Ladda hem som pdf - Biblioteksbladet

RecensionerPamela Schultz NybackaBookonomy: The ConsumptionPractice and Value of BookReading.School of Business, Stockholm University, 2011Från och med år 2002sänktes momsen påförsäljningen av böckeri Sverige från 25 till 6procent. Pamela SchultzNybacka genomfördei samband med dennareform en studie av hur konsumtionen ochläsvanorna eventuellt hade förändrats. Deningick i Bokpriskommissionens slutredovisning2005 under titeln ”Människans vägtill boken – en studie om böcker och läsandeefter momssänkningen.” Undersökningenvar en del i hennes avhandlingsarbete ochett steg på vägen mot en färdig avhandlingi moderämnet företagsekonomi. Man kanställa frågan om det hade gått tillräckligtlång tid för att kunna göra en meningsfullutvärdering av momssänkningens konsekvenser.Undersökningen är inte kvantifierandeoch sifferbaserad utan lutar mer åtkonsumtionsforskning, läsforskning osv påett teoretiserande plan.Schultz Nybackas omfångsrika avhandlingom konsumtion och läsning av böckerblev utgiven och framlagd 2011. Det är ettangeläget och lockande ämne som berörde intrikata ekonomiska och psykologiskaaspekterna på anskaffande och läsning avböcker. Med förväntan närmar man sigstudien i förhoppningen att finna nya ochannorlunda perspektiv från en ekonomssida på boken och läsandet.Först på sidan 229 vidtar den empiriskastudien. Avhandlingen består således av enmycket lång introduktion som innehållerbåde teori, metod, vetenskapshistoria omkultur i största allmänhet och en utblicköver läsandets historia från Egypten viaantiken fram till våra dagar. Med en sådanvittomfamnande och ambitiös kontextkrävs det betydande formuleringskonsterav författaren för att få teori och empiri atthänga ihop.Den empiriska studien om ”BookReading in Consumer Culture” rymmer ettantal intervjuer/observationer av läsning iolika sociala sammanhang i det modernaSverige. Det gäller frågesvar från Nordiskamuseets undersökningar, intervjuer medmetallarbetare, läsning i ett måndagsgäng,som får rita sina upplevelser av läsning(teckningarna finns med i avhandlingen),en analys av ljudbokslyssnande, en undersökningav tre läsare av Harlequinromaneroch till sist, tre bokläsecirkar i Lund ochStockholm. Subtila metodiska avvägandenoch kraftfulla verktyg i tolkningen avmaterialet behövs för att göra analysen tillforskning. Schultz Nybackas studier avläsarnas verklighet utgör i sig ett intressantsamtidshistoriskt dokument.Avslutningsvis innehåller del IV (s. 335–388) ett försök att komma fram till avhandlingenshuvudtes, nämligen definitionenav det för avhandlingen bärande begreppet”Bookonomy”. Termen är elegant, om ändiffus. Här saknar man en distinkt definitionav begreppet och även ett försök attsätta det i relation till den utförda empiriskaundersökningen.Pamela Schultz Nybackas avhandlingom konsumtionen och läsningen av böckerläggs fram i företagsekonomi – ett områdevars vetenskapliga nomenklatur för mig ärtämligen obekant. Emma Stenström, somär ämneskollega och befinner sig inomsamma forskningsfält, kunde ha uppmärksammatsbland alla de forskare somnämns. Hennes resonemang om konstensbetydelse för företagsvärlden har på ettfruktbart sätt tagit spjärn mot det humanistiskaperspektivet. Ännu mer förvånande äratt Pierre Bourdieu inte tydligare integrerasoch diskuteras eftersom tankegångarnaom ekonomiskt och kulturellt kapital är enteoretisk grund som knappast någon somrör sig inom kultursfären kan komma förbi.För att kunna orientera sig i det avperson namn överflödande opuset skulle ettpersonregister ha varit på sin plats. Det ärsvårt att kontrollera om teoretiskt viktigapersoner återkommer i resonemang ochslutsatser. En förkortningslista saknasockså. Pamela Schultz Nybackas avhandlingspänner över ett oerhört stort områdeoch framtiden får utvisa om termen”bookonomy” kommer att bli ett användbartanalysredskap för forskning kringbokinförskaffande och läsarpraktiker.Gunnel FurulandBibliotekarie och fil. dr i litteraturvetenskapMats DolatkhahDet läsande barnet: minnen avläspraktiker, 1900–1940Valfrid, 2011En av de finaste läsarbiografierjag läst är essän”Fars bokskåp”som ÅkeÅberg skrev i vänbokenLitteraturens vägar, somutkom till Lars Furulands60-årsdag 1988.Den legendariske bibliotekarien,som var minlärare på högskolan i Borås, var uppväxtutanför Trelleborg där hans far var stins.Han var läsintresserad, skriver Åberg, men”saknade den inre trygghet som behövs föratt läsa djupt och länge”.Fars bokskåp innehöll cirka 160 böckeroch Åke Åberg räknar upp dem alla. Närhan efter en ögonoperation på äldre dartvingades till sängläge utan att kunna seförsökte han minnas alla böckerna, tillfärg, innehåll, storlek, doft. Skåpet, sominnehöll ett glasskåp överst och en låst byråunder, var fyllt av böcker. Det har Åbergillustrerat på omslaget till vänboken.Åke Åberg var också litteratursociolog,hans avhandling handlade om bokmarknadenoch den läsande allmänheten iVästerås 1790–1850, ”från Johan HenricKellgren till Onkel Adam” (C.A. Wetterbergh).Under sin tid som lärare i Borås läthan även sina elever på bibliotekarieutbildningengöra intervjuer med ett antal ”veteraner”om deras läsvanor. LäshistorikernMats Dolatkhah vid Högskolan i Borås harför sin avhandling valt att djupanalyseratrettio av dessa intervjuer, som behandlarbarns läsning mellan 1900–1940.Vi kommer här de olika läsarna nära ochmetoden syns mig väl vald. Jag tror ÅkeÅberg skulle ha varit nöjd men säkert ocksåkommit med invändningar, sin vana trogen.Man bör då hålla i minnet att alla dessatrettio intervjuade var bokintresserade,de flesta vad Åberg skulle kallat ”arbetaradel”,det vill säga litterärt bevandrade urarbetarklassen.Från början av 1800-talet var det oftatypografer eller bokbindare, naturligtnog, därefter de arbetare som ofta gickvidare och gjorde en klassresa som gick via32 | biblioteksbladet [03:2012]