norra Mo rektorsenhetBottnarydAntal eleverFörskoleklass 14Grundskola årskurs 1–2, 4–6 111Särskola 1Källa: Norra Mo rektorsenhetSkolorna ligger ca 3 mil ifrån varandra och har tidigare varit enskilda rektorsområden.Alla elever i rektorsområdet går årskurserna 4–6 på Bottnarydsskolan och efterårskurs 6 på fortsätter eleverna på Ljungarumsskolan. På Bottnarydsskolan finnslokaler för slöjd och idrott. Omgivningarna består av landsbygd med hus och gårdarsamt mindre samhällen. När det i rapporten står ”skolan” avses alla tre skolornaom inget annat anges.HelhetsbedömningInom skolorna i Norra Mo rektorsenhet råder trygghet och det finns en studiemiljödär lärandet är i fokus. I skolan i Norra Unnaryd visades även prov på utomhuspedagogik.Ett inslag man har varje vecka där olika ämnen såväl som frågor av värdegrundskaraktärkan ingå.Resultaten på nationella proven i matematik och svenska har varierat mycket underde senaste åren. Skolan har uppmärksammat att man behöver ett system för uppföljningav elevernas resultat, inte bara i svenska, engelska och matematik, utan ialla ämnen. Något inspektörerna instämmer i. Eleverna på skolan ges inte möjlighetatt nå målen i hem- och konsumentkunskap i årskurs 5 då undervisningen börjarförst i årskurs 6.Skolans ledning har under sin tid på skolan lagt mycket tid och energi på att få detre skolorna att fungera som ett rektorsområde vilket man lyckats väl med. Skolledningenär väl förtrogen med verksamheten och har stor legitimitet bland elever,personal och föräldrar och ledningens strävan att skapa ett pedagogiskt utvecklingsklimathar gett märkbara resultat. Skolan bör dock arbeta mer med att få strävansmålenatt utgöra riktningen för undervisningen.En förutsättning för en ökad måluppfyllelse är att skolan skapar ett system för uppföljningav elevernas kunskaper inte bara i grundskolans ämnen utan även i områdensom beskrivs i läroplanen. Detta i kombination med ett systematiskt kvalitetsarbetedär resultaten analyseras och i den mån måluppfyllelsen bedöms som otillräckligåtgärder redovisas kommer att ytterligare höja kvalitén på skolans verksamhet.

SKOLVERKET3 (12)Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Skolans likabehandlingsplan är inte utformad och upprättad i enlighet med författningarna(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkandebehandling av barn och elever och 2 § förordningen om barns och elevers delaktigheti arbetet med en likabehandlingsplan).- Eleverna ges inte möjlighet att nå målen i hem- och konsumentkunskap iårskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen och kursplanen för hem- ochkonsumentkunskap).- Skolan följer inte upp elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen i förhållandetill de nationella målen i årskurs 5 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningensamt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet,förskolan och fritidshemmet).- Skolan saknar en arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte de krav som ställs på en sådan (3 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Skolan bör tillse att läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot angerinriktningen för skolans utbildning och att eleverna i högre grad ges utmaningaroch möjligheter att utveckla olika kunskapsformer.

SKOLVERKET4 (12)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Kommentar:I kvalitetsredovisningen redovisas inga resultat av nationella prov men man skriveratt 72 procent av eleverna nått målet i svenska i årskurs 5, 72 procent i matematikoch 86 procent i engelska samt att 70 procent av eleverna har nått målen i alla ämnenai årskurs 5. Inga andra ämnen redovisas och man redovisar inga eventuellaresultatskillnader mellan pojkar och flickor.Andelen som nått målen på de nationella proven har varierat mycket under de senasteåren. Framför allt i svenska och matematik. Man bör dock ha i åtanke att detrör sig om ett litet antal elever i varje årskurs.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigtkan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,

SKOLVERKET5 (12)• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolan saknar en samlad bild av kunskapsresultaten, vilket uppmärksammats i skolanskvalitetsredovisning. Lärarna utvärderar dock sin undervisning tillsammans medeleverna på olika sätt beroende på elevernas ålder och mognad. Metoder och arbetssättutvärderas och omprövas vid behov på såväl grupp som skolnivå. Föräldrarnasäger sig vara nöjda med den information som ges i samband med utvecklingssamtalen.Förälder och elev får information om elevens framgångar i samtliga ämnen vilketgör att inspektörerna bedömer att lärarna följer upp elevernas kunskaper på individnivå.Inspektörerna har även sett exempel på individuella utvecklingsplaner avgod kvalitet.1.3 BedömningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling,• om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna.Bedömning av området Bedömning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Lärarna på skolan gör allsidiga bedömningar av elevernas kunskaper. Nationellaämnesprov och andra prov, tester, diagnoser och diskussioner i arbetslagen är exempelpå verktyg som används för att kunna göra sådana, men som beskrivits i avsnittetovan bör skolan utveckla sina metoder för att säkerställa att korrekta ochallsidiga bedömningar skall kunna göras avseende elevernas hela kunskapsutvecklingi samtliga ämnen.

SKOLVERKET6 (12)1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Den formella elevdemokratin med klass- och elevråd fungerar bra på skolan ochlärarna uppger även att de kan se en utveckling av elevernas förmåga att ta ansvarför sitt lärande. De säger att de yngre eleverna deltar i utvärderingen av undervisningengenom att svara på några enkla frågor medan elever i årskurs 6 är mogna attutöva ett större inflytande över undervisningen. Detta pekar på en progression.Undervisningen är så vitt inspektörerna kan bedöma allsidig och saklig. Samverkan isyfte att öka elevernas förutsättningar för lärande sker såväl inom skolan som medarbetsliv och samhälle. I förskoleklassen förekommer såväl lek som skolförberedandeinslag.Läroplan/kursplaner anger inriktningen för undervisningenEnligt läroplanen anger mål att sträva mot inriktningen på skolans arbete. De angerdärmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan.Eleverna på skolan uppgav i intervjuerna att inslag i syfte att träna problemlösning,förmågan att kritiskt granska fakta och förhållanden och att bedöma konsekvenserinte är så vanligt förekommande i undervisningen. I huvudsak gav lektionsbesökenen liknande bild. Lärarna säger dock att man ofta i samband med värdegrundsövningararbetar med dilemman, värderings- och samarbetsövningar. Inspektörerna

SKOLVERKET7 (12)bedömer dock att undervisningen i grundskolans ämnen bör ses över så att den ihögre utsträckning tar sin utgångspunkt i strävansmålen och att eleverna i högregrad ges utmaningar och möjligheter att utveckla olika kunskapsformer.1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid upprättas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inom rektorsenheten finns goda förutsättningar för individanpassning av undervisningen.Lärare och elever och föräldrar ger exempel på mer lättlästa böcker, böckerpå högre nivå, flexibla grupper, arbetssätt etc. Åtgärdsprogram av god kvalitet finnsför de elever på skolan som har behov av särskilt stöd och stöd ges i tillräcklig omfattning.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,

SKOLVERKET8 (12)• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med bestämmelsernaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolorna inom Norra Mo rektorsenhet utgör trygga miljöer för eleverna. Ett aktivtvärdegrundsarbete bedrivs och såväl elever som föräldrar säger att personalen agerarså fort något inträffar. Det finns ordningsregler som upprättats i enlighet medgrundskoleförordningen och skolorna präglas av ett lugn där god studiemiljö råder.Det finns dock behov av insatser i följande avseende.LikabehandlingsplanenEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmerse till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinderoch att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Iplanen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över.Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplanska likabehandlingsplanen upprättas, följas upp och ses över under medverkanav barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningenoch omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassasefter deras ålder och mognad.Rektorsområdets likabehandlingsplan saknar beskrivning av konkreta åtgärder somska utföras under året grundat på en aktuell kartläggning. Vuxen-elevperspektivetsaknas och det går inte att urskilja de olika verksamheterna i planen. Barn och eleverhar inte deltagit i arbetet med planen.Inspektörerna bedömer att skolans likabehandlingsplan måste förbättras i dessaavseenden.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektorns och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.

SKOLVERKET9 (12)3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.Bedömning av området Tillgång till utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Mottagandet av elever sker så vitt inspektörerna kan bedöma enligt bestämmelserna.Skolans elever får dock inte den undervisningstid de är garanterade i ämnethem- och konsumentkunskap. Inspektörerna förutsätter att samordning i övrigtavseende den garanterade undervisningstiden sker med mottagande skola. Skolanerbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med styrdokumenten. Språkval görs iårskurs 6 sedan eleverna fått prova på franska, tyska och spanska under höstterminen.Elevens val är organiserat så att eleverna vid olika tillfällen under läsåret erbjudsolika ämnesområden att fördjupa eller bredda sig inom. Huvuddelen av delokaler skolan disponerar är av god kvalitet och man är väl försedd med undervisningsmaterialoch teknisk utrustning, till exempel interaktiva whiteboard och ettantal datorer i flera klassrum. Undervisningen är avgiftsfri och verksamheten i förskoleklassenomfattar minst 15 timmar i veckan. Skolan brister dock i följande avseende.Garanterad undervisningstidEnligt grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne. I kursplanen förämnet hem- och konsumentkunskap anges de mål som eleverna ska ha uppnåttefter det femte och skolåret. I Norra Mo rektorsenhet får dock inte eleverna hemochkonsumentkunskap förrän i årskurs 6.Inspektörerna bedömer att skolan måste tillse att eleverna ges möjlighet att nå målenför årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap.

SKOLVERKET10 (12)3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektorn genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolans lärare har med något undantag utbildning för den undervisning de bedriveroch de har goda möjligheter att få kompetensutveckling. Skolans rektor genomgårvid inspektionstillfället den statliga rektorsutbildningen.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektorn som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Rektorn för Norra Mo upplevs av såväl lärare som föräldrar som väl förtrogen medskolans verksamhet. Även eleverna säger att det känner rektorn och att hon brukarkomma in på lektionerna. Ledningen av skolan genomsyras av en öppenhet däreventuella problem och konflikter i verksamheten lyfts upp till ytan och bearbetas.

SKOLVERKET11 (12)Rektorn driver genom skolutvecklingsgruppen ett ständigt pågående utvecklingsarbete.Skolans ledning är relativt ny och har i kvalitetsredovisningen för 2007 uppmärksammatatt en systematisk uppföljning av kunskapsresultaten saknas. Ett led iuppbyggnaden av ett sådant system är det arbete skolorna gjort med att bryta ner denationella målen så att det finns avstämningspunkter i alla årskurserna. Uppföljningav kunskapsresultaten saknades dock vid inspektionstillfället varför förbättringkrävs avseende:Rektors ansvar för uppföljningEnligt läroplanen ansvarar rektorn för att skolans resultat följs upp och utvärderas iförhållande till de nationella målen.Skolledningen vinnlägger sig om att arbetet på skolan kontinuerligt följs upp ochutvärderas men detta är ett arbete som trots det behöver vidareutvecklas i avseendetatt följa elevernas kunskapsresultat inte bara på elevnivå utan också på grupp- ochskolnivå i samtliga ämnen. Detta är nödvändig information som utgångspunkt föratt kunna analysera orsakerna till vilka resultat eleverna når och därifrån utvecklaoch anpassa undervisning, stödinsatser och andra förutsättningar för elevernas lärande.Inspektörerna gör därför bedömningen att rektor måste ta ett ökat ansvar föratt arbetet i rektorsområdet behöver förstärkas vad avser kunskapsuppföljning påalla nivåer (elev-, grupp-, och skolnivå).3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inom Norra Mo rektorsenhet bedrivs ett kvalitetsarbete av god kvalitet. På skolanfinns även en skolutvecklingsgrupp som initierar och arbetar med pedagogiska frågorpå arbetslags- och skolnivå. Det finns dock behov av förbättringar när det gäller:KvalitetsarbeteEnligt grundskoleförordningen ska det för genomförande av de nationella målenför utbildningen finnas en arbetsplan. Arbetsplanen ska utarbetas under medverkan

SKOLVERKET12 (12)av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare.Norra Mo rektorsenhet har inget dokument som kallas arbetsplan. Man har dockolika handlingsplaner som skulle kunna ingå i en arbetsplan.Inspektörerna bedömer att skolan måste utarbeta en arbetsplan.KvalitetsredovisningEnligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisningfrämja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnasnationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information omverksamheten och dess måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen ska innehålla enbedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligatsoch en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse.I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet iverksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas.Kvalitetsredovisningen från Norra Mo rektorsenhet är av god kvalitet inom mångaområden men en egentlig bedömning av skolans måluppfyllelse saknas. Detta gällersåväl målen i grundskolans ämnen som i läroplanen.Inspektörerna bedömer att skolan måste förbättra sin kvalitetsredovisning så attden motsvarar kraven och på så sätt kan bli ett verksamt verktyg i skolans kvalitetsarbete.2008-06-11 LundNils PihlsgårdBirgitta Henecke

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunRåslättsskolanDnr 53-2007:3295FörskoleklassGrundskola 1–6Utbildningsinspektion i RåslättsskolanInledningSkolverket har granskat verksamheten och besökt Råslättsskolan den 23 och 24januari 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochRåslättsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annaninformation om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Råslättsskolan intervjuades representanter för lärare, elever och föräldrar, elevhälsoteametsamt rektorn och biträdande rektor. Inspektörerna besökte även verksamheteni förskoleklassen och lektioner i årskurserna 2, 3, 5 och 6. Även andraiakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i rektorsområdet utgörunderlag för bedömningen.Skolan/verksamhetenBeskrivning av skolanAntal eleverFörskoleklass 59Grundskola 355Källa: Skolans uppgifterRåslättsskolan är en F–6 skola belägen i de södra delarna av Jönköping. Drygt 80procent av elevern är födda i Sverige av invandrade föräldrar. I årskurs 4 börjarbarn från Grästorpsskolan vid Råslättsskolan. Elever och personal är indelade i

SKOLVERKET2 (12)årskursbundna arbetslag. Skolan består av flera fristående byggnader. Under vårterminen2008 kommer delar av skolan att byggas om med ny matsal, slöjdlokaleroch ny förskola.HelhetsbedömningPersonalen vid Råslättsskolan har ambitionen att ge eleverna kunskaper och färdighetersom förbereder dem för vidare studier och som ger kunskap om det omgivandesamhället. Stöd till elevernas familjer i deras ansvar för barnens fostran ochutveckling prioriteras också. Inspektörerna har kunnat iaktta huvudsakligen godarelationer mellan personal och elever. Många elever trivs på skolan men klimatet påraster och i andra situationer där vuxna inte är närvarande kan dock vara tufft mellanvissa elever. Men personalen vid Råslättsskolan arbetar aktivt för att förebyggakränkningar, ge eleverna självkännedom och verktyg för att hantera konfliktfylldasituationer.Undervisningen i de lägre årskurserna har en tydlig inriktning mot språk och matematikoch eleverna deltar i undervisning i data och slöjd från tidig ålder. Ocksåskolans fostransuppdrag är mycket i fokus bland de yngre barnen. Undervisningen,särskilt i årskurserna 4-6, planeras, genomförs och utvärderas i förhållande till kursplanernasoch läroplanens mål att sträva mot och undervisningen där framstår somvarierad till innehåll och arbetssätt. Det tycks å andra sidan variera mellan lärare ide yngre årskurserna i vilken mån läroplans- och kursplanemål är utgångspunkt förundervisningen. Ämnesövergripande undervisning genomförs i vissa ämnen. Elevernaär vid inspektörernas besök i flera klasser påtagligt koncentrerade och inriktadepå lärandet. Motsatsen kan dock också noteras i några besökta undervisningssituationer,särskilt bland de yngre barnen.En stor grupp elever börjar förskoleklassen i Råslättsskolan med bristfälliga kunskaperi svenska språket. Många av eleverna utvecklar mot denna bakgrund godakunskaper i svenska och engelska under tiden de går på skolan. Vad gäller resultateni matematik och i flera andra ämnen t.ex. musik och i de naturorienterande ämnena,är måluppfyllelsen sämre. De små undervisningsgrupperna ger visserligenmöjligheter att stimulera eleverna att nå så långt som möjligt i kunskapsutvecklingen,men är inte tillräckligt för att alla elever som behöver särskilt stöd ska få sinabehov tillgodosedda och nå målen i högre utsträckning än i dag. Särskilt anmärkningsvärtär att studiehandledning på modersmålet inte ges elever i årskurs 2–6,trots att här finns elever med uppenbara behov av sådant stöd.Eleverna i de senare årskurserna deltar med jämna mellanrum i planeringen av undervisningenoch får regelbundet utvärdera genomförda arbetsområden. De äldreeleverna har också kunskap om mål och syfte med undervisningen i de olika ämnena.En bättre samverkan mellan årskurserna skulle, om den utgår från de nationellamålen, kunna bidra till en tydligare ”röd tråd” i utbildningen som skulle gynna kontinuiteteni elevernas utveckling och lärande.Skolans profil mot hälsa och rörelse ger eleverna en timmes fysisk aktivitet per dagoch studie- och arbetsplatsbesök ger därtill eleverna inblick i närsamhällets förenings-och arbetsliv. Verksamheten i förskoleklassen framstår som anpassad efter

SKOLVERKET3 (12)de i grupperna ingående barnen och bygger på såväl lek och fantasi som skolförberedandeinsatser.Inför utvecklingssamtal följer lärarna i de äldre årskurserna upp elevernas kunskapsutvecklingi förhållande till samtliga mål i varje ämne för årskurs 5 och informerarelever och föräldrar om studieresultat och utvecklingsbehov. De individuellautvecklingsplanerna har emellertid, såsom de i dag ser ut, begränsade förutsättningaratt ge eleven insikter om det egna lärandet och utvecklingen och behöver bli mermålrelaterade och framåtsyftande.Rektorn är förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Han fattar beslut enligt författningarnaoch hävdar de nationella målen och kraven. Skolans och elevernasresultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen på elev- gruppoch arbetslagsnivå. Det saknas dock på skolnivå en samlad bild av skolans och elevernasmåluppfyllelse. En sådan sammanställning hade utgjort naturlig utgångspunktför utvecklingsarbetet på skolan, särskilt om den kopplas till en skolgemensamlokal arbetsplan vilken i dag inte finns.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Alla elevers behov av särskilt stöd tillgodoses inte (5 kap. 1–2 §§ grundskoleförordningen).- Skolan saknar en arbetsplan som utarbetas under medverkan av representanterför eleverna och deras vårdnadshavare (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).- Kvalitetsredovisningen utarbetas inte under medverkan av elever (4 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet).- Likabehandlingsplanen uppfyller inte lagens krav (6 § lagen om förbud motdiskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).Områden som är i behov av förbättringsinsatser- De individuella utvecklingsplanerna bör bli mer målinriktade och framåtsyftande.- Samverkan inom skolan bör öka i syfte att gynna elevernas långsiktiga lärandeoch utveckling.- Bedömningen av skolans måluppfyllelse i förhållande till de nationella målenbör tydliggöras i kvalitetsredovisningen och de åtgärder som föreslås för attförbättra måluppfyllelsen bör ha en tydligare koppling till de redovisade resultaten.

SKOLVERKET4 (12)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Kommentar:Elevernas resultat på nationella prov i årskurs 5 visar att 83 procent (84) av elevernanådde målen i engelska, 76 procent (87) nådde målen i svenska samt 68 procent (79)nådde målen i matematik år 2007 (siffror inom parantes anger 2006 års resultat).Även om elevernas kunskapsresultat följs upp i övriga ämnen finns ingen samladstatistik per ämne på skolan. Däremot finns en uppgift om att 62 procent (68) avbarnen nådde målen i alla ämnen i årskurs 5.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoderständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,

SKOLVERKET5 (12)• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Råslättsskolans lärare följer upp elevernas kunskaper i alla ämnen i förhållande till denationella målen för årskurs 5. Elevernas resultat och kursplanernas krav utgör utgångspunktenför arbetslagens reflexioner kring metoder och undervisningsmål.Inför utvecklingssamtalet tar mentorn in uppgifter från elevens övriga lärare ochkommunicerar muntligt till föräldrar och elev vilka resultat eleven nått och hur denfortsatta kunskapsutvecklingen och den sociala utvecklingen bäst kan stödjas.Individuell utvecklingsplanEnligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en framåtsyftandeindividuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövsför att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramenför läroplanen och kursplaner. Individuella utvecklingsplaner upprättas för varje elevvid Råslättsskolan och inspektörerna har tagit del av ett antal sådana vilka har detgemensamt att de endast knapphändigt uppmärksammar utvecklingsområden föreleverna. Inspektörerna bedömer att de individuella utvecklingsplanerna behöverutvecklas för att kunna bli ett aktivt redskap för att elevernas utveckling.1.3 BedömningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling,• om lärarna vid bedömningen utgår från de nationella målen i kursplanerna.Bedömning av området Bedömning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET6 (12)Motivering: Lärarna bedömer elevernas måluppfyllelse i förhållande till samtligauppnåendemål i de nationella kursplanerna. Detta sker särskilt systematiskt i årskurs4–6. Som stöd i bedömningsarbetet använder lärarna de nationella ämnesproven.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Utbildningen vid skolan tar i mycket sin utgångspunkt i läroplanens strävansmål. Isärskilt fokus är målen om harmonisk utveckling inklusive hälsa och rörelse, kommunikation,elevernas möjligheter att orientera sig i samhället och närmiljön.Olika kunskapsformer vävs in i undervisningen genom en varierad undervisningsom innehåller såväl teoretiska som praktiska moment samt mycket studiebesök,arbetsplatsbesök, fysiska aktiviteter samt social och demokratisk fostran. Eleverna ide senare årskurserna deltar med jämna mellanrum i planeringen av undervisningenoch får regelbundet utvärdera genomförda arbetsområden. De äldre eleverna harkunskap om mål och syfte med undervisningen i de olika ämnena. Föräldrar medolika kulturell och religiös bakgrund synes med samma förtroende skicka sina barntill skolan utan rädsla för att dessa ska bli ensidigt påverkade i den ena eller denandra riktningen. Verksamheten i förskoleklassen framstår som anpassad efter de i

SKOLVERKET7 (12)grupperna ingående barnen och bygger på såväl lek och fantasi som skolförberedandeinsatser.Samverkan inom skolanLäraren ska enligt läroplanen samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen.Vidare ska samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshemutvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigtperspektiv. Råslättsskolan har ett fungerande samarbete med förskolan. Pågrund av bland annat skolans fysiska utseende och arbetslagens indelning, är samarbetet,särskilt mellan de tidigare och de senare årskurserna, inte väl fungerande.Detta medför att kontinuiteten i utbildningen inte är så god som önskvärt. Inspektörernabedömer att samverkan inom skolan bör förbättras i syfte att gynna elevernasutveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv.1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid upprättas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering: Skolan har relativt små undervisningsgrupper och vid gruppsammansättningartas hänsyn till elevernas förutsättningar och behov. Detta medför att detfinns möjlighet att individualisera undervisningen och också stimulera elever så attde kan utvecklas så långt som möjligt. Behoven av särskilt stöd tillgodoses inte heltpå skolan, stöd ges av ordinarie lärare men i den mån specialpedagogiskt stöd behövsär resurserna otillräckliga. Stöd genom studiehandledning på modersmålet gesinte i årskurs 2–6 trots att det finns relativt sett många elever i behov av sådantstöd. Åtgärdsprogram används i enlighet med författningarnas krav.

SKOLVERKET8 (12)2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarnaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Intervjuade elever och föräldrar uppger att skolan utgör en trygg miljö men att detsociala klimatet mellan vissa elever periodvis kan vara tufft, särskilt när vuxna intefinns i närheten. Skolan arbetar mycket för att skapa en trygg och positiv miljö. Studiemiljönupplevs av inspektörerna som lugn och eleverna, särskilt de äldre, somkoncentrerade och inriktade på lärande.Värdegrundsarbetet är prioriterat och olika förebyggande insatser mot kränkningargenomförs. På skolan finns en vilja att komma längre i det målinriktade främjandearbetet och skolan bör förbättra sin likabehandlingsplan i följande avseende.LikabehandlingsplanI lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barnoch elever anges att likabehandlingsplanen ska redovisa planerade åtgärder. Råslättsskolanmåste i sin likabehandlingsplan, utöver översikten av generella insatser,tydligare ange vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under året. Utgångspunktenför dessa årliga insatser bör vara en aktuell kartläggning av verksamhetensbehov.

SKOLVERKET9 (12)3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektorns och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.Bedömning av området Tillgång till utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Den garanterade undervisningstiden överstiger de nationella kraven för att kompenseraför de dagliga rörelse- och hälsoinslagen. Eleverna erbjuds språkval och harelevens val enligt grundskoleförordningens krav. Eleverna ges inblick i arbetslivetgenom arbetsplatsbesök och kortare praktik. Skolans lokaler som snart kommer attbyggas om, är slitna och saknar i hög utsträckning grupprum för arbete i mindregrupper. Utbildningen är avgiftsfri och eleverna har tillgång till läromedel, inklusiveen ny datapark, som behövs för en tidsenlig utbildning.

SKOLVERKET10 (12)3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektorn genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolan har en mycket hög andel utbildade lärare och rektorn har genom utbildningoch erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. Lärarnas kompetensutveckling framstårsom relevant i förhållande till skolans behov. Personalen har insikter i de författningarsom styr utbildningen, särskilt målen och kraven i läroplaner och kursplaner.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektorn som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET11 (12)Motivering:Rektorn, som tidigare arbetat som fritidspedagog på skolan, bedöms som förtrogenmed det dagliga arbetet i skolan. Han har personalgruppens förtroende, fattar besluti enlighet med författningarna och hävdar de nationella målen och kraven. Han arbetaraktivt med de lokalt och kommunalt identifierade utvecklingsområdena. Rektornser till att elevernas resultat följs upp och utvärderas på elev och gruppnivå ochdet finns ett rikt underlag av resultat på skolan som framkommit genom diverseutvärderingar (se vidare under 3.4).3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Varje arbetslag planerar årets arbete och upprättar en arbetsplan för arbetslaget.Det saknas emellertid motsvarande gemensam planering för skolan som helhetvilket ger vissa negativa effekter för kontinuiteten och sammanhanget i elevernasstudier (se avsnitt 1.4) Resultaten följs upp kontinuerligt på elev och arbetslagsnivåoch dokumenteras i huvudsak. Arbetslagets samlade resultat utvärderas en gång perår och utgör utgångspunkten för nästa års målsättningar för arbetet. Elever ochföräldrar deltar i detta arbete genom enkäter. Inspektörerna bedömer att skolanskvalitetsarbete bör utvecklas dels genom att de resultat som framkommit genomdiverse uppföljningar och utvärderingar, sammanställs på skolnivå och i högre utsträckningdokumenteras i kvalitetsredovisningen, dels genom att en gemensamarbetsplan upprättas för skolan.ArbetsplanFör genomförandet av de fastställda målen för utbildningen ska det enligt grundskoleförordningenfinnas en arbetsplan. Arbetsplanen ska kontinuerligt följas uppoch utvärderas. Råslättsskolan saknar en sådan arbetsplan.

SKOLVERKET12 (12)KvalitetsredovisningEnligt 3 och 4 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska kvalitetsredovisningarnainnehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationellamålen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolanavser att vidta för ökad måluppfyllelse. Redovisningen ska utarbetas undermedverkan av lärare, övrig personal och elever och elevernas vårdnadshavare skages möjlighet att delta i arbetet.Kvalitetsredovisningen ger en bild av skolan och redovisar vissa väsentliga resultat,t.ex. av elevernas kunskapsresultat men då på det begränsade sätt som bestämtskommunalt. Bedömningen av måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målenbör dock tydliggöras och de åtgärder som föreslås för att förbättra måluppfyllelsenbör ha en tydligare koppling till de redovisade resultaten. Kvalitetsredovisningenutarbetas inte under medverkan av elever. Ordföranden i den lokala styrelsen medverkarsom representant för föräldrarna i upprättandet av kvalitetsredovisningen.2008-06-11 LundHelene RoslundBirgitta HeneckeLars Berglund

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunSlättenskolanDnr 53-2007:3295FörskoleklassUtbildningsinspektion i SlättenskolanGrundskola årskurserna 1–6InledningSkolverket har granskat verksamheten och besökt Slättenskolan den 4–5 mars2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochSlättenskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annaninformation om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Slättenskolan intervjuades skolledningen, representanter för elever, lärare, övrigpersonal och föräldrar. Inspektörerna besökte även lektioner i samtliga årskurser.Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i rektorsområdetutgör underlag för bedömningen.Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter irapporten.SlättenskolanBeskrivning av skolanAntal eleverFörskoleklass 41Grundskola 202Källa: Skolans uppgifter

SKOLVERKET2 (13)Slättenskolan bedriver verksamhet i förskoleklass och grundskola årskurserna 1–6.I Slättens rektorsenhet ingår också förskola och skolbarnsomsorg, vilka verksamheterbedöms i ett kommunövergripande perspektiv i separata rapporter. Skolanligger i Norrahammar, ett samhälle beläget 10 km söder om Jönköpings centrum.Upptagningsområdet består av blandad bebyggelse. Elevantalet är på sikt ökande.Huvuddelen av skolans verksamhet är inrymd i en större byggnad, årskurserna 1och 2 finns i ett annex som skiljs från förskoleklassens verksamhet av en stor skolgård.Matsalen ligger i en separat hus. Samverkan med företrädare för barnensvårdnadshavare sker i en lokal styrelse som sammanträder varannan månad.HelhetsbedömningInspektörerna bedömer att Slättenskolan erbjuder en utbildning av god kvalitet ochen trygg miljö. Rektorn har startat ett långsiktigt och systematiskt utvecklingsarbetesom också är av god kvalitet.Skolans resultat i de nationella ämnesproven visar att flertalet elever når målen isvenska, engelska och matematik. De elever som riskerar att inte nå målen erbjudsstöd av god kvalitet och under flexibla former. Det finns en tydlig inriktning motett inkluderande arbetssätt när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Den professionellaansatsen stärks ytterligare av att specialpedagogisk kompetens nu finnspå skolan och att denna av övriga lärare är efterfrågad i hela sin bredd när det gällerkonsultation, handledning, tester av elever och individuell undervisning.Undervisning i hem- och konsumentkunskap måste genomföras för att eleverna iårskurs 5 ska ha möjlighet att nå målen. I övrigt bedömer inspektörerna att undervisningenär av god kvalitet och ger eleverna förutsättningar att nå målen. En ökadvariation när det gäller förekomst av ämnesövergripande och tematiskt arbete bördock eftersträvas. Detta skulle ge större utrymme för olika kunskapsformer ochmöjliggöra mera direkt elevinflytande i undervisningen.Det har framgått att rektorn under den förhållandevis korta tid hon haft ansvar förverksamheten lagt en god grund för det fortsatta utvecklingsarbetet genom att undanröjatidigare problem av ekonomisk och annan art, decentralisera ansvar ochbefogenheter till arbetslagen och strukturera kvalitetsarbetet på ett bra sätt. Kvalitetsredovisningenvisar på rektorns goda förmåga att se hur olika utvecklingsinsatserkan vävas samman till en långsiktigt fungerande helhet. De omvittnat goda relationersom byggts med föräldrarnas representanter i den lokala styrelsen talar föratt de kan bli ytterligare en resurs i utvecklingsarbetet genom att involveras på detsätt i arbetet med kvalitetsredovisningen och skolans arbetsplan som författningenföreskriver. I det kommande kvalitetsarbetet bedömer inspektörerna att kursplanemålenmåste ges ett ökat utrymme, såväl när det gäller fortlöpande ämnesvis redovisningav resultat på gruppnivå och skolnivå som när det gäller insatser för attöka måluppfyllelsen. En ökad användning av kursplanemålen i olika sammanhang,till exempel när det gäller de individuella utvecklingsplanerna, gör dessutom processenmera begriplig för elever och föräldrar.På skolan bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete i olika former sedan lång tid. Genomatt detta är brett förankrat hos elever och personal och att det regelbundet förekommersom undervisningsmoment är det ägnat att skapa goda relationer och en

SKOLVERKET3 (13)känsla av samhörighet på skolan. Viss komplettering av likabehandlingsplanenkrävs dock.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Slättenskolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernaskunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i års kurs 5 i samtligaämnen (4 kap. § 1 skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt2.8 i läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).- Företrädare för elevernas vårdnadshavare ges inte möjlighet att delta i arbetetmed kvalitetsredovisningen (4 § förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet).- Eleven och dennes vårdnadshavare ges inte alltid möjlighet att delta när åtgärdsprogrammenutarbetas (5 kap. 1 § grundskoleförordningen).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever).- Eleverna får inte undervisning i hem- och konsumentkunskap så att de kan nåmålen i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Variationen i undervisningen bör öka.- Elevernas inflytande över undervisningen bör öka.- Skolan bör närmare utreda om eleverna är i behov av stöd i svenska eller om dehar behov av att läsa svenska som andraspråk och i förekommande fall anordnasådan.

SKOLVERKET4 (13)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Tabell 1. Nationella prov i årskurs 52005 1) 2006 1) 2007 1)Andel (%) som minstnått målen i svenska92 87 84Andel (%) som minstuppnått målen i matematikAndel (%) som minstuppnått målen iengelskaKälla: skolans uppgifter92 85 8492 91 91Kommentar:Resultaten på de nationella ämnesproven i matematik, engelska och svenska iårskurs 5 för 2005 visade att 92 procent av eleverna detta år nådde målen i svenska,matematik och engelska. I engelska är denna andel oförändrad under åren 2006 och2007, medan andelen som bedöms nå målen i svenska och matematik minskat till 84procent år 2007. Antalet elever i årskursen ligger mellan 32 och 54 varför procenttalmåste tolkas med försiktighet. Enligt uppgifter från skolan kunde 35 procent aveleverna läsa enligt ett s.k. Läsutvecklingsschema steg 15 under år 2007. Detta är enanmärkningsvärt låg siffra jämfört med övriga skolor i Jönköping. Skolans uppfatt-

SKOLVERKET5 (13)ning är att svårigheter skapades av att bedömningen detta år skulle göras på en annannivå än tidigare. Man tror också att kraven vid bedömning varit mera rigorösaän på andra skolor. Uppfattningen är inte att den faktiska läskunnigheten skulle varapåvisbart lägre på Slättenskolan än i kommunen i övrigt.I skolans övriga ämnen finns ingen systematiserad och samlad bild över Slättenskolanskunskapsresultat, vilket gör att inspektörerna inte kan bedöma detta. I kvalitetsredovisningenför år 2007 redovisas att 86 procent nådde målen i alla ämnen1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoderständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:I Slättenskolan följer lärarna elevernas kunskapsutveckling regelbundet i ämnenasvenska, engelska och matematik. Även den sociala utvecklingen följs kontinuerligtmed början i förskoleklassen. Väl förberedda utvecklingssamtal genomförs och individuellautvecklingsplaner upprättas för samtliga elever. De senare dokumenteras ien bok som följer eleven från förskoleklassen genom alla årskurser. Det framgår avflera exempel att lärarna ändrat arbetsformer för öka måluppfyllelsen, då tidigareresultat motiverat detta. I ett avseende behöver uppföljningen förbättras:Uppföljning av alla ämnenLärarna ska enligt läroplanen utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera elevernaskunskapsutveckling. På Slättenskolan följer lärarna systematiskt främst upp elevernaskunskapsutveckling i ämnena svenska, matematik och engelska. I årskurs 5 görsen bedömning av andelen elever som nått målen i övriga ämnen. Av intervjuernamed lärare och skolledning framgår att underlaget för denna bedömning inte i allaämnen kan anses vara tillräckligt stabilt. Inspektörerna bedömer att skolan måsteutveckla sina arbetsformer så att elevernas kunskapsutveckling följs upp i samtliga

SKOLVERKET6 (13)ämnen i förhållande till kursplanernas mål.1.3 BedömningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning,• om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna.Bedömning av området BedömningEj godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Det har inte framkommit annat i inspektionen än att lärarna gör en allsidig bedömningav elevernas kunskaper där de tar hänsyn till olika kunskapsformer. Den portfoliosom finns och som också är under utveckling på skolan är ett medel att underlättaen allsidig bedömning. Resultaten på de nationella proven föranleder särskildainsatser som genomförs då behov föreligger i de individuella fallen.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.

SKOLVERKET7 (13)Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Genomförandet av utbildningen bedöms som helhet vara av god kvalitet. Förskoleklassensverksamhet har bra balans mellan lek och kunskapsförberedande moment.Kursplanerna och läroplanen används medvetet för att styra verksamheten.Samverkan inom skolan har utvecklats inom respektive årskurser, vilket ger godamöjligheter att utnyttja lärares kompetens för fler elever än den egna klassens. Mellanförskoleklassen och årskurs 1 förekommer dock för tillfället endast ringa samverkan,då skolan för närvarande har prioriterat att ge förskoleklassernas barn enenhetlig grund för att gå vidare i årskurs 1. Tidigare läsår ansågs skillnaderna varaför stora mellan de två grupperna i förskoleklasserna. Elevernas inflytande i verksamheteni stort, som det är organiserat i elevråd och andra formella samrådsorgan,fungerar väl och de upplever att deras förslag tas på allvar. I följande avseendenföreligger behov av förbättring:Utrymme för olika kunskapsformerAv läroplanen framgår att kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta,förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra.Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformeroch att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet.I intervjuerna med elever, lärare och rektor framkom jämförelsevis få exempel påämnesövergripande eller tematiskt arbete. Även om inspektörerna på skolan sågexempel på undervisning och verksamhet som präglades av lust och glädje, härmåste särskilt framhållas ett fartfyllt gympapass på skolgården, anser inspektörernaatt skolan bör sträva efter att öka variationen i undervisningen.Inflytande och ansvarstagande för egna lärandetEnligt läroplanen ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturellbakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningensinnehåll, samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Vidintervjuerna med elever och lärare framkom få exempel på att eleverna gavs möjlighettill inflytande av det slag som beskrivs i läroplanen. De arbetar visserligenmycket med sitt eget lärande genom att formulera och följa upp personliga mål,men de menar till exempel inte att de i planeringen av nya arbetsområden ges någotpåtagligt gemensamt inflytande på val av stoff och arbetssätt. Inspektörerna bedömerdärför att skolan bör utveckla sina arbetsformer så att elevernas inflytande överundervisningen ökar.

SKOLVERKET8 (13)1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att anpassningen av verksamheten till elevernas behov somhelhet håller god kvalitet. Personal med god kompetens och stor erfarenhet finnspå skolan. En specialpedagog arbetar med handledning och konsultationer, medenskilda barn och med underlag för verksamhetsutveckling. Tidig identifikation avbarn i behov av särskilt stöd garanteras av samverkan mellan olika arbetslag ocholika former av uppföljningar och tester. Insatserna präglas av ett inkluderandesynsätt som tar sig uttryck i mycket flexibel anpassning av grupper och arbetsmaterial.I följande avseende måste verksamheten förändras:ÅtgärdsprogramEnligt grundskoleförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av särskildastödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektornse till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska det framgå vilkabehoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.På Slättenskolan förkommer det att åtgärdsprogram utarbetas utan att eleverges möjlighet att delta när det utarbetas. Ett färdigt åtgärdsprogram tillställs iblandföräldrarna i efterhand. Inspektörerna bedömer att skolans rutiner måste ändras såatt elever och föräldrar alltid får möjlighet delta redan när åtgärdsprogrammet utarbetas.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.

SKOLVERKET9 (13)2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarnaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Enligt samstämmiga uppgifter vid intervjuerna betraktas Slättenskolan som trygg aveleverna och deras föräldrar. Incidenter som inträffar blir omedelbart föremål föråtgärder och efterföljande samtal på skolan. Ett mycket aktivt förebyggande arbetemed bland annat kamratstödjare har lång tradition. I undervisningen ingår regelbundetolika former av värdegrundsarbete, som går under benämningen EQ-arbete,livskunskap eller empati. Studiemiljön präglas av arbetsro. Ordningsregler har utarbetatsi samverkan med eleverna och den lokala styrelsen. Det har framgått att elevernamedverkat vid formuleringen av likabehandlingsplanen såväl genom enkätersom genom att klassråden diskuterat planen och de förebyggande åtgärderna.Arbetet behöver förbättras avseende:LikabehandlingEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmerse till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinderoch att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Iplanen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över.På Slättenskolan finns en likabehandlingsplan som är daterad 070316. I denna saknasdefinitioner på en del centrala begrepp såsom diskriminering och trakasserier.Vuxenperspektivet, att en vuxen skulle kunna kränka ett barn eller en elev, beskrivsinte explicit. Lagen kräver en årlig utvärdering och att skolan för det närmaste åretbeskriver konkreta förebyggande åtgärder som är baserade på en aktuell kartläggning.Specifika tidsbestämda förebyggande åtgärder av detta slag saknas i planen.Visserligen finns en rad permanenta inrättningar på skolan, såsom kamratstödjare,

SKOLVERKET10 (13)”må-bragrupper” och värdegrundsteam. Inspektörerna bedömer ändå att planenbör förbättras så att beskrivna brister undanröjs.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektorns och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.Bedömning av området Tillgång till utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Slättenskolan ger i huvudsak tillgång till utbildning enligt författningarna.Undervisningen måste dock kompletteras i två avseendenGaranterad undervisningstidFör varje ämne finns en kursplan. I kursplanerna anges bl.a. mål att uppnå förårskurs 5. Av intervjuerna med elever, lärare och skolledning framkommer att detpå Slättenskolan inte förekommer undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap,även om vissa moment kan uppträda inom ramen för andra ämnen.Inspektörerna bedömer att undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskapmåste anordnas så att eleverna kan nå målen i årskurs 5.Undervisning i svenska som andraspråk ska om det behövs anordnas för blandandra elever som har annat språk än svenska som sitt modersmål. Undervisning i

SKOLVERKET11 (13)svenska som andraspråk ska anordnas i stället för svenska. På Slättenskolan läser 13elever svenska som andraspråk i blandade grupper under 1 tim/vecka som komplementoch stöd till ordinarie undervisning i svenska. Läraren är inte utbildad förundervisning i svenska som andraspråk. Inspektörerna bedömer att skolan bör utredaom eleverna är i behov av stöd i svenska eller om de har behov av att läsasvenska som andraspråk och i förekommande fall anordna sådan.3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utbildning och utveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver. Den kompetensutveckling som sker är grundad på skolans behov. Rektornhar genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt samt genomgåttden statliga rektorsutbildningen.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektorn som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.

SKOLVERKET12 (13)Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Av intervjuerna med föräldrar, elever och lärare framgår att rektorn är väl förtrogenmed det dagliga arbetet. Detta uppnår rektorn genom att upprätthålla tät kontaktmed såväl elever som verksamhet, där hon ofta syns bland barnen och även besökerklassrummen. Lärarna uppger att rektorn är intresserad av och skickligt driver ettpedagogiskt utvecklingsarbete, kopplat till konstaterade behov. Hon kan nu koncentrerasina insatser till detta, efter att ha löst vissa större frågor som sammanhängdemed skolans tidigare ekonomiska underskott och större frågor som var förknippademed detta. Det framgår att rektorn systematiskt stöder de olika arbetslagenså att de inom ramen för helheten självständigt kan utveckla sin respektiveverksamhet, inom vilken de ges ett decentraliserat ansvar. Rektorn visar också medvetenhetom vikten av att involvera föräldrarna genom den lokala skolstyrelsen ochinformation på annat sätt.Dock måste rektorns ansvarstagande för uppföljning och utvärdering av skolansresultat i förhållande till de nationella målen förbättras.Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultatEnligt läroplanen ansvarar rektorn för att skolans resultat följs upp och utvärderas iförhållande till de nationella målen (Lpo 94 avsnitt 2.8). Som framgår av avsnitt 1.2följs inte elevernas kunskapsutveckling upp i samtliga ämnen. Det medför att skolaninte heller har en samlad bild av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationellamålen för årskurs 5. Rektorn arbetar för att verksamheten inriktas på att nåde nationella målen och för att utveckla utbildningen. Dock måste uppföljning ochutvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen iårskurs 5 förbättras.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET13 (13)Motivering:På Slättenskolan bedrivs ett aktivt arbete med att följa upp elevernas måluppfyllelsedär såväl elever som lärare är involverade. Av avsnitt 1.2 framgår emellertid att uppföljningenoch utvärderingen av elevernas måluppfyllelse i vissa ämnen inte är tillfredsställande.Elever arbetar med egna mål, utvärderingar görs såväl av deras egetarbete som av det gemensamma arbetet. Arbetslagen gör egna redovisningar. Varjearbetslag redovisar mål för det kommande verksamhetsåret samt metoder för attuppnå dessa. Gemensamma åtgärder för utveckling beslutas, genomförs och följsupp. En rad planer finns vid sidan av kvalitetsredovisningen, till exempel en biblioteksplanav mycket god kvalitet.Som helhet är kvalitetsarbetet av god kvalitet och visar på god överblick och medvetenhethos rektor och medarbetare. I några avseenden måste arbetet dock utvecklas:KvalitetsredovisningEnligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisningfrämja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnasnationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information omverksamheten och dess måluppfyllelse. Skolans, förskolans och fritidshemmetskvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal ochelever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare skages möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen.På Slättenskolan finns en kvalitetsredovisning som i huvudsak är av god kvalitet.Den beskriver en helhetssyn på utvecklingsarbetet och hur olika insatser samverkarför att öka måluppfyllelsen i förhållande till målen i årskurs 5. Kursplanemålen fårdock totalt sett för lite utrymme i kvalitetsredovisningen, måluppfyllelsen i årskurs 5i ämnena svenska, matematik och engelska redovisas medan övriga ämnen inte redovisasvar för sig. Den samlade redovisningen ger inte heller någon bild av kunskapsutvecklingenpå skolnivå. Skolans personal är involverad i arbetet. Enligt intervjunmed föräldrarna och enligt tillgängliga protokoll från den lokala styrelsenhar vare sig kvalitetsredovisningen eller arbetsplanen behandlats där. Föräldrarnasade sig vara ovetande om båda.Inspektörerna bedömer att skolans rutiner måste ändras så att måluppfyllelsen redovisasockså för andra ämnen än svenska, engelska och matematik. Dessutommåste föräldrarna ges möjlighet att delta i arbetet med skolans kvalitetsredovisning.2008-06-11 LundRoger NiklewskiNils Pihlsgård

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunStadsgårdsskolanDnr 53-2007:3295Utbildningsinspektion i StadsgårdsskolanGrundskola årskurserna 7–9InledningSkolverket har granskat verksamheten i och besökt Stadsgårdsskolan den 30 januaritill den 1 februari 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvarigaför utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochStadsgårdsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annaninformation om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Stadsgårdsskolan intervjuades representanter för lärare och elever i samtliga årskurseroch representanter för föräldrar med barn i olika årskurser samt elevhälsoteamet,rektorn och biträdande rektorn. Inspektörerna besökte även lektioner isamtliga årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokumentsom finns i rektorsområdet utgör underlag för bedömningen.Beskrivning av skolanStadsgårdsskolanAntal eleverGrundskola 440Särskola 1Källa: Skolans uppgifterStadsgårdsskolan ligger i Råslätts centrum i de södra delarna av Jönköping. Isammabyggnad som skolan finns fritidsgård, folkbibliotek och simhall. Eleverna som börjarpå Stadgårdsskolan kommer dels från Råslättsskolan, dels från Barnarpsskolan.Omkring en femtedel av eleverna kommer från skolor utanför upptagningsområ-

SKOLVERKET2 (13)det. I stort sett samtliga elever är födda i Sverige men 34 procent har föräldrar föddautomlands.Skolan har sedan flera år profilerat sig med fotbollsklasser och har innevarandeläsår också startat profilklasser med fördjupning och breddning i matematik, ”ämnesverkstad”,dans/drama/ musik, bandy/innebandy och samt bild och hantverk.Eleverna och personalen är indelade i årskursvisa arbetslag med 60 till 80 elever ivarje arbetslag. Skolan deltar i försöksverksamheten i försöksverksamheten medutbildning utan timplan i grundskolan.HelhetsbedömningOmsorg om den enskilda elevens välbefinnande och utveckling präglar arbetet påStadsgårdsskolan. Relationerna mellan eleverna framstår också som huvudsakligengoda och för närvarande finns inget känt fall av kränkande behandling. Studiemiljöni klassrummen är för det mesta inriktad på lärande men miljön i korridorernaupplevs av många som stökig, särskilt under eftermiddagstid, något som skolanförsöker stävja med ökad vuxennärvaro. Värdegrundsarbetet i form av ett förebyggandeoch främjande arbete kring alla elevers likaberättigande behöver dock planeraspå årsbasis, så att man försäkrar sig om att varje elev utvecklar kunskap ochinsikter kring alla människors lika värde.Elevernas måluppfyllelse vad gäller bland annat kunskapsutvecklingen följs uppoch utvärderas på elev- grupp och skolnivå. I den mån måluppfyllelsen bedömsvara otillräcklig, vidtas förbättringsåtgärder på relevant nivå. Kontakten med elevernashem ses som en viktig resurs och kommunikationen om elevens kunskapsutvecklingoch sociala utveckling fungerar väl.Personalen har såväl en vilja som förmåga att möta eleverna utifrån deras behovoch förutsättningar. Undervisningen i svenska som andraspråk är t.ex. välfungerande.Organisationen för att identifiera och sätta in åtgärder för elever i behov avsärskilt stöd är också flexibel och effektiv. Personalen upplever själv att man ärbättre på att anpassa undervisningen till de elever som behöver extra stöd än attstimulera dem som behöver fler utmaningar.Trots den goda verksamheten ligger skolans resultat under genomsnittet i riket särskiltavseende andelen elever med fullständiga slutbetyg men också beträffandemeritvärdet och andelen elever som är behöriga till nationellt program i gymnasieskolan.Under senare år har resultaten försämrats. Det finns en tydlig ambition påskolan att planera undervisningen utifrån strävansmålen även om de försämradebetygsresultaten har inneburit att lärarna i undervisningen tenderar att fokuserauppnåendemålen i kursplanerna i högre utsträckning än tidigare. Betygsresultatenhar också fått effekten att elevernas inflytande över undervisningens innehåll hartonats ner eftersom ett sådant arbetssätt anses som mycket tidskrävande.Rektorn är mycket väl förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Rektorn har engod bild av skolans resultat och identifierar i vilka avseenden måluppfyllelsen behöverförbättras. Hon för en dialog kring skolutvecklingsfrågor med medarbetarnaoch arbetslagen. Arbetslagen har en betydelsefull roll i skolans kvalitetsarbete ochkan välja olika metoder och vägar för att nå de skolgemensamma prioriterademålen. Ett självkritiskt förhållningssätt där man identifierar framgångsfaktorer och

SKOLVERKET3 (13)utmönstrar metoder som inte ger önskad effekt, skapar en i många avseenden kreativmiljö där arbetslagen lär och inspireras av varandra.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Elevens val erbjuds inte alla elever i enlighet med förordningen (19 och 20 §§grundskoleförordningen).- Skolan sätter inte betyg i slutet av varje termin i alla ämnen (7 kap. 4 § grundskoleförordningen).- Utbildningen är inte i alla delar avgiftsfri (4 kap. 4 § skollagen).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningenom kvalitetsredovisning).Områden som är i behov av förbättringsinsatser- Andelen elever med fullständiga slutbetyg bör öka.- De individuella utvecklingsplanerna bör i högre grad anknyta till kursplanernasoch läroplanernas mål.- Elevernas inflytande över undervisningens innehåll bör öka.- Likabehandlingsplanen bör tydligare innehålla en redovisning av vilka insatsersom skolan avser att påbörja och genomföra under det kommande året.

SKOLVERKET4 (13)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Tabell 1: Resultatmått för elever i årskurs 9, jämfört med riksgenomsnittet 2005–2007StadsgårdsskolanRiket2005 2006 2007 2005 2006 2007Meritvärde 198,3 197,9 190,2 206,3 206,8 207,3Andel (i procent) behörigatill nationellt programAndel (i procent) medfullständigt slutbetyg86,1 88,8 81,1 89,2 89,5 89,172,8 66,9 68,9 80,7 81,0 76,1Källa: Skolverkets statistikKommentar:Tabell 1 visar att Stadsgårdsskolans resultat mätt i betyg över åren ligger något underriksgenomsnittet. Särskilt anmärkningsvärt är att årligen cirka 30 procent av elevernasaknar betyg i ett eller flera ämnen. Å andra sidan visar SALSA 1 att resultaten överåren, förutom de två senaste, ligger över förväntat värde. Det skiljer mellan pojkars1 Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser. I denna databas tar man hänsyn tillolika bakgrundsfaktorer till exempel föräldrars utbildningsbakgrund, andelen elever som ärpojkar och andelen elever med utländsk bakgrund.

SKOLVERKET5 (13)och flickors resultat till flickornas fördel varje år, dock i mindre utsträckning änskillnaden i riket. Däremot kan det vissa år vara ett högre genomsnittligt värde förelever med utländsk bakgrund jämfört med elever med svensk bakgrund.Det framgår också av betygsstatistiken att det är relativt få elever som når de högstabetygsnivåerna. Skolan söker kontinuerligt analysera orsakerna till resultaten och haridentifierat några undervisningsrelaterade orsaker samt konstaterat att en stor andelav skolans elever är förvånansvärt språksvaga med tanke på att den absoluta majoritetenav eleverna är födda i Sverige. Detta bekräftas av resultaten i de nationella ämnesprovensom visar att en relativt stor andel elever har svårigheter med läsförståelsen.Inspektörerna bedömer att särskilt andelen elever med fullständiga slutbetygbör öka.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoderständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Lärarna kommunicerar varje vecka med föräldrar och elev i den s.k. loggboken kringelevens kunskaps- och sociala utveckling. Loggboken upplevs av de intervjuade somett mycket bra verktyg för reflexion, information och kommunikation. Här kan ocksåelever och föräldrar ge uttryck för sina upplevelser och uppfattningar i förhållandetill ämnen och undervisningens upplägg. Skolan har också nyligen infört ett nätbaseratkommunikationsverktyg. Utvecklingssamtal genomförs i enlighet medgrundskoleförordningen men intervjuade elever och föräldrar menar att ambitionsnivånpå dessa skiljer mellan lärarna, vilket inspektörerna vill göra skolan uppmärksampå. Elevernas resultat diskuteras i arbetslaget såväl på elevnivå som på gruppnivåoch lärarna granskar undervisningsmål och metoder självkritiskt och prestigelöst isyfte att finna nya sätt att nå eleverna.

SKOLVERKET6 (13)1.3 Bedömning och betygssättningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning,• om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen ikursplanerna och från betygskriterierna,• om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevenskunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna,• om betyg sätts enligt författningarnas krav,• om betygskatalog förs enligt bestämmelserna.Bedömning av området Bedömning och betygssättning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Lärarna bedömer elevernas måluppfyllelse i förhållande till målen i kursplanernaoch i förhållande till betygskriterierna. Som stöd i bedömningsarbetet och i betygssättningenanvänder lärarna de nationella ämnesproven.Det finns en obekräftad uppfattning bland elever och i viss mån bland lärare attskolan är strängare i betygssättningen än på andra skolor. I arbetslagen och inomämnena diskuteras dock aktivt bedömning och betygssättning och representanterför lärarpersonalen deltar i de kommunövergripande ämnesnätverken.Betygssättning enligt författningarnas kravEnligt grundskoleförordningen ska betyg sättas i slutet av varje termin. Vid intervjuermed lärare och skolledningen framkommer att skolan inte sätter terminsbetygi alla ämnen efter höstterminen i årskurs 8. Exempelvis har inte alla elever slöjd iårskurs 8 men däremot i årskurs 9. Betyg sätts då inte förrän i årskurs 9. Ett betygska dock sättas i årskurs 8 utifrån elevens kunskaper i förhållande till målen för ämneti årskurs 9. Inspektörerna bedömer att skolan måste tillse att betyg sätts i allaämnen från och med årskurs 8.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,

SKOLVERKET7 (13)• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Det finns en tydlig ambition bland lärarna att planera undervisningen utifrån strävansmåleni kursplaner och läroplaner. Undervisningen framstår i de flesta ämnensom varierad och ger utrymme för olika kunskapsformer. Samverkan utifrån denationella målen mellan lärare från Stadsgårdsskolan och avlämnande skolor gerförutsättningar att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv.Stadsgårdsskolan har under många år efterlyst en bättre samverkan med gymnasieskolanmen utan resultat, utom när det gäller överlämningssamtal som tar uppelever i behov av särskilt stöd (se vidare kommunrapporten).Samverkan med närsamhället och med arbetslivet i form av praktisk arbetslivsorienteringär väl fungerande. Eleverna utvecklar genom deltagande i elevråd ochklassråd samt matråd förmåga att arbeta i demokratiska former.Elevernas inflytande och ansvarstagande över det egna lärandetEnligt läroplanen ska läraren se till att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökarmed stigande ålder och mognad. Rektorn har vidare ett särskilt ansvar för att skolansarbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. Eleverna vidStadsgårdsskolan ges regelmässigt information om målen för undervisningen ochges då och då utrymme för att påverka innehållet i undervisningen bl.a. via loggbokenoch genom att elevrepresentanter deltar vid planeringen av teman. I övrigthandlar inflytandet mest om inflytande över arbetsformer och arbetssätt. Elevernakan också påverka undervisningen genom att delta i de kontinuerliga utvärderingarav undervisningen, men det är alltför sällan som eleverna medvetandegörs om dettainflytande genom att resultaten återkopplas till dem. Elevernas inflytande överlärandet har under senare år tonats ner eftersom lärare uppfattar att detta arbete tarmycket tid från uppgiften att se till att alla elever når övriga nationella mål. Det saknaspå skolan en gemensam struktur för hur elevens inflytande över sitt lärande skagynnas vilket innebär att förhållandena skiljer sig mycket mellan arbetslag och lära-

SKOLVERKET9 (13)• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarnaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Relationerna mellan personal och elever framstår på Stadsgårdsskolan som förtroendefullaoch elevernas närhet till mentorn upplevs på skolan som en framgångsfaktor.Elevvårdsteamet och lärarna tar upp trygghet och trivsel regelbundet ikommunikationen med eleverna, bland annat i loggboken och genom terminsvisakartläggningar. De uppfattar att det för närvarande är ett bra klimat mellan elevernaoch att det inte förekommer några motsättningar mellan grupper, även om det finnstendenser att elever med olika etnisk bakgrund söker sig till den egna gruppen.Denna beskrivning får stöd av intervjuerna med eleverna. På skolan arbetar manmed ett särskilt utbildningsmaterial som syftar till att öka elevernas respekt och förståelseför alla människors lika värde. Eleverna är enligt lärarna uppmärksamma påsina kamraters behov och ber om vuxenhjälp snabbt om någon upplever sig själveller någon annan som utsatt.Studiemiljön i klassrummen är för det mesta inriktad på lärande. Skolan har uppmärksammatatt det bland vissa elever har funnits en attityd att skolarbete är någotman inte ska ägna sig åt. Genom medvetna insatser har denna trend delvis brutits.LikabehandlingsplanEnligt 6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska likabehandlingsplanen redovisa planerade åtgärder. Skolan måstei sin likabehandlingsplan, utöver översikten av generella insatser, ange vilka insatsersom avses påbörjas och genomföras under året, något som i dag saknas. Utgångspunktenför sådana årliga insatser bör vara den kartläggning av verksamhetensbehov som görs varje termin, till exempel vad gäller etnicitet och funktionshinder.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.

SKOLVERKET10 (13)3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad.Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Stadsgårdsskolan ger i huvudsak tillgång till utbildning i enlighet med författningarna.Skolan har tillgång till nödvändig utrustning och lokalerna är ur ett pedagogisktperspektiv ändamålsenliga. Närheten till bad och andra idrottsanläggningar utnyttjasväl i undervisningen. I följande avseende lever emellertid inte skolan upp till kraven.ValmöjligheterEnligt grundskoleförordningen ska, om eleven och elevens vårdnadshavare önskardet, eleven erbjudas språkval också i teckenspråk eller det språk som eleven har rätttill modersmålsundervisning i. För att kunna göra ett sådant val förutsätts att elevenfår information om samtliga möjliga språkval. Sådan information ges inte i dag påStadsgårdsskolan, vilket strider mot grundskoleförordningen.Av grundskoleförordningen framgår vidare att undervisningen i elevens val syftartill att fördjupa och bredda elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen. Styrelsen skaerbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Av intervjuerna framgåratt inte alla elever erbjuds elevens val, vilket strider mot förordningens krav.Avgiftsfri utbildningSkollagen stadgar att utbildningen i grundskolan ska vara avgiftsfri för eleverna. Iverksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydligkostnad för eleverna. I Stadsgårdsskolan åker flera niondeklasser årligen på skidresa.Föräldrarna i vissa klasser betalar för detta ändamål 300 kronor per läsår underflera år. Denna summa kan inte anses som en obetydlig kostnad och är därför inteförenlig med kraven om en avgiftsfri utbildning.

SKOLVERKET11 (13)3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:I undervisningen används lärare med utbildning för den undervisning de i huvudsakska bedriva. Lärartätheten är god och ligger över såväl kommun- som riksgenomsnittet.I varje arbetslag finns personal med speciallärar-/specialpedagoguppdrag.Ett tiotal lärare har längre utbildning inom svenska som andraspråk och övriga lärarehar fått kompetensutveckling när det gäller att undervisa flerspråkiga elever.Insikten om de nationella målen i läroplaner och kursplaner framstår som god.Rektorn har genom utbildning och erfarenhet en god pedagogisk insikt.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektorn som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetMycket godkvalitetX

SKOLVERKET12 (13)Motivering:Rektorn, som ständigt rör sig bland elever och personal, är högt uppskattad av medarbetareoch elever. Hon har en mycket god bild av hur det dagliga arbetet bedrivs.Hennes kännedom är god om verksamhetens resultat liksom av elevernas resultat iförhållande till skolans hela uppdrag enligt läroplanen och kursplanerna. Hon initieraroch skapar utrymme för medarbetarna att diskutera och planera angelägna utvecklingsområden.Genom ett tillåtande och öppet pedagogiskt ledarskap befrämjasett självkritiskt förhållningssätt bland personalen som leder till verksamheten påStadsgårdsskolan kontinuerligt förbättras och anpassas efter de förhållanden ochelever som finns på skolan.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Såväl elevernas som skolans måluppfyllelse följs upp och utvärderas på elev-,grupp- och skolnivå. I den mån måluppfyllelsen bedöms vara otillräcklig vidtasförbättringsåtgärder. Arbetslagen har en betydelsefull roll i detta arbete och kanvälja olika metoder och vägar för att nå målen. Dessa olikheter skapar i de flesta fallen kreativ miljö där arbetslagen lär och inspireras av varandra och där ett självkritisktförhållningssätt leder till att man kan identifiera framgångsfaktorer och utmönstrametoder som inte ger önskad effekt.KvalitetsredovisningEnligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska en kvalitetsredovisninginnehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen förutbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser attvidta för ökad måluppfyllelse. Redovisningen ska utarbetas under medverkan avlärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet attdelta i arbetet.Stadsgårdsskolans kvalitetsredovisning ger en bild av skolans styrkor och svagheteroch redovisar översiktligt en del väsentliga resultat. Skolan måste dock tydligare

SKOLVERKET13 (13)redovisa elevernas resultat i ämnena, särskilt angeläget är detta beträffande de ämnendär måluppfyllelsen inte är tillfredsställande och där förbättringsinsatser behövs.Bedömningen av måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen börockså tydliggöras och de åtgärder som föreslås för att förbättra måluppfyllelsen börha en tydligare koppling till de redovisade resultaten.2008-06-11 LundHelene RoslundHelena Olivestam Torold

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunStrömsbergsskolanDnr 53-2007:3295FörskoleklassUtbildningsinspektion i StrömsbergsskolanGrundskola årskurserna 1–3InledningSkolverket har granskat verksamheten i och besökt Strömsbergsskolan den 11 mars2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochStrömsbergsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annaninformation om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Strömsbergsskolan intervjuades rektorn samt företrädare för personal, elever ochföräldrar. Inspektörerna besökte även lektioner i samtliga årskurser och klasser.Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolanutgör underlag för bedömningen.Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter irapporten.StrömsbergsskolanBeskrivning av skolanAntal eleverFörskoleklass 24Grundskola 83Källa: Skolans uppgifter

SKOLVERKET2 (13)Strömsbergsskolan bedriver verksamhet i förskoleklass och grundskola årskurserna1–3. Inom rektorsenheten ingår förskola och skolbarnsomsorg, som bedöms i separatarapporter ur ett kommunövergripande perspektiv. Skolan ligger i mitt i bostadsområdetLjungarum i södra Jönköping. Upptagningsområdet består av blandadbebyggelse, med stabil socioekonomisk struktur. Andelen elever i behov avsärskilt stöd är litet. Elevantalet är minskande.Tidigare hette skolan Ljungarums kyrkskola, men döptes om i samband med attrektorsenheten skapades. Skolan ligger bredvid en kyrka och viss del av skolansverksamhet bedrivs i församlingshemmets lokaler. Eleverna i årskurs 3 får undervisningi slöjd vid Hovslätt skola.Eleverna fortsätter sin skolgång i årskurs 4 vid Ljungarumsskolan.HelhetsbedömningStrömsbergsskolan bedriver huvudsakligen en verksamhet av god kvalitet. Skolanarbetar aktivt och medvetet för att skapa en studiemiljö som är inriktad på lärandeoch eleverna får ta del av många olika uttryck för kunskaper. Skolan anpassar undervisningentill elevernas individuella förutsättningar och behov på ett bra sätt.Genom skolans arbete utvecklar eleverna lust att lära och tillit till sin förmåga. Däremotbehöver skolan i högre utsträckning tillse att de följer kursplanernas mål isamtliga ämnen.Det råder ett gott klimat mellan elever och personal vid skolan och eleverna uppgeratt de känner sig trygga och att de trivs mycket bra på skolan. Fastän skolan har ettgott klimat och personalen ett bra förhållningssätt gentemot barnen bör skolanslikabehandlingsplan förbättras med mer konkreta åtgärder för de risker som ändåfinns vid skolan. Skolan bör också utveckla sina arbetsmetoder för hur de ska ökaelevernas inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer i takt medstigande ålder och mognad.Samverkan inom skolan fungerar inte till alla delar. De olika lärarna och arbetslagenhar olika förhållningssätt vilket leder till att helheter inte skapas för eleverna.Strömsbergsskolans rektor bör därför som pedagogisk ledare ta ett tydligare ansvarför att utveckla verksamheten mot de nationella målen. Främst bör detta ske genomatt utvärdera skolans resultat och leda diskussioner utifrån dem där skolan kanompröva sina metoder och arbetssätt.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever, 2 § förordning om barns och elevers deltagande i arbetet meden likabehandlingsplan).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (2, 3 §§ förordningom kvalitetsredovisning).

SKOLVERKET3 (13)Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Skolan bör utveckla kvaliteten på de individuella utvecklingsplanerna..- Skolan bör utveckla arbetet med elevernas inflytande över undervisningensinnehåll och arbetsformer så att det ökar i takt med stigande ålder och mognad.- Skolan bör utveckla samarbetsformer för att berika varje elevs mångsidiga utvecklingoch lärande.- Skolan bör utveckla det pedagogiska arbetet i förskoleklassen så att det utgördet möte mellan och integrering av förskolan och skolan som är avsedd.- Rektorn bör i det pedagogiska utvecklingsarbetet starkare markera det nationellauppdraget så att detta utgör utgångspunkten för arbetet på hela skolan.- Personalens insikter i de föreskrifter som anger målen för utbildningen börförbättras.- Skolan bör utveckla ett mer systematiskt kvalitetsarbete i vilket en samlad resultatanalysäven på grupp- och på skolnivå utgör ett centralt underlag. I förhållandetill dessa resultat bör skolan utveckla och pröva nya metoder i syfte att geeleverna bättre förutsättningar att nå målen för utbildningen.

SKOLVERKET4 (13)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Kommentar:Eftersom skolan enbart har elever upp till och med årskurs 3 finns inga resultat iform av nationella ämnesprov att tillgå. Skolan bedömer i sin kvalitetsredovisningfrån år 2007 att barnen på ett mycket bra sätt känner till tekniska begrepp, att de harlust att lära engelska, att de vågar tala och berätta inför grupp och att läsutvecklingengår bra. 100 procent av eleverna i årskurs 3 bedöms kunna läsa enligt LUS 15.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoderständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.

SKOLVERKET5 (13)Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:I Strömsbergsskolan följer lärarna elevernas utveckling regelbundet i svenska, engelska,matematik och social utveckling. Väl förberedda utvecklingssamtal genomförsoch individuella utvecklingsplaner upprättas för samtliga elever. Däremot finns behovav att utveckla kvaliteten på lärarnas uppföljningar och utvärderingar av elevernaskunskapsutveckling enligt följandeIndividuell utvecklingsplanEnligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en framåtsyftandeindividuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövsför att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramenför läroplanen och kursplanerna. Vid Strömsbergsskolan upprättas individuella utvecklingsplanerför samtliga elever. Intervjuade elever menar att de är delaktiga att tafram målen. Deras mål handlar i huvudsak om att beskriva hur utvecklingen i matematikoch svenska ska fortsätta att stärkas. De planer inspektörerna tog del av harmer karaktär av åtgärdsprogram, än av att vara framåtsyftande utvecklingsplaner.Intervjuade lärare menar också att de ser utvecklingsplanen som en slags ”snällare”åtgärdsprogram. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla kvaliteten på deindividuella utvecklingsplanerna. Se Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10)om den individuella utvecklingsplanen.1.3 BedömningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna.Bedömning av området BedömningEj godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET6 (13)Motivering:Det har inte framkommit annat i inspektionen än att lärarna gör en allsidig bedömningav elevernas kunskaper där lärarna tar hänsyn till olika kunskapsformer.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Verksamheten i Strömsbergsskolan genomsyras av läroplanens mål att sträva mot,även om det varierar mellan olika lärare vilka uttryck det får. Undervisningen ärallsidig och saklig och eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att arbeta i demokratiskaformer. Behov av förbättringar finns avseendeInflytande och ansvarstagande för egna lärandetLäraren ska enligt läroplanen se till att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,arbetsformer och undervisningens innehåll och detta inflytande ska öka medelevernas stigande ålder och mognad. Läroplanen visar vidare att rektorn har ettsärskilt ansvar för att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytandegynnas. I Strömsbergsskolan bedöms arbetet med elevinflytande som bra enligtskolans kvalitetsredovisning från år 2007. Intervjuade föräldrar framhåller att lärarnaär lyhörda för elevernas önskemål och behov. Intervjuer med elever och lärare

SKOLVERKET7 (13)visar dock att elevernas reella inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformerär mycket begränsat. Inflytandet handlar främst om att eleverna kan få väljai vilken ordning de ska utföra vissa uppgifter samt att de när de arbetat färdigt fårvälja fritt vad de vill göra. Avgående rektorn menar att elevinflytandet inte ökar itakt med stigande ålder och mognad, utan är mer beroende på vilken lärare elevenhar. Inspektörerna bedömer att lärarna bör föra gemensamma diskussioner kringvillkoren för elevernas inflytande och enas för en gemensam strategi om hur elevinflytandetsuccessivt ska öka så att skolans elever får inflytande över såväl arbetssätt,arbetsformer som över undervisningens innehåll.Samverkan inom skolanEnligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till engod miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med andra lärare i arbetetmed att nå utbildningsmålen. Läroplanen anger vidare att samarbetsformer mellanförskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidigautveckling och lärande. Strömsbergsskolan är organiserad så att verksamheteni förskoleklassen och årskurs 1 bedrivs i två så kallade spår. Inom det ena spåretsker samverkan i stor utsträckning och inom det andra i mindre utsträckning. Lärarnai årskurs 1 samverkar också med varandra, medan förskollärarna i de olikaspåren inte har någon samverkan sinsemellan. Till årskurs 2 byter eleverna lärareoch i den årskursen samt i årskurs 3 bedrivs undervisningen i huvudsak av klasslärarna,som dock har en del utbyte mellan varandra. Med tanke på hur liten skolanär, är skolan anmärkningsvärt uppdelad. Inspektörerna bedömer att skolan bör utvecklasamarbetsformer för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande.Verksamheten i förskoleklassenFörskoleklassen är en del av skolan och det första steget i att genomföra och uppfyllaläroplanens mål. Målen avser vad verksamheten ska sträva mot. Samtidigt ärdet viktigt att förskolans pedagogik med lek, omsorg, skapande och barnets egetutforskande får genomslag i förskoleklassen och att året i förskoleklassen skiljer sigfrån åren i grundskolan. Förskoleklassen ska vara ett möte mellan och en integreringav de olika kulturerna i förskolan och skolan. I Strömsbergsskolans ena spårframstår verksamheten i förskoleklassen som skola, både avseende verksamhetensinnehåll som avseende möbleringen i klassrummet. Personalen uppfattar detta somett krav från vissa föräldrar eftersom många av barnen redan kan läsa och skriva.Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla det pedagogiska arbetet i förskoleklassenså att den utgör det möte mellan och integrering av förskolan och skolansom är avsedd.

SKOLVERKET8 (13)1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Strömsbergsskolan har på grund av små undervisningsgrupper och hög personaltäthetgoda förutsättningar för att anpassa undervisningen till varje elevs behov ochförutsättningar. I och med att specialpedagogisk kompetens tillförts enheten hararbetet med att identifiera och sätta in åtgärder för elever med svårigheter i skolarbetetytterligare förbättrats och blivit mer systematiskt. Åtgärdsprogram av godkvalitet upprättas, men personalen menar i intervjuerna att de har svårt att förståskillnaden på hur programmen ska användas jämfört med hur de individuella utvecklingsplanernaanvänds. Inspektörerna vill uppmärksamma skolan på Skolverketsallmänna råd för arbete med åtgärdsprogram (SKOLFS 2008:25).2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,

SKOLVERKET9 (13)• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarnaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Vid Strömsbergsskolan råder överlag god trivsel och trygghet. De fall av konflikteroch kränkande behandling som kommer till skolans kännedom har skolan aktivtvidtagit åtgärder för att motverka, med gott resultat. Skolans satsning på att bli hälsodiplomeradehar lett till att det finns en mängd olika insatser som lärarna har attta till i förebyggande syfte. Som framkommit i avsnitt 1.4 arbetar dock lärarna påolika sätt, vilket bland annat får till konsekvens att lärarna inte har en gemensamhållning kring de ordningsregler som personalen i skolan tagit fram i samverkanmed elever och föräldrar. Arbetet behöver förbättras avseendeLikabehandlingEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmerse till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinderoch att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Iplanen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över.Strömsbergsskolans likabehandlingsplan återger en vision, mål för och allmännainslag i den förebyggande verksamheten, rutiner för informationsspridning liksomrutiner och ansvarsfördelning vid eventuella händelser. Planen redovisar resultatetav skolans kartläggning om var konflikter brukar uppstå i skolan, men anger intenågra konkreta åtgärder för hur skolan avser arbeta under innevarande läsår för attmotverka att dessa konflikter uppstår. Hur skolan avser arbeta i förhållande till deolika diskrimineringsgrunderna framgår heller inte. Inspektörerna bedömer därföratt skolans likabehandlingsplan inte uppfyller lagens krav på en sådan. Se Skolverketsallmänna råd (SKOLFS 2007:7) för arbetet med att främja likabehandling.Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplanska likabehandlingsplanen upprättas, följas upp och ses över under medverkanav barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningenoch omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassasefter deras ålder och mognad. Vid Strömsbergsskolan har eleverna medverkat i upprättandetav planen endast genom att medverka i kartläggningen. Inspektörernabedömer att det inte är att betrakta som att planen upprättats, följts upp och settsöver under medverkan av eleverna.

SKOLVERKET10 (13)3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.Bedömning av området Tillgång till utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:I inspektionen har inte framkommit annat än att Strömsbergsskolan ger elevernatillgång till utbildning enligt författningarna.3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektorn genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.

SKOLVERKET11 (13)Bedömning av området Personalens utveckling och kompetens:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolans pedagogiska personal arbetar som klasslärare med ansvar för undervisning iskolans alla ämnen. Personalen har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver. Personalen får kontinuerligt kompetensutveckling och rektorn har genomerfarenhet och utbildning förvärvat pedagogisk insikt.Personalens insikter i de föreskrifter som styrSkollagen anger att lärare, förskollärare och fritidspedagoger ska ha nödvändigainsikter i de föreskrifter som gäller. Vid Strömsbergsskolan tenderar undervisningeni vissa ämnen att planeras mer utifrån beprövad erfarenhet än utifrån kursplanernasmål. Inspektörerna bedömer att personalen bör ges möjlighet till förbättrade insikteri de föreskrifter som anger målen för utbildningen.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektorn som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna,• om lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola ochskolbarnsomsorg följs.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Vid inspektionstillfället gick rektorn i pension och en ny rektor tillträdde tjänsten.Strömsbergsskolan har genom åren organiserats till att tillhöra olika rektorsenheteroch områden. I den nuvarande organisation är skolan den lilla enheten jämfört medförskolan som, enligt personalen, tar större delen av rektorns tid i anspråk. Konsekvensenav den bristande kontinuiteten i ledningen har lett till bristande samverkan

SKOLVERKET12 (13)inom skolan, vilket beskrivs i avsnitt 1.2. Behov av förbättring finns därför avseendeRektor som pedagogisk ledareEnligt skollagen åligger det rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.Läroplanen skriver att rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrigpersonal i skolan har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhetinriktas på att nå de nationella målen. Inspektionen har visat att det på Strömsbergsskolanfinns behov av att ytterligare utveckla verksamheten mot de nationellamålen i vissa avseenden. Som helhet har skolan inte fört övergripande diskussionerom hur de ska arbeta, utan dessa förs, om de alls förs, inom arbetslagen. Inspektörernabedömer att rektorn i högre utsträckning bör verka som pedagogisk ledareoch prioritera att utveckla verksamheten mot de nationella målen.Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultatEnligt läroplanen ansvarar rektorn för att skolans resultat följs upp och utvärderas iförhållande till de nationella målen. Av intervjuer och dokumentationen framkommeratt Strömsbergsskolan saknar sammanställningar som kan ge en samlad bild avelevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än engelska, matematik och svenska.Inspektörerna bedömer att rektorn i större utsträckning bör ta ansvar för att skolansresultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen i kursplaneroch läroplan.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitet

SKOLVERKET13 (13)Motivering:I Strömsbergsskolan framgår det av intervjuerna att det finns en medvetenhet omvikten av att planera, följa upp och utvärdera undervisningsmoment av skilda slag.Det saknas dock en tydlig systematik i arbetet och behov av utveckling finns därföri följande avseendenSystematiskt kvalitetsarbeteEnligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställdamål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följsupp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbetemåste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontaktmed såväl hemmen som det omgivande samhället. Strömsbergsskolans övergripandeuppföljningsarbete är i huvudsak ägnat åt att ge den enskilde läraren feedback.Dessa uppföljningar ställs dock inte alltid samman på skolnivå så att de kan utgöraunderlag för utvärderingar av i vilken utsträckning arbetet lett till måluppfyllelse iförhållande till de nationella målen. Inspektörerna bedömer att skolan bör utvecklaett mer systematiskt kvalitetsarbete, i vilket en samlad resultatanalys även på gruppochpå skolnivå utgör ett centralt underlag..KvalitetsredovisningEnligt förordningen om kvalitetsredovisning ska i skolans kvalitetsredovisningframgå; verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten, utbildningens måluppfyllelsesamt resultaten av uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen.Förutom en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen förutbildningen har förverkligats ska kvalitetsredovisningen även innehålla en redogörelseför vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Strömsbergsskolanskvalitetsredovisning visar på ett bra sätt verksamhetens förutsättningaroch arbetet i verksamheten. Däremot saknas en bedömning om måluppfyllelse utifråni vilken utsträckning eleverna nått målen för utbildningen. De bedömningarom måluppfyllelse som görs handlar uteslutande om att personalen är nöjd medsina arbetsmetoder. Kvalitetsredovisningen tar heller inte upp några konkreta åtgärderför hur skolan ska fortsätta att utvecklas kopplat till konstaterade brister imåluppfyllelsen. Intervjuade lärare är eniga om att skolans kvalitetsredovisning intefungerar som ett reellt verktyg i arbetet med att förbättra verksamheten, utan sessom en pappersprodukt som framställs eftersom det finns krav på det. Inspektörernabedömer att kvalitetsredovisningen måste bli tydligare i bedömningen av ivilken utsträckning de nationella målen för utbildningen förverkligats samt vilkaåtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Detta för att kvalitetsredovisningenska främja skolans kvalitetsarbete och bidra till att förverkliga de nationellamålen.2008-06-11Helena Olivestam ToroldRoger Niklewski

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunTabergskolanDnr 53-3007:3295FörskoleklassUtbildningsinspektion i TabergskolanGrundskola årskurserna 1–6InledningSkolverket har granskat verksamheten i och besökt Tabergskolan den 6 mars 2008.I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochTabergskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annaninformation om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Tabergskolan intervjuades rektorn, personal och företrädare för elever och föräldrar.Inspektörerna besökte även lektioner i alla klasser och årskurser. Även andraiakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlagför bedömningen.TabergskolanBeskrivning av skolanAntal eleverFörskoleklass 21Grundskola 203Källa: Skolans uppgifterTabergsskolan består av förskoleklass samt grundskola årskurserna 1–6. I Tabergsrektorsenhet ingår även förskola och skolbarnsomsorg. Dessa verksamheter bedömsi separata rapporter ur ett kommunövergripande perspektiv. Tabergsskolanligger mitt i samhället Taberg som ligger 1,3 mil söder om Jönköping. Samhälletbestår av blandad bebyggelse med stabil socioekonomisk struktur. Just nu befinner

SKOLVERKET2 (17)sig skolan i en liten svacka, men på sikt finns ett stabilt elevunderlag i upptagningsområdet.Det finns enbart något fåtal elever med annat modersmål än svenska vidskolan.Skolan är organiserad i fem arbetslag; F–1, 2–3, 4, 5 och 6. Skolans profil är ”Naturoch kultur”, vilket innebär fokus på miljömedvetande och ekologiskt tänkande.HelhetsbedömningTabergsskolan är en delad skola. Rent faktiskt eftersom verksamheten bedrivs i treseparata byggnader, men framför allt i praktiken då samverkan är liten mellan deolika verksamheterna och arbetslagen. Även om personalen upplever att det råderen öppen stämning på skolan och att de arbetar för att hitta flexibla lösningar, varierararbetssätt och metoder i stor utsträckning inom alla skolans områden, vilketriskerar att negativt påverka kontinuiteten i elevernas utveckling och lärande. Dettatar sig bland annat uttryck i att det varierar mellan lärare hur undervisningen bedrivsoch individualiseras, samt hur lärarna arbetar för att förebygga att kränkandebehandling uppstår.Skolans styrka är det gemensamma arbetet kring skolans profil där de kunskapskvalitetersom eleverna enligt läroplan och kursplaner ska utveckla tydligast kommertill uttryck. Skolan erbjuder eleverna en studiemiljö som är inriktad på lärande. Personalenär engagerad och det råder huvudsakligen ett gott klimat på skolan, delsmellan vuxna och elever, dels elever emellan.Skolans svaghet är dock att undervisningens fokus i alltför stor utsträckning utgårifrån kursplanernas mål att uppnå i stället för mål att sträva mot. Skolan bör också istörre utsträckning arbeta med att planera, följa upp och utvärdera sin verksamhetpå grupp- och skolnivå i syfte att utveckla verksamheten.Skolans ledning uppfattas som otydlig och rektorn bör i det pedagogiska utvecklingsarbetetstarkare markera det nationella uppdraget så att detta utgör utgångspunktenför arbetet på hela skolan.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernaskunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen(4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8läroplanen för det obligatoriska skolväsendet).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever, 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetetmed en likabehandlingsplan).- Eleverna ges inte möjlighet att nå målen i hem- och konsumentkunskap (2 kap.6 § grundskoleförordningen och kursplanen för hem- och konsumentkunskap).- Språkval erbjuds inte enligt förordningen (2 kap. 17–8 §§ grundskoleförordningen).

SKOLVERKET3 (17)- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (2, 3 §§ förordningenom kvalitetsredovisning).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Skolan bör utveckla kvaliteten på de individuella utvecklingsplanerna genom entydligare koppling till målen i kursplanerna och läroplanen.- Skolans undervisning bör ses över så att den i högre utsträckning tar sin utgångspunkti strävansmålen och så att eleverna i högre grad ges utmaningar ochmöjligheter att få pröva på olika arbetssätt.- Skolan bör utveckla arbetet med elevernas inflytande över undervisningensinnehåll och arbetsformer så att det ökar i takt med stigande ålder och mognad.- Skolan bör fortsätta att hitta samarbetsformer för att berika varje elevs mångsidigautveckling och lärande. Särskilt bör samverkan mellan förskoleklass ochskola komma till stånd.- Skolan bör utveckla ett gemensamt synsätt kring hur de ska stimulera, handledaoch ge särskilt stöd till elever som har behov av det, så att undervisningen bättreanpassas till varje elevs förutsättningar och behov.- Skolan bör förbättra arbetet med åtgärdsprogram så att rektorns roll tydliggörsoch så att det säkerställs att åtgärdsprogram upprättas för samtliga elever somriskerar att inte nå målen.- Skolan bör se över hur undervisning i svenska som andraspråk anordnas så attdet säkerställs att undervisningen anordnas enligt förordningens krav.- Rektorn bör i det pedagogiska utvecklingsarbetet starkare markera det nationellauppdraget så att detta utgör utgångspunkten för arbetet på hela skolan.- Personalens insikter i de föreskrifter som anger målen för utbildningen börförbättras.- Skolan bör utveckla ett mer systematiskt kvalitetsarbete genom att under tydligledning av rektorn utvärdera resultaten och i förhållande till konstaterad bristandemåluppfyllelse pröva nya metoder i syfte att ge eleverna förutsättningaratt nå målen för utbildningen.

SKOLVERKET4 (17)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Tabell 1. Nationella ämnesprov skolår 5, Tabergskolan2005 2006 2007Andel (%) som minst uppnåttresultatet godkänd i Svenska 98 91 85Andel (%) som minst uppnåttresultatet godkänd i MatematikAndel (%) som minst uppnåttresultatet godkänd i EngelskaKälla: Skolans uppgifter.96 89 8489 91 84

SKOLVERKET5 (17)Kommentar:Skolans resultatsammanställning av de nationella ämnesproven i årskurs 5 visar attcirka 84 procent av eleverna når målen i svenska, engelska och matematik år 2007.Tidigare år har måluppfyllelsen varit högre. Elevantalet är dock relativt litet, vilketinnebär att enstaka elever påverkar procentangivelserna i hög grad.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoderständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:I Tabergsskolan följer lärarna elevernas utveckling regelbundet under hela skoltideni svenska, engelska och matematik. Utvecklingssamtal genomförs och individuellautvecklingsplaner upprättas för samtliga elever. Däremot finns det behov av att utvecklakvaliteten på lärarnas uppföljningar enligt följandeUppföljning av alla ämnenLärarna ska enligt läroplanen följa elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnenutifrån kursplanernas mål. Av intervjuer och av dokumentationen i Tabergskolanframkommer att lärarna företrädesvis följer upp ämnena engelska, matematik ochsvenska. I övriga ämnen är det oklart i vilken utsträckning lärarna följer upp kunskapsutvecklingeni förhållande till kursplanernas mål att uppnå. Inspektörerna bedömeratt skolan måste tillse att elevernas kunskapsutveckling följs upp i samtligaämnen i förhållande till kursplanernas mål att uppnå för årskurs 5.Individuell utvecklingsplanEnligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en framåtsyftandeindividuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövsför att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramenför läroplanen och kursplanerna. Vid Tabergsskolan upprättas individuella utveck-

SKOLVERKET6 (17)lingsplaner för samtliga elever. Intervjuade elever menar att de är delaktiga i att tafram målen. De exempel eleverna gav på mål hade otydlig koppling till målen ikursplanerna, målen var till exempel att läsa snabbare och att skriva snyggare skrivstil.De individuella utvecklingsplaner som inspektörerna tagit del av hade en störretyngdpunkt på att skriva om att ett oönskat beteende hos eleven skulle upphöra änpå att visa vilka mål i kursplaner och läroplan som eleven ska arbeta för attuppnå/utveckla. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla kvaliteten på deindividuella utvecklingsplanerna genom att tydligare koppla dem till målen i kursplanernaoch läroplanen.1.3 BedömningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling,• om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna.Bedömning av området:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Det har inte framkommit annat i inspektionen än att lärarna gör en allsidig bedömningav elevernas kunskaper där lärarna tar hänsyn till olika kunskapsformer. Vidareanvänder lärarna de nationella ämnesproven som en hjälp för att hitta rätt bedömningsnivå.Som framgår av avsnitt 1.2 behöver dock skolan utveckla sina bedömningarså att de i alla ämnen utgår från de nationella målen i kursplanerna på etttydligare sätt.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,

SKOLVERKET7 (17)• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Hur undervisningen bedrivs i Tabergsskolan varierar mycket mellan lärare. Skolansamverkar aktivt med arbetsliv och närsamhälle genom många utflykter och aktiviteter.Skolan har fungerande klassråd och elevråd där eleverna kan utveckla sinaförmågor att arbeta i demokratiska former. Dessa forum borde dock i större utsträckningkunna nyttjas för medverkan i skolans arbete med olika utredningar ochplaner, inte minst där krav på elevmedverkan finns. Inspektörerna bedömer attgenomförandet av utbildningen till stora delar behöver förbättras avseendeUtbildningens inriktningEnligt läroplanen anger mål att sträva mot inriktningen på skolans arbete. De angerdärmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Av intervjuer och observationerframkommer att undervisningen vid Tabergskolan, även om det varierar mellanlärare, tenderar att bli mer styrd av att allt stoff i läromedlet ska hinnas med än avatt läraren tillsammans med eleverna planerar undervisningen utifrån läroplanensoch kursplanernas mål att sträva mot. Lärarna har arbetat fram lokala konkretiseringarav kursplanernas mål. Dessa konkretiseringar tar sin utgångspunkt i kursplanernasmål att uppnå i alla ämnen, utom i samhällskunskap där även mål attsträva mot finns med. Av konkretiseringarna framgår hur skolan ämnar arbeta föratt eleverna ska nå målen. I och med att utgångspunkten är mål att uppnå för dessaplaneringar i stället för mål att sträva mot tenderar undervisningen att framstå somtorftig. Intervjuade elever och föräldrar pekar också på att fokus i undervisningen,framför allt i de högre årskurserna, ligger på att lära in viss mängd stoff, snarare änatt utveckla vissa kunskapskvaliteter. Inspektörerna bedömer att skolans undervisningi högre utsträckning bör utgå från strävansmålen i läroplan och kursplaner.Utrymme för olika kunskapsformerAv läroplanen framgår att skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa medsina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga ochestetiska aspekterna uppmärksammas. Eleverna ska få uppleva olika uttryck förkunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känsloroch stämningar. Tabergsskolans elever uppgav i intervjuerna att inslag i syfte attträna problemlösning, förmågan att kritiskt granska fakta och förhållanden och attbedöma konsekvenser inte är så vanligt förekommande. Undersökande arbetssättframstod också som ovanliga. Med några undantag gav lektionsbesöken en liknande

SKOLVERKET8 (17)bild. Intervjuade lärare menar att analys och reflektion mer kommer fram vid diskussionerän vid de skriftliga uppgifter som eleverna får, och några framhöll atteleverna först måste hinna med de nödvändiga inslagen i undervisningen innan detfinns utrymme för att arbeta på ett mer varierat sätt. Inspektörerna bedömer attundervisningen behöver ses över så att eleverna i högre grad ges utmaningar ochmöjligheter att få pröva på olika arbetssätt.Inflytande och ansvarstagande för egna lärandetAv skollagen och läroplanen framgår att eleverna i takt med stigande ålder ochmognad successivt ska ha ett ökat inflytande över sin utbildning och över det inrearbetet i skolan. Rektorn är ytterst ansvarig för att läraren utvecklar sina arbetsformerså att elevernas inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformergynnas. Av Tabergsskolans arbetsplan och kvalitetsredovisning framgår att elevernaska ges möjlighet att påverka arbetsformerna genom att delta i planering, samt varamed och utvärdera och reflektera över sitt eget lärande. Intervjuerna visar att gradenav inflytande varierar mer utifrån vilken lärare eleven har än att den ökar i taktmed stigande ålder och mognad. Enligt eleverna är inflytandet också som regel begränsattill val av i vilken ordning givna arbetsmoment ska genomföras. En viktigförutsättning för elevernas möjligheter till inflytande är att målen för alla ämneninom utbildningen klargörs. Inspektörerna bedömer att elevernas inflytande börutvecklas så att eleverna, utifrån en förbättrad kännedom om målen för alla ämnen,får ett ökat inflytande över såväl arbetssätt, arbetsformer som undervisningens innehåll.Samverkan inom skolanEnligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till engod miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med andra lärare i arbetetmed att nå utbildningsmålen. Läroplanen anger vidare att samarbetsformer mellanförskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidigautveckling och lärande. Tabergskolan är rent geografisk en uppdelad verksamhet.Förskoleklassens och skolbarnsomsorgens verksamhet bedrivs i en byggnad,årskurserna 1–3 i en och årskurserna 4–6 i ytterligare en. Enligt skolans kvalitetsredovisningfrån år 2007 försvårar detta spontana möten mellan olika yrkeskategorier.Man konstaterar också där att det inte råder ett positivt samverkansklimatmellan alla yrkesföreträdare som arbetar i de olika verksamheterna. Skolan har satsatbland annat i form av arbetslagsutveckling för att förbättra klimatet. Intervjuermed lärare och elever samt inspektörernas iakttagelser visar på att den samverkansom sker inom skolan främst sker inom årskurserna. Detta tar sig bland annat uttrycki att det finns stora skillnader i hur man arbetar i de olika årskurserna/byggnaderna,vilket riskerar att negativt påverka kontinuiteten i elevernas utvecklingoch lärande. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla samarbetsformerför att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Särskilt börsamverkan mellan förskoleklass och skolan komma till stånd.

SKOLVERKET9 (17)1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Tabergsskolan har av olika anledningar förändrat sina strukturer och rutiner förarbetet med elever som har svårigheter i skolarbetet. En ny handlingsplan för arbetethar fastställts och elevhälsoteamet har utökat antalet träffar under läsåret. Handlingsplanenhar ännu inte fått genomslag i praktiken och stora behov av utvecklingav arbetet finns fortfarande.Individanpassad undervisningEnligt läroplanen ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar ochbehov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter,språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling.Läraren ska planera undervisningen så att elevernas vilja att lära och eleverna tillittill den egna förmågan utvecklas. Av Tabergsskolans kvalitetsredovisning från år2006 framgår att lärarna upplever en frustration över att andelen elever i behov avsärskilt stöd ökar. Rektorn menar att de ökade behoven inte påtagligt har lett till attskolan förändrat sina arbetsmetoder. Intervjuade lärare ger vissa exempel på attanpassningar görs av läromedel och prov. Intervjuade elever och föräldrar hadeuppfattningen att eleverna, särskilt i de högre årskurserna, förväntas att arbeta medsamma arbetsuppgifter oavsett förutsättningar och behov, men att det inom tillexempel matematik finns större möjligheter att få arbeta efter sin förmåga. Föräldrarnagav exempel, bland annat från undervisning i språk, där de uppfattat att derasbarn inte tillåtits utvecklas i sin egen takt. Inspektörerna bedömer att skolan börutveckla sitt arbete så att undervisningen bättre anpassas till varje elevs förutsättningaroch behov.Särskilt stödEnligt skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.Grundskoleförordningen anger att specialpedagogiska insatser i första hand ska gesinom den klass eller grupp som eleven tillhör. Enligt läroplanen ska läraren stimulera,handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter, samt samverka medandra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. Vid Tabergsskolan håller arbetet

SKOLVERKET10 (17)med att identifiera och sätta in åtgärder för elever som har svårigheter i skolarbetetpå att utvecklas, bland annat på grund av att skolan fått tillgång till specialpedagogiskkompetens. En handlingsplan för hur arbetet ska gå till har upprättats, menkontinuitet i arbetet har ännu inte uppnåtts. Av skolans dokumentation framgår attdet är en ökad andel elever som är i behov av särskilt stöd. Detta konstaterande harinte resulterat i att skolan förändrat sina arbetssätt och metoder för att bättre kunnamöta elevernas behov. I stället tenderar skolan att lägga ansvaret på bristande resursersamt på eleverna och deras föräldrar. Uttalanden görs under intervjuer medlärarna som tyder på att det finns ett visst motstånd mot det specialpedagogiskasynsättet att anpassa undervisningen till elevernas förutsättningar så att behovet avsärskilt stöd inte behöver uppstå. Vissa lärare betonar i stället att de inte behövertester eller specialpedagog för att visa på att det finns behov av stöd, eller för att geidéer på hur man ska kunna anpassa undervisningen. De menar att de själva kanbedöma när eleven inte följer med i undervisningstakten och att det som behövs är”att en speciallärare sitter själv med eleven”. Vid inspektionstillfället arbetar specialpedagogen,liksom skolans speciallärare övervägande med enskilda elever ochintervjuade lärare menar att resursen inte räcker till för de behov som finns. Överlagvisar intervjuerna att särskilt stöd främst ges i ämnena engelska, matematik ochsvenska, samt vid behov av stöd i social utveckling. Inspektörerna bedömer att skolanbör utveckla ett gemensamt synsätt kring hur de ska stimulera, handleda och gesärskilt stöd till elever som har behov av det.ÅtgärdsprogramEnligt grundskoleförordningen ska stödundervisning ges om det befaras att eleveninte kommer att nå de mål som minst ska ha uppnåtts vid slutet av det femte skolåreteller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. Det är rektorn som ska setill att en elevs behov av särskilda stödåtgärder utreds. Om utredningen visar atteleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Avprogrammet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärdernaska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska gesmöjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. I Tabergsskolan har intervjuadelärare uppfattningen att åtgärdsprogram ska upprättas först i samband med atten elev får särskilda stödinsatser i form av specialpedagog/lärarinsats alternativtassistent. Vid upprättandet beaktas främst elevens sociala situation samt utveckling iämnena engelska, matematik och svenska. Detta innebär att det kan finnas eleversom riskerar att inte nå målen i något av skolans övriga ämnen, som det inte finnsett åtgärdsprogram upprättat för. Av intervjuerna framgår också att rektorn intealltid är involverad i processens början, utan mer får information i efterhand näråtgärdsprogram upprättats. De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av ärhuvudsakligen av god kvalitet. Det finns dock en tendens att lägga ansvaret förinsatserna på eleven själv och på elevens föräldrar, i stället för att beskriva hur skolanska tillgodose elevens behov. Inspektörerna bedömer att skolan bör fortsätta attutveckla sitt arbete med åtgärdsprogram så att rektorns roll tydliggörs och så att detsäkerställs att åtgärdsprogram upprättas för samtliga elever som riskerar att inte nåmålen. Se Skolverkets allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram (SKOLFS2008:25).

SKOLVERKET11 (17)2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarnaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolan upplevs av intervjuade elever och föräldrar som en övervägande trygg ochtrivsam miljö och skolan karaktäriseras av en studiemiljö som är inriktad på lärande.Förhållningssätt mellan vuxna och elever, samt elever emellan är oftast gott. Detfinns enstaka exempel på att kränkningar förekommer och inspektörerna vill göraskolan uppmärksam på risken att elever blir utsedda till problembärare. Skolan arbetaraktivt med hjälp av kamratstödjarna för att motverka alla former av kränkandebehandling. Framför allt i de lägre årskurserna arbetar man aktivt med skolans värdegrund.Behov av utveckling finns i följande avseendeLikabehandlingEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmerse till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinderoch att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Iplanen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över.Tabergsskolans likabehandlingsplan återger en vision, mål för och allmänna inslag iden förebyggande verksamheten, rutiner för informationsspridning liksom rutineroch ansvarsfördelning vid eventuella händelser. Planen bygger inte på den rekommenderadekartläggning av vilka behov verksamheten har. Åtgärderna är allmänthållna och visar inte vad skolan konkret ska arbeta med under innevarande läsår.

SKOLVERKET12 (17)Intervjuade elever och föräldrar känner heller inte till innehållet i planen. Inspektörernabedömer därför att skolans likabehandlingsplan inte uppfyller lagens krav påen sådan. Se Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7) för arbetet med att främjalikabehandling.Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplanska likabehandlingsplanen upprättas, följas upp och ses över under medverkanav barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningenoch omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassasefter deras ålder och mognad. Vid Tabergsskolan har eleverna medverkat i upprättandetav planen genom att kamratstödjarna fungerat som remissinstans. Inspektörernabedömer att det inte är att betrakta som att planen upprättats, följts upp ochsetts över under medverkan av eleverna.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektorns och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.Bedömning av området Tillgång till utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitet

SKOLVERKET13 (17)Motivering:Tabergsskolan ger i huvudsak tillgång till utbildning enligt författningarna, menbrister avseendeGaranterad undervisningstidEnligt grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne. I kursplanen förämnet hem- och konsumentkunskap anges bland annat de mål som eleverna ska hauppnått efter det femte skolåret. Av intervjuer med rektorn och eleverna framgåratt eleverna enbart erbjudits teoretisk undervisning i ämnet vid skolan. Inspektörernabedömer att eleverna därför inte getts möjlighet att nå målen för årskurs 5 ihem- och konsumentkunskap.Enligt grundskoleförordningen ska undervisning i svenska som andraspråk anordnasför elever om det behövs. Rektorn beslutar om undervisning i svenska somandraspråk ska anordnas för en elev. Undervisningen ska anordnas i stället för undervisningi svenska. Vid Tabergsskolan får de elever som behöver det undervisningi svenska som andraspråk. Undervisningen ges som utökad undervisning isvenska av en lärare som är utbildad i ämnet. Inspektörerna bedömer att skolan börse över hur undervisning i svenska som andraspråk ges så att det säkerställs att undervisningenges enligt förordningens krav.ValmöjligheterEnligt grundskoleförordningen ska som språkval erbjudas minst två av språkenfranska, spanska och tyska. Om eleven och elevens vårdnadshavare önskar det skasom språkval i stället erbjudas följande språk, det språk som eleven har rätt till modersmålsundervisningi, svenska som andraspråk för elever som i övrigt får undervisningi svenska som andraspråk, svenska för elever som i övrigt får undervisning isvenska, engelska, eller teckenspråk. I Tabergsskolan erbjuds endast förstärktsvenska och engelska för de elever som inte läser tyska, franska eller spanska. Skolanmåste tillse att förordningen följs avseende språkvalen.3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.

SKOLVERKET14 (17)Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver och får den kompetensutveckling som de behöver för att kunna utföra sinaarbetsuppgifter på ett professionellt sätt. Rektorn har genom erfarenhet och utbildningförvärvat pedagogisk insikt.Personalens insikter i de föreskrifter som styrSkollagen anger att lärare, förskollärare och fritidspedagoger ska ha nödvändigainsikter i de föreskrifter som gäller. Vid Tabergskolan tenderar undervisningen ivissa ämnen att planeras mer utifrån beprövad erfarenhet än utifrån kursplanernasmål, vilket visar på att personalen bör ges möjlighet till förbättrade insikter i de föreskriftersom anger målen för utbildningen.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna,• om lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola ochskolbarnsomsorg följs.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Rektorn bedöms vara förtrogen med det dagliga arbetet, men med tanke på de utvecklingsbehovsom inspektionen visat finns på skolan behöver rektorns ledning avskolan förbättras avseendeRektor som pedagogisk ledareEnligt skollagen åligger det rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.Läroplanen skriver att rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

SKOLVERKET15 (17)personal i skolan har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhetinriktas på att nå de nationella målen. Inspektionen har visat att det på Tabergsskolanfinns stora utvecklingsbehov av verksamheten, särskilt när det gäller att inriktaverksamheten mot de nationella målen. Enligt intervjuade lärare och rektorn så harskolan, inte minst genom sitt arbete i skolans utvecklingsgrupp, påbörjat ett sådantarbete. Rektorn ser behoven, men uttrycker att ”verkligheten begränsar” möjligheternaatt fullt ut fungera som pedagogisk ledare. Intervjuade lärare menar att detfinns en tendens att beslutade åtgärder för utveckling hamnar nedskrivet i ett dokument,men att det i praktiken inte leder till någon förändring i arbetssätt och metoder.Som helhet har skolan inte fört övergripande diskussioner om hur de skaarbeta, utan dessa förs till största del inom arbetslagen/årskurserna. Undantaget ärarbetet kring skolans profil. I detta arbete upplever intervjuade lärare, elever ochföräldrar att det råder samsyn. Intervjuade lärare upplever att rektorn på ett tydligaresätt skulle kunna uttrycka sina visioner och mål för skolan som helhet. Inspektörernabedömer att rektorn i högre utsträckning bör verka som pedagogisk ledare ochprioritera att utveckla verksamheten mot de nationella målen.Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultatEnligt läroplanen ansvarar rektorn för att skolans resultat följs upp och utvärderas iförhållande till de nationella målen. Som framkommit under avsnitt 1.2 sammanställsenbart resultat för skolan som helhet kring måluppfyllelse i tre av skolans ämnen.För övriga ämnen saknas sammanställningar av elevernas resultat som kan geen samlad bild av elevernas kunskapsutveckling. Intervjuade elever och föräldraruppfattar heller inte att skolan redovisar resultaten från genomförda enkätundersökningarkring till exempel trivsel och trygghet. Inspektörerna bedömer att rektorni större utsträckning bör ta ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas iförhållande till de nationella målen i kursplaner och läroplan.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitet

SKOLVERKET16 (17)Motivering:I Tabergsskolan finns en fastställd plan för hur personalen kontinuerligt ska arbetamed att följa upp och utvärdera verksamheten. Detta underlag ställs dock inte alltidsamman på skolnivå eller relateras till de nationella målen på något systematisktsätt. En kvalitetsredovisning upprättas årligen som rent formellt uppfyller förordningenskrav, men som kvalitativt kan förbättras genom ett förbättrats systematisktkvalitetsarbete. Behov av utveckling finns därför i följande avseendenSystematiskt kvalitetsarbeteEnligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställdamål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följsupp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbetemåste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontaktmed såväl hemmen som det omgivande samhället. I Tabergsskolan följer lärarnaupp elevernas resultat på individnivå i sina klasser. Däremot framgår det av intervjuermed lärarna att de inte för övergripande diskussioner utifrån resultaten i syfteatt pröva nya metoder som läroplanen föreskriver. Intervjuade föräldrar uppfattardessutom att skolan inte är helt öppen för att denna diskussion förs. Att det kontinuerligauppföljningsarbetet inte genomförs på grupp- och skolnivå leder till attuppföljningen av huruvida insatta åtgärder lett till en högre måluppfyllelse hos elevernainte kommer till stånd. Inspektörerna bedömer att skolan bör utvärdera resultatenoch i den mån måluppfyllelsen är låg, utveckla och pröva nya metoder, i syfteatt ge eleverna förutsättningar att nå målen för utbildningen.KvalitetsredovisningEnligt förordningen om kvalitetsredovisning ska i skolans kvalitetsredovisningframgå; verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten, utbildningens måluppfyllelsesamt resultaten av uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen.Förutom en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen förutbildningen har förverkligats ska kvalitetsredovisningen även innehålla en redogörelseför vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Tabergskolanskvalitetsredovisning visar på ett bra sätt verksamhetens förutsättningar och arbetet iverksamheten. Resultaten som redovisas är elevernas resultat på nationella ämnesprovi engelska, matematik och svenska. För övriga ämnen finns en bedömning ommåluppfyllelse, men eftersom intervjuade lärare uppger att de inte gjort bedömningari dessa ämnen i förhållande till kursplanernas mål att uppnå är det inte entillförlitlig uppgift. De åtgärder för utveckling som finns i redovisningen är i vissafall vaga och beskriver inte konkret hur skolan ämnar arbeta för att förbättra denkonstaterade måluppfyllelsen. Intervjuade lärare är eniga om att skolans kvalitetsredovisninginte fungerar som ett reellt verktyg i arbetet med att förbättra verksamheten,även om representanter från skolutvecklingsgruppen ändå påpekar att redovisningeni större utsträckning än tidigare bygger på arbetslagens utvärderingar. Inspektörernabedömer att kvalitetsredovisningen måste bli tydligare i bedömningenav i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen förverkligats samt vilkaåtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Detta för att kvalitetsredovisningenska främja skolans kvalitetsarbete och bidra till att förverkliga de nationellamålen.

SKOLVERKET17 (17)2008-06-11 LundHelena Olivestam ToroldBirgitta Henecke

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunTaheskolanDnr 53-2007:3295FörskoleklassGrundskola årskurserna 1–3Utbildningsinspektion i TaheskolanInledningSkolverket har granskat verksamheten i Jönköpings kommun och besökt Taheskolanden 4 mars 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga förutbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochTaheskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan informationom kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Taheskolan intervjuades rektorn, personal och företrädare för elever och föräldrar.Inspektörerna besökte även lektioner i alla årskurser och klasser. Även andraiakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlagför bedömningen.TaheskolanBeskrivning av skolanAntal eleverFörskoleklass 28Grundskola 69Källa: Skolans uppgifterTaheskolan ligger i samhället Taberg, som ligger 1,3 mil söder om Jönköping. Skolanbyggdes 1999 och elevantalet är stigande. Elever och personal är organiserade ifyra arbetslag och undervisningen bedrivs till stora delar åldersintegrerat inom arbetslagen.Taheskolan bedriver verksamhet i förskoleklass och grundskola årskurserna1–3. Till rektorsenheten hör även förskola och skolbarnsomsorg. Dessa verksamheterbedöms i separata rapporter ut ett kommunövergripande perspektiv.

SKOLVERKET2 (12)Eleverna fortsätter sin skolgång i årskurs 4 vid Tabergsskolan, dit redan eleverna iårskurs 3 åker varje vecka för undervisning i slöjd.HelhetsbedömningTaheskolan bedriver huvudsakligen en verksamhet av god kvalitet. Alla i skolansamverkar för att nå goda resultat och skapa helheter för eleverna. Skolans starkasida är att de på ett bra sätt utvecklar eleverna lust att lära och tillit till sin förmåga.Däremot behöver skolan i högre utsträckning tillse att de följer kursplanernas mål isamtliga ämnen. Skolan bör också fortsätta att sträva mot att använda lärarna så attde i huvudsak undervisar i de ämnen de har utbildning för. Skolan anpassar undervisningentill elevernas individuella förutsättningar och behov på ett bra sätt.En styrka för skolan är personalens samsyn kring värdegrunden. Det råder ett gottklimat mellan elever och personal vid skolan och eleverna uppger att de känner sigtrygga och att de trivs mycket bra på skolan. Skolans likabehandlingsplan måstedock innehålla mer konkreta åtgärder för de risker som finns vid skolan också utifråndiskrimineringsgrunderna. Inspektörerna vill särskilt uppmärksamma skolanpå uppdraget att motverka traditionella könsroller och ge utrymme för eleverna attpröva och utveckla förmåga och intressen oberoende av könstillhörighet. Skolanbör utveckla sitt arbete med hur de ska öka elevernas inflytande över undervisningensinnehåll och arbetsformer i takt med elevernas stigande ålder och mognad.Skolans rektor är förtrogen med verksamheten, men bör som pedagogisk ledare taett tydligare ansvar för att utveckla verksamheten mot de nationella målen. Främstbör detta ske genom att i högre utsträckning följa upp och utvärdera skolans resultatsamt utifrån dessa resultat leda diskussioner där skolan kan ompröva sina metoderoch arbetssätt.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever, 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetetmed en likabehandlingsplan).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Skolan bör utveckla kvaliteten på de individuella utvecklingsplanerna genom entydligare koppling till målen i kursplanerna och läroplanen.- Skolan bör utveckla arbetet med elevernas inflytande över undervisningensinnehåll och arbetsformer så att det ökar i takt med stigande ålder och mognad.- Skolan bör utveckla sitt arbete med åtgärdsprogram.- Rektorn bör som pedagogisk ledare tydligare leda utvecklingen av skolan motde nationella målen, samt ta ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderasi förhållande till dem. Dessa uppföljningar bör ligga till grund för skolansfortsatta utvecklingsarbete.

SKOLVERKET3 (12)- Skolans kvalitetsredovisning bör tydligare ange i vilken utsträckning de nationellamålen för utbildningen uppnåtts, samt vilka åtgärder skolan avser att vidtaför ökad måluppfyllelse.

SKOLVERKET4 (12)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Kommentar:Eftersom skolan enbart har elever upp till och med årskurs 3 finns inga resultat iform av nationella ämnesprov att tillgå. De diagnostiska proven i matematik ochsvenska som genomförs i årskurs 2 visar huvudsakligen på god måluppfyllelse. Skolanbedömer i sin kvalitetsredovisning från år 2007 att elevernas läsutveckling ärgod.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoderständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.

SKOLVERKET5 (12)Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:I Taheskolan följs elevernas kunskapsutveckling genom att elevernas arbeten dokumenterasi en portfolio som elever och lärare sedan använder som utgångspunkt förreflektioner. Lärarna följer dessutom varje vecka upp elevernas lärande tillsammansmed eleverna genom gemensamma utvärderingar som har sin utgångspunkt i frågorkring det man arbetat med. Väl förberedda utvecklingssamtal genomförs varje terminför samtliga elever där individuella utvecklingsplaner upprättas. Arbetet kanförbättras avseendeIndividuell utvecklingsplanEnligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en framåtsyftandeindividuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövsför att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramenför läroplanen och kursplanerna. Vid Taheskolan upprättas individuella utvecklingsplanerför samtliga elever. Intervjuade elever menar att de är delaktiga att ta frammålen. Deras mål handlar i huvudsak om att skriva finare, lära sig multiplikationstabellenbättre, etc. De exempel på individuella utvecklingsplaner som inspektörernatagit del av är av framåtsyftande karaktär. Däremot är kopplingen till målen i kursplanernaotydlig. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla kvaliteten på deindividuella utvecklingsplanerna genom en tydligare koppling till målen i kursplanernaoch läroplanen.1.3 BedömningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna.Bedömning av området BedömningEj godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET6 (12)Motivering:Det har inte framkommit annat i inspektionen än att lärarna gör en allsidig bedömningav elevernas kunskaper där lärarna tar hänsyn till olika kunskapsformer.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Det finns på skolan en grundläggande ambition att planera och genomföra utbildningenutifrån läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot vilket leder till atteleverna ges utrymme för olika kunskapsformer. Behov av förbättringar finns avseendeInflytande och ansvarstagande för egna lärandetLäraren ska, enligt läroplanen, se till att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,arbetsformer och undervisningens innehåll och detta inflytande ska öka medelevernas stigande ålder och mognad. Läroplanen visar vidare att rektorn har ettsärskilt ansvar för att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytandegynnas. Av Taheskolans kvalitetsredovisning från år 2007 framgår att skolan självidentifierar elevinflytande som ett utvecklingsområde för skolan. Skolan har i sinarbetsplan tagit fram en särskild handlingsplan för arbetet. I den betonas att elevernaska vara med och sätta upp mål, samt att de ska vara med och utvärdera verksamheten.Lärarna är enligt intervjuade elever och föräldrar måna om att vara ly-

SKOLVERKET7 (12)hörda för elevernas önskemål och barnen har genom sin veckoplanering inflytandeöver i vilken ordning de ska genomföra olika arbetsuppgifter. Däremot framstår detsom ovanligt att eleverna kan påverka undervisningens innehåll. Intervjuer medlärarna visar att de heller inte på skolan fört samtal kring hur man ska arbeta för attelevinflytandet ska öka i takt med stigande ålder och mognad. Inspektörerna bedömeratt lärarna bör föra gemensamma diskussioner kring villkoren för elevernasinflytande och enas om en gemensam strategi om hur elevinflytandet successivt kanöka och så att eleverna får inflytande över såväl arbetssätt, arbetsformer som överundervisningens innehåll.1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer utifrån intervjuer och iakttagelser att läroplanens riktlinjerom att anpassa undervisningen till varje elevs behov och förutsättningar överlag harfått genomslag på skolan. Skolan har fungerande rutiner där rektorn utgör navet föratt identifiera och sätta in åtgärder för elever i behov av särskilt stöd. Intervjuadeföräldrar uppger dock att det kan hända i vissa fall att man som förälder får drivafrågan aktivt för att stödinsatser ska komma till stånd. När åtgärdsprogram upprättasges möjlighet till föräldrar och elev att delta. Förbättringar behövs dock avseendeÅtgärdsprogramEnligt grundskoleförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av särskildastödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektornse till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska det framgå vilkabehoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.I Taheskolan finns det elever som bedöms vara i behov av särskilda stödåtgärder,men som det ännu inte finns åtgärdsprogram upprättade för. Intervjuade läraremenar att de vidtagit åtgärder, men avvaktar med att upprätta åtgärdsprogram eftersomman uppfattar åtgärdsprogram som en kraftig åtgärd. De åtgärdsprogram inspektörernatagit del av är av varierande kvalitet. Programmen kan tydligare konkretiserahur skolan ska anpassa verksamheten utifrån elevens behov och förutsättningar.Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla arbetet med åtgärdsprogramdels så att det säkerställs att åtgärdsprogram finns upprättade för alla elever i behov

SKOLVERKET8 (12)av särskilt stöd, dels så att kvaliteten på åtgärdsprogrammen höjs. Se Skolverketsallmänna råd för arbete med åtgärdsprogram (SKOLFS 2008:25).2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarnaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolan upplevs av intervjuade elever och föräldrar som en övervägande trygg ochtrivsam miljö. Förhållningssätt mellan vuxna och elever, samt elever emellan är oftastgott. I de fall bråk uppstår upplever intervjuade elever att personalen vidtaråtgärder på ett bra sätt så att situationen blir löst. Skolan arbetar aktivt med hjälp avett stort batteri av förebyggande insatser, allt från att personalen blir medvetandegjordaom sitt förhållningssätt, till att de vuxna tillsammans med kamratstödjarnagenomför exempelvis samarbetsövningar. Det är tydliga könsroller som etablerasvid skolan där pojkarna identifierar sig med att vara tuffa och spela ishockey medanflickorna identifierar sig med att vara väna, ordentliga och rida. Behov av utvecklingfinns i följande avseendeLikabehandlingEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmerse till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinderoch att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och sesöver. Taheskolans likabehandlingsplan återger en vision, mål för och allmänna in-

SKOLVERKET9 (12)slag i den förebyggande verksamheten, rutiner för informationsspridning liksomrutiner och ansvarsfördelning vid eventuella händelser. Planen beskriver endast deförebyggande åtgärder som alltid gäller, men visar inte vad skolan konkret ska arbetamed under innevarande läsår. Inspektörerna bedömer därför att skolans likabehandlingsplaninte uppfyller lagens krav på en sådan. Se Skolverkets allmänna råd(SKOLFS 2007:7) för arbetet med att främja likabehandling.Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplanska likabehandlingsplanen upprättas, följas upp och ses över under medverkanav barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningenoch omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassasefter deras ålder och mognad. Vid Taheskolan har eleverna medverkat i upprättandetav planen enbart genom att de getts möjlighet att ha synpunkter på den av personalenupprättade planen i efterhand. Inspektörerna bedömer att det inte är attbetrakta som att planen upprättats, följts upp och setts över under medverkan aveleverna.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelsernasom omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hurskolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.Bedömning av området Tillgång till utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Av inspektionen har inte framkommit annat än att Taheskolan ger eleverna tillgångtill utbildning enligt författningarna.

SKOLVERKET10 (12)3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolans pedagogiska personal är utbildade lärare. Deras utbildning har inriktningmot svenska och samhällsorienterade ämnen och det finns ingen lärare på skolansom har utbildning inom matematik, naturorienterade ämnen och teknik. För attkompensera detta får lärarna kontinuerligt kompetensutveckling inom dessa ämnen.Fritidspedagogerna ansvarar för undervisning i bild, musik och idrott. Rektorn hargenom erfarenhet och utbildning förvärvat pedagogisk insikt.

SKOLVERKET11 (12)3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektorn som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna,• om lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola ochskolbarnsomsorg följs.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Taheskolan har bytt rektor vid flera tillfällen. Skolan är en liten del av rektorns ansvaroch lärarna upplever sig lite bortglömda. Rektorn är förtrogen med verksamheten,men ledningen av skolan bör utvecklas avseendeRektor som pedagogisk ledareEnligt skollagen åligger det rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.Läroplanen skriver att rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrigpersonal i skolan har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhetinriktas på att nå de nationella målen. Rektorn vid Taheskolan har en tydlig ambitionatt utveckla skolan, inte minst genom skolans utvecklingsgrupp. Hon har organiseratså att lärarna har mycket gemensam planeringstid. Däremot anser hon självatt administration och ekonomi tar mycket av hennes tid och intervjuade lärare menaratt utvecklingsinsatserna tenderar att mer vara styrda av kommunala initiativ änav de behov som finns i verksamheten. Inspektionen har visat att det finns behovav att ytterligare utveckla verksamheten mot de nationella målen i vissa avseenden.Inspektörerna bedömer därför att rektorn i högre utsträckning bör verka som pedagogiskledare och prioritera att utveckla verksamheten mot de nationella målen.Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultatEnligt läroplanen ansvarar rektorn för att skolans resultat följs upp och utvärderas iförhållande till de nationella målen. Taheskolans uppföljning av elevernas resultatbygger på att lärarna ska rapportera till rektorn i de fall någon elev riskerar att intenå målen. I övrigt begär inte rektorn att lärarna ska rapportera in några resultat avelevernas arbete. Skolan saknar också uppföljning av resultat som kan ge en samladbild av elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen. Inspektörerna bedömer att rektorni större utsträckning bör ta ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderasi förhållande till de nationella målen i kursplaner och läroplan.

SKOLVERKET12 (12)3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Taheskolan arbetar kontinuerligt och systematiskt med uppföljning och utvärderingpå individnivå. Fokus i utvärderingarna är om planerade moment genomförts tillallas belåtenhet. Som konstaterats i avsnitt 3.3 behöver skolan i större utsträckningfölja upp resultatet av skolans arbete i syfte att kunna identifiera de områden därmåluppfyllelsen behöver öka. Behov av utveckling finns därför i följande avseendenKvalitetsredovisningEnligt förordningen om kvalitetsredovisning ska i skolans kvalitetsredovisningframgå; verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten, utbildningens måluppfyllelsesamt resultaten av uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen.Förutom en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen förutbildningen har förverkligats ska kvalitetsredovisningen även innehålla en redogörelseför vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Taheskolanskvalitetsredovisning visar på ett bra sätt verksamhetens förutsättningar och arbetet iverksamheten. Däremot saknas en bedömning av måluppfyllelse utifrån i vilkenutsträckning eleverna nått målen för utbildningen. De bedömningar om måluppfyllelsesom görs handlar uteslutande om att personalen är nöjd med sina arbetsmetoder.Kvalitetsredovisningen tar heller inte upp några konkreta åtgärder för hur skolanska fortsätta att utvecklas. Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningenbör bli tydligare i bedömningen av i vilken utsträckning de nationella målen förutbildningen förverkligats samt vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse.2006-06-11Helena Olivestam ToroldBirgitta Henecke

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunAnna och Alfred Dalins rektorsenhetDnr 53-2007:3295Utbildningsinspektion i Anna och Alfred DalinskolanFörskoleklassGrundskola årskurserna 1–9InledningSkolverket har granskat verksamheten i Anna och Alfred Dalins rektorsenhet ochbesökt Anna och Alfred Dalinskolan den 11–13 mars 2008. I slutet av denna rapportframgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochAnna och Alfred Dalinskola, dels den information som samlats in under besöket.Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationellauppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Anna och Alfred Dalinskola intervjuades rektorn, de biträdande rektorerna, elevvårdspersonalsamt företrädare för elever, föräldrar och personal. Inspektörernabesökte även lektioner i förskoleklass och i samtliga årskurser. Även andra iakttagelseri skolmiljön och studier av dokument som finns i rektorsenheten utgörunderlag för bedömningen.Anna och Alfred DalinskolanBeskrivning av rektorsenhetenAntal eleverFörskoleklass 20Grundskola 864Källa: Anna och Alfred DalinskolanAnna och Alfred Dalinskolan är en F–9-skola belägen i Huskvarna centrum. Det ären skola med anor sedan slutet av artonhundratalet, men skolans vision är att bliframtidens skola vad det gäller kunskap, pedagogik, lokaler och teknik.

SKOLVERKET2 (14)Skolans verksamhet är lokaliserad till ett flertal byggnader där förskoleklass till ochmed årskurs 6 finns i en byggnad, Anna Dalin. Årskurserna 7–9 finns dels i denursprungliga gamla byggnaden, Alfred Dalin, dels i lokaler som byggts till på sextiotaletdå elevantalet ökade. Skolan har undervisning i ämnena bild, musik och idrottäven i andra lokaler som finns i skolans närhet. För att få mer funktionella lokalerför årskurserna 7–9 planerar skolan för en ombyggnad.Rektorsenheten ingår i Huskvarnaspåret och eleverna på Anna Dalin F–årskurs 6kommer i huvudsak från de centrala delarna av Huskvarna. I årskurs 7 tillkommerelever från centrala skolor samt från landsorten. Cirka 16 procent av skolans eleverhar utländsk bakgrund. Barn/elever i förskoleklass till och med årskurs 6 går i ettspår och eleverna i årskurserna 7–9 är uppdelade på 12 klasser per årskurs. Personalenär indelad i arbetslag med ansvar för ett antal elever och med befogenheteratt utveckla respektive verksamhet.Verksamheten leds av en rektor och tre biträdande.HelhetsbedömningEnligt inspektörerna erbjuder Anna och Alfred Dalins skola en verksamhet där detråder ett gott och förtroendefullt arbetsklimat elever emellan och mellan elever ochvuxna. Rektorn bedöms vara väl förtrogen med verksamheten och bedriver tillsammansmed de biträdande rektorerna utbildningen i riktning mot utbildningsmålen.Enligt uppgifter har skolan tidigare haft ett ”dåligt rykte” som i viss mån fortfarandelever kvar utanför skolan. För att bryta den negativa trenden har skolledningoch personal tillsammans drivit ett aktivt och målinriktat värdegrundsarbete. Avdokumentation och av intervjuer framgår att detta arbete lyckats väl och att det nubland elever och föräldrar finns ett stort förtroende för skolan och att eleverna trivsoch känner sig trygga. Den positiva bilden stärktes även vid inspektörernas besök iverksamheten.Resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5 har varierat de senaste läsåren.År 2007 nådde flertalet elever målen i svenska och engelska medan något färre elevernådde målen i matematik. För årskurs 9 ligger kunskapsresultaten under bådekommun- och riksgenomsnittet avseende elevernas meritvärde och andel elevermed behörighet till gymnasiet. Meritvärden för elever med utländsk bakgrund liggerlångt under meritvärden för skolans elever med svensk bakgrund. Detsamma gällerför behörighet till de nationella programmen. Resultatet grundar sig dock på ettrelativt litet elevunderlag. En bidragande orsak till de sämre resultaten kan vara attskolan inte ger elever med utländsk bakgrund studiestöd på sitt modersmål i tillräckligomfattning. Skolans resultat diskuteras huvudsakligen i arbetslagen och iämnesgrupperna och någon samlad bedömning och analys av resultaten går inte attutläsa i skolans dokumentation.Elevernas kunskapsutveckling följs upp i respektive ämne och elever och föräldrarfår information vid regelbundna utvecklingssamtal. Kvaliteten på utvecklingssamtalenoch på elevens individuella utvecklingsplan varierar dock. Samverkan mellanskolans olika delar fungerar inte tillfredsställande, exempelvis utnyttjas inte informationeni de individuella utvecklingsplanerna när eleverna går från årskurs 6 tillårskurs 7. Bedömning och betygsättning av elevernas kunskaper diskuteras huvudsakligeni respektive ämnesgrupper och för att säkerställa en likvärdigare bedöm-

SKOLVERKET3 (14)ning och betygssättning både inom skolan och mellan skolorna behöver det arbetesom påbörjats både inom skolan och mellan skolor vidareutvecklas.Skolans undervisning fungerar i huvudsak väl och den bedrivs av en engagerad ochbehörig personal. Även arbetet med elever som har svårigheter i skolarbetetbedöms av inspektörerna vara välfungerande och eleverna får sitt behov av stödtillgodosett i alla ämnena. Men för att i större omfattning uppfylla intentionerna iläroplanen och kursplanerna bör undervisningen i högre grad utgå ifrån strävansmålen.För elevinflytande finns en organisation där eleverna ges goda möjlighetertill inflytande över i huvudsak arbetsmiljö och värdegrundsfrågor. Däremot varierarelevernas möjlighet till inflytande över undervisningen.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Betyg sätts inte enligt grundskoleförordningens krav (7 kap. 4 § grundskoleförordningen).- Alla elever i behov av studiehandledning på modersmålet får inte det (5 kap. 2 §grundskolförordningen).- Verksamhetens likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på ensådan plan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandlingav barn och elever).- Rektorsenhetens kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 §förordningen om kvalitetsredovisning).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Skolan bör se till att läraren vid utvecklingssamtalen informerar om elevenskunskapsutveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanernas mål. Deindividuella utvecklingsplanerna bör också förbättras så att de tydligare anger deframåtsyftande åtgärderna i förhållande till de nationella målen.- Skolan bör vidareutveckla arbetet för att säkerställa en likvärdig bedömning ochbetygsättning.- Skolans undervisning bör utvecklas så att eleverna i högre grad ges utmaningaroch utvecklar sina förmågor att nå kunskapsmålen i linje med strävansmålen.- Skolan bör säkerställa att eleverna informeras om målen för utbildningen ochatt undervisningen utvecklas så att elevernas inflytande över undervisningensinnehåll ökar i takt med stigande ålder och mognad.- För att stödja elevens mångsidiga utveckling och långsiktiga utveckling ochlärande bör samverkan inom skolan och med gymnasieskolan förbättras.- Skolans kvalitetsarbete bör bli mer systematiskt och förbättras företrädesvisavseende analys och utvärdering.

SKOLVERKET4 (14)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nåmålen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Tabell 1. Andel elever (i procent) som nått målen i de nationella ämnesproven iårskurs 5Årskurs 5 2005 2006 2007Svenska 90 100 95Engelska 83 86 95Matematik 86 93 79Källa: Redovisning från Anna och Alfred DalinskolanTabell 2: Resultatmått för elever i Anna och Alfred Dalin årskurs 9Skolan Kommunen Riket2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007Meritvärde 206,9 199,3 200,2 207,6 207,5 205,9 206,3 206,8 207,3Andel (iprocent)behöriga tillnationelltprogram89,1 86,5 84,0 88,1 89,6 87,1 89,2 89,5 89,1Andel eleversom nått 82,5 80,0 68,0 77,0 76,9 75,2 75,5 76,0 76,1målen i allaämnen.Källa: Skolverkets statistik

SKOLVERKET5 (14)Kommentar:Resultaten för årskurs 5 i de nationella proven har varierat de tre senaste läsåren ochutav dessa går det inte att utläsa någon direkt trend. Resultaten i svenska och matematikhar försämrats något, medan resultaten i engelska har förbättrats. Främst ärdet resultaten i matematik som visar på en nedgång i 2007 års prov då 20 procent aveleverna inte når målen (se tabell1).De nationella ämnesproven för årskurs 9 visar på att andelen elever som nått målenår 2007 är lägre än både genomsnittet för kommunen och för riket. Åren tidigare harandelen elever som nått målen varit högre än genomsnittet både i kommunen och iriket.Skolans meritvärden har gått upp och ned sedan år 2003, då elevernas meritvärde lågpå 204,2 för att år 2004 ligga på 196,2. Meritvärdet år 2005 låg lägre än i kommunenmen något högre än i riket. Åren därefter ligger skolans meritvärden lägre än bådekommunens och rikets (se tabell 2).År 2007 låg flickornas meritvärden något högre än pojkarnas, däremot låg meritvärdenför flickor med utländsk bakgrund betydligt under meritvärden för både pojkaroch flickor med svensk bakgrund. För behörighet till de nationella programmen lågockså flickor med utländsk bakgrund sämre till än elever med svensk bakgrund. Underlagetgrundar sig dock på förhållandevis få elever.Skolverkets uppföljningsstatistik visar på relativt stora skillnader mellan skolans resultatpå de nationella proven och de satta betygen i ämnen svenska, matematik ochengelska.Någon bedömning och analys av skolans kunskapsresultat framgår inte av skolansdokumentation.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigtkan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET6 (14)Motivering:Lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, genom utvärderingav ämnesområden, elevernas självutvärdering och genom olika prov och tester.I svenska, engelska och matematik genomförs de nationella ämnesproven i årskurserna5 och 9. Från förskoleklass till och med årskurs 6 dokumenteras barnens/elevernaskunskapsutveckling i en portfolio.Inom bedömningsområdet finns det behov av förbättring avseendeUtvecklingssamtal och individuell utvecklingsplanEnligt grundskoleförordningen ska läraren fortlöpande informera eleven och elevensvårdnadshavare om elevens skolgång. Informationen vid utvecklingssamtaletbör utgå från en utvärdering av elevens utveckling, både kunskapsmässigt och socialt,i förhållande till målen i läroplanen och kursplanerna. Vid utvecklingssamtaletska läraren i en framåtsyftande utvecklingsplan sammanfatta vilka insatser som behövsför att eleven ska nå målen.Vid intervjuer framkom att elever och föräldrar i huvudsak är nöjda med utvecklingssamtalenmen samtidigt framfördes synpunkter som tyder på att kvaliteten påsamtalen varierar beroende på vilken lärare som genomför det. Vidare framkom attinformationen som ges vid samtalen mer är kopplad till elevens arbetsprestation i deolika ämnena än till elevens kunskapsutveckling i förhållande till läroplanen ochkursplanernas mål. De exempel på individuella utvecklingsplaner som inspektörernatagit del av styrker detta.Inspektörerna bedömer att skolan bör se till att läraren vid utvecklingssamtalen informerarom elevens kunskapsutveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna.Även den framåtsyftande individuella utvecklingsplanen bör ha en kopplingtill de nationella målen och tydligare ange de framåtsyftande åtgärder som bedömsadekvata för att stödja en positiv kunskapsutveckling.1.3 Bedömning och betygssättningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning,• om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen ikursplanerna och från betygskriterierna,• om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevenskunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna,• om betyg sätts enligt författningarnas krav,• om betygskatalog förs enligt bestämmelserna.Bedömning av området Bedömning och betygssättning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET7 (14)Motivering:Lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper. De nationella ämnesprovenanvänds vid bedömning av elevernas kunskapsutveckling i årskurs 5 ochsom stöd för betygssättning i årskurs 9. Skolans betygskatalog förs enlig bestämmelserna.Inom bedömningsområdet finns det behov av förbättring avseendeUtgångspunkt vid bedömning och betygsättningVid bedömning och betygsättning ska lärarna utgå från de nationella målen i kursplanernaoch från betygskriterierna. Skolans arbete med att säkerställa en likvärdigoch rättvis bedömning och betygsättning sker huvudsakligen inom respektive ämne.Något arbete mellan ämnena och med andra skolor sker inte i någon större omfattning.Trots de insatser som gjorts för att få till stånd en likvärdig bedömning ochbetygssättning inom skolan är både ledning och personal eniga om att det krävsytterligare arbete. Inspektörerna bedömer att skolan bör vidareutveckla arbetet föratt säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning.Betygsättningen enligt författningens kravEnligt grundskoleförordningen ska skolan utfärda terminsbetyg vid slutet av varjetermin i årskurs 8 och vid slutet av höstterminen i årskurs 9. Terminsbetyget skainnehålla det senast satta betyget i varje ämne. Enligt uppgifter utfärdar skolan inteterminsbetyg för de ämnen som eleven inte har haft under höstterminen i årskurs 8.Inspektörerna konstaterar att skolan måste följa författningens krav och sätta terminsbetygi varje ämne för eleverna i årskurserna 8 och 9.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans undervisning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.

SKOLVERKET8 (14)Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Verksamheten inom rektorsenheten fungerar väl. Undervisningen är allsidig ochsaklig och inspektörerna såg vid sitt besök exempel på en undervisning av god kvalitetdär eleverna gavs möjlighet att utveckla sin förmåga att arbete i demokratiskaformer. Skolan samverkar på olika sätt med arbetslivet och med närsamhället. Iförskoleklassen utgår verksamheten ifrån barnens behov och mognadsnivå. Somstöd i barnens utveckling har leken en framträdande roll och verksamheten ger barnenen god grund för fortsatt lärande.Inom bedömningsområdet finns det behov av förbättring avseendeUtrymme för olika kunskapsformerAv läroplanen framgår att skolans uppdrag är att främja ett lärande där individenstimuleras att inhämta kunskaper. Vidare att eleverna i undervisningen ska utvecklatillit till sin egen förmåga, få lära sig utforska, träna problemlösning, kritiskt granskafakta och att argumentera för sitt tänkande.Av dokumentation och av intervjuer framgår en otydlig bild av hur skolan somhelhet arbetar med strävansmålen. Vid intervjuer framkom att i årskurserna 1–6utgår undervisningen i huvudsak från uppnåendemålen medan undervisningen iårskurserna 7–9 mer visar på inslag även av strävansmålen. Någon lärare uttryckeratt planeringen av undervisningen utgår från vad eleven kan ha nytta av och frånvad som kan väcka elevens egen lust att lära.Enligt eleverna ger undervisningen få möjligheter att träna problemlösning, att kritisktgranska fakta och att argumentera för sitt tänkande. I vilken utsträckning detförekommer beror på den enskilde läraren och här nämner eleverna att det ärfrämst de äldre lärarna som ger den möjligheten. Enligt inspektörernas bedömningbör undervisningen utvecklas så att eleverna i högre grad ges utmaningar och utvecklarsina förmågor att nå kunskapsmålen i linje med strävansmålen.Inflytande och ansvarstagande för det egna lärandetLärarna ska, enligt läroplanen, se till att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,arbetsformer och undervisningens innehåll samt att inflytandet ökar med stigandeålder och mognad. Enligt skolans kvalitetsredovisningen är elevinflytandetett utvecklingsområde. För att ha ett verkligt inflytande över det egna lärandet krävsatt eleverna har goda kunskaper om målen för undervisningen. Av intervjuer framgåratt elevernas kännedom om målen varierar och att deras möjligheter till inflytandeoftast berör arbetssätt och arbetsformer och sällan innehållet i undervisningen.Både elevernas kännedom om målen och deras inflytande över sitt eget lärandetycks bero på vilken lärare eleven har. Enligt inspektörerna bör skolan säkerställaatt eleverna informeras om målen för utbildningen och att undervisningen utvecklasså att elevernas inflytande över undervisningens innehåll ökar i takt med stigandeålder och mognad.

SKOLVERKET9 (14)SamverkanEnligt läroplanen ska samarbetsformer utvecklas mellan skolans olika verksamheterför att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Läraren ska samarbetamed andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen. För att stödja elevens utvecklingoch lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan sträva efter att nå ettförtroendefullt samarbete med förskolan och med de gymnasiala utbildningar someleverna fortsätter till.Det finns en ambition hos ledning och personal att få till stånd ett samarbete inomverksamheten utifrån intentionerna i läroplanen. I olika nätverksgrupper ges lärarnainom spåret möjlighet att utveckla samarbetet. Enligt lärarna, i förskoleklass till ochmed årskurs 6, pågår det en viss samverkan i de lägre årskurserna. Men målet medsamverkan tycks mer utgå ifrån elevernas behov av social träning mellan åldrarna änför att tillgodose helheten i elevens lärande. Lärarna för årskurserna 7–9 ger exempelpå ämnesövergripande samarbete inom något arbetslag, däremot är samverkanmellan arbetslagen begränsad. Det har påbörjats ett samarbete med avlämnandeskolor för skolår 6 där årskurs 7–9 lärarna gör besök i årskurs 5. Detta försök harslagit väl ut men enligt vad som framkom vid intervjuer finns ett behov av att samarbetetutvecklas. Skolan har, trots försök, inte lyckats att utveckla ett samarbetemot gymnasieskolan. Inspektörerna bedömer att för att stödja elevens mångsidigautveckling och lärande bör samverkan inom skolan förbättras. Vidare för att stödjaelevernas långsiktiga lärande bör skolan stärka samarbetet vid övergångarna bådeinom skolan och mellan skolorna från förskoleklass till och med gymnasieskolan.1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar, erfarenheter ochtänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid upprättas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolans undervisning anpassas i huvudsak efter varje elevs förutsättningar och behov.Rektorsenheten har väl utvecklade rutiner för att uppmärksamma och tidigtsätta in stöd för de barn som har svårigheter i skolarbetet och skolans arbete medelever i behov av särskilt stöd håller en god kvalitet. För elever som befaras att intenå målen i årskurs 5 och 9 upprättas åtgärdsprogram.

SKOLVERKET10 (14)Inom bedömningsområdet finns det behov av förbättring avseende:Elever i behov av särskilt stödEnligt grundskoleförordningen ska en elev med annat modersmål än svenska, vidbehov, få stöd genom studiehandledning på sitt modersmål. Inom rektorsenhetenfinns det elever med annat modersmål än svenska och som trots behov av stöd inteerbjuds studiehandledning på sitt modersmål. I Jönköpings kommun finns enkommuncentral enhet som ansvarar för denna verksamhet men av intervjuer framgåratt resurstilldelningen från denna enhet är otillräcklig. Det är rektorns ansvar atttrots det tillgodose dessa elevers rättigheter och göra sådana prioriteringar att aktuellaelevers behov kan tillgodoses. Inspektörerna gör därför bedömningen att eleveri behov av studiehandledning på modersmålet måste få sitt stöd tillgodosett.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med bestämmelsernaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Vid besöket i verksamheten upplevde inspektörerna en studiemiljö inriktad på lärandeoch där ett förebyggande värdegrundsarbete är väl synligt i det vardagligaarbetet. Den positiva bilden stärktes vid intervjuer med elever, personal och föräldrar,vilka upplever att eleverna trivs och känner sig trygga. Skolans ordningsreglersåväl som likabehandlingsplanen är kända av elever och föräldrar och de är utarbetadei enlighet med författningarnas krav.

SKOLVERKET11 (14)Inom bedömningsområdet finns behov av förbättring avseende:LikabehandlingsplanenFör varje verksamhet ska det finnas en likabehandlingsplan. I planen ska de åtgärdersom planeras påbörjas eller genomföras konkret beskrivas. Planen ska vara konkretoch utgå från aktuell kartläggning av verksamhetens behov som utgångspunkt förplanerade åtgärder under det kommande året. Rektorsenheten har en utarbetad likabehandlingsplansom omfattar all verksamhet. Planen definierar lagstiftningenoch beskriver i generella ordalag det förebyggande arbetet. Inspektörerna bedömeratt det måste upprättas en likabehandlingsplan där skolans olika verksamheter framgår.I planen ska de åtgärder som planeras att påbörjas eller genomföras under åretkonkret beskrivas och de ska utgå från en aktuell kartläggning av verksamhetensbehov.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolansuppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörernas bedömning av området är att skolan tar emot elever enligt bestämmelsernaoch att de erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. Skolan

SKOLVERKET12 (14)erbjuder eleverna valmöjligheter enligt författningarnas krav och eleverna får ta delav studie- och yrkesorientering. Eleverna har tillgång till nödvändig utrustning ochskolans lokaler får betraktas som ändamålsenliga.3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörernas bedömning av området är att skolans pedagogiska personal har utbildningför den undervisning de i huvudsak bedriver och de erbjuds den kompetensutvecklingsom krävs för att de ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ettprofessionellt sätt. Läsårets pågående kompetensutveckling ligger väl i linje medrektorsenhetens utvecklingsområden och av intervjuer framgår att personalen harkunskap om de föreskrifter som styr verksamheten. Rektorn har genom utbildningoch erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamhetenutvecklas i riktning mot de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetMycket godkvalitetX

SKOLVERKET13 (14)Motivering:Enligt inspektörernas bedömning är rektorn väl förtrogen med verksamheten ochtar som pedagogisk ledare ansvar att utbildningen inriktas på att nå de nationellamålen. Rektorn har kunskap om författningarna och fattar beslut enligt bestämmelserna.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inom rektorsenheten pågår det ett kvalitetsarbete och verksamheten följs upp ochutvärderas med olika metoder och arbetet beskrivs i skolans kvalitetsredovisning.Inom bedömningsområdet finns behov av förbättring avseende:Systematiskt kvalitetsarbeteEnligt läroplan för grundskolan krävs att undervisningsmålen ständigt prövas, attresultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Avskolans dokumentation och av intervjuer framgår att det pågår ett kvalitetsarbeteinom flera olika utvecklingsområden. I skolans kvalitetsredovisning beskrivs ettantal insatser som skolan genomfört under året men det saknas en systematik i arbetetsom visar på hur skolan tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder föratt öka måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen. Enligt inspektörernabör skolans kvalitetsarbete därför förbättras avseende analys och utvärdering för attbättre ligga till grund för utvecklingen av utbildningen mot de nationella målen.KvalitetsredovisningenEnligt förordningen ska varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet upprättaen skriftlig kvalitetsredovisning för uppföljning och utvärdering av verksamheten irelation till de nationella målen. Skolan ska i kvalitetsredovisningen beskriva vilkaåtgärder som planeras för en ökad måluppfyllelse. I skolans kvalitetsredovisningbeskrivs vilka insatser som gjorts inom en rad olika utvecklingsområden men detsaknas en tydlig bedömning av resultat och måluppfyllelse av insatserna i förhållan-

SKOLVERKET14 (14)de till de nationella målen och även en redogörelse för vilka åtgärder skolan avseratt vidta för att öka måluppfyllelsen. Inspektörerna bedömer att rektorsenhetenskvalitetsredovisning måste förbättras så att den utformas i enlighet med förordningenskrav.Datum Ort2008-06-11 LundBirgitta NilssonPer-Ingvar de la Motte

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunEkhagens rektorsenhetDnr 53-2007:3295FörskoleklassGrundskola årskurs 1−6Utbildningsinspektion i EkhagsskolanInledningSkolverket har granskat verksamheten i och besökt Ekhagens rektorsenhet den21−22 februari 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga förutbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochEkhagens rektorsenhet, dels den information som samlats in under besöket. Ävenannan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Ekhagens rektorsenhet intervjuades rektorn, personal, elever och föräldrar. Inspektörernabesökte även lektioner i de flesta klasser Även andra iakttagelser i skolmiljönoch studier av dokument som finns i rektorsområdet utgör underlag förbedömningen.EkhagsskolanBeskrivning av rektorsområdetAntal eleverFörskoleklass 41Grundskola 206Obligatorisk särskola 20Källa: Skolans uppgifterEkhagsskolan ligger i Jönköping i ett område med villabebyggelse, bostadsrätterhyresrätter där elevernas bakgrund har stor spännvidd. Andelen elever med annat

SKOLVERKET2 (13)modersmål än svenska är i år 45 procent. Av dessa är det två tredjedelar som läsersvenska som andraspråk.Skolan ligger vid ett affärscentrum men har också nära tillgång till ett naturområde.I årskurserna F–2 arbetar man åldersblandat och i 3–6 åldershomogent. Efterårskurs 6 går merparten av eleverna vidare till Kungsängsskolan. Den obligatoriskasärskolans verksamhet bedöms i en separat kommunövergripande rapport.HelhetsbedömningRektorsenheten kännetecknas av ett starkt ledarskap som systematiskt siktar till attinrätta verksamheten enligt målen för utbildningen. Rektorn har sedan sitt tillträde2002 rekryterat personal för att fylla kompetensluckor och utveckla verksamheten.Under den tiden har skolan också arbetat med att utveckla sin gemensamma kunskapom läroplanens och kursplanernas mål och fått dessa att i allt större utsträckninggenomsyra det dagliga arbetet. Ekhagsskolan befinner sig i förändring där ensträvan är att skapa sammanhang, bland annat genom ett naturligt umgänge mellangrundskolans och särskolans elever. Ett skolövergripande projekt är ett led i skolanshälsoinriktning där eleverna under läsåret samlar ihop sträckor de tillryggalagttill fots, med ambitionen att i teorin nå fram till Peking lagom till OS. I detta projektliksom i övrigt har skolmåltidspersonalen en aktiv roll i förhållande till eleverna.Lärarna uttrycker intresse när det gäller utvecklingsarbete och en inriktning motstyrdokumenten, men diskussionen om vilka mål arbetet ska leda till i olika ämnenoch vilka metoder som är i linje med läroplanen har inte nått lika långt i alla delarav verksamheten. För de äldre eleverna bör skolan se till att det är kursplanernasmål och inte undervisning med hävdvunnet innehåll som bestämmer inriktningen.Inspektörerna finner en betoning på uppnåendemål i utvecklingsarbetet. Men det ärockså skolans uppgift att stimulera elevernas lust att lära, liksom också träna dem iatt utöva inflytande och ta ansvar oavsett motivationen hos varje enskild elev. Detär tydligt att elevernas inflytande i lärandet bör stärkas på Ekhagsskolan. Arbetetmed de yngre barnen och eleverna sker i fyra åldersblandade spår, där man också ivarierande grad tar till vara möjligheten att anpassa undervisningen till elevernasförutsättningar och behov och utgå från deras tänkande. Men intervjuerna och lektionsbesökenvisar att det finns behov av att ytterligare utveckla arbetsformer ocharbetssätt på skolan för att bättre tillgodose olika kunskapsformer och anpassa undervisningentill elevernas behov.Av de nationella proven att döma uppvisar skolan goda kunskapsresultat. Skolanföljer noggrant upp elevernas resultat i svenska, matematik och engelska, men intelika noggrant i förhållande till målen i alla ämnen och kvaliteten i uppföljningen avövriga ämnen bör därför förbättras, liksom uppföljningen av resultat i förhållandetill vilka metoder som använts. Detta är en angelägenhet för kvalitetsarbetet, sompå Ekhagsskolan bättre behöver styras in mot att definiera behov, sätta mål, görainsatser mot de specifika målen och utvärdera insatserna i förhållande till målen.Kvalitetsredovisningen behöver förtydligas på motsvarande sätt så att mål, verksamhet,måluppfyllelse och åtgärder för förbättring tydligare framgår.

SKOLVERKET3 (13)Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Alla elever som behöver studiehandledning på sitt modersmål får inte det(5 kap. 2 § grundskoleförordningen).- Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap. 15–16 §§ grundskoleförordningen).- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningen omkvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Uppföljningen av elevens kunskapsutveckling i varje ämne bör förbättras ochuppföljningen och utvärderingen av resultat och metoder bör förbättras.- Skolan bör utveckla de individuella utvecklingsplanernas kvalitet.- Skolan bör försäkra sig om att undervisningen utgår från de nationella målenoch att eleverna är insatta i dessa under arbetets gång.- En bättre balans mellan olika kunskapsformer bör utvecklas och skolan börfortsätta arbetet med att anpassa undervisningen till elevernas förutsättningar,behov och erfarenheter.- Elevernas inflytande över lärandet bör stärkas och öka med stigande ålder ochmognad.- Skolan bör säkerställa inriktningen på det pedagogiska arbetet i förskoleklassenså att året i förskoleklassen blir det möte mellan och den integrering av förskolanoch skolan som är avsedd.- Likabehandlingsplanen bör utvecklas i fråga om det förebyggande arbetets inriktning.- Kvalitetsarbetet bör förbättras så att det blir tydligt vilka mål arbetet och resultatenutvärderas mot och så att resultaten sätts i relation till de metoder somanvänts. Kvalitetsredovisningen bör förbättras så att den främjar kvalitetsarbetetoch bidrar till att förverkliga de nationella målen.

SKOLVERKET4 (13)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Tabell 1. Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 5.2005 2006 2007Svenska 94 95 95Matematik 94 97 97Engelska 92 95 95Kommentar:Av tabellen framgår det att skolan har goda resultat på de nationella ämnesproven.Måluppfyllelsen i alla ämnen anges till 95 procent i kvalitetsredovisningen.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigtkan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,

SKOLVERKET5 (13)• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Utvecklingssamtalen fungerar till största delen till belåtenhet för intervjuade eleveroch föräldrar. Kunskapsuppföljningen bör förbättras enligt nedan:Uppföljning i alla ämnenEnligt läroplanen ska läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varjeelevs kunskapsutveckling. Vidare ska undervisningsmålen ständigt prövas, resultatenföljas upp och utvärderas och nya metoder prövas och utvecklas. Intervjuerna vidskolan visar att kvaliteten i uppföljningen i svenska, matematik och engelska är god,men i övriga ämnen gör lärarna en bedömning där likvärdigheten i kriterierna inte ärlika säkerställd. Att som enskild lärare ta resultaten som utgångspunkt för att omprövasina metoder sker i begränsad omfattning. Inspektörerna bedömer att lärarnabör förbättra sin uppföljning av elevernas kunskapsutveckling.Individuell utvecklingsplanEnligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en framåtsyftandeindividuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövsför att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramenför läroplanen och kursplanerna. Ekhagsskolans individuella utvecklingsplaner tarenligt lärarna i allt högre utsträckning sikte på de nationella målen, men intervjuernaoch de exempel inspektörerna tagit del av visar att kvaliteten varierar. Det framåtsyftandeperspektivet får för många elever stå tillbaka för kortsiktiga detaljmål, och detär inte givet att elevernas starka sidor och intressen bildar utgångspunkt. Inspektörernabedömer att skolan bör utveckla de individuella utvecklingsplanernas kvalitet.1.3 BedömningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling,

SKOLVERKET6 (13)• om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna.Bedömning av området Bedömning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolan använder nationella prov och intervjuerna visar att bedömningen i allt högregrad utgår från de nationella målen. Bedömningen är allsidig.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans undervisning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolan har en utbyggd organisation för att träna elevernas förmåga att arbeta i demokratiskaformer, med aktiva klassråd och representation i olika påverkansgrupper.Särskilt de yngre eleverna har vissa möjligheter till inflytande även i undervisningen.Skolan samverkar med en lång rad förvaltningar och organisationer i närområdet.Det finns en väl utvecklad samverkan mellan fritidshemmet och skolan.Lärarna samverkar ämnesvis kring tolkningen av kursplanerna och i det dagliga

SKOLVERKET7 (13)arbetet inom lärarlagen. Förskoleklassen och de lägre årskurserna bildar fyra åldersblandadearbetslag med möjlighet till flexibla och varierade arbetsformer som tillövervägande delen utnyttjas och kommer eleverna till godo. Men arbetet med utbildningensinriktning, varierade kunskapsformer, elevers inflytande och verksamheteni förskoleklassen bör förbättras enligt följande.Utbildningens inriktningLäroplanen innehåller de övergripande målen och riktlinjerna för utbildningen, ochi kursplanerna anges de mål som undervisningen ska sträva mot och de mål someleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. Intervjuerna vidEkhagsskolan visar att de lokala kursplaner som är under utarbetande tenderar attbetona uppnåendemål på bekostnad av strävansmål. Genom ett fastslaget innehåll iolika ämnen för olika årskurser riskerar de lokala kursplanerna också att kollideramed läroplansmål som elevinflytande och individanpassning. Lärarna berättar att degår igenom målen med eleverna, men att de är medvetna om att eleverna i olikautsträckning tar dem till sig vilket bekräftas i elevintervjun. Det är också i olika utsträckningsom lärarna uttryckligen kopplar målen till olika arbetsområden. Inspektörernabedömer att skolan bör försäkra sig om att undervisningen utgår från denationella målen och att eleverna är insatta i dessa även under arbetets gång.Utrymme för olika kunskapsformerAv läroplanen framgår att kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta,förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra.Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformeroch att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. Intervjuernaoch lektionsbesöken vid Ekhagsskolan visar att olika kunskapsformer kankomma till uttryck, men reproducerande uppgifter överväger. Enligt kvalitetsredovisningenfinns en strävan mot elevaktivt arbetssätt, men detta har ännu inte fåttgenomslag i det dagliga arbetet. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla enbättre balans mellan olika kunskapsformer.Inflytande och ansvarstagande för egna lärandetLäraren ska enligt läroplanen se till att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,arbetsformer och undervisningens innehåll, och att detta inflytande ökar medstigande ålder och mognad. Av intervjuerna på Ekhagsskolan framgår det att elevernai de lägre klasserna har inflytande över hur de disponerar sin tid under vissaarbetspass och även att de utövar inflytande i samband med temaarbete en halv dagper vecka. Inflytandet över innehållet i övrigt är svagare. För de äldre eleverna ärinflytandet enligt intervjuerna ännu mindre utvecklat, med undantag för enstakaämnen. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla elevernas inflytande överlärandet så att detta ökar med stigande ålder och mognad.Arbetet i förskoleklassenEnligt skollagen ska utbildningen i förskoleklassen stimulera varje barns utvecklingoch lärande. Den ska ligga till grund för fortsatt skolgång. Samtidigt är det viktigtatt förskolans pedagogik med lek, omsorg, skapande och barnets eget utforskandefår genomslag i förskoleklassen och att året i förskoleklassen skiljer sig från åren igrundskolan. Förskoleklassen skall vara ett möte mellan och en integrering av deolika kulturerna i förskolan och skolan. Intervjuerna och verksamhetsbesöken vid

SKOLVERKET8 (13)Ekhagsskolan visar att delar av verksamhen i förskoleklasserna är mindre väl anpassadefter barnens behov och intresse. Inspektörerna bedömer att Ekhagsskolan börsäkerställa att det pedagogiska arbetet i förskoleklassen utgår från barnens nivå såatt det stimulerar deras utveckling och balansen mellan lek och lärande blir tillgodosedd.1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar, erfarenheter ochtänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid upprättas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolans organisation för att fånga upp och tillgodose stödbehov rymmer mångatyper av åtgärder. För närvarande är 34 elever aktuella för stödinsatser utifrån åtgärdsprogram,och enligt intervjuerna blir deras behov tillgodosedda. Förbättringarbehövs dock när det gäller individanpassning och studiehandledning på modersmålenligt följande.Anpassning till varje elevs förutsättningarEnligt läroplanen ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar ochbehov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter,språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling.Läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter ochtänkande. Intervjuerna och lektionsbesöken vid Ekhagsskolan visar att man inomde olika lärarlagen kommit olika långt med utvecklingen på detta område. Särskilt ide lägre årskurserna utgår man från eleverna, men i merparten av verksamheten ärdet fortfarande så att alla får göra samma sak samtidigt enligt lärarens program.Inspektörerna bedömer att skolan bör fortsätta utveckla arbetet med att anpassaundervisningen till elevernas förutsättningar, behov och erfarenheter.Elever i behov av särskilt stödEnligt grundskoleförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmålom eleven behöver det. Intervjuerna på Ekhagsskolan visar att en del elever fårstudiehandledning på modersmålet, medan en del elever inte får tillgång till dettrots att de lärt sig svenska under kort tid och inte kan tillräckligt för att tillgodogörasig undervisningen. Enligt rektorn måste skolan ansöka till den enhet som har till

SKOLVERKET9 (13)uppgift att tillgodose behovet av studiehandledning på modersmål, men detta harändå inte lett till att behovet blivit fullt tillgodosett. Inspektörerna bedömer att rektornmåste se till att alla elever som behöver studiehandledning på sitt modersmålfår tillgång till sådan.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med bestämmelsernaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolan erbjuder för flertalet elever och för det mesta en lugn och trygg miljö, bådepå raster och i klassrummen. Man arbetar med en lång rad förebyggande insatsersom syftar till att skapa goda relationer mellan elever i olika klasser och åldrar, tillexempel faddergrupper med elever från olika årskurser. Ordningsreglerna är upprättadei samverkan enligt förordningen och förankrade hos eleverna. Det inträffarnågra fall av verbala kränkningar i månaden, vilket skolan framgångsrikt hanterar. Iett par klasser har skolan haft långvariga bekymmer med lärmiljön, och insatsernaför att komma till rätta med situationen har inte gett varaktig effekt. Intervjupersonernahar tilltro till att de insatser som nu sker blir hållbara. Likabehandlingsplanenär konkret i fråga om planerade insatser i förebyggande syfte och vid inträffad händelse,liksom angående ansvarsfördelning, men den behöver förbättras enligt följande:

SKOLVERKET10 (13)LikabehandlingEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska det finnas en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Ekhagenskolans likabehandlingsplan innehåller i huvudsak det som krävs av ensådan plan. Översikten över förebyggande insatser beskrivs dock inte utifrån att deska främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religioneller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller förebyggaoch förhindra diskriminering och trakasserier. Inspektörerna bedömer att skolanbör utveckla sin likabehandlingsplan på denna punkt.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolansuppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.Bedömning av området Tillgång till utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Ekhagsskolan har satsat på god datortillgång och andra IT-lösningar till stöd förlärandet. Skolan erbjuder erforderligt timtal i förskoleklassen och undervisning ienlighet med bestämmelserna inom elevens val, språkval och timplanens ämnen,förutom i svenska som andraspråk:

SKOLVERKET11 (13)Garanterad undervisningstidAv grundskoleförordningen framgår att svenska som andraspråk ska anordnas omdet behövs för elever med utländsk bakgrund och att undervisningen ska anordnas istället för undervisning i svenska. Ekhagsskolan erbjuder svenska som andraspråk,men undervisningen följer inte kursplanen i ämnet för de äldre eleverna utan fungerarmer som en allmän stödåtgärd. Inspektörerna bedömer att skolan måste ge undervisningi svenska som andraspråk enligt kursplanen i ämnet.3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektorn genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utveckling och kompetensutveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Personalen har utbildning för den undervisning de bedriver, även om kompetensernainte till alla delar är helt matchade mot arbetsuppgifterna genom att klasslärarsystemetär utgångspunkten i delar av verksamheten. Naturorienterande ämnen för deyngre eleverna och svenska som andraspråk är områden där rektorn ser behov attstärka kompetensen. Rektorn har bakgrund som förskollärare, har gått den statligarektorsutbildningen och har varit skolledare sedan 1999, sedan 2002 på Ekhagsskolan.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektorn som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamhetenutvecklas i riktning mot de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,

SKOLVERKET12 (13)• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Både personalen och inspektörerna uppfattar rektorn som förtrogen med verksamhetenoch drivande när det gäller att utveckla den i linje med styrdokumenten. Utvecklingensker bland annat i samspel med de olika ansvarsgrupper personalen tillhör.Arbetet med att värdera och analysera skolans resultat är under utveckling ochrektorn håller sig informerad om elevernas resultat i alla ämnen.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Ekhagsskolan följer enligt kvalitetsredovisningen upp sin verksamhet genom regelbundnautvärderingar av lärandet på individ- och gruppnivå, olika enkäter samtdialogsamtal med arbetslagen som dokumenteras skriftligt. Vidare följs kunskapsutvecklingenupp enligt punkt 1.2 i rapporten. Kvaliteten i uppföljningarna och kopplingentill utvecklingsinsatser bör emellertid förbättras. Kvalitetsredovisningen geren god bild av skolan, men behöver förbättras på motsvarande sätt.Systematiskt kvalitetsarbeteEnligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställdamål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följsupp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Intervjuerna vidEkhagsskolan visar att det förs resonemang om förbättringsområden i arbetslagen,men att slutsatserna fortfarande handlar mera om resursfördelning och organisationän om metoder och innehåll. I kvalitetsredovisningens sammanfattning av målupp-

SKOLVERKET13 (13)fyllelse är det lärarnas självskattning som ligger till grund för resultatet och inte kriteriersom man mäter graden av måluppfyllelse mot, vilket ger begränsat underlagför utformningen av förbättringsinsatser. Skolans arbetsplan har otydlig kopplingtill de nationella målen och är inte föremål för utvärdering. Inspektörerna bedömeratt kvalitetsarbetet bör förbättras så att det blir tydligt vilka mål arbetet och resultatenutvärderas mot och så att resultaten sätts i relation till de metoder som använts.KvalitetsredovisningEnligt förordningen om kvalitetsredovisning ska varje skola upprätta en kvalitetsredovisningsom ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten.Arbetet med kvalitetsredovisningen ska främja skolornas kvalitetsarbeteoch därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningenska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målenför utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolanavser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetensförutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas.Ekhagsskolans kvalitetsredovisning innehåller delvis dessa delar, men måluppfyllelsenför ämnen utöver svenska, matematik och engelska redovisas inte var för sigutan i form av en gemensam siffra som inte ger besked om hur man lyckas medenskilda ämnen. Vidare uppvisar kvalitetsredovisningen ett svagt samband mellanmål, metoder, resultat och utvecklingsbehov. Det är få av åtgärderna för utvecklings om riktar sig mot läroplanens huvudområden. Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningenmåste redovisa fler ämnen än svenska, matematik och engelska,och bör förbättras så att den främjar kvalitetsarbetet och bidrar till att förverkligade nationella målen.2008-06-11 LundMonika IvarssonLennart Hansson

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunHakarps rektorsenhetDnr 53-2007:3295Utbildningsinspektion i Egnahemskolan,Nordskogens skola och StensholmskolanFörskoleklassGrundskola årskurserna 1–6InledningSkolverket har granskat verksamheten och besökt Egnahemsskolan, Nordskogensskola och Stensholmsskolan den 22, 23 och den 24 januari 2008. I slutet av dennarapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen, Egnahemsskolan,Nordskogens skola och Stensholmsskolan, dels den informationsom samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolornafrån Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad påannat sätt, har använts.I skolorna intervjuades rektorn, företrädare för elever, personal och föräldrar. Inspektörernabesökte även lektioner i de flesta klasser och grupper. Även andra iakttagelseri skolmiljön och studier av dokument som finns inom rektorsområdet utgörunderlag för bedömningen.EgnahemsskolanBeskrivning av skolornaAntal eleverFörskoleklass 17Grundskola 74

SKOLVERKET2 (13)Nordskogens skolaAntal eleverFörskoleklass 1Grundskola 75StensholmskolanAntal eleverFörskoleklass 30Grundskola 285Rektorsenhetens tre skolor ligger i en gammal del av Huskvarna med enbart villabebyggelse.Skolorna ligger naturskönt på Huskvarnaberget och har väl tilltagnaskolgårdar med närhet till skog och natur. Eganhemskolan är inrymd i en byggnad,Nordskogens skola i två byggnader och Stensholmskolan i tre byggnader.På Egnahemskolan och Nordskogens skola går eleverna från förskoleklass till ochmed årskurs 3. Från årskurs 4 fortsätter eleverna sin skolgång på Stensholmskolansom har verksamhet från förskoleklass till och med årskurs 6. Skolornas verksamhetär organiserad i spår.För rektorsenhetens verksamhet ansvarar en rektor och två biträdande rektorer.HelhetsbedömningUtbildningen fungerar väl inom rektorsenheten och eleverna trivs och känner sigtrygga. Inom rektorsenheten finns ett utvecklat system för uppföljning av elevernaskunskaper i samtliga ämnen och flertalet av eleverna når kunskapsmålen. Rektorntillsammans med de biträdande rektorerna driver en utveckling av utbildningensom inriktas mot att nå de nationella målen och ett gediget och väl genomtänktkvalitetsarbete präglar verksamheten. Inspektörerna har under inspektionen möttbehöriga lärare som visat ett stort engagemang för sin uppgift.Inspektionen visar att det finns skillnader mellan skolorna som gör att behovet avutveckling och förbättring inom granskningsområdena varierar. Enligt inspektörernabör skolledningen därför rikta utvecklingsinsatserna efter behov.Elevernas inflytande över undervisningen handlar mest om arbetssätt och arbetsformeroch det behöver utvecklas mot att även omfatta innehållet i undervisningen.Av inspektionen framgår att eleverna på Stensholmskolan och på Nordskogens tillstora delar kan påverka sin utbildning medan det på Egnahemsskolan finns ett behovav att utveckla elevernas inflytande över utbildningen.Samverkan inom skolorna och mellan skolorna har kommit olika långt. På Nordskogensskola fungerar samverkan väl mellan förskoleklass, fritidshem och grundskolamen för att bättre stödja elevens utveckling och lärande i ett helhetsperspektivbör samverkan mellan verksamheterna utvecklas på Stensholmskolan och påEgnahemskolan. Inom rektorsenheten finns det rutiner för samarbetet kring övergångarnamellan skolorna men av inspektionen framgår att för att stärka kontinuiteteni elevernas långsiktiga lärande finns det behov av att samarbetet mellan skolornautvecklas från förskoleklass – skolår 9.

SKOLVERKET3 (13)Bilden av skolornas förmåga att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningaroch behov är varierad. Hos flertalet av skolornas lärare finns en ambition attanpassa undervisningen efter den enskilde elevens behov men inspektörerna bedömeratt området behöver vidareutvecklas. På Stenholmskolan finns det ett mindreantal elever med utländsk bakgrund som, trots att det finns behov, inte erbjudsstudiehandledning på modersmålet i tillräcklig omfattning.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Alla elever i behov av studiehandledning på modersmålet får inte det(5 kap.2 § grundskolförordningen).- Verksamhetens likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådanplan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandlingav barn och elever).- Eleverna ges inte förutsättningar för att nå målen för årskurs 5 i hem- och konsumentkunskap(2 kap. 6 § grundskoleförordningen, kursplan för hem- ochkonsumentkunskap).- Undervisningen i svenska som andraspråk anordnas inte utifrån grundskoleförordningenskrav (2 kap.15, 16 § § grundskoleförordningen).- Rektorsenhetens kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav(3 § förordningen om kvalitetsredovisning).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Skolorna behöver i olika hög grad förbättra sitt arbete så att elevernas inflytandeöver undervisningen ökar i takt med stigande ålder och mognad. Behovet avutveckling framstår tydligast på Egnahemskolan.- För att stärka kontinuiteten i elevernas långsiktiga lärande från förskolklass tillårskurs 9 bör rektorsenheten förbättra samverkan både inom skolorna och mellanskolorna. På Egnahemskolan och Stensholmskolan behöver dessutom samverkanmellan skolans olika verksamheter utvecklas och stärkas för att bättretillgodose helheten i elevens lärande.- Skolorna bör i högre grad anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningaroch behov.- Inspektörerna bedömer att rektorsenhetens kvalitetsredovisning bör förbättrasså att den utformas i enlighet med förordningens krav.

SKOLVERKET4 (13)-BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Redovisning av resultaten på de nationella proven i årskurs 5. Andel elever iprocent som uppnår målenTabell 1. Redovisning av resultaten på de nationella proven i årskurs 5. Andel elever iprocent som uppnår målen.Läsår 2005 2006 2007Svenska 99 99 92Matematik 87 84 99Engelska 93 92 95Kommentar:Rektorsenhetens kunskapsresultat på de nationella proven i årskurs 5 i svenska, matematikoch engelska har överlag en god måluppfyllelse i relation till de nationellakunskapsmålen. Resultaten redovisas i rektorsenhetens kvalitetsredovisning mennågon direkt analys av resultaten framgår inte. Utifrån resultatunderlagen kan konstaterasatt det är övervägande antal pojkar som inte når kunskapsmålen, något somskolan bör uppmärksamma.

SKOLVERKET5 (13)1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigtkan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Rektorsenheten har sedan föregående läsår ett system för kunskapsuppföljning i allaämnen. Av intervjuer framgår att elevens individuella utvecklingsplan används somredskap för kontinuerlig uppföljning av elevernas egna mål. Lärarna genomför utvecklingssamtalminst en gång per termin och elever och föräldrar uttrycker vidsamtal med inspektörerna att de är nöjda med den information de får om elevenskunskapsutveckling och att de känner sig delaktiga vid upprättandet av elevens individuellautvecklingsplan.1.3 BedömningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling,• om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna,Bedömning av området BedömningEj godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET6 (13)Motivering:I rektorsenhetens kvalitetsredovisning reflekteras över vilka faktorer som påverkarresultaten på de nationella proven. Enligt rektorn är detta ett sätt att tydligt fokuserapå vikten av uppföljning och analys av kunskapsresultaten i förhållande till de nationellamålen. Från att uppföljningen av elevernas kunskaper tidigare stannat hosden enskilde läraren förekommer nu regelbundna konferenser där lärare från de treskolorna deltar. Lärarna ges då möjlighet till att gemensamt analysera och reflekteraöver resultat och måluppfyllelse i ett långsiktigt perspektiv. Av intervjuer med personalenframgår att arbetet har lett till en ökad samsyn på elevens lärande i ett långsiktigtperspektiv.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Genomförandet av utbildningen fungerar väl inom rektorsenheten och undervisningengenomförs utifrån läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot. Skolornahar väl fungerande system för klassråd och elevråd där eleverna får möjlighetatt arbeta i demokratiska arbetsformer. Av intervjuer framgår att eleverna får ta del

SKOLVERKET7 (13)av en undervisning där arbetssätt och arbetsformer till stora delar varieras. I förskoleklassernautgår verksamheten från barnens behov och mognadsnivå. Som stöd ibarnens utveckling har leken en framträdande roll och verksamheten ger barnen engod grund för ett fortsatt lärande.Inspektionen visar att det finns skillnader mellan skolorna och att det därför i olikahög grad finns behov av förbättringar inom områden avseendeInflytande och ansvarstagande för det egna lärandetEnligt läroplanen ska skolan se till att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,arbetsformer och undervisningens innehåll, samt att inflytandet ökar med stigandeålder och mognad. I skolornas kvalitetsredovisning konstateras att elevernasinflytande över sitt eget lärande inte nått tillräcklig måluppfyllelse och att personalenmåste hitta andra former för arbetet. På skolorna finns en tydlig ambition att geeleverna inflytande över sitt lärande men av intervjuer framgår det att inflytandettycks variera beroende på vilken lärare eleven har och att det oftast berör arbetssättoch arbetsformer. Vid intervjuer med elever i årskurs 4 - 6 gavs dock exempel pålärare som inbjuder eleverna till delaktighet även vad det gäller innehållet i undervisningen.Inspektörerna gör bedömningen att skolorna i bör förbättra sitt arbete såatt elevernas inflytande över undervisningen ökar i takt med ålder och mognad.Inspektionen visar att behovet av utveckling inom området framstår tydligast påEgnahemsskolan.Samverkan inom skolanEnligt läroplanen ska samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshemutvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Enligt dokumentationoch av intervjuer framgår att samarbetet fungerar inom respektiveverksamhet men för att tillgodose helheten i elevens utveckling och lärande finnsdet behov av att utveckla samarbetet inom arbetslagen mellan förskollärare, fritidspedagogeroch grundskollärare på Egnahemskolan och på Stensholmskolan.Skolorna har rutiner för övergångarna mellan skolorna men för att leva upp tillläroplanens krav att stödja elevernas kunskapsutveckling i ett långsiktigt perspektivbehöver samarbetet utvecklas såväl inom som mellan skolorna. I ett sådant samarbetebör det också ske en återkoppling från den mottagande skolan angående elevernasvidare kunskapsutveckling så att den avlämnande skolan får underlag för sittutvecklingsarbete.Inspektörerna bedömer att för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärandebör Egnahemskolan och Stensholmskolan utveckla samverkan mellan skolansolika verksamheter. Vidare för att stödja elevernas långsiktiga lärande bör rektorsenhetenstärka samverkan både inom skolorna och mellan skolorna.

SKOLVERKET8 (13)1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid upprättas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Rektorsenheten har väl utvecklade rutiner för att uppmärksamma och tidigt sätta instöd för de barn som har svårigheter i skolarbetet. Stöd till elever ges i huvudsakinom den grupp som eleven tillhör men kan också ges i mindre grupp eller vid behovsom enskilt stöd. För att utveckla arbetet med elever i behov av stöd har detinom rektorsenheten anställts en specialpedagog. För elever som befaras att inte nåmålen upprättas åtgärdsprogram.Inom bedömningsområdet finns behov av förbättring avseendeAnpassning till varje elevs förutsättningarEnligt läroplanen ska skolans undervisning anpassas till varje elevs förutsättningaroch behov. Utifrån intervjuer, dokumentation och inspektörernas besök framståren varierad bild av skolornas förmåga att individanpassa undervisningen. Det finnsgrupper där läraren väl anpassar undervisningen efter elevernas behov och där elevernages möjlighet att arbeta utifrån sina förutsättningar. Men det finns ocksågrupper där eleverna oftast arbetar utifrån samma uppgifter och där eleverna fårvänta in sina kamrater innan man går vidare.Inspektörerna bedömer att undervisningen i högre grad bör anpassas efter varjeelevs förutsättningar och behov.Elever i behov av stödEnligt grundskoleförordningen ska en elev med annat modersmål än svenska, vidbehov, få stöd genom studiehandledning på sitt modersmål. Inom rektorsenhetenfinns det elever som trots behov av stöd inte erbjuds studiehandledning på sitt modersmål.I Jönköpings kommun finns en kommuncentral enhet som ansvarar fördenna verksamhet, men av intervjuer framgår att resurstilldelningen från dennaenhet är otillräcklig. Det är rektorns ansvar att trots det tillse elevers rättigheter ochgöra sådana prioriteringar att aktuella elevers behov kan tillgodoses. Inspektörerna

SKOLVERKET9 (13)gör därför bedömningen att elever i behov av studiehandledning på modersmåletmåste får sitt behov tillgodosett.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med bestämmelsernaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Vid besöket i verksamheten upplevde inspektörerna en positiv miljö med ett respektfulltförhållningssätt mellan barn och vuxna. Den positiva bilden stärktes vidintervjuer med elever, personal och föräldrar som upplever att eleverna trivs ochkänner sig trygga. Det kan förekomma bråk och konflikter, men vid behov vet elevernavart de ska vända sig och personalen tar tag i de problem som uppstår och ide fall det förkommit kränkningar har skolan snabbt agerat. Det förebyggande värdegrundsarbetetär väl synligt i det vardagliga arbetet. Skolornas ordningsregler ärväl kända av elever och föräldrar och de är utarbetade i enlighet med författningenskrav.Inom bedömningsområdet finns behov av förbättring avseende.LikabehandlingsplanenRektorsenheten har en nyligen utarbetad likabehandlingsplan som omfattar samtligaskolor. Planen definierar lagstiftningen och anger målen för arbetet. Inspektörernavill påpeka att det ska upprättas en likabehandlingsplan där varje enskild verksamhet

SKOLVERKET10 (13)framgår. I planen skall de åtgärder som planeras att påbörjas eller genomföras underåret konkret beskrivas och de ska utgå från en aktuell kartläggning av verksamhetensbehov. Inspektörerna bedömer att rektorsenhetens likabehandlingsplan måsteförbättras så att den är utformad i enlighet med bestämmelserna.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Skolorna tar emot elever enligt bestämmelserna och eleverna har tillgång till nödvändigutrustning och ändamålsensliga lokaler.Inom bedömningsområdet finns det behov av förbättring avseendeGaranterad undervisningstidEn del av undervisningen i hem- och konsument kunskap ges som hemuppgifteroch undervisningen bedrivs inte på ett sådant sätt så att eleverna har möjlighet attuppnå målen. Inspektörerna bedömer att skolan måste tillse att undervisningenutgår från kursplanen så att eleverna kan uppnå målen i årskurs 5.

SKOLVERKET11 (13)Enligt grundskoleförordningen ska svenska som andraspråk anordnas vid behov.Undervisningen skall anordnas i stället för undervisning i svenska och för ämnetfinns en egen kursplan. På skolan finns ett fåtal elever som är i behov av svenskasom andra språk men ämnet erbjuds endast som stöd. Inspektörerna bedömer attskolan måste anordna svenska som andraspråk som motsvarar författningen krav.3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver och de erbjuds den kompetensutveckling som krävs för att de ska kunnautföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt. Av intervjuer framgår att personalenhar god kännedom om de föreskrifter som styr verksamheten.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektorn som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.

SKOLVERKET12 (13)Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Rektorn är väl förtrogen med verksamheten och tar som pedagogisk ledare ansvarför uppföljning av verksamheten och att utbildningen inriktas på att nå de nationellamålen. Rektorn har kunskap om författningarna och fattar beslut i enlighet medbestämmelserna.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inom rektorsenheten pågår ett systematiskt kvalitetsarbete. Verksamheten följs uppoch utvärderas med olika metoder där även elevernas och föräldrarnas synpunktertas tillvara. Resultaten ligger sedan till grund för åtgärder som syftar till att förbättramåluppfyllelsen gentemot de nationella målen.Inom bedömningsområdet finns det behov av förbättring avseende:KvalitetsredovisningEnligt förordningen ska skolan upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning för uppföljningoch utvärdering av verksamheten i relation till de nationella målen. I kvalitetsredovisningenska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten ochutbildningens måluppfyllelse bedömas och det ska framgå vilka åtgärder skolanavser vidta för en ökad måluppfyllelse. För Hakarps rektorsenhet har upprättats enkvalitetsredovisning. I kvalitetsredovisningen beskrivs skolans verksamhet som enhelhet och det går inte att utläsa de skillnader mellan skolorna som framkom vidinspektionen. Kvalitetsredovisningen saknar också en tydlig redogörelse av resultat

SKOLVERKET13 (13)och måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen och vilka åtgärder skolantänker vidta för en ökad måluppfyllelse. Åtgärder som bör riktas efter verksamhetensvarierande behov. Inspektörerna bedömer att rektorsenhetens kvalitetsredovisningmåste förbättras så att den utformas i enlighet med förordningens krav.2008-06-11 LundBirgitta NilssonMonika Ivarsson

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunKaxholmens rektorsenhetDnr 53-2007:3295FörskoleklassUtbildningsinspektion på Landsjöskolan ochSkärstads skolaGrundskola årskurserna 1–6InledningSkolverket har granskat verksamheten och besökt Landsjöskolan och Skärstadsskola den 26, 27 och den 29 februari 2008. I slutet av denna rapport framgår vilkasom varit ansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen,Landsjöskolan och Skärstads skola, dels den information som samlats in underbesöket. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverketsnationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I skolorna intervjuades skolledningen, elevhälsoteamet samt företrädare för personal,elever och föräldrar. Inspektörerna besökte även lektioner i samtliga grupperoch klasser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument somfinns i rektorsenheten utgör underlag för bedömningen.LandsjöskolanBeskrivning av rektorsenhetenAntal eleverFörskoleklass 43Grundskola 252

SKOLVERKET2 (12)Skärstads skolaAntal eleverFörskoleklass 7Grundskola 40Landsjöskolan, byggd på 1970-talet, ligger i Kaxholmen som är ett samhälle nordöstom Huskvarna. Skolan har en väl tilltagen utemiljö, med närhet till naturen ochmed utsikt över Landsjön. Skolan tar emot elever från förskoleklass till och medårskurs 6. Från förskoleklass till och med årskurs 2 är verksamheten indelad i tvåspår. Från årskurs 3 går eleverna årskursvis i ett spår.Skärstads skola, ligger i en liten by nordöst om Huskvarna. Skolan som är nybyggdtogs i bruk under hösten 2007. Skolan har verksamhet från förskoleklass till ochmed årskurs 3. Från årskurs 4 går eleverna på Landsjöskolan. Tidigare hade förskoleklassenoch grundskolan egna lokaler som geografiskt låg i olika delar av upptagningsområdet.På båda skolorna är fritidshem integrerade i skolans lokaler.Rektorsenheten leds av en rektor och en biträdande rektor och skolorna har enlokal styrelse med föräldra- och elevmajoritet. Styrelsen fattar beslut om de övergripanderiktlinjerna för verksamheten.HelhetsbedömningSkolorna erbjuder eleverna en trygg och trivsam studiemiljö där utbildningen gereleverna goda möjligheter att nå de nationella målen. Skolorna följer upp elevernaskunskaper i alla ämnen på individ- och gruppnivå. På skolnivå är ett uppföljningssystemunder utveckling. De senaste läsåren har elevernas resultat på de nationellaproven varierat mellan 85 och 98 procents måluppfyllelse i de olika ämnena. Skolanidentifierar tidigt elever som befaras att inte nå målen och för dessa elever upprättasåtgärdsprogram. Skolornas arbete med elever som har svårigheter i skolarbetetfungerar väl och det utgår ifrån ett inkluderande synsätt. Det har i inspektionen inteframkommit annat än att elever med svårigheter får det stöd de är i behov av.Genom klass- och elevråd får eleverna möjlighet till inflytande över i huvudsakarbetsmiljö och värdegrundsfrågor. Däremot behöver elevernas möjlighet till inflytandeöver undervisningen utvecklas.På Landsjöskolan sker en samverkan mellan verksamheterna som präglas av enhelhetssyn på elevens lärande. Skärstads skola, som är nybyggd, har lokaler som ärväl anpassade för att bedriva en utbildning med samverkan mellan skolans olikaverksamheter. Men trots de lokalmässiga förutsättningarna har inspektörerna noteratatt samverkan mellan förskoleklass, fritidshem och grundskola sker i mycketbegränsad omfattning och därför behöver utvecklas.Rektorn har god kännedom om verksamheten och tar som pedagogisk ledare ansvarför att utbildningen utvecklas i riktning mot de nationella målen. Dock serinspektörerna ett behov av att rektorn betonar vikten av att undervisningen påSkärstads skola i högre grad utgår från läroplanens och kursplanernas strävansmål.Kvalitetsarbetet inom rektorsenheten framstår som gediget och av intervjuer fram-

SKOLVERKET3 (12)går att det är väl förankrat i verksamheten. Personalen erbjuds kompetensutvecklingsom ligger väl i linje med rektorsenheten utvecklingsområden.Den materiella utrustningsnivån på skolorna är anpassad för att kunna bedriva entidsenlig undervisning. Exempelvis har rektorsenheten satsat på att bygga upp enmodern IT-utrustning. Dessutom finns på Landsjöskolan ett väl utrustat skolbiblioteksom nyttjas regelbundet i undervisningen.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Verksamhetens likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådanplan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandlingav barn och elever).- Rektorsenhetens kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 §förordningen om kvalitetsredovisning).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Utbildningen på Skärstads skola bör i högre utsträckning planeras och genomförasefter läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot.- Skolorna bör förbättra sitt arbete så att elevernas inflytande över undervisningenökar.- På Skärstads skola bör samverkan mellan skolans olika verksamheter utvecklasför att bättre tillgodose helheten i elevens utveckling och lärande.

SKOLVERKET4 (12)-BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Tabell 1. Resultat på de nationella proven i svenska, matematik och engelska årskurs 5Antal elever i procent som uppnått målen.År 2005 2006 2007Svenska 98 % 97 % 90 %Matematik 86 % 80 % 85 %Engelska 89 % 87 % 85 %Kommentar:Enligt de nationella provresultaten 2007 för årskurs 5 i svenska. matematik och engelskanår mellan 85 och 90 procent av eleverna målen. Resultaten i svenska, engelskaoch matematik har varierat mellan läsåren. 2007 års resultat visar på en svag nedgångi måluppfyllelsen jämfört med åren tidigare men eftersom elevunderlaget är begränsatfår ett fåtal elever som inte når målen ett tydligt genomslag i resultaten. Enligtskolans dokumentation är det ingen skillnad mellan pojkars och flickors resultat.

SKOLVERKET5 (12)1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigtkan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Från att uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling och kunskapsresultat tidigarefokuserats främst på svenska, engelska och matematik följer nu lärarna upp kunskapernai alla ämnen. Uppföljningen sker på individ och gruppnivå och resultatenföljs upp och utvärderas gentemot de nationella kunskapsmålen.Minst en gång per termin genomför lärarna utvecklingssamtal och som stöd församtalet används elevens individuella utvecklingsplan. Elever och föräldrar är nöjdamed den information de får och de känner sig delaktiga vid upprättandet av elevensindividuella utvecklingsplan.1.3 BedömningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling,• om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna.

SKOLVERKET6 (12)Bedömning av området Bedömning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna gör bedömningen utifrån intervjuer att lärarna gör allsidiga bedömningarav elevernas kunskapsresultat. Resultaten på de nationella proven användsför att bedöma elevernas kunskapsutveckling i svenska, engelska och matematik iårskurs 5. Inom enheten pågår en kompetensutveckling för samtliga pedagoger somsyftar till att få ett gemensamt synsätt och en likvärdig bedömning av elevernas kunskaper.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:På Landsjöskolan planeras och genomförs utbildningen i huvudsak efter kursplanernasoch läroplanens mål att sträva mot och eleverna får ta del av en undervisningdär arbetssätt och arbetsformer varieras. Pedagogerna på Landsjöskolan sam-

SKOLVERKET7 (12)verkar utifrån en helhetssyn på elevernas mångsidiga utveckling och lärande.I förskoleklasserna utgår verksamheten från barnens behov och mognadsnivå. Somstöd i barnens utveckling har leken en framträdande roll och verksamheten ger barnenen god grund för fortsatt lärande.Inspektörerna gör bedömningen att det finns behov av förbättringar avseendeUtbildningens inriktningLäroplanens och kursplanernas mål att sträva mot ska ange riktningen för skolansundervisning. Utifrån intervjuer och iakttagelser bedömer inspektörerna att utbildningenpå Skärstads skola i högre utsträckning bör planeras och genomföras efterläroplanens och kursplanernas mål att sträva mot.Elevernas inflytande och ansvarstagandeEnligt läroplanen ska skolan se till att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,arbetsformer och undervisningens innehåll, samt att inflytandet ökar med stigandeålder och mognad. I rektorsenhetens kvalitetsredovisning konstateras attelevernas inflytande över sitt eget lärande behöver utvecklas. På skolorna finns entydlig ambition att ge eleverna inflytande över sitt lärande men av intervjuer framgårdet att inflytandet tycks variera beroende på vilken lärare eleven har och att detoftast berör arbetssätt och arbetsformer. Vid intervjuer med elever i årskurs 4 - 6gavs dock exempel på lärare som inbjuder eleverna till delaktighet även vad detgäller innehållet i undervisningen. Inspektörerna gör bedömningen att skolorna börförbättra sitt arbete så att elevernas inflytande över undervisningen ökar.Samverkan inom skolanEnligt läroplanen ska samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshemutvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. På Skärstadsskola har personalen arbetat tillsammans sedan hösten 2007. Det är en liten personalgruppsom gemensamt ska finna samverkansformer. Vid intervjuer framkom attdet nuvarande samarbetet i huvudsak är för att elever som behöver stöd ska få detoch inte för att tillgodose helheten kring elevens lärande. Det finns en ambition hospersonalen att få till stånd ett samarbete men för att leva upp till läroplanens kravbedömer inspektörerna att samarbetet mellan förskoleklass, fritidshem och grundskolanpå Skärstads skola bör förbättras.1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid upprättas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.

SKOLVERKET8 (12)Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörernas samlade bedömning av området är att skolornas undervisning i huvudsakanpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. På Landsjöskolan använderlärarna sig av differentierat material i olika svårighetsgrader och ger utmaningartill elever som bedöms klara lite svårare uppgifter. Rektorsenheten har välutvecklade rutiner för att uppmärksamma och tidigt sätta in stöd för de barn somhar svårigheter i skolarbetet. Skolans arbete med elever i behov av särskit stöd utgårifrån ett inkluderande synsätt och är väl genomtänkt. För elever som befaras att intenå målen i årskurs 5 upprättas åtgärdsprogram.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med bestämmelsernaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET9 (12)Motivering:Vid besöket i verksamheten upplevde inspektörerna en studiemiljö som är inriktadpå lärande och där ett förebyggande värdegrundsarbete är väl synligt i det vardagligaarbetet. Den positiva bilden stärktes vid intervjuer med elever, personal och föräldrarsom upplever att eleverna trivs och känner sig trygga. Det kan förekomma bråkoch konflikter, men vid behov vet eleverna vart de ska vända sig och personalen tartag i de problem som uppstår. Skolornas ordningsregler är väl kända av elever ochföräldrar och de är utarbetade i enlighet med författningens krav.Inom bedömningsområdet finns behov av förbättring avseendeLikabehandlingsplanenFör varje verksamhet ska det finnas en likabehandlingsplan. I planen ska de åtgärdersom planeras påbörjas eller genomföras konkret beskrivas. Planen ska vara konkretoch utgå från aktuell kartläggning av verksamhetens behov som utgångspunkt förplanerade åtgärder under det kommande året. Rektorsenheten har en nyligen utarbetadlikabehandlingsplan som omfattar all verksamhet. Planen definierar lagstiftningenoch beskriver i generella ordalag det förebyggande arbetet. Inspektörernabedömer att det måste upprättas en likabehandlingsplan där skolans olika verksamheterframgår. I planen ska de åtgärder som planeras att påbörjas eller genomförasunder året konkret beskrivas och de ska utgå från en aktuell kartläggning av verksamhetensbehov.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektorns och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,

SKOLVERKET10 (12)• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolan tar emot elever enligt bestämmelserna och de får det garanterade antal undervisningstimmar.Skolan erbjuder eleverna valmöjligheter enligt författningarnaoch eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsensliga lokaler.3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utbildning och kompetens utveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Rektorn har gått grundläggande ledarutbildning, regional rektorsutbildning och gårnu den statliga rektorsutbildningen och han har även tidigare skolledarerfarenhet.Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver och de erbjuds den kompetensutveckling som krävs för att de ska kunnautföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt. Läsårets pågående kompetensutvecklingligger väl i linje med rektorsenhetens utvecklingsområden. Av intervjuerframgår att personalen har kunskap om de föreskrifter som styr verksamheten.

SKOLVERKET11 (12)3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektorn som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna gör bedömningen att rektorn är väl förtrogen med verksamheten ochtar som pedagogisk ledare ansvar för uppföljning av verksamheten. Ett system förkunskapsuppföljning på skolnivå är klart för att tas i bruk under våren. Skolledningoch personal framhåller att skolan just nu är inne i en process som ska leda till enförbättring av uppföljning och bedömning av elevernas kunskaper i förhållande tillde nationella målen. Rektorn tar i huvudsak ansvar för att utbildningen inriktas påatt nå de nationella målen. Dock bör rektorn, såsom framgår ovan under avsnitt 1.4,tillse att undervisningen vid Skärstads skola i högre grad utgår från de nationellasträvansmålen.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET12 (12)Motivering:Inom rektorsenheten pågår det ett systematiskt kvalitetsarbete och det finns enutarbetat arbetsplan för kvalitetsarbetet, vilken arbetslagen följer. Verksamhetenföljs upp och utvärderas med olika metoder där även elevernas och föräldrarnassynpunkter tas tillvara. Resultaten ligger till grund för åtgärder som syftar till attförbättra måluppfyllelsen.Inspektörerna gör bedömningen att det finns behov av förbättring avseendeKvalitetsredovisningEnligt förordningen ska varje skola upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning föruppföljning och utvärdering av verksamheten i relation till de nationella målen. Ikvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamhetenoch utbildningens måluppfyllelse bedömas och det ska framgå vilka åtgärder skolanavser vidta för en ökad måluppfyllelse. För Kaxholmens rektorsenhet har upprättatsen kvalitetsredovisning. Redovisningen följer en kommungemensam mall. Ikvalitetsredovisningen beskrivs skolans verksamhet som en helhet och det går inteatt utläsa de skillnader mellan skolorna som framkom vid inspektionen. Kvalitetsredovisningensaknar en tydlig redogörelse av resultat och måluppfyllelse i förhållandetill de nationella målen och också vilka åtgärder skolan tänker vidta för enökad måluppfyllelse. Åtgärder som bör riktas efter verksamhetens varierande behov.Inspektörerna bedömer att rektorsenhetens kvalitetsredovisning måste förbättrasså att den utformas i enlighet med förordningens krav.2008-06-11 LundBirgitta NilssonLennart Hansson

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunVisingsö rektorsenhetDnr 53-2007:3295FörskoleklassUtbildningsinspektion i KumlabyskolanGrundskola årskurserna 1–6InledningSkolverket har granskat verksamheten i Visingsö rektorsenhet och besökt Kumlabyskolanden 5 februari 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varitansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochKumlabyskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annaninformation om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Kumlabyskolan intervjuades rektorn, lärare, elevvårdspersonal, föräldrar och elever.Inspektörerna besökte även lektioner i de flesta klasserna. Även andra iakttagelseri skolmiljön och studier av dokument som finns i rektorsområdet utgör underlagför bedömningen.KumlabyskolanBeskrivning av skolanAntal eleverFörskoleklass 11Grundskola 45Källa: Skolans uppgifterKumlabyskolan ligger på Visingsö dit man tar sig med båt från Gränna. Visingsörektorsenhet omfattar, förutom Kumlabyskolan, Visingsö fritidshem och Visingsöförskola. Visingsö har ca 800 invånare och skolans upptagningsområde beskrivs avrektorn och personal som socioekonomiskt blandat. Utbildningen vid Kumlaby-

SKOLVERKET2 (13)skolan omfattar förskoleklass och grundskola årskurserna 1–6. Eleverna är organiseradei tre åldersintegrerade klasser F–1, 2–4 och 5–6. Efter årskurs 6 fortsättereleverna till Ribbaskolan i Gränna.Skolans verksamhet leds av en rektor. På skolan finns ett föräldraråd med föräldramajoritet.Rådet fungerar som ett bollplank till rektorn.Skolbarnsomsorgen är integrerad i skolans lokaler. Denna verksamhet granskas påen kommunövergripande nivå och bedömningarna görs i en separat rapport.HelhetsbedömningKumlabyskolan är en liten skola där alla elever och vuxna känner varandra väl. Denåldersintegrerade organisationen bidrar till att yngre barn snabbt lär känna äldre.Enligt inspektörernas bedömning råder ett tryggt och gott arbetsklimat såväl iundervisningen som under övrig tid. Eleverna uppger också i intervjuer att de trivs,känner sig trygga och att de ges goda möjligheter till lärande. Intervjuade föräldrarbekräftar att en god dialog liksom en förtroendefull och respektfull relation finnsmellan pedagoger och elever. Av intervjuer och dokumentation framgår också attskolan arbetar aktivt med att förankra grundläggande normer och värden hos elevernaför att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.Skolans lärare är väl förtrogna med läroplan och kursplaner och använder dessa vidplaneringen av undervisningen. Genom att göra eleverna delaktiga i planering ochutvärdering av den dagliga undervisningen kan elevernas motivation för skolarbetetöka. Klassråd och stormöten är fora som används för att involvera eleverna menhar hittills, enligt eleverna, mest behandlat praktiska frågor kring skolmiljön. Inspektörernasåg goda exempel på arbetssätt i de olika klasserna som bedrivs för attgöra eleverna delaktiga i planeringen av skolarbetet och för att träna eleverna attsjälvständighet lösa arbetsuppgifter. Lärarna ser det som viktigt att eleverna harsjälvinsikt om sin förmåga för att kunna vara delaktiga i planeringen av arbetet ochmedvetenheten om vikten av att synliggöra målen för eleverna är påtaglig. Flertaletav de intervjuade eleverna på Kumlabyskolan hade dock en vag bild av de nationellamålen trots lärarnas ansträngningar att delge eleverna målen. Inte heller den individuellautvecklingsplanen har hittills bidragit till att öka elevernas målkännedom.Inspektörerna såg exempel på aktiviteter med avsikt att variera undervisningen,öppna upp för olika kunskapsformer och utveckla elevernas lust att lära. En stordel av undervisningen bedrivs tematiskt och ämnesövergripande. Möjlighet föreleverna att experimentera, fördjupa sig i intresseområden, använda konkret undervisningsmaterialoch datorer som hjälpmedel är exempel på inslag för att stödjaelevers kunskapsutveckling på ett varierat sätt.Skolan är miljöcertifierad och strävar efter att få utmärkelsen skola för hållbar utveckling.Konkret avspeglar sig denna strävan i frekvent användande av utomhuspedagogikdär den naturorienterande undervisningen ges stort utrymme.Skolans egen statistik för åren 2005–2007 visar att flertalet av eleverna når målen påde nationella ämnesproven. Under 2007 nådde samtliga elever målen i engelska ochsvenska. Skolans samlade bild av elevernas kunskapsutveckling är god vilket delvisberor på att skolan är lättöverskådlig men också på att lärarna tillsammans med

SKOLVERKET3 (13)rektorn kontinuerligt följer elevernas kunskapsutveckling. Härigenom uppmärksammaselever som är i behov av stöd.Inspektionen visar att skolledningen är förtrogen med den dagliga verksamhetenoch tar ansvar för de övergripande funktionerna som beskrivs i läroplanen. Hon ärsynlig och aktivt deltagande i verksamheten. Rektorn har under sina första år somrektor på Kumlabyskolan använt en stor del av arbetstiden för att hitta en fungerandeorganisatorisk modell som tar hänsyn till barnkullarnas flexibilitet. Att profileraskolan som miljöskola och därmed öka intresset för skolan har engagerat rektorni syfte att möta det sviktande elevunderlaget.Sammantaget är det av vikt att kvalitetsarbetet utvecklas så att det i högre grad bedrivsutifrån Kumlabyskolans egna behov i relation till de nationella målen och attkvalitetsredovisningen blir det utvecklingsinstrument som den är tänkt att vara.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Skolan har inte upprättat likabehandlingsplanen i enlighet med bestämmelserna(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever, 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet meden likabehandlingsplan).- Eleverna får inte undervisning i hem- och konsumentkunskap så att de kan nåmålen i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen, kursplanen för hem- ochkonsumentkunskap).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- De individuella utvecklingsplanerna bör utvecklas så att elevens kunskapsutvecklingses ur ett bredare perspektiv med kursplanernas mål som utgångspunkt.- Rektorn bör i sitt fortsatta utvecklingsarbete starkare betona det nationella kunskapsuppdraget.- Skolans kvalitetsarbete bör bli mer systematiskt och ge större utrymme åt undervisningensinnehåll och resultat. Skolans egna analyser av skolans samladekunskapsresultat bör i högre grad ligga till grund för kvalitetsarbetet. Vidare börkvalitetsredovisningen tydligare visa på kopplingen mellan de nationella målen,skolans uppnådda resultat och åtgärder för förbättring.

SKOLVERKET4 (13)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Kommentar:Resultatsammanställning av de nationella ämnesproven i årskurs 5 år 2007 visar att100 procent av eleverna når målen i engelska och svenska. I matematik var det någraelever som inte uppnådde målen. År 2005 och 2006 visar resultaten en liknande bildmed endast enstaka elever som inte når målen. Uppmärksammas bör att skolan bedriverett engagerat miljöarbete där de naturorienterade ämnena har en framskjutenplats, vilket ger eleverna goda möjligheter att nå målen i dessa ämnen. Intervjuermed lärare i årskurs 7 på Ribbaskolan bekräftar att eleverna från Visingsö har godaförkunskaper i dessa ämnen. Enligt personalen når eleverna målen även i övrigaämnen. Dock befarar inspektörerna att eleverna kan ha svårighet att nå målen i ämnethem och konsumentkunskap (se vidare under tillgång till likvärdig utbildning).1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoderständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,

SKOLVERKET5 (13)• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Av intervjuer och dokumentation framgår att lärare och skolledning ökat uppmärksamhetenmot skolans uppföljningssystem, vilket lett till att man har förbättrat kontrollenöver den enskilde elevens måluppfyllelse. Inspektörerna gör bedömningen attdet på Kumlabyskolan finns en medvetenhet om vikten av att följa elevernas resultatpå elevnivå men också på grupp- och skolnivå. Lärarna använder olika verktyg föratt kontinuerligt kontrollera, dokumentera och analysera elevernas resultat. Medhjälp av en nyutformad blankett dokumenteras uppföljningen av alla ämnen frånoch med årskurs 3. Regelbundet diskuterar och analyserar lärare och rektorn elevernaskunskapsutveckling. Intervjun med föräldrarna tyder på att utvecklingssamtalenfungerar väl med information i flertalet av ämnena. Den individuella utvecklingsplanenföljs upp och nya framåtsyftande mål formuleras.Individuell utvecklingsplanEnligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en framåtsyftandeindividuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövsför att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramenför läroplanen och kursplanerna.Alla Kumlabyskolans elever erhåller en individuell utvecklingsplan. De utvecklingsplanersom inspektörerna tagit del av innehåller även ett underlag i ämnet svenskaför att beskriva elevens nulägessituation. Inspektörerna vill påpeka att detta inte ärnödvändigt att ha med i planen utan utgör snarare ett underlag vid utvecklingssamtaletdå elevens nya mål ska formuleras. De framåtsyftande målen i utvecklingsplanenär emellertid, liksom detta underlag, allt för begränsat vilket får konsekvensenatt innehållet i huvudsak handlar om ämnet svenska, i viss utsträckning matematiksamt elevens sociala utveckling. Inspektörerna bedömer därför att elevens kunskapsutvecklingbör ses ur ett bredare perspektiv så att de individuella utvecklingsplanernatar sin utgångspunkt i skolans hela uppdrag.

SKOLVERKET6 (13)1.3 BedömningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling,• om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna.Bedömning av området Bedömning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna gör bedömningen att lärarna på Kumlabyskolan gör allsidiga bedömningarav elevernas kunskaper. De nationella proven används för att bedöma elevernaskunskapsutveckling och de nationella målen i kursplanerna har en framträdandeplats i undervisningen på skolan.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.

SKOLVERKET7 (13)Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna gör bedömningen att såväl läroplansmålen som kursplanemålen haren framskjuten plats i undervisningen på Kumlabyskolan. De nationella kursplanernahar brutits ned till ämnesplaner, som vid inspektionen var föremål för revidering.Eleverna informeras kontinuerligt om målen och är delaktiga i framtagandetav kortsiktiga och mer långsiktiga mål med utgångspunkt från kursplanerna. Regelbundnaklassråd och stormöten är exempel på arbetsformer för att ge eleverna möjlighetatt utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska arbetsformer. Vidare bedömerinspektörerna att det finns en ambition på skolan att ge eleverna ett reelltinflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll och inspektörernauppmärksammade ett flertal inslag som utifrån elevernas ålder och mognadvisar att skolan är på god väg i detta hänseende. Det har i inspektionen inte framkommitannat än att undervisningen är allsidig och saklig.1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid upprättas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna gör utifrån intervjuer och iakttagelser bedömningen att läroplanensintentioner om att individualisera undervisningen och att erbjuda eleverna varieradearbetsformer utifrån deras skiftande kunskaps- och mognadsnivåer har fått genomslagpå skolan. Det finns en god organisation för att följa elevernas kunskapsutvecklingoch identifiera elever i behov av stöd. Skolans resurser har förstärkts medspecialpedagog en dag per vecka från och med innevarande läsår. De åtgärdspro-

SKOLVERKET8 (13)gram inspektörerna tagit del av utgår från elevens starka sidor, beskriver konkretelevens svårigheter och beslutade åtgärder samt vem som ansvarar för dessa.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarnaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörernas dominerande bild av skolan är arbetsro med fokus på lärande. Samtligaintervjuade benämner trygghet och trivsel som Kumlabyskolans starka sidor.Eleverna uttrycker sig positivt om sin skola och föräldrarna berättar att de har förtroendeför rektorns och personalens förmåga att skapa och bibehålla ett gott klimatoch snabbt ta tag i eventuella konflikter. Skolans ordningsregler är väl kändaoch är utarbetade i samverkan med personal, elever och företrädare för elevernasvårdnadshavare.LikabehandlingEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmerse till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinderoch att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Iplanen ska planerade åtgärder redovisas. Enligt förordningen om barns och eleversdeltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprät-

SKOLVERKET9 (13)tas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhetför vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens ellerelevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.Kumlabyskolans likabehandlingsplan är upprättad utifrån en central mall. Planeninnehåller till stora delar det som krävs av en sådan plan. Skolan har tillsammansmed eleverna diskuterat ”riskområden” i skolan. Denna kartläggning är inte synlig ilikabehandlingsplanen. Över huvud taget är de konkreta åtgärder, utifrån verksamhetensbehov, som ska genomföras under året otydliga eller allt för övergripande iplanen. Kumlabyskolan är en liten skola men varje verksamhet måste ändå varasynlig i likabehandlingsplanen. Fritidshemmets verksamhet måste därför beaktas iplanen med såväl riskbedömning som med konkreta åtgärder. Eleverna på Kumlabyskolanvisar i intervjuer att de har en vag bild av likabehandlingsplanen och dessinnehåll. Planen måste vara känd bland barn och elever, som i större utsträckningmåste vara involverade i upprättandet av planen liksom i den årliga utvärderingenoch revideringen. Utifrån ovanstående gör inspektörerna bedömningen att skolanslikabehandlingsplan inte uppfyller de krav som ställs på en sådan plan.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET10 (13)Motivering:Det har i inspektionen inte framkommit annat än att eleverna på Kumlabyskolan ihuvudsak har tillgång till en likvärdig utbildning. Nedanstående punkt måste skolandock åtgärda:Garanterad undervisningstidAlla barn och ungdomar ska ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendetför barn och ungdom. Av timplanen framgår utbildningens omfattning itimmar för ämnen och ämnesgrupper. Det är den minsta undervisningstid someleverna ska erbjudas. I kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnåttefter det femte och det nionde skolåret.På Kumlabyskolan skolor erbjuds ämnet hem- och konsumentkunskap inte allseller i mycket begränsad omfattning och inspektörerna bedömer att det därför föreliggerrisk att eleverna inte når målen i detta ämne. Rektorn måste därför tillse atteleverna får nödvändig undervisningstid i hem- och konsumentkunskap och attundervisningen utgår från kursplanen, så att eleverna ges möjlighet att nå målen förårskurs 5.3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Lärarna på Kumlabyskolan har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriveroch intervjuerna tyder på att personalen erbjuds kontinuerlig kompetensutveckling.Dokumentstudier och intervjuer tyder på att personalen har kunskap omde föreskrifter som styr de olika verksamheterna.

SKOLVERKET11 (13)3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna gör bedömningen att rektorn har god pedagogisk insikt och förefallervara mycket väl förtrogen med verksamheten. Hon tar stort ansvar för att följa uppdet pågående arbetet och har en ambition att utveckla verksamheten i riktning motde nationella målen.Rektor som pedagogisk ledareEnligt läroplanen har rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrigpersonal i skolan det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktasmot att nå de nationella målen.På Kumlabyskolan lägger rektorn stor kraft vid att synliggöra Kumlabyskolans styrkor,inte minst för att skolan ska ha möjlighet att leva vidare på ön. Ett framgångsriktarbete pågår i profileringen av skolan som en natur- och miljöskola. Inspektörernahar emellertid noterat att Kumlabyskolans ämnesplaner i stor utsträckningutgår från kursplanernas mål att uppnå. Vid intervjuer med lärarna framkommerdessutom att det finns ett behov av att personalen, exempelvis vid revideringen avämnesplanerna, ges möjlighet att fördjupa sig i frågeställningar utifrån läroplan ochkursplaner. Inspektörerna bedömer att rektorn i sitt fortsatta arbete bör lägga mertyngd på det nationella kunskapsuppdraget som framförs i styrdokumenten.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,

SKOLVERKET12 (13)• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna konstaterar att det pågår en utveckling av kvalitetsarbetet på Kumlabyskolanför att skapa struktur och kontinuitet. Det nuvarande kvalitetsarbetet styrsi hög grad av kommunens prioriterade mål och den mall som utarbetats centralt ikommunen. Enkätundersökningar och självvärderingar används för att få syn på sinverksamhet. Skolans egna analyser av Kumlabyskolans samlade kunskapsresultatoch i vilken grad eleverna nått de nationella målen kan dock ges större utrymme ikvalitetsarbetet.Systematiskt kvalitetsarbeteEnligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställdamål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följsupp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbetemåste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontaktmed såväl hemmen som det omgivande samhället.Genom kommunens styrning av kvalitetsarbetet, som i stor utsträckning handlarom att svara på tilldelade frågor, har skolan ännu inte nått fram till ett eget ägt systematisktkvalitetsarbete. Kvalitetskedjan med mål, resultat och åtgärder för förbättringblir därför inte tydlig för personal, elever och föräldrar. Även om många avläroplanens områden beaktas i det nuvarande kvalitetsarbetet, har kunskapsresultatenoch ämnesundervisningen för litet utrymme i arbetet. Inspektörerna bedömerdärför att kvalitetsarbetet bör bli mera systematiskt och ge större utrymme åt undervisningensinnehåll och resultat.KvalitetsredovisningEnligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisningfrämja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnasnationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information omverksamheten och dess måluppfyllelse.Kumlabyskolans kvalitetsredovisning ger svar på de frågor som tillställts skolan frånkommunens förvaltning. Det framgår hur stor andel av eleverna som uppnått måleni alla ämnen. Rubrikerna förutsättningar, genomförande, analys och slutsatsersamt åtgärder för utveckling rimmar väl med förordningen men kvalitetsredovisningenblir mer en beskrivning av insatser än en analys av i vilken grad de nationellamålen nåtts. Den bristande systematiken i kvalitetsarbetet skiner därmed igenom ikvalitetsredovisningen, som enligt inspektörernas bedömning kan förbättras genom

SKOLVERKET13 (13)att tydligare visa på kopplingen mellan de nationella målen, skolans uppnådda resultatoch de åtgärder som skolan anser nödvändiga att genomföra för att åstadkommaförbättringar och högre måluppfyllelse.DatumOrt2008-06-11 LundPer Ingvar de la MotteLennart Hansson

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunKungsängsskolanDnr 53-2007:3295FörskoleklassUtbildningsinspektion i KungsängsskolanGrundskola årskurserna 7–9Obligatorisk särskola årskurserna 7–10InledningSkolverket har granskat verksamheten i och besökt Kungsängsskolan den 19–20februari 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochKungsängsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annaninformation om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Kungsängsskolan intervjuades skolledningen, lärare, elevvårdspersonal, föräldraroch elever. Inspektörerna besökte även lektioner i samtliga årskurser. Även andraiakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlagför bedömningen.KungsängsskolanBeskrivning av skolanAntal eleverGrundskola 375Obligatorisk särskola 19Källa: Skolans uppgifterKungsängsskolan är en 7–9-skola i området Österängen i Huskvarna. Skolan ärorganiserad i sex horisontella arbetslag, två lag i varje årskurs. Varje arbetslag ansva-

SKOLVERKET2 (14)rar för tre till fyra klasser. Det finns 19 klasser i grundskolan. På skolan finns ocksåen avdelning med elever i träningsskolan som består av tre klasser med sammanlagt19 elever i årskurserna 7–10. Skolans upptagningsområde är Ekhagen, Österängen/Vättersnäs och Öxnehaga. Drygt hälften av skolans elever har utländsk bakgrund.23 procent av eleverna är födda utomlands. Ledningen på skolan består av en rektoroch en biträdande rektor. Båda är nytillträdda på sina tjänster.Verksamheten i särskolan granskas på en kommunövergripande nivå och bedömningarnagörs i en separat rapport.HelhetsbedömningKungsängsskolan erbjuder en verksamhet som överlag är av god kvalitet. Olikaintervjugrupper betonar att den mångkulturella miljön med en mångfald av elevermed olika etniska och sociala bakgrunder utgör en tillgång för verksamheten. Skolanhar relativt små klasser och lärare som har utbildning för den undervisning debedriver. Skolans aktiva värdegrunds- och likabehandlingsarbete har bidragit till ettlugnt och positivt arbetsklimat. Relationerna såväl mellan elever som mellan vuxnaoch elever är goda, och studiemiljön är inriktad på lärande. Intervjuade elever uppgeratt det finns en tolerant och vidsynt attityd, som gör att de känner sig tryggaoch trivs, och att skolans kamratstödjare, ”Kungsänglarna”, har en viktig roll för attupptäcka eventuella kränkningar. Skolans likabehandlingsplan måste däremot reviderasså att den uppfyller lagens krav, genom att tydligare beskriva de specifika insatsersom skolan avser att vidta under kommande verksamhetsår.Rektorn är väl förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och visar på vilja att utvecklaskolan. Hon tar ansvar för att skolans resultat inriktas mot att nå de nationellamålen, och att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till målen.Rektorn har även ambitionen att fortsätta arbetet med att utveckla elevernasstudiemiljö genom att utöka biblioteket, skapa ett mediatek med modern utrustningsamt att fräscha upp de idag på sina håll ganska slitna lokalerna. Dock bör rektornse till att skolans systematiska kvalitetsarbete ytterligare förbättras, genom att tydliggöraför arbetslagen hur utvärderingen av verksamheten ska göras för att påbästa sätt ta tillvara resultaten och omsätta dessa i konkreta åtgärder.Läroplanens och kursplanernas mål anger inriktningen för skolans undervisning.Eleverna uppger att de får målen för utbildningen presenterade både skriftligt ochmuntligt, och lärarna har en tydlig ambition att eleverna ska få en god målkännedom.Elevrepresentanter deltar i arbetslagen, där de har möjlighet att i dialog medlärarna ha inflytande på innehållet i teman och arbetsområden. Skolan bör dock setill att skapa ett gemensamt förhållningssätt och hitta former för att öka elevernasinflytande så att elevinflytandet inte varierar mellan arbetslag och ämnen i den utsträckningsom det gör idag.Skolan måste vidta nödvändiga åtgärder för att se till att fler elever uppnår målen isamtliga ämnen och får fullständiga slutbetyg. Elever i behov av särskilt stöd får sittstödbehov tillgodosett men inspektionen visar att skolan prioriterar stödet i ämnenasvenska, matematik och engelska. Skolan bör säkerställa att elever får särskiltstöd i alla ämnen. Behovet av studiehandledning på modersmålet måste också tillgodoses.

SKOLVERKET3 (14)Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Skolan ger inte tillräckliga förutsättningar för alla elever att nå målen i utbildningeni årskurs 9 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 Kunskaperi läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmetLpo 94).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever).- Skolan erbjuder inte språkval till alla elever enligt förordningens krav (2 kap.17–18 §§ grundskoleförordningen).- Elever som behöver studiehandledning på sitt modersmål får inte detta (5 kap.2–3 §§ grundskoleförordningen).- Betyg sätts inte i grundskolans alla ämnen i slutet av varje termin (7 kap. 4 §grundskoleförordningen).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Skolans systematiska kvalitetsarbete bör förbättras.- Skolan bör öka elevernas inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningensinnehåll.- Skolan bör utveckla elevernas individuella utvecklingsplaner.- Skolan bör säkerställa att elever får särskilt stöd i alla ämnen.BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.

SKOLVERKET4 (14)1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Tabell1: Resultatmått för elever i årskurs 9 år 2005–2007.JönköpingsKungsängsskolanRiketkommun2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007Meritvärde 193,6 193,7 192,3 208,1 208,2 205,9 206,3 206,8 207,3-Flickor 199,1 189,2 211,5 217,8 221,0 219,6 217,3 218,3 218,8-Pojkar 187,3 196,9 179,9 199,6 195,9 194,8 195,8 195,7 196,5Andel (i procent)behörigatill nationellt program76,2 81,8 79,6 88,6 89,6 87,1 89,2 89,5 89,1-Flickor 75,4 71,9 86,4 89,7 91,3 90,9 90,7 90,7 90,4-Pojkar 77,1 88,8 75,4 87,6 88,9 85,1 87,7 88,3 87,9Andel (i procent) medfullständigt slutbetyg62,9 61,3 56,6 82,9 76,9 75,3 75,5 76,0 76,1Källa: Skolverkets statistikTabell 2: Andel elever i procent som uppnått målen i årskurs 9 på de nationellaämnesproven 2006–2007.2006 2007Svenska 98 92Engelska 93 89Matematik 86 95Källa: Skolans uppgifter

SKOLVERKET5 (14)Kommentar:Som tabell 2 visar nådde 92 procent av eleverna i årskurs 9 målen i svenska, 95 procenti matematik och 89 procent i engelska på de nationella ämnesproven år 2007.Tabell 1 visar att andelen avgångselever 2007 som var behöriga till gymnasieskolansnationella program låg under såväl kommungenomsnittet som riksgenomsnittet. Detgenomsnittliga meritvärdet 1 låg också klart under både kommun- och riksgenomsnittet.Skolan har under den senaste treårsperioden haft ganska jämna resultat avseendemeritvärden och andelen behöriga till nationellt gymnasieprogram. Cirka 20procent av eleverna har inte blivit behöriga att söka till ett nationellt gymnasieprogram.Flickors och pojkars resultat har varierat avsevärt under 2006 och 2007, någotsom skolan uppmärksammat och analyserat. Resultatvariationer mellan pojkar ochflickor är tydligast när det gäller de högre betygsstegen i ett antal ämnen. Inspektörernaförutsätter att skolan fortsättningsvis analyserar skillnaderna i kunskapsresultatmellan pojkar och flickor samt vidtar åtgärder i syfte att ge likvärdiga förutsättningarför pojkars och flickors lärande. Andelen elever med fullständigt slutbetyg visar påen negativ trend under den senaste treårsperioden. År 2007 var det drygt 40 procentsom inte hade fullständigt slutbetyg. Inspektörerna bedömer att skolan måste vidtaåtgärder för att se till att fler elever uppnår målen i samtliga ämnen och får ett fullständigtslutbetyg.Salsa (Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser) 2 visar dock att omman ser resultaten i förhållande till vissa bakgrundsfaktorer har skolans resultat underden senaste treårsperioden legat över det modellberäknade värdet. Detta gälleralla ovanstående resultatmått.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoderständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.1 Meritvärdet utgör summan av elevens betygsvärden för de 16 bästa betygen från elevens slutbetygi grundskolan. Det högsta möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng.2 Det modellberäknade värdet i Salsa tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer som föräldrarnasutbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelningen pojkar/flickor.

SKOLVERKET6 (14)Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Intervjuade föräldrar är överlag nöjda med utvecklingssamtalen, och anser att informationenom deras barns kunskapsutveckling är tydlig och konkret. Informationges i alla ämnen om hur eleven ligger till i förhållande till målen.Personalintervjuerna visar att det ofta förekommer diskussioner i arbetslag och ämneslagom uppföljningen av elevernas kunskaper i syfte att göra en likvärdig bedömningav elevernas prestationer och resultat.Dock anser inspektörerna att det finns behov av förbättringsinsatser avseende följandeområde:Individuell utvecklingsplanEnligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en framåtsyftandeindividuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövsför att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramenför läroplanen och kursplanerna.Lärarna på Kungsängsskolan informerar kontinuerligt eleven och elevens vårdnadshavareom elevens skolgång och en individuell utvecklingsplan upprättas vid utvecklingssamtalet.Eleverna får ett underlag för att förbereda sig inför utvecklingssamtalenoch de får tydligt veta om de riskerar att inte nå målen. Trots kompetensutvecklingkring de individuella utvecklingsplanerna saknas ett framåtsyftande perspektiv. Ide individuella utvecklingsplaner som inspektörerna tagit del av ligger huvudviktenav de prioriterade, kortsiktiga målen på rena beteendemål och har sällan någondirekt anknytning till kursplanernas mål. Inspektörerna bedömer att skolan bör utvecklade individuella utvecklingsplanerna så att de framåtsyftande målen för elevernaskunskapsutveckling tydligt framgår och blir ett verktyg som konkret beskrivervilka insatser som bör vidtas för att eleven ska utvecklas i riktning mot de nationellamålen.1.3 Bedömning och betygssättningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning,• om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen ikursplanerna och från betygskriterierna,• om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevenskunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna,

SKOLVERKET7 (14)• om betyg sätts enligt författningarnas krav,• om betygskatalog förs enligt bestämmelserna.Bedömning av området Bedömning och betygssättning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Kungsängsskolans lärare för diskussioner kring normering av betygssättningen iämnesgrupper i hela spåret för att åstadkomma en likvärdig bedömning och betygssättning.Inspektörerna bedömer att skolan har ett aktivt arbete för en hög grad avlikvärdighet i betygssättningen, och att lärarna vid bedömning och betygssättningutgår från de nationella målen i kursplanerna och betygskriterierna.Dock anser inspektörerna att det finns behov av förbättringsinsatser avseende följandeområde:Betygssättning enligt författningarna kravEnligt grundskoleförordningen ska betyg sättas i slutet av varje termin i årskurs 8och i slutet av höstterminen i årskurs 9 i ämnen och ämnesblock som inte har avslutatsoch när ett ämne eller ett ämnesblock har avslutats.På Kungsängsskolan sätts inte något betyg i årskurs 8 i hem- och konsumentkunskap.Betyget sätts inte förrän i slutet av årskurs 9. Inspektörerna bedömer att skolanmåste sätta betyg i alla ämnen i slutet av varje termin från och med årskurs 8.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället.

SKOLVERKET8 (14)Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Läroplansmålen som kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för utbildningenpå Kungsängsskolan. Intervjuade elever uppger att de får målen presenteradebåde skriftligt och muntligt, och att lärarna har omformulerat dem så att allaelever ska kunna förstå målen.Inspektörerna kunde se exempel på varierad och stimulerande undervisning, ochutifrån lektionsbesök och intervjuer görs bedömningen att de som arbetar i skolansamverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Det finnsockså en tydlig strävan från pedagogerna att skapa helhet och sammanhang i utbildningengenom ett ämnesövergripande arbetssätt.Dock anser inspektörerna att det finns behov av förbättringsinsatser avseende följandeområde:ElevinflytandetAv läroplanen framgår att elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätteratt de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet samt att de får ett reelltinflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Detta inflytandeska öka med stigande ålder och mognad. Av intervjuerna framgår att elevernai varierande grad har ett inflytande över redovisningsformer, arbetsformer och innehålleti undervisningen. Elevrepresentanter från klasserna finns med i en del arbetslag,där de har möjlighet att ha inflytande på innehållet i teman och arbetsområden.Inspektörerna bedömer dock att inflytandet varierar mellan ämnen och lärare.Skolan bör skapa ett gemensamt förhållningssätt och hitta former för att ökaelevernas inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll ochse till att inflytandet ökar i takt med stigande ålder och mognad.1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.

SKOLVERKET9 (14)Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna gör utifrån intervjuer och iakttagelser bedömningen att läroplanensintentioner om att anpassa undervisningen till varje elevs behov och förutsättningaröverlag har fått genomslag på skolan. Personalen försöker tillgodose elevers olikalärstilar, använda sig av alternativa redovisningsformer och använda differentieratmaterial. Lärarna anser också att det är viktigt att ta reda på var varje elev befinnersig när de börjar på skolan. Intervjuade lärare medger att de har haft svårigheter attge alla elever utmaningar utifrån varje elevs behov, men att de blivit allt bättre pådetta.Åtgärdsprogram upprättas för alla elever som inte befaras nå målen. De åtgärdsprograminspektörerna tagit del av är av god kvalitet, har såväl kortsiktiga delmålsom långsiktiga mål, och en tydlig ansvarsfördelning avseende åtgärder.Särskilt stöd till barn och elever som har svårigheter i skolarbetetEnligt skollagen och grundskoleförordningen ska alla elever i behov av särskilt stödges särskilt stöd. Om det kan befaras att en elev inte når de mål som minst ska hauppnåtts vid slutet av det femte och det nionde skolåret för ett ämne, ska stödundervisningges. Särskilt stöd ska i första hand ges inom den klass eller grupp someleven tillhör. Elever som är i behov av stöd i form av studiehandledning på sittmodersmål ska få det.Enligt intervjuer med personal och rektorn är de särskilda stödåtgärderna till elevernai hög grad inriktat mot de behörighetsgivande ämnena svenska, matematikoch engelska. Skolan bör se till att de särskilda stödåtgärderna till eleverna breddasoch omfattar alla ämnen. Med tanke på att det, som tidigare nämnts, finns en storandel elever på skolan som inte får fullständigt slutbetyg under senare år, bedömerinspektörerna att det är särskilt angeläget att bredda stödet, och ge stöd till elever dådet befaras att en elev inte når målen.Studiehandledning på modersmålet är en särskild stödinsats som rektor måsteundersöka behovet av. Enligt intervjuerna med rektorn och personalen finns detnyanlända elever som har ett stort stödbehov, inte minst i studiehandledning på sittmodersmål. Inför varje läsår måste skolan ansöka om studiehandledning från rektorsenhetenför flerspråkighet. För vissa språkgrupper har man kunnat tillgodosebehovet. Personalen menar att många nyanlända elever får otillräckligt stöd. Inspektörernabedömer att rektorn måste tillgodose de behov som finns.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.

SKOLVERKET10 (14)2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats: om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarnaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:I såväl personal-, föräldra- som elevintervjuer framkommer att skolan upplevs somen trygg miljö. Eleverna berättar att det finns en tillåtande och tolerant attityd påskolan, och de känner sig trygga och trivs. Inspektörerna kan konstatera att det pålektionerna råder god arbetsro och ett positivt arbetsklimat. Relationerna såväl mellanelever som mellan vuxna och elever är goda. Skolan arbetar förebyggande för attförhindra och motverka trakasserier och kränkande behandling på många olika sätt.Trivselenkät genomförs årligen. Nyligen anordnades en likabehandlingsdag där mandiskuterade och gjorde värderingsövningar i förhållande till de olika diskrimineringsgrunderna.Kamratstödjarna, de så kallade ”Kungsänglarna”, träffar regelbundetkuratorn och en vuxengrupp, och går igenom likabehandlingsplanen. Varje klasshar också utsett ett elevskyddsombud som ska bevaka elevernas arbetsmiljö. Elevernahar varit med och formulerat trivselreglerna som finns uppsatta i alla klassrum.Inspektörerna bedömer att skolan bedriver ett aktivt förebyggande värdegrundsarbetetför att motverka diskriminering och annan kränkande behandling.Nedanstående punkt är dock i behov av översyn.LikabehandlingsplanSkolan har upprättat en likabehandlingsplan. Planen innehåller till vissa delar detsom krävs av en sådan plan. Planen innehåller en beskrivning av förebyggande insatser,och en ansvarsfördelning mellan rektorn och personalen. Dessutom innehållerden rutiner för akuta åtgärder, rutiner för uppföljande insatser och hur händelseroch åtgärder ska dokumenteras. Däremot saknas en specifik redovisning av verksamhetensbehov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatsersom avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Varje verksamhetmåste också vara synlig i likabehandlingsplanen. Verksamheten i särskolan måstedärför också beaktas i planen med såväl riskbedömning som med konkreta åtgär-

SKOLVERKET11 (14)der. Inspektörerna bedömer att likabehandlingsplanen måste innehålla en specifikredovisning av verksamhetens behov och planerade åtgärder, för att uppfylla lagenskrav.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad.Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Det har i inspektionen inte framkommit annat än att eleverna på Kungsängsskolan ihuvudsak har tillgång till en likvärdig utbildning. Eleverna erbjuds kontinuerligt ettså kallad Aktivt val (AKVA) som innebär en möjlighet till breddning och fördjupningi ett antal ämnen.I intervjuerna framkom att den fysiska miljön inte är helt till belåtenhet, meninspektörerna bedömer att skolan överlag har ändamålsenliga lokaler. Den nya skolledningensatsar även på att förbättra den tekniska utrustningen och utveckla ITpedagogiken.Nedanstående punkt är dock i behov av översyn.Valmöjligheter i enlighet med författningarnaEnligt grundskoleförordningen ska som språkval erbjudas minst två av språkenfranska, spanska och tyska om minst fem elever i kommunen väljer språket, och

SKOLVERKET12 (14)eleverna har möjlighet att fortsätta studierna i språket i gymnasieskolan. Skolan kan,om eleven och elevernas vårdnadshavare önskar det, i stället för franska, spanskaoch tyska erbjuda modersmålsundervisning, teckenspråk, svenska, svenska somandraspråk eller engelska. På Kungsängsskolan får de elever som inte valt franska,spanska eller tyska som språkval ett alternativ som benämns Kombi. På Kombilektionerfår elever stöd och hjälp med engelska, svenska och matematik. Inspektörernabedömer att skolan måste erbjuda språkval till alla elever enligt förordningenskrav.3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att personalen överlag har utbildning för den undervisningde i huvudsak bedriver. Personalens kompetensutveckling motsvarar de behov somföreligger på Kungsängsskolan, och intervjuerna visar att personalen i huvudsak ärnöjda med fortbildningen. Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvatpedagogisk insikt. Rektorn anser efter sina medarbetarsamtal att personalen harinsikt i författningarna och skolan har även ägnat studiedagar åt att förbättra kunskaperna.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,

SKOLVERKET13 (14)• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Rektorn är enligt inspektörernas bedömning väl förtrogen med det dagliga arbetet iskolan. Hon verkar aktivt för att utbildningen utvecklas och tar ansvar för att skolansresultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:I Kungsängsskolans skolutvecklingsgrupp tas skolans prioriterade mål fram. Skolanföljer upp och utvärderar sedan sitt arbete på olika nivåer. Varje arbetslag gör utvärderingari sin lagpärm under utvärderingsdagar som de tar med sig till ett pedagogisktforum. Dessa utvärderingar ligger till grund för kvalitetsredovisningen.Systematiskt kvalitetsarbeteEnligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställdamål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiskaledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar föratt skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas,resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas.Intervjuade lärare uppger att det har saknats en tydlig styrning för vad man ska utvärderaoch att utvärderingarna inte har fungerat i alla ämnes- och arbetslag. Inspektörernabedömer att skolans systematiska kvalitetsarbete bör förbättras.

SKOLVERKET14 (14)KvalitetsredovisningEnligt förordningen om kvalitetsredovisningen ska kvalitetsredovisningen innehållaen bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen harförverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökadmåluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet iverksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas liksom uppföljning ochutvärdering av likabehandlingsplanen.Skolans kvalitetsredovisning lever i vissa delar upp till förordningens krav, men enstor del av redovisningen ägnas åt beskrivningar av genomförda insatser. Inspektörernabedömer att kvalitetsredovisningen i högre grad måste utgå från de nationellamålen och innehålla en tydligare koppling mellan mål, resultat och åtgärder för förbättring,för att kunna tjäna som ett verktyg för ökad måluppfyllelse.DatumOrt2008-06-11 LundLennart HanssonMonika Ivarsson

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunLekeryds/Järsnäs rektorsenhetDnr 53-2007:3295Utbildningsinspektion i Lekerydskolan och JärsnässkolanFörskoleklassGrundskola årskurserna 1–6, respektive 1–4InledningSkolverket har granskat verksamheten i och besökt Lekerydskolan och Järsnässkola den 19–20 februari 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varitansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochskolorna i Lekeryd och Järsnäs, dels den information som samlats in under besöket.Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationellauppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I rektorsenheten intervjuades skolledningen, elevhälsoteamet samt representanterför personalen och eleverna samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörernagjorde även besök i förskoleklasserna och lektioner i samtliga årskurser. Ävenandra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i rektorsenhetenutgör underlag för bedömningen.Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter irapporten.LekerydskolanBeskrivning av rektorsenhetenAntal barn/eleverFörskoleklass 18Grundskola 183Källa: Uppgifter från rektorsenheten

SKOLVERKET2 (14)Lekerydskolan ligger i kommunens östra del, en mil öster om Huskvarna tätort.Skolan är omgärdad av ett samhälle med övervägande villabebyggelse. På skolanshemsida går att läsa att bygden präglas av företagsamhet inom småindustri ochlantbruk.På skolan i Lekeryd bedrivs idag undervisning från förskoleklass till och medårskurs 6, men då elevantalet i rektorsenheten beräknas sjunka med uppemot 30procent under en femårsperiod, genomförs för närvarande en omorganisation. Denframtida organisationen innebär att skolan även framledes kommer att erbjuda utbildning,F–6, men rektorsenhetens samtliga elever i årskurs 3 kommer att få sinundervisning i Järsnäs. Skolbarnsomsorgen finns integrerad i skolans lokaler.I rektorsenheten finns få elever med utländsk bakgrund.JärsnässkolanAntal barn/eleverFörskoleklass 8Grundskola 23Källa:Uppgifter från rektorsenhetenJärsnäs skola ligger ytterligare någon mil utanför Huskvarna tätort i en lantlig miljöoch flertalet elever åker skolskjuts till skolan.Skolan är byggd på 1950-talet och tar idag emot elever från förskoleklass till ochmed årskurs 4. Inför läsåret 2007/08 flyttade eleverna i årskurs 5 och 6 till skolan iLekeryd och när den pågående omorganisationen är genomförd kommer Järsnässkola att bedriva undervisning för elever i förskoleklass och klasserna 1–3. De bådaslöjdämnena samt elevernas musikundervisning genomförs på skolan i Lekeryd.Undervisningen på Järsnäs skola sker i två integrerade klasser, F–2 och 3–4. Skolbarnsomsorgenfinns integrerad i skolans lokaler. Denna granskas på en kommunövergripandenivå och bedömningarna av verksamheten görs i separat rapport.HelhetsbedömningInspektörerna bedömer att verksamheten på såväl Järsnässkolan som skolan i Lekerydhar många positiva kvaliteter. År 2007 kunde man konstatera att flertalet eleverhade nått målen då man sammanställde resultatet av de nationella ämnesproven iårskurs 5. Utifrån intervjuer och iakttagelser gör inspektörerna bedömningen attman till övervägande del lyckats skapa ett gott klimat på de båda skolorna även omman bör föra upp diskussionen om skolans värdegrundsarbete och utvecklagemensamma rutiner på Lekerydskolan för att säkerställa en god lärmiljö för eleverna.Ett pedagogiskt förbättringsarbete pågår på de båda skolorna men Järsnäs skola ärden enhet som kommit längst i sin måluppfyllelse. Här pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbeteoch inspektörerna kunde under besöket se exempel på elevernasaktiva arbete mot målen, inflytande över sitt lärande och att personalen visar entydlig strävan att utveckla elevernas ansvarstagande för sina studier. Samverkansformernamellan lärarna är påtagliga och det finns en ambition att skapa en miljösom tillgodoser elevernas långsiktiga lärande. Ett pedagogiskt utvecklingsarbetepågår också på Lekerydskolan men ur inspektörernas iakttagelser och också utifrånintervjuer framträder en bild av att detta är ett arbete som kräver ytterligare

SKOLVERKET3 (14)insatser. Elevernas inflytande, en progressivitet i undervisningen och en mer uttaladindividanpassad undervisning är exempel på utvecklingsområden som behöver fåen mer framskjuten plats i diskussionerna. I detta sammanhang har skolans ledningstor betydelse. Skolans rektor framstår som omtyckt och respekterad i flera sammanhangmen personalen efterfrågar ytterligare styrning och ledning för att detpedagogiska utvecklingsarbetet ska kunna ta fart och genomföras. Samtidigt är manmedveten om arbetslagens ansvar för utvecklingen och om svårigheten att i personalgruppenskapa samstämmighet kring skolans pedagogiska uppdrag.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Verksamhetens likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandlingav barn och elever).- Skolan gör inte i tillräcklig utsträckning systematiska uppföljningar och utvärderingarav elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen iårskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningensamt avsnitt 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassenoch fritidshemmet).- Rektorsenhetens kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 §förordningen om kvalitetsredovisning).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Arbetet för att följa upp elevernas kunskapsutveckling utöver svenska, engelskaoch matematik bör förbättras.- De individuella utvecklingsplanerna bör förbättras så att de tydligare utgör ettframåtsyftande måldokument för eleverna.- Arbetet med elevernas inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformerbör utvecklas på Lekerydskolan så att det ökar i takt med stigande ålderoch mognad.- Samverkansformerna för att skapa kontinuitet genom elevens hela skolgångfrån förskoleklass till årskurs 9 bör förbättras på Lekerydskolan.- Undervisningen på Lekerydskolan bör i högre grad anpassas till varje elevs behov,förutsättningar, erfarenheter och tänkande.- Ytterligare ansträngningar bör göras på Lekerydskolan för att säkerställa etttydligt systematiserat värdegrundsarbete.- Rektorn bör ta ett större ansvar för att lärarna på i första hand Lekerydskolan,ges nödvändiga insikter i de författningar som gäller för det offentliga skolväsendet.

SKOLVERKET4 (14)- Rektorn bör i högre utsträckning ta ansvar för att utveckla verksamheten i riktningmot de nationella målen och prioritera det pedagogiska ledarskapet.- Skolorna bör utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i syfte att identifieraförutsättningar, bedöma resultat och måluppfyllelse och vidta lämpliga åtgärder.BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nåmålen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Kommentar:Rektorsenhetens resultatsammanställning av de nationella ämnesproven i årskurs 5visar år 2007 att 90–95 procent av eleverna når målen i svenska, engelska och matematik.År 2006 låg siffrorna på ungefär samma nivå medan sammanställningenvisar att det skett en viss förbättring sedan läsåret 2005/2006 då resultatet låg någraprocentenheter lägre.Några skillnader avseende resultaten för flickor och pojkar har inte framkommit,däremot har man i rektorsenheten anledning att öka sina ansträngningar för att följaelevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, något som beskrivs ytterligare i avsnittetnedan.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoderständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,

SKOLVERKET5 (14)• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna gör bedömningen att man på Lekerydskolan inte i tillräcklig utsträckningföljer upp resultaten och ställer dem i relation till undervisningsmål och metoder.Intervjuer och iakttagelser tyder på att man på Järsnäs skola kommit betydligtlängre i detta avseende.Intervjuer med föräldrar på de båda skolorna tyder på att de i huvudsak är nöjdamed sättet att genomföra utvecklingssamtal. Föräldrarnas uttalanden tyder också iövrigt på att de känner sig informerade och att samarbetet mellan skolan och hemmenfungerar väl.Uppföljning av alla ämnenEnligt läroplanen ska läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varjeelevs kunskapsutveckling. Kännedom om elevernas kunskapsutveckling i samtligaämnen är nödvändig om man ska kunna anpassa undervisningen och stödja elevernagenom deras utbildning. Dokumentation och intervjuer tyder på att det på Järsnässkola finns metoder för att kontinuerligt följa elevernas resultat men detta är ettarbete som inte fått tillräckligt genomslag på Lekerydskolan. Att det finns verktygför att följa kunskapsutvecklingen i svenska, engelska och matematik är uppenbart.Däremot saknas tydliga rutiner för att regelbundet kontrollera, dokumentera ochanalysera elevernas resultat i övriga ämnen. Inspektörerna gör bedömningen att skolanbör utveckla tydliga metoder för att kunna följa elevernas kunskapsutveckling isamtliga ämnen.Individuell utvecklingsplanEnligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en framåtsyftandeindividuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövsför att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramenför läroplanen och kursplanerna. Sådana dokument upprättas för alla elever på debåda skolorna. De individuella utvecklingsplaner som inspektörerna tagit del av geremellertid inga eller otydliga bilder av hur elevens utveckling kan stärkas, inte baramed utgångspunkt från de områden där eleven har brister, utan också med fokus påelevens starka sidor, förmågor och intressen. Planerna är mycket kortsiktiga, angerinte vilka insatser som skolan ska göra för att stödja elevernas utveckling och några

SKOLVERKET6 (14)exempel på överenskommelser mellan lärare, elev och vårdnadshavare finns interedovisade. Inspektörerna gör därför bedömningen att de individuella utvecklingsplanernabör förbättras.1.3 BedömningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling,• om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna.Bedömning av området Bedömning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Det har inte framkommit annat än att man på de båda skolorna gör allsidiga bedömningarav elevernas kunskaper. Nationella ämnesprov och andra prov, diskussioneri arbetslagen är exempel på verktyg som används för att kunna göra sådana,men som beskrivits i avsnittet ovan bör man på Lekerydskolan utveckla metodernaför att säkerställa att korrekta och allsidiga bedömningar ska kunna göras avseendeelevernas hela kunskapsutveckling.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.

SKOLVERKET7 (14)Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Intervjuer och iakttagelser tyder på att läroplanens och kursplanernas mål att strävamot har en central roll i undervisningen på Järsnäs skola. Det finns väl utveckladesamverkansformer och en tydlig strävan att göra skolan till en god miljö för utvecklingoch lärande. Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande och lärarnaär angelägna om att utveckla helheter och en progression i elevernas lärande.Det har inte framkommit annat än att det på båda skolorna finns fungerande systemför att ge eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiskaformer. Klassråd och elevråd genomförs med viss regelbundenhet och är till sittinnehåll organiserat. Av inspektionen har heller inte framkommit annat än att undervisningenpå de båda skolorna är allsidig och saklig. Däremot finns behov avförbättringsinsatser avseende:Inflytande och ansvarstagande för egna lärandetEnligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas.Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter derasålder och mognad. Inspektörerna gör bedömningen att elevernas medverkan i planeringoch genomförande av undervisningen sker i varierande grad på Lekerydskolan.Det finns lärare som har ett tydligt intresse och som vinnlägger sig om att geeleverna inflytande, men intervjuer och iakttagelser ger belägg för att det ocksåfinns de som inte lyckas förverkliga styrdokumentens intentioner. Att i någon månvälja tidpunkt för sitt arbete, möjligen också redovisningsformer kan vara möjligtmen det förefaller inte som om det på skolan skulle finnas en genomgående inriktningeller gemensamma ställningstaganden i detta avseende. Inspektörerna gör därförbedömningen att skolan bör utveckla arbetet med elevernas inflytande överundervisningens innehåll och arbetsformer så att det ökar i takt med stigande ålderoch mognad.Samverkan inom skolanEnligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan samverka för att skapa helheter ochgöra skolan till en god miljö för utveckling och lärande och läraren ska samverkamed andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen. Med utgångspunkt i intervjueroch iakttagelser drar inspektörerna slutsatsen att man på Lekerydskolan behöverfå till stånd långt bättre samarbetsformer i arbetslagen. Av intervjuerna framgåratt det finns lärare, exempelvis i årskurs 5, som tillsammans och med utgångspunkti personalens olika kompetenser kan erbjuda sina elever helheter och en progressioni lärandet. Men flera intervjuuttalanden och iakttagelser tyder på få samarbetsformer,avstånd mellan klasser och årskurser och att läroplanens intentioner intefått tillräckligt genomslag. Inspektörerna gör därför bedömningen att ansträngning-

SKOLVERKET8 (14)ar bör göras för att åstadkomma ett närmare samarbete och ett gemensamt förhållningssätttill lärmiljön i ett långsiktigt perspektiv, från förskoleklass genom elevenshela skolgång.1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna gör bedömningen att man i rektorsenheten har en fungerande organisationför att möta elever i behov av särskilt stöd. Elevernas stödbehov utreds,åtgärdsprogram upprättas och enligt intervjuer med skolledningen, personalen ochelevvårdsteamet kan man, inte minst mot bakgrund av att elevgrupperna för närvarandeär förhållandevis små, i huvudsak tillgodose elevernas behov av stöd. Detfinns dock uttalanden som tyder på att det finns föräldrar som i detta avseende inteär nöjda med skolans insatser.Inspektörerna gör vidare bedömningen att man, i första hand på Lekerydskolan,bör öka ansträngningarna för att individualisera undervisningen, ett arbete somkommit långt på Järsnässkolan.Individanpassad undervisningEnligt läroplanen ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar ochbehov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter,språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Attutforma undervisningen utifrån detta grundläggande synsätt innebär ett utvecklingsarbetesom det finns anhängare av men också motståndare. En sådan utvecklinghar till stora delar vunnit gehör på Järsnässkolan medan det på Lekerydskolanåterstår ytterligare arbete för att få till stånd en högre måluppfyllelse. Intervjuer ochiakttagelser ger indikationer på att det finns lärare som ser som sin självklara uppgiftatt anpassa undervisningen efter elevernas skiftande förutsättningar men det finnsockså undervisningsmiljöer där arbetsformer och arbetssätt är desamma för allaeleverna och lärare som tycker sig ha fog för att erbjuda en undervisning baserad påläroplaner av äldre modell, en uppfattning som bekräftas i samtalen med föräldrarna.Inspektörerna gör bedömningen att insatser bör göras på Lekerydskolan för attfå till stånd en mer målstyrd undervisning, en undervisning som i högre grad är

SKOLVERKET9 (14)anpassad efter elevernas förutsättningar, bakgrund, tidigare erfarenheter och kunskaper.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarnaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna gör utifrån dokumentstudier, intervjuer och iakttagelser bedömningenatt trygghet och trivsel är den dominerande bilden av klimatet på skolorna i rektorsenheten.Eleverna uttrycker sig mycket positivt om sin skolmiljö på Järsnässkolanoch eleverna på Lekerydskolan uttrycker också åsikter som vittnar om att mantill övervägande del lyckats skapa ett gott klimat. Flertalet föräldrar bekräftar bildenäven om det finns uttalanden som tyder på att man på skolan har anledning att ytterligarestärka sitt värdegrundsarbete.VärdegrundsarbeteI läroplanen anges att skolan aktivt och medvetet ska påverka och stimulera elevernaatt omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta den komma tilluttryck i vardagliga handlingar.Under det pågående läsåret har det i rektorsenheten gjorts flera olika insatser i personalgruppenför att öka kvaliteten vad avser värdegrundsarbetet och en nyligen

SKOLVERKET10 (14)genomförd elevenkät visar att arbetet lett till ett gott resultat. Men trots det framgårdet av föräldraintervjun och också i elevintervjuerna att det finns de i personalgruppensom visar mindre engagemang och som väljer att se bort från konflikter. Detfinns också lärare som är bekymrade över klimatet på skolan och som menar attdetta är resultatet av att alltför många barn lever med otydliga gränser i hemmet ochatt föräldrarna överlämnar problemen till skolan. Inspektörerna gör därför bedömningenatt man i lärargruppen på Lekerydskolan bör diskutera attityder och förhållningssättoch utveckla gemensamma metoder och ställningstaganden för att säkerställaen god lärmiljö för eleverna, en miljö som bidrar till en högre måluppfyllelseenligt intentionerna i läroplanen.LikabehandlingEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmerse till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinderoch att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Iplanen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över.Likabehandlingsplanen i rektorsenheten beskriver lagen, anger rutiner, insatser,uppföljningssystem och vilka åtgärder som ska komma till stånd under det kommandeåret men behöver trots det konkretiseras ytterligare och redovisa vilka åtgärdersom ska genomföras med utgångspunkt från en kartläggning som kan tydliggörade eventuella riskmoment som kan förekomma på respektive skola. Inspektörernagör därför bedömningen att verksamhetens likabehandlingsplan inte uppfyller kravenpå en sådan plan.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.

SKOLVERKET11 (14)Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna gör bedömningen att eleverna på de båda skolorna erbjuds detgaranterade antalet undervisningstimmar och språkval erbjuds i form av tyska,franska och spanska.Lokalerna på Lekerydskolan är i stora delar oinspirerande. De långa korridorerna ärpåfallande slutna eftersom klassrummen till stora delar är stängda och avsaknadenav grupprum begränsar pedagogernas möjligheter att bryta upp klasserna och skapamindre elevgrupper.Eleverna på såväl Lekerydskolan som Järsnässkolan har tillgång till en utemiljö medinslag av natur och lekplatser som inbjuder till aktiviteter. Det finns ett gott bokbeståndpå de båda skolorna. Eleverna på Lekerydskolan har tillgång till ett angränsandefolkbibliotek och till Järsnässkolan kör regelbundet en bokbuss. Datorer ochmaterial i övrigt håller normal standard, även om föräldrar såväl som elever påLekerydskolan menar att datorparken borde användas i högre utsträckning.Några avgifter förekommer inte.3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Rektorn, som har en grundutbildning som mellanstadielärare och har genomgåttden statliga rektorsutbildningen, tillträdde sin tjänst i rektorsenheten för 2½ år sedan.Näst intill samtliga pedagoger på skolan har utbildning för den undervisning de

SKOLVERKET12 (14)i huvudsak bedriver. Kompetenshöjande insatser erbjuds personalen med viss regelbundenhet.Däremot behövs förbättringsinsatser avseende:Personalens insikter i de författningar som styrSkollagen anger att lärare, förskollärare och fritidspedagoger ska ha nödvändigainsikter i de föreskrifter som gäller men inspektionen har visat att personalen inte ärtillräckligt uppdaterad vad gäller exempelvis gällande läroplan, något som utgörgrunden för ett konstruktivt utvecklingsarbete. Inspektörerna gör därför bedömningenatt rektorn bör ta ett större ansvar för att lärarna på, i första hand Lekerydskolan,ges nödvändiga insikter i de författningar som gäller för det offentliga skolväsendet.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Rektorn i rektorsenheten förefaller vara väl förtrogen med verksamheten och fattarde grundläggande beslut som bestämmelserna anger. Förbättringsbehov finns dockavseende:Rektor som pedagogisk ledareLäroplanen anger att rektorn har det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen och skollagen anger att det åligger rektorn attsärskilt verka för att utbildningen utvecklas. Det har inte framkommit annat än attrektorn har ambitionen att leda det pedagogiska utvecklingsarbetet men utfallet kanbli bättre. Intervjuerna på Lekerydskolan tyder på att rektorn vinnlagt sig om attskapa tillfällen för pedagogiska diskussioner men trots det saknas fortfarande tydligaforum där en pedagogisk diskussion kan pågå och där rektorn kan visa färdriktningoch leda det pedagogiska utvecklingsarbetet. Inspektörerna gör därför bedömningenatt rektorn i högre utsträckning bör ta ansvar för att utveckla verksamheten i riktningmot de nationella målen och prioritera det pedagogiska ledarskapet.

SKOLVERKET13 (14)Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultatEnligt läroplanen ansvarar rektorn för att skolans resultat följs upp och utvärderas iförhållande till de nationella målen. Ledningen i rektorsenheten vinnlägger sig omatt arbetet på skolorna kontinuerligt följs upp och utvärderas men detta är ett arbetesom måste vidareutvecklas i avseendet att följa elevernas kunskapsresultat inte barapå elevnivå utan också på grupp- och skolnivå i samtliga ämnen. Detta är nödvändiginformation som utgångspunkt för att kunna analysera orsakerna till vilka resultateleverna når och därifrån utveckla och anpassa undervisning, stödinsatser och andraförutsättningar för elevernas lärande. Inspektörerna gör därför bedömningen attrektorn måste ta ett ökat ansvar för att det görs systematiska uppföljningar och utvärderingarav elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen iårskurs 5 i samtliga ämnen på alla nivåer, elev-, grupp-, och skolnivå.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Av intervjuerna framgår att det i vissa lärargrupper finns en medvetenhet om viktenav att utvärdera undervisningsmoment av skilda slag. Fortlöpande samtal med elevernaföljs upp med mer eller mindre kontinuerliga skriftliga utvärderingar och detfinns en ambition att knyta utvärderingarna till planering och genomförande. Mendet saknas tydliga ställningstaganden i rektorsenheten för att uppnå gemensammamålinriktade metoder och därför är inte heller ett sådant arbete påtagligt i helalärargruppen.Systematiskt kvalitetsarbeteEnligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställdamål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följsupp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbetemåste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontaktmed såväl hemmen som det omgivande samhället.De båda skolornas övergripande utvärderingsarbete sker företrädesvis under någon

SKOLVERKET14 (14)dag under vårterminen. Skolledning och personal samlar då ihop de utvärderingsinsatsersom gjorts under året och diskussioner om skolans olika insatser och resultatlyfts i dagen. Av intervjuer med personalen framkommer dock en önskan om attresultaten än tydligare ska återkopplas och ligga till grund för skolans fortsatta utvecklingsarbete.Inspektörerna gör därför bedömningen att man i rektorsenhetenbehöver utveckla ett system för att kontinuerligt följa upp och utvärdera arbetet såatt undervisningsmål och metoder ständigt prövas och utvecklas i förhållande tillstyrdokumentens krav.KvalitetsredovisningEnligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska varje skolaårligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerligauppföljningen av verksamheten.Avsikten med kvalitetsredovisningen är att den på ett påtagligt och konkret sätt skaredovisa vilka målen är, förutsättningar, arbetet i verksamheten, en bedömning av ivilken utsträckning målen har förverkligats och vilka åtgärder som man ska vidtaför att komma närmare målen. Om dokumentet ska vara ett reellt verktyg behöverdet också bli ett instrument som ständigt aktualiseras och som ligger till grund förde båda skolornas ständigt pågående kvalitetsarbete.Bland rektorsenhetens samlade dokument finns en kvalitetsredovisning som i vissadelar lever upp till förordningens krav men en stor del av redovisningen ägnas åtbeskrivningar av genomförda insatser och följer inte i tillräckligt hög grad den ovanbeskrivna vägen. Inspektörerna gör därför bedömningen att kvalitetsredovisningenmåste ha en tydligare koppling mellan mål, resultat och åtgärder för förbättring ochdessutom redovisa kunskapsresultaten i fler ämnen än svenska, matematik och engelska.Datum Ort2008-06-11 LundLena GodinBirgitta Nilsson

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunNorrängens rektorsenhetDnr 53-2007:3295FörskoleklassUtbildningsinspektion i NorrängsskolanGrundskola årskurserna 1–6InledningSkolverket har granskat verksamheten och besökt Norrängsskolan den 28 februari2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochNorrängsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annaninformation om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Norrängsskolan intervjuades rektorn, lärare, elevvårdspersonal, föräldrar ochelever. Inspektörerna besökte även lektioner i de flesta klasserna. Även andra iakttagelseri skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlag förbedömningen.NorrängsskolanBeskrivning av skolanAntal eleverFörskoleklass 19Grundskola 130Källa: Skolans uppgifterNorrängens rektorsenhet består av Norrängsskolan med klasser i årskurserna 1–6,förskoleklass, fritidshem och förskola. Norrängsskolan, som byggdes på 1950-talet,ligger i området Norrängen i nordöstra Huskvarna. Cirka 20 procent av eleverna

SKOLVERKET2 (13)har utländsk bakgrund. Rektorsenheten ingår i Huskvarnaspåret och efter årskurs 6fortsätter eleverna till Alfred Dalin-skolan i Huskvarna.Skolans verksamhet leds av en rektor. På skolan finns en lokal styrelse med föräldramajoritet.Skolbarnsomsorgen är integrerad i skolans lokaler. Denna verksamhet granskas påen kommunövergripande nivå och bedömningarna görs i en separat rapport.HelhetsbedömningInspektörerna bedömer att Norrängsskolan erbjuder en verksamhet som överlag ärav god kvalitet. Inspektörernas intryck är att skolan har ett lugnt och positivtarbetsklimat och relationerna såväl mellan elever som mellan vuxna och elever ärgoda. Intervjuade elever uppger att de känner sig trygga och trivs. Insatser för attförebygga och motverka kränkande behandling genom ett gott värdegrundsarbetehar gett resultat. Skolans kamratstödjare har fått utbildning, EQ-lektioner finns påschemat i alla klasser och eleverna har varit delaktiga i såväl arbetet med ordningsreglernasom med likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen måste däremotrevideras så att den uppfyller lagens krav.Skolan uppvisar goda resultat. Nästan alla elever i årskurs 5 har uppnått målen påde nationella ämnesproven i svenska, matematik och engelska under den senastetreårsperioden. I skolans kvalitetsredovisning uppges att skolan har mycket högmåluppfyllelse även i övriga ämnen. Detta är en uppskattning från lärarna. Enligtskolans rektor görs ännu inte någon systematisk uppföljning och utvärdering avelevernas kunskaper i förhållande till de nationella kursplanemålen i årskurs 5 isamtliga ämnen. En av åtgärderna för utveckling i den senaste kvalitetsredovisningenvar just att få en gemensam policy för dokumentation av elevernas kunskapsutveckling.Rutinerna för att identifiera och kartlägga elevers stödbehov är goda och det har iinspektionen inte framkommit annat än att skolan sätter in åtgärder för att mötaelever i behov av särskilt stöd. Alla elever från årskurs 2 till årskurs 6 erbjuds ävenläxhjälp på skolan vid flera tillfällen i veckan.Inspektörerna träffade engagerade och utbildade lärare och kunde se exempel påundervisning som är varierad och stimulerande. Skolan har haft ett kontinuerligtsamarbete med kommunens kulturskola, som bland annat inneburit utvecklandetav en bildverkstad för eleverna i årskurs 2 och 3. Inspektörerna bedömer att desom arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en stimulerande miljö förutveckling och lärande.De nationella kursplanerna har brutits ned och konkretiserats i lokala kursplaner isamtliga ämnen. Eleverna informeras om målen, men intervjuerna visade att detfinns skäl att ytterligare ansträngningar görs för att klargöra målen för eleverna. Dåfinns det också möjlighet att höja kvaliteten på de individuella utvecklingsplanerna.Dessa bör utvecklas för att utgöra ett verktyg för eleven, genom att läraren tydligaresammanfattar vilka insatser som behövs för att eleverna ska nå målen och i övrigtutvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Ele-

SKOLVERKET3 (13)vernas ökade målkännedom kan bidra till att utveckla elevernas inflytande överarbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll.Norrängsskolans rektor är väl förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och verkaraktivt för att utbildningen utvecklas. Han åtnjuter stort förtroende från föräldrar,elever och personal. Rektorn har tagit ansvar för att göra kvalitetsarbetet i verksamhetenmer systematiskt, genom att se till att uppföljningar och utvärderingar iförhållande till de prioriterade målen sker kontinuerligt i arbetslagen på konferenstidoch under utvärderingsdagar. Enkätundersökningar till elever och föräldrar görsäven kontinuerligt. Rektorn framhåller betydelsen av en god föräldrasamverkan.Intervjuade föräldrar förmedlar en positiv bild av skolan och upplever att undervisningenhåller hög kvalitet. Däremot uppger föräldrar att musikundervisningen är ensvag punkt, vilket också bekräftas av rektorn.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Norrängsskolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering avelevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 isamtliga ämnen (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samtavsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen ochfritidshemmet).- Skolan har inte upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med lagens krav (6 §lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barnoch elever).- Skolan anordnar inte svenska som andraspråk så att det motsvarar kraven igrundskoleförordningen och kursplanen för ämnet (2 kap. 15–16 §§ grundskoleförordningenoch grundskolans kursplaner).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Elevernas inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehållbör utvecklas.- Skolan bör utveckla elevernas individuella utvecklingsplaner.- Skolan bör säkerställa att eleverna ges möjlighet att nå målen för årskurs 5 iämnet musik.BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.

SKOLVERKET4 (13)- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Tabell 1. Andel elever i procent som nådde målen i de nationella ämnesproven iårskurs 5.2005 2006 2007Matematik 95 96,4 95Svenska 95 100 95Engelska 100 96,4 95Källa: Skolans uppgifterKommentar:Tabellen ovan visar att resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5 är goda.Nästan samtliga elever har uppnått målen under de senaste tre åren. Enligt skolanssenaste kvalitetsredovisning uppnåddes även målen i övriga ämnen år 2007 av nästanalla elever. Intervjuerna visar att skolan bland annat har utvecklat undervisningeni de naturorienterande ämnena och teknik under senare år.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoderständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.

SKOLVERKET5 (13)Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Intervjuer visar att lärarna följer upp elevernas resultat. Skolan har enligt rektornbestämt att samtliga ämnen ska redovisas på utvecklingssamtalet. Intervjun medföräldrarna tyder på att utvecklingssamtalen fungerar väl, och föräldrarna anser sigha blivit informerade om målen. Den individuella utvecklingsplanen följs upp ochnya mål formuleras.Individuell utvecklingsplanEnligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en framåtsyftandeindividuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövsför att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramenför läroplanen och kursplanerna.Lärarna på Norrängsskolan informerar kontinuerligt eleven och elevens vårdnadshavareom elevens skolgång och en individuell utvecklingsplan upprättas. I de individuellautvecklingsplaner som inspektörerna tagit del av ligger huvudvikten på mål iämnena svenska, matematik och engelska samt rena beteendemål. Detta trots attskolan i sin kvalitetshandbok har beskrivit utgångspunkter, innehåll och syfte för deindividuella utvecklingsplanerna. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla deindividuella utvecklingsplanerna så att de framåtsyftande målen för elevernas kunskapsutvecklingtydligt framgår och blir ett verktyg som konkret beskriver vilkainsatser som bör vidtas för att eleven ska utvecklas i riktning mot de nationella målen.1.3 BedömningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling,• om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna.Bedömning av området Bedömning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET6 (13)Motivering:Inspektörerna bedömer att lärarna på Norrängsskolan gör allsidiga bedömningar avelevernas kunskaper. Efter varje arbetsområde görs en utvärdering i förhållande tillskolans lokala kursplaner där de nationella kursplanernas mål konkretiserats.De nationella ämnesproven används för att bedöma elevernas kunskapsutveckling iämnena svenska, matematik och engelska.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna gör bedömningen att såväl läroplansmålen som kursplanernas mål attsträva mot anger inriktningen för utbildningen på Norrängsskolan. De nationellakursplanerna har brutits ned och konkretiserats i lokala kursplaner i samtligaämnen, vilket enligt lärarna bidragit till att undervisningen i högre utsträckning planerasutifrån strävansmålen.Eleverna informeras kontinuerligt om målen med utgångspunkt från kursplanerna.Inspektörerna kunde se exempel på varierad och stimulerande undervisning, och iintervjuer framkom att barnens frågor och intressen ofta utgjorde startpunkten i

SKOLVERKET7 (13)planeringen av ämnesområden och teman. Det finns en strävan från pedagogernaatt skapa helhet och sammanhang i utbildningen genom ett ämnesövergripandearbetssätt. Skolan har även haft ett kontinuerligt samarbete med kommunens kulturskola,som bland annat inneburit utvecklandet av en bildverkstad för eleverna iårskurs 2 och 3. Inspektörerna bedömer att de som arbetar i skolan samverkar föratt göra skolan till en stimulerande miljö för utveckling och lärande.Inspektörerna gör emellertid bedömningen att förbättringsinsatser behövs avseende:Inflytande och ansvarstagande över det egna lärandetEnligt läroplanen ska läraren se till att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökarmed stigande ålder och mognad. Rektorn har ett särskilt ansvar för att skolansarbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas.Eleverna i Norrängsskolan har ett visst inflytande via klassråd, elevråd och matråddär eleverna tränas att arbeta i demokratiska former. Eleverna har också i varierandeutsträckning ett inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen, ochdet framgår av intervjuer med elever och lärare att det finns en ambition att ge elevernaett ökat inflytande. Eleverna anger att de är delaktiga, och att lärarna lyssnaroch bryr sig om deras åsikter.Inspektörerna bedömer dock att inflytandet varierar mellan ämnen och lärare, ochatt inflytandet i klassrummet ofta begränsas till val mellan alternativ och ordningsföljdpå arbetsuppgifter. Skolan bör skapa ett gemensamt förhållningssätt och hittaformer för att öka elevernas inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningensinnehåll samt se till att inflytandet ökar i takt med stigande ålder och mognad.1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET8 (13)Motivering:Inspektörerna gör utifrån intervjuer och iakttagelser bedömningen att läroplanensintentioner om att anpassa undervisningen till varje elevs behov och förutsättningaröverlag har fått genomslag på skolan. Lärarna använder sig av differentierat materiali olika svårighetsgrader, varierar arbetssätt, delar upp eleverna i mindre grupper, ochförsöker ge utmaningar till elever som bedöms klara lite svårare uppgifter.Inspektörerna bedömer att skolan har goda rutiner för att identifiera stödbehov ochkartlägger och sätter in åtgärder för att möta elever i behov av särskilt stöd, och atträtten till särskilt stöd tillgodoses. Alla elever från årskurs 2 erbjuds även läxhjälp påskolan vid flera tillfällen i veckan.Skolans resurser har förstärkts med specialpedagog och speciallärare från och medinnevarande läsår. Specialpedagogen stödjer pedagogerna i upprättandet av åtgärdsprogram.De åtgärdsprogram inspektörerna tagit del av är av god kvalitet, har såvälkortsiktiga delmål som långsiktiga mål, och en tydlig ansvarsfördelning avseendeåtgärder.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarnaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET9 (13)Motivering:I såväl föräldra- som elevintervjuer framkommer att skolan upplevs som en tryggmiljö. Inspektörerna kan konstatera att det på lektionerna råder god arbetsro och ettpositivt arbetsklimat. Relationerna såväl mellan elever som mellan vuxna och eleverär i huvudsak goda.Skolans personal arbetar förebyggande för att förhindra och motverka trakasserieroch kränkande behandling genom att regelbundet arbeta med elevernas socialakompetens på så kallade EQ-lektioner varje vecka. Kamratstödjarna, som har fåttutbildning av organisationen Friends, har varit med i upprättandet av ordningsregleroch likabehandlingsplan. I klasserna med äldre elever har rektorn och lärarna tagitinitiativ till ett arbete om diskriminering och rasism, eftersom signaler har framkommitatt det finns elever med främlingsfientliga uppfattningar.En enkät görs varje termin för att bland annat mäta elevernas trygghet och trivsel.Enligt rektorn har det förekommit kränkningar vid ett par tillfällen under läsåret,men skolans trygghetsgrupp har hanterat och dokumenterat händelserna enligt derutiner som finns beskrivna i skolans likabehandlingsplan, och kommit till rätta medproblemen. Skolan tar omedelbart kontakt med vårdnadshavare, och vidtar nödvändigaåtgärder, när dessa händelser kommer till skolans kännedom. Inspektörernabedömer att skolans förebyggande arbete med normer och värden är av god kvalitet,och att det positiva klimatet mellan eleverna och mellan personal och elever tillstora delar är ett resultat av skolans aktiva värdegrundsarbete.LikabehandlingsplanEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmerse till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinderoch att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Iplanen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses överSkolan har upprättat en likabehandlingsplan. Planen innehåller till stora delar detsom krävs av en sådan plan. Planen innehåller en allmän översikt över de insatsersom ska vidtas för att främja barns och elevers lika rättigheter. Dessutom innehållerden rutiner för akuta åtgärder, rutiner för uppföljande insatser och hur händelseroch åtgärder ska dokumenteras samt en ansvarsfördelning mellan rektorn och personal.Däremot saknas en specifik redovisning av verksamhetens behov, utifrån enaktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas ochgenomföras under det kommande året. Varje verksamhet måste också vara synlig ilikabehandlingsplanen. Fritidshemmens verksamhet måste därför beaktas i planenmed såväl riskbedömning som med konkreta åtgärder.Inspektörerna bedömer att likabehandlingsplanen måste innehålla en specifik redovisningav verksamheternas behov och planerade åtgärder, för att uppfylla lagenskrav.

SKOLVERKET10 (13)3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Det har i inspektionen inte framkommit annat än att eleverna på Norrängsskolan ihuvudsak har tillgång till en likvärdig utbildning. Skolan har ändamålsenliga lokaleroch nödvändig utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning och skolan taransvar för att varje elev kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökandeoch lärande. Elevens val, som syftar till att fördjupa och bredda elevernaskunskaper i ett eller flera ämnen, erbjuds eleverna enligt förordningens krav.Nedanstående punkter måste skolan dock åtgärda:Garanterad undervisningstidAlla barn och ungdomar ska ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendetför barn och ungdom. Av timplanen framgår utbildningens omfattning itimmar för ämnen och ämnesgrupper. Det är den minsta undervisningstid someleverna ska erbjudas. I kursplanen anges de mål som eleverna ska ha uppnått efterdet femte och det nionde skolåret.I intervjuer framkommer att ämnet musik på Norrängsskolan erbjuds men rektorngör bedömningen att det föreligger en risk att eleverna inte ges möjlighet att nå

SKOLVERKET11 (13)målen i detta ämne. Rektorn bör därför säkerställa att eleverna får musikundervisningsom utgår från kursplanernas mål, och att eleverna ges förutsättningar att nåmålen för årskurs 5.Svenska som andraspråkAv grundskoleförordningen framgår att undervisning i svenska som andraspråk skaanordnas om det behövs, för elever med ett annat modersmål än svenska. Undervisningenska anordnas i stället för undervisning i svenska och ska följa kursplanenför ämnet. På Norrängsskolan får elever som bedöms ha behov av ämnet svenskasom andraspråk stöd i ämnet vid några tillfällen i veckan. Svenska som andraspråkbetraktas inte som ett eget ämne som ska anordnas i stället för ämnet svenska. Skolanmåste anordna svenska som andraspråk så att det motsvarar kraven i förordningenoch kursplanen för ämnet.3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Samtliga lärare på Norrängsskolan har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver och intervjuerna tyder på att personalen erbjuds en bred och kontinuerligkompetensutveckling. Dokumentstudier och intervjuer tyder på att personalenhar kunskap om de föreskrifter som styr de olika verksamheterna.Rektorn har förskollärarutbildning och har genomgått den statliga rektorsutbildningen.Utöver detta framkom att rektorn går en utbildning i skoljuridik, vilket tydligtger avtryck i skolans dokument.

SKOLVERKET12 (13)3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Intervjuerna visar att rektorn har god pedagogisk insikt, är väl förtrogen med verksamhetenoch verkar för att utbildningen utvecklas. Rektorn på Norrängsskolanåtnjuter stort förtroende från såväl föräldrar, elever som personal, och tar ett övergripandeansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat i förhållande tillde nationella målen.Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultatEnligt läroplanen ansvarar rektorn för att skolans resultat följs upp och utvärderas iförhållande till de nationella målen. Inspektörerna gör bedömningen att det påNorrängsskolan finns en medvetenhet om vikten av att följa elevernas resultat påelevnivå men också på grupp- och skolnivå. Till stor del gör dock inte Norrängsskolannågon tydlig och systematisk uppföljning på skolnivå i andra ämnen än svenska,matematik och engelska för sina elever. Inspektörerna bedömer att skolan saknar enhelhetsbild av elevernas kunskaper och att rektorn därför måste tillse att elevernaskunskapsresultat systematiskt följs upp och utvärderas i förhållande till de nationellamålen i årskurs 5 i samtliga ämnen.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,

SKOLVERKET13 (13)• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna gör bedömningen att det finns ett systematiskt kvalitetsarbete påNorrängsskolan. Uppföljningar och utvärderingar i förhållande till de prioriterademålen sker kontinuerligt i arbetslagen på konferenstid och utvärderingsdagar. Enkätundersökningartill elever och föräldrar utgör en del av underlaget för utvärderingenav verksamheten. Föräldraenkäten ersattes under förra året med djupintervjuermed föräldrar där skolan tillsammans med föräldrarna diskuterade eventuellaförbättringsområden.Skolans kvalitetsredovisning innehåller en bedömning av i vilken utsträckning denationella målen för utbildningen har förverkligats, hur man följer upp och utvärderaroch slutligen anges vilka åtgärder som skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse.Skolans kvalitetsredovisning har utarbetats under medverkan av lärare, övrigpersonal, elever och deras vårdnadshavare. Inspektörerna bedömer därmed att skolanskvalitetsredovisning uppfyller förordningens krav.Datum Ort2008-03-05 LundLennart HanssonBirgitta Nilsson

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunOxhagens rektorsenhetDnr 53-2007:3295FörskoleklassUtbildningsinspektion i OxhagsskolanGrundskola årskurserna 1–6InledningSkolverket har granskat verksamheten i och besökt Oxhagsskolan den 4–6 mars2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyllerstatens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för detoffentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material ochpå Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochOxhagsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annaninformation om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Oxhagsskolan intervjuades rektorn, lärare, elevvårdspersonal, föräldrar och elever.Inspektörerna besökte även lektioner i de flesta klasserna. Även andra iakttagelser iskolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlag för bedömningen.Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter irapporten.OxhagsskolanBeskrivning av skolanAntal eleverFörskoleklass 28Grundskola 185Källa: Skolans uppgifterOxhagsskolan ligger i Huskvarna i bostadsområdet Öxnehaga. Upptagningsområdetsträcker sig från Öxnehaga centrum i söder till Kungsängsleden i norr. Skolan

SKOLVERKET2 (15)gränsar till Bondbergets naturområde, Öxnegårdens friluftsanläggning vilket gergoda förutsättningar för en bra och lugn skolmiljö.Eleverna kommer från en blandad bebyggelse med villor, radhus och hyreslägenheter.Spännvidden i den sociala strukturen är stor och skolan har barn och eleverfrån 27 olika länder. Cirka hälften av eleverna har minst en förälder som är föddutomlands och 75 procent av eleverna har invandrarbakgrund.Oxhagens rektorsenhet omfattar förskola, förskoleklass, årskurserna 1–6 samt skolbarnsomsorg.Eleverna på Oxhagsskolan ingår i det så kallade Kungsängsspåret, ettorganiserat samarbete mellan områdets förskolor och skolor och som har engemensam 7–9-skola dit flertalet av barnen på Oxhagsskolan fortsätter sin skolgång.Skolan byggdes på 1970-talet men en genomgripande ombyggnad gjordes 1999–2000. Skolans verksamhet leds av en rektor som till sin hjälp har en biträdanderektor. Som stöd för lärare och elever finns ett elevvårdsteam som förutom skolledarnabestår av specialpedagog, kurator och skolsköterska.Skolan har ett råd som benämns lokal styrelse med elev- och föräldramajoritet.Styrelsen fungerar som ett bollplank till skolledningen.På skolan finns även skolbarnsomsorg. Denna granskas på en kommunövergripandenivå och bedömningarna av verksamheten görs i en separat rapport.HelhetsbedömningOxhagsskolans egen statistik för åren 2004–2007 visar att en stor andel av elevernanår målen på de nationella ämnesproven, vilket mot bakgrund av skolans elevsammansättningvisar att skolan är på god väg i sitt arbete. Inspektörerna har noteratatt resultaten på de nationella ämnesproven under ovanstående tidsperiod haft enpositiv utveckling om än en svag sådan. Skolledningens och lärarnas fokusering påskolans samlade resultat kan vara en bidragande orsak till den positiva trenden.Rektorn är enligt inspektörernas bedömning förtrogen med den dagliga verksamhetenoch visar en strävan att långsiktigt utveckla det pedagogiska arbetet. Skolledningenuttrycker en tydlig ambition för de närmaste åren att kvalitetssäkra olikadelar av verksamheten för att åstadkomma ytterligare förbättrade resultat. Dettaarbete är även ett led i skolans marknadsföring för att barn och föräldrar i upptagningsområdetska välja Oxhagsskolan.Inspektörerna noterade att lärarna bedriver undervisning med avsikt att öppna uppför olika kunskapsformer och utveckla elevernas lust att lära, men detta är ett arbetesom behöver vidareutvecklas. Tematiskt arbetssätt förekom på skolan men variationeni undervisningsmetoder och arbetssätt förefaller vara mer begränsad.Inspektörerna kunde vid lektionsbesöken iaktta en i stora delar ämnesuppdelad ochläromedelsstyrd undervisning, över vilken eleverna utövade ett begränsat inflytande.Under de besökta lektionerna arbetade eleverna med sina arbetsuppgifter ochlärandet individanpassades främst genom användning av läroböcker med olikasvårighetsgrad samt i något arbetslag genom olika grupperingar av eleverna. Inspektörernasbedömning är att en ökad variation behövs i undervisningen i syfte att ge

SKOLVERKET3 (15)eleverna stimulans och större möjligheter att pröva och utveckla olika metoder föratt tillägna sig och använda ny kunskap.I syfte att nå en högre måluppfyllelse ser inspektörerna det som angeläget att utvidgasamverkan mellan arbetslagen och lärarna samt öka elevernas möjligheter tillinflytande över innehåll, arbetssätt och arbetsformer i undervisningen. En viktigförutsättning för elevernas möjligheter till inflytande och ansvarstagande är attmålen för utbildningen klargörs för och diskuteras med eleverna.För att identifiera elever i behov av särskilt stöd har skolan etablerade rutiner iform av kontakter med avlämnande förskolor samt använder sig av kunskapsuppföljningarav olika slag. Skolans specialpedagoger arbetar i huvudsak med att diagnostiserastödbehov och att ge specialpedagogisk handledning till lärare. Enligtinspektörernas bedömning har skolan funnit en välfungerande modell för sitt elevhälsoarbete.Studiemiljön i Oxhagsskolan kännetecknas av arbetsro och goda relationer. Arbetsklimatetpå skolan beskrevs av både elever och föräldrar som avspänt och relationernamellan lärare och elever respektive mellan elever som goda och respektfulla.Det inspektörerna kunde iaktta överensstämde med denna bild. Av intervjueroch dokumentation framgår också att skolan arbetar aktivt med att förankra grundläggandenormer och värden hos eleverna för att förebygga och förhindra trakasserieroch annan kränkande behandling. Utbildningsmaterialet Quadriceps, ”en framgångsrikskola”, används som ett hjälpmedel i detta arbete.Sammantaget bedömer inspektörerna att Oxhagsskolan bedriver en verksamhet avgod kvalitet och att det finns goda förutsättningar att utveckla verksamheten ytterligare.Ett mer systematiskt kvalitetsarbete är ett angeläget inslag i denna process.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Elever, som behöver studiehandledning på sitt modersmål, erbjuds inte detta(5 kap. 2–3 §§ grundskoleförordningen).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever, 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetetmed en likabehandlingsplan).- Eleverna får inte undervisning i teknik så att de kan nå målen i årskurs 5 (2 kap.6 § grundskoleförordningen, kursplanen för teknik).- Språkval erbjuds inte enligt förordningen (2 kap.17–18 §§ grundskoleförordningen).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 och 3a §§förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

SKOLVERKET4 (15)Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Skolan bör utveckla kvaliteten på de individuella utvecklingsplanerna så att defår en tydligare koppling till målen i kursplanerna och läroplanen.- Skolan bör försäkra sig om att mål att sträva mot anger inriktningen på skolansarbete.- Undervisningen bör bli mer varierad så att eleverna ges möjligheter att prövaoch utveckla olika metoder för lärande. Eleverna bör i högre grad ges utmaningar,får pröva olika arbetssätt och träna sina förmågor att tillägna sig och användany kunskap.- Skolan bör utveckla arbetet med elevernas inflytande över undervisningensinnehåll och arbetsformer så att det ökar i takt med stigande ålder och mognad.- Skolan bör utveckla samverkan inom skolan, med syftet att skapa en gemensampedagogisk plattform samt för att skapa en högre grad av kontinuitet i elevernaslärande. Rektorn bör i det pedagogiska utvecklingsarbetet starkare markera detnationella uppdraget.- Undervisningen bör i högre utsträckning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar,erfarenheter och tänkande.- Rektorn bör följa upp hur skolans ordningsregler används och säkerställa attskolans disciplinära påföljder ligger inom ramen för grundskoleförordningen.- Skolan bör se över undervisningen i de naturorienterande ämnena så att elevernages möjlighet att nå målen.BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nåmålen.

SKOLVERKET5 (15)1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Tabell 1. Andel elever (procent) med godkända resultat på nationella ämnesprov iårskurs 5.2005 2006 2007Svenska 75 86 80Matematik 82 84 87Engelska 85 88 89Källa: Skolans uppgifterKommentar:Resultatsammanställningen av de nationella ämnesproven i årskurs 5 på Oxhagsskolanvisar att 80–89 procent av eleverna år 2007 nådde målen i svenska, matematikoch engelska. Resultaten har under de tre senaste åren visat en svag tendens tillförbättring i ämnena matematik och engelska. Utifrån de förutsättningar som skolanhar avseende elevsammansättning synes skolans ansträngningar att förbättraelevernas resultat vara på rätt väg. Skolledningen visar i inspektionen en ambitionatt ytterligare vidta åtgärder för att öka resultaten, inte minst i andra ämnen änsvenska, matematik och engelska, i vilka skolan uppskattar att 78 procent av elevernanått målen år 2007. Inspektörerna befarar att elever på Oxhagsskolan kan hasvårighet att nå målen i ämnet teknik och de naturorienterande ämnena då undervisningeninte till fullo ger eleverna denna möjlighet (se vidare under 3.1).1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoderständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET6 (15)Motivering:Av intervjuer och dokumentation framgår att lärare och skolledning ökat uppmärksamhetenmot skolans uppföljningssystem, vilket lett till att man har förbättrat kontrollenöver den enskilde elevens måluppfyllelse. Inspektörerna gör bedömningen attdet på Oxhagsskolan finns en medvetenhet om vikten av att följa elevernas resultatpå elevnivå. Lärarna använder olika verktyg för att kontinuerligt kontrollera, dokumenteraoch analysera elevernas resultat. Regelbundet diskuterar och analyserar lärareoch skolledningen elevernas kunskapsutveckling. Intervjun med föräldrarna tyderpå att utvecklingssamtalen fungerar väl med information i alla ämnena. Dock finnsbehov av förbättringsinsatser:Individuell utvecklingsplanEnligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en framåtsyftandeindividuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövsför att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramenför läroplanen och kursplanerna.Alla Oxhagsskolans elever erhåller en individuell utvecklingsplan. De individuellautvecklingsplaner som inspektörerna tagit del av följer en mall med så kallade stegbladdär eleven, föräldrarna och läraren gemensamt kan reflektera över elevens utveckling.De framåtsyftande målen i utvecklingsplanen är emellertid allt för begränsade,vilket får konsekvensen att innehållet i huvudsak är en nulägesanalys, dvs. ettunderlag för att kunna formulera de framåtsyftande målen. Den individuella utvecklingsplanenbör i högre utsträckning i ett framåtsyftande perspektiv beskriva hurelevens utveckling kan stödjas. Utvecklingsplanens mål bör även ha en tydlig kopplingtill läroplanens och kursplanernas mål. Inspektörerna bedömer därför att deindividuella utvecklingsplanerna behöver utvecklas.1.3 BedömningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling,• om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna,Bedömning av området Bedömning och betygssättning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna gör bedömningen att lärarna på Oxhagsskolan gör allsidiga bedömningarav elevernas kunskaper. De nationella proven används för att bedömaelevernas kunskapsutveckling och de nationella målen i kursplanerna har en framträdandeplats i undervisningen på skolan.

SKOLVERKET7 (15)1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egnalärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Det har inte framkommit annat än att undervisningen på Oxhagsskolan är allsidigoch saklig. Klassråd och elevråd genomförs regelbundet och är till sitt innehåll organiseratoch genomtänkt. Arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utvecklingoch lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. I enskilda klasser såg inspektörernaexempel på undervisning av god kvalitet men vid bedömning av dethär området på skolan som helhet finns ett antal delar som inte fungerar tillfredsställande.Utbildningens inriktningEnligt grundskoleförordningen finns för varje ämne en kursplan. I kursplanen angesde mål som undervisningen ska sträva mot och de mål som eleverna ska hauppnått efter det femte och det nionde skolåret. Enligt läroplanen anger mål attsträva mot inriktningen på skolans arbete. De anger därmed en önskad kvalitetsutvecklingi skolan.På Oxhagsskolan framkommer i intervjuer med elever, personal och skolledning attdet är stor skillnad mellan lärare och arbetslag hur arbetet planeras. Inspektörernasåg exempel på undervisning som planerades utifrån läroplanens och kursplanernassträvansmål men uppfattade att en stor del av undervisningen hade sin utgångspunkti mål att uppnå. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör försäkra sig om

SKOLVERKET8 (15)att mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete.Utrymme för olika kunskapsformerAv läroplanen framgår att kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta,förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra.Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformeroch att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. Enligtläroplanen ska läraren svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer.Gemensamt för alla ämnen i grundskolan är att de ska förmedla glädje attskapa och lust att fortsätta lära. Av kursplanerna framgår att eleverna i undervisningenska få utveckla förmågan att dra slutsatser och generalisera samt förklaraoch argumentera för sitt tänkande och sina slutsatser.I intervjuer med elever framkommer att inslag för att träna problemlösning, förmåganatt kritiskt granska fakta och förhållande och bedöma konsekvenser inte ärvanliga. Inspektörerna kunde vid lektionsbesöken iaktta en i stora delar ämnesuppdeladoch läromedelsstyrd undervisning och inspektörerna gör bedömningen att enökad variation behövs i undervisningen i syfte att ge eleverna stimulans och störremöjligheter att pröva och utveckla olika arbetssätt. Inspektörerna bedömer vidareatt undervisningen behöver ses över så att eleverna i högre grad ges utmaningar, fårpröva olika arbetssätt och träna sina förmågor att tillägna sig och använda ny kunskap.Inflytande och ansvarstagande för egna lärandetEnligt läroplanen ska läraren se till att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökarmed stigande ålder och mognad. Rektorn har ett särskilt ansvar för att skolans arbetsformerutvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas.Skolan har utvecklat en formell organisation för elevinflytande genom klassråd ochelevråd. Inspektörerna uppfattar emellertid att dessa fora inte behandlar frågor medkoppling till elevernas lärande. Inspektörerna gör vidare bedömningen att elevernasmedverkan i planering och genomförande av undervisningen sker i varierande gradoch ett verkligt inflytande för eleverna är svårare att finna. Att välja tidpunkt för sittarbete, möjligen också metoder och redovisningsformer är i någon mån möjligtmen intervjuer och iakttagelser tyder på att det saknas en genomgående inriktningeller gemensamma ställningstaganden i detta avseende, resultaten är snarare beroendepå den enskilde lärarens intresse och medvetenhet. Inspektörerna gör därförbedömningen att eleverna bör ges bättre möjligheter till inflytande och ansvarstagandeöver det egna lärandet.Samverkan inom skolanEnligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till engod miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med andra lärare i arbetetmed att nå utbildningsmålen. Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola ochfritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande.För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skaskolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samtmed de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till.På skolan finns arbetslag som i huvudsak synes fungera väl. Dock är samverkanmellan arbetslagen mycket begränsad. Inspektörerna bedömer att skolan bör

SKOLVERKET9 (15)utveckla samverkan, med syftet att skapa en gemensam pedagogisk plattform samtför att skapa en högre grad av kontinuitet i elevernas lärande.1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna konstaterar att det finns en väl fungerande organisation för att mötaelever i behov av stöd. Det finns rutiner för att identifiera behoven. Åtgärdsprogramav god kvalitet upprättas regelmässigt och enligt intervjuer med skolledningen,personalen och elevvårdsteamet gör man i rektorsområdet sådana prioriteringaratt elevernas behov kan tillgodoses. Förbättringar behövs dock när det gäller individanpassningoch studiehandledning på modersmålet enligt följande.Anpassning till varje elevs förutsättningarEnligt läroplanen ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar ochbehov och ha sin utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter och kunskaper.Inspektörerna har under intervjuerna fått exempel på metoder som tyder påatt det i vissa arbetslag finns en medvetenhet härvidlag. Besöken i klassrummen harockså visat hur elever får uppleva olika arbetsmetoder och läromedel, där lärarenvisar en tydlig vilja för att eleverna ska få utvecklas på sina egna villkor. Men i merpartenav verksamheterna konstaterar inspektörerna att arbetsformer och arbetssättär desamma för alla eleverna i gruppen och i mindre utsträckning anpassas efterelevers skiftande förutsättningar och behov. Inspektörerna gör därför bedömningenatt undervisningen i högre utsträckning bör anpassas till varje elevs behov, förutsättningar,erfarenheter och tänkande.Elever i behov av särskilt stödEnligt grundskoleförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmålom eleven behöver det. Intervjuerna på Oxhagsskolan visar att en del elever fårstudiehandledning på modersmålet, medan en del elever inte får tillgång till dettrots att de lärt sig svenska under kort tid och inte kan tillräckligt för att tillgodogörasig undervisningen. Enligt rektorn måste skolan ansöka till den enhet som har till

SKOLVERKET10 (15)uppgift att tillgodose behovet av studiehandledning på modersmål, men detta harändå inte lett till att behovet blivit fullt tillgodosett. Inspektörerna bedömer att rektornmåste tillse att alla elever som behöver studiehandledning på sitt modersmålfår tillgång till sådan.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarnaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna gör utifrån dokumentstudier, intervjuer och iakttagelser bedömningenatt trygghet och trivsel är den dominerande bilden av klimatet på Oxhagsskolan.Eleverna uttrycker sig positivt om sin skola och föräldrarna berättar att de har stortförtroende för ledningens och personalens förmåga att snabbt ta tag i eventuellakonflikter. Värdegrundsarbetet pågår fortlöpande bland annat i form av kompissamtaloch en aktivitet benämnd Livskunskap.OrdningsreglerEnligt grundskoleförordningen ansvarar rektorn för att det finns ordningsregler förvarje skola. Ordningsreglerna ska utarbetas och följas upp under medverkan av lärareoch övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Igrundskoleförordningen framgår även vilka disciplinära åtgärder en skola har rätt attvidtaga.Oxhagsskolans ordningsregler är utarbetade i samverkan med personal, elever ochföreträdare för elevernas vårdnadshavare. Eleverna känner till att skolan har

SKOLVERKET11 (15)ordningsregler men har svårighet att ange vilka regler som gäller. Istället pekar de påhur skolan kontrollerar efterlevnaden av regler och anger också att det förekommerpåföljder av kollektiv art. Inspektörerna gör därför bedömningen att rektorn börfölja upp hur skolans ordningsregler används och se till att eventuella disciplinärapåföljder ligger inom grundskoleförordningens ram.LikabehandlingEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmerse till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinderoch att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Iplanen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över.Oxhagsskolan har upprättat en likabehandlingsplan som i flera avseenden uppfyllerdet som krävs av en sådan plan. Den innehåller en allmän översikt över de olikadiskrimineringsgrunderna, plan för det förebyggande arbetet och rutiner för akutaåtgärder. Av planen framgår även ansvarsfördelningen mellan rektorn, personal ocharbetslag. Däremot saknas en specifik redovisning av verksamhetens behov, utifrånen aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas ochgenomföras under det kommande året. Inspektörerna bedömer att likabehandlingsplanenför att uppfylla lagens krav måste innehålla en specifik redovisning av verksamhetensbehov.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.

SKOLVERKET12 (15)Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Det har i inspektionen inte framkommit annat än att eleverna på Oxhagsskolan ihuvudsak har tillgång till en likvärdig utbildning. Skolan har ändamålsenliga lokaleroch nödvändig utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Elevens val, somsyftar till att fördjupa och bredda elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen, erbjudseleverna enligt förordningens krav. Nedanstående punkter är dock i behov avöversyn.Garanterad undervisningstidAlla barn och ungdomar ska ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendetför barn och ungdom. Av timplanen framgår utbildningens omfattning itimmar för ämnen och ämnesgrupper. Det är den minsta undervisningstid someleverna ska erbjudas. I kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnåttefter det femte och det nionde skolåret.På Oxhagsskolan skolor erbjuds ämnet teknik inte alls eller i mycket begränsadomfattning och inspektörerna bedömer att det därför föreligger risk att elevernainte når målen i detta ämne. Rektorn måste därför tillse att eleverna får nödvändigundervisningstid i teknik och att undervisningen utgår från kursplanerna, så att elevernages möjlighet att nå målen för årskurs 5.Inspektörerna har också uppmärksammat att de naturorienterande ämnena får väsentligtmindre utrymme än de samhällsorienterande ämnena. Rektorn bör därförse över elevernas undervisningstid så att de har möjlighet att nå målen i alla ämnen.ValmöjligheterEnligt grundskoleförordningen ska som språkval erbjudas minst två av språkenfranska, spanska och tyska. En kommun är skyldig att anordna undervisning i ettspråk som har erbjudits om minst fem elever väljer språket. Om eleven och elevensvårdnadshavare önskar det ska istället för ovanstående språk erbjudas det språkeleven har rätt till modersmålsundervisning i, svenska som andraspråk för eleversom i övrigt får undervisning i svenska som andraspråk, svenska för elever som iövrigt får undervisning i svenska, engelska eller teckenspråk.På Oxhagsskolan informeras inte elever och vårdnadshavare om samtliga valmöjligheterinom språkvalet enligt grundskoleförordningen och ges därmed inte möjlighetatt önska alternativ till franska, tyska och spanska. Inspektörerna bedömer attskolan måste informera elever och elevers vårdnadshavare om de valmöjlighetersom finns inom språkvalet.

SKOLVERKET13 (15)3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Lärarna på Oxhagsskolan har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriveroch intervjuerna tyder på att personalen erbjuds kontinuerlig kompetensutveckling.Rektorn är utbildad förskollärare och har genomgått den statliga rektorsutbildningen.Biträdande rektorn är lärare med erfarenhet från årskurserna 7–9. Dokumentstudieroch intervjuer tyder på att såväl skolledningen som personalen har kunskapom de föreskrifter som styr de olika verksamheterna.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET14 (15)Motivering:Inspektörerna gör bedömningen att rektorn har god pedagogisk insikt och förefallervara väl förtrogen med verksamheten. Hon har en ambition att utveckla verksamheteni riktning mot de nationella målen och tar ansvar för att följa upp det pågåendearbetet. Elevhälsoarbetet har härvidlag haft en framskjuten plats. Det har i inspektioneninte framkommit annat än att rektorn fattar beslut i enlighet med bestämmelserna.Rektor som pedagogisk ledareEnligt läroplanen har rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrigpersonal i skolan det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktasmot att nå de nationella målen.På Oxhagsskolan lägger rektorn stor kraft vid att synliggöra skolans styrkor, inteminst för att skolan ska ha möjlighet att möta konkurrensen från fristående grundskolor.Inspektörerna har emellertid noterat att skolans pedagogiska arena kan stärkas.Vid intervjuer med lärarna framkommer att det finns ett behov av att personalenges möjlighet att fördjupa sig i frågeställningar utifrån läroplan och kursplaner.Inspektörerna ser också ett behov av att utifrån dessa fördjupningar formulera engemensam pedagogisk plattform (arbetsplan) för att stärka samverkan mellan skolansolika delar och därmed bidra till elevernas långsiktiga lärande. Inspektörernabedömer att rektorn i sitt fortsatta arbete bör lägga mer tyngd på det nationella kunskapsuppdragetsom framförs i styrdokumenten och utifrån dessa tydliggöra skolansfärdriktning i en reviderad arbetsplan.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:På Oxhagsskolan görs kontinuerliga uppföljningar i arbetslagen, vid arbetslags- ocharbetsplatsträffar. Skolledningen träffar arbetslagen för genomgång och diskussionmed kvalitetsredovisningen som underlag. Föräldra- och elevenkäter görs ochsammanställs. I slutet av läsåret utvärderar och dokumenterar arbetslagen sitt arbeteunder läsåret. Denna utvärdering sammanställs i en kvalitetsredovisning. I vilken

SKOLVERKET15 (15)grad eleverna nått de nationella målen kan dock ges större utrymme i kvalitetsarbetet.Systematiskt kvalitetsarbeteEnligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställdamål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följsupp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbetemåste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontaktmed såväl hemmen som det omgivande samhället.Genom kommunens styrning av kvalitetsarbetet, som i stor utsträckning handlarom att svara på tilldelade frågor, har skolan ännu inte nått fram till ett eget systematisktkvalitetsarbete. Kvalitetskedjan med mål, resultat och åtgärder för förbättringblir därför inte tydlig för personal, elever och föräldrar. Inspektörerna bedömerdärför att kvalitetsarbetet bör bli mer systematiskt och ge större utrymme åt undervisningensinnehåll och resultat.KvalitetsredovisningEnligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisningfrämja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnasnationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information omverksamheten och dess måluppfyllelse.Oxhagsskolans kvalitetsredovisning ger svar på de frågor som tillställts skolan frånkommunens förvaltning. Av kvalitetsredovisningen framgår vissa väsentliga resultat,t.ex. av elevernas kunskapsresultat men då på det begränsade sätt som bestämtskommunalt. Rubrikerna förutsättningar, genomförande, analys och slutsatser samtåtgärder för utveckling rimmar väl med förordningen men kvalitetsredovisningenblir mer en beskrivning av insatser än en analys av i vilken grad de nationella målennåtts. Den bristande systematiken i kvalitetsarbetet skiner igenom i kvalitetsredovisningen,som enligt inspektörernas bedömning måste förbättras genom att tydligarevisa på kopplingen mellan de nationella målen, skolans uppnådda resultat ochde åtgärder som skolan anser nödvändiga att genomföra för att åstadkomma förbättringaroch högre måluppfyllelse.Datum Ort2008-06-11 LundPer Ingvar de la MotteLena Godin

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunGränna rektorsenhetDnr 53-2007:3295FörskoleklassUtbildningsinspektion i RibbaskolanGrundskola årskurserna 1–9InledningSkolverket har granskat verksamheten i Gränna rektorsenhet och besökt Ribbaskolanskola den 6 februari till den 8 februari 2008. I slutet av denna rapport framgårvilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochRibbaskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan informationom kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Ribbaskolan intervjuades rektorn, lärare, elevvårdspersonal, föräldrar och elever.Inspektörerna besökte även lektioner i de flesta klasserna. Även andra iakttagelser iskolmiljön och studier av dokument som finns i rektorsområdet utgör underlag förbedömningen.RibbaskolanBeskrivning av skolanAntal eleverFörskoleklass 31Grundskola 636Källa: Skolans uppgifterRibbaskolan ligger i Gränna (3 000 inv.) cirka 35 kilometer från Jönköping. Skolanhar ett vidsträckt upptagningsområde med elever från mindre tätorter och lands-

SKOLVERKET2 (17)bygd. Närmare 70 procent av eleverna tar sig till skolan med hjälp av skolskjuts. Påskolan finns ett fåtal barn med utländsk bakgrund. Skolledning och personal beskriverskolans upptagningsområde som socioekonomiskt blandat och med en lågutbildningsnivå bland föräldrar.Utbildningen vid Ribbaskolan ingår i rektorsenhet Gränna och omfattar förskoleklassoch grundskola årskurserna 1–9. Till årskurserna 7–9 ansluter elever som iförskoleklass och i årskurserna 1–6 gått i Kaxholmen, Kumlaby och Ölmstads skolor.Ribbaskolan F–6 omfattar 12 elevgrupper från förskoleklass t.o.m. årskurs 6med totalt 260 elever. Ribbaskolan 7–9 har 19 klasser om ca 380 elever. Ett fåtalindividintegrerade särskoleelever har sin skolgång på Ribbaskolan.Skolans verksamhet leds av en rektor. Två biträdande rektorer har ansvar för årskursernaF–6 respektive 7–9. Dessutom finns ytterligare två biträdande rektorerinom rektorsområdet med ansvar för utvecklingsfrågor, samordning i sambandmed nybyggnation samt förskola. Som stöd för lärare och elever finns ett elevårdsteamsom förutom skolledarna består av specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare,kurator och skolsköterska.Skolan har en lokal styrelse med elev och föräldramajoritet. Styrelsen fungerar somett bollplank till skolledningen. Ribbaskolan deltar i försöksverksamheten med utbildningutan timplan i grundskolan.På skolan finns även skolbarnsomsorg. Denna granskas på en kommunövergripandenivå och bedömningarna av verksamheten görs i en separat rapport.HelhetsbedömningInspektörerna bedömer att verksamheten vid Ribbaskolan har många positiva kvaliteter.Eleverna känner sig i huvudsak trygga och trivs i skolan. Skolan arbetar medvärdegrundsfrågor på många olika sätt vilket lett till att klimatet på skolan är gottoch inspektörerna noterar att relationen mellan vuxna och elever i huvudsak ärpositiv.Ribbaskolans resultat avseende meritvärden och andel elever som är behöriga tillnationellt program i gymnasieskolan har haft en positiv utveckling den senaste femårsperioden.Under 2007 är skolans resultat i årskurs 9 mycket bra. Dock menarsåväl skolledning som lärare att den positiva trenden kommer att brytas under2008. Inspektörerna konstaterar samtidigt att resultaten i årskurs 5 under de senareåren visar en nedåtgående trend. Denna är tydligast i ämnet matematik där hela 30procent av eleverna inte nådde målen år 2007.Vid intervjuer uttryckte personal att skolans möjligheter begränsas av variationer ielevernas socioekonomiska bakgrund, där studiemotivationen hos många eleverinte rotats och skolans elevhälsoteam anger att behovet av särskilt stöd är stort påskolan. Inspektörerna uppmärksammar att lusten att lära varierar bland elevernaoch företrädesvis i årskurserna 7-9 är dessa variationer tydliga. Skolans studiemiljöerbjuder inte i den här delen de bästa betingelserna för elevernas bildning, tänkandeoch kunskapsutveckling. Undervisningen i grundskolans ämnen ska för-

SKOLVERKET3 (17)medla glädje att skapa och lust att fortsätta lära. I undervisningen ska eleverna fåutveckla förmågan att dra slutsatser och generalisera samt förklara och argumenteraför sitt tänkande och sina slutsatser. Med utgångspunkt i egna erfarenheter ochfrågor kan eleven utveckla ett gott omdöme och få känsla för vad som är väsentligt.Under inspektionsbesöken såg inspektörerna begränsade inslag i undervisningensom syftade i denna riktning. Skolledningen är förtrogen med den dagliga verksamhetenoch tar ansvar för flertalet av de övergripande funktionerna som beskrivs iläroplanen. Skolledningens ansträngningar, i syfte att implementera läroplanensövergripande uppdrag och kursplaner har enligt inspektörerna inte varit framgångsrikti alla delar. Rektorn bör därför utifrån sitt pedagogiska utvecklingsansvar seöver det dagliga arbetet i klasserna och de metoder som används för att anpassaundervisningen till de förutsättningar som skolan har. Man bör exempelvis funderaöver hur skolans arbetsformer och arbetsmiljö kan utformas för att kompenseraelevers bristande studiemotivation och erbjuda en undervisning som svarar motderas skiftande kunskaps- och mognadsnivåer.Undervisningen i förskoleklassen och årskurserna 1-6 bedöms av inspektörernavara välfungerande. Här finns en studiemiljö som ger väsentligt bättre förutsättningar,jämfört med årskurserna 7–9, att stödja elevernas utveckling i linje medrådande nationella krav. Inspektörerna ser ändå ett behov av att man på skolan seröver helheten och granskar sin verksamhet utifrån ett långsiktigt och progressivtperspektiv. Inspektörerna konstaterar att samverkan inom arbetslagen fungerar välmen att det är relativt begränsad kommunikation mellan arbetslagen. Samverkanmellan årskurserna F–6 och 7–9 uppfattades av inspektörerna som sporadisk ochskolan upplevdes snarare som två skolor istället för en. Skolan bör därför, som ettled i att förbättra undervisningens kvalitet utveckla det påbörjade arbetet med samverkanför att stödja elevernas långsiktiga lärande. Även samverkan med de F-6skolor, vars elever går vidare till Ribbaskolans 7–9, är härvidlag betydelsefull.Enligt grundskoleförordningen ska grundskolan ha ändamålsenliga lokaler. Den skaockså ha en utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Ribbaskolans lokalerär utmärkta i den del där årskurserna F–6 har sin verksamhet. Som påtalats ovanunder avsnittet studiemiljö är lokalerna i årskurs 7–9 inte till alla delar ändamålsenligaför att bedriva en tidsenlig utbildning. Exempelvis har skolbiblioteket ett mycketbegränsat utbud och framstår mera som ett kombinerat bokförråd och arbetsrum.Under inspektionen presenterade skolledningen ritningar för planerad nybyggnationav skolans 7–9-del. Inspektörerna vill påpeka att det vid nybyggnationär angeläget att tillses att skolans utformning och utrustning bidrar till att forma enstudiemiljö som främjar lärande och där individen stimuleras att inhämta kunskaper.I verksamheterna finns personella resurser i sådan utsträckning att det ger förutsättningaratt bedriva en god pedagogisk verksamhet. Personalen har i huvudsakutbildning för den undervisning de ska bedriva och inspektörerna såg exempel påatt man på skolan försökte utnyttja personalens kompetenser på ett sätt som gagnarelevernas utbildning. Stödverksamheten på skolan är ambitiös och stora ansträngningargörs för att hinna med att ge alla elever i behov av stöd nödvändig hjälp.

SKOLVERKET4 (17)Den specialpedagogiska organisationen var vid inspektionen i en uppbyggnadsfassom bland annat hade sin utgångspunkt i att förbättra dokumentation och uppföljningav elevernas kunskapsutveckling. Inspektörsteamet såg exempel på utveckladeverktyg för att följa upp elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen, verktyg somanvändes för att ge föräldrar en bättre helhetsbild vid utvecklingssamtalen.De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig skaenligt läroplan för det obligatoriska skolväsendet omfatta alla elever. Klassråd ochelevråd finns på skolan men fungerar, enligt inspektörerna, inte tillfredsställande föratt tillgodose kravet på att behandla frågor av gemensamt intresse för eleverna.Elevernas inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer bör specielltuppmärksammas, i synnerhet i de senare årskurserna. Genom att tydligare klargöramålen för eleverna kan skolan öka elevernas motivation och bidra till att de skaparen bättre insikt kring sitt lärande. Inspektörerna ser ett behov av att skolan formulerarhur elevinflytandet kan öka med elevernas stigande ålder. Även i skolans övergripandeplanerings- och uppföljningsarbete är eleverna näst intill osynliga. Likabehandlingsplanen,arbetsplanen, ordningsreglerna och kvalitetsredovisningen harutarbetats utan att eleverna varit nämnvärt delaktiga.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Eleverna har inte varit delaktiga i utarbetandet av skolans ordningsregler (6 kap.8 b § grundskoleförordningen).- Skolan har inte upprättat likabehandlingsplanen i enlighet med bestämmelserna(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever, 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet meden likabehandlingsplan).- Språkval erbjuds inte i enlighet med förordningen (2 kap 17-18§§ grundskoleförordningen).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 och 3a §§ förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Skolan bör identifiera orsaker till variationer i resultat och analysera dessa föratt pröva de metoder skolan använder såväl i undervisningen som för elever ibehov av särskilt stöd.- De individuella utvecklingsplanerna liksom utvecklingssamtalen bör utvecklasså att informationen i högre grad relateras till kursplanernas mål och nationellabetygskriterier.

SKOLVERKET5 (17)- Skolan bör se över undervisningens innehåll och arbetsformer så att utrymmeges att tillgodose kravet på olika kunskapsformer i enlighet med läroplanen.Skolan bör även se över hur tiden disponeras mellan de samhällsorienterandeoch de naturorienterande ämnena i årskurserna 1–6.- Elevernas inflytande över undervisningens innehåll och utformning behöverutvecklas och öka med stigande ålder och mognad. Att målen för utbildningenklargörs för eleverna är en viktig förutsättning för deras möjligheter till inflytande.- Skolan bör öka samverkan inom skolan för att på ett bättre sätt stödja elevernaslångsiktiga lärande.- Skolan bör sträva efter att skapa en studiemiljö i årskurserna 7–9 som ökar eleverslust att lära- Rektorn bör i det pedagogiska utvecklingsarbetet starkare markera det nationellauppdraget så att detta utgör utgångspunkten för arbetet på hela skolan.

SKOLVERKET6 (17)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Tabell 1: Resultatmått för elever i Ribbaskolans årskurs 9.Skolan Kommunen Riket2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007Meritvärde 208,7 205,9 218,2 207,6 207,5 205,9 206,3 206,8 207,3Andel (i procent)behörigatill nationelltprogramAndel elevermed fullständigtbetyg.87,9 91,7 96,1 88,1 89,6 87,1 89,2 89,5 89,177,4 79,2 87,0 77,0 76,9 75,2 76,1 76,0 75,5Källa: Skolverkets statistik

SKOLVERKET7 (17)Tabell 2. Andel elever (i procent) som nått målen i de nationella ämnesproven i årskurs 52005 2006 2007Svenska 92 89 85Matematik 88 91 70Engelska 92 91 83Källa: Skolans uppgifterKommentar:Elevernas genomsnittliga kunskapsresultat i Ribbaskolan årskurserna 7–9 har stadigtförbättrats sedan år 2003 då skolans meritvärde låg på 192,8. Andelen elever somnår målen har under de senaste åren varit högre än genomsnittet för såväl kommunensom riket (se tabell 1). Under år 2007 ökade såväl andelen elever som var behörigatill nationellt program som andelen elever med fullständigt slutbetyg markant.De nationella ämnesproven för årskurs 9 visar att elevernas resultat på Ribbaskolanär i nivå med eller bättre än genomsnittet för riket. Dock har inspektörerna uppmärksammatatt Ribbaskolan har en relativt stor andel elever, som under vissa årinte deltagit i ämnesproven.Intervjuade lärare menar dock att förbättringstrenden ser ut att brytas under 2008,då andelen elever som inte når målen med hög sannolikhet kommer att öka. Även iårskurserna 7 och 8 har personalen farhågor avseende skolans möjligheter att bibehållade senaste årens goda utveckling. Dessutom visar resultaten i årskurs 5 att andelenelever som inte når målen i de nationella ämnesproven ökar. I ämnet matematiknådde inte 30 procent av eleverna målen år 2007.Inspektörerna bedömer därför att skolan bör analysera elevernas resultat och relateradessa till de metoder skolan använder såväl i undervisningen som specifikt förelever i behov av stöd, samt vidta nödvändiga åtgärder för att kunna förbättra elevernasresultat.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoderständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.

SKOLVERKET8 (17)Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Lärarna följer kontinuerligt upp elevernas resultat i ämnena svenska, engelska ochmatematik med hjälp av olika prov och tester. Portfolio används för att dokumenteraelevers kunskapsutveckling. Med hjälp av en nyutformad blankett dokumenterasäven uppföljningen av övriga ämnen från och med årskurs 3. Skolan bör dock förbättrakommunikationen till elever och föräldrar av resultaten.UtvecklingssamtalEnligt grundskoleförordningen ska läraren fortlöpande informera eleven och elevensvårdnadshavare om elevens skolgång. Informationen vid utvecklingssamtaletbör grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanenoch kursplanerna.Vid intervjuer med elever och föräldrar framkom att utvecklingssamtalen utvecklatsunder de senaste åren och i många delar anses fungera väl. Dock varierade utvecklingssamtaleni kvalitet beroende på vilken lärare som hade ansvaret för samtalet.Elever och föräldrar ges inte alltid en bild av elevens kunskapsutveckling i förhållandetill de nationella målen. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör se till attalla lärare vid utvecklingssamtalen relaterar elevernas kunskaper till kursplanernasoch läroplanens mål.Individuell utvecklingsplanEnligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en framåtsyftandeindividuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövsför att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramenför läroplanen och kursplanerna.Alla elever erhåller en individuell utvecklingsplan med framåtsyftande mål. Inspektörernabedömer emellertid att, i likhet med utvecklingssamtalen ovan, att de framåtsyftandemålen ska ha en tydligare koppling till de nationella målen.1.3 Bedömning och betygssättningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning,

SKOLVERKET9 (17)• om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen ikursplanerna och från betygskriterierna,• om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevenskunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna,• om betyg sätts enligt författningarnas krav,• om betygskatalog förs enligt bestämmelserna.Bedömning av området Bedömning och betygssättning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att skolan utför betygssättningen i enlighet med författningarnaskrav och tillser att betygskatalogen förs på ett för eleven rättssäkert sätt. Lärarnagör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper. De nationella ämnesprovenanvänds som riktningsgivare vid betygssättningen. För att säkerställa en likvärdigbetygssättning används olika metoder, exempelvis gemensamma prov och testersamt lärarbyten vid rättning och granskning av elevarbeten. I arbetslagen diskuterasbetygsfrågan över ämnesgränserna och genom nätverk med lärare på andra skolor.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.

SKOLVERKET10 (17)Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering: I enskilda klasser såg inspektörerna exempel på undervisning av godkvalitet men vid bedömning av det här området på skolan som helhet finns ett antaldelar som inte fungerar tillfredsställande.Utrymme för olika kunskapsformerAv läroplanen framgår att kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta,förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra.Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformeroch att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. Enligtläroplanen ska läraren svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer.Gemensamt för alla ämnen i grundskolan är att de ska förmedla glädje attskapa och lust att fortsätta lära. Av kursplanerna framgår att eleverna i undervisningenska få utveckla förmågan att dra slutsatser och generalisera samt förklaraoch argumentera för sitt tänkande och sina slutsatser.I intervjuer med lärare framkommer att undervisningen utgår från kursplaner ochde lokala konkretiseringarna av dessa, de s.k. ämnesplanerna. I dessa är uppnåendemålen betydligt mera synliga jämfört med strävansmålen. Elever anger i intervjueratt inslag för att träna problemlösning, förmågan att kritiskt granska fakta och förhållandeoch bedöma konsekvenser inte är så vanliga. Inte heller, menar man, attundervisningen är varierad. Med några undantag kan inspektörerna utifrån lektionsbesökinstämma i den bild eleverna ger. Inspektörerna bedömer att undervisningen,företrädesvis i årskurserna 7-9, behöver ses över så att eleverna i högre gradges utmaningar, får pröva olika arbetssätt och träna sina förmågor att nå kunskaperi linje med strävansmålen.Inflytande och ansvarstagande för egna lärandetEnligt läroplanen ska läraren se till att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökarmed stigande ålder och mognad. Rektorn har ett särskilt ansvar för att skolans arbetsformerutvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas.Vid elevintervjuerna framkom att elevernas inflytande över skolans inre arbete samtundervisningens arbetsformer och innehåll varierade beroende på lärare och ämne.Ofta handlar inflytandet om att välja mellan alternativ eller ordningsföljd. Även omlärare presenterar mål och betygskriterier är dessa inte klargjorda för eleverna på ettsådant sätt att de aktivt kan delta i planeringen av undervisningen. Elevinflytandetbehöver följaktligen utvecklas så att inflytandet successivt kan öka utifrån elevernasålder och mognad. Skolans arbetsplan kan i denna del bli tydligare för planeringen

SKOLVERKET11 (17)av inflytandet utifrån ett progressionsperspektiv.Samverkan inom skolanEnligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till engod miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med andra lärare i arbetetmed att nå utbildningsmålen. Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola ochfritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande.För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skaskolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samtmed de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till.Genom olika nätverk har lärare möjlighet att möta lärare från andra skolor i olikaintresse- eller ämneskonstellationer. På skolan finns arbetslag som i huvudsak synesfungera väl. Dock är samverkan mellan arbetslagen begränsad och mycket begränsadnär det gäller samverkan mellan F-6 och årskurserna 7-9. Inte heller har skolan,trots ansträngningar, lyckats åstadkomma ett kontinuerligt utbyte med gymnasieskolor.Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla samverkan, i första handinom skolan, med syftet att ”spinna den röda tråden” för Ribbaskolan.1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid upprättas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att anpassning av verksamheten till elevernas behov hålleren god kvalitet. Skolan ger möjligheter till individanpassning av lärandet och arbetarpå ett medvetet inkluderande sätt med särskilt stöd. Alla elever som riskerar att intenå målen har åtgärdsprogram som beskriver vad som ska göras för att eleverna skaha möjlighet att nå målen. Det finns ett behov att utveckla dokumentationen omelever i behov av särskilt stöd för att bättre samordna skolans stödinsatser. Dettaarbete hade just inletts vid tid för inspektionen.

SKOLVERKET12 (17)2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarnaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att det på skolan i huvudsak råder en trygg miljö för eleverna,som i intervjuer uttrycker att de trivs på skolan. Personalen arbetar aktivt för attförhindra förekomsten av trakasserier och andra former av kränkande behandling.Formulerade rutiner finns tillgängliga som anger hur personal ska agera i olika situationeroch vuxna ingriper aktivt när det uppstår konflikter. Det framkommer i intervjuermed elever, föräldrar och skolledning att elever blir utsatta för kränkningar.Motsägelsefulla uppgifter från elever och personal mottas av inspektörerna då detgäller huruvida dessa kränkningar är kända av personalen.StudiemiljöEnligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till engod miljö för utveckling och lärande. Ribbaskolans studiemiljö i årskurserna F–6 ärav god kvalitet. De äldre eleverna anger i intervjuer att arbetsron inte alltid är godunder lektioner. Inspektörerna kan bekräfta att så var fallet vid några av de lektionsbesöksom gjordes. Inte heller den fysiska miljön i årskurserna 7–9 utstrålar enmiljö till stöd för utveckling och lärande. Inspektörerna bedömer att skolan därförbör vidta åtgärder för att skapa en sådan miljö.

SKOLVERKET13 (17)OrdningsreglerEnligt grundskoleförordningen ansvarar rektorn för att det finns ordningsregler förvarje skola. Ordningsreglerna ska utarbetas och följas upp under medverkan av lärareoch övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. PåRibbaskolan finns ordningsregler men eleverna har inte medverkat vare sig i upprättandeteller uppföljningen av reglerna. Inspektörerna bedömer att skolan måste tillseatt eleverna är delaktiga i framtagandet av ordningsreglerna.LikabehandlingEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmerse till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinderoch att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Iplanen ska planerade åtgärder redovisas. Enligt förordningen om barns och eleversdeltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas,följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhetför vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens ellerelevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.Ribbaskolans likabehandlingsplan saknar en kartläggning över kritiska områden ochkonkreta åtgärder, som ska genomföras under året. Även om rektorn valt att hagemensam likabehandlingsplan för rektorsområdet måste varje verksamhet varasynlig i likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen måste vara känd bland barnoch elever, som i större utsträckning måste delta i upprättandet av planen liksom iden årliga utvärderingen och revideringen. Inspektörerna bedömer att Ribbaskolanslikabehandlingsplan inte är upprättad i enlighet med lagen.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektorns och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,

SKOLVERKET14 (17)• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Det har i inspektionen inte framkommit annat än att eleverna på Ribbaskolan i huvudsakhar tillgång till en likvärdig utbildning. Nedanstående punkter är dock i behovav översyn.Garanterad undervisningstidUtbildningens omfattning i grundskolan regleras av skollagen, som anger utrymmetför skolans olika ämnen.På Ribbaskolan deltar man i försöksverksamheten med utbildning utan timplan igrundskolan vilket innebär att ovanstående fördelning av tid inte gäller utan tidsstyrningersätts av målstyrning. Inspektörerna har emellertid uppfattat att undervisningi de samhällsorienterande ämnena får väsentligt större utrymme än de naturorienterandeämnen i årskurserna 1-6. Skolan bör därför se över undervisningen såatt eleverna har möjlighet att nå målen i alla ämnen.ValmöjligheterEnligt grundskoleförordningen ska som språkval erbjudas minst två av språkenfranska, spanska och tyska. En kommun är skyldig att anordna undervisning i ettspråk som har erbjudits om minst fem elever väljer språket. Om eleven och elevensvårdnadshavare önskar det ska istället för ovanstående språk erbjudas det språkeleven har rätt till modersmålsundervisning i, svenska som andraspråk för eleversom i övrigt får undervisning i svenska som andraspråk, svenska för elever som iövrigt får undervisning i svenska, engelska eller teckenspråk.I Ribbaskolan erbjuds inom ämnet ”Combi” förstärkt svenska och engelska för deelever som inte läser tyska, franska eller spanska. Under combitiden förekommerämnet matematik, vilket inte kan betraktas som språkval enligt grundskoleförordningen.Dessutom är skolan otydlig då det gäller att informera elever och eleversvårdnadshavare om de valmöjligheter som finns inom språkvalet. Inspektörernabedömer därför att skolan måste tillse att språkvalet hanteras i enlighet med förordningen.

SKOLVERKET15 (17)3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att personalens utbildning och kompetensutveckling är avgod kvalitet och motsvarar de behov som föreligger på Ribbaskolan. Rektorn hargenom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt och har i huvudsakkännedom om lagar och förordningar som gäller för skolområdet.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektorn som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitet

SKOLVERKET16 (17)MotiveringRektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet på skolan med stöd av sinabiträdande rektorer. Rektorn tar ansvar för uppföljning av skolans resultat och arbetarengagerat för att elevvårdsverksamheten ska utformas så att eleverna får det särskildastöd och den hjälp de behöver. Däremot bedömer inspektörerna att det finnsett behov av att stärka rektorns pedagogiska ledarskap.Rektor som pedagogisk ledareEnligt läroplanen har rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrigpersonal i skolan det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktasmot att nå de nationella målen.Ribbaskolans rektor har tillsett att en ambitiöst utformad arbetsplan upprättats.Samtidigt konstaterar inspektörerna att det finns behov av att utveckla ett antal områden.Det gäller exempelvis skolans arbetsformer, så att ett aktivt elevinflytandegynnas, att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighetatt uppfatta större kunskapsområden som en helhet, att ämnesövergripandekunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen och att det nationellakunskapsuppdraget markeras tydligare. Genom ett mer aktivt pedagogiskt utvecklingsarbetebör rektorn starkare markera det nationella uppdraget och se till att arbetsplaneni denna process blir ett mer levande dokument och en gemensam utgångspunktför skolans arbete.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att kvalitetsarbetet vid Ribbaskolan är av god kvalitet. Enutvärderingsplan styr årets utvärdering av prioriterade mål som sker kontinuerligt iskolans arbetslag under rektorns och de biträdande rektorernas ledning.

SKOLVERKET17 (17)KvalitetsredovisningEnligt förordningen om kvalitetsredovisningen ska kvalitetsredovisningen innehållaen bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen harförverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökadmåluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet iverksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas liksom uppföljning ochutvärdering av likabehandlingsplanen.Även om rubriksättningen i kvalitetsredovisningen rimmar väl med förordningenskrav är en stor del av redovisningen en beskrivning av insatser. Kvalitetsredovisningenger en bild av skolan och redovisar vissa väsentliga resultat, t.ex. av elevernaskunskapsresultat men då på det begränsade sätt som bestämts kommunalt.Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen i högre grad måste utgå från denationella målen och få en tydligare koppling mellan mål, resultat och åtgärder förförbättring.2008-06-11 LundPer Ingvar de la MotteLennart Hansson

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunSödergårdsskolanDnr 53-2007:3295FörskoleklassUtbildningsinspektion i SödergårdsskolanGrundskola årskurserna 1–6InledningSkolverket har granskat verksamheten i och besökt Södergårdsskolan den 31 januaritill den 1 februari 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvarigaför utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochSödergårdsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annaninformation om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Södergårdsskolan intervjuades skolledningen, elevhälsoteamet samt representanterför personalen och eleverna samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörernabesökte även lektioner i förskoleklasserna och grundskolans samtliga årskurser.Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns irektorsområdet utgör underlag för bedömningen.SödergårdsskolanBeskrivning av skolanAntal eleverFörskoleklass 35Grundskola 400Källa: Skolans uppgifterSödergårdsskolan ligger i Huskvarna tätort i ett område med såväl villa- som flerfamiljsfastigheter.Skolan tar emot cirka 430 elever från förskoleklass till och med

SKOLVERKET2 (12)årskurs 6. Uppemot 30 procent av eleverna kommer från familjer med utländskbakgrund.Eleverna kan få all sin undervisning på skolan och skolbarnsomsorgen är integreradi skolans lokaler.På skolans hemsida går att läsa att skolbyggnaderna från 1911 respektive 1921 ärvarsamt renoverade och omgivna av vacker natur.HelhetsbedömningElevernas och också de vuxnas sätt att tilltala varandra tyder på att man på skolanlyckats väl i sitt värdegrundsarbete. Klimatet och samtalstonen är vänlig och tilltalandeoch eleverna berättar att de trivs och känner trygghet i sin skola, ett intrycksom förstärks av föräldrarnas uttalanden.Elevernas kunskapsresultat har förbättrats det senaste året och våren 2007 nåddeuppemot 90 procent av eleverna målen i svenska, engelska och matematik. Däremotvar det en tredjedel av eleverna som inte nådde målen i samtliga ämnen. Skolanriktar stor uppmärksamhet mot uppföljning av elevernas resultat, inte bara isvenska, engelska och matematik, utan gentemot alla ämnen.Nästan en tredjedel av eleverna har utländsk bakgrund och skolan har betydandesvårigheter att tillgodose alla de elever som är i behov av studiehandledning påmodersmålet. Det finns elever som kommer till skolan i ett skede då de saknar ettanvändbart språk och enligt skolans ledning och elevvårdsteam, medger inte resurstilldelningentillräckligt stöd. I övrigt finns väl utvecklade metoder för att mötaelever i behov av särskilt stöd.Skolledningen är väl förtrogen med verksamheten, pedagogisk ledare och angelägenom ett ständigt pågående kvalitetsarbete, ett arbete som lärare såväl som föräldrarupplever som tydligt och framgångsrikt.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Elever i behov av studiehandledning på modersmålet får inte detta behov tillgodosett(5 kap. 2 § grundskoleförordningen).- Verksamhetens likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådanplan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandlingav barn och elever).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningenom kvalitetsredovisning).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Skolan bör utveckla de individuella utvecklingsplanerna.- Elevernas inflytande över undervisningen bör förbättras.

SKOLVERKET3 (12)- Skolan bör öka sina samverkansformer för att skapa kontinuitet genom elevenshela skolgång från förskoleklass till årskurs 9.- Undervisningen bör i högre grad anpassas till varje elevs behov, förutsättningar,erfarenheter och tänkande.BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Kommentar:Resultatsammanställningen av de nationella ämnesproven i årskurs 5 visar att mellan82 och uppemot 90 procent av eleverna på Södergårdsskolan år 2007 nådde målen isvenska, engelska och matematik, samtidigt som 35 procent inte nådde målen i allaämnen. År 2006 var resultaten av de nationella ämnesproven mer än 10 procentenheterlägre och skolans kvalitetsredovisning anger att resultaten har förbättrats övertid. Personalen såväl som skolledningen menar att det samarbete som startades år2006 med Högskolan i Jönköping har gett resultat. Av intervjuer och dokumentationframgår att man ökat uppmärksamheten mot skolans uppföljningssystem, vilketman menar har lett till att man idag har bättre kontroll över den enskilde elevensmåluppfyllelse, något som beskrivs ytterligare i avsnittet nedan.

SKOLVERKET4 (12)1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål ochmeto- der ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentenskrav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling ochsociala utveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna gör bedömningen att det på Södergårdsskolan finns en medvetenhetom vikten av att följa elevernas resultat på elevnivå men också på grupp- och skolnivå.Skolans dokumentation innehåller uppföljningsinstrument och personalintervjuernager tydliga belägg för att man på ett konkret sätt använder olika verktyg föratt kontinuerligt kontrollera, dokumentera och analysera elevernas resultat i skolanssamtliga ämnen. Regelbundna arbetslagskonferenser, reflektionsdagar och studiedagarär exempel på tillfällen då lärarna i olika grupperingar analyserar resultaten. Intervjunmed föräldrarna tyder på att de känner sig informerade och att dialogen mellanskolan och elevernas hem i övrigt fungerar väl. Inför utvecklingssamtalen görsförberedelser och sammanställningar så att eleven tillsammans med föräldrarna kanfå en bild av elevens utveckling i samtliga ämnen.Individuell utvecklingsplanIndividuella utvecklingsplaner ska upprättas vid utvecklingssamtalet för att sammanfattavilka framåtsyftande insatser som är aktuella för att eleven ska nå målen och gåvidare i sin utveckling och sådana dokument upprättas för alla elever på Södergårdsskolan.De individuella utvecklingsplaner som inspektörerna tagit del av har emellertidi flera fall karaktären av åtgärdsprogram och ger ingen bild av hur elevens utvecklingkan stärkas inte bara med utgångspunkt från de områden där eleven harsvårigheter utan också med fokus på elevens starka sidor, förmågor och intressen iett kortsiktigt- och också långsiktigt perspektiv. Planerna anger inte heller vilka insatsersom ska göras av skolan eller eventuella överenskommelser mellan lärare, elevoch vårdnadshavare. Inspektörerna gör därför bedömningen att de individuella utvecklingsplanernabör förbättras.

SKOLVERKET5 (12)1.3 BedömningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling,• om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna.Bedömning av området Bedömning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna gör bedömningen att lärarna på Södergårdsskolan gör allsidiga bedömningarav elevernas kunskaper. De nationella proven används för att bedömaelevernas kunskapsutveckling och de nationella målen i kursplanerna har en framträdandeplats i undervisningen på skolan.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egnalärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET6 (12)Motivering:Inspektörerna gör bedömningen att läroplansmålen har en grundläggande plats iundervisningen på Södergårdsskolan. De nationella kursplanerna har brutits ner tilllokal nivå, eleverna informeras kontinuerligt och är delaktiga i framtagandet avkortsiktiga och mer långsiktiga mål med utgångspunkt från kursplanerna. Intervjuermed elever, personal och också föräldrar bekräftar att det finns en hög medvetenhethärvidlag. Inspektörerna gör vidare bedömningen att undervisningen är allsidigoch saklig och det finns ett fungerande system för att ge eleverna möjlighet att utvecklasin förmåga att arbeta i demokratiska former. Klassråd och elevråd är arbetsformersom genomförs med regelbundenhet och som till sitt innehåll är organiseratoch genomtänkt. Inspektörerna gör emellertid bedömningen att förbättringsinsatserbehövs avseende:Inflytande och ansvarstagande för det egna lärandetI läroplanen finns angivet att demokratiska principer som att kunna påverka, taansvar och vara delaktiga ska omfatta alla elever och att elevernas kunskapsmässigaoch sociala utveckling förutsätter att de får ett reellt inflytande över utbildningensinnehåll och utformning. Det framgår av intervjuer med elever, lärare och ocksåföräldrar att det finns en tydlig ambition på skolan för att ge eleverna sådant inflytandemen man är samtidigt medveten om att ytterligare ansträngningar kan göras.Att vara med och välja exempelvis redovisningsformer eller tidpunkter för ett arbeteär möjligt för eleverna men resultaten vilar i alltför stor utsträckning på den enskildelärarens intresse och medvetenhet. Inspektörerna bedömer därför att skolanbör utveckla arbetet så att eleverna ges möjlighet till ett reellt inflytande och ansvarstagandeöver det egna lärandet.Samverkan inom skolanI läroplanen finns angivet att alla som arbetar i skolan ska samverka för att göraskolan till en god miljö för utveckling och lärande. Det finns i skolledningen ochockså bland lärarna ett intresse och en ambition för att vidareutveckla samverkansformernai ett långsiktigt perspektiv men detta är ett arbete som bör vidareutvecklas.Avståndet mellan årskurserna är påtagligt och ansträngningar bör göras för attåstadkomma ett närmare samarbete och en obruten lärmiljö genom elevens helaskolgång från förskoleklass upp genom utbildningssystemet.1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid upprättas åtgärdsprogramsom uppfyller författningarnas krav.

SKOLVERKET7 (12)Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna gör utifrån intervjuer och iakttagelser bedömningen att läroplanensintentioner om att individualisera undervisningen och att erbjuda eleverna varieradearbetsformer utifrån deras skiftande kunskaps- och mognadsnivåer har fått genomslagpå skolan. Men detta är ett arbete som bör fortgå för att få till stånd en högregrad av progression.Det finns en god organisation för att följa elevernas kunskapsutveckling och identifieraelever i behov av stöd. Åtgärdsprogram används regelmässigt och av intervjuermed skolledningen, elevvårdsteamet, lärare och föräldrar framgår att skolans resurserfördelas på ett sådant sätt att elever kan få tillräckligt stöd i sin utveckling.Individanpassad undervisningLäroplanen anger att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar ochbehov och ha sin utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter och kunskaper.Inspektörerna har under intervjuerna fått exempel på metoder som tyder påatt det på skolan finns en medvetenhet om vikten av att individualisera undervisningen.Besöken i klassrummen har också visat hur elever får uppleva olika arbetsmetoderoch läromedel, där läraren visar en tydlig vilja för att eleverna ska få utvecklaspå sina egna villkor. Men det finns också klassrum där arbetsformer ocharbetssätt förefaller vara desamma för alla eleverna och inte i tillräcklig grad anpassadeefter elevernas skiftande förutsättningar och behov.Särskilt stödI grundskoleförordningen anges att en elev ska få studiehandledning på sitt modersmålom eleven behöver det. Det finns på skolan ett stort missnöje avseenderesurserna till studiehandledning till elever med annat modersmål. 30 procent aveleverna på Södergårdsskolan är elever med utländsk bakgrund och många eleverbedöms ha behov av studiehandledning när de påbörjar sin utbildning på skolan. IJönköpings kommun finns en kommuncentral enhet som ansvarar för denna verksamhetmen av intervjuerna framgår att resurstilldelningen från denna enhet är otillräcklig.Det är rektorns ansvar att trots det tillgodose elevernas rättigheter men rektornpå Södergårdsskolan har inte gjort sådana prioriteringar, att alla aktuella eleversbehov kan tillgodoses. Det är inte acceptabelt att elever som saknar möjlighet attkommunicera med sin omgivning på sitt eget språk eller på svenska lämnas utantillräckligt stöd med förhoppning om att situationen ska lösa sig i takt med att elevenumgås med sina kamrater. Inspektörerna gör därför bedömningen att elever ibehov av studiehandledning på modersmålet ska få sitt behov tillgodosett.

SKOLVERKET8 (12)2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt attutveckla kunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarnaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna gör utifrån dokumentstudier, intervjuer och iakttagelser bedömningenatt trygghet och trivsel är den dominerande bilden av klimatet på Södergårdsskolan.Eleverna uttrycker sig överlag positivt om sin skola och föräldrarna berättar attde har stort förtroende för ledningens och personalens förmåga att skapa och bibehållaett gott klimat och snabbt ta tag i eventuella konflikter. Skolans ordningsreglerär väl kända och är utarbetade i samverkan med personal, elever och företrädare förelevernas vårdnadshavare.LikabehandlingEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmerse till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinderoch att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Iplanen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över.En nyligen framtagen likabehandlingsplan definierar lagstiftningen, anger målen ochredovisar hur arbetet ska genomföras för att skapa en trygg, säker och stimulerandemiljö. Däremot saknas en redovisning av vilka konkreta åtgärder som ska genomfö-

SKOLVERKET9 (12)ras, åtgärder som tydliggjorts med hjälp av en kartläggning. Inspektörerna gör därförbedömningen att skolans likabehandlingsplan inte uppfyller de krav som ställspå en sådan plan.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslagsom kan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller525 timmar om året.Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna gör bedömningen att eleverna på Södergårdsskolan erbjuds detgaranterade antalet undervisningstimmar och språkval erbjuds i form av tyska,franska och spanska.Skolans lokaler byggdes i början av 1900-talet men avsaknaden av grupprumbegränsar pedagogernas möjligheter att bryta upp klasserna och skapa mindre elevgrupper.Eleverna har tillgång till ett visst bokbestånd på skolan, vilket kan kompletterasmed utbudet från folkbiblioteket som finns på gångavstånd från skolan.Datorer och material i övrigt håller sådan standard att det kan erbjuda eleverna entidsenlig utbildning. Några avgifter förekommer inte.

SKOLVERKET10 (12)3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de ihuvudsak bedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Näst intill samtliga lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriveroch intervjuerna tyder på att personalen erbjuds kontinuerlig kompetensutveckling.Dokumentstudier och intervjuer tyder på att personalen har kunskap om deföreskrifter som styr de olika verksamheterna.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET11 (12)Motivering:Inspektörerna gör bedömningen att rektorn har god pedagogisk insikt och förefallervara mycket väl förtrogen med verksamheten. Hon tar, tillsammans med sin biträdanderektor, stort ansvar för att följa upp och utvärdera det pågående arbetet ochutveckla verksamheten i riktning mot de nationella målen.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna gör bedömningen att det finns ett ständigt pågående kvalitetsarbetepå Södergårdsskolan. Uppdraget och målen är, enligt såväl skolledningen somlärarna, tydligt och uppföljningar och utvärderingar i förhållande till de prioriterademålen sker kontinuerligt. Enkätundersökningar till elever och föräldrar utgör en avgrunderna och föräldrarna, eller klassombuden, bjuds in till dialog för att få tillstånd förnyade metoder i syfte att öka måluppfyllelsen.KvalitetsredovisningEnligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje skolaårligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerligauppföljningen av verksamheten. Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja skolornaskvalitetsarbete och bidra till att förverkliga utbildningens nationella mål.Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning denationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilkaåtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse.Bland Södergårdsskolans samlade dokument finns en kvalitetsredovisning som beskrivervägen för att nå skolans mål, vilka i sin tur vilar på de nationella målen. Kvalitetsredovisningeninnehåller en bedömning av måluppfyllelsen, hur man följer uppoch utvärderar och slutligen anger vilka åtgärder som ska vidtas för att komma ännärmare målen. Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsredovisning i många

SKOLVERKET12 (12)avseenden är bra men att den trots det måste utvecklas genom att redovisa skolanskunskapsresultat i fler ämnen än svenska, matematik och engelska.Datum Ort2008-06- LundLena GodinLennart Hansson

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunÖlmstad/ÖrserumDnr 53-2007:3295FörskoleklassUtbildningsinspektion iÖlmstadskolan och ÖrserumsskolanGrundskola årskurserna 1–6InledningSkolverket har granskat verksamheten i och besökt Ölmstads skola och Örserumsskola den 26–27 februari 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varitansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochskolorna i Ölmstad och Örserum, dels den information som samlats in under besöket.Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationellauppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I rektorsenheten intervjuades skolledningen, elevhälsoteamet samt representanterför personalen och eleverna samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörernagjorde även besök i förskoleklasserna och lektioner i samtliga årskurser. Ävenandra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i rektorsområdetutgör underlag för bedömningen.Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter irapporten.ÖlmstadskolanBeskrivning av rektorsområdetAntal barn/eleverFörskoleklass 20Grundskola 143Källa: Skolans uppgifter

SKOLVERKET2 (13)Utbildningen på Ölmstads skola omfattar verksamhet från förskoleklass till ochmed årskurs 6. Skolan är en landsbygdsskola någon mil norr om Huskvarna tätort,byggd på 1960-talet och omgärdad av ett samhälle med övervägande villabebyggelse.Många elever bor på landsbygden runt Ölmstad och åker skolskjuts till skolan.På skolans hemsida går att läsa att skolan har en närmiljö som erbjuder godamöjligheter till såväl lek som inlärning. Skolbarnsomsorgen finns integrerad iskolans lokaler och eleverna på skolan har tillgång till ett nyrenoverat skolbibliotek.I rektorsområdet finns endast några få elever med utländsk bakgrund.ÖresrumsskolanAntal barn/eleverFörskoleklass 3Grundskola 47Källa: Skolans uppgifterÖrserumsskolan ligger ytterligare någon mil från Huskvarna tätort med närhet tillskog och natur. Skolan är byggd under tidigare delen av 1900-talet och har moderniseratsunder åren men lokalerna ger fortfarande intryck av en skola med gamlaanor. Undervisningen i de båda slöjdämnena samt elevernas språkval genomförs påskolan i Ölmstad. Skolan och den närliggande förskolan står inför en utbyggnadsom bland annat kommer att kunna erbjuda eleverna en ny matsal.Skolans upptagningsområde omfattar Örserums tätort och ett antal landsbygdsorteri norra delarna av Jönköpings kommun. Utbildningen på skolan omfattar verksamhetfrån förskoleklass till och med årskurs 6. Skolbarnsomsorgen finns integrerad iskolans lokaler.HelhetsbedömningKlimatet på de båda skolorna framstår som tryggt och positivt och bemötandeteleverna emellan och mellan elever och vuxna präglat av respekt och vänlighet.Eleverna berättar att de känner varandra väl, att de trivs och att personalen är närvarande.Värdegrundsarbetet har på senare år fått stor uppmärksamhet i hela rektorsområdet,något som uppenbart lett till goda resultat. Såväl elever som föräldraruttrycker att kontinuerliga samtal kring attityder och förhållningssätt har en givenplats, värdegrundsstödjande insatser genomförs och de vuxnas beredskap för attmotverka olika former av kränkningar är påtaglig.Elevernas kunskaper är övervägande goda och personalen kan ge exempel på hurman på olika sätt följer elevernas kunskapsutveckling, men intervjuerna ger tydligabelägg för att sådana uppföljningssystem i första hand riktas mot svenska, engelskaoch matematik medan andra ämnen inte får samma uppmärksamhet. Därför börytterligare ansträngningar göras för att kontinuerligt följa upp och analysera elevernaskunskapsutveckling i samtliga ämnen.Det pågår ett tydligt och framåtsyftande utvecklingsarbete på de båda skolorna, ettarbete där skolledningen har en betydande roll. Skolledningen har stor legitimitetbland elever, personal och föräldrar och ledningens strävan att skapa ett pedagogisktutvecklingsklimat har gett märkbara resultat.De båda skolornas insatser för att ge eleverna möjlighet till inflytande över sittskolarbete, en långsiktighet i sitt lärande och en mer invidanpassad undervisning är

SKOLVERKET4 (13)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nåmålen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Kommentar:Resultatsammanställningen av de nationella ämnesproven i årskurs 5 visar att 80–84procent av eleverna år 2007 nådde målen i svenska, engelska och matematik påÖlmstads skola. Resultaten har under de tre senaste åren genomgått en försämring.År 2006 var motsvarande siffror 4–5 procentenheter högre och året dessförinnannådde uppemot 95 procent av eleverna målen. Antal elever som deltar i de nationellaämnesproven utgör endast en mindre grupp och elever med tydliga inlärningssvårigheterhar ökat, något som enligt skolans redovisning påverkat det sammantagnaresultatet.På Örserums skola nådde 85 procent av de 13 eleverna målen i samtliga tre ämnenår 2007, en siffra som över tid legat förhållandevis stilla.Några skillnader avseende resultaten för flickor och pojkar har inte framkommit,däremot har man i rektorsområdet anledning att öka sina ansträngningar för att följaelevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, något som beskrivs ytterligare i avsnittetnedan.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoderständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,

SKOLVERKET5 (13)• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna gör bedömningen att man på skolan inte i tillräcklig utsträckning harmetoder för att kunna följa elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, inteheller över tid.Intervjun med föräldrarna tyder på att de uppskattar utvecklingssamtalen. De harmöjlighet att förbereda sig inför dem och samtalen upplevs som positiva och öppna.Föräldrarnas uttalanden tyder också i övrigt på att de känner sig informerade och attsamarbetet mellan skolan och hemmen fungerar väl.Uppföljning av alla ämnenEnligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställdamål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs uppoch utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måsteske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt medsåväl hemmen som det omgivande samhället. Inspektörerna gör bedömningen attdet på såväl Ölmstadskolan som Örserumsskolan finns en medvetenhet om viktenav att följa elevernas resultat men detta är trots det ett arbete som bör förbättras.Dokumentation och intervjuer ger belägg för att man använder olika verktyg för attmed mer eller mindre regelbundenhet kontrollera, dokumentera och analysera elevernasresultat men dessa insatser riktas i första hand mot ämnena svenska, engelskaoch matematik. Kontinuerliga uppföljningar av andra ämnen sker inte i tillräckligutsträckning, undantaget textilslöjd där läraren har väl utvecklade metoder för attfölja elevernas kunskapsutveckling. Inspektörerna gör därför bedömningen att skolanbör tillse att det finns metoder för att kunna följa elevernas resultat i samtligaämnen.Individuell utvecklingsplanIndividuella utvecklingsplaner ska upprättas vid utvecklingssamtalet för att sammanfattavilka framåtsyftande insatser som är aktuella för att eleven ska nå målen och gåvidare i sin utveckling och sådana dokument upprättas för alla elever på såväl Ölmstadskolansom skolan i Örserum. De individuella utvecklingsplaner som inspektörernatagit del av följer en mall med så kallade stegblad där eleven, föräldrarna ochläraren gemensamt kan reflektera över elevens utveckling. Innehållet ger emellertidingen bild av hur elevens utveckling kan stärkas inte bara med utgångspunkt från de

SKOLVERKET6 (13)områden där eleven har brister utan också med fokus på elevens starka sidor, förmågoroch intressen i ett kortsiktigt- och också långsiktigt perspektiv. Planernaanger inte heller vilka insatser som ska göras av skolan eller eventuella överenskommelsermellan lärare, elev och vårdnadshavare. Inspektörerna gör därförbedömningen att de individuella utvecklingsplanerna bör vidareutvecklas.1.3 BedömningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling,• om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna.Bedömning av området Bedömning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna gör bedömningen att lärarna på de båda skolorna gör allsidiga bedömningarav elevernas kunskaper. Nationella ämnesprov och andra prov, tester,diagnoser och diskussioner i arbetslagen är exempel på verktyg som används för attkunna göra sådana, men som beskrivits i avsnittet ovan bör skolan utveckla sinametoder för att säkerställa att korrekta och allsidiga bedömningar ska kunna görasavseende elevernas hela kunskapsutveckling.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,

SKOLVERKET7 (13)• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna gör bedömningen att man på de båda skolorna behöver göra flerinsatser om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot ska bli tydliga ochange inriktningen för skolans utbildning. Arbetet med att variera kunskapsformernakan utvecklas och elevernas möjlighet att ha inflytande över utbildningen kan ocksåförbättras. Lärarna bör i högre grad samverka med varandra för att möjliggöra enundervisning som kan erbjuda eleverna varierade kunskapsformer och en progressioni lärandet.Det har inte framkommit annat än att undervisningen på de båda skolorna är allsidigoch saklig och det finns ett fungerande system för att ge eleverna möjlighet attutveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Klassråd och elevråd genomförsregelbundet och är till sitt innehåll organiserat och genomtänkt.Inflytande och ansvarstagande för egna lärandetEnligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas.Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter derasålder och mognad. Inspektörerna gör bedömningen att elevernas medverkan i planeringoch genomförande av undervisningen sker i varierande grad i de båda skolor,men något målstyrt arbete som innebär ett verkligt inflytande för eleverna ärsvårare att finna. Att välja tidpunkt för sitt arbete, möjligen också metoder och redovisningsformerär i någon mån möjligt men intervjuer och iakttagelser tyder påatt det saknas en genomgående inriktning eller gemensamma ställningstaganden idetta avseende, resultaten är snarare beroende på den enskilde lärarens intresse ochmedvetenhet. Inspektörerna gör därför bedömningen att eleverna bör ges bättremöjligheter till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.Samverkan inom skolanEnligt läroplanen ska samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshemutvecklas och alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en godmiljö för utveckling och lärande. Med utgångspunkt i de intervjuer som genomförtsoch de iakttagelser som inspektörerna gjort genom besöket på de båda skolornadrar inspektörerna slutsatsen att det finns brister i detta avseende. Intervjuerna tyderpå att det finns lärare som är angelägna om att utveckla helheter och en progressioni elevernas lärande men det finns också de som inte ser betydelsen av attplanering och genomförande av elevernas utbildning har sin utgångspunkt i läroplanen.Avståndet mellan årskurserna är uppenbart och ansträngningar bör görasför att åstadkomma ett närmare samarbete och ett gemensamt förhållningssätt tilllärmiljön i ett långsiktigt perspektiv. Det är i detta sammanhang angeläget att förskoleklassenblir en del i elevens sammanhängande utvecklingslinje. Utbytet mellan

SKOLVERKET8 (13)förskoleklassen och årskurs 1 tycks vara begränsat på Ölmstadskolan och ocksåÖrserumsskolan. Vissa samverkansformer förekommer men att planeringen avverksamheten skulle utgå från elevernas skiftande mognadsnivåer och intressen serinte ut att vara fallet.Inspektörerna gör också bedömningen att samverkansformerna mellan skolorna irektorsområdet och mottagande 7–9-skola inte är tillräckligt utvecklade. Det finnsen utarbetad plan, överlämnandesamtal förekommer i någon utsträckning och försökhar gjorts för att bättre förbereda eleverna inför övergången men elevernaslärande bör i högre utsträckning ses i ett långsiktigt, progressivt perspektiv och derassociala miljöbyte vara mer grundligt förberett. Inspektörerna gör sammanfattningsvisbedömningen att samverkansformerna bör utvecklas i rektorsenheten föratt göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande.1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna kan konstatera att det finns en väl fungerande organisation för attmöta elever i behov av stöd. Det finns rutiner för att identifiera behoven, åtgärdsprogramupprättas regelmässigt och enligt intervjuer med skolledningen, personalenoch elevvårdsteamet gör man i rektorsområdet sådana prioriteringar att elevernasbehov kan tillgodoses.Inspektörerna gör emellertid bedömningen att insatser bör göras för att individualiseraundervisningen och i högre grad anpassa den till elevernas skiftande behov ochförutsättningar.Individanpassad undervisningLäroplanen anger att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar ochbehov och ha sin utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter och kunskaper.Inspektörerna har under intervjuerna fått exempel på metoder som tyder påatt det i vissa lärarlag finns en medvetenhet härvidlag. Besöken i klassrummen harockså visat hur elever får uppleva olika arbetsmetoder och läromedel, där lärarenvisar en tydlig vilja för att eleverna ska få utvecklas på sina egna villkor men i mångaklassrum är arbetsformer och arbetssätt desamma för alla eleverna i gruppen och äri liten utsträckning anpassade efter elevernas skiftande förutsättningar och behov.

SKOLVERKET9 (13)Inspektörerna gör därför bedömningen att undervisningen i högre utsträckning böranpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarnaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna gör utifrån dokumentstudier, intervjuer och iakttagelser bedömningenatt trygghet och trivsel är den dominerande bilden av klimatet på såväl Ölmstadskolansom skolan i Örserum. Eleverna uttrycker sig positivt om sin skola ochföräldrarna berättar att de har stort förtroende för ledningens och personalens förmågaatt snabbt ta tag i eventuella konflikter. En föreläsningsserie, med budskapetatt stärka värdegrundsarbete och ledarskap, har riktats till personalen. Schemalagdasamtal i klasserna, faddersystem, kamratstödjare är andra verktyg som används föratt skapa och bibehålla ett gott klimat. Skolans ordningsregler, umgängesregler ochså kallade respektregler är väl kända och är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare.LikabehandlingEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmerse till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshin-

SKOLVERKET10 (13)der och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Iplanen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över.Likabehandlingsplanen i rektorsområdet beskriver lagen, anger rutiner, insatser,uppföljningssystem och vilka åtgärder som ska komma till stånd under det kommandeåret men behöver trots det konkretiseras ytterligare och redovisa vilka åtgärdersom ska genomföras med utgångspunkt från en kartläggning på respektive skolasom kan tydliggöra de eventuella riskmoment som kan förekomma på de två skolorna.Inspektörerna gör därför bedömningen att verksamhetens likabehandlingsplaninte uppfyller kraven på en sådan plan.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelsernasom omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hurskolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:De båda skolorna ger i väsentliga delar tillgång till utbildning enligt författningarnamen behov av förbättring föreligger avseende:Garanterad undervisningstidI grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne och denna anger blandannat de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret.De materiella förutsättningarna för en kvalitativt god undervisning i hem- och konsumentkunskapär begränsade på de båda skolorna och olika insatser görs för attkompensera dessa hinder. Temadagar och inslag av hem- och konsumentkunskap i

SKOLVERKET11 (13)elevens val är exempel där lärarna försöker skapa en undervisning i enlighet medbestämmelserna. Ett sådant upplägg kan i viss mån kompensera lokal- och utrustningsmässigabrister men skolorna erbjuder dock inte eleverna en undervisning somger dem förutsättningar att nå kursplanemålen i årskurs 5. Inspektörerna bedömerdärför att skolorna måste erbjuda eleverna undervisning så att de ges rimliga förutsättningartill en kvalitativt god och tidsenlig undervisning i hem- och konsumentkunskap.3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Näst intill samtliga lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriveroch intervjuerna tyder på att personalen erbjuds kontinuerlig kompetensutveckling.Dokumentstudier och intervjuer tyder på att personalen har kunskap om deföreskrifter som styr de olika verksamheterna. Rektorn, som har en grundutbildningsom fritidspedagog, började sin anställning i rektorsområdet år 2005. Hon har långerfarenhet som skolledare och har nyligen avslutat den statliga rektorsutbildningen.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektorn som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.

SKOLVERKET12 (13)Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Det har inte framkommit annat än att rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Dokumentation, intervjuer och iakttagelser ger en samstämmig bild av att rektorn ärförtrogen med det arbete som sker i de olika enheterna i rektorsområdet. Rektorn ärtydlig i sitt ledarskap och personalen såväl som elever och föräldrar hyser stort förtroendeför hennes ambition att utveckla det pågående arbetet.Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultatSom pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorndet övergripande ansvaret för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen.Skolledningen vinnlägger sig om att arbetet på skolorna kontinuerligt följs upp ochutvärderas men detta är ett arbete som trots det måste vidareutvecklas i avseendetatt följa elevernas kunskapsresultat inte bara på elevnivå utan också på grupp- ochskolnivå i samtliga ämnen. Detta är nödvändig information som utgångspunkt föratt kunna analysera orsakerna till vilka resultat eleverna når och därifrån utvecklaoch anpassa undervisning, stödinsatser och andra förutsättningar för elevernas lärande.Inspektörerna gör därför bedömningen att rektor måste ta ett ökat ansvar föratt det sker en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultati förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen på alla nivåer,elev-, grupp-, och skolnivå.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitet

SKOLVERKET13 (13)Motivering:Av intervjuerna framgår att det finns en medvetenhet på båda skolorna om viktenav att följa upp och utvärdera resultat såväl som undervisningsmoment av skildaslag. Detta arbete behöver emellertid vidareutvecklas enligt följande:Systematiskt kvalitetsarbeteLäroplanen anger att skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar motuppställda mål. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionellaansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver attundervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nyametoder prövas och utvecklas.Skolornas utvärderingsarbete sker med viss regelbundenhet i arbetslagen men denstörsta tonvikten läggs vid ett utvärderingstillfälle under en dag mot slutet av vårterminen.Skolledning och personal är då samlad och diskussioner om läsårets olikainsatser och resultat lyfts i dagen. Men ett kontinuerligt utvärderingsarbete, sominnebär att lärarna i samspel med eleverna planerar, följer upp och utvärderar verksamhetenoch tar tillvara resultaten som utgångspunkt för den fortsatta verksamheten,är inte tillräckligt tydligt. Inspektörerna gör därför bedömningen att skolan börutveckla det systematiska kvalitetsarbetet i syfte att identifiera förutsättningar, bedömaresultat och måluppfyllelse och utifrån det vidta lämpliga åtgärder.KvalitetsredovisningEnligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska varje skolaårligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerligauppföljningen av verksamheten. Arbetet med kvalitetsredovisning ska främja skolornaskvalitetsarbete och bidra till att förverkliga utbildningens nationella mål.Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationellamålen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärderskolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse.Rektorsenhetens kvalitetsredovisning innehåller en bedömning av måluppfyllelsen,hur man följer upp och utvärderar och slutligen anger vilka åtgärder som ska vidtasför att komma än närmare målen. Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningeni många stycken är bra och innehåller de avsnitt som förordningen anger menden måste trots det utvecklas genom att redovisa skolans kunskapsresultat i flerämnen än svenska, matematik och engelska och få tydligare kopplingar till det pågåendekvalitetsarbetet på skolorna.Datum Ort2008-06-11 LundLena GodinMonika Ivarsson

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunÖsterängsskolanDnr 53-2007:3295FörskoleklassUtbildningsinspektion i ÖsterängsskolanGrundskola årskurserna 1–6Obligatorisk särskola årskurserna 1–10InledningSkolverket har granskat verksamheten och besökt Österängsskolan den 11–12 mars2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochÖsterängsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annaninformation om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Österängsskolan intervjuades skolledningen, lärare, elevvårdspersonal, föräldraroch elever. Inspektörerna besökte även lektioner i samtliga årskurser. Även andraiakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlagför bedömningen.ÖsterängsskolanBeskrivning av skolanAntal eleverFörskoleklass 28Grundskola 137Obligatorisk särskola 8Källa: Skolans uppgifter

SKOLVERKET2 (12)Österängsskolan som byggdes på femtiotalet ligger i stadsdelen Österängen mellanBondberget och Vättern. På skolan går barn med rötter från många olika länderoch med 29 olika modersmål. 61 procent av eleverna har utländsk bakgrund. Upptagningsområdetutgörs av hyreshusområdet Österängen och villaområdet Vättersnäs.Efter årskurs 6 går eleverna vidare till Kungsängsskolan. Under det senasteverksamhetsåret har skolans elevantal minskat med cirka 15 procent eftersom skolanblivit konkurrensutsatt av en intilliggande fristående grundskola.Verksamheten i särskolan granskas på en kommunövergripande nivå och bedömningarnagörs i en separat rapport.HelhetsbedömningÖsterängsskolan erbjuder en verksamhet som överlag är av god kvalitet. Rektornbetonar att den mångkulturella miljön med en mångfald av elever med olika etniskaoch sociala bakgrunder utgör en tillgång för verksamheten. Skolan har relativt småundervisningsgrupper, hög lärartäthet och nästan alla lärare har utbildning för denundervisning de bedriver. Skolans personal har svetsats samman under det senasteåret då elevantalet sjunkit, eftersom en stor andel av eleverna har börjat på en intillliggandefristående grundskola. Rektorn och skolans personal diskuterar nu hur deytterligare kan utveckla verksamheten för att möta konkurrensen.Skolan har haft hög måluppfyllelse på de nationella ämnesproven i årskurs 5 underden senaste treårsperioden. Även målen i övriga ämnen år 2007 uppnåddes av 85procent av eleverna. De naturorienterande ämnena har en framträdande plats påÖsterängsskolan. Skolan är en av de skolor som ingår i Jönköpings kommunsNTA-satsning, som innebär att eleverna bygger upp ett erfarenhetsbaserat kunnandei naturvetenskap och teknik inom ett tema, där laborativt arbete med så kalladeNTA-lådor står i centrum. I samband med detta arbete får eleverna även kontinuerligtbesöka kommunens Science-center Upptech. Skolan har sedan flera år tillbakagjort en satsning på att utveckla IT-pedagogiken genom att anställa en pedagogsom arbetar med små elevgrupper i skolans datasal. Eleverna får dels hjälp och stödi sitt kunskapssökande, men också kunskaper i presentationstekniker med hjälp avdatorn. Intervjuerna visade att lärarna har klargjort målen för eleverna. Elevernasförhållandevis goda målkännedom har bidragit till att utveckla elevernas inflytandeöver arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll.Skolans aktiva värdegrundsarbete har bidragit till ett lugnt och positivt arbetsklimat.Relationerna mellan vuxna och elever är goda, och studiemiljön är inriktad pålärande. Av intervjuerna med lärare och skolledning framgår att det kan förekommabråk och hot på raster och när eleverna går till eller från skolan, men skolan har påolika sätt vidtagit åtgärder för att komma till rätta med problemen. Ett arbete däreleverna kartlagt de platser i skolmiljön som av eleverna bedöms vara de minsttrygga gjordes förra läsåret. Detta resulterade bland annat i förstärkt vuxennärvaro.Rutinerna för att identifiera och kartlägga elevers stödbehov är goda och det har iinspektionen inte framkommit annat än att skolan sätter in åtgärder för att mötaelever i behov av särskilt stöd, förutom när det gäller att tillgodose behovet avstudiehandledning på modersmålet.

SKOLVERKET3 (12)Österängsskolans rektor är väl förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och verkaraktivt för att utbildningen utvecklas. Hon har stort förtroende från föräldrar,elever och personal. Rektorn har tagit ansvar för att systematisera kvalitetsarbetetgenom att se till att uppföljningar och utvärderingar sker kontinuerligt i arbetslagenoch att skolan tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättramåluppfyllelsen.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).- Elever som behöver studiehandledning på sitt modersmål erbjuds inte detta (5kap. 2–3 §§ grundskoleförordningen).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Skolan bör utveckla elevernas individuella utvecklingsplaner.- Skolan bör ta initiativ till insatser i värdegrundsarbetet för att öka kunskapenhos grundskoleeleverna om utvecklingsstörning och verksamheten i träningsskolan.BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nåmålen.

SKOLVERKET4 (12)1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Tabell 1: Andel elever i procent som nådde målen i de nationella ämnesproven iårskurs 5.2005 2006 2007Matematik 90 90 94Svenska 95 92 98Engelska 95 90 91Källa: Skolans uppgifterKommentar:Som framgår av ovanstående tabell har skolan haft hög måluppfyllelse på de nationellaämnesproven i årskurs 5 under den senaste treårsperioden. Enligt skolanssenaste kvalitetsredovisning uppnåddes även målen i övriga ämnen år 2007 av 85procent av eleverna. Eleverna i årskurs 3 visar också på god läsförmåga enligt denläsutvecklingsbedömning som lärarna gör kontinuerligt.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoderständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET5 (12)Motivering:Intervjuer visar att lärarna följer upp elevernas resultat. Skolan har upprättat enblankett där lärarna gör en bedömning för varje elev i alla ämnen.Intervjun med föräldrarna tyder på att utvecklingssamtalen fungerar väl, och föräldrarnaanser sig ha blivit informerade om målen. Elevintervjuerna visar att elevernahar relativt god kännedom om målen för utbildningen.Inspektörerna gör emellertid bedömningen att förbättringsinsatser behövs avseende:Individuell utvecklingsplanEnligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en framåtsyftandeindividuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövsför att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramenför läroplanen och kursplanerna.Lärarna på Österängsskolan informerar kontinuerligt eleven och elevens vårdnadshavareom elevens skolgång och en individuell utvecklingsplan upprättas vid utvecklingssamtalet.De individuella utvecklingsplaner som inspektörerna tagit del av gerdock inte alltid eleven den kunskap om det egna lärandet och den egna utvecklingensom är ett av syftena med planen. Det som skrivs under rubriken mål i planerna ärofta beskrivningar av vad eleven ska arbeta med, och inte framåtsyftande mål som ärkopplade till kursplanemålen. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla deindividuella utvecklingsplanerna så att de framåtsyftande målen för elevernas kunskapsutvecklingtydligt framgår.1.3 BedömningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling,• om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna.Bedömning av området Bedömning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering: Inspektörerna bedömer att lärarna på Österängsskolan gör allsidigabedömningar av elevernas kunskaper. Lärarna uppger att de går igenom målen införvarje tema eller arbetsområde och att utvärderingar görs i förhållande till de nationellakursplanerna eller till skolans lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna.De nationella ämnesproven används för att bedöma elevernas kunskapsutveckling i

SKOLVERKET6 (12)ämnena svenska, matematik och engelska.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna gör bedömningen att såväl läroplansmålen som kursplanernas mål attsträva mot anger inriktningen för utbildningen på Österängsskolan. Inspektörernakunde se exempel på varierad och stimulerande undervisning. Skolans satsning påde naturorienterande ämnena och IT-pedagogik genomsyrar skolans verksamhet,och bidrar till att ge utrymme för olika kunskapsformer i undervisningen. I intervjuernaframkom även flera exempel på samverkan med arbetsliv och närsamhälle.Personalintervjuerna visade också på hög grad av medvetenhet om att eleverna skages ett reellt inflytande över arbetsformer, redovisningsformer och undervisningensinnehåll. Inspektörerna bedömer att de som arbetar i skolan samverkar för att göraskolan till en stimulerande miljö för utveckling och lärande, och att elevernas inflytandeges ett allt större utrymme i takt med stigande ålder och mognad.

SKOLVERKET7 (12)1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna gör utifrån intervjuer och iakttagelser bedömningen att läroplanensintentioner om att anpassa undervisningen till varje elevs behov och förutsättningaröverlag har fått genomslag på skolan. Personalen uppger bland annat att de försökertillgodose elevers olika lärstilar och använda differentierat material. I förskoleklassenoch årskurs 1 är det vanligt att lärarna delar upp eleverna i grupper utifrånmognadsnivå.Åtgärdsprogram upprättas för alla elever som befaras inte nå målen. Innan åtgärdsprogramupprättas görs en utredning som underlag. De åtgärdsprogram inspektörernatagit del är överlag av god kvalitet, har såväl kortsiktiga delmål som långsiktigamål, och en tydlig ansvarsfördelning avseende åtgärder. Inspektörerna bedömerockså att skolan har goda rutiner för att identifiera stödbehov och på ett bra sättkartlägger och sätter in åtgärder för att möta elever i behov av särskilt stöd, och atträtten till stöd tillgodoses.Dock tillgodoses inte behovet av studiehandledning på modersmålet.Särskilt stödEnligt grundskoleförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmålom eleven behöver det. Enligt intervjuerna med rektorn och personalen finns detnyanlända elever som har ett stort stödbehov, inte minst i studiehandledning på sittmodersmål. Inför varje läsår måste skolan ansöka om studiehandledning från rektorsenhetenför flerspråkighet. För vissa språkgrupper har man kunnat tillgodosebehovet, dock inte för alla. Personalen menar att det finns elever som får otillräckligtstöd, och rektorn hävdar att insatt studiehandledning inte anpassas till elevensbehov. Inspektörerna bedömer att rektorn måste tillgodose de behov som finnsavseende studiehandledning på modersmålet.

SKOLVERKET8 (12)2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarnaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Av intervjuerna med lärare och skolledning framgår att det kan förekomma bråkoch hot på raster och när eleverna går till eller från skolan. Ofta är dessa händelseren följd av konflikter utanför skolan, i elevernas hemmiljö. Skolan har på olika sättförsökt komma till rätta med problemen. Fler rastvakter har satts in, och en fritidspedagoghar som uppgift att aktivera eleverna under rasttiden. Skolan har kamratstödjare,schemalagda värderingsövningar görs i alla klasser, fadderverksamhet harorganiserats och skolan har tillsammans med eleverna upprättat ordningsregler.Varje läsår genomförs också en trygghetsenkät.Intervjuade föräldrar och elever uppger att skolan lyckats bra med att förhindra ochmotverka kränkande behandling. För föräldrarna är det tydligt att skolan har nolltoleransmot kränkningar. Intervjuade elever uppger att de känner sig trygga.Inspektörerna bedömer att skolan har ett aktivt förebyggande värdegrundsarbeteoch kan konstatera att det på lektionerna råder god arbetsro och ett positivt arbetsklimat,och att studiemiljön är inriktad på lärande.VärdegrundsarbeteEnligt läroplanen ska ingen i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön,etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshindereller för annan kränkande behandling. Tendenser till trakasserier ochannan kränkande behandling ska aktivt motverkas. Läraren ska uppmärksamma och

SKOLVERKET9 (12)i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga ochmotverka alla former av kränkande behandling. I intervjuer framkommer att det påskolan finns föreställningar om funktionshinder som skulle kunna leda till ett diskriminerandebeteende mot de funktionshindrade eleverna i särskolan, något sompersonalen har uppmärksammat och reagerat på. Inspektörerna bedömer att skolanbör ta ytterligare initiativ till insatser i värdegrundsarbetet för att öka kunskapen hosgrundskoleeleverna om utvecklingsstörning och verksamheten i träningsskolan.LikabehandlingEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmerse till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinderoch att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Iplanen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över.Skolan har upprättat en likabehandlingsplan. Planen innehåller till stora delar detsom krävs av en sådan plan. Den innehåller en allmän översikt över de insatser somska vidtas för att främja barns och elevers lika rättigheter. Dessutom innehåller denrutiner för akuta åtgärder, rutiner för uppföljande insatser och hur händelser ochåtgärder ska dokumenteras samt en ansvarsfördelning mellan rektorn och personal.Däremot saknas en specifik redovisning av verksamhetens behov, utifrån en aktuellkartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomförasunder det kommande året. Det framkommer i intervjun med rektorn att en kartläggninghar gjorts i klasserna, men denna finns inte redovisad i skolans likabehandlingsplan.Inspektörerna bedömer att likabehandlingsplanen måste innehålla en specifik redovisningav verksamhetens behov och planerade åtgärder, för att uppfylla lagenskrav.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,

SKOLVERKET10 (12)• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Det har i inspektionen inte framkommit annat än att eleverna på Österängsskolan ihuvudsak har tillgång till en likvärdig utbildning. Skolan har ändamålsenliga lokaleroch nödvändig utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning och skolan taransvar för att varje elev kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökandeoch lärande. Elevens val, som syftar till att fördjupa och bredda elevernaskunskaper i ett eller flera ämnen, erbjuds eleverna enligt förordningens krav.Inspektörerna bedömer att eleverna ges förutsättningar att nå målen i alla ämnen.3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Rektorn, som har varit på skolan sedan 2001, är utbildad förskollärare och har genomgåttden statliga rektorsutbildningen. I stort sett alla lärare har utbildning förden undervisning de bedriver. Personalen har fördjupat sig i skolans styrdokument isamband med upprättandet av lokala arbetsplaner. Den senaste kompetensutvecklingssatsningenför personalen har varit inriktad mot ett förbättrat ledarskap i klassrummetoch elevers olika lärstilar. Inspektörerna bedömer att personalen har nöd-

SKOLVERKET11 (12)vändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen och att personalen får denkompetensutveckling de behöver.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetMycket godkvalitetXMotivering:Rektorn är enligt inspektörernas bedömning en aktiv pedagogisk ledare som är välförtrogen med det dagliga arbetet i skolan, och verkar för att utbildningen utvecklas.Förtroendet för rektorn från personal, föräldrar och elever är gott.Lärarna följer upp elevernas resultat i alla ämnen, vilket har lett till att skolan har enhelhetsbild av kunskapsresultaten, och att rektorn har tagit ansvar för en tydlig ochsystematisk uppföljning och utvärdering på skolnivå i alla ämnen, som läroplanenföreskriver.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET12 (12)Motivering:På Österängsskolan görs kontinuerliga uppföljningar i arbetslagen, vid arbetslagsocharbetsplatsträffar. Skolledningen träffar alla arbetslag för en genomgång ochdiskussion med kvalitetsredovisningen som underlag, och rektorn genomför ävendialogsamtal med all personal. Föräldra- och elevenkäter görs och sammanställs. Islutet av läsåret utvärderar och dokumenterar arbetslagen sitt arbete under läsåret.Denna utvärdering sammanställs i en kvalitetsredovisning. Inspektörerna bedömeratt skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer uppoch utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder,för att förbättra måluppfyllelsen.KvalitetsredovisningEnligt förordningen om kvalitetsredovisningen ska kvalitetsredovisningen innehållaen bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen harförverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökadmåluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet iverksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas liksom uppföljning ochutvärdering av likabehandlingsplanen.Skolans kvalitetsredovisning lever i vissa delar upp till förordningens krav, men enstor del av redovisningen ägnas åt beskrivningar av genomförda insatser. Inspektörernabedömer att kvalitetsredovisningen i högre grad måste utgå från de nationellamålen och innehålla en tydligare koppling mellan mål, resultat och åtgärder för förbättring,för att kunna tjäna som ett verktyg för ökad måluppfyllelse.Datum Ort2008-06-11 LundLennart HanssonLena Godin

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunÖxnehaga rektorsenhetDnr 53-2007:3295FörskoleklassUtbildningsinspektion i ÖxnehagaskolanGrundskola årskurserna 1−6InledningSkolverket har granskat verksamheten i Jönköpings kommun och besökt Öxnehagarektorsenhet den 27 och 28 februari 2008. I slutet av denna rapport framgår vilkasom varit ansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochÖxnehaga rektorsenhet, dels den information som samlats in under besöket. Ävenannan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Öxnehaga rektorsenhet intervjuades rektorn, personal, elevhälsoteamet, elevgrupperoch föräldrar. Inspektörerna besökte även lektioner i de flesta klasser. Ävenandra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i rektorsområdetutgör underlag för bedömningen.ÖxnehagaskolanBeskrivning av rektorsområdetAntal eleverFörskoleklass 32Grundskola 228Källa: Skolans uppgifter

SKOLVERKET2 (15)Öxnehagaskolan från år 1976 ligger i centrum av bostadsområdet med sammanamn. Skolan är hopbyggd med folkbiblioteket, fritidsgården och Svenska kyrkansbyggnad. Öxnehaga har blandad bebyggelse där flerfamiljshus med hyresrätter dominerar,och området präglas för tillfället av stor rörlighet i bostadsbeståndet vilketäven påverkar elevsammansättningen i klasserna under läsårets gång. Skolan har 75procent elever med annat modersmål än svenska och av dessa är det över hälftensom läser svenska som andraspråk. Eleverna har tillgång till stora ytor med varieradeaktiviteter utomhus, bland annat en idrottsplats, och i närheten finns ett naturreservat.Efter årskurs 6 går merparten av eleverna vidare till Kungsängsskolan.HelhetsbedömningPå Öxnehagaskolan möter inspektörerna engagerad personal och utåtriktade ochintresserade elever, men också oro, småbråk och situationer med bristande studiero.Skolan har sedan nuvarande rektorn tillträdde för två år sedan börjat ett arbeteför att skapa samsyn angående hur personalen bemöter eleverna. Ansträngningarnaatt utveckla ett användbart förhållningssätt har gett resultat, men har ännu inte föralla klasser lett till en studiemiljö som är inriktad på lärande. Skolan har relativtofta anledning att komma till rätta med kränkande handlingar, och trots ett engageratuppföljningsarbete kan samma elever efter en tid åter vara aktuella i sådanaärenden. Ett förebyggande arbete är under utveckling men detta kommer inte allaelever till del, och mot bakgrund av att alla elever inte upplever en trygg skolmiljösker det inte i tillräcklig utsträckning.Förhållningssättet är en viktig byggsten, men enligt inspektörernas bedömning måstedet stora arbetet handla om att utveckla metoder som främjar lärandet i förhållandetill den stora spännvidden av behov. Vid inspektionen framgår det att utvecklingenav arbetssätt och arbetsformer som utgår från elevernas behov och stimulerarderas lust att lära ännu inte tagit fart på skolan. Enstaka pedagoger kan organiseraarbetet på ett variationsrikt sätt som tillgodoser olika kunskapsformer, menmerparten av undervisningen utgår fortfarande från förutbestämt innehåll och arbetssättsom eleverna måste anpassa sig till oavsett om dessa är ändamålsenliga ellerinte. Följden blir att pedagogernas tid och kraft inte alltid räcker till för att ocksåvägleda och motivera varje enskild individ som inte finner sig tillrätta med de metodersom erbjuds. Att så många elever inte når målen med nuvarande metoder ärytterligare en faktor som talar för att skolan bör hitta arbetssätt som kan minskabehovet av särskilda stödinsatser.Skolan har prioriterat arbetet med elevernas kunskapsutveckling så att de ska nåmålen i svenska, matematik och engelska. En stor andel elever är i behov av särskiltstöd och på skolan bedömer man att man lyckas tillgodose behoven. Trots det ärdet både i matematik och grundskolans övriga ämnen en hög andel elever som intenår målen. En del av lärarna förklarar detta med att de ämnena inte får lika mycketuppmärksamhet, medan andra lärare inte ser någon motsättning mellan att utvecklaspråk och arbeta mot mål i andra ämnen. Det finns undantag, men generellt behöveruppföljningen av elevernas kunskapsutveckling i ämnen utöver svenska, matematikoch engelska förbättras.

SKOLVERKET3 (15)På Öxnehagaskolan och i hela Kungsängsspåret pågår det ett arbete som går ut påatt inrikta verksamheten mot kursplanernas mål i olika ämnen och även att fördelaundervisningens innehåll över elevernas utbildningstid. Eftersom kursplanernas målhuvudsakligen syftar till att eleverna ska utveckla kunskapskvaliteter riskerar deninriktning som detta utvecklingsarbete har att hamna i strid med läroplansmålen.Det gäller till exempel anpassning av verksamheten till elevernas behov som behandlatsovan och elevernas inflytande över undervisningen, vilket också bör förbättraspå skolan.Det utvecklingsarbete som rektorn har initierat bör alltså fortsätta och utvidgas tillatt inrikta sig på kunskapsuppdraget. Skolans utmaningar är stora och med tanke påden låga måluppfyllelsen bör rektorn ta ett ökat ansvar för att utveckla verksamhetenmot de nationella målen. Häri bör en fungerande arbetsplan som är hela skolansgemensamma angelägenhet och ett kvalitetsarbete som följer upp metoder,mäter resultat och utvärderar dessa mot varandra utgöra väsentliga inslag.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Skolan har inte lyckats skapa en trygg miljö för alla elever och arbetet med attförebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling sker intei tillräcklig utsträckning (1 kap. 2 § skollagen, 7 § lagen om förbud mot diskrimineringoch annan kränkande behandling av barn och elever).- Likabehandlingsplanen är inte utarbetad i enlighet med bestämmelserna(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever).- Alla elever som behöver studiehandledning på sitt modersmål får inte tillgångtill det (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).- Skolan har ingen arbetsplan för genomförandet av utbildningen (2 kap. 23 §grundskoleförordningen).- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningen omkvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling i varje ämne bör förbättras.- Skolan bör utveckla de individuella utvecklingsplanernas kvalitet.- Skolan bör sträva efter en bättre balans mellan olika kunskapsformer.- Elevernas inflytande över lärandet bör utvecklas.- Samverkan i arbetet med att nå utbildningsmålen bör öka liksom samverkanmellan förskoleklassen och grundskolan bör utvecklas.

SKOLVERKET4 (15)- Undervisningen bör bättre anpassas till elevernas behov.- Rektorn bör ta ett ökat ansvar för att utbildningen utvecklas och se till att skolanutarbetar en arbetsplan enligt bestämmelserna.- Kvalitetsarbetet bör förbättras så att resultaten sätts i relation till de metodersom använts och kvalitetsredovisningen bör förbättras så att den främjar kvalitetsarbetet.

SKOLVERKET5 (15)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Tabell 1. Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 52005 2006 2007Svenska 82 70 89Matematik 62 72 69Engelska 82 85 91Kommentar:Resultaten på de nationella proven de senaste tre åren har ökat i engelska, medanresultaten i svenska och matematik gått upp och ned. Jämfört med 2006 har resultateti svenska blivit markant bättre, medan resultatet i matematik fortfarande är lågt iförhållande till de övriga ämnena. Andelen som nått målen i alla ämnen i årskurs 5anges till 65 procent i kvalitetsredovisningen 2006/2007.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigtkan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,

SKOLVERKET6 (15)• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Utvecklingssamtalen fungerar väl på Öxnehagaskolan, medan kunskapsuppföljningenbör förbättras enligt nedan:Uppföljning i alla ämnenEnligt läroplanen ska läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varjeelevs kunskapsutveckling. Vidare ska undervisningsmålen ständigt prövas, resultatenföljas upp och utvärderas och nya metoder prövas och utvecklas. Intervjuerna vidÖxnehagaskolan visar att lärarna noggrant följer upp elevernas kunskapsutveckling isvenska, matematik och engelska. I övriga ämnen är uppföljningen av mycket varierandekvalitet och bedömningen av måluppfyllelse grundar sig i vissa fall på tämligengrova uppskattningar, i andra på mera välgrundade utgångspunkter för likvärdigbedömning. Det är i begränsad omfattning som resultat ger upphov till omprövningav metoder hos den enskilde läraren. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättrasin uppföljning av elevernas kunskapsutveckling.Individuell utvecklingsplanEnligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en framåtsyftandeindividuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövsför att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramenför läroplanen och kursplanerna. Lärarna på Öxnehagaskolan upprättar individuellautvecklingsplaner, men intervjuerna och de exempel inspektörerna tagit del av visaratt planerna inte präglas av det framåtsyftande perspektivet utan begränsar sig till enkortsiktig färdighet. Även om elevens starka sidor kan anges i planen förekommerdet i liten utsträckning att utvecklingsmålen bygger på dem. Inspektörerna bedömeratt skolan bör utveckla de individuella utvecklingsplanernas kvalitet.1.3 BedömningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,

SKOLVERKET7 (15)• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling,• om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna.Bedömning av området Bedömning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolan använder nationella prov och intervjuerna visar att de nationella målen ärgrundvalen för bedömningarna. Bedömningen är allsidig.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans undervisning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET8 (15)Motivering:Eleverna på Öxnehagaskolan vet att det finns mål för utbildningen i olika ämnen.Skolan har en utbyggd organisation för att träna elevernas förmåga att arbeta i demokratiskaformer, särskilt dem som är representanter i olika organ. Genom främstskolledningen och elevvården samverkar skolan med ett antal organisationer ochmyndigheter i närområdet, och samverkan mellan fritidshemmet och skolan är utvecklad.Lärarna samverkar ämnesvis kring tolkningen av kursplanerna och inomrespektive lärarlag. Barnen i förskoleklassen möts med en väl avvägd balans mellanlek och lärande. Men arbetet med varierade kunskapsformer, elevers inflytande ochskolans samverkansformer bör förbättras enligt följande.Utrymme för olika kunskapsformerAv läroplanen framgår att kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta,förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra.Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformeroch att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. På Öxnehagaskolanär engelska det ämne som har högst måluppfyllelse enligt resultatenpå de nationella proven, vilket enligt kvalitetsredovisningen beror på ny teknik ochstimulerande engelskundervisning. I matematik använder man enligt kvalitetsredovisningenarbetsformer som gynnar diskussioner om matematiska problem, mendetta har ännu inte gett utslag i ökad måluppfyllelse i matematik. I skolans kvalitetsredovisninghar bedömningen av elevernas lust och glädje låga tal, och siffran förmåluppfyllelse i övriga ämnen är endast 65 procent. Intervjuerna och lektionsbesökenvisar att i delar av undervisningen kan olika kunskapsformer komma till uttryck,men att merparten av elevernas kunskapsinhämtning är av reproducerandekaraktär där förståelse och förtrogenhet blir mindre utvecklade. Inspektörerna bedömeratt skolan bör sträva efter en bättre balans mellan olika kunskapsformer.Inflytande och ansvarstagande för egna lärandetLäraren ska enligt läroplanen se till att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,arbetsformer och undervisningens innehåll, och att detta inflytande ökar medstigande ålder och mognad. Av intervjuerna på Öxnehagaskolan framgår det atteleverna i begränsad utsträckning får påverka sådant som att välja i vilken ordningman utför sina uppgifter eller vilka former man arbetar i. Något inflytande överinnehållet eller en mer genomgripande påverkan på arbetssätten kommer inte tilluttryck i intervjugrupperna, och inte heller att det pågår något aktivt utvecklingsarbeteför att gynna elevernas inflytande över lärandet. Inspektörerna bedömer attskolan bör utveckla elevernas inflytande över lärandet.Samverkan inom skolanEnligt läroplanen ska läraren samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen.Öxnehagaskolans organisation är för tillfället sådan att lärarna övervägandeanvänds som klasslärare och det är i mycket liten utsträckning som mansamverkar kring utveckling av metoder som är ändamålsenliga i förhållande till lä-

SKOLVERKET9 (15)roplanens och kursplanernas mål, vilket det enligt inspektörernas bedömning finnsstort behov av på skolan. Inspektörerna bedömer att samverkan i arbetet med attnå utbildningsmålen bör öka.Enligt läroplanen ska samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshemutvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Intervjuerna iÖxnehagaskolan visar att det inte förekommer något samarbete mellan förskoleklassenoch grundskolan och inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla sådantsamarbete.1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar, erfarenheter ochtänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid upprättas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Vid inspektionstillfället är åtgärdsprogram upprättade för 30 procent av skolanselever, och samtliga dessa får ta del av särskilda stödinsatser. Antalet lärare per klassgör det ofta möjligt att arbeta i olika gruppstorlekar. Undervisningen måste emellertidi ökad utsträckning utgå från eleverna i det dagliga arbetet och även bättre stödjaelever med otillräckliga svenskkunskaper.Individanpassad undervisningEnligt läroplanen ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar ochbehov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter,språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling.Läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter ochtänkande. Intervjuerna och lektionsbesöken vid Öxnehagaskolan visar att undervisningeni hög utsträckning består av att eleverna får reproducera faktakunskap ochen metodik där läraren ställer frågor som läraren redan vet svaren på och liten utsträckningutgår från elevernas erfarenheter, frågor och intressen inom olika ämnesområden.Det finns specialpedagogisk kompetens med utrymme att arbeta medhandledning för att åstadkomma anpassningar på gruppnivå, men enligt intervjuernaär det ännu i relativt begränsad utsträckning som klasslärarna utnyttjar dennamöjlighet. Inspektörerna bedömer att undervisningen bättre bör anpassas till ele-

SKOLVERKET10 (15)vernas behov.Elever i behov av särskilt stödEnligt grundskoleförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmålom eleven behöver det. Intervjuerna i Öxnehagaskolan visar att en del elever fårstudiehandledning på modersmålet, men från såväl skolledningens som personalenssida bedömer man att det inte är tillräckligt för alla. Andra elever som behöver dettastöd därför att de lärt sig svenska under kort tid och inte kan tillräckligt för att tillgodogörasig undervisningen, får inte alls detta stöd. Enligt rektorn måste skolanansöka hos barn- och utbildningsförvaltningen inför varje läsår, men tilldelningenhar minskat och de behov som uppkommer under läsåret förblir ouppfyllda. Inspektörernabedömer att rektorn måste se till att alla elever som behöver studiehandledningpå sitt modersmål får tillgång till sådan.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med bestämmelsernaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetXMindre godkvalitetGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Skolan har ordningsregler som är upprättade och reviderade i en demokratisk processdär eleverna och föräldrarna varit delaktiga. Eleverna har deltagit i arbetet medlikabehandlingsplanen genom att de gjort en kartläggning av otrygga platser på skolan.Skolan gör förebyggande insatser och lägger ner mycket arbete på att hantera

SKOLVERKET11 (15)fall av kränkande behandling. Behoven är emellertid stora och förbättringar, i vissafall stora, krävs i fråga om den psykosociala miljön och det förebyggande arbetet.Trygg miljö, studiemiljö, värdegrundsarbeteEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmervidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsättsför trakasserier och annan kränkande behandling. Intervjuerna och andra samtal påskolan visar att de flesta elever upplever en trygg miljö, men också att många integör det. Flera elevgrupper vittnar om att i några klasser är det enstaka eller smågrupperingar av elever som inte låter kamraterna vara ifred på rasterna eller på vägtill eller från skolan eller sprider nedsättande påståenden som väcker upprördhet.Öxnehagaskolans trygghetsteam har hanterat cirka 30 fall av kränkande behandlingunder senaste året, men eleverna uppger att de inte alltid vågar berätta händelser förde vuxna eftersom de riskerar repressalier från dem som kränker. Detta gäller ävenkamratstödjarna. De konfliktfyllda situationerna kan i vissa klasser gå ut över studieron.Som framgår ovan finns det ett stort behov av förebyggande arbete på skolan, ochden nedan nämnda likabehandlingsplanen ska bland annat beskriva hur det förebyggandearbetet ska gå till. På Öxnehagaskolan förekommer förebyggande arbetefrämst i form av inslaget livskunskap i undervisningen, men intervjuerna visar attdet inte finns i alla klasser och att det inte förekommer lika ofta eller fungerar likaväl i alla klasser. Skolan har ett kontrakt för kamratstödjarna där dessa förväntas haen aktiv roll i förhållande till sina kamrater för att avstyra kränkande behandling,och eleverna uttrycker i intervjuerna olika uppfattningar om huruvida det ingår ideras uppgifter att gå emellan i bråk. Personalen arbetar med Quadricepsprogrammetsom bland annat är ägnat att utveckla lärarnas ledarskap, men av intervjuernaoch lektionsbesöken framgår det att detta ännu inte har fått fullt genomslagoch inspektörerna ser behov av ytterligare strategier.Inspektörerna bedömer att skolan måste intensifiera sitt arbete med att skapa entrygg miljö för alla elever och med att förebygga trakasserier och annan kränkandebehandling.LikabehandlingEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska det finnas en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Öxnehagaskolan har en likabehandlingsplan som varit föremål för en temadag omlikabehandling, och de intervjuade eleverna är bekanta med planen. Den innehållertill viss del en allmän översikt av insatser, som dock inte beskrivs utifrån att de skafrämja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion ellerannan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och för att förebyggaoch förhindra diskriminering och trakasserier. Att planen riktar sig mot annan kränkandebehandling framgår emellertid. Åtgärder för innevarande läsår är inte specificerade.Rutiner för insatser och hur händelser och åtgärder ska dokumenteras finnsi ett separat dokument med titeln ”Handlingsprogram mot kränkande behandling”.

SKOLVERKET12 (15)Inspektörerna bedömer att skolan måste öutarbeta likabehandlingsplanen enligtbestämmelserna.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolansuppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.Bedömning av området Tillgång till utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:När det gäller tillgång till utbildning finner inspektörerna att elevens val, svenskasom andraspråk, modersmålsundervisning och språkval fungerar samt att datorochläromedelstillgången är tillfredsställande och att utbildningen är avgiftsfri. Bedömningsområdetfungerar tillfredsställande eller väl på Öxnehagaskolan.3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,

SKOLVERKET13 (15)• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utveckling och kompetens:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Öxnehagaskolan använder i huvudsak personal med utbildning för den undervisningde bedriver, även om man med nuvarande tjänstefördelningssystem inte drarmaximal nytta av olika kompetenser. Personalen har insikter i författningarna förgrundskolan, och kompetensutveckling anordnas utifrån behov som identifieras iutvecklingsarbetet, för närvarande Quadriceps-programmet för utveckling av lärarnasledarskap och bemötande gentemot eleverna. Rektorn har utbildning och erfarenhetsom lärare och skolledare och har gått den statliga rektorsutbildningen.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamhetenutvecklas i riktning mot de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Både personalen och inspektörerna uppfattar rektorn som förtrogen med det dagligaarbetet. Skolans dokumentation och intervjuerna visar att traditionen av utvecklingsarbetepå Öxnehagaskolan inte varit stark men har fått skjuts genom ett Mål 3-projekt. Av kvalitetsredovisningen framgår det att metoderna för uppföljning och

SKOLVERKET14 (15)utvärdering av skolans resultat är under omprövning under rektorns ledning. Rektornplanerar att stärka rutinerna för pedagogiska diskussioner i arbetslagen, ochinspektörerna delar bedömningen att rektorn bör stärka sitt utvecklingsansvar ochse till att en fungerande arbetsplan upprättas:Rektor som pedagogisk ledareEnligt skollagen åligger det rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.Av inspektionsbesöket och skolans dokumentation framgår det att utvecklingsinsatserpågår, särskilt inom värdegrundsområdet. Som rapporten visar finns det behovav öka insatserna inom detta område, såväl som inom metodutveckling. Även intervjuernapå skolan visar att det finns utrymme för rektorn att tydligare ange färdriktningeni utvecklingsarbetet. Inspektörerna bedömer att rektorn bör ta ett ökat ansvarför att utbildningen utvecklas.Enligt grundskoleförordningen ska en skola ha en arbetsplan för hur man skagenomföra utbildningen. Läroplanen anger att rektorn ska ansvara för att arbetsplanupprättas och för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till denationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Arbetsplanenska utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädareför eleverna och deras vårdnadshavare, och rektor ska besluta om planen. Öxnehagaskolanhar i praktiken ingen arbetsplan som har betydelse för det dagliga arbetet,och inspektörerna bedömer att skolan måste utarbeta en arbetsplan enligt bestämmelserna.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering: Öxnehagaskolans bedriver ett visst kvalitetsarbete som hittills fåttbegränsat genomslag i skolans förbättringsarbete. Kvalitetsredovisningen har ännuinte den utformning och det innehåll som gör att den främjar kvalitetsarbetet.Systematiskt kvalitetsarbeteEnligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot upp-

SKOLVERKET15 (15)ställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följsupp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Intervjuerna i Öxnehagaskolanoch skolans dokumentation visar att mycket av kvalitetsarbetet skerinom arbetslagen med betoning på organisatoriska frågor och i liten utsträckningförs upp på en skolövergripande nivå. Uppföljningen och utvärderingen har ännuinte hunnit dithän att skolans resultat och metoder i undervisningen ställs i relationtill varandra, och samspelet kring metodutveckling utifrån undervisningsmålen ärmycket begränsat. I kvalitetsredovisningens sammanfattning av måluppfyllelse ärdet lärarnas självskattning som ligger till grund för resultatet och inte kriterier somman mäter graden av måluppfyllelse mot, vilket ger begränsat underlag för utformningenav förbättringsinsatser. Inspektörerna bedömer att kvalitetsarbetet bör förbättrasså att resultaten sätts i relation till de metoder som använts.KvalitetsredovisningEnligt förordningen om kvalitetsredovisning ska varje skola upprätta en kvalitetsredovisningsom ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten.Arbetet med kvalitetsredovisningen ska främja skolornas kvalitetsarbeteoch därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningenska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målenför utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolanavser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetensförutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas.Öxnehagaskolans kvalitetsredovisning innehåller bara delvis dessa delar. Till exempelär måluppfyllelsen för ämnen utöver svenska, matematik och engelska angivenmed en gemensam siffra som inte ger besked om hur man lyckas med enskilda ämnen.Inspektörerna finner därmed att kvalitetsredovisningen har begränsad betydelseför att främja kvalitetsarbetet. Enligt inspektörernas bedömning måste den redovisamåluppfyllelse för fler ämnen än svenska, matematik och engelska. Den börtydligare utgå från nationella målområden och beskriva arbetet, måluppfyllelsen ihögre utsträckning baserad på mätbara värden samt åtgärder för utveckling utifråndetta.2008-03-13Monika IvarssonLena Godin

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunAttarps rektorsenhetDnr 53-2007:3295Utbildningsinspektion i Attarps rektorsenhet, Attarpsskolanoch KyrkskolanFörskoleklassGrundskola årskurserna 1–9InledningSkolverket har granskat verksamheten i Jönköpings kommun och besökt Attarps-skolanoch Kyrkskolan den 5 – 8 februari 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka somvarit ansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samtLedning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram ihelhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår avSkolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochAttarps rektorsenhet, dels den information som samlats in under besöket. Även annaninformation om kommunen och skolorna från Skolverkets nationellauppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Attarps rektorsenhet intervjuades rektorn, personal, elever och vårdnadshavare.Inspektörerna besökte även lektioner i de flesta klasserna inklusive förskoleklasserna.Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns irektorsområdet utgör underlag för bedömningen.AttarpsskolanBeskrivning av rektorsenhetenAntal eleverFörskoleklass 37Grundskola 709

SKOLVERKET2 (18)KyrkskolanAntal eleverFörskoleklass 10Grundskola 56Källa: Skolans uppgifterAttarps rektorsenhet ligger i Bankeryd cirka en mil norr om Jönköping.Upptagningsområdet utgörs av området väster om Vättern och omfattar Bankeryd medomkringliggande landsbygd. Bankeryd har karaktären av förort till Jönköping och bestårtill största delen av villabebyggelse men även av flerfamiljshus. Området har en socialthomogen struktur och utbildningsnivån motsvarar snittet i kommunen.Rektorsenheten omfattar förskola 1–5 år, förskoleklass, utbildning i grundskolaårskurserna 1–9 samt skolbarnsomsorg. Förutom i Attarpsskolan bedrivs undervisning iKyrkskolan som ligger någon kilometer bort. I Kyrkskolan bedrivs undervisning för 66elever i förskoleklass och årskurserna 1–3. Skolan är byggd i början av 1900-talet.Rektorsenheten har en rektor med det övergripande ansvaret för hela verksamheten.Rektorn har även ansvar för det operativa ansvaret för årskurserna 4-6. Skolan har tvåbiträdande rektorer varav en har det operativa ansvaret för förskola 1–5 år, förskoleklass,årskurserna 1–3 samt skolbarnsomsorgen. Och den andra har det operativaansvaret för årskurserna 7–9.Attarpsskolan består av flera olika byggnader och är byggd år 1967. Förskola,förskoleklass, årskurserna 1–3 samt skolbarnsomsorgen bedrivs i en byggnad, årskurserna4–5 och årskurserna 6–9 i vardera en byggnad. Matsal, två sporthallar ochbibliotek finns också på skolområdet. Attarpsskolan tar emot elever från Nyarpsskolan iårskurs 6.Skolbarnsomsorgen är integrerad i förskoleklassen och de lägre årskurserna.Verksamheten i skolbarnsomsorgen granskas på en kommunövergripande nivå ochbedömningarna av verksamheten återfinns i en separat rapport. Detta gäller ävenförskoleverksamheten.HelhetsbedömningSammanfattningsvis bedömer inspektörerna att verksamheten i Attarps rektorsenhet tillstörsta del håller en god kvalitet och att kunskapsresultaten är på en tillfredsställandenivå.Rektorsenhetens organisation (se under Beskrivning av rektorsenheten) medför attverksamheten automatiskt indelas och fungerar som i den tidigare stadieindelningen igrundskolan, lågstadium, mellanstadium och högstadium med tydliga skillnader mellanårskurserna 3 och 4 samt årskurserna 6 och 7. Kontinuiteten i elevernas lärande utifrånen målstyrd skola med mål i årskurs 5 och 9 bryts. Eleverna påtalar att det finns storaskillnader i undervisningsmetoder mellan de olika ”stadierna” och även inom”stadierna”. Vid besöket framgår att Attarps rektorsenhet till viss del fungerar som treskolor med tre rektorer. Även om elever, vårdnadshavare och personal vet vem somformellt är rektor ser de den som är operativt ansvarig som sin rektor. Som enkonsekvens av detta finns det problem att som rektor ha kunskap om och en samlad

SKOLVERKET3 (18)bild över den totala verksamheten som han ansvarar för. Det finns dock övergripandestrukturer på enheten som syftar till att binda samman enheten i ett 1–16 års perspektiv.Kunskap om skolans uppdrag, den dagliga pedagogiska ledningen av skolan samtlärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt.Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp ochutvärderas samt att nya metoder prövas och utvecklas. Skolan har dokumenteraderutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas och dessa rutiner följs av arbetslagen. Iskolans kvalitetsredovisning finns prioriterade mål för verksamheten. Målen är i vissafall inte tydligt kopplade till de nationella målen för utbildningen. Det visar sig också attpedagogerna ofta utvärderar genomförandet av en aktivitet i stället för vilken effekt denundervisning som de bedriver har för elevernas måluppfyllelse och kunskapsresultat.Detta medför svårigheter att utvärdera i vilken mån de nationella målen för utbildningnås. Skolans åtgärder för ökad måluppfyllelse är följaktligen inte heller alltid iförhållande till de nationella målen för utbildningen. Skolans kvalitetsarbete behöverutvecklas för att säkerställa att verksamheten utvecklas och att den svarar upp mot denationella målen.Inspektörernas granskning av resultaten visar att elevernas kunskapsresultat är någothögre i Attarpsskolan än i övriga kommunala grundskolor i Jönköpings kommun och iriket. De har dock försämrats något under de senaste åren. Detta gäller främstpojkarnas resultat medan flickornas resultat har förbättrats. År 2007 var flickornasgenomsnittliga meritvärde betydligt högre än pojkarnas. I samtalen som inspektörernaförde med skolledning och pedagoger framkommer att de inte diskuterat och analyseratelevernas resultat i någon djupare grad. Resultaten följs upp men analyseras ochutvärderas inte. Orsakerna till de sjunkande resultaten menar man finns utanför skolan,i ett förändrat samhälle. Prov- och betygsresultat tenderar i första hand att betraktassom ett utfall av elevernas individuella prestationer och inte som resultatet avgenomförd pedagogisk verksamhet. Det innebär med andra ord och som inspektionenockså visar, att resultaten sällan tas tillvara för att utvärdera i vilken utsträckningtillämpade arbetssätt och arbetsformer i undervisningen överensstämmer med olikaelevgruppers förutsättningar och behov. (Se ovan)Enligt skolledningen och pedagogerna förs en diskussion kring bedömning ochbetygssättning för att skapa likvärdigt och rättvist satta betyg. Trots detta visar samtalenmed elever och vårdnadshavare att andra bedömningar än betygskriterierna vägs in ibetygen, exempelvis elevernas beteenden. Även när det gäller de individuellautvecklingsplanerna framkommer, i intervjuer och genom de exempel sominspektörerna tagit del av, att de mer utgår från elevernas svårigheter och egenskaper änfrån elevernas starka sidor.Huruvida det är målen för utbildningen eller läromedlen som styr undervisningen ärhelt beroende av vilken lärare eleven har. Utifrån intervjuer med elever, vårdnadshavareoch egna observationer kan inspektörerna konstatera att en stor del av lärarna i störreutsträckning utgår från läromedlen än från målen för utbildningen. I de lägreårskurserna finns goda exempel på hur man arbetar för att ge eleverna kännedom ommålen för utbildningen medan detta arbete generellt minskar i de högre årskurserna. Attskolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för eleversoch vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Trots att detta är ett prioriterat

SKOLVERKET4 (18)mål för rektorsenheten skiljer det mycket mellan lärarna vilka möjligheter till inflytandeeleverna ges och en gemensam syn saknas på skolan hur man ska arbeta inom dettaområde.Inspektörerna såg goda exempel på hur undervisningen anpassas till elevernasindividuella behov och förutsättningar. Exempelvis visade förskoleklasserna och årskurs1, 2 och 3 på en god samverkan och integration. De goda exemplen bör spridas ochutvecklas så att de kommer fler elever till gagn och att skillnaden mellan lärarnasarbetssätt, som eleverna och vårdnadshavare beskriver, blir mindre. Det framkommer iintervjuerna med såväl pedagoger som elever och vårdnadshavare att det dockmestadels saknas utmaningar för de högpresterande eleverna. För elever som harsvårigheter i skolarbetet ges stöd av god kvalitet. Rektorn har en viktig roll i attverksamheten inriktas på de nationella målen och att utveckla undervisningen.Det råder enligt inspektörernas bedömning ett tryggt och gott klimat i verksamheten,såväl i klassrumsundervisningen som under övrig tid. Detta bekräftas i elevintervjuernadär eleverna uppger att de trivs, känner sig trygga och att de ges goda möjligheter tilllärande. Även intervjuade föräldrar bekräftar att en god dialog liksom en förtroendefulloch respektfull relation finns mellan pedagoger och elever samt att både vuxna ochelever upplever miljön som trygg och trivsam.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Skolan följer inte upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen (avsnitt 2.7läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskolklassen och fritidshemmet).- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernaskunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 läroplanenför det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94).- Skolan sätter inte betyg enligt förordningen (7 kap. 4 § grundskoleförordningen).- Likabehandlingsplanen uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 § lagenom förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever,2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan).- Språkval erbjuds inte enligt förordningen (2 kap. 17–18 §§ grundskoleförordningen).- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (Förordning omkvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. SFS 1997:702).

SKOLVERKET5 (18)Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följandeområden:- Skolledning och lärare bör analysera kunskapsresultaten och skillnader mellanpojkars och flickors resultat, i syfte att finna metoder för att öka elevernasmåluppfyllelse.- De individuella utvecklingsplanerna bör utvecklas för att innehålla mer konkretamålbeskrivningar för eleverna, tydligt kopplade till de nationella målen.- Skolledning och lärare bör diskutera vad som ligger till grund för bedömning ochbetygsättning för att säkerställa att denna följer kraven i författningarna.- Mål att sträva mot i läroplan och kursplaner bör i högre grad ange inriktningen påskolans arbete.- Skolan bör arbeta för att öka elevernas reella inflytande på arbetssätt, arbetsformeroch undervisningens innehåll.- Samverkan inom skolan bör utvecklas för att säkerställa kontinuitet i elevernaslärande och för att säkerställa att eleverna når målen för utbildningen.- Skolan bör kontrollera i vilken omfattning eleverna betalar avgifter till skolan ochsäkerställa att utbildningen är avgiftsfri.- Skolans kvalitetsarbete bör utvecklas.

SKOLVERKET6 (18)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskala enligtföljande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för attvarje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Tabell 1: Resultatmått för elever i årskurs 9 i Attarpsskolan jämfört med riksgenomsnittet2005-2007Attarpsskolan 7-9Riket2007 2006 2005 2007 2006 2005Meritvärde 209,8 209,8 213,2 205,9 206,8 206,3- Flickor 237,1 218,1 219,1 218,8 218,3 217,3- Pojkar 189,9 203,4 209,5 196,5 195,7 195,8Andel (i procent)behöriga till nationelltprogramAndel (i procent) somnått målen i alla ämnen88,7 91,1 92,1 89,1 89,5 89,277,4 85,2 81,0 76,1 76,0 75,5Källa: Skolverkets statistik

SKOLVERKET7 (18)Tabell 2: Andel elever i procent som nått målen i de nationella ämnesproven i årskurs 5 iAttarpsskolan 2005- 2007Nationella ämnesprovenAttarpsskolan årskurs 5i årskurs 5Svenska Engelska Matematik2005 93 90 852006 95 94 902007 95 98 92Källa: Skolans uppgifterTabell 3: Andel elever i procent som nått målen i de nationella ämnesproven i årskurs 9 iAttarpsskolan 2005- 2007Nationella ämnesprovenAttarpsskolan årskurs 9i årskurs 9Svenska Engelska Matematik2005 95,0 (98,4) 1 100,0 (95,2) 100,0 (95,2)2006 98,5 (94,7) 96,9 (93,4) 100,0 (94,7)2007 98,7 (94,3) 95,8 (91,9) 87,6 (96,7)Källa: Skolverkets statistikKommentar:I förhållande till övriga kommunala grundskolor i Jönköpings kommun liggerAttarpsskolans resultat något högre. I Jönköpings kommun år 2007 ärgenomsnittligt meritvärde 205,9, behöriga till nationellt program 87,1 procent ochandel som nått målen i alla ämnen 75,2 procent. Attarpsskolans genomsnittligameritvärdet ligger något högre än i kommunen och riket. Meritvärdet har dockförsämrats de senaste åren. År 2004 var genomsnittligt meritvärde 219,7 och år 2007var det 209,8. Det finns en avsevärd skillnad i det genomsnittliga meritvärdet förflickor och pojkar år 2007. Genomsnittligt meritvärde för flickorna är 237,1 medanpojkarnas värde är 189,9. Mellan åren 2003 och 2006 har skillnaden mellan flickorsoch pojkars resultat fluktuerat med cirka 10 till 17 poäng. Under en fyra års periodhar pojkarnas meritvärde minskat från 215,3 till 189,9. Likaså har andelen pojkarsom inte nått målen i ett eller flera ämnen ökat och år 2007 uppgår andelen till 31,9procent, vilket är en något större andel än i kommunen totalt (29,2 procent) och iriket (27,0 procent). Vidare visar resultatet i Skolverkets analysverktyg SALSA attdet genomsnittliga faktiska meritvärdet ligger fyra procentenheter under detmodellberäknade värdet. Det är dock viktigt att betona att det modellberäknadevärdet enligt SALSA bör ses som ett diskussionsunderlag vid analys av elevernaskunskapsutveckling.I årskurs 9 år 2007 hade endast 9 av 124 elever utländsk bakgrund. På grund av det1 Inom parentes anges andel elever i procent som nått minst godkänt i slutbetyg i svenska, engelskaoch matematik i årskurs 9.

SKOLVERKET8 (18)ringa antalet redovisas inte resultaten för dessa elever i den offentliga statistiken.De nationella ämnesproven i årskurs 5 är utlagda under hela läsåret och elevernabeskriver att proven inte skapar någon stress. De elever som inte nått målen i någoteller några av ämnena ges stöd och får också göra om proven vid ett senare tillfälle.I förhållande till resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 9 finns entendens att färre elever når minst G i slutbetyg i årskurs 9. Eftersom det rör sig omett fåtal elever går det inte att dra några speciella slutsatser däremot bör lärare ochskolledning diskutera och analysera anledningen till detta.. Inspektörerna bedömeratt skolledning och lärare bör analysera kunskapsresultaten och skillnader mellanpojkars och flickors resultat, i syfte att finna metoder för att öka elevernasmåluppfyllelse.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoderständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatenär av mindre god kvalitet. Främst med hänsyn till att det inte föreligger ensystematisk uppföljning av skolans resultat i samtliga ämnen i de lägre årskurserna.Vidare bör de individuella utvecklingsplanerna utvecklas för att innehålla merkonkreta målbeskrivningar för eleverna, tydligt kopplade till målen i läroplanen ochkursplanerna.Uppföljning av alla ämnenEnligt läroplanen ska läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varjeelevs kunskapsutveckling. Av intervjuerna med lärarna framkommer att lärarna i delägre årskurserna företrädesvis följer upp kunskapsutvecklingen i ämnena engelska,matematik och svenska. Kunskapsuppföljning i övriga ämnen brister och saknar

SKOLVERKET9 (18)systematik. I årskurserna 4 – 6 har lärarna dock påbörjat ett arbete där eleverna kanfölja sin kunskapsutveckling i förhållande till kunskapsmålen. Inspektörernabedömer att skolan måste följa upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen.Individuell utvecklingsplanEnligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i enframåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser sombehövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inomramen för läroplanen och kursplanerna. Vid utvecklingssamtalet upprättar lärarna iAttarps rektorsenhet en individuell utvecklingsplan tillsammans med elev ochvårdnadshavare. Inspektörerna har granskat ett antal av dessa och funnit attplanerna till stora delar beskriver elevens nulägessituation. De framåtsyftande måleni de individuella utvecklingsplanerna är oprecisa och vagt formulerade samt harotydlig koppling till de nationella målen. Skolan arbetar för att ta fram en gemensammall för de individuella utvecklingsplanerna och i årskurs 4–6 tog inspektörerna delav goda exempel på individuella utvecklingsplaner. Inspektörerna bedömer att deindividuella utvecklingsplanerna bör utvecklas för att innehålla mer konkretamålbeskrivningar för eleverna, tydligt kopplade till läroplanen och kursplanerna.1.3 Bedömning och betygssättningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning,• om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen ikursplanerna och från betygskriterierna,• om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevenskunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna,• om betyg sätts enligt författningarnas krav,• om betygskatalog förs enligt bestämmelserna.Bedömning av området Bedömning och betygssättning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att bedömning och betygssättning är av mindre godkvalitet. Det framkommer i inspektionen att skolan inte till alla delar sätter betyg iöverensstämmelse med författningen. Skolan behöver diskutera och klargöra vadsom är utgångspunkt vid bedömning och betygsättning. Likaså måste skolan tillse

SKOLVERKET10 (18)att betyg sätts i alla ämnen efter höstterminen i årskurs 8.Utgångspunkt vid bedömning och betygssättningEnligt läroplanen ska läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varjeelevs kunskapsutveckling. Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven haruppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock.Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg.Dessa betygskriterier anges i anslutning till respektive kursplan. I intervjuerna medlärare och elever framkommer att betygen utgår från de nationella målen ochbetygskriterierna. Elever och vårdnadshavare, som inspektörerna samtalat med,framhåller dock att det inträffar att även beteenden vägs in i den slutligabedömningen. Även de individuella utvecklingsplanerna tar i stor utsträckning uppelevernas beteenden och inte deras kunskapsutveckling och måluppfyllelse.Inspektörerna bedömer att skolledning och lärare bör diskutera vad som ligger tillgrund för bedömning och betygsättning för att säkerställa att denna följer kraven iförfattningarna.Betygssättning enligt författningarnas kravEnligt grundskoleförordningen ska betyg sättas i slutet av varje termin. Vidintervjuer med lärare och skolledningen framkommer att skolan inte sätterterminsbetyg i alla ämnen efter höstterminen i årskurs 8. Exempelvis har inte allaelever slöjd i årskurs 8 men däremot i årskurs 9. Betyg sätts då inte förrän i årskurs9. Ett betyg ska dock sättas i årskurs 8 utifrån elevens kunskaper i förhållande tillmålen för ämnet i årskurs 9. Inspektörerna bedömer att skolan måste tillse att betygsätts i alla ämnen efter höstterminen i årskurs 8.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolansutbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga attarbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och liggertill grund till fortsatt skolgång.

SKOLVERKET11 (18)Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att genomförandet av utbildningen till stora delargenomförs med god kvalitet. Organisation och arbetssätt ger utrymme för olikakunskapsformer även om detta skiljer mellan olika lärare och olika årskurser. Skolanhar en organisation för att ge eleverna kunskap om demokratins principer ocharbetar aktivt med detta. Vidare samverkar skolan aktivt med arbetsliv och samhällebland annat genom en välorganiserad praktisk arbetslivsorientering. Arbetslagen iförskoleklasserna och årskurserna 1–3 har en god samverkan. Likaså finns en godsamverkan med skolbarnsomsorgen. Utbildningen i förskoleklasserna stimulerarbarnens utveckling och bedöms ligga till grund för fortsatt skolgång. Dock börnedanstående områden i Attarps rektorsenhet utvecklas för högre kvalitet och ökadmåluppfyllelse.Utbildningens inriktningEnligt läroplanen ska mål att sträva mot ange inriktningen på skolans arbete. Deanger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. I intervjuer med lärarnauppger de att de i första hand arbetar för att alla elever ska nå godkänt och att deofta måste prioritera bort att utmana de högpresterande eleverna. Detta bekräftadesi intervjun med föräldrarna där de anger att barnen bara får gör mer av samma sakoch inte stimuleras till högre måluppfyllelse. Dock visar skolan på några godaexempel där eleverna stimuleras i sin kunskapsutveckling och till högremåluppfyllelse. Om detta sker är dock i hög grad beroende på vilken lärare elevenhar. Inspektörerna bedömer att mål att sträva mot i läroplan och kursplaner i högregrad bör ange inriktningen på skolans arbete.Inflytande och ansvarstagande för egna lärandetEnligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas.Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter derasålder och mognad. Enligt läroplanen ska läraren se till att alla elever oberoende avsocial bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annantrosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder får ett reellt inflytande påarbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att dettainflytande ökar med stigande ålder och mognad. Rektorn har ett särskilt ansvar föratt skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. Att denenskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är enförutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytandeI intervjuerna med lärare och elever framkommer att elevernas möjlighet tillinflytande varierar mellan årskurserna och att det är beroende av den enskildeläraren. Skolan har elevinflytande som ett av sina prioriterade mål och enligtrektorn är en progressionsplan för elevernas inflytande är framtagen. Vid

SKOLVERKET12 (18)inspektionen framkommer att lärarna behöver diskutera begreppet elevinflytande isyfte att säkerställa en gemensam syn på hur skolan ska arbeta inom detta område.Vidare framkommer i intervjuerna med lärare, elever och skolledning att elevernasmöjlighet till inflytande över innehåll och arbetsformer avtar i årskurs 7–9. Skolanbör arbeta för att successivt öka elevernas reella inflytande på arbetssätt,arbetsformer och undervisningens innehåll.Samverkan inom skolanEnligt läroplanen ska läraren samverka med andra lärare i arbetet för att nåutbildningsmålen. Intervjuer med lärare och elever samt inspektörernasobservationer visar på att en sådan samverkan är beroende av vilka lärare elevernahar. Vidare framkommer att samverkan mellan flertalet arbetslag är liten. Skolan ärorganiserad som i den tidigare stadieindelningen i grundskolan vilket medför tydligaskillnader i arbetssätt mellan årskurserna 3 och 4 samt årskurserna 6 och 7.Kontinuiteten i elevernas lärande bryts. Samverkan inom skolan, mellan lärare ochmellan arbetslag, bör utvecklas för att säkerställa kontinuitet i elevernas lärande ochför att säkerställa att eleverna når målen för utbildningen.1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter ochtänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering: Inspektörerna bedömer att anpassningen till elevernas behov håller engod kvalitet. Inspektörerna såg goda exempel på individanpassning. Elever i behovav särskilt stöd får det och kvaliteten är till huvuddelen god. Skolan gör olikainsatser för att tillgodose elevernas varierande behov. Exempelvis finns en särskildundervisningsgrupp på skolan, benämnd Resurscentrum, där en del av eleverna fårstörre eller mindre delen av sin undervisning. Eleverna ges också stöd av lärareneller av en specialpedagog i klassrummet. Specialpedagogen undervisar äveneleverna enskilt eller i grupp. Alla elever som riskerar att inte nå målen haråtgärdsprogram som beskriver vilka behov eleven har, hur de ska tillgodoses samthur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. De åtgärdsprogram sominspektörerna tagit del av är av god kvalitet.

SKOLVERKET13 (18)2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma tilluttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal, eleveroch företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna ochdess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Vid besöket kunde inspektörerna konstatera att skolan utgör en lugn och tryggmiljö för lärande samt att samvaron mellan eleverna är fin, vilket bekräftas isamtliga intervjuer. Inspektörerna observerade elever med hög studiemotivationoch såväl elever som vuxna visade stolthet över sin skola. I klassrummen, främst ide lägre årskurserna, såg inspektörerna goda exempel på kreativa lärmiljöer. Allaintervjuade uppger också att skolan bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.Inspektörerna bedömer att normer och värden i studiemiljön och samvaron är avgod kvalitet. Dock bör nedanstående område förbättras.LikabehandlingDet råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkandebehandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens ändamål är att främjabarn och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annantrosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga ochförhindra trakasserier och annan kränkande behandling.Kommunen/huvudmannen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för attfrämja dessa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varjeskola och förskola. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för attförebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annankränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i

SKOLVERKET14 (18)förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. I planenska åtgärder redovisas och den ska följas upp varje år. Se vidare Skolverketsallmänna råd (SKOLFS 2007:7) .I Attarpsskolans likabehandlingsplan har eleverna inte varit delaktiga ikartläggningen av kritiska områden i skolmiljön. Eleverna känner inte till innehållet ilikabehandlingsplanen och arbetet är inte tydligt implementerat i skolans dagligapraktik. Likabehandlingsplanen innehåller i stort det en likabehandlingsplan skainnehålla enligt förordningen förutom perspektivet när vuxen kränker elev ochkonkreta insatser som avser att ytterligare förbättra resultatet av värdegrundsarbetet.De insatser som ingår i skolans likabehandlingsplan för läsåret 2007/08 har merkaraktären av generella långsiktiga åtgärder. Kommande likabehandlingsplanermåste utvecklas genom att bland annat ange konkreta insatser för det närmaste åretutifrån aktuella kartläggningar, utöver de generella insatser som pågår kontinuerligt.I detta arbete kan Skolverkets allmänna råd och kommentarer För arbetet med attfrämja likabehandling utgöra ett stöd. Inspektörerna bedömer attlikabehandlingsplanen måste förbättras avseende vuxen kränker elev. Vidare måsteskolan arbeta aktivt för att göra eleverna delaktiga i kartläggningen av kritiskaområden i skolmiljön samt verka för att implementera innehållet ilikabehandlingsplanen i den dagliga praktiken.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattardessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektorns och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kanföranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.

SKOLVERKET15 (18)Bedömning av området Tillgång till utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att tillgång till likvärdig utbildning är av mindre godkvalitet. Eleverna och deras vårdnadshavare får inte den information de har rätt tillavseende språkval. Vid besöket framkommer också att vissa aktiviteter underskoltiden är avgiftsbelagda. Tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenligalokaler bedömer inspektörerna som god. Integrerat i skolans lokaler finns ettfolkbibliotek som samarbetar med skolan.ValmöjligheterEnligt grundskoleförordningen ska som språkval erbjudas minst två av språkenfranska, spanska och tyska. Som språkval för en elev ska istället erbjudas det språkeleven har rätt till modersmålsundervisning i, svenska som andraspråk för eleversom i övrigt får undervisning i svenska som andraspråk, svenska för elever som iövrigt får undervisning i svenska, engelska eller teckenspråk, om eleven och elevensvårdnadshavare önskar det. En kommun är skyldig att anordna undervisning i ettsådant språk om minst fem elever väljer språket. Attarps rektorsenhet informerarinte elever och vårdnadshavare om denna möjlighet. Vidare erbjuds endast förstärktsvenska och engelska för de elever som inte väljer tyska, franska eller spanska.Inspektörerna vill göra skolan uppmärksam på att svenska och engelska somspråkval inte får ersätta ett eventuellt behov av särskilt stöd i dessa ämnen. Elevernahar också rätt till ett skriftligt omdöme i det språkval de valt bort. Skolan måstetillse att förordningen följs avseende språkval.Avgiftsfri utbildningEnligt skollagen ska utbildningen i grundskolan vara avgiftsfri för eleverna. De skautan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedelsom behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får också förekommaenstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.Vid intervjun med skolledning och personal uppger de att kommunen har fattatbeslut om att 80 kronor tre gånger per termin får tas ut i avgift frånvårdnadshavarna. Detta visar sig dock inte vara i överensstämmelse medkommunens beslut som anger en summa på 70–80 kronor några gånger per läsår. Iinspektionen framkommer att eleverna själv får bekosta exempelvis en friluftsdagdå man åker skidor eller fiskar och för diverse andra aktiviteter på skoltid som ärförlagda på annan plats än i skolan. Kostnaden för skidresan som är aktuell vidinspektionstillfället är 120 kronor dessutom tillkommer eventuell kostnad för atthyra skidutrustning. Det erbjuds andra alternativ som är kostnadsfria för de eleversom av olika anledningar väljer att inte åka skidor, fiska etcetera. I intervjun medföräldrarna framkommer att det är många ”tjugor” som ska betalas till barnensaktiviteter under skoltid. Vidare framkommer att om eleverna önskar behålla en

SKOLVERKET16 (18)bok för att kunna föra anteckningar eller fylla i uppgifterna erbjuds de att köpa denför 100 kronor. I annat fall erbjuds eleverna att ”låna” boken. Skolan börkontrollera i vilken omfattning eleverna betalar avgifter till skolan och säkerställa attutbildningen är avgiftsfri3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de ihuvudsak bedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styrutbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver föratt kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektorn genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utveckling och kompetens:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering: Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de ihuvudsak bedriver och får den kompetensutveckling som de behöver för att kunnautföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt. Rektorn har genom erfarenhetoch utbildning förvärvat pedagogisk insikt.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektorn som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för attverksamheten inriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET17 (18)Motivering:Inspektörerna bedömer att rektorns förtrogenhet och ansvarstagande sompedagogisk ledare i stort är av god kvalitet. Dock kan rektorns ansvarstagande föruppföljning och utvärdering av skolans resultat i förhållande till de nationella målenförbättras.Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultatEnligt läroplanen ansvarar rektorn för att skolans resultat följs upp och utvärderas iförhållande till de nationella målen. Rektorn arbetar för att verksamheten inriktas påatt nå de nationella målen och för att utveckla utbildningen. Dock måsteuppföljning och utvärdering av skolans resultat i förhållande till de nationella målenförbättras så att skolan får till stånd en övergripande bild av elevernaskunskapsutveckling under tiden i grundskolan. (Se vidare 3.4 Kvalitetsarbete)3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer uppoch utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa iåtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsarbete är av mindre god kvalitet. Iutvärderingen av elevernas måluppfyllelse och kunskapsresultat bör effekterna avgenomförd undervisning i högre grad analyseras. Utifrån en sådan analys böråtgärder för utveckling och val av insatser för att förbättra elevernas måluppfyllelsetas fram. Inspektörerna bedömer att det pågående kvalitetsarbetet bör utvecklasgenom en djupare analys av resultaten och att nya metoder prövas och utvecklas. Ikvalitetsredovisningen bör denna analys tydligt redovisas samt tydligare åtgärder föratt förbättra elevernas måluppfyllelse tas fram.Systematiskt kvalitetsarbeteEnligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar motuppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följsupp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbetemåste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt

SKOLVERKET18 (18)med såväl hemmen som det omgivande samhället. Skolan har dokumenteraderutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas i enlighet med kraven i läroplanen.Personalen känner väl till dessa rutiner och arbetar efter dessa. Kvalitetsarbetetingår emellertid i olika grad som en naturlig del i det dagliga arbetet i arbetslagen.Intervjuer med skolledning och pedagoger visar att uppföljning och utvärdering avundervisningsmetoder behöver förbättras i syfte att utveckla verksamheten och attsäkerställa att den svarar upp mot ställda mål.KvalitetsredovisningEnligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisningfrämja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkligautbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att geinformation om verksamheten och dess måluppfyllelse.Vidare ska kvalitetsredovisningen innehålla en bedömning av i vilken utsträckningde nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilkaåtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen skaverksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningensmåluppfyllelse redovisas samt uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanenredovisas.Skolans kvalitetsredovisning innehåller till stora delar det en kvalitetsredovisningska innehålla enligt förordningen. Dock har målen i vissa fall mer karaktären av attvara metoder. Detta medför att pedagogerna utvärderar genomförandet av enaktivitet i stället för effekten, elevernas resultat, av den undervisning som bedrivs.Således går det inte att utläsa om metoden eller aktiviteten ger förbättradekunskapsresultat eller en ökad måluppfyllelse för eleverna. Vilka åtgärder skolanavser vidta för ökad måluppfyllelse är följaktligen inte heller alltid i förhållande tillde nationella målen för utbildningen. Inspektörerna bedömer att skolan måsteförbättra analysen om genomförda aktiviteter och pedagogiska metoder har bidragittill förbättrade kunskapsresultat och en förbättrad måluppfyllelse för eleverna. Iarbetet med att förbättra kvalitetsredovisningen kan Skolverkets allmänna råd ochkommentarer Kvalitetsredovisning utgöra ett stöd.2008-06-11 LundEbba SvartzPer-Joel Jarlunger

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunBymarkens rektorsenhetDnr 53-2007:3295FörskoleklassUtbildningsinspektion iHisingstorpsskolan och VätterslundsskolanGrundskola årskurserna 1–6Grundskola årskurserna 1–3InledningSkolverket har granskat verksamheten i och besökt Hisingstorpsskolan och Vätterslundsskolanden 23–25 januari 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka somvarit ansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochskolorna, dels den information som samlats in under besöket. Även annan informationom kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I skolorna intervjuades rektorn samt företrädare för elever, personal och föräldrar.Inspektörerna besökte även lektioner i samtliga årskurser. Även andra iakttagelser iskolmiljön och studier av dokument som finns i rektorsområdet utgör underlag förbedömningen.Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter irapporten.HisingstorpsskolanBeskrivning av rektorsenhetenAntal eleverFörskoleklass 53Grundskola 289Källa: Jönköpings kommun, Bymarkens rektorsenhet

SKOLVERKET2 (12)VätterslundsskolanAntal eleverFörskoleklass 19Grundskola 80Källa: Jönköpings kommun, Bymarkens rektorsenhetBymarkens rektorsenhet ligger i de västra delarna av Jönköpings tätort. Upptagningsområdetbestår huvudsakligen av villabebyggelse. Andelen elever med annatmodersmål än svenska är mycket låg. Rektorsenheten omfattar sedan några år tillbakade två skolorna Hisingstorpsskolan med förskoleklass och årskurserna 1–6och Vätterlundsskolan med förskoleklass och årskurserna 1–3. Eleverna på Vätterslundsskolangår vidare till antingen Hisingstorpsskolan eller Talavidskolan i årskurs4. Eleverna från Hisingstorpsskolan går vidare till Junedalsskolan i årskurs 7. I rektorsenheteningår också förskolor för barn 1–5 år, fritidshem i anslutning till skolornasamt ett fritidshem för äldre elever i Fjällstugan, en samlingslokal i anslutningtill Hisingstorpsskolan. Vätterslundsskolan är byggd 1996 och Hisingstorpsskolanär byggd 1975.Verksamheten i förskolverksamhet och skolbarnsomsorgen granskas på en kommunövergripandenivå och bedöms i separata rapporter.HelhetsbedömningSammanfattningsvis bedömer inspektörerna att verksamheten i Bymarkens rektorsenhethåller god eller mycket god kvalitet.Kunskapsresultaten ligger enligt intervjuade lärare och i form av t.ex. resultat pånationella ämnesprov för skolår 5 på en hög och stabil nivå över tid. Skolorna gerenligt inspektörernas bedömning goda förutsättningar för lärande. Den pedagogiskaverksamheten på de båda skolorna utgår på ett föredömligt sätt från strävansmåleni läroplan och kursplaner. Verksamheten ger också på ett mycket bra sättutrymme för olika kunskapsformer. Arbetsformerna är varierade och ger möjlighetför eleverna att lära sig på olika sätt. Eleverna ges på de båda skolorna ett gott inflytandeöver sitt eget lärande. Inspektörerna har under skolbesöken sett mycket godaexempel på lustfyllt lärande och hur skolorna arbetar för en god individanpassning.De båda skolorna har god tillgång till personal med pedagogisk högskoleutbildning,och lärarna används på ett bra sätt utifrån sin utbildning. Det finns mycket godamöjligheter till kompetensutveckling för såväl pedagoger som skolledning. De bådaskolorna arbetar aktivt med värdegrundsfrågor för att skapa en trygg studiemiljö.Skolornas likabehandlingsplaner bör dock utvecklas.Skolornas rektor är väl förtrogen med verksamheten och driver tillsammans medpersonalen ett mycket aktivt arbete för att utveckla utbildningen i enlighet med denationella målen. Båda skolorna utmärks av en hög ambitionsnivå i strävan att förbättraverksamheten. Skolorna bedriver ett utvecklingsarbete för att bedöma elevernasmåluppfyllelse i alla ämnen och sammanställa dessa resultat på skolnivå.Inspektörernas bedömer att det är av vikt att skolorna i det fortsatta arbetet tydliggörbedömning och analys av elevernas måluppfyllelse, i syfte att få ett ännu bättreunderlag för vilka åtgärder för utveckling som planeras.

SKOLVERKET3 (12)Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande område:- Skolornas likabehandlingsplan bör utvecklas.

SKOLVERKET4 (12)-BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nåmålen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Tabell 1: Resultatmått för elever i Bymarkens rektorsenhet läsåren 2005–2007Bymarkens rektorsenhet 2007 2006 2005Andel elever som kan läsa enligt s.k. läsutvecklingsschema,(LUS 15) skolår 3 i procentAndel elever som nått målen i svenska skolår 5 iprocentAndel elever som nått målen i matematik skolår 5 iprocentAndel elever som nått målen i engelska skolår 5 iprocentAndel elever som nått målen i alla ämnen skolår 5 iprocentKälla: Jönköpings kommun100 97 9897 96 9698,5 91 9894 91 9897,4 0 0Kommentar:Enligt intervjuerna med rektor och personal når eleverna i skolorna goda kunskapsresultati samtliga ämnen, och trenden över tid har varit stabil. För de elever sominte uppnår målen eller riskerar att inte uppnå målen upprättas åtgärdsprogram och

SKOLVERKET5 (12)åtgärder vidtas i syfte att förbättra måluppfyllelsen. De elever som inte uppnår målenpå de nationella ämnesproven för skolår 5 uppnår, enligt de intervjuade lärarna, iflertalet fall målen under årskurs 6.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoderständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Enligt intervjuerna med rektorn och personalen följs elevernas kunskapsutvecklingupp utifrån såväl uppnåendemål som strävansmål i kursplanerna och läroplanen.Intervjuade lärare anser att de har en god bild av elevernas kunskapsutveckling i allaämnen på individnivå. Lärarna är medvetna om de krav som ställs på att elevernasmåluppfyllelse över tid i samtliga ämnen ska bedömas, men anser att formerna fören mer systematisk bedömning och dokumentation behöver diskuteras ytterligare påskolan och med andra skolor. Skolans nuvarande system för att följa eleverna bestårav bl. a. portfoliodokumentation, ”målböcker”, diagnosmaterial och det underlagsom används inför utvecklingssamtal och upprättande av individuella utvecklingsplaner,IUP. Skolan har diskuterat att införa s.k. digitala omdömesdatabaser, menlärarna befarar att dessa kan bli ett alltför förenklat och trubbigt instrument för bedömningav kunskapsutvecklingen. Det finns rutiner för överlämning av informationkring elever vid övergången till årskurs 7, men någon systematisk återkopplingtill Hisingstorpsskolan om hur det går för eleverna när de lämnat skolan förekommerinte. Rektorsenheten har på senare år sett över kursplanerna i bl.a. ämnenahem- och konsumentkunskap och teknik för att garantera att eleverna ges möjlighetatt nå målen i samtliga ämnen.Intervjuade föräldrar har förtroende för att lärarna har kontroll över elevernasmåluppfyllelse och är nöjda med den information om elevernas kunskapsmässigaoch sociala utveckling som ges vid utvecklingssamtalen, även om det finns variationeri genomförande av samtalen mellan olika lärare. Både elever och föräldrar anseratt eleverna får information om målen för utbildningen och de upplever att eleverges ett gott inflytande i arbetet med att sätta upp individuella mål i sin IUP.

SKOLVERKET6 (12)1.3 BedömningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling,• om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna.Bedömning av området Bedömning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Av intervjuerna och inspektörernas lektionsbesök framgår att lärarna strävar efteratt göra likvärdiga bedömningar, t.ex. genom att alla lärare som har ett visst ämne isamma årskurs regelbundet träffas och diskuterar hur de ska lägga upp undervisningenså att eleverna ges likvärdiga kunskaper oberoende av vilken lärare de har.Lärarna för också bedömningsdiskussioner kring elevernas måluppfyllelse i de olikaämnena utifrån målen i de nationella styrdokumenten. De lärare som genomförnationella ämnesprov samverkar kring rättning och bedömning. Kursplanernas målhar ”brutits ner” lokalt i alla ämnen och målen diskuteras både i lärargruppen ochmed övrig pedagogisk personal på skolorna. Som framgår av avsnitt 1.4, är bedömningsdiskussionermed mottagande 7–9-skola sällsynta.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.

SKOLVERKET7 (12)Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetMycket godkvalitetXMotivering:Den pedagogiska verksamheten på de båda skolorna utgår på ett föredömligt sättfrån strävansmålen i läroplan och kursplaner. Verksamheten ger också på ett mycketbra sätt utrymme för olika kunskapsformer. Arbetsformerna är varierade och germöjlighet att lära sig på olika sätt, genom t.ex. lekar, lustfyllda övningar, experiment,utepedagogik, problemlösning, skapande verksamhet, drama etc. På Hisingstorpsskolanfinns också ett särskilt montessorispår. Tematiskt arbete förekommer regelbundetpå båda skolorna. På Vätterslundskolan är det tematiska arbetssättet inspireratav den s.k. Bifrost-modellen. Enligt personalen lägger man mycket tid på attskapa en stämning som väcker lust att lära och ge eleverna en egen drivkraft i lärandet.Inspektörerna har vid besöken sett goda exempel på lustfyllt lärande och påhur personal med olika utbildning samverkar för att göra skolorna till en god miljöför lärande och utveckling. Lärarna efterlyser dock ett utökat samarbete för att fåen ”röd tråd” i ett 1–16-årsperspektiv med förskollärare och lärare på andra skolor,inte minst med den mottagande 7–9-skolan Junedalsskolan kring bedömning ochmåluppfyllelse.Eleverna redogör i intervjuer med inspektörerna för att de planerar sitt skolarbete ibörjan av veckan i sin planeringsbok och utvärderar arbetet varje fredag i en särskildbok. Eleverna känner till att det finns mål i olika ämnen och de känner tillinnehållet i sin IUP. Eleverna redogör också för hur de arbetar för att nå sina individuellamål. Eleverna anser att de kan komma med förslag på vad de ska göra,samt hur och när de ska göra olika arbetsuppgifter. De anser också att personalentar tillvara deras synpunkter när det gäller både undervisningen och skolmiljön.Inspektörerna bedömer att eleverna ges goda möjligheter till inflytande och ansvarstagandeöver det egna lärandet, och att skolorna utvecklar elevernas förmågaatt arbeta i demokratiska former.1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetMycket godkvalitetX

SKOLVERKET8 (12)Motivering:Intervjuad personal anser att undervisningen utmärks av en god variation och gerutrymme för olika s.k. lärstilar, vilket bidrar till en god individanpassning. Personalenanser också att det utvecklingsinriktade arbetsklimatet på skolorna inspirerarpersonalen att prova nya arbetssätt, som ytterligare förbättrar skolornas möjligheteratt möta varje elevs behov och förutsättningar. Den goda tillgången till kompetensutvecklingbidrar också till detta. Inspektörerna såg vid skolbesöken mycket godaexempel på hur skolorna arbetar för en god individanpassning. Skolorna har tagitfram handlingsplaner för det s.k. överskolningsarbetet vid barns/elevers övergångmellan förskola, förskoleklass och skola samt mellan olika årskurser och skolor.På skolorna finns tillgång till personal med specialpedagogisk kompetens som haren stödjande roll i skolutvecklingsarbetet. Skolorna har fungerande rutiner för attidentifiera stödbehov och för att prioritera och rikta stödinsatser dit behoven ärsom störst. Intervjuad personal anser att skolorna erbjuder en varierad repertoar avolika insatser för att ge elever stöd i olika former. Åtgärdsprogram upprättas förelever i behov av särskilt stöd samt även för elever med s.k. särbegåvning för att gedessa elever möjlighet att utveckla sin fulla potential. Skolan samverkar med högskolankring hur skolan kan arbeta med högpresterande elever.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarnaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Vid besöket kunde inspektörerna konstatera att skolornas arbete med normer ochvärden ger goda resultat i form av god arbetsro och att intervjuade elever och för-

SKOLVERKET9 (12)äldrar anser att skolorna utgör trygga miljöer för lärande. Skolorna har också gjortsärskilda satsningar kring att skapa ett gemensamt förhållningssätt hos all personal ivärdegrundsfrågor i samband med att de två skolorna bildade ett gemensamt rektorsområdeoch bland annat tagit fram ett arbetsmaterial för att kartlägga utvecklingsområdentillsammans med personal, elever och föräldrar. Detta arbete bildarsedan underlag för rektorsenhetens s.k. ”Värdegrundsdokument” för verksamhetsåret.Skolornas ordningsregler och rutiner för att skapa en trygg miljö har tagitsfram tillsammans med eleverna. Inspektörerna bedömer att skolorna arbetar aktivtför att skapa en trygg och god arbetsmiljö för alla barn och elever.LikabehandlingLikabehandlingsplanen omfattar alla ingående verksamheter i rektorsenheten. Underinnevarande läsår har skolan, bland annat genom att alla elever anonymt kanlämna uppgifter om upplevda problem, uppmärksammat förekomst av kränkningarpå internet, och i skolans framtagna likabehandlingsplan för år 2008 anges konkretaåtgärder för att öka personalens och föräldrars medvetenhet för att upptäcka ochförebygga kränkningar över nätet. Enligt inspektörernas bedömning bör kommandeplaner utvecklas genom att ange fler liknande konkreta insatser för det närmasteåret utifrån aktuella kartläggningar, utöver de generella insatser som pågår kontinuerligt.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET10 (12)Motivering:Inspektörerna bedömer att eleverna ges förutsättningar att nå målen för årskurs 5 isamtliga ämnen. Skolan har under det senaste året sett över kursplanen i ämnethem- och konsumentkunskap för att förstärka undervisningen i ämnet. Mot bakgrundav att elever i intervjuer uttrycker osäkerhet om när de ska läsa detta ämne, ärdock av vikt att skolan tydliggör detta ämne för eleverna. Skolan har också sett överkursplanerna i ämnet teknik och i naturorienterande ämnen.Elevens val anordnas från och med årskurs 3 inom ramen för årliga fördjupningsområden,som röstas fram av elevrådet efter förslag från klassråden. Fördjupningsområdenaomfattar ett flertal ämnen. Eleverna väljer sedan att arbeta i olika ”verkstäder”inom fördjupningsområdet under s.k. ”Verkstadstid” 80 minuter per vecka iåldersblandade grupper.I rektorsenheten finns god tillgång till skolbibliotek, läromedel och modern ITutrustning,som gör att skolorna kan erbjuda en tidsenlig utbildning. Såväl innesomutemiljö erbjuder goda och stimulerande miljöer för både lek och lärande.3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektorn genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetMycket godkvalitetXMotivering:Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver och personalen används på ett bra sätt för att deras utbildning och kompetensska komma alla elever tillgodo, genom t.ex. bedömningsdiskussioner mellanundervisande lärare i samma ämnen. Det finns mycket goda möjligheter till kompetensutvecklingför att personal och skolledning ska kunna utföra sina arbetsuppgifterpå ett professionellt sätt. Personalen uppmuntras att delta i kompetensutvecklingoch de anställda är enligt intervjuerna själva mycket kvalitetsmedvetna och sökeraktivt efter kompetensutveckling utifrån upplevda behov. Rektorsområdet bidrarockså till att sprida goda exempel i den egna verksamheten till andra förskolor ochskolor. Hisingstorpsskolan ingår t.ex. i ”Uppdrag matematik” i samverkan medNationellt matematikcentrum, NMC, i Göteborg, och skolan tar regelbundet emot

SKOLVERKET11 (12)studiebesök från andra skolor för att informera om projektet. Rektorn har genomutbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt och hon deltar i regelbundnautbildningsinsatser som anordnas av förvaltningen. Inspektörerna bedömer att personalensanvändning efter utbildning och möjligheterna till kompetensutvecklingutifrån verksamhetens behov håller mycket god kvalitet.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektorn som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetMycket godkvalitetXMotivering:Intervjuad personal har stort förtroende för rektorn som pedagogisk ledare. Deanser att hon aktivt uppmuntrar personalen i att upprätthålla en hög grad av professionalitetoch uppmuntrar till kompetensutveckling. Enligt intervjuerna håller sigrektorn på olika sätt och genom sina biträdande rektorer väl förtrogen med det dagligaarbetet i samtliga verksamheter i rektorsenheten, och hon har därmed ett braunderlag för att fatta beslut om t.ex. resursfördelning utifrån de behov som finns.Pedagogiska diskussioner genomförs varje vecka i de olika arbetslagen. Rektornleder diskussionerna var tredje vecka, då hon initierar och driver utvecklingsfrågor,som t.ex. om hur kunskapsuppföljningen i alla ämnen ska förbättras. Arbetslagengenomför självvärderingar som följs upp av skolledarna i form av s.k. uppdragsdialoger,där skolledarna diskuterar viktiga utvecklingsområden för verksamhetsåretmed arbetslagen. Dialogen ligger till grund för bl.a. tjänstefördelning, kompetensutvecklingsinsatseroch prioritering av stödåtgärder.Inspektörerna bedömer sammanfattningsvis att rektorn på ett bra sätt tar ansvar föratt följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,

SKOLVERKET12 (12)• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetMycket godkvalitetXMotivering:På skolorna bedrivs ett mycket aktivt kvalitetsarbete. Skolorna arbetar med att utvecklaverksamheten genom att regelbundet följa upp och utvärdera verksamhetenoch upprätta måldokument/handlingsplaner för genomförande av olika förbättringsinsatserinom de områden som har bedömts vara i behov av utveckling. Personalenmedverkar i hög grad i detta utvecklingsarbete och även elever och föräldrargörs delaktiga. Båda skolorna utmärks av en hög ambitionsnivå i strävan attförbättra verksamheten. Skolornas kvalitetsarbete utgår från de nationella målensom bryts ner i enhetsmål och arbetslagsmål. Inspektörerna bedömer att kvalitetsarbeteti rektorsenheten är väl fungerande.Kvalitetsredovisningen anger en lång rad konkreta åtgärder för förbättrad måluppfyllelseutifrån de utvärderingar som gjorts på både arbetslags-, skol- och rektorsområdesnivå.Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen uppfyller författningarnaskrav, men det är av vikt att skolorna i det fortsatta arbetet tydliggör bedömningoch analys av elevernas måluppfyllelse, i syfte att få ett ännu bättre underlagför vilka åtgärder för utveckling som planeras.2008-06-11 LundHelena PlantinPeter Ekborg

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunDalviks rektorsenhetDnr 53-2007:3295FörskoleklassUtbildningsinspektion i DalviksskolanGrundskola årskurserna 1–6InledningSkolverket har granskat verksamheten i och besökt Dalviks rektorsenhet den 22-23januari 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochDalviksskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annaninformation om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Dalviksskolan intervjuades rektorn och ett urval av personal, elever och föräldrar.Inspektörerna besökte även lektioner i samtliga verksamheter och årskurser. Ävenandra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i Dalviksskolanutgör underlag för bedömningen.DalviksskolanBeskrivning av DalviksskolanAntal eleverFörskoleklass 36Grundskola 194Källa: Skolans kvalitetsredovisning.Dalviks rektorsenhet består av fyra förskolor, en grundskola samt en öppen förskolai direkt anslutning till familjecentrum på Dalvik. På Dalviksskolan finns en talochkommunikationsklass med 13 elever. Klassen har hela kommunen som upptagningsområde.I klassen arbetar specialpedagoger, grundskollärare, talpedagogoch logoped.

SKOLVERKET2 (13)Barnen från förskoleklass till år 2 går i integrerade grupper. Med de yngre elevernaarbetar arbetslag bestående av fritidspedagoger, förskollärare, elevassistenter ochlärare. I år 3–6 arbetar ett antal grundskollärare i varje arbetslag. Två studieledarehar ledningsansvar för år F–2, respektive år 3–6. Rektorsenheten leds av en rektoroch en biträdande rektor.Skolan ligger i en stadsdel av Jönköping och är byggd på 1960-talet och har genomgåttflera renoveringar. För närvarande pågår en diskussion om en ny utbyggnad.Cirka 14 procent av eleverna har annan språklig bakgrund än svenska. Förskolanbehandlas i egen rapport.HelhetsbedömningI sin helhet är Dalviksskolan en skola som utmärks av att den på nästan alla områdenkommit mycket långt i sin strävan att nå de nationella målen.Skolan når goda resultat på de nationella ämnesproven och i de utvärderingar ochbedömningar som gjorts av kunskapsresultaten i andra sammanhang. Lärarna följerockså upp och bedömer elevernas resultat och kunskapsutveckling på ett mångsidigtsätt och i alla ämnen.Till skolans allra starkaste sida hör själva undervisningen och förmågan att anpassaden efter elevernas förutsättningar och behov. Skolans pedagogiska personal präglasav en påtaglig samsyn i synen på kunskaper och i en strävan mot ett arbetssättdär elevernas kunskapsutveckling kan följas mellan årskurser och i alla ämnen. Elevernaslärande står i centrum och lärarna har ett inkluderande synsätt och visar storflexibilitet och idérikedom när det gäller att anpassa verksamheten efter elevernasbehov. Integrationen mellan förskoleklass och skola är väl organiserad och detfinns även i denna verksamhet en påtaglig gemensam helhetssyn på elevernas lärande.Lärarna visar stor kreativitet när det gäller att stimulera och stödja elevermed olika förutsättningar för att nå de nationella målen.En annan av skolans starka sidor gäller värdegrunden. På skolan bedrivs ett aktivtvärdegrundsarbete i många former. Kamratstödjare, faddergrupper, kompismassage,livskunskap, och en likabehandlingsplan som är ett levande dokument, är exempelpå inslag i värdegrundsarbetet som kan ha bidragit till det goda resultatet attskolan idag utgör en trygg miljö för eleverna och att eleverna i allmänhet omfattasav goda normer i studiemiljön och i samvaron. De får också pröva på demokratinsprinciper och får vara med att påverka undervisningen i olika sammanhang.Skolans personella förutsättningar är goda. Alla skolans lärare är behöriga och defår kompetensutveckling både utifrån målen i skolans arbetsplan och efter individuelltbehov. Rektorn är förtrogen med verksamheten och tar ansvar för att skolansresultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen genomett systematiskt kvalitetsarbete.Trots goda resultat på centrala läroplansområden måste skolans arbete på ett parområden utvecklas. Det gäller likabehandlingsplanens och kvalitetsredovisningensutformning som inte följer gällande författningar.

SKOLVERKET3 (13)Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte lagens krav (6 § lagen om förbudmot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 och 3a §§förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

SKOLVERKET4 (13)-BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Kommentar:Skolan redovisar i huvudsak sina resultat i sina kvalitetsredovisningar. För år 2006uppnådde alla målen i engelska, matematik och svenska. Andelen elever som kundeläsa i år 3 var också 100 procent. Även den andel elever som nådde målen i alla ämnenvar 100 procent. Enligt kvalitetsredovisningen för år 2007 var den andel somefter lästest i år 3 kan läsa cirka 95 procent. Enligt de nationella ämnesproven i årfem för 2007 uppgick andelen elever som nådde målen i svenska, matematik ochengelska till 100 procent, medan motsvarande tal i engelska var 95 procent. I sammakvalitetsredovisning uppgår måluppfyllelsen i övriga ämnen till 95 procent. Dettabygger på lärarnas uppskattning av de samlade resultaten som man gör i diskussionerinför skolans kvalitetsredovisning. Underlaget utgöres av elevernas samlade prestationerinsamlade genom prov, loggböcker, portfolio etc. Inga könsrelateradeskillnader i resultaten har kunnat noteras. Inspektörerna bedömer att skolan kanredovisa kunskapsresultat på alla områden och inte bara i vissa ämnen.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigtkan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,

SKOLVERKET5 (13)• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolans uppfattning och kommunicering av kunskapsresultaten bedöms i sin helhetvara av god kvalitet. I intervjuer med lärare och elever och i granskning av dokumenthar det kommit fram att elevernas kunskapsresultat har följts upp på ett allsidigtsätt i alla ämnen. Resultaten följs genom elevernas loggböcker, portfolio, pedagogiskadiskussioner i personalens möten och samtal mellan lärarna. Eleverna i vissaklasser har dessutom särskilda utvärderingsböcker. Under temaarbeten är målennedbrutna i tydliga ämnesmål som följs upp av lärarna. Det förs systematiska ochregelbundna samtal mellan lärare och elever kring deras resultat. Vid utvecklingssamtalenanvänder man elevernas loggbok och den individuella utvecklingsplanensom underlag. Elevernas individuella utvecklingsplaner uppfyller författningenskrav, men vissa av dem kan utvecklas när det gäller att precisera skolans insatser föreleverna.1.3 BedömningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling• om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna ochfrån betygskriterierna.Bedömning av området Bedömning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att skolans bedömning av elevernas resultat har god kvalitet.Lärarna använder de nationella prov som finns vid bedömning av måluppfyllelsen.Bedömningen av elevernas prestationer är allsidig och sker i pedagogiska dis-

SKOLVERKET6 (13)kussioner mellan lärargrupper år 1–6 framför allt i samband med att man arbetarmed kvalitetsarbetet. Bedömningarna i ämnen där det inte finns nationella provgrundas på den mångsidiga uppföljning av resultaten som sker genom elevernasloggböcker, portfolio, pedagogiska diskussioner i personalens möten under rektornsledning. I lärarnas uppföljning av elevernas resultat spelar de kontinuerliga diskussionernai arbetslagen en stor roll, framför allt för diskussionen om lärarnas bedömningarär likvärdiga.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans undervisning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetMycket godkvalitetX

SKOLVERKET7 (13)Motivering:Inspektörerna bedömer att skolan har mycket god kvalitet när det gäller genomförandetav utbildningen.Skolans arbetsplan stämmer väl med de nationella målen. Vid intervjuerna medlärarna och eleverna framkom att strävansmålen är kända och flertalet av de nationellamålen prioriteras i undervisningen, t.ex. de mål som berör utveckling efterelevernas förutsättningar, flexibilitet i lärandet och användandet av olika kunskapsformer.Intervjuerna och klassrumsobservationerna visar också att eleverna gestillfälle att pröva många kunskapsformer. Inspektörerna har fått erfara många kreativaundervisningssituationer där elevernas individuella förutsättningar kommit tilluttryck. Lärarna varierar undervisningen och använder skilda arbetsformer i olikasammanhang. Vid klassrumsbesöken fick inspektörerna se många exempel på kreativa,skapande aktiviteter. Lärarinsatser och grupperingar är flexibla vilket oftakommer till uttryck i temaarbeten. Eleverna får också arbeta med loggböcker somutgör en viktig del i planeringsprocessen. Vid öppna planeringsdiskussionerna iklassrummet lyfts målen ofta fram. Genom utvärderingsböcker har eleverna kunnatpåverka uppläggningen av undervisningen. Intervjuerna med lärarna och elevernaoch observationer pekar också på att undervisningen är mångsidig, saklig och allsidig.Eleverna får pröva demokratins principer genom elevråd, klassråd och egna planeringsböcker.De får pröva att arbeta i olika gruppkonstellationer, t.ex. i temaarbeten.Dessa är ofta upplagda så att eleverna själv kan påverka innehållet.Samverkan sker mellan förskoleklass, skola och fritidshem, vilket berikar elevernaslärande, och integrering sker t.o.m. år 2. Lärarna visar där stor flexibilitet när detgäller elevernas mångsidiga utveckling och lärande. I arbetslagen tar lärarna väl tillvara varandras kompetenser. Verksamheten i förskoleklassen svarar enligt intervjueroch observationer fullt ut mot de intentioner som skollagen anger när det gälleratt verksamheten ska ligga till grund för fortsatt skolgång.1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid upprättas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetMycket godkvalitetX

SKOLVERKET8 (13)Motivering:Skolans anpassning av verksamheten till elevernas behov bedöms vara av mycketgod kvalitet.Intervjuerna och observationerna visar att det på Dalviksskolan finns en hög gradav samstämmighet i synen på kunskap och lärande. Det finns också stor flexibilitet ilärarnas sätt att arbeta och att variera arbetsorganisationen efter elevernas behov.Lärarna prioriterar undervisningen och har ett starkt integrationsperspektiv somföljer elevernas utveckling från förskolan och uppåt. I arbetslagen utnyttjas ocksålärarnas olika kompetenser väl och arbetslagen visar stor idérikedom när det gälleratt finna lösningar för de enskilda eleverna. Skolans specialpedagog och speciallärarearbetar cirka hälften av tiden med eleverna och den andra hälften som handledareför de andra i arbetet att anpassa undervisningen efter elevernas behov.Lärarna har ett inkluderande synsätt och skolan har en mycket flexibel organisationför stödresurser. Arbetslagen ändrar schema och grupperingar ofta för att kunna gestöd. Även speciallärare och specialpedagog utnyttjas flexibelt för stöd.Skolan upprättar alltid åtgärdsprogram. Detta har varit ett utvecklingsområde påskolan, som sedan ett år tillbaka har arbetat med att utveckla rutiner och innehåll iåtgärdsprogrammen. De uppfyller nu författningens krav. Utvecklingsarbetet harockså resulterat i en arbetsbeskrivning för hur Dalviksskolan ska arbeta med eleveri behov av särskilt stöd.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med bestämmelsernaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET9 (13)Motivering:Inspektörerna bedömer att skolans arbete med normer och värden i sin helhet hargod kvalitet, förutom den avvikelse som anges nedan.Enligt intervjuer med lärare och elever uppfattar alla att skolan är en trygg miljö.Det är en relativt liten skola där de flesta känner varandra. Det finns fadderverksamhetsom skapar trygghet inför äldre kamrater.Skolans inre miljö är god och inriktad på lärande och utveckling av kunskaper. Elevernaslärande står i centrum och de har egna planeringsböcker av olika slag där dekan följa sitt lärande och utveckling..Skolan bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. Exempel på detta är kamratstödjarna,två pojkar och två flickor från varje arbetslag, som spelar stor roll för antimobbningsarbetet.Det sker undervisning i livskunskap (EQ) och det förekommer kompismassage.Ett antal gånger per läsår träffas också faddergrupper i F-6 för gemensammaaktiviteter.Skolan har tydliga ordningsregler. De har utarbetats i huvudsak av skolans personalmen elever, elevråd och företrädare för föräldrar har haft möjlighet att ge synpunkterpå dem. Ordningsreglerna revideras när det behövs.LikabehandlingsplanEnligt lagen om förbud och diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmerse till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinderoch att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Iplanen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över.Skolan har en likabehandlingsplan, som enligt intervjuerna med skolledning, lärareoch elever är ett levande dokument i arbetet med att förebygga kränkningar. Den äri stort utarbetad efter gällande bestämmelser och är mycket tydlig når det gäller mål,rutiner och dokumentation vid eventuella kränkningar. Planen brister dock enligtinspektörernas bedömning när det gäller en nulägesanalys som grund för arbetetsamt när det gäller kopplingen till tidsatta åtgärder det närmaste året.

SKOLVERKET10 (13)3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektorns och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolansuppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.Bedömning av området Tillgång till utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Elevernas tillgång till en likvärdig utbildning bedöms som helhet vara av god kvalitetpå skolan.Skolan tar emot de elever som vill gå på skolan och schemat är lagt så att den garanteradeundervisningstiden garanteras och den följs regelbundet upp av skolledningen.Skolan erbjuder elevens val. I praktiken har cirka hälften av elevernas valkommit att utgöras av praktiskt estetiska ämnen. Eleverna kan också välja modersmål.Skolans tre byggnader finns på en nyligen upprustad skolgård. Det finns också tillgångtill ett skogsområde som användes för aktiviteter och utomhuspedagogik.Lokaler och utrustning håller god standard, men enligt lärarna i den integreradeverksamheten kan det ibland vara svårt för eleverna att finna lokaler för att uppnåbehovet av avskildhet. Verksamheten i förskoleklass överstiger 15 timmar i veckan.Skolan tar inte ut några avgifter för undervisningen.

SKOLVERKET11 (13)3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektorn genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utbildning och kompetens:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Personalens utbildning och kompetens bedöms vara av god kvalitet på skolan.Alla lärare på skolan har lärarbehörighet. Det finns en behörig specialpedagog ochen behörig speciallärare. Flera lärare har fått vidareutbildning i specialpedagogik.Enligt intervjuer med skolledning och lärare har personalen de insikter i föreskrifternasom behövs för att bedriva utbildningen. Detta område har kontinuerligt behandlatsvid studiedagar.Skolan har en kompetensutvecklingsplan. Den är kopplad till skolans arbetsplanoch de prioriterade utvecklingsområdena. Enligt intervjuer med skolledning ochlärare får lärarna i huvudsak den kompetensutveckling de behöver. Den utgörs aven god blandning av individinriktad och gruppinriktad kompetensutveckling, enligtlärarnas utsagor. Alla har fått en kompetensutveckling i uppdragsdialog och utvecklingssamtaloch den har uppskattats enligt lärare och skolledning. Rektorn har lärarutbildningoch har genomgått rektorsutbildningen.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektorn som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.

SKOLVERKET12 (13)Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Rektorns ansvar för verksamheten bedöms vara av god kvalitet. Enligt intervjuermed lärare och övrig personal är rektorn i huvudsak förtrogen med det dagliga arbetetoch tar ansvar för att verksamheten utvecklas mot de nationella målen. Han skaparutrymme för pedagogiska diskussioner och pedagogisk utveckling. Rektorn tarockså ansvaret för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till denationella målen. Arbetet utföres främst i samband med kvalitetsredovisningen,enligt lärarna. Rektorn fattar också de beslut han enligt bestämmelserna ska göra.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolan har enligt inspektörernas bedömning ett kvalitetsarbete av god kvalitet, förutomnedanstående avvikelse.På skolan finns ett systematiskt kvalitetsarbete. Skolan har också en arbetsplan. Iden finns särskilda skolutvecklingsområden. Till planen är kopplad en förbättringsplansom ska visa hur målen ska uppnås. Det finns också en särskild kriterieförteckning,där den lokala arbetsplanens mål är nedbrutna i kriterier som är mera utvärderingsbara.Skolans arbetsplan utvärderas främst av arbetslagen under utvärderingsdagar.Rektorn samlar systematiskt in kvalitetsuppgifterna och svarar för att enkvalitetsredovisning skrivs ned och den föreläggs sedan arbetslagen för en diskussionkring måluppfyllelse och beslut om åtgärder. Inspektörerna bedömer att skolanhar en tydlig årscykel i sitt kvalitetsarbete och att det involverar personalen i flera avfaserna.

SKOLVERKET13 (13)KvalitetsredovisningenEnligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisningfrämja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningensnationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information omverksamheten och dess måluppfyllelse.Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningen innehållaen bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen harförverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökadmåluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet iverksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. I kvalitetsredovisningenska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas.Dalviksskolans kvalitetsredovisning uppvisar såväl förtjänster som svagheter. Tillförtjänsterna hör att den har ett rikhaltigt innehåll och bygger på uppgifter frånflera nivåer. Skolans kvalitetsredovisning är mycket processorienterad, d.v.s. denbeskriver i hög grad verksamheten och hur man arbetar. Till svagheterna hör attdet saknas en bred bedömning av måluppfyllelsen i förhållande till de nationellamålen. Målen i kvalitetsredovisningen är otydliga i relation till de nationella målen,och de kan knappast betecknas som fungerande mål, varför analysen av resultatenblir vag. Förslagen till åtgärder blir därmed också vaga. Skolans likabehandlingsplankommenteras i kvalitetsredovisningen men någon explicit utvärdering görs inte. Enförklaringen till att kvalitetsredovisningens mål är otydliga kan vara att skolan samtidigtsom den utvärderar egna målprioriteringar också utvärderar de nationella målsom prioriterats av skolförvaltningen.Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen inte är i enlighet med förordningenoch måste utvecklas så att den ger en tydlig bild av hur skolan bedömermåluppfyllelsen av de nationella målen samt vilka åtgärder som skolan avser attvidta för en ökad måluppfyllelse. Uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanenska också tydligt redovisas i kvalitetsredovisningen.2008-06-11 LundMartin JärnekBirgitta Knutsson Rohdin

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunJunedalsskolanDnr 53-2007:3295Utbildningsinspektion i JunedalsskolanGrundskola årskurserna 7–9Grundsärskola årskurserna 7–10InledningSkolverket har granskat verksamheten i Jönköpings kommun och besökt Junedalsskolanden 26–28 februari 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka somvarit ansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochJunedalsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annaninformation om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Junedalsskolan intervjuades rektorn, biträdande rektorer, personal, elever ochvårdnadshavare. Inspektörerna besökte även lektioner i ett antal klasser både igrundskolan och i grundsärskolan. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studierav dokument som finns i rektorsområdet utgör underlag för bedömningen.Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter irapporten.JunedalsskolanBeskrivning av JunedalsskolanAntal eleverGrundskola 808Grundsärskola 71Källa: Skolans uppgifter

SKOLVERKET2 (16)Junedalsskolan ligger i centrala Jönköping. Upptagningsområdet utgörs i huvudsakav de västra och södra delarna av område Väster i Jönköpings kommun. Bebyggelsenär blandad med villor och flerfamiljshus. Området har en socialt homogenstruktur och utbildningsnivån ligger högre än snittet i kommunen.Junedalsskolan omfattar grundskola årskurserna 7–9 och grundsärskola årskurserna7–10. Huvudbyggnaden är byggd år 1952. Mitt i byggnaden finns en så kallad ljushallsom ger skolan en speciell karaktär. I ljushallen finns en scen samt skolans bibliotek.Skolan är ombyggd och tillbyggd ett flertal gånger och år 2001 tillkom enskolbyggnad kallad Kubiken. Kubiken har en arkitektur i likhet med huvudbyggnaden.Det finns ytterliggare några byggnader på skolan som inrymmer salar för bild,drama och andra ämnen.Junedalsskolan har en rektor med det övergripande ansvaret för hela verksamhetenoch två biträdande rektorer. En av de biträdande rektorerna har det operativa ansvaretför grundsärskolan. Personalen är organiserad i åtta arbetslag varav två är igrundsärskolan. Varje arbetslag har en arbetslagsledare. I grundskolan består arbetslagenmestadels av sex klasser (två klasser från varje årskurs 7–9) och tio lärare.Eleverna är indelade i så kallade 20 - grupper och det är cirka 120 elever per arbetslag.I grundsärskolan är det cirka 12 elever per klass. Till varje arbetslag hör en datasaloch arbetsrum för lärarna. Respektive arbetslag har också eget ekonomisktansvar.Skolan har tre olika mindre undervisningsgrupper där en del av eleverna får störreeller mindre delen av sin undervisning, för att möta deras olika behov av särskiltstöd. Grupperna heter Kvantum, som är till för särskolans elever, samt Kubikenoch Q 2 som är specialpedagogiska resurscentrum för årskurserna 7–9. I några avskolans åtta arbetslag ingår specialpedagoger eller speciallärare.Junedalsskolan har en handbollsprofil samt musik- och dramaprofil. Vidare ingårskolan i försöksverksamhet med utbildning utan timplan i grundskolan.Verksamheten i grundsärskolan granskas på en kommunövergripande nivå ochbedömningarna av verksamheten återfinns i en separat rapport.HelhetsbedömningVerksamheten i Junedalsskolan är av god kvalitet och kunskapsresultaten är på engod nivå och ligger betydligt högre än snittet i Jönköpings kommun och i riket.Även grundsärskolan är av god kvalitet med stort kunskaps- och elevfokus.Vid inspektionstillfället utgör Junedalsskolan en lugn och trygg miljö för lärande.Studiemotivationen är hög hos eleverna och de intervjuade eleverna påtalar viktenav att nå goda studieresultat och att ha kompetenta lärare. De visar också stort engagemangoch stolthet över sin skola. Grundsärskolans elever är väl integrerade iskolans verksamhet och omfattas av den positiva studiemiljön. Inspektörerna kankonstatera att skolan har många goda exempel på kreativa lärmiljöer där olika aktiviteterpågår under och efter skoldagen. Junedalsskolans profil, handboll, musikoch drama, är ett synligt inslag i skolans verksamhet. Vid inspektionstillfället pågårolika aktiviteter i klassrummen och på den stora scenen i ljushallen som vittnar omdetta. Profilämnena integreras till vissa delar även med andra ämnen.

SKOLVERKET3 (16)Skolans studiemiljö är i hög grad inriktad på lärande och ger stöd att utveckla kunskaper.Mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning och lärarnaarbetar aktivt för att utveckla sina pedagogiska metoder för att ytterligare öka måluppfyllelsen.Även de högpresterande eleverna ges utmaningar för att nå högremåluppfyllelse. Resultaten följs upp, utvärderas och nya metoder prövas. Emellertidkan graden och kvaliteten av detta arbete variera i de olika arbetslagen på skolan.Bedömning och betygsättning diskuteras både i arbetslaget, på skolnivå och ikommunövergripande ämnesnätverk. Skolan har ett pågående utvecklingsarbete föratt få till stånd en djupare och bredare analys av betygsresultaten. I detta utvecklingsarbeteingår också att tydligare koppla lärarnas pedagogiska metoder till denenskilde elevens resultat.Arbetslagen har stor frihet att utforma sin verksamhet och stort eget ansvar. Meden långtgående decentralisering krävs också en noggrann uppföljning av verksamheten.Rektorns strävan att med bibehållen frihet i arbetslagen få skolan att fungerasom en enhet är av stor vikt för att garantera eleverna en likvärdig utbildning. Detframkommer dock i inspektionen indikationer på att det finns variationer mellanarbetslagen som kan riskera likvärdigheten i utbildningen, exempelvis hur elevernasrätt till inflytande tillgodoses. Ett annat exempel är hur man inom arbetslagen arbetarmed elever som har svårigheter i skolarbetet och hur särskilt stöd ges till dessaelever. Trots dessa indikationer bedöms elever i behov av särskilt stöd få ett varieratstöd och kvaliteten i arbetet med detta till huvuddelen vara god. Det särskildastödet till elever i grundsärskolan bedöms vara av mycket god kvalitet. Arbetet iskolans två elevvårdsteam är under utveckling, bland annat i syfte att bättre ta tillvara de olika kompetenserna på skolan och för att yttermera öka kvaliteten i arbetetmed särskilda stödåtgärder. Rektorn är i hög grad involverad i detta arbete. I elevvårdsteamenpågår också arbetet med att utveckla åtgärdsprogrammen för att dessaska fungera som det redskap som de är ämnade att vara. Vidare arbetar skolan påett bra sätt med att individanpassa undervisningen efter elevernas behov och förutsättningaroch arbetar aktivt på olika sätt för att uppmuntra eleverna till ökad måluppfyllelse.Skolan bedriver ett kvalitetsarbete av god kvalitet och rektorn tar som pedagogiskledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationellamålen. I det pedagogiska ledarskapet ingår uppföljning och utvärdering av verksamhetensom en ofrånkomlig del. Kvalitetsarbetet är viktigt för att säkerställa kvalitetenpå utbildningen och för att garantera att eleverna får den utbildning de harrätt till samt en likvärdig utbildning. Allt i syfte att ytterligare förbättra elevernasmåluppfyllelse.Ett aktivt värdegrundsarbete pågår och lärarna arbetar i olika konstellationer för attfrämja värdegrundsarbetet. Lärarna beskriver i intervjuerna att de arbetar förebyggandesom en naturlig del i den dagliga undervisningen. Men även här kan arbetssättetvariera mellan de olika arbetslagen. Värdegrundsarbetet är under utveckling isyfte att samtliga arbetslag ska omfattas av samma synsätt, system och arbetssätt.Det är av vikt att värdegrundsarbetet omfattar alla på skolan, både vuxna och elever,så att trakasserier och annan kränkande behandling aktivt motverkas.

SKOLVERKET4 (16)Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angiven brist snarast måste åtgärdas.- Skolan sätter inte betyg enligt förordningen (7 kap. 4 § grundskoleförordningen).- Likabehandlingsplanen uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever).- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (Förordning om kvalitetsredovisninginom skolväsendet m.m. SFS 1997:702).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- De individuella utvecklingsplanerna bör utvecklas så att dessa innehåller konkretamålbeskrivningar kopplade till läroplanen och kursplanerna.- Skolan bör arbeta för att öka elevernas reella inflytande över arbetssätt, arbetsformeroch undervisningens innehåll.- Åtgärdsprogrammen bör förbättras avseende innehåll och kvalitet.

SKOLVERKET5 (16)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Tabell 1: Resultatmått för elever i årskurs 9 i Junedalsskolan jämfört med riksgenomsnittet2005-2007Junedalsskolan 7-9Riket2007 2006 2005 2007 2006 2005Meritvärde 226,1 239,6 229,5 207,3 206,8 206,3- Flickor 238,0 251,1 238,4 218,8 218,3 217,3- Pojkar 214,5 227,1 220,3 196,5 195,7 195,8Andel (i procent) behörigatill nationellt programAndel (i procent) somnått målen i alla ämnenKälla: Skolverkets statistik92,9 97,6 95,9 89,1 89,5 89,288,7 92,8 87,3 76,1 76,0 75,5

SKOLVERKET6 (16)Tabell 3: Andel elever i procent som nått målen i de nationella ämnesproven i årskurs9 i Junedalsskolan 2005- 2007Nationella ämnesprovenJunedalsskolan årskurs 9i årskurs 9Svenska Engelska Matematik2005 100 (99,2) 1 100 (96,7) 100 (97,5)2006 99,3 (99,7) 100 (100) 97,6 (98,3)2007 96,9 (98,8) 92,3 (97,3) 97,7 (95,1)Källa: Skolverkets statistikKommentar:I förhållande till övriga grundskolor i Jönköpings kommun ligger Junedalsskolansresultat högre. Det genomsnittliga meritvärdet är betydligt högre än i Jönköpingskommun (206,8) och i riket (207,3). Likaså är andelen elever som nått målen i allaämnen betydligt större än i kommunen (75,3) och i riket (76,1). Vidare är andelenelever som är behöriga till nationellt program något större än i kommunen (87,1)och i riket (89,1).Under de fem senaste åren har det genomsnittliga meritvärdet varierat mellan 226,1och 239,6 poäng. Flickorna har genomgående högre meritvärde än pojkarna ochskillnaden i antalet poäng har varierat mellan 4,7 och 23,5 poäng. Den största skillnadenpå 23,5 poäng är att hänföra till resultatet för år 2007. Generellt har flickornastörst andel MVG i de olika ämnena. I ett fåtal ämnen har dock pojkarna större andelMVG än flickorna exempelvis i idrott och hälsa där 24,6 procent av pojkarnaoch 10,8 procent av flickorna har betyget MVG.Skolverkets analysverktyg SALSA 2 visar att det genomsnittliga faktiska meritvärdetår 2007 sammanfaller med det modellberäknade värdet. Däremot när det gäller andelenelever som uppnått målen i alla ämnen ligger det faktiska värdet fem procentenheteröver det modellberäknade värdet. Under de senaste tio åren har Junedalsskolansresultat, både när det gäller meritvärdet och andel elever som uppnått målen,legat över det modellberäknade värdet. Det är dock viktigt att betona att det modellberäknadevärdet enligt SALSA bör ses som ett diskussionsunderlag vid analysav elevernas kunskapsutveckling.Vidare finns det en överensstämmelse mellan resultaten på de nationella ämnesproveni årskurs 9 och andelen elever som når minst G i slutbetyg i årskurs 9.I grundsärskolan arbetar personalen med stort fokus på elevernas kunskapsutvecklingoch utmanar eleverna för att öka måluppfyllelsen.1 Inom parentes anges andel elever i procent som nått minst godkänt i slutbetyg i svenska, engelskaoch matematik i årskurs 9.2 Det modellberäknade värdet i SALSA tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer som föräldrarsutbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelningen pojkar/flickor i kommunensskolor.

SKOLVERKET7 (16)1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoderständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatenär av god kvalitet i Junedalsskolan. Lärarna följer upp, utvärderar och omprövarmetoder för att öka måluppfyllelsen. Vidare genomför lärarna, enligt vårdnadshavareoch elever, utvecklingssamtal med relevant information om elevernas kunskapsutvecklingoch sociala utveckling. Dock bör de individuella utvecklingsplanerna utvecklas.Individuell utvecklingsplanEnligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en framåtsyftandeindividuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövsför att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramenför läroplanen och kursplanerna. Vid inspektionstillfället finns olika strukturer på deindividuella utvecklingsplanerna och inspektörerna har tagit del av ett antal av dessaoch funnit skiftande kvalitet på innehållet. De individuella utvecklingsplanerna beskrivertill stora delar elevens nulägessituation och de framåtsyftande målen är vagtformulerade och saknar en tydlig koppling till de nationella målen. Skolan har somprioriterat mål att utveckla de individuella utvecklingsplanerna Skolan bör tillse attde individuella utvecklingsplanerna utvecklas så att dessa innehåller konkreta målbeskrivningarkopplade till läroplanen och kursplanerna.1.3 Bedömning och betygssättningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,

SKOLVERKET8 (16)• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning,• om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen ikursplanerna och från betygskriterierna,• om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevenskunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna,• om betyg sätts enligt författningarnas krav,• om betygskatalog förs enligt bestämmelserna.Bedömning av området Bedömning och betygssättning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att bedömning och betygsättning till största del genomförsmed god kvalitet. Lärarna utgår från de nationella målen i läroplanen och i kursplanernaoch gör en bedömning av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till dessa.I Junedalsskolan diskuterar lärarna bedömning och betygssättning, granskar ochjämför varandras bedömningar av de nationella ämnesproven samt har påbörjat ettutvecklingsarbete med att analysera betygsresultaten. I detta analysarbete ingår ocksågenusperspektivet. Dock måste nedanstående område åtgärdas.Betygssättning enligt författningarnas kravBetyg ska sättas i slutet av varje termin. Vid intervjuer med lärare och skolledningframkommer att skolan inte sätter terminsbetyg i alla ämnen efter höstterminen iårskurs 8, exempelvis i hem- och konsumentkunskap och bild. Enligt författningarnaska detta ske och därför måste skolan tillse att betyg sätts i alla ämnen efter hösttermineni årskurs 8.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,

SKOLVERKET9 (16)• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering: Inspektörerna bedömer att genomförandet av utbildningen genomförsmed god kvalitet. Mål att sträva mot anger till stor del inriktningen på utbildningenoch eleverna ges utrymme för olika kunskapsformer och arbetssätt. I de flesta avarbetslagen arbetar man ämnesövergripande och musik, dans och bild integreras iandra ämnen. Skolan har också en handbollsprofil. Dock bör nedanstående områdeutvecklas för högre kvalitet och ökad måluppfyllelse.Inflytande och ansvarstagande för egna lärandetEnligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas.Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter derasålder och mognad. Enligt läroplanen ska läraren se till att alla elever oberoende avsocial bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,sexuell läggning eller funktionshinder får ett reellt inflytande på arbetssätt,arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar medstigande ålder och mognad. Rektorn har ett särskilt ansvar för att skolans arbetsformerutvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. Skolan ska klargöra för eleveroch föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheteroch skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskildaskolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning förelevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigtsom underlag för den enskildes val i skolan och vid upprättande av elevens individuellautvecklingsplan.Vid intervju med lärare och elever framkommer att elevernas möjlighet till inflytandeoch ansvarstagande över det egna lärandet, arbetsformer och innehåll i undervisningenbör förbättras. Eleverna uppger att det skiljer mellan arbetslagen ochmellan olika lärare i vilken utsträckning det finns möjlighet till inflytande. Några avelevrepresentanterna beskriver hur de tillsammans med lärarna diskuterar mål ochplanering för utbildningen, redovisningsmetoder, betygskriterier m.m. Medan andraelever inte känner igen denna beskrivning. Inspektörerna bedömer att skolan i högregrad bör arbeta för att elevernas inflytande över innehåll och arbetsformer förbättrasså att alla elever ges denna möjlighet.

SKOLVERKET10 (16)1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att anpassningen till elevernas behov håller en god kvalitet.Skolan arbetar aktivt på olika sätt för att uppmuntra eleverna till ökad måluppfyllelseoch ett varierat utbud av material och hjälpmedel finns tillgängligt på skolan.Elever i behov av särskilt stöd får ett varierat stöd, kvaliteten bedöms till huvuddelengod och åtgärdsprogram upprättas. Det särskilda stödet till elever i grundsärskolanbedöms vara av mycket god kvalitet. I några av skolans åtta arbetslag ingår specialpedagogereller speciallärare vilket medför att elevernas behov av särskilt stödtill största del kan tillgodoses inom den egna klassen. Det finns också tre mindreundervisningsgrupper på skolan. Det framkommer dock i inspektionen att det finnsvariationer mellan arbetslagen hur det särskilda stödet till elever tillgodoses. Inspektörernavill göra rektorn uppmärksam på att det är av vikt att skolan säkerställer atteleverna ges det särskilda stöd de är i behov av, även inom den egna klassen ellerarbetslaget, i alla skolans arbetslag. Beslut om särskilt stöd ska enligt grundskoleförordningenfattas av rektorn. Arbetet i elevvårdsteamet är under utveckling.Nedanstående område bör utvecklas när det gäller kvalitet och innehåll.ÅtgärdsprogramEnligt grundskoleförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av särskildastödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektornse till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska det framgå vilkabehoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammetutarbetas.Skolan upprättar åtgärdsprogram för de elever som är i behov av särskilda stödåtgärder.De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av är av varierande kvalitet.I åtgärdsprogrammen saknas i flera fall konkreta mål som är relaterade till läroplanenoch kursplanerna. De bör också tydligare utgå från elevens starka sidor ochförmågor. Vidare bör skolan klargöra syftet med ett åtgärdsprogram i förhållande

SKOLVERKET11 (16)till syftet med en individuell utvecklingsplan som upprättas vid utvecklingssamtaleten gång per termin. Inspektörerna bedömer att kvaliteten i åtgärdsprogrammen börförbättras med beaktande av Skolverkets allmänna råd och kommentarer för arbetemed åtgärdsprogram.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarnaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att normer och värden i studiemiljön och samvaron vidinspektionstillfället är av god kvalitet. Alla intervjuade uppger att ett aktivt värdegrundsarbetebedrivs och att samvaron mellan eleverna och mellan elever och vuxnaär välfungerande. Elever och vuxna visar ömsesidig respekt och grundsärskolanselever är väl integrerade i studiemiljön. Inspektörerna vill framhålla skolans studiemiljösom i hög grad är inriktad på lärande och ger stöd att utveckla kunskaper.Med anledning av att Skolverket, i ett enskilt ärende riktat kritik till skolan i februari2008, gällande kränkande behandling vill inspektörerna ytterligare poängtera viktenav att skolan bedriver ett aktivt värdegrundsarbete så att tendenser till trakasserieroch annan kränkande behandling aktivt motverkas. Läraren ska uppmärksammaoch i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebyggaoch motverka alla former av kränkande behandling. Efter Skolverkets inspektionhar också framkommit, genom kommunens enkätundersökning rörande trygghet iskolorna, att flera av eleverna på Junedalsskolan känner sig otrygga.

SKOLVERKET12 (16)LikabehandlingEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmerse till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinderoch att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Iplanen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över.Vidare anger Skolverkets allmänna råd För arbetet med att främja likabehandling attlikabehandlingsplanen bör vara konkret och utgå från aktuell kartläggning av verksamhetensbehov som utgångspunkt för planerade åtgärder under det kommandeåret.Skolans likabehandlingsplan uppfyller i huvudsak kraven i lagen om förbud motdiskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Eleverna harvarit delaktiga i arbetet och i elevrådet har planen dessutom arbetats om för att haett språk som känns mer tillgängligt för ungdomarna. I en enkätundersökning hareleverna svarat på frågor som rör trygghet, kränkningar med mera. Resultatet påenkäten är övervägande positivt men kartläggningen har inte kopplats till likabehandlingsplanengenom att ange konkreta insatser som avses påbörjas och genomförasunder det kommande året. Således saknas konkreta insatser som avser att ytterligareförbättra resultatet av värdegrundsarbetet. De insatser som ingår i skolanslikabehandlingsplan för läsåret 2007/08 har mer karaktären av generella långsiktigaåtgärder. Kommande likabehandlingsplaner måste utvecklas genom att bland annatange konkreta insatser för det närmaste året utifrån aktuella kartläggningar, utöverde generella insatser som pågår kontinuerligt. I detta arbete kan Skolverkets allmännaråd och kommentarer För arbetet med att främja likabehandling utgöra ett stöd.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektorns och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,

SKOLVERKET13 (16)• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetMycket godkvalitetXMotivering:Inspektörerna bedömer att tillgång till likvärdig utbildning är av mycket god kvalitet.Eleverna erbjuds minst de garanterade undervisningstimmarna och goda valmöjligheter.Bland annat erbjuder skolan genom sin handbollsprofil, musik- ochdramaprofil samt i elevens val goda valmöjligheter. Skolan har ändamålsenliga lokaleroch mycket god tillgång till nödvändig utrustning för en tidsenlig utbildning. Tillexempel i form av teknisk utrustning och virtuella klassrum, olika musikinstrument,skolcafé med mera. I skolans så kallade ljushall finns bibliotek och en stor scen. Vidbesökstillfället tränade elever musik och dans på scenen inför ett kommande uppträdande.3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET14 (16)Motivering:Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver och får den kompetensutveckling som de behöver för att kunna utföra sinaarbetsuppgifter på ett professionellt sätt. Rektorn har genom erfarenhet och utbildningförvärvat pedagogisk insikt.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektorn som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna,• om lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola ochskolbarnsomsorg följs.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att rektorns förtrogenhet och ansvarstagande som pedagogiskledare är av god kvalitet. Rektorn tillträdde tjänsten som rektor januari 2008och har det övergripande ansvaret för hela verksamheten och medan en av de tvåbiträdande rektorerna har det operativa ansvaret för grundsärskolan. För övrigt arbetarrektorn och de biträdande rektorerna tillsammans i ett ledarteam. De arbetartillsammans när det gäller övergripande skolutvecklingsfrågor men har fördelat ansvaretnär det gäller kontakten med elever och föräldrar samt när det gäller medarbetarsamtalen.Rektorn har dragit upp linjer för hur uppföljning och utvärderingsamt utvecklingsarbetet ska bedrivas. Detta bekräftas i intervjuerna med personalensom anger att rektorn arbetar för att utveckla utbildningen. Rektorn strävar efter attha god kunskap om hela verksamheten och att leda Junedalsskolan så att skolanfungerar som en enhet och inte som flera små skolor i skolan.

SKOLVERKET15 (16)3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Rektorn har tillsammans med sin personal arbetat fram en modell för hur ett systematisktkvalitetsarbete ska bedrivas framöver. Inspektörerna konstaterar att dettaarbete är påbörjat och utgår från att arbetet kommer att genomföras och bedömerdärför att skolans kvalitetsarbete är av god kvalitet. Dock bör kvalitetsarbetet förbättrasinom nedanstående område.KvalitetsredovisningEnligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisningfrämja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnasnationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information omverksamheten och dess måluppfyllelse.Vidare ska kvalitetsredovisningen innehålla en bedömning av i vilken utsträckningde nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilkaåtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen skaverksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelseredovisas. I kvalitetsredovisningen ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanenredovisas.Skolans kvalitetsredovisning innehåller till stora delar det en kvalitetsredovisningska innehålla enligt förordningen. Dock redogör kvalitetsredovisningen endast förelevernas måluppfyllelse i svenska, matematik och engelska. Målen som utvärderasi kvalitetsredovisningen har i vissa fall mer karaktären av att vara metoder. Dettamedför att pedagogerna utvärderar genomförandet av en aktivitet i stället för effektenav aktiviteten. Således går inte att utläsa om metoden eller aktiviteten ger förbättradekunskapsresultat eller en ökad måluppfyllelse för eleverna. Vilka åtgärderskolan avser vidta för ökad måluppfyllelse är följaktligen inte heller alltid i förhållandetill de nationella målen för utbildningen. Inspektörerna bedömer att skolanskvalitetsredovisning måste förbättras bland annat genom att i högre grad redovisa

SKOLVERKET16 (16)måluppfyllelsen och vilka åtgärder skolan ämnar vidta för ökad måluppfyllelse. Idetta arbete kan Skolverkets allmänna råd och kommentarer Kvalitetsredovisningutgöra ett stöd.2008-06-11 LundEbba SvartzHelena Plantin

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunKålgårdens skolaDnr 53-2007:3295FörskoleklassUtbildningsinspektion i Kålgårdens skolaGrundskola årskurserna 1–5InledningSkolverket har granskat verksamheten i och besökt Kålgårdens skola den 4 mars2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochKålgårdens skola, dels den information som samlats in under besöket. Även annaninformation om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Kålgårdens skola intervjuades skolledningen, elevhälsoteamet samt representanterför personalen och eleverna samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörernabesökte även lektioner i förskoleklasserna och grundskolans samtliga årskurser.Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i rektorsområdetutgör underlag för bedömningen.Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter irapporten.

SKOLVERKET2 (11)Beskrivning av Kålgårdens skolaKålgårdens skolaAntal eleverFörskoleklass 12Grundskola 57Särskola 2Källa: Kålgårdens skolaKålgårdens skola ligger i Jönköpings tätort i ett område med till huvuddel nybyggdaflerfamiljsfastigheter. Skolan tar emot cirka 70 elever från förskoleklass till och medårskurs 5.Skolan är inhyst i tillfälliga lokaler då de ordinarie lokalerna renoveras.Skolan planerar att utöka sin verksamhet i framtiden med bland annat ett spår somska genomföra undervisning enligt montessoripedagogiken.Eleverna får all sin undervisning på skolan och skolbarnsomsorgen är integrerad iskolans lokaler.HelhetsbedömningInspektörerna möttes vid inspektionstillfället av nyfikna och intresserade elever.Eleverna visar ett stort engagemang för sin skola och är väl insatta i skolans arbete.De upplever lärarna som tydliga och lyhörda för sina synpunkter och eleverna känneratt de kan vara med och påverka vad som händer i skolan.Alla intervjuade visar ett stort intresse att utveckla verksamheten utifrån elevernasbehov. I stort sett all verksamhet utgår från eleverna och deras situation på skolan.Elevernas resultat står i fokus vid skolans utvecklingsarbete och rektorn och samtligamedarbetare bidrar tillsammans till en positiv utveckling av verksamheten.Skolan har fem så kallade processgrupper, dessa har bildats utifrån ett behov attöka måluppfyllelsen inom vissa områden hos eleverna. All personal i skolan ingår inågon av dessa grupper utifrån sin kompetens och sitt intresse. Varje processgruppbryter ned det övergripande målet för gruppen till fler och mer konkret utvärderbaramål. Åtgärder kopplas till målen som sedan kontinuerligt utvärderas under verksamhetsåret.Processgruppernas arbete har också starkt fokus på eleverna och derasresultat. Inom varje processgrupp finns det kompetensutvecklingsplaner som tarfasta på vad gruppen och personalen behöver utveckla för att ytterligare öka måluppfyllelsenför eleverna. Processgruppernas arbete sammanställs av rektorn ochbildar underlag för skolans kvalitetsredovisning.Till grund för skolans arbete ligger de nationella målen enligt läroplanen och kursplanernavilket huvuddelen av de intervjuade hade god kännedom om. De nationellakursplanerna har brutits ner till lokala kursplaner i alla ämnen. Dessa ligger tillgrund för elevernas undervisning och de var även förankrade hos föräldrarna.All undervisning sker inkluderande, skolan försöker undvika att bilda mindre grupperutifrån särskilda behov. Istället ökar man lärartätheten i klassen och på så visgör det möjligt för alla elever att nå målen. Skolan är tydlig med att de försöka an-

SKOLVERKET3 (11)passa verksamheten så att den passar alla elever, även de elever som ligger långtfram i skolarbetet.Skolledningen är väl förtrogen med verksamheten och är mycket angelägen om attdriva det ständigt pågående kvalitetsarbetet, ett arbete som lärare såväl som föräldrarupplever som betydelsefullt för skolans utveckling.Sammantaget bedömer inspektörerna att Kålgårdens skola bedriver en god pedagogiskverksamhet. Elevernas behov och elevernas resultat står i centrum för skolansutvecklingsarbete och stort fokus riktas mot de nationella målen.Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Skolan bör utveckla de individuella utvecklingsplanerna.- Skolan bör utveckla kvaliteten och innehållet i åtgärdsprogrammen.- Studiemiljön bör förbättras för de äldre eleverna.

SKOLVERKET4 (11)-BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Kommentar:Vid inspektionstillfället hade skolan inte genomfört några nationella prov i årskurs 5.Skolan har växt och under våren kommer de första nationella proven att genomföras.Målet är att alla ska nå nivå 15 efter årskurs 2 enligt läsutvecklingsschemat (LUS)i Jönköpings kommun. 82 procent av eleverna på Kålgårdens skola nådde dennanivå. I nuläget är det ett fåtal elever som utgör underlag för bedömningar, detta göratt det är svårt att dra slutsatser utifrån resultaten.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål ochmetoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentenskrav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling ochsociala utveckling bäst kan stödjas,

SKOLVERKET5 (11)• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatenär av god kvalitet främst med hänsyn till att det föreligger en systematisk uppföljningav skolans resultat i samtliga ämnen. Elevernas resultat är i fokus för lärarna i derasdagliga arbete och skolan använder sig av resultaten vid utveckling av pedagogiskametoder.Individuell utvecklingsplanEnligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en framåtsyftandeindividuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövsför att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramenför läroplanen och kursplanernaDe individuella utvecklingsplanerna som inspektörerna granskat är endast till del ettframåtsyftande dokument. Det saknas många gånger utvärderingsbara mål och åtgärdernasom är kopplade till målsättningarna är generella. Vidare saknas det i vissafall en utvärdering av elevernas nuläge i förhållande till de nationella målen. Inspektörernabedömer att skolan bör utveckla de individuella utvecklingsplanerna.1.3 BedömningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling,• om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna.Bedömning av området Bedömning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att lärarna på Kålgårdens skola gör allsidiga bedömningarav elevernas kunskaper. Vid intervjuerna med lärarna framkommer att elevernas

SKOLVERKET6 (11)resultat står i fokus och resultaten är knutna till de mål som skolan har i sina lokalakursplaner. Kålgårdens skola ser till varje elev som individ och detta visar sig även ibedömning av resultaten. De nationella ämnesproven i årskurs 5 har inte användspå grund av att eleverna först detta år går i årskurs 5.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egnalärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljöför utveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärandeoch ligger till grund till fortsatt skolgång.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att genomförandet av utbildningen är av god kvalitet i Kålgårdensskola.Inspektörerna konstaterar att målen enligt läroplanen har en grundläggande plats iundervisningen på Kålgårdens skola. De nationella kursplanerna har brutits ner tilllokala kursplaner i samtliga ämnen och dessa mål står i fokus för genomförandet avutbildningen. Intervjuer med elever, personal och föräldrar bekräftar att det finnsen hög medvetenhet om skolans lokala mål och de nationella mål som styr skolan.

SKOLVERKET7 (11)1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid upprättas åtgärdsprogramsom uppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att anpassning av verksamheten till elevernas behov hålleren god kvalitet. Elever i behov av särskilt stöd får det och kvaliteten i undervisningenär till huvuddel god. Allt särskilt stöd ges för tillfället inkluderande, det finnssåledes inga små grupper som barnen går till. Alla elever som riskerar att inte nåmålen har åtgärdsprogram. Dessa behöver dock förbättras enligt nedanståendepunkt.ÅtgärdsprogramEnligt grundskoleförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av särskildastödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektornse till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska det framgå vilkabehoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammetutarbetas. Åtgärdsprogrammet på skolan består av en kartläggnings deloch en framåtriktad plan. Många av de åtgärdsprogram som inspektörerna har tagitdel av är inte lösningsfokuserade och stor vikt ligger på elevernas problem. Elevernasstarka sidor är svåra att se och dessa används inte då åtgärder tas fram. Inspektörernabedömer att skolan bör utveckla kvaliteten och innehållet i åtgärdsprogrammen.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.

SKOLVERKET8 (11)2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt attutveckla kunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarnaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Vid besöket kunde inspektörerna konstatera att det var lugnt i skolans miljö. Allaintervjuade uppger att värdegrundsarbetet är gott och detta visar sig genom att skolanutgör en trygg miljö för lärande och samvaron mellan eleverna fungerar på ettbra sätt. Inspektörerna bedömer att normer och värden i studiemiljön och samvaronär av god kvalitet dock bör nedanstående område förbättras. Skolan har en likabehandlingsplanenligt författningarna.StudiemiljöEnligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till engod miljö för utveckling och lärande. Vid intervjuer med elever framkommer attstudiemiljön är god i de lägre åldrarna men det finns en viss oro bland eleverna iklassen för de äldre barnen. Detta kunde även inspektörerna konstatera vid besök idenna klass.Inspektörerna bedömer att studiemiljön bör förbättras för de äldre eleverna.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektorns och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.

SKOLVERKET9 (11)3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslagsom kan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller525 timmar om året.Bedömning av området Tillgång till utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotiveringInspektörerna bedömer att eleverna erhåller en likvärdig utbildning av god kvalitet iKålgårdens skola. Skolans lokaler är tillfälliga men erbjuder ändock en miljö sommotsvarar de krav förordningen ställer.3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de ihuvudsak bedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskriftersom styr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektorn genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utveckling och kompetensutveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET10 (11)Motivering:Inspektörerna bedömer att personalens utbildning och kompetensutveckling är avgod kvalitet och till huvuddel motsvarar de behov som föreligger på Kålgårdensskola. Dock bör man i framtiden beakta nedanstående punkt.Personalens utbildningEnligt skollagen är kommunen skyldig att för undervisningen använda lärare, förskollärareeller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisningde i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildninginte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn tilleleverna. Samtliga lärare var behöriga på skolan och undervisar i det ämne de harutbildning i dock genomförs slöjd av icke lärarbehörig personal. Skolan skall utökasin verksamhet i framtiden och inspektörerna vill påpeka vikten av att rekryteralärare med behörighet i slöjdämnena.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektorn som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för attverksamheten inriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetMycket godkvalitetxMotivering:Inspektörerna bedömer att rektorns ansvarstagande sker med mycket god kvalitet.Rektorn är väl förtrogen med verksamheten. Hon har varit på skolan i fem år ochprioriterar kvalitetsarbetet i alla nivåer i skolan. Rektorn har god kunskap om denationella styrdokumenten.

SKOLVERKET11 (11)3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar,följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten ochomsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehålleren bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåttsoch en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att kvalitetsarbetet är av god kvalitet i Kålgårdens skola.Man har skapat så kallade processgrupper med tydliga målsättningar för sin verksamhet.Målen är framtagna utifrån elevernas resultat och kompetensutvecklingenär också direkt kopplade till elevers och skolans övergripande resultat. Utvärderingarsker av målen och åtgärder tas fram för att öka elevernas måluppfyllelse. Tillgrund för skolans mål ligger de nationella målen enligt läroplanen och kursplanerna.Lund 2008-06-11Per Joel JarlungerEbba Svartz

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunNyarps rektorsenhetDnr 53-2007:3295Utbildningsinspektion i NyarpsskolanFörskoleklassGrundskola årskurserna 1-5InledningSkolverket har granskat verksamheten i och besökt Nyarps rektorsenhet den 24-25januari 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket, vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochNyarpsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annaninformation om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Nyarpsskolan intervjuades rektorn samt ett urval av personal, elever och föräldrar.Inspektörerna besökte även lektioner. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studierav dokument som finns i Nyarpsskolan utgör underlag för bedömningen.Beskrivning av NyarpsskolanSkolan/verksamhetenAntal eleverFörskoleklass 72Grundskola 307Källa: Skolans egna uppgifter

SKOLVERKET2 (13)Utbildningen vid Nyarps rektorsenhet omfattar förskola, förskoleklass, grundskolaårskurserna 1–5 och skolbarnsomsorg. Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgengranskas på kommunövergripande nivå och bedömningar av verksamhetenåterfinns i kommunrapporten. Personalen är organiserad i sex arbetslag, ett förrespektive årskurs samt förskoleklass. Dessutom är personalen organiserad i treolika spår från förskoleklass till årskurs 5.HelhetsbedömningNyarpsskolan når goda resultat på de nationella ämnesproven, men skolan har förövrigtinte någon utvärdering av måluppfyllelsen i alla ämnen. Detta gör att skolaninte med säkerhet kan uttala sig om det samlade resultatet.Skolan präglas av arbetet med att finna sätt där elevernas kunskapsutveckling kanföljas mellan årskurser och i samtliga ämnen. Olika verktyg finns i skolan idag, tillexempel portfoliomappar, utvärderingshäften och loggböcker, för att uppföljningska kunna genomföras. Vid inspektionstillfället är det dock i huvudsak i ämnenamatematik, engelska och svenska som elevernas kunskapsutveckling följs upp, dåmed tonvikt på svenskan. De tidigare nämnda verktygen är även ett sätt för skolanatt ge eleverna möjligheter till inflytande och ansvartagande för det egna lärandet.Nyarpsskolan arbetar aktivt med värdegrundsfrågor. Skolan präglas av personalensambitioner att gemensamt skapa en trygg skolmiljö där eleverna känner sig respekterade.Ett kvalitetsarbete pågår som utvecklar skolans arbete med värdegrundfrågor.Skolans insatser utgår från de resultat som samlas in genom enkäter, både tillelever och föräldrar, men även via elevråd och kamratstödjargrupper. Allt dettaarbete har bidragit till att skapa en lugn och trygg studiemiljö i skolan.Samarbetet mellan förskoleklass, skolbarnsomsorg och skola är välorganiserat ochfungerar bra. Detta samarbete skapar i stora drag en helhetssyn på elevernas pålärande.Rektorn är förtrogen med verksamheten samt verkar för att utbildningen utvecklas.Dock bör rektorn ta ett större ansvar för att kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningenarbetas samman så att skolans samlade resultat och måluppfyllelse i relationtill de nationella målen synliggörs.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Skolan följer inte upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen (avsnitt2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskolklassen och fritidshemmet).- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernaskunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs5 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 läroplanenför det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmetLpo 94).

SKOLVERKET3 (13)- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever).- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningen omkvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Rektorns pedagogiska ledningsansvar bör förbättras.- Skolans kvalitetsarbete bör förbättras så att det utgår från systematiska bedömningarav skolans samlade resultat.- Skolan arbete med de individuella utvecklingsplanerna bör förbättras avseendeinnehåll och kvalitet.- Skolans arbete med åtgärdsprogram bör förbättras.

SKOLVERKET4 (13)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Kommentar:I skolans kvalitetsredovisningar för år 2006 och 2007 redovisas resultaten på de nationellaproven i årskurs 5 i ämnena engelska, matematik och svenska. Resultaten påde nationella proven för åren 2006-2007 varierar i de tre ämnena. Av resultatredovisningenför 2007 framkommer att 98 procent av eleverna har nått målen i respektiveämne. Detta är en förbättring av måluppfyllelsen i matematik och engelska, jämförtmed år 2006. Dock visar måluppfyllelsen i ämnet svenska på en liten minskning.Skolan uppger i kvalitetsredovisningen att andelen elever som nått målen i övrigaämnen uppgår till 89 procent 2006 och till 98 procent 2007. Dock finns i skolaningen samlad dokumentation av kunskapsresultaten i respektive ämne. Således kaninte inspektörerna bedöma skolans resultat i det avseendet.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigtkan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,

SKOLVERKET5 (13)• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetxGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering: Inspektörerna bedömer att skolans arbete inom området endast delvisuppfylls. Skolan har väl fungerande rutiner för utvecklingssamtal. Dock har skolanännu inte fullt ut hittat verktyg så att elevernas kunskapsresultat kan följas upp isamtliga ämnen regelbundet från skolår till skolår.Uppföljning av alla ämnenEnligt läroplanen ska läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varjeelevs kunskapsutveckling.I Nyarpsskolan dokumenteras elevernas kunskapsutveckling på individnivå av respektivelärare, där bland annat så kallade portfoliomappar, utvärderingshäften ochloggböcker utgör underlag. Inspektionen visar att det pågår ett arbete i skolan medatt finna former och verktyg så att elevernas kunskapsutveckling kan följas i samtligaämnen. I intervjuer med lärare framkommer att elevernas kunskapsutveckling kopplattill bedömningar diskuteras i arbetslagen men även i de så kallade spåren (mötenmellan lärare från förskoleklass till och med årskurs 5). Dock visar inspektionen attlärarna företrädesvis följer upp elevernas kunskapsutveckling i ämnena engelska,matematik och svenska. Kunskapsuppföljning i övriga ämnen framgår inte lika tydligtoch följs inte heller upp regelbundet. Inspektörerna bedömer att skolan måstefölja upp elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen.Individuell utvecklingsplanEnligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en framåtsyftandeindividuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövsför att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramenför läroplanen och kursplanerna. Planen ska vara ett dokument där viktiga utvecklingsområdenlyfts fram.Alla elever i Nyarpsskolan har en individuell utvecklingsplan. Vid granskning avskolans individuella utvecklingsplaner framkommer att det till stor del är elever ochföräldrar som ansvarar för måluppfyllelsen. Vidare utgår planen inte heller tydligtfrån var eleverna befinner sig i förhållande till målen i läroplanen och kursplanerna.Inspektörerna bedömer att skolans arbete med individuella utvecklingsplaner börförbättras avseende innehåll och kvalitet.

SKOLVERKET6 (13)1.3 BedömningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling,• Om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna.Bedömning av området Bedömning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetxMycket godkvalitetMotivering:Enligt styrdokumenten ska läraren utifrån kursplanernas krav göra en allsidig bedömningav elevernas kunskaper. Sammantaget bedömer inspektörerna att detta områdeär av god kvalitet.Elevernas lärande utvärderas av lärarna bland annat genom spontana samtal, att lyssnaoch genom mer planerade intervjuer. Som tidigare nämnts i rapporten följs elevernaskunskapsutveckling upp genom portfoliomappar, utvärderingshäften och loggböcker.Dessutom används även läxprov, elevers olika redovisningsformer efter temaarbetesamt enskilda samtal med eleverna som underlag för bedömningar av elevernasmåluppfyllelse.Inspektörerna vill påpeka vikten av att skolan fortsätter att utveckla sitt arbete medatt göra en allsidig bedömning av elevernas kunskaper i samtliga ämnen.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans undervisning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,

SKOLVERKET7 (13)• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetxMycket godkvalitetMotivering:Verksamheten i Nyarpsskolan uppfyller i huvudsak styrdokumentens mål och kravoch inspektörerna möter engagerade lärare.I skolan sker samverkan mellan lärare i förskoleklass, skola och fritidshem somberikar elevernas utveckling och lärande. Lärarna diskuterar i olika grupperingarskolans uppdrag. Särskild samverkan sker mellan barn i förskoleklass och elever iårskurs 1. Även elever i årskurs 3 hjälper skolans yngsta elever.I klassrummet nyttjas eleverna som resurser för varandra i lärandet. Skolan arbetarmed olika teman, vilket för de yngre eleverna kan innebära att till exempel arbetamed en bokstav. För de äldre eleverna innebär temat att arbeta ämnesövergripandetill exempel med vikingatiden.Skolan arbetar med ett gemensamt förhållningssätt för att skapa en progression iarbetet så att elevernas inflytande ökar med elevernas stigande ålder och mognad.Exempel på detta är de utvärderingshäften som görs i årskurs 3 och 4 samt loggböckernai årskurs 5. Med detta som underlag diskuterar lärare och elever lärandettillsammans. Syftet är att eleverna själva ska ges möjligheter att ta ansvar för vadnästa steg i lärandet är.1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar, erfarenheter ochtänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid upprättas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetxMycket godkvalitet

SKOLVERKET8 (13)Motivering:Inspektörerna bedömer att skolans arbete inom området i huvudsak är av god kvalitet,även om kvaliteten på åtgärdsprogrammen kan förbättras. Skolan har rutinerför att uppmärksamma och tidigt sätta in det stöd eleverna har behov av för ökadmåluppfyllelse.ÅtgärdsprogramEnligt grundskoleförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av särskildastödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektornse till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska det framgå vilkabehoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammetutarbetas.I åtgärdsprogrammen saknas i flera fall utvärderingsbara och konkreta mål someleverna ska uppnå. I angivna åtgärder läggs stort ansvar på eleven och hemmet.Skolans åtaganden är inte lika tydliga. I åtgärdsprogrammen saknas i stor utsträckningförslag på arbetssätt och arbetsformer som bäst tillgodoser elevernas behov.Vidare visar inspektionen att åtgärdsprogram i huvudsak upprättas i ämnet svenska.Inspektörerna bedömer att kvaliteten i åtgärdsprogrammen bör förbättras. Vidarebör åtgärdsprogrammen omfatta alla ämnen eller områden där en elev är i behov avsärskilda insatser.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med bestämmelsernaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.

SKOLVERKET9 (13)Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetxMycket godkvalitetMotivering:Nyarpsskolan bedriver ett målmedvetet och aktivt värdegrundsarbete.Skolan har överlag en trivsam miljö. Arbetet sker i den dagliga verksamheten såvälpå individ som grupp - och skolnivå. Skolan arbetar med gemensamma aktiviteter iform av musikaler, fadderverksamhet och elevråd. Kamratstödjare finns i årskurserna4 och 5 och träffas i grupp varannan vecka. Denna grupp bestämmer i sin turolika aktiviteter som de själva ska genomföra i klasserna. Inspektörerna har underinspektionen sett exempel på sådana aktiviteter i undervisningen. Rektorn får återkopplingpå hur eleverna trivs i skolan bland annat genom elevrådet, som rektornsjälv leder, och via trivselenkäter.Inom bedömningsområdet finns ändå behov av följande förbättringsinsatser:LikabehandlingEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmerse till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinderoch att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Iplanen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses överNyarpsskolan har en likabehandlingsplan som i väsentliga delar uppfyller författningenskrav. Emellertid redovisas i likabehandlingsplanen inte åtgärder som utgårfrån en kartläggning av den planerade verksamheten. Inspektörerna bedömer attdetta måste åtgärdas.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal samt hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektorns och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolansuppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,

SKOLVERKET10 (13)• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.Bedömning av området Tillgång till utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetxMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att eleverna vid Nyarpsskolan överlag har god tillgång tillutbildning. Skolan har möjligheter att genomföra undervisning i samtliga ämnenoch eleverna ges företrädesvis goda valmöjligheter.3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektorn genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utveckling och kompetens:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetxMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att området är av god kvalitet. Skolans personal har utbildningför den undervisning de i huvudsak bedriver och har nödvändiga insikter i deföreskrifter som styr utbildningen. Rektorn är lärarutbildad och har genomgått denstatliga rektorsutbildningen.

SKOLVERKET11 (13)3.3 Rektorns ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektorn som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamhetenutvecklas i riktning mot de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetxMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att rektorn håller sig förtrogen med verksamheten samtverkar för att utbildningen utvecklas. Inspektörernas samlade bedömning inom områdetrektorns ansvar är att detta i huvudsak är av god kvalitet, trots detta finns ändåbehov av förbättringsinsatser.Rektorn som pedagogisk ledareEnligt läroplanen ansvarar rektorn för att skolans resultat följs upp och utvärderas iförhållande till de nationella målenNyarpsskolan har en skolutvecklingsgrupp som rektorn involverar i arbetet med attdriva skolans utveckling. Dock bör rektorn, i detta sammanhang, vara tydligare sompedagogisk ledare och utveckla verksamheten mot de nationella målen så att skolansresultat följs upp och utvärderas i samtliga ämnen. Inspektörerna bedömer att rektornmåste tillse att skolans kunskapsresultat följs upp i alla ämnen, så att skolanssamlade resultat synliggörs. (se även vidare under rubrikerna uppföljning och kommunikationav kunskapsresultat och kvalitetsarbete).3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.

SKOLVERKET12 (13)Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetxGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering: Med hänvisning till vad som redovisas nedan bedömer inspektörernaatt Nyarpsskolans kvalitetsarbete endast delvis uppfyller författningarnas krav. Skolanskvalitetsarbete omfattar inte på ett tydligt sätt uppföljning av kunskapsresultatenoch de åtgärder som behövs för att förbättra måluppfyllelsen.Inom området finns behov av följande förbättringsinsatser:Systematiskt kvalitetsarbeteEnligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställdamål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följsupp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbetemåste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontaktmed såväl hemmen som det omgivande samhälletNyarpsskolan bedriver ett kontinuerligt kvalitetsarbete som grundar sig på blandannat de nationella proven, enkäter och personalens utvärderingar. Utvärderingensker gentemot målen i skolans arbetsplan, som är relaterad till de nationella målen.Dokumentstudier och intervjuer tydliggör dock att det saknas en koppling till kvalitetsredovisningenoch därmed synliggörs inte skolans kvalitetsarbete och inte helleren samlad bild av skolans måluppfyllelse. Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsarbetebör utvecklas så att det i högre grad ligger till grund för skolans samlademåluppfyllelse.KvalitetsredovisningEnligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisningfrämja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnasnationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information omverksamheten och dess måluppfyllelse. Den ska innehålla en bedömning av i vilkenutsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelseför vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningenska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningensmåluppfyllelse redovisas.Kvalitetsredovisningen är den sammanfattande dokumentation av hur långt en skolakommit vid en viss tidpunkt när det gäller att förverkliga de nationella målen.Nyarpsskolans kvalitetsredovisning saknar tydliga målbeskrivningar och därmedockså en samlad analys och bedömning av måluppfyllelsen. Det finns inga tydligamål att utvärdera mot. Detta gör att kvalitetsredovisningen till stor handlarn omolika aktivitet som skolan gör istället för att utgöra ett verktyg som regelbundetstämmer av hur långt verksamheten kommit i det löpande förbättringsarbetet. Inspektörernabedömer att kvalitetsredovisningen inte uppfyller förordningens krav..

SKOLVERKET13 (13)2008-06-11 LundBirgitta Knutsson RohdinMartin Järnek

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunRosenlundsskolanDnr 53-2007:3295FörskoleklassUtbildningsinspektion i RosenlundsskolanGrundskola årskurs 1−9InledningSkolverket har granskat verksamheten i och besökt Rosenlundsskolan den 28−30januari 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochRosenlundsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annaninformation om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Rosenlundsskolan intervjuades rektorn, personal, elever och vårdnadshavare. Inspektörernabesökte även lektioner i de flesta klasserna. Även andra iakttagelser iskolmiljön och studier av dokument som finns i rektorsområdet utgör underlag förbedömningen.Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter irapporten.RosenlundsskolanBeskrivning av RosenlundsskolanAntal eleverFörskoleklass 28Grundskola 713Grundsärskolan 50Källa: Rosenlundsskolan

SKOLVERKET2 (15)Skolan ligger nära Vättern och är byggd under 1950–60-talet i olika omgångar. Denär centralt belägen med goda kommunikationer och har närhet till idrottsanläggningaroch skogsområden.Upptagningsområdet utgörs av ett stort geografiskt område, som omfattar östradelen av Jönköping samt kommunområdena Tenhult, Öggestorp och Ödestugu.Eleverna kommer till Rosenlundsskolan från de sistnämnda kommunområdena iårskurs 7. Spännvidden i den sociala strukturen är stor enligt rektorn.I Rosenlundsskolan ingår en grundsärskola som bedriver undervisning upp till ochmed årskurs 6. Grundsärskolans elever läser i åldersblandade klasser. Eleverna flyttasdärefter till Junedalsskolan där de går de senare årskurserna i grundsärskolan.Särskolan behandlas i en kommunövergripande särskolerapport.Rosenlundsskolan är indelad i tre huvudsakliga grupper, skolår F−3 och särskolan,skolår 4−6 och skolår 7−9. I varje arbetsgrupp ingår det arbetslag.På skolan finns det en rektor och två biträdande rektorer. Rektorn har det operativaansvaret över skolår 7−9 och de biträdande rektorerna har det operativa ansvaretför skolår F−3 inklusive särskolan och skolår 4−6. I den sistnämnda gruppen finnsockså ansvaret över fritidshemmen.Som stöd för lärare och elever finns ett elevvårdsteam som förutom skolledarnabestår av specialpedagoger, kurator, skolsköterska och skolpsykolog.Skolbarnsomsorgen är integrerad i skolverksamheten och leds av fritidspedagoger.Skolbarnsomsorgen granskas på en kommunövergripande nivå och bedömningarnaav verksamheten återfinns i en separat rapport.HelhetsbedömningBetygsresultatet i Rosenlundsskolan ligger under kommunsnittet och rikssnittet ochså har resultaten gjort under senare tid. Detsamma gäller vid jämförelse med detmodellberäknade värdet enligt SALSA 1 . Vid samtal med personal på skolan framkommertydligt att elevunderlaget har, enligt lärarna, förändrats de sista åren påskolan och detta uppges vara en av orsakerna till ett sämre kunskapsresultat.Klasserna är åldershomogena och skolan är indelad i de gamla låg−, mellan− ochhögstadierna. Eleverna uppger att det finns stora skillnader mellan klasserna ochämnena och detta beror till stor del på vilken lärare som undervisar. Vidare uppgereleverna att de upplever stora skillnader när de flyttar upp till årskurs 4 och årskurs7. Elevernas delaktighet och egna ansvartagande över sin undervisningssituationskiljer sig mycket åt beroende på vilken lärare eleverna har.Vid samtal med rektorn framkommer att det finns en hög grad av vilja att förändraundervisningen och utveckla metoderna på skolan för att anpassa sig till eleverna.1 1 SALSA (Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser) Det modellberäknade värdeti SALSA tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer som föräldrarnas utbildningsnivå, andelelever med utländsk bakgrund och fördelningen pojkar/flickor i kommunen.

SKOLVERKET3 (15)Inspektörerna bedömer att förändringsarbetet är viktigt och att all personal diskuterarvad skolan ska vidta för åtgärder för att öka måluppfyllelsen istället för att konstateraatt det har skett en förändring av elevunderlaget.Vid besöket såg inspektörerna exempel på goda inslag i undervisningen och dettabekräftade eleverna vid intervjuerna. De goda exemplen som uppenbarligen finnsbör spridas och utvecklas så att de kommer fler elever till gagn. Övergångarna mellanårskurserna bör bli jämnare på skolan. Den stora skillnaden mellan lärarna someleverna beskriver bör bli mindre och måluppfyllelsen bör öka. I detta arbete harrektorn och de biträdande rektorerna en stor roll.I Rosenlundsskolan råder enligt inspektörernas bedömning ett tryggt och gott arbetsklimatsåväl i klassrumsundervisningen som under övrig tid. Eleverna uppgerockså i intervjuer att de trivs, känner sig trygga och att de ges goda möjligheter tilllärande. Intervjuade föräldrar bekräftar att en god dialog liksom en förtroendefulloch respektfull relation finns mellan pedagoger och elever och de upplever ocksåmiljön som trygg och trivsam. Skolan har infört det så kallade livskunskap/livsviktigtpå schemat i syfte att ytterligare stärka och förbättra studiemiljön.Detta arbete upplevs av alla intervjuade som positivt och att studiemiljön ochkränkningar minskar i skolan. Rektorn har genomfört en medveten satsning påarbetsmiljön på Rosenlundsskolan och detta upplevs av alla intervjuade som positivtoch bidragande till den goda stämningen på skolan. Skolan mäter resultatet avsitt arbete med normer och värden med hjälp av bland annat årligen återkommandeenkäter. Resultatet är förhållandevis gott angående normer och värden trots att detfinns en uppfattning bland personalen om att barnen är otryggare idag beroende påolika omständigheter utanför skolan om man jämför med ett antal år sedan. Enförklaring till det goda resultatet kan vara att olika metoder används flitigt och personalenär inte rädd att pröva nya metoder för att utveckla detta arbete.Särskolan ingår som en naturlig del i Rosenlundsskolan. Personal tillsammans medelever från särskolan arbetar aktivt och preventivt med att informera om sin verksamhetvilket gör att samarbetet fungerar väl.Sammantaget kan kvalitetsarbetet vid Rosenlundsskolan utvecklas. Större fokus börligga på mål som är tydligare kopplade till de nationella målen och att dessa är såformulerade att de blir utvärderingsbara. Skolan kan sedermera bedöma om metodernaär de rätta eller om förändringar behöver genomföras. Skolan tenderar attlägga orsaker till resultaten utanför det skolan själv kan påverka. Skolan bör mer setill sin egen roll i framtida metodförändringar för att möta en påstådd förändradomvärld.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernaskunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen.(4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 läroplanenför det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

SKOLVERKET4 (15)- Språkval erbjuds inte enligt förordningen (2 kap 17-18 §§ grundskoleförordningen)- Skolan sätter inte betyg enligt gällande kursplanemål och betygskriterier (Lpo94, 2.7 Bedömning och betyg, 7 kap. 8 § grundskoleförordningen).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte lagens krav. (6 § lagen om förbudmot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Skolan bör öka måluppfyllelsen i samtliga ämnen.- Skolan bör tillse att de individuella utvecklingsplanerna innehåller konkretamålbeskrivningar kopplade till läroplanen och kursplanerna.- Skolan bör analysera den stora skillnaden mellan betyg och resultaten i det nationellaprovet i ämnet matematik.- De nationella målen bör ligga mer till grund för undervisningen i Rosenlundsskolan.- Skolan bör skapa en gemensam syn över elevernas inflytande och ansvarstagandeöver det egna lärandet.- Skolan bör utöka samverkan mellan arbetslagen och lärarna för att eleverna skauppleva en kontinuerlig kunskapsutveckling under hela skoltiden.- Skolan bör tillse att undervisningen i teknik utgår från kursplanerna så att elevernages möjlighet att nå målen för årskurs 5.- Skolan bör säkerställa att utbildningen är avgiftsfri.- Skolan bör utveckla formerna för kvalitetsarbetet och att förbättra kvalitetsredovisningen.

SKOLVERKET5 (15)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Tabell 1. Resultatmått för elever i årskurs 9 jämfört med riksgenomsnittet 2005-2207RosenlundsskolanRiket2007 2006 2005 2007 2006 2005Meritvärde 193,4 197,8 207,3 205,9 206,8 206,3- Varav flickor 196,9 213,2 212,6 218,8 218,3 217,3- Varav pojkar 189,4 177,6 200,5 196,5 195,7 195,8Andel i procent behöriga tillgymnasieskolanAndel i procent som nått måleni alla ämnenKälla: Skolverkets statistik85,4 91,9 87,9 89,1 89,5 89,265,8 65,4 73,4 76,1 76,0 75,5

SKOLVERKET6 (15)Tabell 2. Andel elever som nått målen i de nationellproven åk 9Svenska Matematik Engelska2006 97,9 100 97,72007 95 65 95Källa: Skolverkets statistikKommentar:Kunskapsresultatet på skolan har under senare år sjunkit. Meritvärdet ligger klartunder kommunsnittet och likaså rikssnittet. Skolan beskriver att elevunderlaget harändrats de sista åren med en större andel elever med invandrarbakgrund. Studier avresultaten visar att elever med invandrarbakgrund ligger väl till i förhållande till andraelever på skolan. Det fanns en stor skillnad mellan pojkar och flickors resultat2006 men skillnaden år 2007 är klart mindre. Någon förklaring till detta gavs inte vidintervjuer med lärare och rektorn. Det finns betydligt fler elever som klarar målen imatematik, svenska och engelska om man jämför med andra ämnen. Detta förhållandekan visa på att det sker en prioritering till dessa tre ämnen. Skolan bör ökamåluppfyllelsen i samtliga ämnen.Skillnaderna mellan provresultaten i de nationella proven och betygen är liten förutomi ämnet matematik där det finns en mycket stor differens. Matematikresultatetpå det nationella provet har också sjunkit drastiskt från år 2006 till 2007. Detta gällerinte i lika stor omfattning betygsresultatet även om det har bidraget till att det totalaantalet behöriga elever till nationella program har minskat 2007.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigtkan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetxMindre godkvalitetGod kvalitetMycket godkvalitet

SKOLVERKET7 (15)Motivering:Inspektörerna bedömer att uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatenär av ej godtagbar kvalitet främst med hänsyn till att det inte sker en regelbundenuppföljning av elevernas resultat i samtliga ämnen. Detta kan innebära att undervisningsmåleni samtliga ämnen inte prövas och att metoder inte utvecklas i förhållandetill styrdokumentens krav.Uppföljning i alla ämnenEnligt läroplanen ska läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varjeelevs kunskapsutveckling i alla ämnen. Av intervjuerna med lärare framkommer attlärarna i de lägre åldrarna företrädesvis följer upp kunskapsutvecklingen i ämnenaengelska, matematik och svenska. Kunskapsuppföljningen i övriga ämnen bristeroch saknar systematik. Skolan måste tillse att elevernas kunskaper regelbundet följsupp i samtliga ämnen och att skolan skaffar sig en bild av elevernas kunskapsutvecklingäven i andra ämnen än engelska, matematik och svenska.Individuell utvecklingsplanEnligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en framåtsyftandeindividuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövsför att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramenför läroplanen och kursplanerna. Inspektörerna har granskat ett antal av skolan individuellautvecklingsplaner och funnit att planerna till stora delar beskriver elevensnulägessituation. De framåtsyftande målen är oprecisa och vagt formulerade. Elevernasmål har otydlig koppling till de nationella målen. Skolan bör tillse att de individuellautvecklingsplanerna innehåller konkreta målbeskrivningar kopplade till läroplanenoch kursplanerna.1.3 Bedömning och betygssättningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning,• om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen ikursplanerna och från betygskriterierna,• om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevenskunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna,• om betyg sätts enligt författningarnas krav,• om betygskatalog förs enligt bestämmelserna.

SKOLVERKET8 (15)Bedömning av området Bedömning och betygssättning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetxGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att skolans arbete med bedömning och betygssättning är avmindre god kvalitet. Elevernas framtid kan påverkas av ett rättvist och likvärdigtsatt betyg och då skolan i nuläget inte följer de nationella målen och utgår från betygskriteriernavid betygssättning kan det bli konsekvenser för den enskilda eleven.Användande av nationella ämnesprovEnligt grundskoleförordningen ska ämnesprov i svenska, engelska och matematikanvändas i slutet av årskurs 9 för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och somstöd för betygssättning. Ämnesprov i samma ämnen kan användas i slutet avårskurs 5 för att bedöma elevernas kunskapsutveckling. Vid intervjuer med lärareoch studier av dokument framkommer att de nationella proven används som rådgörandevid betygssättning i svenska och engelska och dessa överensstämmer till stordel. Det finns dock betydligt fler elever som inte når målen i matematik på de nationellaproven än i slutbetyget i detta ämne.Skolan bör analysera den stora skillnaden mellan betyg och resultaten i det nationellaproven i ämnet matematik.Utgångspunkt vid bedömning och betygssättningEnligt grundskoleförordningen ska, när betyg sätts efter att ett ämne eller ett ämnesblockhar avslutats, betyget bestämmas med hjälp av de mål som eleverna enligtkursplanerna ska ha uppnått i grundskolan och de betygskriterier som har fastställtsför ämnena och ämnesblocken Vid intervjuer med lärare och elever framkommeratt de nationella målen och betygskriterierna enligt kursplanerna används vid betygssättning.Eleverna framhåller dock att även beteendet hos eleverna läggs till iden slutliga bedömningen. Vid intervju med rektorn framkommer att han inte anseratt lärarna alla gånger utgår från kursplanernas mål och betygskriterier när betygensätts.Skolan måste sätta betyg enligt gällande kursplanemål och betygskriterier1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,

SKOLVERKET9 (15)• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetxMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att genomförandet av utbildningen till stora delar är av godkvalitet. Dock bör nedanstående områden utvecklas för att kvaliteten ska bli högreoch måluppfyllelsen ökas.Utbildningens inriktningMål enligt läroplanen att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De angerdärmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan Av intervjuer med lärare och eleverframkommer att det finns skillnader mellan lärare i vilken grad man utgår från läroplanenoch kursplanerna. Läromedlen styr mycket av undervisningen i vissa ämnen.Eleverna uppger vidare kvantitativa målsättningar i form av sidor och kapitel i läroböckersom mål och inte mål kopplade till läroplanen och kursplanerna.Inspektörerna bedömer att de nationella målen bör ligga mer till grund för undervisningeni Rosenlundsskolan.Inflytande och ansvarstagande för egna lärandetEnligt läroplanen ska skolan se till att alla elever oberoende av social bakgrund ochoavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggningeller funktionshinder får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningensinnehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder ochmognad. Vid intervjuer med lärare och elever framkommer att det är skiljer sig ihur mycket inflytande eleverna har. Det är upp till varje lärare hur de arbetar medelevernas inflytande över sitt eget lärande och det finns ingen gemensam syn påskolan hur man ska arbeta inom detta område.Inspektörerna bedömer att skolan bör skapa gemensamma rutiner och utvecklaelevernas inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.Samverkan inom skolanEnligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till en

SKOLVERKET10 (15)god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med andra lärare i arbetetmed att nå utbildningsmålen. Intervjuer med lärare och elever samt egna observationervisar på att det varierar hur mycket lärarna samverkar mellan och inomårskurserna. Samverkan mellan arbetslagen visar sig i intervjuer med lärare varaliten och detta bekräftas genom att eleverna uppger att det skiljer sig mycket åt hurman arbetar i årskurs 3 och 4 samt i årskurserna 6 och 7. Inspektörerna bedömeratt skolan bör utveckla samverkan mellan arbetslagen och lärarna för att elevernaska uppleva en kontinuerlig kunskapsutveckling under hela skoltiden.1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid upprättas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetxMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att anpassning av verksamheten till elevernas behov hålleren god kvalitet. Elever i behov av särskilt stöd får det och kvaliteten i undervisningenär till huvuddel god. Elever som riskerar att inte nå målen har åtgärdsprogram avgod kvalitet som beskriver vad som ska göras för att eleverna ska ha möjlighet attnå målen.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,

SKOLVERKET11 (15)• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med bestämmelsernaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetxMycket godkvalitetMotivering:Vid besöket kunde inspektörerna konstatera att det var lugnt i skolans miljö. Allaintervjuade uppger att värdegrundsarbetet är gott och detta visar sig genom att skolanutgör en trygg miljö för lärande och samvaron mellan eleverna fungerar på etttillfredställande sätt. Inspektörerna bedömer att normer och värden i studiemiljönoch samvaron är av god kvalitet dock måste nedanstående område förbättras.LikabehandlingEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmerse till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinderoch att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Iplanen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över.I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindraatt barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandlingliksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärderför att förhindra fortsatta kränkningar. Rosenlundsskolans likabehandlingsplansaknar planerade åtgärder utifrån en aktuell kartläggning som ska genomföras underåret. Vidare kände inte de intervjuade eleverna till vad som stod i likabehandlingsplanen,lärare uppger dock att man går igenom denna med samtliga elever. Skolanslikabehandlingsplan uppfyller inte lagens krav vilket måste åtgärdas. Skolan bör ocksåsäkerställa att eleverna känner till vad som står i likabehandlingsplanen.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektorns och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.

SKOLVERKET12 (15)3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.Bedömning av området Tillgång till utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetxGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att tillgång på likvärdig utbildning är av mindre godtagbarkvalitet. Eleverna och deras vårdnadshavare får inte den information de har rätt tillavseende språkval. Dessutom finns det risk att elever kan känna sig utanför då vissaaktiviteter under skoltid är avgiftsbelagda.Tillgång till undervisningAlla barn och ungdomar ska, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt socialaoch ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendetför barn och ungdom. De yngre eleverna uppger vid intervjuerna att ämnetteknik var okänt. Lärarna säger att de i nuläget går till en annan byggnad där teknikgenomförs. Lärarna medger att ämnet teknik kan förbättras för de yngre elevernapå skolan. I Rosenlundsskolan erbjuds ämnet teknik endast i ringa omfattning i delägre årskurserna.Skolan bör tillse att undervisningen i teknik utgår från kursplanen så att elevernages möjlighet att nå målen för årskurs 5.ValmöjligheterEnligt grundskoleförordningen ska som språkval erbjudas minst två av språkenfranska, spanska och tyska. En kommun är skyldig att anordna undervisning i ettspråk som har erbjudits om minst fem elever väljer språket. Som språkval för enelev ska istället erbjudas det språk eleven har rätt till modersmålsundervisning i,svenska som andraspråk för elever som i övrigt får undervisning i svenska somandraspråk, svenska för elever som i övrigt får undervisning i svenska, engelska

SKOLVERKET13 (15)eller teckenspråk, om eleven och elevens vårdnadshavare önskar det. En kommunär skyldig att anordna undervisning i ett sådant språk om minst fem elever väljerspråket Rosenlundskolan erbjuder endast förstärkt svenska och engelska för deelever som inte läser tyska, franska eller spanska.Rosenlundsskolan måste tillse att elever och elevers vårdnadshavare får informationavseende språkvalen så att dessa kan välja ett språkval utifrån förordningens krav.Inspektörerna vill också påpeka att svenska och engelska som språkval inte får ersättaett eventuellt behov av särskilt stöd i dessa ämnen. Vidare har eleverna rätt tillett skriftligt omdöme i det språkval de valt bort.Avgiftsfri utbildningEnligt skollagen ska utbildningen i grundskolan vara avgiftsfri för eleverna. De skautan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedelsom behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstakainslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna Det framkom vidinspektionstillfället att eleverna själv får bekosta en friluftsdag då man åker skidor.Kostnaden för denna resa uppgick till 120 kr. Alternativ fanns för elever som valdeatt inte åka skidor. Vid intervjuer med skolledning och personal framkommer attkommunen fattat ett beslut som säger att skolorna får ta ut avgifter om 80 kr perelev vid tre tillfällen under en termin. Vid intervjuer med föräldrar och personal vidskolan skiljer det sig åt om skolan tar ut avgifter eller ej.Skolan bör säkerställa att utbildningen är avgiftsfri.3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektorn genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utveckling och kompetens:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetxMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att personalens utbildning och kompetensutveckling är avgod kvalitet och till huvuddel motsvarar de behov som föreligger på Rosenlundsskolan.

SKOLVERKET14 (15)3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektorn som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetxMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att rektorns ansvar är av god kvalitet.Rektorn är väl förtrogen med verksamheten, han har varit på skolan i 18 månaderoch inlett ett förändringsarbete som han tar stort ansvar för. Dock bör rektornsansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat bli större. Detta beskrivsinom området kvalitetsarbetet.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetxGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att kvalitetsarbetet vid Rosenlundsskolan är av mindre godkvalitet.

SKOLVERKET15 (15)KvalitetsarbetetDen dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar ärförutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålenständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövasoch utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolanspersonal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivandesamhället.Vid intervjuer med personal framkommer att kvalitetsarbetet genomförs periodvisoch inte kontinuerligt. Skolan tenderar att lägga orsaker till resultaten utanför detskolan själv kan påverka. Skolan bör mer se till sin egen roll i framtida metodförändringarför att möta en påstådd förändrad omvärld.Inspektörerna bedömer att kvalitetsarbetet bör utvecklas på RosenlundsskolanKvalitetsredovisningEnligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisningfrämja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnasnationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information omverksamheten och dess måluppfyllelse. Vidare ska kvalitetsredovisningen innehållaen bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen harförverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökadmåluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet iverksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas samt uppföljning ochutvärdering av likabehandlingsplanen redovisas.Enligt skolans kvalitetsredovisning redovisas prioriterade mål, dessa mål är tagnafrån skolplanen i kommunen. Inspektörerna bedömer att målen i kvalitetsredovisningenbör mer kopplas till de nationella kunskapsmål som anges i läroplanen ochkursplanerna.I kvalitetsredovisningen har mål och metoder i vissa fall blandats, detta gör att personalenmånga gånger utvärderar att man har genomfört olika aktiviteter. I dessafall kan man inte utläsa om aktiviteterna har gett resultat i form av en högre måluppfyllelse.Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen bör förbättras på Rosenlundsskolan.2008-06-11Per Joel JarlungerEbba Svartz

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunTalavids rektorsenhetDnr 53-2007: 3295Utbildningsinspektion i Talavids rektorsenhetFörskoleklassGrundskola årskurserna 1–6InledningSkolverket har granskat verksamheten i och besökt Talavids rektorsenhet den 5-6mars 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket, vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochTalavidskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annaninformation om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I skolan intervjuades rektorn samt ett urval av personal, elever och föräldrar. Inspektörernabesökte även lektioner. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studierav dokument som finns i skolan utgör underlag för bedömningen.Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter irapporten.TalavidskolanBeskrivning av skolanAntal eleverFörskoleklass 31Grundskola 289Källa: Uppgifterna ovan är skolans egna.

SKOLVERKET2 (13)Utbildningen vid Talavidskolan omfattar skolbarnsomsorg, förskoleklass ochgrundskola årskurserna 1–6. Skolbarnsomsorgen granskas på kommunövergripandenivå och bedömningar av verksamheten återfinns en separat rapport.I skolan finns en döv- och hörselklass med hela länet som upptagningsområde. Såkallade besökselever från andra enheter kommer till döv- och hörselklassen någondag i veckan.Talavidskolan tar även emot elever från Bymarkens rektorsområde från och medårskurs 4.Verksamheten i skolan är uppdelad i åldershomogena grupper förutom förskoleklass,årskurs 1 och 2, som är uppdelade i två spår, och arbetar mer i integreradeformer.HelhetsbedömningTalavids rektorsenhet utgör en god lärandemiljö. Skolan arbetar som helhet aktivtmed värdegrundsfrågor och alla lärare har ett gemensamt ansvar för alla elever.Lärarnas egna reflektioner kring förhållningssätt i mötet med eleverna, kopplat tillläroplanens mål att sträva mot genomsyrar skolan. Detta ger skolan goda förutsättningarför en trygg studiemiljö.Inspektörerna har tagit del av verksamheten i förskoleklassen där lärarna utformarinnehållet så att det gynnar barnens utveckling och lärande. Verksamheten är välplanerad utifrån läroplanens intentioner och eleverna ges förutsättningar att utvecklasi den riktning som målen för verksamheten anger. Verksamheten för de yngreeleverna i förskoleklass till och med årskurs 2 är integrerad, vilket gynnar elevernasmåluppfyllelse bland annat genom att både förskollärares, fritidspedagogers ochgrundskollärares kompetenser tas tillvara.Skolans resultat utifrån bedömningar av de nationella proven i årskurs 5 har varieratnågot mellan åren. Rektorn och lärare är väl medvetna om detta och kan visa påförändringar av undervisningen i syfte att öka elevernas måluppfyllelse. Det framkommervid inspektionen att lärarna diskuterar kursplanemålen kontinuerligt medeleverna för att medvetandegöra för dem vad de ska lära sig. Att tydliggöra målenför eleverna är ett sätt för skolan att ge eleverna inflytande över innehållet i undervisningen.Samtal mellan lärare och elever om vad de har lärt sig förekommer dagligen,särskilt bland skolans yngre elever, för att öka måluppfyllelsen.I skolan saknas en bedömning av elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen bådepå grupp - och skolnivå. Dock pågår ett arbete med att finna vägar där elevernaskunskapsresultat kan bedömas i samtliga ämnen. Ett sådant arbete har genomförts iskolan med lärare som ansvarar för elever i årskurs 5. Regelbundna diskussionerförs även i de olika arbetslagen för att bedöma elevernas måluppfyllelse, då främst isvenska, matematik och engelska. Skolan har dock ännu ingen strategi för hur elevernaskunskapsresultat kan följas och dokumenteras över tid i samtliga ämnen.Rektorn är väl förtrogen med verksamheten och är angelägen om ett ständigt pågåendekvalitetsarbete. Inspektionen visar att det sker ett systematiskt kvalitetsarbete iskolan. Dock framgår inte kvalitetsarbetet i kvalitetsredovisningen på ett tydligt sätt

SKOLVERKET3 (13)så att skolans samlade måluppfyllelse synliggörs. Därmed saknas viktiga förutsättningari syfte att synliggöra och ge information om skolans måluppfyllelse i kvalitetsredovisningen.Det är rektorn som har ansvar för att skolans resultat följs uppoch utvärderas i förhållande till de nationella målen.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Skolan följer inte upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen (avsnitt(2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen ochfritidshemmet).- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernaskunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen iårskurs 5 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen ochfritidshemmet Lpo 94).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådanplan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandlingav barn och elever).- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).- Skolan ger inte eleverna förutsättningar att nå målen i hem - och konsumentkunskapi årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordning, kursplanen förhem - och konsumentkunskap).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Skolans arbete med individuella utvecklingsplaner bör förbättras när detgäller innehåll och kvalitet- Skolan arbete med åtgärdsprogram bör förbättras.

SKOLVERKET4 (13)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.KommentarResultatsammanställningar av skolans nationella ämnesprov i årskurs 5 under åren2005 -2007 visar att mellan 84 och 100 procent av eleverna nått målen i svenska,engelska och matematik. Dock visar sammanställningen en viss minskning av måluppfyllelsenmellan åren 2006 och 2007, då främst i engelska. Utifrån resultaten frånde nationella ämnesproven i årskurs 5 har skolan satsat på kompetensutveckling imatematik för lärarna i syfte att öka elevernas måluppfyllelse.Skolan uppger att andelen elever som nått målen i övriga ämnen uppgår till 97 procent2006 och till 94 procent 2007. Dock finns i skolan ingen samlad redovisning avkunskapsresultaten i respektive ämne. Således kan inte inspektörerna bedöma skolansresultat i det avseendet.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoderständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,

SKOLVERKET5 (13)• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetxGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att skolans arbete inom området delvis uppfylls. Inspektionenvisar att föräldrar och elever är nöjda med den information om kunskapsutvecklingensom lärarna ger vid utvecklingssamtalen.Det framkommer i intervjuer att lärarna i Talavidskolan samlas för att diskutera elevernaskunskapsresultat i ett förskoleklass till årskurs 6 perspektiv. Regelbundnadiskussioner sker dessutom i arbetslagen för att stämma av elevernas måluppfyllelse.Dessa diskussioner utgör sedan underlag för lärarna att pröva olika pedagogiskametoder.I Talavidskolan finns, utifrån de nationella kursplanerna, en lokal kursplan somsträcker sig från årskurs 1 vid Talavidskolan till årskurs 9 vid Junedalsskolan. Samarbetesker med Junedalsskolan för att garantera att de lokala bearbetningarna avkursplanerna följs.Inom bedömningsområdet finns behov av följande insatser:Uppföljning av alla ämnenEnligt läroplanen ska läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varjeelevs kunskapsutveckling. I Talavidskolan följs elevernas kunskapsutveckling uppgenom de nationella ämnesproven i årskurs 5 samt genom samtal med elever ochföräldrar, skriftliga prov och läxförhör. I övrigt dokumenteras i varierande grad elevernaskunskapsutveckling på individnivå av respektive lärare. Vid en klasskonferensdiskuteras i vilken mån eleverna når målen i samtliga ämnen i årskurs 5. Detta är ettsätt för skolan att försöka hitta former för att följa upp elevernas resultat i samtligaämnen. Det är vid en sådan konferens som skolan kommit fram till 94 procentsmåluppfyllelse i samtliga ämnen. Dock framkommer vid intervjuer att lärarna främstföljer upp och dokumenterar elevernas kunskapsutveckling i svenska, matematikoch engelska. Elevernas kunskapsutveckling i övriga ämnen ”sitter i ryggmärgen”,enligt samtal med lärarna. Inspektörerna bedömer att skolan måste tillse att elevernaskunskapsutveckling följs upp i alla ämnen.Individuell utvecklingsplan:Enligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en framåtsyftandeindividuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs

SKOLVERKET6 (13)för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramenför läroplanen och kursplanerna. Planen ska vara ett dokument där viktiga utvecklingsområdenlyfts fram.Samtliga elever i Talavidskolan har en individuell utvecklingsplan. Vid granskning avskolans individuella utvecklingsplaner framkommer att det till stor del är elever ochföräldrar som ansvarar för åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Planerna fokuserarmer på elevernas sätt att vara än att utgå från deras förmågor, intressen och styrkor.Planen ska konkret beskriva vilka insatser som bör vidtas för att eleven ska utvecklasi riktning mot de nationella målen. Detta saknas i en del fall. Inspektörernas bedömeratt skolans arbete med individuella utvecklingsplaner bör förbättras när det gällerinnehåll och kvalitet.1.3 BedömningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling,• om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna.Bedömning av området Bedömning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetxMycket godkvalitetMotivering:Sammantaget bedömer inspektörerna att detta område är av god kvalitet.Bedömningar diskuteras i arbetslagskonferenser och vid så kallade ”stor - evt”. Somunderlag för dessa diskussioner använder lärarna, som tidigare nämnts i rapporten,nationella prov, skriftliga prov och läxförhör. Vidare ligger elevernas redovisningarav temaarbeten och andra enskilda arbeten som grund för bedömningar. Lärarnabedömer elevernas måluppfyllelse i främst engelska, matematik och svenska menkommunikationen av resultaten är inte lika tydlig i varje enskilt ämne.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,

SKOLVERKET7 (13)• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Sammantaget bedömer inspektörerna att genomförandet av utbildningen är av godkvalitet.Inspektionen bedömer att skolans organisation och arbetssätt ger utrymme för olikakunskapsformer och att undervisningen är saklig och allsidig. I förskoleklassenobserverar lärarna barnen för att upptäcka vilka situationer som är lärande för varjebarn. Dessa observationer leder till diskussioner i spåren (förskoleklass, årskurs 1och 2). Detta får till följd att lärarna prövar olika arbetssätt och kunskapsformer föratt öka elevernas måluppfyllelse. Ett exempel är att samverkan sker mellan förskoleklass,årskurs 1 och 2 i form av olika temaarbeten. Utgångspunkten är att alla eleverarbetar med samma teman men på olika sätt. Ett annat exempel är att förskoleklassenbland annat arbetar med Fröbels material, som bland annat ger en grund tillgeometrin.För skolans äldre elever kan ett nytt arbetsområde börja med ”brainstorming” Dettaförfarande gör att eleverna kan påverka både arbetssätt och vad de vill lära.I Talavidskolan ger lärarna eleverna inflytande och ansvarstagande över det egnalärandet genom att bland annat samtala och göra eleverna medvetna om målen förutbildningen, vilket bekräftas i intervjuer med både elever och föräldrar. I döv- ochhörselklassen kan inflytandet handla om att eleverna ges möjligheter att i lärandetutgå från något som hänt innan de kom till skolan. Vidare gör inspektörerna denbedömningen att skolan har ett fungerande system för att ge eleverna möjligheteratt utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former, till exempel genom klass-

SKOLVERKET8 (13)råd och elevråd.För att engagera eleverna i arbetslivet arbetar skolan med något de kallar jourvecka.Detta innebär att eleverna i årskurs 4–6 ges möjligheter att hjälpa måltidspersonal,vaktmästare och lärare. Vidare får elever i årskurs 5 och 6 möjligheter att vara bokvärdar,vilket innebär att de får utbildning och hjälper till i biblioteket.1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetxMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att skolans arbete inom området i huvudsak är av god kvalitet,även om kvaliteten på åtgärdsprogrammen kan förbättras. Skolan har olikamodeller för att hitta elever som är i behov av särskilt stöd. En modell är att specialpedagogenhar samtal med pedagogerna varje vecka och diskuterar vilket stödsom ska ges till eleverna. Dessutom träffas skolans elevvårdsteam varje vecka föratt ytterligare förstärka stödet till eleverna. I teamet ingår även rektorn.Åtgärdsprogram:Enligt grundskoleförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av särskildastödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektornse till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska det framgå vilkabehoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammetutarbetas.I Talavidskolan upprättas åtgärdsprogram för elever i behov av särskilda stödinsatser,där även föräldrar och ibland även elever ges möjligheter att delta. I åtgärdsprogrammensaknas i flera fall konkreta insatser som är relaterade till både läroplanenoch kursplanerna. I angivna åtgärder läggs ett stort ansvar på eleven och hemmet,medan skolans ansvar tonas ner. Inspektörerna bedömer att kvaliteten i åtgärdsprogrammenbör förbättras.

SKOLVERKET9 (13)2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarnaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetxMycket godkvalitetMotivering:Inspektörernas samlade bedömning är att skolans arbete med normer och värden ärav god kvalitet. Inspektörerna noterar att det finns en god gemenskap vid skolanoch ett trevligt klimat såväl elever emellan som mellan lärare och elever. I intervjuerframkommer att skolans döv – och hörselklass bidrar till att eleverna lär sig mötaoch respektera olikheter. Eleverna i döv- och hörselklassen har en tillhörighet i enså kallad kompisklass. Lärarna arbetar aktivt med att utveckla elevernas känsla församhörighet och ansvar. Skolans fadderverksamhet är ett sätt att skapa en sådansamhörighet. Skolan har ordningsregler som eleverna känner till och som de harvarit med och påverkat. Lärarna uppger i intervjuer att de tar ett gemensamt ansvarför alla elever i skolan. Vidare säger elever både i intervjuer och enkäter att de trivsoch att studiemiljön är trygg.Inom bedömningsområdet finns ändå följande brist:LikabehandlingEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmerse till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk

SKOLVERKET10 (13)tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinderoch att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Iplanen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över.Talavidskolan har en likabehandlingsplan som i väsentliga delar uppfyller författningenskrav. Emellertid redovisas i likabehandlingsplanen inte åtgärder som utgårfrån en kartläggning av den egna verksamhetens behov, vilket måste åtgärdas.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektorns och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.Bedömning av området Tillgång till utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetxMycket godkvalitetMotivering:Talavidskolan har god tillgång till utbildning och eleverna erbjuds överlag de valmöjlighetersom de har rätt till.Inom bedömningsområdet finns ändå följande brist:Garanterad undervisningstidEnligt grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne. I kursplanen angesbl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skol-

SKOLVERKET11 (13)åretAv Talavidskolans timplan och enligt rektorn framkommer att hem- och konsumentkunskapanordnas för eleverna 10 minuter i veckan och 60 minuter var sjättevecka i årskurs 5. Vidare framkommer att eleverna får i uppdrag att utföra vissamoment hemma på grund av att skolan inte har lokalmässiga möjligheter att undervisaeleverna i ämnet fullt ut i skolan. Inspektörerna bedömer att ämnet hem- ochkonsumentkunskap inte anordnas i tillräcklig omfattning för att eleverna ska nåkursplanemålen i årskurs 5. Vidare måste lokalmässiga förutsättningar ges för elevernasmåluppfyllelse.3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektorn genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utveckling och kompetens:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetxMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att området är av god kvalitet. Skolans personal har utbildningför den undervisning de i huvudsak bedriver och har nödvändiga insikter i deföreskrifter som styr utbildningen. Inspektörerna har sett goda exempel på temaarbeten,där lärarnas olika kompetenser inom arbetslaget tillvaratas väl. Rektorn ärlärarutbildad och har genomgått den statliga rektorsutbildningen.3.3 Rektorns ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektorn som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,

SKOLVERKET12 (13)• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektorns ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetxMycket godkvalitetMotivering:Inspektörernas samlade bedömning inom området rektorns ansvar är att det i huvudsakuppfylls. Det framkommer i intervjuer att rektorn driver det pedagogiskautvecklingsarbetet och är förtrogen med verksamheten i Talavidskolan.Inom bedömningsområdet finns ändå behov av följande förbättringsinsats:Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultatEnligt läroplanen ansvarar rektorn för att skolans resultat följs upp och utvärderas iförhållande till de nationella målenInspektionen har visat att rektorn inte följer upp skolans resultat i förhållande till denationella målen i samtliga ämnen. Skolan har påbörjat ett arbete med att hitta formerför att kunna bedöma elevernas måluppfyllelse i samtliga ämnen i årskurs 5.Denna bedömning görs dock endast i årskurs 5. Talavidskolan har inte fullt ur hittatformer så att elevernas kunskapsresultat kan följas upp i samtliga ämnen och inteheller regelbundet över tid. Inspektörerna bedömer att rektorn måste tillse att skolanskunskapsresultat följs upp i alla ämnen, så att skolans samlade resultat synliggörs.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetxMycket godkvalitet

SKOLVERKET13 (13)Motivering:Inom bedömningsområdet kvalitetsarbete bedömer inspektörerna att Talavidskolanendast delvis uppfyller författningarnas krav. Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbeteutifrån den plan för arbetet som redovisas för inspektörerna, en så kallad”årscykel”. Skolans resultat följs upp och utvärderas kontinuerligt under skolåret.Uppföljningar och utvärderingar sker såväl i arbetslagen som i skolan som helhet.Sammanställningar av resultaten görs till stora delar av skolans skolutvecklingsgrupp.Dessa sammanställningar, enkäter och huvudmannens begärda utvärderingarligger till grund för skolans resultat, dock gäller inte detta skolans samlade resultati samtliga ämnen.Kvalitetsredovisning:Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisningfrämja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnasnationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information omverksamheten och dess måluppfyllelse. Den ska innehålla en bedömning av i vilkenutsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelseför vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningenska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningensmåluppfyllelse redovisas.Inspektionen visar att det saknas en koppling mellan mål, utvärderingar och bedömningav måluppfyllelsen i kvalitetsredovisningen. Detta gör det svårt att identifieravilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen,att bedöma resultat och måluppfyllelse och vidta lämpliga åtgärder. Vidare saknas ikvalitetsredovisningen en bedömning av fritidshemmets måluppfyllelse och vilkaåtgärder som ämnas vidtas för ökad måluppfyllelse. Detta gör att skolans kvalitetsredovisninginte ger den information om verksamheterna och dess måluppfyllelsesom förordningen kräver. Talavidskolans kvalitetsredovisning måste utvecklas så attden ger en tydlig bild av skolans samlade analys och bedömning av måluppfyllelsensamt vilka åtgärder som skolan avser vidta för ökad måluppfyllelse. Inspektörernabedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller förordningens krav.2008-06-11Birgitta Knutsson RohdinEbba Svartz

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunTenhult och Ödestugu rektorsenhet.Dnr 53-2007:3295FörskoleklassUtbildningsinspektion i Tenhult och ÖdestuguGrundskola årskurserna 1–6rektorsenhetInledningSkolverket har granskat verksamheten i och besökt Tenhult och Ödestugu rektorsenhetden 19-21 februari 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varitansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket, vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochTenhult och Ödestugu rektorsenhet, dels den information som samlats in underbesöket. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverketsnationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I rektorsenheten intervjuades rektorn samt ett urval av personal, elever och föräldrar.Inspektörerna besökte även lektioner. Även andra iakttagelser i skolmiljön ochstudier av dokument som finns i rektorsenheten utgör underlag för bedömningen.Tenhults skolaBeskrivning av skolornaAntal eleverFörskoleklass 64Grundskola 313Ödestugu skolaAntal eleverFörskoleklass 9Grundskola 50Källa:Skolans uppgifter

SKOLVERKET2 (13)Utbildningen vid Tenhult och Ödestugu rektorsenhet omfattar förskola, förskoleklass,grundskola årskurserna 1–6. Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgengranskas på kommunövergripande nivå och bedömningar av verksamheterna återfinnsi separata rapporter. Verksamheten i skolorna är uppdelade i åldershomogenagrupper förutom förskoleklass och årskurs 1 som arbetar mer under integreradeformer.Tenhult och Ödestugu skolor ligger i kommunens ytterkant och har ett stort geografisktupptagningsområde. Detta medför att en stor andel av eleverna kommer tillskolan med skolskjuts. Avståndet mellan skolorna är stort och samarbete dememellan förekommer endast i begränsad omfattning.HelhetsbedömningTenhult och Ödestugu rektorsenhet har överlag en väl fungerande verksamhet medkompetenta lärare som sammantaget ger goda möjligheter till lärande. Lärarnasambitioner är att gemensamt skapa en trygg skolmiljö där eleverna känner sig respekterade.Pedagogiska diskussioner i olika gruppkonstellationer, både horisontelltoch vertikalt ger goda förutsättningar för värdegrundsarbetet. Både elever och föräldrarbekräftar denna bild av rektorsenheten.Rektorsenheten når goda resultat på de nationella ämnesproven. Skolorna har intenågon utvärdering av måluppfyllelsen i alla ämnen, vilket gör att skolan inte medsäkerhet kan uttala sig om det samlade resultatet. Dock präglas skolornas arbete avatt finna vägar där elevernas kunskapsutveckling kan följas mellan årskurser och isamtliga ämnen.Eleverna i Tenhult och Ödestugu får ta del av en undervisning med varierandearbetssätt och de ges möjligheter till att pröva och reflektera över olika kunskaper.Inspektionen visar att det är tveksamt om de yngre eleverna har tillräcklig kännedomom målen för utbildningen. Om eleverna inte har vetskap om kursplanernasmål blir det svårt för dem att utöva ett inflytande eller ta ansvar för de viktiga frågornakring lärandet och undervisningens planering.Rektorn är väl förtrogen med verksamheten och är angelägen om ett ständigt pågåendekvalitetsarbete. Inspektionen visar att det i praktiken sker ett kvalitetsarbete,men hur kvalitetsarbetet är kopplat till arbetsplan och kvalitetsredovisning framgårdock inte lika tydligt. Därmed saknas viktiga förutsättningar, i syfte att öka måluppfyllelsen,för att kunna genomföra förändringar av undervisningen som helhet irektorsenheten.Tenhult och Ödestugu skolor är både geografiskt och ledningsmässigt skilda åt.Rektorn är placerad i Tenhults skola och är tydligare i sitt pedagogiska ledarskapdär.

SKOLVERKET3 (13)Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Skolan följer inte upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen (avsnitt2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernaskunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs5 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 läroplanenför det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmetLpo 94).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever).- Skolorna anordnar inte språkval i enlighet med författningarna (2 kap.17 §grundskoleförordningen).- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte de krav som ställs på en sådan (3 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Rektorsenhetens arbete med individuella utvecklingsplaner bör förbättras närdet gäller innehåll och kvalitet.- Rektorsenhetens arbete med elevernas inflytande över det egna lärandet börutvecklas.- Rektorsenhetens arbete med åtgärdsprogram bör förbättras.- Rektorsenhetens kvalitetsarbete bör förbättras så att det utgår från systematiskabedömningar av skolans samlade resultat.

SKOLVERKET4 (13)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Kommentar:Av rektorsenhetens kvalitetsredovisning för 2007 framgår att flertalet elever iårskurs 5 når målen i ämnena svenska, engelska och matematik. Av resultatredovisningenför 2007 framkommer att 89 procent av eleverna har nått målen i engelskaoch matematik medan 91 procent nådde målen i svenska.Skolan uppger att andelen elever som nått målen i övriga ämnen uppgår till 89 procent2007. Detta bygger på en uppskattning som gjorts vid kvalitetsredovisningstillfället.Dock finns i skolan ingen redovisning av kunskapsresultaten i respektiveämne. Således kan inte inspektörerna bedöma skolans resultat i det avseendet.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål ochmetoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentenskrav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,

SKOLVERKET5 (13)• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling ochsociala utveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetxGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att skolornas arbete inom området delvis uppfylls. I intervjuermed elever och föräldrar framkommer att utvecklingssamtalen för de äldreeleverna i Tenhults skola upplevs som mycket bra. Dock har skolorna inte fullt uthittat verktyg så att elevernas kunskapsutveckling kan följas upp i samtliga ämnenoch inte heller regelbundet från skolår till skolår.Uppföljning av alla ämnenEnligt läroplanen ska lärarna följa elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. ITenhult och Ödestugu skolor följs elevernas kunskapsutveckling upp genom denationella ämnesproven i årskurs 5 samt genom diagnoser och olika tester. I förskoleklassernaföljs elevernas lärande upp genom observationer och intervjuer.I övrigt dokumenteras elevernas kunskapsutveckling på individnivå av respektivelärare, där bland annat så kallade pärmar, berättelseböcker och målböcker kan utgöraunderlag. I skolorna används det så kallade ”trädet” och ” kunskapsblomman”som verktyg för att kunna följa elevernas kunskapsutveckling i svenska från skolårtill skolår. Vid intervjuer och observationer framkommer att det pågår ett arbete iskolorna med att fina former och verktyg så att elevernas kunskapsutveckling kanföljas i samtliga ämnen på individ – , grupp- och skolnivå. Lärarna följer upp sinaegna elevers kunskapsutveckling i samtliga ämnen på individnivå men dokumentationenär begränsad.Inspektionen visar att lärarna företrädesvis följer upp elevernas kunskapsutveckling iämnena engelska, svenska och matematik. Elevernas kunskapsutveckling i övrigaämnen framgår inte och följs inte heller upp lika regelbundet. Inspektörerna bedömeratt skolan måste tillse att elevernas kunskapsutveckling följs upp i alla ämnen.Individuell utvecklingsplanEnligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en framåtsyftandeindividuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövsför att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramenför läroplanen och kursplanerna. Alla elever vid Tenhult och Ödestugu skolor haren individuell utvecklingsplan.Dokumentationen av elevernas kunskapsutveckling är ett viktigt redskap för att kunnafölja deras utveckling i relation till de nationella målen. Dessutom är dokumenta-

SKOLVERKET6 (13)tionen en viktig förutsättning för den information som ges under utvecklingssamtalen.Vid granskning av skolornas individuella utvecklingsplaner framkommer att ettstort ansvar för måluppfyllelsen vilar på eleverna själva och deras föräldrar. Skolansinsatser framgår i mindre grad. Vidare utgår planen inte heller tydligt från var elevernabefinner sig i förhållande till målen i läroplanen och kursplanerna. Vid intervjuerframkommer även att skolornas yngre elever inte i tillräcklig grad är medvetnaom vilka mål de ska uppnå utifrån den individuella utvecklingsplanen. Inspektörernabedömer att skolornas arbete med individuella utvecklingsplaner bör förbättrasnär det gäller innehåll och kvalitet.1.3 BedömningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling,• om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna.Bedömning av området Bedömning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetxMycket godkvalitetMotiveringI intervjuer framkommer att gemensamma bedömningsdiskussioner mellan lärare iTenhult, Ödestugu och Rosenlunds skolor har genomförts vid något tillfälle för attnå en likvärdig bedömning i ett årskurs 1–6 perspektiv. Bedömningar diskuterasäven regelbundet i arbetslagen utifrån kursplanernas mål. Som underlag för dessadiskussioner, används som tidigare nämnts i rapporten, nationella prov, olika tester,berättelseböcker och målböcker. Elevernas olika sätt att redovisa temaarbeten utgörockså underlag för bedömningar.I rektorsenheten använder lärarna de nationella ämnesproven i årskurs 5 för attbedöma elevernas kunskapsutveckling med sikte på målen i årskurs 9.Sammantaget bedömer inspektörerna att detta område är av god kvalitet.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,

SKOLVERKET7 (13)• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egnalärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljöför utveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärandeoch ligger till grund till fortsatt skolgång.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetxMycket godkvalitetMotivering:Sammantaget bedömer inspektörerna att genomförandet av utbildningen är av godkvalitet. Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolornas verksamhet. Lärarna arbetar engagerat med att skapa en miljö där elevernatrivs, känner sig trygga och blir respekterade. Inspektörerna bedömer att elevernafår ta del av en undervisning med varierande arbetssätt som ger utrymme förolika kunskapsformer. Genom bland annat samtal med eleverna tar lärarna vara påelevernas egna initiativ och intressen och erbjuder utifrån det eleverna olika arbetssättför utveckling och lärande. Ett tydligt exempel på sådan undervisning är närårskurs 5 i Tenhults skola, som är treparallellig, arbetar med något de kallar arbetsområden.Eleverna arbetar med alla ämnen utom engelska samtidigt. Varje elev haren plan över vad de ska lära sig under en period. Lärarna har gjort upp detta eftermomenten i kursplanerna i alla ämnen i årskurs 5. I praktiken gör alla elever heltolika saker, allt från tyst läsning till geografimoment vid datorn och olika matematiskauppgifter. Lärarna går runt och handleder. Flera salar och grupprum är tillgängliga.Inspektörerna bedömer att eleverna ges goda kunskaper om demokratins principeroch utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former genom regelbundnaklassråd och elevråd.Samverkan mellan elever och lärare i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 skeri integrerade former. I övrigt sker diskussioner mellan lärare i olika verksamhetsformervid möten för att berika elevernas mångsidiga utveckling och lärande.Inom bedömningsområdet finns ändå behov av följande förbättringsinsatser:

SKOLVERKET8 (13)Inflytande och ansvarstagande för egna lärandetEnligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas.Omfattning och utformning av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålderoch mognad. Inspektionen visar att det finns en progression i elevernas inflytandeöver sitt eget sätt att lära. Det framkommer dock att det finns en variation i hurlärarna klargör målen för utbildningen för de yngre eleverna. Då eleverna inte i tillräckliggrad känner till målen för utbildningen begränsas deras möjligheter till inflytandeöver sitt lärande. Inflytandet begränsas då till att eleverna får göra egna valistället för att kunna påverka innehållet i undervisningen. Inspektörerna bedömeratt rektorsenheten bör förbättra arbetet med att utveckla elevernas inflytande översitt eget lärande.1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogramsom uppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetxMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att skolornas arbete inom området i huvudsak är av godkvalitet. Skolorna har rutiner för att uppmärksamma och tidigt sätta in det stöd påindividnivå som eleverna har behov av för ökad måluppfyllelse. Kvaliteten på åtgärdsprogrammenbör dock förbättras.ÅtgärdsprogramEnligt grundskoleförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av särskildastödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektornse till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska det framgå vilkabehoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.I de åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av finns förslag till åtgärder påorganisations -, grupp- och individnivå. I åtgärdsprogrammen saknas dock i flerafall konkreta mål som relateras till både läroplanens och kursplanernas mål. Vidaresaknas åtgärder där skolans arbetssätt anpassas efter elevernas behov. I angivnaåtgärder läggs stort ansvar på eleven och hemmet medan skolornas ansvar tonasner. Inspektörerna bedömer att kvaliteten i åtgärdsprogrammen bör förbättras.

SKOLVERKET9 (13)2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt attutveckla kunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarnaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörernas samlade bedömning är att skolornas arbete med normer och värdenär av god kvalitet. Inspektörernas intryck är att förhållningssättet mellan elever ochlärare är gott. Vidare uppger elever både i intervjuer och enkäter att de trivs och attstudiemiljön är trygg i skolan. Arbetet med normer och värden sker i den dagligaverksamheten. Skolorna har ordningsregler som utarbetas i samverkan med elevernagenom elevrådet. Dock framkommer i intervjuer med eleverna i Ödestugu en visstveksamhet om deras deltagande i framtagandet av ordningsreglerna. Inspektörernavill påpeka vikten av att rektorn ansvarar för att så sker.Inom bedömningsområdet finns ändå behov av följande förbättringsinsatser:LikabehandlingEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmerse till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshin-

SKOLVERKET10 (13)der och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Iplanen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses överTenhults och Ödestugu skolor har en likabehandlingsplan som i väsentliga delaruppfyller författningens krav. Emellertid redovisas i likabehandlingsplanen inte åtgärdersom utgår från en kartläggning av den egna verksamheten, vilket måste åtgärdas.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslagsom kan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller525 timmar om året.Bedömning av området Tillgång till utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetxMycket godkvalitetMotivering:Tenhults och Ödestugu skolor har god tillgång till utbildning och eleverna erbjudsöverlag de valmöjligheter som de har rätt till.Inom bedömningsområdet finns ändå behov av följande åtgärd:ValmöjligheterEnligt grundskoleförordningen ska som språkval erbjudas minst två av språken

SKOLVERKET11 (13)franska, spanska och tyska. En kommun är skyldig att anordna undervisning i ettspråk som har erbjudits om minst fem elever i kommunen väljer språket. I Tenhultsoch Ödestugu skolor erbjuds eleverna språkval i tyska, franska och spanska. Elevernafår under höstterminen prova på de olika språken, för att sedan kunna välj ettav dem. I skolorna valde fyra av eleverna franska men fick inte möjlighet att läsaspråket på grund av för få elever. Vidare framkommer att det inte finns möjligheterför eleverna att läsa franska när de börjar årskurs 7 i Rosenlundsskolan. Inspektörernabedömer att en sådan möjlighet ska finnas.3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de ihuvudsak bedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskriftersom styr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utveckling och kompetens:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetxMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att området är av god kvalitet. Skolans personal har utbildningför den undervisning de i huvudsak bedriver och har nödvändiga insikter i deföreskrifter som styr utbildningen. Rektorn är lärarutbildad och har genomgått denstatliga rektorsutbildningen.3.3 Rektorns ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektorn som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för attverksamheten inriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.

SKOLVERKET12 (13)Bedömning av området Rektorns ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetxMycket godkvalitetMotivering:Inspektörernas samlade bedömning inom området rektorns ansvar är att det i huvudsakuppfylls. Det framkommer i intervjuer att rektorn driver det pedagogiskautvecklingsarbetet och är förtrogen med verksamheten i Tenhult skola. inspektörernavill dock påpeka vikten av att rektorn tar ett ökat och tydligarepedagogiskt ledningsansvar för Ödestugu skola.Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultatEnligt läroplanen ansvarar rektorn för att skolans resultat följs upp och utvärderas iförhållande till de nationella målenSkolorna har inte fullt ur hittat former så att elevernas kunskapsresultat kan följasupp i samtliga ämnen och inte heller regelbundet över tid. Inspektörerna bedömeratt rektorn måste tillse att skolans kunskapsresultat följs upp i alla ämnen, så attskolans samlade resultat synliggörs.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar,följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten ochomsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehålleren bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåttsoch en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetxGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Med hänvisning till vad som redovisas nedan bedömer inspektörerna att Tenhultoch Ödestugu rektorsenhets kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning endast delvisuppfyller författningarnas krav.Inom området finns behov av följande förbättringsinsatser:Systematiskt kvalitetsarbete

SKOLVERKET13 (13)Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställdamål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följsupp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbetemåste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontaktmed såväl hemmen som det omgivande samhället.Tenhult och Ödesstugu rektorsenhet bedriver ett kontinuerligt kvalitetsarbete somgrundar sig på skolans arbetsplan och arbetslagens egna mål. Lärarna reflekterarkring verksamheten i relation till målen i en så kallad loggbok. Skolornas övergripandeutvärderingsarbete sker vid dagar i slutet av läsåret. Uppföljningar av pågåendekvalitetsarbete sker även mer regelbundet i arbetslagen och vid andra möten iolika gruppkonstellationer. En del av kvalitetsarbetet ägnas åt kommunens begärdautvärderingar.Rektorn använder bland annat loggboken, enkäter och kommunens begärda utvärderingarsom underlag för kvalitetsredovisningen. Inspektionen visar dock att detsaknas en tydlig koppling mellan mål och utvärdering i de olika underlagen. Dettagör det svårt att identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet motde nationella målen, att bedöma resultat och måluppfyllelse och vidta lämpliga åtgärder.Inspektörerna bedömer att skolornas kvalitetsarbete bör utvecklas så att deti högre grad utgör grund för skolornas samlade måluppfyllelse.KvalitetsredovisningEnligt förordningen om kvalitetsredovisningen ska kvalitetsredovisningen innehållaen bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen harförverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökadmåluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet iverksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. I kvalitetsredovisningenska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas.Som en konsekvens av det som ovan redovisas under kvalitetsarbete, framgår detinte tydligt i skolans kvalitetsredovisning i viken utsträckning de nationella målenför utbildningen har förverkligats. Kvalitetsredovisningen måste utvecklas så attden ger en tydlig bild av rektorsenhetens samlade analys och bedömning av måluppfyllelsensamt vilka åtgärder som skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse.Kvalitetsredovisningen ska också redovisa en uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen.Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsredovisning inteuppfyller förordningens krav.2006-06-11 LundBirgitta Knutsson RohdinMartin Järnek

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunTorpa rektorsenhetDnr 53-2007:3295Utbildningsinspektion i TorpaskolanFörskoleklassGrundskola årskurserna 1–6InledningSkolverket har granskat verksamheten i och besökt Torpaskolan den 5–6 mars2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochskolorna, dels den information som samlats in under besöket. Även annan informationom kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I skolorna intervjuades rektorn samt företrädare för elever, personal och föräldrar.Inspektörerna besökte även lektioner i samtliga årskurser. Även andra iakttagelser iskolmiljön och studier av dokument som finns i rektorsområdet utgör underlag förbedömningen.Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter irapporten.TorpaskolanBeskrivning av skolanAntal eleverFörskoleklass 57Grundskola 365Källa: Jönköpings kommun, Torpaskolan

SKOLVERKET2 (12)Torpaskolans rektorsenhet ligger i de västra delarna av Jönköpings tätort, men mednärhet till naturområden. Andelen elever med annat modersmål än svenska är lågmen har ökat på senare år. Rektorsenheten omfattar Torpaskolan med förskoleklassoch årskurserna 1–6. Eleverna går vidare till Junedalsskolan i årskurs 7. I rektorsenheteningår också fritidshem i anslutning till skolan. Skolan är byggd 1908och senast renoverad 1996.Verksamheten i förskolverksamhet och skolbarnsomsorgen granskas på en kommunövergripandenivå och bedöms i separata rapporter.HelhetsbedömningSammanfattningsvis bedömer inspektörerna att verksamheten i Torpaskolan hållergod eller mycket god kvalitet.Kunskapsresultaten ligger enligt intervjuade lärare och i form av t.ex. resultat pånationella ämnesprov för skolår 5 på en hög och stabil nivå över tid. Enligt inspektörernasbedömning ger Torpaskolan goda förutsättningar för elevernas lärandegenom att den pedagogiska verksamheten på ett bra sätt utgår från målen i läroplanoch kursplaner, genom varierade arbetssätt och genom välutbildad personal. Verksamhetenger på ett mycket bra sätt utrymme för olika kunskapsformer. Inspektörernavill särskilt framhålla de goda förutsättningar som finns på skolan för att elevernaska kunna nå målen i praktisk-estetiska ämnen, naturorienterande ämnen ochteknik. Skolan erbjuder eleverna valmöjligheter som på ett mycket bra sätt ger elevernagoda möjligheter till fördjupning och breddning i olika ämnen. På skolanpågår ett aktivt arbete för att skapa en trygg studiemiljö och arbetsron på skolan ärgod. Skolans likabehandlingsplan måste dock utvecklas.Skolans rektor har hög legitimitet bland personalen, är väl förtrogen med verksamhetenoch driver tillsammans med personalen ett aktivt kvalitetsarbete för att utvecklautbildningen i enlighet med de nationella målen. Lärarna samverkar för attgöra likvärdiga bedömningar av elevernas kunskapsutveckling. Skolan hade vidinspektionstillfället påbörjat ett utvecklingsarbete för att bedöma elevernas måluppfyllelsei alla ämnen och sammanställa dessa resultat på skolnivå. Inspektörernasbedömer att det är av vikt att detta arbete fortgår, i syfte att få ett bättre underlagför vilka åtgärder skolan ska vidta för att förbättra måluppfyllelsen ytterligare.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte författningarnas krav (6 § lagen omförbud mot diskriminering och annan kränkande behandling).- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte kraven i förordningen (3 § förordningom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

SKOLVERKET3 (12)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nåmålen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Tabell 1: Resultatmått för elever i Torpaskolan läsåren 2005–2007Torpaskolan 2007 2006 2005Andel elever som kan läsa enligt s.k. läsutvecklingsschema(LUS 15) skolår 3 i procentAndel elever som nått målen i svenska skolår 5 iprocentAndel elever som nått målen i matematik skolår 5 iprocentAndel elever som nått målen i engelska skolår 5 iprocentKälla: Jönköpings kommun, Torpaskolan97 100 094 88 8595 97 9198 96 88Kommentar:Enligt intervjuerna med rektorn och personalen når eleverna i hög utsträckning måleni samtliga ämnen, och trenden över tid är stabil. För de elever som inte uppnårmålen eller riskerar att inte uppnå målen upprättas åtgärdsprogram och åtgärdervidtas i syfte att förbättra måluppfyllelsen.

SKOLVERKET4 (12)1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoderständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och socialautveckling bäst kan stödjas,• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband medutvecklingssamtalen.Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Kursplanernas mål har ”brutits ner” lokalt i olika ämnen, bland annat i s.k. ”skolhus”som underlättar för eleverna att förstå vilka målen är. Skolan har tidigare inteföljt upp elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen. Vid inspektionstillfället hadeskolan dock påbörjat ett utvecklingsarbete för att bedöma elevernas måluppfyllelse ialla ämnen på individnivå och sammanställa dessa resultat på skolnivå, och inspektörernasbedömer att det är av vikt att detta arbete fortgår. Skolans nuvarande systemför att följa eleverna består av bland annat diagnosmaterial och det underlag somanvänds inför utvecklingssamtal och upprättande av individuella utvecklingsplaner,IUP.Intervjuade föräldrar har förtroende för att lärarna har kontroll över elevernas måluppfyllelseoch är i huvudsak nöjda med den information om elevernas kunskapsmässigaoch sociala utveckling som ges vid utvecklingssamtalen, även om det finnsvariationer i genomförande av samtalen mellan olika lärare.Det finns rutiner för överlämning av information kring elever vid övergången tillårskurs 7. Skolan har fått muntlig information om att eleverna klarar sig bra på mottagandeskola.1.3 BedömningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling,

SKOLVERKET5 (12)• om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna.Bedömning av området Bedömning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Lärarna samverkar för att göra likvärdiga bedömningar av elevernas kunskapsutvecklingi förhållande till de nationella målen. De lärare som genomför nationellaämnesprov samarbetar kring rättning och bedömning. Lärarna diskuterar hur de skalägga upp undervisningen så att eleverna ges likvärdiga kunskaper, oberoende avvilken lärare de har. Lärarna för bedömningsdiskussioner kring elevernas måluppfyllelsei de olika ämnena utifrån målen i de nationella styrdokumenten. Som framgårav avsnitt 1.4, är bedömningsdiskussioner med mottagande 7–9-skola sällsynta.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen förskolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former,• om undervisningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande ochligger till grund till fortsatt skolgång.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetMycket godkvalitetX

SKOLVERKET6 (12)Motivering:Den pedagogiska verksamheten på skolan utgår på ett bra sätt från målen i läroplanoch kursplaner. Verksamheten ger också på ett mycket bra sätt utrymme för olikakunskapsformer. Arbetsformerna är varierade och ger möjlighet att lära sig på olikasätt. Inspektörerna har under besöket sett mycket goda exempel på lustfyllt lärandeoch hur lärare i teoretiska och praktiska ämnen samverkar för att skapa helheteroch sammanhang för eleverna och för att underlätta en god individanpassning, t.ex.under skolans återkommande medeltidstema. Skolan arbetar också på ett bra sättför att i undervisningen ta tillvara de goda möjligheter som skolans geografiska placeringger till både utevistelse och olika studiebesök.Lärarna berättar att de ofta börjar ett arbetsområde med en ”orienteringslektion”,för att eleverna ska få en förförståelse om vad arbetsområdet innebär. Därefter fåreleverna komma med förslag på vad de vill lära sig mer om och hur arbetet skaläggas upp.Eleverna redogör i intervjuer med inspektörerna för att de får ta ansvar för att planeraoch utvärdera sitt skolarbete, och de känner till innehållet i sin IUP. Elevernakan också redogöra för hur de arbetar för att nå sina individuella mål, t.ex. underschemalagd tid som kallas ”målarbete”. Eleverna anser att de kan komma med förslagpå vad de ska göra, samt hur och när de ska göra olika arbetsuppgifter. De anserockså att personalen tar tillvara deras synpunkter när det gäller både undervisningenoch skolmiljön. Skolan strävar efter att ge eleverna ett ökat inflytande ochfår ta ansvar för sitt eget lärande med stigande ålder och mognad. Eleverna utvecklarockså förmåga att arbeta i demokratiska former.Verksamheten i förskoleklasserna stimulerar barnens utveckling och lärande ochutgör en bra grund för fortsatt skolgång. Personalen i förskoleklass, skola och fritidshemsamverkar för att göra skolan till en god miljö för lärande och utveckling,och det finns önskemål om att samverkan ska kunna utvecklas ytterligare framöver.Lärarna uppger att diskussioner kring mål och måluppfyllelse i ett 1–16-årsperspektivmed förskollärare och lärare på andra skolor förekommer i liten omfattning.1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande,• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET7 (12)Motivering:Intervjuad personal anser att undervisningen utmärks av en god variation vilketbidrar till en god individanpassning. Personalen strävar efter att utveckla undervisningenför att ytterligare förbättra anpassningen efter varje elevs behov, förutsättningar,erfarenheter och tänkande. Lärarna berättar t.ex. om hur skolan på ett flertalsätt försöker stimulera elevernas läsutveckling. Inspektörerna bedömer att individanpassningenför eleverna kan stärkas ytterligare i det fortsatta arbetet med att utvecklasamverkan mellan olika personalgrupper.Skolan har ett antal elever som bedömts vara i behov av undervisning i svenskasom andraspråk, vilket tillgodoses av utbildad personal. På skolan finns två specialpedagogersom även har en aktiv roll i skolutvecklingsarbetet. Skolorna har fungeranderutiner för att identifiera stödbehov och för att anpassa verksamheten ochprioritera och rikta stödinsatser dit behoven är som störst. Skolan erbjuder olikaformer av stödinsatser beroende på elevernas individuella förutsättningar och behov.De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av är av god kvalitet. Vid inspektionstillfällethade skolan några elever i kommunens s.k. resursskolor.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessakomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal,elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarnaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET8 (12)Motivering:Vid besöket kunde inspektörerna konstatera att skolans arbete med normer ochvärden ger goda resultat i form av god arbetsro och att intervjuade elever och föräldraranser att skolorna utgör trygga miljöer för lärande. Skolan arbetar bland annatmed ett faddersystem bland eleverna som enligt intervjuerna ger goda resultatgenom att äldre och yngre elever umgås på ett naturligt sätt och genom att elevernalär sig att ta ansvar. Ordningsregler och rutiner för att skapa en trygg miljö har tagitsfram tillsammans med eleverna. Inspektörerna bedömer att skolans arbete mednormer och värden håller god kvalitet, förutom nedanstående avvikelse.LikabehandlingsplanEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmerse till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinderoch att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Iplanen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över.Torpaskolans likabehandlingsplan omfattar alla ingående verksamheter och uppfylleri huvudsak kraven i lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkandebehandling av barn och elever. Inspektörerna bedömer dock att planen måste utvecklasgenom att ange konkreta planerade insatser för det kommande året utifrånaktuella kartläggningar, utöver de generella insatser som pågår kontinuerligt.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag somkan föranleda obetydlig kostnad,• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525timmar om året.

SKOLVERKET9 (12)Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetMycket godkvalitetXMotivering:Eleverna ges förutsättningar att nå målen i samtliga ämnen. Inspektörerna vill särskiltframhålla de goda förutsättningarna i form av personal, undervisningstid ochutrustning som finns på skolan för att eleverna ska kunna nå målen i praktiskestetiskaämnen, naturorienterande ämnen och teknik. Undervisning i t.ex. slöjdanordnas från årskurs1 och även barnen i förskoleklassen får prova på att slöjdaregelbundet. Skolan utnyttjar regelbundet ”Upptech”, ett s.k. experimentarium iJönköping, för undervisningen. Skolan erbjuder elevens val på ett bra sätt som gereleverna mycket goda möjligheter till fördjupning och breddning i olika ämnen påett lustfyllt sätt. Eleverna har god tillgång till skolbibliotek och läromedel som göratt skolorna kan erbjuda en tidsenlig utbildning. Såväl inne- som utemiljö erbjuderstimulerande miljöer för både lek och lärande, och skolans geografiska placeringutnyttjas på ett bra sätt för både naturupplevelser och studiebesök, i syfte att berikaelevernas lärande.3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöverför att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetMycket godkvalitetXMotivering:Skolan har god tillgång till personal med utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver, och skolan strävar efter att använda lärarna utifrån sin utbildning.Det finns mycket goda möjligheter till kompetensutveckling för såväl pedagogersom skolledning för att de ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionelltsätt. Personalen uppmuntras att delta i kompetensutveckling och de anställda

SKOLVERKET10 (12)söker aktivt efter kompetensutveckling utifrån upplevda behov. Under senare år harlärare t.ex. deltagit i kompetensutveckling för att stärka undervisningen i naturorienterandeämnen och teknik. Skolan har också lärare som själva bidrar med kompetensutvecklingtill andra lärare och skolor. Rektorn har genom utbildning och erfarenhetförvärvat pedagogisk insikt och han deltar i regelbundna utbildningsinsatsersom anordnas av förvaltningen. Inspektörerna bedömer att personalens användningefter utbildning och möjligheterna till kompetensutveckling utifrån verksamhetensbehov är av mycket god kvalitet.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetMycket godkvalitetXMotivering:Skolans rektor har hög legitimitet hos personalen och han bedöms vara väl förtrogenmed det dagliga arbetet. Till sin hjälp har rektorn sedan hösten 2007 även enbiträdande rektor. Rektorn beskrivs som en ”gräsrotsrektor” som känner elevernaoch som har mycket god kännedom om hur verksamheten fungerar och var detfinns behov av utveckling. Rektorn har därmed ett gott underlag för att fatta beslutom t.ex. resursfördelning utifrån de behov som finns.Rektorn driver tillsammans med personalen ett aktivt arbete för att utveckla utbildningeni enlighet med de nationella målen. Pedagogiska diskussioner genomförs iarbetslagen och vid gemensamma personalmöten. Enligt intervjuerna finns det dockönskemål om fler tillfällen för pedagogiska diskussioner i hela personalgruppenframöver. Arbetslagen genomför självvärderingar som följs upp av skolledningen iform av s.k. uppdragsdialoger, där skolledarna diskuterar viktiga utvecklingsområdenför verksamhetsåret med arbetslagen. Dialogen ligger till grund för bl.a. tjänstefördelning,kompetensutvecklingsinsatser och prioritering av stödåtgärder. Rektornhar arbetat på skolan i ca ett års tid och har uppmärksammat att skolan tidigare intehar följt upp elevernas resultat i samtliga ämnen. Rektorn har därför vidtagit åtgärderi form av bland annat förbättrad dokumentation av elevernas kunskapsutvecklingoch regelbundna klasskonferenser där elevernas resultat diskuteras, i syfte attvidta åtgärder utifrån en samlad bild av skolan resultat. Detta arbete kommer också

SKOLVERKET11 (12)att bli synligt i kommande kvalitetsredovisningar.Inspektörerna bedömer sammanfattningsvis att rektorn på ett bra sätt tar ansvar föratt följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolan arbetar med att utveckla verksamheten genom att regelbundet följa upp ochutvärdera verksamheten utifrån en årlig s.k. kvalitetscykel, och genomför olika förbättringsinsatserinom de områden som har bedömts vara i behov av utveckling.Personalen medverkar aktivt i utvecklingsarbetet genom bland annat skolans utvecklingsgrupp.Elevers och föräldrars delaktighet kan dock stärkas i det fortsattaarbetet. Inspektörerna bedömer att kvalitetsarbetet är väl fungerande, förutom nedanståendeavvikelse.KvalitetsredovisningEnligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisningfrämja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnasnationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information omverksamheten och dess måluppfyllelse.Kvalitetsredovisningen ska, enligt förordningen om kvalitetsredovisning, innehållaen bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen harförverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökadmåluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet iverksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. I kvalitetsredovisningenska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas.Torpaskolans kvalitetsredovisning anger åtgärder för förbättrad måluppfyllelse utifrånde utvärderingar som gjorts på både arbetslags- och skolnivå. Inspektörernabedömer att det är av vikt att skolorna i det fortsatta arbetet tydliggör kopplingenmellan mål, bedömning och analys av elevernas måluppfyllelse, i syfte att få ettännu bättre underlag för vilka åtgärder för utveckling som planeras. Kommande

SKOLVERKET12 (12)kvalitetsredovisningar måste kompletteras med en bedömning av måluppfyllelsen ifler ämnen än svenska, engelska och matematik.2008-06-11Helena PlantinMartin Järnek

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunBäckadalsgymnasietDnr 53-2007:3295GymnasieskolaUtbildningsinspektion i BäckadalsgymnasietGymnasiesärskolaInledningSkolverket har granskat verksamheten i och besökt Bäckadalsgymnasiet den 29januari till den 1 februari 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varitansvariga för utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår avSkolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästkommandeinspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochBäckadalsgymnasiet, dels den information som samlats in under besöket. Ävenannan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Bäckadalsgymnasiet intervjuades gymnasiechef, rektorer, lärare, elever, studie- ochyrkesvägledare och elevvårdspersonal. Inspektörerna besökte även lektioner påsamtliga utbildningar. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokumentsom finns i rektorsområdet utgör underlag för bedömningen.Skolan/verksamhetenBeskrivning av BäckadalsgymnasietAntal eleverGymnasieskola 1650Gymnasiesärskola 31Källa: Skolans uppgifter

SKOLVERKET2 (16)Gymnasieskolans 1650 elever fördelar sig enligt följande:Byggprogrammet 237Elprogrammet 225Fordonsprogrammet 297Hantverksprogrammet 194Hotell och restaurangprogrammet 188Industriprogrammet 136Teknikprogrammet 105Individuella program 247Källa: Bäckadalsgymnasiets kvalitetsredovisning 06/07Skolan ligger i södra delarna av Jönköping och består av fyra byggnader. Dessutomhar skolan lokaler i Axamo där huvuddelen av Fordonsprogrammet är lokaliserat.Av den samlade elevkåren är ca 70 procent pojkar och 30 procent flickor. För närvarandefinns elever som går Barn- och fritidsprogrammet på skolan. Dessa tillhörorganisatoriskt Sandagymnasiet. På samma sätt är delar av Fordonsprogrammetlokaliserat till Sandagymnasiet, men tillhör Bäckadalsgymnasiet.Personalen uppgår till ca 250 personer. Skolan är organiserad i fyra rektorsområdenmed varsin rektor och biträdande rektor. Verksamheten leds som helhet av engymnasiechef som dock inte har rektors ansvar. Lärarna är indelade i ca 20 arbetslagfördelade på de olika rektorsområdena.Gymnasiesärskolan beskrivs i en kommunövergripande rapport för särskolan ikommunen.HelhetsbedömningBäckadalsgymnasiets personal har som motto att sätta eleven i centrum, och harambitionen att bli bäst på att vara goda förebilder för eleverna. I skolans visioningår ett nära och utvecklande samarbete med företag och organisationer – nationelltoch internationellt, samt ett nära samarbete mellan elever, personal och föräldrar/vårdnadshavare.Inspektörerna har under inspektionen kunnat iaktta genomgående goda relationermellan personal och elever och en påfallande lugn och behaglig skolmiljö. De flestaelever trivs bra på skolan, vilket bland annat framgår av en aktuell elevenkät.Mobbning är sällsynt och det psykosociala klimatet på skolan är överlag gott medgod studiero. Personalen vid Bäckadalsgymnasiet arbetar aktivt för att förebyggakränkningar och skapa medvetenhet kring värdegrundsfrågorna.Undervisningen genomförs och utvärderas i förhållande till målen i kursplaner,programplaner och läroplan. Undervisningen framstår som varierad till innehåll ocharbetssätt. Ämnesövergripande undervisning genomförs i vissa ämnen där det är

SKOLVERKET3 (16)möjligt och lämpligt, och lärarna eftersträvar en hög grad av individualisering. Ettpositivt exempel på ämnesövergripande arbete är Byggprogrammets användning avskönlitteratur som en sammanhållande länk. Eleverna var vid inspektionstillfället iallmänhet koncentrerade och inriktade på lärandet. Motsatsen kunde dock ocksånoteras i enstaka fall.Kunskapsresultaten ligger allmänt sett i nivå med riket. Det finns en tendens tillfallande resultat i den övergripande statistiken. Andelen elever som fullföljer sinutbildning inom fyra år har sjunkit något. Resultaten varierar mellan de olika programmen.I vissa fall är de bättre än rikssnittet, i andra fall sämre. Det finns allmäntsett ett stort behov av ökad resultatuppföljning och resultatanalys, för att skolan skakunna göra initierade bedömningar av framgångar och tillkortakommanden.Eleverna deltar med jämna mellanrum i planeringen av undervisningen och får regelbundetutvärdera genomförda arbetsområden. De har också huvudsakligen godakunskaper om mål och syfte med undervisningen i de olika ämnena och på de olikaprogrammen.Skolan har gott samarbete med det omgivande samhället, bland annat genom APUverksamheten.Det har också på senare tid skett en satsning på internationaliseringvilket resulterat i många stimulerande kontakter, både för elever och lärare.Utvecklingssamtalen fungerar väl och eleverna känner sig nöjda med den informationde får om studieresultat och utvecklingsbehov. Skolan arbetar framgångsriktmed att hjälpa elever i behov av stöd. Resurserna är goda och organisationen fungerarväl.Skolans rektorer är väl förtrogna med det dagliga arbetet på skolan. Beslut fattasenligt författningarna och skolledningen hävdar de nationella målen och kraven. Enutökning av skolledningsresursen förväntas så småningom ge större möjligheter attutöva ett pedagogiskt ledarskap. Förväntningar, behov och möjligheter på dettaområde behöver genomlysas bättre i syfte att stärka det pedagogiska ledarskapet.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas:- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningen omkvalitetsredovisning).- Skolan saknar en gemensam arbetsplan som utarbetats under medverkan avlärarna och representanter för eleverna (1 kap. 13 § gymnasieförordningen).- Likabehandlingsplanen uppfyller inte de krav som kan ställas på en sådan.(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever, 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetetmed en likabehandlingsplan).- En del av skolans lokala kurser uppfyller inte gymnasieförordningens krav(5 kap. 1 och 17 §§ gymnasieförordningen).

SKOLVERKET4 (16)- Användningen och utformningen av åtgärdsprogram uppfyller inte gymnasieförordningenskrav (8 kap. 1 § gymnasieförordningen).- Utrymmet för valbara kurser motsvarar inte de nationella programplanerna(5 kap. 17 § gymnasieförordningen samt SKOLFS 2000:1).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Det pedagogiska ledarskapet bör stärkas.- Samverkan kring IV-programmets elever bör stärkas.- Arbetet med att säkra en likvärdig bedömning och betygsättning bör fortsätta.- Arbetet med att förankra skolans ordningsregler hos eleverna bör utvecklas.

SKOLVERKET5 (16)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens mål, programmålenoch kursplanernas mål.Tabell 1: Andel elever (%) som fullföljer utbildningen med slutbetyg efter fyra år2007 2006 2005Skolan Riket Skolan Riket Skolan RiketBP 89,6 84,2 81,2 79,9 87,7 79,6EC 80 80,2 67,7 79,3 71,1 79,7HV 81,3 84,2 89,1 82,8 88,2 82,5HR 82 74,5 83,6 74,3 80,4 74,0IP 53,8 61,3 - 61,3 86,7 63,3Te 71,8 83,2 90,9 82,3 90,5 83,7Källa: Skolverket

SKOLVERKET6 (16)Tabell 2: Andel elever (%) med grundläggande behörighet till högskolan av elevermed slutbetyg2007 2006 2005Skolan Riket Skolan Riket Skolan RiketBP 86,8 91,5 90,9 91,3 81,8 91,7EC 100 89,7 100 89,0 100 90,5FP 98,4 84,0 93,1 84,0 82 82,3HV 81,5 92,1 95,8 92,0 94,3 93,7HR 96,7 85,9 81,6 85,3 81,5 86,0IP 69,6 77,3 92,9 77,9 90,9 81,3Te 82,8 89,6 96,7 89,8 94,1 89,5Källa: SkolverketTabell 3: Genomsnittlig betygspoäng2007 2006 2005Skolan Riket Skolan Riket Skolan RiketBP 12,8 12,4 13,0 12,3 13,3 12,3EC 13,3 12,3 12,1 12,3 12,1 12,4P 12,4 11,6 12,2 11,6 11,3 11,5HV 13,8 14,2 14,6 14,2 13,8 14,1HR 14,1 12,8 13,5 12,9 12,9 12,8IP 12,1 11,7 12,7 11,8 12,5 11,9Te 14,5 14,0 14,5 14,0 13,7 13,8Källa: SkolverketKommentar:Tabellerna visar att Bäckadalsgymnasiets resultat varierat de senaste tre åren. I flerafall ligger resultaten över rikssnittet, i andra fall under. Sett till betygspoäng hosavgångseleverna har Bäckadalsgymnasiets elever i de flesta fall högre värden änrikssnittet de senaste två åren.Skolans senaste kvalitetsredovisning redovisar resultat från nationella prov i engelska,matematik och svenska läsåret 06/07. I kommentaren i kvalitetsredovisningensägs att relationen mellan resultaten på nationellt prov och betyg på den aktuellakursen är den att betygen är något högre på de senare. Pojkar har sämre genomsnittligbetygspoäng än flickor. (12,9 jämfört med 13,5) men högre andel behörigatill högskolestudier (89,8 jämfört med 83,3). Andelen som fullföljer inom 4 år ärhögre för pojkar (78,8 jämfört med 75,9) på de flesta program.

SKOLVERKET7 (16)1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigtkan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsutvecklingen för varje elev följs upp fortlöpande i samtliga ämnen,• om lärarna informerar eleven fortlöpande om både utvecklingsbehov ochframgångar i studierna,• om varje elev, minst en gång per termin ges ett utvecklingssamtal som utgårfrån en individuell studieplan med uppgifter om elevens studieväg och om deval av kurser som eleven gjort.Bedömning av området Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolans uppföljning och kommunicering av kunskapsresultat bedöms i sin helhetvara av god kvalitet. Kunskapsutveckling hos den enskilde eleven följs i samtligaämnen och eleverna informeras om utvecklingsbehov och framgångar genom utvecklingssamtaloch vid andra tillfällen. Det förekommer också diskussioner av utvärderandekaraktär i de flesta arbetslag med avseende på mål och metoder.1.3 Bedömning och betygssättningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevens kunskaper och därvid beaktarhela kursen,• om lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning,• om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen ikursplanerna och från betygskriterierna,• om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevenskunskaper i förhållande till kraven i kursplanen,• om betyg sätts enligt författningarnas krav,• om betygskatalog förs enligt bestämmelserna.

SKOLVERKET8 (16)Bedömning av området Bedömning och betygssättning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Bedömning och betygssättning bedöms vara av god kvalitet. Denna utgår från nationellamål och är allsidig och nyanserad. Eleverna upplever huvudsakligen att betygssättningenär rättvis och korrekt. Skolan driver under pågående läsår ett utvecklingsarbetekring betygssättning och bedömning som handlar om likvärdig och kvalitetssäkradbetygssättning.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens mål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningenför skolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om alla elever har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighetatt kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar,• om skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att läraoch en förmåga att utvärdera sitt eget lärande,• om undervisningen är saklig och allsidig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om samverkan sker mellan skolan och det omgivande samhället.,• om varje elev har en individuell studieplan.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolans genomförande av utbildningen bedöms vara av god kvalitet. Läroplanensmål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningen för utbildningen. Organisationoch arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer och eleverna harinflytande över utbildningens utformning och ges möjlighet att påverka och ta an-

SKOLVERKET9 (16)svar. Undervisningen är saklig och allsidig. Personalen samverkar för att göra skolantill en god miljö för utveckling och lärande. Det finns en god samverkan mellanskolan och det omgivande samhället.1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar,erfarenheter och tänkande,• om särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid upprättas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav,• om skolans individuella program först och främst förbereder eleven för studierpå ett nationellt eller specialutformat program.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolans anpassning av verksamheten efter elevernas behov bedöms vara av godkvalitet. Undervisningen anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar,erfarenheter och tänkande. Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.Det finns behov av förbättringar inom området åtgärdsprogram och det individuellaprogrammet.ÅtgärdsprogramOm det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavareeller på annat sätt framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder,ska rektor se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskiltstöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas och elever eller vårdnadshavareerbjuds möjlighet att delta i utarbetandet. Av åtgärdsprogrammen framgårvilka behov eleven har, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följasupp och utvärderas.Bäckadalsgymnasiet har rutiner för upprättande av åtgärdsprogram och mallar förderas utseende. Det finns också goda erfarenheter på vissa gymnasieprogram kringvad den förstärkta dokumentationen som åtgärdsprogrammet innebär, kan betydaför eleven och kommunikationen kring denna. Vid studiet av dokumenten och iintervjuer, framgår att skolan inte upprättar åtgärdsprogram i alla de fall där det är

SKOLVERKET10 (16)motiverat. Vissa observerade åtgärdsprogram har också dålig kvalitet vad gällerinnehåll och målformulering. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla användningenav åtgärdsprogram.Individuellt programDet individuella programmet (IV) ska först och främst förbereda eleverna för studierpå ett nationellt eller specialutformat program. IV-elever behöver under sinutbildning beredas möjlighet att bekanta sig med olika nationella program på ettlämpligt sätt, som ett led i studie- och yrkesvägledningen, för att man ska uppnåovanstående syfte. Skolan använder sedan en tid en programpraktik för IV-eleversom ger goda möjligheter i detta avseende. Det finns dock behov av och potentialatt ytterligare stärka möjligheterna till programpraktik, vilket förutsätter en merutvecklad samverkan mellan lärargrupper och i skolans ledning. Inspektörerna bedömeratt samverkan kring IV-programmets elever bör stärkas i syfte att öka andelenelever som går över till nationellt program.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta demkomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal ochelever,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarnaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolans arbete med och resultat på området normer och värden bedöms hålla engod kvalitet. Skolan utgör en trygg miljö för eleverna. Studiemiljön är inriktad på

SKOLVERKET11 (16)lärande och ger stöd åt att utveckla kunskaper. Skolans värdegrundsarbete är aktivt.Det finns behov av förbättringar inom området ordningsregler och arbetet med attfrämja likabehandling.OrdningsreglerRektorn har enligt gymnasieförordningen ansvar för att det finns ordningsregler förvarje skola och att ordningsreglerna utarbetas och följs upp under medverkan avlärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare.Bäckadalsgymnasiets ordningsregler har tillkommit på ett sätt som gett företrädareför eleverna möjlighet att påverka utformningen. Det framgår emellertid vid intervjuernaatt eleverna ofta inte känner till reglerna. De menar också att reglerna inteföljs på ett konsekvent sätt, eller upprätthålls av personalen. Det är viktigt att allaelever känner sig involverade i arbetet med att utforma dessa ordningsregler, så attalla kan känna sig solidariska med de överenskommelser som görs. Inspektörernabedömer att skolan bör revidera ordningsreglerna på ett sätt som förankrar ordningsreglernabättre.LikabehandlingsplanFrån och med den 1 april 2006 råder ett utryckligt förbud mot diskriminering ochannan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Lagens ändamål äratt främja barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religioneller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebyggaoch förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldigatt bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se tillatt det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I planen skallåtgärder redovisas och den skall följas upp varje årBäckadalsgymnasiets likabehandlingsplan är upprättad ett drygt år efter det att lagenträtt i kraft. Den innehåller vision, mål och syfte, definitioner av de grundläggandebegreppen, samt akutrutiner (”När något har hänt”) och underlag för dokumentationvid incidenter. Dessutom ingår som bilaga ett omfattande pedagogiskt materialsom kan användas i det förebyggande arbetet. Det främjande och förebyggandearbetet ska bedrivas på tre nivåer; arbetslagen, klasserna och i lärarnas individuellakontakter med eleverna.Åtgärderna i likabehandlingsplanen beskrivs generellt, utan konkret koppling till enaktuell nulägesanalys och utan att planerade insatser under året beskrivs. Ett enkätunderlagfinns med för användning vid uppföljningen av planen. Ingen sådan enkäthar ännu genomförts.Det framgår vid intervjuerna att eleverna inte varit delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanenoch att de i många fall inte känner till den.Inspektörerna bedömer att skolan måste uppdatera planen i samverkan med elevernaoch därvid göra en nulägesanalys som grund för konkreta åtgärder.

SKOLVERKET12 (16)3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och denerbjudna undervisningstiden kan redovisas,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav,• om skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav,• om skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav,• om skolan erbjuder studie- och yrkesorientering,• om de läromedel som används håller god kvalitet,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för vissa hjälpmedeleller enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Elevernas tillgång på likvärdig utbildning bedöms som helhet vara av god kvalitet.Eleverna erhåller den garanterade undervisningstiden och erbjuds som helhet enutbildning som motsvarar de nationella kraven. Förbättringsbehov finns dock vadgäller valbara kurser och lokala kurser.ValmöjligheterI gymnasieförordningen framgår att styrelsen för utbildningen beslutar om vilkavalbara kurser som ska erbjudas inom respektive nationellt program. Erbjudandetska omfatta ett allsidigt urval av kurser som tillsammans kan ge en breddning ochen fördjupning av elevernas kunskaper. Vid studiet av Bäckadalsgymnasiets timplanerframgår att det valbara utrymmet på flera program är helt fastställt av skolan,

SKOLVERKET13 (16)vilket också understryks i programöversikterna där det vid den aktuella rubrikenstår ”skolan väljer”. Det ger inte eleverna några valmöjligheter alls inom utrymmetvilket strider mot skolförfattningarna. Inspektörerna bedömer att elevernas valmöjligheterinom det valbara utrymmet måste öka.Lokala kurserSkolförfattningarna fastslår att lokala kurser ska ge kunskaper i ett eller flera ämneninom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodosesgenom en nationellt fastställd kursplan. Vidare ska lokala kurser inte ersättakurser i kärnämnen eller de kurser i karaktärsämnen som är gemensamma för ettnationellt program eller finns inom en nationellt fastställd inriktning.Vid studiet av skolans lokala kurser framgår att det erbjuds kurser som gäller läroplansmål,samt att kurser som dubblerar nationella kurser förekommer, liksom kursersom ersätter moment inom nationella kurser. Det sistnämnda gäller bland annatden undervisning som bedrivs i skolans läs- och skrivcentra (SOL). Inspektörernabedömer att skolan måste se över sina lokala kurser med avseende på dessa invändningarså att skolan inte anordnar kurser som kan tillgodoses genom nationella kurser,samt att lokala kurser inte används för att tillgodose elevernas behov av stöd.3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som krävs föratt kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektorn genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetxMycket godkvalitetMotivering:Personalens utbildning och kompetensutveckling bedöms som helhet vara av godkvalitet. Lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver samt harnödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen. Kompetensutvecklingsom krävs för att kunna utföra arbetsuppgifterna på ett professionellt sätt anordnas.Skolans rektorer har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

SKOLVERKET14 (16)3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• rektorn som pedagogisk ledare tar ansvar för att verksamheten inriktas på att nåde nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Rektorernas ansvar för verksamheten bedöms som helhet vara av god kvalitet. Rektorernahåller sig i huvudsak förtrogna med det dagliga arbetet och de fattar beslutenligt bestämmelserna. Det finns förbättringsbehov inom områdena pedagogisktledarskap och uppföljningen av resultaten.Rektor som pedagogisk ledareSom pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal iskolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktaspå att nå de riksgiltiga målen. Rektorn ansvarar för att lokal arbetsplan upprättassamt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de riksgiltigamålen, målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen.Lärarinitiativ tas i regel emot mycket väl, vilket ger goda förutsättningar för utveckling.Det behövs dock också initiativ från skolledningens sida, i högre utsträckningän nu. Den nuvarande organisationen med biträdande rektorer är emellertid fortfarandeny och har inte gett tydliga resultat. Den syftar delvis till att stärka det pedagogiskaledarskapet, vilket visar att skolan redan är igång med att åtgärda problemet.Inspektörerna bedömer att det pedagogiska ledarskapet bör diskuteras fortlöpandeså att det utvecklas på önskvärt sätt.Rektorns ansvar för uppföljning av skolans resultatDen senaste kvalitetsredovisningen, för läsåret 2006/2007, innehåller få sammanställningarav resultat. Det förekommer ingen analys eller utvärdering av den samladeresultatbilden, eller av dess olika delar. Det finns inga andra sammanställda bedömningarpå program- och skolnivå. Skolledningen uppger att bristen på systemstödhar hämmat utvecklingen mot en fullgod resultatuppföljning, något som nu

SKOLVERKET15 (16)håller på att avhjälpas.Inspektörerna bedömer att arbetet med sammanställning av resultat och analys avdessa, bör stärkas väsentligt. Det är därvid viktigt att se över hela fältet av verksamheteroch definiera resultat också där de inte alltid är självklara, som exempelvisresultat i IV-verksamheten och i stödverksamheten (SOL). Relevanta jämförelserbör också eftersträvas överlag, över tid och/eller med jämförbara verksamheter ikommunen och i riket. (se vidare avsnitt 3.4)3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Skolans kvalitetsarbete bedöms som helhet vara av mindre god kvalitet. Bäckadalsgymnasietanvänder en lång rad redskap för att säkra ett systematiskt kvalitetsarbete,som kursutvärderingar som genomförs efter avslutad kurs och attitydundersökningar.Det bedrivs ett systematiskt arbete kring vissa målområden, vilka redovisas,exempelvis: arbetsorganisation, undervisningen, elevperspektivet m fl. Förbättringsinsatserbehövs dock inom områdena uppföljning och utvärdering av kunskapsresultat,samt åtgärder kopplade till dessa, kvalitetsredovisning och arbetsplan.Systematiskt kvalitetsarbeteTrots att skolan alltså på många sätt bedriver ett gott kvalitetsarbete, kan detta intesägas vara fullt systematiskt så länge resultaten inte behandlas på ett mer aktivt sätt,vilket beskrivits ovan. Resultat bör sammanställas, analyseras och värderas, samtgenerera åtgärder för högre måluppfyllelse.Skolan har för närvarande ingen aktuell arbetsplan. Det skrivs att en ny håller på atttas fram, vilken ska täcka åren 2008–2010. Det finns dock ett inlämnat blad med enverksamhetsidé, inklusive vision och mål för skolan. Den ska enligt uppgift bildautgångspunkt för den arbetsplan som snart ska finnas färdig. Inspektörerna bedömeratt systematiken i kvalitetsarbetet för förbättras och att en aktuell arbetsplan

SKOLVERKET16 (16)måste tas fram.KvalitetsredovisningEnligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska en kvalitetsredovisninginnehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen förutbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser attvidta för ökad måluppfyllelse. Redovisningen ska utarbetas under medverkan avlärare, övrig personal och elever.Den senaste kvalitetsredovisningen är från läsåret 2006/2007, och överlämnades ipreliminärt skick vid inspektionstillfället. Av denna framgår några aktuella prioriteringar:Den goda skolan (om motivation, nyfikenhet och internationalisering), Miljöför utveckling och lärande (om infärgning och arbetslagsutveckling), En skola somlär och utvecklas (om demokrati, inflytande och allas lika värde) samt Kvalitetsutveckling.Kvalitetsredovisningen innehåller en omfattande statistik över resultaten på nationellaprov. Det finns emellertid bara en ytterst kortfattad kommenterande text tilldenna statistik, vilket ger intrycket att resultaten inte betyder något för framtidaåtgärder. Användningen av begrepp som ”förutsättningar” och ”genomförande” iden senaste kvalitetsredovisningen utgår inte från de gängse definitionerna i kvalitetssammanhang.Den befintliga kvalitetsredovisningen håller sig genomgående påen abstrakt nivå, och redovisar inga elev- eller lärarröster, eller resultat från enkäter.Kopplingen mellan resultat och valet av utvecklingsområden/åtgärder är otydlig.Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen måste utvecklas i enlighet medovanstående.2008-06-11 LundLars BerglundNils Pihlsgård

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunErik DahlbergsgymnasietDnr 53-2007:3295Utbildningsinspektion i Erik DahlbergsgymnasietGymnasieskolaInledningSkolverket har granskat verksamheten i och besökt Erik Dahlbergsgymnasiet den5–8 februari år 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga förutbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår avSkolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästkommandeinspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochErik Dahlbergsgymnasiet, dels den information som samlats in under besöket.Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationellauppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Erik Dahlbergsgymnasiet intervjuades gymnasiechefen, rektorerna, ett urval avpersonal och elever. Inspektörerna besökte även lektioner i alla program och i allaårskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns iskolan utgör underlag för bedömningen.Beskrivning av skolanErik DahlbergsgymnasietAntal eleverGymnasieskola 1 404Källa: Skolans egen statistikErik Dahlbergsgymnasiet är centralt belägen i Jönköping. Den har sitt ursprung iett äldre tekniskt gymnasium från 1949. Nuvarande byggnader är från 1962, 1987-1989, 1991 och skolan har således byggts till i olika omgångar så att den idag utgör

SKOLVERKET2 (16)en räcka av sammanbyggda lokaler, där avståndet är cirka en kilometer mellan demest avlägsna lokalerna.Utbildningen vid Erik Dahlbergsgymnasiet omfattar idag sex nationella programoch ett specialutformat program samt det individuella programmet. De nationellaprogrammen är: Energiprogrammet (EN), Naturvetenskapsprogrammet (NV),Handel- och administrationsprogrammet (HP), Samhällsvetenskapsprogrammet(SP), Omvårdnadsprogrammet (OP), Teknikprogrammet (TE) och Individuellaprogrammet (IV). Det specialutformade programmet är Jönköpings InternationellaNäringslivsutbildning (JING).Eleverna fördelar sig på skolans program enligt följande:Energiprogrammet 64Naturvetenskapsprogrammet 344JING (se ovan) 165Handels-och administrationsprogrammet 184Samhällsvetenskapsprogrammet 214Individuella programmet 38Omvårdnadsprogrammet 214Teknikprogrammet 18194 procent av eleverna togs in på sitt förstahandsval hösten 2007 med höga meritvärdenfrån grundskolan. Endast ett fåtal elever hade under 160 i meritvärde.Skolan har drygt 150 anställda, varav cirka 40 procent är män och 60 procent kvinnor.Den är organiserad med en gymnasiechef och fyra rektorer för var sitt domänområde.En domän är ett administrativt område som kan innehålla 1–3 program.Dessutom finns en utbildningsledare. Den pedagogiska personalen är organiserad iarbetslag, som vanligtvis utgörs av programlag.HelhetsbedömningSammanfattningsvis kan sägas att Erik Dahlbergsgymnasiet är en gymnasieskolasom inom flera av läroplanens målområden når goda resultat.Skolan uppvisar kunskapsresultat som varierat över tiden men, med några undantag,i allmänhet ligger på samma nivå som rikets. Skolans arbete med uppföljningoch kommunikation av kunskapsresultaten är av god kvalitet. Erik Dahlbergsgymnasietslärare strävar efter att göra en allsidig bedömning av elevernas kunskaperenligt de nationella målen och de använder de verktyg som finns i form av nationellaprov, provbanker och nätverk för att säkra likvärdigheten i bedömningen. Skolan

SKOLVERKET3 (16)har goda rutiner för att följa upp och kommunicera sina kunskapsresultat. Det gällersåväl den samlade resultatuppföljningen som kommunikationen kring resultatenmed eleverna i utvecklingssamtal och andra återkopplingar.Erik Dahlbergsgymnasiet präglas av en lugn, trygg och stimulerande studiemiljösom är tydligt inriktad mot kunskaper och lärande. Till de goda resultaten på detområde som gäller normer och värden har säkert bidragit att skolan arbetat medgod kvalitet förebyggande och i aktuella situationer, samt har god tillgång till elevvårdspersonal.En av Erik Dahlbergsgymnasiet allra starkaste sidor gäller arbetet med att anpassaundervisningen efter elevernas behov. Vid inspektionen har det kommit frammånga goda exempel från undervisningen som visar på kreativitet, varierade kunskapsformer,förmåga att individualisera och anpassa till olika förutsättningar ochtill olika kunskapsnivåer. Skolan har på ett mångsidigt sätt utvecklat former förundervisning av de elever som behöver stöd, men skolan ger även på flera andrasätt utrymme för utmaningar och stimulans för de elever som vill sträva mot dehögre betygsstegen. På det individuella programmet på Erik Dahlbergsgymnasietfinns en tydlig strävan att få eleverna att övergå till de nationella programmen ochresultatuppföljningen av programmet visar, att skolan varit framgångsrik i dennasträvan.Kontakten med det omgivande samhället är mycket god och skolan har mångaverksamheter där dessa samhällskontakter utvecklas, t.ex. Ung företagsamhet, fadderföretag,ämnespraktik, APU och övningsföretag. Inom dessa verksamheter harockså eleverna givits goda möjligheter att påverka sin utbildning, men även i andraundervisningsverksamheter omvittnar eleverna att de har fått möjlighet att påverkasin utbildning. En sådan påverkansmöjlighet finns ofta informellt men även meraformellt i klassråd, domänråd, skolkonferens etc.Att Erik Dahlbergsgymnasiet visar goda resultat inom flera områden kan förklarasbl.a. av att flera grundläggande och strukturella faktorer är av god kvalitet. Det gällersådant som de fysiska förutsättningarna i form av lokaler, läromedel och utrustningmen också skolans ledning, som har god insikt i verksamheten och tar sittpedagogiska och administrativa ansvar.Trots de goda resultaten på flera centrala områden finns det delar som skolan fortsattkan utveckla. Skolans likabehandlingsplan kan bli bättre om det till den fogasmera konkreta åtgärder som skall vidtas under året. Det specialutformade programmet,JING, behöver förändras så att dess struktur och valbarhet bättre följerbestämmelserna för specialutformade program.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas:- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever).

SKOLVERKET4 (16)- Det specialutformade programmet JING är inte utformat i överensstämmelsemed den poängsumma som gäller för nationella och specialutformade program(5 kap. 4 a skollagen).- På det specialutformade programmet JING erbjuds inte eleverna individuellaval enligt den poängplan som gäller för nationella och specialutformade program(Bilaga 2 skollagen).

SKOLVERKET5 (16)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens mål, programmålenoch kursplanernas mål.Tabell 1. Andel elever (%) som fullföljer utbildningen med slutbetyg efter fyra år.2007 2006 2005Skolan Riket Skolan Riket Skolan RiketEN 85,0 78,9 68,2 73,6 - 68,2HP 92,7 74,4 87,5 72,5 88,2 72,2NV 96,7 90,5 95,0 91,1 95,5 90,9OP 88,9 74,6 84,2 71,8 74,5 70,6SP 93,3 84,6 89,6 85,1 86,5 84,9TE 84,0 81,3 100,0 80,1 86,7 83,3Källa: Skolverkets statistik 2005–2007

SKOLVERKET6 (16)Tabell 2. Andel elever (%) med grundläggande behörighet till högskolan av elever medslutbetyg.2007 2006 2005Skolan Riket Skolan Riket Skolan RiketEN 52,6 87,7 94,4 86,8 85,7 88,8HP 72,2 81,8 86,0 83,1 86,3 81,8NV 93,3 95,8 91,6 95,5 95,6 95,3OP 84,6 87,0 82,1 87,5 82,4 86,0SP 93,3 91,6 90,1 92,4 94,2 92,1TE 92,1 89,4 81,8 87,9 100,0 88,1Källa: Skolverkets statistik 2005–2007Tabell 3. Genomsnittlig betygspoäng.2007 2006 2005Skolan Riket Skolan Riket Skolan RiketEN 10,4 11,9 11,7 11,8 11,5 12,0HP 12,4 12,7 13,0 12,7 13,2 12,7NV 16,1 16,2 15,6 16,1 16,2 16,1OP 13,3 13,4 13,3 13,2 12,5 13,1SP 14,3 14,7 14,4 14,7 14,3 14,1TE 13,8 13,9 14,2 14,0 14,2 13,8Källa: Skolverkets statistik 2005-2007

SKOLVERKET7 (16)Kommentar:Skolans kunskapsresultat är varierande, både över tid och mellan programmen. Närdet gäller den andel elever som fullföljer utbildningen efter fyra år visar skolan bättreresultat än riket. Dessa resultat har varit likartade de senaste tre åren. När detgäller genomsnittlig betygspoäng och grundläggande behörighet visar skolan resultati nivå med eller något under rikets resultat på motsvarande program. EN och HPprogrammenligger under rikets resultat och de har de två senaste åren beskrivet ennegativ utveckling. när det gäller genomsnittlig betygspoäng och grundläggandebehörighet till högskolan.På det specialutformade programmet JING, Jönköpings Internationella Näringslivsutbildning– som inte finns med i tabellerna ovan – har kunskapsresultaten blivitnågot lägre de två senaste åren. Dock ligger kunskapsresultaten fortfarande betydligthögre än för motsvarande programgrupp i riket. Som exempel kan nämnas att år2007 fick 96,6 procent av eleverna slutbetyg på JING-programmet, medan i motsvarandeprogramgrupp i riket fick 88,9 procent av eleverna slutbetyg efter fyra år.Skolan har genomfört de obligatoriska nationella proven som Skolverket föreskriveroch ytterligare några frivilliga som stöd vid betygssättningen. Överensstämmelsenmellan nationella provresultat och slutbetyg är generellt sett god. Vid en granskningav de senaste tre årens statistik i engelska A, matematik A och svenska B, kan konstaterasatt svenskan har en mycket god överensstämmelse. De mindre skillnadersom finns är koncentrerade till HP, SP och TE där slutbetygen är något lägre änresultaten på de nationella proven. Engelskans slutbetyg har också en mycket godöverensstämmelse med de nationella provresultaten men där är tendensen att betygenpå HP, OP och TE är något högre än på de nationella proven. När det gällermatematik finns också en god överensstämmelse mellan betyg och nationella provmed en liten tendens till att slutbetygen är något högre än de nationella proven.Även elevernas resultat på IV- programmet har följts upp av skolan. Av de 25 eleversom började år 2006 gick 17 över till nationella program år 2007. Eleverna varganska spridda med en viss tyngd på HP-programmet. För de åtta övriga gällde attde gick till folkhögskola, hade flyttat eller gick på komvux. Endast två elever gickkvar, varför målet att få eleverna att fortsätta på ett nationellt program, i stort hadeuppnåtts.Det finns skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller betygsresultat, grundläggandebehörighet till högskolan och slutbetyg, men de är inte större än motsvarandeskillnader i riket – på några områden mindre – och skolan har i arbetet medresultatuppföljningen inte särskilt koncentrerat sig på dessa skillnader.Sammanfattningsvis kan sägas att skolan uppvisar kunskapsresultat som varieratöver tiden, men med några undantag, i allmänhet ligger på samma nivå som rikets.

SKOLVERKET8 (16)1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigtkan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsutvecklingen för varje elev följs upp fortlöpande i samtliga ämnen,• om lärarna informerar eleven fortlöpande om både utvecklingsbehov ochframgångar i studierna,• om varje elev, minst en gång per termin ges ett utvecklingssamtal som utgårfrån en individuell studieplan med uppgifter om elevens studieväg och om deval av kurser som eleven gjort.Bedömning av området Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att skolans arbete med uppföljning och kommunikation avkunskapsresultaten är av god kvalitet. Skolan har goda rutiner för att följa upp ochkommunicera sina kunskapsresultat. Den samlade resultatuppföljningen sker i huvudsakvid arbetet med kvalitetsredovisningen. Där bearbetas resultaten i domänmöten,ämneslag och andra arbetsgrupper. Gymnasieundersökningen i Jönköping, enårlig enkätundersökning bland eleverna kallad SKOP-undersökningen, kursutvärderingarsamt årliga sammanställningar av betygsresultaten utgör också underlag viddessa diskussioner. Erik Dahlbergsgymnasiet har också enligt intervjuer med lärareoch elever goda rutiner för kursutvärderingar. De sker i stort sett för varje kurs imitten av kurserna för att kommunicera resultaten med eleverna under undervisningensgång. Denna kursutvärdering är webbaserad och eleverna ser resultatet istapeldiagram samt ett kommentarmaterial. Det förekommer även kursutvärderingari slutet på kurserna. Det normala är att resultatsamtal med eleverna hålls vid mittenoch vid slutet av kursen om kursen är en 100-poängskurs.Skolan har väl inarbetade rutiner för utvecklingssamtal som genomförs minst engång per termin. Det finns också ett aktuellt stödmaterial, som alla lärare känner till,kring hur utvecklingssamtal ska gå till. Vid utvecklingssamtalen inbjuds också föräldraratt delta, och enligt intervjuer med lärare och elever, deltar de också i stor utsträckning.

SKOLVERKET9 (16)1.3 Bedömning och betygssättningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevens kunskaper och därvid beaktarhela kursen,• om lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning,• om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen ikursplanerna och från betygskriterierna,• om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevenskunskaper i förhållande till kraven i kursplanen,• om betyg sätts enligt författningarnas krav,• om betygskatalog förs enligt bestämmelserna.Bedömning av området Bedömning och betygssättning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att Erik Dahlbergsgymnasiet på området bedömning och betygssättninghar god kvalitet. En allsidig bedömning av elevernas kunskaper sker enligtintervjuer med lärare och elever. Betygssättningen beaktar hela kursen, men den varierardock efter kursernas längd och ämnets karaktär. I mera praktiskt inriktade kurserspelar en slutprodukt i kursen en större roll medan i kortare mera teoretiska kurser fårde enskilda proven och lektionsprestationerna större betydelse.Lärarna använder de nationella prov som finns, samt får dessutom stöd av flera av denationella provbanker som finns. De nationella provresultaten används för bedömningsdiskussioneri olika ämnesgrupper och bildar underlag för bedömning och betygssättning.Lärarna använder de nationella målen och betygskriterierna som underlag vidbetygssättningen. Det normala är att de aktualiseras för eleverna vid kursstart och vidkursslut. De utnyttjar också all tillgänglig information om elevernas kunskaper vid betygssättningen.Vid betygssättningen på projektarbetet används regelbundet medbedömare.Betyg utfärdas och betygskataloger förs enligt författningens krav och betygskatalogernaarkiveras också enligt reglerna.

SKOLVERKET10 (16)1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens mål, programmålen och kursplanernas mål styr uppläggningoch genomförande av utbildningen,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om alla elever har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighetatt kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar,• om skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att läraoch en förmåga att utvärdera sitt eget lärande,• om undervisningen är saklig och allsidig,• om alla som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om samverkan sker mellan skolan och det omgivande samhället,• om varje elev har en individuell studieplan.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Erik Dahlbergsgymnasiet bedöms genomföra en utbildning av god kvalitet. Undervisningenutgår från läroplanen, programmålen och kursplanerna. Olika kunskapsformeranvänds på alla program. Även eleverna på NV-, TE- och SP-programmethar t. ex. ämnesanknuten praktik i årskurs 2 och 3, och får på så sätt använda sig avandra kunskapsformer. I sin helhet har skolan ett rikt kontaktnät med det omgivandesamhället.Eleverna får i olika sammanhang möjlighet att påverka hur deras utbildning utformas.Skolan har klassråd varje vecka och domänråd med rektor och förtroendevaldaelever från varje årskurs minst en gång i månaden. Dessutom finns en skolkonferens.På skolan finns ett elevråd.Eleverna har också en direkt möjlighet till påverkan i undervisningen. Vid inspektionsbesökeni verksamheten har inspektörerna fått erfara flera exempel på enmångsidig verksamhet som siktat mot att eleverna skall ta ett allt större ansvar försin utbildning. Varje elev har en individuell studieplan som, enligt intervjuerna medeleverna, regelbundet revideras i samband med utvecklingssamtalen.

SKOLVERKET11 (16)1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar,erfarenheter och tänkande,• om särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid upprättas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav,• om skolans individuella program först och främst förbereder eleven för studierpå ett nationellt eller specialutformat program.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolans anpassning av verksamheten till elevernas behov bedöms vara av god kvalitet.Intentionerna att anpassa verksamheten efter eleverna tycks, enligt intervjuernamed lärare och elever, genomsyra skolan. Eleverna ges goda möjligheter till enindividanpassad undervisning och inspektörerna har sett många prov på att undervisningenanpassas till den enskildes förutsättningar och tänkande. På IVprogrammetstuderar eleverna helt på den nivå de befinner sig. På IV-IK har elevermed dåliga kunskaper i svenska språket fått fortsätta att läsa matematik med studiehandledningpå sitt modersmål. Det finns undervisningsgrupper i matematik däreleverna får läsa på olika nivåer samtidigt och får lärarhjälp allt efter den nivå där debefinner sig. Skolan ger även på många sätt utrymme och stimulans för elever attsträva mot de högre betygsstegen. Detta syns särskilt på de program som har ungtföretagande, fadderföretag och övningsföretag, men även i andra undervisningssituationersom präglas av egna initiativ. Inspektörerna har i undervisningen sett fleragoda exempel på uppgifter som varit utmanande för eleverna.Eleverna på skolan ges också goda möjligheter att få stöd. För ämnena matematik,engelska och svenska finns särskilda ”stugor” med fasta tider där eleverna alltid kanfå stöd av speciallärare. För varje ämne - även karaktärsämnen - finns också en läraresom har ett särskilt ansvar i sin tjänst för stöd i ämnet. Det finns dessutom särskildarutiner, nedskrivna i en plan, för hur arbetet med elevernas stöd ska genomföras.Man arbetar efter denna plan, som är väl känd av lärare och elever.Skolan har dessutom en särskilt utarbetad anvisning för hur arbetet med åtgärdsprogramska gå till. Vid behov av ett stöd i ett visst ämne utarbetas först en planunder klassföreståndaren och lärarens ledning. Får en elev flera sådana planer utarbetasett särskilt åtgärdsprogram enligt särskild mall, där representanter för elevvårdenockså medverkar. Intervjuerna visar att dessa åtgärdsprogram alltid upprättas

SKOLVERKET12 (16)vid behov av särskilda stödåtgärder.Eleverna på det individuella programmet har som mål att nå de nationella programmenoch studierna är utformade så att de i allmänhet kan göra det. Senasteårets uppföljning visade att utav de 25 elever som började på programmet 2006övergick 17 elever till nationella program inom ett år.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta demkomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal ochelever,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarnaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolans arbete med normer och värden samt resultatet av detta arbete bedöms varaav god kvalitet, förutom den avvikelse som anges nedan.Vid intervjuer med lärarna och eleverna framkom att flertalet elever tycker att skolanär en trygg miljö. De anser också att skolans studiemiljö är inriktad på kunskapoch lärande. Detta har också bekräftats i gymnasienämndens årliga besök, vid vilkaman föregående år framhöll att skolan har bra lärare samt fungerande arbetslag ochdomänråd. I den årliga elevundersökningen, SKOP 2007, var de som var nöjda ochtrivdes bra cirka 60 procent medan ANT-enkäten (alkohol, narkotika, tobak) medsamma elever visade att 92 procent av eleverna trivdes bra eller ganska bra.Skolan bedriver på flera områden ett aktivt värdegrundsarbete. Som exempel pådetta kan noteras att likabehandlingsplanen får en god introduktion i alla klasser. .Skolans ordningsregler, som är utarbetade i samverkan med personal och elever,skrivs på av föräldrarna och revideras med jämna mellanrum. Alla elever får enskildaintroduktionssamtal av klassföreståndarna. Utvecklingssamtal genomförs varjetermin med eleverna och föräldrarna. Särskilda aktivitetsdagar genomförs där ele-

SKOLVERKET13 (16)verna över årskurserna lär känna varandra. Skolan har också introducerat ett webbaseratskrivschema i syfte att sprida proven och minska elevernas stress. Utbildninggenomförs regelbundet för elevskyddsombuden. Värdegrundsfrågor tas också kontinuerligtupp som tema i undervisningen, främst i religions- och samhällskunskap, iomvårdnadskursen etik- och livsfrågor och i psykologi.I ett avseende uppfyller dock skolan inte gällande bestämmelser.LikabehandlingsplanEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvud mannen bestämmerse till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinderoch att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Iplanen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över .Skolan har en likabehandlingsplan som är upprättad i samråd med personal ochelever och den följer i huvudsak de gällande bestämmelserna. Planen utgår dock intefrån en aktuell kartläggning av verksamhetens behov och den innehåller inte planeradeåtgärder för det kommande året. Enligt skolans likabehandlingsplan ska detdock senare till den fogas en handlingsplan som ska innehålla konkreta åtgärder detnärmaste året. Denna handlingsplan hade vid inspektionstillfället ännu inte utarbetatsvilket inspektörerna anser vara en brist.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektorns och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolansuppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och denerbjudna undervisningstiden kan redovisas,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav,• om skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav,• om skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav,• om skolan erbjuder studie- och yrkesorientering,

SKOLVERKET14 (16)• om de läromedel som används håller god kvalitet,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för vissa hjälpmedeleller enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att Erik Dahlbergsgymnasiet i huvudsak har god kvalitetinom det område som gäller tillgång till likvärdig utbildning, förutom de avvikelsersom anges nedan.Skolan ger god information till grundskolan om programmen och tar emot elevernaenligt bestämmelserna. Eleverna erbjuds den garanterade undervisningstiden. Skolantar inte ut avgifter för undervisning och hjälpmedel. Det finns tre studie- ochyrkesvägledare som har ett mellan sig fördelat programansvar för studie- och yrkesvägledningen,och enligt intervjuerna med eleverna är de tillgängliga vid behov.Skolans läromedel och utrustning varierar något mellan de olika programmen ochmellan de olika delarna i skolan, men i allmänhet är skolans lokaler och läromedelav god kvalitet. Det finns ett centralt beläget fungerande bibliotek.I ett par avseende uppfyller dock skolan inte gällande bestämmelser.ValmöjligheterAlla elever på ett nationellt eller specialutformat program ska enligt skollagen ha300 gymnasiepoäng med individuella val.Skolan erbjuder dessa valmöjligheter enligt författningarna på alla program utomdet specialutformade programmet JING. Där finns inte i timplanen utrymme för de300 gymnasiepoäng med eget individuellt val som eleverna på ett specialutformatprogram ska ha. Inspektörerna bedömer att detta är en brist som måste åtgärdas.Specialutformat programAlla nationella och specialutformade poäng skall enligt skollagen omfatta 2500gymnasiepoäng.Skolans specialutformade program JING uppfyller inte bestämmelserna när detgäller gymnasiepoäng. Detta program omfattar 2850 eller 3000 gymnasiepoäng,beroende på inriktning, vilket är ett utökat program. Inspektörerna bedömer attskolan måste åtgärda detta så att skolan erbjuder det specialutformade programmetsom ett fullständigt program inom ramen 2500 poäng och preciserar vilka kurseroch vilka valmöjligheter som ingår.

SKOLVERKET15 (16)3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som krävs föratt kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektorn genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utbildning och kompetens:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Området personalens utbildning och kompetens präglas enligt inspektörerna av godkvalitet. 98 procent av lärarna har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver. Endast i några enstaka kurser undervisar lärare som inte genomgått lärarutbildning.Intervjuer med lärare och skolledning visar att skolans pedagogiska personalhar nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen. Personalenanser att de i allmänhet får tillgång till sådan kompetensutveckling som krävs för attutföra arbetsuppgifterna. Samtliga rektorer har genomgått eller genomgår rektorsutbildningen.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• rektorn som pedagogisk ledare tar ansvar för att verksamheten inriktas på att nåde nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET16 (16)Motivering:Inspektörerna bedömer efter intervjuer med elever och personal att rektorerna påskolan fungerar väl och tar ansvar för skolans utveckling. De är väl förtrogna meddet dagliga arbetet. Genom att gymnasiechefstjänsten har varit vakant två gånger harskolan haft en viss rörlighet kring rektorernas ansvarsområden, men intervjuernamed lärare och elever pekar dock på att rektorerna tar det övergripande ansvaret föratt utbildningen ska nå de nationella målen. De tar också ansvar för att skolans resultatföljs upp och utvärderas, bl. a. genom att aktivt arbeta med kvalitetsredovisningarnaoch driva det systematiska kvalitetsarbetet.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätterdessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inspektörerna bedömer att skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete och lämnaren årlig kvalitetsredovisning enligt bestämmelserna. I skolans systematiska kvalitetsarbeteär en stor del av personalen involverad i olika faser. Verksamheten följsupp, utvärderas och resultaten tas tillvara och skolan vidtar åtgärder för att förbättramåluppfyllelsen. Skolans kvalitetsredovisning är upprättad enligt de bestämmelsersom finns.2008-06-11 LundMartin JärnekHelena Plantin

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunPer BrahegymnasietDnr 53-2007:3295GymnasieskolaUtbildningsinspektion i Per BrahegymnasietInledningSkolverket har granskat verksamheten i och besökt Per Brahegymnasiet den 5 tillden 8 februari 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga förutbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår avSkolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästkommandeinspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochPer Brahegymnasiet, dels den information som samlats in under besöket. Ävenannan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Per Brahegymnasiet intervjuades skolledningen, elevhälsopersonal, studie- ochyrkesvägledare samt representanter för lärare och elever på de olika programmen.Inspektörerna besökte även lektioner i ett urval av kurser på samtliga program.Inspektörerna deltog även i skolkonferensen. Även andra iakttagelser i skolmiljönoch studier av dokument som finns i skolan utgör underlag för bedömningen.Beskrivning av skolan/rektorsområdet/verksamhetenSkolan/verksamhetenAntal eleverGymnasieskola 1 500Källa: Skolan

SKOLVERKET2 (17)Per Brahegymnasiet har totalt cirka 1 500 elever fördelade på sex program (siffrorför läsåret 07/08):Estetiska programmet 370Mediaprogrammet 272Naturvetenskapsprogrammet 150Samhällsvetenskapsprogrammet 553International Baccalaurate 149Individuella program 16Skolan ligger centralt i Jönköping och programmen är fördelade på två intilliggandebyggnader. 70 procent av skolans elever är flickor och 20 procent av eleverna ärfrån andra kommuner.94 procent av eleverna togs in på sitt förstahandsval hösten 2007 med höga meritvärden1 från grundskolan, endast ett fåtal elever hade under 160 i meritvärde. Detgenomsnittliga meritvärdet fördelar sig mellan programmen enligt:ES 240IB 267MP 204NV 266SP 244Skolans personal är organiserad i fyra programarbetslag som vardera leds av enrektor. För den övergripande ledningen av hela verksamheten finns en gymnasiechefsom dock inte har något rektorsansvar.Skolan har ett elevvårdsteam bestående av kuratorer, skolsköterskor och rektorer.HelhetsbedömningEleverna på Per Brahegymnasiet når genomgående kunskapsresultat som enligt dennationella statistiken ligger över eller mycket över riksgenomsnittet. Kommunensoch skolans egna mätningar visar också att skolan når goda resultat inom flera avläroplanens målområden och särskilt när det gäller normer och värden. Skolansgenerellt goda resultat är beroende på flera faktorer. Skolans eget arbete medgrundläggande förutsättningar som trivsel, trygghet, god studiemiljö, varierad undervisningoch aktiva formella inflytandeformer för eleverna bidrar till det godaresultatet men även det faktum att elevernas genomsnittliga meritpoäng från grundskolanär höga på alla skolans nationella program ger goda förutsättningar för godakunskapsresultat.1 Meritvärdet utgör summan av elevens betygsvärden i de 16 bästa betygen från elevens slutbetygi grundskolan.

SKOLVERKET3 (17)Skolan präglas av en lugn, trygg och stimulerande studiemiljö som är tydligt inriktadmot kunskaper och lärande. Skolans elever ger tydligt uttryck för en tillåtande ochinkluderande stämning på skolan där kränkningar och trakasserier är ovanliga. Skolansstudiemiljö, goda kunskapstraditioner och ett målinriktat förebyggande värdegrundsarbeteär faktorer som bidrar till den goda stämningen. Skolans elever ärgenomgående mycket nöjda med utbildningen och skolan.Skolan har ett litet antal elever på individuella program med dessa elever visar engod motivation för studierna och trivs bra på skolan. De elever inspektörerna samtalatmed har en tydlig ambition att övergå till nationellt program efter ett år ochskolan har en hög andel elever (cirka 70 procent) som går vidare från individuellttill nationellt program efter ett år. Även här ger eleverna tydligt uttryck för dengoda stämningen på skolan. Skolans individuella program bedriver en verksamhetav god kvalitet.Trots en generellt bra verksamhet finns det områden som skolan kan utveckla isyfte att nå en ännu högre måluppfyllelse. Genomförda intervjuer visar på en variationi lärarnas förmåga att hantera det statliga uppdraget, framförallt i relation tillriktlinjerna i läroplanen. Goda exempel finns men alltför många lärare arbetar inte ienlighet med läroplanens riktlinjer. Skolan bör därför sträva mot en gemensamkunskapssyn i dessa frågor som omfattas av alla lärare. Rapporten lyfter särskiltfram två områden där skolan tydligare bör sträva mot ett gemensamt förhållningssättsom överensstämmer med styrdokumentens krav.Det område som eleverna tydligast identifierar som ett utvecklingsområde är lärarnasfortlöpande information om studieresultat och om vilka kvalitativa förmågoreleven behöver utveckla för att nå en högre grad av måluppfyllelse i relation tillkursplanemålen och på så sätt nå ett högre betyg. Denna avsaknad av informationsyns också tydligt i elevernas synpunkter på utvecklingssamtalen som enligt elevernainte ger tillräckligt bra och tydlig information om framgångar i studierna ochutvecklingsbehov. Ett annat centralt utvecklingsområde är elevernas verkliga inflytandeöver den dagliga undervisningens arbetssätt, arbetsformer och innehåll. Godaförutsättningar för att utveckla detta inflytande finns på skolan i form av god målkännedomhos eleverna och en rad goda exempel där enskilda lärare lyckas väl meddenna form av elevinflytande.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas:- Skolan ger inte alla elever ett utvecklingssamtal varje termin under alla tre årenoch vårdnadshavare till omyndiga elever delges inte alltid den information somges under utvecklingssamtalet. (7 kap. 19 § gymnasieförordningen).- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte lagens krav (6 § lagen om förbudmot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).- Utrymmet för valbara kurser motsvarar inte de nationella programplanerna(5 kap. 1 och 17 §§ gymnasieförordningen samt SKOLFS 2000:1).- En del av skolans lokala kurser uppfyller inte gymnasieförordningens krav(2 kap. 14 § gymnasieförordningen).

SKOLVERKET4 (17)- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3a § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Skolan bör utveckla elevernas inflytande så att lärarna planerar undervisningentillsammans med eleverna och att eleverna genom denna planering ges ett verkligtinflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen.- Skolan bör utveckla innehållet i utvecklingssamtalen samt den fortlöpande uppföljningenav elevernas kunskapsutveckling så att elevens studieresultat tydligtframgår samt att eleven ges information om vilka kunskapskvaliteter som behöverutvecklas för att nå en ökad måluppfyllelse i förhållande till kursplanernasmål.- Skolan bör sträva efter att förlägga en större del av APU-tiden på arbetsplatserutanför skolan samt tydliggöra för eleverna hur APU-tiden är fördelad samt vilkamål som eleven förväntas uppnå under APU-tiden.- Rektorerna bör ta ett större ansvar för att utveckla utbildningen genom pedagogisktledarskap samt skapa ökade förutsättningar för en pedagogisk dialog påskolan.

SKOLVERKET5 (17)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens mål, programmålenoch kursplanernas mål.Tabell 1. Andel elever (%) som fullföljer utbildningen med slutbetyg efter fyra år2007 2006 2005Skolan Riket Skolan Riket Skolan RiketNV 96,4 90,5 100 91,1 96,9 91,4IB 81,8 72,6 78 81,7 90 86,4SP 91,0 84,6 90,6 85,1 88,6 85,7MP 95,4 77,0 93,1 78,6 98,3 83,0ES 85,1 80,2 88,2 80,0 81,9 78,4Källa: Skolverkets statistik

SKOLVERKET6 (17)Tabell 2. Andel elever (%) med grundläggande behörighet till högskolan av elever medslutbetyg2007 2006 2005Skolan Riket Skolan Riket Skolan RiketNV 97,3 95,8 96,2 95,5 100 95,3SP 94,4 91,6 94,7 92,4 94,8 92,1MP 92,9 87,3 92,0 88,5 100 88,4ES 93,8 90,8 98,5 91,8 93,1 90,5Källa: Skolverkets statistikTabell 3. Genomsnittlig betygspoäng2007 2006 2005Skolan Riket Skolan Riket Skolan RiketNV 16,5 16,2 15,5 16,1 17,7 16,1SP 15,0 14,7 14,9 14,7 15,1 14,7MP 14,6 13,7 13,4 13,8 13,9 13,9ES 15,1 14,9 15,7 15,0 15,3 14,8Källa: Skolverkets statistikKommentar:Skolan kunskapsresultat är i samtliga redovisade variabler bättre eller betydligtbättre än riksgenomsnittet. Resultaten på nationella prov är mycket bra med endastett fåtal elever som inte når betyget Godkänd eller bättre. Endast Matematik B(10-20 procent IG) på SP, ES och MP sticker ut negativt. Siffrorna gäller höstterminen06 och vårterminen 07. Skolans betygssättning i matematik, svenska ochengelska stämmer väl överens med resultaten på de nationella proven.Män har sämre genomsnittlig betygspoäng än kvinnor (14,2 jämfört med 15,4) ochlägre andel behöriga till högskolestudier (86,7 jämfört med 96,3). Andelen somfullföljer efter 4 år är dock lika hög för båda grupperna. Trenderna har varit relativtstabila över senaste 4-årsperioden.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoderständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsutvecklingen för varje elev följs upp fortlöpande i samtliga ämnen,• om lärarna informerar eleven fortlöpande om både utvecklingsbehov ochframgångar i studierna,

SKOLVERKET7 (17)• om varje elev, minst en gång per termin ges ett utvecklingssamtal som utgårfrån en individuell studieplan med uppgifter om elevens studieväg och om deval av kurser som eleven gjort.Bedömning av området Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Skolans uppföljning och kommunicering av kunskapsresultat bedöms i sin helhetvara av mindre god kvalitet. Skolans uppföljning av elevernas kunskapsresultat fungerarväl genom betygssättning och olika typer av utvärderingar. Förbättringsbehovfinns dock avseende lärarnas kommunikation av den enskilde elevens kunskapsresultatoch utvecklingsbehov. Skolans utvecklingssamtal och lärarnas fortlöpandeinformation till elever om utvecklingsbehov och framgångar i studierna bör förbättraspå skolan.InformationEnligt läroplanen ska läraren fortlöpande ge varje elev information om elevens utvecklingsbehovoch framgångar i studierna.Utvärderingar av elevernas kunskapsutveckling sker dels i samband med kursensavslutning i form av ett samtal som motiverar den enskilde elevens betyg och delsunder kurstiden med samtal efter halva kursen. Dessa samtal är i flera fall väl fungerandemen alltför många lärare och elever menar att samtalen fokuserar på trivseloch sociala faktorer snarare än på framgångar i studierna och utvecklingsbehov hosden enskilda eleven.Den av kommunen årligen genomförda SKOP-undersökningen (skandinavisk opinionab) visade 2007 att endast 60 procent av eleverna är nöjda med informationenom vad man ska kunna och hur man ligger till och 71 procent av eleverna är nöjdamed innehållet i utvecklingssamtalen. Dessa siffror är lägre än för andra gymnasieskolori kommunen.Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla den fortlöpande uppföljningen avelevernas kunskapsutveckling så att elevens studieresultat tydligt framgår samt atteleven ges information om vilka kunskapskvaliteter som behöver utvecklas för attnå en ökad måluppfyllelse i förhållande till kursplanernas mål.UtvecklingssamtalEnligt gymnasieförordningen ska rektorn, minst en gång per termin, se till att elevenges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utvecklingssamtal).Enligt gymnasieförordningen ska i fråga om elever som inte fyllt18 år och inte heller ingått äktenskap även vårdnadshavarna få sådan information.Utvecklingssamtalen är av skolan definierade som ett utvecklingsområde. Tidigareårs utvärderingar har visat på negativa synpunkter från elever och föräldrar men

SKOLVERKET8 (17)siffrorna har förbättrats under 2007 och skolan har tagit fram nya riktlinjer för hurutvecklingssamtalen ska genomföras och vad de ska innehålla. Genomförda intervjuervisar dock en stor variation i lärarnas förmåga att genomföra ett utvecklingssamtaldär eleven ges en tydlig information om framgångar i studierna samt utvecklingsbehovför att nå en högre måluppfyllelse. Många av de intervjuade elevernamenar att utvecklingssamtalen alltför mycket fokuserar på trivselfrågor och att informationenom kunskapsutvecklingen inte är tillräcklig. Intervjuade lärare delar iflera fall denna uppfattning. Informationen om den allmänna studiesituationen ochsociala faktorer fungerar däremot väl enligt de intervjuade grupperna.Föräldrar till omyndiga elever bjuds regelmässigt in till utvecklingssamtalen men i defall föräldrarna inte kommer till samtalet tar merparten av lärarna inte ansvar för attdet som behandlas under samtalet delges föräldrarna.Utvecklingssamtalen för elever i årskurs 3 är enligt skolledningen obligatoriska menintervjuer med elever och lärare visar att dessa samtal i praktiken uppfattas som frivilligaför flertalet elever samt att mellan 50 och 70 procent av eleverna i årskurs 3verkligen får ett utvecklingssamtal.Inspektörerna bedömer att skolan måste ge alla elever ett utvecklingssamtal varjetermin under alla tre åren samt att vårdnadshavare till omyndiga elever måste delgesden information som ges under utvecklingssamtalet. Skolan bör dessutom utvecklasamtalen så att dessa ger en samlad information om såväl elevens studiesituationsom elevens kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen.1.3 Bedömning och betygssättningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevens kunskaper och därvid beaktarhela kursen,• om lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning,• om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen ikursplanerna och från betygskriterierna,• om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevenskunskaper i förhållande till kraven i kursplanen,• om betyg sätts enligt författningarnas krav,• om betygskatalog förs enligt bestämmelserna.Bedömning av området Bedömning och betygssättning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET9 (17)Motivering:Skolans arbete med bedömning och betygssättning bedöms vara av god kvalitet.Bedömning och betygssättning utgår från nationella mål och betygskriterier ochlärarna gör i allmänhet en allsidig bedömning av elevernas kunskaper. De nationellaprovresultaten används för strukturerade bedömningsdiskussioner i de olika ämnesgruppernaoch bildar underlag för bedömning och betygssättning.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens mål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningenför skolans utbildning,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om alla elever har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighetatt kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar,• om skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att läraoch en förmåga att utvärdera sitt eget lärande,• om undervisningen är saklig och allsidig,• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om samverkan sker mellan skolan och det omgivande samhället,• om varje elev har en individuell studieplan.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolan bedöms genomföra en utbildning av god kvalitet. Utbildningen utgår tydligtfrån de nationella målen och kunskapen om dessa mål är god hos både lärare ochelever. Eleverna ges goda möjligheter till en varierad undervisning där olika arbetssättoch arbetsformer skapar möjligheter för eleverna att utveckla en insikt i sitt egetlärande. Det finns dock behov av förbättringar avseende elevernas inflytande överundervisningen och elevernas möjligheter till arbetsplatsförlagd utbildning (APU)på mediaprogrammet.Demokratiska arbetsformer och elevinflytandeEnligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas och

SKOLVERKET10 (17)enligt läroplanen ska läraren se till att alla elever oberoende av social bakgrund ochoavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggningeller funktionshinder får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningensinnehåll. Enligt läroplanen har rektorn ett särskilt ansvar för att skolansarbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas.Elevinflytande är ett av skolans prioriterade mål. Former för formellt inflytandefinns i form av klassråd, elevprogramråd, elevstyrelse, elevråd och skolkonferens.Dessa fora för elevinflytande är aktiva och bedöms fungera väl.Elevernas inflytande i den dagliga undervisningen och i den enskilda kursen varierarmycket mellan olika lärare. Intervjuerna visar att eleverna ofta ges ett inflytandeöver planering av provtillfällen och redovisningstillfällen och i viss mån över arbetssättoch arbetsformer. Inflytande över kursens innehåll fungerar väl hos en del lärareoch i en del kurser. Det vanligaste är dock att läraren presenterar en färdig planeringvid kursstart och elevernas inflytande över innehållet i dessa kurser blir närmastobefintligt. I flertalet kurser deltar eleverna endast i begränsad omfattning vid planeringenav kursen.Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla elevernas inflytande så att lärarnaplanerar undervisningen tillsammans med eleverna och att eleverna genom dennaplanering ges ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen.Samverkan med det omgivande samhälletEnligt gymnasieförordningen ska arbetsplatsförlagd utbildning förekomma på allanationella program utom estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammetoch teknikprogrammet och uppgå till minst 15 veckor.Om styrelsen för utbildningen inte kan anskaffa platser för den arbetsplatsförlagdautbildningen i den omfattning som anges får den utbildningen istället bytas ut motmotsvarande utbildning förlagd till skolan.Skolans enda yrkesförberedande program, mediaprogrammet, ska enligt förordningenge eleverna en APU på 15 veckor. Programmets rektor menar att 10 av dessa15 veckor genomförs utanför skolan på olika arbetsplatser medan de resterande 5veckorna utgörs av intern APU i olika former som genomförs på skolan. Rektornoch lärarna pekar på stora svårigheter att hitta APU-platser för alla elever. Intervjuermed elever och lärare visar dock att flertalet uppfattar att det endast finns 10veckors APU på programmet och att det endast finns diffusa uppfattningar om denAPU som enligt rektorn bedrivs internt. Det är inte tydligt för de intervjuade elevernavilka mål som särskilt ska behandlas och genomföras under APU-tiden, vilketbekräftas av flera lärare. Gymnasieförordningen ger skolan möjlighet att förlägga endel av APU-tiden till skolan om det inte går att anskaffa tillräckligt med platser mendetta bör då tydliggöras för eleverna.Inspektörerna bedömer att skolan bör sträva efter att förlägga en större del avAPU-tiden på arbetsplatser utanför skolan samt tydliggöra för eleverna hur APUtidenär fördelad samt vilka mål som eleven förväntas uppnå under APU-tiden.

SKOLVERKET11 (17)1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar,erfarenheter och tänkande,• om särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav,• om skolans individuella program först och främst förbereder eleven för studierpå ett nationellt eller specialutformat program.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolans anpassning av verksamheten till elevernas behov bedöms vara av god kvalitet.Genomförda intervjuer visar att skolan ger eleverna goda möjligheter till enindividanpassad undervisning, särskilt i karaktärsämnena. Eleverna ges också godamöjligheter till stödundervisning genom den schemalagda pedagogiska träffpunktdå lärare och elever är fria från undervisning och kan träffas för exempelvis stöd.Denna stödform är, enligt intervjuerna med elever och lärare, väl känd och fleraelever menar att detta är en bra möjlighet att få stöd. För elever i behov av särskiltstöd upprättas åtgärdsprogram och särskilt stöd ges genom skolans speciallärare.Enligt SKOP-undersökningen svarar 82 procent av eleverna att de är nöjda meddet stöd de fick i skolarbetet om de behövde.Inspektörernas samtal med eleverna på skolans individuella program visar på enmotivation för studierna och en vilja att ta sig vidare till ett nationellt program påskolan eller på andra skolor efter ett år på individuella program. En hög andel aveleverna går också vidare efter ett år. Eleverna på individuella program ger tydligtuttryck för att den goda stämningen på skolan påverkar studierna positivt.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta demkomma till uttryck i vardaglig handling.

SKOLVERKET12 (17)2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal ochelever,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarnaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolans arbete med normer och värden samt resultatet av detta arbete bedöms varaav mycket god kvalitet. Inspektörerna bedömer att skolan har utvecklat en lugn ochtrygg miljö för eleverna samt att skolan präglas av en positiv stämning där alla eleverges möjlighet att uttrycka sin personlighet utan risk för trakasserier och kränkningar.Iakttagelser och intervjuer ger också ett tydligt intryck av en skola som präglas avpositivt studieklimat där lärande och kunskaper är i centrum. Både lokalerna i sigoch den stämning som råder mellan elever och mellan elever och lärare visar på enstudiemiljö som är positivt inriktad på lärande.Genomförda intervjuer visar genomgående att eleverna trivs bra och känner sigtrygga på skolan. En kommentar som ständigt upprepas av eleverna på skolan är att”här får man vara som man vill”. En tydlig signal om att olikheter är accepteradeoch att det i många fall upplevs som positivt att avvika i klädsel eller på annat sätt.Ingen av de intervjuade eleverna har känt sig trakasserad eller kränkt på skolan ellerkänner till att andra har utsatts för kränkningar. Elevvårdsteamet menar att det säkertförekommer trakasserier och kränkningar med tanke på det stora antalet elevermen håller med andra intervjugrupper om att stämningen på skolan är mycket godsamt att mängden trakasserier och kränkningar är låg. Även de elever på IV sominspektörerna pratat med menar att skolan har en trygg och positiv miljö. Om dettrots det positiva klimatet på skolan skulle uppstå kränkande situationer så är likabehandlingsplanenkänd och exempel ges på enstaka situationer där skolan ageratsnabbt enligt planen.Skolans goda resultat på området visar sig också genom höga siffror för trivsel ochtrygghet i den SKOP-undersökning som genomfördes våren 07. Endast två procent

SKOLVERKET13 (17)av eleverna har i denna undersökning svarat att de känner sig trakasserade eller diskrimineradepå skolan. Dessa siffror är betydligt bättre än andra gymnasieskolor iundersökningen.LikabehandlingsplanEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmerse till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinderoch att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Iplanen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över.Skolans likabehandlingsplan saknar konkreta planerade åtgärder för året och är därförinte upprättad i enlighet med lagen.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektorns och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolanskvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och denerbjudna undervisningstiden kan redovisas,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav,• om skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav,• om skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav,• om skolan erbjuder studie- och yrkesorientering,• om de läromedel som används håller god kvalitet,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för vissa hjälpmedeleller enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet

SKOLVERKET14 (17)Motivering:Elevernas tillgång till en likvärdig utbildning bedöms som helhet vara av god kvalitetpå skolan. Eleverna ges i huvudsak en utbildning som motsvarar de nationellaregleringarna och elevernas rätt till en garanterad undervisningstid i enlighet medskollagen tillgodoses. Skolan måste dock erbjuda eleverna valbara kurser i enlighetmed författningarna samt se över skolans utbud av lokala kurser så att detta är iöverensstämmelse med författningarna.ValmöjligheterEnligt gymnasieförordningen beslutar styrelsen för utbildningen om vilka valbarakurser som ska erbjudas inom respektive nationellt program. Erbjudandet ska omfattaett allsidigt urval av kurser som tillsammans kan ge en breddning och en fördjupningav elevernas kunskaper. Se också Skolverkets föreskrifter och allmännaråd om kurser i gymnasieskolans nationella program SKOLFS 2000:1. Enligt dennationella poängplanen för nationella och specialutformade program ska alla elevererbjudas individuella val i en omfattning av 300 p.Skolan har delvis intecknat elevernas utrymme för valbara kurser genom något somkallas ”skolans val” eller ”gemensamma valbara kurser”. Utrymmet för valbara kurservarierar mellan programmen och är inskränkt både vad det gäller bredd ochantal poäng för ES, SP och MP. NV har valbara kurser enligt de nationella programplanernamed undantag för 50 p datorkunskap som är obligatoriskt för alla.För det valbara utrymme som återstår finns inom vissa inriktningar endast ett litetantal valbara kurser.Utrymmet för individuellt val är orört förutom på SP där profilerna internationelloch media inom inriktningen samhällsvetenskap intecknar 200 p av det individuellavalet för gemensamma kurser. I övrigt erbjuds ett stort urval av kurser inom detindividuella valet.Inspektörerna bedömer att skolan måste erbjuda valbara kurser alternativt paketeradevalbara profiler inom inriktningen i den omfattning som anges i Skolverketsföreskrifter. Utrymmet för individuellt val får inte intecknas av skolan utan ska erbjudasalla elever i en omfattning av 300 p. Skolan bör dessutom erbjuda en störreutbud av valbara kurser för att ge eleverna ett allsidigt urval som kan ge en breddningoch fördjupning av kunskaperna.Lokala kurserEnligt gymnasieförordningen får lokala kurser inrättas. En lokal kurs ska ge kunskaperi ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådanabehov som inte kan tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan.Skolan har ett fåtal lokala kurser. Speciallärarna använder sig av två lokala kurser isvenska som enligt inspektörerna är att betrakta som stöd och därför inte kan anordnassom lokala kurser.Inspektörerna bedömer att skolan måste se över behovet av lokala kurser samt förutsätteratt skolan inte anordnar lokala kurser som kan tillgodoses genom nationellakurser. De lokala kurser som används för att tillgodose elevernas behov av stödinom olika ämnen får inte anordnas som lokala kurser.

SKOLVERKET15 (17)3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som krävs föratt kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektorn genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utbildning och kompetens:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Personalens utbildning och kompetens bedöms vara av god kvalitet på skolan. Enhög andel av lärarna har utbildning för den undervisning de bedriver och genomfördaintervjuer visar på en god kännedom om skolans styrdokument. Skolans rektorerhar god pedagogisk insikt.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• om rektorn som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheteninriktas på att nå de nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Rektorernas ansvar för verksamheten bedöms i huvudsak vara av god kvalitet.Genomförda intervjuer visar att rektorerna är väl förtrogna med den dagliga verksamheteninom respektive program och tar ansvar för att skolans resultat följs upp

SKOLVERKET16 (17)och utvärderas. De beslut som inspektörerna tagit del av under besöket visar attrektorerna fattar beslut enligt bestämmelserna. Rektorernas pedagogiska ledning avverksamheten kan dock utvecklas.Rektor som pedagogisk ledareEnligt skollagen åligger det rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklasoch enligt läroplanen har rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna ochövrig personal i skolan det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhetinriktas på att nå de riksgiltiga målen.Skolan har avlastat rektorerna en del av de administrativa arbetsuppgifterna genomen administrativ chef, en utredare och en utbildningsledare. Frågor som schemahanteras av utredaren. Denna organisation borde ge rektorerna ett ökat utrymmeför pedagogiskt ledarskap men intervjuerna med olika lärargrupper visar att programarbetslageni varierande grad efterlyser en ökad dialog och ökade möjlighetertill samtal i pedagogiska frågor och kring riktlinjerna i läroplanen.Inspektörerna bedömer att rektorerna i högre grad bör verka för att utbildningenutvecklas genom ett tydligare pedagogiskt ledarskap.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessai åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolans kvalitetsarbete bedöms i stort vara av god kvalitet. Goda förutsättningar förett systematiskt kvalitetsarbete finns i form av bra strukturer för uppföljning ochutvärdering och skolan bedriver sedan flera år ett målinriktat systematiskt kvalitetsarbetemed fokus på ökad måluppfyllelse. Detta arbete har lett till organisatoriskaförändringar, till exempel programarbetslag, och till pedagogiska förändringar iform av förändrade arbetsformer där skolan strävar efter en helhetssyn på den enskildeeleven. Som en indikation på kvalitetsarbetets resultat kan nämnas den årligaSKOP-undersökningens resultat som summeras genom ett ”nöjd elev-index”, dettaindex har under de senaste fem åren stadigt förbättrats på skolan och ligger för2007 högre än genomsnittet för kommunens gymnasieskolor.

SKOLVERKET17 (17)Skolans löpande kvalitetsarbete innehåller flera avstämningspunkter under året medbland annat två utvärderingsdagar per år där elever och lärare deltar. Båda gruppernafår samma frågor för att kunna göra jämförelser. Som ett komplement genomförskursutvärderingar efter varje genomförd kurs. Skolans struktur för uppföljningoch utvärdering ger en bra bild av måluppfyllelsen både i relation till läroplansmåloch kursplanemål. Bedömningar av skolans måluppfyllelse görs idag av skolledningenmed utgångspunkt i de uppföljnings- och utvärderingsresultat som finnsoch åtgärder för ökad måluppfyllelse tas också fram av skolledningen.Inspektörerna framhåller att skolans kvalitetsarbete kan utvecklas ytterligare genomatt de uppföljnings- och utvärderingsresultat som finns i högre utsträckning användasför en analys i programarbetslagen. Denna analys bör leda till bedömningar avmåluppfyllelsen i relation till de nationella målen på arbetslagsnivå samt till förslagpå adekvata åtgärder för ökad måluppfyllelse inom respektive program. Arbetet iprogramarbetslagen kan stärkas ytterligare genom en tydligare pedagogisk ledningfrån rektorerna (se punkt 3.4). Inspektörerna bedömer dock att skolans systematiskakvalitetsarbete i stort håller en god kvalitet. Skolans kvalitetsredovisning uppfyllerinte förordningens krav.KvalitetsredovisningEnligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisningfrämja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnasnationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information omverksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt förordningen om kvalitetsredovisningska kvalitetsredovisningen innehålla en bedömning av i vilken utsträckning denationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilkaåtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen skaverksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelseredovisas. I kvalitetsredovisningen ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanenredovisas.Skolans kvalitetsredovisning innehåller en självskattning i relation till målen i gymnasienämndensskolplan som i sin tur relaterar till några av målområdena i läroplanenmen en bred bedömning av måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målensaknas. Åtgärder för ökad måluppfyllelse finns i mycket liten omfattning och ärinte tydliga eller direkt kopplade till bedömningarna av måluppfyllelsen. Uppföljningoch utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas inte i skolans kvalitetsredovisning.Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen inte är i enlighet med förordningenoch måste utvecklas så att den ger en tydlig bild av hur skolan bedömermåluppfyllelsen av de nationella målen samt vilka åtgärder som skolan avser attvidta för en ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen ska också redovisa en uppföljningoch utvärdering av likabehandlingsplanen.2008-06-11 LundPeter EkborgBirgitta Knutsson Rohdin

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunSandagymnasietDnr 53-2007:3295GymnasieskolaGymnasiesärskolaUtbildningsinspektion i SandagymnasietInledningSkolverket har granskat verksamheten i och besökt Sandagymnasiet den 29 januaritill den 1 februari 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvarigaför utbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår avSkolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästkommandeinspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochSandagymnasiet, dels den information som samlats in under besöket. Även annaninformation om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.I Sandagymnasiet intervjuades skolledningen, elevgrupper, lärare i karaktärsämnenrespektive kärnämnen och elevvårdsteamet. Inspektörerna besökte även lektioner ide flesta klasser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument somfinns i skolan utgör underlag för bedömningen.SandagymnasietBeskrivning av skolanAntal eleverGymnasieskola 1053Gymnasiesärskola 53Källa: Skolans uppgifterSandagymnasiet ligger i Huskvarna i Jönköpings kommun och har successivt undercirka trettio år byggt upp en idrottsprofil i utbildningarna som nu omfattar drygthälften av eleverna.

SKOLVERKET2 (17)Skolan erbjuder barn- och fritidsprogrammet med inriktningarna fritid samt pedagogiskoch social verksamhet. Utbildning inom detta program övergår ocksåsuccessivt från Bäckadalsgymnasiet med början den 1 juli 2007. Vidare finns handelsprogrammetmed inriktning handel och service, naturvetenskapligt programinriktning naturvetenskap samt matematik och data och samhällsvetenskapligtprogram med ekonomisk inriktning och samhällsinriktning.Specialutformat program idrott och ledarskap utgår från något av ovanståendenationella program och eleven kan välja olika nivåer mellan ”sportig” och ”elit” försin idrottssatsning. Idrotten samordnas av Sanda idrottscentrum som leds av en avskolans rektorer. Som framgår av tabellen nedan är det olika andel elever mednågon form av idrottsinriktning på de olika programmen.Tabell 1. Antal elever på nationellt program, specialutformat program och individuelltprogram.BF 206 SMBF 82HP 68 SMHP 108NV 28 SMNV 79SP 75 SMSP 278IV 112Källa: Skolans uppgifterInom individuellt program finns tre olika grupper utifrån elevernas behov och ävenprograminriktade grupper på barn- och fritidsprogrammet och handelsprogrammet.Ungefär hälften av IV-eleverna ingår i grupper med programinriktning. Sju eleverpå individuella programmet befinner sig i heltidspraktik.Med de olika valmöjligheter inom programmen som finns erbjuder Sandagymnasiet33 olika utbildningsvägar. Skolan rymmer också gymnasiesärskola. Den verksamhetenbedöms i en separat rapport för särskoleverksamheten i Jönköpings kommun. Iskolans lokaler finns också elever på fordonsprogrammet som tillhör Bäckadalsgymnasiet.Ledningsorganisationen består av gymnasiechef, utbildningsledare, administrationschefoch rektorer med ansvaret uppdelat enligt följande: SP och NV, BF och HP,IV och gymnasiesärskolan samt idrottsprogrammen (SMIH). Samtliga rektorer harfrån den 1 juli 2007 fått ansvar för delvis nya program. Det finns ett arbetslag förvarje program.En länge planerad och tidvis uppskjuten renovering av skolan startade vårterminen2008 och beräknas pågå i två år.HelhetsbedömningUndervisningen i Sandagymnasiet präglas av studiero och koncentration på lärandet.Stämningen på skolan är lugn och alla intervjugrupper beskriver den som trygg,även om dåligt språkbruk kan höras på sina ställen och några fall om året av kränkandebehandling blir föremål för insatser. Lärarna framhåller det förebyggande

SKOLVERKET3 (17)värdegrundsarbetets betydelse, men inspektörerna finner att arbetet inte kommeralla elever till del på ett målinriktat sätt.I Sandagymnasiets många utbildningsvägar har eleverna skilda förutsättningar ochbehov. När det gäller den idrottsliga delen finns det en väl anpassad organisationsom möter behoven inom de olika typer av satsningar som eleverna vill göra. Skolanär även aktiv med kompensatoriska insatser för att öka måluppfyllelsen inomandra områden. Trots detta förekommer det att elever inte får det särskilda stöd debehöver.Genomförandet av utbildningen i stort kännetecknas av god kvalitet, men också avskillnader inom skolan. Inspektörerna har företrädesvis på de yrkesförberedandeprogrammen sett grupper av elever som självständigt kan arbeta med en hög gradav inflytande och ansvar för sitt eget lärande. Många lärare på skolan lägger upparbetet så att de utgår från elevernas erfarenheter och låter dem bidra med sitttänkande, medan andra enligt eleverna tycks arbeta efter samma fastställda programi olika elevgrupper. Bilden efter samtalen med lärarna är att dessa upplever variationeni arbetet större än vad eleverna gör. Skolan bör på ett bättre sätt möta behovenutöver idrotten hos alla elever oavsett om de behöver stöd för att nå godkänteller om de har förutsättningar att utvecklas mot högre betygssteg.Skolans kunskapsresultat är svårbedömda över tid eftersom utbildningarna förändrats.De vanligaste resultatmåtten pendlar upp och ner, och den genomsnittligabetygspoängen för 2007 har åter sjunkit. Den genomsnittliga betygspoängen baserarsig på elever på nationella, specialutformade och individuella program. Skolledningenpekar på att resultaten för drygt hälften av eleverna, alltså idrottseleverna påspecialutformat program är jämnare över tid, men enligt inspektörernas bedömningbör skolan öka sina ansträngningar för att få till en mer stabil och förbättrad resultatbildäven för elever på övriga program.När det gäller elevernas inflytande över undervisningen varierar det mellan olikalärare och även program. Generellt är det även här så att lärarna anser sig ha lämnatifrån sig mer makt än vad eleverna uppfattar att de fått. Delar av lärarkåren ocheleverna omfattar en kultur där läraren lägger upp arbetet och eleverna arbetar enligtinstruktionerna. Av intervjuerna framgår det att eleverna själva ofta tycker attdet är enklast om läraren styr. Detta är inte i linje med läroplanens riktlinjer förelevers ansvar och inflytande.Personalen på skolan visar stort intresse för utveckling och pedagogiska frågor, ochde ser rektorerna som positiva till förbättringsförslag och intresserade av att föraverksamheten framåt. Arbetsplanen, som det är rektors ansvar att besluta om, haremellertid bara delvis betoning på nationella målområden. När det gäller kvalitetsarbetetfinner inspektörerna att man fäster uppmärksamheten på resultat på individnivåsnarare än på övergripande nivåer. Omprövning och utveckling av metodersker främst inom idrotten. I övrigt varierar det mellan de olika programgruppernaoch ämnesgrupperna, och det finns inget system för att med hela skolan förögonen ställa resultaten i relation till vilka metoder som har visat sig mer respektivemindre framgångsrika. Skolledningen bör ta ett gemensamt grepp om utvecklingsarbetetså att det riktar sig mot de prioriterade målen och så att de många insatsersom sker kommer verksamheten till godo.

SKOLVERKET4 (17)Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas:- Skolan tillgodoser inte behoven för alla elever som är i behov av studiehandledningpå modersmål (8 kap. 1 och 5 §§ gymnasieförordningen).- Likabehandlingsplanen uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 §lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barnoch elever).- Utrymmet för valbara kurser motsvarar inte de nationella programplanerna påalla program (5 kap. 1 och 17 §§ gymnasieförordningen samt SKOLFS 2000:1).- Skolan erbjuder inte individuellt val enligt bestämmelserna på alla program(5 kap. 19 § gymnasieförordningen, kursplaner för gymnasieskolan).- Arbetsplanen är inte utarbetad under medverkan av representanter för eleverna(1 kap. 13 § gymnasieförordningen).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Den systematiska uppföljningen av undervisningen bör förbättras så att resultatenpå kurs- och programnivå kan sättas i relation till metoderna.- Skolan bör försäkra sig om att det är kursmål och betygskriterier som är utgångspunktennär eleverna får återkoppling på sin kunskapsutveckling.- Skolan bör utveckla sitt arbete med att säkerställa en likvärdig bedömning ochbetygsättning utifrån betygskriterierna.- Skolan bör försäkra sig om att eleverna i alla ämnen får tillägna sig olika formerav kunskap.- Skolan bör intensifiera sitt arbete för att åstadkomma aktivt inflytande överutbildningen för eleverna.- Individanpassningen i undervisningen bör förbättras.- Skolan bör ompröva sina rutiner så att stödresurserna kommer eleverna tillgodo och så att alla elever i behov av särskilt stöd får det i tillräcklig omfattning.Arbetet med att upprätta åtgärdsprogram bör utvecklas.- Skolan bör säkerställa att elever på individuellt program som blir behöriga förgymnasiestudier blir antagna till nationellt program eller specialutformat program.- Skolan bör säkerställa att ett målinriktat förebyggande värdegrundsarbete arbetekommer alla elever till del.- De lokala kurserna bör revideras.

SKOLVERKET5 (17)- Rektorerna bör ta ett ökat ansvar för att utveckla utbildningen och att arbetsplanenrevideras så att den tydligare utgår från målen för utbildningen.- Skolan bör utveckla sitt kvalitetsarbete så att det ger ett bättre underlag för utvecklingmot de uppställda målen, och kvalitetsredovisningen bör förbättras såatt den främjar kvalitetsarbetet.BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet föratt varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nåmålen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens mål, programmålenoch kursplanernas mål.Tabell 2. Sandagymnasiets resultat på skolnivå jämfört med riket2007 2006 2005Skolan Riket Skolan Riket Skolan RiketAndel som fullföljer utbildningen80,5 76,3 78,8 76,0 75,5 76,0efter 4 årAndel med grundläggande 80,7 88,9 91,1 89,2 89,4 88,9behörighet till högskolanGenomsnittlig13,9 14,1 14,4 14,1 13,8 14,1betygspoängKälla: Skolverkets statistikKommentar:Som framgår av tabellen ovan har Sandagymnasiet de senaste tre åren ökat andelenelever som fullföljer utbildningen efter fyra år så att resultatet nu ligger övergenomsnittet för riket. När det gäller andel med grundläggande behörighet till högskolanhar skolans resultat tidigare legat över riket för att minska 2007. Den ge-

SKOLVERKET6 (17)nomsnittliga betygspoängen varierar i förhållande till riket och var 2007 någotunder, vilket skolan förklarar med att eleverna på individuella programmet ingår istatistiken detta år. Skolan hänvisar också till att det över tid är olika elever i underlagettill statistiken. Idrottseleverna ingick förut i andra program men nu i specialutformatprogram. Låga resultat på andra program förklaras med låga ingångsvärdenför eleverna. För den rättvisande jämförelsens skull påpekar skolledningen attalla skolor inte inkluderar IV i sin genomsnittliga betygspoäng.Tabell 3. Andel elever (%) per program som fullföljer utbildningen med slutbetyg efterfyra år2007 2006 2005Skolan Riket Skolan Riket Skolan RiketBF 100,0 74,9 89,2 74,1 77,8 72,4FP 91,7 72,2 85,1 71,9 80,8 67,8HP 78,9 75,6 80,0 75,3 70,8 74,3NV 92,3 90,7 93,1 91,5 96,5 91,4SP 100,0 85,2 94,6 85,9 92,7 85,7SM 94,0 84,6 . 83,5 . 84,5Källa: Skolverkets statistik. En punkt betyder att uppgift saknas. Fordonsprogrammet som ingår itabellen tillhör inte skolan från 1 juli 2007.Tabell 4. Andel elever (%) per program med grundläggande behörighet till högskolanav elever med slutbetyg2007 2006 2005Skolan Riket Skolan Riket Skolan RiketBF 91,7 84,2 73,3 84,0 86,7 83,3FP 77,8 84,0 100,0 84,0 100,0 82,3HP 75,0 81,8 69,2 83,1 90,0 81,8NV .. 95,8 .. 95,5 92,3 95,3SP 86,7 91,6 83,9 92,4 89,9 92,1SM 92,5 90,5 94,9 90,3 83,3 89,9Källa: Skolverkets statistik. En punkt betyder att uppgift saknas. Två punkter betyder att underlagetär mindre än tio elever. Fordonsprogrammet som ingår i tabellen tillhör inte skolan från 1 juli 2007.Tabell 5. Genomsnittlig betygspoäng per program2007 2006 2005Skolan Riket Skolan Riket Skolan RiketBF 13,8 12,6 12,1 12,6 12,8 12,5FP 11,7 11,6 11,9 11,6 12,4 11,5HP 13,0 12,7 12,3 12,7 12,5 12,7NV .. 16,2 .. 16,1 15,6 16,1SP 12,9 14,7 14,1 14,7 14,6 14,7SM 15,0 14,4 15,0 14,4 13,5 14,3Källa: Skolverkets statistik. En punkt betyder att uppgift saknas. Två punkter betyder att underlagetär mindre än tio elever. Fordonsprogrammet som ingår i tabellen tillhör inte skolan från 1 juli 2007.

SKOLVERKET7 (17)Kommentar:Som framgår av tabellerna varierar olika resultatmått över tid, och vissa ligger inivå med eller över riket, medan vissa ligger under. Eleverna med någon form avidrottsinriktning på de specialutformade programmen har generellt högre resultatän eleverna på motsvarande nationella program. För samtliga program 2007 hadeskolan en högre andel elever som fullföljde utbildningen efter fyra år på nationellaoch specialutformade program än genomsnittet för dessa program i riket. Medutgångspunkt i 2007 års resultat har skolan särskild anledning att fästa uppmärksamhetenvid andelen elever per program med grundläggande behörighet till högskolanpå handels- och administrationsprogrammet och samhällsvetenskapligtprogram samt den genomsnittliga betygspoängen på samhällsvetenskapligt program.1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigtkan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,• om kunskapsutvecklingen för varje elev följs upp kontinuerligt i samtliga ämnen,• om lärarna informerar eleven fortlöpande om både utvecklingsbehov ochframgångar i studierna,• om varje elev, minst en gång per termin ges ett utvecklingssamtal som utgårfrån en individuell studieplan med uppgifter om elevens studieväg och om deval av kurser som eleven gjort.Bedömning av området Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolan följer upp resultat på skol- och individnivå och utvecklingssamtalen fungerarväl, men uppföljningen behöver bli bättre angående metoder och i förhållande tillmål:Uppföljning av resultat av skolans verksamhetFör att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmåloch arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. På Sandagymnasiethar man nyligen börjat sammanställa statistik på skolnivå eftersom man inte

SKOLVERKET8 (17)tyckte att den tidigare statistiken gav tillräckligt underlag för utvärdering. Men intervjuernaoch skolans dokumentation visar att den systematiska uppföljningen pålärarnivå är av skiftande kvalitet och inspektörerna bedömer att den bör förbättrasså att skolan kan värdera resultaten på kurs- och programnivå i förhållande tillmetoderna.InformationDe allra flesta av de intervjuade eleverna tycker att de får regelbunden informationom hur de klarar studierna. Men informationen gäller oftast inte kunskapsutvecklingeni förhållande till målen och betygskriterierna, utan består av kvantitativa måttsom poäng eller betyg på skrivningar. Den information eleverna får om hur de kanförbättra sina prestationer kan handla om att de ska vara mer aktiva eller fortsätta isamma stil i stället för vad i målen de behöver inrikta sina ansträngningar på. Inspektörernabedömer att lärarna bör försäkra sig om att det är kursmål och betygskriteriersom är utgångspunkten när de återkopplar elevernas kunskapsutveckling.1.3 Bedömning och betygssättningInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevens kunskaper och därvid beaktarhela kursen,• om lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedömaelevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning,• om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen ikursplanerna och från betygskriterierna,• om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevenskunskaper i förhållande till kursplanen,• om betyg sätts enligt författningarnas krav,• om betygskatalog förs enligt bestämmelserna.Bedömning av området Bedömning och betygssättning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Kommunen och skolan har gjort vissa insatser för att kvalitetssäkra området bedömningoch betygsättning, och det fungerar i huvudsak väl på skolan. Men följandebör förbättras:Utgångspunkt vid bedömning och betygssättningSom framgår av punkten 1.2.1 är det inte tydligt för eleverna att det är kursmål och

SKOLVERKET9 (17)betygskriterier som är utgångspunkten vid bedömning och betygsättning. De berättarockså att det finns uppfattningar bland eleverna på skolan att man har lättare attfå betyg i en viss typ av ämnen om man går på vissa program än andra för sammakurs. Skolans kvalitetsredovisning tar upp och sätter frågetecken för betygsnivåerna ivissa ämnen. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla sitt arbete med att säkerställaen likvärdig bedömning och betygsättning utifrån målen för utbildningen.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om läroplanens mål, programmålen och kursplanernas mål styr uppläggningoch genomförande av utbildningen,• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,• om alla elever har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighetatt kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar,• om skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att läraoch en förmåga att utvärdera sitt eget lärande,• om undervisningen är saklig och allsidig,• om alla som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö förutveckling och lärande,• om samverkan sker mellan skolan och det omgivande samhället,• om varje elev har en individuell studieplan.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Sandagymnasiet erbjuder en mycket god social miljö för utveckling och lärande, ochden fysiska miljön förväntas leva upp till detta efter en pågående ombyggnad. Vidareförekommer samverkan i och med att det finns inslag av ämnesövergripandeprojektarbete under läsåret. Genomförandet bör dock förbättras.Olika kunskapsformerEnligt läroplanen kommer kunskap till uttryck i olika former. Fakta, färdighet, förståelseoch förtrogenhet är olika kunskapskvaliteter som åstadkoms genom olikaarbetssätt. På Sandagymnasiet förekommer inslag av ämnesövergripande arbete iprojektform på som ger visst utrymme för eleverna att utveckla kunskapens olikaformer. Av intervjuerna och lektionsbesöken framgår dels att enskilda lärare användermetoder som främjar detta även inom det egna ämnet, dels att i vissa ämnen

SKOLVERKET10 (17)består elevernas kunskapsutveckling av mindre variation i arbetssätt och examinationsformer.Inspektörerna bedömer att skolan bör se över sin undervisning så atteleverna i alla ämnen ges möjlighet att tillägna sig olika former av kunskap.Demokratiska arbetsformer och elevinflytandeLäroplanen anger att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer ochutveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet.I sin kvalitetsredovisning pekar Sandagymnasiet på att det är ett bekymmeratt elevernas delaktighet är så låg. Intervjuerna visar att klassråd i större delenav verksamheten sker sporadiskt och även om skolan har elevrepresentation i olikaorgan lyckas man på merparten av utbildningarna inte utveckla elevernas förmågaoch vilja till engagemang utöver den individuella studiesituationen.Enligt gymnasieförordningen är undervisningstid tid för arbete som planerats avlärare och elever tillsammans och som eleverna genomför under en lärares ledning,och enligt läroplanen ska läraren se till att alla elever får ett verkligt inflytande påarbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. En förutsättning är då atteleverna är insatta i målen för utbildningen. Intervjuerna vid Sandagymnasiet visaratt lärarna presenterar målen för eleverna i början av varje kurs, men att det är olikai vilken utsträckning arbetet utgår från målen under kursens gång. Enligt elevernabestår den mesta undervisningen av att läraren styr, och det är främst i sambandmed projektarbete som lärarna själva ger exempel på att elever har inflytande utöverexaminationsformer. Inspektörerna bedömer att skolan bör intensifiera sitt arbeteför att åstadkomma aktivt inflytande över utbildningen för eleverna.1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om undervisningen anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar,erfarenheter och tänkande,• om särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet,• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid upprättas åtgärdsprogram somuppfyller författningarnas krav,• om skolans individuella program först och främst förbereder eleven för studierpå ett nationellt eller specialutformat program.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Skolan gör flera olika insatser för att tillgodose behov av stöd, men verksamheteninom området Anpassning till elevernas behov behöver ses över så att den blir in-

SKOLVERKET11 (17)rättad efter styrdokumenten för gymnasieskolan:Individanpassad undervisningEnligt läroplanens riktlinjer ska läraren utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar,erfarenheter och tänkande. Intervjuerna och lektionsbesöken på Sandagymnasietvisar att det finns lärare som utgår från elevernas erfarenheter och låterdem bidra med sitt tänkande, men de intervjuade eleverna ger också exempel pålärare som de upplever alltid ger samma lektion utan att anpassa till eleverna ochlektionsbesöken ger belägg för att hävdvunna metoder snarare än elevernas förutsättningarär utgångspunkten i delar av undervisningen. Inspektörerna bedömer attindividanpassningen i undervisningen bör förbättras.Särskilt stödGymnasieförordningen anger att en elev ska ges stödundervisning om det kan befarasatt eleven inte kommer att nå de kunskapsmål som anges i kursplanerna ellerom eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. Sandagymnasiet har inrättat en radstödåtgärder på grupp- och individnivå och anställt en specialpedagog för att bidramed kunskaper om hur arbetet kan diversifieras. Intervjuerna visar dock att allaelever inte kommer i åtnjutande av stöd eller utredning av sina behov, samtidigtsom det finns utlagda stödtimmar som inte utnyttjas. Möjligheten att förändra metoderi klassrumsarbetet med hjälp av specialpedagogen används i begränsad utsträckning.Inspektörerna bedömer att skolan bör säkerställa att alla elever får detstöd de behöver och att stödresurserna kommer eleverna till godo.Enligt gymnasieförordningen ska den elev som behöver det få studiehandledningpå sitt modersmål. På Sandagymnasiet är det ett antal elever som har ett annat modersmålän svenska, varav en del relativt nyanlända. Enligt intervjuerna är det emellertidinte alla som får denna stödinsats. Skolledningen hänvisar till att Jönköpingskommun har en central enhet för flerspråkighet som ska förse skolan medmodersmålstalande lärare och att skolan får inte de handledare man anhåller om.Inspektörerna bedömer att rektorn måste se till att studiehandledning på modersmålettillgodoses för de elever som behöver det.ÅtgärdsprogramGymnasieförordningen anger att om det framkommer att en elev kan ha behov avsärskilda stödåtgärder ska rektor se till att behovet utreds, och om behov konstaterasska ett åtgärdsprogram utarbetas. Enligt intervjuerna vid Sandagymnasiet finnsdet fortfarande anledning att utveckla arbetet med att upprätta åtgärdsprogram medsådan kvalitet att de fyller sitt syfte. Sandagymnasiet har en instruktion för hur åtgärdsprogramska upprättas, men de exempel som inspektörerna tagit del av beskriverinte vilka mål, kurs- eller ämnesmässigt, som eleven riskerar att inte nå. Vidarehandlar avsnittet om metod/åtgärder om hur insatserna organiseras praktisktoch inte vilka metoder som är tänkta att bidra till måluppfyllelsen. Inspektörernabedömer att skolan bör utveckla sitt arbete med att upprätta åtgärdsprogram.Individuella programEnligt skollagen ska ett individuellt program först och främst förbereda eleven för

SKOLVERKET12 (17)studier på ett nationellt program eller ett specialutformat program. Inom det individuellaprogrammet anordnar Sandagymnasiet undervisningsgrupper som utgår frånbarn- och fritidsprogrammet och handels- och administrationsprogrammet. I taktmed att eleverna klarar sina behörighetsgivande grundskolekurser är det en del somgår över till nationellt program, men merparten av eleverna stannar kvar på detindividuella programmet och får slutbetyg därifrån som kan omfatta en fullständiggymnasieutbildning eller ett lägre antal poäng. Inspektörerna bedömer att skolanbör säkerställa att eleverna inom det individuella programmet går vidare till ett nationelltprogram eller ett specialutformat program när de nått godkänt betyg på sinabehörighetsgivande grundskolekurser.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimuleraeleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta demkomma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan utgör en trygg miljö,• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utvecklakunskaper,• om skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal ochelever,• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarnaoch dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Sandagymnasiet erbjuder en mycket trygg miljö och studiemiljön är mestadels inriktadpå lärande och ger stöd åt att utveckla kunskaper. Ordningsreglerna har utarbetatsmed delaktighet. Men det förebyggande arbetet behöver stärkas och likabehandlingsplanenmåste kompletteras:VärdegrundsarbeteEn del av lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och ungdomar handlar om krav på förebyggande arbete. Sandagymnasietslikabehandlingsplan, kvalitetsredovisning och intervjuerna visar att det förekommer

SKOLVERKET13 (17)flera olika inslag i det förebyggande arbetet, men att delar av detta bygger på frivillighetfrån lärarnas sida och därmed bara omfattar vissa elever och att arbetet inteomfattar de olika diskrimineringsgrunderna. Inspektörerna bedömer att skolan börsäkerställa att ett målinriktat förebyggande arbete kommer alla elever till del.LikabehandlingsplanEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Sandagymnasiet har en likabehandlingsplan som utförligt beskriver åtgärder vidinträffad händelse, men det förebyggande arbetet är ofullständigt beskrivet i förhållandetill de insatser som sker och de insatser som bör ske med utgångspunkt idiskrimineringsgrunderna. Vidare utgår likabehandlingsplanen ännu inte från enkartläggning av verksamhetens behov. Inspektörerna bedömer att likabehandlingsplaneninte uppfyller lagens krav.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna somomfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalensansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolansuppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.3.1 Tillgång till likvärdig utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och denerbjudna undervisningstiden kan redovisas,• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,• om skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav,• om skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav,• om skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav,• om skolan erbjuder studie- och yrkesorientering,• om de läromedel som används håller god kvalitet,• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för vissa hjälpmedeleller enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

SKOLVERKET14 (17)Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Skolan erbjuder 23 olika utbildningsvägar inom specialutformat program, fyra nationellaprogram och individuellt program. Ungefär hälften av eleverna går någonform av idrottsinriktning och dessa kan välja mellan tre olika nivåer för sin satsning.Skolan har ett fungerande digitalt redskap för att följa upp elevernas närvaro. Despecialutformade programmen uppfyller författningarnas krav med undantag fördet individuella valet. Intervjuade elever är nöjda med studie- och yrkesorienteringenoch tillgången till läromedel och datorer är tillfredsställande, inte minst genomdet nya mediateket. Idrottselevernas utgifter för egna resor gäller arrangemangutanför skolarbetet. Följande förändringar inom området Tillgång till likvärdig utbildningkrävs:ValmöjligheterDet individuella valet ska omfatta 300 poäng på nationella program och specialutformadeprogram, men på handels- och administrationsprogrammet är en gemensamkurs lagd inom det individuella valet. Inspektörerna bedömer att Sandagymnasietmåste erbjuda ett individuellt val som omfattar 300 poäng för eleverna.Inom barn- och fritidsprogrammets valbara utrymme på 350 poäng har skolan tagiti anspråk 50 poäng för en gemensam kurs. Inom handels- och administrationsprogrammethar skolan tagit i anspråk 150 poäng av det valbara utrymmet. Inspektörernabedömer att skolan måste erbjuda valbara kurser till hela det poängtal som detvalbara utrymmet omfattar.Lokala kurserEnligt gymnasieförordningen får lokala kurser inrättas. En sådan kurs ska ge kunskaperi ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och ska svara motbehov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. Sandagymnasieterbjuder 19 lokala kurser. En del kurser har gemensam beskrivning. För en del kurserär målen och betygskriterierna vagt beskrivna eller motsvarar inte sådana kunskapskvalitetersom de nationella kurserna utgår från. Inspektörerna bedömer att delokala kurserna bör revideras.3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolans lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver,• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter somstyr utbildningen,

SKOLVERKET15 (17)• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som krävs föratt kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektorn genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utbildning och kompetens:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Merparten av personalen är utbildad för den undervisning de bedriver. Skolans planeradekompetensutveckling handlar bland annat om att utveckla arbetslagen samtökad måluppfyllelse. Rektorerna och gymnasiechefen har bakgrund som lärare ochhar lång skolledarerfarenhet. Samtliga har gått den statliga rektorsutbildningen utomen som är under utbildning.3.3 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,• rektorn som pedagogisk ledare tar ansvar för att verksamheten inriktas på att nåde nationella målen,• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållandetill de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Rektorerna har nyligen fått delvis nya ansvarsområden men de flesta har lång erfarenhetav skolan och uppfattas av intervjugrupperna som förtrogna med verksamheten.Inspektörerna finner att rektorerna tar ansvar för uppföljning av skolansresultat och driver viss utveckling men som framgår av 3.4 kan kvaliteten i uppföljningenförbättras och utvecklingsarbetet bör förtydligas och samordnas.Rektor som pedagogisk ledareEnligt skollagen åligger det rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.Läroplanen anger att rektorn som pedagogisk ledare och chef för personalen har det

SKOLVERKET16 (17)övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltigamålen. Rektorerna på Sandagymnasiet har inrättat former för att driva skolutveckling,men intervjuerna visar att utvecklingen i högre grad är avhängig av vilkendrivkraft som finns hos enskilda pedagoger och i de respektive arbetslagen än avrektorernas aktiva ledning. Det framgår varken av dokumenten eller intervjuerna påskolan vad som är prioriterade områden i utvecklingsarbetet i förhållande till målenför utbildningen. I samtal med rektorerna anger dessa metodutveckling som ettdilemma då lärarna undervisar på olika program och därför lyder under olika rektorer.Inspektörerna ser därför ett behov att rektorerna gemensamt anger färdriktningenoch bedömer att de bör ta ett ökat ansvar för att utveckla utbildningen.Enligt gymnasieförordningen ska det finnas en arbetsplan för genomförandet av defastställda målen för utbildningen. Den ska utarbetas under medverkan av lärare ochövrig berörd personal och representanter för eleverna. Det är rektorn som ska beslutaom arbetsplanen, och den ska kontinuerligt följas upp och utvärderas.Sandagymnasiet har en arbetsplan som arbetats fram av ett antal grupper på skolan.Den har bara delvis koppling till de huvudsakliga målområdena för gymnasieskolan,och uttrycker allmänna ambitioner och praktiska rutiner snarare än konkreta strategierför hur den dagliga verksamheten är ägnad att leda till måluppfyllelse. Inspektörernabedömer att Sandagymnasiet bör revidera sin arbetsplan så att den tydligareutgår från målen för utbildningen. Den måste utarbetas under medverkan av representanterför eleverna.3.4 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följerupp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessai åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller enbedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och enredogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetXGod kvalitetMycket godkvalitetMotivering:Som framgår av punkten 1.2 har Sandagymnasiet börjat ställa samman betygsstatistiksom ska ligga till grund för utvärderingar och jämförelser över tid och kvalitetsredovisningeninnehåller resonemang utifrån dessa resultat. Även individuella programmetoch gymnasiesärskolan finns med i kvalitetsredovisningen. Men kvalitetsarbetetför övriga målområden ger ingen tydlig bild av hur verksamheten behöverutvecklas. Kvalitetsredovisningen fyller i vissa hänseenden författningens krav. Den

SKOLVERKET17 (17)ger på många sätt en god bild av verksamheten och innehåller flera genomtänktaanalyser men saknar en tydlig koppling mellan målen för utbildningen, tillvägagångssätt,resultat och åtgärder för utveckling. Följande förbättringar behövs:Systematiskt kvalitetsarbeteLäroplanen anger att skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot deuppställda målen, och för att göra det måste den bland annat utvärdera sina resultat.När det gäller kvalitetsarbete gör skolan förutom resultatsammanställningar ävenenkätundersökningar bland eleverna, dels den kommunövergripande nöjd elevindexmed Skop som utförare, dels egna digitala kursenkäter. I kursutvärderingarna ärelevernas uppgift är att skatta arbetet enligt en skala bra−dåligt för en rad påståendenutan att de har några konkreta kriterier att bedöma verksamheten mot, vilketger ett svagt underlag för förbättringar. Även i kvalitetsredovisningens sammanfattningav måluppfyllelse är det lärarnas självskattning som ligger till grund för resultatetoch inte kriterier som man mäter graden av måluppfyllelse mot. Dessa inslag ikvalitetsarbetet är inte utformade lokalt utan på förvaltningsnivå. Resultaten avundersökningarna diskuteras i klass- och programarbetslag, men diskussioner omresultat och vilka metoder som har visat sig mer eller mindre framgångsrika förmåluppfyllelse förs inte i någon större utsträckning på olika nivåer på skolan. Endel lärare är otillfredsställda med kvaliteten i de gemensamma kursenkäterna ochgör egna utvärderingar, men dessa resultat förs inte vidare. Inspektörerna bedömeratt skolan bör utveckla sitt kvalitetsarbete så att det bättre fungerar som underlagför utveckling mot de uppställda målen.KvalitetsredovisningEnligt förordningen om kvalitetsredovisning ska varje skola upprätta en kvalitetsredovisningsom ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten.Enligt intervjuerna utgår Sandagymnasiets kvalitetsarbete från lokala målsnarare än nationella, vilket tycks avspegla sig i kvalitetsredovisningen då den endastdelvis grundar sig på läroplanens mål. Vidare varken redovisas eller analyseras resultatenav de olika undersökningarna i kvalitetsredovisningen. Intervjuerna visar attden inte spelar någon aktiv roll för att främja kvalitetsarbetet i merparten av verksamheten.Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen bör förbättras.2008-06-11 LundMonika IvarssonPer Ingvar de la Motte

Utbildningsinspektion i Jönköpings kommunVuxenutbildningenDnr 53-2007:3295Utbildningsinspektion i VuxenutbildningenKommunal vuxenutbildningSvenska för invandrareInledningSkolverket har granskat verksamheten i och besökt Vuxenutbildningen den 26 till29 februari 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga förutbildningsinspektionen.Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värdensamt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur välverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övrigaförfattningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns iseparata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningenåtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgårav Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vidnästkommande inspektion.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna.UnderlagUnderlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen ochVuxenutbildningen, dels den information som samlats in under besöket. Även informationfrån kommunen och verksamheten, i Skolverkets nationella uppföljningssystemeller publicerad på annat sätt, har använts.I Vuxenutbildningen intervjuades rektorer, studie- och yrkesvägledare och representanterför studerande och lärare inom olika skolformer och hos olika utbildningsanordnare.Inspektörerna besökte även lektioner i olika skolformer och hosolika utbildningsanordnare. Även andra iakttagelser i miljön och studier av dokumentsom finns i verksamheten utgör underlag för bedömningen.Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifteri rapporten.1

Skolverket2 (15)VuxenutbildningenBeskrivning av verksamhetenAntal studerandeKomvux, grundläggande vuxenutbildning 300Komvux, gymnasial vuxenutbildning 1 500Svenskundervisning för invandrare (sfi) 500Särvux 70Källa: Vuxenutbildningen i JönköpingVuxenutbildningen i Jönköping var vid tiden för besöket entreprenadsatt till 50procent medan 50 procent av utbildningarna utfördes i egen regi genom vuxengymnasiet.De entreprenadsatta utbildningarna utförs av 11 olika utbildningsanordnare.Vuxengymnasiet har gymnasial vuxenutbildning, grundläggande vuxenutbildning,särvux samt sfi för deltagare med 0–6 års skolbakgrund från hemlandet (lågutbildade).Den entreprenadsatta verksamheten omfattar resterande sfi samt olikadelar av den gymnasiala vuxenutbildningen.Externa utbildningsanordnare våren 2008 är:ABF erbjuder undervisning i svenska, samt samhällskunskap på grundläggandenivå för utlandsfödda. Verksamheten bedrivs på Lärcentrum Råslätt och Öxnehaga.AcadeMedia Eductus ger yrkesinriktade gymnasiala hantverksutbildningar samtgymnasiala utbildningar.Lernia erbjuder svenska för invandrare, gymnasiala utbildningar inom industriteknik,restaurang/storhushåll, lager och logistik. Ingår i yrkesspåren industri och lagersamt restaurang.Liber Hermods ger distansutbildning med närlärande.MedLearn bedriver utbildning inom vård- och omsorgssektorn, bl.a. i form av"kompetensstegen", en nationell satsning om långsiktigt kvalitets- och kompetensutvecklingsarbeteför vård och omsorg om äldre. Erbjuder även distansutbildninginom vårdsektorn och möjlighet till utbildning med individuellt kursupplägg.MiROi i-learning ger ett antal gymnasiala kurser på distans. Har möjlighet att geyrkesinriktade gymnasiala hantverksutbildningar.MoA bedriver utbildning inom vård- och omsorgssektorn och har även distansutbildning.Möjlighet till utbildning med individuellt kursupplägg.Modina Kompetens AB ingår i allmänt yrkesspår, samt i yrkesspåret handel/service.Bedriver även allmänna teoretiska gymnasiala kurser.NTI-skolan - erbjuder nationella gymnasiala kurser på distans.TTC, Transport- och trafiktekniskt centrum, utbildar fordonsförare.2

Skolverket3 (15)Ultra Education ger gymnasiala utbildningar inom CNC och IT. Bedriver yrkesinriktadegymnasiala hantverksutbildningar samt gymnasiala utbildningar inom restaurang,storhushåll och hotell. Ingår i yrkesspåren industri och lager.Under hösten 2007 har ytterligare upphandlingar genomförts så att all verksamhetutom grundläggande vuxenutbildning och särvux entreprenadsättsfrån och med halvårsskiftet 2008. Cirka 80 procent av verksamheten kommerdå att vara entreprenadsatt.Gymnasienämnden är ansvarig nämnd för vuxenutbildningen och centrum förvuxenutbildning (CVU) är kommunens övergripande organisation med uppgift attsamordna, planera, utveckla, ekonomistyra och kvalitetssäkra vuxenutbildningen.CVU:s chef är rektor för huvuddelen av de externa utbildningsanordnarna. InomCVU finns ytterligare en rektor med särskilt ansvar för de upphandlade sfiutbildningarna.Den grundläggande vuxenutbildningen inom komvux domineras av ämnet svenskasom andraspråk som ibland kombineras med engelska eller matematik. Andra kunskapsområdeninom den grundläggande vuxenutbildningen har få eller inga deltagare.Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) anordnas av kommunens egen anordnarevuxengymnasiet men behandlas inte i denna rapport utan i en gemensamrapport för kommunens alla särskoleutbildningar.HelhetsbedömningVuxenutbildningen i Jönköpings kommun har under de senaste åren byggt upp eninfrastruktur för vuxnas lärande som ger kommunens invånare goda möjligheter tillett brett och varierat utbud av utbildningar och kurser som kontinuerligt anpassastill behov och efterfrågan. En viktig funktion i denna infrastruktur är en oberoendecentral vägledningsfunktion som bildar en väg in i utbildningen för alla sökande.Det utbud av kurser som utgör stommen i infrastrukturen innefattar skolformernasärvux, sfi och komvux. Inom komvux finns tillgång till grundläggande vuxenutbildningoch ett brett utbud av både teoretiska och yrkesinriktade gymnasiala kurser.Infrastrukturen bedöms vara väl fungerande och tillhandahåller flexibla möjligheterför de studerande genom olika kursupplägg i tid och rum samt kombinationsmöjlighetermellan olika skolformer.Resultaten för kommunens vuxenutbildning är svårtolkade och beror på en radolika variabler men de mätbara resultat som finns i form av satta betyg visar att destuderande i stort sett når resultat i nivå med riksgenomsnittet. Rapporten pekar påtvå konkreta åtgärder som kan öka måluppfyllelsen för de studerande, dels en utökadspråkträning i arbetslivet för studerande inom sfi och dels förbättrade individuellastudieplaner för alla studerande som kan fungera som aktiva instrument istudieplaneringen.En allt större andel av kommunens vuxenutbildningar utförs av andra utbildningsanordnarepå entreprenad vilket ställer ökade krav på kommunens ansvarstagandeför likvärdighet. Vuxenutbildningens centrala ledning (CVU) tar på ett bra sätt an-3

Skolverket4 (15)svar för rektorsfunktionen och kvalitetsarbetet i de entreprenadsatta utbildningarna.CVU behöver dock förbättra likvärdigheten mellan olika utbildningsanordnare närdet gäller betyg och bedömning.Brister som måste åtgärdasInspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.- Likabehandlingsplanen uppfyller inte författningarnas krav (6 § lagen om förbudmot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och eleversamt 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan).Områden som är i behov av förbättringsinsatserDet finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inomföljande områden:- Vuxenutbildningen i Jönköping bör utveckla de individuella studieplanerna såatt dessa tydligare kan utgöra aktivt verktyg i de studerandes kunskapsutvecklingoch studieplanering.- Vuxenutbildningen i Jönköping bör vidta åtgärder för att öka likvärdigheten ilärarnas bedömning och betygssättning i relation till målen i kursplanerna ochtill betygskriterierna.- Kommunen bör inom sfi utöka de studerandes möjligheter till språkpraktikeller annan språkträning på en arbetsplats så att denna möjlighet omfattar allaelever någon gång under utbildningen.- Kommunen bör verka mer aktivt för att nå och motivera kommuninvånaresom har rätt till grundläggande vuxenutbildning och sfi.4

Skolverket5 (15)BedömningarNedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskalaenligt följande:- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål ochkrav.1 KUNSKAPERInom detta granskningsområde behandlas verksamhetens kunskapsresultat ocharbetet för att varje studerande ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta iskollag, läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun ochskola ger för att de studerande ska nå målen.1.1 KunskapsresultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om de studerande tillhör utbildningarnas målgrupp,• om de studerande fullföljer sina studier,• om de studerande tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernasmål.Kommentar:Kommunens utbud av utbildningar vänder sig tydligt till de studerande som harstörst behov av utbildning och andelen studerande som exempelvis konkurrenskompletterarinom den gymnasiala delen är försumbar. En tydlig prioritering påsfi, grundläggande vuxenutbildning och yrkesinriktade gymnasiala kurser är enindikation på att kommunen vänder sig till de prioriterade målgrupperna.Skolverkets statistik visar att resultaten för den gymnasiala delen av komvux harvarit relativt stabila under den senaste treårsperioden och visar en variation mellanämnena matematik, svenska och engelska där resultaten i svenska A genomgåendeär betydligt bättre än riksgenomsnittet medan resultaten i kurserna matematikA och engelska A genomgående är något sämre än riksgenomsnittet. Dekunskapsresultat i form av betyg i andra gymnasiala kurser som inspektörerna togdel av visar på en i stort sett jämn betygssättning där en stor majoritet, oftast över90 procent av de studerande, når målen för betyget Godkänt eller bättre. Andelenavbrott i den gymnasiala delen av vuxenutbildningen var läsåret 2006/2007 15procent vilket är lägre än riksgenomsnittet 17 procent.5

Skolverket6 (15)De resultat för den grundläggande vuxenutbildningen som inspektörerna tog delav på Vuxengymnasiet visar på en hög andel betyg Icke Godkänt. I det dominerandeämnet svenska som andraspråk fick 75 studerande betyg och 23 procent avdessa fick betyget Icke Godkänt. Liknande siffror gäller för engelska och matematikmen baseras då på ett litet antal satta betyg. Nationella jämförelsesiffror saknasmen inspektörerna vill påtala vikten av att vuxengymnasiet vidtar fortsatta åtgärderför att öka måluppfyllelsen. Skolverkets statistik visar att 80 procent av deltagarnafullföljde utbildningen under läsåret 2006/2007 vilket är betydligt högre än riksgenomsnittetpå 66 procent. Andelen avbrott samma år var 19 procent vilket är lägreän riksgenomsnittet på 27 procent. Gränsdragningen mellan avbrott och betygetIcke Godkänt kan vara flytande vilket kan vara en av förklaringarna till den högaandelen betyg Icke Godkänt.Andelen sfi-studerande som godkänts i kurs D två år efter påbörjad utbildning varläsåret 2005/2006 30 procent vilket är något under riksgenomsnittet på 33 procentoch har sjunkit under den senaste treårsperioden. Det kan delvis förklaras med enökad andel deltagare som har en låg utbildningsbakgrund från hemlandet vilketleder till längre utbildningstid och en ökad andel deltagare som endast når upp tillkurs C. Andelen avbrott inom sfi 2005/2006 var 37 procent jämfört med rikssnittet34 procent. CVU:s uppföljning av avbrottsorsaker visar dock att större delen avdessa avbrott beror på positiva orsaker som att deltagare har fått arbete eller graviditeter.Endast ett fåtal avbrott beror på att deltagarna är missnöjda med utbildningeneller inte förmår följa utbildningen.1.2 Uppföljning och kommunikation av resultatInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna fortlöpande följer upp resultaten av verksamheten så att undervisningsmåloch metoder kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentenskrav,• om kunskapsutvecklingen för varje studerande följs upp kontinuerligt isamtliga ämnen, kurser och kunskapsområden,• om lärarna fortlöpande ger varje studerande information om utvecklingsbehovoch framgångar i studierna,• om de studerande i komvux och särvux har en individuell studieplan.Bedömning av området Uppföljning och kommunikation av resultat:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitet6

Skolverket7 (15)Motivering:Vuxenutbildningens hantering av uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatbedöms vara av god kvalitet. Uppföljningen av deltagarnas kunskapsutvecklingi den enskilda kursen sker oftast genom olika former av samtal mellan lärare ochstuderande samt genom kursutvärderingar. Kunskapsuppföljningen sker kontinuerligtunder kurstiden med hjälp av prov, redovisningar och samtal. Intervjuade studerandeär nöjda med den information som ges om studieframgång och utvecklingsbehov.Det finns dock behov av utvecklade individuella studieplaner.Individuell studieplanEnligt förordningen om kommunal vuxenutbildning ska individuella studieplanerupprättas för alla studerande. Av dessa planer ska den enskildes utbildningsmål ochverksamhetspoäng framgå. Planen ska upprättas i nära anslutning till intagningen.Vuxenutbildningen upprättar individuella studieplaner för de studerande men innehålleti dessa planer bör utvecklas så att den studerandes mål med studierna tydligtframgår samt att planen används som ett aktivt redskap i den enskildes kunskapsutveckling.De individuella studieplanerna upprättas oftast när utbildningen påbörjasoch inte i samband med intagningen. Kursstarten ligger ofta i nära anslutning tillintagningen, vanligen ett par veckor efter intagningen, men det finns utbildningardär det kan gå längre tid mellan intagning och utbildningens start. I dessa fall är dettveksamt om planen kan anses vara upprättad i nära anslutning till intagningen. Dettaförfarande gör att planens utformning varierar mellan olika utbildningsanordnareoch det finns därför ett behov av att säkerställa att individuella studieplaner av godkvalitet upprättas för alla studerande. Inspektörerna bedömer att den individuellastudieplanen bör utvecklas så att den tydligare kan utgöra ett aktivt verktyg i de studerandeskunskapsutveckling och studieplanering. Inspektörerna förutsätter ocksåatt planen upprättas i nära anslutning till intagningen.1.3 Bedömning och betygssättningInom detta bedömningsområde har granskats:• om läraren vid betygsättningen beaktar även sådana kunskaper som den studerandetillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen och gören allsidig bedömning av kunskaperna,• om betyg sätts och intyg utfärdas enligt författningarna,• om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från målen i kursplanernaoch från betygskriterierna,• om vuxna har möjlighet till prövning enligt författningarna,• om betygskatalog förs enligt bestämmelserna.7

Skolverket8 (15)Bedömning av området Bedömning och betygssättning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Bedömning och betygssättning bedöms vara av god kvalitet inom vuxenutbildningen.De dokument inspektörerna tagit del av visar att författningarna följs avseendebetygssättning, intyg och prövning. Genomförda intervjuer ger exempel på att lärarnagenom olika metoder att bedöma de studerandes kunskaper gör allsidiga bedömningarav de studerandes kunskaper. Vuxenutbildningen bör dock vidta ytterligareåtgärder för att öka likvärdigheten i lärarnas bedömning och betygssättningUtgångspunkter vid bedömning och betygssättningEnligt läroplanen för de frivilliga skolformerna ska betyget uttrycka i vad mån denenskilda eleven har uppnått de kunskapsmål som uttrycks i kursplanen för respektivekurs och som definieras i betygskriterier. Enligt förordningen om svenskundervisningför invandrare får Statens skolverk meddela föreskrifter om betygskriteriersom läraren ska använda vid betygssättningen. Sådana föreskrifter finns för sfi.Den ökade mängden utbildningsanordnare ställer ökade krav på vuxenutbildningensinsatser för att säkerställa att alla lärare vid bedömning och betygssättning utgår frånmålen i kursplanerna och från betygskriterierna på ett likvärdigt sätt. Det finns iJönköping exempel på insatser som genomförs av de olika utbildningsanordnarnamen centrala insatser som att skapa diskussionsfora för svåra frågor som normeringav de olika betygsstegen i förhållande till betygskriterierna saknas. Inspektörernabedömer att vuxenutbildningen i Jönköping bör vidta åtgärder för att öka likvärdigheteni lärarnas bedömning och betygssättning i relation till målen i kursplanernaoch till betygskriterierna.1.4 Genomförande av utbildningenInom detta bedömningsområde har granskats:• om mål i läroplanen och kursplanerna anger inriktningen för utbildningen,• om vuxenutbildningen ger utrymme för olika kunskapsformer,• om alla studerande ges möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformasoch till att påverka, vara delaktiga och ta ansvar,• om verksamheten strävar mot att varje studerande i komvux och särvux utvecklarsin självkännedom och sin förmåga till individuell studieplanering,• om utbildningen är allsidig och saklig,• om de som arbetar i komvux och särvux samverkar för att göra verksamhetentill en god miljö för lärande,8

Skolverket9 (15)• om de studerande får vägledning och de studerande i komvux och särvux fårindividuell studieplanering,• om den studerandes tidigare utbildning och erfarenhet kartläggs/valideras,• om planeringen utgår från individens utbildningsbehov.Bedömning av området Genomförande av utbildningen:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Genomförandet av utbildningen bedöms vara av god kvalitet. Genomförda intervjuervisar att lärarna tydligt utgår från målen i kursplanerna. Målstyrningen reglerasför de externa utbildningsanordnarna via avtalen och genom den systemkunskapsom förmedlas av rektorerna. Intervjuade studerande är nöjda med det inflytandede har över utbildningen och ger flera goda exempel på ett verkligt inflytande överden dagliga utbildningen. Graden av inflytande varierar mellan olika skolformermen är i allmänhet bra.Vuxenutbildningen har under de senaste åren byggt upp en central vägledningsfunktionsom är tänkt att vara vägen in till utbildning för alla sökande till vuxenutbildningen.Framförallt hanteras sökande till gymnasial och grundläggande vuxenutbildning.Denna vägledningsresurs ger goda möjligheter till en vägledning och enstudieplanering inför den enskildes val av utbildning. Vägledningen är neutral ochoberoende av de olika utbildningsanordnarna.Ett positivt exempel på hur utbildningen genom olika kunskapsformer ger de studerandeutökade möjligheter till utveckling är de kombinationer av svenska som andraspråkeller sfi med yrkesinriktade kurser som genomförs i de så kallade ”yrkesspåren”.Här ges deltagarna möjlighet att prova olika yrkesinriktade kurser parallelltmed utbildningen i svenska språket.Studerande inom sfi placeras hos olika utbildningsanordnare beroende på utbildningsbakgrundi hemlandet. En mer omfattande kartläggning av den enskildes utbildningsbakgrundsker först efter placering hos utbildningsanordnare och utförs avde olika utbildningsanordnarna. Denna kartläggning kan därför inte ligga till grundför placering i olika utbildningsalternativ och blir inte likvärdig mellan olika utbildningsanordnare.Inspektörerna vill påtala vikten av att kartläggningen för sfistuderandesker tidigt och bildar utgångspunkt för arbetet med att fördjupa ochutveckla de studerandes kunskaper.Språkträning i arbetslivet för deltagare i sfiEnligt skollagen ska kommunen i samarbete med arbetsförmedlingen verka för atteleven ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet. I Jönköpings kommunges studerande med introduktionsersättning möjlighet till praktik i arbetslivetkombinerat med sfi-studier. Denna praktik ger i många fall goda möjligheter till9

Skolverket10 (15)språkträning men det finns exempel på praktikplatser där det inte ges möjlighet attträna svenska språket. Studerande som inte har introduktionsersättning, vid besökstillfälletknappt 50 procent, ges inte någon organiserad möjlighet till språkträning iarbetslivet. Inspektörerna bedömer att kommunen bör utöka de studerandes möjlighetertill språkpraktik eller annan språkträning på en arbetsplats så att denna möjlighetomfattar alla elever någon gång under utbildningen.1.5 Anpassning av verksamheten till de studerandes behovInom detta bedömningsområde har granskats:• om utbildningarna är flexibla och anpassade till de studerandes individuellaförutsättningar och livssituation,• om deltagare som behöver det får tillgång till stöd enligt författningarna.Bedömning av området Anpassning av verksamheten till de studerandes behov:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Vuxenutbildningen erbjuder ett brett utbud av kurser och den oberoende vägledningenger utrymme för individuella lösningar. Redskap för att skapa individuellalösningar för studerande finns genom distanskurser, kurser med olika studietaktsamt kombinationsmöjligheter mellan olika skolformer. Vuxenutbildningen erbjudergoda möjligheter till stöd för de studerande, i huvudsak genom den lärare somgenomför kursen. Det finns också ett specialpedagogiskt team för de studerandesom har mer omfattande stödbehov i form av läs- och skrivsvårigheter eller diskalkyli.Detta team arbetar även mot den entreprenadsatta delen av vuxenutbildningen.2 NORMER OCH VÄRDENInom detta granskningsområde behandlas verksamhetens arbete för att påverkaoch stimulera de studerande att både omfatta vårt samhälles gemensamma värderingaroch låta detta komma till uttryck i vardaglig handling.2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaroInom detta bedömningsområde har granskats:• om vuxenutbildningen bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,• om likabehandlingsplanen är upprättad i enlighet med författningarna och dessmål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.10

Skolverket11 (15)Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Genomförda intervjuer och de enkätundersökningar som genomförs av CVU visaratt studerande inom vuxenutbildningen trivs bra. I enkätundersökningen svarardrygt 97 procent att de aldrig varit utsatta för kränkande särbehandling av personaleller studerande i utbildningen och resterande studerande svarar att detta sällan förekommit.Verksamheten bedriver ett aktivt värdegrundsarbete, både hos den egnaanordnaren och i de entreprenadsatta utbildningarna. Likabehandlingsplanen behöverdock ses över.LikabehandlingsplanEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling avbarn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmerse till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinderoch att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Iplanen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över.Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplanska likabehandlingsplanen upprättas, följas upp och ses över under medverkanav barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningenoch omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassasefter deras ålder och mognadVuxenutbildningen har upprättat en likabehandlingsplan som är gemensam för allautbildningsanordnare. Denna plan tar inte sin utgångspunkt i en analys av de lokalaförhållandena hos respektive utbildningsanordnare och blir därför alltför generell.Genomförda intervjuer visar dessutom att en stor del av de studerande inte kännertill planen och dess innehåll. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen måsteupprätta likabehandlingsplaner för varje enskild utbildningsanordnare som utgårfrån en kartläggning av de lokala förhållandena. Denna plan måste också tas framunder medverkan av de studerande samt vara känd av alla.3 LEDNING OCH KVALITETSARBETEInom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetensledning och personal och hur kommunen och vuxenutbildningen följer denationella bestämmelserna som om fattar vuxenutbildningen. Inspektionen granskardessutom rektors och personalens ansvarstagande för verksamhetens målinriktningoch myndighetsutövning samt hur kommunens och vuxenutbildningens kvalitetsarbetefungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.11

Skolverket12 (15)3.1 Likvärdig tillgång till utbildningInom detta bedömningsområde har granskats:• om vuxna har tillgång till vuxenutbildning enligt författningarna,• om rekrytering sker enligt författningarna,• om bedömning av sökandes behörighet, intagning till utbildningarna och urvaletmellan behöriga sökande till gymnasial vuxenutbildning, påbyggnadsutbildningoch gymnasial särvux sker enligt förordningarna,• om beslut om studiernas upphörande fattas enligt författningarna,• om lokal utformning av utbildningen överensstämmer med författningarnaskrav,• om utbildningen för alla studerande är avgiftsfri, med de undantag som författningarnamedger.Bedömning av området Likvärdig tillgång till utbildning:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Vuxenutbildningen erbjuder ett brett utbud av kurser i enlighet med författningarna,inom den grundläggande vuxenutbildningen erbjuds alla de kunskapsområdensom anges i förordningen även om det saknas deltagare i flera av dessa områden.Intagning till samtliga utbildningar sker centralt och genomförda intervjuer samtdokumentation visar att denna intagning sker i enlighet med författningarna. Vuxenutbildningenbör dock utöka den uppsökande verksamheten i syfte att nå dekommuninvånare som har rätt till grundläggande vuxenutbildning samt motiveradem att delta i utbildning.Rekrytering av studerandeEnligt skollagen ska varje kommun aktivt verka för att nå dem i kommunen somhar rätt till grundläggande vuxenutbildning och sfi samt motivera dem att delta iutbildningen.Vissa uppsökande insatser görs genom annonsering, utskick av informationsmaterialoch möjligheten till information i ett centralt placerade vägledningscentrum. mennågon systematisk uppsökande verksamhet riktad mot dessa målgrupper finns inte.Inspektörerna bedömer att kommunen bör verka mer aktivt för att nå och motiverakommuninvånare som har rätt till grundläggande vuxenutbildning och sfi.12

Skolverket13 (15)3.2 Personalens utbildning och kompetensutvecklingInom detta bedömningsområde har granskats:• om lärarna inom utbildning i egen regi och upphandlad utbildning har utbildningför den undervisning de i huvudsak bedriver,• om utbildningens pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskriftersom styr utbildningarna,• om personalen får den kompetensutveckling som krävs för att kunna utförasina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,• om rektorn genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Inom komvux var andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning endast 63procent 2007, jämfört med riksgenomsnittet 78 procent. Andelen har gått ner underden senaste treårsperioden från 87 till 63 procent. Under denna period har dockandelen yrkesinriktade gymnasiala utbildningar ökat och de teoretiska gymnasialautbildningarna minskat. Vuxenutbildningen pekar på svårigheter för utbildningsanordnarnaatt rekrytera pedagogiskt utbildad personal på vissa yrkesinriktade utbildningar.Intervjuerna visar att flertalet lärare inom den grundläggande vuxenutbildningenhar utbildning för verksamheten. Inspektörerna vill dock påtala vikten avatt vuxenutbildningen gör fortsatta ansträngningar att använda lärare med utbildningför den undervisning de bedriver.Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är 90 procent inom sfi jämförtmed 70 procent i riket, här har siffran varit klart över riksgenomsnittet under senastetreårsperioden.Krav på externa utbildningsanordnare att använda utbildade lärare finns inskrivet iavtalen. Intervjuerna visar också att lärarna har god kunskap om de statliga styrdokumentenoch är väl medvetna om målen för utbildningen.13

Skolverket14 (15)3.3 Styrelsens ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om styrelsen fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Styrelsens ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Gymnasienämndens (styrelsen) ansvarstagande för verksamheten bedöms vara avgod kvalitet. Huvuddelen av styrelsens ansvar är delegerat till rektorerna i CVU ellerandra berörda rektorer och rutiner för återrapportering av dessa beslut finns.3.4 Rektors ansvarInom detta bedömningsområde har granskats:• om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet i verksamheten,• om rektorn som pedagogisk ledare tar ansvar för verksamhetens utveckling,• om rektorn tar ansvar för att verksamhetens resultat följs upp och utvärderas iförhållande till de nationella målen,• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.Bedömning av området Rektors ansvar:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Rektorernas ansvarstagande för verksamheten bedöms vara av god kvalitet. Rektorernainom såväl vuxengymnasiet som CVU är väl förtrogna med verksamheten ochtar ett tydligt ansvar för att utveckla verksamheten. Rektorerna är kända och synligaute i verksamheterna. Uppföljning av verksamheternas resultat sker på flera olikasätt, som exempel kan nämnas kvalitetsredovisningar från alla utbildningsanordnaresamt regelbundna enkäter för alla studerande. CVU har även en anställd utvärderaresom regelbundet besöker de entreprenadsatta utbildningarna och genomför utvärderingardär starka och svaga sidor hos respektive utbildningsanordnare dokumenterasoch diskuteras.14

Skolverket15 (15)3.5 KvalitetsarbeteInom detta bedömningsområde har granskats:• om vuxenutbildningen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill sägaplanerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultatenoch omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen,• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller bedömningarav i vilken mån de nationella målen för utbildningarna nåtts och redogörelserför vilka åtgärder vuxenutbildningen avser att vidta för att öka måluppfyllelsen,• om det, för genomförande av de fastställda målen för utbildningarna i komvuxoch särvux, finns en arbetsplan som uppfyller författningarnas krav.Bedömning av området Kvalitetsarbete:Ej godtagbarkvalitetMindre godkvalitetGod kvalitetXMycket godkvalitetMotivering:Vuxenutbildningens kvalitetsarbete bedöms vara av god kvalitet. Som tidigarenämnts finns det tydliga och väl fungerande strukturer för uppföljning och utvärderingav verksamheterna både i egen regi och i den entreprenadsatta utbildningen.Resultaten av dessa uppföljningar och utvärderingar analyseras hos respektive utbildningsanordnareoch en bedömning av måluppfyllelsen dokumenteras i kvalitetsredovisningenför respektive anordnare. Dessa bedömningar leder till åtgärder förökad måluppfyllelse som tas fram på olika nivåer, både hos respektive utbildningsanordnareoch på CVU. Kvalitetsarbetet sammanfattas i en kvalitetsredovisningfrån CVU som ger tydliga bedömningar av måluppfyllelsen och konkreta åtgärderför ökad måluppfyllelse. CVU ger riktlinjer för kvalitetsarbetet genom dokumentet”Kvalitetsarbetet inom vuxnas lärande i Jönköpings kommun” som ger en tydligbild av hur detta arbete ska genomföras hos respektive utbildningsanordnare.2008-06-11 LundPeter EkborgPer-Joel Jarlunger15

Skollagen (1985:1100)Läroplan för förskola, Lpfö 98Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94Grundskoleförordningen (1994:1194)Särskoleförordningen (1995:206)Förordning (1996:1206) om fristående skolorGymnasieförordningen (1992:394)Förordning (1994:741) om gymnasiesärskolanFörordning (2002:1012) om kommunal vuxenutbildningFörordning (1992:736) om vuxenutbildning för utvecklingsstördaFörordning (1994:895) om svenskundervisning för invandrareFörordning (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet ochskolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl.Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendetLagen (2006:67) om förbud mot diskriminering ochannan kränkande behandling av barn och eleverFörordning (2006:1083) om barn och elevers deltagandei arbetet med en likabehandlingsplan