Hans-Ã ke Scherp - Skola.jonkoping.se

Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, envärld som är mycket olik jämfört med dagens.Somliga människor ser bortom denna horisont och in iframtiden. De är övertygade om att drömmar kan bliverklighet.De öppnar ögonen på oss och gör oss motiverade. Debygger upp förtroende och stärker våra relationer.De står stadigt i motståndets blåst och ger oss mod attfortsätta sökandet.Vi kallar dessa människor ledare.Kouze och PosnerHans‐Åke ScherpDocent i pedagogik vidKarlstads universitet

Skollagen• Hög kvalitet i elevernas kunskapsbildning• Utveckla egenskaper som barnens lust att lära, förankrarespekt för de mänskliga rättigheterna och demokratiskavärderingar samt bidra till deras utveckling till aktiva, kreativa,kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.• Uppväga skillnader i barnens förutsättningar att tillgodogörasig utbildningen.• Motverka kränkande behandling• All verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövaderfarenhet• Systematiskt kvalitetsarbete

Skollagen• Varje skola ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete• Kvalitetsarbetet ska dokumenteras.• Från kvalitetsredovisning till kvalitetsarbete som• ska vila på vetenskaplig grund och beprövaderfarenhet.• Vad innebär det?

Mönster i forskningen omskolutveckling• Lärande organisationer• Lärande gemenskaper• Lärande nätverk

Internationell forskning• Hattie (2009) Syntes av 50 000 studier:– ”The remarkable feature of the evidence is that thebiggest effects on student learning occur when teachersbecome learners of their own teaching, and whenstudents become their own teachers.” (p. 22)

Timperley 2007• Utökad lärtid är en nödvändig men otillräcklig.– Lärprocesserna varade mellan sex månader och två år ochman träffades oftast en till två gånger i månaden.• Extern expertkunskap är nödvändig men otillräcklig.• Effektiva professionella lärgrupper karaktäriseradesav att– lärarna stimulerades till ny fördjupad förståelse och till att undersökahur denna förändrade förståelse skulle kunna omsättas praktiken– undersöka vilka effekter nya arbetssätt fick på barnens lärande.– Kollektivt ansvarstagande för barnens lärande ersatte ettindividualistiskt synsätt med autonoma lärare.• Aktivt skolledarskap.– Effektiva skolledare gav ett aktivt stöd till lärarna lärande och deltogdelvis i lärandet själva.– De skapade organisatoriska förutsättningar för lärarnas lärprocesseroch utvecklande en lärandekultur på skolan.

Slutsatser från PBS‐nätverket• Ett lärandeinriktat ledarskap bidrar till ett ökat förtroendemellan medarbetare skolledning.• Förverkligandet av en lärandekultur ökar trivseln blandmedarbetare och skolledare• Förbättrat samtalsklimat. Mer inriktade på att förstå och läraav varandra.• Förverkligandet av en lärandekultur på skolan bidrar till attman i högre grad upplever sig lyckas med att bidra till barnenslärande och utveckling vilket bekräftats vid undersökningar.

Systematisk kunskapsbildningVariation iprocess?Variation iresultatBakgrundsvariabler!Sambandetmellanprocess och resultat

Hur bedömer man kvaliteten ikvalitetsarbetet?• Har man en modell som är systematisk?• Vilar den på vetenskaplig grund och beprövaderfarenhet om betydelsefulla faktorer förkvalitetsutveckling?

En vägledande struktur för utvärdering ochkvalitetsredovisning som utöver kontroll ävenska bidra till kvalitetsutveckling behöver utgåfrån en modell som synliggör och tydliggörden förståelse man har av det som är mestavgörande för kvalitetsutveckling av denpedagogiska verksamheten på skolnivå.

HUR? VISKA‐VG modellen• Vardagsinriktat systematiskt kvalitetsarbetepå vetenskaplig grund

HelhetsidéVisionVerksamhetsidé ‐>Förebyggeroch åtgärdarstörningar.Anpassaromvärldenpåverkarutformningenavstabiliseraroch påverkar? ? ?Pedagogiskaverksamheten! ! ! ‐>?ligger till grundför lärandetiStörningar =påverkarutvecklingsbehovAnpassarverksamhetenväglederoch utvecklarArbets‐Organisationenskapar förutsättningar för‐>påverkar utformningen av

Helhetsbild av kvalitetsarbetePedagogisk helhetsidé Pedagogiskverksamhet ArbetsorganisationUtvecklingsorganisation

Samspelet mellan delarna• Överensstämmelse mellan det faktiska pedagogiska arbetetoch helhetsidén?• Utgör problem och dilemman i den pedagogiskaverksamheten utgångspunkt för lärandet iutvecklingsorganisationen?• Överensstämmelse mellan arbetsorganisation och denpedagogiska verksamheten?• Överensstämmelse mellan utformningen avarbetsorganisation och den pedagogiska helhetsidén? Ex:Schema, klassrumsmöblering, ….

• Utgör helhetsidén utgångspunkt för lärprocesserna iutvecklingsorganisationen?• Hur relateras och hanteras nya lärdomar till helhetsidén?• Vilka förutsättningar för lärandet i utvecklingsorganisationenhar man skapat i arbetsorganisationen?• Tar man i arbetsorganisationen tillvara på nya lärdomar somskapas i utvecklingsorganisationen?• Tillämpar man nya lärdomar i den pedagogiska verksamheten?

Arbets‐ resputvecklingsorganisation

UtvecklingsorganisationenLärande besökLearningstudiesAktionsforskningForskningscirklarFördjupadförståelse avvardagsproblemenSkapa nya lärdomarom lärande ochbarns utveckling ‐>LärgrupperLärandesamtalUtmanandemöten

Ta del avbefintligkunskapLärprocessGemensamtskapa kunskapDefinition av problemeller lärområdeHinder Föreläsning Böckeretc.• Organisatoriska hinder 78%• Arbetsbelastning 73%• Bristande egen förmåga 31%• Bristande stöd från skolledningen 28%• Negativ inställning blandarbetskamrater 24%• Oro för kvalitetskontroller 21%Föreställningar förståelse lärdomarHandlingSkaffa ett tillförlitligtunderlagSe mönsterFörstå varförmönstret ser ut somdet gör lärdomarHur man kan utprövadessa lärdomar ipraktiken

Styrningsformer• Styrning och ledning av första ordningen genomdirekt övervakning,• Styrning och ledning av andra ordningen genomplaner och rutiner samt• Styrning och ledning av tredje ordningen består avgemensamma föreställningar och förståelser sommedarbetare använder för att förstå en situation ochsom underlag för beslut och handling. (Perrow)

Katrinelunds vision:• En personlig skola med trygg atmosfär medmänniskor som ges förutsättningar att mötaframtiden med kunskaper, tillförsikt ochnyfikenhet.

Katrinelunds pedagogiskahelhetsidé• Vårt arbete präglas av att:– Vi intresserar oss för och försöker förstå elevernastänkande och förståelse.– Vi skapar intressanta lektioner genom att utmanaelevernas föreställningar– Vi vågar utmana oss själva för att ständigt lära ochutvecklas.– Vi utvecklar verksamheten genom forskning utifrån vårtvardagsarbete. (modell‐/forskar skola)

Skolledare Lärare EleverProcess1Lär- ochutvecklingsmiljöOrganisationsstrukturStyrning3Lär- ochutvecklingsmiljöArbetsorganisationLedning5Lär- ochutvecklingsmiljöArbetssättOrganisationSchema ...Resultat2Föreställningar om... ledarskap... undervisning4Föreställningar om... lärande... undervisning6Föreställningar om... sig själv... omvärlden... olika ämnesområdenKompetenserEgenskaperKompetenserEgenskaperKompetenserEgenskaper

Stöd:Varför gör vi det vi gör när det som händer händer‣ Tradition Risk: Traditionella lösningaråterskapar problemen‣ Tips, lösningar eller krav från andra Risk: Passar‣ Meningsskapande och vägledande inte helhetsidé in i detegna Risk: För undervisningsmönstretsvårt

Vägledande helhet?HelhetHändelseHändelseAgerande

HelhetsidéHandlingsplanerUtvecklingsområdeUtvecklingsområdeUtvecklingsområdeUtvecklingsområdeHelhetsidéUtvecklingsområdeUtvecklingsområdeUtvecklingsområdeUtvecklingsområdeHelhetsidé

Skolan sommånga av ossminns den….

EleverLärdomar från skola A• ”Text med instuderingsfrågor och genomgång av svar med läraren är ett effektivtsätt att lära sig.”• ”Lektionerna bör vara strukturerade med en tydlig plan och angivnasidhänvisningar.”• ”Regelbundna prov och diagnoser behövs.”• ”Strukturerade genomgångar där jag får anteckna.”• ”Nivågruppering, stöd, läxhjälp.”• Tydlig planering av varje moment (Vad ska jag kunna? Hur blir jag bedömd? Närsker prov?).”Hans-Åke Scherp Karlstadsuniversitet

Lärdomar från skola BElever:• ”Att ta det som hänger ihop oavsett ämne ger en högre motivation som underlättarlärandet.”• ”Man blir inte motiverad av att höra att något kommer på skrivningen utan man blirmotiverad av att ställas inför ett problem. När man märker att man inte har tillräckligakunskaper för att kunna lösa problemet blir man motiverad att lära sig det.”• ”Om man har någon som bara matar in då är det någon som redan hittat lösningenmen om man i en basgrupp försöker hitta lösningen på problem vi måste lösa och vimåste hitta informationen själva då måste jag bearbeta min hjärna för att kunna förstådet här. Jag måste kunna förklara för andra hur jag tänker och byta tankar.”• ”Man kan koppla ihop sina erfarenheter med vad som står i böckerna.”• ”Man behöver tänka själv.”• ”Istället för att man har en lärare som står och pratar hela tiden ger man tid tilldiskussion, reflektion och bearbetning som gör att man lär sig bättre.”• ”I basgruppen delar med sig vad man lärt sig. Kan kolla om man fattat rätt. Man lär avvarandra.”• ”Man har ett samarbete med lärarna.”Hans-Åke Scherp Karlstadsuniversitet

Helhetsidé• Har man en levande pedagogisk helhetsidé?• Hur har helhetsidén utarbetats? Grad avmedskapande från medarbetarna?• Överensstämmelse med vetenskapligkunskapsbildning?• Överensstämmelse med läroplanen?• Överensstämmelse med kommunensprioriteringar?• Konkretionsnivå.• Koppling mellan pedagogisk helhetsidé ochvision.

Arbetsorganisation• Har man rutiner, strukturer och planer somger stadga åt verksamheten?• Är rutiner, strukturer och planer kända avmedarbetare och barn?•……

Utvecklingsorganisation• Medarbetarnas upplevelse av sin egen lär- ochutvecklingsmiljö,• om man arbetar med väsentliga lär- ochutvecklingsområden,• hur stor andel av medarbetarna som aktivt deltari den gemensamma kunskapsbildningen• om och hur många nya lärdomar man skaparom hur man på bästa sätt bidrar till barnenslärande och utveckling samt• kvaliteten i de nya lärdomar som skapas

Utvecklingsorganisation process• I vilken utsträckning man fokuserar lärandet pådet man kan påverka.• I vilken grad man är öppen för andra perspektivän de man själv har.• I vilken grad lärandet präglas av utmanandemöten.• I vilken grad sätter man beprövad erfarenhet irelation till vetenskaplig grund? Hur kopplasbeprövad erfarenhet och forskningsresultat tillolika förståelser av måluppfyllelse?